1
LGR
11
Åk
4 – 6
The compact version — Planeringstöd för lärare
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
2
Hej Kollega !
Du som jobbar i årskurs 4-6 har ofta många ämnen att hålla reda på. Det är inte ovanligt att en
klasslärare har åtta eller flera olika ämnen. Det kan betyda att man har mer än hundra (100 !)
kunskapskrav att orientera sig bland. Då kan det var mycket svårt att hitta rätt bland syften, krav
och centralt innehåll i skolverkets Lgr 11. Detta är ett tappert försök att fördela det centrala in-
nehållet inom åk 4-6 och på ett överskådligt sätt presentera det vitala innehållet i Lgr 11. Idéen
har varit att det ska få plats på en sida och det har inneburit att kunskapskraven har fått en nå-
got förenklad och förkortad text. Numrerade kunskapskrav underlättar koppling mellan moment
och krav. Det har pedagogiska fördelar i dialog med elever och föräldrar men framförallt är
detta ett underlag för lärarens planering. Vid byte av lärare, stöd för vikarier och i arbetslagens
implementering av Lgr 11 kan detta förhoppningsvis också vara ett gott stöd. Kopiera upp de
sidor du/ni behöver. Ibland är det skönt att ha ett papper i handen ...
Skicka gärna synpunkter till [email protected]
Allan Eriksson
Mars 2012
P.S Tack för att jag fått låna den fördelning av det centrala innehållet som lärarlag i Vindelns
kommun gjorde våren 2011. De utgick då från Skellefteå Kommuns fördelning för åk 6. Ytterli-
gare justeringar har gjorts på Byskeskolan.
S. 2 Inledning s. 3 Överblick s. 4 Geografi Åk 4 s. 5 Geografi Åk 5 S. 6 Geografi Åk 6 s. 7 Historia Åk 4 s. 8 Historia Åk 5 s. 9 Historia Åk 6 s. 10 Religion Åk 4 S. 11 Religion Åk 5 S. 12 Religion Åk 6 S. 13 Samhällskunskap Åk 4 S. 14 Samhällskunskap Åk 5 S. 15 Samhällskunskap Åk 6 S. 16 Fysik Åk 4 S. 17 Fysik Åk 5 S. 18 Fysik Åk 6 S. 19 Kemi Åk 4 S. 20 Kemi Åk 5 S. 21 Kemi Åk 6 S. 22 Biologi Åk 4 S. 23 Biologi Åk 5 S. 24 Biologi Åk 6 S. 25 Teknik Åk 4 S. 26 Teknik Åk 5 S. 27 Teknik Åk 6 S. 28 Svenska Åk 4 S. 29 Svenska Åk 4 S. 30 Svenska Åk 4 S. 31 Engelska Åk 4-6 S. 32 forts Engelska Åk 4-6 S. 33 Slöjd Åk 4-5 (6) S. 34 Slöjd Åk 6 S. 35 Musik Åk 4-5 (6) S. 36 Musik Åk 6 S. 37 Bild Åk 4-5 S. 38 Bild Åk 6 S. 39 Matematik Åk 4 S. 40 Matematik Åk 5 S. 41 Matematik Åk 6 S. 37 Anteckningar/Planering
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
3
Fysik
Åk 5
Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska sam-
band i naturen och samhället.
Centralt innehåll
Fysiken i naturen och samhället
Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder
kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Fysiken och vardagslivet
Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energi-
flödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering
Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i
vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
Metoder och arbetssätt Åk 4-6
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de
används i undersökningar.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik,
till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Sammanfatt-
ning. Kopierat
direkt från Lgr
11 utan redi-
gering.
Något förenklade
och förkortade
krav. Överens-
stämmer med
Infomentor.
Momenten
visar på vad
som i huvud-
sak ska ligga
inom resp åk.
Rutan kan
t ex använ-
das för av-
bockning.
Underrubriker
följer Lgr 11
Planeringstöd för läraren. Plats att
markera de krav som du tar med in i
din planering av momentet.
Vid Metoder och arbetssätt ser du
vilka kunskapskrav som är direkt
kopplade till dessa.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. samtalar och diskuterar enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
genom frågor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig information i olika källor och för resonerar om källornas
användbarhet.
3. använder naturvetenskaplig information i diskussioner och för att skapa texter och
andra framställningar.
4. genomför enkla undersökningar utifrån givna planeringar och formulerar enkla
frågor.
5. använder utrustning på ett säkert och i
fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om likheter och skillnader samt bidrar till att ge förslag
som kan förbättra undersökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. visar grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen genom att ge exempel på och beskriva dessa med fysikens be-
grepp.
9. använder till fysikaliska samband när den resonerar om elektriska kretsar, magne-
ter, rörelser, ljud och ljus.
10. beskriver energikällor, energianvänd-ning och isolering med viss koppling till
energins oförstörbarhet och flöde.
11. beskriver och ger exempel på himla-kroppars rörelse och resonerar om hur dag
och natt, månader och årstider uppkommer.
12. berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för männi-
skors levnadsvillkor.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Inom NO
återkommer
Metoder och
arbetssätt i
samtliga 3
ämnen.
4 5 6
5
7
1 2 3 12
Överblick
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
4
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar
livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av värl-
den,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och
andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och
hållbar utveckling.
Huvudsakligt centralt innehåll
Livsmiljöer
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskap-
en. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används
till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning
samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
Metoder, begrepp och arbetssätt
Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i
Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.
Topografiska och tematiska kartor.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och
samtala om geografi
Miljö, människa och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en
hållbar utveckling.
Geografi
Åk 4 Centralt innehåll och kunskapskrav
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om natur- och kulturlandskap, om vad som formar jordytan och konsekvenser
det får för människa och natur.
2. använder geografiska be-
grepp på ett fungerande sätt.
3. undersöker omvärlden ge-nom kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker
4. resonerar om olika källors
användbarhet.
5. använder kartor och enkla
geografiska verktyg sätt.
6. visar kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeo-
grafi, lägen och storlekar.
7. resonerar kring hållbar ut-veckling och ger förslag på miljö-
vänliga val i vardagen.
8. resonerar kring orsaker till och konsekvenser av ojämlika
levnadsvillkor i världen.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
5
Geografi
Åk 5 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar
livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av värl-
den,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och
andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och
hållbar utveckling.
Huvudsakligt centralt innehåll
Livsmiljöer
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskap-
en. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Odlingsmark och skogars betydelse, dess fördelning och krets-
lopp.
Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning
samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
Metoder, begrepp och arbetssätt
Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i
Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten,
berg, regioner och orter.
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.
Topografiska och tematiska kartor.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och
samtala om geografi.
Miljö, människa och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en
hållbar utveckling.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om natur- och kulturlandskap, om vad som formar jordytan och konsekven-ser det får för människa och na-
tur.
2. använder geografiska be-
grepp på ett fungerande sätt.
3. undersöker omvärlden ge-nom kartor och andra geogra-
fiska källor, metoder och tekniker
4. resonerar om olika källors
användbarhet.
5. använder kartor och enkla
geografiska verktyg sätt.
6. visar kunskaper om Sveri-ges, Nordens och Europas namngeografi, lägen och storle-
kar.
7. resonerar kring hållbar ut-veckling och ger förslag på miljö-
vänliga val i vardagen.
8. resonerar kring orsaker till och konsekvenser av ojämlika
levnadsvillkor i världen.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
6
Geografi
Åk 6
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om natur- och kulturlandskap, om vad som formar jordytan och konsekven-ser det får för människa och na-
tur.
2. använder geografiska be-
grepp på ett fungerande sätt.
3. undersöker omvärlden ge-nom kartor och andra geogra-
fiska källor, metoder och tekniker
4. resonerar om olika källors
användbarhet.
5. använder kartor och enkla
geografiska verktyg sätt.
6. visar kunskaper om Sveri-ges, Nordens och Europas namngeografi, lägen och storle-
kar.
7. resonerar kring hållbar ut-veckling och ger förslag på miljö-
vänliga val i vardagen.
8. resonerar kring orsaker till och konsekvenser av ojämlika
levnadsvillkor i världen.
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar
livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och
hållbar utveckling.
Huvudsakligt centralt innehåll
Livsmiljöer
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur och kulturland-
skapen. Processen bakom samt deras utmärkande dra och utbredning.
Fördelningar Sveriges, Nordens och övriga Europas
befolkning.
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans mar-kutnyttjande och naturens processer t.ex. plattekto-nik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för
människor och natur.
Jordens naturresurser, t.ex. vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning
och kretslopp.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Ojämlika levnadsvillkor i världen, t.ex. olika tillgång till utbildning, hälso-vård och naturresurser samt bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationer
arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
7
Sammanfattat syfte
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser,
gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och
utifrån olika perspektiv,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och an-
vänds.
Huvudsakligt centralt innehåll
Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500
Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. (Repetition åk 3) Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen ge nom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. De nordiska staternas bildande. Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekven- ser av dessa förändringar för olika människor och grupper. Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från
andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och
skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Hur historia används och historiska begrepp
Hur historiska personer och händelser (till exempel drottning Kristina,
Karl XII och häxprocesserna) har framställts på olika sätt genom
olika tolkningar och under skilda tider.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, bygg
nader, städer och gränser.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktsti-
den och frihetstiden samt olika syn på deras betydelse.
Historia
Åk 4 Centralt innehåll och kunskapskrav
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om histo-
riska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder.
2. resonerar om olika orsaker
och konsekvenser av samhälls-
förändringar och människors lev-
nadsvillkor.
3. undersöker enkla sam-
band mellan olika tidsperioder för
kultur, migration och levnadsför-
hållanden och visar hur de på-
verkar oss idag
4. använder historiska källor
för att dra enkla slutsatser om
människors levnadsvillkor.
5. visar på spår av historien i
vår tid.
6. förklarar enkelt om varför
det finns likheter och skillnader i
olika framställningar av historiska
händelser, personer och tidspe-
rioder.
7. använder historiska be-
grepp på ett fungerande sätt.
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
8
Historia
Åk 5 Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7
Sammanfattat syfte
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, hände
ser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och
utifrån olika perspektiv,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och
används.
Huvudsakligt centralt innehåll
Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700
Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
Den svenska statens framväxt och organisation. Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konse-
kvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
Vad historiska källor, till exempel brev och andra
dokument, kan be rätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för
barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Hur historia används och historiska begrepp
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500, 1600- talet och 1700-
talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga ut-
tryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historiska personer och händelser (till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna ) har framställts på
olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetsti-
den samt olika syn på deras betydelse.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om histo-
riska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder.
2. resonerar om olika orsaker
och konsekvenser av samhälls-
förändringar och människors lev-
nadsvillkor.
3. undersöker enkla sam-
band mellan olika tidsperioder för
kultur, migration och levnadsför-
hållanden och visar hur de på-
verkar oss idag
4. använder historiska källor
för att dra enkla slutsatser om
människors levnadsvillkor.
5. visar på spår av historien i
vår tid.
6. förklarar enkelt om varför
det finns likheter och skillnader i
olika framställningar av historiska
händelser, personer och tidspe-
rioder.
7. använder historiska be-
grepp på ett fungerande sätt.
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
9
Historia
Åk 6
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om histo-
riska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder.
2. resonerar om olika orsaker
och konsekvenser av samhälls-
förändringar och människors lev-
nadsvillkor.
3. undersöker enkla sam-
band mellan olika tidsperioder för
kultur, migration och levnadsför-
hållanden och visar hur de på-
verkar oss idag
4. använder historiska källor
för att dra enkla slutsatser om
människors levnadsvillkor.
5. visar på spår av historien i
vår tid.
6. förklarar enkelt om varför
det finns likheter och skillnader i
olika framställningar av historiska
händelser, personer och tidspe-
rioder.
7. använder historiska be-
grepp på ett fungerande sätt.
Sammanfattat syfte
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, hände
ser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och
utifrån olika perspektiv,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och
vänds.
Huvudsakligt centralt innehåll
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850
Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till
exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika
människor och grupper.
Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan be-rätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor
för barn, kvinnor och män.
Hur historia används och historiska begrepp
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetsti-
den samt olika syn på deras betydelse.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska
sammanhang.
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
10
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förut-
sättningar att utveckla sin förmåga att:
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk
inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska
begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och
trovärdighet.
Huvudsakligt centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
Begreppen religion och livsåskådning. Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
Religion och samhälle
Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska sam-hället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle
Identitet och livsfrågor
Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
Etik
Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidari-tet.
Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och
roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra
gott.
Religion
Åk 4 Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om några he-
liga platser eller rum, ritualer och lev-
nadsregler som hör till världsreligion-
erna
2.visar även på enkla samband mel-
lan olika religiösa uttryck och tanke-
gångar inom världsreligionerna
3. beskriver några grundläggande
drag i fornskandinavisk och samisk
religion.
4. redogör för några kristna högti-
der och traditioner och göra jämförel-
ser mellan kristendomens betydelse
för och nu.
5. resonerar om hur livsfrågor och
vad religioner och andra livsåskåd-
ningar kan betyda för olika männi-
skor.
6. resonerar om vardagliga mora-
liska frågor och vad det kan innebära
att göra gott.
7. reflekterar och använder några
etiska begrepp på rätt sätt..
8. söker information om religioner
och andra livsåskådningar i olika ty-
per av källor och resonerar källornas
användbarhet.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
11
Religion
Åk 5 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och
bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska
begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans
och trovärdighet.
Huvudsakligt centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser
i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de
uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
Religion och samhälle
Identitet och livsfrågor
Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen
.
Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek
och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livså-
skådningar.
Etik
Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidari-tet.
Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och
pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexuali-tet, sexuell läggning samt utanförskap och kränk-ning.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om några he-
liga platser eller rum, ritualer och lev-
nadsregler som hör till världsreligion-
erna
2.visar även på enkla samband mel-
lan olika religiösa uttryck och tanke-
gångar inom världsreligionerna
3. beskriver några grundläggande
drag i fornskandinavisk och samisk
religion.
4. redogör för några kristna högti-
der och traditioner och göra jämförel-
ser mellan kristendomens betydelse
för och nu.
5. resonerar om hur livsfrågor och
vad religioner och andra livsåskåd-
ningar kan betyda för olika männi-
skor.
6. resonerar om vardagliga mora-
liska frågor och vad det kan innebära
att göra gott.
7. reflekterar och använder några
etiska begrepp på rätt sätt..
8. söker information om religioner
och andra livsåskådningar i olika ty-
per av källor och resonerar källornas
användbarhet.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
12
Religion
Åk 6
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om några he-
liga platser eller rum, ritualer och lev-
nadsregler som hör till världsreligion-
erna
2.visar även på enkla samband mel-
lan olika religiösa uttryck och tanke-
gångar inom världsreligionerna
3. beskriver några grundläggande
drag i fornskandinavisk och samisk
religion.
4. redogör för några kristna högti-
der och traditioner och göra jämförel-
ser mellan kristendomens betydelse
för och nu.
5. resonerar om hur livsfrågor och
vad religioner och andra livsåskåd-
ningar kan betyda för olika männi-
skor.
6. resonerar om vardagliga mora-
liska frågor och vad det kan innebära
att göra gott.
7. reflekterar och använder några
etiska begrepp på rätt sätt..
8. söker information om religioner
och andra livsåskådningar i olika ty-
per av källor och resonerar källornas
användbarhet.
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och
bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska
begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans
och trovärdighet.
Huvudsakligt centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom,
hinduism och buddhism.
Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och andra världsreligioner t.ex. som de uttrycks i reli-
giösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
Begreppen religion och livsåskådning.
Identitet och livsfrågor
Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors
identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
13
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt-
ningar att utveckla sin förmåga att:
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera
utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras rele-
vans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och be-
slutsprocesser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Individer och gemenskaper
Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet,
könsroller och jämställdhet.
Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige.
De nationella minoriteternas rättigheter.
Information och kommunikation
Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inkl. barnets
rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Samhällsresurser och fördelning
Beslutsfattande och politiska idéer
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfat-tandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan
påverka beslut.
Samhälls-
kunskap
Åk 4
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. 2. visar kunskaper om olika
samhällsstrukturer (sociala, medi-
ala, rättsliga, politiska) genom att
undersöka hur de är uppbyggda
och fungerar.
3. använder begrepp på ett bra
sätt.
4. resonerar om hur grupper
och personer kan påverka, och
om sådant som begränsar männi-
skors möjligheter att påverka.
5. undersöker elevnära sam-
hällsfrågor och förklarar samband
på ett enkelt sätt.
6. uttrycker åsikter i elevnära
samhällsfrågor med enkla reso-
nemang och goda argument.
7. redogör för innebörden av de
mänskliga rättigheterna och bar-
nets rättigheter med exempel.
8. har kunskaper om vad de-
mokrati är och hur demokratiska
beslutsprocesser fungerar .
9. söker och använder olika källor på ett fungerande sätt och resonerar om informationens och
källornas användbarhet.
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
14
Samhälls-
kunskap
Åk 5 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förut-
sättningar att utveckla sin förmåga att:
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspek-
tiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumen-
tera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras rele-
vans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och
beslutsprocesser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Individer och gemenskaper
Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jäm-
ställdhet
Information och kommunikation
Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive
barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Samhällsresurser och fördelning
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Beslutsfattande och politiska idéer
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala besluts-fattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper
kan påverka beslut.
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om olika
samhällsstrukturer genom att
undersöka hur de är uppbyggda
och fungerar.
2. använder begrepp på ett
bra sätt .
3. resonerar om hur grupper
och personer kan påverka, och
om sådant som begränsar män-
niskors möjligheter att påverka.
4. undersöker elevnära sam-
hällsfrågor och förklarar sam-
band på ett enkelt sätt.
5. uttrycker åsikter i elevnära
samhällsfrågor med enkla reso-
nemang och goda argument.
6. redogör för innebörden av
de mänskliga rättigheterna och
barnets rättigheter med exem-
pel.
7. har kunskaper om vad de-
mokrati är och hur demokratiska
beslutsprocesser fungerar
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
15
Samhälls-
kunskap
Åk 6
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. visar kunskaper om olika
samhällsstrukturer genom att
undersöka hur de är uppbyggda
och fungerar.
2. använder begrepp på ett
bra sätt .
3. resonerar om hur grupper
och personer kan påverka, och
om sådant som begränsar män-
niskors möjligheter att påverka.
4. undersöker elevnära sam-
hällsfrågor och förklarar sam-
band på ett enkelt sätt.
5. uttrycker åsikter i elevnära
samhällsfrågor med enkla reso-
nemang och goda argument.
6. redogör för innebörden av
de mänskliga rättigheterna och
barnets rättigheter med exem-
pel.
7. har kunskaper om vad de-
mokrati är och hur demokratiska
beslutsprocesser fungerar
Sammanfattning syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förut-
sättningar att utveckla sin förmåga att:
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera
utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras rele-
vans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och be-
slutsprocesser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Individer och gemenskaper
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Rättigheter och rättsskipning
Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen,
familjen och samhället.
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några
orsaker till och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Samhällsresurser och fördelning
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och
stat använder skattepengarna till.
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några
orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
16
Fysik
Åk 4 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysika-liska samband i naturen och samhället.
Huvudsakligt centralt innehåll
Fysiken i naturen och samhället
Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår.
Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Fysiken och vardagslivet
Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan på-verka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisole-
ring
Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i fick-
lampor.
Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
Metoder och arbetssätt Åk 4-6
Enkla systematiska undersök-
ningar. Planering, utförande och utvärdering.
Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och
vågar och hur de används i undersökningar.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exem-
pel i faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. samtalar och diskutera enkla frå-gor som rör energi, teknik, miljö och
samhälle genom frågor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig informat-ion i olika källor och för resonerar om
källornas användbarhet.
3. använder naturvetenskaplig in-formation i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar.
4. genomför enkla undersökningar utifrån givna planeringar och formule-
rar enkla frågor.
5. använder utrustning på ett säkert
och i fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om likheter och skillnader samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra under-
sökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. visar grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen genom att ge exempel på och beskriva dessa med
fysikens begrepp.
9. använder till fysikaliska samband när den resonerar om elektriska kret-
sar, magneter, rörelser, ljud och ljus.
10. beskriver energikällor, energian-vändning och isolering med viss kopp-ling till energins oförstörbarhet och
flöde.
11. beskriver och ger exempel på himlakroppars rörelse och resonerar om hur dag och natt, månader och
årstider uppkommer.
12. berättar om några naturveten-skapliga upptäckter och deras bety-
delse för människors levnadsvillkor.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
4 5 6
5
7
1 2 3 12
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
17
Fysik
Åk 5 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysika-liska samband i naturen och samhället.
Huvudsakligt centralt innehåll
Fysiken och världsbilden
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur,
myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. `
Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
Människan i rymden och användningen av satelliter.
Metoder och arbetssätt Åk 4-6
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och
utvärdering.
Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar
och hur de används i undersökningar.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. samtalar och diskutera enkla frå-gor som rör energi, teknik, miljö och
samhälle genom frågor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig informat-ion i olika källor och för resonerar om
källornas användbarhet.
3. använder naturvetenskaplig in-formation i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar.
4. genomför enkla undersökningar utifrån givna planeringar och formule-
rar enkla frågor.
5. använder utrustning på ett säkert
och i fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om likheter och skillnader samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra under-
sökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. visar grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen genom att ge exempel på och beskriva dessa med
fysikens begrepp.
9. använder till fysikaliska samband när den resonerar om elektriska kret-
sar, magneter, rörelser, ljud och ljus.
10. beskriver energikällor, energian-vändning och isolering med viss kopp-ling till energins oförstörbarhet och
flöde.
11.beskriver och ger exempel på him-lakroppars rörelse och resonerar om hur dag och natt, månader och årstider
uppkommer.
12.berättar om några naturvetenskap-liga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
4 5 6
5
7
1 2 3 12
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
18
Fysik
Åk 6
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. samtalar och diskutera enkla frå-gor som rör energi, teknik, miljö och
samhälle genom frågor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig informat-ion i olika källor och för resonerar om
källornas användbarhet.
3. använder naturvetenskaplig in-formation i diskussioner och för att
skapa texter och andra framställningar.
4. genomför enkla undersökningar utifrån givna planeringar och formule-
rar enkla frågor.
5. använder utrustning på ett säkert
och i fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om likheter och skillnader samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra under-
sökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. visar grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen genom att ge exempel på och beskriva dessa med
fysikens begrepp.
9. använder till fysikaliska samband när den resonerar om elektriska kret-
sar, magneter, rörelser, ljud och ljus.
10. beskriver energikällor, energian-vändning och isolering med viss kopp-ling till energins oförstörbarhet och
flöde.
11.beskriver och ger exempel på him-lakroppars rörelse och resonerar om hur dag och natt, månader och årstider
uppkommer.
12.berättar om några naturvetenskap-liga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysika-liska samband i naturen och samhället.
Huvudsakligt centralt innehålll
Fysiken i naturen och samhället
Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påver-
kan på miljön samt energianvändningen i samhället.
Fysiken och vardagslivet
Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas,
t.ex. vid cykling.
Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområ-
dens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
Tidmätning på olika sätt, från solur till atommur.
Fysiken och världsbilden
Några historiska och nutida upptäckte inom fysikområdet och deras betydelse
för människans levnadsvillkor och syn på världen.
Fysikens metoder och arbetssätt
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och
vågar och hur de används i undersökningar.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder
och enkla skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
4 5 6
5
7
1 2 3 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
19
Kemi
Åk 4 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband
i samhället, naturen och inuti människan.
Huvudsakligt centralt innehåll
Kemin i naturen
Vattnets egenskaper och kretslopp.
Luftens egenskaper och sammansättning.
Kemin i vardagen och samhället
Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter,
hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen
Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska
och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.
Kemins metoder och arbetssätt
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande
och utvärdering.
Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika
beståndsdelar.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till kemi,
t. ex i faktatexter och tidningsartiklar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. samtalar och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
genom frågor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig information i olika källor och för resonerar om källornas
användbarhet.
3. använder naturvetenskaplig informat-ion i diskussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
4. genomför enkla undersökningar uti-från givna planeringar och formulerar
enkla frågor.
5. använder utrustning på ett säkert och
i fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om lik-heter och skillnader samt bidrar till att ge
förslag som kan förbättra undersökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. Visar grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang genom att ge exempel på och beskriva dessa
med kemins begrepp.
9. resonerar om uppbyggnad och egen-skaper hos luft och vatten och kopplar detta till naturliga förlopp som fotosyntes
och förbränning.
10. beskriver några kemiska samband kring hållbar utveckling, mat, bränslen,
kemikalier och andra produkter
11. berättar om några naturvetenskap-liga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
4 5 6 7
5 8
7
1 2 3 11
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
20
Kemi
Åk 5 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i
samhället, naturen och inuti människan.
Huvudsakligt centralt Innehåll
Kemin i naturen
Kemin i vardagen och samhället
Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör
hanteras.
Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvänd-ning och påverkan på
klimatet.
Kemin och världsbilden
Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras
betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins för-
ändring från magi och mystik till modern vetenskap.
Kemins metoder och arbetssätt Åk 4-6
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och
utvärdering.
Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras
olika beståndsdelar.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och
enkla skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till
exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. samtalar och diskuterar enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
genom frågor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig information i olika källor och för resonerar om källornas
användbarhet.
3. använder naturvetenskaplig informat-ion i diskussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
4. genomför enkla undersökningar uti-från givna planeringar och formulerar
enkla frågor.
5. använder utrustning på ett säkert och
i fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om lik-heter och skillnader samt bidrar till att ge
förslag som kan förbättra undersökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. visar grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang genom att ge exempel på och beskriva dessa
med kemins begrepp.
9. resonerar om uppbyggnad och egen-skaper hos luft och vatten och kopplar detta till naturliga förlopp som fotosyntes
och förbränning.
10. beskriver några kemiska samband kring hållbar utveckling, mat, bränslen,
kemikalier och andra produkter
11. berättar om några naturvetenskap-liga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
2 8
4 5 6 7
8
7
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
21
Kemi
Åk 6
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. samtalar och diskuterar enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
genom frågor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig information i olika källor och för resonerar om källornas
användbarhet.
3. använder naturvetenskaplig informat-ion i diskussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
4. genomför enkla undersökningar uti-från givna planeringar och formulerar
enkla frågor.
5. använder utrustning på ett säkert och
i fungerande sätt.
6. jämför resultat och resonerar om lik-heter och skillnader samt bidrar till att ge
förslag som kan förbättra undersökningen.
7. gör enkla dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
8. visar grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang genom att ge exempel på och beskriva dessa
med kemins begrepp.
9. resonerar om uppbyggnad och egen-skaper hos luft och vatten och kopplar detta till naturliga förlopp som fotosyntes
och förbränning.
10. beskriver några kemiska samband kring hållbar utveckling, mat, bränslen,
kemikalier och andra produkter
11. berättar om några naturvetenskap-liga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt-
ningar att utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska
samband i samhället, naturen och inuti människan.
Huvudsakligt centralt innehåll
Kemin i naturen
Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbygg-nad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till
övergångar mellan fast form, flytande form och gasform (is/vatten).
Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende,
ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
Fotosyntes, förbränning och
några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin och världsbilden
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlittera-
turen, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap
Kemins metoder och arbetssätt
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och
utvärdering.
Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika
beståndsdelar.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och
enkla skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till kemi,
till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
2 8
4 5 6 7
8
7
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
22
Biologi
Åk 4 Centralt innehåll och kunskapskrav
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. Samtalar om hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom frå-
gor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig inform-ation och använder då olika källor
och resonerar om dessa källor.
3. använder informationen i dis-kussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
4. genomför enkla fältstudier uti-från planeringar och ställer utveck-
lande frågor.
5. använder eleven utrustning på
ett säkert och fungerande sätt.
6. jämför sina och andras resultat och diskuterar likheter och skillnader
och ger utvecklande förslag.
7. dokumenterar sina undersök-
ningar i text och bild
8. Visar kunskaper om biologiska sammanhang genom att ge exempel
med biologins begrepp.
9. beskriver samband i människo-kroppen med resonemang om hälsa,
sjukdom och pubertet.
10. beskriver och ger exempel på människors beroende av och påver-kan på naturen och ekologiska sam-
11. berättar om livets utveckling
och ger exempel på organismers
anpassningar till olika livsmiljöer
12. berättar om några naturveten-
skapliga upptäckter och deras bety-
delse för människors levnadsvillkor
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska sam-
bandmänniskokroppen, naturen och samhället.
Huvudsakligt centralt innehåll
Natur och samhälle
Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på van-ligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke le-
vande miljön
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har
när vi nyttjar den.
Biologins metoder och arbetssätt Åk 4-6
Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och
grupperas.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exem-
pel i faktatexter och tidningsartiklar. 2 8
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
4 5 6 7
8
7
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
23
Biologi
Åk 5 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt-ningar att utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biolo-
giska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Huvudsakligt centralt innehåll
Kropp och hälsa
Människans organsystem. Or-ganens namn, utseende, place-
ring, funktion och samverkan.
Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relat-
ioner, kärlek och ansvar.
Biologin och världsbilden
Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Biologins metoder och arbetssätt Åk 4-6
Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och gruppe-
ras.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel
i faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. Samtalar om hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom frå-
gor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig inform-ation och använder då olika källor
och resonerar om dessa källor.
3. använder informationen i dis-kussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
4. genomför enkla fältstudier uti-från planeringar och ställer utveck-
lande frågor.
5. använder eleven utrustning på
ett säkert och fungerande sätt.
6. jämför sina och andras resultat och diskuterar likheter och skillnader
och ger utvecklande förslag.
7. dokumenterar sina undersök-
ningar i text och bild
8. Visar kunskaper om biologiska sammanhang genom att ge exempel
med biologins begrepp.
9. beskriver samband i människo-kroppen med resonemang om hälsa,
sjukdom och pubertet.
10. beskriver och ger exempel på människors beroende av och påver-kan på naturen och ekologiska sam-
11. berättar om livets utveckling
och ger exempel på organismers
anpassningar till olika livsmiljöer
12. berättar om några naturveten-
skapliga upptäckter och deras bety-
delse för människors levnadsvillkor
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
4 5 6 7
8
7
2 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
24
Biologi
Åk 6
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. Samtalar om hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom frå-
gor och åsikter.
2. söker naturvetenskaplig inform-ation och använder då olika källor
och resonerar om dessa källor.
3. använder informationen i dis-kussioner och för att skapa texter
och andra framställningar.
4. genomför enkla fältstudier uti-från planeringar och ställer utveck-
lande frågor.
5. använder eleven utrustning på
ett säkert och fungerande sätt.
6. jämför sina och andras resultat och diskuterar likheter och skillnader
och ger utvecklande förslag.
7. dokumenterar sina undersök-
ningar i text och bild
8. Visar kunskaper om biologiska sammanhang genom att ge exempel
med biologins begrepp.
9. beskriver samband i människo-kroppen med resonemang om hälsa,
sjukdom och pubertet.
10. beskriver och ger exempel på människors beroende av och påver-kan på naturen och ekologiska sam-
11. berättar om livets utveckling
och ger exempel på organismers
anpassningar till olika livsmiljöer
12. berättar om några naturveten-
skapliga upptäckter och deras bety-
delse för människors levnadsvillkor
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska sam-
bandmänniskokroppen, naturen och samhället.
Huvudsakligt centralt innehåll
Natur och samhälle
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, t.ex. nedbrytning, pollinering
och rening av vatten och luft.
Djurs, växter och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekolo-giska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har t.ex. för jord-
bruk och fiske.
Kropp och hälsa
Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, soci-ala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar
och hur de kan förebyggas.
Biologi och världsbilden
Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras be-
tydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteraturen, myter och konst och äldre tiders
naturvetenskap.
Biologins metoder och arbetssätt Åk 4– 6
Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras
och grupperas.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder
och enkla skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till biologi,
till exempel i faktatexter och tidningsartiklar
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
4 5 6 7
8
7
2 8
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
25
Teknik
Åk 4 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Huvudsakligt centralt innehåll
Tekniska lösningar
Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och
förstärka krafter.
Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i
ficklampor.
Teknik, människa, samhälle och miljö
Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. beskriver och ger exempel på enkla tekniska lösningar i
vardagen och hur de fungerar.
2. beskriver och ger exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen,
uppbyggnad och materia.
3. genomför enkla konstrukt-ionsarbeten genom att pröva möjliga idéer med enkla fy-
siska eller digitala modeller.
4. bidrar till att formulera och välja alternativ som leder arbe-
tet framåt.
5. dokumenterar arbetet med skisser, modeller eller
texter.
6. resonerar kring hur några
föremål eller tekniska system i
samhället har förändrats och
dess fördelar och nackdelar
för samhället, individ och miljö.
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
26
Teknik
Åk 5 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Huvudsakligt centralt innehåll
Tekniska lösningar
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp,
symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några
orsaker till detta.
Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska
lösningar.
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. beskriver och ger exempel på enkla tekniska lösningar i
vardagen och hur de fungerar.
2. beskriver och ger exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen,
uppbyggnad och materia.
3. genomför enkla konstrukt-ionsarbeten genom att pröva möjliga idéer med enkla fy-
siska eller digitala modeller.
4. bidrar till att formulera och välja alternativ som leder arbe-
tet framåt.
5. dokumenterar arbetet med skisser, modeller eller
texter.
6. resonerar kring hur några
föremål eller tekniska system i
samhället har förändrats och
dess fördelar och nackdelar
för samhället, individ och miljö.
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
27
Teknik
Åk 6
Kunskapskrav E–nivå Åk 6
Eleven ...
1. beskriver och ger exempel på enkla tekniska lösningar i
vardagen och hur de fungerar.
2. beskriver och ger exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen,
uppbyggnad och materia.
3. genomför enkla konstrukt-ionsarbeten genom att pröva möjliga idéer med enkla fy-
siska eller digitala modeller.
4. bidrar till att formulera och välja alternativ som leder arbe-
tet framåt.
5. dokumenterar arbetet med skisser, modeller eller
texter.
6. resonerar kring hur några
föremål eller tekniska system i
samhället har förändrats och
dess fördelar och nackdelar
för samhället, individ och miljö.
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Huvudsakligt centralt innehåll
Tekniska lösningar
Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda,
till exempel hus och broar.
Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud,
ljus eller rörelse t.ex. larm och belysningar.
Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper
samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov,
undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta
och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
Teknik, människa, samhälle och miljö
Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksy-stem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några
delar i systemen och hur de samverkar.
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
28
Svenska
Åk 4 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Huvudsakligt centralt innehåll
Läsa och skriva
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och
med hjälp av dator.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stav-ningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser.
Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning
och ordförståelse.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord,
bild, ljud samspelar.
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons
på texter.
Informationssökning och källkritik
Språkbruk
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor
och stödord.
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och
åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Berättande texter och sakprosatexter
Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare
och deras verk.
Tala, lyssna och samtala
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. läser skönlitteratur och faktatexter för barn och ungdomar med gott flyt och
använder sig av lässtrategier.
2. visar läsförståelse genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters
innehåll och kommenterar viktiga delar.
3. tolkar och resonerar, utifrån egna erfarenheter, om budskap i olika texter
samt beskriver läsupplevelsen.
4. skriver olika slags texter med begrip-ligt innehåll och i huvudsak fungerande
struktur samt viss språklig variation.
5. använder regler för stavning, skilje-tecken och språkriktighet med viss säker-
het.
6. skriver berättande texter med enkla gestaltande beskrivningar och enkel hand-
ling.
7. söker, väljer ut och sammanställer information från olika källor och resonerar
om hur användbar informationen är.
8. förstärker och levandegör sina tex-
ters budskap med olika estetiska uttryck.
9. sammanställer information med enkla beskrivningar, egna formuleringar och äm-
nesspecifika ord.
10. ger enkla omdömen om texters innehåll och bearbetar egna texter mot ökad tydlighet
och kvalitet.
11. samtalar om bekanta ämnen ge-nom att ställa frågor och framföra egna
åsikter.
12. förbereder och redovisar muntligt med inledning, innehåll och avslutning
och anpassar till syfte och mottagare.
13. ger exempel på nationella minori-tetsspråk, resonerar om språkliga varian-ter inom svenskan och likheter och skill-nader mellan svenskan och närliggande språk.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
29
Svenska
Åk 5 Centralt innehåll och kunskapskrav Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättning-
ar att utveckla sin förmåga att:
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Huvudsakligt centralt innehåll
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att ur-
skilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med
hjälp av dator.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsreg-ler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med
hjälp av sambandsord.
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar
emot respons på texter.
Informationssökning och källkritik
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslags-
böcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
Språkbruk
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsik-
ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva
en faktatext.
Berättande texter och sakprosatexter
Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare
och deras verk.
Tala, lyssna och samtala
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om äm-nen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester
och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. läser skönlitteratur och faktatexter för barn och ungdomar med gott flyt och
använder sig av lässtrategier.
2. visar läsförståelse genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters
innehåll och kommenterar viktiga delar.
3. tolkar och resonerar, utifrån egna erfarenheter, om budskap i olika texter
samt beskriver läsupplevelsen.
4. skriver olika slags texter med begrip-ligt innehåll och i huvudsak fungerande
struktur samt viss språklig variation.
5. använder regler för stavning, skilje-tecken och språkriktighet med viss sä-
kerhet.
6. skriver berättande texter med enkla gestaltande beskrivningar och enkel hand-
ling.
7. söker, väljer ut och sammanställer information från olika källor och resone-
rar om hur användbar informationen är.
8. förstärker och levandegör sina tex-
ters budskap med olika estetiska uttryck.
9. sammanställer information med enkla beskrivningar, egna formuleringar
och ämnesspecifika ord.
10. ger enkla omdömen om texters innehåll och bearbetar egna texter mot
ökad tydlighet och kvalitet.
11. samtalar om bekanta ämnen ge-nom att ställa frågor och framföra egna
åsikter.
12. förbereder och redovisar muntligt med inledning, innehåll och avslutning
och anpassar till syfte och mottagare.
13. ger exempel på nationella minoritets-språk, resonerar om språkliga varianter inom svenskan och likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
30
Svenska
Åk 6
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. läser skönlitteratur och faktatexter för barn och ungdomar med gott flyt och
använder sig av lässtrategier.
2. visar läsförståelse genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters
innehåll och kommenterar viktiga delar.
3. tolkar och resonerar, utifrån egna erfarenheter, om budskap i olika texter
samt beskriver läsupplevelsen.
4. skriver olika slags texter med begrip-ligt innehåll och i huvudsak fungerande
struktur samt viss språklig variation.
5. använder regler för stavning, skilje-tecken och språkriktighet med viss sä-
kerhet.
6. skriver berättande texter med enkla gestaltande beskrivningar och enkel hand-
ling.
7. söker, väljer ut och sammanställer information från olika källor och resone-
rar om hur användbar informationen är.
8. förstärker och levandegör sina tex-
ters budskap med olika estetiska uttryck.
9. sammanställer information med enkla beskrivningar, egna formuleringar
och ämnesspecifika ord.
10. ger enkla omdömen om texters innehåll och bearbetar egna texter mot
ökad tydlighet och kvalitet.
11. samtalar om bekanta ämnen ge-nom att ställa frågor och framföra egna
åsikter.
12. förbereder och redovisar muntligt med inledning, innehåll och avslutning
och anpassar till syfte och mottagare.
13. ger exempel på nationella minoritets-språk, resonerar om språkliga varianter inom svenskan och likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt-
ningar att utveckla sin förmåga att:
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Huvudsakligt centralt innehåll
Berättande texter och sakprosatexter
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser männi-
skors villkor och identitets- och livsfrågor.
Språkbruk
Språkbruk i Sverige och i Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader mellan dem. Vilka de nationella
minoritetsspråken är.
Tala, lyssna och samtala
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare om ämnen hämtade från vardag och skola, Stödord, bilder och digi-tala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en munt-lig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en pre-
sentation
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
31
Engelska
Åk 4-6 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:
• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och
delar av världen där engelska används.
Huvudsakligt centralt innehåll
Kommunikationens innehåll
Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser
och aktiviteter.
Åsikter, känslor och erfarenheter.
Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och
områden där engelska används.
Lyssna och läsa – reception
Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
Sånger, sagor och dikter.
Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. förstår det viktigaste av inne-hållet i tydligt talad engelska och i enkla texter om välbekanta äm-
2. visar förståelse genom att återberätta och kommentera in-nehållet i tal och text samt age-rar utifrån budskap och instrukt-
ioner.
3. väljer någon strategi för att
bättre förståelse av tal och text.
4. väljer och använder texter talat språk från olika medier i egen produktion och kommuni-
kation.
5. 7. uttrycker sig enkelt och be-gripligt med fraser och meningar i
tal och skrift.
6. förbättrar och bearbetar för
att förtydliga och variera språket.
8. väljer någon strategi som för-bättrar den muntliga och skriftliga
interaktionen.
9. kommenterar några företeel-
ser och områden där engelska
används och gör enkla jämförel-
ser.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
32
Centralt innehåll och kunskapskrav Engelska
Åk 4-6
Huvudsakligt centralt innehåll
Lyssna och läsa – reception (forts.)
Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från inter-
net och andra medier.
Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och
stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltals-
ord, används i texter och talat språk i olika situationer.
Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av
framställningar och samtal.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivning-
ar i sammanhängande tal och skrift.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte
räcker till, till exempel omformuleringar.
• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor
och bekräftande fraser och uttryck.
• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. förstår det viktigaste av in-nehållet i tydligt talad engelska och i enkla texter om välbe-
2. visar förståelse genom att återberätta och kommentera innehållet i tal och text samt agerar utifrån budskap och in-
struktioner.
3. väljer någon strategi för att
bättre förståelse av tal och text.
4. väljer och använder texter talat språk från olika medier i egen produktion och kommuni-
kation.
5. 7. uttrycker sig enkelt och begripligt med fraser och me-
ningar i tal och skrift.
6. förbättrar och bearbetar för att förtydliga och variera språ-
ket.
8. väljer någon strategi som förbättrar den muntliga och
skriftliga interaktionen.
9. kommenterar några förete-
elser i olika sammanhang och
områden där engelska används
och gör enkla jämförelser.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
33
1 2 3 4 5 6 7
Centralt innehåll och kunskapskrav Slöjd
Åk 4-5
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att ut-
veckla sin förmåga att
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverks-
tekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och
miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Huvudsakligt centralt innehåll
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och
kombinationsmöjligheter.
Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på
ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Be-
grepp som används i samband med de olika teknikerna.
Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar
och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
Slöjdens arbetsprocesser
Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en
helhet.
Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och före-
bilder för egna idéer och skapande.
Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls
estetiska uttryck.
Slöjden i samhället
Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nu-
tid.
Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av
material.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. formger och framställer enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner
på ett genomarbetat sätt.
2. använder handverktyg, redskap och maskiner på ett
säkert och fungerande sätt.
3. väljer eleven tillväga-gångssätt utifrån syftet och någon miljöaspekt och moti-
verar sin val.
4. utvecklar idéer med hjälp av erbjudet inspirations-
material.
5. formulerar och väljer al-ternativ som leder arbete
framåt.
6. ger enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den
har påverkat resultat.
7. tolkar slöjdföremåls ut-
tryck och resonerar om sym-
boler, färg, form och material.
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
34
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att ut-
veckla sin förmåga att
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hant-
verkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets-
och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Huvudsakligt centralt innehåll
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och
förebilder för egna idéer och skapande.
Hur symboler och färger används inom barn- och ung-
domskulturer och vad de signalerar.
Slöjden i samhället
Resurshushållning t.ex. genom reparationer och återanvändning
av material.
Slöjd
Åk 6
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. formger och framställer enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner
på ett genomarbetat sätt.
2. använder handverktyg, redskap och maskiner på ett
säkert och fungerande sätt.
3. väljer eleven tillväga-gångssätt utifrån syftet och någon miljöaspekt och moti-
verar sin val.
4. utvecklar idéer med hjälp av erbjudet inspirations-
material.
5. formulerar och väljer al-ternativ som leder arbete
framåt.
6. ger enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den
har påverkat resultat.
7. tolkar slöjdföremåls ut-
tryck och resonerar om sym-
boler, färg, form och material.
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
1 2 3 4 5 6 7
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
35
1 2 3 4 5 6 7 8
Centralt innehåll och kunskapskrav Musik
Åk 4-5
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
Huvudsakligt centralt innehåll
Musicerande och musikskapande
Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder,
perioder och kompmodeller.
Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.
Musikframföranden.
Musikens verktyg
Röst- och hörselvård vid musikaliska aktiviteter,
till exempel uppvärmningsövningar.
Rösten som instrument för olika vokala uttryck,
till exempel sång, jojk och rap.
Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel
eller för ackompanjemang.
Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika
genrer.
Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.
Musikens sammanhang och funktioner
Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om
musicerande och om intryck samt upplevelser av musik.
Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan
samspela.
Indelningen i stråk-, blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.
Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras
musikaliska karaktärsdrag.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. deltar i gemensam sång
och följer rytm och tonhöjd.
2. spelar delar av enkel an-passad melodi-, bas- och slag-verksstämma. Samt ackompan-jerar på ett ackordinstrument
med några ackord.
3. sjunger eller spelar på nå-got instrument i viss mån med
tajming.
4. skapar musik genom röst, instrument eller digitala verktyg, använder musikaliska mönster
till en enkel komposition.
5. resonerar om eget och
andras musicerande.
6. uttrycker sig om egna mu-sikupplevelser, beskriver och ger exempel på hur musik kan
påverka människor.
7. urskiljer och ger exempel
på olika genrer och kulturer.
8. ger exempel på instrument
från olika instrumentgrupper
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
36
Musik
Åk 6
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. deltar i gemensam sång
och följer rytm och tonhöjd.
2. spelar delar av enkel an-passad melodi-, bas- och slag-verksstämma. Samt ackompan-jerar på ett ackordinstrument
med några ackord.
3. sjunger eller spelar på nå-got instrument i viss mån med
tajming.
4. skapar musik genom röst, instrument eller digitala verktyg, använder musikaliska mönster
till en enkel komposition.
5. resonerar om eget och
andras musicerande.
6. uttrycker sig om egna mu-sikupplevelser, beskriver och ger exempel på hur musik kan
påverka människor.
7. urskiljer och ger exempel
på olika genrer och kulturer.
8. ger exempel på instrument
från olika instrumentgrupper
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska samman-
hang.
Huvudsakligt centralt innehåll
Musicerande och musikskapande
Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former
t.ex. ackordföljder och basgångar.
Musikens verktyg
Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel
eller för ackompanjemang.
Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.
Musikens sammanhang och funktioner
Ljudets och musikens fysiska tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreatio9n och i olika rituella sammanhang. Konstmusik, folkmusik och
populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.
Centralt innehåll och kunskapskrav
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
37
Bild
Åk 4-5 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika
material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Huvudsakligt centralt innehåll
Bildframställning
Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier
och illustrationer till text.
Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage
och bildmontage.
Redskap för bildframställning
Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till ex-empel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande ar-
bete.
Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika
bildarbeten.
Bildanalys
Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar bud-
skap.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. Framställer olika typer av be-rättande och informativa bilder uti-från erfarenheter, åsikter och upp-
levelser så att budskapet framgår.
2. använder några olika tekniker, verktyg och material för att skapa
olika uttryck.
3. kombinerar några olika bild-
element.
4. utvecklar idéer inom några olika ämnesområden genom att använda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag
och inspirationsmaterial.
5. formulerar och väljer handlings-
alternativ som leder framåt.
6. presenterar sina bilder med viss anpassning till syfte och sam-
manhang.
7. ger enkla omdömen om arbets-processen och kvaliteten i bildarbe-
tet.
8. resonerar om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och
företeelser i omvärlden.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
38
Bild
Åk 6 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattning Syfte
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika materi-
al,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Huvudsakligt centralt innehåll
Bildframställning
Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Redskap för bildframställning
Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, foto-
grafering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
Bildanalys
Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och
kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders ut-
formning och budskap.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. Framställer olika typer av be-rättande och informativa bilder uti-från erfarenheter, åsikter och upp-
levelser så att budskapet framgår.
2. använder några olika tekniker, verktyg och material för att skapa
olika uttryck.
3. kombinerar några olika bild-
element.
4. utvecklar idéer inom några olika ämnesområden genom att använda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag
och inspirationsmaterial.
5. formulerar och väljer handlings-
alternativ som leder framåt.
6. presenterar sina bilder med viss anpassning till syfte och sam-
manhang.
7. ger enkla omdömen om arbets-processen och kvaliteten i bildarbe-
tet.
8. resonerar om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och
företeelser i omvärlden.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
39
Centralt innehåll och kunskapskrav Sammanfattat Syfte
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar,
beräkningar och slutsatser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning
Rimlighetsbedömning, uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
Algebra
Obekanta tal och deras egenskaper och situationer där det finns behov av att
beteckna ett obekant tal med en symbol.
Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som
är relevanta för eleven.
Geometri
Konstruktion av geometriska objekt.
Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
Metoder för hur omkrets hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan be-
stämmas och uppskattas.
Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, massa, tid med vanliga måtten-
heter.
Sannolikhet och statistik
Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.
Tolkning av data i tabeller och diagram.
Samband och förändring
Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla
undersökningar.
Problemlösning
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Matematik
Åk 4
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. löser enkla problem i elevnära situationer på ett fungerande sätt genom olika anpassade strategier och
metoder.
2. beskriver hur eleven löser problem och för enkla resonemang om resulta-ten är rimliga och ger förslag på nå-gon andra sätt att lösa liknande pro-
blem.
3. har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i kända sam-
manhang.
4. beskriver olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i
huvudsak fungerande sätt.
5. växlar mellan olika uttrycksformer och resonerar kring hur olika matema-tematiska begrepp är kopplade till
varandra.
6. väljer och använder fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, sta-
tistik samt samband och förändring.
7. använder bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska ut-trycksformer för att redogöra och sam-
tala om olika sätt att lösa problem.
8. ställer frågor, framför och bemöter matematiska tankar på ett sätt som för
resonemanget framåt.
En fördelning av ämnet matematik
har sina brister då de olika momen-
ten har starka kopplingar. Den pro-
gression som trots allt finns i ämnet
har styrt fördelningen av det cen-
trala innehållet. Repetition är ju ett
självklart moment !
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
40
Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattat Syfte
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar,
beräkningar och slutsatser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning
Rationella tal och deras egenskaper. (Bråktal)
Positionssystemet för tal i decimalform.
Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och
miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
Algebra
Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras och uttryckas.
Geometri
Skala och dess användning i vardagliga situationer.
Metoder för hur area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan
bestämmas.
Jämförelse, uppskattning och mätning av area, massa
med vanliga måttenheter.
Sannolikhet och statistik
Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
Samband och förändring
Proportionalitet och procent samt deras samband.
Problemlösning
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Matematik
Åk 5
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. löser enkla problem i elevnära situ-ationer på ett fungerande sätt genom olika anpassade strategier och meto-
der.
2. beskriver hur eleven löser problem och för enkla resonemang om resulta-ten är rimliga och ger förslag på någon
andra sätt att lösa liknande problem.
3. har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i kända sam-
manhang.
4. beskriver olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i
huvudsak fungerande sätt.
5. växlar mellan olika uttrycksformer och resonerar kring hur olika matema-tematiska begrepp är kopplade till
varandra.
6. väljer och använder fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt
samband och förändring.
7. använder bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycks-former för att redogöra och samtala om
olika sätt att lösa problem.
8. för och följer matematiska resone-mang genom att ställa frågor, framföra och bemöta matematiska tankar på ett
sätt som för resonemanget framåt.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
En fördelning av ämnet matematik
har sina brister då de olika mo-
menten har starka kopplingar. Den
progression som trots allt finns i
ämnet har styrt fördelningen av det
centrala innehållet. Repetition är ju
ett självklart moment !
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
41
Matematik
Åk 6 Centralt innehåll och kunskapskrav
Sammanfattat Syfte
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar,
beräkningar och slutsatser.
Huvudsakligt centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning
Rationella tal och deras egenskaper.
Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien,
till exempel den babyloniska.
Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i
vardagliga situationer.
Algebra
Metoder för enkel ekvationslösning.
Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och
uttryckas.
Geometri
Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylind-rar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geomet-
riska egenskaper hos dessa objekt.
Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen och hur symmetri kan konstrueras.
Jämförelse, uppskattning och mätning av volym och vinkel
med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
Sannolikhet och statistik
Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid
olika slumpmässiga försök.
Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de
kan användas i statistiska undersökningar.
Samband och förändring
Proportionalitet och procent samt deras samband.
Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
Problemlösning
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Kunskapskrav E-nivå Åk 6
Eleven...
1. löser enkla problem i elevnära situ-ationer på ett fungerande sätt genom olika anpassade strategier och meto-
der.
2. beskriver hur eleven löser problem och för enkla resonemang om resulta-ten är rimliga och ger förslag på någon
andra sätt att lösa liknande problem.
3. har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i kända sam-
manhang.
4. beskriver olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i
huvudsak fungerande sätt.
5. växlar mellan olika uttrycksformer och resonerar kring hur olika matema-tematiska begrepp är kopplade till
varandra.
6. väljer och använder fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt
samband och förändring.
7. använder bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycks-former för att redogöra och samtala om
olika sätt att lösa problem.
8. för och följer matematiska resone-mang genom att ställa frågor, framföra och bemöta matematiska tankar på ett
sätt som för resonemanget framåt.
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
1 2 3 4 5 6 7 8
En fördelning av ämnet matematik
har sina brister då de olika mo-
menten har starka kopplingar. Den
progression som trots allt finns i
ämnet har styrt fördeldningen av
det centrala innehållet. Repetition
är ju ett självklart moment !
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se
42
ANTECKNINGAR FÖR PEDAOGISK PLANERING
Ämne:
Arbetsområde (Ur det centrala innehållet)
Varför ska vi arbeta med det här ?
Det här kommer du att få undervisning om:
Det här ska du lära dig:
Så här kommer vi att arbeta:
Så här kommer dina kunskaper att bedömas:
______________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se