Europeiska kommissionen
Översikt över de nya finansiella reglerna och
stödmöjligheterna 2007–2013
� €�
Vägledning
för nybörjare
Nya pengar,
bättre regler
2008 årsupplaga
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet
via Europa-servern (http://europa.eu).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2008
ISBN 978-92-79-08551-2
© Europeiska gemenskaperna, 2008
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Belgium
TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER
Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svarpå dina frågor om Europeiska unionen.
Gratis telefonnummer (*):
00 800 6 7 8 9 10 11
(*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem.
Din
a m
öjlig
he
ter
att få
stöd
Lä
ttare
tillgå
ng
till EU
-bid
rag
Ök
ad
öp
pe
nh
et o
ch
bä
ttre k
on
troll
Tillg
än
glig
a b
elo
pp
20
07
–2
01
3
Översikt över de nya finansiella reglerna och
stödmöjligheterna 2007–2013
Nya pengar,
bättre regler
Råder det öppenhet kring stöden
och är kontrollen effektiv?
Är det första gången Du
intresserar Dig för EU-stöd?
Hur stora summor gäller det?
Titta på listan över nya program
Se här
Tycker Du att förfarandena är
för byråkratiska?
Se vad som har förändrats
(s. 3–16)
(s. 17–18)
(s. 19–20)
(s. 21–22)
Läs denna översikt över de viktigaste möjlig -heterna att få stöd
Varför nya regler?
År 2007 startar Europeiska unionen en ny omgång programmed upp till 975 miljarder euro under en sjuårsperiod. Detblir enklare att få del av de nya pengarna, de kommer attredovisas mer öppet och effektivt tack vare reformen av EU:sregler för eko nomisk förvaltning.
De nya reglerna minskar byråkratin. Det blir lättare att komma åt EU-bidrag särskilt för stödmottagare medbegränsade resurser, t.ex. små icke-statliga organisationer ochsmåföretag. För första gången någonsin kommer EU:sforskningsbidrag att vara till gängliga för individuella forskare.
Förbättrad ansvarsskyldighet och ökad öppenhet är viktigtför att se till att EU:s medel, som är offentliga pengar, användspå rätt sätt på alla nivåer. De nya reglerna gör det obligatorisktatt publicera listor över vilka stödmottagare som tar emot EU-medel via stats förvaltningen i medlemsstaterna, länderutanför EU eller via internationella organisationer. Det blirsamtidigt obligatoriskt att utbyta information om bevisade fallav bedrägerier. Medlemsstaterna kommer också att förbättrasin rapportering av hur de använder de EU-medel som de själva förvaltar direkt. Sådana åtgärder kommer atteffektivisera EU:s politiska åtgärder och hjälpa till att skyddaskattebetalarnas intressen.
Det blir en utmaning för alla inblandade parter att se till att den nya finansieringsperioden 2007–2013 blir enframgång: Först och främst stödmottagarna själva, som skallanvända medlen i sina projekt, Europa parlamentet, som gavett avgörande stöd till moder niseringen av reglerna förekonomisk förvaltning, medlemsstaterna, som i realitetenförvaltar nästan 80 % av EU-medlen och slutligen Europeiskakommissionen, som ytterst ansvarar för hur dessa medelanvänds.
De nya reglerna kommer att erbjuda bättre, enklare och merpraktiska lösningar för alla de som arbetar med EU-medel ochsamtidigt säkra en effektiv kontroll av de offentliga utgifterna.
”De nya EU-programmen för 2007–2013 är lika med en plan förekonomisk utveckling. För att denna ambitiösa målsättning skallbli verklighet är det oerhört viktigt att det finns finansiella reglersom motsvarar den reella situationen. Största möjliga enkelhetoch minsta möjliga byråkrati – så lyder den centrala idén bakomde nya reglerna. Resultatet – enklare rutiner, ökad öppenhet ochstörre ansvarsskyldighet – kommer att skapa bättre kontroll överhur de offentliga resurserna används.”
Dalia GrybauskaitėKommissionsledamot med ansvar för ekonomisk planering och budget
3
Din
a m
öjlig
he
ter
att få
stöd
3
Stödmöjligheter
för DigÄr Du nybörjare på EU-stöd och känner Dig lite vilsen bland de olika finansieringsmekanismerna, inblandade parterna och
alla programmen? Då är den här vägledningen för Dig. I det här avsnittet finns
• tips om hur man kommer i gång,
• en kortfattad genomgång av olika former av EU-finansiering,
• praktiska exempel för valda grupper av EU-stödmottagare.
Att komma i gång …
1. Kontakta EU:s informationsnätverk
Bolag och små och
medelstora företag
Övriga potentiella
stödmottagare
Enterprise Europe
Network
http://www.enterprise-
europe-network.ec.europa.
eu/index_en.htm
600 partnerorganisationer
i mer än 40 länder
Europe Direct
• ring: 00800 6 7 8 9 10 11
• besök Ditt lokala Europa
Direkt-kontor:
http://ec.europa.eu/
europedirect
• skicka ett e-brev eller ta
kontakt online:
http://ec.europa.eu/
europedirect
Informationen finns på EU:s
alla officiella språk.
2. Besök EUROPA-portalen
Kommissionens portal om bidrag:
http://ec.europa.eu/grants/index_en.htm
Kommissionens portal för kontrakt om offentlig
upphandling:
http://ec.europa.eu/public_contracts/index_en.htm
�
Allt efter stödtyp och profilen på Ditt projekt finns det människor och nätverk som har till uppgift att ge Dig all den information
som behövs för att komma i gång! Mycket information finns också tillgänglig på Internet.
44
... Stödmöjligheter
för Dig
3. Kontakta nationella, regionala eller
lokala myndigheter
Eftersom det mesta av EU-medlen förvaltas nationellt eller
regionalt kan de nationella, regionala eller lokala myn digheterna
ofta lämna den information som behövs och annat stöd.
En förteckning över strukturfondernas förvaltningsmyn -
di gheter i varje region finns här:
http://ec.europa.eu/regional_policy/manage/authority/
authority_en.cfm
En förteckning över medlemsstaternas jordbruksdeparte ment
finns på:
http://ec.europa.eu/agriculture/use/index_sv.htm
4. Ta kontakt med Din branschorganisation
Om ett projekt är kopplat till ens yrkesmässiga verksamhet kan
man få hjälp från sin branschorganisation. En del EU-stöd är
öronmärkta för särskilda yrken: lärare av olika slag kan få stöd inom
ramen för programmet för livslångt lärande, och filmare kan få stöd
ur programmet Media 2007. Ditt branschnätverk kanske redan har
kunskap om hur man får tillgång till EU-medel och kan eventuellt
lämna praktiska tips.�
Finansieringsformer1. Vilka är de huvudsakliga typerna av finansiering
ur EU:s budget?
Behöver Du pengar för att
finansiera Ditt projekt?Är Du på jakt efter möjligheter
att sälja Dina tjänster eller varor?
BIDRAG
som beviljas för medfinan -
siering av specifika projekt
eller målsättningar, vanligt vis
via ansökningsomgång ar.
OFFENTLIGAUPPHANDLINGSKONTRAKT
tilldelade efter anbudsin -fordran (offentlig upphand -ling) gällande inköp avtjänster, varor eller bygg- ochanläggningsarbeten för attEU:s institutioner eller programskall kunna fun gera.
EU:s medlemsstater
Över 76 % av EU:s budget förvaltas av
nationella och regionala myn digheter,
bl.a. gäller detta struktur fonderna och
jordbruksstödet.
Länder utanför EU och internatio nellaorganisationer (t.ex. Röda kor set, FN): 2 %.2
. Ve
m h
ar
ha
nd
om
pe
ng
arn
a o
ch f
att
ar
be
slu
ten
om
ve
m s
om
sk
all
få
bid
rag
/up
ph
an
dli
ng
sko
ntr
ak
t?
Europeiska kommissionen
Omkring 22 % centralt skötta pro gram(t.ex. inom forskning, utbild ning, hälsa,ungdomsåtgärder).
�
55
Din
a m
öjlig
he
ter
att få
stöd
Småföretag
• Driver man ett litet eller medelstort företag kan man få tillgång till EU-pengar via bidrag, lån och i
vissa fall garantier för lån. Stödet är tillgängligt antingen direkt (EU-bidrag) eller via program som
sköts nationellt. Små och medelstora företag kan också utnyttja annat stöd än pengar, t.ex. program
och stödtjänster.
Finansiering via EU-bidrag• Denna finansiering har för det mesta en viss inriktning – miljö, forskning, utbildning – som
utformas och handläggs av olika avdelningar inom Europeiska kommissionen eller av
s.k. genomförandeorgan.
• Små och medelstora företag och andra organisationer (t.ex. företagarföreningar, ett företag som
tillhandahåller företagssupport eller konsulter) kan ansöka direkt, i allmänhet under förutsättning
att de kan föreslå varaktiga transnationella projekt med ett mervärde.
Strukturfonderna• Direktstöd till små och medelstora företag för att medfinansiera deras investeringar är
möjligt endast i ekonomiskt eftersatta områden (de s.k. konvergensregionerna).
• I andra regioner har man prioriterat åtgärder som skapar stora hävstångseffekter (utbildning
i entreprenörskap, stödtjänster, företagskuvöser, mekanismer för teknik överföring, nätverk m.m.)
i stället för att ge direktstöd till enskilda små och medel storaföretag.
• Europeiska kommissionen, Europeiska investeringsbanken och Europeiska investerings fonden har
satt igång ett gemensamt initiativ för att förbättra tillgången till kapital för små och medelstora företag
i ekonomiskt eftersatta regioner. Initiativet kallas Jeremie (Joint European Resources for Micro toMedium Enterprises) och gör det möjligt för medlemsstater och regioner att använda en del av sina
strukturfonder för att lämna både lånegarantier och aktie- och riskkapital till små och medelstora
företag. Programmet skall sättas i gång år 2008.
Finansiella instrument• Genom dessa instrument lämnas inget direkt stöd till de små och medelstora företagen utan stödet
förmedlas via finansiella mellanhänder, exempelvis banker, kreditinstitut eller investeringsfonder.
Avsikten är att öka de tillgängliga krediterna för små och medelstora företag och att uppmuntra
mellanhänderna att öka utlåningen till dessa företag.
• Inom Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation har 1 130 miljoner euro an slagits till
finansiella instrument för åren 2007–2013. De förs samman i tre grupper som sköts i samarbete med
Europeiska investeringsfonden (EIF) och andra internationella finansinstitut:
› Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) syftar till att
tillhandahålla kapital till innovativa små och medelstora företag, både i ett tidigt skede (GIF1) och
under expansionsfasen (GIF2). GIF delar risker och vinster med privata investerare, vilket i hög grad
ökar tillgången till kapital för innovativa företag.
› Garantin för små och medelstora företag ger kompletterande garantier för att öka skuldfinansie-
ringen till dessa företag.
› Ett system för kapacitetsuppbyggnad kommer att stödja de finansiella mellanhänderna i en del
medlemsländer.
Huvudsakliga finansieringskällor
�
Stödmöjligheter
för Dig
66
... Stödmöjligheter
för Dig
• För EU-bidrag beskrivs ansökningsförfarandena i meddelandena om ansökningsomgångar för
specifika program, och ansökan sker direkt till Europeiska kommissionen eller till ett
genomförandeorgan som handhar det aktuella programmet.
• Program som finansieras genom strukturfonderna handläggs nationellt eller regionalt där projekten
väljs ut.
• Finansiella instrument för små och medelstora företag är som regel tillgängliga via finansiella
mellanhänder som exempelvis banker eller kreditinstitut.
Hur ansöker jag?
�
• Enterprise Europe Network
600 partnerorganisationer i mer än 40 länder
http://www.enterprise-europe-network.ec.europa.eu/index_en.htm
• Europeisk portal för små och medelstora företag (med en översikt över de viktigaste
finansieringsmöjligheterna):
http://ec.europa.eu/enterprise/sme/index_sv.htm
• Stödmöjligheter uppdelade per politikområde hittar man på kommissionens bidragsportal:
http://ec.europa.eu/grants/index_en.htm
• På GD Regionalpolitiks webbplats finns information om EU:s åtgärder för att stödja den regionala
utvecklingen:
http://ec.europa.eu/regional_policy/index_en.htm
Här finns också en förteckning över strukturfondernas förvaltningsmyndigheter i varje region:
http://ec.europa.eu/regional_policy/manage/authority/authority_en.cfm
• Europeiska socialfonden:
http://ec.europa.eu/employment_social/esf/
• Jeremie-initiativet: http://www.eif.org/jeremie/
• För mer information om finansieringsinstrument:
http://ec.europa.eu/cip/index_en.htm och http://www.eif.org/
• Det nya instrumentet för stöd inför anslutningen kommer att erbjuda stöd inte bara till företag som
ligger inom EU, utan också till företag i länder som håller på att anslutas till EU. För ytterligare
upplysningar:
http://ec.europa.eu/enlargement/how-does-it-work/financial-assistance/
instrument-pre-accession_sv.htm
Var finns mer information?
Visste du att ...?• Små och medelstora företag definieras av EU som företag med färre
än 250 anställda. De får vidare ha en årlig omsättning på högst
50 miljoner euro eller en balans omslutning på högst 43 miljoner euro.
77
Din
a m
öjlig
he
ter
att få
stöd
Icke-statliga organisationer
• Icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer är en naturlig målgrupp som kan
få en stor del av EU:s stödmedel, eftersom de är verksamma på många områden som omfattas av EU:s
politikområden och eftersom de verkar på ideell basis, vilket är en förutsättning för att få medel från
EU.
• Det är faktiskt svårt att hitta ett EU-program som inte på något sätt ger möjligheter till icke-statliga
organisationer att få stöd. Medel finns tillgängliga både inom program som drivs av nationella och
lokala myndigheter som finansieras via strukturfonderna och inom program som sköts av
kommissionen.
• Kommissionen beräknas anslå över 1000 miljoner euro per år direkt till icke-statliga or ganisationers
projekt, huvudsakligen på området externa förbindelser för utvecklings samarbete, mänskliga
rättigheter, demokratiprogram och särskilt då humanitärt bistånd (400 miljoner euro). Andra viktiga
anslag sker inom den sociala sektorn (70 miljoner euro), utbildningen (50 miljoner euro) och
miljösektorn inom EU.
• Rent praktiskt kan en icke-statlig organisation få två typer av stöd:
› Man kan lämna in ett förslag om ett konkret projekt inom ramen för ett EU-program som omfattar
ens verksamhetsområde och om man får godkänt kommer detta projekt att medfinansieras av EU
via ett åtgärdsbidrag.
› Inom vissa program – under förutsättning att ens icke-statliga organisation söker ”upp nå ett mål
som omfattas av Europeiska unionens politik eller som arbetar för mål av all mänt europeiskt
intresse” – kan EU direkt ge stöd till en organisation via ett administrationsbidrag. Om så är fallet
bygger bidraget mer på en analys av storleken på verksamheterna, deras räckvidd, årliga arbetsplan,
förenligheten med EU:s prioriteringar etc. än på de enskilda projekten.
Som exempel på centralt förvaltade program som delar ut administrationsbidrag till icke-statliga
organisationer kan nämnas Ett Europa för medborgarna (Insats 2: Aktivt civilt samhälle i Europa),
Kultur 2007 (andra området: Stöd till organ som är verksamma på europeisk nivå inom
kulturområdet) och Progress (stöd till icke-statliga organisationer på EU-nivå inriktade på social
integrering, bekämpning av diskriminering och jämlikhet mellan könen).
Huvudsakliga finansieringskällor
�
• Det beror på typen av finansiering:
› Strukturfonder handhas nationellt eller regionalt och ansökningarna skall därför lämnas till
nationella eller regionala myndigheter för bedömning.
› För EU-bidrag beskrivs ansökningsförfarandena i meddelandena om ansökningsomgångar för
specifika program, och ansökan sker direkt till Europeiska kommissionen eller till ett
genomförandeorgan som handhar det aktuella programmet.
Hur ansöker jag?
Stödmöjligheter
för Dig
88
... Stödmöjligheter
för Dig
�• Stödmöjligheter uppdelade per politikområde hittar man på kommissionens bidragsportal:
http://ec.europa.eu/grants/index_en.htm
• Europeiska kommissionen och det civila samhället:
http://ec.europa.eu/civil_society/index_en.htm
• På GD Regionalpolitiks webbplats finns information om EU:s åtgärder för att stödja den regionala
utvecklingen:
http://ec.europa.eu/regional_policy/index_en.htm
Här finns också en förteckning över strukturfondernas förvaltningsmyndigheter i varje region:
http://ec.europa.eu/regional_policy/manage/authority/authority_en.cfm
• Europeiska socialfonden:
http://ec.europa.eu/employment_social/esf/
• Byrån för samarbete EuropeAid:
http://ec.europa.eu/europeaid/index_sv.htm
Var finns mer information?
Visste du att ...? Är min organisation icke-statlig?
”Icke-statlig organisation” och ”det civila samhällets organisationer” är inte
några juridiska termer. De specifika kriterier som avgör om en organisation
anses berättigad att få stöd från EU anges närmare i de enskilda meddelandena
om ansökningsomgång. ”Icke-statlig orga nisation” är trots det en användbar
term för alla de olika organisationer som vanligtvis har följande kännetecken:
• Icke-statliga organisationer har inte bildats med vinstsyfte (de kan visserligen ha
avlönade medarbetare och ägna sig åt verksamhet som ger intäkter, men de
delar inte ut någon vinst bland sina medlemmar).
• De är frivilligorganisationer.
• De måste i någon mån existera formellt eller institutionellt (ex empelvis ha
stadgar eller någon annan handling som avgränsar deras uppgift, målsättning
och räckvidd). De är ansvariga inför sina medlemmar och donatorer.
• De är oberoende, främst i förhållande till regering, myndigheter, politiska
partier och affärsdrivande organisationer.
• De har inte egennyttiga ändamål eller värderingar. Deras syfte är att betjäna
allmänheten som helhet eller en specifik grupp av människor.
Storleken på icke-statliga organisationer liksom spännvidden på deras
verksamheter kan variera betydligt. En del icke-statliga organisationer består av
ett ganska begränsat antal personer, medan andra kan ha tusentals medlemmar
och hundratals anställda. Rent funktionsmässigt kan icke-statliga organisationer
vara inriktade på operativ verksamhet och/eller på att vara förespråkare i någon
fråga. Operativa icke-statliga organisationer bidrar med tjänster (t.ex. på det
sociala området), medan det primära syftet för dem som agerar som förespråkare
är att inverka på den politik som förs av myndigheter och att påverka den
allmänna opinionen.
99
Din
a m
öjlig
he
ter
att få
stöd
Ungdomar
Programmet för livslångt lärande• Vill man studera utomlands kan man få hjälp av Erasmus, som är en del av programmet Livslångt
lärande. Drygt 1,5 miljoner studenter har hittills fått Erasmusbidrag. Europeiska kommissionen
hoppas nå en sammanlagd siffra på 3 miljoner studenter år 2012, så passa på!
• Inom programmet Livslångt lärande ger delprogrammet Comenius stödmöjligheter för
skolungdomar upp till och med gymnasiet, bl.a. genom skolpartnerskap över Europa. Leonardo da
Vinci erbjuder möjligheter för ungdomar i yrkesutbildningar, t.ex. genom utbildningspraktik i ett
annat land.
Aktiv ungdom• Programmet medfinansierar projekt som stärker unga människors aktiva samhälls engagemang,
frivilligarbete, ömsesidig förståelse och en öppen attityd gentemot världen, och erbjuder också hjälp
till ungdomsassistenter och stöder utarbetandet av ungdoms politiken.
• Det är öppet för ungdomar i åldrarna 15–28 (13–30 för vissa insatser).
• Som exempel på aktiviteter som man kan få finansiering för kan nämnas ungdomsutbyten,
ungdomsinitiativ där unga människor deltar i verksamheter som de själva har planerat, projekt som
syftar till att öka unga människors deltagande i den representativa demo kratins olika nivåer,
frivilligprojekt (observera att enskilda frivilligarbetare inte kan ansöka direkt, bara juridiskt etablerade
organisationer som är ackrediterade hos Europeisk volontärtjänst kan ansöka), utbildning och
nätverksbyggande för personer som är aktiva inom ungdomsverksamhet och ungdomsorganisationer
samt informationskampanjer för ungdomar.
Huvudsakliga finansieringskällor
�
Programmet för livslångt lärande• För att kunna få ett Erasmus-stipendium måste man vara inskriven på ett studieprogram vid en
högre läroanstalt som leder till en examen eller ett diplom i ett av de 31 deltagande länderna
(EU:s medlemsstater plus Norge, Liechtenstein, Island och Turkiet), och ha slutfört minst ett år av
sina universitetsstudier.
• Sektionen för internationella förbindelser eller Erasmuskontoret vid Ditt universitet är den första
instansen för information om hur man deltar i programmet. Hela 90 % av EU:s universitet deltar
i Erasmusprogrammet. Stipendierna delas ut till studenterna efter en urvalsprocess som anordnas
av hemuniversitetet. En grundläggande förutsättning för Erasmus mobilitetsprogram är att
värduniversitetet inte tar ut någon avgift.
• Storleken på Erasmusstipendiet varierar från ett deltagande land till ett annat, men det är inte avsett
att täcka studentens alla utgifter. Det kan kombineras med ytterligare bidrag från universitet eller
andra institutioner.
• Du måste underteckna ett studieavtal med Ditt eget universitet och med värdinstitutionen.
Studieavtalet är ett informellt kontrakt som anger exakt vilka moduler Du kommer att studera. I
slutet av studieperioden utomlands kommer värduniversitetet att utarbeta en rapport som
innehåller Dina resultat. Den tid som tillbringas utomlands räknas som en integrerad del av
studieprogrammet vid Ditt hemuniversitet.
• För att få information om ansökningar som gäller andra delprogram inom programmet för livslångt
lärande, kontakta genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur.
Hur ansöker jag?
Stödmöjligheter
för Dig
1010
... Stödmöjligheter
för Dig
�
• Generaldirektoratet för utbildning och kultur, ”Calls for proposals”:
http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/calls/grants_en.html
• Vägledning för programmet Livslångt lärande:
http://ec.europa.eu/education/programmes/llp/index_en.html
• Programmet Aktiv ungdom:
http://ec.europa.eu/youth/index_en.html
• Europeiska ungdomsportalen:
http://europa.eu/youth/
• Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur:
http://eacea.ec.europa.eu
• Eurodesk (nätverk som ger information relevant för ungdomar och personer som arbetar med
ungdomar om möjligheter i Europa på utbildnings- och ungdomsområdet):
http://www.eurodesk.org
• SALTO-resurscentrum:
SALTO står för ’Support and Advanced Learning and Training Opportunities’. Denna struktur har inrättats
inom programmet Aktiv ungdom för att ge kurser och information till ungdomsorganisationer.
http://www.salto-youth.net
Var finns mer information?
Visste du att ...?
• I programmet Aktiv ungdom är informella grupper av ungdomarvälkomna att lämna in projekt!
• Omkring 1/3 av Erasmusstudenterna får ett arbetserbjudandeutomlands.
Aktiv ungdom• Varje ”programland” (dvs. EU-medlemsstat plus Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet) har
ett nationellt programkontor som har till uppgift att välja ut lokala projekt, handlägga bidrag
och lämna nödvändig information. Funderar man på att finansiera sitt projekt via Aktiv ungdom är
det därför rekommendabelt att först ta kontakt med det nationella programkontoret i det egna
landet.
• Ett begränsat antal specifika projekttyper handläggs direkt på EU-nivå, i de flesta fall via
genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur.
• Ansökningarna måste lämnas på därför avsedd blankett som kan fås av det nationella
programkontoret eller genomförandeorganet.
1111
Din
a m
öjlig
he
ter
att få
stöd
Forskare
Sjunde ramprogrammet• Med över 53 miljarder euro som skall användas 2007–2013 är sjunde ramprogrammet EU:s
huvudsakliga instrument för finansiering av forskning.
• Sjunde ramprogrammet har fem huvudsakliga ”byggstenar” eller särskilda program:
› Samarbete: stöd till projekt som drivs av transnationella konsortier inom tio tema områden, allt
från hälsofrågor till rymdforskning.
› Idéer: stöd till spetsforskningsprojekt som genomförs av forskningslag eller individuella forskare.
› Människor: forskares rörlighet och karriärutveckling.
› Kapacitet: stöd till forskningskapacitet och -infrastruktur.
› Kärnforskning, inklusive fusionsenergiforskning.
• Liksom är fallet med alla EU-bidrag bygger sjunde ramprogrammet på medfinansiering.
Ersättningsnivån för forskning och teknisk utvecklingsverksamhet är normalt 50 %, vissa
organisationer (t.ex. små och medelstora företag eller offentliga organ utan vinstsyfte) kan dock få
upp till 75 %. En del verksamheter (t.ex. nätverksarbete och utbildning) kan få ersättning med upp till
100 % av de stödberättigade kostnaderna. Bidragen bestäms på basis av ansökningsomgångar och
en inbördes utvärdering.
Huvudsakliga finansieringskällor
�• Deltagande i sjunde ramprogrammet är öppet för en mängd olika organisationer och personer.
Här följer några exempel:
› Forskningsgrupper vid universitet eller forskningsinstitut.
› Företag med innovationsplaner.
› Små och medelstora företag eller deras sammanslutningar.
› Offentlig förvaltning.
› Forskare (från sådana som är i början av sin karriär till erfarna forskare).
› Institutioner som driver forskningsinfrastrukturer.
› Organisationer i det civila samhället.
› Organisationer och forskare från länder utanför EU och från internationella organi sationer.
• I alla EU-medlemsstater, liksom i flera andra länder, har nationella kontaktpunkter inrättats för
att ge skräddarsydd hjälp, så ett första steg är att kontakta dem och förklara Din situation och Dina
idéer. Deras uppgift är att informera Dig om vilken del av sjunde ramprogrammet som kan vara av
intresse för Dig och att hjälpa Dig med ansökan.
• Specifika stödmöjligheter utlyses i ansökningsomgångar, som offentliggörs i Europeiska unionens
officiella tidning. Man kan också hitta dem i avsnittet om sjunde ramprogrammet i CORDIS, en
webbplats för EU-stödd forskning.
• Svar lämnar Du genom att sända in Ditt förslag via ett webbaserat online-verktyg som kallas EPSS
(Electronic Proposal Submission Service), som är den kanal som måste användas. För de utvalda
förslagen inleder Europeiska kommissionen finansiella och tekniska förhandlingar om projektets
närmare utformning, vilket slutligen utmynnar i ett bidragsavtal. Avtalet innehåller stödmottagarnas
och EU:s rättigheter och skyldigheter, bl.a. EU:s ekonomiska bidrag till Dina forskningskostnader.
Hur ansöker jag?
Stödmöjligheter
för Dig
1212
... Stödmöjligheter
för Dig
�• Förteckning över nationella kontaktpunkter:
http://www.cordis.europa.eu/fp7/get-support_en.html
• CORDIS-webbplatsen:
Denna webbplats innehåller mycket information om sjunde ramprogrammet, bl.a. de senaste
aktualiseringarna, kalendarium för ansökningsomgångarna, meddelanden om
ansökningsomgångar, vanliga frågor (FAQ) med mera.
http://www.cordis.europa.eu/fp7/
• Europeiska kommissionens forskningswebbplats:
Denna webbplats innehåller enkla, nedladdningsbara faktablad som förklarar sjunde
ramprogrammet. De är tillgängliga på 23 språk.
http://www.ec.europa.eu/research/fp7/
• Service för forskningsfrågor:
http://www.ec.europa.eu/research/enquiries
• Europeiska forskningsrådet:
http://erc.europa.eu/
Var finns mer information?
Visste du att ...?
• Sjunde ramprogrammet kan som första EU-forsknings program nu
också stödja projekt som drivs av enstaka forskare eller av
forskarlag genom det nya Europeiska forskningsrådets forskarledda
program.
• En betydande del av utgifterna i de nya strukturfonderna kommer
att inriktas på politikområden som främjar tillväxt och
konkurrenskraft. Om Du undersöker de nationella pla ner som
antagits får Du reda på vilka forskningsrelaterade möjligheter till stöd
som finns tillgängliga.
1313
Din
a m
öjlig
he
ter
att få
stöd
Jordbrukare
Direktstöd• Om Du är jordbrukare har Du förmodligen chans att få direktstöd, som är den hu vudsakliga formen
av EU-stöd på jordbruksområdet. Genom 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken
infördes ett nytt system för direktstöd (samlat gårdsstöd) som innebär att stödet inte längre är kopplat
till produktion. Huvudsyftet med det samlade gårdsstödet är att komplettera jordbrukarnas inkomster
mot att de i gengäld respekterar normerna för miljöskydd, djurs välfärd samt livsmedelssäkerhet och
håller sin mark i gott skick. Jordbrukarna uppmuntras att fatta sina beslut på grundval av signalerna
från marknaden.
• På vissa begränsade villkor kan medlemsstaterna besluta om att minska värdet på direktstöden och
fortsätta att betala direktstöd kopplade till produktion.
Landsbygdens utveckling• Inom ramen för policyn för landsbygdsutveckling 2007–2013 kommer EU:s medlemsstater att
investera över 91 miljarder euro i förbättringar av konkurrenskraften för jord- och skogsbruk, i skydd
av miljön och landskapet, i förbättringar av livskvaliteten samt i diversifiering av landsbygdsekonomin.
Ett fjärde område (Leader) inför stödmöjligheter för lokalt baserade initiativ för landsbygdsutveckling.
Huvudsakliga finansieringskällor
�
Direktstöd• Direktstöden sköts via utbetalningsställen som utsetts av nationella myndigheter.
• För att kunna få det här stödet måste jordbrukaren ha stödrättigheter och mark. Stöden beräknas
på grundval av de betalningar som jordbrukaren fått under en referensperiod (historisk modell) eller
antalet stödberättigande hektar som brukas (regional modell).
Landsbygdens utveckling• Dessa medel delas ut via program som drivs av de nationella regeringarna: Regeringen utser en
förvaltningsmyndighet som har till uppgift i fråga om projekthandläggningen är att informera
potentiella stödmottagare om hur man får stöd, vilka regler som gäller och vilket EU-bidrag som finns
tillgängligt.
Hur ansöker jag?
Stödmöjligheter
för Dig
1414
... Stödmöjligheter
för Dig
�• Kontakta jordbruksdepartementet i Ditt land eller en lokal jordbrukarförening.
http://ec.europa.eu/agriculture/use/index_sv.htm
• Information om jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken:
http://ec.europa.eu/agriculture/index_sv.htm
Var finns mer information?
Visste du att ...?• För att få direktstöd måste jordbrukaren uppfylla vissa normer vad
gäller folkhälsa, djur- och växtskydd samt miljön och hålla sin mark i
gott jordbruks- och miljöskick. Om en jordbrukare inte uppfyller
dessa krav kan de direktstöd som han/hon har rätt till att sänkas eller
till och med helt dras in under det aktuella året.
1515
Fu
nd
ing
op
po
rtun
ities
for y
ou
Din
a m
öjlig
he
ter
att få
stöd
Offentliga organ
• Offentliga organ, däribland lokala myndigheter, har möjlighet att få många av EU:s stöd, allt ifråninvesteringar för utveckling av institutionell kapacitet och effektivisering av offentliga tjänster tilllokala infrastrukturprojekt. Nedan finns några exempel på de många tillgängliga möjligheterna.
Sammanhållningspolitiken• Härifrån kommer de mesta stödmedlen till lokala infrastrukturprojekt eller initiativ för att öka
sysselsättningen. Dessa pengar är tillgängliga via program inom strukturfonderna, som till stor delförvaltas av nationella eller regionala myndigheter. Åren 2007–2013 kommer EU att använda mer än347 miljarder euro på regionala projekt för att stimulera skapandet av nya jobb och tillväxt:› Mer än 80 % av dessa medel kommer att gå till EU:s fattigaste 84 regioner i 17 med lemsstater.› Nästan 16 % av pengarna kommer att finnas tillgängliga för de återstående regionerna.› Mer än 2,5 % kommer att användas på samarbete över gränserna via gemensamma lokala och
regionala initiativ.
• Medel från Europeiska socialfonden kommer att vara tillgängliga för nationella, regionala och lokalaförvaltningar för att stärka deras institutionella kapacitet och de verksamheter de driver, främst i fråga om tjänster som har en direkt inverkan på arbetsmarknaden (arbetsförmedlingar,utbildningsinstitutioner).
Jessica och Jaspers• De här namnen står för två nya initiativ som utformats för att stödja offentlig förvaltning och lokala
myndigheter, och som drivs via ett samarbete mellan Europeiska kommissionen, Europeiskainvesteringsbanksgruppen och andra internationella finansinstitut.
• Jessica (Joint European Support for Sustainable Investment in City Areas) kommer att hjälpa offentligaorgan att hitta partnerorganisationer, även privata företag, för att skapa fonder som stöderstadssanering och utvecklingsprojekt.
• Jaspers (Joint Assistance in Supporting Projects in European Regions) erbjuder stöd till offentliga förvaltningar för förberedelser av högkvalitativa projekt som är berättigade till stöd från strukturfonderna. Stora projekt prioriteras liksom projekt i de nya medlemsstaterna.Stödet kan omfatta tekniska, ekonomiska och finansiella aspekter och andra förberedelser som behövs för att leverera ett fullt utvecklat projekt.
Andra EU-bidrag• Centralt skötta program innehåller också stödmöjligheter för offentlig förvaltning, bl.a. lokala
myndigheter. De omfattar en hel rad av EU:s politikområden, exempelvis: Främjande av kulturellaaktiviteter (Kultur 2007), sysselsättning och social solidaritet (Progress), forskning (Sjunderamprogrammet) och innovativa metoder till informationsteknik inom den offentliga sektorn (IKT-stödprogrammet, som utgör en del av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation).
• I programmet Ett Europa för medborgarna finns pengar för initiativ till vänortssamarbete i form avmedel för möten mellan medborgare och tematiskt nätverksarbete i vänorterna.
• Projekt som syftar till att öka den offentliga säkerheten kan medfinansieras med EU-medel.Offentliga organ som upprätthåller lag och ordning, förebygger brott och skyddar offer och vittnenkan få pengar från programmet Förebyggande och bekämpande av brott. Detta program är särskiltinriktat på bekämpning av terrorism, människosmuggling, brott mot barn, narkotika- ochvapensmuggling, korruption och bedrägerier. Totalt kommer över 605 miljoner euro att användasinom programmet Förebyggande och bekämpande av brott 2007–2013.
Huvudsakliga finansieringskällor
�
Stödmöjligheter
för Dig
1616
... Stödmöjligheter
för Dig
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter• En medlemsstat som står inför plötsliga uppsägningar förorsakade av ändrade globala
handelsmönster kan begära stöd för att hjälpa arbetstagare som blivit övertaliga att åter integreradem på arbetsmarknaden. Högst 500 miljoner euro kommer att finnas till gängliga per år.
• Staten kommer att kunna finansiera exempelvis assistans till arbetssökande, person anpassadomskolning, främjande av egenföretagande samt tillfälliga tillägg för människor som redan har ettarbete, t.ex. bidrag till dem som går utbildningar eller för arbetstagare över 50.
• Lägg märke till att dessa medel kommer att göras tillgängliga för individuella arbetstagare (inteföretag) endast via nationella myndigheter, inte via regioner eller lokala myn digheter.
• Det beror på typen av finansiering:
› Strukturfonderna handhas nationellt eller regionalt och ansökningarna skall därför lämnas till
nationella eller regionala myndigheter för bedömning.
› För EU-bidrag beskrivs ansökningsförfarandena i meddelandena om ansökningsomgångar för specifika
program, och ansökan sker direkt till Europeiska kommissionen eller till ett genomförandeorgan som
handhar det aktuella programmet.
Hur ansöker jag?
�
• På GD Regionalpolitiks webbplats finns information om EU:s åtgärder för att stödja den regionala
utvecklingen:
http://ec.europa.eu/regional_policy/index_en.htm
Här finns också en förteckning över strukturfondernas förvaltningsmyndigheter i varje region:
http://ec.europa.eu/regional_policy/manage/authority/authority_en.cfm
• Europeiska socialfonden:
http://ec.europa.eu/employment_social/esf/
• Information om anslag per region:
http://ec.europa.eu/regional_policy/atlas2007/fiche_index_en.htm
• Stödmöjligheter uppdelade per politikområde hittar man på kommissionens bidragsportal:
http://ec.europa.eu/grants/index_en.htm
• Jessica och Jaspers:
http://ec.europa.eu/regional_policy/funds/2007/jjj/index_en.htm
• Regionkommittén:
http://www.cor.europa.eu
• Rådet för Europas kommuner och regioner:
http://www.ccre.org/
• Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter:
http://ec.europa.eu/employment_social/egf/index_en.html
• IKT-stödprogrammet:
http://ec.europa.eu/information_society/activities/ict_psp/index_en.htm
Var finns mer information?
Visste du att ...?
• Samarbetet mellan vänorter började i Europa kort efter andravärldskriget. Varje år delar Europeiska kommissionen ut utmärkelsenGolden Stars of Town-twinning till tio fram stående projekt somframgångsrikt har bidragit till den euro peiska integrationen.
17
Lä
ttare
tillgå
ng
till EU
-bid
rag
Lättare tillgång
till EU-pengar
EU:s regler för ekonomisk förvaltning återfinns i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser, som tillsammans
med de rättsliga grunder som avser specifika sektorer reglerar alla transaktioner med EU-medel. I följande avsnitt finns exempel
på de viktigaste praktiska förbättringar som gör det lättare att få tillgång till EU-stöd.
Praktiska förbättringar på bidragsområdet• Minskade dokumentationskrav kommer att gälla vid bidrag till små belopp, ett begrepp som nyligen
införts (25 000 euro eller lägre).
• Stödmottagande organisationer måste delvis själva finansiera sina projekt (så kallad medfinansiering).
Numera kommer de, när så är motiverat, att kunna ersätta detta med medfinansiering in natura
(exempelvis genom arbete som utförs av delar av deras personal).
• För att få stora utbetalningar vid starten av sina projekt (så kallad förhandsfinansiering), måste de
stödmottagande organisationerna (exempelvis icke-statliga organisationer) lämna finansiella
garantier, som ofta utgör ett betydande ekonomiskt hinder. Med de nya reglerna kan detta krav, efter
en riskbedömning, att slopas för förhandsfinansiering under 60 000 euro.
• För stödmottagande organisationer som ansöker om EU-medel höjs trösklarna som avgör när det
krävs en extern revision från 300 000 till 500 000 euro för specifika projekt, och från 75 000 euro till
100 000 euro för finansiering av organisationernas operativa kost nader.
• För att de sökande snabbt skall kunna informeras om hur stor chansen är att deras ansökan accepteras
kan ansöknings- och bedömningsproceduren delas upp i två separata etapper, vilket gör det möjligt
att i ett tidigt skede avslå de förslag som inte har några chanser att bli antagna.
• Reglerna för inköp gjorda av stödmottagare som utnyttjar ett bidrag har förenklats. För inköp
under 60 000 euro kommer de regler som skall följas av stödmottagaren att be gränsas till två
grundprinciper: principen om sund ekonomisk förvaltning och principen om att det inte får finnas
några intressekonflikter.
18
... Lättare tillgång
till EU-pengar
• Generellt kommer enklare förfaranden att användas för inköp av Europeiska kommis sionen när dehar ett värde som understiger 60 000 euro, i stället för 50 000 euro som tidigare. Främst kan kraven påintyg om ekonomisk kapacitet slopas för avtal som ligger under den nya undre gränsen.
• För kontrakt av lågt värde kan det ibland vara orimligt att kräva att säljarna skall belägga att de intetidigare dömts för några brott, inte befinner sig i konkurs och att de betalar sin skatt och sina socialaavgifter. De nya reglerna höjer trösklarna rejält för när anbudsgivarna tillåts ersätta dessa handlingarmed en enkel försäkran på heder och samvete.
• Liknande förenklingar har införts för kontrakt om offentlig upphandling som avser externt stöd, menmed ännu högre trösklar (200 000 för tjänster, 150 000 euro för leveranser, 5 000 000 för bygg- ochanläggningsarbeten).
• EU:s institutioner kommer att kunna göra upphandlingsförfaranden gemensamt medmedlemsstaters myndigheter, vilket skapar större flexibilitet, så att man kan använda skattebetalarnaspengar effektivare.
• Närhelst så är lämpligt, tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt kommer kontakt med storaekonomiska konsekvenser att tilldelas i separata delar för att öka effektiviteten och konkurrensen.
• Tidsgränserna för hur länge ett företag kan uteslutas från EU-avtal kommer att klargöras tydligt.
�
• Budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser:
http://ec.europa.eu/budget/documents/implement_control_en.htm
Var finns mer information?
€
Praktiska förbättringar vad gäller kontrakt omoffentlig upphandling
Budgetförvaltning• Vid humanitära kriser i slutet av året eller krishanteringssituationer kommer Europeiska
kommissionen att kunna reagera omedelbart genom att använda sig av outnyttjade medel somfortfarande finns tillgängliga utan förhandstillstånd från budgetmyndigheten.
• På samma sätt kommer de juridiska restriktionerna före pilotåtgärder och förberedande åtgärdersom gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att anpassas så att beredskapsförmågankan höjas.
• Det blir enklare att delegera förvaltningen av dessa medel till vederbörligen erkända nationellaorganisationer i länder utanför EU som får EU-stöd.
• Det blir enklare för Europeiska kommissionen att delegera uppgifter till Europeiska investe-ringsbanken och till Europeiska investeringsfonden, så att deras expertkunnande skall kunnautnyttjas.
• Europeiska kommissionen kommer, med vederbörlig hänsyn till internationellt godtagna normer, attkunna behandla upphandlingsförfaranden som tillämpas av nationella organ och av länder utanförEU som likvärdiga med sina egna förfaranden.
• Chefer inom EU-institutionerna kommer att få större flexibilitet att driva sina egna verksamheter:› Genom att de får effektivare handläggningsmekanismer (t.ex. större möjligheter att betala ut bidrag
i form av engångsbelopp eller till schablonsats).› Genom att ta bort vissa onödigt byråkratiska restriktioner (t.ex. återkrav av räntan på
förhandsutbetalda medel när det gäller mycket små belopp).
19
Ök
ad
öp
pe
nh
et o
ch
bä
ttre k
on
troll
Ökad öppenhet
och kontrollDe nya finansiella reglerna innehåller ytterligare åtgärder som skall säkerställa största möjliga öppenhet, och strängare kontroll
av hur EU-medlen fördelas och används. Detta avsnitt ger en kortfattad översikt över de viktigaste normerna för insyn och
kraven på kontroll.
Öppenhet• Till vem ger medlemsstaterna EU:s pengar? Vid direkta utbetalningar till jordbrukare och
strukturfonder är det de nationella eller regionala myndigheterna som förvaltar medlen. Hittills har
dessa myndigheter själva bestämt om de velat offentliggöra namnen på mottagarna av detta stöd.
Men i och med de nya reglerna blir det obligatoriskt att offentliggöra namnen på mottagarna
av jordbruksstöd och medel från strukturfonderna. Det är ett stort framsteg när det gäller att skapa
total öppenhet kring EU-stöden, eftersom dessa stöd utgör tre fjärdedelar av EU:s utgifter.
Det kommer att bli obligatoriskt att offentliggöra namnen på stödmottagarna i enlighet med 2007 års
budget. Detta innebär att namnen på stödmottagarna kommer att börja offentliggöras 2008. För
mottagarna av jordbruksstöd kommer denna regel att tillämpas för 2008 års budget, och namnen
offentliggörs från och med 2009.
• Vem får pengar av Europeiska kommissionen? Senast den 30 juni varje år offentliggör
kommissionens avdelningar på webbplatsen Europa listor över bidrag som de delat ut under det
föregående året, med undantag för stipendier till privatpersoner. Dessutom sammanställer Europeiska
kommissionen för ledamöterna i Europaparlamentet och ministerrådet en ingående årsrapport om
fördelningen sina bidrag.
• Öppna förfaranden för alla: Vare sig man ansöker om bidrag direkt från Europeiska kommissionen
eller via ett nationellt program som medfinansieras av EU, eller deltar i anbudsinfordringar för leverans
av tjänster eller produkter till en EU-institution omfattas man av de strikta principer om öppenhet och
lika behandling som finns fastställda i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser.
• Öppna förfaranden innebär också samma tillgång till information. Ansökningsomgångar
offentliggörs på kommissionens webbplatser. Samma princip är tillämplig på EU-medel som förvaltas
nationellt eller regionalt: Reglerna för informations- och publicitetskrav är fastställda av Europeiska
kommissionen och tillämpas konsekvent i hela EU. Europeiska kommissionens anbudsinfordringar
återfinns i Europaportalens webbsidor för kom missionens olika generaldirektorat och i Tillägg till
Europeiska unionens officiella tidning, vars elektroniska utgåva finns i Ted-databasen.
�
20
... Ökad öppenhet
och kontroll
Ansvarsskyldighet och kontroll• Kollegiet med sina 27 kommissionärer har det yttersta politiska ansvaret för att se till att EU:s medel
används på därför avsett sätt. Varje år ger de sitt godkännande av EU:s årsräkenskaper, inklusive
data om alla medel som använts under året, vilket därefter blir föremål för Europaparlamentets årliga
beviljande av ansvarsfrihet.
• Varje chef för ett generaldirektorat inom kommissionen (dvs. varje generaldirektör) utfärdar en årlig
verksamhetsrapport. Dessa rapporter innehåller en analys av de interna systemen för kontroll och
ekonomisk förvaltning som inrättats av varje generaldirektorat för att se till att EU-medlen används
på avsett sätt. De är en objektiv informationskälla: en generaldirektör måste föra in sina reservationer
på områden där revisionerna har utvisat att det eventuellt finns problem.
• Det mesta av EU:s medel förvaltas nationellt vilket innebär att de nationella regeringarna måste ta
sin del av ansvaret för hur pengarna används. De nya reglerna förbättrar med lemsstaternas
rapportering. Medlemsstaternas regeringar har åtagit sig att införa effektiva och ändamålsenliga
interna kontrollsystem och att utöva nödvändig tillsyn av hur EU-medlen förvaltas. Varje
medlemsstat är nu skyldig att lämna in en årlig sammanfattning av de revisioner som finns
tillgängliga för dessa medel.
• Enligt de nya reglerna kommer Europeiska kommissionen också få ett bättre verktyg för att förhindra
bedrägerier och korruption i och med att man inrättat en central databas över organisationer
som är uteslutna från EU-finansiering. Denna databas (tillgänglig nu för EU-bidrag och kontrakt
om offentlig upphandling) kommer från 2009 att innehålla all relevant information om personer
och företag som dömts för bedrägeri, korruption, samröre med brottsorganisationer eller annan
olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen i medlemsstaterna, länder utanför EU
och internationella organisationer som är inblandade i genomförandet av EU-program.
• Sedan 2005 har EU:s bokföring byggt på de så kallade normerna för periodiserad redo visning.
Det är ett modernt och öppet redovisningssystem, som bara används av några få nationella
regeringar. Systemet avspeglar en del av de moderna redovisningsnormer som används av den
privata sektorn.
�
• Budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser:http://ec.europa.eu/budget/documents/implement_control_en.htm
• Lista över mottagarna av EU-bidrag: http://ec.europa.eu/grants/beneficiaries_en.htm
• Lista över vem som fått teckna avtal med EU:http://ec.europa.eu/public_contracts/beneficiaries_en.htm
• Ted-databasen: http://ted.europa.eu/
• Kommissionären Dalia Grybauskaitės webbplats:http://ec.europa.eu/commission_barroso/grybauskaite/index.htm
• EU:s budget: http://ec.europa.eu/budget/
• Initiativet om större öppenhet: http://ec.europa.eu/transparency/index_en.htm
• Guiden ”Modernisering av EU:s räkenskaper”:http://ec.europa.eu/budget/publications/fin_manag_account_en.htm
Var finns mer information?
�
21
Tillg
än
glig
a b
elo
pp
20
07
–2
01
3
Belopp tillgängliga
2007-2013
RUBRIK 1A – KONKURRENSKRAFT FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING
Sjunde ramprogrammen (2007–2013) 54 547,47
Transeuropeiska nät (TEN) (2007–2013) 8 013,00
Transeuropeiska nät (TEN) Energi (2007–2013) 155,00
Galileo (satellitbaserad radionavigering) (2007–2013) 3 005,00
Marco Polo II (godstransportsystemets miljöprestanda) (2007–2013) 450,00
Livslångt lärande (2007–2013) 6 970,00
Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) 3 621,30
Progress (programmet för sysselsättning och social solidaritet) (2007–2013) 743,25
Tull 2008–2013 (underlätta laglig handel,
förhindra illojal och olaglig handel) (2008–2013) 323,80
Fiscalis 2008–2013 (samarbete mellan skattemyndigheter;
bekämpning av skattebedrägerier) (2008–2013) 156,90
Herkules II (skydd av EU:s ekonomiska intressen) (2007–2013) 98,53
Kärnkraftsavveckling: A) Ignalina, B) Bohunice (2007–2013) 1 260,00
Perikles (skydd av euron mot förfalskning) (2007–2013) 7,00
Åtgärder för föroreningsbekämpning (2007–2013) 154,00
Erasmus Mundus 2 (*) (2009–2013) 493,69
RUBRIK 1B – SAMMANHÅLLNING FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING
Totalt strukturfonderna, inklusive: (2007–2013) 277 657,74
Europeiska regionala utvecklingsfonden (vägledande) 198 941,36
Europeiska socialfonden (vägledande) 78 716,37
Totalt Sammanhållningsfonden (2007–2013) 69 752,33
RUBRIK 2 – BEVARANDE OCH FÖRVALTNING AV NATURRESURSER
Marknadsutgifter och direktstöd (vägledande) (**) (2007–2013) 316 586,70
Landsbygdens utveckling (2007–2013) 91 962,33
Gemensamma fiskeripolitiken och Havsrätt (2007–2013) 2 411.60
Europeiska fiskerifonden (2007–2013) 4 339,67
Life+ (finansiellt instrument för miljön) (2007–2013) 2 143,41
RUBRIK 3A – ETT OMRÅDE MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA
Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007–2013) 825,00
Medborgarskap och grundläggande rättigheter (2007–2013) 96,50
Straffrätt (2007–2013) 199,00
Terrorism – Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering (2007–2013) 139,40
Förebyggande och bekämpande av brott (2007–2013) 605,60
Europeiska flyktingfonden (stöd till EU:s ansträngningar för att ta emot
flyktingar; gemensamma asylförfaranden) (2008–2013) 628,00
Europeiska återvändandefonden (återsändande av
tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU) (2008–2013) 676,00
Fonden för de yttre gränserna (2007–2013) 1 820,00
Daphne (kamp mot våld) (2007–2013) 116,85
Civilrättsliga frågor (2007–2013) 109,30
Förebyggande av narkotikamissbruk och information (2007–2013) 21,35
Period
(enligt r
ättslig
grund)
Totalt
belopp
i löpande pris
er
(miljo
ner EUR)
22
... Belopp tillgängliga
2007–2013
RUBRIK 3B – MEDBORGARSKAP
Finansiellt instrument för civilskydd (2007–2013) 133,80
Folkhälsa (2008–2013) 321,50
Konsumentskydd (2007–2013) 156,80
Kultur 2007 (2007–2013) 400,00
Aktiv ungdom (2007–2013) 885,00
Media 2007 (stöd till den europeiska audiovisuella sektorn) (2007–2013) 754,95
Europa för medborgarna (2007–2013) 215,00
RUBRIK 4 – EU SOM GLOBAL PARTNER
Instrument för stöd inför anslutningen (2007–2013) 11 468,00
Instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete (2007–2013) 524,00
Makroekonomiskt stöd (2007–2013) 753,30
GUSP (Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken) (2007–2013) 1 980,00
Lånegarantireserv (2007–2013) 1 400,00
Instrumentet för samarbete med industriländer och andra
höginkomstländer och territorier (2007–2013) 172,00
Finansiellt instrument för civilskydd (2007–2013) 56,00
Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (2007–2013) 11 181,00
Instrumentet för utvecklingssamarbete (2007–2013) 16 897,00
Europeiskt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter (2007–2013) 1 104,00
Stabilitetsinstrument (2007–2013) 2 062,00
Humanitärt bistånd (2007–2013) 5 614,00
Reserven för katastrofbistånd (***) 1 744,00
Andra instrument
Europeiska unionens solidaritetsfond (ekonomiskt bistånd om större
katastrofer drabbar en medlemsstat eller ett kandidatland) (****) upp till 1 000,00 per år
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (*****) upp till 500,00 per år
* Kommissionens förslag. Det har inte antagits formellt vid publiceringen av denna broschyr.
** Efter överföring till landsbygdsutveckling.
*** Innefattas inte under den över gränsen för rubrik 4.
**** Utöver budgetramens övre gräns.
***** Finansieras med outnyttjade medel i EU:s budget.
Siffror som baseras på referensbelopp i rättsliga grunder. Beloppen gäller med förbehåll för ändringar, grundade på institutionernas gemensamma beslut.
����.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
����
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
Europeiska kommissionen
Nya pengar, bättre regler
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer
2008 — 24 s. — 21,0 × 29,7 cm
ISBN 978-92-79-08551-2
Så skaffar du EU-publikationer
Publikationer som ges ut av Publikationsbyrån och som finns till försäljning kan beställas på EU
Bookshop (http://bookshop.europa.eu) via olika försäljningskontor.
Du kan också beställa en förteckning över våra internationella försäljningsställen genom att
skicka ett fax till (352) 2929 42758.
FÖR MER INFORMATION OM EU:S FINANSER:
EU:s budget
http://ec.europa.eu/budget/
Kommissionären Dalia Grybauskaitė
http://ec.europa.eu/commission_barroso/grybauskaite/index.htm
Generaldirektoratet för budget
http://ec.europa.eu/dgs/budget
FEEDBACK OM DENNA PUBLIKATION:
ISBN 978-92-79-08551-2
KV
-30
-08
-28
4-S
V-C