1
DNR: V 2016/317
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Prefekt Mona Arfs
Viceprefekt för utbildning
Kaj Johansson
Programrapport
Masterprogram i utbildningsledarskap 2015 (MIU)
Vision 2020 fastställer inriktningen av Göteborgs universitets huvuduppgifter. Visionen
omfattar fyra huvudområden: (i) forskning som påverkar, (ii) utbildning som förnyar, (iii)
samverkan som utvecklar och (iv) arbetsmiljö som inspirerar.
Arbetet i programrådet har bedrivits utifrån kravspecifikationerna från BLU11 och den
handlingsplan som upprättades för åren 2013- 2015 ( programrapport, 2013).
Programrapporten 2015 har följande innehåll:
1. Utbildningsprogrammets organisering under 2015
2. Kvalitetssäkringsarbete
a. Uppföljning av lärarkompetens i utbildningsprogram
b. Uppföljningsstatistik för utbildningsprogram och kurser:
· Totalt antal registrerade studenter på utbildningsprogram
· Totalt antal registrerade studenter på programkurser och fristående kurser
· Överblick programsiffror
· Resultatuppföljning i program och programkurser:
· Uppföljning antal examina i program
· Uppföljning antal examina över tid (H11-H15)
c. Kursvärdering introduktionskurs (MLE100)
· Sammanställning medelvärde
· Sammanställning öppna frågor
3. Programmets utvecklingsarbete
4. Verksamhetsplan 2016
2
DNR: V 2016/317
1. Utbildningsprogrammets organisering 2015
Programrådets sammansättning
Ledning och styrning av programmet sker av ett av prefekten inrättat programråd.
Förutsättningarna och anvisningarna för programrådet fastställdes av prefekt 20131. Vid
utgången av år 2015 ser programrådet ut enligt följande:
Programordförande Per-Olof Thång
Programsamordnare Monica Nyvaller
Ledamot från IPS Gun-Britt Wärvik, Kerstin Littke, (vakant)
Ledamot från annan institution Vakant
Studeranderepresentant Johan Hieronymus, Anna Elfversson
Extern ledamot Rachel Törnell (Alingsås kommun),
Marja-Leena Lampinen (Västra Götalandsregionen),
Gustaf Rehnström (Västra Götalandsregionen),
Christel Martinsson (Skaraborgs kommunalförbund),
Karin Jansson (Fyrbodals kommunalförbund),
Studievägledare (adj) Mikael Nilsson,
Studieadministratör Kaj Johansson,
Studierektor (adj) Karin Careborg
Under verksamhetsåret 2015 har två programrådsmöten genomförts, den 24 mars och den 15
december. Från och med verksamhetsåret 2016 kommer Ulf Blossing att vara
programordförande och vetenskaplig ledare för masterprogrammet i utbildningsledarskap.
MIU, två utbildningsvägar och två möjliga examina
Programkurser med kopplingar till MIU är inplacerade inom huvudområdet Pedagogik med
inriktning mot utbildningsledarskap. Studiegångarna erbjuder två möjliga examina: (i)
Filosofie magisterexamen i pedagogik med inriktning mot utbildningsledarskap och (ii)
Filosofie masterexamen i pedagogik med inriktning mot utbildningsledarskap2. Uppställningen
1 För utförligare anvisningar se, Anvisningar för programråd (2013-01-14)
2 Examensbeskrivningarna fastställdes september 2014 av Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
3
DNR: V 2016/317
nedan visar obligatoriska och valbara antal kurser som ingår i en magister- respektive
masterexamen.
Innehåll Magisterexamen (60 hp) Masterexamen (120 hp)
Utbildningsledarskap
(obligatorisk kurs)
15 15
Valbar kurs 15 60
Vetenskaplig metod/teori
(Obligatorisk kurs)
15 15
Examensarbete
(obligatoriskt )
15 30*
*Examensarbetet i en masterexamen kan skrivas som ett examensarbete om 30 hp eller som ett
examensarbete om 15 hp på magisternivå och 15 hp på masternivå. Det kan innebära att
studenter först skriver en magisterarbete och sedan ett arbete på masternivå eller att de har
med sig en magister i pedagogik med inriktning mot utbildningsledarskap in i programmet.
Kursutbud i utbildningsprogram
Programmet har organiserats med utgångspunkt i valfrihet. Utbildningsplanen preciserar de
kurser som institutionen har erbjudit sedan 2013. Planen är under revidering. Programkurserna
löper över skilda dagar vår och höst.
Som introduktion och obligatorisk ämneskurs i programmet läser studenterna kursen,
Utbildningsledarskap (MLE100). Kursen introducerar studenterna i huvudområdet genom fyra
teman. Tanken är att temana skall återspegla innehållet i de valbara programkurserna.
Förutom de obligatoriska kurserna (utbildningsvetenskap, metod/teori och examensarbete)
erbjuder institutionen åtta valbara programkurser. Samtliga kurser går att läsa som fristående
kurs. Tre av dem har kopplingar till NOMIA3-programmet. Kursplanen för Arbetslivets
pedagogik II är en nyantagen kurs (ht 2015). Kursen ges även som fristående kurs:
· MLE100 (H) Utbildningsledarskap
· PDAX51 (VH) Vetenskapliga teorier och metoder
· PDAU61 (VH) Magisteruppsats i utbildningsledarskap
· PDAU62 (VH) Examensarbete i utbildningsledarskap
http://uf.gu.se/digitalAssets/1538/1538446_magisterexamen-pedagogik-med-inriktning-mot-
utbildningsledarskap.pdf
http://uf.gu.se/digitalAssets/1538/1538432_masterexamen-pedagogik-med-inriktning-mot-
utbildningsledarskap.pdf 3 NOMIA nordiskt mastersprogram med inriktning mot aktionsforskning
4
DNR: V 2016/317
· PDA63 (VH) Masteruppsats i utbildningsledarskap
· PDA105 (V) Pedagogiskt ledarskap för didaktisk utveckling
· PDA006 (V) Handledning, lärande och ledarskap
· PDA007(V) Skoljuridik och myndighetsutövning
· PDA103 (H) Strategier för personalutveckling
· PDA004 (H) Bedömning av kunskaper och färdigheter
· PDA106 (H) Kvalitet och utvärdering inom utb.
· PDA104 (H) Aktionsforskning och skolutveckling
· PDA 118 (H) Arbetslivets pedagogik II
Centrum för yrkeskunnande och Öppet kollegium
Programrådet har haft en strävan att stärka kopplingen mellan Centrum för yrkeskunnande och
Masterprogrammet i utbildningsledarskap. Programstudenterna är välkomna att delta i
institutionens seminarieverksamhet. Det återstår att finna formerna för deras medverkan.
2. Kvalitetssäkringsarbete
Uppföljning av lärarkompetens i utbildningsprogram
Programmet har en bred lärarkompetens. Kurserna involverar över 40 lärare med olika
akademisk grad. Det redovisade antalet är troligen lågt. Examenskurserna engagerar också
handledare och examinatorer. Här saknas en inventering av antal lärare och lärarkompetens.
Antalet adjunkter ger oklara besked gällande akademisk grad. Lärare med adjunkttjänstgöring
har endast uppgett tjänstgöringsformen, inte akademisk grad. Tabell 1 visar att professorer har
varit inbjudna föreläsare i programkurserna. Den visar även att det är fler disputerade lärare i
kurserna i jämförelse med inventeringen 2013.
Tabell 1: Lärarkompetens i programmet (mars 2016)
Akademisk grad Antal
Adjunkt 5
Magister 1
Master 2
Doktorand 2
Licentiat 1
Doktor 14
Docent 9
Professorer 5
Gästföreläsare 2
5
DNR: V 2016/317
Uppföljningsstatistik för utbildningsprogram och programkurser
Tidigare uppföljningar har visat att programmet framförallt attraherar förvärvsarbetande.
Studierna bedrivs oftast på halvfart. Bildning och lusten att lära och utvecklas i arbetet
återkommer som motiv för studierna. Utbudet av kurser med kopplingar till MIU begränsar
inte möjligheten till helfartsstudier.
Totalt antal registrerade studenter på utbildningsprogram
Utsökningen av totalt antal registrerade programstudenter per termin (H2011- H2015) visar att
studenterna varit registrerade genom kodbeteckningen, L2MIU. Utsökningen visar också att
det har funnits tre programkoder. Den första koden motsvarar programmets aktuella
kodbeteckning (L2MIU). De två andra presenteras som inriktningar i Ladok4: L2MIU UTBI,
Utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap och L2MIU PEDA, Pedagogik
med inriktning mot utbildningsledarskap. UTBI etablerades under den tid som LUN5 stod som
programägare.
Tabell 2: Utsökning L2MIU UTBI Masterprogram i utbildningsledarskap (H11-H15)
Termin
L2MIU L2MI
U
PEDA
L2MI
U
UTBI
Totalt antal
registrerade
H11 36 1 44 81
V12 45 1 27 73
H12 60 1 11 72
V13 66 1 5 72
H13 72 0 4 76
V14 77 0 3 80
H14 84 0 2 86
V15 68 0 0 68
H15 68 0 1 69
Tabell 2 visar att det finns en student som är registrerad under kodbeteckningen L2MIU UTBI
(utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap). Enligt utsökningen finns det
inga studenter registrerade under kodbeteckningen med inriktning PEDA, efter vårterminen
2013.
Totalt antal registrerade studenter på programkurser och fristående
kurser
Nedanstående tabell (tabell 3) visar registrerade studenter utbildningsprogram och fristående
kurser utifrån ett nettoantal. Studenter med tidigt avbrott (AvbK) och studenter med sent
avbrott (Avb) inkluderas inte i antal registrerade studenter. Siffrorna för AvbK bör
4 Ladok är universitetets studiedokumentationssystem
5 LUN Lärarutbildningsnämnen
6
DNR: V 2016/317
uppmärksammas. Studenter med tidigt avbrott räknas inte med i resultatuppföljningen. Genom
att tydliggöra informationen om tidigt avbrott antar vi att antalet registrerade studenter utan
faktisk närvaro blir färre i kurserna. Det bör också tydliggöra den faktiska genomströmningen
i kurserna.
Tabell 3. Antal registrerade studenter utbildningsprogram/fristående kurser
Kurskod Kursnamn Ant.reg.
MIU
Antal reg.
NOMIA
Antal reg.
Fristående
AvbK Avb
MLE100 Utbildningsledarskap 23 - 10 1 1
PDA105 Pedagogiskt ledarskap för
didaktisk utveckling 13 1 10 2 1
PDA006 Handledning, lärande och
ledarskap 22 - 1 3
PDA007 Skoljuridik och
myndighetsutövning 21 - 7
1
PDA103 Strategier för
personalutveckling 9 - 5 3 1
PDA048 Bedömning av kunskaper
och färdigheter 10 - 4
PDA106 Kvalitet och utvärdering
inom utbildning 6 - 5 1
PDA104 Aktionsforskning och
skolutveckling 13 14 12 4 3
PDAX51 Vetenskapliga teorier och
metoder (VT) 6 - 6 5
PDAX51 Vetenskapliga teorier och
metoder (HT) 11 - 9 1 2
PDA118 Arbetslivets pedagogik II 22
Överblick ”programsiffror”
Institutionen har som ambition att årligen följa upp sökryck, planeringstal antagningstal (1,2),
efterantagning, 1:a sökande, totalt sökande per plats, antagning, reserver, antal registrerade
och avbrott. Tabell 4 presenterar siffror för MIU-programmet för terminerna ht11- ht 15
utifrån ovanstående uppföljningskrav.
DNR: V 2016/317
Tabell 4. Programsiffror för utbildningsprogram (MIU)
Sökande
totalt
Sökande
Prio 1
Planering
Antagnin
g 1
Antagning
2
Efter-
antagning
1:a
sökande
per plats
Totalt
sökande
per plats
Antagning
Reserver
Reg.
Avbrott T1
H11 x x x x x x x X x x x x
V12 79 72 40 80 80 40 1,8 2 40 7 18 5
H12 130 104 50 80 60 50 2,1 2,6 50 19 31 2
V13 96 79 50 80 60 50 1,6 1,9 49 0 26 5
H13 91 81 50 80 60 50 1,6 1,8 50 3 23 3
V14 103 82 35 80 60 50 2,3 2,9 51 8 31 4
H14 114 91 30 40 40 30 2 2,5 40 22 25 4
V15 Inställt Inställt Inställt Inställt Inställt Inställt Inställt Inställt Inställt Inställt Inställt Inställt
H15 130 104 20 30 30 x 5,2 6,5 31 38 22 2
7
8
DNR: V 2016/317
Resultatuppföljning i program och programkurser
Programrådet har följt genomströmningen för utbildningsprogrammet och i kurser som är
kopplade till programmet. Antal examina med betyg återspeglar prestationsgraden i
utbildningsprogrammet. Genomströmningstakten i utbildningsprogrammet kan i sin helhet
betraktas som svag. Motsvarande variabel gäller för prestationsgrad i programkurser.
Uppföljning antal examina i program
Tabell 5. Uppföljning antal examina i program (H11-H15).
Avlagd examen
Med
betyg Utan betyg
Reg. Varav
omreg.
AvbK Avb
PDAU61 Magisteruppsats 12 3 41 15
2
PDA62 Examensarbete
(30hp) 10 -
25
1
PDA63 Examensarbete
(15hp) 5 -
3
Summa 27
Uppföljning antal examina i program över tid (H11-H15)
I tabell 6 synliggörs ett ökat studentintresse för examensarbete om 30 hp. Siffrorna ger en
antydan om att intresset för magisterexamen (15 hp) har varit starkast över tid. Svagast stöd
enligt utsökningen har PDAU 63, dvs. examensarbete om 15 hp som bygger på tidigare 15 hp.
Det tycks vara få studenter som väljer att skriva två uppsatser om vardera 15 hp,
magisteruppsats (15 hp) och ett examensarbete på masternivå (15 hp).
Tabell 6. Uppföljning av prestationsgrad examensarbete i kurser.
Termin PDAU61(Magisteruppsats) PDAU62 PDAU63
Antal
betyg
Utan
betyg
Antal
betyg
Utan
betyg
Antal
betyg
Utan
betyg
H11 1 1
V12 1 1 3 0
H12 1 0 0
V13 0 1 0 1 1
H13 3 1 2
V14 1 0 0
H14 3 1 1
V15 2 1 0
H15 0 5 0
12 3 10 5 1
9
DNR: V 2016/317
Uppföljning antal betyg i programkurser
Tabell 7 visar resultatuppföljningen för kurser som i LADOK har en koppling till
utbildningsprogrammet (MIU). Siffrorna anger antalet inrapporterade slutbetyg och
studentantalet utan betyg.
Tabell 7: Uppföljning antal betyg i programkurser
Kurskod Kursnamn Antal betyg Utan betyg
MLE100 Utbildningsledarskap 24 1
PDA105 Pedagogiskt ledarskap för
didaktisk utveckling 21 0
PDA006 Handledning, lärande och
ledarskap 15 5
PDA007 Skoljuridik och
myndighetsutövning 27 0
PDA103 Strategier för personalutveckling 5 4
PDA048 Bedömning av kunskaper och
färdigheter 5 0
PDA106 Kvalitet och utvärdering inom
utbildning 7 0
PDA104 Aktionsforskning och
skolutveckling 27 12
PDAX5
1 VT
Vetenskapliga teorier och
metoder* 9 0
PDAX5
1 HT
Vetenskapliga teorier och
metoder 19 1
PDA118 Arbetslivets pedagogik II Ej slutrapporterad.
*I kursen Vetenskapliga teorier och metoder inom pedagogik och didaktik rapporteras
resultatuppföljningen in i form av två delkurser om vardera 7,5 hp.
Uppföljning kursvärdering introduktionskurs (MLE)
Årets programrapport ger en sammanställning av introduktionskursens kvalitet utifrån
studenternas kursvärderingar (13/ 23 studenter), först med medelvärdet av studenternas
skattning på en skala från 1-5, sedan utifrån studenternas öppna svar. De öppna svaren har
kategoriserats i sådant som berör: litteratur, arbetsformer, examinationsformer och
studentinflytande. Tanken är att dessa kategorier har relevans för kursernas/programmets
pedagogiska utvecklingsarbete.
Introduktionskursens inriktning har också diskuterats i programrådet utifrån en revidering av
utbildningsplanen och att den från och med ht 15 ges som en fristående kurs. Tio studenter har
läst kursen som fristående kurs. För dem är inte kopplingen till övriga programkurser given.
10
DNR: V 2016/317
Sammanställning medelvärde kursvärdering (MLE100)
Tabell 8. Sammanställning av kursvärderingar MLE100.
Kursvärderingsfrågor Medelvärde
Jag är nöjd med kursens kvalitet 4,0
Informationen under kursen har varit bra. 4.4
Organisation och schema har varit bra. 4.1
Nöjd med kursens innehåll 4.3
Innehåll i relation till lärandemål 4.4
Kursens arbetsformer har varit bra 3,8
Nöjd med litteraturen 4.5
Mängden litteratur 3.1
Allsidig bild av kunskapsområdet 4.2
Litteraturen behandlades i tillräcklig omfattning 3.2
Examinationerna har mätt relevant kunskap 3.3
Examinationskraven har varit lätta att förstå 3
Prestationskrav Lagom höga
Studentinflytande 3.2
Åsikter har tagits emot positivt 4.3
Lärarna - respektfullt bemötande 4,9
Studenterna – respektfullt bemötande mellan varandra 4,9
Sammanställning öppna frågor kursvärdering (MLE100)
Litteraturen
Föreläsningarna har belyst kurslitteraturen. Kursuppgifterna har hjälpt mig att bearbeta
litteraturen. Litteraturen har berört syftet med kursen. Litteraturen har varit allsidig och
intressant. Den har vidgat min förståelse för ledarskapet. Mångsidiga synsätt på ledarskap.
Litteraturen har gett en bred förståelse för området. Genom att läsa litteraturen inför
seminarierna har jag kunnat delta i diskussionerna och utvecklat mina och andras resonemang.
Arbetsformer
Reflektion i grupp skapar alltid ökat lärande. Gruppen har varit förberedd för diskussioner av
litteraturen och utnyttjat tiden väl. När jag ges möjlighet att fördjupa mig i litteraturen,
diskutera det jag läst med gruppen för att sedan skriva något om det gör att jag reflekterar hela
tiden. Det bör inte vara en och samma basgrupp vid kurstillfällena. Berikande diskussioner.
Genom att höra andras tolkningar av litteraturen samt fått argumentera för mina synpunkter
11
DNR: V 2016/317
har jag förstått litteraturen bättre. Diskussionsklimatet har varit väldigt bra. Ibland blid det lite
för långt att diskutera och vi tappar tråden. Att få relatera olika perspektiv till varandra har
varit viktigt. Högt i tak och med stor förståelse för olikheter. Gruppens sammansättning av
olika yrkeskategorier har hjälpt lärandeprocessen ytterligare. Positivt och öppet, vi har vågat
tycka olika. Mycket bra basgrupp. Utbyte mellan träffarna.
Kursuppgifter har varit ett bra stöd vid bearbetningen av litteraturen.
Föreläsningarna har lyft fram andra aspekter än litteraturen och vidgat förståelsen. Jag har
saknat en teoretisk föreläsning runt böckerna för att förstå innehållet bättre. Gästföreläsaren
gav inspiration.
Gul – lärplattformen har skapat möjligheter för erfarenhetsutbyte och information från lärarna.
Gul har varit bra. Plattformen har bidragit till att infon finns tillgänglig hela tiden.
Examinationsformer
Examinationsuppgifterna har varit bra och bidragit till lärande under själva
examinationstillfället. Relevanta uppgifter.
Hemtentamen var bra och lärorik för då hade jag tid att läsa litteraturen igen och reflektera
före men också under skrivandets gång.
Det var bra att vi fick vara med och skapa innehållet i vår egen salstenta. Det gjorde att tentan
kändes som en naturlig del av kursen och att den tog upp relevanta begrepp.
Examinationsuppgiften har gett mig bättre vokabulär och begreppsförståelse. Jobbigt att skriva
tenta för hand. Kramp i handen. Tråkigt att Pedagogens[kursens] syn på sätt att visa kunskap
är så förlegad att man tillämpar salstentamen. Salstentamen borde bytas mot en annan uppgift.
Kommentarer:
Ett fåtal av studenterna kommenterar salstentamen som examinationsform. Formen för
bedömning var ett medvetet sätt att stärka kursens inramning av huvudområdet och rättssäkra
bedömningen. Det var också ett sätt att testa nya former för bedömning. Salstentamen
tillsammans med hemtentamen och obligatorisk artikelgranskning har ersatt en muntlig
examinationsform som varit en tradition i kursen sedan slutet av nittiotalet.
Från och med 2016 kommer kursvärderingarna att genomföras utifrån en fakultetsgemensam
och webbaserad kursenkät. Arbetet med kursvärderingarna kommer då att utgå från
institutionens handlingsplan för arbetet med kursvärderingar.
Programmets utvecklingsarbete
Bakgrund
Alltfler på svensk arbetsmarknad har arbetsuppgifter som helt eller delvis innebär att planera
och genomföra mer eller mindre omfattande utbildning i form av undervisning, handledning
eller kompetensutveckling. Arbetsinnehållet förändras för många, och kravet på att ständigt
förkovra sig är för många påtagligt närvarande. MIU bör därför vända sig till en målgrupp som
12
DNR: V 2016/317
i sitt arbete har utbildnings- och ledarskapsuppgifter i en eller annan form och i varierande
utsträckning. Till programmets målgrupp hör de som arbetar som lärare, utvecklingsledare,
skolledare, utbildare, kommunikatör, personalvetare, idrottsvetare, och de som har ambition
att arbeta med pedagogiska frågor och lärande i arbetslivet.
Särskilt beslut om rektorsprogrammet får konsekvenser för masterprogrammets inriktning och
utveckling. Enligt tidigare diskussioner och utarbetandet av en universitetsgemensam master i
skolledarskap måste MIU-programmet särskiljas från rektorsprogrammet och
skolledarmastern.
Programmets utvecklingsarbete har under år 2015 resulterat i fyra rådgivande beslut.
Programrådets förslag till beslut behandlades av Institutionsrådet (IR) vid Institutionen för
pedagogik och specialpedagogik, i februari 2015. Programordförande och programsamordnare
diskuterade också förslagen med prodekan och utbildningsledare, i juni 2015, utifrån frågan
om konsekvenser av ett förändrat utbildningsprogram. Samtalet följdes upp november, 2015:
Huvudområde för utbildningsprogrammet
Programrådet har behandlat frågan om huvudområde och examina för MIU-programmet.
Huvudområdet har fastställts av fakulteten i september 2014 till pedagogik med inriktning mot
utbildningsledarskap. Programrådet föreslår att huvudområde för MIU-programmet ändras till
pedagogik. Institutionsråd (IR) och prefekt anser i likhet med programrådet att förslaget till
revidering ligger i linje med institutionens profilområde. Förslaget bör resultera i att
huvudområde och examina sammanfaller med varandra.
Inriktning och namnförslag
Programrådet anser att huvudområde och ev. nytt namnförslag skall knyta an till varandra och
signalera liknande innehåll.
Styrd utbildningsgång
Programrådet har diskuterat kursutbudet utan att ta ställning till vilka kurser som skall vara
sökbara vid vår- respektive höstantagning. En mer styrd utbildningsgång bör övervägas i
samband med översikten av kursinnehåll och litteratur. Programrådet föreslår att
formuleringar i marknadsföringen av kurser i kurskatalog och webbutrymmen ses över i
samband med att kursinnehåll och litteraturlistor ses över om beslut om förändrad inriktning
och styrd utbildningsgång fattas.
Programordförande och programsamordnare har i samråd med IR, prefekt, vice prefekt för
utbildning, utbildningsledare och vice dekan diskuterat för- och nackdelar med nuvarande
organisation av programmet. Programrådet förordar en mer styrd studiegång, vilket innebär ett
begränsat kursutbud för studenterna per termin. Tanken är att institutionen erbjuder två
valbara kurser per termin som ska möjliggöra progression för studenterna. Tanken är också att
introduktionskursen utformas till en ämneskurs för programmets huvudområde.
En mer styrd studiegång tydliggör programmets huvudområde. Den medför större kontinuitet
vad gäller lärarkompetens, utveckling av kursinnehåll och förankring i vetenskapliga teorier
13
DNR: V 2016/317
och förhållningssätt. Den underlättar dessutom bemanning och verkar för en progression inom
huvudområdet.
Inriktning introduktionskurs (UtbilningsledarskapMLE100)
Från och med hösten 2015 är MLE100 sökbar som fristående kurs. Kursplan, kurslitteratur
och innehåll behöver ses över och uppdateras i förhållande till programmets eventuella
förändring.
Uppföljning och konsekvenser av ovanstående diskussioner
Programdiskussionerna från och med november 2015 har resulterat i omprövningar av tidigare
förslag. Istället för att särskiljas från rektorsprogrammet och den framtagna skolledarmastern
kommer nu masterprogrammet i utbildningsledarskap att utgöra en arena för samverkan med
rektorsprogrammet och möjligheten att erbjuda skolledarna en påbyggnad i form av en
masterexamen.
Diskussionerna har också resulterat i att programmet behåller huvudområdet som fakulteten
fastställt, pedagogik med inriktning mot utbildningsledarskap. Det innebär att programmet
behåller inriktning och programnamn, men att utbildningsplanen revideras/uppdateras enligt
den universitetsgemensamma mallen för utbildningsprogram.
Arbetet med att etablera en mer styrd studiegång pågår i linje med diskussionerna som först
under 2015.
Programrådsrapport
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Göteborg den 22 mars, 2016
Per-Olof Thång Monica Nyvaller
(Programordförande) (Programsamordnare)
14
DNR: V 2016/317
3. Verksamhetsplan 2016
Samtal och diskussioner som först under år 2015 och tidigare har resulterat i prioriteringar av
verksamhetsmål för 2016. Målen knyter an till institutionens verksamhetsplan:
Ur institutionens verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 för Masterprogram i
utbildningsledarskap
Stärka forskningskollegiernas
verksamhet, bl.a. genom ökad
ekonomisk tilldelning
Etablera samverkansmöjligheter mellan Kollegiet
för utbildningsledarskap, programstudenter och
studenter som läser fristående kurser inom
huvudområdet pedagogik med inriktning mot
utbildningsledarskap.
Stämma av de nationella examensmålen
mot innehåll och målbeskrivning
i kursplaner, utbildningsplaner
och lokala examensbeskrivningar
Revidera innehåll och målbeskrivning i
utbildningsplan och kursplaner kopplade till
programmet.
Revidering av utbildningsplan innebär också att
skriva fram en kort sammanfattande definition av
huvudområdet för programmet.
Implementera handlingsplanen för
examensarbeten i syfte att öka kvalitéten
och likvärdigheten
Aktualisera handlingsplanen för examensarbeten
i samband med revidering av kursplaner för
examensarbeten inom PDAU-kurserna 61, 62, 63
Fortsätta samtalet om kvalitet och likvärdighet
för studenter som skriver examensarbeten.
Beskriva rekommenderade studiegångar
för fristående examen där
kursernas terminsperiodisering och
progressionen mellan kurserna
framgår
Öppna upp för möjligheten till fristående
magister- och masterexamen i pedagogik med
inriktning mot utbildningsledarskap
Fastställa en rekommenderad studiegång för
programstudenter, kommunicera och förverkliga
den till ht 2016, vilket även innebär en möjlighet
för skolledare att fullfölja en masterutbildning i
utbildningsledarskap
Anpassa institutionens kursvärderingar till
fakultetens nya mall
Etablera rutiner för kursvärderingar och
kursrapporter och hur de kan utgöra en grund för
diskussioner om kvalitet och kvalitetsutveckling i
program och programkurser
Öka antalet examensarbeten initierade av
omvärlden.
Förankra diskussionen om examensarbeten
initierade av omvärlden i programrådet, för att i
nästa steg skriva fram konkreta förslag för
samverkansmöjligheten
Verksamhetsplan för programrådsarbete för masterprogram i utbildningsledarskap
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Göteborg den 22 mars, 2016
Ulf Blossing Monica Nyvaller
(Programordförande) (Programsamordnare)