-
KVAL I TETSSÄKR ING
Qualis Granskningsrapport
Granskning genomförd i maj 2015 av Leif Jarlén & Nils-Åke Andersson
KVAL I TETSSÄKR ING
Hällsboskolan Umeå
-
1 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Sammanfattning
Hällsboskolan är en tioårig specialskola med förskoleklass som tar emot elever med grav
språkstörning från hela landet. Skolan är statlig och ingår i SPSM, Specialpedagogiska
skolmyndigheten. Innevarande läsår har skolan 33 elever. Förra läsåret uppnådde samtliga
avgångselever behörighet till minst ett gymnasieprogram. Hällsboskolan har arbetat med Qualis
sedan 2012 och vid denna första granskning når skolan 74 poäng och minst steg 3 inom alla
områden och blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem.
Skolan är en liten enhet med hög personaltäthet. Personalen är välutbildad, kunnig och
engagerad och eleverna är motiverade. Skolan erbjuder en god lärmiljö i nyrenoverade och
välutrustade lokaler som tillsammans med de goda relationerna mellan elever och personal
skapar trygghet och trivsel.
Vid granskningen når Hällsboskolan likvärdiga resultat inom huvud- och stödprocesserna.
Skolan bedriver ett genomtänkt värdegrundsarbete och har en väl fungerande organisation med
tydliga uppdrag. Det finns också en fungerande intern och extern kommunikation.
Det skolan behöver prioritera i sitt förbättringsarbete är att säkra att det finns ämneskunniga
vikarier på högstadiet, då ordinarie lärare är frånvarande. Detta är särskilt viktigt då flera lärare
genomgår eller kommer att genomgå kompetensutveckling för att bli speciallärare. Därmed
kommer problemet att återkomma framöver om det inte löses. Såväl elever som föräldrar och
personal känner sig delaktiga i verksamheten men skolan behöver utveckla och utvärdera
metoder för att mäta detta. Vidare är det viktigt att säkra upp så att eleverna får daglig fysisk
aktivitet.
En kort presentation – Hällsboskolan
Hällsboskolan är en tioårig statlig specialskola inom Specialpedagogiska skolmyndigheten,
SPSM, lokaliserad till Umeå kommun. Skolan tillhör Norra regionen inom myndigheten och har
inriktning grav språkstörning. Vid granskningstillfället finns 32 elever från F-klass till årskurs
10. Eleverna är organiserade stadievis och detta gäller även arbetslagen. Utöver de stadievisa
arbetslagen finns arbetslag för elevhemmet, fritidshemmet och elevhälsan. Många ingår i flera
arbetslag, då man har sina tjänster uppdelade på olika grupper som skola och fritidshem.
Fritidshemmet är öppet mellan 6.30 och 16.30 och här går för närvarande 15 elever. Skolan
ligger i ombyggda lokaler inom det område som tidigare var Umedalens sjukhus. Dessa är helt
nyrenoverade och nyinredda och håller hög standard och utgör en god lärmiljö. Utemiljön
erbjuder lekplatser och grönytor samt spännande konstverk i den skulpturpark som finns inom
området. Verksamheten flyttade in i de nya lokalerna i februari 2015 Eleverna kommer i
huvudsak från Umeå och angränsande kommuner i Västerbotten men två elever, från Boden
respektive Örnsköldsvik, bor i veckorna på skolans elevhem som är beläget i ett småhusområde
cirka tio minuters gångväg från skolan. Rektor för Hällsboskolan är Birgitta Lindshammar.
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
2 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning
Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis
kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur
arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan
använder sig av. För skola med boende tillkommer ett tolfte kvalitetsområde: Elevernas fritid och
hälsa. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet.
Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och
Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till
elever, föräldrar och personal. Av skolans 33 elever har 21 svarat (64 procent). Alla elevers
föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av
17 föräldrar av totalt 33 vilket innebär 52 procent svarsfrekvens. Av skolans 21 personal har 15
svarat (71 procent). Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket.
Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i
skolan. Vi har besökt lektioner i samtliga klasser och intervjuat åtta grupper av ledning, personal,
elever och föräldrar. I samband med besök i elevboendet fördes samtal med en elev och personal.
En kompletterande telefonintervju har också gjorts med personal i boendet.
Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i
tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort.
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
3 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Tabell 1: Självvärdering och extern värdering
Kvalitetsområde Arbetslag
lågstadiet
Arbetslag
mellanstadiet
Arbetslag
högstadiet
Fritids-
hemmet
Elevhem Självvärd-
ering
rektor
Extern
värdering
granskare
A. Kunskaper och färdigheter
5 4 7 7 7
4
B.1. Trygghet och
trivsel
6 7 7 6 4 7 6
C. Elevernas ansvar
för eget lärande
6 4 6 5 6 4
D. Arbetssätt och
lärarroll
6 6 4 5 4 5 3
E. Delaktighet 6 4 6 5 6 6 3
F. Organisation 7 6 6 6 7 7 6
G. Styrning och
ledarskap
5 4 4 5 3 6 4
H. Kommunikation 5 5 5 5 5 7 5
I. Kompetens 6 6 3 6 7 7 3
J. Resursutnyttjande 6 3 4 7 7 7 5
K. Image 6 4 7 4 7 7 3
B.2. Elevernas fritid
och hälsa
7 6 6
Verksamhetens kvalitet inom elva områden
A. Kunskaper och färdigheter
Varje elev har en individuell utvecklingsplan och i denna redovisas kontinuerligt elevens
kunskapsresultat i förhållande till uppsatta mål genom att läraren använder ett system med olika
färger (steg 1). Skolan har ett väl utarbetat system för kartläggning och dokumentation av
eleverna utifrån såväl ett pedagogiskt och psykologiskt som språkligt och socialt perspektiv.
Tillsammans med hälsosamtal, utvecklingssamtal samt mitterminskonferenser fångas behov av
stöd snabbt upp och åtgärder sätts in (steg 1). Skolan har också tydliga rutiner för upprättande,
genomförande av samt för uppföljning av åtgärdsprogram (steg 1).
Genom projektet “Följa eleven” har skolan utvecklat dokumentationen av att varierade metoder
används för att följa upp, mäta och dokumentera kunskaper och färdigheter. Detta arbete sker i
intim samverkan mellan undervisande lärare och elevhälsan (steg 2). Elevhälsan arbetar
förebyggande genom regelbundna hälso- och elevsamtal, klassrumsobservationer samt så kallade
kill- och tjejsamtal (steg 2). Elevhälsan arbetar också med handledning av lärarna. I
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
4 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
elevhälsoteamet ingår även en specialpedagog och logoped. Samtliga lärare har genomgått eller
genomgår speciallärar- eller specialpedagogutbildning enligt myndighetens beslut (steg 2).
Lärarna samlar in och följer upp elevernas resultat. Dessa diskuteras och analyseras sedan i
arbetslagen. Elevhälsoteamet sammanställer dokumentationen från mitterminskonferenserna med
syfte att se mönster, analysera och ta fram framgångsfaktorer och förbättringsområden (steg 3).
För elever i behov av särskilt stöd är strävan att i första hand erbjuda en tillgänglig lärmiljö.
Skolan arbetar medvetet med anpassningar inom ramen av den ordinarie undervisningen. Det
handlar om att arbeta med att utveckla undervisningsmetoder som kompenserar för elevernas
språkliga sårbarhet. Visar det sig att behovet är större utarbetas ett åtgärdsprogram och
studiegången anpassas (steg 3).
Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig
bedömning av kunskaper och färdigheter genom att arbeta tillsammans med de andra
specialskolorna och diskutera bedömningen ämnes- och stadievis (steg 4).
Tabell 2a: Måluppfyllelse, meritvärde och behörighet till gymnasieskolan läsåret 2013/2014
Kvalitetsområde
Kunskaper och färdigheter
Hällsboskolan
år 2014
Genomsnitt i riket år
2014 enligt Skolverket
Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 3 25 *
Andel elever godkända på nationellt prov, sv som andraspråk åk 3 *
Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 3 25 *
Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 6 40 95,5
Andel elever godkända på nationellt prov, sv som andraspråk åk 6 ? 76,3
Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 6 0 90,9
Andel elever godkända på nationellt prov, en åk 6 0 94,3
Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 9 100 96,4
Andel elever godkända på nationellt prov, sv som andraspråk åk 9 ? 78,5
Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 9 100 87,5
Andel elever godkända på nationellt prov, en åk 9 100 96,8
Andel elever som nått målen i samtliga ämnen, åk 9 77,4
Modellberäknat värde enligt SALSA (1) --------------------
Meritvärde åk 9 (2) 214,8/222,1
Andel behöriga till minst ett nationellt gymnasieprogram 100 86,9
(1) Resultatet räknas fram genom att den faktiska måluppfyllelsen sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. (2) Genomsnittliga meritvärden baserade på 16 respektive 17 ämnen.
* Observera att inga sammantagna värden finns på riksnivå för samtliga delprov. Däremot för varje delprov.
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
5 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Tabell 2b: Provresultat nationella ämnesprov årskurs 3 vårterminen 2014
Delprov Sv Sv 2 Ma
A 99,4 97,1 96,1
B 96,0 85,5 90,0
C 93,4 78,6 96,3
D 96,0 88,2 95,4
E 99,1 96,3 73,3
F 91,9 85,4 84,0
G 91,4 81,8 93,2
H 87,8 70,7 -
Som framgår av tabell 2a når skolan goda kunskapsresultat, främst när det gäller högstadiet.
Eleverna är också nöjda med sina uppnådda resultat, vilket framgår av enkätsvaren. Alla
eleverna i gruppen F-2 svarar positivt på påståendet att lärarna är bra och att man lär sig mycket i
skolan. Bland de äldre eleverna i årskurs 4-9 tycker 89 procent att de når bra resultat och 74
procent instämmer positivt i påståendet att “Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla
ämnen“ (steg 4). Pedagoger och övrig personal arbetar medvetet förbyggande för att eleverna ska
nå lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 10 genom att anpassa lärmiljön
till varje elev utifrån dennes behov. Som beskrivs tidigare i detta avsnitt sker detta genom
anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning eller genom att upprätta åtgärdsprogram vid
behov. I såväl enkäten som vid våra samtal med elever och föräldrar bekräftas att denna bild är
riktig. Samtliga föräldrar svarar positivt på enkätfrågan om att skolan ger deras barn goda
kunskaper och färdigheter (steg 4).
För att nå steg 5 ska skolan uppfylla tre kriterier. Skolan når ett av dessa, nämligen att man har
metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskraven. Vid samtal med
såväl elever som lärare från högstadiet bekräftas att elever som önskar gå vidare i sin
kunskapsutveckling och har lätt för detta får särskild handledning och stöd. Däremot ser vi inte
belägg på att de övriga två kriterierna är uppnådda. Dessa områden handlar om att lärare och
skolledning kontinuerligt följer upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter och
förtrogenhet i sitt lärande samt att olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans
verksamhet och undervisning. Här har skolan ett område att utveckla och förbättra.
I självvärderingarna placerar ett arbetslag skolan på steg 4, ett väljer steg 5 medan övriga två
arbetslag som svarat bedömer att skolan når steg 7. Fritidshemmet har inte lämnat någon
självvärdering. Även rektor placerar skolan på steg 7. Detta steg innebär att metoder för att
säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas
kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Som framgår av vårt
resonemang runt steg 5 ovan väljer vi att placera skolan på steg 4. För att komma vidare behöver
Hällsboskolan hitta metoder för att kontinuerligt kunna följa upp att eleverna inhämtar fakta,
förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande samt arbeta för att olika perspektiv på
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
6 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning.
B.1. Trygghet och trivsel
Hällsboskolan är nyrenoverad och vi möter en ljus, varm och välkomnande lärmiljö. Såväl
personal som elever utstrålar trivsel och värme. De verksamheter av olika slag vi tar del av
startar på utsatt tid (steg 1). Skolan följer omedelbart upp närvaron och elever som inte kommit
till en lektion och inte frånvaroanmälts följs upp genom att hemmet kontaktas (steg 1). Skolan
har utarbetade och väl förankrade rutiner för mottagande av nya elever enligt de gemensamma
riktlinjer som gäller för alla SPSM:s skolor (steg 1).
Vi upplever att skolan präglas av arbetsro och att de elever som behöver särskild arbetsro kan få
detta, då det finns gott om smårum av olika slag. Samtliga yngre elever instämmer i att det råder
arbetsro enligt enkäten medan motsvarande siffra för de äldre eleverna är 65 procent och bland
föräldrarna 76 procent. Bland personalen instämmer 69 procent helt eller till stor del i enkätens
påstående om att det råder arbetsro medan 31 procent instämmer till viss del (steg 2). Skolan
arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har
genom att arbeta med planen mot diskriminering och kränkande behandling i samtliga klasser.
Vidare arbetar kurator med så kallade kill- och tjejsamtal. I klasserna genomförs olika
värderingsövningar. Att de vuxna reagerar på regelbrott bekräftas till 100 procent av personalens
enkätsvar på detta påstående och motsvarande siffra i föräldraenkäten är 87 procent (steg 2). Att
skolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och
kränkande behandling framgår av årsplanen och bekräftas vid våra intervjuer. Att eleverna får
hjälp om de blir mobbade eller på annat sätt utsätta för kränkning är enligt enkäten 89 procent av
de yngre och 85 procent av de äldre eleverna helt medvetna om. Detta ger också vår elevintervju
belägg för (steg 2).
Vi möter en skola och lärmiljö där såväl elever som personal trivs. Detta framgår vid våra
intervjuer samt i enkätsvaren. Även föräldrarna ger samma bild vid vår intervju och i
föräldraenkäten styrks detta av att 88 procent instämmer positivt i påståendet att deras barn trivs i
skolan (steg 3). Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel genom enkäter,
utvecklingssamtal mitterminskonferenser samt i hälso- och elevsamtal (steg 3). Att förhållandet
mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt märker vi tydligt
under vårt besök och detta bekräftas av enkäten där samtliga i personalen instämmer i påståendet
om detta. Vid elevintervjun förstärks denna bild ytterligare (steg 3).
Renoveringen av skolan är nyss slutförd och all utrustning är ännu inte på plats, men det är
moderna och ändamålsenliga lokaler som är mycket välutrustade. Varje klassrum har en
smartboard och en datakanon. Lokalena är målade i ljusa färger och ger ett ombonat intryck som
skapar trivsel (steg 4). Vid vårt besök i elevhemmet möts vi av en trivsam miljö som helt och
fullt utstrålar värme, vilket också bekräftas i elevsamtal. Skolan präglas av en social miljö som
ger trygghet och god gemenskap genom att alla känner alla och hjälper varandra vid behov. Det
finns alltid vuxna ute i lokalerna och på rasterna utomhus (steg 4). Skolan arbetar för att påverka
och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
7 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
genom ett aktivt arbete i främst inom so-ämnen men även genom temadagar samt i kill- och
tjejsamtalen (steg 4).
Skolan har förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel genom att arbeta medvetet vid
elevsamtal kring värdegrundsfrågor som grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet,
saklighet och allsidighet, en likvärdig utbildning samt rättigheter och skyldigheter. För att
hantera konflikter finns särskilt utarbetade riktlinjer (steg 5). Skolans metoder för att hantera
konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt
genom enkäter, klassråd och elevråd. Under alla personalmöten har en person rollen som
“barnrättsaktivist”, vilket innebär att barnperspektivet alltid sätts i fokus (steg 5).
Skolan har en gemensam värdegrund som är under kontinuerlig diskussion och utveckling. Den
finns också synliggjord i form av ett träd som målats på en av skolans väggar inomhus.
Värdegrunden handlar om att alla ska vara med, vara delaktiga och att allas lika värde ska
synliggöras i det dagliga arbetet. Vid intervjun med lärargruppen farmhåller dessa att innehållet i
värdegrunden ytterligare behöver konkretiseras för eleverna. Lärarna upplever ett gott stöd från
elevhälsopersonalen i detta arbete
(steg 6).
Skolan bedriver ett förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbetet men vi bedömer inte att
det är systematiskt och heller inte har en tydlig utgångspunkt i forskningsrön och beprövad
erfarenhet, vilket krävs för att steg 7 ska uppnås.
När vi studerar självvärderingarna finner vi att ett lag placerar skolan på steg 4 medan två
arbetslag bedömer att skolan når steg 6. Övriga två arbetslag och rektor anser däremot att skolan
når steg 7. Vår bedömning är att skolan når steg 6 och med en utvecklad systematik och en
tydligare forskningsanknytning när det gäller förbättringsarbetet inom värdegrundsfrågor kan
man nå steg 7.
B.2. Elevernas fritid och hälsa
Hällsboskolans elevboende finns i ett eget hus i ett villaområde på promenadavstånd från skolan
och har öppet måndag till fredag. Vid granskningsbesöket bor två elever i hemmet men det finns
möjlighet att ta mot ytterligare två elever. Två personer tjänstgör i hemmet. Då en ny elev
kommer till boendet kartlägger personalen genom samtal vilka intressen eleven har för att på
bästa sätt kunna erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter (steg 1). Dessa kan vara olika
sportarrangemang, kulturella aktiviteter eller att eleven erbjuds kontakt med någon förening.
Föräldrar hålls genom en kontinuerlig dialog informerade om deras barns fritidsaktiviteter och
hälsa och föräldrarna kontaktas också om någon aktivitet skulle innebära eventuella kostnader.
Skolans elevhälsa har veckovisa möten med boendet då någon representant för elevhälsan träffar
boendepersonalen. Om behov finns kopplas adekvat kompetens in genom samordningsgruppen.
Det finns således tillgång till en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot
boendets nationella mål (steg 2). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är väl
dokumenterat. Elevernas fritidsaktiviteter följs kontinuerligt upp i samtal mellan elev och
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
8 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
personal och mera stukturerat i samband med att den individuella boendeplanen, IBP, följs upp
tre gånger per termin. I planen finns en nulägesanalys och mål. En gång per termin följs planen
också upp tillsammans med elevens föräldrar (steg 2).
Genom att personalen för en kontinuerlig dialog med eleverna och genom att de är med vid
planeringen av matsedeln får eleverna insikt i vad en varierad och näringsrik kost kombinerad
med en meningsfull fritid betyder för deras hälsa (steg 3). Ett exempel är då en elev inser att
“aktiva” aktiviteter medför att man blir trött, behöver rätt kost och måste gå och lägga sig i tid på
kvällen. Rektorn bekräftar att hon ser hur eleverna tar ansvar för olika områden i boendet genom
att laga en näringsrik middag, duka, diska etc. Hon upplever också att det förs “kloka” samtal
under måltiderna och att stämningen är trevlig och skojfrisk vid matbordet.
Enkäter och samtal används för att följa upp elevernas hälsa och val av fritidsaktiviteter.
Resultaten används sedan som underlag till förbättringar. Samtidigt säkerställer skolan att
eleverna inhämtar fakta och får förståelse för vikten av god hälsa och meningsfull fritid (steg 4
och 5). Enligt personal fungerar detta smidigt tack vare det nära samarbete och goda förhållande
som finns mellan elever och personal. Ett exempel på detta är att personal från elevhemmet finns
med i skolan som kommunikationsstöd på bland annat idrottslektionerna. Boendepersonalen
kompletterar även vid elevernas utvecklingssamtal.
I samarbete med kuratorn har boendet tagit fram en enkät som är speciellt anpassad för
verksamheten. Tanken är att det inte ska “vara för enkelt” för eleverna att besvara enkäten utan
att den ska var en tankeställare och en del i deras utveckling för att få en förståelse för betydelsen
av god hälsa och en meningsfull fritid. Enkäten genomförs i form av ett samtal med respektive
elev för att ge mera tyngd åt undersökningen. Enligt personal har dessa strukturerade samtal med
eleverna varit givande och upplevts positiva av båda parter. Resultatet från utvärderingen
används sedan till att utveckla verksamheten successivt (steg 6) och synpunkter förs vidare till
rektor för eventuella åtgärder och beslut.
Kontakten och kommunikationen med skolledningen är god och en gång i månaden bjuds
rektorn in till boendemöte som personalen har varje vecka. Husmöten äger rum en gång per
månad med personal och elever. I dessa forum diskuteras resultat från enkäter, föräldrars
synpunkter och andra frågeställningar. Vi ser att skolan är på god väg att klara kriteriet på steg 7
som innebär att det finns metoder för att analysera och säkerställa att eleverna får en hållbar god
hälsa och en meningsfull fritid. Huruvida detta arbete är systematiskt finner vi inga belägg för
och har svårt att bedöma.
Personalen i elevboendet har värderat skolan till steg 7 inom Elevernas fritid och hälsa. Rektorn
väljer steg 6. Vi instämmer i rektorns värdering och placerar skolan på steg 6. Fortsätter skolan
det goda arbete som görs inom kvalitetsområdet och ser till att förankra metoder för att analysera
och säkerställa att eleverna får en hållbar god hälsa och meningsfull fritid, når skolan inom en
inte alltför avlägsen framtid högsta steget i kvalitetstrappan.
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
9 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
C. Elevernas ansvar för eget lärande
Alla elever i årskurs 1-6 har en individuell utvecklingsplan. Dock finns det vissa elever enligt
enkäten i de lägre årskurserna som inte anser sig känna till detta (steg 1). I boendet finns som
tidigare beskrivits en individuell boendeplan för varje elev. Personalen upplever att planen bör
utvecklas mot att eleverna blir mera delaktiga i sina målformuleringar, då dessa idag kan
upplevas som alltför vuxenstyrda. Som tidigare nämnts är boendet trivsamt och ombonat och en
av de elever vi träffar där menar att det är möjligt att kunna påverka boendemiljön (steg 1).
Eleverna tränas medvetet från tidiga år för att bli en undervisningsgrupp där de efter hand ska
kunna arbeta mer och mer tillsammans. Interaktionsträningen är viktig och syftar till att de ska
kunna gå vidare mot själv- och kamratbedömning. Eleverna får också med ökande ålder större
delaktighet i utformandet av den pedagogiska planeringen och blir delaktiga i uppföljning och
utvärdering av denna. I enkäten instämmer 81 procent av personalen positivt i påståendet att
eleverna tränas i att ta större ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad (steg
2).
Eleverna lär sig att känna till och förstå målen i de aktuella ämnena/arbetsområdena genom att
vara delaktiga i den pedagogiska planeringen och genom en formativ utvärdering tillsammans
med läraren (steg 3). Genom att vara delaktiga i kursplaneringen tränas eleverna i att utveckla sin
förmåga att arbeta i demokratiska former. Detta instämmer 89 procent av de yngre eleverna i och
70 procent av de äldre i genom sina svar på enkätens påståenden om detta (steg 3). Eleverna i
boendet känner till och förstår de gemensamma reglerna och rutinerna i boendet. Ett exempel vi
får höra gäller tidpunkten när det ska vara “tyst” på kvällen. Efter önskemål från eleverna
senarelades vid ett tillfälle tiden för detta då de ville se ett populärt tvprogram. Praktiskt innebar
det också att programmet inte sågs på nedervåningen som är brukligt utan en trappa upp (steg 3).
Att kursplanerna tillsammans med den individuella utvecklingsplanen (årskurs 1-6) styr
uppläggningen av elevens lärande bekräftas vid våra intervjuer. Enkätsvaren förstärker denna
bild. I dessa instämmer 83 procent av de äldre eleverna helt eller till stor del i påståendet att den
individuella utvecklingsplanen styr arbetet och bland personalen är instämmanden i påståendet
att utvecklingsplanen och målen styr planeringen av undervisningen 80 procent (steg 4).
Att lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och
utveckla olika sätt att lära är en process som vi upplever att skolan kommit igång med. Ett
exempel vi ser är att en lärare återkopplar till “målhanden” och låter eleven bedöma hur långt
han kommit mot målen. Vid våra samtal med såväl elever som lärare förstår vi att skolan har en
bit kvar för att vi ska anse att steg 5 är uppnått. Däremot är man tveklöst på god väg och torde
ganska snart uppnå målet.
Även steg 6 som innebär att eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är
delaktiga i bedömningen av sitt lärande har skolan delvis kommit igång med i arbetet med lokala
pedagogiska planeringar där eleverna involveras. Även detta är något som behöver utvecklas
vidare.
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
10 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Ett arbetslag har inte lämnat någon självvärdering medan de övriga placerar skolan något olika.
Ett lag placerar skolan på steg 4, ett annat på steg 5 medan två arbetslag och rektor anser att steg
6 är uppnått. Vår bedömning är att skolan i dagsläget befinner sig på steg 4 men har kommit
långt i sitt arbete både för att nå steg 5 och steg 6. Förbättringsområden blir att arbeta mera för att
eleverna bedömer sina egna resultat, reflekterar över sitt lärande och utvecklar olika sätt att lära
samt att de sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och blir delaktiga i bedömningen av
detsamma.
D. Arbetssätt och lärarroll
Eleverna har mycket god tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor och enligt lärarna får
man alltid inköpa det som man anser sig behöva (steg 1). Vid våra lektionsbesök ser vi många
olika arbetssätt och lärarroller. En lärare i årskurs 2 fångar en något orolig klass genom att
visualisera en saga med figurer och låta eleverna plantera bönor i krukor, då sagan är ”Jack och
bönstjälken”. Ett annat exempel är en lärare i matematik på högstadiet som låter eleverna parvis
inför klassen beskriva en dold geometrisk figur med egna ord (steg 1). I boendet får eleverna
stöd i sina vardagsrutiner genom att de exempelvis under personalens överinseende tvättar sina
egna kläder och planerar veckans matsedel (steg 1). Boendepersonalen är också mentorer för
eleverna och varje elev har således en kontaktperson (steg 1).
Kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande som exempelvis på lågstadiet
där en grupp gemensamt får lista ut hur man skapar figurer på ballonger med hjälp av att klippa
remsor ur en tidningssida (steg 2). Genom att låta eleverna själva ställa frågor och söka svar
tränas deras nyfikenhet. Vi ser exempelvis detta på en lektion i engelska för mellanstadiet. I
samma klass får eleverna träna sitt självförtroende då de redovisar inför klassen genom att göra
en presentation av ett svenskt landskap (steg 2). Lärarna dokumenterar kontinuerligt hur de
arbetar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer vid pedagogmöten en gång per
månad. I dessa möten deltar alla lärare (steg 2). Av enkätsvaren framgår att samtliga av de yngre
eleverna och 90 procent av de äldre eleverna instämmer i påståendet att de får arbeta på många
olika sätt. Boendepersonalen samverkar med eleverna i att skapa en hemliknande miljö genom
att eleverna som tidigare nämnts får medverka i skötseln av sitt boende (steg 2).
Vid planeringen utgår läraren från skolans prioriterade mål att varje elev ska mötas där eleven är
och nå så långt som möjligt i sitt lärande. Tillsammans med eleven konkretiserar läraren
kursplanemålen utifrån elevens behov och förutsättningar. En modell som används är den
tidigare nämnda “målhanden”. I en hand skrivs de olika målen eleven ska arbeta med in i denna
och eleven har tillgång till denna i en pärm eller vid arbetsplatsen. Till denna hand återkopplar
också läraren under arbetet. De elever vi talar med är nöjda med detta (steg 3). Problemlösning
och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet genom att lärarna från tidiga åldrar arbetar
med att klara ut skillnader mellan fakta och värderingar. För eleverna är det viktigt att tidigt
tydliggöra språket (steg 3). Vid de månatliga pedagogmötena dokumenteras och utvärderas
arbetssätt och arbetsformer mellan lärarna vilket också 69 procent bekräftar i personalenkäten. I
klassrummen arbetar lärarna formativt och för en ständig dialog med eleverna för att utvärdera
hur arbetssätt och arbetsformer fungerar (steg 3).
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
11 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Att arbetsätt och arbetsformer ger utmaningar och skapar helhetsperspektiv i samverkan mellan
ämnen ser vi inga tydliga exempel på vid våra besök. Det redovisas inte heller några bra exempel
på detta vid våra intervjuer. Detta är ett av kriterierna på steg 4 och vår bedömning är att detta
ännu inte är uppnått. Däremot når skolan de båda andra kriterierna på steget. Skolan tillämpar
arbetssätt och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära, vilket bekräftas av att 88
procent av lärarna instämmer i detta i enkäten. Vi ser ett exempel i årskurs 1 där dagens ord
”plattfiskar” illustreras på den interaktiva skrivtavlan med hjälp av bildstöd i form av Symwriter.
Eleverna är uppmärksamma och korrigerar genast läraren då det blir fel i illustrationen i
bildstödet. Skolan uppfyller också kriteriet att man har en medveten strävan att i all undervisning
låta eleverna pröva och utveckla olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans.
Exempel på detta är att eleverna dramatiserar exempelvis “Romeo och Julia” och att man sjunger
och dansar in engelska glosor.
Skolan når också två av tre kriterier på steg 5. Man använder modern teknik som en integrerad
del i undervisning och lärande som är det första kriteriet på steget. Skrivplattor och datorer, både
stationära och bärbara, används för enskilt arbete och vid elevernas redovisningar. Filmer från
Youtube och Googlesökningar på internet konkretiserar det som läraren undervisar om och för
att förstärka bildstödet för eleverna. Det tredje kriteriet på steget som innebär att olika arbetssätt
och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden utvärderas och jämförs för att ta reda på vilka som
har bäst effekt, lever också skolan upp till. De elever som är Hällsboskolans målgrupp är på
grund av sin funktionsnedsättning med grav språkstörning i stort och varierande behov av stöd
för att kunna klara kunskapskraven. Enligt lärarna finns en ständig beredskap att ändra arbetssätt
och arbetsformer för att möta elevernas behov och mera formaliserade utvärderingar görs också.
Däremot behöver skolan erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet som stöd för deras lärande, i
enlighet med det andra kriteriet på steget. Detta görs inte systematiskt idag, vilket våra samtal
bekräftar.
Vid studium av självvärderingarna finner vi att två arbetslag anser att skolan når steg 4, ett
arbetslag bedömer att steg 5 är uppnått medan två arbetslag placerar skolan på steg 6. Rektor
väljer att placera skolan på steg 5. Som vi diskuterar ovan är skolan på god väg i utvecklingen av
detta område, men på såväl steg 4 som steg 5 uppfyller man inte alla kriterier. Den bedömning vi
gör är att skolan befinner sig på steg 3. Det finns däremot goda möjligheter att med ganska små
utvecklingsinsatser nå såväl steg 4 som steg 5 genom att se till att arbetssätt och arbetsformer ger
utmaningar och skapar helhetsperspektiv mellan ämnen samt genom att erbjuda eleverna daglig
fysisk aktivitet som stöd i deras lärande.
E. Delaktighet
Att eleverna och föräldrarna har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor är tydligt vid
våra intervjuer. Av elevenkäterna framgår att samtliga av de yngre eleverna svarar positivt på
påståendet att “Jag får vara med och bestämma hur vi ska ha det i skolan” och 85 procent av de
äldre eleverna bekräftar positivt motsvarande påstående (steg 1). Vi upplever ett öppet klimat på
skolan som inbjuder till delaktighet. Detta bekräftas också under våra intervjuer (steg 1). För
samråd med föräldrarna finns ett föräldraråd. I detta ingår fyra representanter som träffar rektor
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
12 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
sex till sju gånger per läsår. Vid intervjun med föräldrarepresentanterna uttrycker sig dessa
mycket positivt och menar att “ingenting är omöjligt” (steg 1).
För att uppmuntra föräldrarna att engagera sig i skolans verksamhet ordnas föräldradagar,
gemensamma middagar och skolresor. I föräldraenkäten enkäten instämmer 60 procent positivt
och 33 procent till viss del i påståendet att skolan uppmuntrar dem att engagera sig i
verksamheten. Vid intervjun med föräldrarna menar dessa att de föräldrar som vill kan vara med
och påverka (steg 2). När det gäller elevernas inflytande genomförs klassråd varje vecka och
ärenden därifrån tas upp i elevrådet och återkopplas till klassrådet. Det finns också ett
elevskyddsombud som är med i det så kallade arbetsmiljöutskottet (steg 2). Utöver detta deltar
eleverna i kvalitetsarbetet genom att besvara Qualisenkäten varje läsår (steg 2).
Ledning och personal tar systematiskt med eleverna i skolans planeringsprocesser genom ett
aktivt arbete med klassråd och elevråd. Eleverna deltar också i sin egen utbildnings- och
lektionsplanering utifrån förutsättningar och behov. Denna bild stämmer med personalens svar
på enkätens påstående “Eleverna är med i skolans planeringsprocesser”. I detta påstående
instämmer 19 procent helt, 31 procent till stor del och 50 procent till viss del. Dessa svar
uppfattar vi som att eleverna involveras utifrån de förutsättningar de har. Våra intervjuer med
lärarna bekräftar att så är fallet (steg 3). Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet
genom att svara på Qualisenkäten årligen samt vid diskussioner i föräldrarådet (steg 3). Skolan
mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet genom de årliga Qualisenkäterna
samt vid olika konferenser och i föräldrarådet (steg 3).
Steg 4 som innebär att metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och
deras föräldrar delaktiga finner vi inte några belägg för att skolan uppnår. Detta är därför ett
viktigt område för skolan att förbättra och utveckla.
Att elever och föräldrar involveras i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten
följs upp årligen genom Qualisenkäten. Denna analyseras för att få fram framgångsfaktorer och
förbättringsområden. Resultaten ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet. Vi finner att steg
5 är uppnått.
Att skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i lärprocesserna är
kriteriet för att uppnå steg 6. Eleverna på högstadiet är med och tolkar kursplanerna för att göra
dem elevnära. Ett annat område skolan arbetar med för att öka delaktigheten är
upplevelsebaserad undervisning. Vid våra lektionsbesök ser vi exempel på detta och under våra
intervjuer framgår att området är något skolan arbetar med att utveckla.
Skolans egna självvärderingar visar att ett arbetslag anser att steg 4 är uppnått. Ett lag anser att
steg 5 uppnås medan tre arbetslag och rektor sträcker sig till steg 6. Vi stannar på steg 3 i vår
bedömning, men skolan är på gång mot högre steg. Steg 5 är uppnått men inte steg 4. För att nå
detta steg måste skolan arbeta med att utveckla och utvärdera metoder avseende elevers och
föräldrars delaktighet.
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
13 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
F. Organisation
Tabell 3: Total sjukfrånvaro
Kvalitetsområde
Organisation
Hällsboskolan
år 2014
Genomsnitt i riket
år 2014 enligt
SKL*
Total sjukfrånvaro per år 3,3 % 6,3 %
*Sveriges Kommuner och Landsting
Tabell 4: Antal elever per lärare
Kvalitetsområde
Organisation
Hällsboskolan
år 2014
Genomsnitt i riket
år 2014 enligt
Skolverket
Antal elever/lärare (heltidstjänst) gr 5 12,1
Som framgår av tabell 3 och 4 har skolans personal en låg sjukfrånvaro och skolan har en hög
lärartäthet. Det senare är naturligt då det är en specialskola.
Skolans organisation har en tydlig struktur med en rektor som leder verksamheten samt fyra
arbetslag med ett vardera för skolan, fritidshemmet, elevhälsan och boendet. Varje arbetslag har
en samordnare. Till sin hjälp har rektor organiserat en samordningsgrupp som träffas varje vecka
och denna består av representanter för arbetslagen (steg 1).
Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Arbetslag 1 består av
förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter och lärare och ansvarar för F-2 samt
fritidshemmet. Arbetslag 2 består av lärare, elevassistenter, fritidshemspersonal,
elevhemspersonal och har ansvar för årskurs 5 -10, fritidshemmets mellanstadieelever samt
elevboendet. På elevboendet arbetar två personer. Elevhälsan utgör ett eget arbetslag och består
av specialpedagog, kurator och logoped på heltid samt psykolog till 70 procent, skolsköterska på
40 procent och skolläkare vid behov. De senare två tjänsterna köps av kommunen (steg 2). För
att följa upp organisationen används arbetsplatsprovaren, som är ett myndighetsverktyg för att
mäta den psykosociala arbetsmiljön. Vidare används Qualisenkäten. Organisationen anpassas
varje terminsstart utifrån elevunderlag och elevernas behov. Att skolan har en väl fungerande
organisation bekräftar 69 procent av personalen i sina enkätsvar (steg 2).
Skolan har ett välfungerande beslutssystem, där rektor samverkar med elevråd och
samordningsgrupp för att ta fram beslutsunderlag. Därefter fattar rektor beslut i övergripande
frågor som gäller verksamheten. De olika arbetslagen har tydliga mandat inom vilka områden de
får fatta beslut. Enkäten bekräftar att personalen är förtrogen med vem som fattar beslut och har
ansvar i alla delar av verksamheten. Här är det 81 procent som bejakar detta påstående (steg 3).
Skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer som exempelvis när det gäller
samordningsgruppen, arbetsmiljöutskottet och som processledare för “Följa eleven” (steg 3). Att
skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog bekräftas vid våra intervjuer, men ibland
upplever personalen att det är för många möten och att det är svårt att få tid till dessa. Delvis
förklaras detta av att flera medarbetare studerar på deltid, ingår i flera arbetslag samt att
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
14 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
myndigheten ständigt inrättar nya grupper. Denna oro bekräftas av enkäten, där 19 procent av
personalen instämmer helt i att skolan har en bra mötestruktur, medan 38 procent instämmer till
stor del och 38 procent till viss del (steg 3).
Att skolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en
god daglig verksamhet är en bild som vårt besök bekräftar, både genom våra intervjuer och
genom våra egna observationer (steg 4). Genom att förskoleklassen och fritidshemmet är
integrerat i skolan såväl lokalmässigt som med delvis gemensam personal garanterar ett gott
samarbete, vilket också våra verksamhetsbesök och intervjuer bekräftar (steg 4). Skolan
utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur i samband med arbetslagsmöten, vid
apt och i samordningsgruppen (steg 4).
Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutveckling vid
sina veckomöten. Kontakt med elevhälsan är ett stående inslag varje vecka (steg 5). Arbetslagen
prioriterar och fördelar arbetsuppgifter kontinuerligt i samband med de dagliga morgonmötena
och vid de veckovisa arbetslagsmötena. Enkäten visar också att så är fallet. I påståendena att
arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter samt att arbetslagen fungerar väl instämmer i
båda fallen 88 procent av personalen helt eller till stor del (steg 5).
Att skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag säkras
genom ett medvetet plattformsarbete med hela organisationen samt med elevhälsan. Härigenom
har man förberett för att ha beredskap att göra omställningar då elevunderlaget ändras (steg 6).
Att organisationens alla delar samverkar och därigenom successivt ökar måluppfyllelsen får vi
bekräftelse på vid besöket. Här arbetar skolan med att följa upp verksamhetsplanen och utifrån
den nulägesanalys denna leder till gemensamt arbeta för att utveckla genomförandet av det
nationella uppdraget. Hällsboskolan når därmed det första kriteriet på steg 7. Det andra kriteriet
på steget innebär att skolan systematiskt utvärderar att den egna organisationen stödjer
genomförandet av det nationella uppdraget. Vi bedömer inte att detta är helt uppnått, då vi saknar
en tydlig systematik. Organisation är ett av skolans starka områden och här finns goda
förutsättningar att ganska omgående nå steg 7 om systematiken utvecklas.
När det gäller självvärderingarna bedömer tre arbetslag att skolan befinner sig på steg 6 medan
två arbetslag och rektor menar att det är steg 7 som gäller. Som framgår ovan bedömer vi
granskare att skolan idag finns på steg 6. För att nå steg 7 fullt ut krävs att skolan systematiskt
utvärderar att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget.
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
15 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
G. Styrning och ledarskap
Skolan har gemensamma prioriterade mål som fokuserar på att alla elever ska ges likvärdiga
möjligheter att nå sina mål. Språk och kommunikation är ett annat prioriterat mål där skolan satt
fokus (steg 1). Vid våra personalintervjuer framgår att verksamhetsmålen är kända och i enkäten
bekräftar 93 procent att så är fallet (steg 1). Skolan har påbörjat ett kvalitetsarbete som är under
fortsatt utveckling och där Qualis används som ett viktigt verktyg (steg 1).
Att eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna prioriterade verksamhetsmål är tydligt
när vi samtalar med dem. Lärarna följer upp måluppfyllelsen med hjälp av “målhanden” efter att
ett moment är avslutat. Enkäterna bekräftar också detta. De yngre eleverna instämmer till 67
procent i att de känner till skolans mål medan 33 procent svarar att de inte vet. Bland de äldre är
det 74 procent som svarar att de känner till målen i de olika kurseran och vet vad de ska kunna
för att nå dessa (steg 2). Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade
verksamhetsmål med hjälp av det myndighetsgemensamma dataprogrammet Stratsys och
resultaten diskuteras i samordningsgruppen och arbetslagen (steg 2). Vi upplever att skolan har
ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. I personalenkäten instämmer 38 procent helt
och 62 procent till stor del i påståendet “Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen” (steg
2).
Skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet genom att rektor
beskriver beslutsprocesser och tydliggör när i processen medarbetarna kan vara delaktiga. Detta
förhållningssätt genomsyrar också alla möten i olika grupper som finns (steg 3). Rektorn ser till
att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen genom att ha en
mötesstruktur som stödjer planering, uppföljning och utveckling. Detta styrks av enkäten där 87
procent av personalen bekräftar att så är fallet och av personalenkäten framgår också att 75
procent anser att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap (steg 3).
Vi finner inte att det idag finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till
grund för fortsatt utveckling. Detta måste utvecklas mer systematiskt för att det första kriteriet på
steg 4 ska vara uppfyllt. Som ovan beskrivs har skolan en organisation med en tydlig
mötestruktur och klart definierade uppdrag som gör ledarskapet tydligt och strategiskt på alla
nivåer. Lagledarna som ingår i samordningsgruppen bidrar till att beslut och information kan
kommuniceras mellan ledning och medarbetare. Vi ser vid våra lektionsbesök ett entusiastiskt
och professionellt ledarskap för elevernas lärande (steg 4). Rektorn uppmuntrar också lärarna att
analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Detta sker genom
samverkan med närliggande grundskolor och på regionnivå inom SPSM (steg 4).
Genom att uppmuntra personalen att pröva olika arbetssätt och arbetsformer och ge återkoppling
på detta stimulerar rektor till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål (steg 5).
Vi upplever en skola där det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten.
Enligt rektor har detta skapats genom en medveten rekrytering av medarbetare, inrättandet av en
samordningsgrupp, arbetslagens sammansättning utifrån olika kompetenser och personliga
egenskaper samt nyttjande av resultaten i Qualismätningarna (steg 5). Att personalen är väl insatt
i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet framgår vid våra intervjuer och
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
16 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
bekräftas av enkäten där 87 procent svarar positivt på påståendet att man känner sig delaktig i
skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete (steg 5).
Genom ett systematiskt arbete med Qualis och arbetsplatsprovaren skapar skolan en grund där
mål och utvärdering leder till systematiska förbättringar (steg 6). Däremot behöver skolan
utveckla en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och
påvisade effekter på undervisningen vilket är det andra kriteriet för steg 6.
När det gäller självvärderingarna inom detta område råder en viss spridning i bedömningen. Ett
lag placerar skolan på steg 3, två lag på steg 4 och två på steg 5. Rektor anser däremot att skolan
når steg 6. Vår bedömning är att skolan når två av trekriterierna på steg 4, samtliga kriterier på
steg 5 och ett av två kriterier på steg 6. Vi gör därför en så kallad samlad bedömning och placerar
skolan på steg 4. Skolan har kommit långt inom detta område men en ökad systematik krävs för
att nå de högre stegen. Genom att säkerställa att det finns fungerade mål och utvärderingar på
alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling samt genom att arbeta fram en långsiktig
plan för kvalitetsutveckling når skolan snabbt
steg 6.
H. Kommunikation
Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov enligt riktlinjer och rutiner som är
myndighetsgemensamma (steg 1). Även när det gäller att ta emot och utreda klagomål mot
utbildningen finns myndighetsgemensamma skriftliga rutiner (steg 1).
Skolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter såväl i muntlig som i
skriftlig form. På intranätet finns gemensamma mappar. Där finns också tillgång till
regiongemensam och myndighetsgemensam information (steg 2). Skolan har utarbetade rutiner
för samverkan med den kommunala värdskolan och med elevens hemkommun. Vidare finns ett
utvecklat samarbete med de gymnasieskolor eleverna söker till. Detta gäller särskilt
Riksgymnasiet i Örebro. När det gäller samarbetet mellan skolan och fritidshemmet är andelen
positiva instämmanden i enkätens påstående om detta 100 procent (steg 2).
Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar genom samtal
med mentor, mejl, lärplattformen Skolnet, Facebook och via skolans hemsida. Detta följs upp via
enkäter, föräldraråd och föräldramöten. Att informationskanalerna fungerar framgår också av
föräldraenkäten, där 87 procent uttrycker sig positivt (steg 3). Att det interna och externa
samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt får vi bekräftat såväl vid våra besök i verksamheten
som vid intervjuerna. I personalenkäten svarar också 100 procent positivt på detta påstående
(steg 3).
Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt genom ett väl
utbyggt och välfungerande intranät. Den externa informationen till föräldrarna äger
huvudsakligen rum via digitala tekniker och i övrigt använder sig skolan av den
myndighetsgemensamma hemsidan. Skolan är inte helt nöjd med denna och har påtalat detta till
ansvariga inom myndigheten (steg 4). Skolan har pedagogisk samverkan i ämnet idrott och hälsa
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
17 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
samt i estetiska ämnen med värdskolan. Med gymnasieskolan samverkar man i samband med
inskolning av elever från Hällsboskolan. Pedagogiskt erfarenhetsutbyte sker också regelbundet
med de två kommunala grundskolor som har inriktning språkstörning (steg 4).
Skolan har en etablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och
närsamhället i övrigt genom de nätverk som arbetats upp mellan skolan och olika kommunala
myndigheter. Elevhälsan är här en viktig aktör. När det gäller arbetslivet sker dessa kontakter via
den SYV-verksamhet skolan köper av kommunen. Att skolan har en öppen kommunikation med
närsamhället och andra intressenter bejakas enligt enkäten av 74 procent av respondenterna och
av 27 procent till viss del (steg 5).
Samtliga fem arbetslag placerar skolan på steg 5 i sina självvärderingar. Rektor placerar skolan
på steg 7. Vi delar den bedömning som arbetslagen gör och placerar skolan på steg 5. För att nå
steg 6 behöver skolan förbättra och utveckla sin omvärldsbevakning samt skapa ett etablerat
samarbete med högskolor/universitet.
I. Kompetens Tabell 5: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
Kvalitetsområde
Kompetens
Hällsboskolan
år 2014
Genomsnitt i riket år
2014 enligt Skolverket
Andel lärare med pedagogisk
högskoleexamen
100 % 86,0 %
Samtliga lärare vid Hällsboskolan har en pedagogisk högskoleexamen (steg 1). Enligt SPSM:s
direktiv ska de lärare som inte ha behörighet för specialskolan genomgå en
speciallärarutbildning. En lärare har i dagsläget full behörighet, fyra lärare studerar och en lärare
påbörjar studier höstterminen 2015 och ytterligare två höstterminen 2016. Myndigheten har en
gemensam plan för introduktion av nyanställda som Hällsboskolan använder (steg 1). Vid en
intervju framgår att en nyanställd person inte anser sig ha fått någon sådan introduktion.
I samband med medarbetarsamtalen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan. Denna
utgår från skolans verksamhetsplan och är kopplad till såväl verksamhetens som individens
behov. Enkätens påstående om att det finns en plan för varje medarbetares kompetensutveckling
ger en tydlig bild. Här instämmer 80 procent helt eller till stor del och 20 procent till viss del
(steg 2).
Skolans har såväl en verksamhetsplan som individuella kompetensutvecklingsplaner och i
enkäten bekräftas att kompetensutvecklingen utgår från detta. De positiva svaren är 100 procent
(steg 3). Att kompetensutvecklingen har hög prioritet bekräftas vid våra intervjuer med de olika
grupperna. I enkätsvaren är det 93 procent som lämnar positiva svar. Inte minst genom den
genomtänkta satsningen på speciallärarkompetens för alla lärare satsas stora resurser på
kompetensutveckling och vår bedömning är att skolan sammantaget avsätter goda resurser för
såväl gemensam som individuell kompetensutveckling (steg 3).
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
18 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Uppföljning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs i samband med
medarbetarsamtalen. Däremot finner vi inte belägg för hur dessa nya kunskaper och färdigheter
tillämpas, vilket gör att vi inte anser att detta kriterium på steg 4 är uppnått. Det andra steget på
steg 4 handlar om att skolan har god kontinuitet i bemanningen. Att detta är en strävan och att
endast personer med pedagogisk högskoleexamen anställs borgar för detta. Vid våra samtal med
elever och lärare på högstadiet får vi dock en bild av att eleverna ofta drabbas av vikarier som
saknar ämnesbehörighet. Detta är också skälet till att högstadiets arbetslag i självvärderingen
placerar skolan på steg 3.
Ett arbetslag placerar således skolan på steg 3, medan tre av de övriga anser att skolan befinner
sig på steg 6 och rektor placerar skolan på steg 7. Steg 5 innebär att kompetensutvecklingen är
grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling samt att skolan
tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. För att nå steg 6
ska det finnas en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och
arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Vi bedömer att skolan är på god väg i sin
utveckling inom detta område men instämmer med det arbetslag som placerar skolan på steg 3.
Att vi granskare stannar här beror på att vi anser att skolan måste prioritera och säkra
kompetensen när det gäller vikarier på högstadiet.
J. Resursutnyttjande
Tabell 6: Kostnader och nettoresultat
Kvalitetsområde
Resursutnyttjande
Hällsboskolan
år 2014
Genomsnitt i riket
år 2013 enligt
Skolverket
Totalkostnad per elev 390 249 91 900 kr
Kostnad per elev för undervisning 222 487 48 000 kr
Totalkostnad per elev exklusive
lokaler
372 626 74 000 kr
Kostnad per elev för läromedel 1971 --------------------
Nettoresultat vid senaste bokslut 288 100 --------------------
Lokalkostnad per elev 17 623 17 900 kr
Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader via myndighetens
ekonomisystem Info Key och redovisas under apt (steg 1.)
Föreliggande bokslut visar på ett mindre underskott men ekonomin är i balans (steg 2).
Prognoser görs i relation till budget och utfall och 15 februari och 15 oktober justeras budgeten
utifrån antalet mottagna elever (steg 2).
Varje arbetslag har en egen budget för inköp av läromedel samt för utflykter och studieresor.
Detta tillsammans med ekonomiska lägesrapporter i samband med apt skapar delaktighet i
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
19 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
ekonomin. I enkäten svarar 73 procent av personalen att de känner till hur skolan utnyttjar sina
resurser (steg 3). Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och
stöd och ses över inför varje terminsstart utifrån elevernas behov och personalen organiseras
därefter utifrån denna utgångspunkt (steg 3). Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för
det systematiska kvalitetsarbetet och det finns en ansvarig processledare för detta på skolan.
Dessutom kan skolan nyttja regionens verksamhetsstöd i kvalitetsarbetet (steg 3).
Arbetslagen definierar resursbehovet inför kommande budgetår och dessa behov sammanställs
för hela skolan i samordningsgruppen. Rektor äskar sedan medel från regionen. Genom detta
upplägg utvecklas metoder för resurshanteringen på flera nivåer (steg 4). Tid för återkommande
diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt, avsätts i samband
med olika möten som samordningsmöten, pedagogmöten och arbetslagsträffar där sådana
diskussioner är en fast punkt på agendan (steg 4).
Att effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten finner vi belägg för i de
dagliga morgonmöten som löser uppkomna problem vid lärarfrånvaro på grund av sjukdom och
andra oplanerade händelser. För att undervisningsresurserna ska användas så effektivt som
möjligt följs elevernas kunskapsutveckling upp och vid varje terminsstart görs justeringar för att
möta nya och förändrade behov (steg 5).
Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget finner vi
däremot inte belägg för och detta är något som behöver utvecklas genom en mer systematisk
uppföljning. Detta är kriteriet för att nå steg 6 och vi anser inte att skolan i dagsläget når hit.
När vi studerar arbetslagens självvärderingar finner vi att dessa spretar en del. Ett arbetslag
placerar skolan på steg 3, ett på steg 4, ett på steg 6 samt två på steg 7. Även rektor placerar
skolan på detta högsta steg. Som framgår ovan placerar vi granskare skolan på steg 5 och vi vill
understryka vad vi skriver om steg 6 att skolan behöver arbeta systematiskt med att följa upp hur
insatta resurser utnyttjas för att nå en hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. För att nå
steg 7 behöver dessutom alla medarbetare ha fokus på och tillämpa metoder för god
resurshantering.
K. Image
Skolan gör försök att påverka sin image internt genom att beskriva verksamhetens kvaliteter
utifrån skolans vision, plattformsarbete, klimat och kultur och handla därefter - “Leva våra
värden” i vardagen. Externt använder skolan sig av hemsidan, en egen folder, föreläsningar av
skolans lärare på universitetet samt genom att bjuda in representanter från elevernas
hemkommuner till informationsmöten (steg 1).
Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image genom att skolan utarbetat en gemensam
vision och skapat en gemensam plattform för arbetet där alla medarbetare varit delaktiga. Skolan
tar också emot studiebesök (steg 2). Hur imagen har påverkats av de egna insatserna följs upp i
samband med apt och arbetslagsmöten (steg 2).
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
20 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
För att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig använder skolan sig av digitala
medier som SPSM:s hemsida, Skolnet och Facebook, men även av en tryckt folder har tagits
fram av myndigheten. Vidare bjuder man in representanter för de nuvarande elevernas
hemkommuner och andra närliggande kommuner till informationsmöten samt föreläser för
studenter på Umeå universitet (steg 3). Vi får en bild av att den image skolan ger speglar den
faktiska verksamheten (steg 3).
På skolan råder en oklarhet om vems ansvar det är att marknadsföra och informera om
verksamheten. Vi uppfattar under de samtal vi har att det är oklart om ansvaret ligger på skolan,
på regionen eller den centrala myndigheten. Detta ser vi som en förklaring till att skolan saknar
metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Detta är ett av kriterierna på steg
4 och vi bedömer att skolan inte når detta. Denna oklarhet om ansvaret för imagen gör att skolan
inte heller når något av de andra kriterierna på de högre stegen. Att skolan inte har fungerande
metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet menar också de föräldrar vi
intervjuar och svaren i föräldraenkäten på detta påstående innebär att endast 12 procent
instämmer helt och 13 procent till stor del i detta.
När vi tar del av de påståenden i enkäterna som handlar om hur nöjd man är med skolan ger
svaren en positiv bild. Bland de yngre eleverna är 100 procent nöjda och bland de äldre 63
procent men de övriga 37 är nöjda till viss del. Föräldrarna är nöjda till 100 procent och
personalen till 94 procent. Denna bild stämmer med de svar vi får vid våra intervjuer.
Av självvärderingarna framgår att två arbetslag placerar skolan på steg 4, ett väljer steg 6 som
innebär att de anser att även steg 5 uppnått. Steg 5 innebär att skolan har en god image och är
känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget utifrån sina förutsättningar medan
steg 6 innebär att skolan bibehållit eller förbättrat sin image över tid. De två återstående
arbetslagen och rektor menar att skolan utöver att man uppnår steg 5 och 6 även arbetar
systematiskt med utvecklingen av sin image och placerar skolan på steg 7. Eftersom vi granskare
bedömer att det råder oklarheter om ansvaret för imagen och att metoder för att kontinuerligt
utvärdera och förbättra denna saknas placerar vi i dagsläget skolan på steg 3 och rekommenderar
att man snarast klarar ut ansvarsförhållandena mellan de olika nivåerna inom myndigheten.
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
21 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Slutomdöme
Hällsboskolan i Umeå inom Specialpedagogiska skolmyndigheten har innevarande läsår flyttat in
i nya lokaler som är ändamålsenliga och skapar en god lärmiljö. Skolan präglas av entusiasm,
trivsel och trygghet. En engagerad rektor omgiven av välmotiverade, engagerade och kompetenta
medarbetare inom alla områden ger en garanti för att eleverna får en god utbildning. Eleverna
trivs på sin skola, är nöjda med den utbildning de får och är välmotiverade. Vi upplever en bra
skola som har stora möjligheter att omgående kunna förbättra och utveckla en redan god
verksamhet.
Detta är skolans första granskning och man uppnår 74 poäng och minst steg 3 inom samtliga
områden. För certifiering enligt Qualis kvalitetssäkringssystem krävs minst 60 poäng och lägst
steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Detta innebär att skolan blir certifierad.
Skolan har kommit ungefär lika långt i sitt kvalitetsarbete när det gäller huvud- och
stödprocesserna. De områden där vi bedömer att skolan kommit längst är följande:
● Trygghet och trivsel: Skolan har byggt upp en trivsam miljö som skapar trygghet och trivsel för såväl elever som personal och bedriver ett genomtänkt värdegrundsarbete som
är väl förankrat i verksamheten. Den goda tryggheten och trivseln skapar också en god
grund för allt annat arbete på skolan.
● Organisation: Skolan har en genomtänkt och väl fungerande organisation med tydliga roller och uppdrag för de olika medarbetarna. Olika arbets- och projektgrupper fungerar
väl och det finns en tydlig mötestruktur i verksamheten.
● Kommunikation: Det finns en väl fungerande kommunikation såväl internt som externt. Det som behöver utvecklas inom detta område är skolans egen omvärldsbevakning.
● Resursutnyttjande: Personalen har god kännedom om budget och resursfördelning och är involverad på olika sätt. Arbetslagen har egna budgetar för sin verksamhet och de
dagliga morgonmötena är ett forum där beslut kan fattas angående omfördelning av
resurser med kort varsel.
Andra områden där skolan kommit igång på ett bra sätt med sitt kvalitetsarbete är Kunskaper och
färdigheter, Elevernas ansvar för eget lärande samt Styrning och ledarskap. Inom samtliga
områden ovan behöver dock skolan genomgående bygga upp en bättre systematik.
De områden vi bedömer att skolan bör prioritera i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete är
följande:
● Arbetssätt och lärarroll: Detta område fungerar delvis bra, men på några punkter är det viktigt att ett förbättringsarbete sätts in. Det handlar om att arbeta med att skapa
helhetsperspektiv genom ämnessamverkan och att erbjuda eleverna daglig fysisk
aktivitet.
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
22 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
● Delaktighet: Såväl elever, personal som föräldrar känner stor delaktighet i verksamheten men här behöver skolan arbeta med att utveckla och utvärdera de metoder man använder
för att mäta hur elever och föräldrar är delaktiga.
● Kompetens: Personalen har mycket god och relevant kompetens och skolan satsar stora resurser på kompetensutveckling. Den brist vi finner i att vikarier inte har
ämneskompetens när det gäller högstadiet måste skolan prioritera i sitt förbättringsarbete.
Problemet upplevs som allvarligt av såväl eleverna som deras lärare.
● Image: Såväl elever, personal som elever är nöjda med sin skola men imagen av densamma är oklar, främst för föräldrarna. Som vi uppfattar frågan handlar det om vem
som har ansvaret för detta område - Är det myndigheten, regionen eller skolan? Detta är
viktigt att klara ut, då vi anser att det om så görs finns goda utsikter att snabbt utveckla
och förbättra detta område.
Skolan har kommit en bra bit på väg i sitt kvalitetsarbete men det som genomgående behöver
förbättras är att utveckla systematiken i detta arbete. Här följer några exempel. Skolan behöver
utveckla en metod för att mäta elevers och föräldrars delaktighet. Vidare behöver skolan hitta en
metod för att kunna sätta in ämnesbehöriga vikarier på högstadiet. En annan viktig
förbättringsåtgärd skolan omgående behöver åtgärda är att eleverna får möjlighet till daglig
fysisk träning.
Avslutningsvis vill vi tacka för det varma mottagande vi fick på skolan. Vårt besök var väl känt
och alla mötte oss med ett öppet och välkommet förhållningssätt. I god tid före vårt besök fick vi
också det underlag vi behövde och hade vi några frågor fick vi omedelbar respons. Vi önskar
skolan lycka till i det fortsatta kvalitetsarbetet.
Stockholm 2015 06 30 Lidköping 2015 06 30
Nils-Åke Andersson Leif Jarlén
Bilaga: Sammanställning av poäng.
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/
-
1 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Qualisgranskning - poängmatris
Skola Hällsboskolan
Kvalitetsområden Faktor Steg Poäng
1 2 3 4 5 6 7
A Kunskaper och färdigheter 3
x 12
B1 Trygghet och trivsel 2 x 12
C Elevernas ansvar för eget lärande 2 x 8
D Arbetssätt och lärarroll 2 x 6
E Delaktighet 2 x 6
F Organisation 1 x 6
G Styrning och ledarskap 2 x 8
H Kommunikation 1 x 5
I Kompetens 1 x 3
J Resursutnyttjande 1 x 5
K Image 1 x 3
B2 Elevernas fritid och hälsa x Ingår ej i den slutgiltiga poängsammanställningen
Poängsammanställning Villkor
Hällsboskolan 74
Certifiering - lägst 60 Alla kvalitetsområden steg 3 eller högre
Maxpoäng 126
http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/