Pedagogisk utveckling och interaktiv lärande
Maria Sunnerstam
RAPPORT 1 / 46
2014-05-27 dnr V 2013/1001
Utbildningsnämnden
Gemensam infrastruktur för utbildning som bygger på ”blended learning”
Utbildningsnämnden beslutade på möte den 2013-12-04 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att
bereda förslag till gemensam infrastruktur för nätburen undervisning. Arbetsgruppen redovisar här
förslag på hur en universitetsgemensam stödjande struktur kan utformas med avseende på IT-tjänster,
utrustning, undervisningslokaler och undervisningsnära support. Arbetsgruppens beredningsarbete
överlämnas i form av nedanstående sammanfattning samt två arbetsrapporter som bifogas, dels en
ekonomisk kalkyl för perioden 2015 och 2016, dels en rapport där frågor om ansvarsfördelning och
implementering behandlas.
Arbetsgruppens förslag utgår från att stora salar ägs och förvaltas av campusområdet samt att mindre
undervisningssalar ägs och förvaltas av respektive institution. Vidare utgår arbetsgruppens förslag från
att ett universitetsgemensamt projekt kan inledas årsskiftet 2014/15 och pågå under en femårsperiod.
En förutsättning är att beslut om projektmedel tagits och att dessa kan disponeras av projektet.
Arbetsgruppen föreslår
att införandet av en universitetsgemensam stödjande struktur för nätburen undervisning avse-
ende IT-tjänster, utrustning, undervisningslokaler och undervisningsnära support inledningsvis
utgår från de nio scenarier som arbetsgruppen beskrivit i arbetsrapporterna
att tjänster relaterade till de olika scenarierna, i tillämpliga fall, ”paketeras” i form av bas- och
tilläggstjänster
att ambitionen med en till två stora salar per campusområde och utrustade enligt specifikation
i arbetsrapporterna är en lämplig omfattning
att mindre salar och/eller studio utrustas utifrån respektive institutions specifika önskemål
att licenser, programvaror, individuell utrustning i form av kamera/webbkamera, mikrofoner,
headset etcetera ingår som en del av införandeprojektet
att utbildning och support av personal ingår i den femåriga satsningen
att genomförandet bör ske i projektform, men att arbetet utförs ”inom linjen”
att projektet tydliggör hur ansvaret för utbildning och support ska fördelas
att beslut om projektorganisation och projektledare bör tas senast den 31 oktober 2014
att universitetsdirektören fattar det formella beslutet om kommande projektorganisation
att former för förvaltning av undervisningsnära system bör utredas i särskild ordning där ett
förslag är att samla flertalet undervisningsnära system under samma systemägare
2
Innehåll
Inledning .................................................................................................................................................. 3
Delrapport 1 ............................................................................................................................................. 5
Bakgrund ............................................................................................................................................. 5
Arbetsgruppen ..................................................................................................................................... 5
Principer för arbetsgruppens förslag ................................................................................................... 6
Universitetets gemensamma infrastruktur ........................................................................................... 6
Scenarier för verksamhetens behov ..................................................................................................... 7
Standardiserad infrastruktur för nätburen undervisning ...................................................................... 7
Ekonomisk kalkyl ................................................................................................................................ 9
Fortsatt arbete .................................................................................................................................... 11
Delrapport 2 ........................................................................................................................................... 12
Universitetsgemensam infrastruktur .................................................................................................. 12
Universitetets kommunikations- och medieplattform ....................................................................... 12
Behov och önskemål ......................................................................................................................... 13
Förutsättningar för kommande satsning ............................................................................................ 16
Genomförande ................................................................................................................................... 21
Fortsatt utvecklingsarbete.................................................................................................................. 22
Bilagor 1-12
3
Inledning
Dagens möjligheter att arbeta med nätburen undervisning har öppnat nya dörrar i
undervisningssammanhang. Inom de flesta former av högre undervisning erbjuds numer en stor del av
undervisningsmaterialet via webbaserade lärplattformar eller motsvarande. Formerna för undervisning
kan därmed variera och kurser erbjudas såväl inom campus, på distans eller i så kallad ”blandad”
form.
Förändrade undervisningsformer ger ökade möjligheter till flexibelt lärande och stöd för livslångt
lärande. Trender som MOOCs och Flippade klassrum är exempel på uttryck för detta. Den variation av
funktioner för att distribuera, kommunicera och dela kunskap och erfarenheter som finns idag, är där-
med långt ifrån 1900-talets korrespondenskurser som också var distansburna men då i form av
”vanlig” posthantering. Nätburen undervisning handlar om så mycket mer än ren distribution av ett
kunskapsinnehåll. Idag ställs helt nya krav på att det ska vara möjligt att, även digitalt, dela kunskap
vilket betyder att mer kraft måste läggas på inte bara IT-miljön men även på pedagogiska, väl genom-
tänkta kurs- och programupplägg.
Inom flera av de svenska universiteten pågår ett arbete med att ta fram strategier för e-lärande. Som
exempel kan nämnas Lunds universitet, http://elarandemooc.blogg.lu.se/, Linköpings universitet,
http://www.liu.se/pedagogiskaspranget/rapporter/1.463344/Endigitaliseradvrld.pdf och Lunds
universitet, https://mp.uu.se/web/info/vart-uu/uniovergrprojekt/e2014
Mot bakgrund av aktuella diskussioner inom universitetet1, beslutade Utbildningsnämnden att inför
vårterminen 2014 tillsätta en arbetsgrupp som fick i uppdrag att konkretisera hur ett fortsatt arbete
med att utveckla den gemensamma infrastrukturen kan utformas i ett 5-års-perspektiv. Uppdraget har
varit att utifrån dagens nivå föreslå hur infrastrukturen kan byggas ut avseende IT-tjänster (bas- och
tillvalstjänster), utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar), undervisningslokaler och
undervisningsnära support. I uppdraget har också ingått att ta fram en ekonomisk kalkyl och föreslå en
ansvarsfördelning samt plan för genomförande under en kommande femårsperiod, dnr v2013/1001
(bilaga 1)2.
Begreppet infrastruktur för nätburen undervisningen ska i denna rapport ses som ett samlingsbegrepp
för tekniker som gör det möjligt för lärare att använda olika digitala resurser i sin undervisning. Till
exempel koppla upp sig mot trådlöst nätverk eller att ha tillgång till de möjligheter en lärplattform kan
erbjuda. Infrastrukturen bör också erbjuda stöd för inspelning av en föreläsning, eller inspelning av ett
undervisningsmoment eller en instruktion som man vill spara för att senare på ett enkelt sätt kunna
distribuera materialet till sina studenter. En infrastruktur bör också innefatta stöd för att till exempel
direktsända (streama) en föreläsning till studenter som inte kan delta på plats och/eller att kunna
kommunicera med studenter på distans. Vid behov bör också finnas tillgång till videokonferenssystem
för exempelvis nationella eller internationella samarbeten med andra lärosäten.
1 Se även :
Vision 2020, http://www.gu.se/digitalAssets/1380/1380914_vision2020.pdf
Föreläsning i medieströmmen, http://pil.gu.se/digitalAssets/1370/1370732_pil_f--rel--sning_i_mediestr--
mmen_120320.pdf
IT-strategi 2014-2020, http://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1471/1471626_it-strategi-beslutad.pdf 2 Se även http://pil.gu.se/projekt/riktade/infrastruktur-for-natburen-undervisning/
4
Arbetsgruppen har under knappt fem månader haft ett bitvis intensivt arbete med att ta fram underlag
och sammanställa de som vi sett som rimliga i förhållande till de förutsättningar som finns inom
universitetet och som här presenterats. Arbetet har fört våra olika delar av verksamheten närmare
varandra då vi tvingats försöka förstå våra respektive roller, uppdrag och incitament för framtida
utveckling. Att arbeta med förslag på utveckling av gemensam infrastruktur för nätburen undervisning,
är en komplex fråga med ganska suddiga konturer. Arbetsgruppen kan konstatera att det samarbete
som i samband med denna rapport har inlett mellan Fastighetsenheten, Sektionen för Medieteknik,
Ekonomienheten, IT-enheten och PIL-enheten, har varit mycket lärorikt och att vi nu, inom respektive
del av organisationen står rustade och motiverade i ett fortsatt arbete med att bygga en
universitetsgemensam infrastruktur för nätburet lärande.
5
Delrapport 1
Redovisning av uppdrag, dnr v2013/1001
2014-03-01
För Arbetsgruppen Infrastruktur för nätburen undervisning,
Maria Sunnerstam
Arbetsgruppen Gemensam infrastruktur för nätburen undervisning har fått i uppdrag att redovisa för-
slag på gemensam infrastruktur för nätburen undervisning avseende:
IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster)
Utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar)
Undervisningslokaler
Undervisningsnära support
samt att
Lämna en ekonomisk kalkyl för perioden 2015, och 2016, senast 2014-03-01
Föreslå en ansvarsfördelning samt plan för implementering av arbetsgruppens förslag under en
kommande femårsperiod, senast 2014-05-15
Den föreslagna infrastrukturen ska vara möjlig att implementera över hela universitetet, men
omfattningen kan variera beroende av verksamhetens olika behov och villkor.
Härmed redovisas den första delen av arbetsgruppens uppdrag, ekonomisk kalkyl.
Bakgrund
Utbildningsnämnden beslutade på möte den 2013-12-04 att tillsätta en arbetsgrupp för att se över
universitetets behov av adekvat infrastruktur samt stöd- och supportorganisation för fortsatt utveckling
av nätbaserad utbildning (blended courses) och IT-stöd i utbildningen (bilaga 1). Bakgrunden till
beslutet är, dels uppmaningen att öka utbudet av nätbaserade fristående kurser,
(http://www.gu.se/digitalAssets/1380/1380914_vision2020.pdf) dels arbetsrapporten Föreläsning i
medieströmmen, (http://pil.gu.se/digitalAssets/1370/1370732_pil_f--rel--sning_i_mediestr--
mmen_120320.pdf) där det konstateras att universitetets befintliga infrastruktur för nätburen undervis-
ning är otillräcklig.
Arbetsgruppen
Utbildningsnämnden beslutade att arbetsgruppen ska bestå av representanter för Fastighetsenheten,
sektionen för Medieteknik, IT-enheten samt PIL-enheten. Följande personer ingår i arbetsgruppen:
Maria Sunnerstam, PIL-enheten (gruppledare)
Svante Eriksson, PIL-enheten
Maxi Lubian, områdesstab infrastruktur
Erik Lundberg, Medieteknik
6
Freddy Magnusson, Fastighetsenheten
Frida Wiklander, Ekonomienheten (adjungerad)
Arbetsgruppen har haft sju möten: Stort fokus har lagts på att forma en gemensam syn på hur
infrastrukturen kan utvecklas. Följande frågor har diskuterats: Definition av uppdraget, verksamhetens
behov och exempel på användarscenarier, matchning av lokaler och videokonferensutrustning (se
separat bilaga ”Inventering videokonferenssystem”) samt eventuell övrig teknik, infrastrukturen
anpassad till lärares behov, kostnadsuppgifter, avstämning scenarier och kostnadskalkyl. Mötesanteck-
ningar samt arbetsdokument finns samlade i en GUL-aktivitet.
Utöver arbetsmöten har delar av arbetsgruppen även informerat och diskuterat uppdraget i möte med
campuschefer, besökt de lokaler på Medicinarberget (bilaga 2) som nyligen utrustats med
videokonferensanläggning enligt universitetsgemensam standard samt informerat och diskuterat frågan
i möte med nätverket Samverkande IT-pedagoger.
Arbetsgruppens representanter har, inom ramen för sina respektive ansvarsområden, hjälpts åt att
arbeta fram kostnadsuppskattningar för olika tjänster. I syfte att tydliggöra delar i rapporten finns en
bilaga (bilaga 3) med terminologi och förklaringar.
Principer för arbetsgruppens förslag
Arbetsgruppen har utgått från ett antal principer vid framtagandet av förslaget. Följande principer har
arbetsgruppen baserat förslaget på:
1. Insatsen som görs skall bygga vidare på befintlig infrastruktur för videokommunikation som
finns på universitetet.
2. Insatsen skall minimera antalet olika produkter/tjänster som både lärare och student behöver
använda.
3. Insatsen skall förenkla användandet av olika tekniker för undervisningen.
Universitetets gemensamma infrastruktur
Inom universitetet finns idag en väl utbyggd infrastruktur för trådlöst och fast nätverk, en förutsättning
för fortsatt arbete med nätburen undervisning.
För två år sedan, 2012, gjorde dåvarande IT-ledning en utredning inför upphandling av universitets-
gemensam medie- och kommunikationsplattform. Upphandlingen resulterade i att Cisco
kommunikationsplattform (bilaga 4) nu har implementerats inom delar av universitetet.
Kommunikationsplattformen förvaltas av sektionen för Medieteknik, som ligger inom Service-
enheten, området Infrastrukturstöd. Kommunikationsplattformen används idag i första hand för resfria
möten. Ett arbete pågår för att integrera kommunikationsplattformen med InfoGlue i syfte att förenkla
publicering av filmer på universitetets webb-sidor. Kommunikationsplattformen kan byggas ut med
olika tjänster, vissa av dem finns redan tillgängliga men i begränsad omfattning:
stöd för gemensam videoportal (Show and Share)
http://medarbetarportalen.gu.se/web_publishing/instructions/grunderna/komponenter/video-
galleri/
tjänst för inspelning och direktsändning (Jabber) http://medarbetarportalen.gu.se/resor/resfria-
moten/cisco-jabber/
webkonferensverktyg (WebEx). Ännu ej implementerat.
7
Scenarier för verksamhetens behov
En infrastruktur för nätburen undervisning innebär i praktiken att hela universitetet ska erbjuda
lättillgängliga miljöer där lärare kan utnyttja olika tekniker för nätburen undervisning. Lärare ska i sin
undervisningssituation inte möta onödiga hinder i form av tekniska och administrativa procedurer.
Universitets undervisningslokaler, stora föreläsningssalar, mindre undervisningssalar samt seminarie-
och grupprum, ska i så hög grad som möjligt vara standardiserade, anpassade och utrustade i samklang
med den universitetsgemensamma infrastrukturen.
En utbyggd infrastruktur möjliggör en flexibel användning av universitetets miljöer för såväl fysiska
som distansbaserade möten. Lärare och studenter ska kunna mötas i lärmiljöer som inte kräver special-
kunskaper eller särskilda behörigheter utöver det universitetsgemensamma GU-kontot.
Arbetsgruppen har utarbetat ett antal scenarier (bilaga 5) som kortfattat beskriver olika typer av behov
inom verksamheten. Bilaga 6 (bifogas separat) innehåller ett utökat material där även förslag på utrust-
ning beskrivs.
I korthet har arbetsgruppen utgått från följande scenarier:
1. Föreläsning i sal
a. En-vägs- eller två-vägskommunikation med studenter på distans.
Direktsändning och/eller möjlighet till visning på begäran.
b. Två-vägs-kommunikation med studenter samlade i grupp på distans vilket ställer höga
krav på anpassning av utrustning och lokaler.
c. Föreläsare på distans med studenter i sal på campus.
2. Webinar med fler inslag av och kanaler för interaktivitet, än en föreläsning. Till exempel chat,
fildelning, omröstningar, gemensamma anteckningar etc.
3. Seminarium, mindre grupper och god kvalitet för två-vägs-kommunikation. Mindre
föreläsningssalar med möjlighet att spela in och spara exempel samt förklaringar från
whiteboard/interaktiv skrivtavla.
4. Handledning, där lärare och student inte sitter fysiskt i samma lokal.
5. Studentgrupp-arbeten, möjlighet till samarbetsytor för studenter. Forum där lärare ej deltar.
6. Inlämning av multimedialt studentarbete. Möjlighet för studenter att dokumentera till exempel
videomaterial och göra det tillgängligt för sin lärare.
7. Förinspela och redigera utbildningsmaterial enligt modell Flipped classroom.
8. Mycket god kvalitet. Läraren spelar in i en studio.
9. Digital examination, studenter skriver sina tentor digitalt.
Standardiserad infrastruktur för nätburen undervisning
Hörsalar
Arbetsgruppens förslag bygger vidare på befintlig infrastruktur, vilket innebär att det sker en
standardisering av utrustning och teknik för att förenkla för pedagoger och studenter.
8
Figur 1 Konceptuell bild över hur hörsalar kan användas
Lärosalar
För lärosalar (mindre salar) är förslaget utformat så att man kan använda sig av befintlig infrastruktur
men också vara mer flexibel att använda andra typer av tjänster som finns tillgängliga för pedagoger
och studenter.
Figur 2 Konceptuell bild över hur lärosalar kan användas
9
Studio samt Digital examination
I studio kommer pedagogen att ha tillgång till utrustning, teknik och anpassad lokal för att kunna
skapa och redigera utbildningsmaterial och publicera dessa till studenter. Avseende digital examinat-
ion finns två möjliga scenarior. I det ena fallet används studenternas egna datorer, i det andra fallet
tillhandahåller universitetet datorer.
Figur 3 Konceptuell bild över Studio och tentamensal kan användas
Ekonomisk kalkyl
Den kalkyl som arbetsgruppen nu redovisar, se även separat bilaga 7 (Kalkyl digital pedagogik), kan
ge en god fingervisning om på vilken prisnivå olika typer av utrustning och licenser ligger. Dock är
det inte möjligt att ge en heltäckande bild av alla kostnader, frågan är alltför komplex och innehåller
en mängd avvägningar att ta hänsyn till i form av behov, kvalitet, omfattning och support- samt
utbildningsbehov. Till exempel ökar behovet av support och utbildning över tid, i den mån efterfrågan
och användning ökar.
Nedan följer ett förslag på kostnad för en generell insats. En insats som på ett påtagligt sätt höjer nuva-
rande standard och öppnar upp för flexibelt lärande där nätburen undervisning ingår som en naturlig
del.
10
Förslag till generell insats per campus
Typ av
sal Utrustning Stödjer scenario Storlek Antal Kostnad/år
Hörsal Konferensanläggning
Föreläsning i sal
50-150 6 1 075 000
kr Föreläsare på distans
Utöka sal
Lärosal Touchscreen Seminarium
Kamera Handledning <20 10 440 000 kr
Mikrofon
Studio
Inspelningsutrustning
Förinspela och redigera
utbildningsmaterial 1-2 1 195 000 kr
Kamera
Mikrofon
Dator
Drift
och
support
Inkluderar gemensamma kost-
nader för drift och support
samt övriga gemensamma
kostnader, se kalkyl.
440 000 kr
Totalt:
2 150 000
kr
Digital examination - ny tentasal. Studenten tar med egen dator. Endast ett visst antal lånedatorer (100
st).
Generell gemensam insats
Insats Kostnad/år
Digital examination i tentamensal Viktoriagatan
(500 platser)
455 000 kr
Total kostnad: 455 000kr
Total kostnad för föreslagen insats:
5 campus á 2 150 000 kr: 10 750 000 kr (räknat 2,15 Mkr *5)
Digital examination: 455 000 kr
Total årlig kostnad: 11 205 000 kr
11
Fortsatt arbete
Arbetsgruppen kommer i nästa fas av uppdraget att ta fram förslag för implementering. Gruppen kom-
mer i det arbetet att utökas för att få med även representanter från varje campusområde samt studenter
och lärare samt från varje campusområde. I det fortsatta arbetet kan matrisen Inventering
videokonferenssystem (separat bilaga 8), utvecklas ytterligare. Målet är att inför arbetsgruppens
slutredovisning kunna presentera en plan för implementering matchad mot nuvarande utrustning, och
som stämmer överens med de önskemål som finns inom respektive campusområde.
12
Delrapport 2
Redovisning av uppdrag, dnr v2013/1001
2014-03-01
För Arbetsgruppen Infrastruktur för nätburen undervisning,
Maria Sunnerstam
Universitetsgemensam infrastruktur
Den universitetsgemensamma infrastrukturen hanterar idag olika typer av stöd för nätburen under-
visning. Som exempel kan nämnas trådlöst nätverk, lärplattformen GUL och webb-konferens-verkty-
get Adobe Connect. Via Medieteknik kan man beställa videokonferenstjänster och även få hjälp att
producera högkvalitativa inspelningar http://www.gu.se/medieteknik/. Inom flera fakulteter har man
också utvecklat egna, fristående lösningar för att lärare ska kunna spela in och distribuera sina föreläs-
ningar.
Lärares möjligheter att arbeta med nätbaserad undervisning är väldigt olika beroende på vilken fakul-
tet och vilken institution man tillhör. Det är bara ett fåtal av universitetets undervisningslokaler som är
utrustade med den teknik som krävs för att lärare ska kunna spela in sin föreläsning. Det finns heller
inte idag någon färdig universitetsgemensam lösning för att enkelt och säkert kunna producera, direkt-
sända, lagra och länka till, exempelvis en föreläsning eller en instruktionsfilm som man vill använda i
sin undervisning. Därtill finns ett stort behov av utbildning och support, såväl pedagogisk som teknisk,
för att lärare ska kunna utveckla sin kompetens inom området.
Arbetsgruppen har i sin första delrapport redovisat ett antal olika scenarier för nätburen undervisning
som bygger på verksamhetens behov. Utifrån de scenarier som tagits fram gjordes också en grov
kostnadskalkyl som ger en indikation på kostnad för utveckling och införande av en utökad infrastruk-
tur http://pil.gu.se/projekt/riktade/infrastruktur-for-natburen-undervisning/.
Scenarier
1. Föreläsning (fyra olika varianter)
2. Webinar
3. Seminarium
4. Handledning
5. Studentgrupp-arbeten
6. Inlämning av multimedialt studentarbete
7. Förinspelat och redigerat (modell Flipped classroom)
8. Mycket god kvalitet (studioutrustning)
9. Digital examination
Universitetets kommunikations- och medieplattform
Den kommunikations- och medieplattform som förvaltas inom sektionen för Medieteknik är, förenk-
lat, uppdelad i två delar. En kommunikationsdel (stödsystem för flervägskommunikation med fokus på
13
synkron kommunikation) och en distributionsdel (stödsystem för envägskommunikation med fokus på
asynkron kommunikation).
Kommunikationsdelen
Detta är i stora drag traditionell videokonferensinfrastruktur. Här finns servrar för managering och
uppkoppling av samtal, flerpartsbryggor, men även serverkapacitet för inspelning och streaming av
videosessioner. Infrastrukturen medger tio samtidiga inspelningar, varav 2 direktstreamade (kapa-
citeten är skalbar). Inspelningarna kan sedan med automatik överföras till GU Play (se nedan).
Infrastrukturen har också stöd för Jabber video, vilket innebär möjlighet att erbjuda användare
högkvalitativ videokonferens i den egna datorn eller på en iPad. Infrastrukturen har dessutom en
grundläggande integration med universitetets nya telefoniväxel, vilket gör att man enkelt kan ringa
från en vanlig telefon till ett videomöte. Integrationen håller på att utvecklas, då det i telefoniväxeln
även finns stöd för Jabber - förutom videofunktion och presens (vilket är det vi får i videoinfra-
strukturens jabbertjänst) samt även chat och telefoni- så kallad Unified Communications. Tanken är att
migrera befintliga Jabber video-användare till den nya miljön för att på det sättet ge tillgång till mer
funktionalitet. Kommunikationsplattformen är också möjlig att integrera mot andra externa
kommunikationssystem, exempelvis WebEx och/eller Microsoft Lync. Genom den typen av integrat-
ioner kan man på sikt skapa en flexibel helhetslösning.
Distributionsdelen (GU Play)
Här ingår streamingservrar (wowza), transkoderingskluster och Show & Share (SnS, databas och
videoportal). Det är en öppen plattform som tillåter videomaterial från ett flertal olika källor. Antingen
färdiga filer som laddas upp från användarens dator direkt i SnS-serverns webbgränssnitt, inspelningar
som kommer i ett automatiserat flöde från den kommunikationsinfrastruktur som beskrivs ovan eller
andra integrationsflöden som vi kan tänkas konstruera. Servrarna tar hand om omkodning till
ändamålsenliga videoformat, leverans och katalogisering och medger även att direktsändningar från
traditionella streaming-encoders (eller från kommunikationsplattformen) sätts upp. Vid en utbyggnad
av inspelningsplatser (exempelvis utrustade lärosalar och studios) behöver antalet transkoderings-
servrar utökas från dagens 1 till åtminstone 2 – 3.Detta är nödvändigt för att hantera ett stort antal
omkodningar utan att väntetiden blir allt för lång. Från GU Play planerar och bygger Medieteknik just
nu integrationer via Show & Share’s APIer mot bland annat InfoGlue, GUL och andra gränssnitt för
universitetets användare.
Behov och önskemål
Inför den slutrapport som här presenteras har arbetsgruppen haft följande vägledande principer i sitt
arbete:
Insatsen som görs ska, i första hand, bygga vidare på befintlig infrastruktur för
videokommunikation som finns på universitetet men även andra lösningar ska beaktas.
Insatsen ska minimera antalet olika produkter/tjänster som både lärare och student behöver an-
vända.
Insatsen ska förenkla användandet av olika tekniker för undervisningen.
Arbetsgruppen ska i första hand se över lösningar för föreläsningar som ska
a) direktsändas (streamas) b) spelas in och lagras och c) sändas på begäran
Olika metoder för att följa upp och prioritera de behov som finns inom verksamhetens har tillämpats.
Ett sätt har varit att inom ramen för PIL-enhetens workshoppar och riktade insatser diskutera hur
14
lärare vill utveckla sitt arbete med filmade föreläsningar http://pil.gu.se/aktiviteter/.
Samma frågor har också diskuterats i Strategiskt IT-forum samt i PIL:s nätverk Samverkande IT-
pedagoger. Den 6 maj bjöd PIL-enheten in till ett dialogmöte med lärare som tidigare bidragit till
rapporten Föreläsningar i medieströmmen eller i andra sammanhang haft synpunkter och idéer. Den 8
maj fördes en dialog med utbildningsansvariga. De kommenterar vi samlat ger en god bild av den
variation av synpunkter och behov som finns inom verksamheten. Vi har därför valt att presentera ett
urval direkt här i rapporten:
Det är på vissa håll (tex inom Natfak) vanligt att lärare kommunicerar med skolklasser via
Skype. Läraren håller en kort föreläsning, sedan följer frågestund och diskussion.
När nya tjänster för inspelning, direktsändning, kommunikation, presenteras är det viktigt att
rikta informationen mot lärare - annars får man inget gehör.
Bra med möjlighet att anlita proffsföreläsare, via tex videokonferens.
Det är bra att universitetet satsar men lika viktigt att lärarna engageras i att använda utrust-
ningen.
Det krävs personer som kan jobba aktivt med att föra ut information och kunskap om sats-
ningen och även erbjuda support och utbildning.
Om GU ska profilera sig som ett universitet med nätburen undervisning bör detta tydliggöras i
handlingsplaner, resurser avsättas för teknologi och framför allt en omfattande utbildnings-
strategi av samtlig involverad personal.
Vi behöver utveckla utbildningsområdet med de digitala verktyg som finns.
Bärbara kameror i labb-salar måste kunna jacka in i befintlig infrastruktur. Odontologerna
arbetar med mikroskop med inbyggd kamera vid tex rotfyllningar. Studenterna följer behand-
lingen i intilliggande rum tillsammans med en handledare.
Studenterna får färre och färre undervisningstimmar och förväntas göra mer och mer arbete
enskilt och i grupp. Därför är det viktigt att de har en digital mötesplats för detta.
Intressant för samarbeten även utanför universitetet.
Vi arbetar delvis med det virtuella klassrummet men ganska många lärare uppfattar GUL som
en begränsning.
En väl fungerande infrastruktur ökar möjligheten att knyta ihop olika typer av kurser, nät-
distans- kvälls- dagtidskurser.
Utrustning nu är för svag, det tar tid att få igång små filmer och det hackar. Osäkerheten är för
stor.
Problemfri och fungerande teknik är A och O.
Möjligheten för studenter att lagra eget arbete borde finnas inom till exempel GU-box.
Viktigt att olika lösningar även är anpassade för mobila enheter.
Grundförutsättning är att utrustning finns lokalt, att det är enkelt att det finns support.
Det är mycket viktigt att lärare själva har kontroll över producerat undervisningsmaterial.
Forskning visar att väl utvecklade sökfunktioner ökar lärares användning av förproducerat
material som förvaras inom exempelvis en mediaserver.
Om lärare ska kunna nyttja resurser i form av Studio måste den finnas nära.
15
Alla lärare är inte intresserade. Det finns många uppfattningar och många av dessa är inte
positiva. Vi behöver utbilda/kompetensutveckla medarbetare i området. Det handlar om trygg-
het och kunskap.
Inom HumFak görs mycket inspelningar, främst för språkundervisning.
Att filma/dema tex matematik-uträkningar – är mycket användbart.
Om studenter sitter på distans måste de kunna se vad som pågår i lärosalen.
Alla scenarier är av intresse. Vi har mycket undervisning på alla nivåer, lärarutbildning och
lärarlyftskurser.
Studenter har behov av att kunna repetera, ta igen, jobba hemifrån…
Studenter har höga krav på tillgänglighet.
Fokusera inte för mycket på föreläsningsformatet. Universitetet måste också uppmuntra
innovativa lösningar med stöd för studenters egna bidrag till lärandet och kommunikationen
mellan lärare student.
Stöd för undervisning i form av labbar, studentgrupparbeten, simuleringar är viktigt.
Särskilda satsningar borde göras för innovativa lösningar.
Jämför dagens läge med övergången från OH-apparat till PowerPoint och digital projektor.
En grundförutsättning är att utrustning finns lokalt, att det är enkelt och att det finns support.
IT-support måste finnas med i kedjan för att kunna supporta de lösningar som tas fram.
Inom vissa institutioner finns det ingen erfarenhet alls av nätburen undervisning, därför finns
idag inte kompetens att avgöra vilka satsningar som bör göras.
Viktigt att ledningen uppmuntrar pedagogiskt nytänkande.
Arbeta med att anpassa och utveckla nuvarande lösningar för undervisningsbruk.
Driv den pedagogiska utvecklingen. Lyft och sprid goda exempel.
Scenarierna är intressanta för samarbeten även utanför universitetet.
Beakta även den 3:e uppgiften, att kunna sända pågående föreläsningar direkt skulle kunna
vara av stort allmänintresse.
Lärare har generellt mycket lite tid för att utveckla sin undervisning.
Att producera högkvalitativt förinspelat material kräver tid och blir därför kostsamt.
Det är viktigt att i en kommande satsning även aktivt arbeta med att utveckla det pedagogiska
tänkandet.
Konsensus runt vilka satsningar som bör göras går inte att få men om inte möjligheter skapas
kan heller inte användningen öka.
Utvecklingen går emot kortare inspelningar och ökade möjligheter till frågor och uppföljning.
Undvik breddinförande, arbeta enligt modellen Living lab, prova olika möjligheter och fortsätt
utveckla det som faller väl ut.
16
Förutsättningar för kommande satsning
Inom sektionen för Medieteknik förvaltas universitetets medie- och kommunikationsplattform
(http://www.gu.se/medieteknik/). Via plattformen hanteras den universitetsgemensamma tjänsten för
resfria möten3, se även http://resfri.gu.se. Till plattformen hör också en distributionsplattform där
föreläsningar kan kategoriseras och lagras för att senare sändas på begäran - GU Play. Alla tjänster är i
dagsläget dock inte fullt utvecklade och tjänsterna behöver också anpassas för att bättre fungera i
undervisningssammanhang.
Arbetsgruppens PIL-representanter har gått igenom, testat och kommenterat medie- och
kommunikationsplattformens olika funktionalitet ur ett lärarperspektiv. Sammanfattningsvis kan sägas
att det krävs ganska stora anpassningar för att uppnå verksamhetens krav på användarvänliga och
enkla tjänster. Som exempel kan nämnas behov av att utveckla gränssnitt, informationsmaterial,
utbildning och supportrutiner, rutiner för kontohantering etcetera (bilaga 1).
Inom universitetet används även Adobe Connect av många lärare för webbaserade
möten/webbkonferenser. Nackdelar med Adobe Connect är att ljudet ofta krånglar samt att de inspel-
ningar som görs, lagras på SUNET:s servrar och inte lokalt inom universitetet. Om man istället vill
satsa på en universitetsgemensam tjänst där allt material samlas på universitetets egna servrar, finns
det möjlighet att till medie- och kommunikationsplattformen även koppla en tjänst för webbkonferens
– WebEx med funktionalitet som till viss del motsvarar Adobe Connect. WebEx kommer att testas och
utvärderas för att se om den tjänsten kan ersätta eller komplettera Adobe Connect. SUNET kommer
inom kort att presentera en lösning för Lecture Capture4. Denna lösning kan också bli ett intressant
alternativ i en kommande satsning, särskilt för investeringar i mindre salar.
Lokaler och utrustning
I omorganisationen ”GU förnyas” som implementerades 2013 flyttades ansvaret för all typ av lokal-
service över till INFRA-området som ingår i Gemensamma förvaltningen. Den del av lokalservice
som utförs på plats i verksamheten och som rör lokalteknisk och traditionell vaktmästerisupport
indelades i campusområden.
Genom omdaningen har man möjliggjort en ökad samordning och specialisering av servicen samt
skapat förutsättningar för ett ökat lokalsamarbete över fakultets- och institutionsgränserna. Några
Campus är ännu bara i början av denna omdaning medan flera har kommit längre.
Processen har fortskridit genom att de flesta större undervisningslokaler, de så kallade ”INFRA 50+ -
salarna”, från och med 1 januari 2014 ansvarsmässigt flyttats över från institution till INFRA-området
och nyligen har en inventering av salarnas tekniska utrustningsnivå påbörjats här. Avsikten är att pla-
nera för kommande investeringar där behoven är som störst samt att se till så den tekniska ”lägsta-
nivån” höjs överlag. I övriga undervisningslokaler ligger investeringsansvaret alltjämt kvar hos
institutionerna.
3 Begreppet är en vidare benämning på ett flertal former av distansmötesteknik. Se Trafikverkets definition på
http://www.trafikverket.se/resfri/. 4 www.sunet.se
Lecture capture, definition: Lecture capture innefattar möjligheten att spela in och spara ner det förmedlade
innehållet från en föreläsning, konferens, seminarium eller liknande.
17
Inom ramen för arbetsgruppens arbete har en inventering av installerade videokonferenssystem gjorts,
se bilaga 2. Denna visar att GU förfogar över 32 kända system som företrädesvis är placerade i mindre
konferensrum men de finns även placerade i några större salar, såsom SKF-salen på Handels, Karl
Kylberg- och Gösta Sandelssalarna på Sahlgrenska Akademien. De befintliga systemen kan i varie-
rande grad användas för nätbaserad undervisning och resfria möten.
Arbetsgruppen har även genomfört en första sondering vid samtliga campus för att röna ut vilka loka-
ler verksamheten tycker är mest lämpade att placera ut en kommande nätbaserad undervisningsteknik
i. Denna finns redovisad i bilaga 3.
Finansieringsmodell
En tänkbar satsning på infrastruktur för nätburen undervisning innefattar inte enbart investeringar av
utrustning utan påverkar också flera befintliga tjänster i infrastrukturområdets tjänstekatalog5 och
institutioner kostnadsmässigt. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att ta hänsyn till de förutsättningar
som råder för att finansiera de olika delarna i en framtida satsning.
Följande förutsättningar finns för finansiering i en framtida satsning:
1. Balanserat kapital på central nivå inom utbildningsverksamheten (CBU) kan finansiera
investeringar, det vill säga avskrivningar av utrustning under en 5 års period. CBU-medel kan
också finansiera införandekostnader som kan betraktas som investering såsom utbildning och
kompetensutveckling av medarbetare, projektledning, installationskostnader m.m.
2. En gemensam insats per campusområde bör i möjligaste mån utgöras av bas-tjänster i området
för infrastrukturs tjänstekatalog.
3. En institutionsspecifik satsning finansieras av institutionen eftersom den påverkar kostnader
för tillvalstjänster och institutionens lokalkostnader. Respektive institution bör således till-
frågas och var med att bestämma kring önskad satsning för institutioner.
4. CBU-medel kan användas för att finansiera delar av en gemensam eller institutionsspecifik in-
sats genom bidrag med ett fast belopp.
Arbetsgruppen rekommenderar att satsningen delas upp i tre olika områden där man tar hänsyn till de
finansieringsmöjligheter som råder under de närmaste åren. Följande uppdelning föreslår arbets-
gruppen:
1. Projektering/införande
Följande delar bör ingå i denna del:
Projektledning och administration för att genomföra insatsen.
Utbildning och kompetensutveckling för lärare.
Utbildning av teknisk- och servicepersonal.
Framtagande och införande av rutiner och arbetssätt för service och support.
5 http://medarbetarportalen.gu.se/organisation/universitetets-organisation/gemensamma-
forvaltningen/infrastrukturstod/
18
2. Gemensam satsning i hörsalar (50+)
Den gemensamma satsningen rekommenderas enbart beröra de utbildningssalar där infraområdet står
som hyresgäst. Satsningen bör anpassas till respektive campus behov och önskemål i dessa salar och
enbart påverka etablerade bas-tjänster ekonomiskt.
Följande delar bör ingå:
Inköp av utrustning och licenser inklusive installation
Lokalanpassningar
Drift och teknisk support av utrustning.
Utbildning och support till målgruppen.
Finansiering av denna satsning:
Utökad kostnad för följande bas-tjänster i infras (området infrastruktur) tjänstekatalog:
o Utbildningssalar
o Resfria möten
o Bassupport IT
o Campusservice
Fast bidrag från CBU medel för att långsiktigt jämna ut avskrivningskostnaden för insatsen.
3. Institutionsspecifik satsning i lärosalar (mindre salar och studio)
Den institutionsspecifika satsningen bör påverka framförallt tillvalstjänster i infraområdets tjänstekata-
log, men också i viss mån några bastjänster. Institutionerna bör således vara väl införstådda i hur och i
vilken omfattning tillvalstjänsterna påverkas och vara delaktiga i beslutet om en institutionsspecifik
satsning.
Följande delar bör ingå:
Inköp av utrustning och licenser inklusive installation
Lokalanpassningar
Drift och teknisk support av utrustning.
Utbildning och support till målgruppen.
Finansiering av denna satsning:
Inköp och installation beslutas av institutionen och belastar också denna.
Fast bidrag från CBU medel för att långsiktigt jämna ut kostnaden för insatsen.
Utökning av kostnaden för befintliga tillvals- och bastjänster i infras tjänstekatalog. Följande
tjänster bör påverkas:
o Närsupport (tillval)
o Campusservice (bas)
o Bassupport IT (bas)
Lokalanpassningar finansieras inom institutionens ordinarie budgetram.
Arbetsgruppen har inte gjort en kalkyl på hur respektive tjänst (bas- och tillvalstjänst) påverkas ekono-
misk baserat på bifogad kostnadsuppskattning. Arbetsgruppen har enbart undersökt vilka typer av
kostnader som tillkommer vid en eventuell satsning samt de förutsättningar som finns för finansiering
av respektive kostnad. Diagrammen nedan visar övergripande hur arbetsgruppen tror att kostnaderna
19
kan finansieras i framtiden. Arbetsgruppen rekommenderar att finansieringsformerna för alla delar i en
eventuell satsning förankras och beslutas innan arbete påbörjas för att säkerhetsställa att det kan ske en
heltäckande satsning samt för att stödja verksamheten i så stor utsträckning som möjligt inom nätburen
undervisning.
Diagram 1. Tänkbar finansiering av införande/projekteringsdelen
20
Diagram 2. Tänkbar finansiering av gemensam satsning i campusområdenas salar (Infra).
Diagram 3. Tänkbar finansiering av satsning som är institutionsspecifik.
21
Genomförande
För att genomföra en satsning på gemensam infrastruktur för nätburen undervisning krävs ett stort
mått av samordning mellan olika enheter. En tidsbegränsad satsning som finansieras med
universitetsgemensamma medel bör ske i projektform. Projektets arbetsgrupp bör i första hand bestå
av representanter från de olika enheter som ingår i utvecklingsarbetet. Vid överlämning till linjen finns
då redan rätt kompetens och kunskap för att driva arbetet vidare inom ramen för befintlig verksamhet.
När projektet ska överlämnas till förvaltning får det inte finnas oklarheter runt leveransen och vad som
ingår däri.
I uppdraget från Utbildningsnämnden framgår att en realisering av satsningen ska påbörjas år 2015
och pågå under en 5-årsperiod. En förutsättning är att beslut om projektmedel tagits. Beslut om
projektorganisation och projektledare bör tas senast den 31 oktober 2014. Universitetsdirektören före-
slås fatta det formella beslutet om kommande projektorganisation.
Vid införandet kommer i första hand Campusservice, Fastighetsenheten, sektionen för Medieteknik
och PIL-enheten att bli involverade. Uppdraget för respektive område bör ses över och anpassas så att
undervisningsrelaterade behov får det fokus som krävs inom ramen för genomförandet. Att utveckla
och anpassa medie- och kommunikationsplattformen utifrån lärares behov kommer att kräva extra
resurser inom sektionen för Medieteknik. För extra riktade utbildningsinsatser kommer ökade resurser
att krävas inom PIL. Även inom campusområdena kommer extra resurser att krävas för utbildning och
förstärkning av support-personal.
De tjänster som ska utvecklas bör paketeras så att en del av dem ingår i ett basutbud som kan erbjudas
inom samtliga fakultetsområden. För de institutioner som önskar göra specifika satsningar bör övriga
tjänster kunna paketeras och erbjudas som ett tillval, se även föregående kapitel. Det är viktigt att
kostnader för respektive paket; investering, återinvestering, drift och support är tydlig. Det måste
också klart framgå vem som äger och betalar för olika delar i satsningen. Extra satsning på utbildning,
pedagogisk såväl som teknisk ingår också som en självklar del i arbetet.
Införandet av den universitetsgemensamma infrastrukturen bör ske i en iterativ process. Införandet kan
därmed genomföras stegvis i dialog med de lärare och studenter som är målgrupp för satsningen. De
erfarenheter som görs förs tillbaka till projektet som vid nästa installation kan dra lärdom av tidigare
erfarenhet. En del av satsningen bör läggas i de salar som ägs och driftas av campusorganisationen, det
vill säga 50+ salar. För satsningar i mindre salar, som idag ägs och driftas av institutionerna, krävs ett
aktivt beslut/en beställning från institutionen för att en investering ska göras. Detta gäller också
eventuella investeringar i Studio (inspelningsmiljöer). Även andra investeringar kommer att krävas i
form av andra resurser för lärare och studenter, ej bundna till våra lokaler, såsom Programvaror (Cam-
tasia), nättjänster (WebEx, molntjänster ), headset, webbkameror med mera.
Det finns flera frågor av juridisk karaktär som också behöver hanteras inom ramen för ett kommande
projekt. Ett exempel är regler för gallring och arkivering av mediematerial och arbetsgruppen har där-
för inlett en dialog med Enheten för arkiv och registratur.
Lokalt stöd måste kunna erbjudas för ovana lärare som behöver hjälp på plats för att hantera olika
typer av utrustning. Inom sektionen för Medieteknik finns expertkunskap runt medie- och
kommunikationsplattformen och inom PIL-enheten finns stor kunskap och erfarenhet av lärarkårens
behov av utbildning och support. Ansvar för utbildning och support för lärarpersonal och
campuspersonal bör därför i ett kommande projekt klargöras och fördelas mellan sektionen för Medie-
teknik och PIL-enheten.
22
Fortsatt utvecklingsarbete
Användningen av undervisningsnära system ökar inom hela universitetet. Det handlar då inte enbart
om universitetsgemensamma system som Urkund, GUL, Adobe Connect med flera, utan också om
system som utvecklats och anpassats för ämnesspecifika områden och som används kanske endast för
en viss typ av utbildning. Det kan finnas anledning att se över behov och önskemål om en universitets-
gemensam funktion även för att kunna stötta lärares användning även av denna typ av system. I viss
mån finns säkert redan idag stöd att få via IT-enheten men möjligen finns behov av en större invente-
ring för att undersöka om detta stöd skulle kunna samordnas för att effektivisera exempelvis avtals-
skrivning, drift och support-frågor. Det bör här också finnas stort intresse av pedagogisk samordning
för erfarenhetsutbyte och gemensamma utvecklingsidéer. Denna fråga ligger inte inom ramen för
arbetsgruppens uppdrag men har identifierats under arbetets gång.
I den vardagsnära praktiken finns det en tendens till att undervisningsnära system blir någon annans
(”IT-folkets”) huvudvärk och att hanteringen av systemen, trots att det handlar om pedagogiska verk-
tyg, ses som något sekundärt, något som inte lärare behöver befatta sig med. Konsekvensen av en
sådan syn blir att undervisningsmaterial – om det är IT-baserat – inte anses vara lika viktigt som icke
IT-baserat undervisningsmaterial. En sådan syn riskerar att hämma universitetets utveckling av
nätbaserat lärande och av innovativ pedagogisk tillämpning.
Vad det gäller de universitetsgemensamma undervisningsnära systemen sköts idag drift,
systemförvaltning, support och utbildning delvis inom olika delar av organisationen. En del inom
Gemensamma förvaltningen och en del inom PIL. Även här kan det finnas anledning att se över fram-
tida organisation, kanske bör systemägarskap och ansvar för undervisningsnära system läggas ”när-
mare” slutanvändare för att utbildnings- och utvecklingsfrågor ska kunna prioriteras så att verksam-
heten/lärare i högre grad än idag tar ansvar och känner delaktighet i hur systemen förvaltas och
utvecklas.
Ett förslag är att i framtiden samla alla undervisningsnära system under samma systemägare. Som
exempel kan nämnas följande system:
Lärplattform
Plagiatkontroll
Webbkonferens/webinar
Lecture Capture (inspelning av föreläsningar)
Digital examination
Clickers/Mentometrar
samt även programvaror för interaktiva skärmar, skärminspelning etcetera.
Den här typen av system driftas i vissa fall både internt inom GU och av extern leverantör. I bilaga x
visas en modell för hur en sådan förvaltningsorganisation kan se ut. Modellen bygger på den
systemförvaltningsmodell som tidigare har introducerats inom universitetet och som även tillämpats
inom Utbildningsenheten (dåvarande Studentavdelningen). Modellen bör i så fall revideras för att följa
den systemförvaltningsmodell som för närvarande utarbetas inom IT-enheten.
23
Gemensam infrastruktur för utbildning som bygger på ”blended learning”
Ärendet
Beslut om tillsättning av en arbetsgrupp med uppdrag att bereda förslag till gemensam infrastruktur för
nätburen undervisning.
Bakgrund
Det finns en stark förväntan från studenter, presumtiva studenter och från omvärlden i stort att uni-
versitetet i större utsträckning än idag ska kunna erbjuda kurser helt eller delvis nätburna. EU-
kommissionen har i ett meddelande – ”Opening Up Education” COM (2013) 654 )– pekat på behovet av
en ökad möjlighet att nätbasera utbildning i samtliga medlemsstaters samlade utbildningssystem inklusive
högre utbildning och pekat på detta som en väsentlig konkurrensfaktor.
Enligt Vision 2020 ska utbudet av fristående nätburna kurser öka vid Göteborgs universitet, men ten-
densen är snarare att de fristående kursernas antal minskar. Utbildningsnämnden konstaterade, i en
gemensam analys av utbildningsutbudet framtaget i oktober 2013 (V 2013/427), behov av att stärka
möjligheterna att ge kurser helt eller delvis nätburna, oavsett studieorganisatorisk form (fristående kurs
eller kurs inom utbildningsprogram). I en utlysning av utvecklingsmedel som Utbildningsnämnden
genomfört är ett av de prioriterade områdena fristående nätburna kurser.
Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande fick 2011 i uppdrag av rektor att utreda för-
utsättningarna för streaming och inspelning av föreläsningar. PIL-enheten presenterade i mars 2012 en
rapport med titeln ”Föreläsningar i medieströmmen” vari bland annat konstaterades dels att universitetet i
stor utsträckning saknar infrastruktur (teknik och lokaler) som möjliggör ökad nätburen undervisning, dels
att det finns stora möjligheter till kostnadseffektivisering i ökad samordning av infrastruktur för nätburen
undervisning; utredningen konstaterade också att det finns ett stort intresse, från samtliga delar av
verksamheten, att öka antalet nätburna föreläsningar.
Göteborgs universitet utreder för närvarande möjligheter, och förutsättningar för, att bedriva helt öppna
nätburna kurser, så kallade MOOCs (Massive Open Online Courses), vilket också antas kräva en utbyggd
infrastruktur.
Överväganden
En satsning på att stärka dagens infrastruktur för nätburen undervisning bör inte endast ha nät- och
distanskurser i sikte. Infrastrukturen ska utformas så att den stödjer varierade undervisningsformer, såväl
på campus som på nätet (”blended learning”).
Bilaga 1
Universitetsledningens stab Mats Edvardsson
FÖRSLAG TILL UPPDRAG
2013-12-04 dnr
24
Modernisering av infrastruktur för undervisning bör ses både i förhållande till nutida och till framtida
behov. Därför bör förutsättningar för skalbarhet övervägas, det vill säga att den ska kunna byggas ut efter
behov. Den bör även följa vedertagna standarder, vilket underlättar vid sambruk av utrustning på och
mellan campusområden, vid förebyggande underhåll och felavhjälpning, samt vid överväganden om vad
som bäst uppfyller universitetets krav på hållbarhet.
Institutionernas erfarenheter av och lärarnas arbete med nätburna undervisningsinslag är en av flera
utgångspunkter för val av infrastrukturlösningar. Därför bör man både beakta erfarenheter från utbildning
med nätstöd och de utvecklingsarbeten för nätburen undervisning som Utbildningsnämnden hösten 2013
beslutat stödja ekonomiskt.
Uppdrag
Mot ovanstående bakgrundsbeskrivning föreslås att en särskild arbetsgrupp ges i uppdrag att bereda
förslag till gemensam infrastruktur för nätburen undervisning.
Det uppdras till arbetsgruppen att redovisa förslag på hur en sådan gemensam infrastruktur kan utformas
avseende
IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster)
utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar)
undervisningslokaler
undervisningsnära support
samt att
lämna en ekonomisk kalkyl för perioden 2015 och 2016, senast 2014-03-01
föreslå en ansvarsfördelning samt plan för implementering av arbetsgruppens förslag under en
kommande femårsperiod, senast 2014-05-15.
Den föreslagna infrastrukturen ska vara möjlig att implementera över hela universitetet, men
omfattningen kan variera beroende av verksamhetens olika behov och villkor.
Arbetsgruppens arbetsformer och sammansättning
Arbetsgruppen bör fortlöpande stämma av sitt arbete med ordförande i utbildningsnämnden, PIL-en-
hetens chef, med ledningen för den gemensamma förvaltningen och med fakultetsledningarna på det sätt
arbetsgruppen finner lämpligt.
Sammansättningen av arbetsgruppen framgår av särskilt beslut.
Mats Edvardsson
25
Bilaga 2
26
Bilaga 3. Terminologi och förklaringar
1-vägs kommunikation Föreläsning som sänds via webben eller via den
universitetsgemensamma infrastrukturen. Lokalen är inte
anpassad för att frågor, från deltagare som deltar från annan
sal, ska kunna höras av alla.
2-vägs kommunikation Föreläsning som sänds via webben eller via den
universitetsgemensamma infrastrukturen. Deltagare, som
deltar från annan sal, kan under en föreläsning ställa frågor
som alla kan höra. Kommunikationen fungerar bra både
ljud- och bildmässigt.
Infrastruktur Universitetsgemensam standardiserad teknik som gör att
utrustningar inom samtliga campusområden ska kunna
kommunicera. Inom Göteborgs universitet bygger
infrastrukturen på ett gemensamt nätverk och en Media- och
kommunikationsplattform levererad av Cisco.
Show and Share En av komponenterna i universitetets infrastruktur.
Funktionaliteten kan närmast jämföras med YouTube.
Jabber En av komponenterna i universitetets infrastruktur. Via
Jabber kan man ringa videosamtal och även göra
inspelningar.
WebEx En tjänst som ännu inte ingår i universitetets infrastruktur.
Webbkonferensverktyg som kan jämföras med Adobe
Connect Pro. Möjlighet att spara föreläsningar etcetera på
universitetets egna servrar.
Adobe Connect Pro Verktyg för webb-konferens. Levereras av SUNET.
Inspelade föreläsningar/möten lagras på en SUNET-tjänst.
SUNET Universitetens och högskolornas gemensamma organisation
och infrastruktur för nationell och internationell
datakommunikation SUNET erbjuder en rad olika
datatjänster.
Direktsändning Även kallat ”streaming”. När en föreläsning kan följas i
realtid via webben.
Visning på begäran När en föreläsning har spelats in och kan visas när som helst
via webben, till exempel via GUL.
27
Bilaga 4
Beskrivning av befintlig infrastruktur förvaltad inom sektionen för Medieteknik.
Kommunikationsplattform:
Detta är i stora drag traditionell videokonferensinfrastruktur. Här finns servrar för managering och
uppkoppling av samtal, flerpartsbryggor, men även serverkapacitet för inspelning och streaming av
videosessioner. Det är här vi pratar om tio samtidiga inspelningar, varav 2 direktstreamade. Vi har
möjlighet att öka på till ytterligare tio inspelningar genom att köpa till portlicenser för inspelnings-
servrarna. Inspelningarna kan vi sedan med automatik överföra till distributionsplattformen (se
nedan). Infrastrukturen har också stöd för Jabber video, vilket ger oss möjlighet att ge våra med-
arbetare högkvalitativ videokonferens i den egna datorn eller på en iPad. Infrastrukturen har dessutom
en grundläggande integration med vår nya telefoniväxel, vilket gör att vi enkelt kan ringa från en
vanlig telefon till ett videomöte. Den integrationen är vi på gång att bygga ut, då telefoniväxeln i sig
har stöd för Jabber med förutom videofunktion och presens (vilket är det vi får i videoinfrastrukturens
jabbertjänst) även chat och telefoni- sk Unified Communications. Tanken är att migrera de befintliga
jabber video-användarna till den nya miljön för att på det sättet ge dessa tillgång till mer funktionalitet.
Det är även här (mot kommunikationsplattformen) som vi vill koppla på WebEx för att kunna hantera
stora studentkullar.
Distributionsplattform (GU Play):
Här ingår streamingservrar (wowza), transkoderingskluster och Show & Share (databas och video-
portal). Det är en öppen plattform som låter oss komma med videomaterial från ett flertal olika källor
(antingen färdiga filer som laddas upp från användarens dator direkt i SnS-serverns webbgränssnitt,
inspelningar som kommer i ett automatiserat flöde från kommunikationsplattformen eller andra
integrationsflöden som vi kan tänkas konstruera). Servrarna tar hand om omkodning till bra video-
format, leverans och katalogisering, och medger även att vi sätter upp direktsändningar från tradition-
ella streaming-encoders (eller från kommunikationsplattformen). Det är här jag pratar om att vi behö-
ver öka antalet transkoderingsservrar från dagens 1 till åtminstone 2 - 3 för att kunna ta hand om ett
stort antal omkodningar utan att väntetiden blir allt för lång. Från distributionsplattformen bygger vi
sedan integrationer via Show & Share’s API mot de gränssnitt där vi har våra tittare (InfoGlue, GUL,
informationsskärmar, IPTV m.m.).
WebEx (ännu ej implementerad inom GU)
Var tidigare enbart en on premise-lösning (=köp en webex-server och sköt den själv). Är numera en
molntjänst som Cisco lanserat först i USA i höstas och nu i vår även i europa. Tjänsten är möjlig att
integrera mot vår kommunikationsplattform, och licensmodellerna finns i ett antal varianter. Den
som är mest intressant för oss bygger på samtidigt påloggade ”hosts” (användare som kan skapa och
administrera ett mötesrum i tjänsten). Vi kan med den modellen ge samtliga anställda behörighet, men
betalar för hur användningen ser ut. Kapacitet för 100 samtidigt påloggade hosts och 100 deltagare per
möte kostar i häradet kring 300 000 kr per år. Om vi istället för traditionell streaming använder
WebEx kan vi enkelt och med hög säkerhet få tillgång till god kapacitet för att i direktsändning från en
28
videokonferensutrustad lärosal/hörsal (eller dator med webkamera) nå många samtidiga studenter i
många samtidigt pågående föreläsningar. Anser vi att vi behöver fler än 100 samtidiga deltagare i en
webex-session kan vi säkert hitta en licensform som ger oss det. WebEx-sessioner kan spelas in, och
enligt Atea och Cisco går det att bygga in automation så att inspelningarna skickas in i vår
distributionsplattform. Studenterna kan finnas antingen på sin dator, där behöver de enbart en vanlig
webbläsare och rätt länk för att komma in i mötet (kräver inte någon lokal installation eller särskild
licens) eller på en mobil enhet (iPhone/iPad/Android). I det senare fallet laddar studenten ner en
WebEx-app från AppStore/Android Market/Google Play. Läraren använder företrädesvis WebEx i sin
dator/mobila enhet eller ett videokonferenssystem för att kommunicera. Det går även att använda Jab-
ber för att koppla in sig i ett webex-möte.
Summering
Allt sammantaget skulle ge oss en helhetslösning där studenter och lärare har ett smörgåsbord av verk-
tyg som kan samverka i en helhet, och där vi sköter det mesta av filförflyttningar och tekniska
ställningstaganden "under huven”. Det blir mindre viktigt vad studenterna och/eller läraren använder
för utrustning (videokonferens, dator, mobil, vanlig telefon, jabber, webex) utan kan delta med de
förutsättningar de har.
29
Bilaga 5
Olika scenarier för nätburen undervisning
Här beskrivs några tänkbara scenarier med inslag av nätburen undervisning. För att veta vilket scena-
rio som är tillämpligt i ett visst fall kan man ställa följande frågor:
Var finns studenterna?
Hur många är studenterna på respektive plats?
Vilken teknik har studenten tillgång till på distans?
Var finns läraren?
Vilken typ av undervisning gäller det?
Behövs två-vägs-kommunikation eller räcker det med en-vägs?
Ska det direktsändas?
Ska det spelas in och visas på begäran?
Är användandet av inspelningen av engångs-karaktär eller kommer materialet att återanvändas
vid flera tidpunkter och i flera sammanhang?
1. Föreläsning i sal
Beroende på salens storlek och antalet studenter behövs olika stor kapacitet på utrustningen.
För en stor sal behövs fast utrustning. För en liten sal och få studenter kan eventuellt enklare teknik
och utrustning användas. Likaså om krav ej finns på två-vägs-kommunikation.
Mobil utrustning kan också vara aktuellt.
Salsföreläsning
Lärare i sal på campus.
Studenter i sal på campus och enskilt på distans.
Två-vägs-kommunikation.
Direktsändning och visning på begäran.
Beskrivning:
Föreläsning i en lärosal på campus för en kurs. Alla studenter som deltar i kursmomentet kan inte vara
på plats och därför vill läraren spela in och direktsända föreläsningen. Studenten ska ha möjligheta att
ställa frågor både i sal och på distans.
Variant: Salsföreläsning med utökad (speglad) sal
Lärare och studenter i sal på campus.
Studenter som inte får plats i "lärarsalen" sitter i en sal i närheten.
Studenter kan även befinna sig i en sal utanför campus t.ex. på ett annat campus eller annat
lärosäte.
Höga till mycket höga krav på möjlighet till två-vägs-kommunikation
Direktsändning och visning på begäran.
Beskrivning:
I ett scenario med utökad sal ska utrustningen i den mottagande/speglade salen vara av samma typ som
i "lärarsalen". Med speglad sal menas att studenter i denna sal ska kunna delta i föreläsningen på så
30
lika villkor som möjligt som studenterna i lärarsalen varför det ställs extra stora krav på hörbarhet och
att kunna ställa frågor.
Variant: Salsföreläsning med extern föreläsare
Föreläsaren befinner sig på distans på annan ort.
Studenter i sal på campus.
Två-vägs-kommunikation.
Direktsändning och visning på begäran.
Beskrivning:
I en kurs ingår ett kursmoment där en gästföreläsare skall hålla föreläsningen på distans. Gästföreläsa-
ren är inte anställd på universitetet. Studenterna deltar från en lärosal på campus. Ex. lärarutbildningen
i engelska Brighton/Washington.
Variant: Mindre salar med 20-30 platser
Beskrivning:
Lärare håller mindre föreläsning, demonstration, ritar och berättar med hjälp av interaktiv skärm. Lära-
ren vill sedan spara ner arbetet (inklusive ljudupptagning) och kunna distribuera det till studenterna.
Lecture capture. Inspelning av skärmbild och av lärarens röst.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillval för lokal som utrustas och inreds för nätburen föreläsning
Disputation
o Möjlighet att möblera för ett samtal mellan opponent och respondent
o Möjlighet att ha med opponent och betygskommittéledamöter på distans vilket kräver
anpassning av bildprojektioner mot respondent respektive publik och betygskommitté
o Möjlighet att bild- och ljudmixa
Paneldebatt
o Mikrofoner till paneldeltagare och moderator
o Mikrofoner till publik
o Möjlighet för åhörare på distans att ställa frågor
o Möjlighet att ha med paneldeltagare på distans
o Möjlighet att bild- och ljudmixa
Öppen populärföreläsning
o Webbsändning med många tittare
Externa användare
o Filmfestivalen GIFF
Bildmixning live
o Kräver bildmixer och kontrollrum
o Fjärrstyrning av kameror mm
Laboration, tex kamera i mikroskop vid tillfällen där studenter inte får/kan närvara i lokalen.
Alternativt bärbara kameror i labb-salar. Utrustningen måste kunna kopplas till befintlig
infrastruktur.
31
2. Webinar
Lärare och studenter sitter vid sina respektive datorer, på eller utanför campus.
Två-vägs-kommunikation.
Direktsändning eller visning på begäran.
Beskrivning:
Lärare håller en kurs och vill hålla en föreläsning från sin arbetsdator (på campus eller på distans) där
studenter deltar på distans via egna datorer. Läraren vill kunna visa ett bildspel och prata till denna
samt kunna kommunicera med studenterna. Ett webinar innehåller fler inslag av och kanaler för
interaktivitet än en föreläsning. Till exempel inslag av chat, fildelning, omröstningar, gemensamma
anteckningar etcetera.
3. Seminarium
Lärare i lektionssal på campus
Studenter på campus och på distans
Två-vägs-kommunikation.
Beskrivning:
Läraren håller i ett seminarium, t.ex. ett litteraturseminarium, med en mindre grupp studenter på cam-
pus och med studenter som sitter vid sina respektive datorer på distans. Muntlig framställan och
diskussion. Lärare/studenter/forskare har ett möte där några av mötesdeltagarna finns på campus och
andra i en verksamhet/ort utanför universitetet.
4. Handledning
Lärare på campus eller på distans
Student på distans
Två-vägs-kommunikation
Beskrivning:
Videomöte. God två-vägs kommunikation mellan två till tre parter. Möjlighet att visa ett dokument.
5. Studentgrupp-arbeten
Ingen lärare deltar
Studenter sitter enskilt eller i grupp på distans
Två-vägs-kommunikation
Beskrivning:
En mötesplats och ett samarbetsforum för studenter där man diskuterar och arbetar med texter eller
annan typ av redovisning. Ingen lärare närvarande.
6. Inlämning av multimedialt studentarbete
Studenten arbetar från sin egen dator
Beskrivning:
32
Inlämningsuppgift. Studenten ska lämna in dokumentation av kursmoment eller motsvarande där
dokumentationen består av digital media exempelvis inspelat videomaterial. Dokumentationen kan
vara examinerande. Läraren ska enkelt kunna ta del av innehållet och kunna kommentera.
7. Förinspelat och redigerat enligt modell Flipped classroom.
God kvalitet
Läraren arbetar vid egen dator
Beskrivning:
Lärare spelar in utbildningsmaterial för ett moment i kursen så att studenter kan ta del av materialet
vid valfritt tillfälle. Materialet är av mediekaraktär och kan vara inspelad röst, video, bildspel med
lärarens röstkommentarer eller dylikt. Läraren spelar in materialet på sin dator och publicerar det till
kursens studenter.
Tre varianter är:
a) Bildspel, läraren talar in sin röst till en PP-presentation och sparar som en video.
b) Skärminspelning. Inspelad demo/instruktion av till exempel ett datorprogram som studenter
ska lära sig.
c) Videoinspelning med videokamera av en demonstration eller instruktion, till exempel
operationsmoment och inspelning av exkursionsområden.
8. Mycket god kvalitet
Läraren spelar in i en studio
Beskrivning:
Spela in (semi-)professionellt i studio. Lärare vill spela in lärmaterial där det finns krav på hög kvalitet
på bild och ljud. Materialet kan komma att publiceras för allmänhet eller till åhörare som ställer höga
krav på materialets kvalitet och materialet kommer att användas under flera år.
9. Digital examination
Pilotprojekt pågår.
Alternativ a. Universitetets skrivsal på Viktoriagatan utrustas med datorer.
Alternativ b. Studenterna tar med sin egen dator till valfri tentasal. Universitetet lånar ut extradatorer
till de som så önskar. Mjukvara låser studentens dator under tentamen.
33
Bilaga 6
Bilagor kopierade från Excel är svåra att läsa. Kontakta Maria Sunnerstam för mer information.
Motsvarar scenarier: Scenario-beskrivning Berörda tjänster och system AV-
utrustning i
salen för lokal
föreläsning
Teknisk fast utrustning.
Hårdvara i lokalen.
Mjuk- programvara Infrastruktur Lagringsmöjligheter Utbildningsbehov Supportbehov
Scenario 1.
Salsföreläsning. 1-vägs
kommunikation. Student
i sal och enskilt på
distans. Lärare i sal.
Endast läraren ska kunna höras (och synas).
Föreläsningen kan spelas in och sändas på
begäran. Vanligt idag och är mycket uppskattat av
studenter som kan ha haft förhinder. Detta
scenario täcker in olika förslag på enklare
alternativa lösningar.
Exempel: Jabber/ev.WebEx, Adobe
Connect, ev.Camtasia Relay
Projektor,
projektorduk,
högtalare och
dator,
styrsystem
(knappar o
styrdon).
Kamera/-or, mikrofon/-
er, anpassat styrsystem
1. Jabber, 2. Adobe
Connect, 3. Camtasia
Relay
Kommunikationspl
attform 2. SUNET
Adobe Connect, 3.
SUNET Camtasia
relay?
Kommunikationspla
ttform 2. SUNET, 3.
SUNET
Utbildning i form
av Workshop som
ges av tex
Medieteknik och
PIL
Krävs support
på plats och på
distans
Scenario 1a, 1b, 1c.
Salsföreläsning. 2-vägs-
kommunikation, lärare i
sal. Student i sal och
enskilt på distans.
Direktsändning eller
visning på begäran.
Föreläsning i lärosal på campus för en kurs. Alla
studenter som deltar i kursmomentet kan inte
finnas på plats och därför vill läraren spela in
föreläsningen och direktsända föreläsningen.
Student ska kunna ställa frågor och göra sig hörd
både i sal och på distans. Det senare med så god
kvalitet som möjligt utifrån den lokal/plats där
studenten befinner sig. 2-vägs kommunikation.
Kommunikationsplattform. Lagring via
Show and Share. Student på distans:
Jabber? WebEx?
Projektor-
duk,
projektor,
reglerbara
ljusförhållan
den,
anpassade
högtalare och
mikrofoner.
Styrsystem.
Kompatibla
videokonferens-system i
båda lärosalar i
följande standard: ITU.
H.323 och H264.
Anpassat styrsystem.
Om Jabber-klient
installeras på
studentens dator kan
2-vägs kommunikation
hanteras.
Kommunikationspl
attform
Lagring via
Show&Share (ingår i
Cisco-lösningen).
Central lösning via
IT-enhetens tjänst
NetUp.
Medieteknik ger
grundutbildning i
Kommunikationsp
lattformen til l
Campus-service-
personal (minst 2
per campus) som i
sin tur stöttar och
supporterar
föreläsande
lärare.
Videokonferens-
system kräver
endast viss
support. Utökat
samarbete krävs
mellan IT och
Campus-service.
Scenario 1a, 1b, 1c.
Salsföreläsning. Utökad
sal. Lärare och
studenter i sal.
Studenter som inte får
plats i "lärarsalen"
sitter i en sal i närheten.
I ett scenario med utökad sal ska utrustningen i
den mottagande salen vara av samma typ som i
"lärarsalen". 2-vägs-kommunikation ska fungera
men det kan innebära att mikrofon måste finnas
för student som vill ställa frågor.
Kommunikationsplattform. Lösningen
kräver att den utökade lärosalen är
utrustad med motsvarande
videokonferens-system.
Som ovan. Som ovan. _ Kommunikationspl
attform
Som ovan. Som ovan. Som ovan.
Scenario 1b.
"Speglad sal". Mycket
höga krav på 2-vägs-
kommunikation.
Studenter i den speglade salen ska kunna delta i
föreläsningen på samma villkor
(kvalitetsmässigt) som studenterna i den sal som
föreläsaren befinner sig i.
Som ovan. Som ovan.
Dessutom
ställer detta
höga krav på
salens
utformning
avseende ljud-
och ljus-
förhållanden.
Särskilda
investeringar
krävs för
anpassning/o
mbyggnation.
Som ovan. _ Kommunikationspl
attform.
Som ovan. Som ovan. Som ovan.
Scenario 1c.
Salsföreläsning.
Til lsammans med extern
aktör. Läraren på
distans. Studenter
samlade i sal. 2-vägs-
kommunikation.
Lärare har en kurs där ett kursmoment är ett
flertal gästföreläsare från olika områden i
världen. Gästföreläsarna är inte anställda på
universitetet och skall hålla sina föreläsningar på
distans och där studenter deltar i lärosal på
campus. Ex. lärarutb. i engelska
Brighton/Washington.
Kommunikationsplattform. Lösningen
kräver att student- lärosalen är
utrustad med videokonferens-system.
För gästföreläsare krävs ti l lgång til l
samma typ av videokonferens-
utrustning. En alternativ lösning för
gästföreläsare på resande fot är
uppkoppling via Jabber-konto.
Som ovan. Som ovan. Jabberklient måste
förhandsinstalleras
på föreläsares dator
via webb-tjänst. I
dagsläget krävs x-
konto för detta. Ev.
ändring på G?
God bandbredd för
gästföre-läsare på
resande fot.
Som ovan. Som ovan. Som ovan.
Scenario 7 och 8.
Förinspelat och
redigerat. Flipped
classroom. God kvalitet.
Lärare spelar in utbildningsmaterial för ett
moment i kursen så att studenter kan ta del av
materialet vid valfritt tillfälle. Materialet är av
mediekaraktär och kan vara inspelad röst, video,
bildspel med lärarens röstkommentarer eller
dylikt. Läraren spelar in materialet på sin dator
och publicerar det till kursens studenter. Tre
varianter förslås: a)Video (Inspelad
demo/instruktion i videoformat, av till exempel
operationsmoment. Inspelning av
exkursionsområden). b)Skärminspelning
(Inspelad demo/instruktion av till exempel ett
datorprogram som studenter ska lära sig.)
c)Bildspel (Bildspel där läraren spelar in sin
föreläsning till en PP-presentation.)
Produktion görs lokalt vid egen dator.
Distribution kan ske via Show and
Share.
Ej aktuellt. Ej aktuellt Några exempel: Power-
Point, Camtasia,
Premiere elements,
Movie-Maker.
Kommunikationspl
attform
Show and Share. PIL-workshoppar
ges idag för alla
tre varianter.
Kan kräva viss
support för
ovana
användare.
Scenario 8.
Visning på begäran.
Förinspelat och
redigerat. Flipped
classroom. Mycket god
kvalitet.
Spela in (semi-professionellt) i studio. Lärare vill
spela in lärmaterial för studenter eller allmänhet
och där det finns krav på hög kvalitet på bild och
ljud. Materialet kan komma att publiceras för
allmänhet eller till åhörare som ställer höga krav
på materialets kvalitet. Materialet kan behövas
spelas in i studio eller lokal som är optimerad för
ljud upptagning.
Produktion görs lokalt i studio.
Distribution kan ske via Show and
Share.
Jabber,
Adobe, etc.
Studio-miljö. Professionella
inspelnings-program.
Kommunikationspl
attform
Personal på plats
i studio som kan
utbilda och bistå.
Personal på
plats i studio
som kan utbilda
och bistå.
Scenario 2.
Webinar
Lärare håller en kurs och vill hålla en föreläsning
från sin arbetsdator (på campus eller på distans)
där studenter deltar på distans via egna datorer.
Läraren vill kunna visa ett bildspel och prata till
denna samt kunna kommunicera med
studenterna. 2-vägs kommunikation. Ett webinar
innehåller fler inslag av och kanaler för
interaktivitet än en föreläsning. Till exempel
inslag av chat, fildelning, omröstningar,
gemensamma anteckningar etcetera.
SUNET/Adobe Connect. Ej aktuellt. Webbkamera, eko-
släckande mikrofon
eller head-set, dator
(bärbar).
Adobe Connect. Kommunikationspl
attform
Ej aktuellt. PIL-workshoppar
ges idag i Adobe
Connect.
Kan kräva viss
support för
ovana
användare.
Scenario 3 och 3a.
Seminarium
En eller flera studenter med via nätet. En eller
flera med vid campus. Muntlig framställan och
diskussion. Lärare/studenter/forskare har ett
möte där några av mötesdeltagarna finns på
campus och andra i en verksamhet/ort utanför
universitetet. 2-vägs kommunikation.
Ej aktuellt. Stor
bildskärm,
högtalare.
Webbkamera, mikrofon,
dator (bärbar).
Olika alternativ:
Jabber, Adobe
Connect, Skype och
liknande
videomötestjänster.
God kvalitet på
datanätet.
Ej aktuellt. Introduktion för
lärare.
Kan kräva viss
support för
ovana
användare.
Scenario 4.
Handledning
Videomöte. 2-vägs kommunikation med två till
tre parter.
KOMP och Jabber. Ej aktuellt. Litet rum utrustat med
kommunikationsplattfor
m, alternativt på
arbetsrummet med
dator, webb-kamera och
mikrofon.
Jabber. God kvalitet på
datanätet.
Ej aktuellt. Jabber workshop
ges idag av
Medieteknik.
Kan kräva viss
support för
ovana
användare.
Scenario 6.
Redovisning/inlämning
av studentarbete.
Inlämningsuppgift. Studenten ska lämna in
dokumentation av kursmoment eller
motsvarande där dokumentationen består av
digital media exempelvis inspelat videomaterial.
Dokumentationen kan vara examinerande.
Läraren ska enkelt kunna ta del av innehållet och
kunna kommentera.
Show and Share. Ej aktuellt. Ej aktuellt. Til lgång til l Show and
Share för alla
studenter.
Kommunikationspl
attform
Show and Share. Instruktioner på
webben.
Hanteras inom
ramen för
befintlig student-
support.
Scenario 5.
Studentgrupp- arbeten
En mötesplats för studenter. Ingen lärare
närvarande.
Kommunikationsplattform.
Jabber/WebEx/Adobe Connect. Bokning
av virtuella mötesrum via
biblioteketet? Idag erbjuds fysiska
mötesrum.
Ej aktuellt. Webbkamera, mikrofon,
dator (bärbar).
Jabber. Alt. Adobe
Connect.
God kvalitet på
datanätet.
Ej aktuellt. Instruktioner på
webben.
Hanteras inom
ramen för
befintlig student-
support.
Scenario 9.
Digital examination.
Studenten skriver en tentamen digitalt mha av sin
egen dator i en skrivsal. Utredning pågår.
Kan erbjudas i gu-gemensam
tentamenssal alternativt i ordinarie
salar inom campus-området.
Ej aktuellt. Ej aktuellt. Idag finns flera olika
lösningar.
Kräver god kvalitet
på datanätet.
Til lräckliga
åtkomstpunkter/no
der för det trådlösa
datanätet. God
til lgång på eluttag i
lokalen.
Ej aktuellt. Introduktion för
lärare och
studenter.
Instruktion på
webben.
Kan kräva viss
support för
ovana
användare.
Anmärkning: Utökad sal = när befintlig sal inte räcker till för
antal studenter och studenterna befinner sig i
annan lokal. På campus eller länger bort.
Speglad sal = när den speglade salen
har höga krav på utrustning och
upplevelsen är att deltagarna sitter
nära. Kommunikation i ljud och bild är
av mycket hög kvalitet.
34
Bilaga 7
Sammanställning av kalkyler för lokaler för digital pedagogik
Årlig kostnad per campus
År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Stor sal (> 50) 176 714 176 714 176 714 176 714 176 714
Lektionssal (< 50) 43 476 43 476 43 476 43 476 43 476
Seminarierum 43 476 43 476 43 476 43 476 43 476
Studio 195 000 195 000 195 000 195 000 195 000
Gemensamt inkl drift*) 599 349 606 465 376 372 383 488 390 605
Summa 1 058 016 1 065 132 835 039 842 155 849 271
*) Minskar efter År 5 eftersom de immateriel la anläggningarna då är avskrivning och återanskaffning är aktuel l t.
Årlig kostnad per lokaltyp
År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Stor sal (> 50) 211 970 212 389 198 854 199 272 199 691
Lektionssal (< 50) 78 732 79 151 65 616 66 034 66 453
Seminarierum 78 732 79 151 65 616 66 034 66 453
Studio 230 256 230 674 217 140 217 558 217 977
Tentasal 489 542 489 960 476 425 476 844 477 262
Summa 1 089 231 1 091 324 1 023 650 1 025 743 1 027 836
Digital examination i befintlig datorsal
År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Licens 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000
Drift och support 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000
s Alla priser är i 2014 års nivå
s Kalkylen inkluderar inte lokalhyra eller övriga generella lokalkostnader så som lokalvård.
s Kalkylen bygger på 6 st hörsalar, 10 st seminarierum/lärosalar samt en studio inom respektive
campus (dock endast en tentasal)
s I kalkylen innehåller stor sal (> 50) 2-vägskommunikation
35
Föreläsningssal 50 + (2-vägskomm)
Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Lokalanpassning 700 000 120 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000
(Elinstallation, mörkläggning mm)
Manöveranläggning 36 000 120 3 600 3 600 3 600 3 600 3 600
Ljudsystem 80 000 84 11 429 11 429 11 429 11 429 11 429
Presentationssystem 120 000 60 24 000 24 000 24 000 24 000 24 000
Videokonferensutrustning 130 000 60 26 000 26 000 26 000 26 000 26 000
Installation (montering) 80 000 60 16 000 16 000 16 000 16 000 16 000
Rackstativ 7 000 60 1 400 1 400 1 400 1 400 1 400
Skvallerskärm 30 000 60 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000
Motordriven filmduk 18 000 84 2 571 2 571 2 571 2 571 2 571
Belysning 40 000 120 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000
Hörslinga 12 000 84 1 714 1 714 1 714 1 714 1 714
166 714 166 714 166 714 166 714 166 714
Drift och support via campusservice 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000
Delsumma: 176 714 176 714 176 714 176 714 176 714
Andel av gemensamma kostnader tillkommer. Hur mycket beror på hur många lokaler som de ska fördelas på.
Gemensamma kostnader per lokal vid 17 st per campus + en tentasal 35 256 35 674 22 140 22 558 22 977
Summa: 211 970 212 389 198 854 199 272 199 691
Lektionssal < 50 eller seminarierum
Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Interaktiv platt skärm 83 000 36 27 667 27 667 27 667 27 667 27 667
Stativ 10 000 84 1 429 1 429 1 429 1 429 1 429
Installation (montering) 5 000 36 1 667 1 667 1 667 1 667 1 667
Stationär dator 8 000 36 2 667 2 667 2 667 2 667 2 667
Möbel med stöldskydd för stationär dator 12 000 84 1 714 1 714 1 714 1 714 1 714
Kamera och mikrofon 10 000 36 3 333 3 333 3 333 3 333 3 333
38 476 38 476 38 476 38 476 38 476
Drift och support via campusservice 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000
Delsumma: 43 476 43 476 43 476 43 476 43 476
Andel av gemensamma kostnader tillkommer. Hur mycket beror på hur många lokaler som de ska fördelas på.
Gemensamma kostnader per lokal vid 17 st per campus + en tentasal 35 256 35 674 22 140 22 558 22 977
Summa: 78 732 79 151 65 616 66 034 66 453
36
Digital examination - ny tentasal. Studenten tar med egen dator. Endast ett visst antal lånedatorer (100st).
Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Lokalanpassning 1 000 000 120 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000
(Elinstallation, 500 platser)
Nät 500 platser 170 000 84 24 286 24 286 24 286 24 286 24 286
DAFGU, 100 datorer 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000
Licens programvara 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000
444 286 444 286 444 286 444 286 444 286
Drift och support via campusservice 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000
Delsumma: 454 286 454 286 454 286 454 286 454 286
Digital examination i befintliga datorsalar eller med studenternas egna datorer i vanliga salar.
Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Licens programvara 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000
Digital examination - ny tentasal utrustad med 500 datorer
Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Lokalanpassning 1 000 000 120 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000
(Elinstallation, 500 platser)
Nät 500 platser 170 000 84 24 286 24 286 24 286 24 286 24 286
Lånedatorer, 500 st 2 500 000 36 833 333 833 333 833 333 833 333 833 333
DAFGU, 100 datorer 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000
Licens programvara 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000
1 277 619 1 277 619 1 277 619 1 277 619 1 277 619
Drift och support via campusservice 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000
Delsumma: 1 287 619 1 287 619 1 287 619 1 287 619 1 287 619
Andel av gemensamma kostnader tillkommer för båda varianterna. Hur mycket beror på hur många lokaler som de ska fördelas på.
Gemensamma kostnader per lokal vid 17 st per campus + en tentasal 35 256 35 674 22 140 22 558 22 977
Tentasal 489 542 489 960 476 425 476 844 477 262
Datasal 295 256 295 674 282 140 282 558 282 977 2 410 033 482 007
Studio
Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Lokalanpassning 50 000 120 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000
(Inredning, mörkläggning mm)
Teknik 200 000 60 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000
Licenser 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000
Lynda.com, utbildning 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000
75 000 75 000 75 000 75 000 75 000
Personal 0,2 HTE 120 000 120 000 120 000 120 000 120 000 120 000
195 000 195 000 195 000 195 000 195 000
Andel av gemensamma kostnader tillkommer. Hur mycket beror på hur många lokaler som de ska fördelas på.
Gemensamma kostnader per lokal vid 17 st per campus + en tentasal 35 256 35 674 22 140 22 558 22 977
Summa: 230 256 230 674 217 140 217 558 217 977
37
Gemensamma kostnaderGemensamma kostnader som i princip är de samma oavsett hur många lokaler man satsar på. Kostnaderna fördelas lämpligen per lokal,
kan ev förfinas genom något nyckeltal som bättre beskriver vad som driver kostnaderna exempelvis bokad tid.
Utrustning/kostnadspost Belopp Avskrivningstid År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Anmärkning/fråga:
Anpassning och integration till GUL 300 000 60 60 000 60 000 60 000 60 000 60 000 Kan aktiveras som immateriell anläggningstillgång, skrivs då av på 5 år.
Implementering 360 000 60 72 000 72 000 72 000 72 000 72 000 Kan aktiveras som immateriell anläggningstillgång, skrivs då av på 5 år.
Projektledare (0,5 HTE)
Utökad leverans Medieteknik, utrustn 540 000 60 108 000 108 000 108 000 108 000 108 000
Utökad leverans Medieteknik, WebEx-tjänst 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000
Bygga upp support, riktad info mm, 2 HTE 1 200 000 1 200 000 1 200 000 0 0 0 I första hand under två inledande år.
Campusnära support, 1 HTE 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000
Central utbildning och support, 1 HTE 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000
Lagring 72 000 108 000 144 000 180 000 216 000
Lynda.com, utbildning 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000
3 032 000 3 068 000 1 904 000 1 940 000 1 976 000
Fördelat per lokal vid 17 st per campus + en tentasal) 35 256 35 674 22 140 22 558 22 977
Adobe Connect Pro 210 000 210 000 210 000 210 000 210 000 210 000
Används redan idag. Kostnaden bygger på en andel av universitetets avgift till SUNET och ökar därmed inte med ökat antal användare. I framtiden bör denna kostnad
även fördelas till dessa lokaler/denna användning med en andel..
38
Bilaga 8 Lokaler med 2-vägs videokonferensutrustning
Beteckning Byggnad, plan Rumsnr Populärnamn Salstyp Antal Systemenhet Skärm Skvallerskärm Projektor (-er) Dokumentkamera Kamera Mikrofoner Högtalare Manöverpanel Inspelningsutrustning Stremingutrustning Övriga komponenter av vikt Installerad Total kostnad, ink. installation, ex moms Kontakt Ank. Mobil Mejladress
Haga (Handels)
Handels A6 Vasagatan 1 A6 Trolle Trollerummet Konferens 10 Sony PCS-XG80 via Medieteknink via Medieteknink 2009 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]
Handels IEE Viktoriagatan 13 Plan 4 Konferens 10 Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2009 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]
Handels SKF Vasagatan 1 SKF SKF-salen Hörsal c. 120 Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2010 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]
Handels D5 Vasagatan 1 D501 j/k Konferens 8 LifeSize Team 200 via Medieteknink via Medieteknink 2010 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]
Haga (Samfak)
Fastighet Haraldsgatan 5 347 Konferens 8 Life Size Express 220 Sharp AQUOS, 3D TV Life Size Camera 10k i kamera i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknik okt 2011 90 000 :- Martin Planvall 6543 0709-831628 [email protected]
Rosenlund
Ped A1 172 A-hus pl 1 A1 172 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2285 0708-601988 [email protected]
Ped A2 316 A-hus pl 3 A2 316 LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2286 0708-601989 [email protected]
Ped B1 139 B-hus pl 1 B1 139 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2287 0708-601990 [email protected]
Ped B3 339 B-hus pl 3 B3 339 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2288 0708-601991 [email protected]
Ped Flyttbart mobilt system Svante Eriksson 2285 0708-601988 [email protected]
Vasa
HDK Göteborg HDK, pl 3 332 Konferens Cisco MX300 via Medieteknink via Medieteknink Fredrik Svedberg 4857 [email protected]
HDK Steneby Konferens Cisco MX300 Anders Matsson 0531-71053 [email protected]
Kommunikationsenheten 542 Erik Dahlbergsg, pl 5 542 Konferens 10 Cisco SX20 mars 2014 95 000 :- Mikael Stoltz 1004 0705-836207 [email protected]
Näckrosen (ink Vasa sjukhus, CB)
Miljöenheten Aschebergsg 44 pl 3 Konferens Aver Media H100 via Medieteknink via Medieteknink Ulf Andersson 772 4966 0736-545402 [email protected]
GMV Aschebergsg 44 pl 3 1303 Miljöenhetens konferensrumKonferens 12 Cisco Tandberg C20 nej nej Cisco tandberg C20 HDCisco tandberg C20 i TV-skärm Cisco tandberg C20via Medieteknink via Medieteknink mobilt system april 2014 60 000:- Joakim Larsson 1871 0709-124166 [email protected]
HSM C501 Artisten, pl 5 C501 Konferens 8 Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink feb 2014 Peter Midbjer 6313 0738-51 53 [email protected]
HSM EX60 artisten portabel 2 Cisco EX60 via Medieteknink via Medieteknink mobilt system Peter Midbjer 6313 0738-51 53 [email protected]
Natfak ex Berget
Geovet Aulan Cisco C90 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 [email protected]
Kulturvård Göteborg Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 [email protected]
Kulturvård Mariestad Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink ?
BioEnv Botan Carl Skottsberg gata 22 B, plan 44229 B Blomman mötesrum 12 Life Size Express 220 Samsung 42 tum Life Size i systemet i TV-skärm ja via Medieteknink via Medieteknink 2010 ca 110.000 kr Sven Toresson 2507 031-7862507 [email protected]
Havsmiljö Kansli LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink
Lovén Kristineberg Stenhuset, plan 2 249B Konferensrum Konferens LifeSize Team 220 via Medieteknink via Medieteknink Karl Anders Wallin 9505 0766-229505 [email protected]
Loven Tjärnö Nedersta våningen i Kursbyggnaden111 Nedre föreläsningssalenKonferens LifeSize Team 221 via Medieteknink via Medieteknink mobilt system Lars Ove Loo 9628 0766-229628 [email protected]
Geovet Science Konferens Tandberg Edge 95MXP Christer Aronsson 5702 [email protected]
SA (ink. Lyktan och Natfak på Berget)
BioEnv Zoologen Zoologen 227B KonferensrummetKonferens 20 Cisco C40 NEC 55 tum HD 1080P via Medieteknink via Medieteknink 2012 158 138,00 Bernth Carlsson 3633 0766-183633 [email protected]
KCW Analogen Lyktan, plan 1 1034 Analogen Konferens 4 Cisco C20 Philips 46 tum Cisco 4x zoom 1 i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Medieteknik 2960 [email protected]
KCW Digitalen Lyktan, plan 1 1035 Digitalen Konferens 8 Cisco C40 Philips 55 tum Cisco 12x zoom 2 i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Medieteknik 2960 [email protected]
SA Carl Kylberg Medicinarlängan, pl 2 K2320 Karl Kylberg Hörsal 108 Cisco C40 NEC V552 (55 tum)2 st NEC PA 550W Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink 550 000:- Daniel Johansson 0732-594326 [email protected]
SA Gösta Sandels Medicinarlängan, pl 2 F2403 Gösta Sandels Hörsal 87 Cisco C40 NEC V552 (55 tum)2 st NEC PA 550W Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink 550 000:- Daniel Johansson 0732-594326 [email protected]
Videohelpdesk Lyktan, plan 2 2057 Kontor 1 Cisco EX60 Ja via Medieteknink via Medieteknink jan 2013 Medieteknik 2960
Övrigt
Applied IT IT universitetet Konferens LifeSize Express 200 via Medieteknink via Medieteknink Michael Morin
Lokaler med 2-vägs videokonferensutrustning
"Eriks lista" Videokonferenssystem Total kostnad
Beteckning Systemenhet Skärm Skvallerskärm Projektor (-er) Dokumentkamera Kamera Mikrofoner Högtalare Manöverpanel InspelningsutrustningStremingutrustningÖvriga komponenter av viktInstallerad ink. installation, ex moms Byggnad, plan Rumsnr Populärnamn Salstyp Antal Kontakt Ank. Mobil Mejladress
BioEnv Zoologen Cisco C40 NEC 55 tum HD 1080P via Medieteknink via Medieteknink 2012 158 138,00 Zoologen 227B KonferensrummetKonferens 20 Bernth Carlsson 3633 0766-183633 [email protected]
Geovet Aulan Cisco C90 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 [email protected]
HDK Göteborg Cisco MX300 via Medieteknink via Medieteknink HDK, pl 3 332 Konferens Fredrik Svedberg 4857 [email protected]
HDK Steneby Cisco MX300 Konferens Anders Matsson 0531-71053 [email protected]
KCW Analogen Cisco C20 Philips 46 tum Cisco 4x zoom 1 i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Lyktan, plan 1 1034 Analogen Konferens 4 Medieteknik 2960 [email protected]
KCW Digitalen Cisco C40 Philips 55 tum Cisco 12x zoom 2 i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Lyktan, plan 1 1035 Digitalen Konferens 8 Medieteknik 2960 [email protected]
Kulturvård Göteborg Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 [email protected]
Kulturvård Mariestad Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink ?
Miljöenheten Aver Media H100 via Medieteknink via Medieteknink Aschebergsg 44 pl 3 Konferens Ulf Andersson 772 4966 0736-545402 [email protected]
GMV Cisco Tandberg C20 nej nej Cisco tandberg C20 HDCisco tandberg C20 i TV-skärm Cisco tandberg C20 via Medieteknink via Medieteknink mobilt system 01-apr 60 000:- Aschebergsg 44 pl 3 1303 Miljöenhetens konferensrumKonferens 12 Joakim Larsson 1871 0709-124166 [email protected]
SA Carl Kylberg Cisco C40 NEC V552 (55 tum) 2 st NEC PA 550W Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink 550 000:- Medicinarlängan, pl 2 K2320 Karl Kylberg Hörsal 108 Daniel Johansson 0732-594326 [email protected]
SA Gosta Sandells Cisco C40 NEC V552 (55 tum) 2 st NEC PA 550W Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink 550 000:- Medicinarlängan, pl 2 F2403 Gösta Sandels Hörsal 87 Daniel Johansson 0732-594326 [email protected]
Videohelpdesk Cisco EX60 Ja via Medieteknink via Medieteknink 01-jan Lyktan, plan 2 2057 Kontor 1 Medieteknik 2960
BioEnv Botan Life Size Express 220 Samsung 42 tum Life Size i systemet i TV-skärm ja via Medieteknink via Medieteknink 2010 ca 110.000 kr Carl Skottsberg gata 22 B, plan 44229 B Blomman mötesrum 12 Sven Toresson 2507 031-7862507 [email protected]
Fastighet Life Size Express 220 Sharp AQUOS, 3D TV Life Size Camera 10k i kamera i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknik okt-11 90 000 :- Haraldsgatan 5 347 Konferens 8 Martin Planvall 6543 0709-831628 [email protected]
Handels A6 Sony PCS-XG80 via Medieteknink via Medieteknink 2009 Vasagatan 1 A6 Trolle Trollerummet Konferens 10 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]
Handels IEE Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2009 Viktoriagatan 13 Plan 4 Konferens 10 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]
Handels SKF Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2010 Vasagatan 1 SKF Skf-salen Hörsal c. 120 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]
Handels D5 LifeSize Team 200 via Medieteknink via Medieteknink 2010 Vasagatan 1 D501 j/k Konferens 8 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]
Havsmiljö Kansli LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink
Lovén Kristineberg LifeSize Team 220 via Medieteknink via Medieteknink Stenhuset, plan 2 249B Konferensrum Konferens Karl Anders Wallin 9505 0766-229505 [email protected]
Loven Tjärnö LifeSize Team 221 via Medieteknink via Medieteknink mobilt system Nedersta våningen i Kursbyggnaden111 Nedre föreläsningssalenKonferens Lars Ove Loo 9628 0766-229628 [email protected]
Ped A1 172 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2285 0708-601988 [email protected]
Ped A2 316 LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2286 0708-601989 [email protected]
Ped B1 139 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2287 0708-601990 [email protected]
Ped B3 339 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2288 0708-601991 [email protected]
"Pontus Fagerströms lista"
Kommunikationsenheten 542 Cisco SX20 01-feb 95 000 :- Erik Dahlbergsg, pl 5 542 Konferens 10 Mikael Stoltz 1004 0705-836207 [email protected]
HSM c501 Cisco C40 01-feb c501 Konferens Peter Midbjer 6313 0738-51 53 [email protected]
HSM EX60 Cisco EX60 1 Peter Midbjer 6313 0738-51 53 [email protected]
Applied IT LifeSize Express 200 Konferens Michael Morin
Geovet Science Tandberg Edge 95MXP Konferens Christer Aronsson 5702 [email protected]
Ped Flyttbart Svante Eriksson 2285 0708-601988 [email protected]
39
Bilaga 9
Test av Medie- och kommunikationsplattform. Nuvarande funktionalitet för
undervisningsändamål.
Test av Jabber och GU Play har gjorts inom PIL-enheten. Syftet har varit att se hur lösningen ser ut
idag och hur den kan anpassas för att användas i undervisningssammanhang. I första hand har scena-
rier för föreläsning testats.
Noteringar från testkörning inom PIL-enheten
Jabber fungerar inte bra via trådlöst nätverk, fast kabel krävs.
Ett antal olika seminarier har spelats in via Jabber. Dels i sal PILEN, A2311, där har inspelningar
fungerat bra. Dels i sal A2 330 där en interaktiv skärm nyligen installerats med Windows 8.1. Win-
dows 8.1 och PowerPoint 2013 i kombination med Jabber verkar inte kunna fungera. Efter ca 1 timme
visas felmeddelande “Minnesbrist, avsluta pågående program”.
Scenario 1. Spela in föreläsning (under förutsättning att lärarens egen dator används)
Dagens funktionalitet Kommentar
Lärare söker via webben upp sidan “Resfria möten”. En universitetsgemensam
webbsida riktad till
lärare, med information
om olika alternativa sätt
att spela in sin
föreläsning bör utarbetas.
1. Skaffa jabberkonto. Beställning sker via formulär på webbplatsen
resfri.gu.se. Inom ca 24 timmar kommer bekräftelse och information via
E-post. I mejlet finns också instruktioner om hur man laddar ner Jabber-
klient.
Det är önskvärt att alla
lärare automatiskt får
konto kopplat till x-
kontot. Om
licensieringsmodellen
inte tillåter detta är ett
acceptabelt alternativ att
man själv beställer konto.
Detta förutsätter att
information och hantering
är enkel och tillgänglig.
2. Jabber-klienten kan laddas ner antingen via DAFGU självbetjänings-
portal eller via webbsidan Resfria möten.
Det är idag inte självklart
för en lärare att gå via
webbsidan Resfria möten
när man vill spela in sin
föreläsning.
Jabber-klienten bör finnas
med i basutbudet för
40
DAFGU-datorer.
3. Läraren beställer ett Virtuellt mötesrum via resfri.gu.se
"Videokonferenstjänster". Beställningen görs via formulär. I formuläret
fylls i om man önskar endast inspelning eller även streaming (direktsänd-
ning). Starttid och sluttid samt datum för inspelningen, ska noteras.
Supporten har öppettider 9-17 varje dag och besvarar snabbt
förfrågningar. Bekräftelse kommer via mejl.
Webbsidan och benäm-
ningen “videokonferens-
tjänster” bör på ett tydli-
gare sätt rikta sig till
lärare.
Rutinen måste förenklas
så att läraren med kort
varsel och på egen hand
kan boka inspelning.
5. Läraren kan nu göra sin föreläsning/inspelning i lektionssalen. Starta
och logga in i Jabberapplikationen. Observera att datorn måste vara kopp-
lad till det fasta nätverket på GU. Trådlöst nätverk är inte tillräckligt. An-
slut och arrangera webbkamera och mikrofon (helst mygga) kopplade till
lärarens egna dator. Justera volym och testa mikrofon, kontrollera bild.
Ring upp det mötesrum som man fått hänvisning till via mejl. Testkör att
spela in till PP-presentationen. Rekommentationen är att dela ut hela
skrivbordet “entire screen” via jabber-inställningarna. När PP startas i
bildspelsläge, kommer ändå en fråga från jabber:
Rekommendationen är att välja “Cancel”. Detta gör att det även i fortsätt-
ningen är datorns skrivbord som delas ut. Då kan man fritt växla mellan
tex PP och webbsidor.
Eftersom inspelningen är
knuten till en fast start-
och sluttid så kan inte
läraren testa inspelningen
i förväg.
Ljud och bild kan dock
testas direkt i
Jabberklienten.
Många lärare har inte
tillgång till webbkamera
och mikrofon och vet inte
hur det används.
Det är idag inte möjligt
för en lärare att prova
testinspelning innan man
kör skarpt.
Det finns risk att läraren
tror att man spelar in allt
som görs via skrivbordet,
i själva verket spelas
endast PP-visningen in.
Efterarbete
a. Redigera (start och slut)
b. Publicera i GU Play
c. Länka in filmen i GUL
Hur kommer inspelningen till GU-play?
Hur får läraren tillgång till redigering i GU play?
41
Scenario 2. Inspelning av föreläsning i sal utrustad med konferenssystem
1. Hitta och boka en sal utrustad med universitetsgemensamt
konferenssystem kopplat till Cisco-plattformen som förvaltas inom
Medieteknik.
Det måste vara tydligt för lärare
och schemabokare hur man hittar
och bokar dessa salar.
2. Beställ inspelning av föreläsningen via Medieteknik. Läraren
beställer ett Virtuellt mötesrum via resfri.gu.se "Videokonfe-
renstjänster". Beställningen görs via formulär. I formuläret fylls i
om man önskar endast inspelning eller även streaming
(direktsändning). Starttid och sluttid samt datum för inspelningen,
ska noteras. Supporten har öppettider 9-17 varje dag och besvarar
snabbt förfrågningar. Bekräftelse kommer via mejl.
Webbsidan och benämningen
“videokonferenstjänster” bör på
ett tydligare sätt rikta sig till
lärare.
Rutinen måste förenklas så att
läraren med kort varsel och på
egen hand kan boka inspelning.
3. Komma i god tid till föreläsningssalen för att förbereda inspel-
ning och bekanta sig med konferensanläggningen.
Här krävs att läraren redan tidi-
gare fått en introduktion i hur
utrustningen fungerar. För ovana
användare krävs att
supportpersonal finns på plats
eller på distans.
4. Ta fram instruktionsmejl från medieteknik med adress att ringa
upp till det virtuella mötesrummet. Testa ljud och bild.
Kan man testa ljud och bild och
hur i så fall?
5. Föreläsningsinspelningen startas per automatik när den första
deltagaren/läraren går in i det virtuella mötesrummet. Läraren star-
tar sin PP på den dator som är inkopplad till konferenssystemet och
säkerställer att den läggs ut i videokonferensmötet.
Vad händer med inspelningen
om man måste börja om?
Avsluta och stäng ner mötesrummet.
Efterarbete
a. Redigera (start och slut)
b. Publicera i GU Play
c. Länka in filmen i GUL
Hur kommer inspelningen till GU-play, automatiskt?
Hur får läraren tillgång till redigering i GU play?
42
Scenario 3. Inspelning av föreläsning i sal utrustad med universitetsgemensamt konferenssystem
enligt den modell som är uppbyggd på Sahlgrenska (Gösta Sandels och Carl Kylberg)
Boka lokalen. I lokalen finns ett förberett styrsystem
kopplat till konferenssystemet, med knappar för inspel-
ning, stopp etcetera.
Via styrsystemet kan man även ställa in kameror.
För vissa funktioner krävs en kod (tex inspelning?)
Hur inspelningen ska göras är redan för-
programmerat av Medieteknik och inga
extra inställningar behöver göras.
Hur får man tag i den kod som krävs för
vissa funktioner?
Håll föreläsningen. Var noggrann med att aktivera de
funktioner som krävs via styrsystemet. Tex vis-
ning/inspelning av datorns skrivbord.
Det är osäkert vilka funktioner styrsystemet
har. Finns manual?
Avsluta.
Efterarbete
a. Redigera (start och slut)
b. Publicera i GU Play
c. Länka in filmen i GUL
Hur kommer inspelningen till GU-play? (Automatiskt?) Hur får läraren tillgång till redigering i GU
play? Kontakt med Medieteknik?
Scenario 4. GU play - test av att lagra, hämta upp, redigera och länka vidare sitt föreläsnings-
material
1. Kontakta Medieteknik för att få konto/åtkomst till GU play. Rutiner bör utarbetas.
2. Kontakta medieteknik så att filmen tillgängliggörs för dig som
lärare.
Rutiner bör utarbetas.
3. Medieteknik skickar mejl med länk till inspelningen. Rutiner bör utarbetas.
4. Logga in i GU play via länk och redigera din film. Redigeringsmöjligheter? (Instrukt-
ioner)
5. Kopiera länk till inspelningen för att kunna hänvisa till den
eller publicera den i GUL.
Instruktioner?
6. Logga in i GUL, bädda in länk i GUL. Fungerar till viss del.
43
Scenario 5. Föreläsning med deltagare/studenter på distans, två-vägs-kommunikation
För att delta i ett virtuellt mötesrum måste deltagare på distans ha ett Jabberkonto (eller motsvarande).
Studenter/Deltagare utan x-konto kan inte få Jabberkonton i dagsläget. Det finns endast för personer
med x-konto. Läraren kan hänvisa studenter/deltagare som aktivt ska delta på distans (max16?) till
Jabber gratiskonton. Länk till detta finns på resfri.gu.se under Jabber Video.
Läraren måste i förväg distribuera länk/adress till det virtuella mötesrummet till alla deltagare på
distans. Det kan man göra till exempel via GUL.
Om deltagare ska delta aktivt under föreläsning så måste läraren ha rutiner för att studenterna i förväg
ska kontrollera ljud o bild.
Scenario 6. Föreläsning med deltagare/studenter på distans. Envägs-kommunikation.
Om föreläsningen ska direktsändas (streamas) till studenter/deltagare måste läraren i förväg, vid bok-
ningen, beställa den tjänsten. Studenten kan då via en webbsida följa föreläsningen men kan inte aktivt
delta. Webbsidans adress erhålls vid bokning och distribueras av läraren.
44
Bilaga 10
Installerade videokonferenssystem inom universitetet
45
Bilaga 11
Campusförslag på salar
46
Bilaga 12
Exempel på systemförvaltningsmodell, förvaltningsdirektiv
Part
Nivå
Verksamhetsnära förvalt-
ning
IT-nära förvaltning Leverantörsförvaltning
Budgetnivå
Systemägare
Enhetschef/PIL
Bengt Petersson
Systemägare IT
Avdelningschef/ITS
Sören Ehrnberg
Systemägare Leverantör
VD
Michel Bajuk
Beslutsnivå
Systemförvaltare
Emma Breding
Systemförvaltare IT
Utförargrupps-ansvarig/ITS
Ricardo Berrio
Systemförvaltare Leverantör
Kundansvarig
Anders Ambrén
Operativ nivå Systemspecialister
Emma Breding, Minette
Henriksson, Sonja Bjelobaba,
Maria Nilsson
IT-specialister
Applikationsansvarig Tommi
Labermo, operativ drift
Jonas Börjesson, sup-
port/integrationer GULits-
gruppen
System- o IT-specialister
CDO
Paul Girgensohn
Utvecklare, PP ab
Forum
Arbetsuppgifter Deltagare Frekvens Kallar
Förvaltnings-
grupp GUL
- Planering
- Uppföljning
- Utveckling
- Beslut
- Emma Breding
- Minette Henriksson
- Sonja Bjelobaba
- Maria Nilsson
1 / vecka Systemförvaltare
Driftmöten
Extern leverantör
- Uppföljning
- Kravdialog
- Beslut
- Ping Pong AB
- Förvaltningsgrupp
- Utförargruppsansvarig ITS
- Applikationsansvarig ITS
1 / mån Systemförvaltare
Driftsmöten
Internleverantör
- Uppföljning
- Planering
- Systemförvaltare GUL
- Utförargruppsansvarig ITS
- Systemsamordnare
1 / mån Systemsamordnare
Avtalsmöten - Avtalsuppföljning - Systemägare
- Systemförvaltare
- Systemsamordnare
2 / år Systemförvaltare/
systemsamordnare
Referensgrupp
(finns ej idag)
- Utveckling
- Användardialog
- Systemförvaltare GUL
- Förvaltn grupp GUL
- Fak-/inst-representant
- ITB-representant
- Lärar-/studentrepresentant
2-4 / år Systemförvaltare
Nätverksmöte
PAUG
- Utveckling
- Kravdialog
- Ping Pong AB
- Förvaltningsgrupp GUL
- Lärosätesrepresentant/
Ping Pong-kund
2 / år Nätverks-ordförande