Download - Regeringens utbildningspolitik
Utbildningsdepartementet
Regeringens
utbildnings-politik
Erik Scheller Politiskt sakkunnig hos biträdande
utbildningsministernLUF Katrineholm 2010-01-21
Utbildningsdepartementet
Disposition• Utgångspunkter• Förskola• Grundskola• Gymnasium• Lärarsatsningar • Särskilda reformer• Eftergymnasial vuxenutbildning• Högskola & universitet• Forskning
Utbildningsdepartementet
Utgångspunkter – hur ser det ut?
• Förskolan fungerar bra och Sverige är ett föredöme
• Kunskapsutvecklingen i grundskolan är viker kraftigt
• Otydliga gymnasieprogram leder till ökad arbetslöshet
• En högskola utan krav
Utbildningsdepartementet
Utgångspunkter – hur går det till?
• Alliansens 143-punktsprogram och familjepolitisk överenskommelse
• Några enklare propositioner som fanns i byrålådan
• Snabba förändringar (meritpoäng…)• Utredningar 2008-09• Propositioner 2009-10• Genomförande 2011-12
Utbildningsdepartementet
Förskolan – Vad vill vi?
• Ökat pedagogiskt uppdrag
• Ökad tillgänglighet: en förskola för alla oavsett bakgrund
• Mer valfrihet för föräldrarna
Utbildningsdepartementet
Förskola
• Allmän förskola för barn från tre års ålder
• Ökat pedagogiskt uppdrag, 200 miljoner – krav på förskolechefer– krav på förskollärare– översyn av läroplan– fortbildning av förskollärare
Utbildningsdepartementet
Förskola forts.
• Etableringsfrihet för privata familjedaghem och flerfamiljslösningar
• Rätt till barnomsorgspeng• Hemkommunen måste betala för
plats i annan kommun, både kommunal och fristående
• Förskolelärarlyftet 2009-2013
Utbildningsdepartementet
Grundskolan – Vad vill vi?
• Återupprätta kunskapsskolan och vända kunskapsutvecklingen
• Tydliggöra elevens kunskapsprogression
• Ökat stöd för elever som riskerar att halka efter
• En mer kunnig lärarkår - idag sker 50% av undervisningen av obehöriga
Utbildningsdepartementet
Grundskolan - Utgångspunkter• Svenska elevers resultat i matematik och
naturvetenskap har försämrats mest mellan 1995 och 2003 av alla jämförda länder. (Timss 2003)
• Svenska åttondeklassare 2003 räknade sämre än vad sjundeklassarna gjorde 1995. (Timss 2003)
• Senare har också undersökningen PIRLS 2006 presenterats. Den visar en tydlig negativ trend gällande svenska elevers läsförmåga, även om resultaten fortfarande är goda.
• Störningar i klassrummen är vanligast i Sverige och Slovakien av 20 undersökta länder. (Timss 2003, enkät till rektorer)
• Sen ankomst, skolk och svordomar är vanligast bland svenska elever av 20 undersökta länder. (Timss 2003, enkät till rektorer)
Utbildningsdepartementet
Grundskola
• Skriftliga omdömen– Del av IUP, gäller för alla elever årskurs
1-9– Kan vara betygsliknande– Kan innehålla information om elevens
sociala utveckling (ordning och uppförande)
– Gäller från 1 juli
Utbildningsdepartementet
Grundskola forts.
• Ännu mer betyg!– 6 betygssteg (A-F), varav 5 godkända +
streck– Kriterier (kunskapskrav) för tre steg (A,
C, E)– Betyg från årskurs 6– Allt ovan i DS eller SOU, långt kvar till
propp. – Skolk i betyget
Utbildningsdepartementet
Grundskola forts.
• Propp om kursplanestruktur 2008– samlad läroplan– kunskapskrav för godtagbara
kunskaper resp för olika betygssteg– mål i åk 3, 6 och 9
• Uppdrag har getts till Skolverket att utarbeta nya kursplaner i alla ämnen i grundskolan och gymnasieskolan, beslut nu i vår.
Utbildningsdepartementet
Grundskola forts.
• Nationella prov– I åk 3, 6 och 9 när nya kursplaner
träder i kraft– Nationella prov i fysik, kemi och biologi – Obligatoriska nationella prov i 5:an
Utbildningsdepartementet
Grundskola forts.
• Rätt stöd– 900 miljoner i läsa-skriva-räkna-satsning– Rätt att överklaga åtgärdsprogram– Förstärkt inspektion
• Återinfört speciallärarutbildning– Inriktad på stöd till enskilda elever– Stöd i svenska och matte – Omfattar drygt 540 helårsplatser
Utbildningsdepartementet
Lärarsatsningar - McKinsey
• Vad är det som gör att vissa länder är framgångsrika?– Svårt att komma in på lärarutbildning– Bra lärarutbildning, bra introduktion,
bra fortbildning– Rätt insatser för varje elev
Utbildningsdepartementet
Lärarsatsningar - Bakgrund
• Grundskolan:– 85% har lärarexamen– Endast hälften av lärarna i grundskolan har
utbildning på rätt nivå i det ämne de undervisar i
– TIMMS, 60% i åk 4 har lärare utan utbildning i matte
• Gymnasieskolan– 74 % har lärarexamen– Endast en tredjedel har utbildning på rätt
nivå i det ämne de undervisar i
Utbildningsdepartementet
Lärarsatsningar
• Lärarlegitimation – möjligt innehåll– Generellt ökade krav på
ämneskunskaper• Delvis infört i nya skollagen
– Krav på provår– Karriär, särskilt kvalificerad lärare och
lektor• Infört i nya skollagen
Utbildningsdepartementet
Lärarsatsningar • Lärarlyftet
– 3,6 miljarder 2007-2011– 30 000–40 00 lärare går en akademiskt
kvalificerad utbildning på heltid– Största fortbildningssatsningen sedan skolan
kommunaliserades. • VAL
– satsning för att anställda lärare ska bli behöriga
• Skärpa behörighetsregler– Obehöriga endast i ett år i taget
Utbildningsdepartementet
Lärarsatsningar forts.
• Lärarutbildningen – Högre krav på ämneskunskaper– Tydligare inriktning på specifika
åldergrupper– Förslag om lämplighetstest
• Ny rektorsutbildning– Omfattar 30 högskolepoäng (juridik, mål-
och resultatstyrd skola, ledarskap).
Utbildningsdepartementet
Särskilda reformer
• Entreprenörskap som röd tråd• Myndighetsnedläggningar
– MSU, CFL, SISUS, Valideringsdelegationen och Barn och elevombudet för likabehandling
• …men också några nya– ”Nya” Skolverket– Skolinspektionen
• Fördubblade resurser– Specialpedagogiska skolmyndigheten
Utbildningsdepartementet
Särskilda reformer
• 525 miljoner i Matte/No-satsning• 120 miljoner i jämställdhetssatsning• Åtgärder mot våld och mobbing
– 40 miljoner – Spridning av forskningsbaserad åtgärder– BRÅ kartlägger det grova våldet
• Lika villkor för skolor med olika huvudmän• Gömda barns skolgång• Profilklasser på grundskolan
Utbildningsdepartementet
Gymnasieskolan - utgångspunkter• Av de elever som började i gymnasieskolan
hösten 2002 hade efter fem år endast två av tre erhållit grundläggande högskolebehörighet,
• Totalt sett saknade var fjärde nybörjarelev slutbetyg efter fem år
• Av de elever som påbörjade ett individuellt program hösten 2002 fick 19 procent ett slutbetyg inom fyra år. Denna andel ökade till 23 procent efter ett femte år.– 42 % av eleverna på IV har arbete fem år efter
examen.
Utbildningsdepartementet
Gymnasieskolan En ny gymnasieskola• Yrkesprogram
– 14 stycken leder till anställningsbarhet. Kan genom aktiva val ge grundläggande högskolebehörighet
• Högskoleförberedande program – 5 stycken leder till att eleven blir väl förberedd
för högskolestudier• Lärlingsprogram (infört på försök)
– Alternativ väg till yrkesexamen– Minst halva utbildning är arbetsplatsförlagd
Utbildningsdepartementet
Gymnasieskolan forts.
• En ny gymnasieskola forts. – Generellt ökade krav på ämnes- och
yrkeskunskaper– Minskad utrymme för valbara kurser– Markant högre krav på lokala kurser, idag över 9
000– Markant högre krav på lokala inriktningar– Ökade krav på arbetsmarknadsrelevans – IV läggs ned och ersätts av fem olika vägar– Flexiblare men generellt högre krav för intagning
Utbildningsdepartementet
Gymnasieskolan forts.
• Riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar, Försöksverksamhet med intagning 2009-2010– Totalt 30 klasser– Inom matematik, naturvetenskapliga,
samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen
– Eleverna ska kunna läsa högskolekurser parallellt
Utbildningsdepartementet
Eftergymnasial vuxenutbildning• Ny yrkeshögskola
– Kvalificerad Yrkesutbildning– Påbyggnadsutbildningar – Kompletteringsutbildningar– Lärlingsutbildningar för vuxna
• Varför?– Ökad status och respekt för yrkesutbildningar
(kopplingar till yrkesprogrammen på gymnasiet)– Höjd kvalitet – Förbättrad rättssäkerhet för de studerande– Förbättrad information
Utbildningsdepartementet
Eftergymnasial vuxenutbildning
• SFI-lyft– SFI-bonus– Slutprov– Lärarlyft– Nya mål - transparens– Begränsad tid– Utredning
Utbildningsdepartementet
Eftergymnasial vuxenutbildning
• Komvux fortsätter vara konjunkturanpassad
• Fokus på yrkesvux– riktat bidrag till kommuner
• Rätt till grundläggande behörighet
Utbildningsdepartementet
Högskola och universitet
• Större autonomi• Kvalitet (Extra pengar, nytt
anslagssystem)• Extra meritpoäng för språk och matte• Internationalisering• Uppmuntran till profilering och fusioner
av mindre högskolor• Kraftigt utbyggd läkarprogram
Utbildningsdepartementet
Högskola och universitet forts.
• Avskaffat kårobligatorium• En studiesocial utredning
– 400 kronor i höjt studiemedel– Skärpta krav på studieframgång– Höjt fribeloppp
• En studiesocial reform– Total höjning med 930 kronor– Höjt fribelopp med 30 000 kronor
Utbildningsdepartementet
Forskning
• Kraftigt resurstillskott i höstens forskningspropp– En permanent förstärkning på 5
miljarder– …vilket är mer än de tre senaste
forskningspropparna tillsammans– Sverige når upp till Bolognaprocessens
1%-mål
Utbildningsdepartementet
Forskning forts.
• Nytt anslagssystem– Fördelning efter kvalité i forskningen– Grunden för anslaget är externa medel och
publiceringar/citeringar. • Strategiska forskningsområdet
– Nytt grepp– Exempelvis Energiforskning, tillväxt &
psykiatri
Utbildningsdepartementet
Läsåret 2011-2012 är det största reformåret sedan 1842