Download - Session13 Annika nilsson
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r ©
Trivecto
r
Uppföljning och utvärdering av
gångtrafik
HUR VET VI ATT MÅLEN UPPFYLLS
OCH INSATSERNA ÄR DE RÄTTA?
Annika Nilsson,
Trivector Traffic
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
VÄGLEDNINGENS UPPLÄGG
2
Kapitel
1. Inledning
2. Planerings-
förutsättningar
3. Gångvänlighet –
kvaliteter som får fler
att gå mer ‒ Tillgänglighet
‒ Trygghet
‒ Trafiksäkerhet
‒ Attraktivitet
Inriktningsplanering
Mål och gemensam målbild i hela
planeringsprocessen (kap 5)
Åtgärdsplanering Insatser som behövs för att uppnå
målen (kap 6)
Genomförandeplanering Stöd för genomförandet av utpekade
insatser (kap 7)
Uppföljning
och
utvärdering Visa om målen
uppfylls och
om insatserna
är de rätta
(kap 9)
Drifts-
planering
Gångvänlig-
het över tid
(kap 8)
Nulägesbeskrivning
(kap 4)
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
NULÄGESBESKRIVNING
3
Identifiera
gångnäten
Kartlägg flöden
och resmönster
Bedöm kvaliteten
och brister i näten
‒ Tillgänglighet
‒ Trygghet
‒ Trafiksäkerhet
‒ Attraktivitet
Inriktningsplanering
Mål och gemensam målbild i hela
planeringsprocessen (kap 5)
Åtgärdsplanering Insatser som behövs för att uppnå
målen (kap 6)
Genomförandeplanering Stöd för genomförandet av utpekade
insatser (kap 7)
Uppföljning
och
utvärdering Visa om målen
uppfylls och
om insatserna
är de rätta
(kap 9)
Drifts-
planering
Gångvänlig
het över tid
(kap 8)
Nulägesbeskrivning
(kap 4)
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
4
Del i processen
Har sin bas i nulägesbeskrivning
Kräver insamling av grundläggande data
Resultat ger stöd i fortsatt arbete och budgethantering
Allmän kunskaps-uppbyggnad
Inriktningsplanering
Mål och gemensam målbild i hela
planeringsprocessen (kap 5)
Åtgärdsplanering Insatser som behövs för att uppnå
målen (kap 6)
Genomförandeplanering Stöd för genomförandet av utpekade
insatser (kap 7)
Uppföljning
och
utvärdering Visa om målen
uppfylls och
om insatserna
är de rätta
(kap 9)
Drifts-
planering
Gångvänlig
het över tid
(kap 8)
Nulägesbeskrivning
(kap 4)
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
5
”Det är inte allt som kan räknas som räknas, och inte allt
som räknas som kan räknas.”
Albert Einstein
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING PÅ OLIKA NIVÅ
6
Källa: Methorst m.fl. (2010).
Även kommunens arbetssätt bör utvärderas (processutvärdering)
med syfte att utveckla och förbättra verksamheten.
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
VAL AV MÅTT/INDIKATORER FÖR VALDA MÅL
7
TRAST-guidens kriterier att beakta:
Datatillgänglighet
Kostnads-effektivitet
Enkelt att förstå
Relevans
Mått som leder till åtgärder är bättre
Balans
Indikatorer baserat på nationella mål
Inriktningsplanering
Mål och gemensam målbild i hela
planeringsprocessen (kap 5)
Åtgärdsplanering Insatser som behövs för att uppnå
målen (kap 6)
Genomförandeplanering Stöd för genomförandet av utpekade
insatser (kap 7)
Uppföljning
och
utvärdering Visa om målen
uppfylls och
om insatserna
är de rätta
(kap 9)
Drifts-
planering
Gångvänlig
het över tid
(kap 8)
Nulägesbeskrivning
(kap 4)
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH
UTVÄRDERING
Beror på mål och mått/indikatorer man ställt upp ‒ Räkningar och resvaneundersökningar för att följa upp mål
kopplade till en ökning av gåendet
‒ Metoder för att på ett objektivt sätt bedöma kvaliteterna i
gångnätet eller trafikanternas upplevelse av kvaliteterna.
Vid utvärdering av enskilda åtgärder styr de aktuella
åtgärderna och deras syfte vad som ska mätas.
8
Alla insamlade data bör lagras, t ex i Excel-ark. Det är en fördel om
insamlad data, uppgifter kring mätningarna, definitioner och beräkningar
finns samlade på ett ställe. Det är viktigt att berörda tjänstemän känner till
vad som samlats in och vad det kan användas till.
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
TRAFIKRÄKNINGAR
Flödesräkningar/-mätningar Maskinella metoder ─ långtidsmätning
‒ ultraljud, aktiv infraröd sändare, radarteknik och videoteknik
Manuella ─ korttidsmätning
Mätningar av närvaro/uppehåll ‒ dvs. antalet personer på en viss yta per tidsenhet
Vid uppföljning över tid är det viktigt: ‒ Att använda samma platser och tider
‒ Att vara konsekvent med vem som räknas som fotgängare
‒ Att mätningar/räkningar görs vid någorlunda normalt väder
‒ Beakta att dygnsvariationen varierar mellan olika platser
9
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
Exempel: Mätmetoder för fotgängarräkningar i London
I London har man räknat fotgängare inom olika typer av tidsintervall. I tabellen nedan visas
felmarginalen för de olika alternativen och för vilka tillfällen de lämpar sig.
Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3
Metod
Två timmar, kl. 10–11 och kl. 16–17, under en veckodag
Var 5:e 15-minuters- period, under en veckodag
Kontinuerligt, kl. 7–22, under tre veckodagar
Användnings-område
Initial ungefärlig uppskattning av flödet
Jämförelse av olika platser eller förändring över tiden
Mätning av den exakta förändringen över tiden
Källa: Measuring walking. URL: http://www.measuring-walking.org.
10
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
16%
18%
7-8 8-9 9-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 18-19
St Södergatan L Fiskaregatan Ö Mårtensgatan
Trollebergsviadukten Råbygatan Valvet
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
RESVANEUNDERSÖKNINGAR
Ofta postenkät, urval i åldern 16-84 år.
Resdagbok, bakgrundsfrågor och ev attitydfrågor.
11
Exempel: Resvaneundersökning i Luleå
I exempel från Luleå, där resvaneundersökning gjordes 2010 visades i jämförelse med tidigare
resvaneundersökning från år 2005 och 2000 en ökning i att färdas till fots:
Som svar på frågan om hur man bör prioritera mellan bil-, buss- samt gång- och cykeltrafik blev
det en tydlig majoritet för både att satsa på busstrafik och på GC-trafik i stället för biltrafik.
Källa: Lindau, J. (2010). Kort om resvanor i Luleå 2010. Luleå kommun.
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
VIDARE LÄSNING OCH RÅD
12
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
METODER FÖR ATT MÄTA TILLGÄNGLIGHET
13
Enkla tillgänglighetsmått
Restider
Avstånd
Täthet
Relativ attraktivitet (t ex restidskvoter)
T ex fågelavstånd till basservice: (livsmedel, förskola, grundskola, vårdcentral, post och kollektivtrafikknutpunkter) en analys görs av hur stor del av befolkningen
som har 0-300-600-1500-10 000 meter till närmsta målpunkt.
Indata som krävs är GIS-lager över utbud samt digitalkarta över områdesindelningar och antal invånare.
Beräkning görs i GIS programvara.
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
METODER FÖR ATT MÄTA TRYGGHET OCH
ATTRAKTIVITET
Otrygghet kan undersökas med trygghetsvandringar
För övergripande uppföljning: ‒ Mätning av gångflöden som en enklare indikator.
‒ Enkät till invånarna om hur de upplever gångmiljön avseende attraktivitet, trygghet mm.
Vid detaljerad nulägesbeskrivning eller utvärdering av enskilda platsers attraktivitet: ‒ Intervjuer eller observationer av hur en plats används, hur
många som befinner sig där, vad de gör och hur länge olika aktiviteter varar.
‒ Inventering i fält där ett antal faktorer beaktas (buller m fl).
14
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
METODER FÖR ATT MÄTA TRAFIKSÄKERHET
Analys av olycks- och skadestatistik, t.ex. från
STRADA eller kommunens egna uppgifter
Inventering av gångnät
‒ Förekomst av korsningspunkter med andra trafikslag
(utformning, korsande fordonsflöde och dess hastighet,
exponering (relationen antal gående/risk för kollision))
‒ Separering/integrering med andra trafikslag på sträcka
‒ Utformning och beläggning på sträcka
‒ Standard på beläggning
‒ Belysningens standard
Riktlinjer för drift och underhåll vad gäller både
barmarks- och vinterförhållanden.
15
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
UPPFÖLJNINGSPLAN
Hur ofta ska olika mål/mått följas upp?
Vilka metoder ska göras när?
Vem ansvarar för att olika mätningar görs och
sammanställs?
Det kan vara lämpligt att sammanställa resultaten i
en ”årsrapport”.
Exempel Lund ‒ årliga räkningar av gångflöden
‒ årlig uppföljning av fysiska åtgärder och invånares
upplevelser om otrygghet
‒ resvaneundersökningar görs mer sällan
16
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
EXEMPEL: LUNDS ÅRLIGA BOKSLUT AV
LUNDA-MATS
17
LundaMaTs-rapport beskriver verksamheten och resultat
under året. Hur man arbetat med gångtrafiken behandlas
i eget avsnitt i verksamhetsdelen. I resultatdelen görs en
uppföljning av 18 konkreta mål, varav 5 rör gångtrafiken.
Mål Mål 2013 Mål 2030 Utfall 2010
(basår 2004)
Signal
Andelen km gång- och cykelväg ska öka +10 % +30 % +8 %
Andelen ordnade gång- och cykelpassager ska
vara säkerhetsåtgärdade
30 % 100 % 47 %
Gångtrafiken per invånare ska öka öka öka ökat
Den fysiska tillgängligheten för
funktionshindrade, barn och äldre ska öka
öka öka ökat
Andelen människor som upplever trafikmiljön
som otrygg ska minska
minska minska minskat
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r
KOMMUNIKATIONSPLAN
Muntlig rapport i ansvarig politisk nämnd, dvs. mer
än tekniska nämnden, även social- och
utbildningsnämnden.
Skriftligt utskick ‒ till tjänstemän internt och externt
‒ till organisationer för idrott, kultur eller intresseföreningar
‒ till fastighetsbolag
‒ till näringsliv
Via webbplats
Pressmeddelande
Utbyte med andra kommuner
18
© T
rivecto
r ©
Trivecto
r ©
Trivecto
r
TACK! Annika Nilsson 010-456 56 47 [email protected]
Hanna Wennberg
010-456 56 08
19
Välkommen på kursen
”Kom igång med gångplaneringen”
den 3 april i Stockholm!
www.trivector.se