Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg
Patrik Sundström, programansvarig för eHälsaCenter för eSamhället, Avdelningen för
digitalisering
Agenda Nuläge: generella utmaningar för vård och omsorg
(=drivkrafter för ökad digitalisering)
Exempel på utvecklingslinjer där digitalisering kan bidra till bättre hälsa, vård och omsorg
Kort spaning på vad som finns runt hörnet
Dagens budskap Digitalisering – det handlar inte om ”om”, utan om hur och
hur bra vi gör det
eHälsa och välfärdsteknologi- verktyg för bättre hälsa, vård och omsorg- Ökad trygghet, självständighet och delaktighet för individen- Bättre arbetsförhållanden för vård- och omsorgspersonal
Digitalisering är en strategisk ledningsfråga om verksamhetsutveckling
Välfärdssektorn behöver anställa 420 000 medarbetare under perioden 2010 till 2020.
225 000 nya medarbetare behövs i vården och omsorgen
fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt
och bemanning.
Att finansiera välfärden år 2035 motsvarar 13 kronor mer i skatt
Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa
Komprimerad sjuklighet Lancet
Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa
Män lätt ohälsa Män full hälsa
Befolkningsmuffins
Källa: Institutet för framtidsstudier
Kostnader Resurserna till vården har under 1970-2010 ökat snabbare än BNP, i princip
i alla länder i OECD
De totala kostnaderna för hälso- och sjukvård och äldre- och handikappomsorg ligger omkring 415-420 miljarder kronor
För landstingen är kostnaderna i genomsnitt fördelade på- Specialiserad somatisk vård 54%, - Primärvård 17%, - Specialiserad psykiatrisk vård 9% - Läkemedel inom förmånen 9%
För kostnadsfördelningen mellan olika vårdnivåer är variationerna mellan landstingen dock stora. Detta gäller särskilt primärvården där skillnaden mellan de som lägger minst resp. mest varierar mellan 13,6% till 19,7%
Förekomst av kroniska sjukdomar 44 % av befolkningen inkl. var femte person under 20 år har fått minst en
kronisk diagnos de senaste tre åren (25 % har två eller fler kroniska diagnoser)
Gruppen står för 80-85 % av sjukvårdskostnaderna
Personer med två kroniska sjukdomar el. fler står för 50% av kostnaderna
Per person använder de med kronisk sjukdom 4-6 ggr med sjukvård per individ än personer utan kronisk sjukdom
Kronisk sjukdom ligger även bakom en majoritet av kostnader för ersättning vid sjukfrånvaro
Bristande patientsäkerhet Omkring 100 000 patienter drabbas av någon form av
undvikbar vårdskada varje år
Enligt Socialstyrelsen avlider ca 1400 personer varje år till följd av vårdskador
De undvikbara vårdskadorna beräknas leda till ca 630 000 extra vårddygn, vilket motsvarar omkring 5,7 miljarder kr
Vanligen beror skadorna på dålig hygien och infektioner, felaktig läkemedelsanvändning, att man inte följt rutiner m.m. – men många fel begås också på bristande eller otydlig information och kommunikation
Jämlik vård och omsorg
Fortfarande en utmaning att erbjuda jämlik vård och omsorg
Kunskapsstöd till medarbetare finns i väldigt olika utsträckning tillgängligt på ett effektivt och anpassat sätt i mötet med invånare- Varierande innehåll över landet- Svåranvända format- Inte anpassade för ett arbetssätt i en digital kontext
Avsaknaden av ändamålsenliga kunskapsstöd påverkar förutsättningarna för en likvärdig vård och omsorg över landet
En organisatorisk explosion och större valfrihet
Vi har gått från en tid när kommuner och landsting utförde i princip all vård och omsorg själva, till en situation när vi är mångdubbelt fler organisationer och professioner som ska samarbeta kring en och samma invånare
- Vissa siffror pekar på att det finns ca 10 000 privata vård- och omsorgsleverantörer i landet
- I flera landsting står privata leverantörer för 40-60 %
- Exempel: I Stockholm finns, förutom offentliga utförare, ca 3000 privata leverantörer av offentligfinansierad sjukvård
- 900 enskilda utförare i de 130 kommuner som infört valfrihetssystem (2013)
Fritt vårdval och ökad valfrihet i socialtjänsten ökar invånarnas rörlighet
Människors förväntningar på vård och omsorg – ”digitalt när det är möjligt, fysiskt när det behövs” Tillgänglighet till vård och omsorg (fortfarande fysisk produktion) Självständighet (fortfarande små möjligheter till eget ansvar) Trygghet (fortfarande i stor utsträckning genom gamla sätt) Personcentrering – att utgå ifrån individens behov och
förutsättningar (”alla” arbetar med det, men sällan hela vägen) Vara en aktiv medskapare (fortfarande små möjligheter) Hälsofrämjande (fortfarande mycket på gammalt sätt, jfr
konsumentmarknaden)
Inte rimligt 2016 att en person med t.ex. en kronisk sjukdom måste gå till vårdcentralen för att få ett kvitto på sitt hälsotillstånd
Digitaliseringen en nyckel Gemensamt för samtliga utmaningar är att digitaliseringen
är en av de centrala nycklarna bl.a. för att - Effektivisera resursutnyttjandet
- Möta människors förväntningar på tillgänglighet och delaktighet
- Förbättra arbetsförhållanden för medarbetare
- Öka kvaliteten i vård och omsorg
- Nå en mer jämlik vård och omsorg
- Överbrygga de organisatoriska gränserna
Exempel på nuläge inom ehälsa Medarbetarnas arbetsförhållanden (inlogg, gränssnitt, inga kunskapsstöd etc.)
En gammal och omodern IT-miljö som påverkar utvecklingstakten
Information följer inte patientens väg genom vård och omsorg
Avsaknad av infrastruktur som möjliggör breddinförande av individnära digitala lösningar för egen monitorering, hälsofrämjande osv.
Ingen samlad bild av hälsosituationen hos de sköraste (landsting + kommun)
Ingen samlad bild av patientens aktuella läkemedelsbehandling
En lagstiftning som utgår ifrån organisation istället för individ (+ ojämlik)
Finansieringen fortsatt på en blygsam nivå, både enskilt och gemensamt
Ersättningssystem som motverkar införandet av digitala lösningar/nya arbetssätt
Förändringsledning, professionskulturer, informatik m.m.
Var står vi idag? Många insatser pågår och mycket har gjorts, men det stora genombrottet
har ännu inte ägt rum
Tidigare initiativ på området- Nationell IT-strategi för vård och omsorg (2006)- Nationell ehälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg (2010)
Flera utmaningar kvarstår, bl.a.- Informationsförsörjning (rätt info på rätt plats i rätt tid)- Möta människors förväntningar på tillgänglighet och service- Medarbetares digitala arbetsförhållanden- Effektivisera resursutnyttjandet- En möjliggörande lagstiftning
Behov av bättre och mer samlad samordning, stöd och styrning
Vision ehälsa 2025 – en överenskommelse mellan SKL och regeringen
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans
möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik
hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och
delaktighet i samhällslivet
Utgångspunkter för visionen om ehälsa
Långsiktig överenskommelse för digitalisering i hälso- och sjukvården och socialtjänsten (år 2025)- Omfattar hela socialtjänsten, hälso- och sjukvård och tandvård
Parterna är regeringen och SKL
Visionen ska följas av en eller flera handlingsplaner som förtydligar de insatser som behövs för att visionen ska nås
- Samtal om process, former, tidplan m.m. inledda
- Särskilda insatsområden som pekas ut:- Lagstiftning – Enhetlig begreppsanvändning - Standardisering
Trendspaning Vård och omsorg▪Ökade krav och förväntningar från invånare
▪Globaliseringen (cross-border care)
▪Specialiseringen av hälso- och sjukvården
▪Robotar och välfärdsteknologi
▪Förskjutningen från hälso- och sjukvård mot hälsofrämjande insatser och friskvård
▪Biodata och personligt generad data
▪Automatiserade bedömningar och bättre beslutsstöd
Framtiden innebär en förskjutning inom vård och omsorg mot specialisering, individualisering och hälsofrämjande med utökade informationskällor.
Vård, trygghet och service i hemmet – som stöds av digitala tjänster
Samlat erbjudande till invånare
Välfärdsteknik och (e)-hemtjänst
ExempelExempel
Beräkningar vid införandet av e-hemtjänstFunktion – Effekt Årlig kostnadsminskning vid
300 användare (tkr)Meddelandehantering – minskad transport 821
Meddelandehantering – kortare insatstider 348
Meddelandehantering – minskade behov 1565
Bildtelefoni – minskad transport 6981
Bildtelefoni – kortare insatstider 309Bildtelefoni – minskade behov 1623
Rörlig bildtelefoni – minskad transport 1745
Rörlig bildtelefoni – kortare insatstider 39
Rörlig bildtelefoni – minskade behov 203
Kameratillsyn nattetid – minskad transport 10403 (minskade Co2 utsläpp 16 ton/år)
Kameratillsyn nattetid – kortare insatstider 1869
Kameratillsyn nattetid – minskade behov 0
SUMMA 25906 (- kostnad för e-hemtjänst 5,3 Mkr)
Bara drygt var tionde kommun har räknat på kostnaderna för att bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till kostnaderna för att bo i äldreboende eller särskilt boende
0% 12
39
50
JaNejOsäker, vet ejEj svar
F8) Har ni inom kommunen räknat på kostnaderna för att äldre ska kunna bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till vad det kostar att samma personer bor i ett äldreboende/särskilt boende?
45
39
016
Politiker Tjänstemän
Vård på distans med hjälp av digitala lösningar
Beräkningar från Norra regionen
Införandet av olika lösningar för vård på distans indikerar stora vinster för ekonomi, miljö och resultat/upplevelse för patienten, exempelvis:
Hudkonsultationer på distans- 88 % undvek resa till sjukhus
Logopedi på distans - 15 484 sparade resmil för patienter (1.3 mkr), personal minskade
sin restid med 1-3 dagar/månad
Handrehabilitering på distans - 238 tillfällen på distans sparade 8231 resmil
Ökad tillgänglighet, hälsofrämjande, personcentrerad vård med hjälp av digitala lösningar
Aktiva besluts- och bedömningsstöd
Besluts- och bedömningsstöd består av:
Kunskapskällor + Individspecifik
information+ Algoritmer
= Rekommendationer
Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention (Östergötland)
Stroke- 25 000 vårdtillfällen för akut stroke under 2013- Tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige- Hälften dör eller får svåra funktionsnedsättningar med
omfattande vårdbehov som följd- Personer med förmaksflimmer har en förhöjd risk att drabbas och
bör behandlas med blodförtunnande- Idag råder underdiagnostisering och underbehandling
Det kliniska beslutsstödet beräknar hur stor risk en patient med förmaksflimmer har att drabbas av stroke, samt ger behandlingsrekommendationer
Beräkningar från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Det räcker om ca 40 patienter med förmaksflimmer (i
ett landsting av Östergötlands storlek), som annars inte skulle ha fått blodförtunnande, hittas och sätts på behandling under det första året för att beslutsstödet ska vara kostnadseffektivt.
Om fler än 40 patienter får behandling, bedöms det leda till besparingar för samhället.
Landstings och regioners ingång för information och tjänster för invånare
• 2700 artiklar
• Nyhetsbrev
• Frågefunktion
• Hitta och jämför vård
• E-tjänster• Filmer• M.m.
80 miljoner besök på webben 2015. 5,5 miljoner telefonsamtal. Men hur tar vi nästa steg?
Virtuell mottagning där patienten gör det mesta själv?
Inkludera socialtjänsten – EN ingång för invånare?
Vårdcentraler på nätet är bara början
Några centrala utvecklingsområden- Rätt information på rätt plats i rätt tid
Ett fungerande informationsflöde mellan kommuner och landsting – vi behöver fatta ett antal strategiska beslut regionalt och nationellt t.ex. relaterat till
- Informationsutbyte som möjliggör en sammanhållen vård och omsorg om (NPÖ/motsvarande)
- Aktuell och samlad bild av patienternas läkemedelsbehandling (NOD/motsvarande)
Forts. några utvecklingsområden Ökad användning av teknik som ger äldre och personer med
funktionsnedsättning större möjligheter att klara sin vardag (öka trygghet, självständighet och delaktighet)- Hur går vi från projekt till reguljär verksamhet?
Behov av samverkan, stöd och forum för erfarenhetsutbyte kring- Upphandling, juridik, informationssäkerhet, teknologi,
brukarmedverkan, ekonomi m.m.
SKL är i startgroparna för att etablera ett förändringsledningsprogram samt beställargrupp för välfärdsteknik
Några sammanfattande ord Stora behov av att transformera sättet vi levererar vård och omsorg
Stora utmaningar i nuvarande informationsmiljöer leder till bristande effektivitet och skador för patienter och brukare
Projekt pågår och satsningar görs – men det går för långsamt och är underfinansierat
Vi kan inte möta morgondagens utmaningar med gårdagens lösningar – digitaliseringen ger oss möjligheten att ta större kliv
Frågorna är för stora för enskilda landsting och kommuner att lösa – samverkan en förutsättning för framgång
Behov av en lagstiftning som möjliggör en sömlös informationshantering med individen i centrum
Tack!
Hör gärna av er med frågor och inspel
Patrik Sundströmpatrik.sundströ[email protected]
08 – 452 70 00