Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård
2015-05-29
Rektorsprogrammet
• 3 år
• Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för
biträdande rektorer och förskolechefer
• Rektorsprogrammet omfattar sammantaget 30
högskolepoäng på avancerad nivå. Utbildningen består av tre
kunskapsområden, om vardera 10 högskolepoäng:
- Skoljuridik och myndighetsutövning
- Mål- och resultatstyrning
- Skolledarskap
Nytt måldokument för 2015-2021
Reviderat måldokument 2015-2021 • Tydligare framskrivning av förskolechefens ansvar
• Tydligare framskrivning kring rektors ansvar för elevernas
måluppfyllelse och undervisningens kvalitet
• Tydligare framskrivning kring integrationen av relationen
praktik-teori inom de tre kunskapsområdena
• Ökade krav på att utbildningen ska vara
verksamhetspåverkande
• Införande av ”Verksamhetsutvecklande
professionshandledning”
• I upphandlingen ökade krav på samverkan med
huvudmännen
Utförare 2015-2021
• Göteborgs universitet
• Karlstads universitet
• Mittuniversitetet
• Stockholms universitet
• Umeå universitet
• Uppsala universitet
• (Linnéuniversitetet och Örebro/Mälardalen/Dalarna i
samverkan)
Fortbildning för rektorer Rektorslyftet
• Regeringsuppdrag till Skolverket
(2011-2014) förlängt till2018
• - svara för en fortbildningsinsats för rektorer med fokus på pedagogisk ledning
- ange övergripande mål för fortbildningen
- som leder till att rektorerna utvecklar sitt ledarskap så att goda förutsättningar ges för eleverna att nå de nationella målen
Rektorslyftet
• Endast rektorer (Förskolechefslyft 7,5hp på väg in)
• Kunskapsområdet ledning och styrning
• Fokus pedagogiskt ledarskap
• 7,5 hp på avancerad akademisk nivå (15 % av arbetstiden)
Anmälningsläget HT15
Geografisk spridning
119
48
14
41
138
41
31
74
129
0
20
40
60
80
100
120
140
160
Gu Kau KauGöt Miu Su Umu UmuGöt UmuSk Uu
Antal deltagare RP HT15
Totalt 640
81% 77% 79% 76% 75% 83%
65% 72%
78%
19% 23% 21% 22% 24%
17%
35% 28%
22%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
Gu Kau KauGöt Miu Su Umu UmuGöt UmuSk Uu
Könsfördelning RP HT 15
Man
Kvinna
29% 23%
43%
17%
61%
17% 26% 24%
29% 34%
71% 77%
57%
80%
38%
83% 74% 76%
71% 66%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
Gu Kau KauGöt Miu Su Umu UmuGöt UmuSk Uu Total
Skolhuvudman RP HT15
Offentlig
Enskild
39% 33%
29% 22%
17%
61%
32% 26%
19% 28%
3% 8% 14%
10%
2%
12%
0% 5%
1%
4%
29% 31%
43%
24%
14%
24%
19% 20%
24%
23%
25% 23%
14%
20%
46%
2%
39% 39% 47%
34%
4% 4% 0%
22% 20%
0% 10% 9% 10% 10%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
Gu Kau KauGöt Miu Su Umu UmuGöt UmuSk Uu Total
Befattning RP HT15
Rektor Rektor tillika förskolechef Förskolechef Biträdande rektor Annan
27% 39%
33%
51% 58%
38%
44%
41%
33% 27%
17%
9%
16%
11% 4%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Annan Biträdande rektor Förskolechef Rektor Rektor tillikaförskolechef
Tid i skolledande befattning RP HT 15
Fler än 5 år
3-5 år
1-3 år
0-1 år
12%
3%
23%
61%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Annan grundutbildning, vilken: Fritidspedagog Förskollärare Lärare
Grundutbildning RP HT15
Avslutade kursgrupper Ht09,Vt10,Ht10,Vt11,Ht11, Vt12
Befattningsbyten Kursgrupp
Anpassning yrkesrollen Kursgrupp
Utbildningens svårighetsgrad Kursgrupp
Kunnat avsätta tid kursgrupp
Arbetsgivaren bidragit kursgrupp
Arbetsgivaren intresserad kursgrupp
Arbetsgivaren informerad kursgrupp
Stödet från huvudmän
• Begränsat stöd för att kunna genomföra utbildningen
• Stödfunktioner erbjuds i huvudsak inom
personaladministration och ekonomi
• Minst stöd i form av handledning och nätverksbyggande
• Vissa, men små, skillnader beroende på verksamhetens
socioekonomiska status
Huvudmannens delaktighet
Anpassning till yrkesrollen anordnare
Engagemang kursgrupp
Kunskapsutveckling
Vad har vi gjort?
• Extra ekonomiskt stöd till lärosätena
- För att utveckla stöd till deltagare som riskerar att inte bli
godkända
- Utveckla kontakterna med huvudmännen
- Utveckla och utvärdera kursinnehåll och arbetsformer i
Rektorslyftet
• Stöd för att stärka likvärdigheten i arbetet med ”Nationella
grupper”
• Utbildarseminarier och Rikskonferenser för alla utbildare
Utbildningen som helhet kursgrupp
Stöd från högskolan anordnare
Andel godkända anordnare
Alla efterfrågar ett utvecklat
pedagogiskt ledarskap- eller?
• Skolinspektionen (2010:15) Rektors ledarskap, en granskning
av hur rektor leder skolan mot ökad måluppfyllelse.
• Skolinspektionen (2012:1) Rektors ledarskap med ansvar för
den pedagogiska verksamheten
• Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet
– tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat.
• Skolverkets lägesbedömningar 2005, 2007 och 2011
Studerandetillströmning RL
91 87
89
75
63
18
56
61
22
31
50
8
21
35
20
12
23
8
33 32 34
41
29
9
52
29
50
63
44 42
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Karlstad Linné Stockholm Umeå Uppsala Örebro/Mälardalen
RL Antal deltagare per lärosäte
2011
2012
2013
2014
2015
423, 228, 119, 178, 280
21
30 29
49
23
40
44 43
0
10
20
30
40
50
60
Antal deltagare RL HT15
281
Svenska rektorers förutsättningar (TALIS)
Lite tid att vara pedagogiska ledare
Arbetar på mindre skolor, har kortare lärar- och
rektorserfarenhet och undervisar sällan
Högre andel deltar i kompetensutveckling, men med få
kollegiala inslag
Hög autonomi inom personal- och administrativa områden,
men mindre tillgång till administrativt stöd
Har en stark ledarskapsutbildning
Återkoppling till lärare
• Svenska lärare,
tillsammans med sina
norska och franska
kollegor, uppger i lägst
grad (24 procent) att
återkoppling leder till
kompetensutveckling.
• Knappt hälften av de
svenska lärarna uppger
att de förändrat sin
undervisning efter
återkoppling.
Vem ger återkoppling till lärare? TALIS
Administrativa uppgifter prioriterade
0
10
20
30
40
50
60
Mindre erfaren Mer erfaren
% av arbetstid under ett skolår Administrativa uppgifter och ledningsuppgifter
Läroplans- och kursplansrelaterade frågor, samtundervisningsrelaterade uppgifter och möten
Deltagarna nöjda!
69%
80% 82% 74%
29%
19% 18% 24%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
HT11 HT12 HT13 Total
Hur bedömer du utbildningen som helhet?
Ganska bra
Mycket bra
Hur definierar rektorer och lärare
pedagogiskt ledarskap? • Lärarna beskriver rektors pedagogiska ledarskap som en något mer omfattande och
kravfylld roll än vad som uttrycks av rektorerna. En pedagogisk ledare ska skapa
förutsättningar för lärarna genom att samordna, organisera och administrera
verksamheten. Ledaren ska i dialog med lärarna inspirera till hög måluppfyllelse och
mer allmänt leda den pedagogiska utvecklingen. Utöver detta menar flera av lärarna
att en pedagogisk ledare ska vara väl insatt i och delta i lärarnas praktik, besitta
pedagogiska expertkunskaper och kunna ge råd i vardagsarbetet.
• Även rektorerna anser att det pedagogiska ledarskapet förutsätter insikt i
utbildningsområdet men betonar snarare förståelse för styrdokument, allmänna råd
och forskningstendenser än de reella kompetenser som kommer till uttryck i mötet
mellan lärare och elever.
Förändras ledarskapet av Rektorslyftet?
• Små förändringar av hur lärarna före och efter lyftet uppskattar andelen av rektors arbetstid som ägnas åt pedagogiskt ledarskap.
• Rektorernas uppger att de i avsevärt högre utsträckning ägnar sin tid åt pedagogiskt ledarskap och att denna tid ökat efter fortbildningen. Framförallt vad gäller strukturerade klassrums och verksamhetsbesök
Lärarnas upplevelser av förändringa i ledarskapet och genomförda
förändringar i verksamheten och fortbildningens värde för verksamheten
Rektor och undervisningens kvalitet
• analysera skolans verksamhetskvalitet,
• kartlägga och beskriva lärmiljöer och undervisnings-
processer,
• använda redskap och metoder för resultatanalys, tolkning och
dokumentation,
• använda metoder för återkoppling och kommunikation,
• använda modeller/metoder/perspektiv på olika former av
organisatoriskt lärande, eller
• använda modeller för hur rektor kan styra, leda och stödja
förändringsprocesser av betydelse för elevernas
kunskapsutveckling.
Skolverkets organisationsöversyn
Skolverkets organisationsöversyn Målsättning
• Översynen ska resultera i ett förslag till ny ändamålsenlig
organisationsstruktur och arbetsformer som säkerställer:
- kopplingen i kedjan mellan kunskapsutveckling -
styrdokumentsutveckling – reformimplementering –
utvecklingsåtgärder – uppföljning av åtgärder
- god samverkan och samordning inom myndigheten
- en hög effektivitet och kvalitet i våra ärendehanteringsprocesser
- en sammanhållen och målgruppsanpassad kommunikation
- en utvecklad dialog med våra målgrupper
• Översynen ska resultera i strategier för implementering och förslag till
genomförande