Download - Skolelederes faglige skj ø nn og rettslige standarer i skolen. Några eftertankar från svensken
Skolelederes faglige skjønn og rettslige standarer i
skolen.Några eftertankar från svensken.
Mats EkholmKarlstads universitet
Skolledaryrkets domänero Skapa överblicko Ta ansvaro Förstå lärandeo Organiserao Omfatta och hävda idéerna bakom
skolans verksamhetero Planera och hushållao Bedöma och utveckla kvalitet
I Sverige säger Skollagen §5
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Vetenskapligt grundad kunskap
o Systematisk och jämförande
o Kontrollerbaro Ofärdig
Den lärande organisationeno Företar sig aktioner – inåt och utåto Iakttar sig själv och andras
reaktionero Bearbetar iakttagelserna och
analyseraro Ordnar vad man lärto Utövar minne - lagrar, plockar fram,
översätter till nya lägen
Systematiserade iakttagelser som grund för granskning och
värderingUppföljning – att fortlöpande iaktta det
mesta som händer och sker, omgående bedömning av kvalitet, snabba insatser
Utvärdering – att välja ut delar av det som händer och sker, eftertänksam bedömning av kvalitet, djupgående insatser
Använd det som görs fortlöpande
o Lärare-elever-föräldrar håller utvecklingssamtal varje halvår
o Skolledare-lärare håller utvecklings-samtal varje eller vart annat år
o Skolor möter statens utbildnings-inspektörer då och då
o Kompetensutvecklingstiden
Att bedöma kvaliteten på den pedagogiska verksamheten
oKräver systematiserade iakttagelser
oKräver överblickoKostar analys, bedömning och
värderingoLeder till ställningstaganden om
att bevara, lägga ned, förbättra
Kvalitetsbedömningen av den egna skolan ger lokal
kunskap.Basera kvalitetsbedömningen
på idéer om förklaringar.
Använd den för att förbättra.
Vanliga förklaringar till skolresultat
o Elevernas bakgrund, motivation, begåvning
o Läromedelo Lärareo Arbetsklimatet
Orsaker till lärande på skolnivå.
Elevers och lärares arbete. Umgänge mellan elever och lärare
kognitiv och emotionell utveckling social och fysisk utveckling trivsel och gemenskap
engagemang
Orsaker till lärande på skolnivå.
Elevers och lärares arbete. Umgänge mellan elever och lärare
Målmedvetenhet
KommunikationssystemNormer
GranskningssystemBelöningssystemÖppenhet mot omvärlden
GrupperingarPenningbudget
kognitiv och emotionell utveckling social och fysisk utveckling trivsel och gemenskap
engagemangTidsbudget
Kvaliteterna behöver fångas – ska du använda dig av
Mått? Indikatorer? Bilder?
Exempel på bild - Självständighetsfråga
o I undervisningen får du i uppgift av läraren att så snabbt som möjligt ta reda på hur en sak tillverkas. Du ska läsa om det i en bok i biblioteket. Men på väg till biblioteket kommer du på att en granne till dig kan mycket om denna sak. Det vore enklast att ringa och fråga honom. Hur gör du?
Svarsalternativ:
1. Går till biblioteket som läraren sagt
2. Frågar läraren om du får göra som du själv tänkt
3. Gör som du själv tänkt utan att fråga läraren
Självständighet under skolåren
Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Åk 11 Åk 120
102030405060708090
100
Gör som läraren säger Frågar om lov Agerar självständigt
Självständighet under skolåren
Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Åk 11 Åk 120
102030405060708090
100
Gör som läraren säger Frågar om lov Agerar självständigt
Självständighet under skolåren
Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Åk 11 Åk 120
102030405060708090
100
Gör som läraren säger Frågar om lov Agerar självständigt
Strategiska val när kvaliteter bedöms
oResultatstudier eller sannolikhetsbedömningar?
oAbsolut eller relativ måttstock?
ResultatstudieMatematik kunskaper i klass A år 4 år 6 förändring
Medelvärde 86.14 96.56 +10.42
Spridning 13.45 8.76 - 4.69
Sannolikhetsbedömning
0
20
40
60
80
100
val av arbkamrat miljöförbättring val av arbsätt provs utformn antal prov läxor
område
% ele
ver å
r 5
2000
Absolut måttstock Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande
Inflytande och samråd .Allmänt om barnens och elevernas inflytande
9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.
Elevinflytande år 9, 1993-2000
0102030405060708090
100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
% ele
ver
val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll
Elevinflytande år 9, 1993-2000
0102030405060708090
100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
% ele
ver
val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll
Elevinflytande år 9, 1993-2000
0102030405060708090
100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
% ele
ver
val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll
Elevinflytande år 9, 1993-2000
0102030405060708090
100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
% ele
ver
val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll
Elevinflytande år 9, 1993-2000
0102030405060708090
100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
% ele
ver
val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll
Relativ måttstock De arbetssätt som används i
skolarbetet ska varieras i sådan utsträckning att alla elever kan finna sig tillrätta med dem och så att deras intresse för att lära stimuleras genom den variation som används.
Planeringsunderlag
Granska Värdera
Planeringsunderlag
Granska VärderaVad?Hur?Vem?När?
Planeringsunderlag
Granska VärderaVad? Svara för att eleve
arbetssätt och arbrna får pröva olika etsformer
Hur? Observationer Är blandningen OK?
Vem? Elever i år 4-12 Rektor+lärare
När? V 43 och V44 V 6
Elevers observationer av två veckors arbete –
% av antal femtonminuters-perioder. år 4-6 år 7-9 år 10-12
Lyssnar på lärare 22
Enskilt arbete 50
Grupparbete 20
Diskussion 38
Undersöker 26
Vid datorn 10
Elevers observationer av två veckors arbete –
% av antal femtonminuters-perioder. år 4-6 år 7-9 år 10-12
Lyssnar på lärare 22 13
Enskilt arbete 50 58
Grupparbete 20 10
Diskussion 38 39
Undersöker 26 28
Vid datorn 10 9
Elevers observationer av två veckors arbete –
% av antal femtonminuters-perioder. år 4-6 år 7-9 år 10-12
Lyssnar på lärare 22 13 25
Enskilt arbete 50 58 30
Grupparbete 20 10 19
Diskussion 38 39 19
Undersöker 26 28 7
Vid datorn 10 9 16
I skolan har du många olika ämnen och lärare. Klassen arbetar på många olika sätt. Hur ofta brukar de olika arbetssätt som finns uppräknade här förekomma i din klass?
Flera gånger per dag
Enstaka gånger per dag
Enstaka gånger i veckan
Någon gång i månaden
Aldrig eller nästan aldrig
Klassen sitter och lyssnar, läraren pratar
Läraren pratar och ställer frågor. Enskilda elever svarar.
Läraren och klassen diskuterar gemensamt.
Grupparbete med speciella uppgifter.
Eleverna arbetar var för sig med speciella arbetsuppgifter.
I skolan har du många olika ämnen och lärare. Klas-sen arbetar på många olika sätt. Hur ofta brukar de olika arbetssätt som finns uppräknade här förekomma i din klass?
Fleragånger
per dag
Enstaka
gångerper dag
Enstakagångerveckan
Någongång imånaden
AldrigellerNästanaldrig
Klassen sitter ochlyssnar, lärarenpratar
Läraren pratar ochställer frågor. En-skilda elever svarar
Läraren och klassendiskuterar gemensamt
Grupparbete medspeciella uppgifter
Eleverna arbetar var för sig med speci-ella arbetsuppgifter
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt
% e
leve
r
69 79 94
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt
% e
leve
r69 79 94
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt
% e
leve
r
69 79 94
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt
% e
leve
r69 79 94
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt
% lä
rare
69 79 94
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt
% lä
rare
69 79 94
Nationella utvärderingar 1992, 1995 och 2003
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Läraren talar Fråga-svar Diskussion Grupparbete Enskilt arbetearbetssätt
1992 1995 2003
Kunskapens helhet byggs upp av
VETSKAP
Kunskapens helhet byggs upp av
VETSKAPREDSKAP
Kunskapens helhet byggs upp av
VETSKAPREDSKAP KONVENTIONER
Kunskapens helhet byggs upp av
VETSKAPREDSKAP KONVENTIONER
SAMMANHANG
Kunskapens helhet byggs upp av
VETSKAPREDSKAP KONVENTIONER
SAMMANHANG STÄLLNINGSTAGANDE
Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg
Pr/est 187
Språk 340
NO 560
SO 561
Tot 1648
Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg
Pr/est 187
Språk 45 25 22 0 8 340
NO 560
SO 561
Tot 1648
Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg
Pr/est 187
Språk 45 25 22 0 8 340
NO 63 18 3 1 16 560
SO 561
Tot 1648
Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg
Pr/est 187
Språk 45 25 22 0 8 340
NO 63 18 3 1 16 560
SO 87 4 0 2 6 561
Tot 1648
Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg
Pr/est 84 7 5 2 2 187
Språk 45 25 22 0 8 340
NO 63 18 3 1 16 560
SO 87 4 0 2 6 561
Tot 1648
Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg
Pr/est 84 7 5 2 2 187
Språk 45 25 22 0 8 340
NO 63 18 3 1 16 560
SO 87 4 0 2 6 561
Tot 70 13 6 1 9 1648
Skoleledere trenger åo Skape oversikto Ta ansvaro Forstå lærningo Organisereo Dekke og hevde ideene bak skolens
virksomheto Planlegge og økonomisereo Vurdere og utvikle kvalitet