StandIN projektet
Förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk
interoperabilitet
Syfte och mål
Syfte Att förstärka Sveriges innovations, konkurrens och
attraktionskraft.
Mål Att i nära samarbete mellan vård och omsorg, företag,
myndigheter, universitet och högskolor bidra till framtidens vård
och omsorg genom att ta fram ett underlag för att fastställa
ramverk för standarder.
.
Projektmål Skapa ett ramverk av internationella standarder, *konventioner och
samordnad tillämpning av dessa som möjliggör interoperabilitet för samverkan inom vård och omsorg. Ramverket ska underlätta upphandling och utveckling av
informationssystem för vård och omsorg för kommuner, landsting, regioner och leverantörer. Identifiera vad som saknas för att bidra till interoperatbilitet. Bidra till förutsättningar för verksamheterna att leda, styra och
förändra verksamheten mot god kvalitet. Visa på exempel som möjliggör för verksamheter att sätta mål och
mäta måluppfyllnad. Identifiera en nationell aktör som säkerställer att ramverket av
standarder och riktlinjer förvaltas och uppdateras löpande (Identifiera kompetenser för en nationell expertgrupp inom området interoperablitet och verksamhetsutveckling/styrning som löpande kan följa utvecklingen.
*formell överenskommelse om angelägenheter av gemensamt intresse
Vård och omsorg
Företagarna
Epikris Hb Na Krea
Patientmedverkan
Stan
dIN
pro
jekt
et
4
Företagarna
Patientmedverkan
ASIH
Skolhälsa
Landsting
Kommun
Vård och omsorg i StandIN projektet
Vård och omsorg: ”Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar” (Socialstyrelsen) Avgränsning Fas 1, StandIN projektet Inom Socialtjänsten tar vi inte med t ex ekonomiskt bistånd, barnomsorg mm, huvudfokus är hemtjänst. De standarder vi tittat på är i första hand för att stödja de ”kliniska processerna”
Projektplan – avgränsningar I detta projekt ingår inte: semantisk interoperabilitet
att hantera de i Sverige pågående arbeten inom området (bevakas
och beaktas) att konkretisera aktiviteter som görs inom SWElife
följande aspekter i ramverk; policys, principer
standarder för ekonomihantering
standarder för personalhantering
6
Nyttoeffekter Vårdinformationssystem tillgängliggörs för behörig Interoperabilitet. Nationell samordning av ramverk för standarder och riktlinjer. Med samordning kan Sverige ta en mer aktiv roll i linje med internationellt
standariseringsarbete. Gemensamma standarder underlättar implementering av nya lösningar. Ger förutsättningar för innovation för aktörer inom Hälso- och sjukvård och
omsorg, inklusive företag som verkar i Sverige. Ökad tillgänglighet från vårdinformationssystem för utdata för forskning,
utveckling och kvalitetssäkring. Förutsättningar förbättras inom Hälso- och sjukvård och omsorg för
uppföljning av: ‒ patientflöden, ‒ arbetsprocesser för medarbetare, ‒ verksamhetsutveckling, ‒ ökad delaktighet för patienterna,
Underlättar för en långsiktig förvaltning.
Projektkommunikation Minnesanteckningar från möten (fysiska och/eller online möten)
Projektgruppsmöten (varje vecka samt hela arbetsdagar vid sammanställning av leveranser)
Referensgruppsmöten
Avstämningsmöten SWElife och StandIn projektet
Avstämningsmöte med 3R och SUSSA
Statusrapporter Projektledare till styrgrupp varje vecka
Projektmedlemmar till projektledare varje vecka
Medtech4healths hemsida Länka till andra likvärdiga arbeten som pågår
”Lättsammare” blogg och mer detaljer status från projektet
Vinnovas hemsida Länk till andra likvärdiga arbeten som pågår
Projectplace.com lagring av dokumentation samt att Kanban metodiken används för projektarbetet
E-post
Vitalis
Offentliga rummet (Malmö 25-27/5), diskussion pågår
Medtech week
Almedalen dialog pågår
Styrgrupp
Organisation Roll i projektet Namn Intel Styrgruppsordförande Johan Lidén Swedish Medtech Projektägare Anna Lefevre Skjöldebrand SKL Styrgruppsmedlem Sara Meunier eHälsomyndigheten, avd. Informationsteknik Styrgruppsmedlem Fredrik Frimodig SLL (3R) Styrgruppsmedlem Karin Pihlgren Zenicor Styrgruppsmedlem Mats Palerius Stockholm stad Strygruppsmedlem Ann Hellenius Vinnova Adjungerande Linda Swirtun Medtech4health Adjungerande Reidar Gårdebäck
Referensgrupp
Organisation/Verksamhet Namn eHälsoinstitutet /Läkarsällskapet Göran Pettersson Vårdförbundet David Liljeqvist Läkarförbundet Emma Spak LIF Karolina Anotonov Ortopediska implantat SwMT Lars Hedman Kardiologi SwMT Nadia Bracken SWELife Patrik Georgii-Hemming Region Östergötland Jan Marcusson KSL/108K Karin Bengtsson Västerås kommun Mats Rundqvist Socialstyrelsen Helena Nilsson SIS Lena Morgan VGR Ragnar Lindblad Inera Johan Eltes Nationell Cosmic samverkan Göran Karlström
Projektgrupp Organisation/ Verksamhet Roll Namn Kommentar
Cambio Arkitektur Gunnar Ehn Cambios tre deltagare delar på 50% av en heltid
Cambio Informatik Viktor Jernelöv Cambio
Arkitektur / Change management
Christer Spanne
CGI Arkitektur Robert Sandell Evry Arkitektur Ronnie
Johannesson CGM Arkitektur/Systemutvecklin
g Carrick Gillespie
Tieto Arkitektur Bengt Lundmark eHälsomyndigheten
Chefsarkitekt Manne Andersson
Egen företagare
Konsult Karl-Henrik Lundell
Egen företagare
Konsult Lars Jerlvall
Egen företagare Konsult Fredrik Lindén Egen företagare
Konsult Sven-Bertil Wallin
Samordning, StandIN & SWElife
Vem gör vad ? StandIN har fokus på de tekniska aspekterna av informationsmiljön och
därmed på hur informationshanteringen ska stödjas elektroniskt (teknisk interoperabilitet).
StandIN har fokus på det tekniska perspektivet men måste också visa spårbarhet till, respektive konsekvenser för möjligheter för tekniska lösningar att bidra till att uppfylla krav i informations- och verksamhetsperspektiven.
Projektet som drivs från SWElife har fokus på semantik och verksamhetens krav på hur informationshanteringen ska kunna ge stöd för verksamhetsutveckling och forskning.
Samordning utifrån respektive projekts leveranser Visa på exempel på förändringsarbeten i vård och omsorg.
Visa på exempel på hur standardisering stödjer förändringsledning/
verksamhetsutveckling.
Angreppsätt och metodik
Standard/Standardisering en kontinuerlig process En standard är en gemensam lösning på ett återkommande
problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring (SIS) Standardisering är själva processen när intressenter träffas och
kommer överens om vad standarden ska innehålla och hur den ska utformas. Detta är en kontinuerlig process (SIS)
Interoperabilitet
Interoperabilitet definieras som förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs (NI, Socialstyrelsen)
Exempel på Ramverk - Interoperabilitet Ett interoperbilitetsramverk definieras på följande sätt: "An interoperability framework is an agreed approach to interoperability for organisations that wish to work together towards the joint delivery of public services. Within its scope of applicability, it specifies a set of common elements such as vocabulary, concepts, principles, policies, guidelines,recommendations, standards, specifications and practices.“
Syftet med European Interoperability Framework (EIF) är: att främja och stödja tillhandahållandet av europeiska offentliga tjänster genom att
främja gränsöverskridande och tvärsektoriell interoperabilitet att vägleda offentliga förvaltningar i deras arbete för att tillhandahålla offentliga
tjänster till europeiska offentliga tjänster till företag och medborgare att komplettera och knyta samman de olika nationella interoperabilitetsramverken (
NIF ) på en europeisk nivå Källa: http://ec.europa.eu/isa/documents/isa_annex_ii_eif_en.pdf (2010)
Teknisk interoperabilitet StandIN projektet förhållningssätt är i linje med SoS beskrivning men vi
fokuserar på den delmängd som är vård och omsorgsspecifik teknisk interoperabilitet. StandIN projektet definieras tekniskt interoperabilitet som den digitala
tillämpningen och den vård- och omsorgsspecifika infrastruktur som implementeras för att stödja verksamhetens processer och informationsbehov i en samverkande arkitektur.
Förklaring till definitionen: Den digitala tillämpningen syftar på applikation (informationssystem) Vård- och omsorgsspecifik infrastruktur innebär att vi inte tittar på generella
infrastrukturstandarder (T.ex. kommunikationsstandarder som t.ex. http/https). Samverkande arkitektur är en benämning för vad som krävs i en arkitektur som
hanterar interoperabilitet.
Verksamhet
Information
Applikation
Teknik
Teknisk interop.
Viktigt begrepp - Beskrivning av Nationell arkitektur i StandIN projektet
En beskriven helhetsbild av vad som utgör en sammanhållen arkitektur för eHälsa. Innehåller många delar och dimensioner bland annat av: Verksamhet, Information, Applikation och Teknik, Standarder/Konventioner som syftar till att uppnå Teknisk
interoperabilitet
IT – säkerhet inkluderat i projektarbetet
En förutsättning för att kunna utbyta information inom och mellan organisationer/huvudmän är att utbytet kan uppfylla minst bibehållna krav på säkerhet- och sekretess/integritet. Detta innebär att organisationerna för att uppnå teknisk interoperabilitet måste ha överenskomna lösningar för bl.a. autentisering, auktorisering, kryptering, rollstrukturer, attesträtt, åtkomstkontroller, spårbarhet, återställning vid katastrof, samtycke, spärr, patientrelation, etc.
StandIN hanterar hela vård- och omsorgsdomänen och även om mycket är reglerat, så finns det fortfarande en hel del område inom teknisk interoperabilitet, både ur ett organisatoriskt och säkerhetsperspektiv, som ytterligare behöver standardiseras.”
Förändringsledning StandIN projektet Begreppet förändringsledning används i uppdragsformulering och i StandINs
projektplan. Projektet tolkar detta som att det är förutsättningar för att bedriva vård av hög kvalitet
som ska stödjas. En term för detta som är mera vanligt förekommande inom vården är
verksamhetsutveckling vilket bland annat medför att aspekter på systematisk kvalitetsledning inkluderas i uppdraget. Standarder som beskriver krav på ledningssystem för kvalitet inkluderas därmed
också i ramverket av standarder som är relevanta för framtidens vårdinformationssystem. SWElife projektet och StandIN projektet samordnar leveransen inom detta område
utifrån respektive projekts leveranser.
Exempel på Flödesmodell
StandIN
• Begreppsmodell av vår leverans anpassas till standard ISO 42010 dvs vi beskriver leveransen (varje standard) enligt denna modell. Styrka med modellen: hänger ihop med nationella standarder.
• Beskrivning av nationell arkitektur motsvarar helheten dvs StandIN projektet och SWElife projektet.
• Blå fält avgränsningar från StandIN leveransen då det ingår i SWElife projektet .
Begreppsmodell
Arbetet så långt
Drygt 70 standarder/konventioner
Relevanta Teknisk IO Ej relevanta
1. Vi har analyserat drygt 70 standarder
2. Vi har bedömt att ett 40-tal är relevanta för StandIN • Varav 19 handlar om teknisk
interoperabilitet • De övriga behövs för spårbarhet mot
verksamhetens krav
Standarder att fördjupa (arbetsmaterial, under förändring)
1. Vi har valt att inte ta med Webtjänster då Vi har har beslutat att bara ta med vård- och omsorgsspecifika
konventioner/standarder och webtjänster är defacto standarder oavsett bransch.
Vi har bedömt att det inte påverkar de standarder för vård och omsorg som vi valt.
2. Däremot om vi identifierar standarder som riktar in sig mot webtjänster beaktar vi dem t ex inom säkerhetsområdet.
Avgränsning standarder, Webtjänster
Rapportmetodik i projektarbetet, Zachman
T.ex begreppsmodell
er
T.ex process- och flödesmodeller,
infobehov
Standarder som beskriver helhetsbilden
T.ex Meddelanden på verksamhetsnivå
T.ex referensinformations-modeller
T.ex Funktionsmodeller
T.ex Meddelandemodell
er, arketyper
T.ex Datamodeller, databasschema
T.ex XML, Tjänsteplattformen T.ex Programspråk
ISO 14639-2
Under förändring
Rapportmetodik
Exempel Utreda hjärtsvikt- och dess koppling till standarder
Exempel Inledningen på Utreda hjärtsvikt- och dess koppling till standarder
Behandling hjärtsvikt (ej klar) Behandling hjärtsvikt