Institutionen för
pedagogik, didaktik och
utbildningsstudier,
Självständigt arbete,
15 hp
Tryck & Pek med Labbadabba
Olika arbetssätt med lärplattan inom förskolans
verksamhet. En produktframställning med grund i
pedagogers osäkerhet
Ronja Bogren och Alexandra Thomasson
Handledare: Jörgen Mattlar
Examinator: Stellan Sundh
Rapport 2016ht02134
Sammanfattning
Under en sju veckors period har vi utformat produkten Tryck & Pek. Den har som syfte att skapa
förutsättningar för förskolepedagoger att integrera digitala medier i den pedagogiska
verksamheten. Som underlag för framställningen av produkten är har vi tillämpat flera olika
insamlingsmetoder med olika källor, detta för att styrka vår produkts realitet.
Tryck & Pek består av tre olika arbetssätt som integrerar det digitala verktyget
surfplattan/lärplattan. Det första arbetssättet är QR-koder kopplade till filmade uppdrag. Det andra
arbetssättet är en E-bok som handlar om ett kemiskt experiment. Det sista arbetssättet är en
bildredigeringsaktivitet där man arbetar med bildredigering och dokumentation tillsammans med
barnen. För att lättare kunna sprida vår produkt valde vi att skapa en hemsida.
Sex förskolepedagoger fördelat på fyra avdelningar har prövat Tryck & Pek i olika barngrupper.
De pedagoger som har deltagit i projektet har visat på ett stort intresse att fortsätta arbeta med
digitala verktyg med barngruppen. Det finns fortfarande en del problemområden som gör att arbetet
med digitala verktyg och medier är en svårighet, bland annat uppkoppling mot internet. Fortsatt
utveckling av Tryck & Pek kan göras genom att skapa fler aktiviteter med digitala arbetssätt.
www.digitalamedierifrskolan.wordpress.com
Nyckelord: Digitala medier, lärplattan, förskolepedagoger, förskola
1
Tack!
Vi vill tacka vår handledare Jörgen Mattlar för vägledning under detta projekt. Vi vill också tacka
Marie Andersson för medverkan och stöd under arbetet. Vi vill även tacka våra familjer och vänner
för stödet under arbetet. Slutligen vill vi tacka de förskolepedagoger som har ställt upp och prövat
vår produkt, Tryck & Pek ute i verksamheterna, utan er hade detta arbete inte varit möjligt.
Stort tack till er alla!
Ronja och Alexandra
2
Innehållsförteckning
1.Inledning ...................................................................................................................................... 4
1.1 Ansvarsområden ..................................................................................................................... 4 1.2 Syfte ........................................................................................................................................ 5
2. Bakgrund..................................................................................................................................... 5
2.1 Terminologi inom digitala medier .......................................................................................... 5
2.1.1 Centrala begrepp .............................................................................................................. 6
2.2 Terminologi inom den digitala tekniken ................................................................................ 6
2.3 Digital kompetens ................................................................................................................... 6
2.4 Barns användning av digitala medier ..................................................................................... 7 2.5 Teoretisk utgångspunkt........................................................................................................... 8
3. Det digitala behovet i en omvärldsanalys ................................................................................. 9
3.1 Intervju med IKT pedagog ..................................................................................................... 9
3.2 Undersökning via sökmotorn Google ..................................................................................... 9 3.3 Vad finns redan? ................................................................................................................... 11
3.4 En litteraturöversikt över det digitala användandet i förskolan ............................................ 11
4. Framställningen av Tryck & Pek ........................................................................................... 12
4.1 Urvalsprocess........................................................................................................................ 12 4.2 Avgränsning och ställningstaganden i utformningen ........................................................... 12
4.2.1 Sekretessinställningar med bloggar och Youtube .......................................................... 13
4.3 Skapande av de tre aktiviteterna ........................................................................................... 13
4.4 Ramfaktorers påverkan på aktiviteterna ............................................................................... 13
4.4.1 Qr-koder ......................................................................................................................... 15
4.4.2 E-bok .............................................................................................................................. 15
4.4.3 Bildredigering ................................................................................................................ 15
4.5 Avgränsning av testgrupp ..................................................................................................... 16
4.5.1 Urvalsprocess ................................................................................................................. 16
4.6 Introduktionsmöten med pedagoger innan de testade produkten ......................................... 16 4.7 Hemsida ................................................................................................................................ 16 4.8 Tidsplan ................................................................................................................................ 17 4.9 Problemområden ................................................................................................................... 17
5. Utvärdering av Tryck & Pek ................................................................................................... 17
5.1 Datainsamlingsmetoder ........................................................................................................ 18
5.1.1 Forskningsetiska principer ............................................................................................. 18
3
5.2 Redovisning av insamlade utvärderingar ............................................................................. 19
5.3 Pedagogernas kommentarer .................................................................................................. 22 5.4 Diskussion ............................................................................................................................ 23
6. Slutsats ....................................................................................................................................... 24
6.1 Respons ................................................................................................................................. 25
6.2 Fortsatt utveckling av produkten .......................................................................................... 25
Referenslista ................................................................................................................................... 26
Bilaga 1 .......................................................................................................................................... 29
Bilaga 2 .......................................................................................................................................... 30
Bilaga 3 .......................................................................................................................................... 31
Bilaga 4 .......................................................................................................................................... 32
Bilaga 5 .......................................................................................................................................... 33
Bilaga 6 .......................................................................................................................................... 34
Bilaga 7 .......................................................................................................................................... 35
Bilaga 8 .......................................................................................................................................... 37
Bilaga 9 .......................................................................................................................................... 38
4
1.Inledning
Vi är två blivande förskollärare som tillsammans skapat produkten Tryck & Pek, som är ett verktyg
vid arbete med digitala medier i förskolan. Själva har vi olika erfarenheter och använder digitala
medier på olika sätt. Den ena av oss, Alexandra, är mycket intresserad och väl förtrogen med
digitala medier. Den andra, Ronja, använder digitala medier mer sparsamt.
Vår iakttagelse är att många pedagoger i förskolan känner en osäkerhet kring användandet av
surfplattan/lärplattan. Däremot använder pedagogerna datorn för utskrifter av bilder tagna med
digitalkamera frekvent i verksamheten. Datorn har funnits med i förskolan en längre period. Vi
uppfattar att datorn har fått en mindre roll sedan surfplattans/lärplattans inträde. Vår erfarenhet är
att datorn finns i personalutrymmen och inte används i barngruppen.
Den digitala utvecklingen går rasande snabbt. Införandet av surfplattor/lärplattor i förskolans
verksamhet sammanfaller med starten av vår utbildning till förskollärare hösten 2013. Idag, tre år
senare, har samtliga förskolor på Gotland tillgång till surfplattor/lärplattor. Det visar på hur
samhället påverkat digitaliseringen av förskolan. Vi studenter använder idag surfplattor/lärplattor
i våra studier i betydligt större utsträckning än för tre år sedan.
Under våren 2016 gjorde vi ett arbete med fördjupning inom digitala medier. Då valde vi att
fördjupa oss inom QR-koders olika användningsområden. Enligt Nationalencyklopedin hemsida,
(NE.se) är QR-koder (Quick responskod) en tvådimensionell streckkod som kopplas till
webbadresser. Under arbetets gång upptäckte vi att många pedagoger saknade förtrogenhet och
kunskaper i hur digitala medier kan användas i förskolan. Därför valde vi att utveckla en produkt
som kan underlätta och inspirera verksamma pedagoger i att använda digitala medier.
1.1 Ansvarsområden
Under hela arbetet har vi gemensamt diskuterat fram innehållet. För att vara tidseffektiva har vi
valt att dela upp vissa delar. Vi har bestämt vad som ska finnas med i de delar vi har utfört
enskilt. De slutgiltiga besluten har fattats gemensamt. Det uppdelade arbetet har fördelats på
följande sätt. Ronja har ansvarat för transkribering av intervjun, skrivit enkäten och avsnittet om
det sociokulturella lärandet. Alexandra har ansvarat för hemsidan och de didaktiska
planeringarna.
5
1.2 Syfte
Syftet med vårt självständiga arbete är att utveckla ett digitalt pedagogiskt verktyg för
förskolepedagoger. Intentionen med produktens förväntade funktion är att skapa förutsättningar för
förskolepedagoger att integrera digitala medier i den pedagogiska verksamheten.
2. Bakgrund
Lindgren påvisar i Lärarnas tidning (2016) att lärare är i stort behov av kompetensutveckling om
hur de digitala medierna kan integreras i undervisningen. Lindgren beskriver i sin artikel att det
fortfarande är en lång väg till jämställd utbildning med digitala verktyg för alla barn i skolsystemet.
Hon refererar till Europaparlamentet som presenterar att den digitala kompetensen anges vara en
av de åtta nyckelkompetenserna.
2.1 Terminologi inom digitala medier
Vid sökning på sökmotorn Google får man oftast oändligt många träffar. Träffarna kan handla om
det specifika ämnet man söker eller en kort notis ifrån en tidning där man endast använt de orden
man sökte efter. Antalet träffar beskriver antalet inlägg det finns på Google med just de sökorden
man har använt.
Vi har valt att använda begreppet Digitala medier som samlingsbegrepp för medier som dator,
surfplattor, smartphones, tv och radio. När man söker efter begreppet ”digitala medier” på internet
via sökmotorn Google fick vi 1 600 000 träffar. Några av träffarna visar på olika hemsidor som ger
tips om utbildningsmöjligheter för lärare och att digitala medier ska integreras i det svenska
skolsystemet. Vid sökning av ” digitala medier definition” får man 27 100 träffar och där bland
lyfts begreppet sociala medier. Vi presenterar begreppet sociala medier i avsnittet 2.1.1 Centrala
begrepp.
Tabell 1. Terminologi inom digitala medier
Sökord Träffar
Digitala medier 1 600 000
Digitala medier definition 27 100
15 okt 2016
6
2.1.1 Centrala begrepp
Sociala medier – Ett samlingsnamn för olika kommunikationsförbindelser mellan användare som
sker direkt genom ljud, bild eller text. (NE.se)
IT – Informationsteknik, är ett beskrivande begrepp där framstegen inom datorteknik och
telekommunikation har samlats. Diaz (2012, s. 19) visar hur IT är ett brett begrepp som innefattar
alla digitala verktyg. Detta omfattas främst av Smartphone och dess funktioner som både handdator
och telefon.
IKT – Information- och kommunikationsteknik. Skillnaden mellan IKT och IT är betoningen av
kommunikationen. Appelberg & Eriksson (1999, s. 15–16) visar att IKT är en beskrivning av de
möjligheter som ges genom digitala verktyg, genom bland annat sociala medier.
2.2 Terminologi inom den digitala tekniken
Surfplatta, läsplatta, pekdator och lärplatta är alla olika begrepp som beskriver samma typ av
digitalt verktyg. Enligt NE.se är surfplattan en pekdator med avancerade funktioner som har en
uppkoppling mot internet. Begreppet pekdator förklaras som en tryckkänslig skärm som tillhör
platta datorer. Läsplattan beskrivs som en handdator för lagring av text digitalt som till exempel e-
bok eller e-tidning där ljud eller bild kan förekomma. Walldén Hillström (2014, s. 13) beskriver i
sin avhandling hur pedagoger i förskolan medvetet valde att använda ordet lärplatta framför ordet
surfplatta för att understryka det pedagogiska perspektivet. Även vi har valt att använda ordet
lärplatta, eftersom den ska ses som ett pedagogiskt verktyg som kompletterar verksamheten i
förskolan.
2.3 Digital kompetens
Vi har som många uppmärksammat hur den digitala kompetensen och direktiv om användandet av
digitala medier är mer en tolkningsfråga än självklara i förskolans läroplan. Både lärplattor och
smartphones har en stor plats i individers vardag. Digitala kompetensen behövs för att kunna bidra
till dagens kunskapssamhälle menar Forsling (2001, s. 76–78). I förskolans uppdrag står det med
att kunskaper om att kommunicera, söka kunskap och samarbeta är nödvändiga för att kunna vara
verksam i det moderna samhället och att det är förskolan som ska lägga grunden till detta (läroplan
7
för förskolan, 2016, s.6). Förevarande betyder att förskolan har som ansvar i dag att se till att alla
barn ska lära sig att ta emot information, kritiskt granska den och utifrån detta kunna bestämma hur
information ska tas till vara (Europaparlamentet, 2007, s. 7). Vi förespråkar inte att all undervisning
som sker inom förskolan ska ske genom användande av digitala verktyg. Men digitala medier har
stora anpassningsmöjligheter och kan användas till lärande både individuellt och i grupp. Arbetet
med digitala verktyg som lärplattan följer naturligt förskolans verksamhet, genom sin flexibilitet i
metoder och arbetssätt (Lundgren Öhman, 2014, s. 11).
I oktober 2016 kom det ett förslag från Skolverket som behandlar hur användandet av digitala
medier kan bli mer framstående i läroplanen. Både det digitala utbudet och pedagogers digitala
kompetens poängteras som ett krav i remissen. Det är förskolläraren som har det yttersta ansvaret
för att digitala verktyg används på ett stimulerande sätt i barngruppen (Skolverket, 2016, s. 6). Ett
exempel från remissen är hur den lyfter begreppet kunskap och visar på de digitala verktygens
ökade inflytande.
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom
fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med
varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation
och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt
samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.
Med ett temainriktat arbetssätt och i en rik lärandemiljö, där digitala verktyg och medier
är viktiga inslag, kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.
(Skolverket, 2016, s.2)
2.4 Barns användning av digitala medier
Sen 1990-talet har digitala verktygs för- och nackdelar diskuterat och diskussionen om barns
användande av digitala medier har varit mer framträdande i media. Senast som diskussionen var
stor i media var efter Pokemon GO stormen som var sommaren 2016. Det började med journalisten
och författaren Katarina Bjärvalls artikel Jakten på Pikachu hotar våra sinnen i DN
Kultur. Bjärvall menar att användandet av digitala verktyg har ökat den psykiska ohälsan och hur
detta användande är skadlig för våra hjärnor. Hon är orolig för barn idag ska underhållas med hjälp
av skärmar och på så sätt stängas ute från den sociala integrering som sker vid samspel. Detta
resulterar i att ”verkligheten och mänskligheten försvagas”.
8
Ett flertal artiklar rasade mot dessa påstående. Några av dessa var Elza Dunkels, Internetforskare,
docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet & Daniel Kardefelt-Winther, Internetforskare vid
Karolinska institutet och Forskningskoordinator för Unicef/Global Kids online artikel. Dunkels
och Kardefelt-Winther (2016) konstaterar att diskussionen om digitala medier och verktygs för-
och nackdelar har blivit tydligare i sin gränsdragning. Åsikterna visar att antingen är det farligt
med förödande konsekvenser eller att det inte är farligt alls. Dunkels & Kardefelt-Winther är
kritiska mot de argument som finns på båda sidorna i diskussionen om digital teknik. De menar att
digital teknik kan både vara positiv och negativ och att det är omständigheterna som har störst
påverkan.
2.5 Teoretisk utgångspunkt
Det sociokulturella perspektivet är genomgående i både vårt arbete och produkt. Öhman (2006, s.
55) refererar till Vygotsky som menade att lärande sker i ett socialt samspel, det så kallade
sociokulturella perspektivet. I ett sociokulturellt perspektiv finns tre aspekter på lärande:
handlingsaspekten, relationsaspekten och slutligen den verbala samspelsaspekten. Dessa tre
aspekter betyder kort: hur vi gör tillsammans eller väljer att samtala, hur vi samspelar med varandra
och slutligen vilka ord vi använder när vi samtalar och reflekterar kring det vi samtalar om.
Det sociokulturella lärandet sker på olika sätt i olika sammanhang som i hemmet, tillsammans med
vänner i förskolan och i skolan. I dessa nämnda sociala sammanhang växer ett lärande fram. För
att ett lärande ska ske i sociala praktiker ska man ta hänsyn till individen och hur denne lär.
Individen ska analysera och upptäcka vilka egna erfarenheter och lärande som sker vid olika. På så
vis skapar individen mening som bygger på tidigare erfarenheter (Säljö, 2013, s. 66). Genom att
bygga på tidigare erfarenheter kommer barnet ta till sig ny kunskap och detta kallar Vygotsky
dialogiskt samarbete. Barnet tar till sig kunskapen så det hamnar på barnets egen nivå. Genom att
barnets lärande sker beroende av den kringliggande kulturen barnet växer upp i, så går lärandet
från det gemensamma och sociala till det individuella (Evenshaug och Hallen, 2011, s. 136).
Appelberg & Eriksson (1999, s. 13) påpekar hur lärandekulturen kan delas upp i tre olika kategorier
enligt Marget Mead’s definiering. I Postfiguerad kultur sker lärandet traditionellt. Kofigurativ
kultur är när lärandet sker mellan jämnåriga och Prefigurativ kultur innefattar när barnen lär de
vuxna. Den sistnämnda lärandekulturen har blivit mer framträdande med den digitala utvecklingen.
9
Processen för lärande har tidigare skett genom att olika omständigheter ställs mot varandra för att
leda till en slutsats. Digitala medier motsätter sig denna process, vilket har vidgat individers
lärande. Lärandet med digitala medier sker obegränsat och kan leda till ett mer kreativt tänkande
utan större gränsmarkeringar anser Alexandersson, Linderot och Lindö (2001, s. 9).
3. Det digitala behovet i en omvärldsanalys
3.1 Intervju med IKT pedagog
Vi visste vad vår produkt skulle ha för funktioner, men inte om det fanns ett behov. Vi intervjuade
Marie Andersson som är anställd som IKT-pedagog på Region Gotland (se intervjufrågor i bilaga
1). Tjänsten är ny och tillhör en IKT satsning inom Region Gotland. Marie Anderssons uppdrag är
att arbeta med digitala medier utifrån det pedagogiska behovet i förskolor och skolor. Därmed är
en av hennes största arbetsuppgifter att vara ett bollplank för pedagogerna. Tidigare har Marie
Andersson arbetat som grundskollärare inom kommunal skolverksamhet.
Vid intervjutillfället visar Marie Andersson hur hon och hennes kollegor har olika idéer som de vill
genomföra för att hjälpa pedagoger att få en större trygghet vid användandet av digitala medier. De
tänker starta en hemsida på internet för pedagoger på Gotland. Hemsidans syfte är att man ska
kunna dela med sig av bland annat QR-kodmaterial till varandra. De har en planering för att kunna
erbjuda kurser om IKT och dess användningsområden med start från hösten 2016.
Inom Region Gotland har förskolepedagoger möjlighet att låna pedagogiskt material till förskolan,
i form av ämneslådor. En ämneslåda innehåller arbetsmaterial till ett ämne som till exempel
matematik och språk. Det finns inga digitala verktyg att låna som det finns inom andra
ämnesområden. Det digitala får pedagogen ofta komma på själv, lära genom andra i verksamheten
eller via sociala medier eller dylikt.
3.2 Undersökning via sökmotorn Google
Vid sökning på sökmotorn Google får man oftast oändligt många träffar. Träffarna kan handla om
det specifika ämnet man söker eller en kort notis ifrån en tidning där man endast använt de orden
man sökte efter. Antalet träffar beskriver antalet inlägg det finns på Google med just de sökorden
man har använt.
10
Vi undrade om det fanns förskolor med IKT profil och i så fall hur de arbetar. Vi fick 64 900 träffar
på ”förskolor med IKT profil”. Vi fann att det var ett fåtal förskolor och skolor som arbetar utifrån
en IKT profil. Det var däremot svårt att få fram hur de konkret planerade och utförde
undervisningen. Vi hittade många entusiastiska pedagoger som genom bloggar berättar hur de
arbetar med digitala medier i förskolan. Både förskolor och pedagoger delade med sig av sina
erfarenheter, tankar och metoder men inget konkret material.
Vid sökning av ”Qr-koder i förskolan” fick vi 7670 träffar. I en del av träffarna fanns olika tips på
hur Qr-koder kan användas. Det finns tips om hur man kan skapa egna Qr-koder, vilka
applikationer som är lämpligast och vilka olika tillfällen man kan använda dessa i. Vid sökning av
”Qr-koder i skolan” gavs 159 000 träffar och här hittade vi på en del sidor färdiga Qr-koder. Det
fanns olika julkalendrar med uppdrag lämpade för skolbarn. Vi hittade bland annat en sida om det
digitala skollyftet, men den är inte aktuell då den främst riktar sig mot äldre skolbarn.
Vid sökning på ”E-bok i förskolan” fick vi 115 000 träffar och några visade på material för lärare
samt hur man skapar egna E-böcker. Det lyfts tips om hur pedagoger kan ta inspiration och ta del
av andra lärares erfarenheter inom fältet E-böcker. Träffarna visar också att det finns många
bibliotek som visar hur man kan låna E-böcker via förskolans lånekort direkt till lärplattorna.
Vid sökning på ”digitalt skapande i förskolan” fick vi 28 300 träffar. Vi hittade en video som
länkade till Youtube.com där förskolebarn skapade bilder med olika skapandetekniker på en
smartboard. Vid sökning på ”bildredigering i förskolan” fick vi 165 000 träffar och några av dessa
behandlar tips på hur man kan arbeta med bildredigering som ett dokumentationsverktyg och
lämpliga applikationer till detta.
Tabell 2. Omvärldsanalys
Sökord Träffar
Förskolor med IKT profil 64 900
Qr-koder i förskolan 7670
Qr-koder i skolan 159 000
E-bok i förskolan 115 000
Digitalt skapande i förskolan 28 300
Bildredigering i förskolan 165 000
15 okt 2016
11
3.3 Vad finns redan?
Det finns andra studentarbeten som lyfter fram att det används för lite IKT i förskolan och hur man
kan använda sig utav lärplattan i förskolan. Studentarbetena vi läst lyfter bland annat fram tips på
hur man kan arbeta med föräldrakontakt, föräldrarnas syn på digitala medier i förskolan och
observation. Lilja och Uddgård (2015) har gjort en produkt där man arbetar med pedagogisk
dokumentation som mål med lärplattan som medel. Deras produkt är en informationsvideo om hur
applikationen Imovie fungerar och hur den kan användas som pedagogisk dokumentation i
förskolan. Videoklippet är uppladdat på en hemsida som de själva har skapat. Anna Lundholm
föreläser och bloggar om IKT i förskola och skolan. På hennes blogg finns det material som kan
användas i förskolan som till exempel tips på applikationer för barn i olika åldrar, paddagogik och
filmklipp.
3.4 En litteraturöversikt över det digitala användandet i förskolan
Teknik är ett kulturellt arv och påverkas av de samhällsnormer i det sammanhang en individ ingår
i (Sundin 1992, s. 13). Alexanderson och Davidsson har gjort en undersökning som visar att digitala
medier idag är en stor del av barns vardag. Statistiken i deras studie visar att 92 % av barnen i
treårsåldern använder sig av surfplattor för att se på film eller tv via internet. Vid barns egna val av
spel och applikationer, väljer de i första hand inte de som är utformade för barn med ett pedagogiskt
syfte (2016, s. 9–10).
Den digitala kompetensen har blivit en generationsfråga. Diaz framhåller själv begreppen digital
infödd och digital invandrare (2012, s. 83–86). Detta betyder inte att de som föds in i ett digitaliserat
samhälle automatiskt besitter en digital kompetens. Däremot att om man kontinuerligt möter ett
digitalt lärande från unga år får man det som en stor del av sin, habitus, livserfarenhet.
Med stöd i omvärldsanalysen upptäcker vi att det inte finns någon likvärdig produkt på marknaden
och att det finns ett behov. Utifrån omvärldsanalysen fick vi klara direktiv för utformningen av vår
produkt för att kunna möta de osäkra pedagogerna. Vår produkt, Tryck & Pek, består av tre olika
arbetssätt med digitala medier genom Qr-koder, E-bok och bildredigering.
12
4. Framställningen av Tryck & Pek
Syftet med vår produkt är att den ska stötta pedagoger i sitt arbete med digitala medier. Genom att
presentera färdiga aktiviteter till pedagoger vill vi inspirera dem till hur de själva kan integrera
digitala medier i verksamheten. Tryck & Pek ska finnas tillgänglig för pedagoger som vill utöka
sin digitala kompetens. Med hjälp av det färdiga materialet som Tryck & Pek omfattar får
pedagogerna förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens.
4.1 Urvalsprocess
Vi hade flera idéer om olika arbetssätt som vi skulle vilja genomföra med digitala medier. Idéerna
ledde till diskussioner om E-böcker, programmering, filmskapande, bildredigering och Qr-koder.
Qr-koder är ett arbetssätt som kan användas med olika syften. Vi hade idéer om att skapa både
uppdragsfilmer och en sagopromenad som var kopplade till QR-koder. Vi valde bort aktiviteten
sagopromenad med Qr-koder på grund av att förskolor inte har mobil internetuppkoppling och
aktiviteten skulle ske utomhus. Vi valde bort aktiviteten med programmering då vi inte har tidigare
erfarenheter eller kunskaper inom området. Den filmskapande aktiviteten valde vi bort på grund av
att aktiviteten är tidskrävande och avancerad om man inte prövat det tidigare.
Vi kom fram till att arbeta med följande tre arbetssätt: Qr- koder kopplade till uppdrag, E-bok och
bildredigering. Dessa kändes rimliga tidsmässigt i förhållande till förskolans verksamhet och det
krävs ingen digital förkunskap av pedagogerna. För de yngsta barnen handlar det om att genomföra
aktiviteterna och upptäcka sin omvärld. De äldsta barnen i förskolan kan man utmana och föra
diskussioner med för att främja lärandet. Detta gör att vår produkt är väl anpassad till förskolan.
4.2 Avgränsning och ställningstaganden i utformningen
Vi gjorde valet att inte använda oss själva som statister när vi utformade innehållet till de olika
aktiviteterna. Skälet var att vi inte kan bestämma över hur materialet kommer att spridas när det
väl är ute på internet. I aktiviteterna använder vi oss av karaktären Labbadabba som är en groda. I
E-boken använde vi oss också av karaktärerna Pim som är en koala och Grå som är en tusenfoting.
13
4.2.1 Sekretessinställningar med bloggar och Youtube
För att skapa en Qr-kod behövs en webbadress som skapas vid publicering på en bloggplattform
eller Youtube.com. Vissa bloggplattformar ger användarna möjlighet att lösenordskydda sin
bloggyta och detta betyder att materialet inte finns synligt för de utan lösenord. Vid publicering av
en video på Youtube.com väljer publiceraren mellan olika sekretessinställningar. Offentligt
sekretessformat betyder att samtliga som besöker Youtube.com har tillgång till det uppladdade
materialet. Både Privat och Olistad klassificering betyder att publiceraren väljer vem som kan ta
del av det uppladdade materialet. Skillnaden mellan Privat och Olistat är att vid Privat
sekretessinställning kan ingen kommentera materialet medans detta däremot kan göras vid Olistat.
4.3 Skapande av de tre aktiviteterna
För att skapa Qr-koder till vår aktivitet använde vi oss av kamerafunktionen på en lärplatta. Vi kom
på 14 olika uppdrag (se bifogad fil 8) som Labbadabba fick presentera i 14 olika videoklipp. Vi
lade till en konstgjord röst för att förstärka Labbadabbas karaktär. Vi laddade upp de 14 klippen på
Youtube.com. De webbadresser som skapades till videoklippen användes till att skapa Qr-koderna
på sidan www.skapaQrkod.se .
När vi skapade E-boksaktiviteten använde vi oss av kamerafunktionen på en lärplatta. Vi ville att
E-boken skulle handla om kemi och valde ett experiment där materialet som ingick är vanligt
förekommande i ett förskolekök. Vi skapade ett manus (se bilaga 9) för berättelsen och
fotograferade bilderna med karaktärerna efter manuset. Slutligen sammanställde vi E-boken i
applikationen Book Creator.
När vi skapade Bildredigeringsaktiviteten undersökte vi olika applikationer och bestämde oss för
att använda Pic Collage. Vid utformandet av aktiviteten valde vi att skapa olika uppdrag som skulle
användas tillsammans med applikationen.
4.4 Ramfaktorers påverkan på aktiviteterna
När vi utformade aktiviteterna skapa vägledande dokument med grund i våra didaktiska planeringar
(se bilaga 2–4). Den didaktiska planeringen är till för att pedagogerna ska känna en trygghet i att
det fanns tydliga ramar att följa. Lindström och Pennlert visar hur lärande kan ske på flera olika
sätt. De väljer att benämna dessa fyra former som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet
14
(2013, s. 13). Vi anser att alla dessa former krävs för att pedagoger ska känna en trygghet vid
användandet av lärplattan. En didaktisk planering ska enligt Lindström och Pennlert innehålla
frågor som ”vad ska läras?”, ”hur ska det läras?” och ”varför ska det läras?” (2013, s. 27), och detta
i relation till läroplanen för förskolan.
Det finns olika ramfaktorer som kan påverka lärandetillfällen som sker vid pedagogiskt ledda
aktiviteter. Lindström och Pennlert (2013, s. 45–46) lyfter fram flera ramfaktorer i form av tid,
personal, gruppstorlek och val av lokal. Vi ansåg att vi kunde påverka en del av ramfaktorerna med
de didaktiska planeringarna. Dessa ramfaktorer är tid, gruppstorleken och val av lokaler. Det är
däremot svårt för oss att påverka ramfaktorn personal. I de vägledande dokumenten ges en
rekommendation om vilken tid aktiviteten kan ta, antalet barn och olika funktioner som en lokal
bör ha. Vi känner inte de barngrupper som aktiviteterna kommer att testas i och därför kan vi inte
ange en konkret gruppstorlek. Tiden har vi försökt att anpassa efter våra egna erfarenheter att leda
aktiviteter i barngrupp. Gällande lokaler har vi här medvetet diskuterat vilka olika platser och rum
som vanligtvis finns på en förskoleavdelning och utefter detta försökt skapa tydliga ramar.
När vi gjorde planeringarna för de tre arbetssätten kom vi fram till att vi har svårigheter att svara
på hur-frågan, därför valet av vägledande dokument. Orsaken var att vi inte själva arbetar med
barngruppen och inte är insatta i det pedagogiska arbetet som bedrivs i varje barngrupp där
produkten kommer att användas. När man utformar de didaktiska planeringarna ska man ha
följande begrepp i baktanke. Vad ska vi göra? Vem eller vilka ska göra det? När ska vi göra det?
Varför ska vi göra det? Hur ska vi göra det? (Skolverket.se 2016a).
Samtliga aktiviteter är tänkta att kunna genomföras i förskolan. Vi ger rekommendationer på
barngruppens storlek för att alla barngrupper är olika. I bilaga 2-4 finns de dokument som vi delade
ut till förskolepedagogerna. Dessa vägledande dokument är baserade på de didaktiska
planeringarna vi gjorde till aktiviteterna. Gemensamt för de tre aktiviteter är att vi har samma tre
läroplansmål. Dessa är:
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtala om dessa,
15
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner.
(Läroplan för förskolan 98/16 s.9-10)
I aktiviteten med e-boken har vi lagt till ett läroplansmål som är:
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt
kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska
fenomen.
(Läroplan för förskolan 98/16 s.9-10)
4.4.1 Qr-koder
I aktiviteten Qr-koder ska barnen genomföra uppdragen (se bilaga 8) och få möta information. I
diskussionen får barnen träna sin kommunikationsförmåga genom talspråk. Vi rekommenderar att
barngruppen består av 3 till 7 barn. Med Qr-koderna lär sig barnen tillsammans på ett lustfyllt sätt.
4.4.2 E-bok
I E-boken om Labbadabba strävar vi efter att barngruppen ska lära sig att lyssna på instruktionerna
som ges i boken för att själva kunna genomföra experimentet (se bilaga 9). Barnen får träna på
naturvetenskapliga begrepp som hypotes, bas och syra. Vi rekommenderar att barngruppen är
mellan 3 och 7 barn. Genom att läsa E-boken om Labbadabba och utföra samma experiment som
görs i boken strävar man mot en stimulerande lärmiljö.
4.4.3 Bildredigering
Aktiviteten bildredigering är utformad så att barnen får träna på att fotografera med lärplattan och
lägga in sin bild i applikationen Pic Collage där de skapar ett collage. Här tränar barnen på språk,
kommunikation och diskussion. Barnen får jämföra de olika bilderna i collaget och samtalet skrivs
ner av pedagogen och läggs till i collaget. Vi rekommenderar att barngruppen är mellan 2 och 4
barn. Barnen får fotografera med lärplattans kamera och redigera bilderna i applikationen Pic
Collage.
16
4.5 Avgränsning av testgrupp
Vi har valt att avgränsa arbetet för att nå en hög kvalitet. Vi har valt sex förskolepedagoger fördelat
på fyra avdelningar tillhörande tre olika förskolor på Gotland. Dessa fick pröva Tryck & Pek i
barngrupp under en tvåveckorsperiod. Den tidsmarginalen vi hade för arbetet gjorde att vi inte hade
möjlighet att nå ut till fler förskolor.
4.5.1 Urvalsprocess
Vid intervjun med Marie Andersson erbjöd hon sig att kontakt med avdelningschefen som ansvarar
för förskolor och pedagogisk omsorg inom Region Gotland. Avdelningschefen tog i sin tur upp
frågeställningen om medverkan att pröva vår produkt med alla förskolecheferna på Gotland. Vi tog
kontakt med två förskolechefer med tillsammans fyra avdelningar vid tre förskolor som var
intresserade av att delta i vår produktutveckling.
4.6 Introduktionsmöten med pedagoger innan de testade produkten
Syftet med introduktionsmötet var att vi skulle möta förskolepedagogerna och skapa en relation
och trygghet med Tryck & Pek. Under mötet fick de information om aktiviteterna och ta del av de
vägledande dokumenten. Vi försedde föreskolepedagogernas lärplattor med applikationer samt
material som behövs för att genomföra aktiviteterna. Idén om att åka ut och möta pedagogerna kom
från Marie Andersson som ansåg att pedagogerna kunde behöva det stödet. Vår tanke från början
var att maila ut informationen men efter Maries råd valde vi att tänka om.
4.7 Hemsida
Vi skapade en hemsida för att underlätta för förskolepedagogerna att komma åt vårt material till de
tre olika aktiviteterna. Vi funderade på om vi skulle skapa en applikation till Tryck & Pek, men vi
ansåg att det inte var rimligt i förhållande till vår tidsram. Vi hade tidigare pratat med studenter på
spelprogrammet på Campus Gotland om hur man skapar en egen applikation och de ansåg att det
krävdes tidigare kunskaper. Vi har genom förskollärareutbildningen tidigare grundkunskaper om
att bygga hemsidor genom två olika bloggplattformar. Vi gjorde valet att utforma vår hemsida
genom den bloggplattform som erbjuder att hemsidan kan göras lösenordskyddad. Detta valdes för
att vi kan rekommendera denna plattform till förskolepedagoger för att själva kunna skapa egna
digitala aktiviteter.
17
4.8 Tidsplan
Vi ansåg att en tidsplan för arbetet var relevant och avgörande. Detta arbete har aktivt pågått i sju
veckor och vi har fördelat veckorna på ett tidseffektivt sätt. Vi kom överens om att produkten skulle
vara på förskolorna under två veckor. Innan vi kunde lämna ut vår produkt utformade vi ett syfte,
gjorde vi en omvärldsanalys, forskningsöversikt samt skapade produkten. Detta tog tre veckor,
varav tre dagar gick åt att ta fram produktens tre olika arbetssätt. Efter att Tryck & Pek hade blivit
testad av förskolepedaoger under en två-veckors period samlades resultatet in genom enkäter och
uppföljningssamtal. När vi började bearbeta resultatet hade vi två veckor kvar till inlämning av
arbetet. Under tiden Tryck & Pek prövades av förskolepedagogerna bearbetade vi texten rörande
omvärldsanalys och framtagningsprocessen.
4.9 Problemområden
De problemområden som kan uppstå informerade vi berörda pedagoger om. Aktiviteten Qr-koder
går inte att genomföra om man inte är uppkopplad mot ett nätverk. Ett annat problem som kan
uppstå är om lärplattan inte är uppkopplad mot förskolans skrivare. Pedagogerna behöver skriva ut
Qr-koderna och enkäten från hemsidan. Pedagogerna kan då behöva använda en dator för att kunna
genomföra utskrifterna. De problem som kan uppstå är att förskolorna inte har applikationerna
nedladdade och inte hittar dem på App Store. De kan ha problem att veta vilket program som de
ska välja att öppna e-boken i och där inte kunna få fram dem. Pedagogerna kan missa att de ska se
till att ha materialet till experimentet som tillhör E-boks aktiviteten på förskolan.
5. Utvärdering av Tryck & Pek
Vi är medvetna om att resultatet inte kan ge en generell bild av hur produkten skulle fungera i den
pedagogiska verksamheten på en förskola. De knappa tidsmarginalerna påverkade antalet
pedagoger som har testat Tryck & Pek. Vi kontaktade fyra avdelningar och bokade in en tid så vi
kunde komma till respektive förskola och hålla ett introduktionsmöte. Introduktionsmötet började
med att vi förklarade att deras medverkan var konfidentiell och att vi bara skulle använda det
resultat som framkommer genom deras enkäter och uppföljningssamtalet. Alla pedagoger gav sitt
samtycke till att delta i studien. På introduktionsmötet presenterades aktiviteterna, hemsidan, de
vägledande dokumenten och vi kontrollerade att de applikationer som behövdes fanns tillgängliga
på avdelningens lärplattor. Pedagogerna fick testa Tryck & Pek under en tvåveckors period och vi
18
lämnade ett önskemål om att de skulle försöka att genomföra två aktiviteter. Efter periodens slut
kom vi tillbaka till förskolorna, samlade in enkäter och hade uppföljningssamtal. Samtalet
dokumenterades genom anteckningar då vi hade förberett oss med uppföljningsfrågor (bilaga 6)
som var kopplade till enkäterna (bilaga 5). Resultaten för insamlade data redovisar vi under avsnitt
5.2 redovisning av insamlade utvärderingar och vi har valt att sammanställa samtliga sex
pedagogers svar från de fyra avdelningarna.
5.1 Datainsamlingsmetoder
Vi har använt oss av olika datainsamlingsmetoder i vårt arbete vilka är intervju samt enkät och
dessa har haft olika syften. Vid intervjun med Marie Andersson informerade vi om vår produkt och
dess syfte. Enligt Bell ska man informera intervjupersonen om ljudupptagning sker vid intervjun
(2006, s.198) vilket Marie Andersson informerades om. Intervjun transkriberades för att undvika
att intervjupersonens svar ska formuleras för eget syfte (Bell, 2006, s. 197).
De verksamma förskolepedagogerna har fyllt i en enkät (se bilaga 5) efter att de prövat en av
aktiviteterna. Enkäten är utformad så den tar kort tid att fylla i men den ska ge relevanta svar.
Förskolepedagogerna har fått information om att de har konfidentialitet under arbetet, vilket
betyder att de inte kan identifieras i rapporten (Bell, 2006, s. 64). Samtliga personer som bidragit
med information till projektet kommer att få ta del av rapporten. När vi utformade frågorna till
uppföljningssamtalen som vi hade med förskolepedagogerna utformade vi dessa som ett
komplement till enkätfrågorna. Vi tänkte på många fördjupningsfrågor och slutna frågeställningar
som ger oss en bredare bild av olika ramfaktorer som kunde ha uteblivit i resultatet.
5.1.1 Forskningsetiska principer
De forskningsetiska aspekterna består av fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentalitetskravet och nyttjandekravet. Dessa fyra bör alltid vägas mot varandra i förhållande
till de förväntade resultat kan bidraga med. Aspekterna syftar till att ge riktlinjer för forskare i
relation till undersökningspersoner (2002, s.6). Här nedan förklarar vi mer ingående de fyra
forskningsetiska aspekterna:
Informationskravet – Med detta menas att forskaren är skyldig att informera berörda
undersökningspersonen/undersökningspersoner om deras syfte samt deras villkor för deltagandet i
19
projektet. Deltagarna ska få information om att de kan avbryta sin medverkan och att medverkan
är frivillig. Personerna ska få den information om projektet som kan påverka deras vilja att
medverka i projektet (Vetenskapsrådet, 2002, s.7).
Samtyckeskravet – Forskaren ska få ett samtycke ifrån undersökningspersonerna. Om barn under
15 år deltar ska man ha ett samtycke ifrån vårdnadshavaren. Om en deltagare inte vill fortsätta att
delta i studien ska denne strykas ur forskningen i den mån det är rimligt. Vid detta stryks antingen
individen ur undersökningen eller görs oidentifierbar (Vetenskapsrådet, 2002, s.9-10).
Konfidentialitetskravet – De deltagare som är med i projektet ska inte gå att identifiera och
därmed neutraliseras i förhållande till det etiska. I kravet ska ingen människa/grupp som anses svag
eller utsatt som har typiska drag gå att identifiera. Går någon deltagare att identifiera ska det vägas
av mot värdet av det nya kunskapstillskottet (Vetenskapsrådet 2002,s.12-13).
Nyttjandekravet – De uppgifter forskaren samlar in får endast användas till vetenskapliga syften.
Forskaren får inte delge information om någon deltagare ifrån projektet till obehöriga som vill
använda uppgifterna i ny forskning eller försäljning (Vetenskapsrådet, 2002, s.14).
5.2 Redovisning av insamlade utvärderingar
Under denna rubrik redovisar vi det insamlade resultatet från enkätundersökningen. Varje tabell
knyter an till de olika frågeställningar som pedagogerna har besvarat. Enkäten finns som bilaga 5.
Tabell 3. Val av aktivitet
Tabell 3 visar att Qr-kodsaktivteten har genomförts vid fyra olika tillfällen och har testats på alla
fyra avdelningar. En pedagog har prövat E-bok och en annan bildredigering. Vi kan utläsa att det
finns en nyfikenhet för Qr-koder och hur de kan användas i förskoleverksamhet.
4
1 1
Genomförda aktiviteter
QR-kod E-bok Bildredigering
20
Tabell 4. Tidsomfattning
Utläsning av Tabell 4 visar att en pedagog höll sin Qr-kodaktivitet mellan 0–15 minuter och
resterande pedagoger höll dessa mellan 16-30 minuter. E-boks aktiviteten varade mellan 31
minuter eller mer. Bildredigeringsaktiviteten hölls av en pedagog i tidsspannet mellan 16–30
minuter.
Tabell 5. Åldersfördelning
Tabell 5 visar att samtliga barn som deltog var i åldern mellan 3 till 5 år.
Tabell 6. Aktivitetens lämplighet
Tabell 6 visar att två förskolepedagoger upplevde att Qr-kodsaktiviteten var ganska bra anpassad
till barnens ålder, en pedagog upplever det som bra och en annan som utomordentligt bra. Den
1
3
11
0 - 15 minuter 16 - 30 minuter 31 minuter eller mer
Qr-kod E-bok Bildredigering
4
1 1
1 - 2 år 3 - 5 år Blandade åldrar
Qr-kod E-bok Bildreidgering
2
1 11 1
Inte alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Utomordentligt bra
Qr-kod E-bok Bildreidgering
21
pedagog som prövade E-boks aktiviteten ansåg att den var bra anpassad i förhållande till barnens
åldrar. Pedagogen som använde sig utav bildredigeringsaktiviteten tyckte att den fungerade
utomordentligt bra med barngruppen.
Tabell 7. Måluppfyllelse
Två pedagoger som genomförde Qr-kod-aktiviteten ansåg att den uppfyllde målen för aktiviteten
ganska bra medan de två andra ansåg att målen för aktiviteten uppfylldes mycket bra och
utomordentligt bra. Den pedagog som testade E-boken ansåg att den uppfylldes målen för
aktiviteten mycket bra. Den pedagog som genomförde aktiviteten bildredigering ansåg att målen
uppfylls utomordentligt bra och det kan man utläsa i Tabell 7.
Tabell 8. Fortsätta med digitala medier
Resultatet i Tabell 8 visar att samtliga pedagoger blev inspirerade att fortsätta arbeta med digitala
medier.
Tabell 9. Intresse för liknande arbetssätt
2
1 11 1
Inte alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Utomordentligt bra
Qr-kod E-bok Bildreidgering
0 0 0
3 3
Inte alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Utomordentligt bra
0 0
6
Nej Kanske Ja
22
Samtliga pedagoger som har svarat på enkäten har ett intresse att pröva liknande aktiviteter igen,
vilket visas i tabell 9.
5.3 Pedagogernas kommentarer
Här kommer vi att presentera de insamlade kommentarer som förskolepedagogerna har lämnat på
enkäterna och vid uppföljningssamtalen.
De sammanfattande kommentarerna förskollärarna har lämnat har varit att barnen tyckte att det var
roligt att använda lärplattan för att skanna Qr-koderna. Qr-kodsuppdragen har varit för enkla för
de äldsta barnen på förskolan. På en förskola hade samtliga videouppdrag spelats upp när barnen
skannat en Qr-kod, förklarade två pedagoger. En annan problematik var att barn som har en
hörselnedsättning eller var nyanlända till Sverige hade svårt att höra och förstå uppdragen. Två av
tre förskolor nämnde att de hade problem med åtkomst till internet och att det inte räckte till
förskolans alla avdelningar vilket visar att de materiella/tekniska och ekonomiska ramfaktorerna
är avgörande. Det experiment som var med i E-boken var uppskattat. Bildredigeringsaktiviteten
var uppskattad och barnen var aktiva i diskussionerna. Barnen har utfört alla aktiviteterna med
mycket skratt och glädje.
Vid de uppföljande samtalen fick vi fram följande resultat från förskolepedaogerna. Pedagogernas
förhållningssätt och intresse att arbeta med digitala medier har påverkat hur de har gått tillväga när
de praktiserade aktiviteterna. De har reflekterat kring aktiviteterna på olika vis och detta har
påverkat genomförandet. Förskolepedagogernas arbete har påverkats av olika förhållanden och
förutsättningar som finns på varje avdelning. De dokument som vi gav till pedagogerna med råd
och tips vid utförande av aktiviteterna har utgjort ett stöd för pedagogerna. Samtliga har börjat
reflektera över vilket lärande som sker i användandet med digitala medier. Förskolans läroplan och
det digitala lärandet är i symbios med varandra. Utifrån det insamlade resultatet kan vi ser hur
pedagogerna har fått konkreta idéer som är användbara för hela förskolans verksamhet. Vår produkt
har bidragit till viss del till att pedagogerna reflekterar över hur man kan arbeta med digitala medier
på olika vis inom exempelvis flerspråkighet.
23
5.4 Diskussion
Efter att sex olika förskolepedagoger på fyra olika avdelningar fördelat på tre förskolor prövat vår
produkt. Har resultatet visat att olika faktorer påverkar användandet av digitala medier i förskolans
verksamhet. Under tiden som vårt projekt har pågått har det kommit ut en remiss på ändringar i
förskolans läroplan. Ändringen har tagits fram som följd av ett uppdrag från Sveriges regering
under den nationella IT-satsningen. I remissen lyfts förslag om att konkretisera användandet av
digitala medier och verktyg, för att tydligt peka på hur dessa är en naturlig pusselbit i det moderna
samhället (Skolverket, 2016).
De problem som kan uppstå vid genomförande av både E-boks aktiviteten och vid
bildredigeringsaktiviteten har vi lyckats eliminera redan vid planering samt vid introduktionsmötet.
Ett av de problemområden som vi försökte förebygga men inte kunde var internetuppkopplingen
berörande Qr-kodsaktiviteten. Det visade det sig att två av fyra avdelningar hade problem med
internetuppkopplingen. För att förskolor ska kunna öka integreringen av de digitala verktygen i
arbetet med barngruppen ställs det högre krav på internetuppkopplingen.
Ett problem som vi själva inte hade förutspått var problemet som en grupp fick med att de filmade
klippen fortsatte att spela efter varandra som i en spellista på Youtube.com när de scannade Qr-
koderna. Detta problem vet vi inte hur vi ska kunna lösa och reglera då detta är ett problem som
kan uppstå i stunden när vi själva inte är närvarande. Detta visar på hur de digitala verktygen ställer
nya krav på pedagogers kompetens om det digitala användandet. För att pedagoger ska kunna
använda Tryck & Pek sätts det krav på både det digitala utbudet och deras egna kompetens och
kunskaper om digitala verktyg. Detta är byggstenar som lyfts fram i remissen för förskolans
läroplan. Det är förskolläraren som har det yttersta ansvaret för att digitala verktyg används på ett
stimulerande sätt i barngruppen (Skolverket 2016, s. 6).
De introduktionsmöten och uppföljningssamtal som vi gjorde med de pedagoger som testade vår
produkt har visat sig vara till fördel. Eftersom de har haft olika erfarenheter och egna intressen av
att använda digitala verktyg även privat har det påverkat deras inställning till digitala verktyg även
inom yrket. Vi hjälpte dem att starta upp, kolla att de hade de applikationer som krävdes och var
de kunde hitta allt material som behövdes till aktiviteterna via hemsidan. Med detta hade vi målet
att tillämpa dialogiskt samarbete.
24
En del av vår process har varit att ta fram didaktiska planeringar baserade på tillhörande
ramfaktorer. Vi kan av det insamlade resultatet urskilja hur tidsmarginalerna stämmer i de flesta
fallen med de rekommendationer som vi ger i de medförande dokumenten som baseras på de
didaktiska planeringarna. Problematiken med planeringarna var, hur-frågan eftersom vi inte kunde
påverka utförandet. Hur-frågan behandlar pedagogens tillvägagångssätt och genomförande, vilket
är svårt för oss att påverka då vi vill att pedagogerna ska integrera de digitala arbetssätten i sitt
arbete med sina barngrupper. Dessa mänskliga ramfaktorer kan vi bara påverka om det är vi själva
som genomför aktiviteterna.
Framställningen av de tre olika aktiviteterna som behandlar olika arbetssätt med digitala verktyg
samt den tillhörande hemsidan har varit det enklaste och roligaste under hela projektet. Vi hade
redan tidigt börjat diskutera vilka olika arbetssätt vi själva hade erfarenheter av och vilka vi själva
skulle vilja fördjupa oss mer inom. Att bygga hemsidan är kunskaper som vi själva redan hade och
detta gjorde att det svåraste med den var att bestämma vilket färgtema vi ville ha.
Vi kan efter utvärderingen tydligt urskilja att två veckors prövotid var för kort. Två av de fyra
avdelningarna hann bara genomföra en av aktiviteterna på grund av olika ramfaktorer. De hade
också svårt att hinna med att få tid till våra aktiviteter då de samtidigt skulle arbeta med övriga
planerade arbeten som bedrevs på förskolorna. De lämnade respons på att de gärna skulle fortsätta
använda sig av digitala medier, om de kunde utforma dem själva anpassade efter den pedagogiska
planering som fanns på förskolan.
6. Slutsats
Resultatet är i överensstämmelse med vår produkt, eftersom syftet är att stärka pedagogen i
användandet av digitala medier i förskolan. Området är eftersatt och därför krävs det ett mer gediget
material. Vi anser att vår produkt, Tryck & Pek, fyller till en del tomrummet av användandet av
digitala verktygen inom förskolans verksamhet.
Vi anser att användandet av digitala medier ska integreras i större utsträckning redan i
förskollärarutbildningen. Exempel på olika aktiviteter med både yngre och äldre förskolebarn kan
vara hur man bör tänka kring valet av applikationer, tips på lämpliga aktiviteter och hur man kan
använda lärplattan till pedagogisk dokumentation.
25
6.1 Respons
Den respons vi har fått från olika personer har varit ovärderligt. Marie Andersson har visat upp vår
produkt för de pedagoger hon har besökt i sitt arbete. Hon har även lyft vårt arbete på "pedagogisk
pub" där pedagoger från förskola och skola kommer frivilligt för att ta del av, och diskutera olika
ämnen. Den lokala radiostationen Radio Gotland har kontaktat oss efter att de har läst våra
Twitterinlägg om vår produkt och sett vår hemsida och bjöd in oss för att berätta om vår produkt
och förskolläraryrket i tio minuter. Hemsidan har stadigt ökat i besökare från sidans uppstart. Under
november månad 2016 hade vi i snitt ca 20 besökare per dag. Vi har själva spridit hemsidan via
Facebook och Twitter. En person har även efterlyst vår hemsida via en Facebook-sida där personen
la ut en bild på Labbadabba och undrade var hon kunde hitta hemsidan och våra QR-koder. Med
denna respons kan vi tydligt urskilja vilket behov vår produkt fyller.
6.2 Fortsatt utveckling av produkten
Vår produkt, Tryck & Pek kan utvecklas med flera arbetssätt som programmering, filmskapande,
källkritiskt granskande och hur man kan använda Skype i förskolan. Vi skulle även kunna utveckla
vår produkt genom att synliggöra hur det digitala lärandet sker utan att använda det digitala. Hur
kan man till exempel träna på logiskt tänkande som krävs vid programmering utan att använda
något digitalt verktyg? Avslutningsvis undrar vi hur behovet av färdigt material med digitala
verktyg kommer att utvecklas i framtiden.
26
Referenslista
Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999). Barn erövrar datorn: en utmaning för vuxna. Lund:
Studentlitteratur
Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer: lärandets villkor i mötet
med nya medier. Lund: Studentlitteratur
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Diaz, Patricia (2012). Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5.
uppl. Umeå: Fundo
Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget
Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet
Skolverket (2016). Remiss läroplan för förskolan digital kompetens. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolvekret.se/polopoly_fs/1.254791!Remiss_Laroplan_for_forskolan_digital_kompetens_2016-11-
03.pdf (Hämtad 2016-11-04)
Sundin, Bosse (2006). Den kupade handen: historien om människan och tekniken. 2., utök. uppl. Stockholm:
Carlsson
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm:
Vetenskapsrådet
Öhman, Margareta (2006). Den viktiga vardagen: vardagsberättelser och värdegrund. 1. uppl. Hässelby: Runa
Tidningsskrifter
Forsling, Karin (2011). Digital kompetens i förskolan. Karlstads universitets pedagogiska tidskrift, årgång 7, nr, 1
s.76-95.
Lindgren, Karin (2016). Lång väg kvar till digital likvärdighet. Läranastidning nr. 15, s.6
Elektroniska resurser
Alexanderson, Kristina & Davidsson, Pamela (2016). Eleverna och internet 2016. Internetstiftelsen i Sverige.
www.iis.se (hämtad 2016-10-05)
Bjärvalls, Katarina (2016). Jakten på Pikachu hotar våra sinnen. Dagens Nyheter. Kultur http://www.dn.se/kultur-
noje/jakten-pa-pikachu-hotar-vara-sinnen/ (Hämtad 2016-12-26)
Europaparlamentet (2007). Nyckelkompetenser för livslångt lärande. En europeisk referensram. Belgien: Europiska
gemenskaperna. https://bookshop.europa.eu/sv/nyckelkompetenser-foer-livsl-ngt-laerande-pbNC7807312/
(Hämtad 2016-11-17)
27
Dunkels, Elza & Kardefelt-Winther, Daniel (2016). Alarmistiskt om digital teknik. Forskare som svartmålar ungas
nätvanor gör bara saken värre. Dagens Nyheter. Kultur http://www.dn.se/arkiv/kultur/alarmistiskt-om-digital-
teknik-forskare-som-svartmalar-ungas-natvanor-gor/ (Hämtad 2016-11-14)
Lilja, Ylva & Uddgård, Amanda (2015). IKT i förskolan- Hur börjar man?. (examensarbete) Uppsala Universitet.
Lundholm, Anna, annalundholm.se http://www.annalundholm.se/category/utveckling/page/2/ (hämtad 2016-12-28)
Nationalencyklopedin, informationsteknik.
www.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/informationsteknik (hämtad 2016-10-10)
Nationalencyklopedin, IT. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/it (hämtad 2016-10-10)
Nationalencyklopedin, QR. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/Qr (hämtad 2016-10-11)
Nationalencyklopedin, surfplatta. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/surfplatta (hämtad 2016-10-18)
Nationalencyklopedin, sociala medier. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier (hämtad
2016-10-28)
Skolverket; Didaktik – vad, hur och varför. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik (Hämtad
2016-12-28)
Walldén, Hillström, Kristina (2014). I samspel med surfplattor. Pedagogisk forskning i Uppsala. diva2:800751.
28
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjufrågor till Marie Andersson
Bilaga 2 - Qr-koder
Bilaga 3 - E-bok
Bilaga 4 - Bildredigering
Bilaga 5 - Enkäter
Bilaga 6 - Stödfrågor vid uppföljningssamtal
Bilaga 7 – Hemsidan
Bilaga 8 – Uppdrag till QR-koder
Bilaga 9 – Manus till E-boken
29
Bilaga 1
Frågor till Marie Andersson, Ikt-pedagog på Region Gotland, torsdagen den 6 oktober
• Ålder?
• Vilken påverkan har digitala medier på ditt vardagliga liv?
• Favorit teknisk pryl?
• Hur är ditt uppdrag utformat?
• Hur har du kommit dit där du är idag?
o Utbildning?
o Tidigare yrken?
• Hur tolkar du vad digitala medier är?
• Hur jobbar du mot pedagoger i förskolan?
o Vilken forskning stärker detta?
• Hur vidareutbildar ni pedagoger med plattan?
o Hur följs detta upp?
• Vad tipsar ni om för olika digitala medier ex applikationer, bee boot?
o Hur går urvalsprocessen processen till?
• Hur har du upplevt pedagogers bemötande med digitala medier?
o Hur kan man möta eventuella negativa erfarenheter?
• Vad tycker du är bäst med digitala medier?
30
Bilaga 2
Qr-koder
31
Bilaga 3
E-bok och experiment
32
Bilaga 4
Bildredigering
33
Bilaga 5
Ringa in det alternativ som passar in
Vilken aktivitet har ni gjort
QR-koder E-bok Foto och bild
Tid vid utförande av aktivitet
0-15 minuter 16-30 minuter 31 minuter eller mer
Åldern på barngruppen
1-2 år 3-5 år Blandad ålder
I vilken grad var aktiviteten anpassad till barnens ålder
Inte alls bra ganska bra bra mycket bra utomordentligt bra
I vilken grad uppfylldes målen för aktiviteten
Inte alls bra ganska bra bra mycket bra utomordentligt bra
I vilken grad har det hjälp dig som pedagog att fortsätta med digitala medier
Inte alls bra ganska bra bra mycket bra utomordentligt bra
Skulle du vilja pröva någon liknande uppgift igen?
Nej Kanske Ja
Övriga kommentarer:
34
Bilaga 6
Stödfrågor vid uppföljningssamtal
• Hur har det gått?
• Hur många aktiviteter har ni genomfört?
• Har något inte fungerat?
• Vad gillade ni bäst med aktiviteterna?
• Kan ni tänka er att fortsätta arbeta med digitala medier?
• Finns det något som ni anser att vi kan utveckla?
• Hur har tid marginalen varit tycker ni?
• Tycker ni att de didaktiska planeringarna har varit till hjälp?
35
Bilaga 7
Hemsidan
36
37
Bilaga 8
Uppdragen till QR-koderna
• Hitta något som är blått
• Hitta något som är gult
• Hitta något som är rött
• Hitta något som har kanter
• Hitta något som är runt
• Hitta något som är platt
• Hitta något som är mjukt
• Hitta något som är hårt
• Ställ dig bakom en kompis
• Ställ dig bredvid en kompis
• Hoppa jämfota fem gånger
• Snurra ett varv
• Stå på tå
• Räkna tillsammans till tio
• Krama en kompis
• Klappa i takt till sången bä bä vita lamm
38
Bilaga 9
Manus till Labbadabba den exprimentglada grodan
s.2
Det var en vanligdag och Grå och Pim satt och spelade spel. Idag var ingen vanlig dag, idag skulle
det börja en ny kompis på förskolan.
-Hej, jag heter Labbadabba och är en Groda. Jag älskar kemiska processer och fysikaliska fenomen.
-Hej Labbadabba, jag heter Pim och det här är Grå. Vi älskar båda alla regnbågens färger. Vill du
vara med och spela?
Labbadabba satte sig ner och kände sig så glad att den fick leka med Grå och Kim Koala.
s.3
Grå satt tyst under spelets gång och funderade på vad kemiska processer och fysiska fenomen
egentligen var.
undrar vad det är…. att man får en superkraft? Om jag hade så skulle jag med min superkraft hoppa
till en annan del av världen eller ända upp till månen.
s.4
När spelet var slut kunde Grå inte hålla sin förundran.
-Labbadabba, vad är kemiska processer och fysikaliska fenomen.
-Det bästa med Kemiska processer och fysiska fenomen är att man först får gissa vad som ska
hända, ställer en hypotes, och sen får man se om det som hände stämmer överens med ens hypotes.
Både Grå och Pim tittade storögt på Labbadabba.
- Typ som magii? undrade Kim koala
- Eller en superkraft? undrade Grå
s.5
-En superkraft vet jag inte om jag skulle kalla kemiska processer och fysikaliska fenomen, men
magi, fast man gör bara Experiment. Berättade Labbadabba
-Experiment? Vad är det? Undrade Grå, som kände sig lite besviken att det inte var någon
superkraft.
-Experiment handlar om att man blandar olika ämnen med varandra och ser vad som händer som
tillexempel om man blandar sand och vatten så blir det geggamojja. Eller så provar man hur olika
39
saker påverkar varandra och vad som är skillnaden. Exempelvis vad det är för skillnad mellan att
åka i rutschkana med fleecebyxor och med galonbyxor.
s.6
-Har du inte något experiment som vi kan göra? Undrade Pim
-JAJAJAJA, sa Grå
-Hmmmm, låt mig tänka sa Labbadabba och tittade sig omkring.
Som tur var så satt de i förskoleavdelningens kök, och alla som älskar kemiska processer vet att
köket är den bästa platsen. När man bakar kakor blandar man olika ingredienser och det räknas
som kemiska processer.
s.7
-Det första vi behöver är en flaska och en ballong, vet ni vart vi kan hitta det någonstans?
-Hur stor ska flaskan vara?
-En liten flaska, typ 33 cl.
-Det kan jag hämta! Sa Pim
-Ska ballongen vara i en speciellfärg? Undrar Grå
-Nej du får ta vilken färg du vill. Svarar Labbadabba
-Okej! Sa Grå lyckligt och skynda sig iväg för att hämta en gul ballong under tiden som Pim
hämtade en flaska.
s.8
-Vad behöver vi mer Labbadabba? Undrade Pim
-Vi behöver en syra och en bas, som ättika och bakpulver.
-Bakpulver! Ropade Grå och försvann i en hisklig fart
-Labbadabba kan du hjälpa mig med ättiksflaskan? Undrande Pim
-Självklart min käre medforskare!
s.9
Grå hade fått klättra högt i skafferiet för att komma åt bakpulvret. Men det gjorde inget för Grå
kände sig så ivrig att få se det magiska som skulle ske. Annars var Grå inte så förtjust i höga höjder,
men det kändes nästan som superkrafter.
40
s.10
-Har vi alla saker nu Labbadabba? Undrade Grå
-Nästan, vi behöver ett matmått på 15 milliliter och en tratt.
-Jag vet vart mat måtten finns men inte vilket som är på 15 milliliter. Berättade Pim
-Men hämta de du tror är lagom stora.
Pim kom bärande på flera olika matmått i olika storlekar.
-Vilken tror du blir bäst Labbadabba?
-Det ska stå 15 milliliter på skaftet så vet vi vilken som är rätt.
s.11
-Vad bra att ni hittade rätt mått, och alla saker är samlade. Nu ska vi se vi måste ha en bricka under
fall om vi spiller.
-Ok! Jag hämtar, sa Grå i rask takt och är snabbt tillbaka till dem andra med brickan.
-Kan vi börja nu? sa Grå och Pim ivrigt i kör.
s.12
Vännerna mäter upp två matskedar bakpulver i ballongen, här behövdes tratten.
Laddabadda mäter upp 4 matskedar ättika och häller det i flaskan med hjälp av tratten.
Försiktigt utan att spilla något bakpulver ner i flaskan trädde Labbadabba ballongen över
flaskhalsens mynning.
s.13
Grå och Pim tittade som förtrollade på flaskan. Grå vågade inte ens blinka för att kanske missa
något. Efter en stund började både Grå och Pim skruva på sig, det hände inget.
-Ska det inte hända något Labbadabba? Undrade Pim
-Jo det kommer att hända något men först måste vi ställa vår hypotes. Vad tror ni kommer att
hända?
-Titta nu noga! Uppmanade Labbadabba sina vänner. Nu ska jag visa på under!