Undervisning i förskolan
Ett pågående aktionsforskningsprojekt
Presentation, Handleda vidare, 2018-10-25
Maria Olsson [email protected] &Elisabeth Lindgren Eneflo [email protected]
Upplägg
• Bakgrund
• Tidigare forskning
• Forskningsprojektets design och genomförande
• Preliminära resultat
Hur det hela tog sin början…
Den nya skollagen träder i kraft den 1 juli 2011 (SFS, 2010:800).
Förskolan blir en egen skolform och därmed det första steget i vårt lands samlade utbildningssystem.
Förskolan omfattas av begreppen undervisning och utbildning.
2015 – ett uppdrag från en förskolechef om att leda ett utvecklingsarbete om undervisningsbegreppet i förskolan.
Från utvecklingsarbete till forskningsprojekt
Samverkan mellan kommunen och högskolan
Kommun Högskola
”Undervisning i förskolan”
Forskningsprojektet startar”Undervisning i förskolan” Hösten 2017 – Våren 2019
Skollagen“sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling
och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden
(SFS 2010:800/SFS 2018:1158, 3§)
Reviderad läroplan”syfta till barns utveckling och lärande genom
inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. /…/ omsorg, utveckling och lärande
bildar en helhet”(Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2018)
Undervisning associeras till förmedling och rymmer inte ”den rörlighet och variation som de små barnen behöver” (SOU 1985:22, s. 189).
Grund vetenskap och berövad erfarenhet (Nilholm, 2017)
Vetenskaplig grund ochbeprövad erfarenhet(SFS 2010:800/SFS 2018:1158)
Medveten undervisning bedrivs inte på många förskolor (Skolinspektionen, 2016)
Professionens röster blir inte hörda (Helenius, 2017)
Relationen mellan granskare och den granskade har stor betydelse för utvecklingsarbetet(SOU 2018:48)
Tidigare forskning - å ena sidan och å andra sidan
Ett kontroversiellt begrepp
(Bruce, 2016; Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013; Rosenqvist, 2000; Sundberg & Ottander, 2013)
Ska vi bli skola? Omsorg och lek kan gå förlorad
Hur mycket ska förskollärare ingripa?
Persson (2015) betonar dialogens och relationens betydelse. Undervisning i förskolan kan förstås som en process, där förskolläraren utgår från barnets förståelse och intresse av en aktivitet. Lärandet syns i att barnen förmår använda sina resurser på ett nytt sätt eller i en annan situation. Undervisning inbegriper alla situationer då förskolläraren förmår utveckla barns lärande i dialog.
Ett användbart begrepp
Processinriktat - målinriktat?
Barns frågor utgångspunktExperimenterande UtforskandeIcke linjärt tänkande
(Palmer & Lenz Taguchi, 2017)
Doverborg m.fl. (2013) förespråkar en målinriktad undervisning
(lärandeobjekt) där pedagoger och barn interagerar.
I Lindgren Eneflo (2014) framträder argument för såväl en processinriktad som en målinriktad pedagogik.
Jonsson (2011) om Nuets didaktik:
”Lärande möten där situationers didaktiska förutsättningar bygger på ett förhållningssättoch hanteras på stående fot i långt större utsträckning än vad de detaljplaneras i förväg”.
”Flexibiliteten i de didaktiska förutsättningarna utgör villkor för det lärande som erbjuds”.
I Vinterek & Lindqvist (2015) visas att de skolämnes/faktainriktade kunskapsområdena planeras oftare än andra områden såsom samarbete, empati och kreativitet.
Spontant – planerat?
Forskning pågår!
• Pilgren, Ann S. (2017) Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer.
• Jonsson, A., Williams P., & Pramling Samuelsson, I. (2017) Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare.
• Melker, K., Mellgren, E., Pramling Samuelsson, I. (2018) Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus.
• Sheridan, S., & Williams, P. (red.) (2018) Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt.
Olika bilder framträder –
ett vittomfattande begrepp!
Skolifiering - lek och omsorg
Katederundervisning - dialog
Inget för förskolan - också för förskolan
Processinriktat - målinriktat
Spontant - planerat
Ett begrepp som väcker många tankar!
Undervisning i förskolan
Undervisning i förskolan
Forskningsprojektets syfte och design
Preliminärt syfte:-att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan-att bidra till förskollärares professionsutveckling.
-att utveckla kunskap om hur förskollärare ger innebörder åt undervisning i förskolan-att bidra till förskollärares professionsutveckling.
Aktionsforskning- Paraplyterm – en variationsrik forskningsfamilj
- Forskar tillsammans med förskollärarna – forskningscirkel
- Nytta för praktiker – förskollärare och forskarsamhället
- Process och resultat lika viktiga
- Demokratisk kunskapsprocess – förskollärares röster hörs
- Gagna underprivilegierade grupper – utveckling för deltagarna
- Möjliggöra förbättringar i förskolans verksamhet
(Jfr Bradbury, 2015; Holmstrand & Härnsten, 2003; Olsson, 2016)
Vad har vi gjort och vad ska vi göra?
Två faser:
I: En träff/månad (2017 ht – 2018 vt)
II: Bearbetning av material, två träffar (?) (2018 ht – 2019 vt)
Vad har träffarna handlat om?Deltagarnas frågor och erfarenheterBerättelser och filmer från praktikenTexter med grund i olika perspektivAktuell forskning Våra roller?
SamtalsledareUtmana erfarenheterna, förslag på innehåll Skrivit minnesanteckningar, spelat in, transkriberat
ReferenserBradbury, H. (2015). Introduction: How to Situate and Define Action Research. I H. Bradbury (red.),
The Sage Handbook of Action Research. (3rd ed.) (s. 1–9). Los Angeles: SAGE.
Bruce, B. (2016). Omsorgsfullt samspråkande. I B. Riddersporre, & B. Bruce, (red.) Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (s.145–164). Stockholm: Natur & Kultur Akademiska.
Dahlberg, Olsson & Theorell, (2013). Det Magiska Språket – små barns relationer till språket, läsande och skrivande i en globaliserad värld. I Resultatdialog 2013. (s.59-71). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.
Helenius, O. Förskolan möter inspektionspedagogiken. Alba.nu. Hämtad från http://www.alba.nu/sidor/31352
Holmberg L., & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan: en kritisk granskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Jonsson, A. (2011). Nuets didaktik. Förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta. (Licentiatuppstas, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.) Göteborg: Göteborgs universitet.
Jonsson, A., Williams P., & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning & lärande, 5 (1), 90-109.
Lindgren Eneflo, E. (2014). Dokumentationens dilemman. Förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation. (Licentiatuppsats nr 17 i Pedagogiskt arbete.) Umeå: Umeå universitet.
Lpfö 98, reviderad 2018 (2018). Hämtad 2018-09-19 från ttps://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a741815d2/1535537399180/Laroplan_forskolan_SKOLFS_2018_50.pdf
Melker, K., Mellgren, E., & Pramling Samuelsson, I. (2018) Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus.Forskning om undervisning & lärande, 6(1), 64-86.
Nilholm, C. (2017). Skola på vetenskaplig grund eller grund vetennskap? Claes Nilholms blogg, bloggportalen, Uppsala universitet. Hämtad 2018-09-19 från https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/skola-pa-vetenskaplig-grund-eller-pa-grund-vetenskap-
Lpfö 98, reviderad 2018 (2018). Stockholm: Skolverket.
Olsson, L. M. (2013). Taking Children’s Questions seriously: the need for creative thought. Global Studies of Childhood. 3(3), 230-253.
Olsson, M. (2016). Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med ’alla’ barn. En deltagarorienterad studie (Doktorsavhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.) Stockholm: Stockholms universitet.
Palmer, A., & Lenz Taguchi, H. (2017). SEMLA: Socioemotionellt och materiellt lärande I förskolan. I A.-L. Lindgren, N. Pramling, & R. Säljö (red.) Förskolan och barns utveckling, (s. 245–259). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Pilgren, A., S. (2017). Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer. Stockholm: Natur Kultur Akademisk
Persson, S. (2015). Delstudie 4. Pedagogiska relationer i förskolan. I I. Tallberg Broman, A.-C. Vallberg Roth, L. Palla, S. Persson (red.) Förskola tidig intervention. Vetenskapsrådets skriftserie, delrapport från SKOLFORSK, (s. 121–140). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Rosenqvist, R.-M. (2000). Undervisning i förskolan? En studie av förskollärarstuderandes föreställningar. (Doktorsavhandling, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Lärarhögskolan, Stockholm.) Studies in Educational Sciences 27. Stockholm: Lärarhögskolan Stockholm.
SFS 2010:800. Skollag. Hämtad 2018-09-19 från ww.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen (2016).Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Kvalitetsgranskningsrappport. Hämtad 2017-01-15 från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf
SOU 1985:22. Förskola-Skola. Betänkande av Förskola-skola-kommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2018:48. En lärande tillsyn – Statlig granskning som bidrar till verksamhetsutveckling i vård, skola och omsorg. Stockholm: Finansdepartementet.
Sundberg, B., & Ottander, C. (2013). The Conflict Within the Role: A longitudinal Study of Preschool Student Teachers’ Developing Competence In and Attitudes Towards Science Teaching in Relation to Developing a Professional Role. Journal of early childhood teacher education, 1(34), 80–94.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vinterek, M., & Lindqvist, G. (2015). Att utmana och stimulera barns utveckling och lärande i förskolan. Rapport 428, Skolverket. Stockholm: Skolverket.
Williams. P. Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Opublicerat material
Lindgren Eneflo E. (2015). Undervisning i förskolan.