Download - Vad maoisterna döljer för folket (1973)
M. Altajskij
i VAD MAOISTERNA DÖLJER FÖR FOLKET Kommentarer till Kinas kommunistiska partis i o: e kongress
0S.
M. Altajskij
Vad maoislerna döljer för folkel Kommentarer till Kinas kommunistiska partis i o: e kongress
Pressavdelningen vid Sovjetunionens Ambassad i Sverige
R y s k a or iginale ts t i tel:
T J T O M A O I S T Y S K R Y V A J U T O T N A R O D A . Z a m e t k i o X sezde K P K .
T rycke r ibo l age t Iva r H a e g g s t r ö m A B S t o c k h o l m 1973
Kinas kommunistiska parti höll sin I0:e kongress i största hem
lighet. Allt var omgivet av sekretess — förberedelserna till
kongressen, själva det faktum att den ägde rum och innehållen
i talen. Kongressdokumenten offentliggjordes först när kon
gressen var över.
Varför detta hemlighetsmakeri? Vad är det som maoisterna
föruiker dölja för det kinesiska folket och hela världen?
Det är frågor som Af Altajskij tar upf> och besvarar i den
na broschyr.
» S e p t e m b e r h ä n d e l s e r n a » 1971 , s o m l e d d e till a t t » o r d f ö r a n d e M a o s nä rmas t e
vapenbrode r och e f t e r t r äda re» L i n P i a o och en stor g r u p p a n d r a p rominen ta
poli t iker försvann från den pol i t iska a renan , fick en s tark chockverkan i Pe
king och l ams log till stor del den mao i s t i ska mi l i t ä rbyråkra t i ska g ruppens
verksamhet .
Att b r inga o rdn ing och reda i Pekinghierark in blev en av de mes t a n g e l ä g n a
uppgi f te rna . J u s t där för blev det nödvänd ig t att hå l l a den 10:e par t ikongressen
t id igare än m a n från bör jan h a d e avsett . M a o g r u p p e n kunde dock inte hå l l a
kongressen utan att dessför innan ha genomför t en total u t rensning i a r m é n och
ol ika länkar av den pol i t i ska a p p a r a t e n . O m f a t t n i n g e n a v denna utrensning
f ramgår av r appo r t e r i u t ländsk press o m att mer än 30 000 mi l i t ä re r av olika
g rade r s tä l ldes inför rät ta i s a m b a n d m e d »a f f ä r en L i n P i a o » .
I mit ten av 1973 dök det u p p tecken på akt iva förberedelser till 10:e kon
gressen. Men mao i s t e rna insvepte he la förberedelsearbete t och s j ä l v a det fak
tum att kongressen h a d e inkal la ts i en s l ö j a av heml ighet , s o m o m det inte a l ls
gä l l de en kongress m e d ett hä r skande par t i , s o m pås t å s ha 28 mi l joner m e d l e m
mar , utan något s lags möte mel lan represen tan te r för heml iga s ä l l skap .
Et t k n a p p h ä n d i g t ma te r i a l från 10:e kongressen ( C h o u En- l a i s pol i t i ska
rappor t , W a n g Hung-wens rappor t o m ä n d r i n g a r i K i n a s kommuni s t i ska par t i s
s tadgar , en i n fo rma t ionskommuniké o m 10:e kongressen, K i n a s kommuni s t i ska
part is s t a d g a r och en s lu t rappor t o m det första p l e n a r s a m m a n t r ä d e t m e d K i n a s
kommunis t i ska par t i s cen t r a lkommi t t é under 10:e m a n d a t p e r i o d e n ) pub l ice ra
des efter kongressen.
Den sekretess, som o m g a v kongressen, v i t tnar o m mao i s t e rnas fruktan för det
kinesiska folket och vär ldsop in ionen och o m den osäkerhet de känner inför
f ramtiden.
M a o Tse - tung och hans g r u p p är l jusskygga och r ä d d a för publ ic i te t . D ä r f ö r
t i l lgriper de favor i tmetoden hos de kinesiska härskarna i det förf lutna — en
s jä lvva ld polit isk och ideologisk isolering.
Kongres sen d e m o n s t r e r a d e ännu en g å n g det ant isocia l is t i ska innehållet i
maois te rnas polit ik inom landet och bekrä f t ade den sovjet f ient l iga kursen från
K K P : s 9:e kongress p å det internat ionel la p lane t .
H u r har då M a o Tse - tungs g r u p p , o m vars d ik ta tur det t a l ades p å k o m m u
nist- och a rbe ta rpa r t i e rnas konferens i M o s k v a 1969. lyckats bevara sin mili
tärbyråkrat iska m a k t a p p a r a t ?
K A M O U F L A G E F Ö R E N A L L V A R L I G K R I S
I s lu tkommunikén o m kongressen p å s t å s det att den va r » e n sol idar i te tens
kongress, en seg ra rnas kongress och en kongress full av vital kraft och energ i» .
Men är inte denna käcka ton ba ra ett k a m o u f l a g e för den svåra kris m a o i s m e n
u p p l e v e r ? T r o t s p å s t å e n d e n a o m K K P : s ö k a d e m e d l e m s a n t a l är det j u ett
f ak tum att par t ie t s o rgan i sa t ioner i real i te ten inte fungerar s o m l ivsdugl iga och
verkl igt l e d a n d e o rgan . D e t f r a m g å r inte mins t a v att förberedelserna till kon
gressen inte i n k l u d e r a d e n å g r a konferenser m e d par t ie ts provinsorganisa t ioner ,
s o m enligt s t a d g a r n a skul le h a vall o m b u d e n till kongressen. I n g a provinskon
ferenser hölls och det v a l d e s inte hel ler n å g r a o m b u d . I strid även mot de
s t adga r , s o m an togs p å K K P : s 9:e kongress , b lev o m b u d e n i real i te ten ut
n ä m n d a eller, som det heter i kommunikén , » v a l d a » g e n o m » u p p r e p a d e åsikts
utbyten och konsul ta t ioner o m k a n d i d a t u r e r n a » , fast inte ett o rd sades o m
vi lka det egent l igen va r s o m h a d e » v a l t » dessa o m b u d och vi lka de represen
te rade .
T i l l y t t e rmera visso n ö j d e s ig kongressen, s å s o m k o m m u n i k é n i real i te ten
m e d g e r , m e d a t t sä t ta sin s t ä m p e l p å den uppgöre l se , som h a d e nåt ts under
den h å r d a k a m p e n inom den mao i s t i ska g ruppen , och reg is t re rade i s j ä lva ver
ket b a r a resul ta ten av en inveck lad kohande l .
I kongressdokumenten p å s t å s fö l j ande : » E r f a r e n h e t e r n a från de fyra senaste
å ren h a r till ful lo bekräf ta t r ikt igheten av par t ikongressens pol i t i ska såväl som
organ i sa to r i ska l in je .» D e kinesiska l edarna be tonade p å a l l a sätt p å 10:e kon
gressen kontinuiteten m e d 9:e kongressens l inje. B å d e C h o u En- la i och W a n g
H u n g - w e n f ramhöl l m e d särskil t eftertryck att den pol i t iska r appor t en till 9:e
kongressen, vi lken s o m bekan t f r amfördes av L in P iao , » h a d e u ta rbe ta t s under
o rd fö rande M a o T s e - t u n g s personl iga l edn ing» . F a k t a och t o m s j ä lva doku
men ten från 10:e kongressen , de m e d g i v a n d e n som g jordes i C h o u En- l a i s och
W a n g H u n g - w e n s rappor te r , tyder dock inte a l ls på att m a o i s m e n skulle ha
haft rä t t u t an v i t tnar t vä r tom o m ett nytt f iasko för m a o i s m e n , en fortsat t d j u p
kris för den h ä r s k a n d e kl icken i Peking.
D e t ä r ett f a k t u m at t M a o Tse - tungs pol i t iska kurs, som g o d k ä n d e s av 9:e
kongressen, f r a m k a l l a d e s k a r p a motsä t tn inga r i n o m den kinesiska ledningen,
ef tersom denna kurs inte b a r a var ur s tånd att anvisa en v ä g till lösningen av de
p r o b l e m lande t s tod inför u tan också stod i motsä t tn ing till huvud tendense rna
i den in ternat ionel la s i tuat ionens utveckl ing. M a o i s t e r n a b lev där fö r tvungna
at t m a n ö v r e r a och by ta taktik för att a n p a s s a sig till den nya s i tuat ionen.
D e t ä r verkl igen svår t at t ta la o m riktigheten av den o rgan i sa to r i ska linjen
s e d a n de l e d a n d e o rganen i K K P p å 9:e kongressen h a d e t i l lsatts » u n d e r per
son l ig l edn ing» a v M a o T s e - t u n g och denne personligen h a d e be teckna t L i n
P i a o s o m sin » t rognas t e s t r idskamra t , n ä r m a s t e m e d h j ä l p a r e och e f t e r t r äda re» ,
varef ter de t fö l jde en hänsynslös räfst s o m d r a b b a d e m å n g a l e d a m ö t e r av p o
li t iska by rån och m å n g a loka la l eda re . U n g e f ä r hälf ten av pol i t i ska byråns
l edamöte r , inklusive » e f t e r t r ä d a r e n » s jä lv , v i s ade sig plöts l igt v a r a » b o r g e r l i g a
karr iär is ter , r ä n k s m i d a r e , kontrarevolut ionärer , b e d r a g a r e , fö r rädare och foster-
l andssv ika re , kuomin tangagen te r , trotskister, spec ia lagen te r och revis ionis ter» .
H u r kan m a n t a l a o m »r ik t igheten av M a o Tse - tungs o rgan i sa to r i ska l in je» ,
när m a n var tvungen att inkal la kongressen före utsat t tid och ä n d r a par t ie t s
s t adga r för att p å något sätt rä t ta till den organ isa tor i ska o r e d a n i makts t ruk
turen efter »a f f ä r en L i n P i a o » ?
S P Å R E N E F T E R B R O T T E N S O P A S I G E N
T r o t s att en »po l i t i sk r appo r t från K i n a s k o m m u n i s t i s k a par t i s cen t ra lkom
mi t t é» stod på kongressens dago rdn ing , a v g a v s dock i prakt iken ingen s å d a n
rappor t . K o n g r e s s e n b e s v a r a d e inte en e n d a viktig f r åga o m utveckl ingen i
K i n a och inom par t ie t . I s j ä l v a verket tog den inte ens u p p n å g r a s å d a n a f rågor .
S å s o m f r a m g å r a v k o m m u n i k é n ä g n a d e s ig kongressen f rämst å t f rågor s o m
g ä l l d e makt fö rde ln ingen inom mao i s t e rnas mi l i t ä rbyråkra t i ska g r u p p . J u s t där
för blev »a f fä ren L i n P i a o » den cen t ra la f rågan .
D e kinesiska l eda rna s tä l ldes inför ett except ione l l t svår t p r o b l e m : at t f a la o m
»a f f ä r en L i n P i a o » u t an at t i real i teten s ä g a någont ing . I C h o u E n - l a i s r a p p o r t
pås t å s att » L i n P i aos par t i f ient l iga g r u p p bes tod b a r a av en handful l personer ,
den va r ex t remt i so le rad i he la par t ie t , he la a r m é n och folket, he la l ande t och
kunde inte påve rka s i tua t ionen i des s he lhe t» . M e n o m det s t ä m m e r , hur lö j l iga
ä r d å inte de b o m b a s t i s k a r e s o n e m a n g e n o m at t l ikvider ingen av L i n P i a o » ä r
en av vår t par t is s törs ta segrar s e d a n 9 :e kongressen, ett hår t s l ag m o t inre och
yttre f iender» och at t a v l ä g s n a n d e t a v L i n P iao , enligt C h o u E n - l a i , ha r b i
dragi t inte b a r a till a t t » 9 : e kongressens l inje t rängt ännu d j u p a r e in i folkets
m e d v e t a n d e » u tan också till a t t » a l l v a r l i g a na turka tas t rofer övervunni t s» . I
sanning: när m a n försöker bev i sa för mycke t så bevisar m a n ingent ing a l l s !
F ö r att a v l e d a u p p m ä r k s a m h e t e n från mis s lyckandena för M a o T s e - t u n g s
polit ik inom K i n a försöker de kinesiska l eda rna att f r ams tä l l a » s e p t e m b e r h ä n
de l se rna» 1971 s o m ett resul ta t a v u t l ä n d s k a krafters ränkspe l . E n tid försökte
den kinesiska p r o p a g a n d a n t o m att presentera L i n P i a o s o m en » M o s k v a
a g e n t » , m e n de t ta påhi t t v i sade sig v a r a så u p p e n b a r t o r iml ig t a t t m a n i Pek ing
fann för gott att p å 10:e kongressen nö ja s ig m e d at t söka f r ams tä l l a M a o T s e -
tungs n ä r m a s t e s t r i d skamra t s o m en ynklig konspi ra tör och h jä lp lös poli t isk
in t r igmakare , vi lken efter ett t red je och s is ta miss lyckat försök a t t » b e g å at ten
tat m o t den store ledarens l iv» skulle ha » o l a g l i g t t i l l skansat s ig ett f lygp lan
och s tar ta t m e d det för att deser te ra till de sovje t i ska revis ionis terna m e n s tör ta t
och förolyckats p å M o n g o l i s k a fo lkrepubl ikens t e r r i to r ium».
De t är intressant att notera at t de t » t o p p h e m l i g a » ma te r i a l e t o m » a f f ä r e n
L i n P i a o » (av en eller annan an ledn ing h a m n a d e det ta ma te r i a l dock mycke t
snart p å a l la de s törs ta borge r l iga t idn ingarnas och nyhetsbyråernas redak t ioner )
ger vid handen , at t m a n i M a o s omgivn ing kände till L in P i a o s u p p r e p a d e a t
tentatsförsök mot M a o och att M a o T s e - t u n g och C h o u E n - l a i t o m k ä n d e till
L i n P iaos avsikter att f lyga till ett f r ä m m a n d e l a n d m e n a v en el ler annan an
ledning inte g j o r d e någo t för att förh indra de t ta .
V e m kan tro på s å d a n a rövarhistorier som av allt att d ö m a har fabricerats
i kansl ierna hos K a n g S h e n g s h e m l i g a po l i s? T j ä n s t e m ä n n e n vid dessa institu
t ioner kan inte a n k l a g a s för något övermåt t av fantasi eller för att v a r a särskil t
or ig inel la — de nöjer sig ined att tugga o m de redan på K u o m i n t a n g s tid trött-
körda kl ichéerna o m » M o s k v a s h a n d » och » d e n röda s o v j e t i m p e r i a l i s m e n » .
Men o m m a n ska lar bort de talr ika och s t u n d o m oförenl iga et iket terna på
»a f fä ren L i n P i a o » och ana lyse ra r enbart de pol i t i ska beskyl lningar , som Chott
En- la i r iktar m o t L i n P iao , så kan m a n inte l å ta bli at t f råga s ig : före låg det
öve rhuvud tage t någon pol i t isk s a m m a n s v ä r j n i n g och är inte he la p ra te t om
L i n P i a o som konsp i ra tö r ett försök att dö l j a den pr inc ip lösa m a k t k a m p e n i
M a o s n ä r m a s t e o m g i v n i n g och at t sopa igen spå ren efter den fysiska l ikvide
r ingen av L i n P i a o och hans n ä r m a s t e m e d a r b e t a r e g e n o m att k a m o u f l e r a det
he la s o m en f lygka tas t ro f? I s ina ivr iga försök att till var je pris k o m p r o m e t t e r a
L in P i a o tycks de kinesiska l eda rna inte b e g r i p a att de på det ta sätt d iskredi
terar s ig s j ä lva och l iknar underof f icersänkan hos G o g o l som » p r y g l a d e sig
s j ä l v » .
S o m m a r e n 1972 publ icerade, pressen i J a p a n och H o n g k o n g ett » t o p p h e m
l ig t» b rev från K i n a s k o m m u n i s t s k a par t is cen t r a lkommi t t é . Det var da te ra t
den 13 j a n u a r i 1972 och b e h a n d l a d e » L i n P i aos kon t ra revo lu t ionära s a m m a n
s v ä r j n i n g » .
I de t s k Ingen jö r sschen ia 571 (de t o m n ä m n d e s p å 10:e k o n g r e s s e n ) , som
p å s t å s vara en k o d p l a n för » v ä p n a t u p p r o r » , » m o r d på M a o T s e - t u n g » och
» t i l l s ä t t ande t av en ny cen t ra lkommi t t é för K i n a s kommunis t i ska p a r t i » , sägs
fö l j ande o m M a o T s e - t u n g :
» H a n har var je g å n g d rag i t f ram en kraft för att förgöra en annan ; i d a g dra r
han f r am den hä r för att förgöra den där , imorgon komine r han att d r a f ram
den d ä r för att förgöra den här ; i d a g lovpr isar han soml iga , m e n imorgon
s t ä m p l a r han d e m s o m för rädare och förintar d e m , i d a g sitter han t i l l s a m m a n s
m e d d e m p å tronen, m e n imorgon är de hans fångar . F l e r a decenniers historia
v isar at t de han bö r j a r be fordra sedan oundvik l igen d r a b b a s av poli t isk död .
V i l k a pol i t iska krafter ha r kunnat s a m a r b e t a m e d h o n o m till s lu te t? H a n s förre
sekreterare — en m ö r d a r e b l a n d m ö r d a r e , en f ångvak ta re b land f ångvak ta re ,
en av hans n ä r m a s t e m e d k ä m p a r och för trogna — h a m n a d e s jä lv i fängelse .
H a n s k o n a d e inte ens sin ende son utan drev h o n o m till vans inne ; han är en
fö rhä rdad r ä n k s m i d a r e och ett monster av g rymhe t ; han kan b e g r a v a v e m som
helst l evande och skylla all t ont på honom. D e t s tår helt klart att a l la , s o m
var i t hans för t rogna och s e d a n störtats, i s j ä lva verket har vari t s y n d a b o c k a r . »
O m de t ta d o k u m e n t är äk ta så visar det att t o m konsekventa maois te r , o m
de har en gnut ta poli t isk ansvar skäns la och p l ik tkäns la mot landet i behål l , förr
el ler senare inser m a o i s m e n s fördärvl ighet . J u s t de t ta är v a d s o m f r a m g å r av
» a f f ä r e n L i u S h a o - c h i » och »a f f ä r en L i n P i a o » .
O m » I n g e n j ö r s s c h e m a 5 7 1 » d ä r e m o t ä r en förfalskning (och det är en slut-
sats som tlras av m å n g a exper te r och t o m av p r o p a g a n d a n från T a i w a n ) ,
så mås te m a n s ä g a att mao is te rna har g jo r t den mycke t verkl ighets t roget och
kanske t o m natural is t iskt i överkant .
C h o u En- l a i tecknar i de mörkas t e fä rger en b i ld av de pol i t i ska sede rna
inom den hä r skande g r u p p e n i Peking, när han pås t å r a t t L i n P i a o tv ingades
att föredra en r appo r t , som han inte v a r överens m e d och » m o t vilken han
h a d e intr igerat i s m y g » , och när han o m m å n g a a v s ina kol leger av i gå r säger ,
att de »v i sa r sig inte utan ' o rd fö rande M a o s c i ta tbok ' i h ä n d e r n a , hå l le r inte
ett tal u tan ' leve o rd fö rande M a o ' på l ä p p a r n a , lovpr isar offentligt m e n hug
ger till bak i f r ån» .
O m det s t ä m m e r h a r o rd fö rande M a o ett hår t liv och en ännu sorg l iga re
f ramt id! Runt o m k r i n g sig har han » s p e c i a l a g e n t e r » , potent ie l la renega te r och
för rädare , » t i d m i n o r » och » funk t ionä re r» s o m under M a o Tse - tung - t änkande t s
baner k ä m p a r mot M a o Tse - tung .
M a o Tse - tungs vä l t a l ig t f o r m u l e r a d e appe l l till s ina a n h ä n g a r e o m » d e tre
m å s t e och de tre får inte» låter under de s sa oms tänd ighe t e r boks tav l igen s o m
ett skri från h jä r ta t ! » D e t ä r n ö d v ä n d i g t at t g e n o m f ö r a m a r x i s m e n ( l ä s » M a o
Tse - tungs i d é e r » ) och inte revis ionismen (i den mao i s t i ska j a r g o n g e n kan » r e -
v i s ion i sm» be tyda v a d s o m helst, även verk l ig marx i sm- l en in i sm i den m å n den
inte öve renss t ämmer m e d m a o i s m e n ) ; det är nödvänd ig t att enas och inte
spl i t t ras ; m a n m å s t e v a r a är l ig och r ä t t f r am och får inte in t r ige ra .»
Vacke r t sag t ! S y n d b a r a att va rken förfa t taren till d e n n a t i rad el ler hans
anhänga re v å g a r p l a c e r a sina egna ord och hand l inga r p å de hyl lor s o m m a r
keras av » d e tre m å s t e och de tre får i n t e» . I så fall skul le de i s j ä lvana lyse -
r ande och s j ä l v p r ö v a n d e syfte h a haft s tor användn ing för den färgs tarka u p p
sät tning av epitet s o m använts i s a m b a n d m e d » a f f ä r e n L i u S h a o - c h i » och
»a f f ä r en L i n P i a o » .
S å s o m det p å s t å s i »po l i t i ska r a p p o r t e n » (och de t t a ä r en a v h u v u d a n k l a
ge lse rna! ) a n s å g L i n P i ao och C h e n Po- ta at t » h u v u d u p p g i f t e n efter 10:e kon
gressen m å s t e v a r a att u tveckla p r o d u k t i o n e n » . M e n har d å o rd fö rande M a o
och hans p remiä rmin i s t e r C h o u En- l a i en a n n a n u p p f a t t n i n g ? Är inte p roduk
tionens u tveckl ing i s j ä lva verket huvuduppg i f t en för K i n a s o m av de kine
siska l eda rna s j ä lva be tecknas s o m ett »ef terbl ivet l and , ett u - l a n d » ? Även d o
kumenten från 10:e kongressen n ä m n e r j u b l a n d övr iga uppgi f te r at t de t är
nödvänd ig t »a t t g e n o m f ö r a en revolut ion och s t imule ra p roduk t ionens utveck
l ing» . C h o u En- la i y t t rade i sin r appo r t p å 10:e kongressen: » S o m a l l t id s l ä p a r
vi efter den ob jek t iva s i tuat ionens k r a v . » D e t ser ut s o m o m dessa ord ka rak
teriserar de kinesiska l eda rnas poli t ik t rä f fande och exakt .
T E R R O R K U L T U N D E R » K L A S S K A M P E N S » O C H » D E N F O R T S A T T A
R E V O L U T I O N E N S » S K Y L T
T e s e r n a o m » s k ä r p n i n g e n av k l a s s k a m p e n m e l l a n pro le ta r ia te t och bourgeo i -
s in» , » revo lu t ionens for tsät tning under p ro le ta r ia te t s d ik t a tu r» och » k a m p e n
m e l l a n de två v ä g a r n a — den kapi ta l i s t i ska och den soc ia l i s t i ska» ä n d a tills
k o m m u n i s m e n har segra t hör till de pos tu la t s o m de kinesiska l eda rna fl i t igast
a n v ä n d e r för a t t i 10:e kongressens dokumen t söka mot ive ra sin voluntar is t i ska ,
även tyr l iga pol i t ik , inklusive den be ryk tade »ku l tu r revo lu t ionen» , de o t a l iga
u t rensn ingarna och förföl je lserna mot heder l iga människor , s o m miss tänks för
a t t v a r a m o t s t å n d a r e till mao i s t e rnas poli t ik, s a m t Pekings förtal mot det so
cia l is t i ska sys temet i Sov je tun ionen och a n d r a broders ta te r . Det. ä r svår t att
s ä g a v a d s o m d o m i n e r a r i dessa r e s o n e m a n g — den pol i t iska d e m a g o g i n eller
okunnigheten nä r det gä l l e r den ve tenskap l iga soc ia l i smens teori. M a n skulle
kunna tro att M a o T s e - t u n g och hans ef terföl jare , s o m a ldr ig p å a l lvar har
s tudera t marx i smen- l en in i smens teori, h a d e gå t t vilse b l a n d tre t räd, at t de
h a d e förväx la t den soc i a l a s i tuat ionen i landet under pe r ioden o m e d e l b a r t
efter den socia l is t iska revolut ionens seger m e d det m o g n a socia l i s t i ska s a m
häl lets u p p b y g g n a d s p e r i o d och övergången till k o m m u n i s m e n , s o m nu p å g å r i
Sovje tun ionen . E n annan sak är dock helt u p p e n b a r — det kons t l ade utnytt
j a n d e t av teorin o m » k l a s s k a m p e n » för att mo t ive ra de ant isocia l i s t i ska hand
l inga rna och g r u p p k a m p e n o m m a k t e n inom den l e d a n d e kl icken i Peking
s a m t de lögnak t iga u t fa l len m o t Sov je tun ionen och a n d r a socia l is t iska länder ,
d ä r — enligt v a d M a o p å s t å r — » k a p i t a l i s m e n ha r r e s t au re ra t s» .
D e kinesiska l e d a r n a s a l la r e sonemang om k l a s s k a m p e n str ider helt m o t logik
och fakta . D e pås t å r j u at t K i n a är ett social ist iskt l and , att p ro le ta r ia te t s
d ik ta tur s tärktes i K i n a under »ku l tu r revo lu t ionen» och att »ku l tu r revo lu t io
nen» i s ig s jä lv , som de säger , » ä r en stor pol i t isk revolut ion av pro le ta r ia te t
mot bourgeois in och a l l a a n d r a u tsugarklasser , en revolut ion s o m äger rum un
der s o c i a l i s m e n » .
O m m a n tar dessa på s t åenden av de kinesiska l eda rna p å a l lvar så är föl
j a n d e s lutsats o f r ånkoml ig : ant ingen ha r det i K i n a öve rhuvud tage t inte före
k o m m i t någon social is t isk revolut ion, någon koopera t iv omorgan i sa t ion av lant
bruket , någon o m d a n i n g a v den kapi ta l i s t i ska industrin och hande ln och någon
e l iminer ing av u t sugark lasse rna , och då kan m a n a l l t så inte ta la o m någon so
c ia l i sm al ls i K i n a , eller också rör det sig här o m ett försök at t u tnyt t ja socia
listisk ( raseologi för a t t bed r iva en s tormaktschauvin is t i sk och folkfientl ig
polit ik, s o m str ider m o t soc ia l i smens pr inciper , och för att under t rycka de
sunda , soc ia l i s t i ska kraf te rna i s amhä l l e t och b e k ä m p a k o m m u n i s t e r som gör
mo t s t ånd m o t den n iaois t i ska pol i t iken.
S o m bekant finns rester a v u t sugark lasse rna for t fa rande kvar i K i n a . M e n
mao i s t e rna försöker inte p å något sätt k o m m a åt res terna av dessa utsugar-
klasser, trots att de fi.tr förklarat krig på liv och d ö d m o t a l l a »pe r sone r s o m
löljer den kapi ta l i s t i ska v ä g e n » och »pe r sone r som s t rävar efter a l t res taurera
kap i t a l i smen» ( d ä r m e d avses m e d l e m m a r av K i n a s kommuni s t i ska par t i , g a m l a
revolut ionärer och a r b e t a r e ) . D e s s a avs ik t l ig t v a g a fraser o m » p e r s o n e r » är
b a r a ett bekvämt sätt at t göra u p p räkn ingen m e d pol i t i ska m o t s t å n d a r e . D e t
räcker ju d å att m a n s t ä m p l a r d e m som » k l a s s f i e n d e r » .
Mao i s t e rnas intensiva u tnyt t jande av tesen o m k l a s s k a m p e n s skärpn ing under
soc ia l i smen är inget annat än ett e r k ä n n a n d e av det faktum att de ra s pol i t ik
inte mot sva ra r m a s s o r n a s intressen och behov, soc ia l i smens u tveckl ingsbehov i
K i n a , att den f r amka l l a r ska rpa konflikter i samhäl le t och m o t s t å n d från m a s
sornas s ida och at t denna poli t ik kan föras endas t i en despera t , oavbru ten
k a m p och med h j ä l p av vå ld , s t änd iga ut rensningar , t e n o r och sk rämse l . D e t t a
är tydl igen innebörden i C h o u En- la i s och W a n g Hung-wens u t t a l anden o m
att k a m p a n j e r i stil m e d »ku l tu r revo lu t ionen» skall u p p r e p a s duss in ta ls gånge r
m e d några års m e l l a n r u m . De t ä r intressant at t mao i s t e rna fö rkn ippar dessa
k a m p a n j e r m e d » k a m p e n me l l an de två l injerna (den maois t i ska och den ant i-
maois t i ska — förf anm) i nom p a r t i e t » , en k a m p som enligt C h o u E n - l a i
»komine r att u p p r e p a s 10, 20 och 30 g å n g e r t i l l» .
Ti l l y t te rmera visso och för att » teore t iskt f ö r d j u p a » denna tes görs i W a n g
Hung-wens rappor t t o m en hänvisn ing till en »ob jek t iv l a g för k l a s s k a m p e n » ,
som har upp t äck t s av M a o Tse - tung . D e n n a » l a g » lyder:
» K o m p l e t t oo rdn ing i Mi t tens rike leder till universel l oordning . D e t t a u p p
repa t var t s j u n d e — å t t o n d e år. Al l t a v s k u m flyter av s ig s jä lv t u p p till ytan.
Det kan inte u n d g å att flyta u p p . . . »
E N O S T A D I G J Ä M V I K T
Mate r i a l e t från 10:e kongressen och resul ta ten av va len till par t ie ts central
kommi t t é och l e d a n d e organ tyder p å att de ol ika r iva l i se rande k lanerna inom
den maois t i ska g r u p p e n har lyckats nå en viss k o m p r o m i s s i såvä l o rgan i sa
toriska som pol i t i ska frågor. Det f r a m g å r a v den inre motsäge lse fu l lhe ten i 10:e
kongressens dokumen t , försöket at t i d e m förena oförenl iga tendenser . E n
obest r id l ig f r a m g å n g för den mes t ex t remis t i ska maois t f lyge ln ä r at t Kl:e kon
gressen bekrä f t ade »ku l tu r revo lu t ionens» h u v u d p a r o l l — » a t t k ä m p a , krit isera
och o m d a n a inom ö v e r b y g g n a d e n » — och l ade tonvikten p å k l a s s k a m p e n s
skärpning och »revolu t ionens for t sä t tn ing».
D e t f ak tum att kongressdokumenten inte å t e r speg lade en del real is t iska eko
nomiska å tgärder , som i prakt iken ha r genomför t s ute i l ande t och s o m t o m
o m n ä m n d e s i pressen strax före kongressen, vi t tnar också o m den maois t i ska
extremistf lygelns inf ly tande p å den pol i t i ska kursen.
S a m t i d i g t är det uppenba r t att kongressens organ isa töre r inte kunde fö rmå
sig at t totalt ignorera de krav som dikteras av den konkreta s i tuat ionen och av-
lande ts l öpande u tveckl ingsbehov. D e t t a torde va ra b a k g r u n d e n till rehabi l i
ter ingen av en viss g r u p p g a m l a erfarna par t i - och s ta tsfunkt ionärer , d ä r i b l a n d
s å d a n a personer som K i n a s kommunis t i ska par t i s förre genera l sekre te ra re T e n g
H s i a o - p i n g (unde r »ku l tu r revo lu t ionens» år ka l l ades han inget annat än »pe r son
nr 2, som sitter v id m a k t e n och följer den kapi ta l i s t i ska v ä g e n » ) , de t id igare
l e d a m ö t e r n a av och supp lean te rna i pol i t iska by rån s a m t sekre terarna i K i n a s
kommuni s t i ska par t i s cen t ra lkommi t t é T a n Chen-l in , Wulanfu , W a n g C h i a -
hs iang, L i Fu -chun och L i Chin-chuan s a m t en r ad f d förs tesekreterare i par
tiets p rov inskommit te r . D e blev m e d l e m m a r av K i n a s kommuni s t i ska par t is
cen t ra lkommi t t é , m e n de ha r t i l ldela ts rollen s o m »spec i a l i s t e r» och hål l s under
nogg rann kontroll .
Att två representanter för K i n a s nat ionel la minori te ter ( c h u a n g e n Wei K u o -
ching och u jgu ren S a i f u d d i n ) inkludera ts i de l e d a n d e pa r t io rganen torde
å t e r speg la en s t r ävan at t minska den spänn ing i re la t ionerna m e l l a n nat ional i
te terna i K i n e s i s k a fo lkrepubl iken som har förorsaka ts av M a o T s e - t u n g s chau
vinist iska ass imi la t ionspol i t ik gen temot de na t ione l la minor i te te rna .
D e n oms tänd ighe ten at t C h e n Po- ta , s o m var en prominent figur i g r u p p e n
C h i a n g C h i n g - K a n g S h e n g och en av m a o i s m e n s l e d a n d e ideologer , b lev in
b l a n d a d i » a f f ä r e n L i n P i a o » , ä r onekl igen d i skred i te rande b å d e för M a o T s e -
tung s jä lv och för g r u p p e n av »väns te r i s t e r» , s o m bl a omfa t t a r C h i a n g C h i n g
och Y a o Wen-yuan .
M å n g a u t l ändska i ak t t aga re understryker , att » d e n s tora o r e d a n » i K i n a inte
ä r slut än, at t m a k t k a m p e n k o m m e r at t for tsät ta och at t nya erupt ioner är
oundvik l iga . F a k t a v i sa r at t de l e d a n d e f igurerna i M a o g r u p p e n förbereder sig
till denna förestående k a m p och energiskt be fo rd ra r s ina a n h ä n g a r e till poster
inom de l e d a n d e par t i - och s ta tsorganen. V i d folkkongressens session, s o m en
ligt C h o u En- la i skall hå l l a s i nom en n ä r a f ramt id , är det troligt att k a m p e n
o m de s ta t l iga pos te rnas fördelning m e l l a n representanter för de olika g r u p
pe rna b lossar u p p m e d ny kraft .
B e t e c k n a n d e i s a m m a n h a n g e t är också att v issa p rominen ta kinesiska funk
t ionärer intar en reserverad hål ln ing till M a o Tse - tungs l inje. D e mörkas t e och
mes t m o t b j u d a n d e s idorna av den n u v a r a n d e kinesiska ledningens ve rksamhe t
i nom lande t (»ku l tu r r evo lu t ionen» , förföl je lserna m o t pa r t i kade rn under ut
rensningsparol len , » 7 m a j » - s k o l o r n a , mil i tar iser ingen av l ande t ) l iksom också
p å det u t r ikespol i t i ska o m r å d e t (den ö p p n a och pr inc ip lösa kurt isen m e d im
per i a l i smen p å sovjetf ient l ighetens bas is , sol idar i te ten m e d de mes t aggress iva
N A T O - k r c t s a r n a , m e d revanschis ter och a n d r a reak t ionära kraf ter) — all t
de t ta presenteras s o m akt ioner g e n o m f ö r d a p å M a o Tse - tungs personliga ini
tiativ och unde r hans personliga ledning. In te heller är de t någon t i l l fäl l ighet
i de t t a s a m m a n h a n g a t t L i n P i aos r appor t till K i n a s k o m m u n i s t i s k a par t i s 9:e
kongress sägs h a » u t a r b e t a t s under o rd fö rande M a o T s e - t u n g s personl iga led-
n ing» . Dessa funktionärer s t rävar tydligen efler att inför den a l l m ä n n a opin io
nen och historiens d o m f rams tå endast som lydiga verks tä l la re av M a o Tse - tungs
vi l ja och instruktioner.
Även om K i n a s kommuni s t i ska par t i s 10:e kongress i viss m å n » l ä t t a d e
t rycket» i den öve rhe t t ade å n g p a n n a n , så kunde den inte gö ra slut på den
förbi t t rade r ival i teten me l l an de olika k lanerna inom den mao i s t i ska g ruppen .
Innan ens en m å n a d h a d e gåt t efter 10:e kongressen dök de ö k ä n d a vägg t id
n ingarna åter u p p på h u s v ä g g a r n a i Pek ing och S h a n g h a i m e d u p p m a n i n g a r
att » s k ä r a huvudena av nya skurkar av typen Lin P i a o » . O r d e t » s k u r k a r » syf
tar på vissa högt u p p s a t t a f igurer i nom den hä r skande klicken i Peking. S å
instäl ler sig å ter igen den för mao i s t r eg imens inre mekanik na tu r l iga f rågan :
vem står härnäst i tu r?
A R M É N O C H P A R T I E T
B å d e C h o u En- la i s r appor t och rappor ten o m s t adgeänd r inga r innehöll föl
j a n d e u t t a l ande : »Pa r t i e t m å s t e leda a l l t i ng» , inklusive a rmén och rödgar
d is torganisa t ionerna .
U p p m a n i n g a r n a att s tä rka par t ie ts roll är ett indirekt resul tat av »a f fä ren
Lin P i a o » och samt id ig t ett e rkännande av det o r iml iga och fa r l iga i M a o s
tes » m a k t e n föds ur g e v ä r s p i p a n » , en tes som logiskt l edde till fo rmuler ingen
»geväre t styr a l l t i ng» .
N u försöker m a o i s t e r n a hå l l a fast v id den första tesen och förkasta den
andra . I prakt iken sker de t ta g e n o m en förstärkt kontroll över a r m é n . M e n
även om a rméns roll inte be tonas särski l t j u s t nu, så behå l le r den s ina u tom
ordent l igt vikt iga posi t ioner i l ande ts pol i t i ska liv. D e t f r a m g å r av att den nya
cen t ra lkommit tén för K i n a s k o m m u n i s t i s k a pa r t i till ungefär 40 procen t bes tå r
av yrkesmil i tärer . 1 K K P : s C K : s pol i t i ska byrå ha r yrkesmil i tärer och personer
m e d mi l i t ä ra befa t tn ingar den abso lu ta major i t e ten — 18 av 25 l e d a m ö t e r och
supplean te r i pol i t i ska byrån ; sex av nio i pol i t i ska byråns p e r m a n e n t a k o m
mit té : tre av de fem vice o rd fö randena i K K P : s C K . Mi l i t ä re rna har också
s tarka s tä l ln ingar i p rovinserna , där de hå l le r a l la nycke lpos te rna i 22 av de 29
part i - och revo lu t ionskommit tée rna på provinsnivå . Peking kan inte l ä m n a
de t ta ur räkningen.
M A O I S M E N — V Ä G E N T I L L I N T E T ?
P å det inr ikespol i t iska o m r å d e t l ade kongressen p å det hela tage t inte Irain
någo t som helst posi t ivt p r o g r a m för det soc ia la och ekonomiska u p p b y g g
nadsarbe te t i landet . K o n g r e s s d o k u m e n t e n ger ingen konkret ana lys a v landets
ekonomiska u tveckl ing och f ramt idsuts ik terna p å det ta o m r å d e . D e n ekono-
miska planen n ä m n s ba ra i förbigående. C h o u En- l a i r a d a d e i de mest all
m ä n n a o r d a l a g u p p lande ts uppgif ter p å det inr ikespol i t iska o m r å d e t och tog
natur l igtvis m e d de o r iml iga maois t i ska d o g m e r n a . M e n han s å g sig också
nödsakad att, låt v a r a i mycke t a l l m ä n n a o r d a l a g , u p p m a n a till » förs tä rk t p l a
nering och s a m o r d n i n g » . H a n k r ä v d e at t pa r t io rgan i sa t ione rna skulle » ä g n a
t i l lbörlig u p p m ä r k s a m h e t åt den ekonomiska pol i t ikens frågor , bry sig o m m a s
sornas liv s a m t i n g å e n d e u t r eda och undersöka hur de s ta t l iga p l ane rna för
folkhushål le ts u tveckl ing p å b ä s t a sät t skall kunna uppfy l las och öve r sk r idas» .
M e n o m de kinesiska l eda rna fortsätter att fö l ja den mao i s t i ska kursen så bl ir
a l l a dessa u p p m a n i n g a r h ä n g a n d e i luften, e f tersom m a o i s m e n s tår f r ä m m a n d e
för folkels intressen: M a o Tse - tungs fakt iska pol i t ik är inr iktad p å at t b e v a r a
en l å g l e v n a d s s t a n d a r d för de t a r b e t a n d e folket och koncent re ra l ande t s a l la
resurser på att u tveck la kr igsindustr in och raket- och kä rnvapnen .
D E F R U K T A R A V S P Ä N N I N G E N
D e avsni t t i 10:e kongressens ma te r i a l s o m gä l l e r utr ikespoli t iken innehåller
ingen a l lvar l ig och real is t isk ana lys av den in ternat ionel la s i tuat ionen.
I kongres sdokumen ten kan m a n l ä sa m e l l a n r ade rna att l e d a r n a i Pek ing
är på t ag l i g t förv i r rade och i r r i te rade av den in ternat ionel la avspänn ingen , som
framför al l t ä r f ö r k n i p p a d m e d den akt iva fredsoffensiven från Sov je tun ionen
och l ände rna inom den socia l i s t i ska g e m e n s k a p e n , är ett resul ta t av de socia
l ist iska kraf ternas och särskil t d å he la den socia l is t iska g e m e n s k a p e n s ö k a d e
mak t och in ternat ionel la pres t ige , m e n också ett resul ta t av de förs tärkta rea
list iska tendenserna i en r a d stora väs t l iga s taters polit ik.
M a o i s t e r n a sk rudar s ig å ter igen i revolut ionärers toga och h ä v d a r : » V i lever
a l l t j ä m t i impe r i a l i smens och den p ro le t ä ra revolut ionens epok .» M e d vanto l -
kade ci tat ur Lcn ins arbeten o m impe r i a l i smen s o m t äckman te l ä r de kinesiska
l eda rna i real i te ten å ter igen på v ä g t i l lbaka till tesen o m at t ett vä r ldsk r ig är
oundvikl igt . D e v å g a r inte ö p p e t f r a m t r ä d a som apo loge te r för kr ig och er
sät ter dä r fö r ordet, » k r i g » m e d det mera abs t rak ta uttrycket, » k o l o s s a l a skak-
n ingar på j o r d e n » . F ö r att karakter isera den internat ionel la s i tuat ionen säger
d e : » E n s to rm b låse r u p p i bergen och v inden b låser g e n o m hela g e m a k e t . »
D e s s a sn i rk lade fraser är a v s e d d a att dö l j a mao i s t e rnas s t r ävanden att skä rpa
den internat ionel la spänn ingen . J u s t därför karakter i seras i »po l i t i ska r appor
t en» den in ternat ionel la avspänn ingen s o m en » t e m p o r ä r och ytl ig före tee lse»
och de » k o l o s s a l a s k a k n i n g a r n a » förklaras va ra » e n b r a sak , och inte en d å
l i g » . D e t t a a v s l ö j a r p å ett o tvetydigt sätt Pekings avsikter at t m e d sin polit ik
m o t a r b e t a den l inje s o m l ände rna inom den socia l is t iska g e m e n s k a p e n har
enats om, en l inje s o m åsyf tar avspänn ing och konsol ider ing av fredens sak,
en l inje som godkän t s av de kommuni s t i ska par t i e rnas kongresser i social is t iska
länder och s o m ännu en g å n g klar t r edov i sades i k o m m u n i k é n från möte t p å
K r i m m e l l a n l eda rna för de socia l i s t i ska l ä n d e r n a s b rode rpa r t i e r i ju l i 1973.
I sin granskning a v den in ternat ionel la s i tuat ionen lå t sas Pek ing at t det inte
finns något social is t iskt sys tem eller någon social is t isk g e m e n s k a p .
K o n g r e s s d o k u m e n t e n u p p r e p a r den g a m l a äventyr l iga paro l len o m at t
b i l da » e n oerhört b r e d an t i amer ikansk och ant isovjet isk enhets f ront» . D e t t a
komple t t e ras m e d en u p p m a n i n g till a l l a länder , och särski l t l änderna i » t r ed j e
v ä r l d e n » , att k ä m p a » m o t de två s u p e r m a k t e r n a s — U S A och Sov je tun ionen
— h e g e m o n i » .
S a m t i d i g t ger de t a l l m ä n n a innehål le t i kongressmate r i a le t klart vid handen ,
at t kritiken mot den a m e r i k a n s k a i m p e r i a l i s m e n har d ä m p a t s be tydl ig t . D e
nuva rande l eda rna i Pek ing sät ter in huvuds tö ten mot Sov je tun ionen g e n o m
att p å a l la u p p t ä n k l i g a sätt för ta la vår t par t i s och sovje ts ta tens inrikes- och
utr ikespoli t ik.
D e kinesiska l eda rna f r amhäve r särskil t de t u p p d i k t a d e hotet o m ett »öve r
r u m p l a n d e a n g r e p p från s o c i a l i m p e r i a l i s m e n » ; och s o m bekant ä r det , Sov je t
unionen s o m Pek ing åsyftar m e d de t ta ut t ryck. R i sken för ett vä r ldskr ig för
kn ippas också först och f rämst m e d de t t a . » S o c i a l i m p e r i a l i s m e n » f rams tä l l s
s o m aggress ivare än den a m e r i k a n s k a i m p e r i a l i s m e n . I de t ta s a m m a n h a n g ger
s ig de kinesiska l e d a r n a in p å p s e u d o v e t e n s k a p l i g a r e s o n e m a n g o m möj l ighe ten
a v kompromisse r m e d i m p e r i a l i s m e n för at t mo tve rka » s o c i a l i m p e r i a l i s m e n » .
S å försöker m a n mo t ive r a en linje s o m g å r ut p å ett pr inciplös t n ä r m a n d e till
de s törsta v ä s t m a k t e r n a p å ant isovjet isk bas i s .
D e t finns l e d a n d e personer i väs t s o m ib land ha r brå t t att skaffa sig Pek ing
s o m bundsförvan t för at t u p p n å v issa po l i t i ska syften p å den in ternat ionel la
a renan. D e skall ak ta sig för at t d r a fe lak t iga s lutsatser o m de n u v a r a n d e
kinesiska l eda rnas avsikter och möj l ighe te r ! D e t får inte bl i ett nytt M ü n c h e n
i F j ä r r a n östern! H ä r ä r det p å sin p l a t s at t er inra om det kinesiska o rdsp råke t :
» D e n som lyfter en sten r iskerar att s k a d a s ina egna b e n ! »
I s a m b a n d m e d den r ab i a t a sovje t f ient l iga poli t ik, s o m bedr ivs a v M a o och
hans omgivning , kan det v a r a mycke t l ä m p l i g t att er inra o m vissa s lutsatser
s o m K i n a s k o m m u n i s t i s k a par t i d r o g a v l ä r d o m a r n a från C h i a n g K a i - s h e k s
kont ra revolu t ionära k u p p 1927 och det för räder i som begicks av vissa f d
»väns t e r in r ik t ade» K o u m i n t a n g m e d l e m m a r s o m gick över till f ienden efter
J a p a n s a n g r e p p p å K i n a .
D e t är vär t att no te ra att dessa s lu tsa tser f r a m l a d e s av M a o T s e - t u n g 1940 i
hans arbete » O m den nya d e m o k r a t i n » .
S å här s a d e han den g å n g e n :
» O m K i n a vill bli oavhäng ig t kan det inte klara sig utan h j ä l p från den
socia l is t iska staten och det in ternat ionel la p r o l e t a r i a t e t . . . At t avv i sa h jä lpen
från Sovje tun ionen är d e t s a m m a s o m at t d ö m a revolut ionen till nede r l ag .»
Däre f t e r följer o rd s o m låter som en fö rman ing i dagens l ä g e :
» N u är s i tua t ionen fullt k la r : O m det inte blir en a l l ianspol i t ik m e d R y s s l a n d ,
o m det inte bl ir en a l l ians m e d den social is t iska staten, så m å s t e det bli en
a l l ianspol i t ik m e d imper ia l i s te rna , så mås te det bli en a l l ians m e d imper ia
l ismen . . . M e n om m a n sluter förbund med d e m ( imper ia l i s t e rna — förf anm),
så k o m m e r de att k räva at t m a n 'mar sche ra r mot norr under str id ' och då hlh
det ingent ing kvar av ens revolut ion.»
M a o T s e - t u n g u p p r e p a d e denna slutsats av historiens l ä r d o m a r när han 1957
fö rk la rade : » E f t e r Oktober revo lu t ionen kan reger ingen i va r je l and , om den
v ä g r a r att leva i v ä n s k a p m e d Sovje tun ionen , endast .skada sitt eget folks verk
liga intressen.» ( M i n kursiv — M. A.)
Det visar s ig a l l t så att M a o T s e - t u n g n u m e r a ( l iksom L i n P i ao p å 9:e kon
gressen, enligt C h o u E n - l a i ) int r igerar mot sina egna u t t a l a n d e n och t o m
mot historiens l ä r d o m a r . D e t visar sig att M a o s n u v a r a n d e poli t ik — även
utifrån hans egna pr inc ip ie l la s tåndpunkte r t id igare — är . . . ant ikinesisk! J a ,
de t kan man inte k o m m a ifrån.
D e kinesiska l e d a r n a s s t rävanden att n ä r m a sig väst k o m m e n t e r a s som be
kant utförligt i vä r ldspressen . A l l a nyktert t änkande i ak t t aga re be tonar att
l edarna i Peking skulle v i l ja utnytt ja sitt n ä r m a n d e till väst också för att h indra
såvä l den a l l m ä n n a internat ionel la avspänn ingen s o m normal i se r ingen av de
väs t l iga s ta te rnas re la t ioner till Sovje tun ionen och a n d r a specia l i s t i ska länder . I
utbyte för sin g e n o m f ö r d a ant isovjet iska poli t ik vän ta r sig Peking att i väst få
inte b a r a polit iskt s töd för sina chauvinis t iska ambi t ioner u tan också ekono
miskt b is tånd .
N ä r mao i s t e rna följer denna linje mås te de dock räkna m e d att de ras poli
tik att n ä r m a sig väst ha r s ina gränser och innebär stor risk för far l iga konse
kvenser för d e m s j ä l v a . D e a l l t j ämt bes tående social is t iska e lementen i basen
och öve rbyggnaden i K i n a , det kinesiska folkets d jup t ro t ade hat mot imper ia
l i smen som t id igare ha r vå l la t K i n a så mycket ont — allt de t ta reser hinder
i vägen för en pol i t ik som gå r ut på ett principlöst n ä r m a n d e till de imper ia
listiska s ta terna i väs t . F ö r att d ä m p a folkets missnöje m e d denna poli t ik för
söker mao i s t e rna där för att f ramstä l la den som ett försök att finna en ny
bundsförvan t inför den ho t ande »aggress ionen från nor r» , dvs Sovje tun ionen .
S a m t i d i g t gör de allt för att u p p a m m a sovjetf ientl ighet i K i n a .
Et t annat h inder för K i n a s ö p p n a n ä r m a n d e till de imper ia l i s t i ska s ta terna
och b lockbi ldningen m e d d e m är, hur under l ig t det än kan verka , Pekings
egna hegemonis t i ska utr ikespol i t iska linje och fö rhoppningar att kunna till
skansa sig ledarskapet i » t r ed j e vä r lden» och utnytt ja a l l iansen m e d l änderna
i Asien, Afrika och L a t i n a m e r i k a för att s tärka sina posi t ioner som »supe r
m a k t » på vä r ldsa renan . R ä d s l a n för att ännu mer u n d e r g r ä v a den egna aukto
riteten i » t r ed j e v ä r l d e n » tv ingar ledarna i Peking att hå l l a last vid de anti-
imper ia l i s t i ska paro l le rna .
Blockpolh iken m e d imperial is t iska och öppe t reakt ionära revanseli is t iska
krafter i väst f r amka l l a r dessu tom kritik även från de vänner till mao i s t e rna ,
som uppr ik t ig t ha r trott p å deras an t i imper ia l i s t i ska pa ro l l e r och tagit Pekings
revolut ionära fraser p å a l lvar .
E N S Y N T E T I S K F Å G E L S K R Ä M M A
I C h o u En- la i s r a p p o r t och in fo rma t ionskommunikén från kongressen berörs
de sovjet isk-kinesiska re la t ionerna . M a n skul le h a kunnat v ä l k o m n a C h o u E n - l a i s
förklaring att tvis terna m e l l a n K i n a och Sov je tun ionen » f å r inte h indra en
normal i ser ing av re la t ionerna m e l l a n de två l ände rna p å bas i s av de fem prin
c iperna för f redl ig s a m l e v n a d , g räns f r ågorna me l l an K i n a och Sov je tun ionen
m å s t e lösas fredligt g e n o m förhandl ingar under förhå l landen som utesluter
var je ho t» . M e n dessa kloka ord, som u t t a l ades för första g å n g e n r edan i ok
tober 1969, har sedan dess inte bekräf ta t s m e d prak t i ska h a n d l i n g a r utan åt
följts av ansvars lös t p ra t o m det u p p d i k t a d e »ho t e t från no r r» och skymfordi
r ik tade mot Sovje tun ionen och dess poli t ik.
O r d och handl ing gå r a l l tså isär hos de kinesiska l edarna och den vackra
frasen i »pol i t i ska r a p p o r t e n » om att de kinesiska l eda rna » s t å r vid sitt o r d »
veder läggs av de ras svekful la hand l inga r och fariseiska poli t ik.
D e t var j u de kinesiska l eda rna och inga a n d r a s o m i bö r j an av 60-talet bör
j a d e koncentrera t rupper längs he la den sovjet isk-kinesiska gränsen , evakuera
den loka la befo lkningen och b y g g a mi l i t ä r a kolonier och diverse mi l i t ä ra an
läggningar . D e t va r j u p å order av M a o och ingen annan s o m den ena p rovoka
tionen efter den a n d r a b ö r j a d e o rgan ise ras v id den sovjet isk-kinesiska gränsen ,
varv id det gick så långt som till s tora och b l o d i g a s a m m a n s t ö t n i n g a r .
G e n o m mate r i a l s o m rödga rd i s t e rna p u b l i c e r a d e under »ku l tu r revo lu t ionen»
vet vi, a t t de t 1963 höl ls en arbetskonferens i K i n a s k o m m u n i s t i s k a par t is cen
t r a lkommi t t é dä r L o Ju i - ch ing , s o m d å va r chef för genera l s t aben i K ines i ska
folkets bef r ie l searmé och sekreterare i K K P : s C K , v a r n a d e M a o Tse - tung och
L i n P i a o för att de » förberede l se r i hände l se av k r ig» , s o m aktivt bed revs längs
den sovjet isk-kinesiska gränsen, kunde tvinga Sov je tun ionen at t v id ta mot
å tgärder . En l ig t s a m m a kä l la s v a r a d e M a o att det var fördelakt igt för K i n a
att d ra Sovje tun ionens u p p m ä r k s a m h e t till g ränsen mot K i n a och att denna
gräns » m å s t e fö rvand las till ett enda b l ö d a n d e sår för S o v j e t u n i o n e n » .
N ä r Sov je tun ionen så tv ingades at t v i d t a er forder l iga å t g ä r d e r för att. s tärka
försvaret av sina gränser , s tä l lde l eda rna i Pek ing till m e d ett o t rol igt r aba lde r
o m »ho te t från n o r r » , » s a m m a n d r a g n i n g e n a v sovje t iska t ruppe r vid g r ä n s e n »
etc. S a m t i d i g t i gno re rade eller avv i s ade m a n ta l r ika förs lag från Sov je tun ionen
s o m syftade till att no rmal i se ra s i tua t ionen vid gränsen och de sovjet isk
kinesiska re la t ionerna . P å sin kongress n ä m n d e mao i s t e rna inte ens dessa ini
t iativ från Sovje tun ionen . S å s o m L e o n i d Brez jnev , genera l sekre te ra re i Sov je t
unionens kommunis t i ska part is cen t r a lkommi t t é , o m t a l a d e i ett tal i T a s j k e n t
för inte så l änge sedan , ha r de kinesiska l edarna inte ens b e h a g a t svara på det
fö r s lag o m en i c k e a n g r e p p s p a k t m e l l a n Sov je tun ionen och K i n e s i s k a fo lkrepub
liken, s o m S U K P : s C K , Sov je tun ionens högs ta sovjets p r e s id ium och Sov je t
unionens min is te r råd f r amförde i mi t ten av jun i 1973. D e t t a förs lag vi t tnar på
det m e s t öve r tygande sä t t o m Sovje tun ionens g o d a v i l ja och konstrukt iva in
s tä l ln ing när det gä l l e r f rågan o m utveckl ingen av förbindelserna m e d Kines i ska
folkrepubl iken. T i d i g a r e ha r mao i s t e rna avvisa t eller under lå t i t att be sva ra v å r a
förs lag o m ett m ö t e p å högs ta nivå, o m att bekräf ta gi l t igheten av fö rdrage t o m
v ä n s k a p , a l l ians och ömses id ig t b i s t ånd ( 1 9 5 0 ) , o m att unde r t eckna ett av ta l
o m i ckeanvändn ing av v å l d , ink luderande såvä l konvent ionel la v a p e n s o m raket-
och kä rnvapen , j ä m t e en hel serie konstrukt iva init iat iv s o m syftat till att nor
m a l i s e r a förb indelserna me l l an de b å d a s ta terna . F ö r att söka u n d a n d r a sig
en a l lva r l ig diskussion o m dessa förs lag och dö l j a insolvensen i sin poli t ik
gen temot Sov je tun ionen och a v s a k n a d e n av en realistisk och konstruktiv in
s tä l ln ing till den, h a r för fa t ta rna till K K P : s C K : s »po l i t i ska r a p p o r t » til lgripit
ett ynkligt trick. D e tycks u tgå från att folk ä r helt renons på kunskape r och
f rågar m e d s p e l a d naiv i te t : » M å s t e det ( K i n a — förf anm) verkl igen över
l ä m n a hela sitt te r r i tor ium norr o m S to ra m u r e n till de sovjet iska revisionis-
terna för att d e m o n s t r e r a sitt g o d k ä n n a n d e av den in ternat ionel la a v s p ä n
ningen och sin bredvi l l ighe t att förbät t ra de kinesisk-sovjet iska r e l a t i o n e r n a ? »
D e s o m stä l ler d e n n a retor iska f råga vet mycket väl att Sov je tun ionen inte har
n å g r a som helst terr i toriel la krav på Kines i ska folkrepubl iken. M a n kan f r åga :
var för bedr iver kinesiska l eda rna ett så samvets lös t spe l ? Flur kan m a n lita på
dessa pol i t iker s o m sysslar m e d i l l a luk tande myst i f ikat ioner trots att de känner
till fak ta i s a k e n ? !
V a d är d å den egent l iga anledningen till de kinesiska l eda rnas v å l d s a m m a
förbit tr ing m o t Sov j e tun ionen? D e n beror p å en r ad orsaker — huvudsak l igen
inr ikespol i t iska s å d a n a , men givetvis också p å att det kinesiska folket trots
m å n g a års frenetisk an t i sov j e tkampan j for t farande hyser v ä n s k a p l i g a känslor
för Sovje tun ionen , de t kinesiska folkets verkl iga vän.
D e konstrukt iva å tgä rde r , som vårt land under senare år ha r v id tagi t för
a t t no rma l i s e r a de sovjet isk-kinesiska re la t ionerna, har försat t de kinesiska
l eda rna i en besvär l ig s i tuat ion.
D e i l lvi l l iga ant isovje t i ska utfal len och på funden i C h o u En- la i s r appo r t och
anna t ma te r i a l från kongressen har som sitt s lu tmål att r ä t t f ä rd iga den mot
Sov je tun ionen f ientl iga linjen och s k r ä m m a d e m som tänker annor lunda .
V a d Sovje tun ionen och Sovje tun ionens kommuni s t i ska par t i be t räf far , så
följer de gen temot K i n a en konsekvent, pr incipfas t och internat ional is t isk kurs,
s o m har g o d k ä n t s av S U K P : s 24:e kongress . V i ho ta r ingen, inte heller K i n a .
V i ha r inga pol i t iska el ler terri toriella krav mot någon, inte hel ler m o t K i n a ,
och vi tänker inte b l a n d a oss i dess inre ange lägenhete r . E n pol i t ik av hotelser
och u tpressning str ider radikal t mot sovjets ta tens och vårt par t is pr inc iper . Vi
gå r in för v ä n s k a p , s a m a r b e t e och g o d a grannförb inde lse r m e d a l la folk,
inklusive det s tora kinesiska folket. D e t har vårt par t i u p p r e p a d e g å n g e r
deklarera t .
I ett tal i A l m a A t a den 15 augus t i 1973 förk la rade L e o n i d Brez jnev :
» V å r pr inc ip ie l la kurs, som kombine ra r b e s l u t s a m k a m p m o t den teori och
prakt ik som omfa t t a s av m a o i s m e n så som en mot leninismen fientlig s t römning
och bredvi l l ighet at t no rma l i se ra de me l l ans t a t l i ga re la t ionerna till K i n e s i s k a
folkrepubliken, 24 :e kongressens kurs, förblir o fö ränder l ig .» I ett tal i T a s j k e n t
den 24 sep tember 1973 unders t rök L e o n i d Brez jnev åter igen att vår t par t i
och sovjets ta ten inriktar sig inte b a r a p å att no rmal i se ra re la t ionerna till
Kines i ska folkrepubl iken u tan också p å att å ters tä l la den sovjet isk-kinesiska
vänskapen , vilket skul le mo t sva ra v i ta la intressen hos folken i vå ra l änder och
a l la f redsvänl iga krafter.
D e sovjet iska l eda rnas u t t a l anden i dessa frågor underbyggs m e d h a n d l i n g a r
och omsä t t s i konkreta och konstrukt iva förs lag.
H e l a det sovjet iska folket och a l la sovje t iska kommun i s t e r ge r sitt ful la
stöd åt vårt par t is real is t iska linje gen temot K i n a . V å r t par t i s pol i t ik u t g å r
från det g r u n d l ä g g a n d e fak tum att de sovje t iska och kinesiska folkens v i t a la
intressen inte str ider mot v a r a n d r a u tan tvä r tom är ident iska. O c h därför
avs lö ja r vårt par t i s å s o m far l iga och skad l iga för K i n a s jä lv t Pek ing l eda rnas
försök att mo t ive ra sin sovjetf ient l ighet m e d en p å s t å d d intressekoll is ion m e l l a n
K i n a och Sovje tun ionen , m e d att den terr i tor iel la f rågan a l l t j ämt skulle v a r a
olöst, m e d långsökta terri toriella krav på Sovje tun ionen och uts l i tna på fund
om »hote t från no r r» . För r eller senare mås te och skall m a n b e g r i p a i K i n a ,
att den poli t ik av f iendskap s o m den kinesiska ledningen bedr ive r inte
k o m m e r att g a g n a K i n a , att den b a r a är till s k a d a , först och f rämst för de t
kinesiska folket och det social is t iska u p p b y g g n a d s a r b e t e t s sak i K i n a .
* * *
E n analys av dokumen ten från K i n a s kommunis t i ska par t i s 10:e kongress
visar att denna kongress inte gav någo t b i d r a g till lösningen av K i n a s k o m p l i
ce rade och ak tue l la u tveck l ingsprob lem p å soc ia l i smens v ä g — sna ra re tvä r tom.
Mao i s t e rna u tny t t j ade denna kongress för att d ä m p a de inre s t r id ighe terna och
s tärka den mi l i t ä rbyråkra t i ska g ruppens d ik ta tor iska reg im, va r s pol i t ik inte
b a r a hotar det kinesiska a rbe t ande folkets social is t iska v inn ingar u t an också
a l lvar l ig t skada r soc ia l i smens , demokra t i n s och fredens sak i he la vä r lden .
Mao i s t e rnas äventyr l iga utr ikespol i t iska kurs s k a p a r dessu tom en ny kä l l a till
spänn ing i vär lden.