är inne på sin sista säsong som chefdirigent för Norrköpings Symfoniorkester sam-tidigt som han inleder ett nytt ledarskap som chefdirigent för The Florida Orchestra. Därutöver leder han The Mainly Mozart Festival i San Diego, USA. Framtiden ser
amerikansk ut för vår uppskattade dirigent, som har flyttat sitt hem från Eton, England, till Tampa Bay, Florida.
Francis passion för sport fick tidigt lämna förstaplatsen för kontrabas. Han insåg som tonåring att han ville dirigera och spelade så mycket i orkestrar som han kunde för att ta chansen att diri-gera när den dök upp. Han fick ett gott rykte. När Valery Gergiev blev sjuk i januari 2007, gjorde Francis ett legendariskt inhopp med The London Symphony Orchestra. En månad senare ersatte han tonsättaren och dirigenten John Adams i en konsert med dennes egna verk – med bara två timmars varsel.
Sedan dess har Michael Francis dirigerat bland många andra Royal Philharmonic London, Dresden Philharmonic och San Francisco Symphony. Vitt berest i Europa, USA och Asien, har han skapat sig ett namn som en lyhörd dirigent med en bred bas i musikhistorien.
Lang Lang, Baiba Skride, Rufus Wainwright. Många är de solister som Michael Francis har sam-arbetat med. Inte minst Valentina Lisitsa, som han spelat in Rachmaninovs pianokonserter med, tillsammans med London Symphony Orchestra. Violinisten Anne-Sophie Mutter hjälpte Francis och Norrköpings Symfoniorkester att grundlägga en tävling för unga kompositörer 2013, som Lisa Streich och Jonas Valfridsson sedermera vann.
Text: Molly Teleman
ARNOLD SCHÖNBERG (1874-1951)Verklärte Nacht. Sextett arr. för stråkorkester, op 4 (32’)
Arnold Schönberg var tjugofem år år 1899, autodidakt som kompositör, under-klass och jude i en tid då Wien blev alltmer antisemitiskt präglat. Den äldre generationen kompositörer hade stridit hätskt om hur musiken skulle fortsätta och var bara överens om en sak; Beethoven var mästaren. De som höll på Brahms trodde på den absoluta musiken, medan Wagners läger ville föra in utommusikaliska element och vilda, kromatiska utflykter. Schönberg ville för-ena de båda idealen.
Hans första försök med programmusik blev bara fragment. Så under en semes-ter med Alexander von Zemlinsky och dennes syster Mathilde, blev Schönberg förälskad. Och inspirerad. Senromantiska Verklärte Nacht är numera ett av hans mest populära verk, men han hann gifta sig med Mathilde innan det blev framfört. Musikstaden Wien var konservativ in absurdum.
Inte nog med att verket byggde på en dikt med samma namn av Richard Dehmel ur en skandalös diktsamling som förts till rätten två gånger – katolska Wien var inte överförtjust i hans teman kärlek och sex – dessutom hade den avancerade harmoniken ett inverterat nonackord som inte ens ”fanns” enligt Wiens musik-
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
sällskap. När Verklärte Nacht urframfördes fyra år senare tvingades Arnolds storebror kasta ut upprörda åhörare. Det var magra år kring sekelskiftet för nygifte Arnold.
Verklärte Nacht är det allra första symfoniska poemet i kammarmusikalisk form och därtill ett med lyckligt slut. En kvinna och en man går i en skog (A). Kvinnan berättar att hon är gravid med en annan man (B). Efter en återtagning av A talar mannen, full av medkänsla (C). Låt oss ta hand om barnet tillsammans, säger han och de kysser varandra. De ”transformeras” tillsammans av hans kärlek.
Musiken följer samma rondoform, ABACA, och i synnerhet mannens parti visar en intim intensitet. Full av uppriktig, prestigelös lidelse. Kromatiskt flödande med roten i d-moll, med korta andlösa motiv, knappt en takt långa. En lyckad försoning mellan Brahms lyricism och Wagners kromatik.
Schönbergs elev Anton Webern menade att Verklärte Nacht var ”Frei phantasei-rend”. Fri, kanske jämfört med den tolvtonsmetod som Arnold skulle publicera drygt tjugo år senare, men tyglad av sträng självbehärskning i form av kontra-punkt. Behärskad som en tålmodig friare på knä på en kall trottoar.
LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827)Sinfonia Eroica. Symfoni nr 3, Ess-dur, op 55 (47’)”Composta per festeggiare il sovvenire di un grand Uomo”
I Allegro con brioII Marcia funebre: adagio assaiIII Scherzo: allegro vivaceIV Finale: allegro molto
Ludwig van Beethoven visste att hans tredje symfoni skulle bli större än något han komponerat tidigare. Storleken krävde ett musikaliskt flöde ständigt laddat med energi, för att inte falla ihop som ett korthus. Teman som öppnar istället för att runda av, överraskande moduleringar och tvära dynamiska kontraster skulle föra musiken framåt.
Även om Beethoven redan på sin tid var en mycket uppskattad tonsättare, så pass att han var den förste att kunna försörja sig som det, fick inte Eroica något vidare välkomnande. – En kreuzer till den som kan få stopp på musiken!, ropade någon under urfram-förandet. I ärlighetens namn hade konserten redan hållit på ett tag och Eroica
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
Fotografering och bandupptagning ej tillåten Fotografering och bandupptagning ej tillåten
var lång och svårspelad för sin tid. Vissa ackord var dramatiskt dissonerande och en passage i synnerhet orsakade grubbel. Länge trodde förlag och dirigenter att det var ett feltryck (och korrigerade) när valthornet signalerar huvudmotivet i Ess-dur mot ett septimackord i B. Numera hör vi en koloristisk effekt.
Hundra år senare hade Eroica blivit ett av musikhistoriens mästerverk och gjorde stort intryck på Schönberg. Särskilt hur de många temata var släkt och hur Beethoven med lätt hand satte harmoniken i gungning. Med Eroica hade Beethoven skapat en ny sorts symfoni, i gränslandet mellan klassicismen och romantiken. I sig själv heroisk.
Beethoven hade Napoleon i tankarna när han komponerade, men han hade inte mycket till övers för programmusik just då. En modern teori är att det är han själv som åsyftas som den heroiske, så snart efter Heiligenstadtkrisen och en påtaglig hörselnedsättning. Han var även inspirerad av den franska revolutionen och dess frihetsideal. I och med nationalsocialismen skulle hjälteeposet Eroica ironiskt nog nå en grotesk upphöjelse, liksom Beethoven själv, Tysklands titan – men det krävde att man ignorerade det faktum att Beethoven var en frankofil. Det är en iögonfallande likhet mellan hans heroiska temata och de franska upp-rorssångerna och marscherna.
Marcia funebre är ett av de tydligaste exemplen på hur Beethoven inspirerats av den franska revolutionsmusiken. En av Beethovens friaste satser, men den växte mödosamt fram, takt för takt. Scherzot är å sin sida lätt och obesvärat, fött med segerhuva. Finalen hör till Beethovens mest originella skapelser. I princip en samling variationer, med fria delar. Det växer fram ur ett enda motiv, tätnar och blir allt intensivare för att nå ett triumferande slut. Inte bara för satsen utan för symfonin som helhet, i en tid då man brukade lägga mest krut på den första satsen. Det finns också bara en Eroica.
Text: Molly Teleman
Che
fdir
igen
tM
icha
el F
ranc
is
Vio
lin 1
1:e
kons
ertm
ästa
reH
enrik
Jon
Pet
erse
nVa
kant
Alt
kons
ertm
ästa
reM
ikae
l Wen
hov
2:e
ko
nser
tmäs
tare
Pau
l Wal
tman
Car
ina
Bec
kett
M
atts
Erik
sson
Jo
sep
Est
eve
Sar
ah D
odd
Falk
ebrin
g La
rs H
edb
org
Mag
nus
Ivar
son
Ingr
id O
lsso
n Ta
nja
Orr
aryd
N
ina
Söd
erb
erg
Joha
nna
Tafv
elin
And
ers
Törn
qvi
stK
ristin
a Li
ndho
lm V
ahllö
f
Vio
lin 2
R
uth
And
erb
erg*
Fred
rik A
nder
ber
g**
Håk
an J
onsä
ll**
Lars
And
erss
onB
oel B
engt
sson
Kar
in E
ngst
röm
Ann
e H
olm
erÅ
sa H
olm
Jin
Häg
erst
röm
Ric
hard
Mic
helin
Son
ja V
rieze
Car
in Ö
jeb
oVa
kant
Vio
laLe
nnar
t Fal
keb
ring*
Gun
nar
Enb
om**
Cris
ta K
end
e B
erge
ndah
l**
Nan
ako
Aka
iK
arin
Sva
nber
g A
ncke
rE
rika
Gab
riels
son-
Bac
klun
dB
jörn
Car
lén
Tho
mas
Hal
lP
erni
lla R
önnl
und
Mar
kku
Sor
riVa
kant
Cel
lo
So
lo-c
ellis
tN
ikla
as V
eltm
an
Bo
-Gör
an C
hris
tians
*Fr
edrik
Lin
dst
röm
**S
ofia
Pet
erse
n**
Tors
tein
Dal
ene
Agn
eta
Fred
ljung
Leif
Vahl
löf
Ingr
id Å
kerb
lom
Vaka
nt
Ko
ntra
bas
Bjö
rn M
alm
qvi
st*
Jan
Dud
a**
Ann
a-C
ecili
a B
ergm
an**
Em
ma
Jose
fsso
n B
jørn
evik
Dan
iel R
Tho
mas
Roi
ne U
dd
feld
t
Flö
jtVa
kant
*A
nnic
a d
e Va
l**
And
ers
Ble
ckm
an
Ob
oe
Pel
in L
ius*
Tho
mas
Bod
in**
Vaka
nt
Kla
rine
ttJo
hnny
Jan
ness
on*
Lars
Pau
lsso
n**
Bo
Pet
ters
son
Fag
ott
Linu
s B
ergl
und
*E
va P
ette
rsso
n Ve
ltman
**P
er J
onss
on G
ille
Ho
rnLe
nnar
t Lan
ger*
Ann
a A
hlen
ius*
*Ja
n Le
jonc
lou
Lars
Tha
pp
er
Elis
abet
h Å
kerv
all
Trum
pet
Elia
s S
vanb
erg*
Eiv
ind
Bjø
rnev
ik**
Ste
fan
Mat
tsso
n
Tro
mb
on
Eric
Sve
nsso
n*Va
kant
**
Bas
tro
mb
on
Joha
n W
iklu
nd**
Tub
aO
le C
hris
tian
Grø
nnin
g*
Puk
or
Lars
Gär
d*
And
ers
Dah
lste
dt*
*
Sla
gve
rkM
artin
Orr
aryd
* P
ette
r S
vens
son*
*
Har
pa
Del
phi
ne C
onst
antin
*
* S
täm
led
are,
**
Alt
stäm
led
are.
Tut
timus
iker
är
angi
vna
i alfa
bet
isk
ord
ning
.
Kommande konserter hösten 2015
SON samarbetar med Vi-skogenUtöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord.
VD/Konstnärlig ledare, ansvarig utgivare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomaswww.norrkopingssymfoniorkester.se, [email protected]
SILVERPARTNER
ABB, Advokatfirman Glimstedt, Amec Foster Wheeler, Almroth Industrifastigheter AB, Best Western Hotel Princess, Kurt och Brita Ehlert, Ernst & Young AB, Gunnar Gunnarsson
Fastighets AB, Holmen Paper AB, HSB, Hyresbostäder, Mattssons Fastighetsutveckling AB, Ringarums Busstrafik AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, Swedbank,
Tage Rejmes Bil AB, Tommy Holm Revisionsbyrå AB
Fond of Music donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse donation
GULDPARTNERS
Norrköpings Symfoniorkesters sponsorer 2015-2016
KO
MP
LU
S K
OM
MU
NIK
AT
ION
SB
YR
Å M
ICH
AE
L F
RA
NC
IS fo
to: M
AR
CO
BO
RG
GR
EV
E illu
stratio
ne
r: MA
LIN
LU
ND
GR
EN
SO
N fo
to: D
AV
ID E
INA
R (re
tusc
h M
AL
IN L
UN
DG
RE
N)
Läs mer om alla våra konserter på norrkopingssymfoniorkester.se
VALENTINA LISITSA TILLBAKA! TORSDAG 29 OKTOBER kl 19.00
De Geerhallen NorrköpingIntrod. kl 18.30 av Matts Eriksson
BACH/WEBERN RicercareBEETHOVEN Pianokonsert nr 4BRAHMS Symfoni nr 2
Norrköpings SymfoniorkesterDirigent Michael FrancisSolist Valentina Lisitsa piano
ALLTID PÅ EN MÅNDAGSTENHAMMAR QUARTETMÅNDAG 2 NOVEMBER kl 19.00 Crescendo NorrköpingSTENHAMMAR Stråkkvartett nr 4HAYDN ”Lärkkvartetten”BRAHMS Pianokvintett
Solister Stenhammar Quartet och Mats Jansson piano
Stenhammar Quartet avslutar med denna konsert sin serie med Sten-hammars stråkkvartetter som de har framfört på Crescendo de senaste säsongerna.
STRÄNGT TAGETONSDAG 4 NOVEMBER
kl 18.00 De Geerhallen NorrköpingROSSINI Kvartett och mycket mer
Medverkande Mikael Wenhov violin, Josep Esteve violin, Niklaas Veltman cello, Björn Malmqvist kontrabas, Delphine Constantin harpa
Soppa & nybakat bröd serveras i Bistron från kl 17.00. Boka soppan senast dagen före konsert. Konserten är cirka en timme lång.
ÖNSKEKONSERTLÖRDAG 7 NOVEMBER kl 15.00 De Geerhallen NorrköpingEn konsert som publiken har valt!
Konserten är ett sam-arrangemang med Norrköpings Tidningar.