Kvalitetsredovisning 2012
Stodene skolområde
Vi trivs, lär och växer
sid 2 (17)
Innehållsförteckning
Kvalitetsredovisning 2011-2012 3
Skåre förskola 3
Utveckling och lärande 5
Kommunikation och Språkutveckling 5
Mål utifrån föregående års kvalitetsredovisning: 5
Arbetsprocessen, exempel från verksamheten 5
Måluppfyllelse, exempel från verksamheten: 6
Analys och åtgärder framåt: 6
Matematik 6
Mål utifrån föregående års kvalitetsredovisning: 7
Arbetsprocessen, exempel från verksamheten: 7
Måluppfyllelse, exempel från förskolan: 7
Analys och åtgärder framåt: 7
Teknik och naturvetenskap 8
Mål utifrån föregående års kvalitetsredovisning: 8
Arbetsprocessen exempel från verksamheten 8
Måluppfyllelse, exempel från förskolan: 9
Analys och åtgärder framåt: 9
Barns inflytande 10
Arbetsprocessen, exempel från verksamheten: 10
Måluppfyllelse, exempel från verksamheten: 10
Analys och åtgärder framåt: 10
Förskola och hem - Samverkan 11
Arbetsprocessen: 11
Måluppfyllelse: 11
Analys och åtgärder framåt 12
Uppföljning utvärdering och utveckling 13
Arbetsprocessen: 13
Måluppfyllelse: 13
Analys och åtgärder framåt: 13
Uppföljning av likabehandlingsplan 15
Arbetsprocessen 15
Analys och åtgärder framåt: 16
Analys och bedömning av verksamheten som helhet 17
sid 3 (17)
Kvalitetsredovisning 2011-2012
Skåre förskola
Grundfakta
Skåre förskola ligger vid Skåre centrum och tillhör från hösten 2011 Stodene skolområde efter att en
omorganisation gjordes för att fördela ledningsresurserna bättre mellan skolområdena, tidigare
tillhörde förskolan Skåre skolområde.
Skåre förskola leds av en förskolechef som också ansvarar för Stodene förskola samt Röda villan.
Skåre förskola är en av kommunens största förskolor och består av sju avdelningar, en 1-3 års
avdelning, fem 1-5 års avdelningar och en 3-5 års avdelning.
Barnantalet har varierat under året, Under hösten fanns det lediga platser på Skåre förskola men
under våren har beläggningen varit hög. Vi har under läsåret haft i genomsnitt 6,0 barn per
årsarbetare. Förskolan har välutbildad personal, 19 förskollärare och 4 barnskötare eller 20,4
årsarbetare. Två ekonomibiträden, 1.31% tjänst arbetar med att städa lokalerna och ta emot
matleveransen som kommer från Skåreskolan.
Till Stodene skolområde hör också Stodene förskola, Grindstugans förskola och Röda villan. I
skolområdet finns också en f-6 skola, Stodeneskolan med fem fritidshem samt ett familjedaghem.
Skolområdet leds av en verksamhetschef/rektor, en rektor/förskolechef och en förskolechef.
Under läsåret har ett prioriterat arbete varit att implementera den reviderade läroplanen för förskolan
och den nya skollagen. Kompetensutveckling för detta arbete har lagts på lärmöten, föreläsningar och
som ett kollegialt lärande på arbetsplatsträffar utifrån material från skolverket. De fortbildningar vi
satsat på under läsåret har kunnat kopplas till intentionerna i vår reviderade läroplan, teknik och
dokumentation har här varit prioriterade ämnena.
sid 4 (17)
Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen
Avdelningarnas utvärderingar av arbetsplaner med måluppfyllelse och analys
Utvärderingar utifrån förskolans arbetsgrupper
KBU
Samtal med föräldrar
Barnsamtal/barnintervjuer
Föräldrasamråd
Åtgärder utifrån kvalitetsredovisningen 2010-2011 och mål för läsåret 2011-2012
Prioriterade
utvecklingsområden:
Språkutveckling
Matematik,
Naturvetenskap och
Teknik
Exempel på målområden kring språk,
naturvetenskap och teknik som ska framgå i
arbetsplanerna för läsåret:
Barnens språkutveckling ska följas genom TRAS-
kartläggningar från 2 års ålder
Barnens förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för
egna uppfattningar samt förstå andras perspektiv ska
kartläggas
Att barnen ska kunna berätta och återberätta, leka med
ord och kommunicera med andra ska vara en viktig
satsning
Att de ska utveckla sin matematiska kunskap genom att
undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar,
samt att använda matematiska begrepp
Att de ska utveckla sin förmåga att urskilja, utforska,
dokumentera, ställa frågor om naturvetenskap
Att de utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i
vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar
sid 5 (17)
Utveckling och lärande
Arbete i verksamheten och resultat för verksamheten läsåret 2011-2012
Prioriterade utvecklingsområden har varit språk och kommunikation, matematik, teknik och
naturvetenskap utifrån de nya indikationerna i Lpfö 98/10. Alla utvecklingsområden har ingått i
förskolans tematiska arbetssätt utifrån det gemensamma temat som under läsåret varit ”Barbapappa”.
Vi har här valt att redovisa särskilt utvalda delar av verksamheten.
Kommunikation och Språkutveckling
Strävansmål från Lpfö 98/10
Förskolan skall sträva att varje barn:
Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker
förstå andras perspektiv
Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,
berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner
Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av,
tolka och samtala om dessa
Barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin
förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål
Mål utifrån föregående års kvalitetsredovisning:
Barnens språkutveckling ska följas genom TRAS-kartläggningar från 2 års ålder
Barnens förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar samt förstå andras
perspektiv ska kartläggas
Att barnen ska kunna berätta och återberätta, leka med ord och kommunicera med andra ska vara en
viktig satsning
Arbetsprocessen, exempel från verksamheten
Språket genomsyrar hela den pedagogiska planeringen för verksamheten. Förskolan har arbetet med
ett gemensamt tema ”Barbapappa” där temat har integrera målen i läroplanen med varandra. I temat
Barbapappa har de funnits nio olika Barbapappafigurer som symboliserar nio olika områden
exempelvis Barbabok – läs och skriv, Barbapappa och Barbamamma - trygghet och
omhändertagande, Barbaflink – experiment osv.
Språk och dramatisering har på förskolan haft en given roll, likaså har man arbetat medvetet med att
låta barnen berätta om olika upplevelser, vad de tycker och känner. En utvecklingsprocess har här
också varit att visa att man lyssnar på varandra och känna att det jag säger är värdefullt.
Rim, ramsor och språklekar används dagligen på förskolan. Allt från bilderböcker som passar de
minsta och kapitelböcker för de äldre barnen har används för att stimulera språkutvecklingen. När
man valt böcker så har man försökt göra det ur ett genusperspektiv.
Arbetsmaterialet ”Språklust” av Carin Rydja har används som redskap för språkutveckling.
Kartläggningsmaterialet TRAS – Tidig registreringar språkutvecklingen, har används på alla barn
över 2 år där man har kartlagt individens och gruppens språkutveckling.
sid 6 (17)
Måluppfyllelse, exempel från verksamheten:
Hur ser vi att den språkliga verksamheten ökar barns språkliga utveckling.
Barnen har blivit mer kommunikativa och har lättare att göra sig förstådda och förmedla sina åsikter.
Avdelningen som redovisat att de jobbat mycket med sagans uppbyggnad kan se att barnen lättare
kan framföra egna gestaltningar och att de förstått sagans uppbyggnad. Arbetet med berättandet har
utvecklat själförtroendet hos många barn som nu vågar berätta inför en större grupp.
Många barn har under året utvecklat sitt intresse för skriftspråket. De yngre barnens intresse för
lekskrivning har ökat och många av de äldre barnen skriver sina och kompisarnas namn, i leken vill
de gärna skriva skyltar och inbjudningar av olika slag.
Barnen rimmar och ramsar spontant ex. när barnen ska starta upp ett spel så självmant startar de upp
med en ramsa för vem som ska börja spela. Genom att kartlägga språkutvecklingen hos alla barn från
två års ålder genom kartläggningsmaterialet TRAS följer man varje barnets språkutveckling och får
en bra samlad bild över vart gruppen befinner sig för den fortsatta planeringen av verksamheten.
Analys och åtgärder framåt:
Att dela gruppen vid samlingar är en bra förutsättning för berättandet och till att lyssna på varandra.
Med de yngre barnen är det än viktigare att vi är nära barnen och sätter ord på det som barnen
upplever och uttrycker i leken och i vardagen.
Att ha ett material som Språklust där man kan arbeta med språket systematiskt är viktigt för
språkutvecklingen. Det är viktigt att kartlägga och följa barnens språkutveckling, genom
kartläggningsmaterialet TRAS följer vi varje barns språkutveckling och får på så sätt en samlad bild
över vart gruppen befinner sig för fortsatta planering av verksamheten.
Ett medvetet arbete runt ett tema kan innehålla alla mål vi har arbeta mot i Lpfö. Detta
lekpedagogiska arbetssätt ska vi fortsätta utveckla under nästa läsår.
Vi är bra på att arbeta med barnens språk och kommunikationsutveckling men vi behöver bli bättre
på att arbeta mer systematiskt med språkutvecklingen och se över materialet så att vi inte missar delar
i helheten.
Matematik
Strävansmål från Lpfö 98/10
Förskolan skall sträva att varje barn:
Utvecklar sin förståelse för rum, former, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos
mängd, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring
Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva
olika lösningar av egna och andras problemställningar
Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och
samband mellan begreppen
Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang
sid 7 (17)
Mål utifrån föregående års kvalitetsredovisning:
Att barnen ska utveckla sin matematiska kunskap genom att undersöka, reflektera över och pröva
olika lösningar, samt att använda matematiska begrepp
Arbetsprocessen, exempel från verksamheten:
I det gemensamma temat ”Barbapappa” har vi fått in matematiken i det vardagliga arbetet.
”Barbapappa och labyrinterna är en bok man bl.a. utgått från för att få barnen att utveckla sin
förmåga att upptäcka och använda matematiken i meningsfulla sammanhang, utveckla sin förståelse
för rum, form, läge och riktning.
De matematiska begreppen tränas i alla vardagliga situationer ex. vid påklädning,
matsituationer, samlingar och lek. Vid val av rim, ramsor, sånger och lekar så gör pedagogerna
medvetna val för att få in antal och matematiska begrepp.
Barnens platser har på någon avdelning markerats med former i olika färger för att på ett naturligt sätt
träna färger och de matematiska begreppen cirkel, triangel, rektangel och kvadrat. Alla avdelningar
räknar antal barn som är närvarande och frånvarande och har då fått in både begreppen addition och
subtraktion. Konkretiserat antal med symboler och siffror, konkretiserat dagar och månader med
hjälp av olikfärgade kulor som räknas och fylls i olika burkar. Någon avdelning bakar varje vecka för
att där bl.a. få in mängd och antalsbegrepp.
Längdbegreppen har tränats genom att man bl.a. mäter barnen och gör jämförelser med varandra.
Mönster har tränats genom pärlor och pärplattor, ritningar har följts då man byggt med kapplastavar.
Litteratur man använt sig av när man varit i skogen är boken ”Leka och lära matematik ute i
förskolan”
Måluppfyllelse, exempel från förskolan:
Hur ser vi att den matematiska verksamheten ökar barns matematiska utveckling.
Pedagogerna kan se att barnen och då även de minsta efter sin förmåga spontant i leken och i samtal
visar prov på sin matematiska förmåga, de använder de ”rätta” matematiska begreppen, de räknar,
förstår ordningsföljd och parbildning. Intresset för geometriska former har visat sig då föräldrar har
berättat att ”jakten” gått vidare hemma. Genom att dagligen räkna antal barn som är närvarande och
vilka som är frånvarande så har många av de äldre barnen också fått förståelse för subtraktion.
Analys och åtgärder framåt:
Matematiken utvecklas inte bara i planerade aktiviteter och samlingar hos barnen utan finns överallt i
vardagen. Det viktiga är att vi pedagoger medvetet använder matematiken och tar tillvara alla
naturliga vardagliga stunder för att utveckla matematik. Man ska kunna se i den pedagogiska miljön
och höra i den vardagliga kommunikationen med barnen att man på förskolan jobbar medvetet med
barns utvecklingsprocesser i matematik.
Medvetna arbetsprocesser runt ett tema ska innehålla alla delar och mål utifrån Lpfö, så även de
matematiska.
sid 8 (17)
Teknik och naturvetenskap
Strävansmål från Lpfö 98/10
Förskolan skall sträva att varje barn:
Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om
växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar
Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material
och redskap
Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och
samhälle påverkar varandra
Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om
naturvetenskap
Mål utifrån föregående års kvalitetsredovisning:
Att verksamheten ska utveckla barnens förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om
naturvetenskap
Att barnen ska utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik
fungerar
Arbetsprocessen exempel från verksamheten
Förskolan har under året deltagit i NTA – naturvetenskap för alla, ett projekt som några av
kommunens förskolor haft möjlighet att delta i. Fyra pedagoger från Skåre förskola deltog och temat
har under året varit Vatten. Pedagogerna har jobba med alla barn födda -06 i två grupper kontinuerligt
under året utifrån temat vatten. Ett stort antal experiment har barnen fått uppleva, de har fått leka och
upptäcka olika fenomen. Barnen har fått möjlighet att reflektera innan experimenten vad man tror
kommer att hända och efteråt fått berätta vad de såg och vad de tror fenomenet beror på? Några av
experimenten har även de yngre barnen på förskolan fått uppleva. En avdelning har börjat jobbat
utifrån boken ”Draken Berta” som gör experiment via sagor där barnen är delaktiga. Man har sått
och planterat för att följa processen från frö till planta. På förskolan finns ett stort antal bygg och
konstruktionsmaterial som flitigt arbetas med.
sid 9 (17)
Exempel på experiment utifrån NTA projektet och temat ”vatten”
Måluppfyllelse, exempel från förskolan:
Hur ser vi att arbetet med teknik och naturvetenskap har ökat barns förmågor.
Barnen har visat intresse för teknik och naturvetenskap, reflekterat och ställt frågor om de olika
experimenten och naturvetenskapen. I arbetet med experiment ser pedagogerna inga skillnader på
flickor och pojkars intresse för teknik och naturvetenskap. Här har pedagogerna lyckas möta bägge
könen.
Analys och åtgärder framåt:
När det gäller teknik och naturvetenskap gäller det att ta tillvara på barnens funderingar och samtala
om lösningar tillsammans. Som pedagog behöver man inte ha det rätta svaret utan det viktiga är att
man funderar tillsammans och låter barnen reflektera över hur, vad, varför. Att fånga barnens intresse
och nyfikenhet för teknik och naturvetenskap gör att barnen får lust att lära mer. Att ta in en sandlåda
på avdelningen utvecklade leken i sandlådan genom att barnen fick möjlighet att använda annat
material än de var vana i kombination med sanden. En frågeställning som vi ska arbeta vidare med,
vad erbjuder vi för lekmaterial ute? Kan vi flytta ut traditionellt innematerial?
Teknik var ett nytt utvecklingsområde för oss i år, alla avdelningar har kommit igång, de som varit
med i pilotprojektet NTA har kommit något längre, vi kommer att fortsätta med teknik som
utvecklingsområde även nästa år då man behöver några år för att utveckla ett nytt ämne.
”Is och salt”
Ett barns reflektion efter avslutat
experiment: - Därför saltar man vägarna
på vintern för att det ska bli mindre halt.
”Ytspänning”
– Barnen provar, funderar och
reflekterar…
sid 10 (17)
Barns inflytande
Strävansmål från Lpfö 98/10
Förskolan skall sträva att varje barn:
Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka
sin situation,
Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.
Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta
i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Arbetsprocessen, exempel från verksamheten:
Pedagogerna jobbar med barnens inflytande genom att de får välja aktiviteter både inne och ute. Man
försöker att i så stor utsträckning som möjligt inte avbryta barnen när de är mitt uppe i en lek. Pratar
om konsekvenser av handlingar och visar hur man kan göra istället när man hamnar i konflikt med
kamraterna.
Måluppfyllelse, exempel från verksamheten:
Barnen har ibland fått välja om de vill vara inne eller ute och leka. När man ”pysslat” så har alla inte
behövt göra på samma sätt utan barnens idéer och val av material har fått styra.
Barnen har blivit bra på att ta ansvar för sina saker, de hänger upp sina kläder, dukar av och skrapar
sina egna tallrikar utifrån mognad och ålder.
Resultat utifrån barnintervju med 13 barnen födda 2007:
– Får du bestämma något på förskolan?
Svarade 8 av 13 barn, endast 61 % att de fick bestämma, det de främst fick bestämma var vad de ville
leka. Vi såg ingen skillnad i om det var en flicka eller pojke som svarade.
– Finns det roliga saker att göra på förskolan?
Svarade 12 av 13barn att förskolan hade roliga saker att göra på förskolan.
– Tycker du det skulle vara roligt om vi jobbade med temat cirkus efter sommaren?
Svarade 12 barn av 13 ett tydligt ja på den frågan.
Analys och åtgärder framåt:
Pedagogerna önskar att barnen hade större inflytande i verksamheten man tycker det är svårt att möta
varje barns intresse då barngrupperna är stora. Samlingen ska utvecklas så att barnen kan ha mer
inflytande, utgå mer från barnens intressen och nyfikenhet i de lärandeobjekt pedagogen planerat för.
Uteleken ska utvecklas så att även sådant som av tradition varit ”inneaktiviteter” även kan göras ute,
material plockas ut för att barnen ska få fler möjligheter till inflytande över sin lek.
Utifrån intervjufrågornas resultat får vi fundera över barnens låga upplevelse av om de får bestämma
något på förskola. Här kanske frågan skulle vara ställd på ett annat sätt
– Får du vara med och bestämma vad ni ska göra och leka, har kanske varit en bättre frågeställning?
Barns inflytande skall öka med stigande ålder. En viktig förutsättning för att barnen är att de också
med stigande ålder blir införstådda med vad inflytande innebär. En viktig fråga att diskutera mellan
pedagogerna.
sid 11 (17)
Förskola och hem - Samverkan
Arbetsprocessen:
Varje avdelning har haft föräldramöte med sina föräldrar under höstterminen och alla vårdnadshavare
har erbjudits utvecklingssamtal två gånger under läsåret tillsammans med ansvarig pedagog. IUP –
Individuell utvecklingsplan erbjuds alla vårdnadshavare att upprätta för sitt barn i samband med
utvecklingssamtalen.
Föräldrasamråd med förskolechef, ett par pedagogrepresentanter och föräldrarepresentant från varje
avdelning har hållits vid två tillfällen, ett per termin.
Dropp in fika, jul- och sommarfester, är andra former av samarbete med föräldrar som sker årligen.
Det viktigaste samarbetet med föräldrar sker i den dagliga kontakten. Information om vad som hänt i
gruppen finns oftast på anslagstavla många gånger kompletterat med bilder.
Hemsidan har uppdaterats kontinuerligt med information och bilder om och från verksamheten.
Måluppfyllelse:
I den utvärdering som gjordes av föräldrarådsrepresentanterna kunde vi utläsa av de skriftliga
kommentarerna att det har varit bra information som lett till givande diskussioner och att det har varit
en öppenhet med fokus på barnen.
Förbättringsförslag var att kontakten med föräldrarepresentanterna och övriga föräldrar kan utvecklas
genom exempelvis maillista.
Under våren 2012 har alla vårdnadshavare till barn på förskolan i Karlstad Kommun fått möjlighet att
svara på en webbaserad enkät KBU – Kund och brukarundersökning, om vad de tycker om sin
förskolas verksamhet. Syftet med undersökningen var att den skulle ge information om kvaliteten
inom verksamheten och ett underlag för att göra val av förskola samt visa vilka utvecklingsbehov
som finns. Vårdnadshavarna har fått svara utifrån en femgradig skala. Där 1 står för stämmer inte alls
och 5 stämmer helt. Svarsfrekvensen på Skåre förskola var 46 % och inom hela kommunen 51 %.
sid 12 (17)
Analys och åtgärder framåt
Resultatet från KBU enkäten visar vad föräldrar på Skåre förskola tycker om sin förskola. Maxvärdet
är 5, dit har vi en bit kvar för att nå men det är vårt mål. Vi ska analysera resultaten under hösten för
att se över förbättringsåtgärder och lära av varandra. Vi måste bli bättre på att kommunicera ut vår
verksamhet på ett positivt sätt och visa tydligare vilka mål vi jobbar mot.
Vårt lägsta resultat har vi fått inom området information och vårt högsta inom området normer och
värden. Under kommande läsår ska vi bl.a. utveckla arbetet med kommunikation/information.
Området kommer att bli ett utvecklingsområde, framför allt ska vi utveckla informationskanalerna
och utvecklingssamtalet.
sid 13 (17)
Uppföljning utvärdering och utveckling
Dokumentation
Arbetslaget ska utifrån Lpfö 98/10
kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling
och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och
lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om
förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att
följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn,
barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten
som intressant, meningsfull och rolig
hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till
de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
Arbetsprocessen:
Förskolan är i en utvecklingsprocess när det gäller dokumentation. Pedagogerna dokumenterar på
individnivå genom portfolio, barnintervjuer och TRAS – tidig registrering av språkutveckling.
Dokumentation på verksamhetsnivå görs genom uppföljningar av målen i Lpfö. Foton med text och
sätts upp på väggarna för att synliggöra verksamheten för föräldrar. På förskolan har en grupp med
pedagoger från varje avdelning bildas för att tillsammans utveckla den pedagogiska
dokumentationen.
All personal har deltagit i kompetensutveckling i Dokumentation och Portfolioarbete. Vid lärmöten
har planering, uppföljning och dokumentation varit ett genomgående tema, alla pedagoger har fått en
introduktion i ett nytt redskap, lotusdiagram. En pedagog har deltagit i KAU:s utbildning i
dokumentation utifrån våra nya styrdokument.
Måluppfyllelse:
Genom foton fångas ögonblicket då utveckling skett som barnen själva är stolta över ex. drar upp
blixtlåset som barnet kämpat och tränat för att lära sig eller när man första gången är stolt över att
man delat pannkakan själv. I barnens intervjuer kan pedagogerna tydligt se att det skett en
utvecklingsprocess i barnens tankar och åsikter. Barnen kan själva se delar av sina
utvecklingsprocesser då de tycker om att titta själva och tillsammans med kamraterna eller
pedagogerna i sina portfoliopärmar.
Den pedagogiska verksamhetsdokumentationen som synliggörs inne på avdelningarna skapar
tillfällen för reflektion över verksamheten på förskolan. Dokumentationen är ett stöd för barnen i
berättandet med sina föräldrar om vad de varit med om på förskolan.
Analys och åtgärder framåt:
Att tid är en bristvara för dokumentation upplever de flesta pedagoger. Här gäller det att hitta bra och
lätta redskap för dokumentation som inte tar så mycket tid. Här tror vi lotusdiagrammen kan vara ett
bra redskap för att utveckla vår planering, uppföljning och dokumentationen kommande läsår. Vår
verksamhetsplan med utvecklingsområden ska innehålla målkriterier utifrån målen i läroplanen.
Genom målkriterier kommer vi lättare att kunna följa upp och utvärdera att vi är på rätt väg.
sid 14 (17)
På individnivå är portfolion ett bra redskap som vi ska utveckla och bli säkrare i. Portfolion ska
innehålla lärprocesser som barnen är stolta över och där både barn och föräldrar kan se och följa
dessa lär- och utvecklingsprocesser. Ett arbete som vi vill bli bättre på. Portfolion ska användas som
underlag vid utvecklingssamtal.
Ett pedagogiskt årshjul ska upprättas på förskolan/varje avdelning så att man lättare kan planera, följa
upp och dokumentera sin verksamhet.
sid 15 (17)
Uppföljning av likabehandlingsplan
Arbetsprocessen
Under hösten upprättade Skåre förskola en gemensam Likabehandlingsplan och plan mot
diskriminering och kränkande behandling. För att få en uppfattning om vad förskolan behövde
utveckla för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och för
att främja barns lika rättigheter och möjligheter har varje avdelning gjort en kartläggning av nuläget.
Förskolans plan innehåller mål och aktiviteter för att nå målen i samtliga åtta
diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder och annan kränkande behandling. För att ta tillvara
föräldrarnas synpunkter har alla avdelningar gått igenom och diskuterat planen på höstens
föräldramöte. Mål och aktiviteter utvärderades i slutet av terminen.
Diskrimineringsgrund - Kön
Årets mål:
Alla barn ska ha samma möjligheter, rättigheter och ansvar oavsett kön.
Måluppfyllelse:
Alla barn bekräftas oavsett deras utseende eller kläder. Många barn vill att personalen ska se deras
nya kläder, gemensamt för alla pedagoger är att de då försöker lägga fokus på annat och inte på
traditionella könsbedömningar om att kläderna är söta eller tuffa.
När man lånar böcker är pedagogerna medvetna och har ”genusglasögonen” på sig.
Diskrimineringsgrund - Etnisk tillhörighet:
Årets mål:
Olikheter ska ses som en tillgång för att skapa en nyfikenhet för att lära sig mer om andras kulturer
och ursprung.
Måluppfyllelse:
Det pedagogiska materialet med exempelvis dockor och duplofigurer med olika hudfärg och böcker
om och med barn från andra länder skapar en naturlig och vardaglig förståelse för olika kulturer.
FN-dagen uppmärksammades, där barnen gjort flaggor och sjöng sånger från olika länder.
Diskrimineringsgrund - Religion och annan trosuppfattning:
Årets mål:
Alla på förskolan ska ges möjlighet att berätta om sina religiösa högtider.
Måluppfyllelse:
Tanken var att uppmärksamma olika högtider inom olika religioner och då ta hjälp av
hemspråkstränare och föräldrar. Här har inte pedagogerna upplevt att det funnits något intresse från
föräldrar till barn från andra länder att förskolan skulle uppmärksamma dessa högtider. Förskolan har
i år endast uppmärksammat de svenska högtiderna.
sid 16 (17)
Diskrimineringsgrund - Funktionshinder
Årets mål:
Att all personal ska ha viss kunskap om på förskolan förekommande funktionshinder. Detta år
prioriteras neuropsykiatriska funktionshinder.
Måluppfyllelse:
Erfarenhetsutbyte och information om förskolans barn som har funktionshinder har diskuteras mellan
arbetslagen men inte i den utsträckning som planerats. När man hjälper varandra över avdelningarna
lär man känna och får kunskaper om barnens olika funktionshinder.
Diskrimineringsgrund - Sexuell läggning
Årets mål:
Att alla föräldrar, oavsett sexualitet, ska känna sig respekterade.
Måluppfyllelse:
Pedagogerna fångar upp barnens samtal i vardagen och möter barnen utifrån deras funderingar. På
förskolan finns böcker med olika familjesammansättningar.
Diskrimineringsgrund - ålder
Årets mål:
Vi ser till barnens bästa utifrån deras behov/mognad och inte deras ålder.
Måluppfyllelse:
De gemensamma aktiviteterna på förskolan är sådana att alla kan vara med utifrån sina egna
förutsättningar. Pedagogerna stöttar barnen så att de i möjligaste mån kan välja aktivitet utifrån egna
önskemål.
Diskrimineringsgrund - Kränkande behandling:
Årets mål:
En trivsam miljö för barn och vuxna
Måluppfyllelse:
Trivselregler finns på avdelningarna
Pedagogerna uppmärksammar och förstärker positiva gärningar.
Aktivitetskort används för att få varierande lekgrupper bland barnen.
Personalen agerar direkt när någon blir kränkt.
Analys och åtgärder framåt:
Inför nästa års Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling . ska vi
se över vårt material och våra böcker, genusarbetet behöver uppdateras och samarbete med
hemspråkstränarna ska stärkas.
Ny kartläggning och plan kommer att upprättas under hösten - 2012
sid 17 (17)
Analys och bedömning av verksamheten som helhet
I vårt arbete med att implementera den reviderade läroplanen för förskolan så har avdelningarna
kommit olika långt. Pedagogerna själva är nöjda med det implementeringsarbete som genomförts
men det tar dit att sätta arbetet och få bra kontinuitet på det systematiska arbetet.
Implementeringsarbetet kommer att fortsätta under nästa läsår med fokus på uppföljning, utvärdering
och utveckling där vi ska använda oss av det nya redskapet, lotusdiagrammet.
Våra resultat från KBU undersökningen var inte dåliga men vi låg något under medel för kommunen.
Vi ska analysera resultaten under hösten och lära av varandra. Vi måste bli bättre på att kommunicera
ut vår verksamhet på ett positivt sätt och visa tydligare vilka mål vi jobbar mot.
Det tematiska arbetssättet ska vi hålla fast vid, vi ska i temat få med alla delarna till en helhet utifrån
målen i läroplanen. Teknik var ett nytt utvecklingsområde för oss i år, alla avdelningar har kommit
igång, de som varit med i pilotprojektet NTA har kommit något längre. Vi kommer att fortsätta med
teknik som utvecklingsområde under kommande läsår då man behöver några år för att utveckla ett
nytt ämne.
Prioriterade utvecklingsområden inför läsåret 2012/2013:
Fortsatt implementeringsarbete utifrån Lpfö kapitel 2.2 Utveckling och lärande
Lekpedagogiskt arbetssätt
Dokumentation – Lotusdiagram, Portfolio,
Kommunikation – Informationsöverföring, utvecklingssamtalet
Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen
Karlstad augusti 2012
Annica Åsemark Förskolechef