Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.

PAO-programmet

Vt 2019

Handledare: Petter Bengtsson

”Fan, kan jag inte

bara få jobba med

det jag är här för

att göra egentligen?”

En intervjustudie med myndighetsanställda

om digitaliseringens påverkan på arbetsmiljön

Emily Casabona och Anne-Lie Nymark

Sammanfattning Digitaliseringen har kommit att innebära en förändring för såväl hela arbetslivet som för

individen. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur

digitaliseringen har kommit att påverka medarbetares arbetsmiljö. För att besvara

studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med

sju myndighetsanställda, där följande frågeställningar låg till grund: på vilket sätt har

digitaliseringen förändrat eller inte förändrat medarbetarnas arbete?, vilka upplevda

möjligheter och hinder har digitaliseringen medfört i medarbetarnas arbete? samt vilka

konsekvenser har digitaliseringen medfört på medarbetarnas arbetsmiljö? Resultatet

visade att digitaliseringen har inneburit en förändring på myndigheten i form av att

analoga funktioner och processer har kommit att bli digitala där nya digitala verktyg har

förändrat arbetssätt, kommunikation och relationer. Förändringen har medfört

möjligheter att utföra arbetet med ökad effektivt och med bättre kvalitet samt flexibilitet

genom gränslöst arbete. Digitaliseringen har även medfört nya möjligheter för

kommunikation, vilket delvis har förbättrat sociala relationer. Dock har digitaliseringen

även inneburit att en del kontakt med kollegor har suddats ut då sociala relationer delvis

har kommit att ersättas av digitala funktioner. Oförmåga att leva upp till kravet att

arbetet i och med digitaliseringen ska hålla ett högre mått samt upplevelsen av att det

gränslösa arbetet skapar ett krav på att ständigt vara tillgänglig är ytterligare baksidor

som digitaliseringen medfört. De nya möjligheterna och hindren har inneburit

konsekvenser på arbetsmiljön i form av nya krav i arbetet, förbättrat och försämrat

handlingsutrymmet samt förändrade former för stöd. Digitaliseringen har kommit att

styra såväl arbetssätt, resultat och uppföljning, gränsdragning mellan arbete och

privatliv som sociala relationer i arbetet, vilket på gott och ont har kommit att förändra

intervjupersonernas arbetsmiljö. Forskning har efterfrågats kring digitaliseringens

effekter på anställdas arbetsmiljö varpå föreliggande studie har bidragit med kunskap av

betydelse för forskningsområdet.

Nyckelord

Digitalisering, medarbetare, arbetsmiljö, sociala relationer, gränslöst arbete, New public

management

Innehållsförteckning

Inledning .................................................................................. 1

Syfte och problemställning ...................................................................... 2

Syfte .................................................................................................... 2

Frågeställning ...................................................................................... 3

Definitioner och avgränsning ............................................................... 3

Uppsatsens disposition ........................................................................... 4

Teoretiska referensramar ............................................................ 4

Krav-kontroll-stöd-modellen ................................................................... 5

Technology acceptance model (TAM) ...................................................... 6

Teoretisk tillämpning .............................................................................. 7

Teoretisk diskussion ............................................................................... 8

Tidigare forskning ...................................................................... 9

Implementering av digitala verktyg i arbetet .......................................... 9

Kommunikation och sociala relationer .................................................... 9

New public management ....................................................................... 10

Metod ...................................................................................... 12

Metodval och metodologiska ställningstaganden .................................. 12

Databearbetning och analysmetod ........................................................ 13

Forskarens roll ................................................................................... 13

Förberedelse inför intervjuer ................................................................ 14

Urval .................................................................................................. 14

Utformande av intervjuguide ............................................................. 15

Förstudie ........................................................................................... 15

Genomförande av intervjuer ................................................................. 16

Etiska överväganden ............................................................................. 17

Resultat & Analys ...................................................................... 18

På vilket sätt har digitaliseringen förändrat eller inte förändrat

medarbetarnas arbete ........................................................................... 18

Digitaliseringens inverkan på de sociala relationerna på arbetsplatsen 19

Kommunikation och sociala relationer ............................................... 19

Gränslöst arbete .................................................................................... 21

Digitala möten ................................................................................... 22

Digitaliseringens inverkan på styrningen av medarbetarna .................. 24

Tidrapportering .................................................................................. 24

Diskussion ............................................................................... 26

Källförteckning ......................................................................... 31

Bilaga 1: Informantbrev ............................................................ 34

Bilaga 2: Intervjuguide .............................................................. 35

1

Inledning

Digitaliseringen bedöms vara den största utmärkande samhällsförändringen idag, en för-

ändring som bedöms fortsätta prägla samhället det kommande decenniet (AFA Försäkring,

2019). För många organisationer innebär denna förändring en omvälvande transformering av

verksamheter, processer, arbetssätt och arbetets innehåll vad gäller automatisering och

effektivisering i form av tekniska lösningar för organisering, dokumentation, rapportering och

uppföljning samt nya interaktions- och kommunikationsmöjligheter. Statliga myndigheter är

exempel på verksamheter inom offentlig sektor som i och med digitaliseringen genomgått en

påtaglig förändring (AFA Försäkring, 2019). I syfte att göra offentlig sektor mer effektiv och

marknadsorienterad har New public management i allt större grad implementerats i offentlig

verksamhet bland annat genom digitala rapporteringssystem och arbetssätt, med avsikt att

förändra organisationen och styrningen mot en mer affärsmässig och vinstdrivande riktning

(Grafström et al., 2017, 73, 144; Johari et al., 2019).

Digitaliseringen har kommit att innebär en förändring av såväl offentlig sektor som hela

arbetslivet vilket medför en utmaning för verksamheter, att kunna ta till vara på

digitaliseringens många möjligheter men samtidigt erbjuda de anställda en hälsosam

arbetsplats. Digitaliseringens inverkan på organisationen medför således en inverkan på

arbetsmiljön. För den anställde ställer digitaliseringen nya krav på arbetets utförande, vilket

medför nya krav på digital kompetens. Det ställs även nya krav på styrning; ledarskap och

stöd är exempel på funktioner som berörs. För att organisationen ska gynnas av

digitaliseringens möjligheter krävs en implementering av system och verktyg som upplevs

användbara i arbetet. Användbarheten påverkas av hur styrande, begränsande eller

behjälpande de digitala verktygen upplevs vara av de anställda. Implementering av verktyg

och system som upplevs bristfälliga kan leda till ekonomisk förlust i form av minskad

effektivitet och ett negativt utfall på arbetsmiljön (AFA Försäkring, 2019).

Digitaliseringen har inneburit en samhällsomvandling som skiljer sig från tidigare samhälls-

förändringar. Den tekniska utvecklingen är per se inte en ny typ av förändring, den tekniska

utvecklingen har sedan länge bidragit med ny typ teknik för såväl organisationer, människor

och samhället i stort. Den vetenskapliga revolutionen och industriella revolutionen har

bidragit till utvecklingen av såväl järnvägen, nya verktyg i kolgruvorna till den bärbara

2

datorn. Det som skiljer digitaliseringen från tidigare revolutioner är dagens snabba

förändringstakt i utvecklingen av informations- och kunskapssamhället (Digitaliseringskom-

missionen, 2015). Eftersom digitaliseringen i allt större utsträckning genomsyrar arbetslivet är

det av vikt att undersöka vilka konsekvenser digitaliseringen kan tänkas ha och i framtiden få

på anställdas arbetsmiljö. Mot bakgrund av detta efterfrågar AFA studier kring det digitala

arbetslivet och har dedikerat 30 miljoner kronor till ett projekt för en forskningssatsning på

området (AFA Försäkring, 2019). Även forskare på området arbetsmiljö och hälsa framhåller

att det råder brist på etablerad forskning kring digitaliseringen och dess effekter på anställdas

arbetsmiljö och efterfrågar arbetsplatsnära studier för att myndigheter och företagsledningar

ska efter bästa förmåga kunna hantera de förändringar digitaliseringen medför (AFA

Försäkring, 2019; Attaran, 2019; Håkansta & Bergman, 2018). Med grund i efterfrågan på

forskning kring digitaliseringen och dess effekter på anställdas arbetsmiljö strävar före-

liggande studie efter att fylla en del av den kunskapslucka som råder.

Sammanfattningsvis är digitaliseringen en av de största pågående samhällsförändringarna

idag, vilket har medfört konsekvenser för såväl samhället i stort som för individen. Ett av

sociologins främsta områden är att studera hur individen påverkas av förändringar i samhället,

och har sedan länge varit ett intressant studieobjekt för sociologer. Giddens (1990) skriver om

hur det post-traditionella samhället befinner sig i “förändringens hastighet” och om hur

individen påverkas och utvecklas i det moderna samhällets snabba förändringar (Giddens,

1990, 295-304). Även Bauman (2002) talar om det moderna samhället, i termer av

senmoderniteten, och om hur samhällets förändringar påverkar individen (Bauman, 2002,

175). Arbetslivet har i allt större utsträckning kommit att präglas av digitaliseringen och utgör

en väsentlig del av individens vardag. Det är därmed sociologiskt relevant att studera hur

individen påverkas av digitaliseringen i arbetet och vilka konsekvenser det kan tänkas

medföra på hennes arbetsmiljö.

Syfte och problemställning

Syfte

Då det ur ett sociologiskt perspektiv är av intresse att studera hur individen påverkas av

samhällsförändringar ämnar föreliggande studie undersöka hur individen kan tänkas påverkas

av digitaliseringen i sitt arbete. Syftet med föreliggande studie är således att, genom sju med-

3

arbetares berättelser om deras upplevelser kring digitaliseringen på arbetsplatsen, få en

djupare förståelse för hur digitaliseringen i arbetslivet kan tänkas påverka arbetsmiljön.

Frågeställning

För att besvara föreliggande syfte kommer följande frågeställningar ligga till grund

● På vilket sätt har digitaliseringen förändrat eller inte förändrat medarbetarnas upp-

levelse av arbetet?

● Vilka upplevda möjligheter och hinder har digitaliseringen medfört i medarbetarnas

arbete?

● Vilka konsekvenser har digitaliseringen medfört på medarbetarnas arbetsmiljö?

Definitioner och avgränsning

Digitaliseringskommissionen (2014) definierar begreppet digitalisering i två olika meningar;

informationsdigitalisering och samhällelig digitalisering. Informationsdigitalisering avser

omvandlingen av analog information till information i digital form, vilket gör informationen

mer strukturerbar, sökbar samt tillgänglig genom digitala kanaler. Samhällelig digitalisering

avser den samhällsföränderliga process som människor och samhället går igenom gällande

informationsdigitalisering, vilken har en inverkan på såväl individens som organisationens

teknikanvändning (Digitaliseringskommissionen, 2014). I föreliggande studie är begreppet

med båda dess meningar av relevans då studien undersöker informationsdigitaliseringen, i en

myndighet som präglas av den samhälleliga digitaliseringen, och vilket utfall denna får på den

anställdes arbetssituation.

Inom ramen för denna studie avgränsas digitala verktyg till de verktyg studiens intervju-

personer kommer i kontakt med i sitt arbete: bärbar dator, mobiltelefon och surfplatta.

Digitala verktyg innefattar även de system intervjupersonerna kommer i kontakt med i

arbetet: tidrapportering, fakturasystem, system för semesteransökan och reseutlägg samt digi-

tala verktyg för kommunikation innefattande mejl, sms, Skype, Doodle, WhatsApp och Lync.

New public management (NPM) är en styrform inspirerad av den privata sektorn med fokus

på effektivitet, resultat och kontroll och infördes i syfte att effektivisera offentlig sektor och

styrformen har ett tydligt fokus på mätbara prestationer och resultat (Hood, 1995).

Föreliggande studie knyter an till NPM då delar av studiens resultat betraktas utifrån ett

perspektiv som relaterar till NPM som styrform.

4

I föreliggande studie avgränsas arbetsmiljö till de anställdas psykosociala arbetsmiljö. Fokus

ligger främst på den sociala arbetsmiljön, men då den psykiska arbetsmiljön hänger ihop med

den sociala behandlas även denna. Den psykosociala arbetsmiljön innefattar arbetstagarens

individuella uppfattning och reaktion på den egna fysiska arbetsmiljön. Psykosociala faktorer

innefattar faktorer som har en påverkan på såväl arbetstagarens psykiska hälsa och välmående

som det sociala i arbetet (Karasek och Theorell, 1990).

Studiens empiriska datamaterial utgörs av sju intervjuer med sju medarbetare som arbetar på

en statlig myndighet i Stockholm.

Uppsatsens disposition

Föreliggande studie inleds med ett avsnitt om teoretisk referensram där den teoribildning som

ligger till grund för studien presenteras. Avsnittet avslutas med en diskussionsdel

innehållande teorikritik. Därefter följer en kartläggning över tidigare forskning med relevans

för studien. Efter teori- och forskningsavsnittet följer ett metodavsnitt med en redogörelse

över den metod som används samt studiens utformning och genomförande. Slutligen

presenteras resultat och analys med en avslutande diskussion. Diskussionen avslutas med

förslag till vidare forskning.

Teoretiska referensramar

I detta avsnitt presenteras de teorier som ligger till grund för studiens teoretiska

utgångspunkter. Då studiens syfte är att undersöka digitaliseringens påverkan på arbetsmiljön

grundar sig de teoretiska utgångspunkterna i Karasek och Theorells Krav-kontroll-stöd-

modell samt Davis teori Technology acceptance model. Dessa teorier bidrar i denna studie

med en förståelse kring betydelsen av individers attityder till digitala verktyg, system och

processer samt betydelsen av känslan av krav, kontroll och stöd i arbetet i relation till dessa.

5

Krav-kontroll-stöd-modellen

Karasek och Theorell utvecklade på 1990-talet en modell för att beskriva sambandet mellan

psykosocial arbetsmiljö och ohälsa. Den så kallade krav-kontroll-stöd-modellen har kommit

att dominera forskningsfältet vid studier av psykosociala arbetsförhållanden och dess effekter

på hälsa (Karasek och Theorell, 1990). Modellen har sin utgångspunkt i balansen mellan krav,

kontroll och stöd. Krav i arbetet syftar till arbetsbelastning och tidskrävande arbetsuppgifter.

Effekterna av en hög arbetsbelastning är kopplade till hur mycket kontroll, det vill säga hur

stort besluts- och handlingsutrymme samt kompetens i arbetet, den anställde har. Outvecklade

och krånglande system är exempel på faktorer som påverkar känslan av kontroll. När kraven

ökar parallellt med att kontrollen och det egna beslutsutrymmet minskar, finns en ökad risk

för ett negativt utfall på arbetsmiljön för medarbetaren. Modellen presenterar fyra olika

kombinationer av arbetssituationer - låga krav och mycket beslutsutrymme respektive höga

krav och mycket beslutsutrymme samt låga krav och litet beslutsutrymme respektive höga

krav och litet beslutsutrymme. Karasek och Theorell lyfter även socialt stöd som en

betydande faktor för utfallet på arbetsmiljön. Stöd innefattar socialt stöd från såväl chefer som

kollegor. Brist på stöd från chefer och kollegor kan ha en negativ inverkan på den anställdes

arbetsmiljö medan ett gott stöd kan motverka ett negativt utfall. Ett gott stöd kan bestå av

vägledning och återkoppling av chefen, avlastning i arbetet samt trygghet och god gemenskap

i arbetsgruppen. Kombinationen av ett bristande stöd med höga krav och litet beslutsutrymme

riskerar att resultera i ett “isospänt arbete” för den anställde, det vill säga det sämsta tänkbara

utfallet enligt modellen (Karasek och Theorell, 1990).

Figur 1. Krav-kontroll-stöd-modellen

Källa: Karasek och Theorell (1990)

6

Krav-kontroll-stöd-modellen har använts flitigt som analysverktyg vid studier av arbetsmiljö

och hälsa (se bland annat Ohlson och Arvidsson, 2005; Bringsén et al., 2009; Bejerot et al.,

2015; Elofsson et al., 2016; Baka, 2018). Stansfeld och Candy (2006) menar att det sociala

stödet i arbetet kan vara avgörande för hur en anställd reagerar över och hanterar en

stressande situation, ett bra socialt stöd kan fungera som ett skydd mot stress. Anställda som

upplever ett gott socialt stöd utvecklar stressymptom i lägre utsträckning än anställda med

upplevd brist av socialt stöd. Bristen på socialt stöd kan hos en anställd ta sig i uttryck i en

direkt stressreaktion (Stansfeld och Candy, 2006).

Technology acceptance model (TAM)

Technology acceptance model (TAM) är en av de mest inflytelserika modeller vid studier

kring individers teknologiska acceptans och används av forskare världen över (Silva, 2015,

205-219). TAM introducerades första gången av Davis 1985 och syftar till att förklara

individers och organisationers attityder och användarbeteenden gentemot teknik, varför

individer antingen accepterar eller avvisar teknologiska verktyg och system. När individen

introduceras till ny teknik finns ett flertal faktorer som påverkar individens attityd till och

användande av tekniken (Davis et al., 1989). Modellen innefattar grundvariabler perceived

ease of use (E), perceived usefulness (U) och attitudes towards using (A), utfallsvariabler

behavioural intentions (BI) och actual system use (ASU) samt externa variabler. Av

grundvariablerna utgör (E) och (U) kärnvaribler. (E) förklarar individens upplevelse av det

digitala verktygets svårighetsgrad, hur stor ansträngning verktyget kräver av individen. (U)

anger i vilken grad en individ upplever att det digitala verktyget kommer höja dennes

arbetsprestation. (A) förklarar en individs specifika attityder och beteende kopplat till

teknikanvändning i de digitala systemen generellt. Utfallsvariabler (BI) och (ASU) förklarar

en individs intention att använda teknologi (BI) samt en individs faktiska användning av

teknologi (ASU). Externa faktorer kan vara exempelvis individens individuella datavana och

erfarenheter av teknik generellt, typ av tjänst, arbetsuppgifternas karaktär, de digitala

systemens utformning samt politiska och organisatoriska faktorer (Davis et al., 1989).

Venkatesh et al. (2003) lyfter huruvida en individ upplever att organisationen erbjuder stöd

vid användandet av digitala verktyg och dess system som en betydande extern faktor

(Venkatesh et al., 2003).

7

Figur 2. Technology Acceptance Model, version 1.

Källa: Davis, Bagozzi och Warshaw (1989)

Teoretisk tillämpning

För att i föreliggande studie kunna undersöka intervjupersonernas upplevelser av digitali-

seringens inverkan på deras arbetsmiljö, är det av vikt att få en förståelse för

intervjupersonernas attityder och acceptans till de digitala verktyg som används i deras

dagliga arbete. Med grund i detta har TAM tillämpats. Då TAM är en modell som i studien

primärt används för att förstå individers attityder samt användarbenägenhet till de digitala

verktygen i arbetet utgör modellen ingen teoretisk helhetsgrund för analys kring påverkan på

arbetsmiljö. För att vidare kunna analysera de digitala verktygens inverkan på arbetsmiljön

har därmed även krav-kontroll-stöd-modellen tillämpats.

En redan ansträngd arbetssituation (höga krav) kan tänkas mildras av ett verktyg som

underlättar medarbetarens arbetssituation. På samma sätt kan en redan ansträngd

arbetssituation tänkas förvärras med ett digitalt verktyg som hämmar medarbetarens

arbetssituation. En arbetssituation med en upplevd balans mellan krav och kontroll kan tänkas

bli en ansträngd arbetssituation till följd av ett digitalt verktyg som upplevs icke-

användarvänligt. På så sätt anser studiens författare att medarbetarnas attityd påverkar

upplevelsen kring känslan av krav, kontroll och stöd i arbetet och vice versa. Av den

anledningen kan inte medarbetarens situation analyseras till fullo med enkom den ena eller

den andra modellen. För att skapa en så fullständig förståelse som möjligt av digitaliseringens

inverkan på medarbetarnas arbetsmiljö används därav båda modellerna som teoretiska verktyg

i studien.

8

Teoretisk diskussion

Krav-kontroll-stöd-modellen har kritiserats för att inte inkludera externa faktorer som organi-

satoriska kontexter eller personliga egenskaper i modellen. Kritiker menar att faktorer som

kön, ålder, erfarenheter och socioekonomisk status bör inkluderas i modellen, då dessa är

relevanta för hur individer upplever och hanterar krav i arbetet (Fletcher och Jones, 1993).

Denna kritik upplever studiens författare är riktad främst mot studier med kvantitativ ansats,

där strävan är att säga något om en specifik grupp eller att uppnå en generaliserbarhet. I före-

liggande studie eftersträvas att nå ett fåtal individers upplevelser kring hur digitaliseringen har

påverkat arbetets egenskaper och hur det i sin tur påverkar arbetsmiljön, vilket studiens

författare menar medför att ett icke beaktande av externa variabler inte utgör ett hinder i

föreliggande studie.

Till skillnad från krav-kontroll-stöd-modellen inkluderas i TAM externa variabler. Modellen

har dock kritiserats för att inte definiera de externa variablerna, vilket medför att vid varje

tillämpning av modellen måste forskaren själv lägga till externa variabler som är av relevans

för den enskilda studien. Detta medför i sin tur att modellen ständigt omformuleras, vilket

kritiker menar skapar ”ett teoretiskt kaos” då modellen ständigt blir “ny” utifrån de externa

variabler som läggs till av forskaren som tillämpar modellen (Benbasat och Barki, 2007).

TAM har även kritiserats för att enbart undersöka attityder vid själva implementeringen av

digitala verktyg men inte hur attityden och användarfrekvensen ser ut med tiden, varpå

kritiker menar att modellen bör utvecklas till en mer täckande modell för att fånga upp

användarattityden över tid. Trots denna kritik konstateras att modellen är användbar vid

studier av attityder gentemot digitala verktyg i arbetet, då de attityder som kan fångas upp

med modellen kan bidra med en betydande förklaringsgrad (Legris et al., 2001).

Då syftet med tillämpningen av TAM i föreliggande studie enbart är att få en grundläggande

förståelse för intervjupersonernas attityder till de verktyg som används i arbetet, menar

studiens författare att modellen fördelaktigt kan användas för att få en grundläggande bild

kring intervjupersonernas attityder. Denna bild utgör en viktig grund att stå på för vidare

analys av verktygens påverkan på arbetsmiljön.

9

Tidigare forskning

Implementering av digitala verktyg i arbetet

Arbetsmiljöverket (2015) lyfter specifikt kring hur arbetsmiljön kan påverkas vid införandet

av ny it. Implementering av nya digitala arbetsprocesser och system kan för medarbetaren

innebära förändrade och många gånger mer omfattande arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan

ställa ökade krav samt nya krav i form av it-kompetens på medarbetaren. Kontrollen och

autonomin över arbetet påverkas av informationsflödet, nya kommunikations- och

interaktionsformer, upplevd trygghet samt stöd och resurser från chefer i att förstå de nya

arbetssätten. Hur väl nya it-system implementeras har således en inverkan på utfallet av den

anställdes upplevda kontroll (Arbetsmiljöverket, 2015). Davis (1989) menar att en väl

genomförd implementering innefattar att användarna av systemet upplever en användbarhet

och en användarvänlighet med systemet (Davis et al., 1989). En upplevelse av att systemet är

påtvingat eller icke-användarvänligt kan medföra en ineffektivitet i arbetet i form av

belastning, stress och på sikt utbrändhet (Gulliksen och Göransson, 2002).

Internationell forskning visar att vid en väl genomförd implementering av digitala verktyg och

system på arbetsplatsen kan det resultera i affärsmässiga fördelar för organisationen. För att

hänga med i utvecklingen och vara konkurrenskraftiga väljer fler och fler organisationer att

anamma den digitala trenden (Attaran et al., 2019; Bondarouk et al., 2017). Forskning visar

dock att samhällets digitalisering går i snabbare takt än vad organisationer många gånger har

möjlighet att ta efter, vilket kan medföra att anställda upplever en missnöjdhet med

arbetsplatsens digitala verktyg då verktygens och systemens utformning inte uppfyller

medarbetarnas förväntningar (Attaran et al., 2019).

Kommunikation och sociala relationer

En av digitaliseringens följder är att den interna och externa kommunikationen bytts ut från

kommunikation genom ansikte mot ansikte och telefon till att ske via mejl och sms. Trots att

kommunikationen sker digitalt visar forskning att den digitala kommunikationen kan ha en

relationsskapande funktion, då kommunikationen blir mer samordnad, exempelvis via

mejlkonversationer där fler medarbetare är involverade samtidigt (Sjöqvist, 2011). Dock

10

menar forskning att människan kan ha en övertro på mejl och sms som kommunikations-

verktyg. Språkbruket skiljer sig från kommunikation ansikte mot ansikte vilket kan leda till en

misskommunikation. En avsändare kan överskatta sin skrivande förmåga vilket medför att

mottagare kan missförstå eller uppleva innehållet som hårdare skrivet än avsett. Avsändare

kan även ha en orealistisk förväntning på tidsram för svar från mottagaren. Detta kan skapa

konflikt mellan anställda utan uppsåt. Överanvändning av mejl, en full inkorg med mejl utan

relevans för den enskilde medarbetaren, kan skapa missnöje hos den anställde (Sjöqvist,

2008).

I det moderna arbetslivet har många medarbetare försetts med en tjänstetelefon. Detta medför

fördelar i form av flexibilitet, mobilitet och förbättrade möjligheter för kommunikation (Dery

et al., 2014). Vidare problematiseras dock individens krav på att alltid vara nåbar. Möjligheten

att bära med sig tjänstetelefonen hem efter avslutad arbetsdag kan skapa en otydlig

gränsdragning mellan arbete och fritid som kan påverka individens privatliv och integritet

(Dery et al., 2014). Derks et al. (2015) menar att ledningen bär ett ansvar att vara tydliga med

sina förväntningar kring gränsdragningen mellan den privata och professionella sfären (Derks

et al., 2015).

New public management

Offentlig sektor, där inräknat statliga myndigheter, har valt att tillämpa New public manage-

ment (NPM) i syfte att öka effektiviteten och produktiviteten genom resultatinriktad styrning

och prestationsmätning (Hood, 1995; Johari et al., 2019). Detta då den offentliga sektorn

ansetts ineffektiv (Grafström et al., 2017, 73, 144; Johari et al., 2019; Liljegren och Parding,

2010). I och med digitaliseringen har nya möjligheter för att anamma NPM som styrform

skapats, exempelvis genom rapportering och kontroll i digitala system, vilket har medfört

förändrade principer gällande styrning, administration och organisation i den offentliga

sektorn och har förändrat arbetsvillkoren för de anställda (Liljegren och Parding, 2010).

Kontroll, uppföljning, utvärdering och avrapportering är aktiviteter som ingår i vad Forsell

och Ivarsson Westerberg (2016) benämner “NPM-paketet” (Forsell och I. Westerberg, 2016).

Forskning i Sverige som tillämpat Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modell (1990)

visar att implementering av NPM i offentlig sektor inte alltid är ett framgångskoncept då

arbetet i denna sektor inte syftar till vinst och effektivitet, utan arbetsuppgifterna är oftast

värdestyrda. Utfallet på arbetsmiljön hos anställda inom skola och sjukvård har visat sig i

11

form av försämringar i inflytande, krav och stöd i arbetet (Bejerot et al., 2015). Andra

konsekvenser av NPM-reformen har visat sig genom att det kostar resurser i form av

administration som i sin tur leder till allt mindre tid för utövande av kärnverksamhet. NPM-

reformen har även visat sig ge upphov till stress hos medarbetare samt sämre fungerande

organisationer (Forsell och I. Westerberg, 2014, 99-105).

Regeringskansliet lyfter den paradox som skapats ur reformtrenden av offentlig sektor.

Åtgärder som implementerats för att minska byråkratin i offentlig verksamhet har istället

skapat återrapporteringskrav, utvärderingar och kvantitativa jämförelser, vilket har kommit att

innebära en helt ny administrativ börda för välfärdsmedarbetarna (Regeringskansliet, 2015).

Mot bakgrund av detta beslutade Regeringen 2016 att inrätta en tillitsdelegation i syfte att

vända den utvecklande trenden och utveckla verksamheten med mål att uppnå en mer

tillitsbaserad styrning (Tillitsdelegationen, 2019).

Forskning visar att arbeten och arbetsuppgifter som till stor del kontrolleras av digitala

system, som lämnar litet utrymme för de anställda att själva styra över sitt arbete, kan ha en

negativ inverkan på de anställdas arbetsmiljö i form av ensidigt och monotont arbete

(Sandblad et al., 2003). Upplevelsen av obalans mellan krav och resurser i form av brist på

förmåga, kunskap och tid att hantera arbetets mängd och krav samt känslan av förlorad

kontroll i arbetet kan leda till stress hos medarbetaren. Även undermåligt utformade datorstöd

kan vara en utlösande faktor till stress (Sandblad et al., 2003). Att arbetets stödsystem och

verktyg digitaliseras kan medföra både möjligheter och negativa konsekvenser. En av de

konsekvenser som kan följa är påfrestningar på den anställdes hälsa. Upplevelser av att

kraven överstiger den egna förmågan, samt avsaknaden av stöd i arbetet är påfrestningar som

kan leda till ohälsa. Detta är en arbetsmiljö- och hälsorisk som tenderar prägla anställda inom

it-intensivt arbete samt arbetsplatser där förändringar i it-system och organisation är vanligt

förekommande (Arbetsmiljöverket, 2015). För att underlätta HR-avdelningens administrativa

arbetsuppgifter, i syfte att effektivisera HRs strategiska roll och reducera organisationens

kostnader, inför allt fler organisationer så kallade e-HRM-verktyg för de anställda att arbeta i

(Bondarouk et al., 2004). De e-HRM-verktyg som riktas mot medarbetare är bland annat

intranät, e-learning, onboarding, verktyg för tidrapportering, redovisning av utlägg och

semesteransökan (Voermans och van Veldhoven, 2006). Strohmeier menar att administrativa

arbetsuppgifter i de digitala e-HRM-verktygen kan ur de anställdas perspektiv uppfattas som

tidskrävande och olönsamma då arbetsuppgifter, som tidigare utfördes av HR-avdelningen,

12

tvingar anställda att utföra administrativa arbetsuppgifter som tar tid från deras ordinarie

arbetsuppgifter (Strohmeier, 2009).

Forskningsfältet visar att kunskapsområdet är under utveckling och forskare efterfrågar

således studier kring digitaliseringens effekter på anställdas arbetsmiljö (AFA Försäkring,

2019; Håkansta och Bergman, 2018; Attaran, 2019), varför föreliggande studie bidrar till att

fylla en viktig kunskapslucka.

Metod

Med syfte att genom sju medarbetares berättelser få en djupare förståelse för hur digitali-

seringen påverkar deras arbetsmiljö presenteras i följande avsnitt tillvägagångssättet för hur

detta undersökts. Avsnittet redogör för metodval och metodologiska ställningstaganden,

databearbetning och analysmetod, förberedelser inför intervjuer, genomförande av intervjuer

och slutligen etiska överväganden.

Metodval och metodologiska ställningstaganden

Undersökningens metod grundar sig i en kvalitativ ansats i form av intervjuer då studien

ämnar skapa en djupgående förståelse för intervjupersonernas upplevelser. En kvalitativ

ansats är fördelaktig när det önskas få insikt om enskilda människors känslor och upplevelser

(Ahrne och Svensson, 2015, 34).

Då studiens syfte är att undersöka medarbetares upplevelser av digitaliseringen i deras arbete

och vad den kan tänkas ha för påverkan på deras arbetsmiljö har en fenomenologisk ansats

tillämpats. Vid fenomenologisk tillämpning avses att undersöka en persons subjektiva

upplevelser av ett fenomen utifrån personens medvetande och levda erfarenheter, det vill säga

det människan tar för givet i sin vardag. Detta innebär att man inom fenomenologin inte söker

några ”rätta svar” (Schütz, 2002, 11-13). I föreliggande studie strävar således författarna efter

att inte betrakta intervjupersonernas berättelser som rätt eller fel, utan att synliggöra

intervjupersonernas uppfattningar. Inom fenomenologin urskiljs första och andra ordningens

konstruktion. Första ordningens konstruktion är de förgivettagna föreställningar, sanningar

och teorier som grundar sig i personens levda erfarenheter i sin egen livsvärld. Första

13

ordningens konstruktion ligger till grund för andra ordningens konstruktion, som innefattar

forskarens reflektion och tolkning av intervjupersonens subjektiva berättelser kring ett

fenomen utifrån den första ordningens konstruktion. Genom andra ordningens konstruktion

och med stöd i teorier kan forskaren skapa förklaringar och förståelse som bygger på

intervjupersonernas egna konstruktioner (Schütz, 2002, 11-13; Aspers, 2011, 44-50). Metoden

lämpar sig således vid studier där syftet ämnar få intervjupersoner att sätta ord på sina

erfarenheter kring ett fenomen. Detta kan med fördel göras genom att be intervjupersonerna

berätta om händelser och situationer som berört fenomenet (Szklarski, 2009, 106-121).

Inom fenomenologin förespråkas induktiv ansats vid genomförande av studier, detta för att på

bästa sätt komma åt intervjupersonernas upplevelser och attityder utan att låta deras

berättelser styras av forskarens förförståelse av teorier (Aspers, 2011, 44-50). Aspers (2011)

menar dock att en forskare inte helt och hållet kan bortse från såväl privata som yrkesmässiga

erfarenheter utifrån tidigare läsning och kunskapsförståelse vilket medför svårigheter att

komma ifrån en deduktiv grund i en forskning.

Databearbetning och analysmetod

I strävan mot att besvara studiens syfte har första och andra frågeställningen formulerats med

utgångspunkt i att nå intervjupersonernas upplevelser kring digitaliseringens inverkan i deras

arbete och därmed första ordningens konstruktion. Den tredje frågeställningen ligger till

grund för att uppnå en andra ordningens konstruktion utifrån de berättelser som ges med hjälp

av studiens första och andra frågeställning. För att skapa klarhet och förståelse kring den

insamlade empirin har krav-kontroll-stöd-modellen samt TAM tillämpats som stöd för analys

i andra ordningens konstruktion.

Forskarens roll

Inom fenomenologin strävar man efter att bortse från sin förförståelse för att komma fram till

en så objektiv och fördomsfri tolkning som möjligt. Kritik har riktats mot fenomenologi i

avseende att ge en naiv bild av hur människan fungerar, att hon är förmögen att bortse från sin

förförståelse, förvetenskapliga kunskap och ontologiska bild. Kritiker menar att det ligger

utanför människans förmåga att vara fri från sina egna tolkningar (Kvale och Brinkmann,

2014, 41-50). Trots denna kritik menar studiens författare att föreliggande kritik inte utgör ett

hinder för att tillämpa fenomenologi som metod så länge vetskapen om människans brister

14

beaktas. Denna vetskap bidrar till en viss ödmjukhet i fråga om förmåga att sätta sin

förförståelse inom parantes samt en viss ödmjukhet till att uttala sig kring de berättelser som

framkommer i studien. Studiens författare menar att metoden lämpar sig i föreliggande studie

då den bidrar till att fånga intervjupersonernas upplevelser kring digitaliseringens påverkan på

arbetet och att kritiken istället för att hindra snarare bidrar med en ödmjukhet i strävan att

presentera intervjupersonernas berättelser utan omtolkningar.

Med grund i föregående stycke beaktar studiens författare således vikten av förståelsen att vid

andra ordningens konstruktion har det redan av författarna skett en tolkning av berättelsen

som givits i första ordningens konstruktion, utifrån den egna förförståelsen. Vid tolkningen av

första ordningens konstruktion har studiens författare en egen förförståelse kring

digitaliseringen utifrån att de själva lever i den och har en subjektiv uppfattning om den. Det

faktum att studiens intervjupersoner och studiens författare vuxit upp under olika decennier,

och därmed i olika skeden av samhällsförändringen, kan ha en påverkan på hur studiens

författare och intervjupersonerna ser på digitaliseringen, vilket i sin tur kan ha en betydande

påverkan på hur studiens författare tolkar intervjupersonernas berättelser.

Förberedelse inför intervjuer

Urval

Studien lutar mot en fallstudie då det enkom är en specifik myndighet som undersökts. Denna

forskningsdesign lämpar sig för att få en mer djupgående syn i ett specifikt fall (Bryman,

2018, 97-98). Valet av denna typ av organisation beslutades utifrån intresset kring den reform

som präglat offentlig sektor. För att få kunskap kring hur digitaliseringen har präglat och

förändrat organisationen var det av betydande vikt att urvalet bestod av intervjupersoner som

arbetat inom organisationen under en längre tid. Fyra av intervjupersonerna har arbetat inom

organisationen i över 20 år, två i mellan 10-15 år och den sjunde intervjupersonen har arbetat

sex år inom organisationen. Samtliga intervjupersoner spenderar majoriteten av sin arbetstid

vid dator och kommer därmed i stor utsträckning i kontakt med digitala verktyg, system och

arbetsprocesser som tidigare varit analoga inom organisationen.

Genom en gatekeeper på myndigheten fick vi tillträde till fältet och kontakt med

intervjupersoner (Ahrne och Svensson, 2015, 105). Studiens gatekeeper försedde författarna

med samtliga intervjupersoner genom ett snöbollsurval. Denna typ av urval kan med fördel

15

väljas för att komma i kontakt med intervjupersoner som kan bidra med upplevelser och

information med relevans för studien. Det kan även finnas risker med snöbollsurval, att de

intervjupersoner som väljs ut kan ha gemensamma erfarenheter och attityder med den person

tipsar om personerna, vilket riskerar att resultera i ett homogent fältmaterial (Ahrne och

Svensson, 2015, 41). En förfrågan, med ett bifogat informationsbrev om studien, mejlades till

intervjupersonerna, samtliga tackade välvilligt ja till att medverka i studien.

Utformande av intervjuguide

Studien lutar till en semistrukturerad intervjuguide för att ge intervjupersonerna utrymme att

uttrycka sina subjektiva upplevelser, vilket var av betydelse för att kunna besvara studiens

syfte. Semistrukturerade intervjuer ger forskaren möjlighet att ställa följdfrågor vilket skapar

förutsättningar för dialog (Aspers, 2011, 143). Vid utformandet av intervjufrågorna som

tillämpats i denna studie formulerades frågorna deduktivt med en viss förförståelse av de

teorier som tillämpats i studien. Vid samtliga intervjuer anpassades dock intervjufrågorna,

samt följdfrågorna, efter varje enskild intervjupersons berättelse. Detta för att låta

intervjupersonerna berätta fritt om sina upplevelser samt kunna följa upp de trådar som visat

sig i intervjupersonernas berättelser istället för att placera dem i en mall. Detta anses ha

bidragit till att en induktiv ansats till stor del har tillämpats, vilket förespråkas inom

fenomenologin, samt var av vikt för att fånga så sanningsenliga berättelser som möjligt utan

påverkan från studiens författare (Aspers, 2011, 44-50, 143). Med utgångspunkt i studiens

syfte och frågeställning samt med en fenomenologisk metod i åtanke utformades

situationsbaserade intervjufrågor med fokus på intervjupersonens upplevelser kring digitali-

seringen i arbetet. För att kunna skapa en förståelse kring intervjupersonens arbetssituation

var det av vikt att skapa en gemensam ståndpunkt att utgå ifrån gällande vad digitalisering i

arbetet är för den enskilde intervjupersonen. Utifrån den gemensamma förståelsen löpte sedan

samtalet vidare till digitaliseringens påverkan på den enskilde intervjupersonens arbetsmiljö.

Förstudie

Innan påbörjad datainsamling genomfördes en förstudie omfattande en pilotintervju. En

förstudie kan med fördel genomföras för att utvärdera om de framtagna intervjufrågorna

kopplade an till och hjälpte till att besvara studiens frågeställningar och syfte samt bidrar till

att bringa klarhet i om syfte och frågeställningar är tydligt avgränsade vilket ger möjlighet att

utvärdera och eventuellt redigera intervjuguiden (Aspers, 2011, 15-16). Efter genomförd

pilotintervju utvärderades hur väl intervjufrågorna besvarade studiens frågeställningar och

16

syfte genom att diskutera och analysera den data som framkom i intervjun. Då

intervjufrågorna genererade tillfredsställande data valdes att behålla framtagen intervjuguide i

sin helhet samt att inkludera pilotstudien i studiens resultat.

Genomförande av intervjuer

Efter att sju personer gett sitt samtycke till att medverka i studien (pilotintervju inkluderad)

och innan genomförandet av datainsamling sändes ett mejl ut till samtliga intervjupersoner

med information om studiens syfte samt etiska aspekter. Därefter bokades tid och plats utifrån

intervjupersonernas tillgänglighet. Samtliga intervjuer genomfördes på den myndighet som

ligger till grund för studien, intervjupersonerna fick välja lämplig plats där varken buller eller

andra störningsmoment förekom. Att intervjuerna genomfördes på myndigheten var en

förutsättning för att intervjupersonerna skulle ha möjlighet att delta i studien. Valet av en

bullerfri och lugn plats för intervjun anses av studiens författare ha haft en positiv effekt på

såväl intervjupersoner som författarna själva, att intervjuerna kunde löpa fritt utan

störningsmoment. En aspekt som är värd att lyfta är dock om valet att utföra intervjuerna på

organisationen kan ha skapat en eventuell återhållsamhet i intervjupersonernas berättelser,

dels vad gäller kritik mot den egna verksamheten, men även det faktum att intervjuerna

genomfördes på intervjupersonernas arbetstid. Då intervjuerna genomfördes bakom stängda

dörrar och anpassades efter intervjupersonernas scheman samt då riklig data lyckades samlas

in bedöms detta av studiens författare inte ha varit ett hinder av betydelse för studien.

Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagningsfunktion i dator och telefon efter

samtycke från intervjupersonerna.

Samtliga intervjuer utgick från en semistrukturerad intervjuguide, vilket bidrog till att

forskarna kunde ställa eventuella följdfrågor och att intervjun kom att likna mer ett samtal

mer än en utfrågning. Den semistrukturerade intervjuguiden behjälpte således att besvara

studiens syfte på ett tillfredsställande sätt. I försök att i så liten utsträckning som möjligt

påverka intervjupersonernas berättelser strävade studiens författare efter att låta

intervjupersonerna tala så fritt som möjligt kring intervjufrågorna. Detta genom att tålmodigt

lyssna, hålla låg profil genom att inte framhäva någon form av auktoritet samt undvika att

lägga ord i mun på intervjupersonerna och vara återhållsamma med ledande följdfrågor.

17

Etiska överväganden

För att forskning ska kunna bedrivas med hög kvalitet är det av yttersta vikt att hela

forskningsprocessen genomförs på ett sätt som inte fysiskt eller psykiskt skadar intervju-

personerna. Vetenskapsrådet (2002) samlar fyra forskningsetiska principer för forskare att

förhålla sig till vid en undersökning. Informationskravet handlar primärt om att

intervjupersonerna ska informeras om studiens syfte samt om deras roll i undersökningen.

Samtyckeskravet berör vikten av att deltagandet i studien är frivilligt och att

intervjupersonerna har rätt till att bestämma själv över sin medverkan i studien.

Konfidentialitetskravet innefattar intervjupersonernas anonymitet. Intervjupersonernas

personuppgifter ska inte oaktsamt spridas till obehöriga i syfte att skyddas från att spåras eller

identifieras. Nyttjandekravet handlar om att insamlade uppgifter endast får användas för

forskningsuppgiftens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002, 7-14). För att säkerställa att

föreliggande studie bedrivs med hög kvalitet har samtliga föreliggande forskningsetiska

principer tillämpats med omsorg. Med hänsyn till informationskravet fick studiens

intervjupersoner ta del av studiens syfte och innehåll genom ett informationsbrev som sändes

ut via mejl några dagar innan genomförandet. I och med detta togs även samtyckeskravet i

beaktande då det i informationsbrevet tydligt framgick att deltagandet i studien är frivilligt

och att intervjupersonen när som helst under studiens gång har rätt att avsluta sin medverkan.

Då samtliga intervjupersoner arbetar på samma arbetsplats infinner sig en risk att

intervjupersonerna känner varandra och är medvetna om varandras deltagande i studien,

konfidentialitetskravet behövde således med stor omsorg beaktas. För att värna om

intervjupersonernas anonymitet har såväl arbetsplatsen som intervjupersonernas namn, ålder

och tjänst avidentifierats. Citaten under resultatavsnittet har med omsorg valts ut med åtanke i

att inte kunna spåras till specifik tjänst. Vad anbelangar nyttjandekravet framgick i

informationsbrevet att intervjun, med samtycke från intervjupersonerna, kommer att spelas in

i syfte att underlätta analysarbetet för studiens författare och att efter genomförd analys

kommer allt inspelat material att raderas. Vid tillfället för intervjuerna frågade studiens

författare, innan påbörjandet av datainsamlingen, om intervjupersonerna läst och tagit del av

informationsbrevets innehåll. Detta för att säkerställa att samtliga intervjupersoner var

införstådda på deras roll och rättigheter. Samtycke efterfrågades för att spela in intervjun.

Samtliga intervjupersoner godkände detta.

18

Resultat & Analys

Studiens syfte var att genom sju intervjupersoners berättelser få en djupare förståelse för hur

digitaliseringen påverkar de anställdas arbetsmiljö. Resultat- och analysavsnittet inleds med

att presentera de resultat som rör studiens första frågeställning, dvs. ”på vilket sätt har

digitaliseringen förändrat eller inte förändrat medarbetarnas arbete?”. Vidare presenteras de

resultat kring intervjupersonernas upplevelser som rör studiens andra frågeställning “vilka

upplevda möjligheter och hinder har digitaliseringen medfört i medarbetarnas arbete?”. Dessa

resultat redovisas under rubrikerna ”Digitaliseringens inverkan på de sociala relationerna på

arbetsplatsen”, ”Gränslöst arbete” och ”Digitaliseringens inverkan på styrningen av med-

arbetarna”. Löpande förs en analys utifrån den tredje frågeställningen “vilka konsekvenser har

digitaliseringen medfört på medarbetarnas arbetsmiljö?”. Resultatet presenteras delvis i form

av citat från intervjupersonerna, vilka refereras som IP. Analysen tar sig i uttryck av en andra

ordningens konstruktion som sker löpande under hela avsnittet.

På vilket sätt har digitaliseringen förändrat eller

inte förändrat medarbetarnas arbete

Samtliga intervjupersoner nämner att i och med digitaliseringen har myndigheten i många

aspekter gått från papperslösningar till mer digitala lösningar. Tidsredovisningar, mötes-

anteckningar och intern dokumentation är några av de analoga system och lösningar som

intervjupersonerna lyfter har kommit att bli elektroniska. Även medel för kommunikation har

förändrats, stationära datorer och fasta telefoner har ersatts med bärbara datorer,

tjänstemobiler och surfplattor samtidigt som mejl har kommit att kompletteras med sms och

appar som WhatsApp, Doodle, Lync och Skype.

Intervjupersonerna betonar samstämmigt att digitaliseringen har medfört att arbetet på många

sätt har underlättats tack vare de digitala möjligheterna, i form av att arbetet kan utföras med

ökad kapacitet och med högre kvalitet. En av intervjupersonerna berättar:

Ja jag tycker det är roligare och bättre på alla sätt, och sen så... det ger ju nya möjligheter, man kan

ju hantera informationsmängder på ett helt annat sätt. Man kan ju definitivt hantera större material

med hjälp av det digitala. - IP6

19

Trots upplevda möjligheter lyfts en baksida med hur digitaliseringen har förändrat

arbetssituationen. Några av intervjupersonerna beskrev känslan av outtalade förväntningar på

ökad produktivitet i och med de möjligheter som ges med de digitala verktygen.

Man blir mer stressad av de förhöjda kraven på att det ska vara en viss kvalité. Och det är såklart

också en stress att man processar ju mer. Det var ett lägre tempo förr. Och som biologisk organism

så mår man bättre av det liksom. [...] du blir mer fragmenterad också. Och det är ju extremt dåligt

för effektiviteten. Multitasking, det är ju bara en myt. Man ska göra en sak i taget. Det är ju väldigt

många bra möjligheter, men det är ju också helt klart en stress-baksida på det här. Vi är ju inte

skapta riktigt för allt det här, alla informationsströmmar. - IP4

De två intervjupersonernas berättelser går att förstå med hjälp av krav-kontroll-stöd-modellen.

Utifrån den första intervjupersonens berättelse tycks digitaliseringen ha medfört ett större

handlingsutrymme då de digitala verktygen öppnar upp möjligheter till att utföra sitt arbete

med bättre resultat. Enligt krav-kontroll-stöd-modellen har ett ökat handlingsutrymme en

positiv effekt på den anställdes arbetsmiljö (Karasek och Theorell, 1990). Utifrån den andra

intervjupersonens berättelse blir det tydligt att känslan av ökade krav på att processa och

producera med högre kvalitet skapar en känsla av att det inte alltid är psykiskt och fysiskt

möjligt att leva upp till de krav som digitaliseringen har kommit att ställa i arbetet. Detta

riskerar att kraven överstiger kontrollen i arbetet, vilket enligt krav-kontroll-stöd-modellen

kan ha en negativ inverkan på arbetsmiljön (Karasek och Theorell, 1990). De positiva

reaktionerna kan förstås utifrån TAM och modellens perceived usefulness (U) (Davis et al.,

1989), att digitaliseringen på arbetsplatsen har medfört verktyg som upplevs användbara då

stora delar av arbetet har, med hjälp av verktygen, underlättats.

Digitaliseringens inverkan på de sociala

relationerna på arbetsplatsen

Kommunikation och sociala relationer

Trots att större delen av arbetsdagen spenderas på kontoret med arbete i sin egen bärbara

dator, har de nya kommunikationsformerna haft en positiv inverkan på de sociala relationerna

i arbetet. På frågan om digitaliseringen har haft någon påverkan på relationen till kollegorna

svarar en intervjuperson:

Till det bättre. Jag menar även om man sitter själv så blir det ju enklare att kommunicera. I och med

att man har börjat med Lync och WhatsApp, har man mer kontakt med kollegor. - IP6

20

Den positiva attityden till de digitala kommunikationsformerna som framgår i

intervjupersonernas berättelser kan med hjälp av TAM och perceived usefulness (U) (Davis et

al., 1989) av kommunikationsverktygen och de kommunikationsmöjligheter som ges.

Möjligheten att upprätthålla goda relationer till kollegor genom dessa verktyg skapar en

upplevd användbarhet av verktygen, vilket i sin tur skapar en positiv attityd till verktygen och

ökar sannolikheten för att de anställda ska använda verktygen. Vidare kan de digitala

kommunikationsformerna analyseras med hjälp av krav-kontroll-stöd-modellen som menar att

goda relationer till kollegor ökar sannolikheten för en god arbetsmiljö (Karasek och Theorell,

1990). Den ökade kommunikationen kan således tänkas bidra till känsla av trygghet och

gruppgemenskap, vilket är av vikt vid eventuell obalans och ohälsa i arbetet.

Digitaliseringen har inte enbart inneburit förbättrade sociala relationer, utan även suddat ut en

del kontakt med kollegor. Funktioner som tidigare besuttits av administratörer, har ersatts av

digitala funktioner. En av intervjupersonerna lyfter att den mänskliga kontakten inte kan

ersättas fullt ut av digitala verktyg:

Vissa personer var helt ovärderliga. Det var de verkligen. Och nu, nej nu ska man vara i något

system och rota liksom, och hoppas att det blir rätt. Jag tycker ändå att det är att förringa de här

funktionerna. Det är att förringa betydelsen av mänsklig kontakt och samarbete liksom, där vi

behöver varann. Inte bara ett system liksom. - IP1

En annan intervjuperson lyfter i samklang med sin kollega att alla sociala relationer inte går

att digitalisera:

Ja alltså man ska inte underskatta det där att man kanske ses en kvart i veckan eller en kvart

varannan dag. Klart man ska planera digitalt och använda de verktygen också men man måste ju

fortfarande få den här känslan av delaktighet, att man har nån slags känsla av att man vet vad som

händer, att man ser varann. - IP6

Den negativa upplevelsen kring att digitalisera allt för många stödfunktioner kan förstås med

hjälp av krav-kontroll-stöd-modellen. Utifrån intervjupersonernas berättelser tolkar studiens

författare att digitaliseringen kan ha medfört färre sociala relationer i arbetet då stöd och

kollegor har kommit att ersättas av digitala system. Den ökade arbetsbelastningen kan förstås

som ökade krav i arbetet till följd av att stödfunktioner har försvunnit.

Bland alla de digitala system som har kommit på tal under intervjuerna är det även ett analogt

system som har betonats och rosats av flera intervjupersoner. På arbetsplatsen återfinns så

kallade pulstavlor, whiteboardtavlor med post-it-lappar som ger de anställda en överblick

kring hur verksamheten löper genom att se hur alla ligger till i sitt arbete. Förutom ett syfte att

21

effektivisera det operativa arbetet har även tavlorna en inverkan på de sociala relationerna på

arbetsplatsen.

Tavlorna har ett färgsystem för att signalera hur man ligger till. Då kanske man ser att “Kalle” mår

inte så bra just nu, och då blir det lättare att motivera sig själv till att “nej men nu kanske jag kan

lägga det där åt sidan för att hjälpa honom eller henne att komma vidare”. Och det är några som har

sagt “men, borde vi inte ha det här digitalt?”, “Nej för helvete! Vi ska flytta post-it-lappar”. - IP4

Pulstavlorna tolkas av studiens författare som ett analogt styrsystem. Trots att det är ett

analogt system uppskattas det av intervjupersonerna då det skapar tillfälle för social

interaktion, gemenskap och möjlighet till stöd, vilket enligt krav-kontroll-stöd-modellen är en

viktig del i en god arbetsmiljö (Karasek och Theorell, 1990). På en arbetsplats där allt fler

funktioner digitaliseras är det således ett analogt system som rosas då det skapar tillfälle för

fysisk interaktion och synligt stöd, vilket delvis försvinner på den allt mer digitala

arbetsplatsen.

Trots att TAM vanligtvis appliceras på digitala verktyg menar studiens forskare att den kan

tillämpas vid analys av pulstavlornas funktion, att systemet att flytta post-it-lappar har en

perceived usefulness (U) (Davis et al., 1989) då det ger visuell överblick.

Gränslöst arbete

Utifrån intervjupersonernas berättelser har temat gränslöst arbete identifierats. Termen tolkas

av studiens författare, utifrån intervjupersonernas berättelser, som möjligheterna att arbeta

utanför arbetsplatsens väggar och arbetstid. Gränslöst arbete medför enligt intervjupersonerna

flexibilitet i form av att själv kunna styra över tid och plats för sitt arbete. En av

intervjupersonerna ger uttryck för att hen kan arbeta med en kollega bosatt i Bangkok via

Skype. En annan intervjuperson lyfte möjligheterna att samarbeta med sin kollega bosatt på

annan ort:

När [namn på kollega] jobbar hemifrån skypar vi, så då delar vi skärm mellan varandra. Så vi kan

jobba på distans då. Så det fungerar jättebra. Och sen, vi jobbar verkligen nära varandra, och

brainstormar tillsammans. Så oavsett om vi sitter mitt emot varandra i hennes rum, eller här eller i

något annat rum, så kan vi jobba tillsammans. - IP7

Trots de möjligheter som ges med gränslöst arbete påpekas en baksida i form av att inte kunna

släppa jobbet på fritiden. Några av intervjupersonerna lyfter att det inte finns en uttalad

förväntan kring att arbeta efter arbetstid, men att förväntan på att alltid vara nåbar ligger dold

och är en fråga om kultur, en kultur som sätts och upprätthålls av främst chefer men även

22

kollegor. Några av intervjupersonerna lyfte en önskan om att frågan skall lyftas fram och

diskuteras högre upp i ledningen, i arbetsmiljögruppen, samt en tydlighet gällande förvänt-

ningar.

Det är en suverän möjlighet. Men ja, man måste slå vakt av nedsidorna ändå liksom. Man behöver

vara tydligare att man iallafall har rätt att sätta gränser som enskild medarbetare. Det finns ingen

som skulle säga att du inte har rätt att säga nej till svara på jobbmejl på en kväll, men det skulle

ändå behövas pratas om oftare tror jag. Så man förväntas inte svara off-working-hours… Men man

känner ju liksom ändå av kulturen… Och är det så att chefen skickar, då är det klart att man smittas

av det. Det är helt klart ett problem som påverkar mig. Den fysiska arbetsmiljön har ju funnits länge,

men ja till följd av det här med gränslöst arbete, det är ändå ett paradigmskifte som har skett här nu

under en period. Den biten har inte hängt med helt enkelt. - IP4

Upplevelserna kring det gränslösa arbetet kan förstås med hjälp av krav-kontroll-stöd-

modellen. Dess möjligheter kan tolkas i termer av socialt stöd, de digitala verktygen öppnar

upp för samarbete. Att själv kunna ta kontrollen över sitt arbete genom att kunna arbeta på

valfri plats, under “valfria” timmar med kollegor på annan ort tolkas av studiens författare

som ett ökat handlingsutrymme. Känslan av ett brett handlingsutrymme samt ett gott stöd

ökar sannolikheten för en god arbetsmiljö (Karasek och Theorell, 1990). Studiens författare

tolkar således att det gränslösa arbetet erbjuder en form av “ett gränslöst stöd”, vilket har en

god inverkan på arbetsmiljön. Skype som digitalt verktyg för samarbete mellan kollegor på

skilda orter kan även förstås utifrån TAM och perceived usefulness (U) (Davis et al., 1989),

att det digitala verktyget fyller en underlättande funktion i arbetet.

Även upplevelsen av det gränslösa arbetets baksidor kan förstås med hjälp av krav-kontroll-

stöd-modellen. Upplevelsen av att kulturen kring det gränslösa arbetet inte är tydlig i

kombination med upplevelsen av att det är chefen som sätter kulturen tolkar studiens

författare som ett bristande stöd i form av vägledning från chefen, vilket kan ha en negativ

inverkan på arbetsmiljön.

Digitala möten

Som en följd av digitaliseringen i arbetslivet ger samtliga intervjupersoner uttryck för att

avdelningsmötena har kommit att förändras till en plats där bärbara datorer och telefoner i

stort sett har ersatt anteckningsblock. Intervjupersonerna berättar samstämmigt att de digitala

verktygen ger möjligheter i form av att kunna anteckna snabbare, dela anteckningar med

varandra samt möjligheten att snabbt ta reda på information via internet kring frågor som

relaterar till mötet. Några av intervjupersonerna uppger att de tar med sig datorn till mötet för

23

att utnyttja tiden till att beta av arbete och på så sätt effektivisera arbetstiden. En av

intervjupersonerna lyfter en reflektion över den nya formen av möten:

Ganska många har med sig dator eller padda för att skriva minnesanteckningar på, och så säger min

chef “ja, ni sitter ju alla med huvudet ner i skärmen…”, ja, det blir ju lite så tyvärr. Det tror jag kan

påverka en möteskultur, för man vet ju inte riktigt vad folk gör bakom skärmen. Det kan se ut som att

de skriver minnesanteckningar, men de kan lika väl sitta och mejla med någon annan. Så det tror jag

kan påverka relationerna i mötessammanhang. Men jag tror att det börjar gå tillbaka lite. Nu börjar

fler och fler lämna telefonerna på rummet. - IP1

Några av intervjupersonerna uttryckte en irritation till att kollegor har med sig telefoner på

mötena, när det är tydligt att de arbetar med annat och inte uppvisar engagemang och närvaro

i mötet.

Dator okej, däremot har jag svårare för om någon sitter och kollar i telefonen. Man kan anteckna

med telefon också… Men nej, jag är allergisk mot det. Om man vill ha dem så får de gärna ligga där

på bordet, men avstängda och tysta. Men datorer, det har jag inget emot... Huvudsaken är att man är

mentalt närvarande. - IP5

Utifrån intervjupersonernas berättelser tolkar studiens författare möjligheten att ta med sig

bärbar dator och telefon till ett möte kan för den enskilda individen bidra till en känsla av

ökad kontroll i arbetet, att kunna delta i möten och samtidigt arbeta med sina egna arbets-

uppgifter. Däremot tycks det digitala mötet ha en påtaglig påverkan på de sociala relationerna

i mötessammanhang. Krav-kontroll-stöd-modellen menar att ett god social gemenskap i

gruppen ökar förutsättningarna för en god arbetsmiljö (Karasek och Theorell, 1990). I och

med de digitala verktygens närvaro på mötet tolkar studiens författare det som att den sociala

gemenskapen får sig en törn då interaktionen störs av att kollegorna på mötet är “i en annan

värld” i form av att de surfar runt med annat än vad som berör mötet, vilket kan ha en negativ

inverkan på arbetsmiljön. Den positiva attityden till att ta med sig datorn till mötet kan förstås

utifrån TAM och perceived usefulness (Davis et al., 1989), att verktygen fyller en under-

lättande anteckningsfunktion och därför används frekvent på möten.

24

Digitaliseringens inverkan på styrningen av

medarbetarna

Tidrapportering

Som en följd av digitaliseringen har allt fler analoga arbetsprocesser blivit digitala system,

varav ett flertal system som tidigare utförts av administratörer numera ligger på medarbetarna.

Av alla de system som har digitaliserats var det ett system som stack ut och särskilt lyftes i

intervjuerna, tidrapporteringen. Tidrapporteringen har gått från in- och utstämpling vid

arbetsdagens början och slut till ett rapporteringssystem som fylls i av varje enskild

medarbetare i datorn. Några intervjupersoner lyfte att systemets detaljeringsgrad har en

påverkan på deras arbetssituation. Detaljeringsgraden utgörs av verksamhetskoder för varje

utförd aktivitet i arbetet. Genom intervjupersonernas berättelser har två skilda attityder till

tidrapporteringssystemet identifierats. Fyra av intervjupersonerna lyfter att denna

arbetsuppgift som numer ingår i den allmänna administrationen skapar en stress i arbetet

medan resterande intervjupersoner inte delar denna upplevelse. En intervjuperson lyfter att

den höga detaljeringsgraden av mängden verksamhetskoder skapar ett negativt utfall:

Ibland tänker jag att de här olika verksamhetsposterna har delats upp lite för fingranulärt, det är lite

för hög detaljeringsgrad och där kan man kanske ifrågasätta hur många olika koder man måste ha

eftersom det är en och samma pengapåse som kommer till myndigheten. Och det är en

styrningsfråga: “Kan vi låta medarbetarna gå och kissa utan att det tidredovisas?” liksom, på den

nivån… - IP1

En annan intervjuperson styrker denna upplevelse med:

det är väl mest det att man känner att “fan blir det här rätt nu eller? [...] och så sitter man ibland

säkert en timme och håller på med det här! Som handläggare kan man uppleva ibland att “fan, kan

jag inte bara få jobba med det jag är här för att göra egentligen… - IP4

En tredje intervjuperson styrker att osäkerheten gällande verksamhetskoderna skapar en stress

samt tar tid från kärnverksamheten och att ett administrativt stöd vore önskvärt:

Det blir en stress över att ”hur tidsredovisar jag det här? Okej… Det här kanske är

kompetensutveckling, eller är det allmän administration…” Vad handlar det om liksom… [...] Och

sen kan det bli så att det blir fel och man får höra av sig och säga det… Och då blir det omföringar

och det kommer tillbaks. Så det finns en stress i det, en administrativ stress. Det skulle vara

jätteenkelt om man kunde lämna uppgifter till någon som kunde fylla i formuläret, på rätt sätt. - IP5

25

De fyra intervjupersoner som finner en stress med tidrapporteringen lyfter att den tar tid från

kärnverksamheten vilket många gånger innebär att de skjuter på rapporteringen till sista stund.

Detta medför att man inte alltid kommer ihåg vilka aktiviteter som utfördes när och att

verksamhetskoderna på grund av detta inte alltid redovisas på rätt post. Vidare ges uttryck för

en känsla av att inte förstå syftet med detaljeringsgraden och vem som egentligen efterfrågar

den.

Ibland får man en känsla av att det inte är någon som frågar efter resultatet. Man skulle kunna ha en

chef som följde upp tidsredovisningen och bara såhär “har det blivit rätt?”. Eller bara någon som

intresserade sig för “hur många timmar har du lagt på det här den här veckan?”. - IP1

Två av intervjupersonerna lyfter problematiken kring övertron till en viss exakthet och att de

aktiviteter som redovisas är svåra att konvertera till de kvantitativa mått som efterfrågas av

ledningen:

Det är skillnad på att man kan producera 17 bilar istället för 15. Vad har ni gjort, kan ni visa på

resultat? Och gärna då i kvantitativa mått. Vi kan säga att ”vi har utbildat 30 personer på en

utbildning”. “Jaha..? Kan de nåt då?” Vi vet inte… - IP5

Det finns en övertro till styrning genom en viss exakthet. Övertron på att folk blir effektivare om man

har bättre koll men verkligheten ser ju sällan ut så… Det tror jag kan vara en farhåga. Att man tror

att det skapar en sorts korrekt bild av verkligheten [...] Det finns en risk att man börjar laborera

med systemen för att den som frågar efter informationen ska få vad den vill ha. Och då bygger man

ju nån slags godtycklighet i ett system som man tänkte att “oh, det här är så exakt och talar om vad

sanningen är”. - IP1

De tre intervjupersoner som inte delar de övriga intervjupersonernas upplevelse ger en bild av

att tidrapporteringssystemet inte har en fullt lika stressande inverkan på deras arbetssituation.

En av intervjupersonerna uppger en potentiell förklaring till detta:

Jag är inte så drabbad. Det beror på vilka arbetsuppgifter man har. Jag har inte så jättemånga

konton jag måste fördela min tid på. Men det finns de som har jättemånga konton, och då blir det här

en rejält stor del av arbetsuppgifterna, att sitta och tala om vad man har gjort, som kanske kan

uppfattas som lite oproportionellt stort. - IP7

Intervjupersonernas attityder till och upplevelsen av tidrapporteringssystemet kan förstås med

hjälp av TAM (Davis et al., 1989). Att inte förstå syftet med detaljeringsgraden i

tidrapporteringssystemet tycks skapa en frustration hos berörda intervjupersoner. Detta kan

relateras till TAM-modellens perceived usefulness (U), att inte förstå syftet med detaljerings-

graden påverkar intervjupersonernas attityd till att använda verktyget i arbetet (A).

Detaljeringsgraden i systemet tycks även ha en inverkan på perceived ease of use (E).

26

Mängden verksamhetskoder påverkar upplevelsen av hur användarvänligt systemet är, vilket

även påverkar intervjupersonernas attityd till användandet samt användarfrekvensen av

verktyget i arbetet (A). Intervjupersonernas attityd påverkas även av externa variabler, i detta

fall kan vilken typ av tjänst intervjupersonerna besitter vara en betydande extern variabel, då

vissa vissa tjänster innefattar fler verksamhetskoder än andra.

Att ha en tjänst som innefattar många verksamhetskoder (external variable) i kombination

med att inte förstå syftet med detaljeringsgraden (perceived usefulness) samt att systemet inte

upplevs som användarvänligt till följd av mängden verksamhetskoder (perceived ease of use)

kan utifrån TAM förklara den negativa attityden till systemet. Detta anser studiens författare

kan ha en påverkan på hur frekvent systemet används. Ytterligare en faktor som tycks påverka

intervjupersonernas upplevelse av tidrapporteringssystemet är att det tar tid från

kärnverksamheten. Denna upplevelse kan utifrån krav-kontroll-stöd-modellen ses som ett ökat

krav i form av en ökad arbetsbelastning för intervjupersonerna. Denna ökade arbetsbelastning

tycks skapa frustration och stress hos intervjupersonerna, vilket enligt krav-kontroll-stöd-

modellen kan ha en negativ inverkan på arbetsmiljön (Karasek och Theorell, 1990).

Vad gäller tidrapporteringssystemet kan studiens författare urskilja tendenser till en styrform

inspirerad av NPM där fokus på rapportering på detaljnivå och resultat i kvantitativa mått

tycks genomsyra rapporteringssystemet. Denna form av rapportering tycks skapa stress hos

större delen av intervjupersonerna då det tycks skapa en känsla av minskat handlingsutrymme,

vilket i sin tur kan medföra en negativ inverkan på arbetsmiljön.

Diskussion

Syftet med denna studie var att genom myndighetsanställdas berättelser få en ökad förståelse

för hur digitaliseringen har förändrat och påverkat deras arbetssituation.

Den första frågeställningen, på vilket sätt digitaliseringen har förändrat eller inte förändrat

medarbetarnas arbete, gav intressant information om hur digitaliseringen har kommit att

förändra de myndighetsanställdas arbete rent konkret. Analoga funktioner och processer som

har kommit att bli digitala och nya digitala verktyg som har förändrat arbetssätt, kom-

munikation och relationer lyftes vara de mest påtagliga förändringarna i arbetet. Detta leder

27

oss in på den andra frågeställningen, vilka upplevda möjligheter och hinder digitaliseringen

har medfört i medarbetarnas arbete. De digitala verktygen lyftes ha skapat möjligheter till att

producera mer och med bättre kvalitet men lyftes även som ett hinder i termer av oförmåga att

leva upp till kravet att arbetet ska hålla ett visst mått. Nya möjligheter till kommunikation, till

följd av digitaliseringen, lyftes som en bidragande faktor till förbättrade sociala relationer

kollegor emellan. Digitaliseringen har dock även kommit att innebära att vissa sociala

relationer har ersatts av digitala funktioner vilket har suddat ut en del kontakt mellan kollegor.

Flera av intervjupersonerna pekade på vikten av sociala relationer och att all kontakt med

kollegor inte går att digitalisera. Ett verktyg som intervjupersonerna lyfte skapar möjlighet till

social interaktion, ansikte mot ansikte, var den analoga pulstavlan. De digitala verktygen har

även skapat möjlighet till flexibilitet genom gränslöst arbete men har samtidigt skapat en

baksida avseende otydligheten i gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv. Dessa

upplevelser kring digitaliseringens förändring samt dess möjligheter och hinder i arbetet leder

oss in på den tredje frågeställningen “vilka konsekvenser har digitaliseringen medfört på

medarbetarnas arbetsmiljö?”.

Utifrån intervjupersonernas berättelser har två skilda attityder till digitaliseringen och dess

konsekvenser identifierats, en positiv attityd som betonar möjligheterna att utföra arbetet med

högre kapacitet och kvalitet samt en negativ attityd som lyfter outtalade förväntningar på ökad

produktivitet i och med de möjligheter som ges med de digitala verktygen. De ökade

möjligheterna menar studiens författare har en positiv inverkan på medarbetarnas arbetsmiljö i

form av ökat handlingsutrymme medan outtalade förväntningar tolkas som ett ökat krav i

form av ökad arbetsbelastning vilket tolkas kan ha ett negativt utfall på arbetsmiljön. Detta

går i linje med krav-kontroll-stöd-modellen samt tidigare forskning som pekar på att

upplevelsen av obalans mellan krav och resurser i form av brist på förmåga att utföra sitt

arbete kan leda till stress hos medarbetaren (Karasek och Theorell, 1990; Sandblad et al.,

2003).

Studiens författare tolkar skillnaden i attityderna som en spänning kring upplevda möjligheter

och hinder av digitaliseringen och dess påverkan på arbetet, en spänning som kan bero på

individspecifika externa faktorer som läggning, stresstålighet, inställning och

förändringsbenägenhet. TAM beskriver attitydens betydelse på den praktiska användar-

frekvensen av digitala verktyg (Davis et al., 1989) och kan således inte användas för att tolka

upplevelsen av ett ökat krav. Krav-kontroll-stöd-modellen beaktar känslan av hög

arbetsbelastning (Karasek och Theorell, 1990), men tar inte hänsyn till externa faktorer som är

28

specifika för individen. De externa faktorer som har identifierats av studiens författare fångas

således inte upp av modellerna. Trots detta anses dessa kunna ha en förklarande innebörd till

den spänning som skapas mellan de skilda attityderna.

Möjligheten att kommunicera och samarbeta via digitala kanaler skapar fler forum för

kommunikation på arbetsplatsen, vilket uppgavs bidra till att man interagerar mer frekvent

med sina kollegor. Detta går i linje med tidigare forskning som visar på digitala

kommunikationsformers positiva inverkan på relationsskapande (Sjöqvist, 2011). Detta stöds

även av Karasek och Theorell (1990), vilka lyfter vikten av stöd och en god gruppgemenskap

för en god arbetsmiljö (Karasek och Theorell, 1990). Trots ökad interaktion via digitala

kanaler lyfte intervjupersonerna motstånd till att digitalisera alla funktioner för interaktion. En

funktion som intervjupersonerna lyfte motstånd till att digitalisera var de analoga

pulstavlorna. Studiens författare identifierar en spänning mellan intervjupersonernas utsago

om den fysiska relationens betydelse och vad som sker i arbetslivet till följd av

digitaliseringen, en spänning mellan att allt ska digitaliseras och en vilja att bibehålla det

analoga mötet för känslan av interaktion, gemenskap och stöd. Detta får studiens författare att

ställa sig frågan om vad som händer med människor när allt fler sociala relationer

digitaliseras, då behovet av att tillhöra en grupp är en del av den mänskliga grundpelaren. Den

sociala gemenskapen på arbetet är en gemenskap gemene man befinner sig i cirka åtta timmar

om dagen. I termer av arbetsmiljö kan således digitaliseringen tänkas påverka de anställda

negativt i form av att allt fler relationer digitaliseras vilket kan skapa en avsaknad av att

tillhöra en fysisk gemenskap på arbetet. Digitaliseringen skapar nya former av interaktion och

gemenskap på arbetet, men frågan är om de digitala sociala relationerna helt kan ersätta de

fysiska.

De intervjupersoner som ställde sig positiva till det gränslösa arbetet lyfte möjligheterna till

flexibilitet. Dessa möjligheter har även observerats i tidigare forskning som lyfter att portabla

arbetsverktyg genererar flexibilitet, mobilitet och förbättrade möjligheter för kommunikation

(Dery et al., 2014). De intervjupersoner som ställde sig negativa till det gränslösa arbetet lyfte

en önskan om tydligare riktlinjer från chefen kring arbete utanför arbetstid. Detta går i linje

med tidigare studier som pekar på vikten av ledningens ansvar i gränsdragningen mellan

privatliv och arbetsliv (Derks et al., 2015). Studiens författare tolkar att möjligheterna till

flexibilitet i arbetet kan ha en positiv effekt på arbetssituationen medan den upplevda bristen

på vägledning från chefen tolkas som en potentiell negativ faktor till en god arbetssituation.

Detta stöds av Karasek och Theorell (1990) som menar att ett gott handlingsutrymme skapar

29

förutsättning för en god arbetsmiljö medan bristen på stöd kan ha en negativ inverkan på

arbetsmiljön (Karasek och Theorell, 1990).

Som en del av det digitala arbetslivet har även avdelningsmöten kommit präglas allt mer av

digitala verktyg. Intervjupersonerna gav uttryck för att de digitala verktygen effektiviserar

mötena men att de även många gånger skapar en frustration i att inte veta vad kollegorna gör

bakom skärmarna. Studiens författare har en förförståelse av att ett avdelningsmöte syftar till

att involvera organisationens medlemmar i pågående arbetsprocesser medan mötet samtidigt

skapar en social samvaro där man stöttar och involverar varandra i arbetet. Studiens författare

ställer sig reflekterande till hur den bärbara datorn och telefonen påverkar känslan av stöd i

mötessammanhang. En mötesmedlem som talar inför sina kollegor, vars blickar är fokuserade

på sina skärmar, kan tänkas få en känsla av bristande social bekräftelse. Denna

ouppmärksamhet på den person som talar, samt en ovisshet kring vad människor gör bakom

sina skärmar, tolkar studiens författare kan skapa en känsla av brist på stöd från kollegor

vilket kan påverka gruppgemenskapen negativt. Detta stöds av Karasek och Theorell (1990)

vilka betonar vikten av socialt stöd för en god arbetsmiljö (Karasek och Theorell, 1990).

Några av intervjupersonerna gav uttryck för en negativ attityd till tidrapporteringssystemet

och dess detaljeringsgrad, då det tar tid från kärnverksamheten, medför en känsla av att man

är styrd i sitt arbete och att man inte förstår vem som egentligen efterfrågar den detaljerade

informationen. Upplevelsen av att ökade administrativa uppgifter tar tid från kärnverk-

samheten är en uppfattning som observerats i tidigare forskning (Strohmeier, 2009). Forsell

och Ivarsson Westerberg (2014) menar att mindre tid för utövande av kärnverksamhet kan

resultera i stress och därmed sämre arbetsmiljö för den anställde (Forsell och I. Westerberg,

2014, 99-105). Upplevelsen av att rapporteringen tar tid från kärnverksamheten tolkar

studiens författare som en känsla av ökad arbetsbelastning medan upplevelsen av att man är

styrd i sitt arbete, känslan av att minsta lilla aktivitet måste tidrapporteras, tolkas som en

faktor som kan tänkas påverka känslan av ett begränsat handlingsutrymme. Detta stöds av

Karasek och Theorell (1990) som menar att upplevelsen av ökat krav och minskad kontroll

påverkar utfallet på arbetsmiljön negativt (Karasek och Theorell, 1990). Detta går även i linje

med tidigare forskning som menar att ett minskat handlingsutrymme kan medföra ett negativt

utfall på arbetsmiljön hos de anställda (Bejerot et al., 2015). Upplevelsen av att inte veta vem

som egentligen efterfrågar den detaljrika rapporteringen kan analyseras med hjälp av TAM,

att detaljeringsgraden inte upplevs fylla sin funktion och tolkas därmed inte ha en perceived

usefulness. Studiens författare drar paralleller mellan myndighetens tidrapporteringssystem

30

och NPM. Utifrån intervjupersonernas utsago och tidigare forskning tycks styrformen inte

alltid vara lämpad för verksamheter som bedrivs i offentlig sektor. Bejerot et al. (2015) visar

att NPM som styrform har kommit att medföra negativa utfall på arbetsmiljön i form av

försämrat inflytande och stöd i arbetet samt ökade krav. På myndigheten har detaljerade

rapporteringssystem införts i, vad studiens författare tolkar, syfte att uppnå effektivitet, men

ställer sig frågan om det verkligen gör det. Eller leder det främst till dyra administratörer med

hög arbetsbelastning?

AFA har dedikerat 30 miljoner kronor till forskning kring digitaliseringen och dess effekter på

anställdas arbetsmiljö (AFA Försäkring, 2019), varpå föreliggande studie har bidragit med

kunskap av betydelse för ett av framtidens mest aktuella forskningsområden. Föreliggande

studie visar en indikation på att digitaliseringen har kommit att innebära förändrade arbetssätt,

krav på en tydligare gränsdragning mellan arbete och privatliv samt nya former av sociala

relationer i arbetet, vilket på gott och ont påverkar arbetsmiljön. Resultaten från föreliggande

studie i kombination med att den digitala utvecklingen i dagsläget inte visar tecken på att

stanna av, talar för att det är viktigt och högst aktuellt att fortsätta undersöka hur

digitaliseringen påverkar de anställdas arbetsmiljö. Förslag till vidare forskning är således att

genomföra fler och mer omfattande studier från medarbetares perspektiv, men även att

undersöka från ett organisatoriskt perspektiv hur ledningen arbetar med att ta tillvara på

digitaliseringens möjligheter och hur de samtidigt arbetar med att skapa en god digital

arbetsmiljö.

31

Källförteckning

AFA Försäkring (2019). Utlysning FoU-program: Digitaliseringens effekter på arbetsmiljön inom kommun- och regionsektorn. Nedladdad 2019-04-25 från AFA Försäkrings hemsida, https://www.afaforsakring.se/forskning/program/digitalisering/ Ahrne, G. och Svensson, P. (Red). (2015). Handbok i kvalitativa metoder, Upplaga 2:2. Stockholm: Liber AB. Arbetsmiljöverket (2015). Digital arbetsmiljö. Rapport 2015:17. Nedladdad 2019-04-07 från Arbetsmiljöverkets hemsida, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/digital-arbetsmiljo-kunskapssammanstallning/ Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder, Upplaga 2:2. Stockholm: Författaren och Liber AB. Attaran, M., Attaran, A. och Kirkland, D. (2019). The Need for Digital Workplace: Increasing Workforce Productivity in the Information Age. International Journal of Enterprise Information Systems. 15(1):1-23. Nedladdad 2019-03-18 från https://www.researchgate.net/publication/329844969_The_Need_for_Digital_Workplace_Increasing_Workforce_Productivity_in_the_Information_Age Baka, L. (2018). Types of job demands make a difference. Testing the job demand-control-support model among Polish police officers. The International Journal of Human Resource Management. Nedladdad 2019-03-19 från https://www-tandfonline-com.ezp.sub.su.se/doi/pdf/10.1080/09585192.2018.1443962?needAccess=true Bauman, Z. (2002). Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos AB. Bejerot, E., Forsberg Kankkunen, T. och Hasselbladh, H. (2015). Två decennier av new public management: Arbetsmiljö i skola och sjukvård. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 21(3):23-41. Benbasat, I. och Barki, H. (2007). Quo vadis, TAM? Journal of the Association for Information Systems, 8(4): 212-218. Nedladdad 2019-03-15 från http://eds.b.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=c3a88555-09f6-4c4e-

8c30-1513ba8c8595%40sessionmgr4010 Bondarouk, T., Ruel, H. J. M. och Looise J.K. (2004). E-HRM: Innovation or irritation. An explorative empirical study in five large companies on web-based HRM. Management Revue, 15(3): 364-380. Bondarouk, T., Parry, E. och Furtmueller, E. (2017). Electronic HRM: four decades of research on adoption and consequences. The International Journal of Human Resource Management, 28(1): 98-131. Nedladdad 2019-02-22 från http://eds.b.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=6d15ed3d-c222-4f95-a698-5b4bfb4517f5%40sessionmgr4008 Bringsén, Å., Andersson, H. I. och Ejlertsson, G. (2009). Hälsorelaterade upplevelser av arbetet på en medicinsk vårdavdelning: resultat från en fokusgruppsstudie med sjukvårdspersonal. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle och Avdelningen för Hälsovetenskap. Nedladdad 2019-03-10 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:281272/FULLTEXT01.pdf Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder, Upplaga 3. Stockholm: Liber AB. Davis, F.D., Bagozzi, R.P. och Warshaw, P.R. (1989). User acceptance of computer technology: a comparison of two theoretical models. Warshaw Source: Management Science, 35(8): 982-1003. Nedladdad 2019-03-15 från http://eds.a.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=3d2ff8db-0415-4f06-865d-156275de4455%40sdc-v-sessmgr04 Derks, D., Duin, D., Tims, M. och Bakker, A.B. (2015). Smartphone use and work-home interference: The moderating role of social norms and employee work engagement. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 88(1):155-177. Nedladdad 2019-03-18 från http://eds.b.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=97556b96-49f9-436a-bdc5-0c93b2d20318%40sessionmgr103 Dery, K., Kolb, D. och MacCormick, J. (2014). Working with connective flow: how smartphone use is evolving in practice. European Journal of Information Systems, 23(5):158-170. Nedladdad 2019-03-18 frånhttps://link-springer com.ezp.sub.su.se/content/pdf/10.1057/ejis.2014.13.pdf

32

Digitaliseringskomissionen (2014). En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13). Nedladdad 2019-04-25 från Regeringens hemsida, https://www.regeringen.se/49bbaa/contentassets/99c1e965d6ff46b6a8f81e6b508c203a/en-digital-agenda-i-manniskans-tjanst---en-ljusnande-framtid-kan-bli-var-sou-201413-del-1-av-2 Digitaliseringskomissionen (2015). Gör Sverige i framtiden – digital kompetens (SOU 2015:28). Nedladdad 2019-04-25 från Regeringens hemsida, https://www.regeringen.se/49bbaa/contentassets/e0acd9a7659d4c138c6666d2d5e21605/gor-sverige-i-framtiden--digital-kompetens-sou-201528 Elofsson, S., Lundström, T. och Shanks, E. (2016). High job strain among social work managers and its relation to perceived work situation, European Journal of Social Work, 19(5):664-678. Nedladdad 2019-03-15 från https://link-springer-com.ezp.sub.su.se/content/pdf/10.1057/ejis.2014.13.pdf Fletcher, B.C. och Jones, F. (1993). A refutation of Karasek's demand-discretion model of occupational stress with a range of dependent measures. Journal of Organizational Behavior, 14(4):319-330. Nedladdad 2019-05-08 från https://search-proquest-com.ezp.sub.su.se/docview/228915463?accountid=38978 Forssell, A. och I. Westerberg, A. (2014). Administrationssamhället, Lund: Studentlitteratur. Forsell, A. och I. Westerberg, A. (2016). Granskningens (glömda) kostnader. Statsvetenskaplig Tidskrift, 118/95(1): 19-37. Giddens, A. (2012/1990). “The Consequences of Modernity”, s. 295-304 i Calhoun, C., J. Garteis, J. Moody, S. Pfaff och I. Virk. (Red.), Contemporary Sociological Theory, Upplaga 3. Malden, MA: Wiley-Blackwell. Grafström, M., Jonsson, A., Stig, O., och Strannegård, L. (2017). En berättelse om organisering, Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur. Gulliksen, J. och Göransson, B. (2002). Användarcentrerad Systemdesign, Lund: Studentlitteratur. Hood, C. (1995). The ’New Public Management’ in the 1980s: Variations on a theme. Accounting, Organizations and Society, 20(2/3):93-109. Nedladdad 2019-05-02 från http://eds.b.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=2&sid=ddc1cd25-5f34-46f3-9717-

148df429f0a6%40sessionmgr103&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmUmc2NvcGU9c2l0ZQ%3d%3d#AN=12495616&db=buh Håkansta, C. och Bergman, A. (2018). Digitaliserad och isolerad: yrkespraktiken i ett mobilt yrke. Arbetsmarknad & Arbetsliv. 24(3-4): 7-25. Johari, J., Mohd-Shamsudin, F., Yean, T.F., Yahya K.K. och Adnan, Z. (2019). Job characteristics, employee well-being, and job performance of public sector employees in Malaysia. International Journal of Public Sector Management, 32(1): 102-119. Karasek, R. och Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the Re- construction of working life, New York: Basic books. Kvale, S. och Brinkmann S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun, Upplaga 3:1. Lund: Studentlitteratur. Legris, P., Ingham, J. och Collerette, P. (2003). Why do people use information technology? A critical review of the technology acceptance model. Information & Management, Volume 40(3): 191-204.

Liljegren, A. och Parding, K. (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner - exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, [s. l.], 27(3-4): 270-288. Ohlson, E. och Arvidsson, B. (2005). Sjuksköterskornas uppfattning av hur processorienterad omvårdnadshandledning kan befrämja deras psykiska hälsa. Högskolan i Halmstad. Köpenhamn: SSN [Sjuksköterskornas samarbete i Norden]. Vård i Norden. 26(2):32-35. Nedladdad 2019-03-10 från http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:237520/FULLTEXT01.pdf Regeringskansliet (2015). Avigsidorna med NPM urholkar tilliten. Nedladdad 2019-04-25 från Regeringens hemsida, https://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/01/avigsidorna-med-npm-urholkar-tilliten-/ Sandblad, B., Gulliksen, J., Åborg, C., Boivie, I., Persson, J., Göransson, B., Kavathatzopoulos, I., Blomkvist, S. och Cajander, Å. (2003). Work environment and computer systems development. Behaviour & Information Technology, 22(6): 375-387. Nedladdad 2019-04-16 från https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01449290310001624356 Schütz, A. (2002). Den sociala världens fenomenologi, Göteborg: Daidalos AB.

33

Silva, P. (2015). ”Davis´ Technology Acceptance Model (TAM) (1989)” s. 205-219 i Al-Suqri, M. och Al-Aufi, A., Information Seeking Behavior and Technology Adoption: Theories and Trends, Hershey PA: IGI Global. Sjöqvist. E. (2008). Electronic mail and its possible negative aspects in organizational contexts. Doktorsavhandling Stockholms universitet: Department of Computer and Systems Sciences. No. 08-005. Nedladdad 2019-03-15 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:198348/FULLTEXT01.pdf Sjöqvist, E. (2011). Gränslös kommunikation – val av media i organisationen. Forskningsrapport Högskolan Gotland. Nedladdad 2019-03-15 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:547919/FULLTEXT01.pdf Stansfeld, S. och Candy, B. (2006). Psychosocial work environment and mental health – a meta-analytic review. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 32(6): 443-462. Nedladdad 2019-03-18 från http://www.sjweh.fi/show_abstract.php?abstract_id=1050 Strohmeier, S. (2009). Concepts of e-HRM consequences: a categorisation, review and suggestion. International Journal of Human Resource Management, 20(3): 528-543. Nedladdad 2019-02-

22 från http://eds.a.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=bda27204-e71b-47c0-89a9-c7fde43d114b%40pdc-v-sessmgr03 Szklarski, A. (2009). “Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod”, s. 106-121 i Fejes, A. och Thornberg, R. (Red), Handbok i kvalitativ analys, Upplaga 1. Stockholm: Liber. Tillitsdelegationen (2019). Tilläggsdirektiv till Tillitsdelegationen (Fi 2016:03). Nedladdad 2019-04-25 från Regeringens hemsida, https://www.regeringen.se/4960db/contentassets/7a62b3a593dc40b396ca17e78d3e4c15/tillaggsdirektiv-till-tillitsdelegationen-dir.-20196.pdf Venkatesh, V., Morris, M., Davis, G. och Davis, F. (2003). User Acceptance of Information Technology: Toward a Unified View. MIS Quarterly, 27(3): 425-478. Nedladdad 2019-03-13 från http://eds.a.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=1c101222-dcc9-4336-a6ba-5441867d75b0%40sdc-v-sessmgr05 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Voermans, M. och van Veldhoven, M. (2006). Attitude towards E-HRM: an empirical study at Philips. Personnel review, 36(6): 887-902. Nedladdad 2019-02-27 från https://www.emeraldinsight.com/doi/abs/10.1108/00483480710822418

34

Bilaga 1: Informantbrev

Stockholm 2019-04-15 Hej! Vi är två studenter som går sista terminen på programmet Personal, Arbete och Organisation på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Vi skriver nu vår kandidatuppsats där vi övergripande är intresserade av att undersöka digitaliseringen i relation till arbetsmiljön. Mer specifikt kommer vi studera hur medarbetare upplever digitaliseringen på arbetsplatsen, vilka möjligheter och svårigheter den har medfört samt om och hur den psykosociala arbetsmiljön förändrats med digitaliseringen. Uppsatsen bygger på 7 intervjuer med medarbetare som tillhör kärnverksamheten. Vi undrar om du är intresserad av att ställa upp på en intervju som beräknas att ta ungefär 30-60 minuter. Intervjuarbetet är planerat till perioden v. 16-17. Väljer du att delta i studien kommer vi att avidentifiera såväl din identitet som din arbetsplats. Med ditt godkännande, kommer vi att spela in intervjun och därefter transkribera. Detta för att kunna återge en så rättvis bild som möjligt av vad som sagts under intervjun och för att underlätta analysarbetet. Inspelningen kommer raderas efter att transkriberingsarbetet är slutfört. Du har möjlighet att hoppa av när som under studiens gång. När uppsatsen är klar kommer den att publiceras i ett digitalt arkiverings-och publiceringssystem på universitet (DIVA) och därigenom vara tillgänglig för allmänheten. Vi kan givetvis skicka ett färdigt exemplar till dig. Vid frågor eller andra önskemål om kontakt, vänligen mejla emily.casabona@gmail.com eller nymark.annelie@gmail.com För kontakt med handledare vid sociologiska institutionen, vänligen mejla tina.forsberg@sociology.su.se eller petter.bengtsson@sociology.su.se Vi ser fram emot att höra från dig! Med vänliga hälsningar, Emily Casabona och Anne-Lie Nymark, studenter

35

Bilaga 2: Intervjuguide

Inledande frågor:

Hur länge har du arbetat i organisationen? Kan du berätta lite om din arbetsroll på organisationen? Kan du beskriva hur en vanlig arbetsdag ser ut och dina arbetsuppgifter?

Digitalisering:

Kan du beskriva vad digitalisering i ditt arbete är för dig? Hur har du märkt av digitaliseringen på arbetsplatsen?

- Hur är det nu? Hur var det förr? Vad är skillnaden? Vilka digitala verktyg och system använder du i ditt arbete? Hur många timmar per dag uppskattar du att du arbetar i de digitala verktygen? Vilka funktioner fyller de digitala systemen i ditt arbete? Vilka möjligheter upplever du att de digitala verktygen ger dig i ditt arbete? Berätta om en situation då de digitala verktygen/systemen har hämmat dig i ditt arbete. Hur

reagerade du då? Vad gjorde du då? Inverkan på arbetsmiljön: Vi är intresserade av att veta lite mer om hur de digitala verktygen och systemen du använder dig av i ditt arbete kan tänkas påverka din arbetssituation.

Utifrån vad du berättat nu kring digitaliseringen i ditt arbete, hur upplever du att det fungerar i praktiken?

Upplever du att du har kunskap i de system du arbetar i? När det implementeras ett nytt digitalt verktyg, hur går det till? Utifrån det du tidigare berättade om digitaliseringen på den här arbetsplatsen, upplever du att det

ställer (nya IT-krav, kompetens) krav på dig i arbetet? - om ja, på vilket sätt? - upplever du att du får resurser/stöd?

Upplever du att du får tillräckligt med stöd från chefer för att arbeta i de system du använder dig av i arbetet? - Om ja, hur har du fått stöd? - Om nej, på vilket sätt? Berätta om en situation då du upplevt att du inte fått tillräckligt med stöd.

Upplever du att du får tillräckligt med tid för att arbeta i de system du använder i ditt arbete? - Om nej, hur påverkar det dig i arbetet?

Har du varit med om en situation då tekniken strulat? - Berätta om den situationen. Hur kände du? Hur påverkade det dig i ditt arbete?

Hur blir stämningen på arbetsplatsen när tekniken strular? Upplever du att digitaliseringen påverkar den sociala tillvaron på arbetsplatsen?

- Om ja, på vilket sätt?

Avslutande frågor:

Är det något du upplever att vi missat att fråga om som du skulle vilja tillägga? Är det något av det vi pratat om som du vill utveckla eller särskilt framhålla? Är det okej att vi kontaktar dig efter intervjun om det uppstår ytterligare frågor eller funderingar?