+e nummer 3 2014

INBLICK: I Långhult odlar man grannrelationerna EKONOMI: Stoppa energitjuvarna!BESÖKET: Husföretagare bygger hållbart GODA RÅD: Samlad kraft för energirådgivning

INSIKT: Så får du mer effekt av din uppvärmningskälla

RACHEL MOHLINhumor som drivkraft

E N T I D N I N G O M E N E R G I , K L I M A T O C H M I L J Ö F Ö R D I G I J Ö N K Ö P I N G S L Ä N

#3 / 2014

TEMA

EnergiKlimatsmarta och

ekologiskt hållbara

vardagsval

2 Magasin +E nr 3/2014

VÄRMANDE VINDARFörnyelsebar energikälla som växer och utvecklas. Vad vet du om vind-kraftens för- och nackdelar?

INBLICK: I Långhult odlar man grannrelationerna EKONOMI: Stoppa energitjuvarna! BESÖKET: Husföretagare bygger hållbart GODA RÅD: Samlad kraft för energirådgivning

INSIKT: Så får du mer effekt av din uppvärmningskälla

RACHEL MOHLINhumor som drivkraft

E N T I D N I N G O M E N E R G I , K L I M A T O C H M I L J Ö F Ö R D I G I J Ö N K Ö P I N G S L Ä N

#3 / 2014

TEMA

EnergiKlimatsmarta och

ekologiskt hållbara

vardagsval

I DETTA NUMMER

UTGIVARE & FINANSIÄRER

4

20 24

18

10 12

15 16

27

MÖT RACHEL MOHLINMöt en av Sveriges roligaste kvinnor och, enligt många, landets skickligaste imitatör.

+E är en tidning för dig som bor och verkar i Jönköpings län. Tidningen tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Namnet +E står för plusenergi där visionen är att Jönköpings län ska minska energi-användningen och öka produktionen av förnybar energi så att det blir ett överskott. E står också för ekologi, engagemang och entreprenörskap.

ANSVARIG UTGIVAREMinoo Akhtarzand, landshövding Jönköpings län

GRAFISK FORM OCH PRODUKTIONFru Berg i samarbete med Länsstyrelsen i Jönköpings län www.lansstyrelsen.se/jonkoping

[email protected] fi nns digitalt på www.plus-e.se.

TRYCK & REPROElanders tryckeri

PAPPERSCA Grapho Crystal 52 gram

OMSLAGSFOTORachel Mohlin, fotograferad av Karl-Oskar Bjurenstedt på ett café i centrala Stockholm. Läs mer om Rachel Mohlin på sidorna 4–8.

STRÖM UR STRÖMMARNARörelseenergin i vattnet omvandlas till elenergi. Men kräver anpassning till den biologiska mångfalden.

VÄSSA DIN VÄRMEKÄLLAOavsett uppvärmningskälla fi nns gott om förbättringar att göra som skonar både plånbok och miljö.

VARNING FÖR ELTJUVAR! Tycker du att du har alldeles för hög elräkning? Kanske har du öppnat dörren för några välkända eltjuvar.

TA HAND OM DIGHuden behöver extra omsorg efter sommaren. Vi ger dig tips på hur ditt yttre kan blomstra utan att skada varken miljö eller djurliv.

GODA RÅD HOS ENERGICENTRUMHar du funderingar kring uppvärm-ning och energi står Energicentrum A6 redo att reda ut begreppen.

GRÖNSKANDE SAMVERKANMöt entreprenörerna i Långhult som skapar gemensam växtkraft med hjälp av satsning på biogas.

HÖGTRYCK OCH LÅGENERGIPå Myresjöhus låter man energi-frågorna fi nnas med redan från grunden.

Foto

: Ste

na

Foto

: Col

ourb

ox

Medfi nansiär av tidningen:

Foto

: Kar

l-Osk

ar B

jure

nste

dt

nr 3/2014 Magasin +E 3

”TILLSAMMANS GÅR VI PLUS”

Det fi nns många sätt att minska energiförbrukningen och elanvändningen på. Vi ger dig några tips, både bra för plånboken och miljön.

ARBETET I KLIMATRÅDET med visionen att bli ett plusenergilän 2050 fortsätter oavbrutet. Det behövs en målmedveten och produktiv samverkan mellan länets aktörer och vi är på god väg. Detta visade sig inte minst under Klimat-veckan i våras. Det fi nns ett enormt engagemang och entreprenörskap i vårt län som vi ska vara stolta över.

UTSLÄPP FRÅN UPPVÄRMNING av bostäder och lokaler har minskat genom övergång till fj ärrvärme, pellets och värmepumpar istället för olja. Med fortsatt energieff ektivisering kan miljöpåverkan minska ännu mer. Indu-strin kan spara mycket energi genom åtgärder som ofta är lönsamma.

2014 ÅRS KLIMATPRISVINNARE utses i december, årets festliga höjdpunkt i Klimatrådets arbete. Här lyfter vi fram de mest framstående, ambitiösa och innovativa åtgärderna inom energi- och klimatarbetet i länet. Här vill jag därför passa på att uppmana dig att an-söka för egen del eller nominera någon annan som du tycker utmärkt sig för att bidra till energi- och klimatarbetet! Läs mer om detta på sidan 31.

DET FINNS FLERA VÄGAR att klara en framtida uthållig energiförsörjning till en rimlig kostnad utan att hota tillväxt och välfärd. Solen tillför jorden energi

långt utöver såväl dagens som en framtida förväntad energianvändning. I Jönköpings län fi nns ett stort intresse för solceller och vi är det län i landet som visat det största intresset och be-viljats klart mest pengar per invånare. Läs mer om förnybar energi i länet på sidan 28.

NY TEKNIK GER NYA MÖJLIGHETER. Klimat-, miljö- och hälsokrav driver på och skapar eff ektiv användning av energi och är en viktig del i en strategi för minskad sårbarhet. Jönköpings län har ett unikt strategiskt läge i hjärtat av södra Sverige. Förutsättningarna är utmärkta för produktion av exempelvis biobränsle, biodrivmedel och solkraft. Vi har alla förutsättningar att bli ett plusenergilän!

Med önskan om en inspirerande läsning.

Minoo AkhtarzandLandshövding i Jönköpings länoch ordförande i Klimatrådet

signerat

Foto

: Gus

tav L

indh

MINOO AKHTARZAND

läsning.


G RACHEL MOHLIN

Namn: Rachel Maria Elisabeth MohlinFödd: 29 maj 1973 i Skärstad, norr om JönköpingFamilj: Maken Calle Cederström, barnen Jacob, 4 år och Rebecka 1 årBor: Lägenhet i StockholmKarriär: Slog igenom som Kicki i såpan ”Vänner och Fiender”, en av Sveriges roligaste kvinnor och främsta imitatörer i humor- och satirprogram som ”Kvarteret Skatan”, ”R.E.A.”, ”Partaj” och ”SNN News”. Gjorde rollen som Tant Mutti i P3:s ”Morgonpasset”. Medverkar i P1:s ”Public Service”, läser in ljudböcker och gör röster i animerade fi lmer som ”Hajar som hajar” och ”Mamma Mu”.Aktuell: Bland annat som G.W. Perssons syster Birgitta i ”SNN News” och som politiker- imitatör i ”Public Service” i P1 på söndagsmorgnar.

mötet


Med humor, humör och röstgehör

RACHEL MOHLIN

”Hej, jag är några minuter sen men hoppar in i taxin nu, är allt bra?” Jag väntar där vi stämt träff när mobilen ringer och jag slås över djupet och värmen i rösten. Visst är det bra. Det är mer än bra. Jag ska ju strax möta en av Sveriges roligaste kvinnor och, enligt många, landets skickligaste imitatör. Rachel Mohlin är yrvädret från Skärstad som klev rakt in i våra hjärtan med hjälp av humor, stor skådespelartalang och energi stor nog att värma upp landets alla frusna själar.

o ANNA NORDLUNDl KARL-OSKAR BJURENSTEDT

Det visar sig att det blir svårt att få bra bilder på vår uppgjorda mötesplats och efter lite tankemöda hamnar vi istället på ett trevligt café en bit bort. Vi slår oss ner och Rachel vänder sin intensiva blick mot mig.

– Vad klantigt av mig att föreslå en mötesplats där det är svårt att fotogra-fera. Förlåt! Och förlåt att jag blev lite sen också, det är så mycket just nu och jag har sovit dåligt ett tag. Jag brukar verkligen inte vara sen, säger hon med uppriktig omtanke i rösten.

Hon ser fantastisk ut med sitt röda hår svallande över axlarna, svartklädd från topp till tå och med klar och intensiv blick bakom långa svepande ögonfransar. Rösten är mörk och stark, kroppsspråket livligt och intensiteten och glöden fyller det förmiddagströtta caféet. Om det här är en trött Rachel undrar jag hur hon är när hon är utsövd!

TRYGG UPPVÄXTJust intensiteten och energin har alltid utmärkt henne, det framgår tydligt under samtalet. Som yngsta dottern av tre växte hon upp i det lilla samhället Skärstad, några mil nordost om Jönköping. De båda äldre systrarna var i mycket en förebild för Rachel och rösten blir extra varm när hon talar om Elin och Miriam.

– Vi var hetlevrade alla tre och rök ständigt ihop. Och då menar jag det verkligen bokstavligt talat. Mamma och pappa fick dra isär oss mer än en gång. Det var syskongnabb om högt och lågt, mest eller minst, rättvise-frågorna var ständigt på agendan. Samtidigt hade vi väldigt roligt tillsammans redan då. Det är bara ett år mellan mina systrar och jag kunde vara avundsjuk på att de var så täta vänner. Dessutom har de alltid varit mer ordningsamma och organiserade än vad jag någonsin varit. Jag minns känslan att komma in i Elins rum. Det var så mysigt. Prydligt bäddat med

virkat överkast och allt på rätt plats, säger Rachel och visar samtidigt hur hon menar genom att flytta lite på kaffekoppen och skeden.

– Jag brukade smyga in i rummet och bara sitta där. Det var så rofyllt. Men Elin tröttande på att ha mig därinne och började låsa när hon inte 1

mötet

Rachel Mohlin fyller hela det morgontrötta caféet med sin energi och intensiva blick.

nr 3/20146 Magasin +E

var hemma, säger Rachel och brister ut i ett smittande skratt.

JÖNKÖPINGSMINNENHon använder hela kroppen när hon berättar. Händerna flyger genom håret, målar bilder i luften och landar emellanåt i bordshöjd för att peta loss några pärlsockerkorn från kanelbullen. På något märkligt vis lyckas hon med konststycket att vara hundra procent närvarande i vårt samtal och ändå ta in hela omgivningen. Själv vågar jag inte släppa blicken en sekund av rädsla att missa något i berättelsen, för det kräver sin lyssnare. Intellektet är lika snabbt som händerna och rätt vad det är har hon flyttat sig i tanken.

– Har du varit i Landsjön och badat någon gång? Och alla äppelodlingarna i Gisebo, herregud så vackra de är på våren när allt blommar. Vyerna runt Jönköping är verkligen speciella. Min pappa och min syster Miriam bor i trakten och jag slås av skönheten i landskapet runt Vättern varje gång vi hälsar på.

Rachel flyttar lite på kaffekoppen och är tyst några sekunder. I tanken

är hon tillbaka i barndomsstaden och minnena är många. Hon tittar upp igen och ögonen glittrar.

– Jag brukade knycka syrrornas kläder, säger hon. Redan då gillade jag kläder och så broderade jag massor ef-ter egna motiv. Faktum är att jag hade femma i syslöjd till mina systrars stora förtret. Jag var egentligen KASS på att sy och sticka men just broderandet blev min stora färdighet.

Så länge hon slapp följa mönster och anvisningar vill säga.

VÄGEN TILL AVKOPPLINGRachel har alltid haft svårt för att acceptera att saker ska vara på ett visst sätt. Att det liksom bara finns svart el-ler vitt. Just därför lagar hon aldrig mat efter recept och hon har till och med

funderat på att sluta köra bil på grund av alla regler och förordningar.

– I trafiken måste man ju följa regler, så klart! Det är bara att hacka i sig och det är säkert karaktärsdanande för mig. Allt i livet kretsar ju inte kring mina önskningar, haha. Det är bara att följa

anvisningarna som gäller för alla. Men får jag välja sitter jag gärna i passage-rarsätet, eller åker buss.

Och i nästa ögonblick handlar samtalet om bussarnas linjenummer i Jönköpingstrakten. Hon åkte 121:an till och från skolan. Ibland tog hon fel och hoppade på 122:an och då fick pappa hämta henne i Gränna! Än idag kan hon ta en extra omväg med bussen bara för att det är så skönt att sitta där. Tanken får flyga fritt och det finns inga måsten.

ATT HITTA SIN EGEN VÄGRachel vill ständigt utvecklas och älskar tillfredsställelsen det ger att ha klarat av något nytt. Hon vågar ta plats och hon vågar vara rolig. Genom att tvinga sig själv att flytta gränserna och ge sig ut på osäker mark blir hon trygg och harmonisk. Hon utstrålar säkerhet både på och utanför scenen och vet man inte om det är det svårt att tro att hon faktiskt lider av scenskräck.

– Ja, oh ja, jag har värsta ångesten innan jag går på scenen och jag ogillar starkt att tala inför grupp. Det är så dubbelt det där, jag kan vara på grän-sen till hämmad i sociala sammanhang och som barn var jag fruktansvärt blyg. Samtidigt älskar jag kicken det ger att övervinna skräcken och har alltid velat utmana det trygga och stereotypa.

– Min uppväxt i Jönköping har format mig till att bli den jag är idag och jag är tacksam över att ha haft den tiden. Mina tre år på Sandagymnasiet i Huskvarna betydde mycket för mig. Jag fick nya kompisar och blev intres-serad av politik.

– Jag hade en fantastisk lärare i svenska, Per-Olof Olsson. Han fick mig att börja skriva och aldrig sluta och öppnade en skattkammare av spännande litteratur för mig.

Rachel blir trygg av att ständigt tvinga sig att flytta gränserna.

Konsten att njuta av det goda i livet är något som Rachel behärskar.

G RACHEL MOHLIN // HÅLLPUNKTER OCH AVSTAMP

1973Den 29 maj 1973 föds Rachel Maria Elisabeth Mohlin i det lilla samhället Skärstad utanför Jönköping. I familjen finns, förutom mamma och pappa, två systrar. Morfar var predikant i Allianskyrkan och kyrkan var familjens självklara mittpunkt.

1990 Rachels mamma dör och Rachel lämnar Jönköping, efter att ha praktiserat på Jönköpings Länsteater under en period. Teater- intresset väcks och hon utbildar sig vid Kulturama samt senare vid Skara Skolscen. Praktiken gör hon på Skövde Stadsteater.

1996–2000 Rachel får rollen som Kicki i tv-såpan ”Vänner och Fiender”. Det blir det stora genombrottet som resulte-rar i sammanlagt ungefär sjuhundra avsnitt. Rachel spelar den egensinniga och självständiga Kicki och hon gör rollfiguren till en av seriens mest intressanta och sevärda karaktärer.

2002 Rachel belönas med Parneviksstipendiet för sin imitationskonst och framför allt för sina insatser som imitatör i Sveriges Radios satirprogram ”Public Service”.

2003–2006 Rachel har en huvudroll i den bejublade humorserien

”Kvarteret Skatan” som sändes i SVT under tre säsonger. Serien följs upp av krogshower samt en långfilm 2012.

2006–Sin mest hängivna publik har Rachel förmodligen fått i Sveriges Radios satirpro-gram på söndagar ”Public Service”, där hon imiterar

Maud Olofsson, Gudrun Schyman, Annie Lööf, Lill-Babs med flera.

2010–2013I april 2010 blir Rachel och maken Calle Cederström föräldrar till sonen Jacob. Den 8 januari 2013 föds parets andra barn, dottern Rebecka.

1

1


»Jag hoppas vi alla gör vad vi kan. För vi kan ju helt enkelt inte låta allt gå åt pipsvängen, eller hur...?«


– En annan lärare som betytt otroligt mycket för mig är min bildlärare Birgitta Thor. Vilken människa! Jag blir fortfarande varm när jag tänker på henne, säger Rachel.

– Dessutom träffade jag Anna Nilsson-Moilanen från Barnarp, som än idag är min allra bästa vän. I henne fann jag allt det jag saknat och hon visade mig att allt var möjligt. Hon bor i Uppsala nu och vi hörs av i stort sett varje dag.

PLATS PÅ SCENENPlanen var att bli bildkonstnär. In-tresset för konst har alltid varit stort och 1992 ordnade Rachel en egen utställning på Kulturhuset i Jönköping. Med ungdomlig självsäkerhet sökte hon in till Konstfack och blev mer eller mindre chockad när hon inte kom in. Istället blev det en praktikplats på Jönköpings Länsteater. Det var både urtrist (kopierade oändliga mängder manus) och helt fantastiskt (alla pjäser och alla spännande människor!) på samma gång. Hon visste inte alls hur livet på en teater fungerade och blev fascinerad skådespelarnas arbete. Precis så mitt i händelserna ville hon också vara och kunna använda sig själv på ett så utlämnande sätt. Tänk att kunna försörja sig på detta sätt!

– Ja, så det blev Skara skolscen och sen vidare till Stockholm, säger Rachel och ler åter mot fotografens kamera.

– Sen kastade jag mig ut i yrkeslivet med att göra 700 avsnitt av såpoperan ”Vänner och Fiender”, vilket blev en oerhört lärorik period i mitt liv.

Idag är hon ett välkänt ansikte för de flesta i Sverige. Den mörka rösten är kanske hennes viktigaste arbetsredskap, trots att det inte är så ofta publiken hör den som naturen tänkt sig. Det har till och med sagts om Rachel att hon gör kändisars röster bättre än de själva gör. Hon har belönats med Parnevikstipen-diet för sina imitationer och raden av ”figurer” växer ständigt.

Just nu pågår repetitionerna som bäst inför premiären av showen R.E.A på Intiman i Stockholm den 25 sep-tember.

– Det känns verkligen jättespän-nande. Föreställningen kommer att innehålla en buffé av olika sprakande nummer och – inte att förglömma – massor av sång och dans... och där har vi den där lite skräckblandade

förtjusningen igen, säger Rachel med ett litet leende.

ETT HÅLLBART LIVSamtalet går över i prat om miljö och hållbarhet, ämnen som ligger Rachel varmt om hjärtat.

– Det finns många enkla saker vi alla kan bidra med för ett mer hållbart samhälle. Idag finns det också massor med bra ekologiska och miljövänliga alternativ i affärerna och de är oftast inte alls dyrare än andra varianter. Det har blivit mycket lättare att vara med-veten konsument under senare år och som jag ser det kan ingen producent bortse från hållbarhetsperspektivet, vi konsumenter kräver helt enkelt det, säger hon med eftertryck.

Hon lägger armbågarna på bordet och blicken försvinner långt bort i tanken.

– Tänk, när vi fick vårt första barn trodde vi att vi behövde skaffa så mycket nya saker. Du vet nytt – allt skulle vara nytt! Barnstolar, babygym, skötbord, vagnar, larm, leksaker, you name it!

– Men egentligen behöver man inte skaffa mycket alls, det förstod vi när vi höll på att drunkna i ett hav av saker! Dessutom kan man köpa second hand, det finns hur mycket bra sajter som helst. Mycket behöver man ju bara under kort tid och sen är det bra att lämna vidare. Vill man lära sig mer om miljöfrågor tycker jag att Natur-skyddsföreningen har en bra sajt. Där finns mycket information och de kan guida dig vidare om du vill veta mer.

Dessutom är de snabba på att ge svar om man har frågor.

Rachel älskar second hand. Känslan av att strosa runt i butikerna och känna på prylarna är speciell. Varje sak har sin historia och enligt henne går det inte att jämföra med det som är nyprodu-cerat. Allt som oftast får ett plagg eller en vacker detalj följa med hem. Med gott miljösamvete på köpet.

– Jag hoppas vi alla gör vad vi kan. För vi kan ju helt enkelt inte låta allt gå åt pipsvängen, eller hur, säger hon.

POSITIV LADDNINGDet är tur att det finns människor som Rachel. Energigivande inspiratörer som håller gnistan vid liv. För hon är verkligen ett sprakande energiknippe. Trots att hon längtar efter att få sova och är trött och lite sliten lyckas hon fylla hela lokalen med positiv energi. Hon berömmer fotografens arbete och fyrar av ett leende mot gästerna bredvid oss. Tittar servitören i ögonen och riktar hela sin uppmärksamhet mot mig under vårt samtal. Närvaro, i allt. Och ändå ständigt på väg mot nya utmaningar och äventyr.

En fras av Björn Ranelid dyker upp i huvudet när vi lämnar lokalen. ”Kärleken lutar... en aning som gammel-dags skrivstil... ett mirakel”. Precis som Rachel. Aldrig bakåt, alltid framåt och driven av kärleken till livet. Ett MiRachel helt enkelt! I

Rachel Mohlin är ständigt på väg mot nya mål. Just nu pågår repetitionerna inför premiären av showen R.E.A på Intiman i Stockholm den 25 september.

1


MYCKET LITEN DEL

VILL MÅNGA HA

EKOLO-GISK

VISION 2050; JÖNKÖ-PINGS LÄN SATSAR PÅ ATT BLI ETT ...

MELLAN Q OCH S

MJUKT

SÅDAN PÅ DÖRREN VISAR

RUMMETS ”ÄGARE”

VILL DEN HUNG-RANDE

VÄG, RAD ELLER

SEGMENT

DEN BERÄKNAS

I T EX KVADRAT-

METER

KÖPS SKOG PÅ IBLAND

ÄR 18-ÅRINGAR

STOR FÅGEL

VÄN-TAR DE

SVENSKA FOTBOLLS-DAMERNA

VÄXJÖ-LAG

EUROP. HU-VUDSTAD

FYLLS DETTA

KRYSS AV

VAR DE VISE MÄN-NEN OCH MUSKETÖ-

RERNA

FÖRSTÅ

ÄR DRIVANDE

MÅSTE VIDTAS

MOT MIL-JÖFÖRSTÖ-

RINGEN

HAR EGNA PROGRAM

ETT ANDNINGS-

ORGAN

ENGELSKT PÅ

ÄGANDE MED

JURIDISKT SPRÅK

CHEFS-TITEL LÅNG OCH

SPINKIG

ATT UTSE NOBEL-PRISTA-

GARE INGÅR I

JÄMFÖ-RANDE ORD

HELGON-BILD

ÄR HEMLÖSAS BOSTADS-FÖRHÅL-LANDEN

GJORDE GRABBAR-NA FRÅN EKEN VID

TEGEL-BACKEN, JO .... PÅ

KLACKEN OCH GICK

HEM

EN DEL AV BACHS

TREDJE ORKES-

TERSVIT

SPELAR ALLAS EN-GAGEMENT I KLIMAT-FRÅGAN

DET SOM INTE ÄR DÄR ÄR

SERVERAS I GATUKÖ-

KET

DÄR PERISKOP KOMMER TILL AN-

VÄNDNING

LIVGI-VANDE

ENERGIGI-VARE

GAMMALT BETYG, INGET

VIDARE FAKTISKT

HELT ENKELT

JÄTTEDÅ-LIG

SUGGA EL-LER HUR?

VINSTU-GAN

DRIVER NUMERA

VÄXTHUS I LÅNGHULT UTANFÖR

HABO

TILLSTÅNDGAMMAL

TRAKTMOLADE

ALLT I ???FIXAR DET

MESTA

TILLSAM-MANS

MOTSATS TILL

SMUTSIGT

SMILA

DYSTRA

ÄVEN D I SKALAN

OMTÄNK-SAMT

...BUKTU

KLOCKAN KORT

SKYDDKORTARE

INTE

RIKTNING GRABBEN ÄR DE SOM

SPARAR ENERGISNATTA MATLUKT

KUNGLIGT NAMN MED

DÅLIG KLANG

BLIR MAN OM MAN SNURRAR

RUNT LÄNGE

EN SPECIELL SORTS ÖL

FÅR DU DETTA

BLIR DU SNOPEN

VÄRMER RATTEN

UPPMA-NING ATT ÅKA IVÄG

FISK SOM LUAS

XNVILLAN ETT SÄTT ATT TA

SIG FRAM I VÄRLDEN

I STÄL-LET FÖR

BREVSKRI-VANDEHYPOTES

FRÖKEN SOM GAV OSS TID

HA ORDETBIL OCH BLOMMA

DELADSTICK-

VERKTYG

VILL MÅNGA I ENERGI-SNÅLA

HUS

VÄSTER-BOTTEN

JULA

FÅNGADE

TVÅ HONOR I DJURENS

VÄRLD

DETSAM-MA SOM TRÄFFAS

TRÅD PÅ METKROK

KNÖL

AVSLUTAR PLATS

YTTRADE

TVÅ RARA BOKSTÄ-

VER

DERAS LEDARE

ÄR DAVID CAMERON

TRETTIO I SEPTEM-

BER

TPX-14

energikryss

KOPPLA AV MED LITE UNDERHÅLLNING I KVADRAT! Skicka in texterna från de gulmarkerade fälten till [email protected] eller posta hela korsordet till: Länsstyrelsen i Jönköpings län, Camilla Zilo, 551 86 Jönköping, senast den 14 november (märk kuvertet med ”Energikryss 03/2014”) så är du med i utlottningen av biobiljetter.

GRATTIS TILL VINNARNA! Britt-Marie Ramde i Nässjö och Inga Waerner, Tenhult blev vinnare av två biobiljetter var för rätt lösning av energikrysset nr 2/2014.

W På www.facebook.com/plusenergi hittar du förra numrets korsordslösning.


goda råd

Den enda kontakt du behöver!

ENERGICENTRUM A6

Energicentrum A6 bedriver sedan 1998 sin verksamhet i det forna regementet A6s marketenteria i Jönköping. Projektet är ett samarbete mellan kommunerna Jönköping, Habo, Vaggeryd, Sävsjö och Mullsjö och syftar till att ge invånarna i regionen rådgivning av bästa kvalitet när det gäller energifrågor.

o ANNA NORDLUNDl DANIEL NILSSON

Initiativet till den numera permanenta utställningen togs av Jönköping Energi som också hyr ut lokalerna. Placering-en vid A6 köpcentra, med närmare nio miljoner besökare per år, har bidragit till att göra projektet till en verklig succé. Förutom energirådgivare finns också konsumentrådgivare i lokalerna. Tillsammans är de redo att ge rådgiv-ning och stöd i både stort och smått.

– Utställningen är bemannad alla vardagar, berättar Emma Adolfsson,

som varit anställd som energirådgivare på A6 sedan 2005. Besökarna kan titta på lösningar från ett 50-tal utställare och samtidigt få gratis och opartisk rådgivning. Vi guidar runt och kan hjälpa till med prisjämförelser mellan olika energislag och utrustningar och kan tipsa om lösningar man kanske inte kände till tidigare.

UPPVÄRMNINGSALTERNATIVEn stor del av frågorna rör naturligtvis värmesystem och att få möjlighet att se olika alternativ samlade på ett ställe är något besökarna uppskattar.

I det forna regementet A6s marketenteria bedriver Energicentrum A6 sin verksamhet.


– Vi berättar opartiskt om tekniken bakom de olika alternativen och visar hur det kan se ut i verkligheten. Men sedan är det upp till konsumenten att ta in off ert från respektive leverantör, fortsätter Emma.

Sedan 2001 fi nns alltså även den kommunala konsumentrådgivningen i lokalerna och det har visat sig vara en mycket lyckad kombination. De kan till exempel hjälpa till med med infor-mation om vilka rättigheter och skyldigheter man har när man anlitar en hantverkare eller har köpt en vara.

FRÅN VINDKRAFT TILL SOLCELLERMånga av besökarna är nyblivna husägare som vill veta om det går att komplettera befi ntligt system eller om det lönar sig att byta lösning.

– Det händer mycket på området och det kan vara svårt att få överblick över alla alternativ som fi nns, men också över avdragsmöjligheter och regleringar. Vi är alltid uppdaterade och kan hjälpa till med kalkyler och beräkningar, säger Emma.

Solceller är ett alternativ på frammarsch. Priset för ett system har sjunkit markant och numera kan man räkna hem investeringen på runt tio år. Det kräver ett tak i söderläge men rätt placerat täcker det oftast behovet av hus-hållsel i en normalstor villa.

Utanför Energicentrum fi nns också en vertikal vindsnurra att inspektera om man är intresserad av en enklare form av vindkraft. Den kan täcka upp till halva uppvärmnings-behovet i en villa. Prislappen är relativt hög, men skapas energiöverskott kan man sälja det till ett elbolag och få tillbaka en del av kostna-derna.

– Intresset för kompletterande värmepumpar eller värmekaminer är också starkt, fortsätter Emma. Däremot har kulmen för exempelvis berg- och jordvärme passerats. Nästa topp blir utbytesmarknaden, systemen har en livslängd på 15–20 år.

TRANSPORTRÅDGIVNINGEnergicentrum A6 anordnar temadagar, håller i studiebesök och är delaktiga i uppdragsprojekt vid sidan av energirådgivningen. Och allt handlar inte om uppvärmning och elavtal.

– Vi är både energi-, klimat- och transport-rådgivare. Transporter har stor miljöpåverkan och vi ger råd om hur man kan spara på resandet och om olika transportalternativ. Utanför lokalerna fi nns två laddstolpar för elbilar och härinne fi nns en elcykel som besökarna kan titta närmare på. Intresset är stort och alltfl er upptäcker vilket bra alternativ elcykeln är till bilen vid kortpendling, säger Emma.

KONTAKTA DIN HEMKOMMUNEnergi är ett angeläget ämne och på Energicen-trum A6 märker man att allt fl er vill producera sin egen energi och få mer kontroll.

– Ja, vi ser fram emot en spännande utveck-ling. Passa på att besöka oss om ni har vägarna förbi, eller kontakta oss via telefon eller mail, så hjälper vi er gärna i stort och smått. Och glöm inte att alla kommuner har energirådgivning, även om de inte har en utställning som den här. Kontakta din hemkommun så får du veta mer, avslutar Emma. I

Emma Adolfsson är en av energirådgivarna du möter på Energicentrum A6.

G SMARTA SPARTIPS

1 Stäng av platta och ugn några minuter innan maten är färdig – eftervärmen räcker!1 Skippa standbyläge (står för ungefär en tiondel av elförbrukningen i ett normalt hem).1 Ställ inte möbler framför elementen.1 Sänk inomhustemperaturen (varje grads sänkning sänker uppvärmnings-kostnaden med 5 %).1 Undvik förtvätt och fyll alltid tvätt-maskinen1 Byt packning på droppande kranar. 1 Tappa upp vatten vid handdisk. Att diska under rinnande vatten drar ca 1500 kWh mer per år!1 Låt inte vattnet rinna medan du borstar tänderna – och spara ett badkar i veckan!1 Sänk duschtiden från 10 till 5 min så halverar du energi och vattenförbruk-ningen.1 Ta av takboxen på bilen när du inte behöver den. Takbox drar ca 1 dl mer bränsle/mil.1 Sätt lock på kastrullen, då använder du bara en tredjedel så mycket energi jämfört med om locket är av.1 Tvätta i lägre temperatur. 40 grader istället för 60 grader kan nästan halvera energianvändningen. Titta på tvättråden i kläderna.

Bidra till ett bättre klimat!

www.vaggerydsenergi.com

Din lokala energileverantör

0393-67 86 30

Välj klimatvänlig el frånCHARTER FRÅN JÖNKÖPING

CHARTER FRÅN JÖNKÖPING

nr 3/201412 Magasin +E

inblick

Oxkraft och hästkraft ger växtkraft

Allt började med en snöstorm i januari 2010. När Marcus och Emma Söderlind i Långhult utanför Habo såg sitt stora kall-växthus vika sig under ovädrets raseri ställdes de samtidigt inför en rad avgörande val.


Att ett nytt växthus skulle byggas var de klara över men frågan var i vilken form. De såg möjligheterna till för-bättringar mitt i eländet och beslutade sig för att det nya växthuset skulle vara välisolerat och varmt. Uppvärmnings-kostnaden skulle dock bli hög och paret, som värnar om hållbarhetsfrågor, ville samtidigt hitta ett alternativt som inte orsakade onödig skada på miljön.

Grannen och köttbonden Dan Waldemarsson kom med den perfekta lösningen. Tanken på att bygga en egen biogas anläggning hade funnits hos honom ett tag och om den blev verklighet skulle han kunna sälja vär-men till Söderlinds.

Grannarnas diskussioner ledde snabbt till handling. Efter att ha räknat och kalkylerat kom de fram till att ett samarbete skulle gynna båda parter, både ekonomiskt och miljömässigt.

I Långhult är man inte mycket för

långbänkar. När beslutet väl var taget gick det fort. Det nya växthuset kom snabbt på plats och Dan Waldemars-son påbörjade markarbetet för att få biogasanläggningen på plats i augusti samma år.

PAPPERSEXCERSIS– Själva byggandet var inga problem, säger Dan, det som tog tid och kraft var all pappersexcersis som krävdes. Det fi nns en hel del miljöregler att ta hänsyn till och när produktionen över-stiger 150 000 m3/år klassas den som miljöfarlig och kräver särskilt tillstånd. För att inte hela köttproduktionen skulle bli tillståndspliktig fi ck jag fl ytta över driften i ett separat bolag.

Grannarna, som såg satsningen som ett gemensamt projekt för framtiden

BIOGAS I LÅNGHULT

1


var fast beslutna om att genomföra det som det var tänkt och blev snabbt experter på området.

– Ja, det var bara att sätta sig in i det snåriga regelverket och avsätta all den tid som behövdes för att få till formalian, säger Marcus och rycker på axlarna. Jag är rätt teoretiskt lagd och tillsammans såg vi till att få fram allt material som behövdes.

Gödselmängden från gården var i minsta laget men Dan såg till att täcka behovet genom att komplettera med avfall från en godisfabrik på orten. Tjurarnas gödsel står för 2 700 kubik-meter råvara medan godisavfallet bidrar med 220 ton varje år.

ENERGISNÅLT VÄXTHUS– Vi såg till att dimensionera växthuset efter den beräknade energimängden kylvatten från biogasanläggningen. Odlingsytan är numera 1 500 kvadrat meter, vilket är fem gånger så stort som den gamla. Bevattningssystemet är extremt energisnålt och växthuset har dubbla energivävar och dubbelfolie istället för enkel-glas. Allt för att hålla nere energibehovet så mycket som möjligt, berättar Marcus.

Biogasanläggningen är en nyckelfärdig biogasanläggning från Götene Gårdsgas med kraftvärmeaggregat baserad på en Chevrolet V8-motor. Enligt Dan är det en billig, robust och stabil motor som driftmässigt kan konkur-rera med andra mer moderna motorer.

– I andra länder, som Tyskland, kan man kosta på sig dyrare teknik, men i Sverige finns inga marginaler för det utan man måste hitta billiga lösningar. För att hålla nere kostnaderna gjorde jag mycket av markarbete själv och gjöt till exempel alla betongplattor, säger Dan.

VÄRMEÖVERSKOTTEn del problem har de stött på även efter att bygget stod färdigt. Bland annat svalnade röt-massan i processen, vilket ledde till att metan-bakterierna somnade. Det har också tagit sin tid

Under hela projektstarten har grannarna haft blicken stadigt riktad mot målet.

Grannarna Dan Waldemarsson, till vänster, och Marcus Söderlind.

1

1


inblick

att finslipa de tekniska detaljerna. Idag fungerar allt som det ska och Walde-marssons levererar värme nog för att kunna värma ett ännu större växthus.

– Ja, faktum är att vi har ett värme-överskott idag, särskilt på sommarhalv-året. Det är bra, eftersom det ger ett torrt inomhusklimat som skyddar mot mögelangrepp. Sedan biogasanlägg-ningen stod klar har vi kunnat förlänga odlingssäsongen med flera månader och kan nu skörda ända fram i decem-ber. Dessutom sparar vi tid på att inte behöva sköta en panna, konstaterar Marcus Söderlind.

GOD EFTERFRÅGANFörutom en förlängd odlingssäsong ger värmeöverskottet utrymme för någon form av alternativ verksamhet. Paret Söderlind funderar över lämpliga alternativ men har ännu inte bestämt sig för något konkret.

Tomatodlingen ger omkring 20 ton tomater per år och efterfrågan på de röda delikatesserna är det inget fel på. Söderlinds Ekologiska Grönsaker

levererar idag till grossister, butiker och restauranger i hela södra Sverige.

– Efterfrågan på svenskodlade ekologiska grönsaker har exploderat. Vi skulle kunna både fördubbla och tredubbla växthuset och ändå bli av med alla tomater. Från början var tanken att vi skulle sälja till de stora butikskedjorna, men det har helt enkelt inte räckt till det.

FYRKANTIGT REGELVERKNu, när de båda entreprenörerna har landat i samarbetet och biogasleve-ranserna löper på som de ska, ser de tillbaka på en lärorik och inspireran-de period. Ännu återstår ett antal förbättringar att göra och eftersom godisfabriken inte längre kommer att kunna vara leverantör har Dan börjat se sig om efter andra lösningar som komplement till gårdens gödsel. Dan Waldemarsson är dessutom besviken på myndigheternas sätt att hantera det hela.

– Det är så otroligt fyrkantiga regler runt detta och vi har fått lägga onödigt

mycket energi på att träta med myndig-heter. Det minskar mycket av engage-manget och avskräcker säkert många bra initiativ. Om det ska bli trovärdigt att Sverige ska vara helt fossilfritt om femton år är det minst sagt hög tid att sätta igång nu, avslutar han. I

Närmare 20 ton ekologiska tomater skördas varje år hos Söderlinds Ekologiska Grönsaker.

Vi stödjer arbetet mot langning.

Vi stödjer arbetet mot langning.

1

Välkommen till Träcentrum du också!KONFERENSI våra fina moderna lokaler erbjuder vi mötes- och konferensmöjligheter för såväl stora som mindre möten.

UTVECKLINGVi arbetar också med utvecklingsinsatser för den trä- relaterade industrin och har genomfört uppdrag åt hundratals företag inom bl a produktionsutveckling, miljöfrågor, ledarskap, marknadsföring och mycket annat.

UTBILDNINGPå Träcentrum finns utbildningar i första hand kopplade till trä, allt från slöjd på högstadiet upp till avancerade högskoleutbildningar.

Även andra slags utbildningar bedrivs i vår anläggning.

Läs mer om vår verksamhet på www.tracentrum.se

Varmt välkommen!

Kontakta oss för mer information! 0380-554300 • www.tracentrum.se


Fångaeltjuvarna!

MINSKA ENERGIFÖRBRUKNINGEN

ekonomi

Till synes lika stort hus eller lägenhet som grannen men ändå betydligt högre elräk-ningar? Kanske hittar du förklaringen här.

o EMMA ADOLFSSON

Inomhustemperatur – för varje grads ökning av temperaturen ökar uppvärmningsbehovet med cirka fem procent. I många fall där per-soner upplever inomhusluften som dålig är inomhustemperaturen också hög.

Luftkonditionering – energianvändningen ligger på ca 0,8–1,5 kWh per timme. Stäng dörren till rum som du inte behöver kyla.

Uppvärmning av tilluft med elbatteri – en frånluftsvärmepump alternativt värmeväxlare kan vara kombinerad med ett elbatteri som värmer upp tilluften. Kolla inställningarna och koppla ev. från elbatteriet om det inte behövs.

Luft-luftvärmepump – kan vid inställning i automatläge oavsiktligt fungera som

kylmaskin, det vill säga kyla samtidigt som du värmer på annat sätt, till exempel eldar i en braskamin. Ställ luftvärmepumpen i värme-läge och önskad börtemperatur.

Elvärmegolv – kan dra 200–400 kWh/m² och år. Om isoleringen under inte är tillräcklig läcker värmen ut till marken. Fundera över behov kontra bekvämlighet.

Torktumlare – en omgång i torktumlaren kan dra tre gånger så mycket energi som en tvätt i tvättmaskinen. Se till att tvätten är väl centri-fugerad innan torktumling så blir tvätten torr snabbare. Eller allra helst – häng tvätten på tork utomhus.

Handduksvärmare – beroende på hur ofta den står på och vad termostaten är inställd på kan den dra mer eller mindre. Fundera över behov kontra bekvämlighet.

Spotlights – du kan själv räkna ut ungefärlig energianvändning genom att räkna samman dina spottar gånger eff ekten (ofta 50 W eller 30 W) och antal timmar de brinner. Ersätt efter hand med LED-spottar som drar betyd-ligt mindre energi.

Servrar eller mer omfattande datainstal-lationer – kan ge hög förbrukning i längden även om varje enskild apparat inte drar så mycket. Använd grendosa med on/off -knapp för att koppla bort onödig energianvändning.

TV-apparater med kringutrustning – onö-dig förbrukning i stand by-läge och påslagna fast ingen tittar. Använd grendosa med on/off -knapp för att lättare koppla bort onödig energianvändning.

Avfuktare – används för att avfukta källare, krypgrunder med mera och kan ge hög förbrukning vid längre tids användande. Fundera över behovet och anpassa drifttid.

Trädgårdspool och/eller damm – pumpning och rening. Drar i sig inte så mycket men har lång driftstid. Byt eventuellt till energisnålare pump.

Elavtal – den som inte själv gör ett aktivt val av elhandlare/avtal betalar vanligtvis ett så kallat tillsvidarepris. Teckna ett prisavtal. Oavsett om det är rörligt eller fast är det oftast mer förmånligt än tillsvidarepris. I


Tekniken för att utvinna vindkraft utvecklas hela tiden och energikällan är en växande del av Sveriges energiproduktion. Vind-kraftverken blir högre, rotorbladen längre och verk anpassas för olika miljöer. Samtidigt pågår arbetet med att minska påverkan på människa och natur.

o LOTTA BERGKRANTZl STENA RENEWABLE

– Vi är inne i ett skifte där vi ska er-sätta gamla metoder med förnyelsebar energi. För oss är det roligt att få vara med att utveckla och påverka, säger Dan Sandros, projektchef på Stena Renewable.

Vindkraft är förnyelsebar energi där rotorbladen sveper med sig vindens kraft in i turbiner som omvandlar vindenergin till elenergi. Projekterings-tiden är ofta lång och en del människor i den aktuella regionen bjuder ofta på motstånd. Det handlar om miljöpåver-kan, det visuella och om att ljudnivån kan uppfattas som störande.

Utvecklingen går dels mot mer eff ekti-va vindkraftverk, dels byggs det allt fl er storskaliga anläggningar. Kombinatio-nen större anläggningar och bättre verk gör att verkningsgraden ökar.

SKANDINAVIENS HÖGSTAStena Renewable driver bland annat vindkraftanläggningen i Lemnhult ut-anför Vetlanda, som varit igång i drygt ett och ett halvt år. Vindkraftverken där är Skandinaviens högsta, 185 meter höga när rotorbladen står rakt upp.

– Lemnhult är byggt i skogsmiljö och det tycker jag är en bra lösning. Skogsbruket kan fortsätta runt omkring verken och det visuella intrånget upp-levs ofta som mindre än när de byggs på öppna fält. En handfull människor runt omkring upplever att de är besvärade av ljudet, och det är förstås något vi måste jobba med, säger Dan.

POPULÄR ENERGIKÄLLAI Sverige är vi generellt positiva till vindkraft. Undersökningar gjorda vid Göteborgs Universitet visar att cirka 85 procent av svenskarna tycker att vindkraften ska byggas ut i den omfattning som nu sker eller mer. Den enda energikälla vi är mer posi-tiva till är solkraft, där utvecklingen visserligen går fort men ändå har en bit kvar för att kunna jämföras med till exempel vindkraft.

– All energiverksamhet gör avtryck, lämnar spår. Ur ett samhälleligt per-spektiv kan man ju tycka att det lilla motstånd som fi nns mot vindkraft inte är något problem. Men för de människor som upplever att de har problem för att de bor nära vindkraftverk är det naturligtvis annorlunda. Det måste vi ta på allvar och förhålla oss till, avslutar Dan. I

G STENA RENEWABLE

• Stenakoncernen är verksam inom en rad olika aff ärs-områden och gick 2006 in i förnyelsebar energi genom sitt dotterföretag Stena Renewable. I dagsläget ägnar sig företaget bara åt vindkraft, men kan tänka sig andra energikällor i framtiden, exempelvis solenergi.

• Stena Renewable både utvecklar och driver sina an-läggningar, med ett långsiktigt engagemang över fl era decennier. Verksamheten inriktas på södra Sverige.

• Vindkraft svarar idag för ungefär åtta procent av Sveriges totala elproduktion.

inblick

VÄRMANDE VINDAR

STORA UTMANINGAR

Dan Sandros, projektchef på Stena Renewable.


Vi blir Region Jönköpings län

lj.se/region2015#regionjkpg

”Planerna på höghastig-hetsjärnväg i Sverige medJönköping som knutpunktär en viktig framtidsfrågaför vår region. Miljonermänniskor kommernärmare varandra och nyaarbetsmarknader skapas.”

Emil Hesse, strategKommunikationer och transport-

infrastruktur, Regionförbundet

Den 1 januari 2015 samlas ansvaret för hälso- och sjukvård och regional utveckling i en ny, kraftfull, demokratiskt vald organisation. Var med och skapa ett bra liv i en attraktiv region. Tillsammans är vi Region Jönköpings län.


inblick

46%av Sveriges totala elbehov kommer från vattenkraften.Det är i norra Sverige som vattenkraft-produktionen har sin tyngdpunkt. Hur stor påverkan vattenkraft har på djur och natur ser väldigt olika ut. Det beror mycket på hur stor anläggningen är och hur den är placerad.

4266gigawattimmar (GWh) el konsumerade vi i Jönköpings län 2011. Av dessa produce-rades 606 GWh i länet. Av den elproduktion som produceras i Jönköpings län står vattenkraften för 39 procent.

Fördelning av elproduktion i Jönköpings län uppdelat per produktionstyp såg 2011 ut enligt ovanstående diagram.

Vattenkraft kan vara både miljö-vänligt och klimatsmart. Vattnets rörelseenergi omvandlas till ele-nergi. Det finns bara en liten hake – alla djur som lever i vattnet. Hur klarar de sig genom vattenkrafts-produktionen?

o l CAMILLA ZILO

I Jönköpings län har vi många små vattenkraft-verk. Folk har bott här under en lång tid och använt vattnet och dess energi till kvarnar och smedjor. Det vanligaste miljöproblemet i våra vatten är olika typer av fysiska förändringar. Det är bland annat vattenkraftverken som hindrar vandrande fisk från att ta sig upp i vattendragen för att leka.

– Det går att göra mycket med de anlägg-ningar som finns i vårt län. Det är fullt möjligt att få till fria vandringsvägar för fisken och andra levande organismer i vattnet, berättar Jakob Bergengren som arbetar med den biolo-giska mångfalden i våra vatten på Länsstyrelsen i Jönköpings län.

NEGATIV PÅVERKAN PÅ MILJÖN– Om man släpper en del vatten vid sidan om, då är vattenkraften både miljövänligt och klimat smart, eftersom man inte använder sig av fossilt bränsle vid elproduktionen, säger Jakob.

– Problemet idag är att de flesta vattenkraft-verk inte är miljöanpassade. Vandringshinder för fisk och bottenlevande djur är ett av våra stora miljöproblem i länet, fortsätter Jakob. Man tar allt vatten genom kraftverken, för att optimera effekten och få ut så mycket el som möjligt. Detta påverkar djuren i vattnet negativt.

BIOLOGISK MÅNGFALD I VATTNETDet finns goda exempel på miljövänlig vatten-kraft i vårt län. Kraftbolaget Tranås Energi är ett bra exempel på hur man kan producera el med vattenkraftverk på ett miljövänligt sätt. De har bland annat byggt fiskvägar och anpassat vattenflödena för att gynna den biologiska mångfalden i vattnet.

Länsstyrelsen arbetar med att allt vatten ska få god status och kan ställa krav på att anpassa vattenkraftverket. Det kan till exempel vara en fiskväg som behöver byggas. Kraftverksägare kan vända sig till Länsstyrelsen för rådgivning. När det gäller miljöfrågor biologisk mångfald kontaktar man Jakob Bergengren eller Per Säverot. Gäller det tillsyn och prövning av vattenkraft går det bra att kontakta Anders Stenström. I

W Läs mer om Tranås Energi i nr 1/2013. Tidningen finns på www.pluse.se

VARSAM VATTENKRAFT

GODA EXEMPEL I LÄNET

G ELPRODUKTION 2011

Omlöp vid Vetlandabäcken i Vetlanda. Genom att leda en del av vattenflödet vid sidan av kraftverket, och inte genom turbinerna, kan fiskar och insekter ta sig upp och ner i vattendraget.

Välj miljövänlig el Genom att välja el märkt med Bra Miljöval gör du en stor insats för miljön på ett enkelt och billigt sätt. Det räcker med ett telefonsamtal eller mail till ditt elbolag för att för att du ska bidra till en mindre miljöbelastning och en friskare värld.

W Mer info finns på www.natur-skyddsforeningen.se/bra-miljoval/el

Vindkraft 31%

Vattenkraft 39%

Solceller 0,006%

Kraftvärme- verk (icke förnybart) 6%

Kraftvärmeverk (förnybart) 24%


Friskis och Svettis i Jönkö-ping har valt att satsa på solenergi för elektriciteten till sina lokaler på Södra Strandgatan och var med sin satsning tidigt ute med egen solenergi.

o l HENRIK SIMONSEN

Solcellerna till Friskis och Svettis lokaler installerades i slutet av 2012 och invigdes i februari 2013. Solceller-na är placerade på taket på byggnaden där Friskis och Svettis huserar på översta våningen. Förhoppningen i år är att komma upp i en elproduktion av 7 000 kWh från de dubbla raderna med solceller.

Solenergi blir populärare och popu-lärare alltmedan tekniken blir billigare och lättillgängligare. I Jönköpings län

finns flera större solcellsanläggning-ar, bland annat på prästgårdar och bondgårdar.

– Jönköpings län var tidigt ute och ville bli ett plusenergilän, säger Andreas Mohlin, grundare av solen-ergibolaget PPAM som hjälpt Friskis och Svettis med installationen. Allra först ut var Jönköpings kommun som ville ha solenergi till tekniska kontorets byggnader.

Både Friskis och Svettis och fast-ighetsägaren Ekblads Fastigheter vill utöka med fler solceller på taket men det var inte möjligt. Det är inte så en-kelt som att bara sätta upp ett par rader med solceller på sitt eget tak. Åtmins-tone inte inne i centrala Jönköping. Bygglov måste sökas och en grundlig undersökning genomföras.

Installation av solceller i innerstaden får bland annat inte påverka stadsbil-den och därmed inte synas.

Det är inte självklart för fastighets-ägare att våga satsa på investeringar i solenergi. Både Kenneth Höglund och

Andreas Mohlin menar att arkitekter-na måste bli mer välvilligt inställda till att förbereda för solenergi när de ritar byggnader.

Priserna har dock gått kraftigt nedåt. En panelenhet på fyra kvadratdecime-ter som kostade cirka 15 000 kronor för fyra år sedan går på cirka 3 000 kronor idag.

– Panelen är inte det som kostar pengar idag. Det är utredningar, visualisering och reglementen, förklarar Andreas Mohlin. I

Solceller i centrum

Kenneth Höglund från Ekblads fastigheter, Andreas Mohlin från PPAM och Andreas Göhlin, lokalansvarig på Friskis och Svettis.

JÖNKÖPING INSTALLERAR


G MYRESJÖHUS

• Myresjöhus ingår i BWG Homes AB, Sveriges ledande huskoncern, som ägs av BWG Homes ASA.. I koncernen ingår dotterbolagen Myresjöhus AB, Smålandsvillan AB och Myresjö Mark AB. Årsomsättningen är cirka 1,9 miljarder kronor och antalet anställda cirka 400. Exportverksamheten omfattar huvudsakligen de nordiska länderna. Sedan starten 1927 har koncernen levererat över 100 000 hus.

• Huvudkontoret ligger i Myresjö, strax utanför Vetlanda i Småland, där företaget också har Europas modernaste produktionsanläggning. Utöver Myresjö har man även produktionsanläggningar för volymhus i Vrigstad och Sundsvall.


besöket

1

En värld av reglar och regler

HUSTILLVERKARE MED HÅLLBARHET I FOKUS

Stefan Eklund har varit anställd på Myresjöhus i mer än fyrtio år och kan vid det här laget branschen från grund till tak. Som produktchef för Smålandsvillan och Myresjöhus ägnar han en stor del av sin tid åt klimat- och miljöfrågor.


Sverige är på många sätt ett före-gångsland när det gäller klimatsmart byggande. För att kunna behålla den positionen vill regeringen skärpa energikraven för nybyggda hus. Till-sammans med enhetliga byggregler och ett bättre system för anvisning av kommunal mark ska det säkra att Sverige fortsätter vara ett föregångs-land i klimat- och energieffektivise-ringsfrågor. Det ska också skapa bättre förutsättningar för att bygga mer.

ETT HELT VANLIGT REGELVERKStefan Eklund har följt utvecklingen inom branschen under flera decennier och kan konstatera att mycket positivt har hänt men också att en hel del finns kvar på agendan. Att bygga nytt innebär en stor investering i både tid och pengar och som konsument kan det vara svårt att överblicka allt. Stefan hoppas därför att vi snart får se ett mer enhetligt och lättbegripligt regelverk i landet.

– Det är helt enkelt en förutsättning för att bostadsbyggandet ska kunna öka i Sverige, säger Stefan. En följd av alla kommunala tekniska särkrav som finns idag är att det är i princip omöj-

ligt för oss husproducenter att tillverka ett hus som kan uppföras i alla delar av Sverige. Indelningen i klimatzoner gör också att kraven skiljer sig åt mellan områdena och resultatet blir betydligt längre byggtider och högre kostnader för konsumenten, säger Stefan.

EFFEKTIVA VÄRMESYSTEMKraven på energihushållning stramades åt väsentligt i och med revideringen av Boverkets byggregler 2009. För att kunna leva upp till de nya kraven har Myresjö bland annat förbättrat sina värmesystem och använder idag en effektiv frånluftsvärmepump som standard.

– Vi har valt den lösningen eftersom den är väldigt effektiv och samtidigt betydligt billigare att installera än till exempel bergvärme, så länge huset är mindre än 160 kvadratmeter. De gäl-lande reglerna om max energiförbruk-ning måste ses över, fortsätter Stefan. Eftersom den totala energiförbruk-ningen slås ut per kvadratmeter går det inte att bygga små hus längre. På stora hus kan man slå ut förbrukningen på fler kvadratmeter och på så sätt komma under kraven. Trots det vet man ju att stora hus drar mer energi totalt sett än mindre.

Rent byggtekniskt menar Stefan att branschen redan kommit långt.

På Myresjöhus strävar man ständigt efter att förbättra husens klimatskal och samtidigt driva på utvecklingen på materialsidan.

För ett riktigt energisnålt boende behöver man se över sin totala elförbrukning menar Stefan.

Det måste finnas ett incitament som motiverar husköpare att satsa på alternativa energikällor.

Foto

: Myr

esjö

hus


– Det är inte rimligt att bygga halvmeter tjocka väggar som stjäl boyta och kräver extra transporter. Vi räknar med att det kommer nya, smartare isolermaterial i framtiden, säger Stefan.

– Det är också viktigt att det fi nns incitament som motiverar husköparna att satsa på alterna-tiva energikällor. Vi tror mycket på solceller, det är ett utmärkt alternativ om man komplet-terar med en värmepump som tar hand om det som solcellerna producerar, fortsätter Stefan.

– Eventuellt överskott kan man sedan sälja till en elleverantör och få ersättning för. Tyvärr är prisnivån ännu för hög för att vi ska kunna erbjuda det som ett standardalternativ, men

vi hoppas att reglerna ses över inom en snar framtid.

Myresjöhus har än så länge inte valt att satsa på hus som uppfyller passivhusnormen. Enligt Stefan fi nns inga beräkningar som visar att eff ekten verkligen blir den man avsett.

– Efterfrågan hos kunderna är heller inte till-räckligt stor i dagsläget. Många är inte beredda att betala merkostanden för en sådan investe-ring, vilken uppgår till 150 000–200 000 kronor. Dessutom krävs det att passivhusen anpassas efter förhållandena på plats, vilket blir svårt när man tillverkar typhus avsedda för hela landet, avslutar Stefan. I

1

STYR KOMFORTEN I LÅGENERGIHUS

Det är inte svårt att bygga låg-energihus, men det kräver fl exibi-litet i organisation och produktion, säger Martin Erixon på XNvillan, ett hus företag som specialiserat sig på lågenerighus och passivhus.

XNvillan har på fem år etablerat sig väl på den svenska marknaden. De levererar radhus, fritidshus och villor åt bygg-fi rmor och privatpersoner. XNvillans idé är ett energisnålt klimatskal i trä, cellulosaisolering, eff ektiv ventila-tion och projektledning från start till slutbesiktning.

PERSONLIGA VAL SKA STYRAVårt sätt och bygga tilltalar alla. Äldre känner igen byggstilen, att använda trä till hela huset, medan barnfamiljer

kommer till oss för att de vill göra ett långsiktigt och aktivt val, berättar Martin.

XNvillan anpassar varje produktion och har inga typhus i sitt sortiment, även om det fi nns en del idéförslag på företagets hemsida. Tanken är att kunden ska ändra och göra personliga val, vilket ofta tilltalar designintresse-rade och t ex arkitekter.

BYGGER FÖR LÅG ENERGIÅTGÅNGXNvillan ser inga problem med att regelverket förändras så att kraven sänks från dagens tillåtna energi-åtgång på 55 kwh/m2/år.

I vår standardbyggnation ligger ener-giåtgången mellan 25 och 30 kwh/m2/år, så sänkta krav gynnar oss. För den kund som letar efter bästa byggpris

passar de stora husleverantörerna bäst, menar Martin. Men vill man göra ett aktivt val och har möjlighet att se till den totala boendekostnaden och kostnaden för husets hela livslängd är lågenergihus ett alternativ,

Med den fl exibilitet som fi nns hos en liten leverantör blir huset inte mycket dyrare än ett bättre standardhus, säger Martin. En del kommuner upp-muntrar också blivande husägare att välja miljövänligt, till exempel genom att ge rabatt på tomtpriser om man väljer att bygga ett lågenergihus eller passivhus. I

PERSONLIGA VAL

XNvillan är ett privatägt företag i Vetlanda som startade 2010. Företaget har fyra anställda och omsätter cirka 20 000 000 kronor.

Ett klimatskal i trä och cellulosa-isolering, som är återvunnet papper, är standard i XNvillans produktion.

XNvillan har av energimyndigheten blivit utsedd till ett av Sveriges energi-eff ektivaste småhus.

G XNVILLAN

På Myresjöhus strävar man ständigt efter att förbättra husens klimatskal.

Martin Erixon på XNvillan

G BOVERKET

Boverkets energikrav skärptes årsskiftet 2009/2010. Enligt gällande energikrav i BBR varierar den tillåtna energianvänd-ningen för uppvärmning och varmvatten för eluppvärmda hus, beroende på vilken del av landet man bor i.

Boverket har delat in Sverige i tre klimatzoner:• Klimatzon 1, norra Sverige (Norr-bottens, Västerbottens och Jämtlands län). Tillåten energianvändning:95 kwh/m2/år.• Klimatzon 2, mellersta Sverige (Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län). Tillåten energi-användning: 75 kwh/m2/år.• Klimatzon 3, södra Sverige (övriga delar av landet). Tillåten energianvänd-ning: 55 kwh/m2/år.

Regeringen har nu gett ett uppdrag till Boverket att se över zonindelningen och skärpa energikraven för byggnader. Samtidigt har en promemoria gått ut på remiss från Socialdepartementet med förslag till gemensamma byggregler i hela landet och en ny lag för kommunala markanvisningar. Målet är att de nya reglerna ska börja gälla 2015. I

besöket


Den bästa miljöinsats vi kan göra, är att se till att skadorna aldrig inträffar!

BRANDPAKET 175 KR

När mörkret faller och det blir kallare ute måste vi tänka på hur

vi eldar i öppna spisar, kaminer och kakelugnar. Men även på att släcka levande ljus när vi lämnar ett rum.

Vi hjälper våra försäkringskunder att förebygga skador och har ett förmånligt jubileumserbjudande under 2014. På så sätt bidrar vi till en bättre miljö samtidigt som vi undviker en massa elände

och kostnader för våra kunder.

Nedbrunnen villa+ 25 ton koldioxid

Nedbrunnen lägenhet+ 5 ton koldioxid

Uppbrunnen bil+ 0,3 ton koldioxid

Erbjudandet gäller för våra försäkringskunder under hela 2014. Paketet innehåller en pulversläckare 6 kg, brandvarnare och brandfilt. Ordinarie pris är 487 kronor. Max två paket per kund.

Finns att köpa på närmaste länsförsäkringskontor i Jönköpings län.

24 Magasin +E2424 Magasin Magasin +E+E nr 3/201424 Magasin +E

insikt

BLI MER KLIMATSMARTTIPS FÖR DIG SOM VILL MINSKA DIN ELANVÄNDNING

Oavsett vilken uppvärmningskälla du har till din bostad fi nns det förbättringar att göra, pengar att spara och möjligheter att minska din miljöpåverkan.

o EMMA ADOLFSSON

Direktverkande el

Elpanna

Du har direktverkande el för värme och varmvattenberedare för varmvatten.Du vill minska elanvändningen och din miljöpåverkan. Ditt problem är att huset saknar vattenburet system; du är låst till el som uppvärmningskälla. Huset saknar pannrum, vilket begränsar utrymmet för en panna.

LösningAlternativ 1: Installera luft/luftvärmepump och/eller pelletskamin och varmvatten-beredare med solvärmeslinga.Alternativ 2: Byt till vattenburen värme och en lösning med antingen ärrvärme, pelletspanna, vedpanna eller luft/vatten alternativt berg/jord/sjövärmepump, eventuellt i kombination med solvärme.

Tänk på• Hur bra alternativ 1 blir beror mycket på hur lätt värmen kan sprida sig i huset, ett hus med många små rum och/eller stängda dörrar hindrar.

• Flera till synes mindre investeringar kan i slutänden kosta lika mycket eller mer än att från början dra in ett vattenburet system.

Du har en elpanna som producerar både tappvarmvatten och värme.Du vill minska elanvändningen och göra värmesystemet mer fl exi-belt. Ditt problem är att huset saknar pannrum, det fi nns inte plats för en större panna.

LösningAlternativ 1: Ersätt pannan med en ackumulatortank med samma mått som elpannan eller, om du får plats, en något större tank. Då kan du, från början eller stegvis, komplettera med solvärme, luft/vattenvärmepump eller en vattenmantlad kamin.Alternativ 2: Ersätt pannan med berg/jord/sjövärmepump alternativt ärrvärme.

Tänk på•De fl esta kompaktvärmepumpar är inte förberedda för att koppla på alternativa källor som solvärme eller vattenmantlad kamin.

•En solvärme-/ vattenmantlad kamin-lösning kan kräva större plats för ackumulatortank.

W Alternativen är inte rangordnade efter prioritetsordning utan som möjliga alternativ


Värmepump

Oljepanna alt. kombipanna olja /el /vedDu har en kombipanna där fl era olika bränslen kan användas alternativt en ren oljepanna. Du vill minska din energianvändning och din miljöpåverkan.Ditt problem är att pannan har några år på nacken men är ännu inte uttjänt. Hur mycket vågar man kosta på den gamla pannan, kanske bör den bytas ut helt?

LösningAlternativ 1: Byt ut befi ntlig oljebrännare mot en pelletsbrännare.Alternativ 2: Installera en ny, eff ektivare biobränsleeldad panna, (den högre verknings-graden gör att du ganska snart tjänar igen din investering) alternativt värmepump eller ärrvärme. Alternativ 3: komplettera befi ntlig panna med ackumulatortank, ev. med solslinga, och bygg vidare på det systemet när pannan väl behöver bytas ut.

Tänk på• Att byta ut befi ntlig oljebrännare mot en pelletsbrännare minskar dina driftkostnader och är helt klart bättre för miljön, men den gamla pannan är inte konstruerad för pelletseldning vilket medför en del arbete med rengöring och uraskning.

Du har någon av följande pumpar installerad; berg/jord/sjövärme, luft/vatten, frånluft eller luft/luft. Du vill minska din elanvändning och/eller är orolig för att kostnaderna för el kommer att stiga. Ditt problem är att du är helt beroende av el och inte kan koppla in till exempel solvärme eller vattenmantlad braskamin till din pump.

LösningAlternativ 1: Komplettera med t ex en vanlig bras- eller pelletskamin.Alternativ 2: Koppla till en ackumulatortank till befi ntligt system som sedan kan behållas och byggas vidare på när den pumpen du har idag är uttjänt.

Tänk på• Med en gemensam elmarknad i Europa är det troligt att vi framöver kommer att få se stigande elpriser även i Sverige.

FjärrvärmeDu har ärrvärme. Du vill minska din energiförbrukning och vara mer fl exibel.Ditt problem är att du har endast en ärr-värmecentral varifrån du får värme och varmvatten, utan möjlighet att koppla på till exempel solvärme.

LösningAlternativ 1: Komplettera med en braskamin alternativt pelletskamin.Alternativ 2: Komplettera systemet med en ackumulatortank och koppla till solvärme och/eller vattenmantlad kamin. Diskutera möjliga lösningar med ditt lokala ärrvärmebolag.

Tänk på•Installerar du en ackumulatortank ska varm-vattnet i första hand tas därifrån och inte från ärrvärmecentralen. En kunnig installatör ser till att hopkopplingarna blir rätt utförda.


Hemlagat är bäst Med el från kraftvärmeverket i Nässjö blir både maten och elen hemlagad.

www.bixia.se | www.nav.se | 0380-51 70 40


må bra

Huden behöver extra omsorg efter sommaren och hudvårdande produkter fyller våra bad-rumsskåp. Samtidigt blir allt fler övertygade om att vi mår bättre om vår vardag innehåller färre kemikalier. Går ekvationen ihop? Javisst gör den det! Med en inventering av skafferiet och några enkla knep får du ditt yttre att blomstra utan att skada varken miljö eller djurliv.

Ta hand om dig!FANTASTISKT BODYBUTTER – för torr och trött vinterhy

3 dl kokosolja1 dl raps- eller olivoljanågra droppar valfri eterisk olja (finns bland annat i hälsokostbutiker)

Mät upp kokosolja och raps- eller olivolja i en kastrull och smält ihop på svag värme på spisen. Häll över i en bunke och ställ i kylen att svalna. När blandningen har stelnat i kanterna och vätskan är vitgrumlig droppar du i den eteriska oljan. Vispa med elvisp tills blandningen blivit vit och smörkrämsliknande. Fyll i fina burkar och förvara i rumstemperatur (håller flera månader).

VITALISERANDE ANSIKTSMASK– rena vitaminkicken för ansiktet

1 st banan1 st avokado2 msk valfri olja (alt. aloe vera-gel)2 msk flytande honung Lägg alla ingredienser i en skål eller stor burk och använd stavmixer, eller häll allt i en köksmixer. Mixa till en slät puré.

Ta en fuktig handduk som sköljts i riktigt varmt vatten och lägg på ansiktet några minuter för att öppna porerna ordentligt. Lägg sedan ett lager av blandningen på ansiktet. Låt verka i cirka 15–30 minuter och skölj av med ljummet vatten. Detta kan med fördel göras innan dusch 1–2 gånger i veckan. Hållbarhet: 2–4 dagar i kylskåp

LUGNANDE ANSIKTSMASK– lindrar, läker och ger lyster

1/2 dl turkisk yoghurtnågra msk kakaonågon msk honungnågon msk olivolja Blanda ingredienserna och applicera på ansiktet. Låt sitta 15 minuter.Hållbarhet: några dagar i kylskåp

ÖGONFRANSOLJA– för längre och starkare ögonfransar

1 del olivolja1 del kokosolja Blanda kokosolja och olivolja i valfri mängd. Använd en bomullstops eller bomullspad och fördela lite olje blandning på ögonfransarna. Kokosoljan sägs få fransarna att växa bättre och olivoljan gör dem starka och spänstiga. Kan användas hur ofta som helst. Hållbarhet: länge

Recepten kommer från NoPoo.se och från springerochtrimmar.se

nr 3/2014

2010 2011 2012

46

40

25

2011 2012 2013

1,8

1,3

0,9

2007 2010 2011

2500

2411

2263

28 Magasin +E

notiser

På fem år har Jordbruksverket i Jönköping minskat sin elförbrukning med 462 megawattimmar. Det motsvarar en årsförbrukning för 20 eluppvärmda villor och är en besparing på cirka en halv miljon kronor.

– Som myndighet vill vi gå i bräschen för ett mer klimatsmart samhälle. Samtidigt ville vi visa att det faktiskt går att förändra sitt beteende, berättar Thomas Dalkvist, projektledare.

På Jordbruksverket i Jönköping finns cirka 750 kontorsplatser och en stor serverhall. Energianvändandet har mätts i flera år och minskningen är en del av handlingsplanen i verkets miljöledningssystem.

Arbetet fokuserade på beteendeförändring. När all personal stängde av alla elektriska enheter varje dag blev minskningen betydande. Alla enheter samlades på grendosor med on/offknapp vilket gjorde åtgärden enkel att genomföra.

– Vi använde vårt intranät, pratade mycket med personalen och gjorde punktinsatser för att öka uppmärksamheten, säger Thomas.

Många åtgärder genomfördes, stora som små. I serverhallen justerades ventilationen och temperaturen, närvarostyrning installerades på de plater i huset där det var nödvändigt, gamla kaffeautomater som höll vattnet varmt hela tiden byttes mot andra lösningar och mycket mer.

Flera av de åtgärder Jordbruksverket genomförde kan man enkelt göra hemma, utan några större uppoffringar.

– Att inte ha datorer, TVapparater och liknande i standbyläge utan stänga av när man inte använder dem, är åtgärder som kan innebära att ett hushåll sparar tusenlappar. Ingen kan vara bra på alla miljöfrågor, men att minska sin elförbrukning är konkret, bra och enkelt – något som alla blir glada av. I

I Jönköpings län finns en klimat och energistrategi med uppsatta mål, bland annat att länet ska bli självförsörjande på energi till år 2020. Klimatrådets arbete med uppföljning och utvärdering fungerar som en vägledning för kommande åtgärder.

JORDBRUKS-VERKET SPARADE BÅDE EL OCH PENGAR NÄR ANSTÄLLDA HJÄLPTES ÅT

FÖRNYBAR ENERGI I JÖNKÖPINGS LÄN

Thomas Dalkvist, projektledare på Jordbruksverket i Jönköping

Foto

: Priv

at

5 33 61 88 116 144

BIOENERGI (TRÄBRÄNSLE)Total tillförsel av energi i GWh från träbränsle. I Jönköpings län finns tre fjärdedelar av landets alla snickeriföretag, ledande trä-hustillverkare och möbel industri- och mängder av sågverk.

SOLCELLERTotal elproduktion i Gwh från solceller. Kartan ovan visar stöd för installation av solceller. Beviljat belopp i kronor per invånare för varje län, från bidragets start till och med 31 januari 2014.

VINDKRAFTTotal elproduktion i GWh från vindkraftverk. Vindkraft har ökat kraftigt de senaste åren. Det kan bero på att utvecklingen har gjort att vindkraftens kostnader sjunkit betydligt.

2010 2011 2012

62

185199

530

2013

2013

47

BIOGAS, VARAV FORDONSGASTotal energiproduktion i GWh från biogas, varav andel levererad till gasbilar. I länet finns tolv biogasanläggningar varav två deponier.

SOLCELLSSTÖD Kronor per invånare.

nr 3/2014 Magasin +E 29nr 3/2014nr 3/2014nr 3/2014 Magasin Magasin Magasin +E+E+E 292929nr 3/2014 Magasin +E 29

PÅ GOD VÄGPLUS ENERGI LÄN 2050

Visionen att Jönköpings län ska lyckas minska energianvändningen är i högsta grad på god väg att förverkligas. Här får du inblick i tre personers tankar kring den verksamhet de verkar inom och hur deras arbete går mot en mer hållbar tillvaro. Tillsammans gör vi skillnad!

tillsammans

GRÖNA SAMARBETSAVTAL SKAPAR MILJÖRIKTIGA KONTOR. Nu kan våra hyresgäster teckna Grönt samarbetsavtal med oss på Norrporten för att nå uppsatta miljömål. Ett Grönt samarbetsavtal innebär en gemensam överenskommelse om att minska lokalens belastning på miljön. Konkret kan det handla om att göra genomtänkta inköp av energisnål teknik och annat material. Avtalet kan också reglera sådant som avfallshantering, källsortering och inomhusmiljö.

Allt fl er företag har miljökrav på sig och om de ska lyckas uppnå sina mål måste vi som hyresvärd vara med och skapa rätt förutsättningar. Det här stärker både vårt och kundens miljöarbete. Magnus Olsson, marknadsområdeschef Norrporten

Klimatrådet för Jönköpings län bildades år 2011 och har till syfte att vara en samordnande och pådrivande kraft i länets arbete för att förverkliga länets vision ”Plusenergilän år 2050”.

W Känner du till något projekt du vill lyfta fram? Kontakat redaktionen på [email protected] du veta mer om Klimatrådet? Besök www.klimatradet.se

HSB LEVERERAR TYDLIGA ENERGI- OCH KLIMATSVAR. Då HSB 2023 fyller 100 år ska man ha halverat sin klimatpåverkan, mätt i utsläpp koldioxid. HSB Göta, vars region även omfattar Jönköpings län, är på god väg mot målet. Förra året överträff ade man etappmålet, i förhållande till basåret 2008, genom att notera 32 procent i egen utsläppsminskning.

– Vi har uppdrag att dels göra aktiva insatser för att eff ektivisera energianvändning och transporter till fastigheterna, ha fl er videomöten och handla mer klimatsmart, säger HSB Götas kommunikationschef Rolf Lind.

– Dels har vi en mycket viktig roll i att ge goda och genom-tänkta energi- och klimatråd, via våra mycket erfarna energirådgivare som levererar tjänster till alla bostads-rättsföreningar och övriga kunder. Det ligger helt rätt i tiden, säger Lind.

Rolf Lind, kommunikationschef, HSB Göta

ATT ANVÄNDA FÖRNYBART DRIVMEDEL ÄR EN VIKTIG DEL I ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. För att driva på utvecklingen behövs fl era olika åtgärder varav en av dem är att bygga ut en infrastruktur för att kunna ladda elfordon.

En landsbygdskommun som Värnamo är och kommer att vara beroende av bilen som transportmedel. Då är det extra viktigt att vi ger människor de bästa förutsättningarna att köra bilar med så låga utsläpp som möjligt.

Under hösten kommer Värnamo kommun att sätta upp laddstolpar, inte bara i centralorten utan också i kransorterna. Det blir 16 nya laddplatser, fl ertalet i anslutning till kollektivtrafi k.

Läs mer på http://www.varnamo.se/miljobloggen

Stina Gof, miljöstrateg Värnamo kommun


på gång

DEN GODA RESANETT HÅLLBART RESANDE I JÖNKÖPINGS LÄNProjektet ”Den goda resan” som drivs av EnergikontorNorra Småland, bjuder in till en heldag om hållbart resande.

På menyn står goda exempel, nulägesanalys och erfarenhetsutbyte. Bland annat kommer Christine Sisell från Gävle-Dala mobilitets-kontor att berätta om arbetet i sin region.

Workshopen riktar sig till politiker, planerare, miljösamordnare och andra tjänstemän som berörs av hållbart resande.

Välkommen den 25 november klockan 9.00-16.00, Hotell Högland i Nässjö.

W Mer information fi nns på www.ekns.org

ONSDAG 22 OKTOBER MILJÖFIKAMILJÖFOKUS I KOMMUNIKATIONSBRANSCHEN. Kommunika-tionsbyrån NY mottog kommunens miljöpris 2014, Under denna timme får vi höra Pernilla Ljungbergh berätta om NY:s tankar och arbete med miljöfrågor.

Välkommen klockan 8.30 till Science Park konferenscenter i Jönköping. Anmälan senast den 20 oktober till [email protected]. www.jonkoping.se

SÖNDAG 26 OKTOBER RÖDINGENS OCH ÖRINGENS DAGVÄLKOMMEN ATT SE STORRÖDINGEN i Huskvarna hamn klockan 10-15. Vill du också veta mer om öringens lekvandring så ta dig till Tabergsån vid Hovslätts Hembygdsgård eller Spinnet i Habo klockan 11-14. www.lansstyrelsen.se/jonkoping

TORSDAG 30 OKTOBERHÖSTLOVSPYSSELANSIKTSMÅLNING, KREATIV ÅTERANVÄNDNING, TILLVERK-NING AV SPÖKEN OCH LYKTOR med mera för alla barn – allt medan de vuxna njuter av utställningen och återupplever Astrid Lindgrens fantastiska fi lmer. Välkomna till Barnfi lmbyn i Marian-nelund mellan klockan 13.00 och 17.30.www.smalandskulturfestival.se

Klimatrådets klimatvecka 2014 samlade över 1 500 personer runt om i länet på olika aktivite-ter, som aktivt deltog i diskussionerna utifrån sina kunskaper och erfarenheter. Att över 50 privatpersoner visade upp sina förnybara

energilösningar i hemmet var helt fantastiskt! Klimatveckan är sannolikt den största och mesta samordnade Klimat- och energisatsning i hela Sverige med syftet att vara en mötesplats för att sprida kunskap, skapa gränsöverskridande

nätverk och stärka det pågående energi- och klimatarbetet.

Klimatveckan 2015 går av stapeln den 24-27 maj. Ses där!W Mer information fi nns på www.klimatradet.se.

KLIMATVECKANEN UNIK PLATTFORM FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE MÖTEN


på gång

LÖRDAG 1 NOVEMBEREN FRUKOST I TIDENMED TANKAR, SÅNG, MUSIK OCH HUMOR får vi inleda en klimatsmart dag tillsammans. Staff an Lindberg från artister för miljö, assisterad av odlaren, kokboksförfattaren och idésprutan Maja Söderberg från Nybrukarna i Tolg lotsar oss in i ett hållbart och mera ekologiskt tänkande.

Vrigstad Värdhus nya läckra ekologiska och närproducerade frukostbuff é, ingår i priset och serveras från klockan 07.30. Programmet börjar klockan 9.00 och hålls på Vrigstad Värdshus. Mer information, pris och bokning av biljetter fi nns på Smålands Kulturfestivals webbplats. www.smalandskulturfestival.se

HÖSTEN 2014SOLBILEN - NU KÖR VI IGEN!MED EN EGENKONSTRUERAD OCH EGENBYGGD SOLBIL deltog HJ (Högskolan i Jönköping) i tävlingen WSC (World Solar Challenge) 2013. Nu startar arbetet med nästa generation av solbil inför WSC 2015. Under hösten 2014 ska studenterna analysera den gamla bilen och konstruera nästa generations solbil från HJ. Under våren startar bygget och test av det man konstruerat och sen åker vi till Australien och tävlar med bilen. Tävlingen körs tvärs genom Australien från norr till söder och det är endast solenergi som gäller som drivmedel. Du kan följa det fortsatta arbetet på http://jusolarteam.com/

SÖK PENGAR FÖR NATURPROJEKT LONA-PROJEKTEN HAR BIDRAGIT till ökad kunskap om natur och naturvård samt förbättrat tillgängligheten till värdefulla natur- och grönområden på många platser i länet. Kommunerna har i samverkan med lokala aktörer satsat på att lyfta den lokala naturvården och bland annat tagit fram kartor och informations-material, byggt fågeltorn och bryggor, anlagt vandringsleder och naturstigar.

Sedan 2004 har länsstyrelsen beslutat att fördela 20 miljoner kronor till 133 projekt i länets kommuner. Satsningen fortsätter och nya projektansökningar ska vara länsstyrelsen tillhanda den 1 december 2014. Vill du veta mer om LONA besök Naturvårds-verkets webbplats. www.naturvardsverket.se

Under 2014 har tre ljudguider om natur och kultur invigts i Biosfärområdet Östra Vätterbranterna.

Organisationer och föreningar har deltagit i att levandegöra sevärdheter och olika besöksmål i området. Det är en cykelutfl ykt-sled, Vätterbrantsleden från Huskvarna till Gränna, och två stadsnära vandringsleder, en i Gränna , Grännabergsleden med många vackra vyer, och den branta Pustaleden vid Huskvarnafallen.

Audioguiderna är en del av satsningen för friluftslivet i Jönköpings kommun. Under 2015 kommer ett par till att invigas. De är också en del av Jönköpings arbete med tätortsnära natur inom Biosfärområdet och kommundelsutveckling.

W www.jonkoping.se sökord: vandringsleder, cykelut� yktsleder

Audioguider i Jönköpings kommun

Nya teamet testkör bilen från WSC 2013. Foto: Ann-Cathrine Adolfsson

ÄR DU EN KLIMAT-PRISVINNARE?I december är det dags för årets festliga höjdpunkt – en Klimatpris-vinnare för 2014 ska utses. Klimat-priset ger oss möjlighet att lyfta fram de mest framstående, ambitiösa och innovativa åtgärderna inom energi och klimatarbetet i länet.

Nominera en organisation eller person som du tycker har bidragit till energi- och klimatarbetet på ett bra sätt.

W Mer information fi nns på www.klimatradet.se.

EL FRÅN SOLEN

+e nummer 3 2014

Documents