POSTTIDNING B-POST Nr 1 MAJ 2000Årgång 5

Kvinnornas tur! Eva och Gunilla tog Miljömedicinska prisetUtforskare av flamskyddsmedel belönade

Prurigo nodularisgav doktorstitelti l l Yong Liangmed fondens hjälp

Sid 22

Hedrade, belönade, lyckliga EVA KLASSON WEHLER och GUNILLA LINDSTRÖM.

Lindström/Klasson Wehlerspjutspetsar i miljökemi

ILL: VEGA

basar över femton finskor iNaturstäd AB och ger varje år endel av förtjänsten från jobben påbyggarbetsplatser till Cancer-och Allergifonden.

Sid 2 och 18

GIVAREN TUULA i Angered

CANCER

ALLERGI

MILJÖ

Miljön har ändrats på allanivåer, det vore till och medsvårt för oss att idag kännaigen och förstå den miljö somvåra föräldrar eller far- ochmorföräldrar växte upp i. Det-ta har betytt att våra celler ochvävnader dagligdags utsättsför belastningar som är myck-et omfattande och hela tidennya. Nya kemiska ämnen till-kommer, mer och mer låg-och högfrekvent strålning,mer och mer stress, om dettaråder inget tvivel.

Cancer- och Allergifondenönskar stödja nytänkandeforskning som belyser interak-tionen miljö-cancer-allergi, en”triangel” som blir alltmer vik-tig och påtaglig. Denna triang-el har inte alls beaktats till-räckligt och måste snarastundersökas. Allt fler studiertillkommer som pekar på mil-jöns roll för uppkomsten avbåde cancer och allergi.

När det gäller dagens miljö-relaterade risker kan man,som docent Olle Johanssonvid Karolinska Institutet haruttryckt det, säga att vi just nustår på en brygga. Okäntgrumligt vatten, vågar vi verk-ligen dyka?

FOTO: ANDREAS OGDEN

Cancer- och Allergifondens bestämda vilja att satsa de stora resurser,som givarna skapar, inom ämnesområdet cancer-allergi-miljö marke-rades den 11 maj 2000 i riksdagshuset, där miljöpartiets språkrörBirger Schlaug överlämnade Miljömedicinska priset till miljö-kemisterna GUNILLA LINDSTRÖM och EVA KLASSON WEHLER.Deras vägbrytande ”spjutspetsforskning” kring bromerade flam-skyddsmedel har redan haft mycket stor betydelse. Sedan 1970-talethar en rad miljögifter, använda inom industri och jordbruk, förbjudits iSverige. Bromerade flamskyddsmedel, t ex PBDE, har blivit nutidens”PCB”-gissel, hotande hälsan bl a via sköldkörteln vars hormonergifterna kan påverka och störa kroppens utveckling. Medlen blandasin i plast etc, exempelvis elkablar, transformatorer, TV-apparater ochvissa tyger, för att försvåra antändning.

Hur uppstår cancer?Hur utvecklas den?Skisser och textav Håkan Mellstedt

Sid 5

Är 20 minuter per dag mobil-pratmax? Om man inte vill riske-ra hälsan? Den engelska forska-ren Roger Coghill menar det.Han har konstaterat stor över-dödlighet bland vita blodkropparutsatta för mobiltelefonexpone-ring i behållare utanför kroppenoch försöker undersöka hypote-sen att något liknande gällerkroppens vita blodkroppar inaturlig miljö.

Engelska professorn EdwardTuddenham har funnit att rödablodkroppar tappar hemoglobinvid påverkan från mobiltele-fonstrålning. Följden blir minskatsyreupptag. Det frisatta hemo-globinet lagras bl a i hjärta ochnjurar.

Docenterna Lennart Hardell iÖrebro och Kjell Hansson Mild iUmeå ger råd om användningenav mobiltelefon.

20 min mobil max?

Sid 12-14

Sid 6-7

HÅKANMELLSTEDT

TidningenCancer- & Allergifondeninformerar

Nr 1/maj 2000 (årgång 5, utgåva 6)Adress: Tomtebogatan 39

113 38 StockholmTelefon: 08-34 59 90Telefax: 08-33 08 96Postgiro: 91040-6Annonsbokning: 08-34 59 90Ansvarig utgivare: Sören GyvallRedaktör: Bengt Cramner

kontrollerad distribution:180.000 ex

Satt hos: Vega Fotosätteri ABTryckt hos: Norrtelje Tidnings Tryckeri AB

Postgiro91040-6

Ledarsida 3Fondens ordförande Sören Gyvall och Lennart Sparell, vetenskapligt sakkunnig

Onkologi 4-5Expertöversikt av Håkan Mellstedt

Tips om säkraste sätt att använda mobiltelefon 6Lennart Hardell och Kjell Hansson Mild

Mobil skadar också de vita blodkropparna? 7Jan Åberg

Astmasymptom misstolkas ofta 8Lennart Nordvall

Mirakel på Vidarkliniken, eller högst naturlig vård? 9-10Kerstin har klarat drygt kvartssekel med cancer 11Miljömedicinska priset 12-14Bengt Cramner och Lennart Hardell

Bromerade flamskyddsmedel 15Lennart Hardell

Allergi 16-17Expertöversikt av Bo Lundbäck

Givaren Tuula Oranen ömmar för barnen 18Bengt Cramner

Barnallergi 19Dan Gustafsson

Kväveoxid i ny roll vid behandling av cancer och allergi 20Lars Gustafsson och Peter Wiklund

Strålande framtid på Studsvik 21Lennart Sparell

Fondens kinesiska stipendiat vill lösagåtorna kring kliande hudsjukdom 22Bengt Cramner

Hur fäller änglar in vingarna? 23P C Jersild

I det här numret av fondtidningenär Tuula Oranen i Angered”Givarens ansikte”, och represente-rar den stora mängden av givare iden traditionella intervjun.”Om jag fick städa upp i politikenskulle ni få se på gnistor”, sägerstäderskan Tuula, som tycker attför litet görs för barns och riktigtgamlas välbefinnande.Så Tuula gör vad hon kan för attbidra med egna medel. Hon är enav de många som bidrar kontinuer-ligt till fondens insamling. Sininkomst har hon som ägare avstädfirman Naturstäd AB medfemton finskor i arbete.Givmilda Tuula ville inte ge någonbild av sig själv men en teckningföreställande en flitig städerska,tecknad av Vega, ses på sid 1 och18.

Givaren Tuula

P C JERSILD

BOLUNDBÄCK

HÅKANMELLSTEDT

LENNARTHARDELL

KJELLHANSSON MILD

JAN ÅBERG

LENNARTNORDVALL

LENNARTHARDELL

DANGUSTAFSSON

LARSGUSTAFSSON

PETERWIKLUND

YONGLIANG

På fast grundför utvecklingEtt uppdämt behov av bidrag till människor somdrabbats av cancer- och allergisjukdomar och stödtill forskning inom detta ämnesområde motiveradeCancer- och Allergifondens start hösten 1994.

Gensvaret från allmänheten blevstarkt och har ökat i styrka år för år.Buren av hundratusentals givarestår fonden på en fast grund för fort-satt utveckling.

Rehabilitering för patienter, bidragtill anskaffande av hjälpmedel ut-över det samhället ställer opp med,bidrag till alternativa mediciner ochanslag till extra sjukhusutrustning ärnågra av alla de detaljer som Fon-den ställt upp med under 1999. Lik-som årligt stipendium till kinesiskaforskaren Yong Liang, handledd vidKarolinska institutet av Olle Johansson, första mottagaren av Miljömedi-cinska priset. Ännu en kines, Huo Hu, var fondens stipendiat under1999.

Bidragsansökningar från privatpersoner ökar i antal och alla berättiga-de får bidrag efter behov.

Främsta exemplet på extra sjukhusutrustning betald av fonden är bas-sänganläggningen vid Radiumhemmets onkologiska rehabiliteringscen-ter (ORC), en anläggning som får utnyttjas av alla landsting. Bassäng-en kostar 7,5 miljoner, fonden betalar. Under utredning av säkerhet-saspekter med hänsyn till den närliggande helikopterplattan har byggetförsenats men har nu påbörjat.

Forskningsanslagen under 1999 gick till många ämnesområden, härnågra exempel:

Miljögifter, elöverkänslighet, amalgamskador, njurcancer hos barn,laboratorieutrustning för forskning, hudforskning, bröstcancer.

Några kliniker och hälsohem som besöktes av patienter med fondbi-drag utbetalade till vårdställena: S:a Monica-institutet (Polen), Humle-gården (Danmark), Vidarkliniken, Furusjön, Varbergs kurort, Mösse-bergs kurhotell, Bohuskliniken, Nyhyttan, Masesgården, Lustgården ochLundsbrunn.

Miljömedicinska priset är ett uppmärksammat årligt inslag i fondbilden.Årtusendets första pris var också det första med kvinnligt mottagande,dubbelt kvinnligt, priset delades av forskningsdoktorerna Eva KlassonWehler, Tyresö, och Gunilla Lindström, Umeå, den senare verkandeinom ursprungliga hemlandet Finland, Norge och Sverige.

Fonden stödjer bara forskning fri från djurförsök

Vi är stolta över vår fond. Stolta över att kunnamarkera hur oerhört viktig den forskning är, som vibelönar. Stolta över våra ombud, som gör detmöjligt att dela ut pris, stora anslag och bidrag.

Stolta över att vara utan bindningar,som i ett eller annat avseende skul-le kunna sätta grimma på vår verk-samhet.

För det är skillnad på forskningoch forskning. Jag är inte ute efteratt nedvärdera den forskning, somflyter med strömmen i huvudfåran.Det kommer ut en hel del av värdeur den också.

Men det vi valt att prioritera är vadvi ser som forskningen med stort F.Den, som inte väjer för att kanskeganska länge bli ifrågasatt, därför

att resultatet är obekvämt. Den, där man riskerar en del snytingar ochgå på pumpen. Den, där sanningen är viktigare än befattningar ochguld. Den, där sanningen inte viker för påtryckningar. Och inte minstden, där sanningen kan vara livsviktig för miljö och folkhälsa.

Det är främst forskare av den ullen, vi önskar premiera med Cancer-och Allergifondens Miljömedicinska Pris.

Därför är det så glädjande att millenniets första mottagare av det Mil-jömedicinska priset var just Eva Klasson Wehler och Gunilla Lindström,som båda är internationella spjutspetsforskare på miljögifter.

Det som vi speciellt vill lyfta fram är deras framsynta arbete med bro-merade flamskyddsmedel, även om det bara är en visserligen viktig,men dock del i ett omfattande, sofistikerat forskningsarbete.

Bromerade flamskyddsmedel är en heterogen grupp kemikalier, därvissa föreningar är värre än andra. De är redan mycket spridda i våromvärld, varför det är hög tid att slå till bromsarna.

Just att många miljögifter är svårnerbrytbara och samtidigt fettlösligaoch därtill ofta t ex har hormonhärmande verkan är oerhört oroande.

De flesta har hört talas om småfågelshannar, som glömt sin roll ochrentav ibland tror att de är tjejer. Eller kanske minns GreenPeace-annonsen om broilermannen med mikrosnopp. Saker faktiskt värda attbegrunda och låta sig oroas av.

Det är då ett extra stort nöje att framhålla bl a Miljöpartiets motioner ifrågan och att partiets språkrör Birger Schlaug förrättade prisutdel-ningen.

3

LENNART SPARELL

LENNART SPARELLVetenskapligt sakkunnig

Fonden stödjer bara forskning fri från djurförsök

SÖREN GYVALL

GIVARNAS GENSVAR TILLTARF a n t a s t i s k

f o r s k n i n g

SÖREN GYVALLOrdförande, ansv. utg.

4

År 1975 beskrev engelsmannen Caesar Milstein och tysken GeorgKöhler en metod att på konstgjord väg producera oändliga mängder aven antikropp.

Milstein och Köhler erhöll Nobelpriset 1984.Sådana antikroppar benämns monoklonala antikroppar. Antikropparna

produceras av celler som växer i stora odlingsbehållare. Dessaantikroppsproducerande celler härstammar från en enda cell (mono). Ensådan ansamling av celler benämns en klon. Då cellerna härstammarfrån en enda cell används begreppet monoklonal.

Snabbt började cancerforskare förstå att denna teknologi skulle kunnautnyttjas för cancerbehandling.

Monoklonala antikroppar kan emellertid också användas för andrasjukdomar, t ex förhindra avstötning av organ vid transplantation, reuma-tiska sjukdomar m fl.

Cancerceller har på sin yta utskott som är unika för cancercellen,s k cancerantigener eller tumörantigener. Dessa antigener är förändradenormala strukturer.

Konstgjorda antikroppar kan produceras mot dessa cancerantigener.När en antikropp gives som intravenös injektion till en patient sökerantikroppen som en robot upp cancercellen, fastnar på dess yta och sät-ter igång immunsystemet till att döda tumörcellen.

Bland annat fastnar mördarceller på dessa antikroppar och dödartumörcellen.

Mördarceller är en typ av vita blodkroppar som ständigt bildas av vårtimmunförsvar. Mördarcellens normalt viktigaste uppgift är att oskadlig-göra inkräktare i vår kropp, t ex virus och andra sjukdomsframkallandemikroorganismer. Bilden visar hur en tumörcell klädd med antikroppdödas av en mördarcell.

De första antikropparna för terapi fram-ställdes omkring 1980, då de förstapatienterna behandlades. Utvecklingenhar emellertid tagit lång tid, då det somvanligt alltid uppkommer svårigheter.

Det tog ungefär 15 år innan de förstaantikropparna hade utvecklats för klinisk

rutinanvändning. Detta är som regel den tid det tar för att få fram ett can-cerläkemedel.

Fördelen med monoklonala antikroppar är att de inte har sammabiverkningar som cellgifter. Man får inga besvär från mag-, tarmkanal,inga skador på den normala benmärgen och tappar ej håret.

Idag finns det monoklonala antikroppar för behandling vid tjock- ochändtarmscancer efter kirurgi för att förhindra återfall, för terapi av vissaformer av lymfkörtelcancer, för behandling tillsammans med cellgifter avbröstcancer, för behandling av kroniska leukemier och för terapi av can-cer inom huvud-, halsregionen tillsammans med strålterapi.

Framgångarna har varit närmast explosionsartade de senaste 5 åren.Utvecklingen kommer att fortsätta under det närmaste decenniet. Ettstort antal antikroppar för behandling av cancer är att vänta inom dennärmaste 10–15-årsperioden.

Konstgjord antikropp dödarmed stöd av mördarceller

till att man får cancer – om BMI (”body massindex”) [vikten i kg delat med längden räk-nad i meter i kvadrat (längden x längdenuttryckt i meter)] är mer än 30 ökar risken föratt dö i cancer. En normalviktig person harBMI mindre än 25.

Övervikt bidrager

Bilden visar en tjocktarmscancercell(den stora cellen i mitten) som tagit uppen monoklonal antikropp på sin cellyta(den röda ringen runt cellen) och på denmonoklonala antikroppen har två dödar-celler fastnat. Dessa är precis i fotogra-feringsögonblicket på väg in i cancercel-len för att förgöra den. (Bilden är ettprovrörsexperiment.)

Håkan Mellstedt:

ONKOLOGIHÅKAN MELLSTEDT är professor i onkologisk bioterapi

Ett av särdragen i en cancercell är att olika signalsystem, som regle-rar tillväxt, kan vara oavbrutet påslagna. Detta kontinuerliga påslag icancercellen är av stor betydelse för den okontrollerade tillväxten avcancertumörer. I normala friska celler stängs sådanasignalsystem av och på vid behov för atterhålla en reglerad normal celltillväxt.

I skilda laboratorier (bland annat vidAstraZeneca) har man utvecklat nyaläkemedel som binder till mottagarorga-nen (receptor) inom ett speciellt signal-system.

Denna koppling av läkemedlet till mot-tagarorganet gör att den sjukligt påslag-na tillväxtsignalen stoppas och cancer-cellen dör.

Vid två olika möten i USA har nyligenpresenterats resultat som visar på godeffekt av sådana läkemedel.

En helt ny generation läkemedel är påframmarsch.

Receptorspärr dödar sjuk cellNu kommer en ny generation av läkemedel

Cancerforskningen är på frammarsch iSverige. Under de senaste decennierna harsvensk forskning inom naturvetenskapligaoch tekniska områden, där vi tidigare haft enstark ställning, halkat efter.Ett undantag äremellertid cancerforskning där vi befästeroch stärker vår internationella position.

Sverige i topp

Patienter som behandlas med intensiv cyto-statikaterapi, t ex blodcancer, får oftabesvärliga infektioner bl a svamp i mun, mat-strupe och magsäck. Dessa är svårbehand-lade. Docent ANDERS LARSSON i Uppsalahar utvecklat en ny behandlingsmetod fördetta. Han framställer ägg som innehållerantikroppar som kan döda dessa svampin-fektioner. Intag av 1–2 sådana ägg per dagkan minska infektionerna.

Nyttiga ägg

SIXTEN FRANZÉN började på 60-taletutveckla en teknik att med en tunn nål sugaut celler från en cancertumör och undersökadessa celler för att därigenom på enkelt sättställa diagnos. Metoden kallas punktionscy-tologi. Metoden har sällan använts på barn.Nu har denna metod utprovats och introdu-cerats av svenske barnläkaren BJÖRNFRÖSTAD inom barnsjukvården. Nu behö-ver man inte operera bort en bit av tumörenhos barn för att få diagnos. Med en tunn nåltar man prov. Nålsticket lämnar ingen sårytaoch barnet behöver inte sövas. Metoden til-låter att snabbt ställa diagnos och vid behovsnabbt inleda behandling.

Enklare diagnos

föres i Sverige om mammografins betydelseoch berättigande. Socialstyrelsens statistikvisar en minskning av död i bröstcancer på20–30% i åldersgruppen från 60 år ochuppåt i de landsting som tidigt startade medmammografiscreening. Rekommendationer-na i Sverige måste bli att fortsätta med detmammografiscreeningsprogram som be-stämts. Diskussionen kommer emellertid attfortsätta.

Livliga diskussioner

Inom amerikanska armén bedrevs underandra världskriget forskning kring effekter avstridsgaser (senapsgas). Som ”spin-off” avdenna forskning tog man fram det förstacellgiftet (1944), vilket testades på människai slutet av 40-talet. De första patienternasom behandlades hade lymfkörtelcancer.Förvånansvärt goda effekter kunde noteras.Derivat av kvävesenapsgas finns fortfaran-de i bruk. Tumörer som svarar bra på cellgif-ter är t ex barncancer, blod- och lymfkörtel-cancer, testikelcancer. God effekt ses ocksåvid bröstcancer, vissa former av underlivs-cancer och lungcancer etc.

30 cellgifter

Dieten har sannolikt stor betydelse för can-ceruppkomst. Tillräckligt intag av grönsaker,rotfrukter och frukt minskar risken att få can-cer och förhindrar också uppkomsten avhjärt/kärlsjukdomar. Ät minst sammanlagt ett1/2 kilo av dessa produkter dagligen. Billigmat.

Ät mera grönsaker

5

Skadligtämne

Friskcell

Cancer

Omvandling

Cancertumörbildas genom

ständigcelldelning

"primär tumör"

Cancercell lossnaroch ger sig ivägtill blodbanorna

Blodbana

Cancernsprider

sig

i kroppenoch bildar

dottertumörer

Dotter-tumör

"Primärtumör"

Nu är cancer inte längre en gåtaVår kropp består av 100 000 mil-jarder celler. Varje cell har en spe-ciell uppgift och lever en begrän-sad tid, från några dagar till någraår.

En cells alla funktioner och över-levnad bestäms av dess arvsmas-sa, DNA.

D N A Ä R U P P B Y G G T av ett stortantal gener. Dessa är livets nyck-el. I varje cell finns mellan 80.000och 140.000 gener.

Alla gener är inte påslagna alltidutan aktiveras för varje celltyp ochför de arbetsguppgifter som cellenskall utföra.

G E N E R N A bestämmer vilka ägg-viteämnen som skall produceras,hörnstenarna i livsprocessen.

Hur cancer uppstår är inte läng-re en gåta.

Cancer är en sjukdom där vi för-värvar en skada i vår arvsmassa.

Det är inte så att cancer är ärft-lig. Endast 5–10 procent av allcancer är ärftlig.

CANCER ÄR en omgivningssjuk-dom, där ämnen som finns runtomkring oss skadar en gen, vilkenskada ej kan repareras av cellensjälv.

Det räcker emellertid inte medatt en gen skadas utan flera genermåste skadas, förmodligen 5–7gener innan en cancercell haruppstått.

Ämnen som kan skada våragener är tobak, alkohol, UV-ljus,ämnen i vår naturliga föda m m.

När en cancercell uppstår delarden sig till två celler, till fyra celler,till åtta celler, till 16 celler, till 32etc. För att en cancertumör skallkunna upptäckas fordras det attdet har bildats 1.000.000.000, enmiljard, cancerceller.

N Ä R E N C A N C E R T U M Ö R har nåtten storlek av 1 mm3 måste nyablodkärl bildas och växa in i tumö-ren för att kunna försörja den medsyre och näringsämnen samt kun-na transportera bort slaggproduk-ter.

Stimulering till kärlnybildning itumören ansvarar cancertumörensjälv för.

Friska celler respekterar sinagränser och håller ihop till ettorgan. Tänk på levern.

När en cancertumör nått en vissstorlek, respekterar den inte läng-re sin yttre begränsning och can-certumören håller inte ihop.

Cancerceller lossnar nu ochproducerar sina egna ämnen somgör att cancercellerna kan brytaden inhägnad som de befinner sigi och tuggar sönder sitt omgivan-de skyddande hölje.

Cancercellerna sprider sigdärefter med blodet och lymfanoch kan slå sig ner i andra friskaorgan och börja växa.

E N M E TA S TA S, eller dottersvulst,har uppstått.

Den ensamma dottertumörcel-len som nu har slagit sig ned, skalldå åter börja dela sig för att underlång tid växa till för att kunna bli ensynlig cancertumör.

Teckningen visar hur en cancer-tumör växer till och sprider sig.Som exempel visas en magcan-cer som sprider sig till lungorna.

En cancercell är som en fabriksom producerar ett stort antalsubstanser som gör att den kanleva sitt eget liv, sprida sig ochförorsaka olika symptom hos pati-enten.

S Y M P TO M S O M T R Ö T T H E T, av-magring, feber, illamående m flberor på vilka ämnen som produ-ceras, frisätts av cancercellen ochpåverkar på olika sätt våra norma-la kroppsfunktioner.

D E T Ä R V I K T I G T att förstå hurcancer uppkommer, hur cancerförökar sig, hur cancer sprids, hurcancer ger olika symptom etc.

Genom en systematisk kart-läggning av dessa processer ochdetaljkunskap på molekylnivå,har vi möjlighet att i framtidenskapa nya behandlingar somleder till att fler patienter medcancer botas.

Neurosedyn ger möjlighetbehandla multipelt myelomHösten 1999 var undertecknad på uppdrag av International MyelomaFoundation personlig arrangör av den 7:e internationella kongressenom multipelt myelom, en blodcancer som årligen drabbar 400 svens-kar. Konferensen hölls i Stockholm. Under fem dagar samlades cirka800 delegater från hela världen för att diskutera sjukdomen och dessbehandling.

Här följer några axplock.För patienter under 60–65 år har cellgiftsbehandling med ben-

märgstransplantation börjat bli standardterapi.Det är första gången man börjar tala om att sjukdomen kan botas.Flera undersökningar presenterades om behandling med Thalido-

mid (neurosedyn). Dessa gav samstämmiga resultat. Cirka 1/4 –1/3av patienterna med svår sjukdom hade nytta av behandlingen.

Studier är igångsatta där man skall ge behandling tidigt i sjuk-domsförloppet med förhoppning att få ännu bättre resultat.

Thalidomid tillhör gruppen läkemedel som stryper blodtillförseln tilltumörceller.

Cirka 10 vaccinationsstudier kring myelom försiggår nu världenöver. I dessa mindre försök har man redan nu börjat se enstaka pati-enter som har nytta av vaccinationen. Detta är hoppingivande.

Professor GÖSTA GAHRTON (t v), forskare i benmärgstransplantationvid Huddinge sjukhus, i intensiva kongressdiskussioner med profes-sor BOB KYLE, Rochester, Minnesota (mitten), grand old man inommyelomforskning, och professor HÅKAN MELLSTEDT, ordförandeoch president för sjunde internationella myelomkongressen, somhölls i Stockholm.

6

Om Du riskerar hudrodnad, huvudvärk, hjärntumörgenom att tala i Din mobiltelefon – HUR GÖR DU DÅ?

I studier har ökad risk för huvudvärk och hudrodnad setts vidanvändning av mobiltelefon. Ett misstänkt samband med hjärn-tumör i tinningregionen och bakhuvudet på samma sida sommobiltelefonen används under samtal har påvisats i en under-sökning där docent LENNART HARDELL och docent KJELLHANSSON MILD ingår. Fortsatta studier pågår. Dessa fynd dis-kuteras och några råd ges för att minska exponeringen förmikrovågor i artikeln som presenteras av

Mobiltelefoner har i Sve-rige använts sedan bör-jan av 1980-talet. Då in-troducerades det analo-ga systemet, NMT, somhade två frekvensområ-den tillgängliga – 450och 900 MHz.

I början av 1990-taletbörjade det digitala sys-temet att användas, dvsGSM-telefoner. Frekven-sen var till en början 900MHz men numera an-vänds även 1800 MHz,varvid telefonen kan väl-ja den frekvens där mestsamtalskapacitet finns,så kallade dual band-telefoner.

Det analoga systemetanvänder sig av kontinu-erliga mikrovågor. I detdigitala systemet avgesvågor i pulser. Härige-nom kan den totala utef-fekten hållas lägre ochtelefonen drar ävenmindre ström frånbatteriet.

Som en direkt följdav detta har analogatelefoner i regel 2–3gångers högre expo-nering för elektromag-netiska fält än digitala.U N D E R S A M TA L avges mikrovå-gor från antennen och antennba-sen i själva telefonen.

Mikrovågorna söker kontaktmed närmaste basstation medledig kapacitet för att kunna upp-rätta ett samtal.

Det mesta av de mikrovågorsom sänds mot huvudet absorbe-ras av hud, muskulatur, skallbenoch hjärnvävnad.

Absorptionen anges med ett s kSAR-värde (Specific AbsorbtionRate, dvs hur mycket energi somabsorberas per tidsenhet och vik-tenhet) i Watt/kg.

Det har visat sig att SAR-värdetkan variera upp till 20 gånger mel-lan olika telefonmodeller.

Cirka hälften av den totala

utsända effekten absorberas i mo-biltelefonanvändarens kropp.

V I L K A H Ä L S O R I S K E R kan finnasmed mikrovågor från mobiltelefo-ner?

Helt klart finns biologiska effek-ter som visats både i laboratori-estudier och hos människan. Så

t ex har huvudvärkoch hudrodnad

korrelerats tillanvändning avmobiltelefon ien svensk-norsk under-sökning.Laboratorie-

undersökningarmed frivilliga fris-

ka försökspersonervisar att exponeringen för

de elektromagnetiska fälten ledertill påverkan på hjärnans elektris-ka aktivitet (förändringar i EEG).

Exponering av försöksdjur förmobiltelefonsignaler i 18 månaderledde till att de exponerade djurenhade ca 2,5 gånger högre tumör-förekomst jämfört med kontrolldju-ren.

I vår studie om mobiltelefonan-vändning och hjärntumörer fann viungefär fördubbling av risken förhjärntumör lokaliserad inom detområdet av hjärnan där den stör-sta absorptionen av mikrovågoräger rum, dvs tinningregionen ochbakhuvudet.

Vi gör nu en betydligt störreundersökning för att kunna be-kräfta eller förkasta resultaten.

I N O M M O B I LT E L E F O N I N har dentekniska utvecklingen hela tidenvarit snabbare än utredningen aveventuella hälsoeffekter. Vad kanman då göra som konsument föratt minska exponeringen i avvak-tan på resultat i de studier sompågår?

● Då Du köper en mobiltelefon –efterfråga SAR-värdet och köp enmodell med så lågt SAR-värdesom möjligt. Information om SAR-värdet finns hos tillverkaren menlämnas inte ut till konsumenten.Med ökade krav från konsumen-terna kan företagen bli tvingadeatt redovisa dessa siffror. Motsva-rande krav förs nu fram också iEngland och USA.

● Använd gärna öronsnäcka (head-set) då Du talar i mobiltele-fonen, speciellt vid läng-re samtal. Placeratelefonen en bit i-från kroppen. Påså sätt reduce-rar Du nästanhelt expone-ringen av hjär-nan och övri-ga kroppsdelar.

En mobiltele-fon som ligger ibröstfickan expone-rar den delen av kroppen.

● Undvik användning av mo-biltelefonen i bil utan att telefonenär kopplad till en yttre antenn.Högre effekt krävs vid samtal i bil

varför exponeringen ökar om inteyttre antenn används. Du bör ock-så tänka på att användning avmobiltelefon i bil har trafiksäker-hetsmässiga aspekter.

● Undvik långa samtal i mobilte-lefon – använd i stället en vanligbordstelefon.

● Barn och ungdomar börinte använda mobiltelefon”i onödan” och alltidanvända öronsnäcka vidsamtal.De portabla telefoner(exempelvis DECT-telefo-

ner) som används i hem-met och i kontorsmiljöer

utgörs av en typ av GSM-telefoner. Uteffekten hos dessa

är betydligt lägre än toppeffektenhos vanliga mobiltelefoner.

Samtalstiden kan dock varabetydligt längre med en portabelbordstelefon jämfört med enmobiltelefon.

Tips om användningav mobiltelefon såatt exponeringenför mikrovågor blirden lägsta möjliga

LENNART HARDELLDocent, överläkareOnkologiska klinikenRegionsjukhuset, Örebro

FOTO: ALLAN LARSSON

KJELL HANSSON MILDDocentArbetslivsinstitutet, Umeå

NMT: Nordic Mobile Tele-phone. Mobiltelefon som an-vänder det analoga systemet.

GSM: Global System forMobile Telecommunication.Mobiltelefon som använderdet digitala systemet.

Analoga systemet: Använ-der kontinuerlig mikrovågunder samtal.

Digitala systemet: Använderpulsad mikrovåg under sam-tal.

Basstation: Sänder och taremot mikrovågor under sam-tal. Mobiltelefonen upprättarkontakt med närmaste bas-station med ledig kapacitet.Basstationerna kan bestå avantenner i master, oftast pålandsbygden, eller en litenlåda på en husfasad i städer.Inom tättbebyggt område äravståndet mellan basstatio-nerna litet.

SAR-värde: Specific Absorp-tion Rate. Anger den energisom absorberas per tidsen-het och viktenhet. Mäts iWatt/kg.

EEG: Elektroencefalogram.Mäter hjärnans elektriskaaktivitet.

DECT-telefon: Digital En-hanced Cordless Telecom-munication. Sladdlös, porta-bel telefon som används ihemmet eller på kontor. Entyp av GSM-telefon.

ORDLISTA

7

JAN ÅBERGLärare i elsäkerhet

Tjugo minuter om dagenriskfritt mobilpratmax?

– Den som användermobiltelefon mer än tju-go minuter per dag ris-kerar sin hälsa. Blandannat påverkas de vitablodkropparna negativt.

Det säger doktor Roger Coghillsom i England har forskat ochskrivit mycket om elektricitetensinverkan på biologiskt liv.

Roger Coghill har i mer än tioårs tid studerat och diskuterat vil-ken möjlig inverkan – både nega-tiv och positiv – som elektriskaoch magnetiska fält kan ha påmänniskan.

I dag, när mobiltelefoner snartär i var mans ägo, ökar strål-ningsbelastningen snabbt.

A L LT F L E R M Ä N N I S K O R förknip-par framför allt huvudvärk ochtrötthet med telefonerandet. Spe-ciellt gäller det människor somtalar länge och ofta i mobiltelefo-nerna.

R O G E R C O G H I L L , som bor iWales i närheten av Newport, harfått många frågor från oroligamobiltelefonanvändare. Han hardärför krävt att tillverkarna skaförse apparaterna med en var-ningstext med upplysningen omatt idogt telefonerande kan orsa-ka skador.

D E T K R AV E T AV V I S A S av tillver-karna. De hävdar att forskningen

ännu inte hittat några skadligasamband.

Trots att ett antal rapporter talarom cancer, minnesförlust medmera i samband med mikrovågs-strålning från mobiltelefoner.

I L O N D O N stäms nu ett flertalmobiltelefontillverkare av drabba-de personer.

Coghills senaste bidrag till attklarlägga mobiltelefonernas in-verkan är en serie försök medbestrålning av vita blodkroppar.

V I TA B L O D K R O P PA R från friskaförsökspersoner placerades i be-hållare med en näringslösning såatt de inte skulle förtvina. Sedanexponerades de för mikrovågorfrån en mobiltelefon i ”stand-by”-läge.

BARA EN TREDJEDEL av de vitablodkropparna var oskadda eftertre timmars påverkan.

Om blodkropparna inte hadeexponerats för mobiltelefonenskulle bara några få procent haskadats i näringslösningen underde tre timmarna. Detta enligtsäkerställda forskningsrön.

När Coghill redovisade sinaresultat hösten 1998 blev det enlivlig diskussion i Storbritannienoch i hela världen.

R O G E R O C H TA M A R A Coghillsäger att de ännu inte kan dranågra bestämda slutsatser. Där-för planerar de att genomföraexperimentet på en grupp avåtminstone fem friska personer.

Makarna Coghill har ställt enförfrågan till svenska forskare ommedverkan i det försöket.

ENGELSK FORSKAREUTFÄRDAR VARNING

TAMARA COGHILL (foto JAN ÅBERG) räknar med hjälp av mikroskop vita blodkroppar, lymfocyter, efter testmed påverkan av svag strålning från mobiltelefon. Bilden med blodkropparna har framställts med fotografiskförstoring och visar ett urval av de cirka 10.000 vita blodkroppar som ursprungligen ingick i hela provet.Överlevande lymfocyter framträder i typisk rörelse, med sina ”svansar”.

Tillverkarna av mobiltelefo-ner intar en taktisk kommer-siell attityd gentemot denstora mängd av forskaresom funnit välgrundadanledning att varna för ris-kerna. Som spjutspetsar istriden verkar personer somanser sig klart drabbadeoch därför stämt ett antalmobiltelefonproducenter.

En forskare vars rön väcktstor uppmärksamhet intebara i hemlandet England ärRoger Coghill som funnitatt de vita blodkropparnaallvarligt påverkas av strål-ningen från mobiltelefoner.

Familjen Coghills försökoch resultat har studeratspå plats av

På Imperial College MedicalSchool i England har professorEdward Tuddenham studerathur mobiltelefoner påverkarblodet. Han fann att strålningenmedför att de röda blodkropp-arna ”tappar” hemoglobin, medminskat syreupptag som följd.

Det frisatta hemoglobinetsom lämnar de röda blodkrop-parna vandrar i kroppen ochlagras sedan bland annat i hjär-ta och njurar.

OCKSÅ DE RÖDABLODKROPPARNABLIR SKADADE

De vita blodkropparna är en vik-tig del i kroppens immunförsvar.

Det finns olika typer av vitablodkroppar, som aktiveras vidinfektioner men de deltar ävenvid allergiska reaktioner.

– Om antalet vita blodkropparsjunker ökar risken för infek-tionssjukdomar. De resultatsom dr Coghill funnit i sina ex-periment är så pass allvarligaatt oberoende undersökningarkrävs som bekräftar eller för-kastar fynden, säger docentLENNART HARDELL, Region-sjukhuset i Örebro.

– Sådana laboratoriestudierbör göras förutsättningslöst.Om resultaten bekräftas måstenästa steg bli att undersöka omäven de vita blodkropparna imänniskan påverkas av mik-rovågor från mobiltelefoner,fortsätter Hardell.

Joniserande strålning, t exröntgenstrålar, decimerar kraf-tigt överlevnaden av vita blod-kroppar i blodomloppet.

– Om mikrovågor från mobil-telefoner ger likartade effekterså är det en vetenskaplig nyhet,påpekar Hardell.

Även resultaten i professorTuddenhams experiment medröda blodkroppar måste bekräf-tas av andra, oberoende forska-re.

Det är naturligtvis ur medi-cinsk synvinkel allvarligt ommikrovågor från mobiltelefonerkan frisätta hemoglobin ur deröda blodkropparna, något somkallas för hemolys.

– De aktuella resultaten bidrarnaturligtvis till att försiktig-hetsprincipen definitivt bör gällavid användning av mobiltelefo-ner tills ytterligare forskningsre-sultat finns, anser Hardell.

NU FÅR VI BE OMSTÖRSTA MÖJLIGAFÖRSIKTIGHET!

Hur många blodkroppar har mobilen dödat...

8

Astma är en folksjukdom.Det är fortfarande vanligt att ast-

masymptom misstolkas, vilket ärsynd, eftersom sjukdomen är såväl tillgänglig för förebyggandebehandling.

Astmadiagnos ställs väsentligenpå en mycket karakteristisk sjuk-historia.

Kardinalsymptomet är en myck-et uttalad infektionskänslighet.

Den i särklass vanligaste orsa-ken är i alla åldrar en banal luft-vägsinfektion orsakad av vanligtförkylningsvirus, t ex rhinovirus.

K A R A K T E R I S T I S K T går infektion-erna ner i luftrören och orsakar enastmaförsämring av varierandesvårighetsgrad, ibland med sjuk-husvård under några dagar somföljd, i lindriga fall kortvarigabesvär med lindriga andningssvå-righeter, men kanske långdragenhosta.

Reaktionsmönstret upprepas såfort man får en förkylning.

Eftersom denna typ av infektio-ner är vanliga kommer astmasjuk-domen att få ett förlopp med åter-kommande perioder av andnödförenade med pip i bröstet ianslutning till banala infektioner.

”Eftersom kattallergenfinns inomhus i vårabostäder blir det ipraktiken vårt viktigastepälsdjursallergen”Typiskt för astma är också mycketstarka reaktioner vid besvär i formav hosta, andningssvårigheteroch pip i bröstet vid ansträngning,men även vid exponering för star-ka dofter och tobaksrök.

Astmadiagnos styrks givetvisockså om det finns astma i famil-jen.

Vid mindre karakteristiska luft-rörssymptom styrks misstankenom astma om man reagerar aller-giskt vid kontakt med pälsbärandedjur, framförallt katt.

Samma gäller för pollenallergiom än inte lika uttalat.

Kattallergen är näst hästaller-gen det starkaste djurallergenet.

Eftersom kattallergen finnsinomhus i våra bostäder blir det ipraktiken vårt viktigaste pälsdjurs-allergen.

Hade vi inte katter i sammautsträckning som nu skulle vi san-nolikt inte ha lika mycket svår ast-ma.

För de minsta barnen gäller spe-ciella förhållanden när det gälleratt ställa diagnos. Under två årsålder är det nämligen mycket van-

Astmasymptom misstolkas oftaså förebyggande vård missas

Återkommande banala luft-vägsinfektioner med starkareaktioner i form av hosta,andningssvårigheter ochpip i bröstet kan antyda attdu har astma. Tyvärr miss-tolkas symptomen inte säl-lan – synd för förebyggandebehandling är lätt tillgängligi ett tidigt skede. För deminsta barnen gäller speci-ella förhållanden när detgäller att ställa diagnos. Omastmadiagnoser skriver här

LENNART NORDVALLDocent och överläkare påAkademiska barnsjukhuseti Uppsala. Nordvall forskarkring miljöfaktorer inomämnena allergi, astma ochastmaepidemiologi.

ligt att barn får astmasymptom isamband med luftvägsinfektionerutan att ha astmasjukdomen.

N Ä R B A R N E N är över två år gam-la och får astmasymptom beteck-nas detta genast som astma.

Det är viktigt att astmadiagnosställs i ett tidigt skede av sjukdo-men så att förebyggande råd omatt undvika bland annat pälsdjurs-exponering kan ges.

För vuxna finns andra problem idiagnossättandet.

E N A N N A N S J U K D O M än astman,kronisk obstruktiv lungsjukdom(KOL), ger särskilda diagnostiskasvårigheter. Denna sjukdom be-tingas av åldersförändringar ochinflammatoriska skador i lungan.

Astma är i högsta grad tillgäng-lig för förebyggande behandling.

T I D I G D I A G N O S är viktig efter-som man med tidig behandling

med inhalationskortison får bättreeffekt och högre grad av normali-sering än vid sen behandling.

Det kanske till och med innebär,att de totala steroiddoserna kanhållas lägre om man får behand-ling innan man fått ett kroniskt,mer svårbehandlat tillstånd.

Råden att sluta röka och att vid-ta åtgärder för att minska aller-genexponering spelar en mycketstor roll.

Men det är inte bara behand-lingen med mediciner som ärbetydelsefull, den totala hand-läggningen av astma innefattar iförsta hand miljöåtgärder.

Det är inte ovanligt att astmadiagnostiseras som bronkit, lung-inflammation etc och att patientenfår ett antibiotikum. Eftersom be-svären är återkommande kan detbli upprepade onödiga och verk-ningslösa antibiotikakurer.

”Råden att sluta rökaoch vidta åtgärder för attminska allergenexponering,framförallt pälsdjursexpo-nering, spelar en mycketstor roll ”S O M A L L E R G E N Ä R M J Ä L L frånvåra vanligaste pälsdjur betydel-sefullast för astma och specielltviktigt eftersom så många familjerhåller djur. Det innebär att mant ex i miljöer med många barn iförskola och skola alltid har enhög indirekt exponering med päls-djursallergener. Det är förklaring-en till att pälsdjursallergiska barnofta har en kronisk, behandlings-krävande astma.

Behandling av astma omfattar iförsta hand alltid miljöåtgärder ivid bemärkelse. Vid ett allvarligtmiljöinflytande, det kan vara kro-nisk exponering i hemmet eller påarbetsplatsen för allergen ellertobaksrök, både egen rökning ochpassiv exponering, har läkemedelinte lika god effekt och högredoser måste ges.

Råden att sluta röka och att vid-ta åtgärder för att minska aller-genexponering, framförallt päls-djursexponering, spelar en myck-et stor roll för att förebygga sjuk-domssymptom. För att få trovär-dighet för dessa råd är detgivetvis mycket viktigt att astma-diagnos ställs och det tydliga bud-skapet till patienten är av störstavikt.

LENNART NORDVALL

Munhålecancerökar påtagligtbland de unga– Allt fler unga får cancer i munhålan. Vibehöver öka vår kunskap om munhå-lecancer, säger docent Staffan Edström,tumörkirurgisk chef vid öron, näsa, hals-kliniken på Sahlgrenska Universitetssjuk-huset i Göteborg.

Man har i en studie av cancer i huvud-halsregionen hos patienter i Västsverigekonstaterat en ökning av tungcancer med50 procent och toncillcancer med 100procent, medan spottkörtelcancer liggerkvar på samma nivå. Perioderna somjämförs är 1978–1982 och de senastefem åren.

Ökningen kan inte förklaras med rök-ning eller snus. Förr var detta ”gammel-manscancer”, numera finner man detockså hos allt yngre – också unga kvin-nor.

– Vi vet inte vad ökningen står för,säger Staffan Edström. Det faktum att alltfler av oss lever i en strålningsintensivmiljö med såväl joniserande strålningsom strålning från mobiltelefoner, datoreroch bilar ger näring åt tanken att någotnytt inslag i miljön skulle kunna förklaradenna tendens över hela världen.

Föräldrar bör förhindra attbarn röntgas i onödan

En faktor som man måste tänka på är attden svenska befolkningen genomgårbetydligt mer tandröntgen numera jämförtmed för några decennier sedan. Så t exröntgas skolbarn regelbundet från 7 årsålder till 19 års ålder då den fria tandvår-den upphör.

Detta görs oftast årligen på ett rutin-mässigt sätt. Barnet får i regel följa ensköterska som tar röntgenbilderna redaninnan tandläkaren kontrollerat tandstatus.

Man följer därvid inte anvisningar frånStatens Strålskyddsinstitut och Socialsty-relsen där det sägs att röntgenundersök-ningen ska vara medicinskt motiverad,t ex beroende på angrepp av karies.

Svenska skolbarn tillhör dem vars tän-der röntgas mest i världen. Även om strål-dosen är liten vid varje undersökningstill-fälle, så görs detta regelbundet och rönt-gen ökar risken för cancer.

Också som vuxen genomgår mantandröntgen regelbundet på motsvarandesätt.

Man bör alltid fråga varför röntgenun-dersökningen ska göras.

Överläkare Lennart Hardell vid Region-sjukhuset i Örebro säger:

– Man bör inte acceptera tandröntgeninnan tandläkaren gjort sin undersökning.Årlig tandröntgen är i de flesta fall onödig.Föräldrarna ska följa med sitt barn tilltandläkarbesöket och inte acceptera attröntgen görs i onödan, d v s det måstefinnas fynd vid undersökningen som krä-ver röntgen för att utredas. Fråga ocksånär tidigare röntgen gjordes och undvikrutinmässig årlig tandröntgen.

LENNART SPARELL

9

VIDAR =”näst Tor den starkaste

bland gudarna”

alternativ medicin alternativ medicin alternativ medicin alternativ medicin alternativ medicin

Mirakel hos Vidar i Järna– eller världens naturligaste läkekonst?

Två yllefiltar, en stekpanna avjärn, enbär och en spisplatta. In-rökning av filtarna med stekta en-bär. Inlindning i filtarna, injektionerav bigift.

Man förstår att den svårt sjukareumatikerpatienten inte fick denordinationen och behandlingen pånågot vanligt sjukhus.

Han fick det hos en antroposo-fisk läkare, före Vidarklinikens till-komst.

Karin Neuschütz berättar histori-en i Vidarklinikens tidning ForumJärnas temanummer om medicin.

Ett par månader efter fullbordadbehandling möttes den där patien-ten och nuvarande Vidarklinikensspeciella välgörare, Åke Kumlan-der, en av förgrundsfigurerna iVidarklinikens tillkomst, vilkenslussat in sin vän reumatikerpati-enten till en av de antroposofiskaläkarna. Åke: ”Vad har hänt, Duser väldigt frisk ut?”. ”Jo, jag gicktill den där doktorn. Hur kan jagåtergälda detta?”. ”Skänk en slanttill bygget av ett antroposofisktsjukhus”.

Bidraget blev en miljon!– Det är egentligen ofattbart

många människor som har gettbidrag till kliniken. Men folk villinte skänka pengar till baracker,det ska vara hus av beståendevärde med hög konstnärlig kvali-tet, säger Åke Kumlander.

Vad är det då som gett den alter-nativa medicinen, inte bara denäldre homeopatiska utan nu ock-så den antroposofiska, så starkmedvind att alternativmedicinarnauppsöks av stora mängder patien-ter och blir mer och mer accepte-rade?

Positionen som en sista utväg,förstås. Och resultaten.

– På Vidarkliniken är vi speciella,poängterar läkaren Ursula Flatters,klinikens verksamhetschef frånvåren 2000, välkänd deltagare iden offentliga debatten, blid kvin-na med stark övertygelse ocherkänd förmåga. Vi kommer närapatienten, ser på helheten kropp-själ-ande, ger vårt fulla intresse,prövar oss fram med både intui-tion och erfarenhet bland annatvid vårt val av antroposofiskanaturläkemedel.

Ursula Flatters beskriver natur-läkemedlen så här:

”De är tagna från växter ochmineraler och beredda enligtsärskilda förfaranden för att för-stärka deras läkande förmågor.

Även s k potentiering ingår;man spär ut växtsubstansen iett rytmiskt förfarande så attväxtens egenskaper präglas in imediet, som det potentieras i,en metod som är välkänd inom

homeopatin.Användningen av metaller

spelar en stor roll inom denantroposofiska medicinen. Ipotentierad form ger metallernainte någon gifteffekt utan tvär-temot stärker de de inre orga-nens funktioner.

Användningen av mediciner-na baseras på den antroposo-fiska forskningen om samban-den mellan människan ochnaturrikena.

Guld t ex stärker hjärtat ochhjälper mot ångest, silver för-stärker regenerationen av t exslitna slemhinnor i mag/tarmka-nalen, stärker reproduktionsor-ganen och förbättrar sömnen.

Bly ger bättre koncentrationoch minne, kvicksilver hjälpermot ulcerös colit – allt i ut-spädd och totalt ogiftig bered-ning förstås.”

Läkarens mjukt mänskliga sättatt vilja hjälpa, bland annat medalla dessa örter, av vilka det finnsfler i den svenska floran än manvanligen tänker sig, är kanske denbästa medicinen, överträffandevad som vanligen bjuds på andrasjukhus.

Levertumörer, för att ta ett exem-pel, behandlas lämpligen medörtextrakt blandade med tenn, i

Väcker slumrande kraftFemton poliser med hundar gjorde chock mot det lilla företaget Stif-telsen Nordiska Laboratorier, nuvarande Weleda AB, i Järna den 24oktober 1973 och beslagtog både läkemedel och handlingar. En rät-tegångskarusell snurrade i flera år. Södertäljetraktens antroposofermed läkarlicens snubblade på licensens yttersta utkant...

...men snubblade så framgångsrikt till sist så att Södertälje kom-mun gav byggnadslov till Nordens första och ännu enda antroposo-fiska sjukhus i januari 1984, invigt 1986.

Så dags hade den etablerade läkarvetenskapens, ”skolmedici-nens”, hets mot den alternativa medicinen, antroposofernas örtmedi-cin, i hög grad ebbat ut ”efter sex socialministrar”.

Man kan symboliskt säga, att slagfältet förvandlats till ett rofylltvackert sjukhusområde med arkitektoniskt inspirerande byggnaderbland Järnaslättens enar och urbergsknallar.

Det är Vidarkliniken, med drygt sjuttio sängplatser för akutsjukvårdoch hundratalet medarbetare, varav ett tiotal läkare, godkänd ocksåsom husläkarstation. Mitt i rofylldheten intensivt pulserande vård-verksamhet.

Antroposofin är i grunden en andlig rörelse, etablerad i Antroposo-fiska sällskapet av den österrikiska Goetheforskaren Rudolf Steiner1913. Anknytning till kristendomen, och med strävan efter högre erfa-renhet genom uppövande av latenta psykiska krafter.

Ordet antroposofi kommer av grekiska antropos (människa) ochsofia (vishet). En av Steiner grundad gren av teosofin (teos: Gud).

Waldorf-skolorna följer en antroposofisk syn. Av sådana skolorfinns ett 35-tal i Sverige, och ett 45-tal förskolor. Tre Waldorf-skolorfinns i Järna, med cirka 300 och 200 och (i den nyaste) 100 elever.

Cancer- och Allergifonden ger ibland bidrag för cancerpatientersvårdbesök vid Vidarkliniken. I mars 2000 gav fonden ett bidrag på500.000 kr för klinikens vidareutveckling av behandlingsmetoderna.Cancer- och Allergifonden informerar här på några sidor om klinikensbakgrund, vårdfilosofi och verksamhet.

URSULA FLATTERS, Vidarklinikens chef, redogör intensivt för den antro-posofiska läkekonsten med dess naturmediciner, konstterapier m m.

på andlig höjd, vilar starka krafter.Latenta, i goda fall möjliga attväcka, att sättas i helande rörelse.

Mistel, johannesört, kamomill,belladonna, sikoria.

Också buskar och träd som en,björk, hagtorn.

Mineraler. Metaller.Visst finns dom till hjälp.Och för det riktiga resultatets

skull behövs också antroposofis-ka läkare och sköterskor, öppnaför engagemang, passion, religi-on, psykologi, på andlig höjd filo-sofi.

En del ”skolmedicinare” bleknarkanske över detta. Uppskattar välden djupt mänskligt engageradedoktor Ursula Flatters och denadministrativt hårt stretande sjuk-huschefen Rüdiger Neuschützinformation:

– Vi ser oss som en kompletter-ing till den traditionella vården. Vianvänder också en del traditionel-la behandlingsmetoder. Här i Jär-na och Södertäljeområdet funge-rar vi också som vårdcentral,husläkarstation och akutsjukhus.

Vidarkliniken arbetar alltså inomett brett spektrum, man kan fak-tiskt säga från själen till kalvbräss.Det är annat nu än på den jagadeTHX-doktorn Elis Sandbergs tid.

Nu jagas inte heller antroposofi-medicinen längre, det bidragsbe-hövande komplementet till skol-medicinen.

TEXT: BENGT CRAMNERFOTO: ANDREAS OGDEN

svag dos, svagare eller starkarealltefter läkarens bedömning aveffekten, av potentieringen. Underhelhetssamspelet kropp-själ-ande.

Långt inne i själen, långt uppe

10

alternativ medicin alternativ medicin alternativ medicin alternativ medicin alternativ medicin

ETT KVARTS SEKEL MED CANCERIngrid är en mästarei att söka rätt vårdmed hjälp av Urban

Min hustru Ingrid kämpar medcancer sedan 1975, med tätareåterfall sedan 1993. Vi börjademed alternativ behandling våren1995.

Vi är båda övertygade om attdessa terapier haft en stor bety-delse för Ingrids möjligheter attbekämpa sin sjukdom. De harockså bidragit till att hon trots alltmår och orkar relativt bra underdenna kamp, som fortfarandepågår.

I N G R I D B L E V S J U K år 1975,med diagnosen äggstockscancer.Hon opererades, men särskiltmycket av de stora tumörernakunde inte tas bort. Man beslöt sigför att satsa på, då mycket lovan-de, cellgiftbehandlingar.

Efter ett halvårs alcerankurerkrympte tumörerna ihop, vilketverifierades i en operation.

Behandling med alceran fortsat-te sedan i tre år.

Genom att äggstockarna togsbort vid operationen kunde vi intefå barn på det vanliga sättet.

Ingrid blev friskförklarad 1982,och vi fick då tillstånd att adop-tera barn. Vi hämtade Sunita iIndien år 1983 och sedan Kapil på

Arlanda år 1986.Hela tiden fortsatte Ingrid med

regelbundna kontroller hos läkare.I en undersökning på våren

1993 konstaterades återfall.Chocken blev svår. Man operera-de och följde upp med ett tiotalcellgiftbehandlingar (cisplatin,paraplatin).

E F T E R Å T E R FA L L E T började visöka hjälp även utanför den vanli-ga ”skolmedicinen”.

Vi läste mängder med böckerom hur människor i svårighetergenom att arbeta med sig självalyckats nå större trygghet i sina liv.

Vi läste om cancer och alternativcancervård. Vi började äta alltmervegetarisk mat.

Våra samtal med varandra för-ändrades så att vi lyssnade meruppmärksamt på varandra och såatt vi ofta talade om vad vi upp-levde som djupare mer personligasaker.

V I TA L A D E O M R Ä D S L A, skuld,personligt ansvar, hopp, gläd-jeämnen.

Naturen har alltid varit en viktig

forts sid 11

Värmebehandling är en mycketviktig detalj i vården vid Vidar-kliniken. Läkningen underlättasofta under förhöjd kroppstempe-ratur, kring 38 grader. Tempera-turhöjningen måste vara tillfällig,annars tröttas den värmeaktive-rade kroppen.

Mistelpreparatet Iscador, somvisat sig ha en klart positiv ver-kan i tumörbehandling och är enav klinikens utåt mest kända ört-mediciner, ger i sig en tempera-turhöjning.

Dr Peter Andersson från Vidar-kliniken, med lång erfarenhet avbehandling med Iscador, beskri-ver preparatet så här för Cancer-och Allergifonden.

Iscador har använts vid behandling avtumörsjukdomar sedan 1920-talet ochär idag ett högteknologiskt bearbetatmedel för injicering och säljs medsärskilt tillstånd från Läkemedels-verket. Tillverkningen sker i Schweizhos företaget Weleda.

Iscador är att betrakta som ett kom-plement till annan onkologisk behand-ling och fungerar stödjande vid strål-ning och cellgiftsbehandling.

Alla legitimerade läkare kan förskri-va Iscador och läkemedlet distribue-ras genom apoteket.

Det positiva resultatet av Iscadorbekräftas av såväl en bred erfarenhetsom en lång rad vetenskapliga under-sökningar.

Studier visar att mistelpreparat haren klart dokumenterad verkan.

Det förefaller som om denna verkaninte slår blint utan framför allt angri-per tumörceller, d v s tumörcellspeci-fikt. Dessutom framkommer allt flerfakta som pekar på att mistelextrakthar en positiv verkan på kroppensimmunförsvar.

Mistelterapi har sedan den introdu-cerades för cancerbehandling förförsta gången på 20-talet getts tilllångt mer än en miljon cancersjuka.Erfarenheten är övervägande god,biverkningarna närmast obefintliga,vid injektion under huden.

Erfarenheten visar också att Iscadorbidrar till en förbättrad livskvalitet förcancersjuka med ökad aptit, mindreillamående och smärta samt mer posi-tiv livsinställning och livsförväntan.

Mistelterapi används framför allt iTyskland, Holland, Schweiz, Österrikeoch Italien men förekommer i nästanalla i-länder.

I Sverige har Iscador funnits till-gängligt sedan 1958.

I Tyskland beräknar man att detfinns ca 10–15.000 läkare som i sindagliga gärning förskriver misteltera-pi vid tumörsjukdom. Enligt nyligenpublicerade undersökningar har drygttvå tredjedelar av alla cancerpatienteri Tyskland använt sig av mistelterpi.

MISTELMEDICINENISCADOR ANVÄNDAV D RYG M I L J O N

Problemen hopade sig överCamilla Montin-Bergenheim undernågra år på 1990-talet. Nu harhon kronisk allergi och astma.Besöken på Vidarkliniken, blandannat vid husläkarmottagningendär, gör tillvaron ljusare.

– Jag hade Vidarkliniken i bak-huvudet många år, bekanta hadeberättat. Jag tycker om deras filo-sofi om helheten. Jag har intebara fått tonikum med maskrosrotatt droppa på tungan, berberisex-trakt och andra örtmediciner. Jaghar fått så mycket annat, samta-len och den mänskliga värmen.

Camilla betecknar sig som ettkomplext fall. Hon har fått utstå såmycket. Pappans död för fyra årsen. Bilolycka i USA när hon vararton och då drabbades av för-skjutning i nackkotorna genom s kwhip-lash. Förlust i rättegång ommögel i lägenheten följt av chock-höjd hyra så hon måste flytta.Muskelspänningar. Hjärtfel, medförhöjt kolesterolvärde (ärftligtanlag). Förhöjda blodfetter. Stäm-bandsproblem.

Camilla är 170 cm lång. När honåt cortison ökade hennes vikt fråndrygt 60 kilo till 85 på tre månader.

Hon hade hobbies som dansoch akrobatik. Arbetade medsjukvård, hemtjänst och sjukgym-nastik, ville bli läkepedagog. Detsåg lovande ut. Då bildade motig-heterna kö, nu måste hon göraomstart vid 35 års ålder.

– Efter två veckor på Vidarklini-ken och två sommarmånader påGotland känns allt mycket bättre,säger Camilla, hjälpt till först-nämnda ställe med bidrag frånCancer- och Allergifonden.

Det där med Gotland må varaett tips till både antroposofiskaoch andra medicinare!

BENGT CRAMNER

CAMILLA MONTIN-BERGENHEIM och labradoren Rallap i solgasspausunder Vaxholmspromenad. FOTO: ANDREAS OGDEN

GOTLANDSMÅNADEROCH VIDARVECKORKURERAR CAMILLA

INGRID och URBAN i Sandvi-ken har i snart ett kvarts sekelfört en enveten kamp mot can-cern. Ingrid som patient ochUrban som stöd. Urban ger härCancer- och Allergifonden enfin dokumentation av sjukdo-mens och arbetets gång. Ingridbidrar på nästa sida: ”UtanUrban hade jag nog inte orkat”.

VIDARKLINIKEN. Vy från innergården med skulpturgruppen Fyra elementav Wive Larsson. Muralmålningen visar Lasarusmotivet ur Lukasevangeli-et målat av Arne Klingborg och i fonden syns delar av örtagården med deolika medicinalväxterna. Arkitekten är Erik Asmussen. FOTO: ANDREAS OGDEN

11

alternativ medicin alternativ medicin alternativ medicin alternativ medicin alternativ medicin

del i våra liv. Nu började vi gå utoch gå tillsammans och samtalaom livet och döden. Ingrid lärdesig massage

Ingrid låg efter operationen1993 en tid på Vidarkliniken i Jär-na. Den antroposofiska behand-lingen riktas här in på milt läkandeav patientens ohälsa.

Detta sker genom att patientensjälv ges tid och möjlighet att tän-ka igenom sin situation ochgenom samtal med läkare ochövrig personal.

F Ö R AT T H Ä M M A tumörtillväxt in-jiceras olika mistelpreparat somIscador över området där man harbesvären.

Vidare ges behandling med var-ma omslag, inpackningar, bad,målning, dans och sång.

Maten på sjukhuset är också endel i terapin. Den är i huvudsakvegetarisk och lagas på obespru-tade och naturligt odlade råvaror.

Ingrid har fortsatt den antropo-sofiska terapin sedan dess..

Våren 1995 upptäcktes nyatumörer, en stor komplicerad ope-ration följde. Ingrid höll på att för-blöda. Den efterföljande cellgiftbe-handlingen omfattade sex kurer.

I april samma år tog vi kontaktmed doktor Kaarlo Jaakkola, varsvitamin- och mineralkur vi fått tipsom under en vecka på reha-biliteringshemmet Furusjön i Dals-land.

Jaakkolas teori är att cancer ären förgiftnings- och bristsjukdom.

B E H A N D L I N G E N B Ö R J A R meden detaljerad blodanalys där mankontrollerar halterna av olikaämnen.

Därefter försöker man normali-sera halterna av dessa ämnengenom att äta stora doser av vita-miner och mineraler. Detta för attbygga upp ett starkt immunför-svar.

Vidare äter man också en typ avfettföreningar (neurolipidextrakt)som extraherats från nötkreaturshjärnor och ryggmärg.

Genom tillskott av detta prepa-rat kan skadade nervceller repa-rera sig själva, vilket anses som

forts från sid 10 väsentligt för att bygga uppimmunförsvaret.

I mars 1997 fick Ingrid återigenett återfall, följt av en ny opera-tion, mindre än den som gjordes1995, men jobbig. Den påföljandecellgiftbehandlingen var besvärligäven om man ganska bra lycka-des begränsa illamående ochångest.

S T R A X F Ö R E J U L E N 1998 upp-täcktes så en ny knöl, operation ijanuari 1999. Den här gångengick vi inte vidare med cellgift.Rehabiliteringen blev ändå arbet-sam, återhämtningen tog tid.

I juni 1999 visade ett cellprov påcancer igen. Ingrid opererades ibörjan av juli, i första hand för atthäva en stas på njuren. I andrahand för att skaffa tumörmassa,för att i Finland framställa vaccin(Docent Tallbergs vaccin), somsprutas in under huden och hjäl-per immunförsvaret att eliminerakvarvarande cancerceller. Opera-tionen blev komplicerad och togväldigt lång tid, men lyckadestrots allt ganska bra. Konvale-scensen blev jobbig, det tog långtid att komma tillbaka.

Vi har naturligtvis mycken brahjälp från den ”vanliga” sjuk-husvården. Den kunniga, ochmycket mänskliga, läkaren EvaSmedberg på Bollnäs Sjukhus harhela tiden stöttat på ett mycketengagerat och konkret sätt.

”Vägen till hälsa ligger iatt lösa upp de konfliktersom ligger bakom ohälsan”

Personalen på Gynkliniken iGävle har alltid tagit väl hand omoss när Ingrid behövt sjuk-hushjälp.

Värdefull hjälp har vi också fåttav dr Björn Ogéus. Ingrid och jagträffar honom tillsammans ca engång per månad på ”Smärtmot-tagningen/Pain Hospice” i Söder-hamn.

M E D S P E C I E L L T E K N I K hjälperBjörn patienten att identifiera ochbearbeta bakomliggande orsaker

till smärtan och rädslan för smär-ta. Den senare inte sällan ett stör-re problem än den förra.

V I F Å R S T O R T S T Ö D från drChristian Helmrich i Södertälje.Christian arbetar enligt den tyske

läkaren dr Hamers principer.Hamer ser människan som enhelhet, sammansatt av en fysiskoch en psykisk kropp. Den senareär en funktion av de erfarenheter,värderingar man ”äger”, samt deförväntningar man har på sig självoch omvärlden.

Ohälsa är resultat av mer ellermindre långvariga störningar påolika sätt. Vägen till hälsa ligger iatt lösa upp de konflikter somligger bakom ohälsan. Behand-lingen består av samtal, varmaomslag och spänningslösandemassagetekniker.

Sedan tre år tillbaka går Ingridpå psykoterapi två gånger i veck-an hos sin terapeut Göran, somhon känner stort förtroende för.Där har hon getts möjlighet attbearbeta allt som legat och gettsmärta och som det har varit vik-tigt att befria sig från för att orkamed att kämpa mot sjukdomen.

E N K R I S T E N T R O har vi bäggeutvecklat under de senare åren. Vihar haft stor hjälp i detta av godavänner, som 1993 lät oss kommamed i en samtalsgrupp. Där kan viprata om nästan allt. Vi delar småoch stora svårigheter och ävenglädjeämnen.

Detta är något vi skulle unnaalla människor. Att ha en gruppdär man kravlöst kan diskutera all-varliga frågor på ett vuxet sätt.

Sjukhusprästen Mats Johans-son i Gävle har också hjälpt ossmed tron. Vi träffar båda, var ochen för sig, Mats regelbundet. Hanhjälper oss både med världsligaoch religiösa frågor.

Vi har haft stora kostnader förkampen mot Ingrids sjukdom.Sedan 1995 har vi haft utgifter påcirka 40.000 kr per år för de olikaterapierna.

En komplikation har tillstött närdet gäller dr Jaakkolas behand-ling. Han är stark motståndare tillamalgam och hävdar att amal-

gamförgiftning bidrar till att sättaner immunförsvaret. Han före-språkar amalgamsanering som endel i behandlingen.

Ingrid sanerade sina tänder,d v s tog bort ett tiotal amalgam-fyllningar, i Uppsala år 1997.

Bland annat detta ogillas av Soci-alstyrelsen som dragit in Jaakko-las legitimation i Sverige.

Vi måste därför åka till Helsing-fors för konsultationer och förinköp av vissa preparat, som tidi-gare kunde fås på Jaakkolas mot-tagning i Stockholm (som numeraär stängd).

V I VA R I H E L S I N G F O R S senast ijuni 1999 och planerar ett nyttbesök. Bidraget som vi kommeratt få från Cancer- och Allergifon-den har vi tänkt använa för attfinansiera resa, läkararvode, labo-ratorieundersökningar, vitamineroch mineraler.

Vad gäller den antroposofiskabehandlingen så har vi upprätthål-lit kontakten med den läkare, somförst tog hand om Ingrid påVidarkliniken, och som Ingrid ficken mycket bra kontakt med, drMartin Reder. Sedan 1998 arbetardr Reder inte längre på klinikenutan driver privatklinik i Järna.

Ingrid och jag har, trots sjukdo-mens ständiga skugga, ett bra livtillsammans med våra barn.

Vi gör båda vad vi kan för att detska fortsätta så.

Mycken god hjälp har vi avnämnda (såväl som icke nämnda)duktiga specialister av olika slagsamt av andra goda medmänni-skor och vänner.

Lika litet som någon annan kanvi med säkerhet säga någotbestämt om framtiden. Med egetbeslutsamt arbete, och med Gudshjälp, så strävar vi efter attödmjukt ta emot en dag i sänderoch ser oftast med förhoppningfram mot nästa.

URBAN

Urban:Ingrid och jag har, trots sjukdomens ständiga skugga, ett braliv tillsammans med våra barn. Vi gör båda vad vi kan för attdet ska fortsätta så. Mycken god hjälp har vi av nämnda(såväl som icke nämnda) duktiga specialister av olika slagsamt av andra goda medmänniskor och vänner. Lika litet somnågon annan kan vi med säkerhet säga något bestämt omframtiden. Med eget beslutsamt arbete, och naturligtvis medGuds hjälp, så tar vi ödmjukt emot en dag i sänder och sermed glädje fram mot nästa.

”Med hjälp av Gudoch alla andra goda”

Ingrid:Min make Urbans helhjärtade stöd och engagemang under dehär åren har betytt väldigt mycket. Jag tror inte jag skulle haorkat söka och gå alla dessa olika vägar på egen hand. Jag trorockså att om ens partner följer med på resan, så ger det energii form av både kraft och styrka till både den sjuka och den somgår bredvid. Den närhet och den kärlek min man vågat ge migär en mycket bra medicin, receptfri och fri från biverkningar, ochdet är ett viktigt komplement till alla övriga aktiviteter vi hållerpå med.

”Urban är en riktigalternativ medicin”

”Vi strävar efter att ödmjukt ta emot en dag i sänder”

ANTROPOSOFERNA:”Vi är ett komplement

till skolmedicinen”

EVA KLASSON WEHLER,född i Nynäshamn 1956.utbildad till organiskkemist vid Stockholmsuniversitet. Forskarstu-dier vid avdelningen förkemi inom omgivnings-toxikologiska arbets-gruppen vid Wallenberg-laboratoriet, numera in-stitutionen för Miljökemi.Efter disputationen 1989fortsatt forskning inominstitutionen. 1994 er-hölls docentkompetens.Sedan 1997 forskning pådeltid vid Miljökemi. Sek-tionschef för Biotrans-formation hos Astra-Zeneca. Familj man ochtonårig son.

GUNILLA LINDSTRÖM är fin-landssvenska, född iHelsingfors den 3 augus-ti 1949. Utbildat sig tillorganisk kemist vid Hel-singfors universitet på70-talet. Filosofie doktori kemi vid Umeå universi-tet på 80-talet. Bodde un-der 80- och 90-talen iUmeå samt i USA.

Verksam i dag somforskningschef vid av-delningen för miljömedi-cin vid Statens Instituttfor Folkehelsa i Oslo,samt som docent vidlaboratoriet för analytiskkemi vid Helsingfors uni-versitet. Familjen bestårav tre vuxna barn, somdelar hennes intressen imiljö- och hälsofrågor.

12

– Det är rena rama nyfikenheten,säger docent Gunilla Lindströmsom djupaste förklaringen till atthon den 11 april 2000 kunde mot-ta 250.000 kronor, halva det Miljö-medicinska Priset. Priset, somCancer- och Allergifonden delar utsom uppmuntran till spjutspetsarinom miljömedicinsk forskning.

Som tioårig Helsingforsflicka varGunilla redan humanistiskt inrik-tad. Drömde om att få arbeta påbibliotek, plöja igenom hyllorna,låna ut en och annan bok.

I stället blev hon ett levandeuppslagsverk i kemi, flygandemellan jobben som forskningschefi miljökemi vid Folkehelsa i Oslo,docent i analytisk kemi i Helsing-fors, och hemmet i Umeå, hennesfasta punkt när hon medverkar iÖrebrodocenten Lennart Hardellsstora forskarlag som spårar miljö-gifter och främst bekämpar can-cer.

Hon har en given forskarplatsvid Umeå universitet, där honinnehaft en docentur i miljökemioch där hon 1988 disputerade fördoktorsgraden med en avhandlingsom visade att svenska spädbarnvia modersmjölken intog mycketmer dioxiner än vad Världshälso-fonden WHO uppsatt som ytterstagräns.

Avhandlingen blev ett tungtvägande inlägg i diskussionenkring dioxinlika föroreningar i mil-jön.

– Det är mycket glädjande attse, säger Gunilla Lindström, att deansträngningar som gjorts av fors-kare, organisationer, myndigheteroch enskilda personer lett till atthalterna av dioxiner och andramiljögifter sjunkit kraftigt i miljön

och i modersmjölken, ända ner tillomkring 50 procent sedan 1980-talet.

Ett nytt allvarligt miljöhot utgörflamskyddsmedlen, t ex bromera-de difenyletrar. Genom sin forsk-ning har Gunilla Lindström visatatt mätbara halter finns i densvenska befolkningen. Färskaresultat visar att dessa kemikalierökar risken för lymfkörtelcancer(non-Hodgkin lymfom).

Bromerade difenyletrar liknardet ökända miljögiftet PCB. I enartikel på DN Debatt i oktober1999 pekade Gunilla Lindströmoch medarbetare på att krafttagmåste vidtas för att förhindra ytter-ligare spridning av bromeradeflamskyddsmedel till miljön. Slamfrån avloppsreningsverk är enspridningskälla.

För första gången rapportera-des i artikeln mätbara halter avbromerade difenyletrar i svenskabaslivsmedel.

Efter artikeln har LRF rekom-menderat Sveriges bönder att intelängre ta emot slam på sina går-dar.

När det gäller Europa betyderEU mycket i det här samman-hanget.

Genom WHO arbetar FN globaltmed på sina håll mycket allvarligaproblem.

Ett 40-tal länder med USA ochJapan i toppskiktet gör riktigt akt-ningsvärda insatser mot det storavärldsomspännande hot som mil-jöföroreningarna utgör. Belgienoch Holland hamnade en tid påden motsatta sidan.

Våren 1999 drabbades Belgienav en dioxinskandal med förgre-ningar till Holland. Höga halter avdioxiner och PCB påvisades i livs-medel som ägg, kyckling, fläskoch nötkött. Intag av ett enda äggmedförde att gällande gränsvärdeför dioxiner kraftigt överskreds.

Föroreningarna kunde spåras tilldjurfoder från en fabrik. Sannolikthade transformatorolja använtssom bindemedel i fodret. Oljan varkraftigt förorenad med PCB ochdioxiner.

Händelsen ledde till exportför-bud av ett flertal belgiska livsme-del och har allvarligt skadattrovärdigheten hos livsmedelspro-duktionen och tillsynsmyndighe-ten i Belgien.

LRF:s agerande i den svenskaslamfrågan får ses mot dennabakgrund.

Svenska staten förbjöd använd-ningen av insektsgiftet DDT i bör-jan av 1970-talet efter miljölar-men.

Öppen skärgård, fria fåglar ochfängslande deckare hör till detsom ger Cancer- och Allergifon-dens miljöpristagare Eva KlassonWehler behövlig fritidsdistans tillarbetet inom organisk kemi påmiljögifternas ganska farofylldafält. Där föralldel skärgård, fåglaroch deckarförfattare med flera ärintressanta ur en annan synvinkel

”Rena rama nyfikenheten”styrde Gunillas yrkesval

forts sid 14

ÄNTLIGEN KVINNLIGT INSLAG i raden av forskare som tilldelats MiljömedicinsGUNILLA LINDSTRÖM och EVA KLASSON WEHLER delade på priset och prispesig om flamskyddsmedel. Inga flamskyddsmedel brann men det gjorde BIRGERPristagarna strålade, liksom LENNART SPARELL, fondstyrelsens vetenskapligtLINDSTRÖM, KLASSON WEHLER och SPARELL.

Gunilla Lindström

PBDE härmar hormoner,

PRISTAGARNAbeskrivna av

Bengt Cramner

och fotograferade av

Andreas Ogden

Organisk keFältbiologe

13

Kommentar till priset

Miljödebatten i världen fick sin egentliga start med RachelCarsons bok Tyst vår som utkom1962. I boken beskrevsför första gången hur kemikalier som människan använderi olika sammanhag kan spridas till miljön och bli till en faraför alla levande organismer inklusive människan själv.

Boken väckte stor uppmärksamhet och bidrog till ökatmiljöintresse hos den breda allmänheten.

I Sverige fick vi under 1970-talet den stora Hormoslyrde-batten. Allmänheten ifrågasatte skogsbolagens besprut-ningar medan myndigheter, som Naturvårdsverket, ochmånga forskare stödde bolagen.

Under 1990-talet har miljödebatten till stor del tystnat trots att tidiga-re miljöproblem inte försvunnit och nya har tillkommit.

Anslag från olika fonder med insamlade medel från allmänhetenoch statliga bidrag till miljöforskning har kraftigt minskat och olikaforskare har mött betydande svårigheter att finansiera sin forskning.

Betydelsen av Cancer- och AllergifondenBildandet av Cancer- och Allergifonden 1994 var en framsynt hän-delse ägnad åt att fylla svackan inom resurser för forskning om sam-banden mellan miljö, cancer och allergi, men även för att ge bidragtill dem som drabbas av dessa sjukdomar.C A N C E R O C H A L L E R G I F O N D E N S unika satsningar på miljöforsk-ning, ofta inom nya fält som inte kunnat finansieras på annat sätt, harmed tiden burit frukt.

Påverkar hälsan från fosterstadietEtt aktuellt exempel är påvisandet av bromerade flamskyddsmedelsom ett miljö- och hälsoproblem.

Dessa kemikalier, har liksom PCB, egenskaper som gör dem an-vändbara vid tillverkning av olika produkter för att förhindra att branduppstår vid upphettning. De kan ingå i t ex textilier, TV-apparater,datorer och mobiltelefoner.

Medaljens baksida är att både bromerade flamskyddsmedel ochPCB har visat sig vara miljöfarliga genom att de är svårnedbrytbaraoch anrikas i det ekologiska systemet. Genom maten hamnar de slut-ligen hos människan, men även andra exponeringsvägar finns.Tyvärr har dessa ämnen ett flertal giftiga egenskaper som påverkarmänniskans hälsa från fosterstadiet och framåt.

Stora insatser inom miljöforskninngGenom instiftandet av Miljömedicinska Priset har Cancer- och Aller-gifonden velat uppmärksamma forskare som gjort stora insatserinom miljöforskningen med anknytning till människans hälsa. Å R E T S B Ä G G E P R I S TA G A R E har bl a ägnat sig åt ett nytt och myck-et aktuellt forskningsområde, d v s hur vi exponeras för bromeradeflamskyddsmedel och vilka hälsorisker som kan finnas.G U N I L L A L I N D S T R Ö M har i sin forskning visat att en typ av brome-rade flamskyddsmedel (TBDE) numera återfinns i den svenskamaten och att det ökar risken för lymfkörtelcancer.

Demontering av elektronisk utrustning medför risk för exponeringför bromerade flamskyddsmedel, troligen främst genom det dammsom finns i apparaten och som kan inandas.E VA K L A S S O N W E H L E R har i sin forskning visat att detta är en verk-lig risk och att ytterligare forskning krävs för att skydda både männi-skan och miljön.

Eftersom det i de svenska hushållen och i företagen finns ett bergav flamskyddad elektronisk utrustning som måste tas om hand underde närmaste 10–20 åren i samband med skrotning, är både GunillaLindströms och Eva Klasson Wehlers forskning exempel på framsyntforskning för att lösa de många problem som återstår.

LENNART HARDELLDocent, överläkare,

onkologiska kliniken,Regionsjukhuset Örebro

än den glada friluftsmänniskans.Eva har forskat om PCB och

PBDE, gamla och nya miljögiftersom liknar varandra.

PCB framställdes 1929 och harfrämst efter andra världskrigetanvänts i stor utsträckning somtransformatorolja, i elkablar, fog-massor osv.

Efter miljöstormen på 1960-taletmed de första observationerna avökande halter i näringskedjan, för-bjöds användningen under 1970-talet.

Bromerade flamskyddsmedel(PBDE) har i stället blivit nutidens”PCB-gissel”.

Halterna stiger i t ex moders-mjölk med befarade ekologiskarisker och påverkan av männi-skans hälsa.

Hur farlig är PCB-metaboliter-nas (nedbrytningsprodukter frånPCB) påverkan på sköldkörteln?Hur mycket farligare är miljögiftetPBDE, som ännu mer än PCBkonkurrerar med sköldkörtelhor-monet och hotar att inverka på detnaturliga hormonets funktioner, tillskada för människan.

Som ung var Eva KlassonWehler engagerad i Fältbiologer-na. Eva, född i Nynäshamn, boen-de i Tyresö, valde naturveten-skaplig gymnasielinje och sedanämnet organisk kemi vid Stock-holms universitet. Efter fil.kand.-examen kom hon in i den miljöke-miska arbetsgruppen vid Wallen-

berg-laboratoriet, sedermera Mil-jökemi. Forskning inom organiskkemi med miljöinriktning ochsamarbete med biologer, det varsom en dröm som gick i uppfyllel-se, tyckte Eva.

Man studerade hur miljöförore-ningar, huvudsakligen PCB, ochderas nedbrytningsprodukter bil-dar hormonhärmande substansersom riskerar störa organismer.Studierna av detta lade grundenför Evas doktorsavhandling 1989.

I samarbete med holländska

Eva Klasson Wehler

forts sid 14

Utforskare av flamskyddsmedelfick Miljömedicinska priset

ka Priset av Cancer- och Allergifonden! Och det blev två kvinnor på en gång,engarna 500.000 kr i Nubiska rummet i riksdagshuset den 11 maj 2000. Det rörde

R SCHLAUG, miljöpartiets språkrör, prisutdelare som talade med välkänd låga.t sakkunnige, som presiderade vid sammankomsten. På bilden fr v SCHLAUG,

hotar hälsan

emi med biologikontaktn Evas dröm blev sann

14

Under 1970-talet rasade hormos-lyrdebatten som värst i Sverige.Olika miljögrupper, t ex i Torsbyoch Jutis, visade på cancerriskeroch missbildningar.

Hormoslyr var förorenat meddioxiner och detta ledde till attmedlet förbjöds 1975. Även ommyndigheterna misstrodde miljö-gruppernas påståenden så hartiden gett dessa grupper rätt. Härvar befolkningen mer framsynt änmyndighet och skogsindustri.

Även klorfenoler som fanns it ex impregneringsmedlet Cupri-nol förbjöds 1977. Klorfenolernavar förorenade med dioxiner ochär cancerframkallande.

Dioxiner i klorblekt papper är ettannat område där miljökemin iforskningen lett till kraftiga be-gränsningar. Även här var allmän-heten pådrivande genom köpmot-stånd gällande klorblekt pappersom innehåller dioxiner.

– Om vi inte jobbat som vi mil-jökemister gjort i vår forskningt ex ute i naturen hade kanskebåde säl och havsörn varit utrota-de. Bara tio procent av havsörns-äggen gav ungar i början på 80-talet och sälbeståndet var svagt.

Man får tacka för att den ungaGunilla inte hamnade i dröm-jobbet på biblioteket. Nu är honi stället representerad där avpublicerade vetenskapliga artik-lar.

Pristagare Gunilla...forts från sid 12

Bromerade flamskydds-medel är ett samlings-namn på en heterogengrupp kemikalier som hardet gemensamt att deinnehåller bromatomer ochatt de ska förhindra, ellerbromsa, brandutveckling.

Flamskyddsmedel användsi många olika material, van-ligtvis i olika polymerer,plaster såsom höljen tilldatorer, kretskort ochskumplast men också texti-lier flamskyddas. I datorhöl-jen kan upp till 30 procentav plasten utgöra flams-kyddsmedel. Det finns ock-så mossa till advents-ljusstakar som säljs medetiketten ”flamskyddad”.Vissa flamskyddsmedelbinds in i polymeren me-dan andra är inblandade,s.k. additiv. De polybrome-rade difenyletrar (PBDE)som vi mottagare av Miljö-

medicinska Priset studerathör till den senare kate-gorin.

Flamskyddsmedel användsför att man vill minska ris-ken för att brand ska upp-stå. Om en gnista uppstår,eller värme utvecklas somhotar utvecklas till brand,så förhindrar de tillsattaflamskyddsmedlen dettagenom att falla sönder och”kväva” den begynnandebranden. Brom och klora-tomer är bra på att bromsabrandutveckling och finnsdärför ofta i flamskydds-medel.

Hur sprids då bromeradeflamskyddsmedel från sinfunktionella plats i t ex endator eller ett tygstycke tillmiljön?

Ämnena är bara blandademed materialet, t ex plas-

ten. Med tiden kan de flyt-ta – migrera – från detmaterial de ursprungligenblandades i. T ex kan deavdunsta – d v s flyta överi luften, eller följa partiklarut i luften.

Har du nå´nsin hittat engammal sladd? Somspricker sönder när du tar iden? Då har mjukgöraren,ett annat tillsatsämne iplast, lämnat plasten.

På samma sätt kan flam-skyddsmedlen lämna sittmaterial, plast, textil etc –även om det går långsamt.

Väl ”på vift” kommer flam-skyddsmedlen att ”uppsö-ka” fettrika miljöer, t ex fetaytor på partiklar. Partikelnkan följa med luften vidinandning, eller sväljas –och så har ämnet hamnat ikroppen på en människa.

Om den inte lätt ochbehändigt försvinner urkroppen ”den naturligavägen” kommer den attkunna lagras i fettrika väv-nader.

Det är vad som händermed klassiska miljögiftersom PCB och DDT – ochmed PBDE.

Om flamskyddsmedlet påsin partikel istället sprids uti naturen – och eftersommiljöföroreningar bryts nedmycket långsamt kan deöverleva länge – kan demed tiden nå olika orga-nismer i miljön.

Den första organismenkanske är en plankton –som äts upp av en mycketliten fisk – som äts upp aven större fisk – som såsmåningom växer till sigoch blir uppäten av en säl

eller en människa.

Flamskyddsmedel fyller enviktig funktion när debromsar och till och medförhindrar brandutveckling.Det kan rädda mångamänniskoliv.

Men när de hamnar på felplats – ute i naturen – kande komma att utgöra etthot på sikt.

Det är därför viktigt att vianvänder rätt sorts flam-skyddsmedel – och undvi-ker dem som kan lämnat ex plasten och som kanutgöra risker för oss män-niskor och för ekostyste-met.

EVA KLASSON WEHLER

Flamskyddsmedel – livräddare och hot

toxikologer fann gruppen attsköldkörteln och de av sköldkör-teln delvis beroende könskörtlar-na påverkades av nedbryt-ningsprodukter från PCB. Hor-monsystemen kunde störas avmiljögift, hotande normala funktio-ner bl a på reproduktionen. Sär-skilt känsliga är foster om mam-man exponeras.

Eva Klasson Wehler fick docent-kompetens 1994 och fortsatteforskningen inom Miljökemi. Numed ökat fokus på miljögiftetPBDE – bromerade difenyletrar –som har ännu större likhet medsköldkörtelhormon än vad PCBhar. PBDE kan således utgöraännu större risk för hormonrubb-ningar.

– Sedan vi upptäckt miljögifterfrån bromerade flamskyddsmedeli blod studerade vi yrkesgruppersom kontorister med datorarbete,tekniker som demonterar gamladatorer, och lokalvårdare, berät-tar Eva Klasson Wehler.

Vi fann klart förhöjda halter hosdem som demonterar datorer, tro-ligen genom det damm fråndatorn de andas in. Vi planerarnya studier av giftnivåer och häl-soeffekter. Det finns mycket bro-merade flamskyddsmedel ianvändning runtom i samhälletsom skydd mot brand. Gifternaläcker ut vid användning ochsprids i miljön. Vi får i oss dessaämnen framförallt via födan menockså genom yrkesmässig expo-nering.

Pristagare Eva...forts från sid 13

EVA KLASSON WEHLER och GUNILLA LINDSTRÖM

Lokalvårdare är enutsatt grupp

Örn och säl varnära att utrotas

Vega Fotosätteri AB – PrePress

Vegagatan 8 · 113 29 Stockholm

Tel. 08-34 34 60 · Fax 08-31 29 56

E-post: vegapress@swipnet.se

VEGA

Trots att det rör sig om stickprovvisar resultaten att faran med kon-sumtion av fet Östersjöfisk inte äröver. Intag av 100 g sill ger tillskottav enbart PCB på 72 ng/kgkroppsvikt till en person somväger 60 kg. Det verkliga intagetär högre eftersom vi inte analyse-rade alla varianter av PCB.

Detta intag skall jämföras medhur mycket mödrar med skadadefoster fick i sig genom maten.Effekter på foster och barn sågsvid dagligt intag på 140–900 ng/kgkroppsvikt hos modern, d v s inteså mycket mer än våra beräkning-ar visar för konsumtion av 100 gsill.

Polybromerade difenyletrarhar sedan 1970-talet an-vänts i stigande utsträck-ning som flamskydds-medel, d v s för att för-hindra eller fördröja attbrand uppstår, i bl a elek-tronisk utrustning somminiräknare, telefoner,plasthöljen till datorer ochkretskort. Andra använd-ningsområden är plaster,färger, textilier, isolerings-material, kablar, elskåpoch golvbeläggningar.

Enligt uppgifter från industrin harbromerade flamskyddsmedeläven använts vid borrningar i gru-vor och oljeutvinning till havs.

Redan 1981 påvisades polybro-merade difenyletrar i fisk från densvenska västkusten. Sedan desshar förekomst rapporterats blandannat i säl, musslor och älg.

I samarbete med docent GunillaLindström och medarbetare vidinstitutionen för miljökemi vidUmeå universitet rapporteradevår forskargrupp 1997 påvisbarahalter hos människan i våra studi-er om sambandet mellan miljögif-ter och cancer med Cancer- ochAllergifonden som huvudsakligfinansiär.

A N A LY S E R N A sker vid institutio-nen för miljökemi vid Umeå uni-versitet under ledning av docentGunilla Lindström och docent Bertvan Bavel.

Undersökningar har dessutomvisat att halten av polybromeradedifenyletrar i svensk modersmjölkfördubblas vart 5:e år, d v s enmycket oroande utveckling.

Dessa ämnen liknar PCB ochhar likartade hälsoeffekter.

För både PCB och polybromera-de difenyletrar har vår forskar-grupp påvisat ökad risk för lymf-körtelcancer (non-Hodgkin lym-fom). Våra resultat tyder på sam-verkan med ett virus, Epstein-Barr

Polybromerade difenyletrar= samlingsnamn för en gruppflamskyddsmedel som innehål-ler brom. Dessa har i stigandeutsträckning använts sedanbörjan av 1970-talet i en mängdvaror.

TBDE = en typ av polybromera-de difenyletrar.

PCB = polyklorerade bifenylersom på grund av värmebestän-dighet och mjukgörande egen-skaper använts främst i trans-formatorer men även i t exelkablar och fogmassor. Synte-tiserades 1929 och fick störstanvändning efter 2:a världskri-get fram till förbudet i mitten av1970-talet.

DDE = långlivad nedbryt-ningsprodukt av insektsgiftetDDT som använts sedan 2:avärldskriget. Förbjöds i Sverigei början av 1970-talet. Halternahar därefter sjunkit i miljön iSverige. Används fortfarande iett flertal länder för att t exbekämpa malariamygg.

HCB = hexaklorbensen haranvänts i jordbruket mot svampi grödor, kan bildas som förore-ning vid tillverkning av vissakemikalier. Används inte längrei Sverige.

OLIKA MILJÖGIFTER SOM ÅTER-FINNS SOM FÖRORENINGARHOS ALLA SVENSKAR:

Bromerade flamskyddsmedel gift i maten

ter i den svenska befolkningen.För bromerade flamskyddsmedelfinns dessutom andra, dåligtutforskade exponeringsvägar. Vidt ex demontering av datorer kanexponering ske genom det dammsom har ansamlats i datorn ochsom vid skrotning virvlar upp i luf-ten. Även flamskyddsbehandladetextilier kan sannolikt bidra tillexponeringen, t ex genom hud-kontakt.

För att få ett begrepp om inne-hållet av några kända miljögifter isvensk mat idag gjorde vi stick-provsundersökning av åtta livsme-del. Livsmedlen valdes med hän-syn till vad som vanligen konsu-meras. Av fisk analyserades mus-keldelen och vaxskiktet togs bortfrån osten.

D E M I L J Ö G I F T E R vi undersöktevar PCB (summan av nio olikavarianter), DDE (nedbrytningspro-dukt av insektsgiftet DDT), hexa-klorbensen (HCB, tidigare använtsom bekämpningsmedel och bil-das vid förbränning) och bromeratflamskyddsmedel (TBDE).

Eftersom dessa miljögifter ärfettlösliga anger vi uppmätt fetthalti de olika livsmedlen.

Mängden miljögift mäts i ng/gfett (ng=0,000000001 gram), d v smiljarddels gram.

Intaget vid konsumtion av 100 gav respektive livsmedel anges.

Samtliga resultat bygger på ettenda prov varför variation kan fin-nas vid upprepad provtagning.Resultaten får ses som en finger-visning om de halter som kan fin-nas i våra livsmedel.

Av resultaten framgår att halter-na av de olika miljögifterna är isamma storleksordning i kött ochmejerivaror. Kravost skiljer sig ej idetta avseende från vanlig ost, vil-ket ej heller är att förvänta. Skälettill att använda sig av kravmärktalivsmedel är snarare att undvikaresthalter av de bekämpningsme-del som används idag.

H A LT E R N A I M A R G A R I N är lågavilket beror på att det är en vege-tabilisk produkt.

Anmärkningsvärt höga halterpåvisas i sill, något lägre i ström-ming.

Intag av olika miljögifter vid konsumtion av 100 g avrespektive födotyp. 1 ng = 1 miljarddels gram

Föda Fetthalt PCB DDE HCB TBDEFläskfärs 12 % 44 ng 25 ng 7 ng 1,0 ngNötfärs 8 % 37 ng 38 ng 5 ng 0,8 ngSmör 71 % 210 ng 160 ng 140 ng 2,8 ngMargarin 66 % 3,3 ng 1,3 ng 1,3 ng 0,7 ngOst 32 % 110 ng 150 ng 51 ng 9,6 ngOst, krav- 30 % 96 ng 75 ng 51 ng 12 ngmärktSill 1,6% 4.500 ng 530 ng 45 ng 120 ngStrömming 2,0% 1.600 ng 2.400 ng 56 ng 120 ng

virus, vid uppkomsten av lymfom.

B I D R A G E T från Cancer- ochAllergifonden gör att vi kan fort-sätta dessa studier.

M AT E N S VA R A R för cirka 95 pro-cent av exponeringen av miljögif-

I undersökningar som be-drivs med stöd av Cancer-och Allergifonden har fors-kare vid Regionsjukhuset iÖrebro och Institutionen förMiljökemi vid Umeå univer-sitet redan tidigare funnit ettsamband mellan miljögifter-na PCB och klordan ochnon-Hodgkin lymfom. Studi-erna har nu utvidgats till attäven omfatta vissa flam-skyddsmedel, som liknarPCB. Resultaten visar ökadrisk för lymfom även fördessa kemikalier men ävenatt de är nya miljögifter somåterfinns i våra baslivsme-del. Resultaten presenterasav

LENNART HARDELLDocent, överläkare,onkologiska kliniken,Regionsjukhuset Örebro

Vår exponering via maten för miljögifterna TBDE, HCB,DDE och PCB vid konsumtion av 100 gram av åttavanliga livsmedel åskådliggörs nedan (1 ng = 0.000000001 g = 1 miljarddels g)

Sillen leder ”PCB-ligan”

15

16

Bo Lundbäck:

A L L E R G IInsjuknande i astma

BO LUNDBÄCK, docent, forskar vid Lung- och Klimatprogrammet hosArbetslivsinstitutet i Solna och leder internationell projektgrupp. Härfotograferad på bron över Klara sjö i Klarabergsviaduktens förläng-ning. Pollenmiljö mitt i Stockholm. I bakgrunden Stadshuset.

FOTO: ANDREAS OGDEN

Epidemiologiska studier ger kunskap om sjukdomars före-komst, omfattningen av nyinsjuknande och tillfrisknande.Dessutom ger de kunskap om vilka faktorer som kan sättas isamband med insjuknande och tillfrisknande.

OLIN-studierna brett program i norrEtt av de större epidemiologiska projekten om astma och allergier i värl-den pågår sedan 1985 i norra Sverige och benämns OLIN-studierna.

Benämningen OLIN står för Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten. Medobstruktiv avses att luften hindras i passagen ut eller in från lungorna tillföljd av olika sjukdomar.

Studierna är uppbyggda som ett nätverk mellan forskare från Arbets-livsinstitutet i Stockholm, Umeå Universitet och Norrbottens läns lands-ting.

Yttersta målsättning är att finna åtgärdbara riskfaktorer för tillståndensuppkomst.

Flera urval ur befolkningen i Norrbotten följs i tiden, och totalt 40.000personer medverkar på olika sätt i OLIN-studierna.

Ny doktorsavhandling

Studierna ledde fram till en ny doktorsavhandling i december 1999, dåEva Rönmark framgångsrikt försvarade sin avhandling inom ämnesom-rådet lungmedicin vid Umeå Universitet.

Avhandlingen gällde omfattningen av insjuknande i och tillfrisknandefrån astma och faktorer som påverkar insjuknande och tillfrisknande.Två stora urval av befolkningen, en bestående av skolbarn och en avmedelålders och äldre, hade studerats inom ramen för avhandlingen.

Avhandlingens urval bland vuxna utgjordes av OLIN-studiernas förstaurval ur befolkningen, som 1986 bestod av alla 6 .610 personer som varfödda 1919–20, 1934–35, och 1949–50, och som bodde i åtta för Norr-botten representativa områden. En skriftlig enkät 1986 om symptom ochsjukdomar i luftvägar, yrke och rökvanor följdes upp med intervjuer, lung-funktionsprover och läkarundersökningar syftande till att utvärdera resul-tatet av enkätuppgifterna.

Eva Rönmarks avhandling baserades på uppföljningsstudier av dessasamt på studier av barn.

Studier av astma hos vuxna och barn

En första uppföljningsstudie inom OLIN-studierna genomfördes 1992och en andra 1996. Medverkan var mycket god, 86–88 procent.

Resultaten visade att bland vuxna hade 4–5/1.000/år fått diagnosenastma under perioden 1986–1996, men att hälften av dem med ny ast-ma antingen hade annan luftvägssjukdom eller symptom som vid astmaredan vid observationstidens början.

Studien bland barn innefattade alla 3 .525 barn i Kiruna, Luleå ochPiteå som 1996 gick i grundskoleklasserna 1 och 2. De var således7 respektive 8 år gamla.

Första ledet i studien var en enkät riktad till föräldrarna, som besvara-des av målsman till hela 97 procent av barnen.

Dessutom inviterades barnen i Kiruna och Luleå till pricktest för under-sökning om de var allergiska. 2 .149 barn testades.

En kontrollundersökning av enkätstudiens resultat genomfördes ocksåbland astmabarnen och de barn som uppgetts ha besvär som vid astma,men som inte hade blivit diagnostiserade med astma av olika anled-ningar.

En uppföljningsstudie gällande innehållet i enkäten till föräldrarna hargenomförts årligen.

Bland barnen insjuknade 1/100/år i astma.

Som viktiga riskfaktorer för astma framhölls iEva Rönmarks doktorsavhandling i decem-ber 1999 särskilt astma i den närmaste släk-ten, bland vuxna pågående eller tidigare rök-ning, och kvinnligt kön. Riskfaktorer för ast-ma bland barn var allergi, astma i den när-maste släkten, låg födelsevikt, luftvägsinfek-tioner under småbarnsåren, amning kortaretid än 3 månader, rökande mamma samtaktuella eller tidigare fuktskador i hemmet. Ismåbarnsåren var astma vanligare blandpojkar.

Kvinnligt könen riskfaktor

I Norrbottensstudierna var tillfrisknandet från1986 till 1996 bland de vuxna som hade ast-ma 9 %, mindre än 1 % per år, medan 10 %av barnen i 8–9 årsåldern som hade astmahade blivit besvärsfria under loppet av ett årutan att behöva ta astmamedicin.

Tillfrisknande från astma

doktorsavhandling (se krönikan) konstatera-des att 21 % av barnen i klasserna 1 och 2 iskolorna i Luleå och Kiruna var allergiskaenligt pricktest. Tydliga riskfaktorer var aller-gi i släkten och boende i stad.

I Eva Rönmarks

I litteraturen om allergi finner man ofta attbröstmjölk skyddar mot allergi. Ytterst fåvetenskapliga studier har kunnat påvisa det-ta med vetenskaplig giltighet. Istället tyderflera undersökningar på att bröstmjölk skyd-dar mot astma, men kanske inte mot allergi.I bl a Norrbottenstudierna framgår attamning skyddar mot astma.

Amning och allergi

Flera studier, inkluderande både PeterPlaschkes och Eva Rönmarks, se annanplats, har visat att de som vuxit upp medpälsdjur i hemmen mindre ofta utvecklatallergi mot pälsdjuren än de som aldrig haftpälsdjur hemma.

Pälsdjur och allergi

I en aktuell jämförande studie om astma och allergi bland vuxna mellan Estland, Finland ochSverige framgår att symptom som är vanliga vid astma uppträder hos i stort sett sammaandel av befolkningen i de tre länderna, men är något vanligare förekommande i Estland äni de två andra länderna, däremot är förekomsten av astma som diagnostiserats av läkarebetydligt ovanligare i Estland. Orsaken kan mycket väl vara annorlunda diagnostiska tradi-tioner mellan Estland å ena sidan och Sverige och Finland å andra sidan

Mer astma i Estland än iSverige och Finland

ANN-CHRISTIN JONSSON, Boden,forskningsassistent vid OLIN-STUDIERNA.

17

I Peter Plaschkes doktorsavhandling ”Aller-gie sensitisation and asthma in Swedishadults” hösten 1999 vid Göteborgs universi-tet konstaterades stor förekomst av typ-1-allergi, den allergi som förekommer vid aller-gisk snuva och ofta vid astma, i Göteborg,Uppsala och södra Västerbotten med Umeå.C:a 35 % i åldrarna 20–44 år befanns varaallergiska mot minst ett vanligt allergen isamtliga tre områden. Vanligast var allergimot katt och hund.

Allergi bland vuxna

i samverkan mellan Miljömedicin på Karo-linska sjukhuset och Arbetslivsinstitutet omallergen i skolmiljö framgår klart att halternaav allergen mot katt i klassrummen är direktrelaterat till antalet barn med pälsdjur hem-ma. Försök med ökad städning i skolan utföllinte framgångsrikt och allergennivåerna kun-de inte påverkas.

I en studie iStockholm

Varför astma och allergiuppstår är ännu inte käntVarför astma och allergi uppstår är inte känt. Däremot är en hel del avmekanismerna om hur de två tillstånden utvecklas kända.

N Ä R D E T G Ä L L E R den vanligaste formen av allergi, s k typ-1-allergi,har människan utvecklat ett reaktionsmönster mot ämnen som ärvanligt förekommande i naturen och i vår miljö, som pollen från gräsoch vissa lövträd samt ämnen innehållande äggvita från pälsdjur somkatt, hund, häst och t ex marsvin.

D E A L L E R G E N A Ä M N E N A kan finnas i bl a päls, saliv och urin fråndjuren ifråga. I allergisammanhang kallas dessa ämnen för allergeneller antigen.

N Ä R M A N U T V E C K L AT allergi har kroppen bildat särskilda anti-kroppar, immunglobuliner av typ E, IgE, som reagerar mot t ex polleneller epitel från pälsdjur.

M A N K A N B I L D A I G E som är olika och ämnesspecifika just mot t expollen från björk, ett annat mot t ex allergena ämnen från katt.

D E S S A I G E-A N T I K R O P PA R sitter sedan på ytan av särskilda celler,som mastceller i luftrör, som tömmer ut sitt innehåll när antigen frånt ex björk kommer i kontakt med IgE antikroppar mot björk.

D E Ä M N E N S O M F R I G Ö R S i luftvägarna, näsan, ögonens bindehinnaeller i huden orsakar sedan den allergiska reaktionen som vid aller-giskt eksem är klåda och kliande utslag, vid allergisk snuva rinnandenäsa, nästäppa eller nysningar och vid astma trånghet i luftrören.

A L L E R G I U P P S T Å R framför allt i tidiga barnaår och under uppväxt-tiden. Flera hypoteser finns. Den mest aktuella hävdar att vår miljöidag är så ren att vårt immunförsvar tidigt i barndomen inte får en nöd-vändig träning i kamp mot infektioner, som tidigare om åren varit såvanliga.

I S T Ä L L E T U T V E C K L A S det i barnaåren aktiva och vulnerabla immun-försvaret till att bekämpa naturligt förekommande ämnen i vår närmil-jö när det inte får den träning den behöver i kampen mot infektioner.

E N S A M V E R K A N M E L L A N A RV O C H M I L J Ö avgör sedan vilka somutvecklar symptomgivande allergisk sjukdom.

OLIN-studierna representeras här av fr v medicine dr EVA RÖNMARK,operativ chef, AINA JOHANSSON, skolsköterska och forskningsassi-stent, och MATT PERZANOVSKI, forskningsassistent från Universityof Virginia, Charlottsville, USA.

Rätt diet och stil förebygger cancer

Sjukvårdskostnaderna skjuter i höjden. Allt fler människor insjuknar i cancer. Förebyggandeåtgärder är viktiga att vidta. Det finns goda skäl att rekommendera en viss diet och livsstil.

Det som kallas funktionell mat (functional food) börjar få en allt större marknad.Den brittiska cancerorganisationen ”The World Cancer Research Foundation” (WCRF) har

givit ut en broschyr med diet- och livsstilsrekommendationer. Den innehåller tio viktiga rekom-mendationer:

1. Öka intaget av frukt, grönsaker och spannmålsprodukter;

2. Håll vikten mellan 20–25 BMI (body mass index) (vikt (kg): längden (m) x längden (m)och öka ej vikten med mer än 5 kg från vikten vid övre tonåren;

3. Motionera dagligen motsvarande en timmes promenad;

4. Ät 400–800 gram eller minst 5 ggr frukt och grönt per dag;

5. Ät 600–800 gram eller minst 7 ggr spannmålsprodukter, rotfrukter, baljprodukter o.d. per dag;

6. Begränsa alkoholkonsumtionen (högst 2 små drinkar: 1,5 cl/dag;

7. Begränsa intaget av rått kött (högst 80 g/dag) välj fisk, fågel och vilt;

8. Minska konsumtionen av fett, i synnerhet animaliskt;

9. Minska konsumtionen av vanligt koksalt (mindre än 6 g);

10. Använd ej tobak.

Svenska Naturskyddsföreningens ”Miljöseminarium nr 5”, nu på temat ”Kemikalier i samhället och

i naturen” avhölls den 13 januari. De ämnen som främst diskuterades var kvicksilver (Naturvårds-

verket), bromerade flamskyddsmedel (Kemikalieinspektionen) och hälsorisker med svårnedbryt-

bara organiska ämnen (docent Lennart Hardell, Örebro Regionsjukhus). Allt detta är frågor som

Cancer- och Allergifonden gått i bräschen för.

Naturskyddsföreningenbehandlade miljökemi

Alt

erna

tive

t!

Alternativmedicinsk behandling

Santa Monica Informationscenter, Box 718, 521 22 FalköpingTelefon 0515-868 90. Fax 0515-868 99. www.santa-monica.nu.

vid Santa Monica-sjukhuset i Europa

Vi behandlarTumörsjukdomar (cancer)

hjärt- och kärlsjukdomar

reumatism

fibromyalgi

amalgamförgiftning

samt en rad andra kroniskasjukdkomar

•

Vår verksamhet ärfocuserad på pati-enten.Santa Monicas behandlings-former bygger på forskningoch kliniskt arbete av DrKurt W. Donsbach en avvärldens mest kända forskareinom alternativ behandling.Utmärkande för vår alterna-tiva behandling är att den ärinriktad på att bygga uppkroppens eget immunförsvaroch hjälpa kroppen till själv-hjälp i en läkningsprocess.Vi arbetar med alternativ-medicinska behandlingspro-gram som innehåller flera avvärldens mest skonsamma ochsamtidigt verksamma metoder.

Utbildad personalVåra läkare och sjuksköter-skor är utbildade inom dentraditionella läkekonsten.Deär dessutom vidareutbildadeinom alternativmedicin.

Santa monicas europa-sjukhus ligger i norrapolenFör våra europeiska patienter kan vierbjuda behandling vid vårt sjukhusi Kamien Pomorski, som är belägeti en naturskön miljö i nord-västraPolen.

••••

18

TUULA ORANEN i Angeredhar ett stenhårt jobb som chef ochlokalvårdare i ett framgångsriktstädbolag. Hon hinner tänka påannat också, bland annat barnensväl i samhället. Massmedias skild-ringar av en liten leukemisjukpolsk flickas vistelse i Sverige förbenmärgstransplantation rördehenne starkt. Hon kom på tankenatt hjälpa till i kampen mot cancerefter egen bästa förmåga, därsamhällets resurser tryter.

Idén är densamma som Cancer-och Allergifondens målsättning.

Tuula är en av fondens drygt150.000 årliga givare.

Tuula påpekar att allergi lättarekan mötas med preventiva åtgär-der. Hon gör en insats där också,av mycket praktiskt slag. Hon gördet med sina femton anställda,mest finskor i Göteborg, i Natur-städ AB under byggplatsstädningför bland annat Skanska, JM ochSBS. Inte mycket skolstädning,men hon har sin åsikt klar:

– Skolstädningen är dålig påmånga håll. Alltför mycket torr-städning, för lite användning avvatten. För mycket damm tillåtsflyga in i ventiler och fastnar ock-så på andra ställen. Där städning-en sköts illa bryter allergier ut.

Tuula, som fyller 50 i år, har tvådöttrar, 33 och 32, och sju barn-barn, och har från både familj ocharbetsplatser erfarenhet av allergi.

– Min ena dotter har pollenaller-gi, inte lätt att undkomma, och detär så dags nu i maj.

Tuula kom till Sverige som nit-tonåring. Hemma i Finland var detont om jobb, hon hankade sigfram bland annat genom attplocka potatis, kottar och tallris.

Finländare togs emot med öpp-

na armar i Sverige. Tuula arbeta-de som servitris och bartender.Samma när hon för en kort tidåtervände till Finland. Men det ärSverige som gäller. Sedan 1993ett Sverige med finska städerskori Naturstäd AB.

– Mina städerskor är mycketskickliga. Jag tror det fortfarandefinns en skillnad mellan finskoroch svenskor i attityden till tungajobb som vårt. Mina tjejer trivs jät-tebra. Ett speciellt tecken på detär sjukfrånvaron – 0,001 pro-cent(!).

Bland finländare lever ännu dengammaldags respekten kvar,

”Ni skulle få se på gnistor om jag fick städa opp i politiken”...men GIVAREN Tuula i Naturstäd föredrar byggarbetsplatser

ILL: VEGA

noterar Tuula. Respekten i hem-met och till exempel också förarbetsgivare.

Och svenskar är mer bortskäm-da. Tuula undrar:

– Varför vill man inte arbeta? Dearbetslösa kan vanligen få jobbbara dom vill. Men det är förståsmindre slitsamt att hämta bidrag.

Men sjukvården är värd merstöd. Varifrån ta pengarna? EnligtTuula är det högst möjligt att skäraner många kostnader inom lands-tingsledningarna, förvägra läkarefallskärmar i miljonklassen ochgöra många andra besparingar ichefs- och tjänstemannaskiktet.

EU kostar landet alldeles förmycket. EU-kommissionärernaborde inte vara så ekonomiskt pri-viligierade.

– Visst går det att överförapengar till sjukvården, höja sam-hällsresurserna för barn och gam-la och ge billigare tandvård för degamla, försäkrar Tuula.

Som säkert ändå skulle fortsättabidra med stöd ur egen ficka. Ominte hon fick bestämma politiken...

– Då skulle ni få se på gnistor!Men städa opp i politiken, nej. Detär roligare att städa på vanligtsätt.

BENGT CRAMNER

Box 55624 ■ 102 14 STOCKHOLM ■ tel. 08-661 25 00 ■ fax. 08-660 88 00 ■ Katalogbeställning 08-662 05 00 ■ israel@israel-tours.se ■ www.israel-tours.se

edan romarna kände till Döda Havets läkande krafter. I dag är dessa

vetenskapligt bevisade. Luften är mycket syrerik, nästan pollenfri, rik

på mineraler och innehåller höga värden av bromid, som ger en naturligt

lugnande effekt för kropp och själ.

Döda Havet är världens lägst belägna plats (394 m.u.h.). Hit kommer folk från

hela världen för att sola, koppla av och kurera sig. Man kan resa hit året om,

bästa tiden är dock mars-juni och september-oktober.

Vi har avresor varje dag från de flesta flygplatser i Sverige. Kontakta oss

redan i dag för ytterligare information och bokning, telefon 08-661 25 00,

månd-fred 9-17, eller e-post israel@israel-tours.se.

Besök även vår hemsida www.israel-tours.se.

r

Israel Tours i samarbetemed Scandinavian

Airline System

ww

w.s

tra

nd

h.n

u

Tänk Tidning. Tänk NT.

Tel: 0176-795 00 Fax: 0176-154 61tryckkontakt@ntt.nu

www.ntt.nu

Det ska varabra tryck i din tidning Bra tryck ökar läsvärdet.Skribenterna blir nöjda. AD:n pustar ut. Din kund jublar. Det ärgoda skäl till att satsa på trycket.Vänd dig till NT.

Fördjupad pre-pressBegreppen är utvidgade på NT.Vi kan gå in så tidigt som duvill i produktionen.

Det är bättre att göra rättfrån början än att rätta till islutet. NT-säljarna kan tekni-ken. De ger grundläggande råd,utbildar och ger support.

KontrollfunktionerNT jobbar med PDF-filer föratt säkra alla bilder och typ-snitt. Det blir som på skärmen.

Vill du ändå se något innan vikör upplagan är det Web-kontroll eller färgplotter somgäller.

FlexibilitetPå NT trycker du stora ochsmå upplagor. Stora och småomfång, stora och små format.Snabbt.Vår press är en av devassaste som finns på markna-den.

Allt i ettNT:s starkaste kort är efterbe-handlingen. Distribution ochkreation. Du kan få tidningeninplastad, nedskuren, hålad, rul-lad. Du kan skicka med bilagoroch varuprov.Till adressering-en hanterar vi register från enmängd program och system.

Du får det som passar dintidning bäst.

Gör en tidning.Vi trycker denåt dig.

19

Astma/allergi bland barn ökarNu måste skolor hållas renareAstma och allergiförekomstenbland barn och ungdomar i väst-världen har ökat kraftigt under desenaste årtiondena. Nu har 6–7procent av alla skolungdomar ast-ma och 15 procent har allergiskaögon-näsbesvär. Det finns ingensäker förklaring till denna kraftigaökning av sjukdomarna menåtskilliga orsaker har misstänkts.

Astma och allergiska ögon-näs-besvär drabbar ofta samma barn.Mer än 80 procent av barn medastma har också allergi. Pollenfrån träd och gräs samt pälsdjurorsakar oftast de allergiskabesvären. De vanligaste besvärenär slemhinnesymtom från näsaoch ögon (snuva, klåda och rin-nande röda ögon) men även ast-ma kan ibland utlösas vid en aller-gisk reaktion.

Vid utveckling av astma ochallergi är det ärftliga inflytandetstarkt. Om båda föräldrarna harallergi är risken för att deras barnskall få allergiska besvär över 50procent.

”Nu undersöks om kostentill småbarn kan ha bety-delse för utveckling avallergi”A RV E T kan emellertid inte förkla-ra den kraftiga ökning av sjukdo-men som vi observerat eftersomvår arvsmassa förändras mycketlångsamt.

De flesta astmaforskarna äröverens om att någon eller någramiljöfaktorer är av betydelse.

Under det gångna decenniet harolika faktorer i vår inomhusmiljömisstänkts vara av betydelse.

I hus med dålig ventilation ochfuktproblem kan olika kemiskaämnen utstråla från byggnadsma-terial. Man har misstänkt att dessaämnen irriterar våra slemhinnormed ökad risk för överkänslighetsom följd. Aktuell forskning haremellertid inte sett något sam-band mellan vistelse i dessa ”sju-ka hus” och allergiutveckling.

N U U N D E R S Ö K S om kosten tillsmåbarn kan ha betydelse förallergiutveckling.

D E T L I L L A B A R N E T har en omo-gen tarmslemhinna som tycksmogna i samspel med den bakte-rieflora som förekommer i tarmen.Vår moderna kost innehållerämnen som kan påverka bakterie-balansen i tarmen och därmedpåverka utmognaden av tarmensimmunologiska funktioner, medallergiutveckling som följd.

Undersökningar har visat attbarn i de baltiska länderna har enbakterieflora i tarmen som skiljersig från svenska barns. Tarmbak-teriefloran i Estland tycks varamer ursprunglig med en överviktav bakterier som kan skydda motallergiutveckling.

Vidare studier behövs dock föratt kartlägga betydelsen av kost-faktorer för allergiutvecklingen.

Astmasjukdomen medför en heldel problem för det drabbade bar-net. Det gäller att undvika astma-framkallande miljöer. Många barnmed astma har svårt att vistas irökiga och dammiga miljöer och,om barnet är djurallergiskt, miljöerdär djur förekommer. Detta kaninskränka barnets möjligheter attbesöka kompisar och nöjesloka-ler.

E N D E L B A R N har så uttaladallergi att de i skolan inte kan sittabredvid djurägande kamrater.

Ofta har också barn med astmaansträngningsutlösta astmabe-svär. Detta innebär att astmasym-tom utlöses då barnet ansträngersig fysiskt i t ex skolgymnastikeneller vid annan fysisk aktivitet.

Målsättningen med behandling-en av barn med astma-allergi äratt de skall kunna delta i sammaaktiviteter som friska barn. Oftastmåste läkemedelsbehandling till-gripas för att nå detta mål.

V I D A S T M A tillförs läkemedel di-rekt till luftvägarna genom inand-ning och vid allergi ges behand-lingen oftast med tabletter. Medmodern läkemedelsbehandlingkan de flesta drabbade barnendelta i alla aktiviteter fullt ut.

Nu skall inget barn med astmasitta och se på när kompisarnaspelar fotboll.

Situationen för drabbade barnunderlättas mycket om kunskaperom astma-allergi sprids i samhäl-let.

En viktig målgrupp för dennainformation är lärare och idrottslä-rare i synnerhet.

V Å R A S K O L O R skall vara välstä-dade och välventilerade för attbarn med astma-allergi skall måbra.

Det finns tecken som tyder påatt lokalvården i våra skolor harförsämrats vilket kan få till följd attdrabbade barn måste höja sinmedicinering inför skolvistelse.

Detta är inte acceptabelt.Ansvariga måste se till att skolmil-jön är av sådan kvalitet att sjuk-domssymtom inte framkallas.

M Å L E T med forskningen inomdetta område måste vara att hittaförklaringen till den starkt ökandeastma-allergiförekomsten. Närdetta är gjort kan metoder för attförhindra sjukdomens utvecklingutarbetas.

Den immunologiska forskningenbetyder mycket för bättre förståel-se för hur kroppen reagerar vidmötet med olika främmandeämnen.

Denna forskning är också avstor betydelse för utveckling avnya läkemedel.

Förändrade arvsanlag? Knappast, arvsmassan för-ändras mycket långsamt.Dålig ventilation och fukt-problem? Brister i kosten tillsmåbarn? Dålig städningoch mögelproblem i skolor?Allergologerna kan tillsvidare bara gissa orsakeneller orsakerna till ett dys-tert faktum att förekomstenav astma och allergi ökatväldigt påtagligt i västvärl-den under de senaste år-tiondena. Situationen synashär av

DAN GUSTAFSSONBarnallergolog, överläkarevid Barn- och ungdomskli-niken, Regionsjukhuset iÖrebro.

Flera jämförande studier mellan Öst- ochVäst-Europa visar att allergi är vanligare iVäst- än i Öst-Europa och att så också tordevara fallet när det gäller astma.

Allergi vanligarei Väst än i Öst

I en nyligen publicerd studie från Tysklandvisar von Mutius att allergi och allergisk snuvaökat i förekomst i det forna Öst-Tyskland eftersammanslagningen till ett enat Tyskland. Närdet gäller astma ser man däremot ingen för-ändring än så länge.

Den allergiska snuvanökar i Öst-Europa

Risken att insjukna i cancer visar en mera posi-tiv utveckling än tidigare analyser prognostise-rat. Antalet personer med cancer ökar inte isamma snabba takt som tidigare. Huvuddelenav ökningen förklaras av att befolkningen bliräldre.

Positiv utveckling

Effekten av behandling vid cancer skiljer mel-lan olika länder i Europa. Sverige ligger i toppoch har bland de bästa resultaten.

Sverige i topp

❉❉❉

20

Kväveoxid, kemisk formel NO, harvi tidigare betraktat som en miljö-förorenande gas från förbrän-ningsprocesser men NO identifie-rades under 1980-talet som enviktig signalsubstans och regula-tor av cellfunktioner hos männi-skor och djur.

Upptäckterna kring NO som sig-nalsubstans i hjärt-kärlsystemetbelönades med 1998 års nobel-pris i medicin, som delades avRobert Furchgott, Louis Ignarrooch Ferid Murad, alla från USA.

N O B I L D A S i kroppen antingenfrån NO-donerande läkemedelsom nitroglycerin eller från krop-pens aminosyra L-arginin ochoxygen (O2) under inverkan avenzym, NO-syntaser, som finns itre olika former.

En av dessa, eNOS, finns iblodkärlens endotelceller och bil-dar ständigt NO så att blodkärlensdiameter anpassas efter blodflö-det.

Vid ökat blodflöde ökar NO, ochkärlen vidgas för att undvika vir-velbildning. Dessutom gör NO så

Kväveoxid väckte frågorvid Stockholmskongress

att kärlen kan svara på kärlvid-gande signaler, en viktig funktionsom är störd vid t ex kranskärl-sjukdom i hjärtat.

Intag av nitroglycerin kan sessom ett sätt att ersätta kroppensegen NO-produktion.

S E D A N N Å G R A Å R finns obser-vationer av förhöjd halt NO-syntesi vissa tumörer, t ex i en del bröst-cancerformer. Man har spekulerati vilken betydelse detta kan ha,t ex om förhöjd NO-syntes i tumö-rerna skulle kunna vidga blodkär-len till tumörerna och därmed gyn-na tillväxten av dem, eller om denförhöjda NO-syntesen på någotsätt skulle kunna vara kopplad tilltumörens växtsätt.

Ökad bildning av NO i tumörerskulle också kunna bero på attkroppens immunförsvar satt igången andra form av NO-syntas,iNOS, som kan induceras vidimmunförsvarsreaktioner, i syfteatt med höga halter NO försökadöda tumörcellerna genom att fådem att gå i så kallad apoptos,dvs programmerad celldöd.

V I D K O N G R E S S E N presentera-des flera studier som gav ökadbelysning av dessa problem. Enrapport av Kibbe m fl visade attfrånvaro av genen för p53, en gensom ofta är muterad i tumörceller,skyddade celler mot apoptos, cell-död, framkallad av hög halter avNO.

Teoretiskt skulle man alltså kun-na tänka sig att tumörcellernagenom mutation av p53-genenskulle vara skyddade motangrepp från kroppens immunför-svar och immuncellernas NO.

Flera eleganta presentationervisade med mikroskopisk lokalisa-tion av NO-syntas att mångatumörer innehåller mycket iNOS,och att en oxidationsreaktion skeri tumörcellerna där NO plussuperoxid ger bildning av peroxy-nitrit som modifierar aminosyrantyrosin till nitrotyrosin.

Normalt borde detta vara skad-ligt för tumörcellerna men en ele-gant studie av MacMillan-Crowm fl över ductala pankreastumörer(bukspottkörtelcancer) gav ett heltnytt svar.

Man kunde visa att åtminstone idenna tumörtyp så drev NO-pro-duktionen och reaktionen medsuperoxid i stället tumören tillytterligare tillväxt.

I S J Ä LVA V E R K E T fann man attom man behandlade tumörceller-na med peroxynitrit (produkten avNO och superoxid) och som mantycker borde döda cellerna, såväxte de snarare mera.

Förklaringen fann man när manundersökte cSrc, en tillväxtregle-rande molekyl i tumörcellernasväggar.

När denna utsattes för peroxyni-

trit så låstes molekylen i maximaltaktiverat läge genom att minst entyrosin i cSrc omvandlades tillnitrotyrosin.

Just den här cancerformen ärsvårbehandlad, och här kanskeman inte bara funnit en ny förklar-ing till okontrollerad tumörväxtutan också en ledtråd till nyabehandlingsformer.

En väg till tumörbehandlingskulle kunna vara att bromsatumörcellers ämnesomsättningmed kväveoxid.

Vid kongressen presenteradesflera studier från Moncadas gruppoch som visade att NO kan stop-pa ämnesomsättningen i celler-nas ”panncentraler”, mitokondrier-na, via angrepp på det så kalladecomplex-I.

D E N N A H Ä M N I N G leder till pro-grammerad celldöd, aptos. Apop-tos vet man sedan tidigare att densker via aktivering av enzymkas-kad, caspaser, som bryter nedcellernas DNA, och anses vara enviktig del i vårt naturliga skyddmot cancer.

NO:s förmåga att starta apoptosgenom påverkan på mitokondrierbelystes i flera föredrag, där blandannat Brown m fl visade att ettsteg är att äggviteämnen läcker utfrån mitokondrierna genom speci-ella porer och startar kaskaden avcaspaser.

En förstärkande del i processenär att mitokondrierna med NO-hämmat complex-I börjar produ-cera väteperoxid och superoxidjo-ner som ökar mitokondrieskadan,ökar poröppning och därmed san-nolikheten för caspasaktiveringoch celldöd.

Vid en kongress i Stockholm med närvaro av tre nobelpristaga-re, presenterades intressanta iakttagelser om i kroppen bildadkväveoxid.

Kongressen anordnades av de då nyblivna professorernaPeter Wiklund och Lars Gustafsson, forskare vid KarolinskaInstitutet, och Salvador Moncada, forskare vid University College,London. Kongressen gavs som den sjätte i en serie kallad ”Bio-logy of Nitric Oxide” och samlade 500 forskare från mer än 20länder. Här en rapport skriven av

LARS GUSTAFSSONprofessor i fysiologi vidInstitutionen för fysiologioch farmakologi,Karolinska Institutet

PETER WIKLUNDprofessor vid Institutionenför kirurgisk vetenskap,Karolinska Institutet

Avkopplande diskussion med nobelpristagare på säker farkost, Cinderel-la. Fr v Noboro Toda, Japan, Robert Furchgott, USA, Hidde Bult, Belgienoch Eddy Liew, England. Furchgott var den som identifierade endoteletsbildning av NO, en nyckelupptäckt i 1998 års nobelpris kring NO.

Kan både gynna och motverkacancer- och astmautveckling

21

har det sagts. Där har mycket avkunnandet funnits samlat alltse-dan 50-talet.

Studsvik AB startade 1947 somAB Atomenergi, och ägdes dågemensamt av stat och näringsliv.Numera står investmentbolagetAtle, med ursprung i löntagarfon-derna, som ägare.

Atle satsar utvecklingspengar tillsina företag i expansiv utveckling.

Av Studsviks hela verksamhethar den medicinska andelen tidi-gare varit liten, men är växandeoch beräknas växa betydligt.

S N A R T K O M M E R en ny typ avanläggning för strålbehandling avvissa cancertumörer att stå klar påStudsvik, där behandlingen skaske.

Det blir den sjunde anläggningeni världen och den tredje i Europa.

I V Å R V Ä R L D S D E L finns anlägg-ningarna i Holland, Finland och nui Sverige.

I denna Sveriges enda materi-alprovningsreaktor producerasbland mycket annat radioaktivaisotoper både för medicinskt ochindustriellt bruk. Reaktorn an-vänds främst för provning av kärn-bränsle men också för dopning avkisel för framställning av halvle-darmaterial. Reaktorn användsockså till grundforskning. Nu kom-mer den också att användas i den-na cancerbehandling.

M E TO D E N kallas Boron Neutron

Capture Therapy (BNCT). Grund-ämnet bor (B) ingår alltså i be-handlingen.

Bor finns naturligt i form av tvåisotoper, ingendera är radioaktiv.Den ena tar gärna upp neutroner.Då sker ett sönderfall i litium ochen alfapartikel.

D E T TA L I T I U M och alfapartikelnhar båda hög rörelseenergi och ärdessutom elektriskt laddade. Debidrar därigenom båda till att dödaden cell de befinner sig i.

Genom att de jämfört med neu-tronen har stor massa, kan de inteförflytta sig speciellt långt, endastcirka en cellradie.

I och med att man anrikar bor ide sjuka cellerna, skadas i principbara dessa.

A N R I K N I N G E N av bor sker genomatt boratomen kopplas till amino-syran fenylalanin.

Aminosyror krävs för all protein-bildning och är därmed en förut-sättning för att cellerna ska växa.

Tumörceller växer relativtsnabbt medan t ex nervceller integör det. Därför hamnar nästan alltbor man tillför i tumörcellerna.

De tumörer metoden är specielltlämpad för är glioblastom, enelakartad typ av hjärntumör.

Gliaceller (från grekiskan för”lim”) är stödjevävnad i hjärna ochryggmärg.

Cancertyperna inom Gliom-området, av vilka glioblastom ären mycket allvarlig form, är svår-behandlade genom att de gärnaleder till svullnad och försämradgenomblödning av hjärnan och ärvanligen grenade och utbreddaoch därmed mycket svåra attavlägsna genom operation.

F E N Y L A L A N I N B U N D E T bor kantillföras som dropp i ganska storamängder utan olägenhet. Teoretisktökar möjligheterna för att nå bättrebehandlingsresultat än med deäldre, konventionella metoderna.

J Ö R G E N B O Ë T H I U S är överläka-re och neurokirurg vid Karolinskasjukhuset i Solna. Han berättar,att man hoppas på bättre och säk-rare behandling i framtiden, efter-som metoden ännu är på försöks-stadiet.

I USA, där man redan har visserfarenhet, når man likvärdigaresultat med bormetoden sommed konventionell kirurgi plusstrålning. Med BNCT kan manockså upprepa behandlingar vidbehov på ett sätt som inte varitmöjligt förr.

P Å S I K T T R O R M A N sig därförkunna nå mycket längre och ock-så kunna behandla andra tumör-former.

P R O F E S S O R K U R T S K Ö L D, pro-jektledaren, är hoppfull, liksomöverläkare B R I TA H O R N M A R K -S T E N S TA M.

Han berättar för Cancer- ochAllergifonden om de tekniska, honom de medicinska möjligheterna.

Anläggningar av detta slag kaninte uppföras var som helst. Deförutsätter en kärnreaktor, somalstrar neutroner.

K U R T S K Ö L D har uppfunnit ettneutronfilter, som bara släpperfram neutroner som har rätt has-tighet. Härigenom ökas effektivite-ten samtidigt som skadeverkning-arna minskar.

Denna till omfånget obetydligamen medicinskt sett storartatsmarta påbyggnad till kärnreak-toranläggningen i Studsvik kom-mer att stå klar under 2000 ochden täcker Sveriges behov dub-belt upp. Det är värdefullt att mankommer att kunna ta emot ocksåutländska patienter, i och med attdet totala antalet anläggningar ivärlden aldrig kommer att bli spe-ciellt stort.

LENNART SPARELL

Studsviks kärnreaktor ger ny metod att bestråla hjärncancer

Fortfarande en byggarbetsplats, men snart kommer behandlingsrummet framför reaktorns högra lucka att stå klar.

KURT SKÖLD, professor i materie-fysik vid Uppsala universitet, ärkonsult vid Studsvik, projektledareför det nya strålningsprogrammet

ISOTOPER av ett grundämnehar samma kärnladdning, menolika atomvikt.Ofta finns såväl radioaktiva

som stabila isotoper av sammagrundämne. Exempelvis är 6Lioch 7Li stabila isotoper, medandet finns flera radioaktiva medmasstal mellan 5 och 11.

DOPNING (av eng. dope: spä-da ut), tillsats av mycket småmängder dopämnen (störato-mer) i halvledarmaterial (mate-rial vars elektriska ledningsför-måga ligger mellan ledaresoch isolatorers). Oftast bestårtillsatserna av bor, fosfor ellerarsenik till högren kisel.

BORON NEUTRON CAPTU-RE THERAPY (BNCT) unge-fär: neutronfångande borbe-handling – boratomen fångarupp en neutron och sönderfal-ler i en alfapartikel och litium.Jämfört med neutronen är alfa-partikeln och litium stora medstor rörelseenergi, men i cellenär de fortfarande försvinnandesmå. Reaktionen kan skrivas10 B + 1n ➝ 7Li + 4He.

ANRIKA: Koncentrera, höjahalten.

ORDLISTA

5 0 3 2

Strålande framtid

Studsvik är ett begrepp som näs-tan alla något äldre känner igen.Den svenska kärnkraftens vagga,

Yong Liang har i sina studier bla påvisat helt nya rön av-

seende kopplingen mellannervtrådarna i huden och olikahudceller. Sådana celler är de s kmastcellerna, vilka återfinns iläderhuden och hör till de vikti-gaste nyckelcellerna i sambandmed allergi, astma, klåda mm.Likaså har s k eosinofila erytro-cyters roll undersökts med hjälpav helt nya markörer som erhållitsi samarbete med Allergiklinikkenvid Rigshospitalet och The DanishBilharziasis Laboratory, båda iKöpenhamn, samt Promega Cor-poration i Madison, Wisconsin,USA. Yong Liang har också fort-satt studier avseende den tidigareNobelprisbelönade (Rita Levi-Montalcini) molekylen NGF (nervegrowth factor) och dess förekomsti hudens nerver och celler. Slutli-gen kan också nämnas upptäck-ten av helt nya former av mast-celler. Att det varit viktiga upptäck-ter kan också förstås när man servilka fina tidskrifter som uppsats-erna publicerats i.

Cancer- och Allergifonden hargett stöd till Yong Liang i tre år.Fonden har också hjälpt en ryskforskare. Kinesen Huo Hu hjälptesunder ett halvt år, varefter hanlyckades få en doktorandtjänst.

– När det gäller cancer- ochallergiforskning kan vi givetvispunktvis ge stöd också till utländ-ska forskare vid särskilt behovoch gott hopp om viktiga resultatförr eller senare, säger fondensordförande Sören Gyvall.

BENGT CRAMNER

”

22

Yong fångar prurigo nodularis med mikroskop

Efter fem år tillsammans som handledare, docent OLLE JOHANSSON,och gästforskare YONG LIANG, nu med dr, vet de mycket om bådevarandra och den kliande sjukdomen prurigo nodularis.

I Taiyuang i nordöstra Kina, sextiomil sydväst om Beijing, på sammabreddgrad som Aten, har Yongännu mycket av det gamla kära,vännerna, miljonstadens männi-skomyller av den invanda sorten,blånande horisont över bergenoch på vägen dit vindburna partik-lar typiska för ett stort koldistrikt.Men far och mor Kejun Liang ochWanfen Zhang bryter nu upp föratt komma närmare sin andra sonZhen Liang.

Yong Liang, 38, längtar hemibland. Det gör hans fru BinghongYu ännu mer. Deras dotter YuxinLiang är sju år och efter familjensfem år i Sverige är hon en riktigSolnatjej med världens centrum iVästra Skogen där familjen bor.Centrum flyttas nu i maj till Hous-ton, Texas.

Nya mikroskop väntar i TexasMedical Center på Yong Liang,Cancer- och Allergifondensforskningsstipendat, en i den sto-ra mängden av gästforskare –särskilt många från Kina ochJapan – vid Karolinska institutet.Ett par år i USA är stundandeetapp för Yong.

Efter fyra års studier i Stockholmmed den kända neurobiologenOlle Johansson som handledarenådde Yong Liang i fjol fram tillden karriärviktiga dag då hanvann medicine doktorsgradenmed avhandlingen ”Immunocyto-chemical studies of cutaneousnerves in human normal andprurigo nodularis skin (Immunocy-tokemiska studier av hudensnerver hos normal hud och hudmed den kliande hudsjukdomenprurigo nodularis).

Beteckningen är världen över”prurigo nodularis”. Under Yongsstudietid i Stockholm bara drygthundra insjuknade där, samman-lagt några hundra i Sverige, tio-tusentals i världen – ingen vet,

eftersom diagnostik och statistikär bristfälliga.

Yong Liang har haft intensivkontakt med hudexperterna pådermatologiska avdelningen vidHuddinge Sjukhus. Läkarna ochforskarna där har gett honom kon-takt med ett femtiotal patienter,som han träffar ibland. Patienter-nas data har stått till hans förfo-gande. Dermatologen Jan A Mar-cusson (som medverkat i fondtid-ningen) har biträtt Yong Liangmycket och har medverkat i pub-licerade studier. Denna roll har nuövertagits av dr Lennart Emte-stam.

Imponerande många sådanastudier har publicerats, i de flestahar Olle Johansson funnits medbland Yong Liangs författarkolle-gor.

”För patienterna ärprurigo nodularis enmycket obehaglig åkommasom man aldrig torde blifri från”I sin doktorsavhandling, uppen-barligen ett maximalt ambitiöstarbete efter mångåriga högt kvali-ficerade studier, skriver YongLiang om sin allmänna målsätt-ning:

”Om nervsystemet kan initieraoch/eller påverka en hudsjukdom,och hur nerverna gör det, är enviktig fråga. Prurigo nodularis ären av många s k neurodermatiskasjukdomar. Målsättningen är attutforska sjukdomens uppkomstoch utveckling och belysa hurnervsystemet fungerar i normalhud och inverkar på sjukdomen,samt vice versa”.

Och så en rad speciella målsätt-ningar i detalj.

För patienterna är prurigo nodu-laris en mycket obehaglig åkom-ma som man aldrig torde bli frifrån – om inte forskarna lyckasåstadkomma ett genombrott.Sjukdomen är eksemliknande.Släktskap med bland annat aller-gi och psoriasis efterforskas.Sjukdomsdebut vanligen föråldrarna 20–60 år, viss numerärövervikt för kvinnor.

”Nodule” är engelska för ”litenknöl”. Prurigo-knölen är globfor-mad, 1–3 cm i diameter, medupphöjd vårtig yta. ForskarenHardaway beskrev företeelsen1880, och då inte minst denextremt intensiva klådan ochrisken att förvärra genom att klia.Hyde präglade 1909 namnetprurigo nodularis.

Hur sjukdomen uppstår är intekänt. Ligger den latent i hudskik-ten? Man gissar på insektsbetteller atopi som möjliga orsaker.En sak som ses som nästan säkerär att patienten aldrig blir av medprurigo nodularis.

”Yong Liang har i sinastudier bl a påvisat helt nyarön avseende kopplingenmellan nervtrådarna ihuden och olika hudceller”Väldigt mycket återstår alltså förforskningen. Man hoppas mycketpå studier av nervtrådarna i deyttre hudlagren, bland annat lagernummer två, läderhuden. YongLiang redovisar i doktorsavhand-lingen resultat som väckt stortuppseende. Olle Johansson redo-gör:

”

Mil

jöm

agaz

inet

Tidningens största aktieägare kommer under året att bliSveriges Konsumenter i Samverkan (fristående konsumentorganisation)

● Tidningen kommer varje fredag och du kan prenumerera på den för150:- per kvartal eller 260:- för halvår eller 460:- för helår.

● Ring direkt till Miljömagazinet för att anmäla din prenumeration.

mobil: 070-604 77 25e-post: info@konsumentsamverkan.seHemsida: http://www.konsumentsamverkan.se

N Y AMiljömagazinet

● En nyhetstidning med fokus på hälsa och miljö,som står på konsumenternas sida.

● För bara 10 kronor per vecka kan du hålla dig informeradom väsentliga frågor och följa debatten om vår mat och vår miljöoch bättre kunna utöva ditt inflytande på marknaden, som kund.

Box 88, 577 22 Hultsfredtel: 0495-498 34, 413 15fax: 0495-498 35

08-640 82 80

Fondens forskarstipendiatkollar om det kan sluta klia

Hur fäller änglar in vingarna?– Jo men det vet väl allahur läkarna tycker olikasaker. Ena dagen ska manmotionera för att inte fåhjärtslag och andra skaman ligga i helgips. Denhär doktorn säjer minmamma är mycket med sintid. Själv vet jag ju intemen det är väl lika bra attlyda doktorn liksom....

Reine, en tänkande elvaåring,grubblar på livet och döden.Kan änglar flyga? Är det tek-niskt möjligt? Hur måste ving-arna vara utformade för att deska kunna fälla in dem?

Han bävar inför pubertetenoch söker livets mening. Hansmamma tror att han är i tryggtförvar på Barnens Ö, men hansmiter redan på vägen dit.

Sommaren 1975 blir tuff ochhan går på en rad proppar.Samtidigt är han en kreativtusenkonstnär som kommer nerpå fötter.

Som alltid i Jersilds böcker enblandning av humor och allvar,snabba tempoväxlingar ochmest stämda i moll. Vi är gla-da och tacksamma att få citeraur boken. Läs den, eller läs om

den. Hela boken – du får enhögtidsstund.

Vi har valt ut ett par styckensom mest handlar om Reinesfunderingar. Kvartssekelgamlatankar med väl så hög aktuali-tet i dag. Barnens Ö kom utförsta gången 1976 (Bonniers)och räknas redan nu till våraklassiker.

– Då börjar jag om, sade Theooch log vänligt: Om vi förutsät-ter att alla människor är likamycket värda, att alla människorskall ha samma möjligheter, attingen människa skall premierasföre någon annan. Det är pre-missen. Men, jag säjer men; vimåste också börja så att säga iandra änden och försöka mätahur mycket lidande olika männi-skor utsätts för. Vi vet att somli-ga får lida mycket, andramindre. Men hur ska vi kunnagöra dom jämförelserna om visaknar mått! Hur ska vi kunnasäja att Petterson lider mer änLundström, när vi inte brytt ossom att mäta? Vi måste skapa enmåttenhet för mänskligt lidande.Till exempel: lätt tandvärk, entill tre enheter. Gallstensanfall,sexton till tjugotvå enheter,tandutdragning av oxeltand utanbedövning, tjugofem enheter.Fattar du? Du fattade ju nyss.

– Jag tror att man får en massasjukdomar av alla radio- och tv-strålar som finns överallt, sadeReine och satte sig upp.

– Knappast troligt. Radiovågorär icke-joniserande och såledesinte aktiva. Du menar förmodli-gen radioaktiv strålning, alltsåjoniserande.

– Jag menar program Ett, pro-gram Två och program Tre.

Reine. Det känns rätt läskigt fak-tiskt. Kan du inte ta en katt ellernåt i stället?

– Men vi var ju överens om attdet var människans lidande viskulle undersöka. Katter ärointressanta för oss. Forskarna

har säkert provat en miljon kat-ter i olika elektriska stolar. Mendu är människa, Reine. Det ärskillnaden.

– Jag tycker det här verkar liteknäppt på nåt sätt. Att försökagradera människans förmåga attlida...

”Hälsningar från Dej Själv”

”Kan du inte ta en katt eller nåt i stället?”PC Jersild

– Du har möjligtvis inga femkro-nor? Jag spar på såna.

Theo hade inga femkronor.Reine tog emot femman ochstoppade den i jeansen innanhan drog av dem. Han tog av sigallt utom kalsingarna med småelefanter på och klev stelbentupp i gynekologstolen. Fy fan,det kändes som att sätta sig i entandläkarstol. Han höll på attskrapa sig på den upprättståendejärnpinnen mellan benen.

– I vänster hand tar du den härtryckknappen sade Theo. Ju merdu känner av strömmen, ju hår-dare trycker du. Din reaktionregistreras på rullen är.

Framför gynekologstolen på ettgammalt skrivmaskinsbord stoden tjock rulle, ungefär av enenkilos kaffeburks storlek. Rul-len var klädd med finrutigt pap-per. En skrivare med blått bläckvilade mot rullen. Rullen kundevridas upp som ett ur och snur-rade mycket långsamt när manlossade en spärr.

– Kan vi prova?Reine låg med ryggen framåt-

böjd och höll krampaktigt omströmbrytaren med höger handoch kramade tryckknappen ivänster.

– Jag måste be dej slappna avoch ligga med ryggen motryggstödet. Annars blir det ingenkontakt.

Reine fällde sakta ryggenbakåt. Men rören isade inte, istället kändes de varma ochkladdiga.

Först kalibrerar vi, sade Theooch satte igång rullen och skriva-ren; skrivaren drog ett tunt blåttstreck som var alldeles horison-tellt. Nu får jag be dej blunda!Det är inte meningen att du skase vad jag gör.

Reine blundade och väntadepå smärtan. Men inget hände. Jamöjligen kändes liksom ett svagtsurr i ryggen. Han tryckte lätt påknappen. Plötsligt fick han enobehaglig stöt i fötterna, så otäckatt han ryckte dem från fotplat-torna.

– Stopp, stopp, sade Theo. Hållkvar fötterna! Annars blir detingen kontakt.

Reine bröt strömmen och sattetillbaka fötterna. Han tittade pårullen; i den blå linjen fanns förstett litet hack, sedan hade skriva-ren tagit ett språng rätt upp mottaket, halkat av rullen och låg nuoch droppade bläck ovanpå rul-len.

– Kan jag stiga av så länge?– Nej, nej, jag skall bara sätta

en spärr på skrivaren.Theo satte en gummisnodd på

skrivaren som skulle hindra denatt slå för högt.

– Vi börjar från början!– Näe, jag vet inte... sade

Har man inte telefon, får manskriva. Stod det inte någontingditåt på Postens affischer? Komihåg med ett brev? Kom ihågmed en blomma? Kom ihåg medlitet sprängdeg; får ej vikas.Någon vanlig kulspetspennafanns inte i rummet men enögonpenna som var väldigt liken vanlig spritpenna, fast skrif-ten blev brun. Papper ochkuvert fanns i en liten låda.Skärt papper med vågig kant;avlånga skära kuvert som lukta-de – vaddå? Mum for Men.

Till professor Reine A. Larsson.

Kära professor. Gratulerar till dinepokgörande upptäckt av att tv-programmen orsakar Kancer. Detär ju fantastiskt. Så enkelt. Attingen kommit på det förut! Gratu-lerar också till nobelpriset. Det ärsynd att man inte kan skickapengar bakåt i tiden. Jag skulle haanvändning för några tusen. Duhar ju din lön. Och provi... Hettedet så? Och provision på upptäck-ten. Själv mår jag bra. Men i fort-sättningen tänker jag ha blykal-songer och pansarväst. Död åtSveriges Radio! Hälsningar frånDej Själv.

23