ecb månadsrapport december 2008

MÅNADSRAPPORTDECEMBER

011200802120080312008041200805120080612008071200808120080912008101200811120081212008

EURO

PEAN

CENT

RAL

BANK

MON

THLY

BULL

ETIN

0612

008

EN

MÅNADSRAPPORTDECEMBER 2008

Under 2008kommer alla

publikationer attinnehålla motiv

från 10-eurosedeln.

© Europeiska centralbanken, 2008

BesöksadressKaiserstrasse 29D-60311 Frankfurt am MainTyskland

PostadressPostfack 16 03 19D-60066 Frankfurt am MainTyskland

Telefonnummer+49 69 1344 0

Webbplatshttp://www.ecb.europa.eu

Fax+49 69 1344 6000

Denna rapport har utarbetats på ECB:s direktions ansvar. De nationella centralbankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner.

Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges.

Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 3 december 2008.

ISSN 1561-0136 (tryckt version)ISSN 1725-2822 (digital version)

�ECB

Månadsrappor tDecember 2008

I nnehållledare

den ekonomIska och monetära utvecklIngen

Läget i euroområdets omvärld

Monetär och finansiell utveckling

Priser och kostnader

Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad

De offentliga finansernas utveckling

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter

Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen

Rutor:

1 Euroområdets prisindex över icke energirelaterade råvaror utarbetad av ECB

2 Den senaste utvecklingen i balansräk-ningarna i kreditinstitut i euroområdet

3 Likviditetsläget och penningpolitiska transaktioner under perioden från den 13 augusti till den 11 november 2008

4 Beräkning av antaganden om den långa räntan utifrån avkastningskurvan i euroområdet

5 Effekten av oron på penningmarknaden för genomslaget på MFI-räntorna

6 Baseffekternas inflytande på HIKP- inflationens utveckling den senaste tiden och framöver

7 Den potentiella produktionsutveck-lingen mot bakgrund av förändringarna i oljepriser och kreditriskpremier

8 Strukturpolitik i kristider

9 Tekniska antaganden om räntor, växel-kurser, råvarupriser och finanspolitik

10 Prognoser av andra institutioner

11 Nya prisindex i producent- och importled för euroområdet

5

9

19

57

65

80

84

89

15

25

35

40

47

63

70

75

84

87

94

s1

I

v

vII

Xv

statIstIk för euroområdet BIlagor

Kalendarium för Euroområdets penningpolitiska åtgärder

Targetsystemet (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer)

Dokument utgivna av Europeiska centralbanken sedan 2007

Ordlista

�ECBMånadsrappor tDecember 2008

övr Iga förkortn IngarBIS Bank for International SettlementsBNP bruttonationalproduktBPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual) (femte utgåvan)CD bankcertifikatc.i.f. kostnader, försäkring och frakt vid importgränsECB Europeiska centralbanken (European Central Bank)ECBS Europeiska centralbankssystemet (European System of Central Banks)EER effektiv växelkursEMI Europeiska monetära institutet (European Monetary Institute)EMU Ekonomiska och monetära unionen (Economic and Monetary Union)ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995EU Europeiska unionenEUR eurof.o.b. fritt vid exportgränsHIKP harmoniserat konsumentprisindexHWWI Hamburg Institute of International EconomicsILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization)IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fond)KPI konsumentprisindexMFI monetära finansinstitutNACE Rev.1 statistisk klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska gemenskapenNCB nationell(a) centralbank(er)OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklingPPI producentprisindexSITC Rev. 4 Standard International Trade Classification (revision 4)ULCM enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrinULCT enhetsarbetskostnad i den totala ekonomin

I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning.

förkortn Ingar

BE BelgienBG BulgarienCZ TjeckienDK DanmarkDE TysklandEE EstlandIE IrlandGR GreklandES SpanienFR FrankrikeIT ItalienCY CypernLV LettlandLT Litauen

länder LU LuxemburgHU UngernMT MaltaNL NederländernaAT ÖsterrikePL PolenPT PortugalRO RumänienSI SlovenienSK SlovakienFI FinlandSE SverigeUK StorbritannienJP JapanUS USA

�ECB


ledareVid mötet den 4 december beslutade ECB-rådet att, baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna, sänka styrräntorna med ytterligare 75 punkter. Därmed sänktes räntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansierings-transaktioner till 2,50 % och räntan på utlå-ningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten till 3,00 % respektive 2,00 %. Detta gäller fr.o.m. den 10 december 2008. Detta steg följer de två räntesänkningarna med 50 punkter den 8 okto-ber och 6 november 2008. Sedan ECB-rådets senaste sammanträde har tecknen på att infla-tionstrycket minskat ytterligare överlag blivit allt fler och på sikt väntas inflationen hamna på nivåer i linje med prisstabilitet över en tids-horisont som är relevant för penningpolitiken och stödja köpkraften för inkomster och be-sparingar. Den avtagande inflationstakten be-ror framför allt på sjunkande råvarupriser och betydande avmattning i den ekonomiska akti-viteten. Främst beroende på effekterna av den upptrappade och alltmer utbredda finansiella oron förväntas efterfrågan, både i världen och i euroområdet, att dämpas under en längre tid. ECB-rådet noterar att samtidigt som den under-liggande takten på penningmängdsökningen har varit fortsatt hög har den avtagit ytterligare. ECB-rådet understryker att det sammantaget fortfarande råder exceptionellt stor osäkerhet. ECB-rådet kommer att fortsätta hålla inflations-förväntningarna fast förankrade i linje med det medellånga målet för att stödja hållbar tillväxt och sysselsättning samt bidra till finansiell sta-bilitet. ECB-rådet kommer följaktligen att fort-sätta att följa utvecklingen mycket noga under den kommande perioden.

Vad gäller den ekonomiska analysen har finans-marknadsoron intensifierats och brett ut sig alltmer sedan september. Spänningarna har i allt högre grad spritt sig från finanssektorn till den reala ekonomin, och hela världsekonomin känner av de negativa effekterna av dem. I euroområdet har ett antal tidigare identifierade nedåtrisker för den ekonomiska aktiviteten rea-liserats och lett till att den reala BNP-tillväxten under tredje kvartalet minskade med 0,2 % från kvartalet före, enligt Eurostats första beräkning-ar. Aktuella enkätuppgifter och de månatliga in-

dikatorerna för oktober och november pekar på att den ekonomiska aktiviteten har försvagats ytterligare under fjärde kvartalet 2008.

I ett längre perspektiv baserat på ECB-rådets aktuella analys och bedömning syns svaga globala konjunkturer och en mycket dämpad inhemsk efterfrågan under de närmaste kvar-talen. Enligt Eurosystemets experters mak-roekonomiska framtidsbedömningar för eu-roområdet i december 2008 borde ekonomin sedan successivt återhämta sig genom att rå-varupriserna sjunker och förutsatt att situatio-nen i omvärlden förbättras och de finansiella spänningarna minskar. Eurosystemets experter räknar med en årlig BNP-tillväxt mellan 0,8 % och 1,2 % för 2008, mellan -1,0 % och 0,0 % för 2009 och mellan 0,5 % och 1,5 % för 2010. Siffrorna representerar betydande nedskriv-ningar av ECB-experternas tidigare framtids-bedömningar för 2008 och 2009 i september. Prognoserna från internationella organisatio-ner har också reviderats nedåt och de ligger i stort sett i linje med Eurosystemets bedöm-ningar i december 2008.

ECB-rådet anser att konjunkturutsikterna fort-farande omges av exceptionellt stor osäkerhet. Riskerna för den ekonomiska tillväxten är ned-åtriktade. De hänger huvudsakligen samman med risken att oron på finansmarknaderna i större utsträckning skulle kunna påverka den reala ekonomin och med oron för protektionis-tiskt tryck och en eventuell okontrollerad ut-veckling på grund av globala obalanser.

Det är mycket viktigt är att alla parter bidrar till att lägga en stark grund för en hållbar åter-hämtning. För att det ska kunna ske så tidigt som möjligt är det ytterst viktigt att upprätt-hålla disciplin och ett medelfristigt perspektiv i den makroekonomiska politiken. Det är det bästa sättet att stärka förtroendet. De omfattan-de åtgärder som regeringarna har aviserat för att hantera den finansiella oron bör genomföras snabbt för att bidra till att upprätthålla förtro-endet för det finansiella systemet och hindra att utlåningen till företag och hushåll försvåras.

�ECBMånadsrappor tDecember 2008

När det gäller prisutvecklingen har den årliga HIKP-inflationen minskat betydligt från juli. Enligt Eurostats snabbstatistik var HIKP-in-flationen 2,1 % i november efter 3,2 % i okto-ber och 4,0 % i juli. Att den totala inflationen sjunkit markant sedan sommaren speglar hu-vudsakligen den betydande nedgången i världs-marknadspriserna på råvaror under de senaste månaderna, vilket mer än kompenserar för den kraftiga ökningen i enhetsarbetskostnaderna under första halvåret.

På sikt pekar lägre råvarupriser och minskande efterfrågan på att inflationstrycket minskar yt-terligare. Den årliga HIKP-inflationen väntas fortsätta sjunka under de närmaste månaderna och ligga i linje med prisstabilitet över en pen-ningpolitiskt relevant tidshorisont. Främst be-roende på den framtida prisutvecklingen för olja och andra råvaror kan det inte uteslutas att HIKP-inflationen, framför allt till följd av bas-effekter, uppvisar en kraftigare nedgång kring halvårsskiftet nästa år. Också till följd av basef-fekter kan inflationstakten dock åter stiga under andra halvåret, så en eventuell plötslig nedgång i HIKP-inflationen borde bli kortvarig och saknar därför relevans ur penningpolitisk synvinkel.

I enlighet med denna bedömning räknar Euro-systemets experter i december 2008 med en årlig HIKP-inflation mellan 3,2 % och 3,4 % för 2008 och en nedgång till mellan 1,1 % och 1,7 % för 2009. Under 2010 beräknas HIKP-in-flationen ligga mellan 1,5 % och 2,1 %. Progno-serna för HIKP-inflationen 2008 och 2009 har skrivits ned betydligt jämfört med ECB-exper-ternas framtidsbedömningar i september 2008, vilket främst speglar de kraftigt sjunkande råva-rupriserna och den vikande efterfrågans inver-kan på prisutvecklingen. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att dessa bedöm-ningar baseras på en serie tekniska antaganden om marknadsförväntningar på både korta och långa räntor, dels terminspriser på olja och icke energirelaterade råvaror. Dessutom baseras be-dömningarna på förväntningar om ett minskat lönetryck under bedömningsperioden. Progno-serna från internationella organisationer ger en i stort sett likartad bild.

Om man bortser från fluktuationerna på kort sikt i den totala HIKP-inflationen är hoten mot prisstabiliteten mer balanserade än tidigare över en penningpolitiskt relevant tidshorisont. En oväntad ytterligare nedgång i råvarupriserna kan pressa ned inflationen medan uppåtrisker för prisstabiliteten kan realiseras särskilt om råvarupriserna åter börjar öka eller det inhem-ska pristrycket visar sig vara starkare än väntat. Det är därför ytterst viktigt att pris- och löne-aktörer helt lever upp till sitt ansvar.

I fråga om den monetära analysen pekar olika uppskattningar av den underliggande ökningen i det breda penningmängdsmåttet på fortsatt men avtagande penningmängdsökning i euroområ-det. Den monetära utvecklingen stöder därför uppfattningen att inflationstrycket fortsätter att minska men att vissa uppåtrisker kvarstår på medellång till lång sikt.

Det ar viktigt att notera att den växande oron på finansmarknaden sedan mitten av septem-ber markerar en potentiell vattendelare i den monetära utvecklingen. Den allra senaste pen-ningmängds- och utlåningsstatistiken tyder på att denna upptrappning har haft en betydande inverkan på marknadsaktörernas beteende. Hittills har utvecklingen främst inneburit om-placeringar mellan komponenterna i det breda penningmängdsmåttet M3 snarare än några markanta förändringar i den totala M3-utveck-lingen.

Den senaste statistiken fram till slutet av okto-ber pekar på att ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag inom den privata sek-torn fortsätter att avta. För euroområdet som helhet fanns däremot inga tydliga tecken på att tillgången på lån skulle ha börjat tryta. Den år-liga ökningstakten i utlåningen till hushåll mat-tades också ytterligare i linje med de försämrade utsikterna för ekonomin och bostadsmarknaden och stramare finansieringsvillkor. Statistiken signalerar att den upptrappade finansiella oron har påverkat bankernas beteende. På längre sikt behövs mer statistik och ytterligare analyser för att en kvalificerad bedömning ska kunna göras.

�ECB


ledare

Sammantaget finns det allt fler tecken på att in-flationstrycket minskar ytterligare och på sikt väntas inflationen hamna på nivåer i linje med prisstabilitet över en penningpolitiskt relevant tidshorisont och stödja köpkraften för inkomster och besparingar. Den avtagande inflationstak-ten beror framför allt på sjunkande råvarupriser och betydande avmattning i den ekonomiska aktiviteten främst på grund av de globala effek-terna av den finansiella oron. En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot resultatet av den monetära stöder denna bedöm-ning. Samtidigt som den underliggande takten på penningmängdsökningen har varit fortsatt hög har den fortsatt att avta ytterligare. Baserat på all aktuell information och analys beslutade ECB-rådet sålunda att sänka styrräntorna med ytterligare 0,75 procentenheter. Sammantaget råder fortfarande exceptionellt stor osäkerhet. ECB-rådet kommer att fortsätta hålla infla-tionsförväntningarna fast förankrade i linje med det medellånga målet för att stödja hållbar till-växt och sysselsättning samt bidra till finansiell stabilitet. ECB-rådet fortsätter att mycket noga följa utvecklingen framöver.

Vad beträffar finanspolitiken anser ECB-rådet det nödvändigt att upprätthålla disciplin och ett medelfristigt perspektiv och till fullo beak-ta konsekvenserna av eventuella kortfristiga åtgärder för de hållbara finanserna. Det är yt-terst viktigt att bevara allmänhetens förtroende för finanspolitikens sundhet genom att tillämpa EU:s regelbaserade finanspolitiska ramverk fullt ut. Bestämmelserna i Nicefördraget och stabilitets- och tillväxtpakten utgår från ett medelfristigt perspektiv och tillåter nödvän-dig flexibilitet. Euroområdet har relativt stora automatiska finanspolitiska stabilisatorer som en kraftig källa till finanspolitiskt stöd för en försämrad ekonomi. Där utrymme finns kunde ytterligare budgetåtgärder vara effektiva om de tas i rätt tid, är målinriktade och tillfälliga.

Vad gäller strukturpolitiken innebär den pågå-ende lågkonjunkturen och den stora osäkerhe-ten om konjunkturutsikterna ett behov av att öka uthålligheten och flexibiliteten i ekonomin i euroområdet. Produktmarknadsreformer bör

stimulera konkurrens och påskynda en effektiv omstrukturering. Arbetsmarknadsreformer bör underlätta en lämplig prissättning och arbets-kraftens rörlighet mellan sektorer och regioner. Det rådande läget bör därför ses som en kataly-sator som bidrar till att nödvändiga nationella reformer genomförs i linje med principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens.

�ECB


den ekonomiskaoch monetära utvecklingen

Läget i euroområdets

omvärld

den ekonomi ska och monetärautveckl ingen

1 läget i euroomrÅdets omvärld

Under de senaste tre månaderna har den globala ekonomiska avmattningen fördjupats till följd av att den finansiella turbulensen har ökat och dess effekter har spridit sig över hela världen. Tillväxtmarknaderna, som har haft stor betydelse för den globala tillväxten de senaste åren, verkar ha påverkats kraftigt av de för-sämrade ekonomiska förhållandena. Inflationstrycket har lättat internationellt sett till följd av en betydande nedgång i råvarupriser och minskad global efterfrågan. Den samlade inflationen har dock legat kvar på höga nivåer i flera regioner. Samtidigt har volatiliteten på alla stora finansmarknader ökat betydligt, vilket innebär att bedömningen av de globala ekonomiska utsikterna för närvarande är mycket osäker.

1.1 utvecklingen i världsekonomin

Under de senaste tre månaderna har den globa-la ekonomiska avmattningen fördjupats och det globala inflationstrycket har lättat till följd av en kraftig nedgång i råvarupriser och minskad global efterfrågan. Samtidigt har volatiliteten på alla stora finansmarknader ökat betydligt, vilket innebär att bedömningen av de globala ekonomiska utsikterna för närvarande är myck-et osäker.

Den ökande globala finansiella turbulensen har satt stor press på banksystemen. Det har lett till stramare kreditvillkor internationellt sett, en snabb försämring av företagens och konsumen-ternas förtroende samt till fallande börskurser. Detta har medfört att de globala ekonomiska villkoren försämrats markant till följd av att ef-fekterna av turbulensen har spridits över hela världen. Tillväxtmarknaderna, som har haft stor betydelse för den globala tillväxten de senaste åren, verkar ha påverkats kraftigt av den globala avmattningen. I linje med den här bedömningen tyder enkätuppgifter från inköpschefsindexet (PMI) att företag inom tillverknings- och tjänstesek-torn har minskat aktiviteten till följd av minskad marknadsefterfrågan. De senaste månaderna har indexet legat strax under 50-punktströskeln mellan ekonomisk expansion och kontraktion men i november 2008 sjönk det till sin lägsta nivå sedan undersökningen startade 1998 (se diagram 1). Detta är ett tecken på fortsatt försämrade marknadsvillkor för tillverknings- och tjänstesektorn över hela världen, vilket innebär att läget i euroområdets omvärld har försämrats ytterligare.

Det globala inflationstrycket har lättat betydligt de senaste tre månaderna till följd av den kraftiga nedgången i råvarupriser och den globala ekonomiska avmattningen. Den globala inflationen nådde rekordnivåer under sommaren och har sedan dess gått stadigt nedåt. I OECD-länderna sjönk den årliga samlade konsumentprisinflationen från rekordnivån i juli på 4,8 % till 3,7 % i oktober 2008. Den årliga inflationen exklusive livsmedel och energi uppgick till 2,2 % i oktober jämfört med 2,4 % månaden innan. Tecken på att kostnadstrycket lättar har också visat sig i enkät-undersökningar. Det globala inköpsindexet PMI, som uppvisar stark korrelation med den globala inflationen, har sjunkit betydligt de senaste månaderna till sin lägsta nivå sedan undersökningen startade 1998 (se diagram 1).

MB0812_EN_SEC1_Chart1

200830

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

PMI produktionPMI insatsvarupriser

2000 2001 2003 2005 20071999 2002 2004 2006

diagram 1 global inköpschefsindex (Pmi)

Källa: Markit.

(månadsuppgifter; tillverkning och tjänster; spridningsindex)

10ECBMånadsrappor tDecember 2008

usaDen ekonomiska aktiviteten i USA fortsätter att vara svag och inflationstrycket minskar. Enligt preliminära beräkningar sjönk reala BNP med 0,5 % uppräknat till årstakt tredje kvartalet 2008, jämfört med uppgången på 2,8 % kvar-talet innan. Den stora nedgången beror främst på att privatkonsumtionen minskat till följd av att effekterna av den amerikanska regeringens finansiella stimulanspaket avtar, den pågående korrigeringen på bostadsmarknaden och färre investeringar i utrustning och programvara. Trots minskad utländsk efterfrågan, fortsatte nettohandeln att bidra positivt till tillväxten under tredje kvartalet.

När det gäller prisutvecklingen sjönk konsu-mentprisinflationen markant i oktober 2008 till 3,7 % på årsbasis, jämfört med rekordnivån i juli på 5,5 %, och ligger nu under genomsnittet för 2008 på 4,5 % (se diagram 2). Det minska-de inflationstrycket återspeglar minskade ener-gikostnader och dämpad inhemsk efterfrågan. Inflationen exklusive livsmedel och energi föll i oktober till 2,2 % på årsbasis, vilket är den lägsta nivån hittills i år.

När det gäller framtiden har utsikterna för den amerikanska ekonomin blivit betydligt sämre till följd av de ökade spänningarna på finans-markanden under mitten av september, vilket tyder på att den reala aktiviteten kan komma att mattas av ytterligare jämfört med ränteök-ningarna de senaste kvartalen. Hushållens och företagens konsumtion har påverkats betydligt av restriktiva kreditvillkor, sämre förhållan-den på arbetsmarknaden, försvagade balans-räkningar och osäkra ekonomiska utsikter. De pågående nedgången på bostadsmarknaden och mattad utländsk efterfrågan är andra hot mot de ekonomiska utsikterna. Den senaste tidens mo-netära och finansiella stimulansåtgärder samt minskat kostnadstryck i energisektorn bör i viss utsträckning mildra effekterna av dessa faktorer. Pristrycket kommer sannolikt att lätta ytterligare i och med den senaste tidens utveckling när det gäller råvarupriser och svag ekonomisk aktivitet. Den 8 och 29 oktober 2008 sänkte Federal Open Market Committee styrräntan ytterligare med totalt 100 punkter till 1 %. Besluten togs i ljuset av försvagad ekonomisk aktivitet och dämpat in-flationstryck. Med anledning av de försämrade förhållandena presenterade Federal Reserve Sys-

diagram 2 utvecklingen i viktiga industriekonomier

Källor: Nationella uppgifter, BIS, Eurostats och ECB:s beräk-ningar.1) Eurostats uppgifter används för euroområdet och Storbri-tannien. För USA och Japan används nationella uppgifter. BNP-siffrorna har säsongrensats.2) HIKP för euroområdet och Storbritannien; KPI för USA och Japan.

MB0812_EN_SEC1_Chart2(b)

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

20082000 2002 2004 2006

Produktionstillväxt 1)

(procentuell förändring per kvartal; kvartalsuppgifter)

Inflationstakt 2)

(konsumentpriser; årlig procentuell förändring; månadsuppgifter)

MB0812_EN_SEC1_Chart2(a)

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2000 2002 2004 2006 2008

Euroområdet USAJapan Storbritannien


-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2000 2002 2004 2006 2008

Euroområdet USAJapan Storbritannien

11ECB




omvärld

tem tillsammans med andra amerikanska regeringsorgan och utländska centralbanker dessutom ett antal åtgärder som ska stärka likviditeten och ge stöd till finansmarknaden.

JaPanI Japan har de svaga ekonomiska förhållandena fortsatt att förvärras de senaste tre månaderna, till följd av svag inhemsk efterfrågan och ytterligare nedgång i exporten. Kreditvillkoren har dock stramats åt i mindre utsträckning än i andra utvecklade ekonomier. Enligt de första preliminära beräkningarna från det japanska regeringskansliet sjönk reala BNP med 0,1 % på kvartalsbasis tredje kvartalet 2008 efter att ha minskat med 0,9 % kvartalet innan. Det innebär att tillväxten varit negativ två kvartal i rad för första gången sedan 2001. Kontraktionen under tredje kvartalet berodde främst på fortsatt minskade privata investeringar exklusive bostadsinvesteringar, till följd av ytterligare försämringar i affärsklimatet. Privatkonsumtionen ökade med en takt på 0,3 % på kvartalsbasis efter att ha minskat med 0,6 % kvartalet innan. Nettoexporten har varit den vikti-gaste faktorn för den japanska expansionen de senaste åren men på grund av ytterligare försvagad utländsk efterfrågan bidrog den negativt till BNP-tillväxten för första gången sedan 2004 (med -0,2 procentenheter).

I oktober 2008 sjönk den årliga KPI-inflationen till 1,7 % från 2,1 % månaden innan. Inflations-trycket har dämpats sedan rekordnivån i juli, vilket återspeglar minskade råvarukostnader och för-svagad ekonomisk aktivitet. Den årliga KPI-inflationen exklusive livsmedel och energi var oför-ändrad i oktober och låg på 0,2 %. Efter att ha sänkt räntan på osäkrad avistainlåning den 31 oktober beslutade Bank of Japan vid sina efterföljande möten att lämna sin styrränta oförändrad på 0,3 %.

Den ekonomiska aktiviteten förväntas vara fortsatt dämpad under fjärde kvartalet 2008 och i bör-jan av 2009. Privatkonsumtionen förväntas vara fortsatt svag till följd av de försämrade förhållan-dena på arbetsmarknaden. Dessutom förväntas exporten sjunka ytterligare på grund av den svaga utländska efterfrågan.

storBritannienI Storbritannien har den reala BNP-tillväxten sjunkit de senaste kvartalen och inflationen har varit fortsatt relativt hög. Under tredje kvartalet 2008 sjönk reala BNP för första gången på 16 år (med 0,5 %). Den dämpade ekonomiska aktiviteten var brett baserad, men berodde främst på den mins-kade privatkonsumtionen. Detaljhandelsförsäljningen stannade av jämfört med kvartalet innan. De senaste förtroendeindikationerna har i allmänhet uppvisat en nedåtgående trend och fortsatt att ligga långt under det långsiktiga genomsnittet, vilket tyder på att produktionstillväxten kommer att minska ytterligare de kommande kvartalen. Korrigeringen på bostadsmarknaden har fortsatt de senaste månaderna. Huspriserna (enligt Nationwides index) föll i november med cirka 13,9 % på årsbasis. Marknadsobservatörer förutspår att huspriserna kommer att fortsätta att falla och att det kommer att dröja till 2010 innan de stabiliseras. HIKP-inflationen sjönk till 4,5 % i oktober efter att ha ökat under flera månader, vilket berodde på en allmän minskning av komponenter.

Sedan början av oktober 2008 har Bank of Englands penningpolitiska kommitté beslutat att sänka sin styrränta vid tre tillfällen. Den sänkte räntan med 50 punkter till 4,5 % mot bakgrund av att finanskrisen har intensifierats, vilket hade ökat nedåtriskerna mot tillväxten och minskat uppå-triskerna för prisstabilitet. Detta följdes av en sänkning den 6 december 2008 med 150 punkter till 3,0 %. Det här beslutet togs med anledning av att utsikterna för inflationen i Storbritannien förändrades betydligt och att utsikterna för inhemsk och global ekonomisk aktivitet försämrades markant. Slutligen sänkte den penningpolitiska kommittén räntan den 4 december med ytterligare 100 punkter mot bakgrund av de alltmer försämrade ekonomiska utsikterna.


andra euroPeiska länderI de flesta EU-länderna utanför euroområdet har tecken på försvagad ekonomisk aktivitet åtföljts av sjunkande inflation.

I Sverige har tillväxten på kvartalsbasis fortsatt att minska de senaste kvartalen och låg tredje kvartalet 2008 på 0,1 %. I Danmark återhämtade sig den reala BNP-tillväxten på kvartalsbasis till 0,4 % andra kvartalet efter en negativ tillväxt på 0,6 %. Indikatorerna för konsumenternas och detaljhandelns förtroende har fortsatt att försämras i båda länderna, vilket tyder på att den ekono-miska aktiviteten kommer att försvagas ytterligare de kommande kvartalen. Konsumentprisinfla-tionen i både Danmark och Sverige steg fram till september men dämpades något i oktober, till 3,8 % respektive 3,4 %. Inflationen förväntas sjunka ytterligare i dessa länder i linje med svagare ekonomisk aktivitet och fallande råvarupriser. Den 6 november och den 5 december sänkte Dan-marks centralbank återigen räntan med totalt 125 punkter till 4,25 % efter att i oktober ha höjt den i två steg med totalt 90 punkter till 5,5 %. Sveriges riksbank sänkte i oktober och december sin viktigaste styrränta i tre steg med totalt 275 punkter till 2,0 %.

I de största central- och östeuropeiska EU-länderna förblev tillväxten i stort sett stabil under för-sta halvåret 2008 men i vissa länder finns det tecken som tyder på svagare ekonomisk aktivitet. Den senaste tidens BNP-statistik på kvartalsbasis för Ungern visar att återhämtningen i den eko-nomiska aktiviteten vände under första halvåret och att ekonomin till och med backade med 0,1 % under tredje kvartalet. Kraftigt försämrade indikatorer för konsument- och företagsförtroendet tyder på att den ekonomiska aktiviteten saktade in även i Tjeckien under tredje kvartalet. I övriga länder var dock den ekonomiska aktiviteten fortsatt stark under tredje kvartalet och statistik visa-de att reala BNP steg i Polen med en takt på 1,2 % på kvartalsbasis och i Rumänien med en årstakt på 9,1 %. I alla fyra länderna har de makroekonomiska utsikterna försämrats betydligt de senaste månaderna till följd av den ökade riskaversionen mot regionen, stramare finansieringsvillkor och svagare internationell handel. HIKP-inflationen har dämpats i alla fyra länderna de senaste måna-derna, vilket främst beror på avtagande effekter av tidigare prisökningar på livsmedel och energi. Inflationen förväntas sjunka markant i Ungern, Tjeckien och i mindre utsträckning i Rumänien. I Polen kommer inflationen sannolikt också att sjunka, om än långsammare. Den 22 oktober höjde Magyar Nemzeti Bank sin viktigaste styrränta med 300 punkter till 11,5 % till följd av den senaste tidens utveckling på finansmarknaden. Den 24 november sänkte banken räntan med 50 punkter till 11 %, vilket speglar stabiliseringen på finansmarknaden. Den 6 november sänkte Česká národní banka sin viktigaste styrränta med 75 punkter till 2,75 % och den 26 november beslutade Nara-dowy Bank Polski att sänka sin viktigaste styrränta med 25 punkter till 5,75 %.

De mindre EU-länderna utanför euroområdet har haft en blandad tillväxtutveckling de senaste kvartalen. Den ekonomiska aktiviteten i Slovakien och Bulgarien har varit fortsatt stark och de baltiska ekonomierna upplever för närvarande en uttalad avmattning. BNP-tillväxten stannade praktiskt taget av i Litauen och blev negativ i Estland under första halvåret 2008. Tillgängliga indikatorer tyder på att den ekonomiska aktiviteten kommer att mattas av i Slovakien och fortsätta att vara stark på kort sikt i Bulgarien. Den årliga HIKP-inflationen har sjunkit i alla fem länderna. Den fortsätter dock att ligga på höga nivåer i de baltiska länderna och i Bulgarien där den i ok-tober låg mellan 10,1 % och 13,7 % och i Slovakien på 4,2 %. I oktober och november sänkte Národná banka Slovenska sin viktigaste styrränta med totalt 100 punkter till 3,25 %.

I Ryssland dämpades BNP-tillväxten andra kvartalet 2008 till 7,5 % på årsbasis från 8,5 % under första kvartalet. Ledande indikatorer tyder på att den gradvisa avmattningen kommer att fortsätta under tredje kvartalet. Lägre oljepriser, ökade spänningar inom banksektorn, negativa förmö-

13ECB




omvärld

genhetseffekter till följd av aktiekursernas nedgång samt kapitalutflöden förväntas dämpa den ekonomiska aktiviteten betydligt.

tillväXtekonomierna i asienI tillväxtekonomierna i Asien mattades den ekonomiska aktiviteten av betydligt tredje kvartalet 2008, särskilt i små och öppna ekonomier i den här regionen. Även om den globala ekonomiska nedgången har spridit sig och intensifierats de senaste månaderna har exporttillväxten varit i stort sett oförändrad i tillväxtekonomierna i Asien som helhet. Den allmänna nedgången i den ekono-miska aktiviteten har främst drivits av en allt svagare inhemsk efterfrågan, som i huvudsak beror på att företagens och konsumenternas förtroende har försämrats. Konsumentprisinflationen sjönk i de flesta länderna under oktober men låg kvar på höga nivåer. De penningpolitiska myndigheterna i flera länder har sedan mitten av oktober sänkt sina styrräntor till följd av skärpta finansiella vill-kor och försämrade globala ekonomiska utsikter.

I Kina föll BNP-tillväxten under tredje kvartalet 2008 till 9 % på årsbasis (efter 10,6 % under första kvartalet och 10,1 % under andra kvartalet). Den ekonomiska aktiviteten sjönk till följd av svag utländsk efterfrågan, de avtagande effekterna av den strama makroekonomiska politiken som fördes under första halvåret 2008 samt en avmattning i byggnadsaktiviteten som kan kopplas till den försvagade fastighetsmarknaden. Den nominella exporttillväxten föll i oktober till 19,1 % från 21,5 % månaden innan. Under tredje kvartalet hade överskottet i handelsbalansen stigit gradvis och uppgick i oktober till 35 miljarder US-dollar, vilket är den högsta siffran någonsin för en må-nad. Konsumentprisinflationen i Kina har sjunkit gradvis de senaste tre månaderna och låg på 4 % i oktober. Detta beror främst på att de tidigare skenande inhemska köttpriserna nu börjar sjunka samt på lägre råvarupriser. Den 9 november presenterade den kinesiska regeringen ett finansiellt stimulanspaket på 4 biljoner RMB för åren 2009–2010 för att möta de allt större utmaningarna från svagare utländsk och inhemsk efterfrågan. People’s Bank of China beslutade den 26 november att sänka in- och utlåningsräntorna i RMB med 108 punkter och sänka reservkraven för banker med 100 respektive 200 punkter för stora respektive små banker.

I Korea dämpades BNP-tillväxten till 3,9 % på årsbasis tredje kvartalet 2008 från 4,8 % kvartalet innan, vilket främst berodde på en avmattning i privatkonsumtionen och inom byggsektorn. Den årliga KPI-inflationen sjönk till 4,8 % i oktober, jämfört med 5,9 % i juli. Även i Indien har den ekonomiska aktiviteten sjunkit och BNP ökade med 7,9 % andra kvartalet jämfört med 8,8 % för-sta kvartalet. Inflationen i grossistledet, som är Reserve Bank of Indias viktigaste inflationsmått, sjönk till 10,7 % i oktober från rekordnivån på 12,5 % i juli.

Den utbredda globala ekonomiska avmattningen, restriktiva finansieringsvillkor, försvagad fastig-hetsmarknad och avtagande effekter av den tidigare strama finanspolitiken kommer sannolikt att leda till att tillväxten i tillväxtekonomierna i Asien dämpas ytterligare. Den expansiva finanspoli-tik som förs i vissa länder kan dock bidra till att mildra effekterna av den minskade efterfrågan.

latinamerikaI Latinamerika har den ekonomiska aktiviteten i vissa länder visat tecken på en nedgång medan den i andra länder visat tecken på en viss återhämtning de senaste månaderna. Inflationstrycket ligger dock fortfarande på höga nivåer. Den årliga inflationen steg från 4,9 % andra kvartalet till 5,5 % tredje kvartalet och industriproduktionen har minskat under det senaste kvartalet på årsba-sis. I Brasilien ökade industriproduktionen i en årstakt på 6,8 % tredje kvartalet 2008, efter 6,3 % andra kvartalet. Den årliga KPI-inflationen låg på 6,3 % tredje kvartalet, jämfört med 5,6 % kvar-talet innan. I Argentina ökade takten i industriproduktionen från 5,6 % andra kvartalet till 6,2 %


tredje kvartalet. KPI-inflationen var fortsatt hög och låg på 8,9 % tredje kvartalet, vilket är strax under nivån för kvartalet innan. I Mexiko i synnerhet steg den reala BNP-tillväxten i en årstakt på 1,6 % tredje kvartalet, efter 2,1 % andra kvartalet. Venezuela har en mycket hög inflation som för närvarande ligger på cirka 35 %.

Styrräntan har varit fortsatt relativt stabil i hela regionen. Det är bara den brasilianska och chi-lenska centralbanken som har höjt sina räntor med 150 punkter tredje kvartalet, till 13,75 % respektive 8,25 %. Som en reaktion på de ökade finansiella spänningarna som uppstod i mitten av september, har flera centralbanker i regionen vidtagit en rad åtgärder för att förbättra likvidi-tetsförhållandena för den lokala valutan och dollarn i sina respektive länder.

Den regionala produktionstillväxten förväntas sjunka under 2009 till följd av svagare utländsk efterfrågan. De ovannämnda politiska åtgärderna bör dock stärka den inhemska efterfrågan.

1.2 rÅvarumarknader

Priserna på olja och andra råvaror än energi har noterat en brant nedgång de senaste tre måna-derna. Nedgången i oljepriserna kan främst kopplas till den senaste tidens finansiella turbulens och de försämrade globala ekonomiska utsikterna, som även har lett till s.k. deleveraging och avveckling av råvaruterminer. Den 3 december 2008 var priset på Brent-råolja 47,2 US-dollar fatet. Det är en tydlig nedgång jämfört med i juli när oljepriset nådde rekordnivåer och låg på 147 US-dollar fatet och 50 % lägre än under början av året (räknat i euro är nedgången cirka 42 %). Nedgången i oljepriserna verkar främst ha drivits av en kraftig försämring av utsikterna för ef-terfrågan på olja i OECD-länderna, vilket inte helt uppvägs av den fortsatt relativt stadiga efter-frågan i tillväxtekonomierna. Därför har över-skottskapaciteten ökat i OPEC-länderna, trots att målet för OPEC:s oljeproduktion sänktes i oktober och trots det faktum att produktionen i länder utanför OPEC fortsätter att vara lägre av väntat.

Priserna på andra råvaror än energi har också sjunkit. Särskilt metallpriserna har drabbats av oron för hur effekterna av den globala ekono-miska avmattningen påverkar efterfrågan samt av vissa tecken på minskad efterfrågan från tillväxtekonomierna. Nedgången i livsmedels-priser har inte varit lika uttalad. Prisindexet för andra råvaror än energi och prisindexet för livsmedel och tropiska drycker (båda uttryckta i US-dollar) var i det närmaste 20 % lägre i slu-tet av november än i början av 2008. I ruta 1 diskuteras utvecklingen av prisindex för andra råvaror än energi.

diagram 3 utvecklingen på råvarumarknaderna

MB0812_EN_Sec1_Chart3

200830

40

50

60

70

80

90

100

110

120

130

140

150

120

135

150

165

180

195

210

225

240

255

270

285

300

Brent-råolja (USD/fat; vänster skala)Andra råvaror än energi (USD; index: 2000 = 100; höger skala)

2005 2006 2007

Källor: Bloomberg och HWWA.

15ECB




omvärld

ruta 1

euroomrÅdets PrisindeX över icke energirelaterade rÅvaror utarBetad av ecB

Under de senaste åren har världsmarknadspri-serna på råvaror karakteriserats av stora sväng-ningar med betydande effekt på konsument-prisinflationen i euroområdet och globalt. Mot denna bakgrund presenteras i denna ruta två prisindex över icke energirelaterade råvaror, utarbetade av ECB, ett baserat på importvikter och det andra på ”användningsvikter”, samt en översikt över den senaste utvecklingen.

Mellan januari 2003 och toppen i mars 2008 gick ECB:s importviktade prisindex över icke energirelaterade råvaror upp med 167 % (se diagram A). Uppgången i råvarupriserna var relativt brett baserad. Metallpriserna registre-rade en ännu större uppgång (mer än 250 %), medan både livsmedelspriserna och priserna på jordbruksprodukter utom livsmedel fördubbla-des under samma period. Under de försämrade utsikterna för världsekonomin gick priserna på icke energirelaterade råvaror ned och i november 2008 var de omkring 35 % under marsnivåerna. Räknat i euro var svängningarna i indexet något mindre, omkring +80 % under prisuppgången och -21 % under nedgången fram till november.

Dessa Laspreyres-typer av råvaruprisindex (se diagram A) viktas enligt varje råvaras andel av euroområdets import från länder utanför euroområdet, dvs. exklusive handel mellan euroländer. Dessa importviktade index har utformats främst för att bedöma prisutvecklingen på importerade råvaror. Dessutom bidrar de till prognoser om utrikeshandeln (volymer och priser). Viknings-strukturen har härletts från värdet på euroområdets import av 34 råvaror (18 livsmedelskatego-rier och 16 andra kategorier bestående av jordbruksråvaror och metaller) med hjälp av Eurostats utrikeshandelsstatistik (databasen COMEXT). De fasta vikterna hänvisar för närvarande till ge-nomsnittet för perioden 2004-2006 och uppdateras vart femte år. Priserna på de 34 råvarorna är priser på världsmarknaden i USD och konverteras till euro genom att använda den genomsnittliga månadsvisa EUR/USD-växelkursen.

Ett viktningssystem baserat på import är begreppsmässigt inte optimalt för att bedöma effekten av de globala råvarupriserna på euroområdets ekonomiska aktivitet och konsumentpriser. I det importviktade indexet är t.ex. vetets viktning bara hälften av kaffets (se tabell), medan vetet spe-lar en mycket större roll än kaffe som andel av den inhemska produktionsprocessen och i slutlig konsumtion. Denna skillnad förklaras huvudsakligen av den betydande produktionen av några råvaror i euroområdet, som vete eller majs, medan andra råvaror som kaffe eller kakao endast im-porteras. Samtidigt har utvecklingen på råvarupriserna på världsmarknaden inflytande på priserna på inhemskt producerade råvaror.

Därför har ett ”användarviktat” prisindex för icke energirelaterade råvaror också utvecklats. Detta index använder ett viktningssystem, baserat på värdet av efterfrågan eller ”användning” inom

diagram a euroområdet: Prisindex över icke energirelaterade råvaror, importviktat

Källa: ECB:s beräkningar.

(index, 2000 = 100; månadsuppgifter)

50

100

150

200

250

300

50

100

150

200

250

300

2000 2002 2004 200620052001 2003 2007 2008

USDEUR

MB0812_EN_Box1_ChartA


euroområdet på varje råvara som ingår i indexet. Det tar speciell hänsyn till euroområdets import, export och egen produktion av varje råvara.1 I tabellen visas att viktningsstrukturen på det använ-darviktade prisindexet för icke energirelaterade råvaror skiljer sig markant från det importviktade indexet. Vikten för livsmedel i det användarviktade indexet är 44,3 %, jämfört med 35,2 % i det importviktade indexet. Däremot är vikten på metaller betydligt lägre i det användarviktade indexet. Inom livsmedelskategorin är skillnaderna särskilt påfallande. Livsmedelsråvaror med en stor in-hemsk produktion får en högre vikt i det användarviktade indexet, medan råvaror med en mycket liten inhemsk produktion inom euroområdet, t.ex. kaffe eller sojabönor viktas lägre. I detta index viktas vete mer än dubbelt så mycket som kaffe eller sojabönor.2 Detta viktningssystem överens-stämmer bättre med konsumtionsmönstret av globala råvaror i euroområdet och ger information om tryck på konsumentpriser från rörelser i råvarupriser på världsmarknaden (under förutsättning att priserna på inhemskt producerade råvaror rör sig parallellt med de på världsmarknaden.

En jämförelse av utvecklingen i de båda prisindexen för icke energirelaterade råvaror i euroområdet visar att det har varit en något mindre markant uppgång i det användningsviktade indexet under de senaste åren (se diagram B). Mellan januari 2003 och toppen i mars 2008 ökade det användnings-viktade indexet med 143 %, jämfört med 167 % för det importviktade indexet. Detta återspeglar huvudsakligen den mycket kraftiga uppgången i metallpriserna under perioden. Dessa får en lägre

vikter för ecB:s prisindex över icke energirelaterade råvaror

(i procent; baserat på uppgifter för perioden 2004–2006)

Källa: ECB:s beräkningar.Anm. Posten ”övriga livsmedel” inkluderar korn, ris, solrosfrön, kokosolja, palmolja, solrosolja, te, tobak, bananer och apelsiner. Posten övriga metaller inkluderar tenn, silver, platina och bly. Posten ”övriga jordbruksråvaror” inkluderar bomull, hudar och skinn, gummi och ull.

Importviktat index Användningsviktat index

Totalt icke energirelaterade råvaror 100,0 100,0

Livsmedel 35,2 44,3

Majs 1,6 1,2

Vete 3,0 7,4

Sojabönor 6,1 3,1

Kakao 3,3 1,7

Kaffe 6,0 3,1

Socker 1,8 4,2

Oxkött 0,7 8,5

Fläskkött 0,4 5,8

Övriga livsmedel 12,3 9,2

Jordbruksråvaror 18,4 17,2

Trä och massa 12,3 13,7

Övriga jordbruksråvaror 6,1 3,5

Metaller 46,4 38,5

Aluminium 16,6 16,8

Koppar 5,8 4,4

Nickel 4,6 2,7

Zink 3,3 4,1

Järnmalm och stålskrot 11,8 7,8

Övriga metaller 4,3 2,8

1 Uppgiftskällor: Eurostats jordbruksstatistik, statistik över utrikeshandeln (COMEXT) och statistik över tillverkning per produkt (PRODCOM) samt statistik sammanställd av FN:s Food and Agriculture Organisation (FAOSTAT). För enkelhetens skull, liksom på grund av avsaknad av lämpliga och omfattande uppgiftskällor, antas inventarier förbli stabila.

2 För att undvika att spannmål i euroområdet räknas dubbelt minskades dessutom den inledande vikten för spannmål i det använd-ningsviktade indexet eftersom spannmål delvis används för att utfordra boskap (som används för kött). En liknande korrektion för dubbelräkning gavs solrosfrön som nästan enbart används för tillverkning av solrosolja.

17ECB




omvärld

vikt i det användningsviktade indexet. Efter de senaste nedgången i råvarupriserna var det användningsviktade indexet i november 2008 nästan 58 % över januari nivån 2003 medan det importviktade indexet var omkring 73 % över januarinivån 2003 (se diagram B).

När man bedömer överföringen av chocker på globala råvarupriser till inhemsk aktivitet och inflation bör man även ta hänsyn till andra fak-torer som prisgolv som satts av EU:s gemen-samma jordbrukspolitik (GJP) och skattesys-tem i olika länder. Särskilt GJP kan leda till att råvarupriserna i euroområdet kopplas ifrån världsmarknadspriserna. På sikt finns det pla-ner på att undersöka om det är möjligt att pro-ducera ett index som tar hänsyn till sådana fak-torer. Dessutom kommer ytterligare förbättringar av det användningsviktade indexet att studeras.

De importviktade och användningsviktade prisindexen över icke energirelaterade råvaror pre-senteras för första gången i tabell 5.1 i statistikdelen i detta nummer av månadsrapporten. Det importviktade indexet ersätter prisindexet över icke energirelaterade råvaror som sammanställts av HWWI. De nya indexen kommer att vara tillgängliga månadsvis och uppdateras den tredje ar-betsdagen varje månad i ECB:s Statistical Data Warehouse. Tidsserierna startar i januari 1996 och ges som index vilka beräknas baserade på råvarupriser i euro och US-dollar.

1.3 utsikterna För euroomrÅdets omvärld

Den globala ekonomiska avmattningen innebär kraftigt försvagade utsikter för världshandeln och för utländsk efterfrågan i euroområdet. De allra senaste indikatorerna för internationell handelsaktivitet pekar på en betydlig försäm-ring av importefterfrågan, särskilt i utvecklade ekonomier. Baltic Dry Index, som mäter frakt-priser för bulkvaror och som fungerar som en ledande indikator för den globala handelstill-växten, har fallit med mer än 90 % de senaste månaderna, om än från mycket höga nivåer. I OECD:s sammansatta ledande indikator (CLI) för september 2008 bekräftas en relativt kraf-tig försämring av de ekonomiska utsikterna för alla större industriländer samt försvagade utsikter för större ekonomier utanför OECD som exempelvis Kina, Indien och Ryssland (se diagram 4). De här utsikterna bekräftas även av Ifos enkät World Economic Climate för novem-

diagram 4 oecd:s ledande indikatorer


94

96

98

100

102

104

106

94

96

98

100

102

104

106

OECDTillväxtmarknader

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

(månadsuppgifter; korrigerat för svängningar)

Källa: OECD.Anm. Indikatorn för tillväxtmarknader är ett vägt genomsnitt av de ledande indikatorerna för Brasilien, Ryssland och Kina.

diagram B euroområdet: prisindex över icke energirelaterade råvaror

Källa: ECB:s beräkningar.

(index i USD; 2000 = 100; månadsuppgifter)

70

100

130

160

190

220

250

280

70

100

130

160

190

220

250

280

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

AnvändningsviktatImportviktat

MB0812_EN_Box1_ChartB


ber, som visade på ytterligare en brett baserad försvagning för fjärde kvartalet 2008. Indexet har fallit till sin lägsta nivå på över 20 år.

Osäkerheten som omger de globala ekonomiska utsikterna är exceptionellt stor. Volatiliteten på finansmarknaden har ökat betydligt, vilket innebär att bedömningen av de globala ekonomiska utsikterna för närvarande är mycket osäker. Generellt sett är riskerna för tillväxten på nedåtsidan. Det gäller framför allt risken för att oron på finansmarknaderna ska få en större inverkan på den reala ekonomin. Hur djup och långvarig den globala ekonomiska avmattningen kommer att bli be-ror huvudsakligen på hur snabbt finanskrisen kan lösas. Andra risker är ett protektionistiskt tryck och en eventuellt okontrollerad utveckling på grund av globala obalanser.

19ECB



2 monetär och F inans i ell utveckl ing

Monetär och finansiell

utveckling

2.1 Penningmängd och mFi:s kreditgivning

De senaste uppgifterna om penningmängden bekräftar en fortsatt hög, om än avtagande, underliggande ök-ningstakt i det breda penningmängdsmåttet M3 i euroområdet de senaste kvartalen. Penningmängdsutveck-lingen stöder följaktligen bedömningen att inflationstrycket minskar ytterligare, med vissa fortsatta uppåtris-ker mot prisstabiliteten på medellång till lång sikt. Samtidigt har vissa poster i de monetära finansinstitutens balansräkningar påverkats kraftigt av den intensifierade turbulensen på finansmarknaden, med avsevärda omplaceringar mellan komponenterna i M3, även om totala M3 inte påverkats nämnvärt. För närvarande finns det inga tecken på att den intensifierade finansiella turbulensen har lett till någon kraftig begränsning av tillgången till banklån för den icke-finansiella privata sektorn som helhet, även om vissa särskilda seg-ment kan ha påverkats mer negativt. De monetära finansinstituten har sålt värdepapper för att förhindra att den ökning av bankernas egna kostnader för finansiering som observerats sedan mitten av september försämrar kredittillgången. Det kan hända att den intensifiering av finansoron som har skett sedan mitten av september på sikt kan betraktas som en avgörande vändpunkt i penningmängdsutvecklingen.

det breda Penningmängdsmåttet m3Den årliga ökningstakten för det breda penningmängdsmåttet M3 minskade ytterligare till 9,0 % tredje kvartalet 2008, från 10,1 % andra kvartalet (se diagram 5). Detta bekräftar den långsam-mare årliga ökningstakten för de breda penningmängds- och kreditmåtten de senaste kvartalen, vilket i sin tur speglar effekten av stramare finansieringsvillkor och svagare ekonomisk tillväxt.

Trots denna dämpning var den årliga M3-ökningen alltjämt robust. Detta speglade fortsatt delvis den flacka avkastningskurvan under tredje kvartalet 2008, som ledde till omplaceringar från lång-fristiga tillgångar till M3-instrumet som gav liknande avkastning men var mer likvida och mindre riskfyllda. Sådana omplaceringar hade en uppåteffekt på den totala M3-ökningen. Den underlig-gande takten i penningmängdsökningen var emellertid fortsatt stadig tredje kvartalet även oaktat denna effekt.

Det kan emellertid hända att den intensifiering av finansoron som har ägt rum sedan mitten av september markerar en avgörande vändpunkt i penningmängdsutvecklingen. Även om det inte framgår av den årliga ökningstakten i M3, som har varit oförändrat sedan oktober på 8,7 %, har specifika poster i MFI:s balansräkningar påverkats kraftigt. Dessutom har det skett om-placeringar mellan de olika komponenterna i M3. Särskilt i oktober understöddes M3 av en kraftig efterfrågan på sedlar och mynt, som delvis speglar icke-hemmahörandes behov av eurosedlar.

Den intensifierade turbulensen på finansmark-naden sedan mitten av september skulle kunna få ett stort inflytande på penningmängdsut-vecklingen. Även om oktoberstatistiken inte direkt tyder på några markanta förändringar i M3-utvecklingen eller i långivningen till den

diagram 5 m3-ökning


0

2

4

6

8

10

12

14

20080

2

4

6

8

10

12

14

M3 (årlig ökningstakt)M3 (3-månaders centrerat glidande medelvärde av årlig ökningstakt)M3 (6-månaders ökningstakt uppräknad till årstakt)

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Källa: ECB.

(procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat)


icke-finansiella privata sektorn, tyder de mer omfattande effekterna på andra poster i MFI:s ba-lansräkningar och de omplaceringar som äger rum mellan komponenterna i M3 på en eventuellt kraftigare inverkan på penningmängdsutvecklingen framöver.

m3:s huvudkomPonenterDen fortsatt långsammare ökningstakten i M3 tredje kvartalet 2008 drevs av minskade bidrag från M1 och omsättbara instrument (dvs. M3-M2), medan bidraget från annan kortfristig inlåning än dagslån (dvs. M2-M1) i stort sett var oförändrat (se tabell 1). Den allra senaste statistiken verkar emellertid tyda på en förändring av detta mönster, med en ökad M1-tillväxt i september och okto-ber samtidigt som tillväxttakterna för både annan kortfristig inlåning än dagslån och omsättbara instrument minskade mot bakgrund av den intensifierade finansiella turbulensen.

Under tredje kvartalet 2008 minskade den årliga ökningstakten i M1 ytterligare till 0,6 %, från 2,3 % andra kvartalet. Den långsammare ökningen i M1 tredje kvartalet berodde främst på utveck-lingen för dagslån, vars årliga ökningstakt blev svagt negativ på -0,7 %, jämfört med 1,2 % andra kvartalet. Denna trendmässigt långsammare ökningstakt som observerats för dagslån de senaste kvartalen har till stor del speglat uppgången i de korta räntorna sedan december 2005, som stadigt ökade alternativkostnaderna för innehav av sådana instrument.

I oktober 2008 ökade den årliga ökningstakten i M1 kraftigt för andra månaden i rad till 3,7 %, från 1,2 % i september och 0,2 % i augusti. Denna högre ökningstakt för M1 drevs av ökningar i de månatliga flödena av både utelöpande sedlar och mynt och dagslån, vilket delvis speglade en ökad efterfrågan på sedlar i euroområdets grannländer.

Källa: ECB.1) Vid utgången av senast föreliggande månad. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.

(kvartalsgenomsnitt, säsongrensat och kalenderkorrigerat)

Utestående i procent av

M3 1)

Årliga ökningstakter2007 4 kv

2008 1 kv

2008 2 kv

2008 3 kv

2008 sep

2008 okt

M1 42,7 5,9 3,8 2,3 0,6 1,2 3,7 Utelöpande sedlar och mynt 7,5 8,0 7,8 7,8 7,5 8,2 13,0 Avistainlåning 35,2 5,5 3,0 1,2 -0,7 -0,1 1,9M2 - M1 (= annan kortfristig inlåning) 42,8 16,8 18,4 19,3 18,9 17,7 15,5 Inlåning med löptid på upp till och med 2 år 26,5 40,6 41,4 40,4 37,6 34,4 29,2 Inlåning med uppsägningstid på upp till 3 månader 16,3 -3,9 -3,3 -2,3 -2,0 -2,0 -1,4M2 85,5 10,7 10,3 10,0 9,1 8,9 9,3M3 - M2 (= omsättbara instrument) 14,5 19,6 16,3 10,3 8,9 7,3 5,3M3 100,0 12,0 11,2 10,1 9,0 8,7 8,7

Kreditgivning till hemmahörande i euroområdet 9,2 10,0 9,6 9,1 8,5 7,3 Kreditgivning till den offentliga sektorn -4,1 -2,5 -1,2 0,6 0,8 0,7 Lån till den offentliga sektorn -1,8 -0,9 0,8 2,1 2,9 3,4 Kreditgivning till den privata sektorn 12,2 12,7 11,9 10,8 10,1 8,6 Lån till den privata sektorn 11,1 11,1 10,5 9,1 8,5 7,8Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) 8,5 6,8 4,5 3,3 2,7 0,5

tabell 1 sammanfattningstabell över monetära variabler

21ECB




utveckling

Annan kortfristig inlåning än dagslån stod fort-satt för det största bidraget till den årliga ök-ningen i M3 tredje kvartalet 2008. Den årliga ökningstakten för denna inlåning dämpades emellertid något till 18,9 % under det kvar-talet, från 19,3 % kvartalet innan (se diagram 6). Detta mönster avspeglades också i oktober-statistiken, där den årliga ökningstakten för annan kortfristig inlåning än dagslån föll yt-terligare till 15,5 % i under den månaden från 17,7 % i september.

Denna utveckling speglar framför allt en däm-pad efterfrågan på inlåning med en överens-kommen löptid upp till två år (dvs. kortfristig tidsbunden inlåning), som trots detta fortsatte att öka i en mycket hög årstakt på 29,2 % i oktober, efter ökningstakter på 37,6 % tredje kvartalet och 40,4 % andra kvartalet. Inneha-ven av inlåning med upp till tre månaders upp-sägningstid (dvs. kortfristigt sparande) mins-kade med 1,4 % på årsbasis i oktober.

De senaste månaderna har den flacka avkastningskurvan och strukturen på bankernas inlånings-räntor gjort kortfristig tidsbunden inlåning relativt attraktiv jämfört med andra instrument i M3 och tillgångar med längre löptider. I synnerhet har räntan på kortfristig tidsbunden inlåning – till skillnad från räntan på dagslån och kortfristigt sparande – följt uppgången i penningmarknads-räntorna relativt nära, vilket skulle kunna bero på att bankerna har gjort större ansträngningar för att locka till sig sådan inlåning i ett läge där den tilltagande finansoron har gjort det svårt att få tillgång till finansiering på de institutionella marknaderna.

Årstakten för omsättbara instrument som ingår i M3 minskade ytterligare till 5,3 % i oktober 2008, från 8,9 % tredje kvartalet och 10,3 % andra kvartalet. Detta berodde på den betydligt lång-sammare årliga ökningstakten för andelar i penningmarknadsfonder (den största delkomponenten) och räntebärande värdepapper med en löptid på upp till två år. Däremot ökade åter ökningstakten för den tredje delkomponenten – repoavtal – under både tredje kvartalet och i oktober, efter att ha varit oförändrad kvartalet innan.

När det gäller andelar i penningmarknadsfonder observerades kraftiga utflöden – i första hand för hemmahörande utanför euroområdet – till följd av intensifieringen av den finansiella turbulensen i mitten av september, vilket speglade investerarnas ökade oro över säkerheten i vissa fonder. Oktoberstatistiken pekar emellertid på att dessa utflöden håller på att mattas, vilket tyder på att farhågorna avseende eventuella konkurser i penningmarknadsfonder efter Lehman Brothers kon-kurs kan ha lättat på senare tid.

Fördelningen av penningmängdstillväxten på sektorer baseras på uppgifter för kortfristig inlåning och repoavtal (”M3-inlåning”). Den årliga ökningstakten för detta mått (som är det bredaste för vilket det finns tillförlitlig information om sektoriella innehav) följde i stort sett utvecklingen i totala M3 tredje kvartalet 2008, och minskade ytterligare 10,2 %, från 11,0 % kvartalet innan.

diagram 6 huvudkomponenter i m3


0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

M1Övrig kortfristig inlåningOmsättbara instrument

2004 2005 2006 2007 2008

Källa: ECB.

(årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat)


Denna dämpning fortsatte i oktober då den år-liga ökningstakten i M3-inlåningen dämpades till 9,6 %, från 9,7 % i september.

Den årliga ökningstakten för hushållens M3-inlåning, som utgör det största bidraget till den totala ökningstakten för M3-inlåningen, minskade till 9,0 % tredje kvartalet 2008, från 9,2 % andra kvartalet. I oktober ökade emel-lertid den årliga ökningstakten för hushållens innehav av M3-inlåning kraftigt till 9,7 %, från 8,6 % i september (se diagram 7).

Den årliga ökningstakten för icke-finansiella företags M3-inlåning dämpades också ytter-ligare tredje kvartalet 2008, och fortsatte att minska i oktober. De icke-finansiella företagens fortsatt försämrade vinsttillväxt har sannolikt bidragit till denna långsammare takt, men de försämrade finansieringsvillkoren kan också ha uppmuntrat företag – framför allt mindre företag – att använda balanserade vinstmedel och innehav av inlåning för att finansiera fasta investeringar och rörelsekapital.

Den årliga ökningstakten för icke-monetära finansinstituts M3-inlåning minskade både tredje kvartalet 2008 och i oktober. Trots denna dämpning var den årliga ökningstakten för andra finans-instituts M3-inlåning fortfarande mycket högre än inom andra sektorer. Med tanke på det aktuella läget på finansmarknaden kommer detta sannolikt att spegla investeringsfonders behov av att ha en större likviditetsbuffert för eventuella uttag. Sådana uttag framgick av statistik över investe-ringsfonder för andra kvartalet 2008.

m3:s viktigaste motPosterNär det gäller motposterna till M3 fortsatte takten i de monetära finansinstitutens totala kredit-givning till hemmahörande i euroområdet att minska till 9,1 % tredje kvartalet 2008, från 9,6 % andra kvartalet, och fortsatte att minska till 7,3 % i oktober (se tabell 1). Detta berodde främst på den stora minskningen av MFI:s kreditgivning till den privata sektorn som huvudsakligen speg-lade försäljningen av värdepapper utgivna av den privata sektorn i euroområdet.

Den årliga ökningstakten i MFI:s kreditgivning till den offentliga sektorn ökade svagt till 0,6 % tredje kvartalet, från -1,2 % andra kvartalet. I oktober var den årliga ökningstakten i MFI:s kre-ditgivning till den offentliga sektorn i stort sett oförändrad på 0,7 %. Detta döljer den nedgång i MFI-sektorns innehav av statspapper i september och oktober som framgår av de negativa må-nadsflödena under båda dessa månader. Denna utveckling beror sannolikt på att likviditeten i statsobligationsmarknaden och den gynnsamma prisutvecklingen fick kreditinstituten att banta sina balansräkningar genom att minska skulderna och göra sig av med tillgångar (s.k. delevera-ging) (för närmare information se ruta 2 med rubriken ”Den senaste utvecklingen i balansräk-ningarna i kreditinstitut i euroområdet”). Att penningmarknadsfonder gjorde sig av med sådana tillgångar kan också ha haft ett samband med uttagsutvecklingen.

diagram 7 kortfristig inlåning och repoavtal


0

5

10

15

20

25

30

0

5

10

15

20

25

30

Icke-finansiella företagHushållFinansinstitut

2004 2005 2006 2007 2008

Källa: ECB.Anm. MFIsektorn exklusive Eurosystemet.

(årlig procentuell förändring; ej säsongrensat eller kalenderkorrigerat)

23ECB




utveckling

Den årliga ökningstakten för MFI:s kreditgivning till den privata sektorn fortsatte att minska till 10,8 % tredje kvartalet, från 11,9 % andra kvartalet, och fortsatte att minska till 8,6 % i okto-ber. Den långsammare ökningstakt för kreditgivningen till den privata sektorn som konstaterades tredje kvartalet döljer en olik utveckling i de olika delkomponenterna. Den årliga ökningstakten för MFI:s innehav av andra värdepapper än aktier utgivna av den privata sektorn minskade från 39,7 % andra kvartalet till 36,5 % tredje kvartalet, och fortsatte att minska till 27,9 % i oktober. Den fortsatt kraftiga – om än långsammare – årliga ökningstakten speglar främst MFI:s köp av värdepapper utgivna av andra finansinstitut under föregående kvartal i samband med värdepap-perisering. I september minskade MFI sitt innehav av andra värdepapper än aktier utgivna av den privata sektorn, vilket framgår av det kraftigt negativa flödet den månaden. I oktober var månads-flödet emellertid åter starkt positivt, vilket främst speglade MFI:s köp av värdepapper utgivna av andra finansinstitut i samband med värdepapperisering.

Den årliga ökningstakten för MFI:s innehav av aktier och andra ägarandelar ökade från 3,7 % andra kvartalet till 6,0 % tredje kvartalet, för att därefter minska till -1,4 % i oktober. Denna kraf-tiga nedgång i MFI:s innehav av sådana instrument beror förmodligen på bankernas behov av s.k. deleveraging till följd av det ökade trycket på deras balansräkningar till följd av den intensifierade turbulensen på finansmarknaden. Följaktligen har MFI:s förmåga att minska sina innehav av vär-depapper – både andra värdepapper än aktier, och aktier och andra ägarandelar – gjort det möjligt för dem skydda ökningen av banklån till den privata sektorn från den direkta effekt som de ökande finansiella spänningarna har haft på bankernas egna kostnader för finansiering.

Den årliga ökningstakten i utlåningen till den privata sektorn – den största komponenten i fråga om kreditgivningen till den privata sektorn – fortsatte att minska från 10,5 % andra kvartalet 2008 till 9,1 % tredje kvartalet, och därefter ytterligare till 7,8 % i oktober (se tabell 1). Denna dämpning berodde på en långsammare tillväxt i både utlåningen till den icke-finansiella privata sektorn och utlåningen till icke-monetära finansinstitut. Det senare speglade fortsatta minskningar i både den årliga ökningstakten för utlåningen till icke-finansiella företag (som föll till 12,8 % tredje kvartalet och 11,9 % i oktober, från 14,5 % andra kvartalet) och den årliga ökningstakten för utlåningen till hushåll (som låg på 4,0 % tredje kvartalet och 3,3 % i oktober, från 5,0 % an-dra kvartalet). Låneutvecklingen den senaste tiden följer i stort sett det historiska mönstret och speglar effekten av bankernas räntehöjningar sedan i slutet av 2005, den svagare bostadsmarkna-den, stramare finansieringsvillkor (som främst beror på de försämrade förväntningarna avseende den allmänna ekonomiska aktiviteten och försämrade utsikter för bostadsmarknaden) och den all-männa konjunkturen (se avsnitt 2.6 och 2.7 för en närmare analys av icke-finansiella företags och hushålls finansiella flöden och finansiella ställning).

Bland M3:s övriga motposter har den årliga ökningstakten för MFI:s långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) dämpats ytterligare de senaste kvartalen (se diagram 8). Detta beror på en långsammare tillväxt för alla delkomponenter. I synnerhet speglar nedgången i fråga om ökningstak-ten i långfristig inlåning den flacka avkastningskurvan och den intensifierade turbulensen på finans-marknaden, vilket uppmuntrar omplaceringar från långfristig till kortfristig inlåning. Oktoberstatis-tiken över långfristiga värdepapper utgivna av MFI tyder på att banker inte har kunnat få finansiering via denna källa. Däremot har den årliga ökningstakten för kapital och reserver ökat de senaste må-naderna. Detta beror på det tillskott av eget kapital som tillförts genom riktade nyemissioner och till följd av statliga kapitalinjektioner som syftar till att stärka kreditinstituts balansräkningar.

Slutligen ökade MFI:s utländska nettotillgångar i oktober (med 37 miljarder euro) för tredje må-naden i rad. Det speglar det faktum att utländska skulder har minskat mer än utländska tillgångar


de senaste månaderna när båda sidorna av balansräkningen har krympt. Detta nettoinflöde gjorde att den årliga nedgången i MFI:s utländska nettotillgångar sjönk till 149 miljarder euro i oktober, från 188 miljarder euro i september (se diagram 9). Det faktum att MFI:s nettoställning gentemot utlandet fortfarande är mycket negativ beror förmodligen på fortsatta internationella portföljför-ändringar, däribland omplaceringar från tillgångar i euroområdet till följd av de försämrade utsik-terna för ekonomisk tillväxt i euroområdet och hemtagningen av medel av icke-hemmahörande till följd av likviditetsbegränsningar i deras hemländer.

Sammanfattningsvis bekräftar de senaste penningmängdsuppgifterna, som omfattar perioden fram till slutet av oktober 2008, en fortsatt dämpning av den årliga ökningstakten för MFI:s utlåning till den icke-finansiella privata sektorn. Detta beror till stor del på den effekt som tidigare höjningar av korta räntor, stramare finansieringsvillkor och en långsammare ekonomisk tillväxt sammanta-get har på efterfrågan på lån. Oktoberstatistiken tyder inte på någon störning i kreditflödet till den privata sektorn. Faktum är att månadsflödena för utlåningen till både icke-finansiella företag och hushåll är fortsatt kraftiga när uppgifterna för hushållen korrigeras för effekterna av värdepap-perisering (som var positiva i oktober). Trots detta kan det historiska mönstret och den förväntade utvecklingen för grundläggande bestämningsfaktorer, i kombination med den fortsatta försämring som observerats i företagens och konsumenternas förtroende de senaste månaderna, tyda på att ökningstakten i utlåningen kommer att avta ytterligare de närmsta kvartalen.

diagram 8 m3 och mFi:s långfristiga finansiella skulder


0

2

4

6

8

10

12

14

20080

2

4

6

8

10

12

14

M3Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital)

2002 2003 2004 2005 2006 2007


0

2

4

6

8

10

12

14

20080

2

4

6

8

10

12

14

M3Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital)

2002 2003 2004 2005 2006 2007

Källa: ECB.

(årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat)

diagram 9 motposter till m3


-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

2002 200820072006200520042003

Kredit till privata sektorn (1)Kredit till offentliga sektorn (2)Utländska tillgångar, netto (3)Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) (4)Andra motposter (inklusive eget kapital) (5)M3

Källa: ECB.Anm. M3 redovisas bara som referensobjekt (M3=1+2+3–4+5). Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) redovisas med omvänt tecken eftersom de utgör MFIsektorns skulder.

(årliga flöden; miljarder euro; säsongrensat och kalenderkorrigerat)

25ECB




utveckling

Även om det närvarande inte finns några tecken på att kreditutbudet till den privata sektorn har börjat begränsas, kan det inte uteslutas att tillgången kommer att hämmas mer allvarligt framöver. Hittills har MFI kunnat minska sina innehav av värdepapper och skyddat ökningen av banklån till icke-finansiella företag och hushåll från den direkta effekt av stramare finansieringsvillkor för banker som har följt av finansoron. Om en sådan utveckling kommer att hålla i sig återstår att se. Mer allmänt behövs det mer information, statistik och analyser för att kunna bedöma den effekt som den ökade turbulensen på finansmarknaden har på tillgången till banklån och krediter.

den senaste utvecklingen i balansräkningarna i kreditinstitut i euroområdet

Sedan oron på finansmarknaderna började under sommaren 2007 har kreditinstitut över hela världen mött ökat tryck avseende storleken på sina balansräkningar. Institut i euroområdet har inte varit immuna mot detta tryck som i grova drag kan sägas komma från två källor. Å ena sidan har vissa institut sett sin kapitalbas eroderas, t.ex. genom kreditförluster eller genom en ogynnsam utveckling i tillgångspriserna. Detta skulle kunna tvinga sådana institut att minska storleken på sina balansräkningar för att återställa förhållandet mellan de totala tillgångarna och kapitalbufferten till den erfordrade eller önskade nivån.1 Å andra sidan innebär spänningar på penningmarknaderna och placerarnas farhågor på andra marknader där kreditinstitut nor-malt erhåller finansiering, som t.ex. marknaderna för täckta obligationer, värdepapperisering och skuldcertifikat utan säkerheter att åtminstone några av dessa institut står inför finansie-ringsrestriktioner vad gäller deras förmåga att expandera och även bibehålla storleken på sina balansräkningar. Beroende på hur åtgärderna för att banta kreditinstitutens balansräkningar genomförs skulle detta kunna få följder för finansieringsmöjligheterna för företag och hus-håll i euroområdet. Mot bakgrund av detta granskar den här rutan den senaste utvecklingen i kreditinstitutens statistikbalansräkning och går särskilt in på utvecklingen av kreditinstitutens tillgångar uppdelade i instrument och motpartssektor.

En helhetsbild av balansräkningarna för kreditinstitut i euroområdet

Denna fråga erfordrar att MFI-balansräkningsstatistik granskas från ett perspektiv som avviker från det som normalt tillämpas i monetär analys. För att bedöma i vilken utsträckning trycket på kreditinstitutens kapital och finansiering har påverkat balansräkningarna, är det nödvändigt att också titta på tillgångar vis-à-vis andra monetära finansinstitut. Dessa nettas i den konsoli-derade MFI-balansräkningen, som utgör basen för den monetära statistiken. För det andra, med tanke på att slutmålet är att kartlägga den potentiella effekten av tillgängligheten av lån för företag och hushåll, baseras analysen på kreditinstitutens balansräkningar snarare än MFI-sek-torn som helhet. Här exkluderas sektorn för penningmarknadsfonder och även Eurosystemet. Denna uppdelning av MFI-sektorn är bara tillgänglig på kvartalsbasis.

Tillgångarna för kreditinstituten i euroområdet har fortsatt att växa under finansmarknadsoron sedan sommaren 2007. Kraftiga kvartalsrörelser har noterats och flödet har varit särskilt stort i det tredje kvartalet 2008 (se diagram A). Dessa flöden innehåller emellertid stora bidrag från

ruta 2

1. I princip står ett antal strategier öppna för kreditinstitut för att återställa det önskade förhållandet mellan totala tillgångar och kapital-basen. I grova drag omfattar dessa en minskning av de totala tillgångarna, en ökning av kapitalbasen eller en kombination av dessa metoder. Kapital kan, i sin tur, ökas genom kapitalinjektioner eller genom minskning av utbetald avkastning.


diagram a kreditinstituts innehav av tillgångar per sektor

Källa: ECB.1. Fordringar på MFI inkluderar även kreditinstituts inlåning hos Eurosystemet.2. ”Övriga tillgångar” inkluderar anläggningstillgångar, kreditinstituts innehav av andelar i penningmarknadsfonder samt posten ”återstående tillgångar”.

(kvartalsflöden; miljarder euro; säsongrensat)

MB0812_EN_SEC2_Box2_ChartA

-200

0

200

400

600

800

1 000

-200

0

200

400

600

800

1 000

2008

Fordringar på EurosystemetÖvriga tillgångar 2)Fordringar på MFI 1)Externa tillgångarFordringar på statenFordringar på privata sektorn

2003 2004 2005 2006 2007

diagram b kreditinstituts innehav av tillgångar per instrument

Källa: ECB.1. Inkluderar insättningar i förhållande till Eurosystemet. 2. ”Övriga tillgångar” inkluderar anläggningstillgångar, kreditinstituts innehav av andelar i penningmarknadsfonder samt posten ”återstående tillgångar”.

(kvartalsflöden; miljarder euro; säsongrensat)

MB0812_EN_SEC2_Box2_ChartB

-150

0

150

300

450

600

750

900

1 050

-150

0

150

300

450

600

750

900

1 050

2003 20082007200620052004

Övriga tillgångar 2)Aktier och andra ägarandelar utfärdade av MFIAktier och andra ägarandelar utfärdade av icke-MFIAndra värdepapper än aktier utfärdade av MFIAndra värdepapper än aktier utfärdade av icke-MFILån till MFI 1)Lån till icke-MFI

ökade fordringar på MFI-sektorn själv, särskilt under det fjärde kvartalet 2007 och det tredje kvartalet 2008. Detta beror i stor utsträckning på ökade fodringar på centralbankerna, vilket återspeglar de extraordinära transaktioner som Eurosystemet genomfört. De ökade fordring-arna på den privata sektorn i euroområdet har minskat efter att ha nått kulmen under det fjärde kvartalet 2007 men ligger dock kvar på en relativt hög nivå. Efter de särskilt kraftiga flöden som observerades i slutet av 2006 och i början av 2007 har kreditinstituten tydligt minskat sina fordringar på hemmahörande utanför euroområdet. Detta återspeglar åtminstone till viss del att man övergivet investeringsstrategier som visat sig olönsamma i och med utbrottet av oro på finansmarknaderna. Dessutom verkar kreditinstituten överlag ha minskat sin exponering i stats-papper under perioden av finansmarknadsoro, möjligen med anledning av placerares flykt till säkra placeringar. Detta har lett till att värdet på sådana tillgångar ökat kraftigt och möjliggjort för kreditinstituten att realisera kraftiga vinster vid försäljningen av sådana tillgångar.

En uppdelning av kreditinstitutens tillgångar per instrument visar att lån fortsätter att utgöra den största delen av tillgångarna totalt. Oron på finansmarknaderna hade inledningsvis en positiv effekt på räntebärande värdepapper och ett extra stort flöde noterades i det fjärde kvartalet 2007 och mindre, men ändå relativt kraftiga, flöden noterades 2008 (se diagram B). Det återspeglar i stor utsträckning omvandlingen av delar av låneportföljer från vissa kreditinstitut till värde-papper. Dessa lån har värdepapperiserats och kreditinstituten behåller de nya värdepapperna.

27ECB




utveckling

diagram c mFi:s innehav av tillgångar utom aktier

Källa: ECB.

(månadsflöden; miljarder euro, säsongrensat)

MB0812_EN_SEC2_Box2_ChartC

-150

-100

-50

0

50

100

150

-150

-100

-50

0

50

100

150

Utfärdade av hemmahörande utanför euroområdetUtfärdade av statenUtfärdade av MFIUtfärdade av privata sektorn

jan apr jul okt jan apr jul okt2007 2008

diagram d utgivning och mFi:s innehav av mFi-värdepapper med en löptid på mindre än två år

Källa: ECB.Anm. Icke hemmahörandes innehav av MFI:s kortfristiga räntebärande värdepapper och MFI:s innehav av dessa instrument visas med ett inverterat tecken eftersom de avräknas från nettoutgivning i syfte att få fram den penningutgivande sektorns innehav av dessa instrument.

MB0812_EN_SEC2_Box2_ChartD

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

Utgivning av MFI:s kortfristiga räntebärande värdepapperMFI:s innehav av kortfristiga räntebärande värdepapper (inverterad)Icke hemmahörandes innehav av MFI:s kortfristiga räntebärande värdepapper (inverterad)Den penninginnehavande sektorns innehav av MFI:s kortfristiga räntebärande värdepapper

jan apr jul okt okt20082007

jan apr jul

(månadsflöden; miljarder euro, säsongsrensat)

Den senaste månadsutvecklingen

Med tanke på att intensifieringen av oron på finansmarknaderna som utlöstes i och med Lehman Brothers kollaps inte inträffade förrän mitten av september, nästan i slutet av tredje kvartalet 2008, kommer kvartalsflödena att späda ut effekterna av den här nya utvecklingen. Således är det användbart att undersöka den senaste månadsutvecklingen avseende innehaven av ränte-bärande värdepapper även om det bara är möjligt för MFI-sektorn som helhet (se diagram C). Detta visar på en remarkabel avyttring av räntebärande värdepapper i september bland alla typer av utgivare. Innehav av räntebärande värdepapper fortsatte att minska i oktober för så-dana som utgivits av icke hemmahörande i euroområdet och den offentliga sektorn. Samtidigt har monetära finansinstitut i oktober köpt räntebärande värdepapper som utfärdats av andra monetära finansinstitut och av den privata sektorn. Det finns emellertid indikatorer på att dessa inköp av räntebärande värdepapper från den privata sektorn främst återspeglar den fortsatta värdepapperiseringen av lån till den privata sektorn där instituten som ursprungligen höll dessa lån i sina balansräkningar även behöll de värdepapper som blev resultatet av värdepapperise-ringsprocessen.

Utvecklingen i de monetära finansinstitutens innehav av räntebärande värdepapper i septem-ber och oktober tyder alltså på att vissa poster i balansräkningen kan ha påverkats betydligt


likviditetsFörhållanden i euroområdetUtvecklingen i det nominella och det reala penningmängdsgapet tyder på att ackumuleringen av likviditet i euroområdet åter ökade tredje kvartalet 2008, efter vissa tecken på en stabilisering un-der årets första hälft (se diagrammen 10 och 11). Sådana mått på likviditetsläget måste tolkas med försiktighet eftersom de grundas på en bedömning av vad som utgör ett balanserat penninginnehav, vilket alltid är osäkert och särskilt för närvarande. Faktum är att spannet mellan de olika måtten på penningmängdsgap måste ses som ett tecken på den stora osäkerhet som för närvarande omgärdar likviditetsläget i euroområdet. Trots dessa förbehåll pekar informationen på det hela taget på en tydlig ackumulering av likviditet de senaste åren. Sammanfattningsvis fortsätter uppgifterna för perioden fram till och med slutet av oktober att peka på en stark, men avtagande, underliggande takt i penningmängdsökningen i euroområdet. Pen-ningmängdsutvecklingen bekräftar följaktligen bedömningen att inflationstrycket avtar ytterligare, med vissa fortsatta uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång till lång sikt. Den intensifierade finansiella turbulensen sedan mitten av september kan emellertid vara en avgörande vändpunkt i penningmängdsutvecklingen. Samtidigt som de senaste uppgifterna varken pekar på en kraftig förändring i det breda penningmängdsmåttet eller på att tillgången till banklån för hushållen och icke-finansiella företag skulle ha börjat minska, visar de att intensifieringen av finanskrisen påver-kar bankernas och innehavarsektorns beteende. Precis som under perioden 2001–2003 kan port-följomläggningar till monetära tillgångar i ett läge med ökad finansoro stärka M3-ökningen utan någon större risk för inflationstryck, åtminstone på kort till medellång sikt.1 På samma sätt kan

mycket mer av den ökade oron på finansmarknaderna. Särskilt intressant i det här fallet är att kortfristiga räntebärande värdepapper utfärdade av MFI. Här noteras minskningar inte bara på tillgångssidan utan även på skuldsidan. Särskilt nettoutgivning av sådana instrument var nega-tiv i september och oktober och samtidigt reducerade monetära finansinstitut sina innehav av sådana värdepapper (se diagram D). Denna minskning har intressant nog främst påverkat MFI:s inbördes positioner och innehav av hemmahörande utanför euroområdet medan utvecklingen i den penninginnehavande sektorns innehav av dessa värdepapper har varit relativt dämpad.

Sammantaget pekar utvecklingen hittills inte på att balansräkningarna för kreditinstitut i euro-området skulle ha krympt även om ökningstakten för dessa kreditinstituts totala tillgångar har dämpats något under de senaste kvartalen när deras fordringar vis-à-vis monetära finansinstitut räknas bort. Detta utesluter dock inte möjligheten att enskilda kreditinstitut eller undergrupper av kreditinstitut i euroområdet har minskat storleken på sina balansräkningar som reaktion på utvecklingen på finansmarknaderna sedan sommaren 2007. Dessutom betyder det inte att det inte skulle finns tecken på att man minskar innehaven av vissa typer av tillgångar. Uppgifterna för september och oktober visar att monetära finansinstitut har minskat sina värdepappersport-följer och att detta främst inneburit att deras innehav av värdepapper utfärdade av den offentliga sektorn och av hemmahörande utanför euroområdet burit den största delen av denna justering. Denna utveckling ger vissa tentativa indikatorer på att kreditinstituten har använt sin ökade likviditet som buffert för att absorbera trycket på eget kapital och finansiering i syfte att skydda kärnverksamheten, nämligen att ge lån till företag och hushåll. Mer information behövs dock innan en slutlig bedömning kan göras avseende om dessa buffertar har kapacitet att dämpa effekterna av utvecklingen på finansmarknaderna på utbudet av finansiering till den privata sektorn.

29ECB




utveckling

bankerna ställas inför ökade tryck att banta sina balansräkningar och därmed begränsa tillgången till lån. Det behövs mer statistik och ytterligare analyser av penning- och kreditutvecklingen för att i detta komplexa och osäkra läge kunna göra en säkrare bedömning.

2.2 den icke-Finansiella sektorns och institutionella investerares Finansiella investeringar

Under första kvartalet 2008 minskade årstakten för den icke-finansiella sektorns samlade finansiella investe-ringar ytterligare. Minskningen var brett baserad och omfattade hushåll, icke-finansiella företag och offentlig sektor. De årliga utflödena från investeringsfonder ökade kraftigt andra kvartalet till följd av omfattande ut-tag från både aktie- och obligationsfonder. Årstakten för försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar minskade också andra kvartalet 2008.

1. De ovanliga förändringarna som för närvarande observeras i penningmängdsstatistiken kanske inte överensstämmer med den definition av portföljförändringar som tillämpades under perioden 2001–2003. En anledning till detta är det faktum att det senaste uppåttrycket på penningmängdsutvecklingen till stor del speglar medel som dragits tillbaka från MFI-sektorn i euroområdet av hemmahörande utanför euroområdet, vilket bland annat leder till en kraftig efterfrågan på sedlar. En annan är det faktum att det för närvarande är svårt att skilja mellan omplaceringar av tillgångar som potentiellt motiveras av ändringar i riskpreferenser och omplaceringar från icke-monetära till-gångar till komponenter i M3 som motiveras av de relativt gynnsamma villkoren för MFI-inlåning.

diagram 10 uppskattningar av det nominella penningmängdsgapet 1)


-2-202468101214161820222426

02468

101214161820222426

2008

Nominellt gap baserat på officiella M3Nominellt gap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2)

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Källa: ECB.1) Måttet på det nominella penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå och den nivå på M3 som hade uppkommit om M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 41/2 % sedan december 1998 (basperiod). 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuteras i artikeln ”Monetary analysis in real time”, Monthly Bulletin, oktober 2004.

(procent av M3stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = 0)

diagram 11 uppskattningar av det reala penningmängdsgapet 1)

Källa: ECB.1) Måttet på det reala penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå deflaterad med HIKP och den deflaterade nivå på M3 som hade uppkommit om nominella M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 41/2 % och HIKPinflationen legat i linje med ECB:s definition på prisstabilitet, med december 1998 som basperiod.2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuteras i artikeln ”Monetary analysis in real time”, Monthly Bulletin, oktober 2004.

(procent av M3stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = 0)


-202468

101214161820222426

-202468101214161820222426

2008

Realt penningmängdsgap baserat på officiella M3Realt penningmängdsgap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2)

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007


icke-Finansiella sektorerUnder andra kvartalet 2008 (som är det senaste kvartal för vilket det finns tillgängliga uppgifter) fortsatte årstakten för den icke-finansiella sektorns samlade finansiella investeringar att minska till 3,2 %, från 3,9 % kvartalet innan (se tabell 2). Denna nedgång var brett baserad mellan de olika investeringsinstrumenten, men berodde särskilt på nedgångar i årstakten för både investeringar i sedlar, mynt och inlåning och investeringar i ”övriga” finansiella instrument (inbegripet de-rivat och handelskrediter), två delkomponenter som tillsammans står för mer än 40 % av de totala utestående beloppen av icke-finansiella sektorers finansiella tillgångar. Årstakten för räntebärande värdepapper, fondandelar och försäkringstekniska reserver fortsatte också att minska. Till följd av deras mindre andelar bi-drog dessa emellertid inte lika mycket till den långsammare ökningen av samlade finansiella investeringar. Investeringar i aktier och andra ägarandelar (utom fondandelar) förblev oför-ändrade.

En fördelning på den icke-finansiella sektorn visar att den minskning som observerades i ök-ningstakten för samlade finansiella investering-ar andra kvartalet 2008 också var brett baserad mellan de olika sektorerna (se diagram 12).

tabell 2 euroområdets icke-finansiella företags skuldsättningsgrad

Källa: ECB.1) Vid utgången av senast föreliggande kvartal. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.2) Övriga finansiella tillgångar omfattar lån, finansiella derivat och övriga tillgångar, vilket i sin tur omfattar handelskrediter som be-viljats av icke-finansiella företag.3) Vid kvartalets slut. Penningmängdsmåttet M3 omfattar euroområdets icke-MFI:s (dvs. den icke-finansiella sektorn och icke-monetära finansiella företag) innehav av penninginstrument hos euroområdets MFI och staten.

Utestående i procent av finansiella

tillgångar 1)

Årliga ökningstakter2006 2006 2006 2006 2007 2007 2007 2007 2008 2008

Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2Finansiella investeringar 100 4,8 4,9 4,8 4,9 5,0 5,3 5,0 4,5 3,9 3,2Sedlar, mynt och inlåning 24 6,3 6,3 7,0 6,9 7,4 8,0 7,4 6,9 6,5 5,4 Räntebärande värdepapper, exklusive finansiella derivat 6 0,5 2,0 4,3 6,4 4,9 3,4 2,3 3,2 2,4 0,7 varav: kortfristiga 1 6,7 4,7 8,2 18,3 13,1 15,4 26,4 31,4 23,7 3,3 varav: långfristiga 5 -0,1 1,8 4,0 5,4 4,1 2,3 0,0 0,7 0,3 0,5 Aktier och annat kapital,exklusive fondandelar 31 2,7 3,0 2,2 2,0 2,2 2,5 2,9 3,2 3,3 3,3 varav: noterade aktier 8 -1,0 0,0 0,7 -0,1 1,1 1,7 1,9 3,1 3,6 3,7 varav: onoterade aktier och annat kapital 23 4,0 4,1 2,8 2,9 2,6 2,7 3,3 3,3 3,2 3,1 Fondandelar 6 3,3 2,3 0,4 -0,1 0,3 0,4 -1,7 -3,5 -5,2 -6,5Försäkringstekniska reserver 15 7,5 7,4 7,2 6,6 6,3 6,2 5,8 5,4 5,1 4,8Övrigt2) 19 6,6 6,5 6,7 7,4 8,4 8,8 8,6 6,7 4,5 3,3M3 3) 8,4 8,4 8,5 10,0 11,0 10,9 11,4 11,5 10,0 9,6

diagram 12 de icke-finansiella sektorernas finansiella investeringar

Källa: ECB.

(årlig procentuell förändring; bidrag i procentenheter)


-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

HushållIcke-finansiella företagOffentliga sektornIcke-finansiella sektorer

31ECB




utveckling

Den årliga ökningstakten för icke-finansiella företags finansiella investeringar minskade fortsatt kraftigt till 4,1 %, och står för merparten av den minskning som observerats i ökningstakten för samlade finansiella investeringar. Den årliga ökningstakten för hushållens finansiella investering-ar minskade också ytterligare till 3,0 %, den lägsta nivån sedan starten av etapp tre av EMU (för närmare information om utvecklingen i fråga om den privata sektorns finansiella investeringar, se avsnitt 2.6 och 2.7). Den årliga ökningstakten för den offentliga sektorns finansiella investeringar blev svagt negativ.

institutionella investerareUnder andra kvartalet fortsatte den årliga ökningstakten för värdet av euroområdets investerings-fonders samlade tillgångar (exklusive penningmarknadsfonder) att kraftigt minska, med 16,3 % jämfört med andra kvartalet 2007. Denna nedgång i årstakten för värdet av investeringsfonders samlade tillgångar var alltså betydligt större än den kvartalet innan. I ett längre perspektiv var den nedgång som ägde rum under första halvåret 2008 ungefär lika stor som den nedgång som ägde rum under perioden 2001–2003. Nedgången på årsbasis av värdet på investeringsfonders samlade tillgångar under andra kvartalet 2008 berodde främst på att värdet på deras innehav av aktier och andra ägarandelar sjönk, men till viss del även på att värdet på deras innehav av både andra värdepapper än aktier och andelar i investeringsfonder sjönk. Samtidigt som uppgifter om

diagram 13 årliga nettoflöden till värdepappersfonder (fördelade på kategorier)

Källor: ECB och EFAMA.1) ECB:s beräkningar baseras på nationella data från EFAMA.

(miljarder euro)


-160

-140

-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

120

140

160

-160

-140

-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

120

140

160

20082002 2003 2004 2005 2006 2007

PenningmarknadsfonderAktiefonder 1)

Balanserade fonder 1)

Obligationsfonder 1)


-160

-140

-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

120

140

160

-160

-140

-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

120

140

160

20082002 2003 2004 2005 2006 2007

PenningmarknadsfonderAktiefonder 1)

Balanserade fonder 1)

Obligationsfonder 1)

diagram 14 Försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar


Källa: ECB.1) Det inkluderar lån, inlåning, försäkringstekniska reserver, övriga tillgångar och finansiella derivat.


-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

debt securities, excluding financial derivativesquoted sharesunquoted shares and other equitymutual fund sharesother 1)

total financial assets

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007


transaktioner tyder på att minskningen av värdet på investeringsfonders samlade tillgångar andra kvartalet 2008, mätt i årstakt, främst beror på värderingseffekter för stockar, tyder de också på ett årligt nettoutflöde från investeringsfonder.

Uppgifter från EFAMA2 för olika typer av investeringsfonders nettoförsäljning tyder på förnyade årliga nettoutflöden från både aktiefonder och obligationsfonder andra kvartalet 2008. Utflödena från aktiefonder var i stort sett oförändrade från första kvartalet, medan utflödena från obliga-tionsfonder ökade kraftigt jämfört med kvartalet innan (se diagram 13). Utflödet från blandfon-der/balanserade fonder var endast marginellt andra kvartalet, men dessa fonder hade fortfarande betydande inflöden första kvartalet. Rekordinflödet till penningmarknadsfonder fortsatte, även om det var väsentligt mindre än kvartalen innan. Sammantaget tyder den senaste utvecklingen på att dämpningen av det relativt stora inflödet till investeringsfonder 2005 och 2006 har fortsatt även under 2008.

Den årliga ökningstakten för försäkringsföretags och pensionsinstituts totala finansiella inves-teringar i euroområdet minskade till 4,4 % andra kvartalet 2008, från 4,9 % kvartalet innan, och fortsatte den nedgång i denna ökningstakt som observerats sedan första kvartalet 2007 (se dia-gram 14). Den långsammare årliga ökningstakten andra kvartalet var brett baserad mellan de olika investeringsinstrumenten, men drevs främst av de minskade bidragen från investeringar i fondan-delar och investeringar i sedlar, mynt och inlåning (som omfattas av ”övriga” finansiella inves-teringar). Totalt sett speglar därför de senaste utflödena från investeringsfonder en oro, inte bara inom den icke-finansiella sektorn utan även hos institutionella investerare, t.ex. försäkringsföretag och pensionsinstitut.

2.3 Penningmarknadsräntor

I samband med den intensifierade turbulensen på finansmarknaden det senaste kvartalet har räntorna på lån utan säkerhet varit relativt volatila. De steg särskilt kraftigt mellan mitten av september och mitten av oktober då kredit- och likviditetspremier – och därmed ränteskillnaden på lån mot respektive utan säkerhet – ökade kraftigt, innan de föll markant mot bakgrund av förväntningar på lägre ECB-räntor och omfattande statliga ingripanden för att stödja bankernas solvens. Penningmarknadens avkastningskurva, som beräknas på grundval av räntor på lån utan säkerhet, har totalt sett blivit flackare sedan september, och skillnaden mellan 12-månadersräntan och 1-månadsräntan utan säkerhet minskade till 44 punkter den 3 december, dvs. långt under nivåerna i början av september.

Penningmarknadsräntorna på lån utan säkerhet har varit relativt volatila sedan början av septem-ber 2008. De steg avsevärt efter Lehman Brothers konkurs i mitten av september, då marknadsoron ökade kraftigt och kreditriskpremierna steg till de högsta nivåerna sedan perioden av finansiell turbulens började. Räntorna på lån utan säkerhet föll sedan kraftigt till nivåer som var lägre än i början av september, främst till följd av marknadsförväntningar på sänkningar av ECB-räntorna de kommande månaderna. Den 3 december låg 1 månads, 3 månaders, 6 månaders och 12 månaders Euribor på 3,47 %, 3,79 %, 3,83 % respektive 3,90 %, dvs. 110, 122, 138 och 147 punkter lägre än den 3 september (se diagram 15).

2. EFAMA (European Fund and Asset Management Association) tillhandahåller information om nettoomsättning för (eller nettoinflöden till) aktie- och obligationsfonder som är öppna för allmänheten och löpande säljer nya andelar i Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. Se rutan ”Nettoflöden till och från aktie- och obligationsfonder i euroområdet” i ECB:s månadsrapport för juni 2004 för mer information.

33ECB




utveckling

diagram 15 Penningmarknadsräntor

(procent per år; dagliga uppgifter)

Källor: ECB och Reuters.


3,03,33,63,94,24,54,85,15,45,76,0

-0,3

0,0

0,3

0,6

0,9

1,2

1,5

1,8

2,1

2,4

2,7

1-månads Euribor (vänster skala)3-månaders Euribor (vänster skala)12-månaders Euribor (vänster skala)Differens mellan 12-månaders och 1-månads Euribor (höger skala)

jul okt2007

jan2008

apr jul okt

diagram 16 3-månaders eurepo, euribor och ränteswappar på dagslån (ois)

Källor: ECB, Bloomberg och Reuters.


2,002,252,502,753,003,253,503,754,004,254,504,755,005,255,50

2,002,252,502,753,003,253,503,754,004,254,504,755,005,255,50

3-månaders Eurepo3-månaders OIS3-månaders Euribor

okt jan apr oktjul2007 2008


2,002,252,502,753,003,253,503,754,004,254,504,755,005,255,50

2,002,252,502,753,003,253,503,754,004,254,504,755,005,255,50

3-månaders Eurepo3-månaders OIS3-månaders Euribor

okt jan apr oktjul2007 2008


diagram 17 3-månadersräntor och terminsräntor i euroområdet


Källa: Reuters.Anm. 3månaders terminskontrakt med förfall i slutet av innevarande kvartal och de tre kommande kvartalen enligt noteringar på Liffe.


2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

2008 2009

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

3-månaders EuriborTerminsräntor den 3 september 2008Terminsräntor den 3 december 2008

mar jun sep dec mar jun sep

Skillnaden mellan 12 månaders och 1 månads Euribor uppgick till 44 punkter den 3 december, jämfört med 81 punkter i början av juni (se dia-gram 15). Avkastningskurvan blev framför allt flackare under perioden från mitten av septem-ber till mitten av oktober på grund av uppgångar i de kortare räntorna, som i högre grad påverka-des av den intensifierade finansiella turbulensen efter Lehman Brothers konkurs.

Skillnaden mellan Euriborräntor på lån utan sä-kerhet och lån mot säkerhet (t.ex. Eurepo eller de som härleds ur Eonia-swapindex) har ökat kraftigt sedan början av september. Skillna-den mellan 3 månaders Euriborräntor var som mest 186 punkter den 30 oktober, innan den minskade. Den 3 december uppgick den till 158 punkter. Dessa nivåer är betydligt högre än de 59 punkter som observerades den 3 septem-ber (se diagram 16).

De implicita räntorna i 3 månaders Euribor-fu-tures som förfaller i december 2008 och mars och juni 2009 låg på 3,405 %, 2,545 % respek-


tive 2,280 % den 3 december, dvs. 165, 222 respektive 228 punkter lägre jämfört med nivåerna den 3 september 2008 (se diagram 17). Den implicita volatilitet som kan härledas ur optioner på 3 månaders Euribor steg kraftigt under den granskade perioden i samband med att osäkerheten ökade, med toppar under andra hälften av oktober (se diagram 18).

När det gäller de mycket korta räntorna har Eonia minskat stadigt sedan oron intensifierades i mit-ten av september. Nedgången i Eonia beror främst på det faktum att ECB-rådet beslutade att sänka ECB-räntorna med 50 punkter både den 8 oktober och den 6 november. Den beror också på den stora mängd likviditet som sköts till genom Eurosystemets transaktioner, särskilt efter beslutet den 15 oktober att ändra de regelbundna veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna till fastränteanbud med full tilldelning (denna utveckling och ECB:s penningpolitiska transaktioner beskrivs närmare i ruta 3). Totalt sett minskade Eonia till 2,919 % den 3 december, från 4,308 % den 3 september (se diagram 19).

diagram 18 implicit volatilitet härledd ur optioner på 3-månaders euribor-terminskontrakt med förfall i december 2008(procent per år; punkter; dagliga uppgifter)

Källor: Bloomberg, Reuters och ECB:s beräkningar.Anm. Punktmåttet erhålls genom att den implicita volatiliteten i procent multipliceras med motsvarande ränta (se även rutan ”Measure of implied volatility derived from options on shortterm interest rate futures”, Monthly Bulletin, maj 2002).


0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

0102030405060708090100110120130140150160170180190200210

Procent per år (vänster skala)Punkter (höger skala)

2008jun jul aug sep novokt


0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

0102030405060708090100110120130140150160170180190200210

Procent per år (vänster skala)Punkter (höger skala)

2008jun jul aug sep novokt

diagram 19 ecb:s räntor och dagslåneräntan


Källor: ECB och Reuters.


1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt

Lägsta anbudsränta/fasta ränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionernaInlåningsräntaDagslåneränta (Eonia)Marginalränta i de huvudsakliga refinansierings-transaktionernaUtlåningsränta

2006 2007 2008

35ECB




utveckling

likviditetsläget och PenningPolitiska transaktioner under Perioden Från den 13 augusti till den 11 november 2008

I denna ruta granskas ECB:s likviditetshantering under de tre uppfyllandeperioder som avslutades den 9 september, den 7 oktober och den 11 november 2008. Efter Lehman Brothers konkurs i mit-ten av september intensifierades turbulensen på finansmarknaderna. Detta störde funktionen på penningmarknaderna ytterligare. Eurosystemet vidtog därför flera åtgärder för att säkerställa att solventa banker fortsatt hade tillgång till likviditet och därmed kunde fortsätta sin verksamhet.

Under andra hälften av september ökade ECB tillförseln av likviditet i början av de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, s.k. frontloading, och tilldelade ännu mer än riktmärkesbeloppet. Den 8 oktober meddelade ECB att ECB-rådet hade fattat beslut om att de huvudsakliga refi-nansieringstransaktionerna hädanefter skulle genomföras i form av ett fastränteanbud med full tilldelning, och att räntekorridoren för de två stående faciliteterna (dvs. utlånings- och inlånings-faciliteten) skulle minskas symmetriskt från 200 till 100 punkter. Dessa två åtgärder kommer att gälla så länge det behövs, och åtminstone till slutet av den första uppfyllandeperioden 2009. Den 15 oktober beslutade ECB-rådet vidare att genomföra alla långfristiga refinan-sieringstransaktioner genom fastränteanbud med full tilldelning fram till i slutet av mars 2009. Samtidigt beslutade ECB-rådet även att öka frekvensen av sådana transaktioner, med två transaktioner med tre månaders löptid, en transaktion med sex månaders löptid och en transaktion med en löptid motsvarande läng-den på den relevanta uppfyllandeperioden, som ska genomföras varje månad fram till slutet av mars 2009. Denna ökade tilldelning av långfristig refinansiering kompletterades med det beslut som tillkännagavs samma dag att öka listan över godtagbara säkerheter. ECB utökade också det temporära ömsesidiga valu-taarrangemanget (swapfaciliteten) med Fede-ral Reserve för att tillhandahålla mer likviditet i US-dollar till motparter genom att erbjuda full tilldelning till olika löptider för både valu-taswaptransaktioner i euro och US-dollar och repoavtal.

Banksystemets likviditetsbehov

Under de tre granskade uppfyllandeperioderna uppgick bankernas genomsnittliga dagliga likviditetsbehov – definierat som summan av autonoma faktorer, kassakrav och kassaöver-

ruta 3

diagram a banksystemets likviditetsbehov och likviditetstillgången

Källa: ECB.

(miljarder euro; genomsnitt per dag för hela perioden anges vid varje post)


-900-800-700-600-500-400-300-200-100

0100200300400500600700800900

-900-800-700-600-500-400-300-200-100

0100200300400500600700800900

13 aug 10 sep2008

8 okt 11 nov

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 219,9 miljarder euroLångfristiga refinansieringstransaktioner: 368,8 miljarder euroBehållningar på löpande räkningar: 216,6 miljarder euro (kassaöverskott: 1,8 miljarder euro)Autonoma faktorer: 279,1 miljarder euroFinjusterande transaktioner: 11,7 miljarder euroNettoutnyttjande av inlåningsfaciliteten: 81,3 miljarder euro

Likvidi-tets-

tillgång

Likvidi-tets-

behov


skott (dvs. behållningar utöver kassakraven på löpande räkningar) – till 495,7 miljarder euro, dvs. en ökning med 33,8 miljarder euro jämfört med de 461,9 miljarder euro som registrerades under de tre föregående perioderna. Detta be-rodde på att de autonoma faktorerna ökade med 29,3 miljarder euro, kassakraven med 3,5 mil-jarder och kassaöverskottet med 1,0 miljard euro. Det dagliga likviditetsbehovet till följd av kassakrav uppgick till 214,8 miljarder euro, medan det dagliga likviditetsbehovet till följd av autonoma faktorer uppgick till i genomsnitt 279,1 miljarder euro. De autonoma faktorerna inkluderade även den likviditetseffekt som följde på de valutaswaptransaktioner som ge-nomfördes inom ramen för det temporära öm-sesidiga valutaarrangemanget mellan ECB och andra centralbanker (se diagram). Det dagliga kassaöverskottet låg i genomsnitt på 1,8 mil-jarder euro (se diagram B).

Till följd av spänningarna på penningmarknaderna och avtagande interbanktransaktioner ökade efterfrågan på likviditet för att täcka nettoställning på interbankmarknaden i samband med att ban-kerna behov av likviditet för att täcka sin bruttoställning på interbankmarknaden ökade. Med tanke på interbankmarknadens dysfunktionella natur beslutade ECB utöka sin förmedlande roll genom att tillgodose 100 % av motparternas anbud i alla refinansieringstransaktioner från och med den 15 oktober 2008. Detta ledde till överskottslikviditet och ett kraftigt utnyttjande av båda de stående faciliteterna, särskilt under den sista granskade uppfyllandeperioden. Det totala nettoutnyttjandet av inlåningsfaciliteten låg i genomsnitt på l 81,3 miljarder euro under de tre granskade perioderna, jämfört med ett försumbart belopp under de tre föregående perioderna (se diagram A).

Likviditetstillförsel och räntor

Användningen av fastränteanbud med full tilldelning för alla refinansieringstransaktioner från och med den 15 oktober 2008 ledde till en kraftig ökning av den totala volymen av utestående öppna marknadsoperationer i euro. Detta påverkade emellertid inte långfristiga respektive hu-vudsakliga refinansieringstransaktioners andelar av den totala volymen, som i stort sett var fort-satt oförändrade på ca 60 % respektive 40 %.

Den 8 oktober beslutade ECB-rådet sänka sin viktigaste styrränta (för närvarande den fasta räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna) med 50 punkter till 3,75 %, med verkan från och med den 15 oktober. Samtidigt sänktes räntan på utlånings- respektive inlåningsfaciliteten med samma procentsats, med omedelbar verkan.

Under den uppfyllandeperiod som avslutades den 9 september (dvs. innan turbulensen på mark-naden intensifierades) var Eonia stabil runt den lägsta anbudsräntan, även om den uppvisade den normala volatiliteten runt månadsskiftet och nådde en topp mot slutet av perioden (se diagram C). Under den uppfyllandeperiod som avslutades den 7 oktober uppvisade Eonia kraftig volatili-

Källa: ECB.

diagram b kassaöverskott

(miljarder euro; genomsnittlig nivå för varje uppfyllandeperiod)


2,50

2,30

2,10

1,90

1,70

1,50

1,30

1,10

0,90

0,70

0,50

2,50

2,30

2,10

1,90

1,70

1,50

1,30

1,10

0,90

0,70

0,502004 2005 2006 2007 2008

37ECB




utveckling

2.4 obligationsmarknader

Under de senaste tre månaderna har obligationsmarknaderna varit mycket volatila i takt med att turbulensen på finansmarknaden har intensifierats och oron över de globala makroekonomiska utsikterna ökat. Totalt sett sjönk de långa obligationsräntorna i euroområdet och USA mellan mitten av augusti och början av december, medan de i stort sett förblev oförändrade i Japan. Den implicita volatiliteten på obligationsmarknaderna ökade kraftigt på de större marknaderna. Marknadsdeltagarnas inflationsförväntningar på lång och medel-lång sikt (och relaterade riskpremier), som speglades i takten på break even-inflationen, har minskat kraftigt, vilket beror på fallande oljepriser och de svagare utsikterna för den globala ekonomin. Störningar på de inflationsindexerade swap- och obligationsmarknader har emellertid hämmat tolkningen av marknadsbase-rade mått på inflationsförväntningar. Slutligen ökade kreditspreadarna i euroområdet kraftigt i samband med ökade spänningar på finansmarknaden.

Mellan slutet av augusti och den 3 december sjönk den 10-åriga statsobligationsräntan med ca 83 punkter i euroområdet och med ca 111 punkter i USA. Den 3 december låg den 10-åriga statso-bligationsräntan på 3,5 % i euroområdet och 2,7 % i USA (se diagram 20). Skillnaden mellan de 10-åriga nominella statsobligationsräntorna i USA respektive euroområdet ökade följaktligen med ca 30 punkter till -75 punkter i slutet av den granskade perioden. I Japan var den 10-åriga stats-obligationsräntan i stort sett oförändrad på 1,4 % den 3 december.

Marknadsdeltagarnas osäkerhet om de korta obligationsräntornas utveckling, mätt genom den im-plicita volatiliteten på obligationsmarknaden, ökade kraftigt på de större marknaderna i samband med att oron på de globala finansmarknaderna intensifierades. I både euroområdet och USA blev den implicita volatiliteten på obligationsmarknaderna högre än volatiliteten i början av 2000-talet.

tet till följd av den kraftiga störningen av funk-tionen på penningmarknaden som började vid ungefär den tidpunkt som turbulensen på mark-naden intensifierades. Eonia steg inledningsvis över den lägsta anbudsräntan, för att därefter sjunka under den lägsta anbudsräntan efter det att ECB skjutit till en stor mängd likviditet. Till följd av indragningen av viss likviditet genom finjusterande transaktioner steg Eonia emel-lertid över den lägsta anbudsräntan under den uppfyllandeperiodens sista dagar. Likviditeten var riklig under den uppfyllandeperiod som av-slutades den 11 november till följd av banker-nas ökade efterfrågan på likviditet och genom-förandet av ECB:s strategi med full tilldelning. Under denna period absorberades emellertid denna överskottslikviditet främst genom ban-kernas utnyttjande av inlåningsfaciliteten, med en ränta som endast låg 50 punkter under styr-räntan (snarare än 100 punkter, vilket tidigare varit fallet). Följaktligen låg Eonia endast nå-got under räntan i de huvudsakliga refinansie-ringstransaktionerna.

diagram c eonia och ecb-räntor

Källa: ECB.

(dagliga räntor i procent)

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

EoniaHRT lägsta anbudsränta/fast räntaHRT marginalräntaKorridor mellan räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten

13 aug 8 okt 11 nov10 sep

2,5

3

3,5

4

4,5

5

5,5

2008

MB0812_EN_Box3_ChartC


diagram 20 långa statsobligationsräntor


Källor: Bloomberg och Reuters.Anm. Med långa statsobligationsräntor avses räntor på obligationer med 10 års eller närmast tillgängliga löptid.


2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

5,00

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

Euroområdet (vänster skala)USA (vänster skala)Japan (höger skala)

dec feb apr jun aug okt20082007

diagram 21 reala obligationsräntor

(procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; säsongrensat)

Källor: Reuters och ECB:s beräkningar.


1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

2,2

2,4

2,6

2,8

3,0

3,2

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

2,2

2,4

2,6

2,8

3,0

3,2

Femårig real obligationsränta för de kommande 5 årenFemårig real obligationsräntaTioårig real obligationsränta


Sedan slutet av augusti har de globala finansmarknaderna präglats av stor oro och osäkerhet, vilket har lett till att statsobligationsräntorna i euroområdet och USA har uppvisat hög volatilitet. Under september var volatiliteten ovanligt stor i USA sedan flera stora finansiella aktörer gått omkull och det blivit uppenbart att det krävdes ett statligt ingripande för att stabilisera systemet. Osä-kerheten på obligationsmarknaderna i USA steg särskilt kraftigt efter Lehman Brothers konkurs i mitten av september. I slutet av september blev det allt mer uppenbart att instabiliteten på mark-naden hade spridits till Europa och andra utvecklade länder, vilket ledde till att volatiliteten på obligationsmarknaderna ökade markant även i euroområdet. Till följd av detta kan volatiliteten på obligationsmarknaderna ha förvärrats av perioder då investerarna har flytt till säkra eller likvida placeringar genom att köpa statsobligationer, vilket har fått priserna att stiga och avkastningen att sjunka. Samtidigt som statliga stödåtgärder som vidtogs i oktober till viss del lyckades stabilisera det finansiella systemet, visade ny makroekonomisk statistik att den globala tillväxten hade sjunkit markant. I USA föll statsobligationsräntorna särskilt mycket i november då de makroekonomiska utsikterna försämrades rejält och National Bureau of Economic Research förklarade att den ameri-kanska ekonomin hade befunnit sig i recession sedan december 2007. I slutet av november tillkän-nagav den amerikanska regeringen och regeringar i Europa åtgärder för att stärka konsumenternas förtroende, stödja ekonomisk aktivitet och säkra kredittillgången för hushåll och företag. Åtgär-derna fick inledningsvis ett positivt mottagande av marknaderna, men osäkerheten fortsätter att dominera i samband med att genomförandet och de ekonomiska effekterna av planerna fortlöpande omprövas. Dessutom har de potentiella budgetrisker som följer av dessa statliga ingripanden lett till att statens kreditrisker ökar, och leder därmed till en mindre sänkning av räntorna än vad som annars skulle ha varit fallet (se även ruta 4).

39ECB




utveckling

Räntan på långfristiga inflationsindexerade statsobligationer i euroområdet har ökat under de senaste tre månaderna, trots det försämrade läget i den reala ekonomin. Denna utveckling var särskilt uttalad i september och oktober, när låg likviditet och tekniska faktorer på den inflationsindexerade obli-gationsmarknaden ledde till kraftiga uppgångar i realräntorna (se diagram 21). I november, då oro över de makroekonomiska utsikterna tyngde finansmarknaderna, föll realräntorna, vilket till viss del vände den uppåtriktade utveckling som noterats under de två föregående månaderna.

Under de senaste tre månaderna har lägre nominella obligationsräntor och ökande realräntor lett till en kraftig dämpning av break even-inflationen. Den implicita break-even inflationen i euroområdet i framtiden – som under normala förhållanden är en relativt tillförlitlig indikator på marknadsdeltagar-nas långsiktiga inflationsförväntningar och relaterade riskpremier – föll med 56 punkter mellan slu-tet av augusti och den 3 december. I slutet av den granskade perioden låg break even-inflationen fem år framåt i tiden för den efterföljande femårsperioden på 1,8 % (se diagram 22). Den dämpade break even-inflationen var ännu mer uttalad i fråga om realräntan. Under den granskade perioden sjönk den fem- och tioåriga break even-inflationen spot med 157 respektive 107 punkter. Fallande oljepriser och oro över utsikterna för den reala ekonomin bidrog till att dämpa inflationsförväntningarna. Som konstaterats tidigare speglar emellertid utvecklingen i måtten på break even-inflationen även delvis tekniska faktorer som orsakar störningar på de inflationsindexerade obligationsmarknaderna.

Mellan slutet av augusti och den 3 december vände hela kurvan över implicita terminsräntor på dagslån i euroområdet nedåt, även om nedgången var tydligast beträffande kort- och medelfristiga löptider (se diagram 23). Vändningen i kurvan över implicita terminsräntor kan ha ett samband med förväntningar på en nedgång i den ekonomiska aktiviteten och, mer allmänt, ändringar i investerar-nas förväntningar på utvecklingen för de korta räntorna på kort till medellång sikt.

diagram 22 nollkupongsavista och kommande break-even-inflation

(procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; säsongrensat)

Källor: Reuters och ECB:s beräkningar.


0,40,60,81,01,21,41,61,82,02,22,42,62,8

0,40,60,81,01,21,41,61,82,02,22,42,62,8

3,0 3,0

dec jun dec jun dec jun dec decjun2005 2006 2007 2008

Femårig break-even-inflation för de kommande 5 årenFemårig break-even-inflationTioårig break-even-inflation

diagram 23 implicita terminsräntor för dagslån i euroområdet


Källor: ECB, EuroMTS (underliggande uppgifter) och Fitch Ratings.Anm. Den implicita terminsräntekurvan, som härleds ur den räntestruktur som observeras på marknaden, visar marknadens förväntningar på de korta räntornas framtida nivåer. Den metod som används för att beräkna dessa implicita terminsräntekurvor beskrivs i avsnittet ”Euro area yield curve” på ECB:s webbplats. De uppgifter som används i uppskattningen härleds ur AAAklassade statsobligationer.


3 december 200830 september 200829 augusti 2008

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

2008 2010 2012 2014 2016 2018


3 december 200830 september 200829 augusti 2008

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

2008 2010 2012 2014 2016 2018


beräkning av antaganden om den långa räntan utiFrån avkastningskurvan i euroområdet

De makroekonomiska framtidsbedömningarna för euroområdet av Eurosystemets experter1 grundar sig på en rad tekniska antaganden om det framtida värdet av flera variabler, däribland antaganden om de långa räntorna i euroområdet, definierade som räntan på tioåriga statsobli-gationer. I denna ruta beskrivs beräkningen av det tekniska antagandet om de långa räntorna inom ramen för Eurosystemets framtidsbedömningar.

Sedan de breda makroekonomiska bedömningarna i juni 2008 har antagandena om de långa rän-torna grundats på statistik över avkastningskurvan för statsobligationer i euroområdet, som publi-ceras dagligen på ECB:s webbplats.2 Tidigare beräknades antagandet om räntebanan för tioåriga statsobligationer indirekt på grundval en beräknad löptidsstruktur för ränteswappar korrigerade för de senaste observationerna om ränteskillnaden mellan tioåriga swappar och statsobligationer i euroområdet. Sedan statistik över avkastningskurvan för räntan på statsobligationer i euroom-rådet började publiceras har kvaliteten och tillgången till uppgifter om avkastningskurvan för de nominella statsobligationerna i euroområdet förbättrats avsevärt, vilket i sin tur har lett till en för-bättrad överensstämmelse i beräkningsmetoden för tekniska antaganden om den långa räntan.

Inom ramen för de makroekonomiska framtidsbedömningarna för euroområdet av Eurosystemets experter antas att räntan på tioåriga statsobligationer utvecklas i enlighet med rådande mark-nadsförväntningar. Marknadens förväntningar likställs i sin tur med nivån för terminsräntor på statsobligationsräntor med tioårig löptid avlästa i mitten av framtida kalenderkvartal under prog-noshorisonten (den längsta prognoshorisonten är tre år) som är implicit i terminsstrukturen för räntor mätt på det normala stoppdatumet för alla tekniska antaganden.3 Antagandena för första kvartalet under prognosperioden (innevarande kvartal) görs så att de motsvarar ett tidsviktat ge-nomsnitt av den faktiska genomsnittliga räntan på euroområdets tioåriga stabsobligationer under

ruta 4

Efter Lehman Brothers konkurs i mitten av september ökade ränteskillnaden mellan företagsobli-gationer och statsobligationer kraftigt i euroområdet, vilket låg helt i linje med den globala änd-rade prissättningen av kreditrisk. Denna tendens höll i sig under resten av den granskade perioden för företagsobligationer med sämre kreditbetyg, medan ökningen i kreditspreaden för AAA- och AA-klassade företagsobligationer planade ut. Mellan slutet av augusti och den 3 december öka-de kreditspreadarna för BBB-klassade obligationer och högavkastande obligationer med ca 334 respektive 1 362 punkter. Vid särskiljande mellan de finansiella och icke-finansiella sektorerna motsvarade ökningen av kreditspreadarna för BBB-klassade obligationer under den granskade perioden ca 850 respektive 280 punkter. Denna utveckling speglar osäkerheten på marknaden om läget i den finansiella sektorn samt den ökande inverkan av turbulensen på finansmarknaden på de makroekonomiska utsikterna. För företagsobligationer med högre kreditbetyg stabiliserades ränteskillnaden i förhållande till statsobligationer efter det att ett antal statliga räddningsaktioner hade införts under perioden.

1 För närmare information om de makroekonomiska bedömningarna för euroområdet av Eurosystemets experter, se avsnitt 6 i denna månadsrapport.

2 För ytterligare information om uppgifter avseende avkastningskurvan för statsobligationer i euroområdet, se artikeln ”The new euro area yield curves” i ECB:s månadsrapport för februari 2008. De senaste uppgifterna samt bakgrundsinformation finns på http://www.ecb.europa.eu/stats/money/yc/html/index.en.html.

3 Genom att likställa marknadens förväntningar på de långa räntorna med motsvarande forwardräntor skiljs den eventuella inverkan av löptidsspecifika löptidspremier ut.

41ECB




utveckling

detta kvartal fram till stoppdatumet och terminsräntan som beräknats för i slutet av kvartalet som är implicit i termstrukturen för avkastningskurvan i euroområdet vid stoppdatum.

De beräknade långa räntorna för enskilda euroländer erhålls genom att addera eller subtrahera de rådande rätteskillnaderna i förhållande till avkastningen i euroområdet. Dessa ränteskillna-der, som antas vara konstanta under hela prognoshorisonten, erhålls som genomsnittliga rän-teskillnader för varje euroland som observerats under tvåveckorsperioden som föregick stopp-datumet.

Som nämnts ovan används terminsräntor för antaganden om de långa räntorna. ECB:s nya av-kastningskurva för euroområdet gör det möjligt att beräkna parräntor, som rent begreppsmässig har ett nära samband med avkastning fram till inlösen. Parräntan definieras som avkastningen fram till inlösen för en hypotetisk obligation som ges ut eller handlas till par (dvs. obligationens aktuella värde motsvarar inlösningsvärdet). För en given termstruktur för räntor kan värdet på en hypotetisk obligation alltid sättas till par genom att anpassa kupongen därefter.

Fördelen med att använda parräntor är den endogena bestämningen av kuponger. I stället för att använda en godtycklig kupong för en viss benchmarkobligation och anta att denna kupong för-blir konstant under hela bedömningsperioden, antar terminsräntor implicit en bana för kuponger som är förenlig med avkastningskurvan. Dessutom är beräkningarna för att härleda terminsräntor förhållandevis okomplicerade, transparenta och enkla att reproducera. Parräntor som härleds ur ECB:s avkastningskurva med alla statsobligationer klassade från A till AAA (till skillnad från en-bart AAA-klassade obligationer) beräknas, eftersom de rent kvantitativt och begreppsmässigt lig-ger närmare de historiska serierna för den genomsnittliga avkastningen på tioåriga obligationer.4

Från ECB:s nya avkastningskurva kan en bana för terminsräntor direkt beräknas som

där h motsvarar skillnaden mellan mitten av kalenderkvartalet för vilket terminsräntan måste beräknas och stoppdatum för bedömningen, uttryckt i år. Dt är diskonteringsfaktorn, som be-räknas från den avkastning på nollkupongare som erhålls från parametrarna i beräkningen av avkastningkurvan.5

Diagrammet visar de antaganden om de långa räntorna som ligger till grund för de makroeko-nomiska framtidsbedömningarna för euroområdet av Eurosystemets experter i december 2008, som beskrivs i avsnitt 6 i detta nummer av månadsrapporten.

4 Historiska uppgifter om räntan på tioåriga statsobligationer för euroområdet som helhet beräknas på grundval av harmoniserade na-tionella statsobligationsräntor vägda med BNP (fram till december 1998) och de nominella utestående beloppen av statsobligationer med en löptid på tio år (från och med januari 1999). Genomsnittsskillnaden mellan denna serie och den tioåriga parräntan för euroom-rådets avkastningskurva för alla obligationer uppgår endast till 4 punkter för hela samplet av tillgängliga uppgifter (med början den 1 januari 2007) och 3 punkter den 14 november 2008 (stoppdatum för de makroekonomiska framtidsbedömningarna för euroområdet av Eurosystemets experter för december 2008).

5 En nollkupongränta för en viss löptid m beräknas enligt följande:

där är de beräknade parametrarna för avkastningskurvan i euroområdet. Diskonteringsfaktorn erhålls genom:

Rt (h) =Dt (h) − Dt (h +10)

∑ Dt (h +m)10

m=1

y(m) = β0+ β1 mτ1

1−exp − mτ1 −exp − m

τ1mτ1

1−exp − mτ1+ β2 −exp − m

τ2mτ2

1−exp − mτ2+ β3

where β0, β1, β2, β3, τ1, τ2 are the estimated parameters of the euro area yield curve. The discount rate is given by:

Dt (m) = exp −y (m)100

m .

Rt (h) =Dt (h) − Dt (h +10)

∑ Dt (h +m)10

m=1

y(m) = β0+ β1 mτ1


τ1mτ1


τ2mτ2



Dt (m) = exp −y (m)100

m .

Rt (h) =Dt (h) − Dt (h +10)

∑ Dt (h +m)10

m=1

y(m) = β0+ β1 mτ1


τ1mτ1


τ2mτ2



Dt (m) = exp −y (m)100

m .

Rt (h) =Dt (h) − Dt (h +10)

∑ Dt (h +m)10

m=1

y(m) = β0+ β1 mτ1


τ1mτ1


τ2mτ2



Dt (m) = exp −y (m)100

m .


2.5 aktiemarknader

De senaste tre månaderna har de breda aktieindexen backat kraftigt över hela världen. I euroområdet och USA föll aktiekurserna med 32 %, medan den japanska aktiemarknaden backade med 39 %. Denna utveck-ling beror till stor del på en ökad oro på marknaden om tillståndet i banksektorn och om stabiliteten i det finansiella systemet. Oro över den pågående krisens följdeffekter för den reala ekonomin vägde också tungt på aktievärderingar. Mot denna bakgrund nådde osäkerheten på aktiemarknaderna, mätt genom den implicita volatiliteten, nivåer som inte observerats sedan börskraschen 1987.

Mellan slutet av augusti och den 3 december ökade den nedåttrend som präglat aktiemarknaderna sedan mitten av 2007, och börsen nådde nya konjunkturbottnar. Breda aktieindex i euroområdet och USA, mätta genom Dow Jones EURO STOXX och Standard & Poor’s 500, föll med 32 % i samband med den intensifierade turbulensen på finansmarknaden under denna period (se dia-gram 24). Samtidigt föll aktiekurserna i Japan, mätta genom Nikkei 225 index, med 39 %.

Under den granskade perioden präglades aktiemarknaderna av stor osäkerhet, mätt genom den implicita volatilitet som härleds ur aktieoptioner (se diagram 25) och genom dagliga förändringar i aktiekurserna. Volatiliteten i aktiekurserna ökade från redan höga nivåer och låg i oktober på de högsta nivåerna sedan börskraschen 1987. Mot denna bakgrund verkar riskpremier för innehav av

Enligt uppgifter fram till den 14 november 2008 (stoppdatum för de makroekonomiska bedömningarna för euroområdet av Eurosys-temets experter i december 2008) antas de långa räntorna att öka något, från 4,2 % på stopp datum till en genomsnittsnivå på 4,5 % 2009 och 4,7 % 2010. Jämfört med de makro-ekonomiska bedömningarna för euroområdet av Eurosystemets experter i juni 2008 har an-tagandena om de långa räntorna reviderats ned för 2009 med i genomsnitt omkring 15 punkter. Dessa relativt små revideringar skedde trots en kraftig revidering ner av marknadsdeltagarnas tillväxt- och inflationsförväntningar på kort till medellång sikt mellan juni och december 2008. Dessa verkade i sin tur till viss del spegla ök-ningar i den kreditriskkomponent som gäller för långa statsobligationsräntor i euroländerna i samband med de potentiella budgetrisker som uppstår genom statliga ingripanden för att ta itu med den upptrappade finanskrisen.6

För att sammanfatta erbjuder användningen av terminsräntor som härleds ur ECB:s av-kastningskurva en konsekvent och transparent beräkningsmetod för antaganden om de långa räntorna inom ramen för de makroekonomiska framtidsbedömningarna för euroområdet av Eurosystemets experter.

6 Se rutan med rubriken ”Recent widening in euro area sovereign bond yield spreads” i ECB:s månadsrapport för november 2008.

antaganden om den långa ränta i de makroekonomiska framtidsbedömningarna för euroområdet av eurosystemets experter

Källor: EuroMTS, Reuters, ECB.Anm. De realiserade historiska värdena upp till stoppdatum motsvarar det vägda genomsnittet av harmoniserad avkastning fram till inlösen för nationella statsobligationer i euroområdet med löptider på omkring 10 år. Vikterna utgörs av de nominella utestående beloppen av statsobligationer inom respektive löptidskategori.

(procent per år; kvartalsuppgifter)

MB0812_EN_Box4_Chart

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

2000 2002 2004 2006 2008 2010

Realiserade historiska värdenFramtidsbedömningar juni 2008Framtidsbedömningar december 2008

43ECB




utveckling

aktier på de större aktiemarknaderna ha stigit och bidragit till att pressa ned kurserna. Även om den dämpades något i början av november steg den implicita volatiliteten åter på aktiemarkna-derna i slutet av den granskade perioden.

(kursförändringar i procent av kurser vid periodens slut)

Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar.

tabell 3 kursförändringar i dow Jones euro stoXX branschindex

Råvaror

Konsumtions

tjänster

Konsumtionsvaror

Olja och gas Finans Hälsa Industri Teknik

Telekommunikation

Samhälls

serviceEURO

STOXXBranschens andel avdet samlade börsvärdet 7,1 7,0 12,0 8,3 24,2 4,2 11,1 4,8 10,0 11,4 100,0(vid periodens slut)

Kursförändringar(vid periodens slut)2007 3 kv 0,1 -5,0 -0,8 -4,1 -7,5 -2,7 -10,4 7,7 9,1 2,1 -3,4 2007 4 kv -1,2 -3,3 -1,6 -1,8 -4,9 2,1 0,1 -7,8 7,1 8,5 -1,2 2008 1 kv -9,1 -16,2 -13,7 -15,2 -16,6 -17,9 -18,1 -22,2 -20,8 -16,5 -16,42008 2 kv 7,9 -13,9 -14,7 12,7 -14,8 -0,2 -7,0 -10,7 -5,8 0,6 -7,3 2008 3 kv -25,0 -5,9 0,1 -22,9 -11,1 -6,3 -17,4 -9,9 -1,3 -14,6 -12,1Oktober -22,2 -8,1 -5,0 -8,9 -26,3 -1,1 -21,6 -14,5 -5,6 -12,3 -15,9November -5,4 -1,0 -15,0 -4,4 -10,9 -9,6 0,6 -8,4 4,2 -4,4 -6,4 29 aug–3 dec -43,7 -18,8 -22,4 -30,2 -43,9 -16,4 -35,5 -38,3 -3,9 -28,6 -32,2

diagram 24 aktieindex

(index: 3 december 2007 = 100; dagliga uppgifter)

Källor: Reuters och Thomson Financial Datastream.Anm. Dow Jones EURO STOXX Broadindex för euroområdet,Standard & Poor’s 500index för USA och Nikkei 225index för Japan.


40

50

60

70

80

90

100

110

40

50

60

70

80

90

100

110

EuroområdetUSAJapan

dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov2007 2008

diagram 25 implicit volatilitet på aktiemarknader

(procent per år; 5dagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter)

Källa: Bloomberg.Anm. De implicita volatilitetsserierna visar den förväntade standardavvikelsen i procentuella aktiekursförändringar under en period på upp till 3 månader beräknat utifrån optionspriserna på aktieindex. De aktieindex som den implicita volatiliteten avser är Dow Jones EURO STOXX 50 för euroområdet, Standard & Poor’s 500 för USA och Nikkei 225 för Japan.


10

20

30

40

50

60

70

80

90

10

20

30

40

50

60

70

80

90


dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov20082007


Samtidigt som nedåttrenden på börsen har hållit i sig under en lång period intensifiera-des kursraset i slutet av september och början av oktober. Osäkerheten om stabiliteten i det finansiella systemet ökade kraftigt efter för-statligandet av de regeringssponsrade före-tagen Fannie Mae och Freddie Mac, Lehman Brothers konkurs och oro över solvensen i AIG och andra finansinstitut. Regeringssponsrade initiativ för att bidra till att stabilisera det fi-nansiella systemet introducerades, men osäker-heten kring om dessa initiativ skulle godkännas och genomföras fortsatte att tynga ned mark-naderna. Under oktober och november ökade osäkerheten bland marknadsdeltagarna om den negativa effekten av finansturbulensen på både konsumenternas och företagens förtroende och på den reala ekonomin. Trots att regeringar och centralbanker vidtog åtgärder för att stödja det finansiella systemet och ekonomin i allmänhet, dominerades aktiemarknaderna fortsatt av osä-kerhet över den framtida utvecklingen och ett negativt stämningsläge.

Den negativa utvecklingen på börsen de se-naste tre månaderna förvärrades av vinstut-vecklingen. Den faktiska årliga vinsttillväxten,

beräknad utifrån vinsten per aktie för bolag i Dow Jones EURO STOXX index, var negativ under alla de tre granskade månaderna, och föll till -10 % mätt från år till år i november. Vinstförvänt-ningarna har successivt reviderats ned. Den rapporterade vinsten för bolag i Dow Jones EURO STOXX låg i genomsnitt 8 % under förväntningarna för andra kvartalet, medan den faktiska vinsten hittills endast har legat svagt under förväntningarna för tredje kvartalet. Den prognostise-rade vinsttillväxten per aktie under den kommande 12-månadersperioden föll från 8 % i slutet av augusti till 3 % i slutet av november, medan den prognostiserade långsiktiga tillväxten sjönk från 7 % till 5 % under samma period (se diagram 26).

I både euroområdet och USA noterades de häftigaste kursfallen inom den finansiella sektorn, även om kurserna inom den icke-finansiella sektorn också föll kraftigt. Totalt sett backade kurserna inom den finansiella sektorn med ca 39 % i USA och ca 44 % i euroområdet mellan slutet av augusti och den 3 december, medan kurserna inom den icke-finansiella sektorn föll med ca 32 % i USA och ca 29 % i euroområdet. Bland de icke-finansiella sektorerna föll råvaru-, industri- och teknikaktierna med mer än 35 % i euroområdet, vilket understryker effekten av fallande råvaru-priser och den globala ekonomiska nedgången på aktiemarknader (se tabell 3).

diagram 26 Förväntad ökning i vinst per aktie i usa och euroområdet

(procent per år; månadsuppgifter)

Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar.Anm. Förväntad vinstökning i Dow Jones Euro STOXXindex för euroområdet och Standard & Poor’s 500index för USA.1) Med ”kort sikt” avses analytikers vinstförväntningar 12 månader framåt (årliga ökningstakter).2) Med ”lång sikt” avses analytikers vinstförväntningar 3–5 år framåt (årliga ökningstakter).


0

5

10

15

20

0

5

10

15

20

Euroområdet, kort sikt 1)

Euroområdet, lång sikt 2)

USA, kort sikt 1)

USA, lång sikt 2)

2004 2005 2006 2007 2008dec dec dec dec dec

45ECB




utveckling

2.6 de icke-Finansiella Företagens Finansiering och Finansiella ställning

De reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering steg ytterligare tredje kvartalet 2008, främst till följd av högre kostnader för marknadsbaserad finansiering och finansiering genom eget kapital i samband med den pågående turbulensen på finansmarknaden. Under den granskade perioden dämpades ökningstakten för extern finansiering ytterligare när ökningstakten för monetära finansinstituts utlåning till icke-finansiella företag mattades av, även om den fortfarande var hög. Andelen lånat kapital i icke-finansiella företag fortsatte att stiga precis som föregående kvartal.

FinansieringsvillkorDe reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering – som be-räknas genom att de olika externa finansieringskällorna vägs på grundval av utestående belopp, korrigerade för värderingseffekter3 – steg med 33 punkter tredje kvartalet 2008 (se diagram 27). Ökad oro avseende den ekonomiska tillväxten i euroområdet, tillsammans med investerarnas osä-kerhet om ytterligare förluster inom banksektorn, ledde till högre räntor på företagsobligationer och en ökning av den premie som investerare kräver för investeringar i euroområdets aktier. Under tredje kvartalet ökade de reala kostnaderna för marknadsbaserad finansiering måttligt med ca 10 punkter medan finansiering genom eget kapital ökade kraftigt med ca 70 punkter. I oktober ökade både de reala kostnaderna för marknadsbaserad finansiering och finansiering genom eget kapital kraftigt med 120 respektive 90 punk-ter. För företagen i euroområdet ökade de reala kostnaderna för bankfinansiering mått-ligt, vilket framgår av en ökning på 7 punkter i reala MFI-räntor på lån med kortare löptider och en ökning på 10 punkter för räntor på lån med längre löptider. Sett i ett längre perspek-tiv har icke-finansiella företags reala finansie-ringskostnader stigit till något över 70 punkter sedan utbrottet av finansiell turbulens i juli 2007. Högre inflationsförväntningar fram till september 2008 dämpade den totala ökningen av reala finansieringskostnader.

När det gäller bankernas nominella räntor är genomslaget av bankernas utlåningsräntor en viktig del i den penningpolitiska transmis-sionsprocessen. Genomslagseffekten mäter den omfattning i vilken förändringar i styrräntorna som speglas i penningmarknadsräntor påverkar både långfristiga marknadsräntor och bank-räntorna till privatkunder och små företag (se även ruta 5 med rubriken ”Effekten av oron på penningmarknaden för genomslaget på MFI-räntorna” i denna månadsrapport).

diagram 27 reala kostnader för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering

(procent per år)

Källor: ECB, Thomson Financial Datastream, Merrill Lynch och Consensus Economics prognos.Anm. De reala kostnaderna för ickefinansiella företags externa finansiering beräknas som ett vägt genomsnitt av kostnaderna för banklån, kostnaderna för att utge räntebärande papper och kostnaderna för att utge aktier, baserat på respektive utestående belopp och deflaterat med inflationsförväntningar (se ruta 4 i ECB:s månadsrapport, mars 2005). Introduktionen av harmoniserade MFIutlåningsräntor i början av 2003 medförde ett brott i statistikserierna.


1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

2008

Totala finansieringskostnaderMFI:s reala korta utlåningsräntorMFI:s reala långa utlåningsräntorReala kostnader för räntebärande upplåning på marknadenReala kostnader för utgivning av noterade aktier

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

3 För en närmare beskrivning av mätningen av reala kostnader för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering, se ruta 4 i ECB:s månadsrapport för mars 2005.


När det gäller utvecklingen i bankräntorna till privatkunder och småföretag steg alla nominella MFI-räntor på lån till icke-finansiella företag tredje kvartalet 2008 (se tabell 4). Närmare bestämt steg de korta MFI-räntorna på lån till icke-finansiella företag med en ursprunglig räntebindningstid upp till ett år med 18–27 punkter, beroende på lånens storlek. De långa MFI-räntorna, dvs. de på lån med en ursprunglig räntebindningstid på mer än 5 år, steg i motsvarande omfattning för lån på upp till 1 miljon euro, medan räntorna på lån på mer än 1 miljon euro ökade något mindre med 6 punkter.

Utvecklingen i bankernas korta räntor påverkas främst av rörelser i 3 månaders Euribor, medan bankernas långfristiga utlåningsräntor normalt till viss del speglar rörelser i 2- till 5-åriga stats-obligationsräntor. Under tredje kvartalet 2008 ökade både Euribor och bankernas korta utlånings-räntor. Uppgången i de flesta av bankernas korta utlåningsräntor var högre än för 3 månaders Eu-ribor. Den större uppgången i bankernas utlåningsräntor skiljer sig från trenden under föregående kvartal, då ökningar i Euribor endast fick ett visst genomslag. Under samma period föll räntorna på både 2- och 5-åriga statsobligationer med ca 63 respektive 54 punkter, i samband med minskad oro på marknaden över inflationsutsikterna och investerarnas flykt till kvalitet genom omplace-ringar av portföljer. Följaktligen ökade ränteskillnaderna mellan långfristiga utlåningsräntor och statsobligationsräntor kraftigt tredje kvartalet 2008.

Mer information om bankernas utlåning i förhållande till den icke-finansiella sektorn finns i en-kätundersökningen om bankernas utlåning i euroområdet. I oktoberenkäten, som hänvisar till tredje kvartalet 2008, rapporterade bankerna en kraftigare skärpning av kreditkraven för lån till företagen än i den enkät som omfattade andra kvartalet 2008. Faktum är att det antal banker som rapporterade en åtstramning av kreditkraven för företag var det högsta sedan enkäten om banker-nas utlåning inleddes 2003. De viktigaste skälen till skärpningen av kreditkraven är försämrade förväntningar om den framtida ekonomiska aktiviteten och om utsikterna för vissa branscher el-ler företag. Effekten av bankernas egna kostnader för finansiering och begränsningar i bankernas balansräkningar ökade kraftigt, vilket tillsammans med sämre tillgång till finansiering på de insti-

Förändring i punkter fram till september 2008 1

2007 3 kv

2007 4 kv

2008 1 kv

2008 2 kv

2008 aug

2008 sep

2007 jun

2008 jun

2008 aug

MFI-räntor på lånCheckräkningskrediter till icke-finansiella företag 6,49 6,62 6,56 6,67 6,77 6,91 74 24 14 Lån till icke-finansiella företag upp till 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år 5,93 6,08 5,91 6,16 6,27 6,34 81 18 7 med en ursprunglig räntebindning över 5 år 5,23 5,30 5,23 5,43 5,49 5,67 64 24 18Lån till icke-finansiella företag över 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år 5,20 5,35 5,19 5,35 5,45 5,62 73 27 17 med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning över 5 år 5,41 5,48 5,34 5,52 5,56 5,58 41 6 2Memo3-månaders penningmarknadsränta 4,74 4,85 4,60 4,94 4,97 5,02 87 8 5 2-årig statsobligationsränta 4,10 4,06 3,54 4,72 4,26 4,09 -36 -63 -175-årig statsobligationsränta 4,19 4,14 3,65 4,75 4,28 4,21 -36 -54 -7

(procent per år; punkter)

Källa: ECB.1) På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.

tabell 4 mFi-räntor på nya lån till icke-finansiella företag

47ECB




utveckling

tutionella marknaderna enligt vad som rappor-terades i enkätundersökningen om bankernas utlåning, bidrar till att förklara utvecklingen i bankernas utlåningsräntor.

De reala kostnaderna för marknadsbaserad skuldfinansiering ökade med 9 punkter tredje kvartalet 2008. Samtidigt minskade kredits-preadarna, dvs. ränteskillnaden mellan före-tagsobligationer och statsobligationer, för alla kreditklasser (se diagram 28). Under tredje kvartalet ökade till exempel kreditspreadarna för A-klassade företagsobligationer med 55 punk-ter, medan spreadarna för BBB-klassade obli-gationer ökade med 95 punkter under samma period. I november ökade kreditspreadarna för A- och BBB-klassade obligationer med näs-tan 170 respektive 290 punkter. De nuvarande kreditspreadarna för företagsobligationer är de högsta sedan starten av EMU.

Efter att ha stabiliserats något i augusti 2008 ökade kostnaderna för eget kapital i slutet av tredje kvartalet. I september fick en ökad osä-kerhet om den ekonomiska tillväxten investe-rarna att kräva en högre premie på euroområ-dets aktier, då den reala kostnaden för noterade aktier ökade med ca 50 punkter. Stämningsläget på aktiemarknaden försämrades ytterligare i oktober då kostnaden för egen kapital ökade med ytterligare 25 punkter.

eFFekten av oron På Penningmarknaden För genomslaget På mFi-räntorna

Inför de utmaningar som följer av den pågående finanskrisen är det mycket viktigt att veta hur spänningar på interbankmarknaden för närvarande påverkar finansieringsvillkoren för icke-finansiella företag och hushåll. Att försöka få svar på denna fråga är avgörande för att kunna förstå hur den finansiella turbulensen har påverkat den penningpolitiska transmissionen till ekonomin som helhet. I denna ruta granskas därför i vilken omfattning styrräntornas genom-slag på MFI:s korta räntor har påverkats av den oro som har kunnat observeras på penning-marknaden under 2007 och 2008.

I normala fall spelar penningmarknaden en central roll för den penningpolitiska transmissionen i euroområdet. Eftersom bankerna utgör kärnan i det finansiella systemet i euroområdet är mar-ginalkostnaden för lånefinansiering hos banker (representerad av räntorna på interbankmarkna-den på lån utan säkerhet) en avgörande bestämningsfaktor för bankernas korta utlånings- och inlåningsräntor och därmed för lånvillkoren. Genom att styra de mycket korta penningmark-nadsräntorna med hjälp av sina regelbundna penningpolitiska transaktioner kan ECB påverka de tidsbundna penningmarknadsräntorna som i sin tur bestämmer bankernas korta räntor. Till följd

ruta 5

diagram 28 kreditspreadar för icke-finansiella företags obligationer

(punkter; månadsgenomsnitt)

Källor: Thomson Financial DataStream och ECB:s beräkningar.Anm. Kreditspreadar för ickefinansiella företags obligationer anger skillnaden gentemot räntan på AAAklassade statsobligationer.


0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

0

500

1,000

1,500

2,000

2,500

3,000

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

euro-denominated non-financial AA (left-hand scale)euro-denominated non-financial A (left-hand scale)euro-denominated non-financial BBB (left-hand scale)euro-denominated high-yield bonds (right-hand scale)


av den turbulens som bröt ut på kreditmarknaden i mitten av 2007 har emellertid det normalt sett så nära sambandet mellan dagslåneräntan på penningmarknaden – som penningpolitiken har viss kontroll över – och tidsbundna räntor på penningmarknaden brutit samman (se diagram A)

Denna utveckling ger upphov till frågan om i vilken omfattning den penningpolitiska transmis-sionen har påverkats. Bankernas korta räntor till privatkunder och småföretag prissätts normalt i förhållande till Euribor och boräntorna indexeras faktiskt ofta till dessa räntor. Eftersom för-hållandet mellan styrräntorna och de tidsbundna penningmarknadsräntorna har förändrats kan man följaktligen förvänta sig att åtminstone bankräntorna till privatkunder och småföretag på befintliga lån och inlåningsavtal har speglat den fortsatta uppåtriktade trend för tidsbundna penningmarknadsräntor som observerats mellan mitten av 2007 och september 2008, snarare än stabiliseringen av Eonia under samma period. När det gäller nya kontrakt är det möjligt att konkurrerande krafter kommer att förmå banker at framöver indexera sina räntor efter Eonia snarare än Euribor, och därmed åter etablera den nära kopplingen mellan styrräntorna och de korta räntorna till privatkunder och småföretag. Om man ser framåt bör det också noteras att marknaderna för närvarande förväntar sig att ränteskillnaden mellan Euribor och Eonia ska krympa något, vilket framgår av Eonia forward rates och Euribor-terminer.

För att analysera om de korta räntorna till privatkunder och småföretag i euroområdet har följt Eonia närmare Euribor det senaste året kan man använda en standardiserad VEC-modell (vector error correction) för genomslaget på bankräntorna, där en regression av bankernas korta utlå-nings- och inlåningsräntor till privatkunder och småföretag utförs mot antingen Eonia eller en penningmarknadsränta.1 Banker justerar normalt sina räntor till privatkunder och småföretag så

diagram a 3 månaders euribor och 3 månaders eonia swappränta

Källor: Reuters och ECB.Anm. Den senaste observationen är från den 27 november 2008.

(procent per år; dagsuppgifter)


1

2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

20022000 20011999 2003 2004 2005 2006 2007 2008

3 månaders Euribor 3 månaders Eonia swappränta


1

2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

20022000 20011999 2003 2004 2005 2006 2007 2008

3 månaders Euribor 3 månaders Eonia swappränta

diagram b Prognos n perioder framåt av kortfristig tidsbunden inlåningsränta

Källor: ECB och ECB:s beräkningar.Anm. Den senaste observation är från september 2008.


MB0812_EN_SEC2_Box5_ChartB

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

20082005 2006 2007

Kortfristig tidsbunden inlåningsränta (realiserad)Kortfristig tidsbunden inlåningsränta (prognos baserad på 3 månaders Euribor)Undre begränsning (prognos baserad på 3 månaders Euribor)Övre begränsning (prognos baserad på 3 månaders Euribor)Kortfristig tidsbunden inlåningsränta (prognos baserad på Eonia)

49ECB




utveckling

att de mer eller mindre följer ändringar i motsvarande penningmarknadsräntor, även om detta inte fullt ut slår igenom direkt utan endast gradvis och kan, beroende på vilken produkt det rör sig om, ta mellan ett par månader och över ett år. På grundval av en prognos utanför samplet för perioden juli 2007–september 2008 jämförs de realiserade rörelserna i bankräntorna till privat-kunder och småföretag med prognoser som baseras på Eonia och den relevanta Euribor.2

Om man först ser på penningmarknadsräntornas genomslag på de korta tidsbundna inlåningsräntorna, visar diagram B utvecklingen i realiserade och prognostiserade inlåningsräntor (baserade på Eonia respektive 3 månaders Euribor) sedan juli 2007. Diagrammet visar tydligt att sedan mitten av 2007 har de korta tidsbundna inlåningsräntorna tenderat att följa de tidsbundna penningmarknadsräntorna närmare än Eonia. Det är också värt att notera att bankerna har höjt sina räntor på kortfristig tidsbun-den inlåning mer än väntat på grundval av rörelser i 3 månaders Euribor, vilket förmodligen beror på hård konkurrens om inlåning under denna period då bankerna försökte dra till sig likviditet.

Om man därefter ser till utlåningsräntorna, visar diagrammen C och D att både de korta borän-torna och de korta låneräntorna till icke-finansiella företag har följt utvecklingen i 3 månaders Euribor mycket nära sedan juli 2007.

Totalt sett pekar detta på att bankerna i euroområdet, trots spänningarna på penningmarknaden för lån utan säkerhet och den ökning av ränteskillnaden mellan Euribor och Eonia som följde på detta fram till slutet av september 2008, än så länge tycks fortsätta att justera sina korta tidsbundna räntor till privatkunder och småföretag efter förändringar i de tidsbundna penning-marknadsräntorna.

1 Ramverket för modelleringen och nyliga resultat för euroområdet beskrivs i G. de Bondt, ”Interest rate pass-through: Empirical results for the euro area”, German Economic Review, volym 6 (1), februari 2005, och C. Kok Sørensen och T. Werner, ”Bank interest rate pass-through in the euro area: A cross-country comparison”, ECB:s arbetsrapport nr 580, 2006.

2 Statistik över MFI-räntorna omfattade endast perioden fram till september 2008. Den senaste effekten av sänkningen av ECB-rän-torna speglas därför inte i samplet.

diagram c Prognos n perioder framåt av den korta boräntan till hushåll



MB0812_EN_SEC2_Box5_ChartC

,

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

6,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

6,5

2005 2006 2007 2008

Kort boränta (realiserad)Kort boränta (prognos baserad på 3 månaders Euribor)Undre begränsning (prognos baserad på 3 månaders Euribor)Övre begränsning (prognos baserad på 3 månaders Euribor)Kort boränta (prognos baserad på Eonia)

,

diagram d Prognos n perioder framåt av den korta räntan på stora lån till icke-finansiella företag



MB0812_EN_SEC2_Box5_ChartD

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

2005 2006 2007 2008

Kortränta på stora företagslån (realiserad)Kortränta på stora företagslån (prognos baserad på 3 månaders Euribor)Undre begränsning (prognos baserad på 3 månaders Euribor)Övre begränsning (prognos baserad på 3 månaders Euribor)Kortränta på stora företagslån (prognos baserad på Eonia)


FinansieringsFlödenDe flesta indikatorer på lönsamheten i euroområdets företag pekar på en försämring tredje kvartalet 2008, vilket tyder på att turbulensen på finansmarknaden har börjat påverka företagens lönsamhet negativt. Som framgår av diagram 29 minskade årstakten för vinsten per aktie kraftigt för noterade icke-finansiella företag tredje kvartalet 2008, från 5,6 % i september till 3,3 % i oktober. Mer nyli-gen, i november, minskade årstakten åter kraftigt och blev negativ på ca -3 %. Om man ser framåt tyder tillgängliga uppgifter om vinstutsikterna för noterade företag på att icke-finansiella företags vinst per aktie i princip kommer att ligga på noll, trots den förväntade gradvisa nedgången i den ekonomiska aktiviteten i och utanför euroområdet. Detta innebär en betydande justering nedåt i för-väntningarna på företagens lönsamhet.

Ökningstakten för företagens reala externa finansiering förblev i stort sett stabil tredje kvartalet 2008. Den reala årstakten i de icke-finansiella företagens externa finansiering (som omfattar MFI-lån, räntebärande värdepapper och noterade aktier) minskade något till ca 3,9 % tredje kvartalet, jämfört med 4 % kvartalet innan (se diagram 30). Som vanligt stod bidraget från MFI-lån för mer-parten av den externa finansieringen med en årlig ökningstakt på 3,4 % tredje kvartalet 2008, dvs. 0,3 procentenheter lägre än kvartalet innan.

Bredare mått som ingår i euroområdets räkenskaper bekräftar en långsammare ökningstakt för den externa finansieringen. Uppgifter tillgängliga fram till andra kvartalet 2008 visar att den årliga ök-ningstakten för finansiering till icke-finansiella företag minskade till 3 % i nominella termer, från 3,8 % första kvartalet 2008 (se tabell 5). I detta mer övergripande mått ingår även onoterade aktier, pensionsfonder och andra kortfristiga nettoskulder som finansieringskällor. Tillväxttakten i det mer omfattande måttet har varit påfallande lägre än tillväxttakten för lån de senaste åren, då utvecklingen för noterade och onoterade aktier har varit mycket mer dämpad. Detta framgår även av diagram 31, som inkluderar de olika komponenterna för euroområdets icke-finansiella företags sparande, finan-siering och investeringar, enligt vad som rapporteras i räkenskaperna för euroområdet.

diagram 29 vinst per aktie för börsnoterade icke-finansiella företag

(12månaders glidande medelvärde av månadsuppgifter)

Källa: Thomson Financial DataStream.


-10

0

10

20

-10

0

10

20

20092006 2007 2008

RealiseradFörväntad

diagram 30 den reala årliga ökningstakten i finansieringen av icke-finansiella företag, fördelad på instrument(årlig procentuell förändring)

Källa: ECB.Anm. Den reala årliga ökningstakten definieras som skillnaden mellan den faktiska årliga ökningstakten och BNPdeflatorn.


-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Noterade aktierRäntebärande värdepapperMFI-lån

51ECB




utveckling

Denna breda indikator visar att företagen har haft högre utgifter, sammantaget, för reala och finansiella investeringar än vad som täcks av medel som genereras internt. Detta nettokrav, som normalt kallas för ”finansieringsgapet”, har i stort sett ökat sedan mitten av 2004. I mitten av 2008 uppgick finansierings-gapet till 5,6 % av det totala förädlingsvärdet för den icke-finansiella sektorn. Av diagrammet framgår att merparten av de interna och externa medlen användes för att finansiera reala investeringar, medan finansiella investeringar stod för en mindre del. Finansiella investeringar minskade ytterligare andra kvartalet 2008 till följd av en nedgång i innehaven av sedlar, mynt och inlåning och ett negativt bidrag från investeringar i räntebärande värdepapper. Investeringarna i aktier och andra ägarandelar var i stort sett oförändrade under samma period, medan investeringarna i noterade aktier fortsatte att öka.

MFI-lån, som alltså står för merparten av den externa finansieringen, fortsatte att öka i rask takt tredje kvartalet 2008. Den årliga ökningstakten för tredje kvartalet som helhet var 12,2 %, jämfört med 13,7 % andra kvartalet 2008 (se tabell 5). De fortsatt kraftiga ökningstakterna tyder på att turbulensen på finansmarknaden inte nämnvärt har påverkat kredittillgången för företagen i euroområdet, även om ökningstakterna stadigt har minskat sedan mars 2008 då de var som högst på ca 15 %. När det gäller ökningstakten för kortare löptider har en mer markant nedgång i utlåningen till icke-finansiella företag observerats tredje kvartalet 2008. Detta framgår av ökningstakten för 3 månader, uppräknad till årstakt, som låg på ca 9,5 % i september, ned från en topp på nästan 16 % i januari 2008.

Den kraftiga tillväxten i MFI:s utlåning till icke-finansiella företag förväntas sjunka under resten av året. Detta är förenligt med effekten av stramare finansieringsvillkor och en förväntad svagare ekonomisk tillväxt. Vidare är det möjligt att en viss del av styrkan i bankernas utlåning till icke-finansiella företag beror på att företagen utnyttjar kreditfaciliteter som förhandlats fram under

Årliga ökningstakter2007 3 kv

2007 4 kv

2008 1 kv

2008 2 kv

2008 3 kv

MFI-lån 14,0 14,5 15,0 13,7 12,2upp till 1 år 12,6 12,7 14,0 11,9 10,1över 1 år och upp till 5 år 20,3 22,0 22,3 20,0 17,5över 5 år 12,5 12,8 12,9 12,4 11,4Emission av räntebärande värdepapper 8,2 8,9 8,0 3,7 9,5kortfristiga 22,2 30,4 26,4 11,9 11,7 långfristiga, varav: 1) 5,8 5,3 4,6 2,0 9,1 fast ränta 3,7 4,4 3,1 2,3 4,8 rörlig ränta 18,6 10,9 12,5 2,7 26,2Emission av noterade aktier 1,2 1,3 1,2 0,3 0,2Memo 2)

Total finansiering 5,0 4,8 4,4 3,8 -Lån till icke-finansiella företag 11,1 10,9 10,6 9,5 -Försäkringstekniska reserver 3) 1,4 0,5 0,1 0,4 -

Källor: ECB, Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. Uppgifterna i denna tabell (med undantag för memoposterna) har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik samt i värde-pappersstatistik. Mindre skillnader jämfört med uppgifterna i finansräkenskaperna kan förekomma på grund av i första hand skillnader i värderingsmetoder.1) Summan av fast ränta och rörlig ränta kan avvika från totalsiffran för långfristiga räntebärande värdepapper på grund av att långfris-tiga nollkupongare, som inkluderar värderingseffekter, inte särredovisas i denna tabell.2) Uppgifterna rapporteras från kvartalsräkenskaperna för den europeiska sektorn. De icke-finansiella företagens totala finansiering inkluderar lån, emitterade räntebärande värdepapper, emitterade aktier och annat emitterat kapital, försäkringstekniska reserver, övriga skulder och finansiella derivat. Lån till icke-finansiella företag omfattar lån från MFI och andra finansiella företag.3) Inkluderar pensionsfondsreserver.

(procentuella förändringar; kvartalsslut)

tabell 5 icke-finansiella företags finansiering


mer gynnsamma marknadsförhållanden. Om dessa faciliteter omförhandlas till mindre gynnsamma villkor kan detta få en nedåtriktad effekt på kredittillväxten.

Resultaten av enkätundersökningen om bankernas utlåning i euroområdet från oktober 2008 visar att kreditkraven för lån till företag sammantaget har skärpts. Enligt empiriska data brukar låneut-vecklingen reagera på ändringar av kreditkraven med en fördröjning på tre till fyra kvartal. När det gäller efterfrågan på lån visar diagram 32 att tre faktorer (fasta investeringar, förvärvs- och fusionsverksamhet och intern finansiering) bidrog till en lägre efterfrågan på lån. Till följd av skärpningen av kreditkraven och den dämpade efterfrågan på lån förväntas lånetillväxten minska med flera procentenheter nästa kvartal.

Företag kan förutom att vända sig till monetära finansinstitut också skaffa medel direkt på finans-marknaderna. Färska uppgifter om icke-finansiella företags utgivning av räntebärande värdepap-per tyder på kraftig ökning av marknadsbaserad skuldfinansiering, vars årliga ökningstakt steg till 9,5 % tredje kvartalet 2008, jämfört med knappt 4 % andra kvartalet 2008.

Årstakten för icke-finansiella företags utgivning av noterade aktier var i stort sett oförändrad på 0,2 % tredje kvartalet 2008. De icke-finansiella företagens utgivning av noterade aktier påverkades negativt av försämringen av investerarnas förtroende och den negativa utvecklingen på aktiemarknaderna.

diagram 31 icke-finansiella företags sparande, finansiering och investeringar

(glidande totalvärde över fyra kvartal; procent av förädlingsvärde brutto)

Källa: Räkenskaper för euroområdet.Anm. Skuld inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. ”Övrigt” inkluderar finansiella derivat, övriga skulder/tillgångar och justeringar. Finansieringsgapet motsvarar nettoutlåning i förhållande till nettoupplåning, vilket är i stort detsamma som skillnaden mellan bruttosparande och bruttoinvestering.


-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

-8,0

-6,0

-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

ÖvrigtNettoförvärv av aktierNettoförvärv av finansiella tillgångar exklusive aktierFasta bruttoinvesteringarUtgivning av onoterade ägarandelarUtgivning av noterade ägarandelarSkuldfinansieringBruttosparande och mottagna nettokapitaltransfereringarFinansieringsgap (höger skala)

20072006200520042003200220012000

diagram 32 utlåningstillväxten och faktorer som bidrar till icke-finansiella företags efterfrågan på lån(årlig procentuell förändring; netto i procent)

Källa: ECB.Anm. Med netto i procent avses skillnaden mellan den andel banker som anger att faktorn i fråga bidrog till hårdare kreditkrav och den andel som anger att den bidrog till lättare kreditkrav. Se även undersökningen om bankutlåning från oktober 2008.


-30

-20

-10

0

10

20

30

20082007200620050

2

4

6

8

10

12

14

16

Fasta investeringar (höger skala)Lager och rörelsekapital (höger skala)Förvärvs- och fusionstransaktioner och företagsomstrukturering (höger skala)Skuldomstrukturering (höger skala)Internfinansiering (höger skala)Lån till icke-finansiella företag (vänster skala)


-30

-20

-10

0

10

20

30

20082007200620050

2

4

6

8

10

12

14

16

Fasta investeringar (höger skala)Lager och rörelsekapital (höger skala)Förvärvs- och fusionstransaktioner och företagsomstrukturering (höger skala)Skuldomstrukturering (höger skala)Internfinansiering (höger skala)Lån till icke-finansiella företag (vänster skala)

53ECB




utveckling

Finansiell ställningDen stadiga ökningstakten för icke-finansiella företags skuldfinansiering ledde till att deras skuld-sättning i förhållande till BNP och i förhållande till bruttorörelseresultatet ökade ytterligare andra kvartalet 2008 (se diagram 33). Till följd av stigande räntor i kombination med växande skuld-nivåer ökade räntebördan för icke-finansiella företag tredje kvartalet 2008 (se diagram 34). Rent generellt har den finansiella turbulensen, tillsammans med nedåtriktade revideringar av utsikterna för den ekonomiska tillväxten, den ökande skuldsättningen och räntebördan ökat de icke-finansiel-la företagens sårbarhet för framtida chocker.

2.7 hushållssektorns Finansiering och Finansiella ställning

Under tredje kvartalet 2008 kännetecknades hushållens finansieringsvillkor av en ytterligare uppgång i banker-nas boräntor och en ytterligare skärpning av kreditkraven för lån. Hushållens upplåning fortsatte att dämpas tredje kvartalet, och hushållens skuldsättning visade tecken på att stabiliseras. Den långsammare ökningstakten för banklån till hushåll ligger i stort sett i linje med den trend som har observerats sedan första kvartalet 2006 och det finns inget som tyder på att tillgången till bankkrediter har påverkats av oron på finansmarknaderna.

FinansieringsvillkorMFI-räntorna på bolån till hushållen ökade något tredje kvartalet 2008 jämfört med genomsnittet andra kvartalet (se diagram 35). Uppgången i utlåningsräntorna var brett baserad och omfattande alla löptider, även om den var något större för lån med en ursprunglig räntebindningsperiod upp till 1 år och mellan 5 och 10 år än för de med en ursprunglig räntebindningsperiod på mellan 5 och 10 år och över 10 år. Löptidsstrukturen för boräntor var följaktligen fortfarande något inverterad

diagram 33 icke-finansiella företags skuldkvoter

(procent)

Källor: ECB, Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. Skuld rapporteras från kvartalsräkenskaperna för euroområdet. Det inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. Uppgifterna för det senaste kvartalet har uppskattats.


290

310

330

350

370

390

410

60

65

70

75

80

85

Skuld i förhållande till icke-finansiella företags bruttoöverskott (vänster skala)Skuld i förhållande till BNP (höger skala)

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

diagram 34 icke-finansiella företags nettoräntebörda


100

120

140

160

180

200

220

240

100

120

140

160

180

200

220

240

20082003 2004 2005 2006 2007

(punkter)

Källa: ECB.Anm. Nettoräntebördan definieras som skillnaden mellan ett viktat genomsnitt av utlåningsräntor och ett viktat genomsnitt av inlåningsräntor för ickefinansiella företag och baseras på utestående belopp.


tredje kvartalet, med en genomsnittlig skillnad på ca 40 punkter mellan räntan på lån med kort (upp till 1 år) och lång (över 10 år) ursprunglig räntebindningsperiod, dvs. dubbelt så hög jäm-fört med kvartalet innan.

Även när det gäller konsumentkrediter ökade de monetära finansinstitutens utlåningsräntor något tredje kvartalet 2008 jämfört med kvarta-let innan för alla löptider. Liksom för bolån var ökningen något större för ursprungliga ränte-bindningsperioder upp till 1 år än för ursprung-liga räntebindningsperioder mellan 1 och 5 år eller över 5 år. Följaktligen är löptidsstruktu-ren för utlåningsräntor vid konsumentkrediter också oförändrad i sin inverterade form, och den högsta räntan noteras fortsatt för lån med kortast ursprungliga räntebindningsperiod.

Skillnaden mellan utlåningsräntor på bolån och en relevant benchmarkränta med jämför-bar löptid (den 10-åriga statsobligationsräntan) ökade något tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet. Däremot minskade skillnaden mellan utlåningsräntor på konsumentkrediter och en relevant benchmarkränta med jämförbar löp-tid (12-månadersräntan på penningmarknaden) marginellt, vilket berodde på att benchmark-räntan ökade kraftigare än utlåningsräntan.

I enkätundersökningen om bankernas utlåning från oktober 2008 rapporterades att de kreditkrav som tillämpas vid godkännandet av bolån till hushållen och konsumentkrediter hade skärpts ytterligare jämfört med julienkäten. Den ytterliga-re skärpningen tredje kvartalet grundades på en ökning av marginalerna för både genomsnittliga och mer riskfyllda lån. Däremot ökade inte netto åtstramning av andra villkor än prisvillkor (t.ex. lägre lån i förhållande till värdet på säkerheten och krav på större säkerheter), inte ytterligare utan låg i stället kvar på en nivå liknande den kvartalet innan. Enligt vad som rapporterades i oktoberenkäten orsakades de skärpta kreditkraven för bolån till hushållen av de försämrade utsik-terna på bostadsmarknaden och bankernas ökade kostnader för finansiering samt begränsningar i bankernas balansräkningar. I fråga om konsumentkrediter orsakades de stramare kreditkraven av försämrade förväntningar på den allmänna ekonomiska aktiviteten och låntagarnas försämrade kreditvärdighet.

FinansieringsFlödenÅrstakten i den totala utlåningen till hushållen sjönk till 5,3 % andra kvartalet 2008 (vilket är senaste kvartalet för vilket uppgifter finns tillgängliga från euroområdets integrerade räkenska-per), från 6,0 % kvartalet innan. Denna ökningstakt är fortfarande högre än för MFI:s utlåning till hushållen, och beror på den kraftiga utvecklingen i icke-MFI:s utlåning till hushållen, som ökade i årstakt till 14,1 % andra kvartalet 2008, från 10,7 % kvartalet innan. Denna skillnad i årstakten

diagram 35 mFi-räntor på bostadslån till hushåll


3,0

4,0

5,0

6,0

3,0

4,0

5,0

6,0

20082003 2004 2005 2006 2007

4,296 mm

Med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindnings-period upp till 1 årMed en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år och upp till 5 årMed en ursprunglig räntebindningsperiod över 5 år och upp till 10 årMed en ursprunglig räntebindningsperiod över 10 år

(procent per år; exklusive avgifter; räntor på nya avtal; viktjusterade1))

Källa: ECB.1) För perioden fr.o.m. december 2003 har de viktjusterade MFIräntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån ett 12månaders glidande medelvärde av mängden nya avtal. För perioden dessförinnan, från januari till november 2003, har de viktjusterade MFIräntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån genomsnittet av mängden nya avtal under 2003. För mer information, se rutan ”Analysing MFI interest rates at the euro area level”, Monthly Bulletin, augusti 2004.

55ECB



speglar delvis effekten av äkta värdepapperiseringsverksamhet där lån tas bort och därmed flyttas från MFI:s balansräkningar, och därefter registreras som lån från andra finansinstitut. Samtidigt tyder tillgängliga uppgifter om MFI:s utlåning på att den nedåtgående trenden i årstakten i den totala utlåningen till hushållen fortsatte tredje kvartalet (se diagram 36).

Årstakten i MFI:s utlåning till hushållen minskade till 3,3 % i oktober 2008, från 4,0 % tredje kvartalet och 5,0 % andra kvartalet. Den nedgång som observerats i ökningstakten för MFI:s ut-låning till hushållen de senaste månaderna ligger fortsatt i linje med den nedåtriktade trend som observerats sedan början av 2006, och speglar främst effekten av tidigare räntehöjningar, allmänt stramare finansieringsvillkor, den pågående avmattningen på bostadsmarknaden och svagare eko-nomiska utsikter. Utvecklingen på kort sikt, mätt genom ökningstakten över tre månader omräknat till årstakt, dämpades kraftigt i oktober efter en betydande ökning i september. Detta mönster bör emellertid tolkas med försiktighet eftersom det speglar de ändringar som noterats de senaste må-naderna när det gäller i vilken omfattning lån tas bort genom värdepapperisering. Med beaktande av detta finns det inget i uppgifterna för perioden fram till oktober som tyder på att den intensi-fierade turbulensen på finansmarknaden har lett till ett avbrott i flödet av banklån till hushåll i euroområdet.

Den långsammare årliga ökningstakten i MFI:s utlåning till hushållen beror främst på en lång-sammare ökningstakt för bolån, som är den största delkomponenten i lånen till hushållen, men

diagram 36 total utlåning till hushåll


-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

MFI-lån för konsumtionMFI-lån för bostadsköpÖvriga MFI-lånTotala MFI-lånTotala lån

(årlig procentuell förändring; bidrag i procentenheter; vid kvartalsslut)

Källa: ECB.Anm. Den totala utlåningen omfattar utlåning till hushåll från alla övriga institutionella sektorer, inklusive övriga världen. För tredje kvartalet 2008 har den totala utlåningen uppskattats på basis av transaktioner som har rapporterats i penningmängds och bankstatistik. För information om skillnader i beräkningen av ökningstakt mellan MFIlån och den totala utlåningen, se ”Tekniska anmärkningar”.

diagram 37 hushållens finansiella investeringar


-1

0

1

2

3

4

5

6

-1

0

1

2

3

4

5

6

Sedlar, mynt och inlåningRäntebärande värdepapper, utom finansiella derivatAktier och andra ägarandelarFörsäkringstekniska reserverÖvrigt 1)

Totalt finansiella tillgångar

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007


Källor: ECB och Eurostat.1) Det inkluderar lån, övriga tillgångar och finansiella derivat.


även i mindre omfattning på en långsammare ökningstakt för konsumentkrediter. För bolån minskade årstakten till 3,5 % i oktober, från 4,2 % tredje kvartalet och 5,6 % andra kvar-talet. Årstakten för konsumentkrediter dämpa-des till 3,3 % i oktober, från 4,0 % tredje kvar-talet och 5,0 % andra kvartalet.

När det gäller tillgångssidan i hushållssektorns balansräkning minskade årstakten för totala finansiella investeringar ytterligare till 3,0 % andra kvartalet 2008, jämfört med 3,3 % kvar-talet innan (se diagram 37). Denna långsam-mare takt berodde främst på ett mer negativt bidrag från aktier och andra ägarandelar samt från övriga finansiella tillgångar. Detta mer än neutraliserade det ökade bidraget från inves-teringar i räntebärande värdepapper. Bidraget från investeringar i sedlar och mynt var fortsatt kraftigt och speglar lutningen på avkastnings-kurvan och bankernas ökade åtgärder för att locka till sig medel i samband med finansoron. Denna investeringskategori står nu för två tred-jedelar av den totala ökningstakten för hushål-lens finansiella investeringar.

Finansiell ställningNivån på hushållens skuldsättning tycks ha stabiliserats de senaste kvartalen, vilket beror på nedgången i hushållens upplåning. Skuldsättningen i förhållande till inkomster beräknas i stort sett ha legat kvar oförändrad på ca 93 % både andra och första kvartalet 2008 (se diagram 38). Skuldsättningen i förhållande till BNP har också stabiliserats de senaste kvartalen och låg på ca 61 % tredje kvartalet. Hushållens räntebörda ökade till 3,7 % av den disponibla inkomsten andra kvartalet 2008 och bedöms ha ökat något mer tredje kvartalet, vilket främst beror på ökningarna av bankernas nominella utlåningsräntor.

diagram 38 hushållens skuld och räntebetalningar


45

55

65

75

85

95

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 20072000

Räntebetalningar i procent av disponibel inkomst, brutto (höger skala)Hushållens skuld i förhållande till disponibel inkomst, brutto (vänster skala)Hushållens skuld i förhållande till BNP (vänster skala)

(procent)

Källor: ECB och Eurostat.Anm. Hushållens skuld omfattar utlåning till hushåll från alla institutionella sektorer, inklusive övriga världen. Räntebetalningar inkluderar inte hushållens fullständiga finansieringskostnader eftersom de inte omfattar avgifter för f inansiella tjänster. Uppgifter som visas för det senaste kvartalet har delvis uppskattats.

57ECB




HIKP-inflationen i euroområdet har sjunkit väsentligt efter sommaren. Eurostats snabbstatistik visar att den sjönk till 2,1 % i november 2008, vilket är betydligt lägre än den historiska toppnivån på 4,0 % i juli i år. Att inflationen har gått ned så mycket efter sommaren beror framför allt på att den globala råvaruprisutveck-lingen har dämpats de senaste månaderna, vilket mer än uppväger effekterna av att enhetsarbetskostnaderna steg kraftigt under första halvåret. Lägre råvarupriser och en svagare efterfrågan tyder på att den årliga HIKP-inflationen kommer att fortsätta att gå ned de kommande månaderna. Enligt Eurosystemets experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar beräknas den årliga HIKP-inflationen i genomsnitt ligga på mellan 1,1 % och 1,7 % under 2009 och på mellan 1,5 % och 2,1 % under 2010. Beroende på hur priserna på olja och andra råvaror utvecklas framöver kan det inte uteslutas att HIKP-inflationen sjunker snabbare kring mitten av nästa år till följd av framför allt baseffekter. Baseffekter kan emellertid även få inflationstakten att stiga igen under årets andra hälft och eventuella större nedgångar i HIKP-inflationen blir förmodligen kortvariga. Bortsett från denna volatilitet är riskerna för prisstabiliteten på medellång sikt mer balanserade än tidigare. Oförutsedda ytterligare nedgångar i råvarupriserna kan leda till ett nedåttryck på inflationen, medan uppåtrisker för prisstabiliteten framförallt kan bli verklighet om prisfallet på råvaror på senare tid skulle vändas i en uppgång eller om det inhemska pristrycket skulle bli starkare än väntat.

3.1 konsumentpriser

Det har skett en stadig och betydande nedgång i HIKP-inflationen i euroområdet efter sommaren. Enligt Eurostats senaste snabbstatistik låg HIKP-inflationen i euroområdet på 2,1 % i november 2008, vilket är betydligt lägre än den historiska toppnivån på 4,0 % i juli 2008 (se tabell 6). Tillgängliga uppgifter tyder på att den senaste nedgången till stor del beror på råvaruprisutveck-lingen.

Den viktigaste faktorn bakom de markanta rörelserna i HIKP-inflationen i euroområdet under det gångna året har rent generellt varit de instabila råvarupriserna. Det snabba prisfallet på råolja och lägre globala priser på andra råvaror, t.ex. livsmedel, fick HIKP-inflationen att sjunka stadigt från mitten av året. Denna nedgång i de globala råvarupriserna kom efter en exempellös ökning av pristrycket från omvärlden som fram till juli i år hade ett stort inflytande på HIKP-inflationen i euroområdet.

3 pr i ser och kostnader

2006 2007 2008 jun

2008 jul

2008 aug

2008 sep

2008 okt

2008 nov

HIKP och dess komponenterIndex, totalt 1) 2,2 2,1 4,0 4,0 3,8 3,6 3,2 2,1Energi 7,7 2,6 16,1 17,1 14,6 13,5 9,6 .Oförädlade livsmedel 2,8 3,0 4,0 4,4 3,7 3,6 3,4 .Förädlade livsmedel 2,1 2,8 7,0 7,2 6,8 6,2 5,1 .Industrivaror exklusive energi 0,6 1,0 0,8 0,5 0,7 0,9 1,0 .Tjänster 2,0 2,5 2,5 2,6 2,7 2,6 2,6 .

Andra prisindikatorer Producentpriser, industri 5,1 2,8 8,0 9,2 8,6 7,9 6,3 .Oljepriser (euro per fat) 52,9 52,8 85,9 85,3 77,0 70,0 55,2 43,1Råvarupriser exklusive energi 24,8 9,2 9,6 9,8 10,5 5,5 -7,4 -7,7

(årlig procentuell förändring, om inget annat anges)

Källor: Eurostat, HWWA och ECB:s beräkningar grundade på uppgifter från Thomson Financial Datastream.1) HIKP-inflation i november 2008 enligt Eurostats snabbstatistik.

tabell 6 prisutveckling


På sektorsnivå har de instabila globala råvarupriserna slagit igenom i HIKP:s energi- och livs-medelskomponenter. De stora rörelserna i HIKP:s energikomponent berodde dels på den ryckiga prisutvecklingen på oljeprodukter (t.ex. bensin, diesel och eldningsolja), som var en följd av den globala prisutvecklingen på råolja, dels på den fördröjda reaktionen från de HIKP-komponenter som utgörs av andra energivaror än olja (t.ex. el- och gaspriser) och som tenderar att följa råolje-priserna med en viss eftersläpning. Den senaste informationen om HIKP-komponenterna tyder faktiskt på att den årliga prisökningstakten för gas steg kraftigt i oktober 2008, trots det snabba prisfallet på råolja. Den årliga prisökningstakten i den HIKP-komponent som utgörs av förädlade livsmedel var påtagligt snarlik prisökningstakten för energikomponenten och steg väsentligt under hösten 2007 för att sedan sjunka kraftigt från mitten av 2008. Nedgången i den årliga prisutveck-lingstakten för förädlade livsmedel de senaste månaderna kan till stor del tillskrivas komponenter som påverkas starkt av de globala priserna på jordbruksråvaror, t.ex. bröd och spannmål, mejeri-produkter samt oljor och fetter. Till skillnad från hur det har varit tidigare i euroområdet rörde sig priserna på oförädlade livsmedel inte alls lika markant som priserna på förädlade livsmedel under större delen av 2008.

HIKP-inflationen exklusive energi och (förädlade och oförädlade) livsmedel har fortsatt att vararelativt stabil under det gångna året (se diagram 39). Detta berodde delvis på att den årliga tjänste-prisutvecklingen var relativt oförändrad under större delen av 2008. Även om indirekta effekter av tidigare uppgångar i de globala råvarupriserna hade en varaktig och betydande inverkan på vissa tjänstekomponenter, t.ex. transporttjänster och restaurang- och cafébranschen, kompense-rades detta till stor del av en markant långsammare prisutveckling för andra tjänstekomponenter, t.ex. kommunikation. Den årliga prisökningstakten för andra industrivaror än energi fortsatte att sjunka totalt sett första halvåret 2008, för att sedan stiga något från juli och framåt. Detta kan delvis bero på växelkursutvecklingen under denna period. Framförallt kan eurons depreciering – i synnerhet mot US-dollarn – under andra halvåret förklara en del av den snabbare prisutvecklingen på senare tid på andra industrivaror än energi. Samtidigt verkar en del extraordinära säsongrabat-ter ha påverkat textilpriserna under sommarmånaderna, vilket förmodligen delvis var en följd av de förändrade efterfrågevillkoren.

diagram 39 hikp-inflation, fördelning på komponenter

MB0812_EN_SEC3_Chart39A

-1

0

1

2

3

4

5

-4

0

4

8

12

16

20

HIKP totalt (vänster skala)Oförädlade livsmedel (höger skala)Energi (höger skala)

2004 2005 2006 2007 2008

(årlig procentuell förändring; månadsuppgifter)

Källa: Eurostat.

MB0812_EN_SEC3_Chart39B

-1

0

1

2

3

4

-2

0

2

4

6

8

HIKP totalt exklusive energi och oförädlade livsmedel (vänster skala)Förädlade livsmedel (höger skala)Industrivaror exklusive energi (vänster skala)Tjänster (vänster skala)

2004 2005 2006 2007 2008

MB0812_EN_SEC3_Chart39A

-1

0

1

2

3

4

5

-4

0

4

8

12

16

20

HIKP totalt (vänster skala)Oförädlade livsmedel (höger skala)Energi (höger skala)

2004 2005 2006 2007 2008

59ECB




3.2 industrins producentpriser

Pristrycket i försörjningskedjan var mycket högt under sommaren, men har sedan minskat stadigt. Producentprisutvecklingen inom industrin (exklusive byggsektorn) sjönk på årsbasis till 6,3 % i oktober. Detta visserligen lägre än den historiska toppnivån på 9,2 % i juli, men fortfarande högt (se diagram 40). Precis som i fråga om HIKP är denna höga siffra, och det faktum att den har sjunkit stadigt på senare tid, till stor del en följd av prisutvecklingen på energi och livsmedel. Även producentprisökningen inom industrin (exklusive energi- och byggsektorn) har gått ned efter sommaren och låg i oktober på 3,2 % jämfört med 4,4 % i juli. Nedgången var brett baserad över halvfabrikat, kapitalvaror och konsumtionsvaror och berodde sannolikt på att det indirekta pristryck i försörjningskedjan som var en följd av tidigare råvaruprishöjningar minskade.

Den allmänna försvagningen av aktiviteten i euroområdet de senaste månaderna kan ha fått fö-retagen att fokusera mer på priskonkurrens i de olika leden av produktionskedjan. Färsk enkät-information tyder på att pristrycket i försörjningskedjan minskade snabbt under hösten 2008 (se diagram 41). Enligt det senaste inköpschefsindexet (PMI) sjönk prisindexet för produktionsmedel inom tillverkningssektorn avsevärt i november 2008 till en nivå som för första gången sedan september 2003 signalerar ett sjunkande pristryck på produktionsmedel inom denna sektor. Inom tjänstesektorn sjönk prisindexet för produktionsmedel till den lägsta nivån sedan mars 2004, men det fortsatte att signalera ett stigande tryck inom sektorn. Även indexen för priser mot kund har sjunkit de senaste månaderna inom både tillverknings- och tjänstesektorn och ligger nu på nivåer som signalerar ett sjunkande pristryck.

diagram 40 producentpriser inom industrin, fördelning


-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

2004 2005 2006 2007 2008

Industri exklusive byggverksamhet, totalt (vänster skala)Halvfabrikat (vänster skala)Kapitalvaror (vänster skala)Konsumtionsvaror (vänster skala)Energi (höger skala)

(årlig procentuell förändring; månadsuppgifter)

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.

diagram 41 producenters insatspriser och prissättning enligt enkäter

Källa: Markit.Anm. Ett indexvärde över 50 anger en prishöjning medan ett värde under 50 anger en prissänkning.


30

40

50

60

70

80

30

40

50

60

70

80

20082004 2005 2006 2007

Tillverkningsindustri, insatspriserTillverkningsindustri, debiterade priserTjänster, insatspriserTjänster, debiterade priser

(spridningsindex; månadsuppgifter)


30

40

50

60

70

80

30

40

50

60

70

80

20082004 2005 2006 2007

Tillverkningsindustri, insatspriserTillverkningsindustri, debiterade priserTjänster, insatspriserTjänster, debiterade priser


3.3 arbetskostnadsindikatorer

Tillgängliga arbetskostnadsindikatorer tyder på en fortsatt snabb löneutveckling i euroområdet under större delen av 2008. Under årets första hälft signalerade alla tillgängliga löneindikato-rer ett fortsatt lönetryck, med fortsatt höga avtals-löner, löner inkl. kollektiva avgifter per anställd och timarbetskostnader (se diagram 42). Både löner inkl. kollektiva avgifter per anställd och avtalslöner steg i snabb takt under båda kvarta-len, medan timarbetskostnaderna påverkades av att påsken inföll tidigt 2008, vilket innebar färre arbetade timmar under första kvartalet. En lång-sammare produktivitetstillväxt, som åtminstone delvis var en följd av konjunkturella faktorer, fick enhetsarbetskostnadernas tillväxttakt att stiga andra kvartalet 2008 till den högsta nivån på mer än ett decennium. Mer nyligen fortsatte årstakten i avtalslöner att stiga kraftigt under årets tredje kvartal (se tabell 7).

Det tidigare strama arbetsmarknadsläget och följdeffekter av indexeringen till tillfälligt höga inflationsutfall bidrog förmodligen till den starka löneutvecklingen under årets första hälft. Det finns en risk att arbetskostnaderna fortsätter att stiga i snabb takt framöver i ett läge där aktivi-teten avtar, inte minst i euroländer där det finns olika former av automatisk löneindexering till priser. Det är emellertid mycket troligt att företagen försöker vidta åtgärder för att hålla nere arbetskostnaderna med tanke på de osäkra tillväxtutsikterna i euroområdet. Den senaste tidens snabba försämring av arbetsmarknadsläget bör faktiskt bidra till att dämpa lönekostnadsutveck-lingen framöver.

Disaggregerade data om arbetskostnadsutvecklingen visar att sektorernas bidrag till den starka kostnadsökningen under första halvåret varierade, även om utvecklingen i viss grad kan ha sned-vridits av att påsken inföll tidigt (se diagram 43). Alla sektorers arbetskostnadsindikatorer pekar på en synnerligen markant årlig ökningstakt för arbetskostnader inom byggsektorn, men även ökningstakten för löner inkl. kollektiva avgifter per anställd.

2006 2007 2007 3 kv

2007 4 kv

2008 1 kv

2008 2 kv

2008 3 kv

Avtalslöner 2,3 2,2 2,2 2,1 2,9 2,8 3,4 Totala arbetskostnader per timme 2,5 2,6 2,5 2,9 3,5 2,7 . Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd 2,2 2,5 2,3 2,9 3,1 3,5 . Memo: Arbetsproduktivitet 1,2 0,8 0,7 0,4 0,6 0,3 . Enhetsarbetskostnader 1,0 1,7 1,6 2,6 2,6 3,2 .

(årlig procentuell förändring, om inget annat anges)

Källor: Eurostat, nationella uppgifter och ECB:s beräkningar.

tabell 7 arbetskostnadsindikatorer

diagram 42 utvalda arbetskostnadsindikatorer


20081,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

Löner inklusive kollektiva avgifter per anställdAvtalslönerArbetskostnader per timme

2002 2003 2004 2005 2006 2007

(årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter)

Källor: Eurostat, nationella uppgifter och ECB:s beräkningar.

61ECB




3.4 Företagens vinstutveckling

Enligt de uppgifter från nationella räkenskaper som fanns tillgängliga fram till andra kvartalet 2008 har den årliga vinstökningstakten i euroområdet återgått till den sjunkande trend som har ob-serverats sedan andra kvartalet 2007, efter att ha stigit något första kvartalet 2008. Orsakerna är en lägre ökning av aktiviteten och en lägre ökning av vinsten per enhet (se diagram 44). Den årliga vinstutvecklingen på 3,5 % andra kvartalet var den lägsta på fem år och lägre än genomsnittet sedan 1996.

De minskade vinstmarginalerna berodde på både inhemska och externa ekonomiska fakto-rer. Enhetsarbetskostnaderna steg andra kvar-talet 2008 i en takt på 3,2 %, den högsta sedan 1993. Pristrycket från omvärlden på kostnader för produktionsmedel fortsatte att stiga andra kvartalet 2008 på grund av framför allt ener-gipris- och växelkursutvecklingen. Den lång-sammare vinstutvecklingen var mer markant inom industrin än inom tjänstesektorn, vilket berodde på att aktiviteten sjönk mer inom in-dustrin och att denna sektor är mer känslig för pristryck från omvärlden.

Den fortsatta minskningen av aktiviteten kom-mer sannolikt att pressa vinsterna ännu mer och detta kan bara delvis mildras av lägre råva-

diagram 43 sektoriell fördelning av arbetskostnader

MB0812_EN_SEC3_Chart43a

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

20082002 2003 2004 2005 2006 2007

Industri exklusive byggverksamhet, CPEByggverksamhet, CPEMarknadstjänster, CPETjänster, CPE


Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. CPE står för ”ersättning per anställd” och LCI står för ”index för arbetskostnad per timme”.

MB0812_EN_SEC3_Chart43b

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Industri exklusive byggverksamhet, LCIByggverksamhet, LCIMarknadstjänster, LCI

diagram 44 vinsttillväxt, fördelat efter produktion och vinst per producerad enhet


2

4

6

8

00

2

4

6

8

20082002 2003 2004 2005 2006 2007

Vinst (bruttoöverskott på verksamhet)Produktion (BNP-tillväxt)Vinst per producerad enhet




rupriser och växelkurser. Efter den period som omfattas av tillgängliga uppgifter kan ytterli-gare nedgångar i den årliga vinstökningstakten därför förväntas andra halvåret 2008 och under 2009. Diagram 45 visar att respondenterna i enkäter som genomfördes av Consensus Eco-nomics i november gjorde rejäla nedjusteringar av sina vinstökningsprognoser för 2008 och 2009 jämfört med enkäten i maj 2008. Varje förbättring därefter förutsätter framför allt en återhämtning i den ekonomiska aktiviteten.

3.5 inFlationsutsikter

Den årliga HIKP-inflationen har sjunkit av-sevärt efter sommaren. Eurostats snabbstatistik visar att den sjönk till 2,1 % i november 2008, vilket är betydligt lägre än den historiska topp-nivån på 4,0 % i juli. Att inflationen har sjun-kit så mycket efter sommaren beror framför allt på att den globala råvaruprisutvecklingen har dämpats de senaste månaderna, vilket mer än väl uppväger effekterna av att enhetsarbetskostna-derna steg kraftigt under första halvåret.

Lägre råvarupriser och en svagare efterfrågan tyder på att den årliga HIKP-inflationen kommer att fortsätta att gå ned de kommande månaderna. Enligt Eurosystemets experters senaste makroeko-nomiska framtidsbedömningar beräknas den årliga HIKP-inflationen i genomsnitt ligga på mellan 1,1 % och 1,7 % under 2009 och på mellan 1,5 % och 2,1 % under 2010. Beroende på hur priserna på olja och andra råvaror utvecklas framöver kan det inte uteslutas att HIKP-inflationen sjunker snabbare kring mitten av nästa år till följd av framför allt baseffekter. Baseffekter kan emellertid även få inflationstakten att stiga igen under årets andra hälft och eventuella större nedgångar i HIKP-inflationen blir förmodligen kortvariga. Bortsett från denna volatilitet är riskerna för pris-stabiliteten på medellång sikt mer balanserade än tidigare. Oförutsedda ytterligare nedgångar i råvarupriserna kan leda till ett nedåttryck på inflationen, medan uppåtrisker för prisstabiliteten framförallt kan bli verklighet om prisfallet på råvaror på senare tid skulle vändas i en uppgång eller om det inhemska pristrycket skulle bli starkare än väntat.

diagram 45 consensus economics enkät om vinstförväntningar


-1

0

1

2

3

4

5

6

7

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

2010

Consensus (november 2008)Consensus (maj 2008)Consensus (maj 2007)

2007 2008 2009

(procent; årliga uppgifter)


63ECB




ruta 6

baseFFekternas inFlytande på hikp-inFlationens utveckling den senaste tiden och Framöver

Under första halvåret 2008 steg energi- och livsmedelspriserna kraftigt. Under årets andra hälft avtog dock prisökningstakten på livsmedel samtidigt som energipriserna sjönk avsevärt. Dessa rörelser hade ett stort inflytande på inflationen under 2008 som nådde en topp på 4,0 % i juni och juli för att därefter sjunka avsevärt. I denna ruta beskrivs i vilken utsträckning dessa rörelser även kommer att påverka den årliga inflationstakten under 2009 till följd av så kallade baseffekter.

När man tittar på hur den årliga inflationstakten förändras från en månad till en annan är det viktigt att ta hänsyn till i vilken utsträckning förändringarna beror på prisrörelser innevarande år (dvs. vad som faktiskt har hänt under månaden) som påverkar beräkningen på årsbasis, och i vilken utsträckning de speglar att effekterna av prisutvecklingen föregående år ”försvinner” ur beräkningen på årsbasis – den så kallade baseffekten1. Det finns ingen vedertagen defini-tion av vad som utgör en baseffekt. I denna ruta definieras baseffekter som den förändring i inflationstakten på årsbasis en viss månad som beror på avvikelsen från den vanliga eller normala utvecklingen på månadsbasis under basmånaden (dvs. samma månad ett år tidigare), med hänsyn tagen till säsongrelaterade fluktuationer2. För att kunna bedöma prisutvecklingen och inflationstrycket är det viktigt att analysera hur sådana baseffekter påverkar den årliga HIKP-inflationen.

Det är emellertid inte alldeles enkelt att identifiera och tolka baseffekter. Variationer i pris-förändringarnas säsongsmönster från ett år till ett annat kan nämligen resultera i ”brus” i den årliga takten. Och även om det är möjligt att identifiera baseffekter på förhand kan den nu-varande utvecklingen på månadsbasis få den samlade inflationen att röra sig i en annan riktning. Det är också viktigt att komma ihåg att baseffekter inte betyder att inflationstak-ten på årsbasis på något sätt snedvrids vare sig uppåt eller nedåt. Inflationstakten på års-basis utgör alltid en korrekt mätning av den procentuella förändringen i priser under de gångna 12 månaderna. Baseffekten hjälper bara till att förklara i vilken utsträckning för-ändringen från månad till månad beror på att tidigare prisförändringar försvinner ur beräk-ningen.

När det gäller utvecklingen på senare tid visar diagram A att det fanns ett starkt uppåttryck

1 Se rutan ”Base effects and their impact on HICP inflation in early 2005” i ECB:s månadsrapport för januari 2005. Se även rutan ”The role of base effects in driving recent and prospective developments in HICP inflation” i ECB:s månadsrapport för januari 2007.

2 Vilken metod som används för att beräkna dessa vanliga eller normala förändringar i HIKP från månad till månad är naturligtvis godtyckligt. I denna ruta har de beräknats utifrån den genomsnittliga (säsongrensade) förändringen på månadsbasis för varje månad sedan januari 1995.

diagram a hikp-inflation i euroområdet de senaste 12 månaderna


(förändringar i procent)

-0,5-0,4-0,3-0,2-0,10,00,10,20,30,40,50,6

-0,5-0,4-0,3-0,2-0,10,00,10,20,30,40,50,6

Jämfört med föregående månad, säsongrensatMotsvarande en årlig inflation på 2 %




på inflationen under de första sju månaderna 2008 som främst berodde på utvecklingen i energi- och livsmedelspriser. Under andra hälften av 2008 har inflationen återigen fallit till följd av sjunkande råvarupriser.

Baseffekternas inflytande på inflationsutvecklingen i euroområdet 2009

Diagram B visar hur baseffekter (från priser på energivaror och övriga varor) kommer att på-verka den årliga inflationstakten de kommande 12 månaderna. Baseffekterna från energipriser är störst, men även baseffekter från priser på andra varor (främst livsmedel) har ett inflytande. När energi- och livsmedelsprisernas exceptionellt starka uppgång under första halvåret 2008 försvinner ur beräkningen av takten på årsbasis kommer baseffekter att ha en stark nedåtriktad inverkan under första halvåret 2009 (med totalt 1,2 procentenheter mellan december 2008 och juli 2009 – se diagram C). Därefter kommer baseffekter att ha ett motsatt inflytande under andra hälften av 2009 och bidra till en samlad uppgång på 1,2 procentenheter andra halvåret fram till november (främst på grund av den nedgång i oljepriserna som ägde rum andra halvåret 2008). Negativa baseffekter fram till mitten av nästa år och positiva baseffekter därefter kommer alltså – utan hänsyn till övriga faktorer – tendera att ge inflationsutvecklingen i euroområdet ett U-format utseende 2009.

Det finns en rad faktorer som spelar en avgörande roll för om baseffekterna verkligen får denna inverkan på HIKP-inflationens utveckling 2009. Det handlar bl.a. om utvecklingen i de mer volatila komponenterna – livsmedel och energi – men även på pristrycket mer allmänt. Detta innebär att det inte går att göra en schablonmässig uppskattning av inflationens utveckling 2009 enbart med utgångspunkt i baseffekterna.

diagram b baseffekternas inflytande på hikp-inflationen i euroområdet de kommande 12 månaderna


(procentenheter)


-0,4-0,3-0,2-0,10,00,10,20,30,40,50,6

-0,4-0,3-0,2-0,10,00,10,20,30,40,50,6

Baseffekter från priser på andra varor än energiBaseffekter från energipriser


diagram c baseffekternas samlade inflytande


(procentenheter)

MB0812_EN_Box6_ChartC

-1,4-1,2-1,0-0,8-0,6-0,4-0,20,00,20,40,6

-1,4-1,2-1,0-0,8-0,6-0,4-0,20,00,20,40,6

nov jan mar maj jul sep nov2008 2009

Baseffekter från priser på andra varor än energiBaseffekter från energipriserSamlade baseffekter

65ECB


den ekonomiska oCH moneTÄRa uTveCklingen


4 PRodukT ion , e fTeRfRågan oCH aRbeTsmaRknadTurbulensen på finansmarknaderna har ökat i styrka och omfattning sedan september. Oron har mer och mer spillt över från finanssektorn till den reala ekonomin och flera tidigare identifierade nedåtrisker för den ekonomiska aktiviteten har blivit verklighet, vilket har gjort att takten i aktiviteten i euroområdet har bromsat under 2008. Enkäter pekar på att aktiviteten kommer att försvagas markant i slutet av året. Hushållens konsumtion har varit återhållsam i en situation som kännetecknades av en dämpad realinkomstutveckling, förmögenhetsförluster, åtstramade kreditvillkor och försämrade arbetsmarknadsutsikter. Företagsinvesteringarna har minskat i takt med att lönsamheten har sjunkit. Kapacitetstrycket har lättat och hårdare utlåningskrav har lett till högre finansieringskostnader och försämrat tillgången till finansiering för företag. Även bostadsinvesteringarna har sjunkit i takt med att bostadsmarknaderna i flera euroländer har försvagats. Nedgången i utvecklade ekonomier och det faktum att även tillväxtmarknaderna har påverkats allt mer av turbulensen har lett till en minskad utländsk efterfrågan. Den minskade produktionen har gjort att kapacitetstrycket inom företagen har lättat, medan arbetsmarknadsläget verkar ha blivit mindre stramt. Arbetslösheten har stigit och enkäter visar att sysselsättningsförväntningarna har sjunkit. I sina makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2008 förutspår Eurosystemets experter en genomsnittlig årlig real BNPtillväxt på mellan 0,8 % och 1,2 % 2008, mellan 1,0 % och 0,0 % 2009 och mellan 0,5 % och 1,5 % 2010. De ekonomiska utsikterna omgärdas fortfarande av exceptionellt stor osäkerhet. Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan.

4.1 Real bnP oCH uTgifTskomPonenTeR

I takt med att världsekonomin bromsade in och den inhemska efterfrågan försvagades sjönk takten i aktiviteten i euroområdet markant under 2008. Den reala BNP-tillväxten var 0,2 % på kvartals-basis både andra och tredje kvartalet 2008 (se diagram 46). Utsikterna för aktiviteten är osäkra, ef-tersom det fortfarande är svårt att bedöma effekterna av att turbulensen på finansmarknaderna har ökat i styrka och omfattning. Mer långsiktiga enkäter pekar dock på att utsikterna för aktiviteten kommer att försämras ännu mer i slutet av året.

Försvagningen av efterfrågan det senaste halv-året var brett baserad över alla komponenter. Nedgången i utvecklade ekonomier och det faktum att även tillväxtmarknaderna påverka-des allt mer av turbulensen ledde till en mins-kad utländsk efterfrågan. Även den inhemska efterfrågan sjönk. Stigande råvarupriser pres-sade hushållens inkomster och utgifter under årets första månader. Hårdare finansierings-villkor och sjunkande lönsamhet, samt sjun-kande bostadspriser i flera länder, ledde till att investeringarna sjönk. En detaljerad analys av utgifterna tredje kvartalet visade på en fort-satt ganska trög slutlig inhemsk efterfrågan, där en dämpad ökning av privatkonsumtionen och sjunkande investeringar delvis uppvägdes av stigande offentliga utgifter. Handelsnet-tot drog ned tillväxten eftersom exporten var fortsatt svag medan importtillväxten steg. La-gerinvesteringar bidrog positivt till den totala tillväxten. I nedanstående avsnitt diskuteras efterfrågeutvecklingen mer ingående.

diagram 46 Real bnP-ökning och bidrag till ökningen


-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

Inhemsk efterfrågan (exklusive lager)LagerförändringarNettoexportTotal BNP-tillväxt (%)

3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv2007 2008

(ökningstakt per kvartal och bidrag i procentenheter; säsong-rensat)



PRivaTkonsumTionHushållens konsumtion sjönk avsevärt under 2008 i en situation som kännetecknades av en dämpad realinkomstutveckling, förmögenhet-förluster, stramare kreditvillkor och försämrade arbetsmarknadsutsikter. Privatkonsumtionen sjönk andra kvartalet och var oförändrad tredje kvartalet. Tillväxten jämfört med motsvarande period ett år tidigare sjönk till den lägsta ni-vån sedan 1993. Tillgängliga uppgifter tyder på fortsatt dämpade utgifter fjärde kvartalet. Detaljhandelns försäljningsvolym var i okto-ber 0,8 % lägre än föregående månad och nyre-gistreringen av personbilar sjönk med 3,7 % i oktober jämfört med föregående månad (se dia-gram 47). Konsumentförtroendet försämrades kraftigt i oktober och november och låg på den lägsta nivån sedan 1993.

Hushållens konsumtionsbeslut motiveras av en rad faktorer, men en avgörande bestämnings-faktor är inkomsten. Under det gångna året har hushållen drabbats av att takten i realin-komstutvecklingen har sjunkit kraftigt. Stora prisuppgångar på råvaror – särskilt livsmedel och energi – gjorde att kostnaderna i hushållens typiska konsumtionskorg steg. Andra kvartalet 2008 hade ökningstakten i hushållens reala disponibla inkomst sjunkit till den lägsta nivån sedan 2003.

Det allmänna prisfallet på råvaror den senaste tiden kommer att få trycket på hushållens inkomster att lätta och bör så småningom leda till privatkonsumtionen åter börjar stiga. Den årliga HIKP-inflationen har sjunkit från toppnivån i juli och förväntas gå ned ytterligare första halvåret 2009 (se avsnitt 3). Enligt Europeiska kommissionens hushållsenkät har även hushållens oro över pris-utvecklingen minskat något sedan mitten av året.

De senaste prisnedgångarnas kortsiktiga effekter på privatkonsumtionen kommer emellertid att vara beroende av i vilken utsträckning förbättringen av köpkraften får hushållen att öka sin kon-sumtion i stället för sitt sparande. Som redan har diskuterats i ruta 5 i ECB:s månadsrapport för juli 2008 har den senaste konjunkturcykeln kännetecknats av att hushållens utgifter har varit ganska dämpade och att den ekonomiska aktiviteten totalt sett har haft en starkare utveckling än privatkonsumtionen. Utvecklingen på senare tid tyder på att konsumenterna i euroområdet har varit fortsatt försiktiga. När inflationen steg i slutet av 2007 och i början av 2008 valde hushållen att skära ned sina utgifter i stället för att upprätthålla sin konsumtion genom att minska sparandet. Enligt räkenskaperna för euroområdets institutionella sektorer steg tvärtom sparkvoten under de fyra kvartalen fram till andra kvartalet 2008.

Den fortsatta finansoron är sannolikt en av orsakerna till hushållens ovilja att konsumera. Hus-hållen drabbades av förmögenhetsförluster när aktiemarknaderna störtdök under 2008. I den mån kursfallen uppfattades som permanenta kan hushållen ha beslutat sig för att hålla igen på sin

diagram 47 detaljhandelsförsäljning samt konfidensindikator för detaljhandels- och hushållssektorn


-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6

9

12

15

2008

Detaljhandelns totala försäljning 1) (vänster skala)Konfidensindikator för hushållssektorn 2) (höger skala)Konfidensindikator för detaljhandeln 2) (höger skala)

2004 2005 2006 2007

(månadsuppgifter)

Källor: Eurostat samt Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter.1) Årlig procentuell förändring; 3-månaders glidande medel-värde; korrigerat för antal arbetsdagar.2) Nettotal i procent; säsongrensat och medeltaljusterat.

67ECB




konsumtion. Den finansiella oron har förmodligen också spätt på hushållens osäkerhet om de ekonomiska utsikterna och fått dem att bygga upp en sparbuffert mot en eventuell framtida in-komstminskning.

Stämningsläget bland konsumenterna och därmed även konsumtionen har förmodligen även hållits nere av de försämrade arbetsmarknadsutsikterna. Enkäter om företagens anställningsplaner visar att takten i sysselsättningstillväxten kommer att avta betydligt nästa år (se avsnitt 4.2). Detta kom-mer förmodligen att pressa ned inkomsterna av arbete – även om effekten på hushållen bör dämpas av finanspolitiska automatiska stabilisatorer, i synnerhet via offentliga bidrag, t.ex. arbetslös-hetsunderstöd. Även ökningen av arbetslösheten sedan början av 2008 kan ha spätt på hushållens oro över de framtida sysselsättningsutsikterna. Europeiska kommissionens hushållsenkät visar att hushållen känner en växande oro över arbetsmarknadsutsikterna.

invesTeRingaRÄven investeringstillväxten har dämpats de senaste kvartalen. Jämfört med kvartalet innan var tillväxten första kvartalet 2008 relativt motståndskraftig, vilket delvis berodde på att den ovanligt milda vintern i många delar av Europa främjade byggverksamheten under denna period. Investe-ringarna sjönk emellertid kraftigt andra och tredje kvartalet, för första gången på fem år.

Att investeringstakten har avtagit beror delvis på att bygginvesteringarna minskade i fråga om såväl bostäder som affärsfastigheter. Under de senaste åren har prisuppgången på bostäder i flera euroländer bromsat in (se ruta 4 i ECB:s månadsrapport för juli 2008), vilket har minskat incita-menten för bostadsinvesteringar. ECB:s enkätundersökning om bankernas utlåning visar att kre-ditvillkoren för bostadslån skärptes kraftigt efter det att finansoron bröt ut sommaren 2007. Detta kan ha begränsat hushållens möjligheter att få finansiering och därmed minskat efterfrågan på bostäder. I kombination med den fortsatta försvagningen av hushållens disponibla inkomster och det försämrade stämningsläget bland konsumenterna är det sannolikt att euroområdets bostads-marknader kommer att vara fortsatt svaga en längre tid och att tillväxten inte kommer att få lika mycket draghjälp av bygginvesteringarna framöver.

Även övriga investeringar har minskat den senaste tiden i takt med att en svagare efterfrågan har lett till en sjunkande lönsamhet, samtidigt som kapacitetstrycket har lättat och hårdare utlånings-krav har lett till högre finansieringskostnader och försämrat tillgången till finansiering för företag. Efter en stark kvartalstillväxt under större delen av 2007 sjönk utvecklingen för andra investe-ringar än bygginvesteringar första kvartalet 2008 och investeringarna minskade andra kvartalet. Tillgängliga indikatorer tyder på fortsatt svaga företagsinvesteringar tredje kvartalet och en mins-kad produktion av kapitalvaror (se avsnitt 4.2).

En faktor som påverkar investeringarna i anläggningstillgångar är finansieringskostnader och tillgången till finansiering. Sedan den finansiella oron bröt ut har kreditvillkoren för företagen hårdnat. De totala reala finansieringskostnaderna – ett samlat mått som slår ihop kostnaderna för marknadsfinansiering och egenkapitalfinansiering, samt bankfinansiering – har stigit (se avsnitt 2). Stramare kreditvillkor har en tendens att motverka investeringstillväxt, men effekten kan ske med en viss fördröjning. Företag skaffar sällan nya lån för investeringar och kan ha förlitat sig på redan avtalade kreditlöften från finansinstitut. Även om de icke-finansiella företagen totalt sett är nettolåntagare använder företag som vill investera dessutom i stor utsträckning interna medel, och tillgången till dessa har varit ganska god trots att lönsamheten sjönk under 2008. Detta kan vara ett skäl till att andelen företag i Europeiska kommissionens företagsenkät som angav finansiering som en faktor som begränsar deras produktion var relativt liten fram till juli 2008. Företag inom


tjänstesektorn kände däremot en stigande oro över finansieringsfaktorer i oktoberenkäten, vilket kan tyda på att finansieringsvillkoren kommer att få ett större inflytande på investeringarna i framtiden.

En annan viktig orsak till att företagens investeringsplaner har stagnerat den senaste tiden är förmodligen den svagare efterfrågan. En sjunkande efterfrågan minskade resursbegränsningarna inom företag och kan ha minskat företagens behov av att expandera sin produktionskapacitet. En-ligt Europeiska kommissionens företagsenkät sjönk kapacitetsutnyttjandet inom industrisektorn långt under sitt långsiktiga genomsnitt i oktober. Andelen företag som uppger att brist på utrust-ning eller lokaler är en faktor som begränsar produktionen sjönk också kraftigt efter att ha varit som störst tredje kvartalet 2007.

Lägre efterfrågan leder sannolikt även till lägre lönsamhet, vilket inte uppmuntrar till investe-ringar i anläggningstillgångar. I takt med att efterfrågan försvagades under 2008 sjönk även före-tagens lönsamhet (se avsnitt 3). Den årliga ökningen av icke-finansiella företags näringsinkoms-ter, brutto, sjönk de första två kvartalen 2008 till den lägsta nivån på fem år. Mer nyligen pekar aktiemarknadsbaserade lönsamhetsindikatorer på att företagens lönsamhetstillväxt sjönk ännu mer andra halvåret (se avsnitt 2).

De pessimistiska efterfråge- och lönsamhetsutsikterna kommer sannolikt att vara en viktig orsak till att investeringstillväxten minskar under det kommande året. Men företagen kan även bli mer ovilliga att genomföra investeringar om de känner sig osäkra över de ekonomiska utsikterna. I ett osäkert klimat kan företagen tycka att det är bättre att avvakta och skjuta upp investeringsbeslut tills läget har klarnat. Flera indikatorer tyder på att den förnyade oron på finansmarknaderna sedan mitten av september har spätt på osäkerheten om de ekonomiska utsikterna. Mått på den implicita volatiliteten härledda ur optionskontrakt steg kraftigt från mitten av september (se avsnitt 2). ECB: s senaste enkät bland prognosmakare visade också att de var betydligt mer oeniga än vanligt om BNP-tillväxtutsikterna nästa år.

Företagsinvesteringarna förväntas på det hela taget vara mycket svaga under återstoden av 2008 och under 2009. En indikator på nedgångens potentiella omfattning är Europeiska kommissionens halvårsenkät om investeringar i tillverkningssektorn, som visade att företagen räknar med att in-vesteringarna kommer att minska med nästan 5 % under 2009.

HandelsneTToTLäget i omvärlden har försämrats avsevärt till följd av finanskrisen och de allvarliga påfrestning-arna på banksystem och kreditförhållanden över hela världen (se avsnitt 1). I de utvecklade ekono-mierna har tillväxten försvagats och tillväxtmarknaderna påverkats allt mer av oron, vilket har lett till en minskad efterfrågan på euroområdets varor och tjänster. Euroområdets export sjönk andra kvartalet 2008 och steg bara något tredje kvartalet. Ökningen jämfört med motsvarande period ett år tidigare var tredje kvartalet 2008 den lägsta sedan 2003. Företagsenkäter pekar på att export-tillväxten sjunker ytterligare fjärde kvartalet.

De kortsiktiga utsikterna för euroområdets export är fortfarande svaga, eftersom den globala ak-tiviteten förväntas vara fortsatt dämpad. Inköpschefsindexet (PMI) och index i Europeiska kom-missionens enkäter för industrins exportorder har fallit avsevärt sedan mitten av året. PMI:s ex-portklimatindex för de stora euroländerna sjönk till de lägsta nivåerna sedan 2001. Exporten kan emellertid få viss draghjälp av deprecieringen av eurons nominella effektiva växelkurs sedan juli (se avsnitt 7) som bör förbättra konkurrenskraften hos euroområdets exportföretag.

69ECB




Euroområdets import var svag andra kvartalet 2008, vilket låg helt i linje med nedgången i ex-porten och den inhemska efterfrågan. Eftersom efterfrågan förväntas vara fortsatt dämpad kom-mer förmodligen även importtillväxten att vara fortsatt svag på kort sikt. Importtillväxten gjorde emellertid en stark återhämtning tredje kvartalet 2008, vilket i kombination med den måttliga exporttillväxten ledde till ett stort negativt bidrag från handelsnettot till BNP-tillväxten. Efter-som ökningen av den slutliga inhemska efterfrågan var svag under denna period ledde den ökade importen till en lageruppbyggnad. Tidigare har det funnits en stark negativ korrelation mellan bidragen från handelsnettot och lagerinvesteringar.

4.2 PRodukTion, uTbud oCH uTveCkling På aRbeTsmaRknaden

En viktig bestämningsfaktor för inflationstrycket på kort sikt är balansen mellan den samlade pro-duktionen och det potentiella utbudet. Efterfrågetrycket på resurser – dvs. hur intensivt företagen utnyttjar sina nuvarande anställda och sitt kapital och graden av stramhet på arbetsmarknaden – påverkar företagens produktionskostnader och därmed deras prissättningsbeslut och prissätt-ningsförmåga. Produktionen i euroområdet minskade i mitten av året och förväntas vara fortsatt mycket svag på kort sikt (se avsnittet om produktion inom olika sektorer nedan). Kapacitetstrycket inom företagen verkar redan ha lättat. Inom industrin har kapacitetsutnyttjandet minskat. PMI-in-dex pekar på att företagens leveranstider har blivit betydligt kortare inom tillverkningssektorn och att orderstocken har minskat inom både tjänste- och industrisektorerna. Även läget på arbetsmark-naden verkar ha blivit mindre stramt (se avsnittet om arbetsmarknaden nedan). Arbetslösheten har stigit sedan årets början och enligt Europeiska kommissionens företagsenkät i oktober har andelen företag som signalerar arbetskraftsbrist minskat.

I vilken omfattning den fortsatt svaga efterfrågan leder till att överkapaciteten i ekonomin – dvs. balansen mellan produktion och potentiell produktion – ökar beror på hur den senaste tidens ut-veckling påverkar det potentiella utbudet i ekonomin. En del av de störningar som nu påverkar eu-roområdets ekonomi kommer sannolikt att få tillväxten att sjunka. Trots prisfallet på senare tid har prisuppgångarna på olja, som är ett viktigt produktionsmedel, lett till högre produktionskostnader och kan ha gjort vissa tekniker olönsamma. Eftersom företagen i regel inte kan byta ut olja mot nå-got annat produktionsmedel (kapital eller arbetskraft), åtminstone inte på kort sikt, kan de i stället välja att skrota särskilt energiintensiva maskiner, vilket kan leda till en lägre potentiell tillväxt. De högre riskpremierna på finansmarknaderna har dessutom lett till stigande finansieringskostnader, vilket förmodligen leder till färre investeringar och en mindre kapitalstock (se ruta 7). Det kan begränsa företagens möjligheter att finansiera vissa investeringsprojekt eller få dem att skjuta upp sina planer. Det kan också begränsa företagens tillgång till rörelsekapital, vilket också påverkar produktionen. Sammantaget tyder dessa faktorer på att den potentiella produktionstillväxten på senare tid kan ha gått ned. Om kreditspreadar och oljepriser ligger kvar på höga nivåer en längre tid kan det potentiella utbudet dessutom vara fortsatt mer dämpat på medellång sikt.


Ruta 7

den PoTenTiella PRodukTionsuTveCklingen moT bakgRund av föRÄndRingaRna i oljePRiseR oCH kRediTRiskPRemieR

Efter de stora störningar som har drabbat euroområdets ekonomi finns det en allmän förväntan om att den ekonomiska aktiviteten kommer att minska kraftigt. För att bedöma i vilken omfatt-ning den väntade nedgången kommer att åtföljas av ett minskat resursutnyttjande i ekonomin måste man emellertid ta hänsyn till hur den potentiella produktionen kan komma att förändras. En minskning av aktiviteten kan delvis vara följden av ett negativt inflytande från faktorer på utbudssidan som även kan få den potentiella produktionen att sjunka. Det innebär att det kan uppstå mindre överkapacitet (slack) i ekonomin än om konjunkturnedgången var helt och hållet efterfrågestyrd.

Det är väl känt att det är svårt att mäta den potentiella produktionen i realtid. Europeiska kom-missionen räknar med att den potentiella produktionstillväxten mellan 2007 och 2009 kommer att sjunka från 2,0 % till 1,5 %, medan OECD räknar med en nedgång från 2,1 % till 1,9 % (se tabellen).

Den potentiella produktionen påverkas av flera faktorer på utbudssidan som rör dels produk-tionsfaktorer som kapital, arbetskraft och energi, dels produktivitet. Variationer i den potentiel-la produktionstillväxten speglar alltså utvecklingen avseende dessa faktorer, men variationerna kan antingen bero på konjunkturella eller strukturella förändringar. De förstnämnda kan t.ex. vara konjunkturella förändringar i investeringar eller arbetskraftsdeltagande. De sistnämnda kan uppstå till följd av t.ex. demografiska trender, institutionella reformer, teknisk innovation eller varaktiga förändringar i kostnaderna för faktorinsatser. Det är mycket svårt att i realtid skilja mellan konjunkturella och strukturella faktorer. I princip är det bara de sistnämnda som är av betydelse för beräkningen av den trendmässiga potentiella produktionstillväxten1.

Bland de strukturella faktorer som i det nuvarande läget kan bidra till en lägre potentiell pro-duktionstillväxt ligger fokus här på effekterna av två störningar som har påverkat euroområ-det, nämligen oljeprisuppgången och höjningarna av kreditriskpremier. Oljepriserna har varit mycket instabila de senaste åren och steg kraftigt fram till mitten av sommaren 2008, för att sedan sjunka rejält. Eftersom olja används i produktionen leder högre oljepriser till högre mar-ginalkostnader för att upprätthålla samma produktionsnivå. Jämvikt mellan marginalkostnader och marginalprodukter i ekonomin återställs då genom att man minskar användningen av pro-duktionsfaktorer, vilket i sin tur leder till en lägre produktion. Dessutom steg även finansie-ringskostnaderna från mitten av 2007 till följd av växande kreditspreadar. Om kreditspreadarna

1 Se rutorna ”The (un)reliability of output gap estimates in real times” och ”Trends in euro area potential outputgrowth”iECB:smånadsrapport,februarirespektivejuli2005.

2007 2008 2009

Europeiskakommissionen 2,0 1,7 1,5

OECD 2,1 2,0 1,9

Källor: Baserat på Europeiska kommissionens ekonomiska höstprognoser (2008), OECD Economic Outlook No 83, juni 2008.

uppskattning av årlig potentiell produktionstillväxt i euroområdet

(årliga förändringar i procent)

71ECB




fortsätter att vara stora en längre tid skulle detta leda till en mer varaktig minskning av efterfrå-gan på kapital och därmed sänka den potentiella produktionen.

En produktionsfunktionsansats kan användas för att illustrera hur omfattande dessa effekter kan bli. Om priset på en produktionsfaktor stiger i förhållande till producentpriset blir de reala mar-ginalkostnaderna högre. För att uppnå jämvikt krävs då en ökning av den marginella produk-tiviteten, vilket sker genom att man minskar användningen av den berörda produktionsfaktorn och därmed även minskar produktionen. En minskad användning av produktionsfaktorn leder i sin tur till att andra produktionsfaktorers marginella produktivitet minskar. Det går att visa att effekten av detta på den potentiella produktionstillväxten i själva verket beror på hur flexibla priserna på andra produktionsfaktorer är och på den takt med vilket realkapital utrangeras. Det är viktigt att påpeka att ju mindre flexibla priserna är, desto starkare blir korrigeringen nedåt av den potentiella produktionen. På liknande sätt gäller att ju högre takten i utrangeringen av realkapital är, desto större blir de kortsiktiga effekterna på den potentiella tillväxten.

I juni 2008 använde OECD (2008)2 en produktionsfunktionsansats för att göra vissa beräk-ningar av vilken effekt varaktigt höga riskpremier och oljepriser skulle få på den potentiella produktionen. OECD:s beräkningar baseras på antagandet att de reala oljepriserna ligger 170 % över sitt 20-åriga genomsnitt i euroområdet (vilket motsvarar 120 US-dollar/fat). Det fanns många förbehåll, vilka redovisades av OECD, men slutsatsen blev att höga oljepriser kan mins-ka den potentiella produktionstillväxten med 0,1–0,2 procentenheter på årsbasis det första året av korrigering. Med tanke på att oljepriserna har sjunkit rejält från toppnivån i mitten av som-maren skulle den möjliga effekt som kan beräknas om man antar att oljepriserna ligger kvar på nuvarande nivå förmodligen vara mycket svagare.

När det gäller kreditspreadar har kreditriskpremierna för de monetära finansinstitutens utlåning till icke-finansiella företag stigit med omkring 50 punkter mellan andra kvartalet 2007 (dvs. före finansoron) och tredje kvartalet 2008. OECD:s beräkningar, som baseras på en ungefär lika stor strukturell ökning av de reala finansieringskostnaderna, tyder på en nedgång i den potentiella produktionstillväxten på mellan -0,2 och -0,3 procentenheter per år under de första åren av korrigering.

Varaktigt stora kreditspreadar som resulterar i strukturellt högre kapitalkostnader och ihållande höga oljepriser kan därför förväntas leda till en nedgång i den potentiella produktionstillväxten. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att man för att uppskatta denna effekt måste göra en rad antaganden och att resultatet därför omgärdas av stor osäkerhet. Om dagens höga riskpremier kvarstår under en längre tid eller om oljepriserna åter hamnar på avsevärt högre nivåer är det emellertid sannolikt att detta får en negativ inverkan på den trendmässiga potentiella tillväxten i euroområdet under kommande år.

2 OECD,”Theimplicationsofsupply-sideuncertaintiesforeconomicpolicy”,OECDEconomicOutlookNo83,juni2008.

sekToReRnas PRodukTionTidigare har industrisektorerna – tillverkningsindustrin och byggsektorn – brukat vara mer konjunk-turkänsliga än andra sektorer. Så var fallet även i år – även om aktiviteten mattades av i alla sektorer var det industrisektorerna som drabbades hårdast av den senaste tidens konjunkturnedgång. Industrins (exkl. byggsektorn) förädlingsvärde sjönk andra och tredje kvartalet 2008. Produktionen minskade i alla stora delsektorer, men den senaste nedgången var särskilt markant inom kapitalvarusektorn (se


diagram 48). Tidigare under året hölls tillväxten inom denna sektor uppe av den utländska efterfrå-gan, särskilt från tillväxtekonomier. Produktionen hölls dessutom uppe av en stor orderstock. När den globala efterfrågan på investeringar försvagades och tillväxtmarknaderna allt mer började känna av effekterna av den pågående finansoron, sjönk orderingången på kapitalvaror. Den allra senaste minsk-ningen av kapitalvaruproduktionen kan vara en följd av att orderstocken nu har försvunnit.

Aktiviteten inom byggsektorn har minskat i takt med att bostadsmarknaderna har kylts ned. För-ädlingsvärdet inom byggsektorn kraftigt andra kvartalet i år jämfört med kvartalet innan. Som konstaterats i tidigare månadsrapporter var detta delvis en automatisk reaktion på den ovanligt starka tillväxten under årets första månader, då det milda vädret i vissa delar av Europa främjade byggverksamhet. Sammantaget har aktiviteten inom byggsektorn emellertid följt en sjunkande trend. Den sjönk även tredje kvartalet 2008. Antalet bygglov för nya bostäder sjönk kraftigt i augusti jämfört med samma period året innan och enkäter om aktiviteten pekar på fortsatt svaghet under andra halvåret.

Aktiviteten inom tjänstesektorn har varit mer motståndskraftig än inom andra sektorer – även om kvartalstillväxten på 0,3 % respektive 0,2 % andra och tredje kvartalet 2008 var den svagaste sedan början av 2004. Enkäter tyder på en fortsatt försvagning av aktiviteten inom tjänstesektorn under återstoden av året. Försvagningen inom tjänstesektorn har varit ganska brett baserad. Ned-gången i hushållens utgifter och de högre livsmedelspriserna i början av året gjorde att aktiviteten inom hotell- och restaurangbranschen var svag. Transport- och kommunikationssektorerna kände också av nedgången inom tillverkningsindustrin, som är en viktig köpare av deras tjänster.

diagram 48 industriproduktionsökning och bidrag till ökningen


-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

2004

KapitalvarorKonsumtionsvarorInsatsvarorEnergiTotalt exklusive byggverksamhet och energi (%)

2008200720062005

(ökningstakt och bidrag i procentenheter; månadsuppgifter; säsongrensat)

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.Anm. De redovisade siffrorna är beräknade som 3-månaders glidande medelvärden i förhållande till motsvarande medelvär-de 3 månader tidigare.

diagram 49 industriproduktion, konfidensindikator för industrin och Pmi

(månadsuppgifter; säsongrensat)

Källor: Eurostat, Europeiska kommissionens företags- och hus-hållsenkäter, Markit och ECB:s beräkningar.Anm. Samtliga serier avser tillverkningsindustrin.1) Förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod.2) Nettotal i procentenheter; förändring jämfört med tre måna-der tidigare.3) Inköpschefernas index; avvikelser från indexvärdet 50.


2008-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-18

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6

9

Industriproduktion 1) (vänster skala)Konfidensindikator för industrin 2) (höger skala)PMI 3) (höger skala)

2004 2005 2006 2007


2008-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-18

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6

9

Industriproduktion 1) (vänster skala)Konfidensindikator för industrin 2) (höger skala)PMI 3) (höger skala)

2004 2005 2006 2007

73ECB




Sektorn för företagstjänster och finansverksamhet hade däremot en tillväxt som var stark andra kvartalet och fortfarande positiv tredje kvartalet. Med den fortsatta turbulensen på finansmark-naderna, som sannolikt påverkade finansiell förmedling, kunde aktiviteten inom denna sektor ha förväntats sjunka mycket mer. Denna sektor omfattar emellertid mycket varierande verksamheter – juridik, redovisning, skatterådgivning, konsulttjänster, fastighetsrelaterade tjänster – som inte alla påverkas omedelbart av oron. Enkäter visar emellertid att det har skett en allmän nedgång i dessa olika delsektorer under det gångna året, vilket tyder på att förädlingsvärdet inom sektorn för företagstjänster kan förväntas sjunka ytterligare.

De kortsiktiga utsikterna för den samlade aktiviteten har försämrats kraftigt de senaste månaderna. Inom industrisektorn sjönk orderingången markant tredje kvartalet. I november noterade det sam-mansatta PMI-produktionsindexet den största månadsnedgången någonsin till den lägsta nivån sedan enkätens start 1998 (se diagram 49). Aktiviteten sjönk snabbare inom både tjänste- och industrisek-torerna än någonsin tidigare. Europeiska kommissionens novemberenkät visade också att företags-förtroendet låg på den lägsta nivån sedan 1993. Dessa enkäter brukar vara en god indikator på hur aktiviteten i euroområdet utvecklas, men det kan hända att de för närvarande inte ger en rättvisande bild av den faktiska utvecklingen, vilket kan bero på att stämningsläget i alltför hög grad har påver-kats av den senaste finansoron och de många pessimistiska rapporterna i massmedierna. Som dis-kuterades i ruta 6 i ECB:s månadsrapport för november 2008 har enkäterna fortsatt att ge en ganska god överblick över utvecklingen inom de olika sektorerna, åtminstone fram till årets tredje kvartal. De stora nedgångar som enkäterna visade i november kan därför signalera en ytterligare markant försämring av den underliggande tillväxttakten i euroområdets ekonomi, med särskilt negativa utsik-ter för industrisektorn. Denna uppfattning bekräftas i viss mån av ej dokumenterade uppgifter som pekar på att företag inom vissa sektorer kommer att hålla stängt längre än normalt i samband med julhelgen, att order dras tillbaka och att det finns en växande oro över hur stramare kreditförhållan-den kommer att påverka produktionen. Aktiviteten förväntas på det hela taget försvagas ytterligare fjärde kvartalet 2008 och vara fortsatt mycket dämpad i början av 2009.

aRbeTsmaRknadenUnder de senaste åren har arbetsmarknadsläget i euroområdet blivit betydligt bättre. Sysselsätt-ningen har ökat kraftigt, arbetskraftdeltagandet har stigit och i början av 2008 hade arbetslösheten

Årsuppgifter Kvartalsuppgifter2006 2007 2007

2 kv2007 3 kv

2007 4 kv

2008 1 kv

2008 2 kv

Helaekonomin 1,6 1,8 0,5 0,4 0,3 0,3 0,2

varav:

Jordbruk och fiske -1,9 -1,2 -0,4 -1,2 -0,5 0,5 -1,0

Industri 0,5 1,4 0,2 0,0 0,1 0,2 -0,3

Exklusivebyggverksamhet -0,4 0,3 0,1 0,0 0,1 0,2 0,0

Byggverksamhet 2,6 3,9 0,5 0,0 0,0 0,1 -1,1

Tjänster 2,2 2,1 0,7 0,6 0,4 0,4 0,4

Handelochtransport 1,6 1,8 0,9 0,7 0,1 0,4 0,4

Finans-ochföretagstjänster 3,9 4,1 1,3 0,8 0,7 0,9 0,4

Offentligförvaltning1) 1,9 1,3 0,1 0,5 0,4 0,0 0,5

(procentuell förändring jämfört med föregående period; säsongrensat)

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.1) Inkluderar även utbildning, hälso- och sjukvård och andra tjänster.

Tabell 8 sysselsättningsökning


sjunkit till den lägsta nivån sedan början av 1980-talet. Detta gjorde att arbetsmarknadsläget var stramt i slutet av 2007 och att lönetrycket steg (se avsnitt 3). På senare tid har arbetsmarknadsut-sikterna dock försämrats väsentligt. Arbetslösheten har stigit sedan början av 2008 och även om sysselsättningstillväxten var ganska stadig under årets första månader har sysselsättningsförvänt-ningarna därefter försvagats. Efterfrågan på arbetskraft har sjunkit snabbare än det tillgängliga utbudet och denna utveckling förväntas fortsätta. Trycket på arbetsmarknaden förväntas följaktli-gen lätta under de kommande kvartalen.

Trots att sysselsättningstillväxten inte har haft samma snabba takt som 2007 i förhållande till produktionstillväxten, var den ganska mot-ståndskraftig första halvåret 2008. Sysselsätt-ningsutvecklingen sjönk måttligt till 0,3 % första kvartalet 2008 jämfört med kvartalet innan och med 0,2 % under de följande tre månaderna (tabell 8). Att sysselsättningen rea-gerar på förändringar i aktiviteten med en viss eftersläpning är inte ovanligt. Det är kostsamt för företag att anställa och säga upp personal, i synnerhet fast anställda. Till att börja med kan företagen ha bestämt sig för att avvakta och se hur stor nedgången i produktionstillväxten blir innan de ådrar sig de kostnader som är förknip-pade med att göra stora personalförändringar. Om nedgången inledningsvis förväntades bli mild eller ganska kortvarig kan de ha valt att helt enkelt behålla personal och i stället låta de anställda arbeta mindre än normalt. En så-dan hamstring av arbetskraft märks genom att antalet arbetade timmar sjunker och produk-tionen per anställd minskar. Produktiviteten i euroområdet, mätt som förädlingsvärde per anställd, ökade faktiskt i mycket långsammare takt andra kvartalet 2008 än under tidigare pe-rioder (se diagram 51) och den årliga ökningen av det genomsnittliga antalet arbetade timmar sjönk första halvåret 2008 jämfört med 2007. Företagen kan också ha valt att till att börja med minska antalet anställda på marginalen genom att inte ersätta anställda som slutar el-ler går i pension eller genom att minska anta-let tillfälliganställda, eftersom det inte är lika kostsamt. Enligt statistiken från arbetskrafts-undersökningen sjönk tillfälliganställningarna betydligt snabbare än de fasta anställningarna andra kvartalet 2008 jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Detta kan även ha speg-lat den kraftiga nedgången i aktiviteten inom byggsektorn, som är starkt beroende av tillfäl-liganställningar.

diagram 50 sysselsättningsökning och syssel-sättningsförväntningar

(årlig procentuell förändring; nettotal; säsongrensat)

Källor: Eurostat och Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter.Anm. Nettotalen är medelvärdeskorrigerade.


-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

2008

Sysselsättningsökning, industri exklusive byggverksamhet (vänster skala)Sysselsättningsförväntningar, tillverkningsindustrin (höger skala)

2002 2003 2004 2005 2006 2007


-15

-10

-5

0

5

10

15

20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

Sysselsättningsförväntningar, byggverksamhetenSysselsättningsförväntningar, detaljhandelnSysselsättningsförväntningar, tjänstesektorn

20082002 2003 2004 2005 2006 2007

75ECB




De kortsiktiga utsikterna för efterfrågan på ar-betskraft beror på hur företagen bedömer att de ekonomiska utsikterna har förändrats i takt med det försämrade ekonomiska läget. Enkä-ter tyder på att företagen har nedjusterat sina anställningsplaner och att utsikterna för efter-frågan på arbetskraft har försämrats markant i takt med att nedgången har blivit mer akut och risken för en långvarig period av svag aktivitet har ökat. I november låg anställningsplanerna enligt både PMI och Europeiska kommis-sionens enkäter nära de lägsta nivåerna sedan 2003 (se diagram 50).

Vad följderna blir av den förväntade försvag-ningen av efterfrågan på arbetskraft beror del-vis på utvecklingen av arbetskraftsutbudet. Ökningar av arbetskraften speglar förändringar som rör befolkningen i arbetsför ålder och in-vånarnas vilja att delta i arbetskraften. Precis som efterfrågan på arbetskraft var relativt stark fram till mitten av året var även tillväxten i ar-betskraftsutbudet oförminskad. Befolkningen i

arbetsför ålder ökade stadigt och arbetskraftsdeltagandet steg. Andra kvartalet 2008 låg tillväxten av arbetskraften på årsbasis nära genomsnittet för de senaste två åren.

I takt med att ekonomin mattas av kommer det potentiella arbetskraftsutbudet sannolikt att växa långsammare. När antalet lediga jobb minskar kan det hända att människor inte ens försöker söka arbete. Då sjunker arbetskraftsdeltagandet till följd av att arbetstagare lämnar arbetskraften. Den tillgängliga arbetskraften kan även minska på medellång sikt om arbetstagarna är arbetslösa länge. Människor som saknar arbete kan uppleva att deras yrkesfärdigheter försämras eller att de inte längre uppfyller arbetsgivarnas krav. Det kan då bli svårare för dem att hitta arbete även när aktiviteten börjar ta fart igen. Som beskrivs i ruta 8 är det därför viktigt att regeringarna i euroområdet fortsätter att genomföra arbetsmarknadsåtgärder som kan minska risken för en sådan strukturell försämring av arbetslösheten och arbetskraftsdeltagandet.

Ruta 8

sTRukTuRPoliTik i kRisTideR

Med anledning av den nuvarande finanskrisen och den minskade ekonomiska aktiviteten i eu-roområdet beskrivs i denna ruta finans- och strukturpolitiska åtgärder för att öka ekonomins motståndskraft och stimulera produktion och innovation som kan ge stöd åt en långsiktig eko-nomisk återhämtning och tillväxt. Penningpolitiken kan skapa förtroende och bidra till ekono-misk återhämtning genom att se till att inflationsförväntningarna hålls fast förankrade i enlighet med ECB:s definition av prisstabilitet, dvs. en HIKP-inflation under men nära 2 % på medel-lång sikt. Men penningpolitiken kan naturligtvis inte rätta till situationen i enskilda regioner eller sektorer, eller skapa strukturella förutsättningar för en effektiv allokering av arbetskraft

diagram 51 arbetsproduktivitet

(årlig procentuell förändring)



-1

0

1

2

3

4

5

-1

0

1

2

3

4

5

Hela ekonominIndustrin, exklusive byggsektornTjänster

2002 2003 2004 2005 2006 2007


och omstrukturering av företag. Länder med strukturellt stela arbets- och produktmarknader som har relativt stora obalanser i de offentliga finanserna och ineffektiva förvaltningar kommer förmodligen att ha mindre motståndskraft mot krisen och vara mer känsliga för den globala ned-gången. På längre sikt påverkas ett lands produktionstillväxt bl.a. också av om krisen och kon-junkturavmattningen drabbar den potentiella produktionen genom företagsomstruktureringar, arbetsmarknadsanpassningar och kvaliteten på den offentliga sektorns verksamhet.

Det är i nuläget mycket viktigt att regeringarna inte dröjer utan att de agerar beslutsamt för att genomföra nödvändiga strukturreformer i sina länder och förbättra kvaliteten på de offentliga investeringarna i linje med Lissabonstrategin. Sådana åtgärder är bättre än kortsiktig efterfrå-gestyrning, eftersom de lägger en stadig grund för en återhämtning, liksom för tillväxt och sys-selsättning på medellång och lång sikt. I ett meddelande1 nyligen om en ekonomisk återhämt-ningsplan för Europa som ska diskuteras i Europeiska rådet, föreslog Europeiska kommissionen flera finans- och strukturpolitiska åtgärder. Det är i detta sammanhang viktigt med disciplin och ett medelfristigt perspektiv i utformningen av den makroekonomiska politiken. Erfarenheterna har visat att en aktivistisk politik bara har lett till större obalanser i de offentliga finanserna och inte har löst de underliggande ekonomiska och strukturella problemen.

Åtgärder för att stimulera arbetsmarknaden och produktivitetstillväxten2

På arbetsmarknaden behövs åtgärder som dämpar effekterna av finanskrisen och ser till att den ekonomiska återhämtningen kan komma igång utan en strukturell försämring av arbetslöshets-nivån eller ett minskat arbetskraftsdeltagande på sikt. Det handlar om följande:

a) Åtgärder för att främja en flexibel lönesättning och en måttlig löneutveckling. Det hand-lar t.ex. om att avskaffa löneindexeringssystem för att minska det uppåtriktade löne- och kostnadstrycket på företag och därmed öka konkurrenskraft och sysselsättning. I ett läge där sektorer påverkas olika av krisen skulle det vara gynnsamt med institutionella inslag i löneförhandlingssystemet som gör att lönerna speglar produktivitetsutvecklingen, arbets-lösheten och företagens konkurrenskraft på lokal nivå. Inte minst i de sektorer och länder som drabbas hårdast av krisen skulle lägre priser och kostnader per produktionsenhet ha en positiv effekt på efterfrågan och sysselsättning. Dessutom måste tonvikten i diskussioner om minimilöner ligga på att främja sysselsättning och undvika förluster av arbetstillfällen, eftersom detta i första hand skulle drabba lågutbildade och svaga grupper i samhället.

b) Åtgärder för att främja återanställning. Reformer som gör aktiva arbetsmarknadsåtgärder och statliga arbetsförmedlingar mer effektiva skulle göra det lättare att omskola arbetslösa och hjälpa dem att hitta nya arbeten. För personer i sysselsättning kan flexiblare arbetstid göra det möjligt för företag att minska arbetstiden under vissa perioder med hänsyn till pro-duktionsbehoven, men utan att förlora värdefull företagsspecifik arbetskraft genom uppsäg-ningar. Sysselsättning kan även främjas under krisen genom ökad flexibilitet när det gäller förlängningen av tillfälliga anställningsavtal.

c) Åtgärder för att främja en ekonomisk anpassning på medellång sikt. Andra åtgärder kan öka ekonomins anpassningsförmåga på medellång sikt och lägga grunden till en återhämtning, utan att den strukturella arbetslösheten skjuter i höjden. Det handlar bl.a. om åtgärder som

1 MeddelandefrånkommissionentillEuropeiskarådet–EnekonomiskåterhämtningsplanförEuropa,26november2008.2 Set.ex.ECB(2008)”LabourSupplyandEmploymentintheEuroAreaCountries”,2008StructuralIssuesReport.

77ECB




ökar arbetskraftens rörlighet geografiskt (inom och mellan länder) och mellan yrkesområ-den, t.ex. åtgärder för att se till att pensioner är överförbara och att utbildningar erkänns internationellt, vilket underlättar en omfördelning av aktiviteten mellan sektorerna. Genom att reformera arbetslöshetsunderstödet i fråga om nivå och varaktighet undviker man nega-tiva incitament att öka arbetskraftsutbudet och ytterligare uppåttryck på arbetskostnaderna. En minskning av skattekilarna för arbete genom en omfördelning av skatter och sociala avgifter kan stödja arbetskraftsutbudet och sysselsättningen genom att minska arbetsgivar-avgifterna och skillnaden mellan löner och den faktiska ersättningen anställda får i fickan. Ett mer flexibelt anställningsskydd för fast anställda skulle minska de negativa incitamenten för företag att nyanställa. Slutligen skulle anställbarheten kunna förbättras på medellång till lång sikt genom åtgärder för att göra yrkeskvalifikationer mer överförbara och förändra kvalifikationsstrukturen genom bättre utbildningsinsatser.

På produktmarknaderna behövs åtgärder som minskar regelbördan för dagens företag, ökar konkurrensen och stimulerar innovation. Det handlar bl.a. om följande åtgärder:

a) Åtgärder som syftar till att stärka motståndskraften. En politik som minskar regleringen av dagens företag och ökar konkurrensen gynnar konsumenterna genom att leda till lägre priser och därmed stärka hushållens köpkraft. Detta gäller särskilt inom tjänstesektorn (t.ex. nättjänster och detaljhandel) och jordbrukssektorn. I kombination med de produktivitets-höjningar som skulle bli följden av att utbudet förskjuts till de effektivaste företagen skulle sådana åtgärder förmodligen stimulera den samlade efterfrågan på medellång sikt och göra euroområdets ekonomi mer motståndskraftig för negativa chocker.

b) Åtgärder som stimulerar produktivitet och innovation. I länder där det finns utrymme i den of-fentliga budgeten kan ökade offentliga satsningar på forskning och utveckling (FoU) vara att rekommendera för att stimulera den samlade efterfrågan och den långsiktiga produktiviteten och konkurrenskraften genom innovation. En adekvat riskkapitalmarknad som verkar inom ramen för en sund regelmiljö kan dessutom ge nystartade och små och medelstora företag tillgång till den finansiering som de behöver. Offentlig-privata partnerskap kan hjälpa till när det handlar om särskilt komplicerade eller finansiellt krävande projekt. Åtgärder bör vidtas för att minska eller undanröja hinder för marknadstillträde liksom regelhinder för att starta upp företag, så att företagssektorn kan omstruktureras genom att nya företag växer fram.

Kvalitets- och tillväxtförbättrande finanspolitiska åtgärder

Syftet med åtgärder för att förbättra de offentliga finanserna, som är inriktade på både nivån och sammansättningen av statens inkomster och utgifter, är att uppnå mer långsiktiga positiva effek-ter för ekonomin genom att skapa en effektivare allokering och användning av budgetresurser för uppsatta strategiska prioriteringar. Produktiva utgifter påverkar en ekonomis tillväxtpotential positivt genom att öka kapitalets eller arbetskraftens marginella produktivitet eller den totala fak-torproduktiviteten. I detta sammanhang kan de viktigaste offentliga utgifterna vara av lika stor betydelse för den långsiktiga produktionstillväxten som privat kapital och arbetskraft3. De kan öka den humana och fysiska kapitalstocken och bidra till tekniska framsteg i ekonomin, direkt eller indirekt genom att skapa synergieffekter för privat verksamhet. Offentliga tjänster måste dessutom tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt. Givet en viss nivå av ”högkvalitativa” of-

3 Tilldeviktigasteutgifternakanräknasutgifter för inreochyttresäkerhet,nödvändigmyndighetsserviceochrättsväsende,grund-forskning,grundutbildning,grundläggandehälso-ochsjukvård,ettminimumavsocialtrygghetochoffentliginfrastruktur.


fentliga utgifter är det slutligen viktigt att den motsvarande finansieringsstrukturen minimerar skattesnedvridningar och säkerställer enkelhet och tydlighet i skatteregler och förvaltning.

Tillgängliga uppgifter tyder på att länder med en stor offentlig sektor får negativa tillväxteffek-ter, framför allt om de samtidigt har höga skatter på arbete och kapital och ineffektiva offentliga utgifter4. Empiriska undersökningar av offentliga utgifters effektivitet pekar också på att det finns ett betydande utrymme för förbättringar i euroområdet och Europa överhuvudtaget5. En god styrning av de offentliga finanserna (dvs. ett finanspolitiskt regelverk) kan vid sidan om finanspolitisk disciplin och hållbarhet dessutom ändra de offentliga utgifternas inriktning till mer tillväxtfrämjande utgiftsposter genom att minska budgetresurserna för andra ändamål.

En bra finanspolitik ska

• skapa en institutionell miljö som främjar tillväxt och sunda offentliga finanser,• begränsa statens åtaganden till vad som är statens grundläggande ansvar när det gäller att

tillhandahålla varor och tjänster,• skapa tillväxt- och sysselsättningsfrämjande incitament för den privata sektorn,• utnyttja allmänna medel på ett effektivt sätt,• finansiera statliga insatser och, i lämpliga fall, insatser inom den privata sektorn med hjälp

av ett effektivt och stabilt skattesystem,• främja makroekonomisk stabilitet genom stabila och hållbara offentliga räkenskaper.

Åtgärderna ska vara förenliga med principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens för att undvika en situation där statligt stöd till inhemska företag diskriminerar utländska företag.

4 A.Afonso,W.Ebert,L.SchuknechtochM.Thöne,”QualityofPublicFinancesandGrowth”,EuropeanCentralBankWorkingPaperNo.438,2005,ochEuropeiskakommissionen,”PublicfinancesinEMU–2008”,EuropeanEconomy,4juli2008.

5 S.DerooseochC.Kastrop (red.), ”TheQualityofPublicFinances:Findingsof theEconomicPolicyCommittee-WorkingGroup(2004–2007)”,EuropeanCommissionOccasionalPapers37,2008.

Sammantaget tyder kombinationen av en svagare efterfrågan på arbetskraft och en mer ihållande ökning av det potentiella arbetskraftsutbudet på att arbetsmarknaderna har blivit mindre strama. Även om arbetslösheten i euroområdet histo-riskt sett är ganska låg, har den stigit kraftigt sedan årets början, från 7,2 % första kvartalet till 7,7 % i oktober. Antalet arbetslösa steg i ok-tober för sjunde månaden i rad – ökningen med 225 000 under oktober månad var den största månadsökningen sedan 1993 (se diagram 52). Europeiska kommissionens företagsenkät i oktober visade också att andelen företag som rapporterar att produktionen begränsas av ar-betskraftsbrist har minskat. I takt med att före-tagens efterfrågan på arbetskraft minskar kan man räkna med att trycket på arbetsmarknaden fortsätter att lätta under det kommande året.

diagram 52 arbetslöshet

(månadsuppgifter, säsongrensat)

Källa: Eurostat.


-300

-200

-100

0

100

200

300

6,0

6,5

7,0

7,5

8,0

8,5

9,0

2008

Månatlig förändring i tusental (vänster skala)Procent av arbetskraften (höger skala)

2004 2005 2006 2007

79ECB




4.3 uTsikTeR föR den ekonomiska akTiviTeTen

Turbulensen på finansmarknaderna har ökat i styrka och omfattning sedan september. Oron har mer och mer spillt över från finanssektorn till den reala ekonomin och flera tidigare identifie-rade nedåtrisker för den ekonomiska aktiviteten har blivit verklighet, vilket har gjort att takten i aktiviteten i euroområdet har bromsat under 2008. Enkäter pekar på att aktiviteten kommer att försvagas markant i slutet av året. Hushållens konsumtion har varit återhållsam i en situation som kännetecknades av en dämpad realinkomstutveckling, förmögenhetsförluster, åtstramade kredit-villkor och försämrade arbetsmarknadsutsikter. Företagsinvesteringarna har minskat i takt med att lönsamheten har sjunkit. Kapacitetstrycket har lättat och hårdare utlåningskrav har lett till högre finansieringskostnader och försämrat tillgången till finansiering för företag. Även bostadsinves-teringarna har sjunkit i takt med att bostadsmarknaderna i flera euroländer har försvagats. Ned-gången i utvecklade ekonomier och det faktum att även tillväxtmarknaderna har påverkats allt mer av turbulensen har lett till en minskad utländsk efterfrågan. Den minskade produktionen har gjort att kapacitetstrycket inom företagen har lättat, medan arbetsmarknadsläget verkar ha blivit mindre stramt. Arbetslösheten har stigit och enkäter visar att sysselsättningsförväntningarna har sjunkit.

Utsikterna för den ekonomiska aktiviteten är ytterst osäkra, vilket framför allt beror på att tur-bulensen på finansmarknaderna har ökat i styrka och omfattning. Försvagningen av den globala ekonomin och en mycket trög inhemsk efterfrågan förväntas kvarstå de närmaste kvartalen. En-ligt Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2008 bör det därefter ske en gradvis återhämtning, som får draghjälp av nedgången i råvarupriser och förutsatt att läget i omvärlden förbättras och oron på finansmarknaderna klingar av. I sina makroekonomiska framtidsbedömningar förutspår Eurosystemets experter en genomsnittlig årlig real BNP-tillväxt på mellan 0,8 % och 1,2 % 2008, mellan -1,0 % och 0,0 % 2009 och mellan 0,5 % och 1,5 % 2010. Detta är en kraftig nedjustering jämfört med ECB:s experters framtidsbe-dömningar i september.

Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan. De handlar i första hand om att oron på finansmarknaderna kan få en mycket större inverkan på den reala ekonomin, och om oron över protektionistiska strömningar och en eventuell oordnad utveckling till följd av globala obalanser.


5 DE OF FENTL IGA F INANSERNAS UTVECKL INGDe nuvarande budgetutsikterna pekar på en kraftig försämring av budgetbalanserna i euroområdet, där riskerna har förstärkts ytterligare på nedåtsidan. Enligt Europeiska kommissionens ekonomiska höstprognos 2008, som inte avspeglar den senaste tidens makroekonomiska nedgång fullt ut, förutspås euroområdets genomsnittliga underskott i de offentliga finanserna öka avsevärt under 2008 och 2009. Tre länder i euro-området väntas rapportera ett underskott i nivå med eller över referensvärdet på 3 % av BNP under 2008. De försämrade budgetutsikterna orsakas av försämringen av det makroekonomiska läget samt av skatte-sänkningar i en rad olika länder. Riskerna när det gäller denna prognos för de offentliga finanserna ligger tydligt på nedåtsidan, vilket beror på de osäkra makroekonomiska utsikterna, den finanspolitiska effekten av finanskrisen samt planerna på finanspolitiska stimulansåtgärder. För att bevara förtroendet för en sund finanspolitik är det nödvändigt att alla berörda parter följer sitt åtagande om en fullständig tillämpning av bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten.

DEOFFENTLIGAFINANSERNASUTVECKLINGUNDER2008Prognosen för de offentliga finansernas utveckling i euroområdet visar på en kraftig försämring av budgetbalanserna. Enligt Europeiska kommissionens ekonomiska höstprognos, som offentlig-gjordes den 3 november 2008, förutspås euroområdets genomsnittliga underskott i de offentliga finanserna i förhållande till BNP ligga på 1,3 % under 2008 (se tabell 9), vilket är en ökning från 0,6 % under 2007 och markerar slutet för den kontinuerliga nedgång som iakttagits de de senaste åren. Jämfört med de uppdaterade stabilitetsprogrammen från slutet av 2007 är detta en försämring med 0,4 procentenheter i förhållande till de initiala målen för euroområdet och kan förklaras med skattesänkningar, inkomstminskningar och högre primära utgifter. Kommissionen förutspår ett underskott i nivå med eller över referensvärdet på 3 % av BNP för Frankrike, Irland och Malta under 2008, medan endast Grekland hade ett högre underskott än 3 % av BNP under 2007. Greklands genomsnittliga underskott i de offentliga finanserna under 2007 har reviderats uppåt till 3,5 % av BNP i Eurostats anmälan av uppgifter som lämnas in på hösten 2008, jämfört med 2,8 % av BNP i den anmälan av uppgifter som lämnas in på våren 2008. Eurostat tog tillbaka

(procent av BNP)

Källor: Europeiska kommissionen, uppdaterade stabilitetsprogram för 2007–2008 och ECB:s beräkningar.Anm. Här ingår inte intäkter från försäljning av UMTS-licenser och summan av delsiffrorna kan därför, på grund av avrundning, avvika från totalsumman. Siffrorna omfattar Cypern, Malta och Slovakien för samtliga år.

Tabell9Butgetutvecklingenieuroområdet

2004 2005 2006 2007 2008 2009

Europeiska kommissionens ekonomiska prognos, hösten 2008

a. Intäkter, totalt 44,6 44,8 45,3 45,5 45,0 45,0b. Utgifter, totalt 47,5 47,3 46,6 46,1 46,3 46,9 varav:c. Ränteutgifter 3,1 2,9 2,9 3,0 3,0 2,9d. Primära utgifter (b–c) 44,4 44,4 43,8 43,1 43,3 43,9Budget balans (a–b) -2,9 -2,5 -1,3 -0,6 -1,3 -1,8Primär budgetbalans (a–d) 0,2 0,4 1,6 2,3 1,6 1,1Konjunkturrensad budgetbalans -2,9 -2,4 -1,5 -1,1 -1,6 -1,5Bruttoskuld 69,5 70,0 68,3 66,1 66,6 67,2Memo: real BNP (procentuell förändring) 2,2 1,7 2,9 2,7 1,2 0,1

Genomsnittsvärden för euroområdet baserade på de uppdaterade stabilitetsprogrammen för 2007–2008

Budgetbalans -1,5 -0,8 -0,9 -0,4Primär budgetbalans 1,5 2,2 2,1 2,3Konjunkturrensad budgetbalans -1,4 -1,0 -0,9 -0,5Bruttoskuld 68,4 66,4 64,9 63,3Memo: real BNP (procentuell förändring) 3,0 2,7 2,3 2,2

81ECB


DENEKONOmISKAOChmONETäRAUTVECKLINGEN

De offentliga finansernasutveckling

sin reservation gällande anmälan av uppgifter som lämnas in på våren 2008, efter en korrekt redovisning av EU-stöd och förbättrad täckning av extrabudgetära medel, kommun- och social-försäkringsmedel.

Även om effekterna av storskaliga statliga in-gripanden som genomförs i syfte att stabilisera de finansiella instituten inte beaktas förutspår kommissionen att euroområdets offentliga brut-toskuld kommer att öka från 66,1 % av BNP 2007 till 66,6 % av BNP 2008.1 För att säker-ställa ett konsekvent tillvägagångssätt håller Eurostat på att se över hur flertalet räddnings-aktioner behandlas statistiskt.

FAKTORERBAKOmBUDGETUTVECKLINGEN2008Euroområdets försämrade budgetsaldo beror delvis på nedgången i den genomsnittliga år-liga reala BNP-tillväxten (se diagram 53). Den ekonomiska nedgången har framför allt inver-kat negativt på inkomsternas andel av BNP till följd av en minskad skattebas och en övergång från betydande skatteintäkter från löner och (nominell) privatkonsumtion till lägre beskat-tad extern efterfrågan. I ett flertal länder har en del av inkomstminskningen ett samband med tillgångspriserna, t.ex. stämpelavgifter. Utgifts-kvoten har ökat, vilket beror på den framför allt konjunkturbetingade ökningen av sociala för-måner och transfereringar. Vid sidan av effek-ten av den makroekonomiska försämringen har underskottskvoten ökat till följd av skattesänk-ningar i ett flertal länder i euroområdet. Det högre konjunkturrensade budgetunderskottet avspeglar därigenom denna diskretionära sti-mulansinriktade politik samt effekten av ute-blivna oväntade inkomster.

Bakom det försämrade aggregerade budgetsal-dot i euroområdet döljer sig avsevärda skill-nader mellan länderna. Jämfört med kommis-sionens vårprognos 2008 har budgetutsikterna

1 Det är extremt svårt att göra en bedömning av de finanspolitiska kostnaderna för statliga ingripanden som syftar till att stödja den finan-siella sektorn. I slutet av november 2008 uppskattades den potentiella direkta effekten av aviserade statliga räddningsaktioner för euro-områdets genomsnittliga underskott i de offentliga finanserna uppgå till 288,6 miljarder euro (ca 3 % av euroområdets BNP), effekten av de genomförda åtgärderna på euroområdets offentliga underskott uppskattades till 2,5 miljarder euro (ca 0,03 % av euroområdets BNP) och effekten på statliga ansvarsförbindelser uppskattades till 2 biljoner euro (eller 21 % av euroområdets BNP).

Diagram53Faktorersombestämmerbudgetutvecklingenieuroområdet

Källor: Europeiska kommissionen (ekonomisk prognos, hösten 2008) och ECB:s beräkningar.Anm. Cypern, Malta och Slovakien ingår i sammanställningen över euroområdet.


0,0

0,8

1,6

2,4

3,2

0,0

0,8

1,6

2,4

3,2

-0,8 -0,820092005 2006 2007 2008

Förändring i budgetbalansenBNP-tillväxtPotentiell BNP-tillväxt

a) BNP-tillväxt och årlig förändring i budgetbalansen


-0,8-0,6-0,4-0,20,00,20,40,60,8

-0,8-0,6-0,4-0,20,00,20,40,60,8

20092005 2006 2007 2008

Förändring i konjunkturkomponenten i den faktiska balansenFörändring i den konjunkturrensade faktiska balansen

b) Årlig förändring i den konjunkturrensade balansen och konjunkturkomponenten i den faktiska balansenMB0812_EN_SEC5_Chart53(c)

-0,8-0,6-0,4-0,20,00,20,40,60,8

-0,8-0,6-0,4-0,20,00,20,40,60,8

2005 2006 2007 2008 2009

Förändring i konjunkturrensade utgifter, totaltFörändring i konjunkturrensade intäkter, totalt

c) Årlig förändring i faktorerna som bestämmer den cykliskt justerade budgetbalansen

(procent av BNP; procentuella förändringar)


försämrats kraftigt i Irland, Spanien och Malta, och underskottskvoten har reviderats ned med 4,1, 2,2 respektive 2,2 procentenheter. Europe-iska kommissionen har däremot gjort en uppåt-revidering av sin bedömning av balansen i de offentliga finanserna i Tyskland, Luxemburg, Slovenien och Finland.

De kvartalsuppgifter som finns tillgängliga fram till det andra kvartalet 2008 visar att den totala inkomstökningen har minskat från de tidigare förhöjda nivåerna, samtidigt som ut-giftsökningen har tilltagit, särskilt om den kor-rigeras för effekten av de speciella faktorerna i Italien (se diagram 54). Framöver förutspås den årliga inkomstökningen fortsätta att sjunka stadigt och ligga betydligt under utgiftsökning-en för hela prognosperioden.

UTSIKTERFÖRDEOFFENTLIGAFINANSERNA2009Med stöd av den information som är tillgäng-lig fram till hösten förutspår kommissionen i prognosen för 2009 att det genomsnittliga un-derskottet i euroområdet kommer att försämras ytterligare och öka till 1,8 % av BNP. Denna förutspådda försämring beror framför allt på mindre gynnsamma makroekonomiska förut-sättningar, medan det konjunkturrensade faktiska budgetsaldot väntas förbättras något. Med un-dantag för Grekland, Malta och Slovakien förutspås samtliga länder i euroområdet få försämrade budgetställningar. I Irland och Frankrike beräknas underskottet i de offentliga finanserna ligga kvar över referensvärdet på 3 % av BNP. Riskerna i prognosen för budgetsaldot är tydligt ned-åtriktade, vilket beror på de osäkra makroekonomiska utsikterna, den finanspolitiska effekten av finanskrisen samt planerna på finanspolitiska stimulansåtgärder. Enligt de nyligen offentliggjorda makroekonomiska indikatorerna och de senaste bedömningarna av Eurosystemets experter (se avsnitt 6) har vissa av dessa risker förverkligats, vilket tyder på att utsikterna för de offentliga finanserna 2009 är betydligt sämre än vad som förutspåddes i kommissionens höstprognos 2008.

Den kraftiga makroekonomiska försämringen har lett till att det har ställts krav på att de europeis-ka regeringarna ska genomföra samordnade finanspolitiska åtgärder för att stimulera den aggrege-rade efterfrågan. Den 26 november lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till finanspoli-tiskt paket på 200 miljarder euro (1,5 % av EU:s BNP), varav 170 miljarder (eller 1,2 % av BNP) kommer från nationella åtgärder och 30 miljarder euro från EU:s och EIB:s budgetar. I paketet föreslås en blandning av inkomst- och utgiftsåtgärder som medlemsstaterna kan anta beroende på behoven i den inhemska ekonomin och utgångsläget för deras offentliga finanser. De föreslagna åtgärderna omfattar följande: i) en tillfällig ökning av offentliga utgifter (t.ex. transfereringar till hushåll, arbetslöshetsunderstöd och offentliga investeringar), ii) garantier och lånesubventio-ner till kreditbegränsade företag, iii) välutformade finansiella stimulansåtgärder för företag som är verksamma inom vissa sektorer (t.ex. för att främja energieffektivitet och anpassningen till

Diagram54Offentligasektornsfinanserochprognoserpåkvartalsbasis,euroområdet

(procentuell ökningstakt på årsbasis som 4-kvartals glidande summor)

Källor: ECB:s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter, Europeiska kommissionens vårprognos 2008.Anm. I diagrammet visas utvecklingen för totala intäkter och totala utgifter som 4-kvartals glidande summor för perioden från 1 kv 2006 till 2 kv 2008 samt prognoser för 2008 och 2009 baserat på 2008 års höstprognos från Europeiska kommissionen. För Italiens del uppgick de särskilda faktorer som avräknats från de totala utgifterna under andra halvåret 2006 till 0,3 procent av euroområdets årliga BNP, och gällde en dom från EG-domstolen om övertagande av en järnvägsrelaterad skuld som ursprungli-gen inte hade bokförts som en kapitalöverföring.


1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

Intäkter, totalt (kvartalsuppgifter)Utgifter, totalt (kvartalsuppgifter)Utgifter, totalt (kvartalsuppgifter, exkl. särskilda faktorer i Italien)Intäkter, totalt (årliga EU-prognoser)Utgifter, totalt (kvartalsuppgifter)

2006 2007 2008 2009

83ECB


DENEKONOmISKAOChmONETäRAUTVECKLINGEN

De offentliga finansernasutveckling

klimatförändringarna), iv) lägre skatt på arbetsinkomster och lägre arbetsgivaravgift, och v) en tillfällig sänkning av normalskattesatsen för mervärdesskatten. I slutet av december 2008 ska de medlemsstater som antar kontracykliska budgetåtgärder lämna in ett uppdaterat stabilitets- eller konvergensprogram. När det gäller EU:s bidrag planeras detta att finansieras från EU:s budget för åren 2007–2013.

FINANSpOLITISKAÖVERVäGANDENUnder de nuvarande förutsättningarna, som präglas av stor osäkerhet kring den makroekonomiska effekten av finanskrisen, bör finanspolitiken utformas enligt ett antal grundläggande principer och överväganden. Först och främst måste det finnas fortsatt förtroende för att de offentliga fi-nanserna är sunda, inte minst när förtroendet för banksektorn är lågt. En förutsättning för detta är att allmänhetens förtroende upprätthålls för en hållbar finanspolitik samt för integriteten i EU: s regelbaserade finanspolitiska ramverk. Det är avgörande att samtliga berörda parter följer sitt åta-gande om en fullständig tillämpning av bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten, som ger den flexibilitet som krävs.

För det andra måste de kraftfulla automatiska finanspolitiska stabilisatorerna i euroområdet vägas in. Dessa stabilisatorer är verkligen omfattande i euroområdet och bör därför vara det främsta fi-nanspolitiska stödet för en försvagad ekonomi. Regeringarna har också redan anslagit stora belopp för att stödja banksystemet och inriktar sig därmed på det som är roten till de aktuella problemen. Merparten av åtagandena beaktas inte när underskottet eller skulden beräknas, men kommer att ge direkt effekt på bådadera om och när de utnyttjas. Om det finns manöverutrymme skulle för det tredje ytterligare budgetåtgärder kunna vara ytterst effektiva, om de är lägliga, riktade och tillfäl-liga. Särskilt användbara är åtgärder som samtidigt stöder sunda förutsättningar för en återhämt-ning och potentiell tillväxt, ökar kvaliteten på de offentliga finanserna och främjar strukturerade reformer (se ruta 8). Länderna bör fortsätta med lämpliga reformer för att utnyttja fördelarna med en ökande internationell handel och marknadsintegration fullt ut, i enlighet med principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens.


6 MAKROEKONOMISKAFRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖREUROOMRÅDETAVEUROSYSTEMETSEXPERTER

Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga per den 20 november 2008.1 Genomsnittlig real BNP-tillväxt mätt på årsbasis beräknas bli mellan 0,8 % och 1,2 % 2008, mellan -1,0 % och 0,0 % 2009 och mellan 0,5 % och 1,5 % 2010. Den genomsnittliga årliga ökningstakten i HIKP väntas ligga mellan 3,2 % och 3,4 % 2008, mellan 1,1 % och 1,7 % 2009 och mellan 1,5 % och 2,1 % 2010.

Ruta9

TEKNISKAANTAGANDENOMRÄNTOR,VÄXELKURSER,RÅVARUPRISEROCHFINANSPOLITIK

De tekniska antagandena om räntor samt antagandena om både energipriser och icke energi-relaterade råvarupriser baseras på marknadsförväntningar med stoppdatum den 14 november 2008.1 Antagandet om korta räntor är av rent teknisk art. Dessa räntor mäts av tremånaders Euribor som härleds från terminsräntor. Beräkningsmetoden innebär en total genomsnittsnivå på de korta räntorna på 4,7 % under 2008 och dessa faller till 2,8 % under 2009 för att öka till 3,2 % 2010. Marknadens förväntningar för avkastningen på de nominella tioåriga statsobliga-tionerna i euroområdet tyder på en liten ökning, från ett genomsnitt på 4,4 % under 2008 till 4,5 % under 2009 och 4,7 % 2010.2 Grundscenariot innehåller också antagandet att bankernas utlåningsmarginaler ökar från den nuvarande nivån, vilket speglar det ökade riskmedvetandet på finansmarknaderna. Vad gäller råvaror visade terminsmarknaderna, under den tvåveckors-period som slutade på stoppdatumet, årliga genomsnitt för oljepriserna på 99,9 USD per fat 2008, 67,3 USD 2009 och 76,6 USD 2010. Internationella livsmedelspriser i USD väntas öka kraftigt med 28,9 % 2008 och minska med 9,7 % 2009 för att därefter åter stiga med 4,9 % 2010. Priserna på andra råvaror än energi och livsmedel i USD väntas öka med 3,5 % 2008, minska kraftigt med 22,9 % 2009 och sedan öka med 5,4 % 2010.

Ett tekniskt antagande görs också om att bilaterala växelkurser kommer att vara oförändrade under bedömningsperioden på de nivåer som rådde under tvåveckorsperioden fram till stopp-datumet. Detta implicerar en växelkurs på 1,27 mellan euron och US-dollarn och en effektiv växelkurs för euron som är i genomsnitt 4,1 % högre 2008 än genomsnittet för 2007, och 5,5 % lägre 2009 än genomsnittet för 2008.

Antagandena om finanspolitiken grundar sig på nationella budgetplaner i de enskilda eurolän-derna som var tillgängliga den 20 november 2008. De inkluderar alla politiska åtgärder som redan har godkänts av nationella parlament eller som specificerats i detalj av regeringarna och som sannolikt kommer att gå igenom lagberedningsprocessen.

1 Eurosystemets makroekonomiska framtidsbedömningar görs gemensamt av experter från ECB och de nationella centralbankerna i euro-området. Sådana bedömningar görs två gånger om året och utgör underlag för ECB-rådets bedömning av den ekonomiska utvecklingen och hoten mot prisstabiliteten. Mer information om de förfaranden och den teknik som använts ges i ”A Guide to Eurosystem staff macroeconomic projection exercises”, ECB, juni 2001, och finns på ECB:s webbplats. För att uttrycka den osäkerhet som omger bedöm-ningarna används intervall vid presentationen av resultaten för varje variabel. Varje variabels och varje periods intervaller motsvarar en modellbaserad 75-procentig sannolikhetsintervall. Metoden som används beskrivs i ”New procedure for constructing ECB staff projec-tion ranges”, ECB, september 2008, den finns också på ECB:s webbplats. Mot bakgrund av de rådande exceptionella ekonomiska och finansiella omständigheterna är osäkerheterna som omger bedömningarna i nuläget större än vanligt.

1 Antaganden om olje- och livsmedelspriser baseras på terminspriser t.o.m. slutet av 2010. För andra råvaror antas priserna följa ter-minspriserna till slutet av 2009 och därefter utvecklas i linje med den globala ekonomiska aktiviteten.

2 Se ruta 4 i avsnitt 2 i månadsrapporten från december 2008.

85ECB


DENEKONOMISKAOCHMONETÄRAUTVECKLINGEN

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av

eurosystemets experter

OMVÄRLDEN

Utsikterna för världsekonomin har försvagats kraftigt i och med den ekonomiska lågkonjunkturen som nu drabbar alla utvecklade ekonomier. Ökade finansiella spänningar, den pågående korrige-ringen på bostadsmarknaderna och följdeffekter från problemen i USA på andra ekonomier har haft fortsatt negativ effekt på den globala tillväxten. Inom kort förväntas den globala lågkon-junkturen drivas främst av dämpade tillväxtutsikter i USA och andra utvecklade ekonomier men aktiviteten i tillväxtmarknaderna förväntas också sakta av i och med att dessa ekonomier påverkas av svagare efterfrågan och negativa följdeffekter.

Den ekonomiska tillväxten utanför euroområdet förväntas bli svag fram till början av 2009 och därefter återhämta sig långsamt, dra nytta av effekterna av en ackommoderande makroekonomisk politik, avtagande finansiella spänningar och sjunkande råvarupriser. Med anledning av mycket svag global handelsdynamik beräknas efterfrågan utanför euroområdet vara dämpad innan den långsamt ökar. De största bidragen till utländsk efterfrågan från euroområdet härrör från utveck-lingsekonomier och oljeproducerande länder medan bidragen från utvecklade ekonomier förväntas bli mer dämpad.

Sammantaget beräknas den årliga tillväxttakten i real global BNP utanför euroområdet bli i ge-nomsnitt 3,9 % 2008, 2,4 % 2009 och 3,6 % 2010 medan tillväxten i euroområdets exportmarkna-der väntas bli 4,7 % 2008, 2,5 % 2009 och 5,0 % 2010.

BEDÖMNINGARNAFÖRREALBNP-TILLVÄXT

Euroområdet står inför en utdragen period av svag global konjunktur och stramare finansie-ringsvillkor som förväntas leda till negativ BNP-tillväxt på kvartalsbasis fram till halvårsskiftet 2009. Den mycket måttliga återhämtning som väntas ske därefter beräknas återspegla gradvis förbättrade externa förhållanden. Särskilt pristrycket från råvaror förväntas dämpas avsevärt parallellt med att de korta räntorna förväntas bli lägre och de negativa följdeffekterna i euro-området torde gradvis tona bort. Följaktligen beräknas den genomsnittliga reala BNP-tillväxten mätt på årsbasis hamna mellan 0,8 % och 1,2 % 2008, mellan -1,0 % och 0,0 % 2009 och mellan 0,5 % och 1,5 % 2010. Detta mönster av svag tillväxt i euroområdet återspeglar både en dämpad världskonjunktur och mycket svag inhemsk efterfrågan.

1) Bedömningar för real BNP och dess komponenter avser kalenderjusterade uppgifter. Bedömningarna för export och import inbegriper handel inom euroområdet.2) Slovakien ingår som del i euroområdets framtidsbedömningar fr.o.m. 2009. De årliga procentuella förändringarna för 2009 baseras på euroområdets sammansättning i vilken Slovakien ingår redan 2008.

(årlig genomsnittlig förändring i procent)1),2)

Tabell10Makroekonomiskabedömningarföreuroområdet

2007 2008 2009 2010

HIKP 2,1 3,2-3,4 1,1-1,7 1,5-2,1

Real BNP 2,6 0,8-1,2 -1,0-0,0 0,5-1,5

Privat konsumtion 1,6 0,1-0,5 -0,3-0,7 0,6-1,8

Offentlig konsumtion 2,3 1,9-2,3 1,3-1,9 1,3-1,9

Fasta bruttoinvesteringar 4,2 0,2-1,2 -6,0--3,0 -2,4-1,0

Export (varor och tjänster) 5,9 2,4-3,4 -1,4-1,0 2,3-4,9

Import (varor och tjänster) 5,4 2,0-3,0 -1,9-1,1 1,4-5,2


Framför allt beräknas euroområdets export inom kort återspegla den globala konjunkturnedgången och även påverkas av eftersläpningseffekterna från tidigare förluster i priskonkurrenskraft. Ex-porten väntas återhämta sig under loppet av 2009 tack vare både högre utländsk efterfrågan och förbättrad priskonkurrenskraft, främst beroende på eurons depreciering den senaste tiden.

Bland de inhemska komponenterna i BNP, väntas totala investeringar påverkas kraftigt av tuf-fare finansieringsvillkor och svag global konjunktur under hela bedömningsperioden. Privata in-vesteringar (exklusive bostäder) torde dämpas av minskande vinstmarginaler medan privata bo-stadsinvesteringar också återspeglar pågående korrigeringar på bostadsmarknaden i vissa länder i euroområdet. De offentliga investeringarna beräknas återhämta sig 2009 efter att ha avtagit under nästan hela 2008 och således ge stöd åt investeringarna totalt. Sammantaget beräknas den genom-snittliga årliga ökningen av de totala fasta investeringarna bli mellan 0,2 % och 1,2 % 2008, mel-lan -6,0 % och -3,0 % 2009 och mellan -2,4 % och 1,0 % 2010.

Tillväxten av den privata konsumtionen väntas också vara dämpad under den närmaste tiden. Detta mönster återspeglar i stort utvecklingen i real disponibel inkomst, som i sin tur förväntas påverkas av fallande sysselsättning. Den beräknat dämpade konsumtionsökningen återspeglar också ökat försiktighetssparande under perioden 2008-2009 mot bakgrund av hög ekonomisk osäkerhet, ökad arbetslöshet och sjunkande aktie- och huspriser. Offentlig konsumtion förväntas öka i oavbruten takt under bedömningsperioden.

I linje med den inhemska efterfrågan och exporten väntas euroområdets importökning minska både 2008 och 2009. Med tanke på att importen förväntas öka mindre än exporten beräknas nettohan-deln bidra positivt till BNP-tillväxten under hela bedömningsperioden.

Till följd av den förväntade svaga ekonomiska aktiviteten beräknas sysselsättningen minska under hela bedömningsperioden. Under 2009 förväntas efterfrågan på arbetskraft också bli dämpad i och med reallöneökningar, som återspeglar förnyade avtal. Dessutom tyder planer på bostadsinveste-ringar på att bygg- och anläggningssektorn kommer att bidra negativt till sysselsättningstillväxten. Under perioden 2009-10 väntas arbetskraften växa i en takt som är betydligt lägre än vad som uppmätts sedan 2002. Detta beror främst på den s.k. discouraged-worker effekten i och med kon-junkturnedgången men även på en minskad tillväxt av den arbetsföra befolkningen. Som en åter-spegling av sysselsättningsutsikterna och antagandena om arbetskraften förväntas arbetslösheten öka signifikant under hela bedömningsperioden.

PRIS-OCHKOSTNADSUTSIKTERHIKP-inf lationen på årsbasis nådde en högsta nivå på 4,0 % i juli 2008. Efter nedgången i rå-varupriser och som resultat av de försämrade konjunkturutsikterna väntas den genomsnittliga årliga HIKP-inf lationen minska kraftigt från mellan 3,2 % och 3,4 % 2008 till mellan 1,1 % och 1,7 % 2009 innan den åter ökar till mellan 1,5 % och 2,1 % 2010. Inf lationen förväntas uppvisa en U-kurva, främst beroende på effekterna av tidigare råvaruprisökningar (se ruta 6 i avsnitt 3 i månadsrapporten för december 2008). HIKP-inf lationen undantaget energi väntas följa en min-dre volatil nedåtriktad utveckling under bedömningsperioden.

Närmare bestämt väntas det externa pristrycket minska fram till slutet av 2009. Detta återspeglar främst tidigare utveckling och framtida förmodade utveckling av råvarupriserna. Därefter för-väntas moteffekterna av den senaste tidens eurodepreciering på importpriserna slå igenom vilket torde leda till något högre importprisökningar 2010.

87ECB


DENEKONOMISKAOCHMONETÄRAUTVECKLINGEN

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av

eurosystemets experter

Ruta10

PROGNOSERAVANDRAINSTITUTIONER

Ett antal prognoser för euroområdet offentliggörs av både internationella organisationer och den privata sektorn. Dessa prognoser är dock inte helt jämförbara med varandra eller med de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter eftersom de avslutades vid olika tidpunkter. Dessutom använder de olika (delvis ospecificerade) metoder för att be-räkna antaganden om skattepolitiska, finansiella och externa variabler, inklusive priserna på olja och andra råvaror. Slutligen är det skillnader mellan metoderna för beräkning av kalender-justeringar för de olika prognoserna (se tabellen nedan).

I tillgängliga prognoser från andra institutioner ligger real BNP-tillväxt för euroområdet på mellan 1,0 % och 1,2 % 2008, mellan -0,6 % och 0,3 % 2009 och mellan 0,9 % och 1,6 %

Vad gäller det inhemska pristrycket beräknas tillväxtökning i ersättningen per anställd ha ökat markant 2008. Denna ökning återspeglar väsentligt högre kollektivavtal i både den privata och den offentliga sektorn. Mot bakgrund av den svaga arbetsmarknaden och ökad internationell kon-kurrens väntas ökningstakten för ersättning per anställd öka något mindre kraftigt under perio-den 2009-10. Som resultat av stigande löner och, i mindre utsträckning produktivitetsminskning, beräknas ökningen av enhetsarbetskostnaderna öka markant 2008 för att därefter minska 2009 och 2010 i och med att lönerna visar en lägre ökningstakt och produktiviteten tar fart. Efter år av tydliga ökningar beräknas vinstmarginalerna minska både 2008 och 2009, vilket torde absorbera en del av inf lationstrycket från högre enhetsarbetskostnader och importprisökningar när konkur-rensen ökar och den ekonomiska aktiviteten försvagas. När den ekonomiska aktiviteten åter tar fart och BNP gradvis ökar beräknas vinstmarginalerna åter stiga 2010.

JÄMFÖRELSERMEDBEDÖMNINGARNAFRÅNSEPTEMBER2008När det gäller real BNP-tillväxt har intervallen skrivits ned kraftigt både för 2008 och 2009 jäm-fört med de siffror som publicerades i månadsrapporten för september 2008. Nedskrivningarna för 2009 är särskilt kraftiga. Dessa justeringar speglar både svagare ekonomiska utsikter på kort sikt och framtida inhemska och externa effekter av den pågående finansiella oron under bedöm-ningsperioden.

Vad gäller HIKP-inf lationen beräknas intervallen nu ligga under vad som antogs i bedömning-arna från september 2008, både för 2008 men framför allt för 2009. Dessa revideringar beror främst på kraftiga nedrevideringar av de förväntade energi- och livsmedelspriserna men åter-speglar även effekterna av lägre aktivitet avseende både pris- och lönesättning.

2007 2008 2009

Real BNP – september 2008 2,6 1,1-1,7 0,6-1,8

Real BNP – december 2008 2,6 0,8-1,2 -1,0-0,0

HIKP – september 2008 2,1 3,4-3,6 2,3-2,9

HIKP – december 2008 2,1 3,2-3,4 1,1-1,7

(genomsnittlig årlig förändring i procent)

Tabell11Jämförelsemedframtidsbedömningarnafrånseptember2008


JämförelsemellanprognoserfördenrealaBNP-tillväxtenochHIKP-inflationenieuroområdet

Datum för offentliggörande

BNP-tillväxt HIKP-inflation

2008 2009 2010 2008 2009 2010

IMF November 2008 1,2 -0,5 ej tillgänglig 3,5 1,9 ej tillgänglig

Europeiska kommissionen Oktober 2008 1,2 0,1 0,9 3,5 2,2 2,1

Survey of Professional Forecasters Oktober 2008 1,2 0,3 1,4 3,4 2,2 2,0

Consensus Economics Forecasts November 2008 1,0 -0,2 1,6 3,4 1,8 2,0

OECD November 2008 1,0 -0,6 1,2 3,4 1,4 1,3

Eurosystemets framtidsbedömningar December 2008 0,8-1,2 -1,0-0,0 0,5-1,5 3,2-3,4 1,1-1,7 1,5-2,1

(genomsnittlig årlig ändring i procent)

Källor: Europeiska kommissionens ekonomiska höstprognos 2008; IMF World Economic Outlook update, november 2008, för BNP och World Economic Outlook, oktober 2008, för HIKP; OECD Economic Outlook nr 84, november 2008, förhandsutgåva; Consensus Economics Forecasts; samt the ECB’s Survey of Professional Forecasters. Anm. Både framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter och prognoserna från OECD avser tillväxtsiffror på årsbasis som är kalenderjusterade medan Europeiska kommissionen och IMF rapporterar tillväxtsiffror på årsbasis som inte är kalenderjusterade. Andra prognoser anger inte om deras uppgifter är kalenderjusterade eller ej.

2010. De flesta tillväxtprognoser stämmer alltså i stort sett överens med intervallen för Euro-systemets framtidsbedömningar.

Vad gäller inflationen förutspår tillgängliga prognoser en genomsnittlig årlig HIKP-inflation på mellan 3,4 % och 3,5 % 2008, mellan 1,4 % och 2,2 % 2009 och mellan 1,3 % och 2,1 % 2010. Ett antal prognoser ligger utanför intervallet för Eurosystemets framtidsbedömningar 2009. Sannolikt beror detta på att de färdigställdes när oljepriserna var högre och att de därför bygger på antaganden om högre råvarupriser.

89ECB


den ekonomiska och monetära utvecklingen

Utvecklingen av växelkurser och

betalningsbalansen

7 utvecklingen av väXelkurser och BetalningsBalansen

7.1 väXelkurser

Förhållandena på valutamarknaderna har förändrats ganska kraftigt under de senaste tre månaderna på grund av den starka volatiliteten. Eurons effektiva växelkurs stärktes (i effektiva termer) under första halv-året, men började försvagas kraftigt från augusti och framåt låg den 3 december 14,3 % lägre än i början av 2008.

eurons effektiva väXelkursFörhållandena på valutamarknaderna har förändrats ganska kraftigt under de senaste tre månaderna, på grund av den starka volatiliteten till följd av den pågående turbulensen på finansmarknaderna. Efter att ha stärkts i effektiva termer under första halvåret började euron försvagas i augusti. Press-sen nedåt intensifierades i oktober, vilket till stor del speglade omvärderingen av den ekonomiska

situationen i euroområdet jämfört med andra ekonomiska områden. Eurons försvagning var också förenad med ökade förväntningar på att växelkursvolatiliteten skulle nå en toppnotering till följd av den ökade globala riskaversionen. I november upplevde däremot euron en måttlig uppgång mot de flesta större valutor och i syn-nerhet mot det brittiska pundet, den schweiziska francen och valutorna i några av de nyare EU-medlemsstaterna, även om detta kvittades av en försvagning mot den japanska yenen.

Den 3 december 2008 var den nominella effek-tiva växelkursen – mätt mot valutorna i 22 av euroområdets viktiga handelspartner – 5,3 %

diagram 55 eurons effektiva växelkurs och dess sammansättning 1)

(dagliga uppgifter)

Källa: ECB.1) En uppgång i index motsvarar en appreciering av euron gen-temot de viktigaste handelspartnerna i euroområdet och i övriga EU.2) På grund av utrymmesskäl visas bidrag till förändringar i EER-22 endast mot valutorna i euroområdets sex viktigaste handelspartner. Kategorin ”OMS” avser det aggregerade bidra-get från valutorna för de medlemsländer som inte ingår i euro-området (utom GBP och SEK). Kategorin ”Övriga” avser det aggregerade bidraget från de återstående sex handelspartner i euroområdet i EER-22-indexet. Förändringar beräknas utifrån motsvarande totala handelvikter i EER-22-indexet.


8084889296100104108112116120

8084889296100104108112116120

20082000 2002 2004 2006


-5,5-5,0-4,5-4,0-3,5-3,0-2,5-2,0-1,5-1,0-0,50,00,51,01,5

-5,5-5,0-4,5-4,0-3,5-3,0-2,5-2,0-1,5-1,0-0,50,00,51,01,5

EER-22USDGBP

JPY CHFCNY SEK

OMSÖvriga

Bidrag till förändringar i eurons effektiva växelkurs 2)

Från 29 augusti till 3 december 2008 (procentenheter)

Index: 1 kv 1999 = 100

diagram 56 eurons nominella och reala effektiva växelkurser 1)

(uppgifter per månad/kvartal; index: 1 kv 1999 = 100)

Källa: ECB.1) En uppgång i EER-22-indexet betyder appreciering av euron. De senaste månadsuppgifterna avser november 2008. När det gäller reala EER-22, deflaterad med enhetsarbetskostnader för tillverkningsindustrin, avser den senaste uppgiften andra kvarta-let 2008 och den grundar sig delvis på uppskattningar.


90

95

100

105

110

115

120

90

95

100

105

110

115

120

NominellDeflaterad med KPIDeflaterad med PPIDeflaterad med ULCM

2003 2004 2005 2006 2007 2008


lägre än i slutet av augusti och 0,4 % lägre än genomsnittet 2007. Denna försvagning berodde på en bred och förhållandevis kraftig försvagning i nominella bilaterala termer kontra US-dollarn, den japanska yenen, den kinesiska renminbin, Hongkongdollarn och den schweiziska francen. Dessa rörelser kvittades delvis av att euron stärktes mot det brittiska pundet, den koreanska wonen, den svenska kronan och valutorna i några av de nyare EU-medlemsstaterna (se diagram 55).

När det gäller indikatorerna för euroområdets internationella konkurrenskraft i pris- och kost-nadshänseende, låg eurons reala effektiva väx-elkurs i november 2008 i genomsnitt omkring 3 % under nivån för 2007, baserat på utveck-lingen för både konsument- och producentpri-ser (se diagram 56).

us-dollarn/euronEfter en appreciering i början av året och en toppnotering mot US-dollarn i april och juli 2008 började euron försvagas ganska plöts-ligt i början av augusti. Apprecieringen kun-de kopplas till marknadens förväntningar på ökade ränteskillnader till förmån för tillgångar i euroområdet, medan den påföljande föränd-ringen i växelkursen för US-dollarn/euron till stor del var ett resultat av en omvärdering av de relativa ekonomiska utsikterna för USA och euroområdet.

Med undantag för en tillfällig appreciering av euron under andra hälften av september har euron försvagats kraftigt under de senaste tre månaderna och nådde i oktober sin lägsta nivå på mer än två år. Samtidigt nådde den förväntade volatiliteten historiska höjder. Den anmärkningsvärda försvagningen av euron i oktober kan delvis tillskrivas högre innehav av US-dollar i finanscentrum utanför USA och hemtagning av medel till USA på grund av den minskade skuldsättningen. Tekniska faktorer på valutamarknaderna kan också ha fungerat som ett stöd för US-dollarn. I november upp-hörde försvagningen av euron och valutan bör-jade stabiliseras på bred form. Detta speglade en försämring i marknadens förväntningar när det gäller ekonomisk tillväxt i både USA och euroområdet. Den 3 december 2008 handlades euron till 1,26 US-dollar, vilket var 14,3 % lägre än i slutet av augusti och 7,9 % lägre än genomsnittet 2007 (se diagram 57).

diagram 57 växelkursutveckling

(dagliga uppgifter)

Källa: ECB.Anm. Det skuggade området gäller perioden 29 augusti 2008 till 3 december 2008.

MB0812_EN_Sec7_Chart57a

1,241,281,321,361,401,441,481,521,561,60

1,241,281,321,361,401,441,481,521,561,60

USD/EUR

2007 2008

MB0802_EN_Sec7_Chart57b

122

130

138

146

154

162

170

92

96

100

104

108

112

116

120

JPY/EUR (vänster skala)JPY/USD (höger skala)

1142007 2008

MB0812_EN_SEC7_Chart57(c)

0,68

0,71

0,74

0,77

0,80

0,83

0,86

0,89

0,47

0,50

0,53

0,56

0,59

0,62

0,65

0,68

GBP/EUR (vänster skala)GBP/USD (höger skala)

2007 2008

91ECB




betalningsbalansen

JaPanska Yenen/euronEuron har också försvagats kraftigt mot den japanska yenen de senaste tre månaderna, efter att gradvis ha förstärkts under första halvåret. Generellt har växelkursen mellan JPY/EUR fluktuerat ovanligt kraftigt, mellan 116 och 170 japanska yen. Den kraftiga försvagningen av euron under de tre senaste månaderna kan främst tillskrivas en ökning i den implicita växelkursvolatiliteten – vilket syns i indikatorer baserade på optionspriser – till historiska nivåer. Detta fungerade som ett stöd för den japanska yenen eftersom det minskade intresset för att använda valutan som ett sätt att finansiera carryhandel, dvs. handel där handlare lånar upp en lågräntevaluta (t.ex. den japan-ska yenen) och investerar i högavkastande valutor. Dessutom tycks omvärderingen av de relativa utsikterna till ekonomisk tillväxt i olika ekonomiska områden påverka växelkursen mellan den ja-panska yenen och euron. Sammantaget har euron försvagats mer mot den japanska valutan än mot US-dollarn. Den 27 oktober gjorde finansministrarna i G7-länderna och centralbankscheferna ett uttalande där man uttryckte sin oro över den senare tidens överdrivna volatilitet i yenkursen och de möjliga negativa effekterna på den ekonomiska och finansiella stabiliteten. I november fortsatte euron ned, men något långsammare än i oktober, och låg den 3 december på 117,39 japanska yen, vilket var 26,7 % lägre än i augusti (se diagram 57).

eu-medlemsstaternas valutorUnder de senaste tre månaderna har de flesta valutor som deltar i ERM2 förblivit stabila och fort-satt att handlas till eller nära sina respektive centralkurser (se diagram 58). Undantaget var den slovakiska kronan, som efter en omvärdering av centralkursen inom ERM2 som trädde i kraft den

diagram 58 växelkursutveckling inom erm2

(dagliga uppgifter; avvikelser från centralkursen i procentenheter)

Källa: ECB.Anm. En positiv (negativ) avvikelse från centralkursen betyder att valutan befinner sig på den undre (övre) delen av bandet. För den danska kronan är fluktuationsbandet ±2,25 %, för alla övriga valutor gäller det normala fluktuationsbandet på ±15 %. 1) Den vertikala linjen motsvarar den 29 maj 2008 när centralkursen för den slovakiska korunan revalverades från 35,4424 till 30,1260 SKK/EUR.


-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6

9

12

15

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6

9

12

15

EEK/EURDKK/EURSKK/EUR

4 kv 4 kv3 kv2 kv1 kv2007 2008


-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6

9

12

15

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

6

9

12

15

LTL/EURLVL/EUR

4 kv 4 kv3 kv2 kv1 kv2007 2008


29 maj 2008, konstant handlats på en nivå något under sin nya centralkurs på 30,1260 mot euron. Den 3 december var siffran 0,3 % under kursen. Lettiska lats, som under årets början handlades i den övre delen av fluktuationsbandet, har nu försvagats något och låg den 3 december 0,9 % under sin centralkurs.

I förhållande till valutorna i andra medlemsstater i EU som inte deltar i ERM2 förstärktes euron, som varit förhållandevis stabil under andra och tredje kvartalet mot det brittiska pundet, ganska kraftigt i november. Efter att Bank of Englands penningpolitiska kommitté beslutat att sänka styr-räntan med 150 punkter till 3,0 % den 6 november nådde euron sin högsta nivå sedan den infördes. Mellan slutet av augusti och den 3 december 2008 stärktes euron med 6,2 % mot det brittiska pun-det. Samma period stärktes euron med 14,9 % mot den polska zlotyn och med 10,4 % mot den ung-erska forinten, på grund av att marknaderna fortsatte att vara oroliga för den ungerska ekonomins externa sårbarhet till följd av den pågående turbulensen på finansmarknaderna och sänkningen av några av landets kreditbetyg. Dessutom stärktes euron med 10,8 % mot den svenska kronan och med 8,7 % mot den rumänska leun.

andra valutorEuron försvagades plötsligt mot den schweiziska francen i oktober, vilket också kan ha hört ihop med en ökning av den förväntade växelkursvolatiliteten och avvecklingen av carryhandeln. Dess-utom har den schweiziska valutan också fungerat som en tillflyktsvaluta under den pågående finansiella turbulensen. Detta ledde till att euron mellan slutet av augusti och den 3 december försvagades med 5,1 % mot den schweiziska francen. Under den här perioden försvagades euron också med cirka 15 % mot Hongkongdollarn och med cirka 14 % mot den kinesiska renminbin, vilka är kopplade till US-dollarn, och med 7 % mot Singaporedollarn. Euron förstärktes vidare med cirka 15 % mot den koreanska wonen och den australiska dollarn, med cirka 12 % mot den norska kronan och med cirka 2 % mot den kanadensiska dollarn.

7.2 BetalningsBalans

Bytesbalansen mätt kumulativt över tolv månader till och med september 2008 uppvisade ett underskott på 35,8 miljarder euro (0,3 % av BNP), jämfört med ett överskott på 48,7 miljarder euro året före. Detta åter-speglade till stor del en minskning av varuöverskottet som främst beror på pris- och inte volymeffekter. Både export- och importvolymerna minskade på grund av den globala ekonomiska avmattningen, medan import-priserna steg kraftigt tack vare högre råvarupriser. I den finansiella balansen visade de kombinerade direkt- och portföljinvesteringarna ackumulerade nettoutflöden på 107 miljarder euro under tolvmånadersperioden fram till september 2008, jämfört med nettoinflöden på 166 miljarder euro ett år tidigare. Denna förändring berodde till stor del på lägre nettoinköp 2008 av aktier i euroområdet av investerare som inte har sin hemvist där, samt den kraftiga försäljningen av aktier i euroområdet i september 2008 av investerare som inte har sin hemvist där, på grund av den finansiella oron.

handels- och BYtesBalansenUnderskottet i bytesbalansen mätt kumulativt under tolv månader, som uppgick till 35,8 miljarder euro (kalenderkorrigerat och säsongrensat) i september 2008, vilket motsvarande 0,3 % av BNP, har ökat under de senaste fyra månaderna. Detta fortsatte den negativa trenden i bytesbalansen, som inleddes i oktober 2007 när överskottet i bytesbalansen nådde sin toppnotering på 48,9 mil-jarder euro. Denna utveckling kan tillskrivas den snabba minskningen av varuöverskottet (se dia-gram 59).

93ECB




betalningsbalansen

Minskningen i varuöverskottet (med 56,8 mil-jarder euro under de tolv månaderna till och med september 2008 jämfört med samma pe-riod året före) berodde främst på en kombina-tion av svagare export och en robust tillväxt i importvärdena. Under det senaste året har export- och importvolymerna minskat kraftigt beroende på svagare utländsk och inhemsk ef-terfrågan, samtidigt som importpriserna stigit kraftigt tack vare högre råvarupriser.

Mot bakgrund av svagare utländsk efterfrågan har tillväxten i värdet av varuexporter sjunkit till 0,8 % respektive 0,9 % för andra respektive tredje kvartalet 2008 från exceptionella 4,6 % under första kvartalet (se tabell 12). Avmatt-ningen av tillväxttakten för varuexporten kan främst förklaras av utvecklingen av den glo-bala efterfrågan. Efter en tillfällig återhämt-ning under första kvartalet 2008 försvagades i synnerhet exporterna från euroområdet till USA och andra OECD-länder, samt Kina och de EU-medlemsstater som gått med i EU sedan 2004, märkbart under andra och tredje kvarta-let eftersom efterfrågan från dessa länder stan-nade av. Samtidigt förblev tillväxten i export till OPEC-länderna förhållandevis stabil. Sam-mantaget var den sammanlagda minskningen i exportvolymer under sommaren 2008 något mindre än ökningen i exportpriser, och utjämnade i stort sett varandra i effekt på exportvärdet.

Trots att oljepriserna föll under sommaren låg oljepriserna stabilt på över 70 euro under septem-ber 2008. Höga oljepriser och priser på råvaror utanför energisektorn stod för den starka tillväxten i importvärdet. Mätt kumulativt över tolv månader uppgick underskottet i oljehandeln till 223 miljarder euro i augusti 2008 efter att ha fortsatt att öka sedan andra kvartalet 2002.

Uppdeningen av varuhandeln i volymer och priser, till och med augusti 2008, tyder på en stadig ökning av importpriserna sedan fjärde kvartalet 2007, medan importvolymerna sjunkit stadigt, i synnerhet när det gäller halvfabrikat. I ruta 11 visas de nya import- och exportprisindexen för industrin i euroområdet.

När det gäller andra poster i bytesbalansen mätt i kumulativa termer över tolv månader till och med september 2008 ökade överskottet i tjänster något, och steg till 54,2 miljarder euro från 50,1 miljarder euro ett år tidigare. Samtidigt försämrades inkomstbalansen från ett överskott på 15,5 miljarder euro till ett underskott på 7,8 miljarder euro, medan balansen för löpande transfere-ringar försämrades från 81,6 miljarder euro mätt över tolv månader till och med september 2007 till 90,1 miljarder euro.

diagram 59 euroområdets bytesbalans och handelsbalans för varor och tjänster

(miljarder euro; månadsuppgifter; säsongrensat)

Källa: ECB.


2008-100

-50

0

50

100

150

200

100

110

120

130

140

150

160

170

180

2005 2006 2007

Bytesbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala)Handelsbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala)Export av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala)Import av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala)


ruta 11

nYa PrisindeX i Producent- och imPortled för euroområdet

Eurostat publicerade nyligen nya prisindex i producent- och importled för euroområdet och dessa kommer hädanefter att ingå under punkten Statistik för euroområdet i månadsrapporten. Den här rutan introducerar nya data och deras statistiska bakgrund och undersöker den senaste utvecklingen i handelspriser i euroområdet.

Importpriserna är en viktig indikator på pristryck från utlandet. De kan påverka konsument-prisinflationen både direkt, via importerade konsumentvaror, och indirekt, via användning av importerade basvaror och halvfabrikat i produktionsprocesserna hos producenter i euroområ-det. Exportpriser är intressanta när det gäller att bedöma konkurrenskraften i euroområdets

(säsongrensat, om inget annat anges)

Källa: ECB.Anm. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.1) Siffrorna avser balanser (nettoflöden). Ett positivt (negativt) tecken visar ett nettoinflöde (-utflöde). Ej säsongrensat.

2008 aug

2008 sep

3-månaders glidande genomsnitt för kvartal som slutar i

12-månaders kumulativa siffror för år som slutar i

2007 dec

2008 mar

2008 jun

2008 sep

2007 sep

2008 sep

Miljarder euro

Bytesbalans -5,3 -10,6 -1,2 -2,2 -2,3 -6,3 48,7 -35,8 Varor -1,9 -5,6 2,0 2,0 1,2 -2,6 64,7 7,9 Export 137,1 131,6 126,5 132,3 133,3 134,6 1 492,5 1 580,2 Import 138,9 137,2 124,5 130,3 132,1 137,2 1 427,8 1 572,4 Tjänster 4,7 2,1 4,4 5,4 4,4 3,9 50,1 54,2 Export 43,0 42,4 41,8 42,0 41,9 42,1 474,9 503,3 Import 38,3 40,3 37,3 36,6 37,5 38,3 424,8 449,1 Faktorinkomster -1,3 -0,4 0,1 -0,9 -0,9 -0,8 15,5 -7,8 Löpande transfereringar -6,9 -6,6 -7,7 -8,7 -6,9 -6,8 -81,6 -90,1

Finansiell balans 1) -29,6 10,5 -24,4 -1,5 29,1 -8,3 72,4 -15,2 Kombinerade direkt- och portföljinvesteringar, netto -28,0 38,6 -16,1 -11,1 -4,9 -3,5 166,5 -106,8 Direktinvesteringar, netto -9,8 -18,5 8,3 -35,7 -16,4 -13,5 -175,2 -171,8 Portföljinvesteringar, netto -18,2 57,1 -24,4 24,6 11,4 10,0 341,6 65,0 Aktier -1,8 -59,6 -17,1 30,2 -17,2 -20,7 117,1 -74,6 Räntebärande värdepapper -16,5 116,7 -7,3 -5,5 28,6 30,7 224,6 139,6 Obligationer 17,7 40,5 5,8 13,0 25,3 19,3 255,4 190,4 Penningmarknadsinstrument -34,2 76,2 -13,1 -18,6 3,3 11,4 -30,8 -50,8

Procentuell förändring under föregående period

Varor och tjänster Export 2,2 -3,4 -0,9 3,6 0,5 0,9 10,7 5,9 Import 3,2 0,2 1,5 3,1 1,6 3,5 7,4 9,1Varor Export 1,5 -4,0 -1,5 4,6 0,8 0,9 11,0 5,9 Import 2,5 -1,2 1,4 4,6 1,4 3,9 6,7 10,1Tjänster Export 4,8 -1,4 0,9 0,4 -0,3 0,7 9,8 6,0 Import 5,8 5,4 1,9 -1,9 2,3 2,1 9,8 5,7

tabell 12 huvudkomponenterna i euroområdets betalningsbalansstatistik

95ECB




betalningsbalansen

ekonomi. Dessutom kan statistik över import- och exportpriser användas som indata till annan statistik, t.ex. för att konstruera pålitliga volymmått för handel över gränserna i nationalräken-skaperna.

Jämförelse med enhetsvärdeindex och statistisk bakgrund

De nya prisindexen ersätter enhetsvärdeindexen från den externa handelsstatistiken och ingår under punkten 7.5 i Statistik för euroområdet. Prisindex är mer relevanta för att följa upp prisutvecklingar än enhetsvärdeindex, eftersom de senare påverkas både av prisändringar och av ändringar i de handlade produkternas sammansättning och kvalitet.1 Exempel: om det från en period till nästa importeras fler dyra platt-tv-apparater och färre billiga traditionella tv-ap-parater skulle enhetsvärdeindex för tv-apparater indikera en prisökning, även om priserna på platt-tv-apparater och traditionella tv-apparater inte ändrats. Om kvaliteten på produkterna ökar (minskar) går enhetsvärdeindex upp (ned). Prisindex av Laspeyrestyp följer däremot principen om matchande modeller. Det betyder att en korg med varor fastställs under basperioden och samma korg prissätts på nytt varje påföljande period. Om produkternas egenskaper förändras försöker statistikerna kvantifiera kvalitetsändringen så att endast den rena prisändringen speg-las i index.

Efter en revision av rådets förordning rörande konjunkturstatistik från 20052 måste de natio-nella statistikinstituten i euroområdets medlemsländer sammanställa prisindex i producent- och importled, och då skilja mellan internationell handel inom och utanför euroområdet. Dessa data används därefter för att sammanställa index för hela euroområdet, rörande varor som handlas mellan aktörer i och utanför euroområdet. Dessa index omfattar priser på industrivaror, dvs. alla varor förutom jordbruks- och skogsprodukter, men inte tjänster. Indexet för producent-exportpriser för euroområdet fungerar som en ersättning för ett fullständigt exportprisindex. Det inkluderar export från producenter men inte export från grossister och återexport. Priserna som registreras i de nya prisindexen i producent- och importleden uttrycks i euro och tar därför hänsyn till växelkursrörelser. Indexen publiceras av Eurostat varje månad.

Importprisindexet finns tillgängligt cirka 45 dagar efter referensperioden. För att minska rap-porteringsbördan behöver de nationella statistikinstituten bara tillhandahålla data för produkt-grupper där medlemsstaten har en betydande andel av den totala importen i euroområdet. Därför måste t.ex. Frankrike tillhandahålla data för 92 produktgrupper och Slovenien bara för en pro-duktgrupp. Den här metoden säkerställer en tillräcklig kvalitet för euroområdet sammantaget. Ingen fullständig nationell uppdelning görs. Eftersom vissa länder, särskilt Italien, ännu inte levererat data till Eurostat omfattar euroområdets index för närvarande cirka 70 % av euroom-rådets import av industrivaror. När alla länder uppfyller sina juridiska skyldigheter kommer cirka 85 % att omfattas. Indexet viktas av importandelar och startade 2005. Indexet för pro-ducentexportpriser är tillgängligt cirka 30 dagar efter referensperioden och över 90 % av alla länder finns med. Indexet viktas av omsättningsandelar för varor skickade till kunder utanför euroområdet och startade 2000.

1 De nya indexen skiljer sig även från enhetsvärdeindexen vad gäller de data som ingår och de klassificeringar som används. Externa handelsdata omfattar alla handlade varor, medan de nya prisindexen begränsas till industrivaror. Dessutom publiceras de nya pris-indexen enligt den nya uppdelningen i Main Industrial Groupings, vilken skiljer sig från Broad Economic Categories som används i externa handelsdata. Huvudskillnaden är att energiprodukter behandlas som en separat kategori inom Main Industrial Groupings, medan de ingår i halvfabrikat och konsumentvaror enligt Broad Economic Categories.

2 Se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1158/2005 av den 6 juli 2005 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1165/98 om konjunkturstatistik.


Utveckling av producentexportpriser och importpriser

De nya export- och importprisindexen ger sammantaget en bild som liknar enhetsvärdeindex. Euroområdets totala exportprisinflation (exklusive byggsektorn) steg nyligen och uppgick i oktober 2008 till 2,9 %, efter att ha sjunkit från en årlig tillväxttakt på cirka 2 % i början av 2006 till under 1,5 % i slutet av 2007 (se diagram A). Samtidigt som den här ökningen var bred var den huvudsakliga drivkraften ökningen i exportpriser på energivaror, vilket också ledde till högre kostnader för tillförd energi. Dessutom har konkurrenstrycket lättat något de senaste månaderna, beroende på en försvagning av euron och högre exportpriser i länder som konkur-rerar med euroområdet (i euro). Följaktligen kanske exportörer i euroområdet försöker öka sina vinstmarginaler genom att höja sina exportpriser (i euro).

Stigande energi- och råvarupriser var också den främsta faktorn bakom den kraftiga ökningen av de totala importpriserna i euroområdet, vilka nådde toppnoteringen 13,3 % i juni 2008 (se diagram B). Den senaste tidens fallande oljepriser ledde till en viss dämpning av den totala im-portprisinflationen för året, vilken uppgick till 8,5 % i september 2008. Priserna för alla andra varukategorier har däremot varit antingen stabila eller fallande under de senaste åren, främst beroende på strukturella faktorer. I synnerhet har globaliseringen inneburit att en högre andel lågkostnadsländer exporterar tillverkningsvaror till euroområdet. Tills helt nyligen har detta lett till ett visst tryck på de totala importpriserna i euroområdet.3 Den ökande internationella konkurrensen kan också förklara den fortsatta nedgången i importpriser på kapitalvaror. Framö-ver kommer dessa strukturella faktorer förstärka den inverkan som de lägre råvarupriserna har på importprisinflationen.

3 Se även rutan ”Håller trycket nedåt på importpriserna till följd av globaliseringen på att avta?” i månadsrapporten från juni 2007.

diagram a exportpriser, industriproduktion

Källa: Eurostat.



-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

2003 2004 2005 2006 2007 2008-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

Totalt (exklusive byggsektorn)Totalt (exklusive bygg- och energisektorn)TillverkningHalvfabrikatKonsumentvarorKapitalvaror

22,025 mm

diagram B importpriser, industri

Källa: Eurostat.



-4-202468

10121416

-20-1001020304050607080

2006 2007 2008

Totalt (exkl. byggsektorn)TillverkningHalvfabrikatKapitalvarorKonsumentvarorEnergi (höger skala)

97ECB




betalningsbalansen

finansiell BalansUnder tolvmånadersperioden till och med sep-tember 2008 noterade euroområdet ett netto-utflöde av direkt- och portföljinvesteringar på 106,8 miljarder euro, jämfört med nettoinflöden på 166,5 miljarder euro året före. Portföljinves-teringar var största orsaken till förändringen i den finansiella balansen och nettoinflödena minskade med 276,6 miljarder euro. Nettout-flödena i direktinvesteringar under samma pe-riod förblev stabila på cirka 170 miljarder euro (se diagram 60).

Den finansiella turbulensen, som startade i början av augusti 2007 som en följd av krisen inom subprime-segmentet av den amerikan-ska bolånemarknaden, har lett till osäkerhet på finansmarknaderna och minskad likvidi-tet inom nyckelmarknadssegment. De globala portföljallokeringsbesluten har påverkat flödet av gränsöverskridande portföljinvesteringar inom euroområdet. De globala investerarna har minskat sina investeringar i aktier inom euro-området på grund av att företagens vinstutsik-ter försämrats i länderna i euroområdet, men också – enligt marknadsrapporterna – till följd av att marknadens aktörer förväntade sig en försvagning av euron. Under tredje kvartalet 2008 sålde globala investerare aktier inom euroområdet och ökade sina investeringar i räntebärande instru-ment, vilket speglar en flykt till kvalitet-strategi till följd av osäkerheten på finansmarknaderna. Särskilt i september 2008 ökade volatiliteten på alla huvudmarknader, vilket ytterligare ökade osäkerheten i de globala utsikterna. I det här sammanhanget noterade den finansiella balansen i september en ovanligt stor nettoförsäljning av både aktier inom euroområdet av personer bosatta utanför euroområdet (86,3 miljarder euro) och nettoförsäljning av utländska aktier av personer bosatta i euroområdet (26,7 miljarder euro).

Sammanlagt noterande nettoportföljinvesteringarna i euroområdet under andra och tredje kvar-talet nettoinflöden i räntepapper, vilket delvis kvittades av nettoutflöden i aktier. De utländska direktinvesteringarna förblev stabila. Den starka eurokursen gjorde det dyrare för utländska in-vesterare att investera i aktiekapital i euroområdet och gynnade investeringar i utlandet från euro-området.

diagram 60 kombinerade direkt- och portföljinvesteringar i euroområdet

(miljarder euro; månadsuppgifter; 12-månaders kumulerade uppgifter)

Källa: ECB.


-300

-225

-150

-75

0

75

150

225

300

-300

-225

-150

-75

0

75

150

225

300

2008

Direkt- och portföljinvesteringar, nettoDirekta utlandsinvesteringar, nettoSkuldebrev, nettoKapitalflöden, netto

2005 2006 2007

ECB Månadsrappor t

December 2005 �S

s t a t i s t i k f ö R e uRoomRåde t

ECB Månadsrappor t

December 2008 S �

2ECBMånadsrappor tDecember 2005S

ECB Månadsrappor t

December 2005 �S

i n n ehå l l 1

öveR s i k t f öR e uRoomRåde tÖversikt över ekonomiska indikatorer för euroområdet

1 P enn i ngPo l i t i s k s t a t i s t i k1.1 Eurosystemets konsoliderade balansräkning1.2 ECB:s styrräntor1.3 Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som tilldelats genom anbudsförfaranden1.4 Kassakravs- och likviditetsstatistik

2 P enn i ngmängd , b ankv eRk s amhe t o ch i n v e s t e R i ng s fondeR2.1 Aggregerad balansräkning för euroområdets MFI2.2 Konsoliderad balansräkning för euroområdets MFI2.3 Penningmängdsstatistik2.4 MFI:s utlåning, fördelning2.5 Inlåning hos MFI-sektorn, fördelning2.6 MFI:s innehav av värdepapper, fördelning2.7 Omvärdering av vissa poster i MFI:s balansräkning2.8 Valutafördelning av vissa poster i MFI:s balansräkning2.9 Aggregerad balansräkning för investeringsfonder i euroområdet2.10 Tillgångar hos euroområdets investeringsfonder, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare

3 R äk en skaP eR f öR e uRoomRåde t3.1 Integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor3.2 Icke-finansiella räkenskaper för euroområdet3.3 Hushåll3.4 Icke-finansiella företag3.5 Försäkringsföretag och pensionsinstitut

4 f i n an smaRknadeR4.1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta4.2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument4.3 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakt4.4 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet4.5 MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet4.6 Penningmarknadsräntor4.7 Avkastningskurvor i euroområdet4.8 Aktieindex

5 P R i s e R , P Rodukt i on , e f t e R f R ågan o ch a Rb e t smaRknad5.1 HIKP, andra priser och kostnader5.2 Produktion och efterfrågan5.3 Arbetsmarknad

1 För mer information, kontakta oss på: [email protected]. Se Statistical Data Warehouse på ECB:s webbplats (http://sdw.ecb.europa.eu) för längre tidsserier och utförligare uppgifter.

s5

s6s7s8s9

s10s11s12s14s17s20s21s22s24s25

s26s30s32s33s34

s35

s36s38s40s42s44s45s46

s47s50s54

ECB Månadsrappor t

December 2008 S �

�ECBMånadsrappor tDecember 2005S

6 o f f en t l i g a s e k toRn s f i n an s e R6.1 Inkomster, utgifter och underskott/överskott6.2 Skuld6.3 Skuldförändring6.4 Inkomster, utgifter och underskott/överskott på kvartal6.5 Skuld och skuldförändring från kvartal till kvartal

7 e x t e Rna t R an s ak t i oneR o ch u t l and s s t ä l ln i ng7.1 Översikt över betalningsbalansen7.2 Bytesbalans och kapitalbalans7.3 Finansiell balans7.4 Monetär uppställning av betalningsbalansen7.5 Varuhandel

8 v äx e lkuR s e R8.1 Effektiva växelkurser8.2 Bilaterala växelkurser

9 u t v e ck l i ng u t an föR e uRoomRåde t9.1 Andra EU-länder9.2 USA och Japan

d i agRamföR t e ckn i ng

t ekn i s k a anmäRkn i ngaR

a l lmänna anmäRkn i ngaR

s55s56s57s58s59

s60s61s63s69s70

s72s73

s74s75

s76

s77

s83

Teckenförklaring”-” uppgift finns inte tillgänglig/är inte tillämplig”.” uppgift finns ännu inte tillgänglig”…” värdet är noll eller försumbart”miljard” 109

(p) preliminär

ECBMånadsrappor tDecember 2008S �

euRoomRådets utvidgning den 1 JanuaRi 2008 till cYPeRn och malta

Om inget annat anges avser alla uppgiftsserier med observationer för 2008 Euro 15 (euroområdet inklusive Cypern och Malta) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3:s komponenter och motposter och HIKP:s komponenter) omfattar statistikserierna för euroområdet de medlemsstater som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underlig-gande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för 2001, 2007 och 2008, med 2000, 2006 och 2007 som basår, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av Greklands, Sloveniens, Cyperns och Maltas inträde i euroområdet. Historiska uppgifter för euroområdet före Sloveniens inträde finns på ECB: s webbplats: http://www.ecb.europa.eu/stats/services/downloads/html/index.en.html

ECB Månadsrappor t

December 2005 5S

�ECBMånadsrappor tDecember 2005S

öveR s i k t f öR e uRoomRåde t

öve r s i k t ö v e r e k o n om i s k a i n d i k a t o r e r f ö r e u r o om r å d e t(årliga procentuella förändringar, om inget annat anges)

1. Penningmängdsutveckling och räntor

M1 1) M2 1) M3 1), 2) M3 1), 2)

tre månaders glidande

medelvärde(centrerat)

MFI-lån tillhemmahörande

i euroområdet utom MFI och offentlig

sektor 1)

Andra värdepapper än aktier emitterade i euro

av icke-MFI 1)

3-månadersränta (Euribor, % per år,

period-genomsnitt)

10-årig avistaränta(procent per år, vid

periodens slut)3)

1 2 3 4 5 6 7 8

2. Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad

HIKP Producentpriserinom

industrin

Arbets-kostnader per

timme

Real BNP Industri-produktion

exklusive bygg-verksamhet

Kapacitetsutnyttandeinom tillverknings-industrin (procent)

Sysselsättning Arbetslöshet(% av arbets-

kraften)

1 2 3 4 5 6 7 8

3. Betalningsbalans, valutareserv och växelkurser(miljarder euro, om inget annat anges)

Betalningsbalans (nettotransaktioner) Valutareserv(ställning vid

periodens slut)

Eurons effektiva växelkurs: EER-23 4)

(index: 1 kv 1999 = 100)VäxelkursUSD/EUR

Bytesbalans och kapitalbalans

Direkt‑investeringar

Portfölj‑investeringarVaror Nominell Real (KPI)

1 2 3 4 5 6 7 8

ECB Månadsrappor t

December 2008 S 5

Källor: ECB, Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans) och Reuters.Anm. För mer information om statistiken, se relevanta tabeller längre fram i detta avsnitt.1) För månadsuppgifter avser de årliga procentuella förändringarna månadens slut, för kvartals- och årsuppgifter den årliga förändringen av seriens periodgenomsnitt. För närmare informa‑

tion, se Tekniska anmärkningar.2) M3 och dess komponenter omfattar inte andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet.3) På grundval av avkastningskurvor för AAA-värderade statsobligationer i euroområdet. För mer information, se tabell 4.7.4) För definitioner av grupper av handelspartner och annan information, se Allmänna anmärkningar.

ECB Månadsrappor t

December 2005 �S

EURO AREA OVERVIEW

Summary of economic indicators for the euro area(annual percentage changes, unless otherwise indicated)

S 5ECB

Monthly BulletinDecember 2008

1. Monetary developments and interest rates

M1 1) M2 1) M3 1), 2) M3 1), 2) MFI loans to Securities other 3-month 10-year3-month euro area than shares issued interest rate spot rate

moving average residents in euro by non-MFI (EURIBOR, (% per annum,(centred) excluding MFIs corporations 1) % per annum, end-of-

and general period period) 3)

government 1) averages)

1 2 3 4 5 6 7 82006 8,6 8,7 8,4 - 10,9 15,3 3,08 3,912007 6,4 9,9 11,1 - 10,8 18,6 4,28 4,38

2007 Q4 5,9 10,7 12,0 - 11,1 19,5 4,72 4,382008 Q1 3,8 10,3 11,2 - 11,1 20,4 4,48 4,13 Q2 2,3 10,0 10,1 - 10,5 17,8 4,86 4,73 Q3 0,6 9,1 9,0 - 9,1 18,9 4,98 4,34

2008 June 1,5 9,5 9,6 9,6 9,9 18,0 4,94 4,73 July 0,3 9,1 9,2 9,2 9,3 17,1 4,96 4,53 Aug. 0,2 8,9 8,8 8,9 8,8 20,2 4,97 4,34 Sep. 1,2 8,9 8,7 8,7 8,5 20,5 5,02 4,34 Oct. 3,7 9,3 8,7 . 7,8 . 5,11 4,25 Nov. . . . . . . 4,24 3,77

2. Prices, output, demand and labour markets

HICP Industrial Hourly Real GDP Industrial Capacity Employment Unemploymentproducer labour production utilisation in (% of labour

prices costs excluding manufacturing force)construction (percentages)

1 2 3 4 5 6 7 82006 2,2 5,1 2,5 2,9 4,0 83,2 1,6 8,32007 2,1 2,8 2,6 2,6 3,4 84,2 1,8 7,4

2008 Q1 3,4 5,4 3,5 2,1 2,5 83,9 1,5 7,2 Q2 3,6 7,1 2,7 1,4 1,1 83,3 1,2 7,4 Q3 3,8 8,5 . 0,6 -1,6 82,2 . 7,52008 June 4,0 8,0 - - -0,4 - - 7,4 July 4,0 9,2 - - -1,1 82,8 - 7,5 Aug. 3,8 8,6 - - -0,7 - - 7,5 Sep. 3,6 7,9 - - -2,7 - - 7,6 Oct. 3,2 6,3 - - . 81,6 - 7,7 Nov. 2,1 . - - . - - .

3. Balance of payments, reserve assets and exchange rates(EUR billions, unless otherwise indicated)

Balance of payments (net transactions) Reserve assets Effective exchange rate of USD/EUR(end-of-period the euro: EER-22 4) exchange rate

Current and Direct Portfolio positions) (index, 1999 Q1 = 100)capital Goods investment investment

accounts Nominal Real (CPI)

1 2 3 4 5 6 7 82006 17,9 19,8 -156,7 290,4 325,8 103,6 104,6 1,25562007 51,8 57,5 -90,4 137,7 347,4 107,7 108,3 1,3705

2007 Q4 15,8 10,3 25,0 -73,2 347,4 110,5 111,2 1,44862008 Q1 -2,4 -1,5 -107,1 73,8 356,3 112,7 113,1 1,4976 Q2 -21,4 6,2 -49,2 34,3 353,9 115,7 115,7 1,5622 Q3 -8,9 -6,9 -40,5 30,0 370,9 113,7 113,3 1,5050

2008 June 2,8 2,6 -19,6 41,0 353,9 115,4 115,4 1,5553 July 2,0 2,3 -12,3 -8,8 355,6 115,8 115,5 1,5770 Aug. -5,5 -5,2 -9,8 -18,2 350,7 113,5 113,2 1,4975 Sep. -5,4 -3,9 -18,5 57,1 370,9 111,6 111,2 1,4370 Oct. . . . . 368,0 107,6 107,4 1,3322 Nov. . . . . . 106,8 106,6 1,2732

Sources: ECB, European Commission (Eurostat and Economic and Financial Affairs DG) and Reuters.Note: For more information on the data, see the relevant tables later in this section.1) Annual percentage changes of monthly data refer to the end of the month, whereas those of quarterly and yearly data refer to the annual change in the period average of the series.

See the Technical notes for details.2) M3 and its components exclude holdings by non-euro area residents of money market fund shares/units and debt securities with a maturity of up to two years.3) Based on AAA-rated euro area central government bond yield curves. For further information, see table 4.7.4) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes.

8ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S �

1. Tillgångar

2. Skulder

7 nov 2008 14 nov 2008 21 nov 2008 28 nov 2008

7 nov 2008 14 nov 2008 21 nov 2008 28 nov 2008

� P enn i ngPo l i t i s k s t a t i s t i k

1.1 Eurosystemetskonsol ideradebalansräkning (miljoner euro)

Guld och guldfordringarFordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdetFordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdetFordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdetUtlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Finjusterande reverserade transaktioner Strukturella reverserade transaktioner Utlåningsfacilitet Fordringar avseende tilläggssäkerheterÖvriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdetVärdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdetFordringar i euro på den offentliga sektornÖvriga tillgångar

Summa tillgångar

Utelöpande sedlarSkulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Löpande räkningar (inklusive kassakrav) Inlåningsfacilitet Inlåning med fast löptid Finjusterande reverserade transaktioner Skulder avseende tilläggssäkerheterÖvriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdetEmitterade skuldcertifikatSkulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdetSkulder i euro till icke-hemmahörande i euroområdetSkulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdetSkulder i utländsk valuta till icke-hemmahörande i euroområdetMotpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMFÖvriga skulderVärderegleringskontonEget kapital

Summa skulder

Källa: ECB.

ECB Månadsrappor t

December 2005 �S

1 MONETARY POLICY STATISTICS

1.1 Consolidated financial statement of the Eurosystem(EUR millions)

S 6ECBMonthly BulletinDecember 2008

1. Assets

2008 7 November 2008 14 November 2008 21 November 2008 28 November

Gold and gold receivables 220 193 220 183 220 126 220 011Claims on non-euro area residents in foreign currency 155 783 160 230 163 037 159 670Claims on euro area residents in foreign currency 226 525 227 511 198 446 208 202Claims on non-euro area residents in euro 11 426 11 557 10 707 10 277Lending to euro area credit institutions in euro 723 410 800 711 803 487 794 921 Main refinancing operations 312 790 335 184 338 720 335 166 Longer-term refinancing operations 402 168 462 835 462 836 455 319 Fine-tuning reverse operations 0 0 0 0 Structural reverse operations 0 0 0 0 Marginal lending facility 8 441 2 654 1 892 4 375 Credits related to margin calls 12 37 38 60Other claims on euro area credit institutions in euro 67 356 43 587 44 149 49 487Securities of euro area residents in euro 118 661 118 795 119 349 120 502General government debt in euro 37 442 37 442 37 491 37 491Other assets 379 570 378 704 377 190 378 490

Total assets 1 940 367 1 998 720 1 973 981 1 979 051

2. Liabilities

2008 7 November 2008 14 November 2008 21 November 2008 28 November

Banknotes in circulation 729 294 728 554 726 683 731 454Liabilities to euro area credit institutions in euro 377 887 444 043 429 106 401 159 Current accounts (covering the minimum reserve system) 152 351 280 171 204 905 197 203 Deposit facility 225 500 163 842 224 193 203 888 Fixed-term deposits 0 0 0 0 Fine-tuning reverse operations 0 0 0 0 Deposits related to margin calls 36 30 8 69Other liabilities to euro area credit institutions in euro 273 247 142 177Debt certificates issued 0 0 0 0Liabilities to other euro area residents in euro 86 873 89 376 120 054 142 095Liabilities to non-euro area residents in euro 315 863 306 175 268 851 278 357Liabilities to euro area residents in foreign currency -880 -1 391 -1 575 -1 546Liabilities to non-euro area residents in foreign currency 16 746 17 000 16 799 14 517Counterpart of special drawing rights allocated by the IMF 5 384 5 384 5 384 5 384Other liabilities 168 559 168 963 168 168 167 081Revaluation accounts 168 685 168 685 168 685 168 685Capital and reserves 71 683 71 684 71 686 71 687

Total liabilities 1 940 367 1 998 720 1 973 981 1 979 051

Source: ECB.

�0ECBMånadsrappor tDecember 2005S

Träder i kraft fr.o.m. 1) Inlåningsfacilitet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Utlåningsfacilitet

Anbudsförfaranden med fast ränta

Anbudsförfaranden med rörlig ränta

Fast ränta Lägsta anbudsräntaNivå

1Förändring

2Nivå

3Nivå

4Förändring

5Nivå

6Förändring

7

Penningpolitisk statistik

1 . 2 e c b : s s t y r r ä n t o r (nivåer i procent per år; förändringar i procentenheter)

Källa: ECB.1) Under perioden 1 januari 1999–9 mars 2004 avser datumet inlåningsfaciliteten och utlåningsfaciliteten. När det gäller huvudsakliga refinansieringstransaktioner träder den nya räntan i

kraft fr.o.m. den första transaktion som äger rum efter det angivna datumet. Ränteändringen den 18 september 2001 trädde i kraft samma dag. Fr.o.m. den 10 mars 2004 avser datumet inlåningsfaciliteten, utlåningsfaciliteten och de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (ränteändringarna träder i kraft fr.o.m. den första huvudsakliga refinansieringstransaktion som äger rum efter ECB-rådets möte), om inget annat anges.

2) Den 22 december 1998 meddelade ECB att det mellan den 4 och den 21 januari 1999 undantagsvis skulle införas en snävare räntekorridor på 50 punkter mellan räntan på utlåningsfacilite‑ten och räntan på inlåningsfaciliteten. Syftet var att underlätta marknadsdeltagarnas övergång till det nya systemet.

3) Den 8 juni 2000 meddelade ECB att Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner fr.o.m. den transaktion som avvecklades den 28 juni 2000 skulle genomföras som anbudsför‑faranden med rörlig ränta. Den lägsta anbudsräntan är den minimiränta till vilken motparterna får lämna anbud.

4) Med verkan från och med den 9 oktober 2008 minskade ECB räntekorridoren för de stående faciliteterna från 200 punkter till 100 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansierings‑transaktionerna.

5) Den 8 oktober 2008 tillkännagav ECB att från och med den transaktion som trädde i kraft den 15 oktober skulle de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Denna ändring åsidosatte det tidigare beslutet (som fattades samma dag) att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktioner som genomförs som anbudsförfaranden med rörlig ränta.

statistik föReuRoomRådet

ECB Månadsrappor t

December 2008 S �

ECB Månadsrappor t

December 2005 ��S

EURO AREASTATISTICS

Monetarypolicy

statistics

1.2 Key ECB interest rates(levels in percentages per annum; changes in percentage points)

S 7ECB


With effect from 1) Deposit facility Main refinancing operations Marginal lending facility

Fixed rate tenders Variable rate tenders

Fixed rate Minimum bid rate

Level Change Level Level Change Level Change

1 2 3 4 5 6 71999 1 Jan. 2,00 - 3,00 - - 4,50 -

4 2) 2,75 0,75 3,00 - ... 3,25 -1,2522 2,00 -0,75 3,00 - ... 4,50 1,25

9 Apr. 1,50 -0,50 2,50 - -0,50 3,50 -1,005 Nov. 2,00 0,50 3,00 - 0,50 4,00 0,50

2000 4 Feb. 2,25 0,25 3,25 - 0,25 4,25 0,2517 Mar. 2,50 0,25 3,50 - 0,25 4,50 0,2528 Apr. 2,75 0,25 3,75 - 0,25 4,75 0,25

9 June 3,25 0,50 4,25 - 0,50 5,25 0,5028 3) 3,25 ... - 4,25 ... 5,25 ...

1 Sep. 3,50 0,25 - 4,50 0,25 5,50 0,256 Oct. 3,75 0,25 - 4,75 0,25 5,75 0,25

2001 11 May 3,50 -0,25 - 4,50 -0,25 5,50 -0,2531 Aug. 3,25 -0,25 - 4,25 -0,25 5,25 -0,2518 Sep. 2,75 -0,50 - 3,75 -0,50 4,75 -0,50

9 Nov. 2,25 -0,50 - 3,25 -0,50 4,25 -0,502002 6 Dec. 1,75 -0,50 - 2,75 -0,50 3,75 -0,502003 7 Mar. 1,50 -0,25 - 2,50 -0,25 3,50 -0,25

6 June 1,00 -0,50 - 2,00 -0,50 3,00 -0,502005 6 Dec. 1,25 0,25 - 2,25 0,25 3,25 0,252006 8 Mar. 1,50 0,25 - 2,50 0,25 3,50 0,25

15 June 1,75 0,25 - 2,75 0,25 3,75 0,259 Aug. 2,00 0,25 - 3,00 0,25 4,00 0,25

11 Oct. 2,25 0,25 - 3,25 0,25 4,25 0,2513 Dec. 2,50 0,25 - 3,50 0,25 4,50 0,25

2007 14 Mar. 2,75 0,25 - 3,75 0,25 4,75 0,2513 June 3,00 0,25 - 4,00 0,25 5,00 0,25

2008 9 July 3,25 0,25 - 4,25 0,25 5,25 0,258 Oct. 2,75 -0,50 - - - 4,75 -0,509 4) 3,25 0,50 - - - 4,25 -0,50

15 5) 3,25 ... 3,75 - -0,50 4,25 ... 12 Nov. 2,75 -0,50 3,25 - -0,50 3,75 -0,5010 Dec. 2,00 -0,75 2,50 - -0,75 3,00 -0,75

Source: ECB.1) From 1 January 1999 to 9 March 2004, the date refers to the deposit and marginal lending facilities. For main refinancing operations, changes in the rate are effective from the

first operation following the date indicated. The change on 18 September 2001 was effective on that same day. From 10 March 2004 onwards, the date refers to the deposit andmarginal lending facilities and to the main refinancing operations (changes effective from the first main refinancing operation following the Governing Council discussion),unless otherwise indicated.

2) On 22 December 1998 the ECB announced that, as an exceptional measure between 4 and 21 January 1999, a narrow corridor of 50 basis points would be applied between theinterest rates for the marginal lending facility and the deposit facility, aimed at facilitating the transition to the new monetary regime by market participants.

3) On 8 June 2000 the ECB announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2000, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted asvariable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids.

4) As of 9 October 2008 the ECB reduced the standing facilities corridor from 200 basis points to 100 basis points around the interest rate on the main refinancing operations.5) On 8 October 2008 the ECB announced that, starting from the operation to be settled on 15 October, the weekly main refinancing operations would be carried out through a

fixed rate tender procedure with full allotment at the interest rate on the main refinancing operations. This change overrode the previous decision (made on the same day)to cut by 50 basis points the minimum bid rate on the main refinancing operations conducted as variable rate tenders.

�2ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S 8

Inlåning med fast löptidInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidReverserad transaktionReverserad transaktionReverserad transaktionReverserad transaktionInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidInlåning med fast löptidReverserad transaktionInlåning med fast löptid

Avvecklingsdag Anbud(belopp)

Antaldeltagare

Tilldelning(belopp)

Anbudsförfarande med fast ränta

Anbudsförfarande med rörlig ränta Löptid(...) dagar

Fast ränta Lägsta anbudsränta Marginalränta 4) Vägd genomsnittsränta1 2 3 4 5 6 7 8

2. Andra transaktioner genom anbudsförfaranden

1. Huvudsakliga och långfristiga refinansieringstransaktioner 3)

Avvecklingsdag Typ av transaktion Anbud(belopp)

Antal deltagare

Tilldel-ning

(belopp)

Anbudsförfarande med fast ränta

Anbudsförfarande med rörlig ränta Löptid (...) dagar

Fast ränta Lägstaanbudsränta

Högstaanbudsränta

Marginal‑ränta 4)

Vägd genom-snittsränta

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 . 3 e u r o s y s t eme t s p e n n i n g p o l i t i s k a t r a n s a k t i o n e r s om t i l l d e l a t s g e n om a n b u d s f ö r f a r a n d e n 1 ) , 2 )

(miljoner euro; räntor i procent per år)

Långfristiga refinansieringstransaktioner

Källa: ECB.1) Beloppen kan avvika något från de som redovisas i tabell 1.1 på grund av transaktioner som tilldelats men inte trätt i kraft.2) Fr.o.m. april 2002 klassificeras delade anbudsförfaranden, dvs. anbudsförfaranden med en veckas löptid som genomförs som standardiserade anbudsförfaranden parallellt med en huvud‑

saklig refinansieringstransaktion, som huvudsakliga refinansieringstransaktioner. För delade anbudsförfaranden genomförda före april 2002, se tabell 1.3.2.3) Den 8 juni 2000 tillkännagav ECB att fr.o.m. den transaktion som träder i kraft den 28 juni 2000 skall Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner genomföras som anbuds‑

förfaranden med rörlig ränta. Med lägsta anbudsränta avses den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud.4) I likviditetstillförande (-indragande) operationer är marginalräntan den lägsta (högsta) ränta till vilken motparter får lämna anbud.5) Den 8 oktober 2008 tillkännagav ECB att, från och med den transaktion som trädde i kraft den 15 oktober, skulle de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomföras

som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

ECB Månadsrappor t


1.3 Eurosystem monetary policy operations allotted through tenders 1), 2) (EUR millions; interest rates in percentages per annum)


1. Main and longer-term refinancing operations 3)

Main refinancing operations

Date of Bids Number of Allotment Fixed rate tenders Variable rate tenders Running forsettlement (amount) participants (amount) (...) days

Fixed rate Minimum Marginal Weightedbid rate rate 4) average rate

1 2 3 4 5 6 7 8

2008 6 Aug. 241 886 424 160 000 - 4,25 4,38 4,41 713 233 394 430 176 000 - 4,25 4,37 4,40 720 228 735 454 151 000 - 4,25 4,38 4,40 727 226 453 424 167 000 - 4,25 4,39 4,42 7

3 Sep. 226 254 411 160 000 - 4,25 4,39 4,41 710 223 273 422 176 500 - 4,25 4,39 4,41 717 328 662 533 150 000 - 4,25 4,53 4,58 724 334 044 506 180 000 - 4,25 4,73 4,78 7

1 Oct. 228 012 419 190 000 - 4,25 4,65 4,96 78 271 271 436 250 000 - 4,25 4,70 4,99 7

15 5) 310 412 604 310 412 3,75 - - - 722 305 421 703 305 421 3,75 - - - 729 325 112 736 325 112 3,75 - - - 7

5 Nov. 311 991 756 311 991 3,75 - - - 712 334 413 848 334 413 3,25 - - - 719 338 018 851 338 018 3,25 - - - 726 334 461 836 334 461 3,25 - - - 7

3 Dec. 339 520 787 339 520 3,25 - - - 7

Longer-term refinancing operations

2008 10 July 74 579 141 25 000 - - 4,93 5,03 18231 107 684 189 50 000 - - 4,70 4,76 9114 Aug. 78 920 124 50 000 - - 4,61 4,74 9128 77 216 191 50 000 - - 4,60 4,74 9111 Sep. 69 500 114 50 000 - - 4,45 4,66 9125 154 577 246 50 000 - - 4,98 5,11 8430 141 683 210 120 000 - - 4,36 4,88 38

9 Oct. 113 793 181 50 000 - - 5,36 5,57 18230 5) 103 108 223 103 108 3,75 - - - 91

7 Nov. 20 416 55 20 416 3,75 - - - 3313 41 558 127 41 558 3,25 - - - 18213 66 807 139 66 807 3,25 - - - 9127 42 185 161 42 185 3,25 - - - 91

2. Other tender operations

Date of settlement Type of Bids Number of Allotment Fixed rate Variable rate tenders Running foroperation (amount) participants (amount) tenders (...) days

Fixed rate Minimum Maximum Marginal Weightedbid rate bid rate rate 4) average rate

1 2 3 4 5 6 7 8 9 102008 10 June Collection of fixed-term deposits 18 505 15 14 000 4,00 - - - - 1

8 July Collection of fixed-term deposits 14 585 12 14 585 4,00 - - - - 112 Aug. Collection of fixed-term deposits 22 630 10 21 000 4,25 - - - - 1

9 Sep. Collection of fixed-term deposits 20 145 17 20 145 4,25 - - - - 115 Reverse transaction 90 270 51 30 000 - 4,25 - 4,30 4,39 116 Reverse transaction 102 480 56 70 000 - 4,25 - 4,32 4,40 118 Reverse transaction 49 330 43 25 000 - 4,25 - 4,30 4,39 124 Reverse transaction 50 335 36 40 000 - 4,25 - 4,25 4,35 1

1 Oct. Collection of fixed-term deposits 173 047 52 173 047 4,25 - - - - 12 Collection of fixed-term deposits 216 051 65 200 000 4,25 - - - - 13 Collection of fixed-term deposits 193 844 54 193 844 4,25 - - - - 36 Collection of fixed-term deposits 171 947 111 171 947 4,25 - - - - 17 Collection of fixed-term deposits 147 491 97 147 491 4,25 - - - - 19 Reverse transaction 24 682 99 24 682 3,75 - - - - 6

11 Nov. Collection of fixed-term deposits 149 656 117 79 940 - - 3,75 3,60 3,51 1

Source: ECB.1) The amounts shown may differ slightly from those in Section 1.1 due to operations allotted but not settled.2) With effect from April 2002, split tender operations, i.e. operations with one-week maturity conducted as standard tenders in parallel with a main refinancing operation, are

classified as main refinancing operations. For split tender operations conducted before this month, see Table 2 in Section 1.3.3) On 8 June 2000 the ECB announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2000, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as

variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids.4) In liquidity-providing (absorbing) operations, the marginal rate refers to the lowest (highest) rate at which bids were accepted.5) On 8 October 2008 the ECB announced that, starting from the operation to be settled on 15 October, the weekly main refinancing operations would be carried out through a

fixed rate tender procedure with full allotment at the interest rate on the main refinancing operations.

��ECBMånadsrappor tDecember 2005S

1. Kassakravsbas i kreditinstitut som omfattas av kassakrav

Kassakravsbas per 1) : Totalt Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 2 % tillämpas Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 0 % tillämpas

Inlåning (dagslån,med överenskommen

löptid och uppsägnings-tid upp till 2 år)

Räntebärande värde-papper med överens-

kommen löptid upp till 2 år

Inlåning (med överenskommen

löptid och uppsäg-ningstid över 2 år

Repor Räntebärande värdepapper med överenskommen löptid över 2 år

1 2 3 4 5 6

2. Kassakravsmedel

Uppfyllandeperiodsom slutar:

Kassakrav Kreditinstitutens löpande räkningar

Kassaöverskott Kassaunderskott Ränta på kassakravsmedel

1 2 3 4 5

3. Likviditet

Uppfyllandeperiodsom slutar:

Likviditetstillförande faktorer Likviditetsindragande faktorer Kredit-institu-

tenslöpande

räk-ningar

Monetär bas

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

Eurosyste-mets nettotill-gångar i guld och utländsk

valuta

Huvud-sakliga

refinansie-ringstrans-

aktioner

Lång-fristiga

refinansie-ringstrans-

aktioner

Utlånings-facilitet

Övriga likviditets-tillförande

trans-aktioner

Inlånings-facilitet

Övrigalikviditets-indragande

trans-aktioner

Utelö-pande sedlar

Statliginlåning

hosEuro-

systemet

Övrigafakto-

rer(netto)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

ECB Månadsrappor t

December 2008 S �


Källa: ECB.1) Vid periodens slut.2) Omfattar kassakravsbasen hos kreditinstitut i Malta och Cypern. Kreditinstitut i euroområdet kan under en övergångsperiod ha valt att från sin egen kassakravsbas dra av skulder till insti-

tut i Cypern eller Malta. Fr.o.m. kassakravsbasen i slutet av januari 2008 tillämpas standardreglerna (se ECB:s förordning (EG) nr 1348/2007 av den 9 november 2007 om övergångsbe-stämmelser för Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver (kassakrav) efter införandet av euron i Cypern och Malta (ECB/2007/11).

3) På grund av att Cypern och Malta införde euron den 1 januari 2008 är kassakravet ett genomsnitt – vägt genom antal kalenderdagar – av kassakraven för de dåvarande 13 euroländerna under perioden 12–31 december 2007 och kassakraven för de nuvarande 15 euroländerna för perioden 1–15 januari 2008.

4) Omfattar fr.o.m. den 1 januari 2008 penningpolitiska transaktioner i form av inlåning med fast löptid som genomfördes av Central Bank of Malta och Central Bank of Cyprus före den 1 januari 2008 och som var utestående efter denna tidpunkt.

1 . 4 k a s s a k r a v s - o c h l i k v i d i t e t s s t a t i s t i k (miljarder euro; periodgenomsnitt av dagliga behållningar, om inget annat anges; räntor i procent per år)

Penningpolitisk statistik

?

ECB Månadsrappor t

December 2005 �5S

EURO AREASTATISTICS

Monetarypolicy

statistics

1.4 Minimum reserve and liquidity statistics(EUR billions; period averages of daily positions, unless otherwise indicated; interest rates as percentages per annum)

S 9ECB


1. Reserve base of credit institutions subject to reserve requirements

Reserve Total Liabilities to which a 2% reserve coefficient is applied Liabilities to which a 0% reserve coefficient is appliedbase

as at 1) Deposits Debt securities Deposits Repos Debt securities(overnight, up to 2 years’ (over 2 years’ over 2 years’

up to 2 years’ agreed maturity agreed maturity agreed maturityagreed maturity and notice period)

and notice period)

1 2 3 4 5 62006 15 648,3 8 411,7 601,9 1 968,4 1 180,3 3 486,12007 17 394,7 9 438,8 815,0 2 143,1 1 364,0 3 633,92008 Q1 17 703,3 9 551,7 840,2 2 126,0 1 558,4 3 627,1 Q2 17 971,8 9 775,4 916,3 2 172,4 1 439,4 3 668,12008 July 18 035,4 9 825,2 938,2 2 175,7 1 407,4 3 689,0 Aug. 18 165,4 9 888,1 948,6 2 184,4 1 438,7 3 705,6 Sep. 18 231,6 9 969,2 917,1 2 186,7 1 457,1 3 701,5

2. Reserve maintenance

Maintenance Required Credit institutions’ Excess Deficiencies Interest rate onperiod reserves current accounts reserves minimum reserves

ending on:1 2 3 4 5

2006 172,5 173,2 0,7 0,0 3,302007 195,9 196,8 1,0 0,0 4,17

2008 15 Jan. 2) 199,8 200,9 1,1 0,0 4,2012 Feb. 201,6 202,4 0,8 0,0 4,1711 Mar. 204,6 205,3 0,7 0,0 4,1015 Apr. 206,9 207,5 0,6 0,0 4,1913 May 207,8 208,6 0,8 0,0 4,2410 June 207,3 208,1 0,8 0,0 4,17

8 July 211,9 212,7 0,8 0,0 4,0612 Aug. 214,1 214,8 0,7 0,0 4,35

9 Sep. 213,3 214,0 0,7 0,0 4,387 Oct. 214,8 216,8 2,0 0,0 4,58

11 Nov. 216,1 218,6 2,4 0,0 3,949 Dec. 217,2 . . . .

3. Liquidity

Maintenance Liquidity-providing factors Liquidity-absorbing factors Credit Baseperiod institutions’ money

ending on: Monetary policy operations of the Eurosystem currentaccounts

Eurosystem’s Main Longer-term Marginal Other Deposit Other Banknotes Central Othernet assets refinancing refinancing lending liquidity- facility liquidity- in government factors

in gold operations operations facility providing absorbing circulation deposits (net)and foreign operations operations with the

currency 3) Eurosystem

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 327,0 313,1 120,0 0,1 0,1 0,1 0,0 598,6 54,9 -66,4 173,2 771,82007 327,5 173,0 278,6 0,3 0,0 0,4 2,2 644,6 61,9 -126,6 196,8 841,9

2008 15 Jan. 343,8 255,7 268,8 0,3 0,0 1,1 68,4 668,2 46,4 -116,4 200,9 870,212 Feb. 353,6 173,8 268,5 0,2 0,0 0,4 0,6 651,7 51,7 -110,7 202,4 854,511 Mar. 343,3 181,3 268,5 0,1 0,3 0,3 0,0 653,2 59,7 -125,0 205,3 858,715 Apr. 349,4 181,5 278,6 0,1 2,6 0,6 0,4 662,1 66,4 -124,8 207,5 870,313 May 364,5 174,4 295,0 0,1 0,0 0,3 0,8 667,6 68,8 -112,2 208,6 876,610 June 375,0 172,8 287,9 0,3 0,0 0,2 0,5 671,4 67,3 -111,5 208,1 879,7

8 July 376,4 185,4 275,4 0,1 0,0 0,4 0,5 677,2 64,9 -118,3 212,7 890,312 Aug. 374,5 166,3 299,3 0,1 0,0 0,3 0,6 686,1 61,3 -123,0 214,8 901,2

9 Sep. 376,6 163,5 300,0 0,1 0,0 0,6 0,7 685,0 61,1 -121,2 214,0 899,57 Oct. 417,3 174,1 334,3 7,5 5,9 19,9 45,5 684,3 55,2 -82,6 216,8 921,0

11 Nov. 549,0 301,6 452,5 12,7 4,2 213,7 2,3 722,1 85,0 78,2 218,6 1 154,4

Source: ECB.1) End of period.2) Owing to the adoption of the euro by Cyprus and Malta on 1 January 2008, the reserve requirement is an average - weighted by the number of calendar days - of the reserve

requirements for the then 13 countries of the euro area for the period 12-31 December 2007 and the reserve requirements for the 15 countries now in the euro area for theperiod 1-15 January 2008.

3) Starting from 1 January 2008, includes monetary policy operations in the form of collection of fixed-term deposits which were conducted by the Central Bank of Malta and the Central Bank of Cyprus before 1 January 2008 and were still outstanding after this date.


Totalt Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper än aktieremitterade av hemmahörande i euroområdet

Andelari penning-

marknads-fonder 2)

Innehavav aktier/

andelar emit-

terade av hemma-hörande

i euro-området

Utländskatillgångar

Anlägg-nings-

till-gångar

Övrigatill-

gångarTotalt Offent-

ligsektor

Övriga hemma-hörande

i euro-området

MFI Totalt Offent-lig

sektor

Övriga hemma-hörande

i euro-området

MFI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

21. Tillgångar

P enn i ngmängd , b ankv eRk s amhe t o ch i n v e s t e R i ng s fondeR

2 . 1 a g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u r o om r å d e t s m f i 1 )

(miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut)

ECBMånadsrappor tDecember 2008S �0

Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) Andelar som emitterats av hemmahörande i euroområdet. Andelar som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska tillgångar.3) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet.4) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder.

Totalt Utelöpandesedlar

ochmynt

Inlåning från hemmahörande i euroområdet Andelar i penning-

marknads-fonder 3)

Emitte-rade ränte

bärande värde

papper 4)

Eget kapital

Utländskaskulder

Övrigaskulder

Totalt Staten Övrig offentligsektor/övriga

hemmahörandei euroområdet

MFI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Eurosystemet

MFI exklusive Eurosystemet

Eurosystemet

MFI exklusive Eurosystemet

2. Skulder

ECB Månadsrappor t


2 MONEY, BANKING AND INVESTMENT FUNDS

2.1 Aggregated balance sheet of euro area MFIs 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period)


1. Assets

Eurosystem

Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than Money Holdings External Fixed Remaining

shares issued by euro area residents market of shares/ assets assets assetsfund other equity

Total General Other MFIs Total General Other MFIs shares/ issued bygovernment euro area government euro area units 2) euro area

residents residents residents

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 1 558,2 695,7 19,7 0,6 675,3 217,0 187,5 2,5 27,0 - 17,2 351,4 14,7 262,42007 2 046,1 1 031,7 17,8 0,6 1 013,3 268,6 225,1 1,9 41,6 - 17,4 373,7 15,2 339,62008 Q2 2 098,5 1 010,6 18,5 0,7 991,5 277,5 234,7 2,4 40,4 - 15,7 381,5 15,9 397,32008 July 2 098,8 1 004,4 18,4 0,7 985,4 277,1 234,9 2,5 39,8 - 15,4 385,6 16,1 400,1 Aug. 2 147,2 1 048,3 18,4 0,7 1 029,2 279,0 236,8 2,4 39,8 - 15,5 456,5 16,1 331,8 Sep. 2 473,4 1 342,5 18,5 0,7 1 323,3 278,9 237,4 2,4 39,1 - 14,7 482,4 16,0 338,9 Oct. (p) 2 781,2 1 632,6 18,5 0,6 1 613,5 283,8 242,5 2,4 38,9 - 13,9 478,7 16,0 356,1

MFIs excluding the Eurosystem

2006 25 950,2 14 904,3 810,5 9 160,3 4 933,5 3 555,4 1 276,5 645,9 1 632,9 83,5 1 171,4 4 329,0 172,6 1 733,92007 29 446,8 16 904,8 956,1 10 159,8 5 788,9 3 880,6 1 194,1 949,8 1 736,6 93,5 1 296,2 4 873,3 206,0 2 192,42008 Q2 30 759,9 17 638,7 975,8 10 661,4 6 001,5 4 192,5 1 219,3 1 079,4 1 893,9 98,4 1 309,8 4 895,0 201,3 2 424,22008 July 30 769,4 17 695,3 977,3 10 714,6 6 003,5 4 239,4 1 226,2 1 096,5 1 916,7 97,9 1 329,4 4 933,0 201,6 2 272,7 Aug. 31 032,0 17 741,6 970,1 10 723,0 6 048,4 4 287,7 1 228,1 1 125,9 1 933,7 98,5 1 325,2 5 040,1 202,1 2 336,9 Sep. 31 529,7 18 146,5 979,4 10 819,6 6 347,5 4 188,7 1 190,8 1 099,0 1 898,9 100,4 1 318,5 5 118,5 203,4 2 453,7 Oct. (p) 32 450,9 18 445,2 980,2 10 877,6 6 587,3 4 237,4 1 183,1 1 123,8 1 930,5 95,6 1 264,8 5 311,0 204,3 2 892,6

2. Liabilities

Eurosystem

Total Currency Deposits of euro area residents Money Debt Capital External Remainingin market securities and liabilities liabilities

circulation Total Central Other general MFIs fund issued 4) reservesgovernment government/ shares/

other euro units 3)

area residents

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2006 1 558,2 647,0 431,6 33,7 15,9 382,0 - 0,1 208,6 35,3 235,62007 2 046,1 697,0 714,7 23,9 19,1 671,8 - 0,1 238,0 66,0 330,32008 Q2 2 098,5 699,6 733,2 55,2 24,6 653,3 - 0,1 240,7 98,7 326,22008 July 2 098,8 707,8 720,9 61,3 17,5 642,1 - 0,1 242,5 102,1 325,5 Aug. 2 147,2 704,8 766,9 67,5 14,8 684,7 - 0,1 243,9 178,8 252,7 Sep. 2 473,4 705,4 932,3 51,3 17,7 863,3 - 0,1 264,4 285,0 286,2 Oct. (p) 2 781,2 749,1 1 026,0 78,9 29,8 917,3 - 0,1 262,0 401,9 342,1

MFIs excluding the Eurosystem

2006 25 950,2 - 13 257,2 124,2 7 890,6 5 242,4 698,3 4 247,6 1 449,7 3 991,1 2 306,22007 29 446,8 - 15 082,4 127,1 8 865,9 6 089,4 754,1 4 645,2 1 678,9 4 533,2 2 753,02008 Q2 30 759,9 - 15 660,0 155,9 9 216,7 6 287,4 831,7 4 808,3 1 713,8 4 790,2 2 955,82008 July 30 769,4 - 15 649,2 119,6 9 232,3 6 297,3 841,5 4 852,2 1 734,9 4 829,0 2 862,6 Aug. 31 032,0 - 15 727,0 119,3 9 256,4 6 351,3 856,7 4 880,4 1 739,4 4 939,4 2 889,0 Sep. 31 529,7 - 16 214,5 140,1 9 325,6 6 748,7 828,2 4 864,9 1 749,2 4 884,0 2 988,8 Oct. (p) 32 450,9 - 16 806,2 179,5 9 404,9 7 221,8 822,0 4 878,4 1 743,8 4 887,2 3 313,2

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) Amounts issued by euro area residents. Amounts issued by non-euro area residents are included in external assets.3) Amounts held by euro area residents.4) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities.


Totalt

1

Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper änaktier emitterade av hemmahörande i

euroområdet

Innehavav aktier/

andelaremitterade

av övrigahemmahörande

i euroområdet

8

Utländskatillgångar

9

Anlägg-nings-

tillgångar

10

Övrigatillgångar

11

Totalt

2

Offentligsektor

3

Övriga hemma-

hörande i euro-

området4

Totalt

5

Offentligsektor

6

Övriga hemma-

hörande i euro-

området7

Penningmängd,bankverksamhet och

investeringsfonder

1. Tillgångar

2 . 2 k o n s o l i d e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u r o om r å d e t s m f i (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden)

ECB Månadsrappor t

December 2008 S ��


Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet.3) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder.

Totalt Utelöpandesedlar

och mynt

Inlåningfrån staten

Inlåning från övrig offentligsektor/övriga

hemmahörandei euroområdet

Andelar i penning-

marknads-fonder 2)

Emitterade räntebärande

värdepapper 3)

Egetkapital

Utländskaskulder

Övrigaskulder

Över-skjutande

skuldermellan MFI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Utestående belopp

Transaktioner

2. Skulder

Utestående belopp

Transaktioner

ECB Månadsrappor t


EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.2 Consolidated balance sheet of euro area MFIs 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period)

S 11ECB


1. Assets

Outstanding amounts

Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than shares Holdings External Fixed Remaining

issued by euro area residents of shares/ assets assets assetsother equity

Total General Other Total General Other issued bygovernment euro area government euro area other euro area

residents residents residents

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2006 19 723,8 9 991,1 830,2 9 161,0 2 112,4 1 464,0 648,4 811,2 4 680,4 187,3 1 941,42007 22 331,2 11 134,3 973,9 10 160,4 2 371,0 1 419,2 951,8 884,3 5 247,0 221,1 2 473,52008 Q2 23 320,2 11 656,3 994,2 10 662,1 2 535,8 1 454,0 1 081,8 860,5 5 276,5 217,2 2 773,92008 July 23 310,0 11 711,0 995,7 10 715,2 2 560,1 1 461,1 1 098,9 878,9 5 318,6 217,7 2 623,7 Aug. 23 520,0 11 712,2 988,6 10 723,6 2 593,2 1 464,9 1 128,4 880,0 5 496,6 218,2 2 619,9 Sep. 23 787,9 11 818,1 997,9 10 820,2 2 529,6 1 428,3 1 101,4 875,6 5 600,9 219,4 2 744,3 Oct. (p) 24 474,3 11 877,0 998,7 10 878,3 2 551,8 1 425,6 1 126,2 837,0 5 789,7 220,3 3 198,4

Transactions

2006 1 997,5 877,3 -14,4 891,6 10,7 -96,8 107,5 97,7 801,9 6,4 203,52007 2 594,2 1 016,7 -9,7 1 026,4 229,5 -46,8 276,3 60,1 792,9 -0,5 495,42008 Q2 355,0 233,0 16,8 216,2 94,5 15,8 78,7 -3,7 -72,9 3,7 100,4 Q3 271,0 145,4 3,4 142,0 -17,7 -35,9 18,3 22,5 77,1 2,1 41,62008 July -20,7 57,4 1,5 55,9 20,0 3,4 16,6 19,5 33,1 0,5 -151,2 Aug. 112,1 -9,7 -7,4 -2,3 26,5 -0,1 26,7 0,4 20,8 0,4 73,6 Sep. 179,6 97,7 9,3 88,4 -64,1 -39,2 -24,9 2,6 23,1 1,1 119,2 Oct. (p) 421,3 18,6 0,0 18,5 16,5 -6,0 22,5 -31,8 -31,7 1,0 448,8

2. Liabilities

Outstanding amounts

Total Currency in Deposits of Deposits of Money market Debt Capital External Remaining Excesscirculation central other general fund shares/ securities and liabilities liabilities of inter-

government government/ units 2) issued 3) reserves MFIother euro area liabilities

residents

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2006 19 723,8 592,2 158,0 7 906,5 614,6 2 587,8 1 280,8 4 026,5 2 541,8 15,62007 22 331,2 638,5 151,0 8 885,0 660,4 2 867,1 1 487,6 4 599,2 3 083,3 -41,12008 Q2 23 320,2 652,0 211,2 9 241,2 733,0 2 874,1 1 489,5 4 889,0 3 282,0 -52,22008 July 23 310,0 658,7 180,9 9 249,8 743,2 2 895,9 1 511,3 4 931,1 3 188,1 -49,5 Aug. 23 520,0 656,0 186,8 9 271,2 757,9 2 907,0 1 522,6 5 118,3 3 141,7 -41,7 Sep. 23 787,9 657,1 191,4 9 343,3 727,4 2 927,0 1 555,9 5 169,1 3 275,0 -58,8 Oct. (p) 24 474,3 698,8 258,4 9 434,7 726,1 2 909,0 1 564,2 5 289,1 3 655,3 -61,6

Transactions

2006 1 997,5 59,4 -15,2 683,7 27,6 285,5 57,4 601,6 252,2 45,32007 2 594,2 45,8 -13,3 835,1 54,5 270,5 163,1 778,8 467,6 -8,02008 Q2 355,0 19,2 10,8 207,3 -9,2 51,9 7,8 54,0 47,9 -34,8 Q3 271,0 5,1 -19,8 74,1 -7,5 16,5 69,1 48,7 127,0 -42,22008 July -20,7 6,7 -30,2 3,2 8,8 22,1 22,8 34,5 -92,1 3,5 Aug. 112,1 -2,7 5,9 8,9 14,6 -7,8 12,5 27,5 65,6 -12,4 Sep. 179,6 1,1 4,6 62,0 -30,9 2,2 33,8 -13,3 153,5 -33,3 Oct. (p) 421,3 41,7 67,0 58,3 -1,1 -74,6 17,2 -83,5 467,4 -71,0

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) Amounts held by euro area residents.3) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities.


1. Penningmängdsmått 2) och motposter

2 . 3 P e n n i n gmän g d s s t a t i s t i k 1 )

(miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden)

M3 M3 3-månaders

glidande medelvärde (centrerat)

Långfristigafinansiella

skulder

Kredit-givning

till offentligsektor

Kreditgivning till övriga hemmahörande i euroomådet

Utländskanettotill-gångar 3)M2 M3-M2

M1 M2-M1 Lån

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) MFI:s och statens (postväsendet, finansministeriet) monetära skulder till icke-MFI hemmahörande i euroområdet exklusive staten (M1, M2, M3: se Ordlista).3) Värdena under ”Ökningstakter” är summor av transaktionerna under de 12 månader som föregår den angivna perioden.


d1 P e n n i n gmän g d små t t 1 )

(årliga ökningstakter; säsongrensat)d2 mo t p o s t e r 1 )

(årliga ökningstakter; säsongrensat)

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

M1M3

Långfristiga finansiella skulderKreditgivning till den offentliga sektornLån till övriga hemmahörande i euroområdet

ECB Månadsrappor t

December 2005 2�S

2.3 Monetary statistics 1) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)


1. Monetary aggregates 2) and counterparts

Outstanding amounts

M3 M3 Longer-term Credit to Credit to other Net3-month financial general euro area residents external

M2 M3-M2 moving liabilities government assets 3)

average LoansM1 M2-M1 (centred)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2006 3 685,4 2 954,2 6 639,6 1 101,5 7 741,1 - 5 434,1 2 321,3 10 644,4 9 171,5 634,32007 3 832,7 3 507,2 7 339,9 1 310,5 8 650,4 - 5 977,8 2 417,2 12 027,2 10 176,4 627,52008 Q2 3 843,3 3 826,0 7 669,4 1 355,9 9 025,3 - 6 007,0 2 432,2 12 564,6 10 633,0 378,92008 July 3 832,1 3 904,1 7 736,2 1 364,3 9 100,5 - 6 046,7 2 450,3 12 660,1 10 680,9 373,2 Aug. 3 844,5 3 949,1 7 793,6 1 363,8 9 157,4 - 6 098,6 2 466,3 12 794,0 10 754,6 384,8 Sep. 3 879,6 3 977,3 7 856,9 1 369,9 9 226,8 - 6 131,2 2 440,1 12 823,7 10 818,3 428,3 Oct. (p) 4 002,3 4 008,7 8 011,0 1 362,7 9 373,7 - 6 118,6 2 433,0 12 861,5 10 887,4 481,8

Transactions

2006 261,2 310,5 571,7 130,9 702,6 - 427,7 -114,7 1 105,8 898,6 200,62007 145,4 525,4 670,7 220,3 891,0 - 489,5 -60,1 1 369,9 1 031,7 13,52008 Q2 -2,2 153,0 150,8 21,8 172,7 - 56,3 24,8 249,8 183,6 -153,5 Q3 27,3 136,8 164,1 16,3 180,4 - 81,6 -2,6 249,3 169,1 33,52008 July -13,0 74,9 62,0 8,4 70,4 - 39,1 14,4 98,9 50,7 -7,1 Aug. 8,3 38,9 47,2 0,5 47,6 - 31,0 11,9 119,7 62,9 14,1 Sep. 31,9 23,0 55,0 7,5 62,5 - 11,4 -29,0 30,7 55,5 26,4 Oct. (p) 111,4 15,2 126,6 -4,4 122,2 - -68,4 -11,2 2,7 29,6 36,6

Growth rates2006 Dec. 7,6 11,7 9,4 13,3 10,0 9,8 8,5 -4,7 11,6 10,8 200,62007 Dec. 3,9 17,7 10,1 20,0 11,5 11,8 9,0 -2,6 12,8 11,2 13,5

2008 June 1,5 19,0 9,5 9,8 9,6 9,6 5,4 -0,8 11,2 9,9 -287,12008 July 0,3 19,4 9,1 9,6 9,2 9,2 5,2 0,2 10,9 9,3 -298,0 Aug. 0,2 19,0 8,9 8,5 8,8 8,9 5,2 1,6 10,8 8,8 -249,5 Sep. 1,2 17,7 8,9 7,3 8,7 8,7 5,2 0,8 10,1 8,5 -187,9 Oct. (p) 3,7 15,5 9,3 5,3 8,7 . 3,0 0,7 8,6 7,8 -149,3

C1 Monetary aggregates 1) (annual growth rates; seasonally adjusted)

C2 Counterparts 1) (annual growth rates; seasonally adjusted)

0

2

4

6

8

10

12

14

16

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

2

4

6

8

10

12

14

16

M1M3

-10

-5

0

5

10

15

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-10

-5

0

5

10

15

longer-term financial liabilitiescredit to general governmentloans to other euro area residents

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) Monetary liabilities of MFIs and central government (post office, treasury) vis-à-vis non-MFI euro area residents excluding central government (M1, M2, M3: see glossary).3) Values in the section ‘‘growth rates’’ are sums of the transactions during the 12 months ending in the period indicated.


2 . 3 P e n n i n gmän g d s s t a t i s t i k (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden)

d3 P e n n i n gmän g d små t t , k ompon e n t e r 1 )

(årliga ökningstakter; säsongrensat)d4 l å n g f r i s t i g a f i n a n s i e l l a s k u l d e r , k ompon e n t e r 1 )

(årliga ökningstakter; säsongrensat)

2. Penningmängdsmått och långfristiga finansiella skulder, komponenterUtelöpande

sedlar ochmynt

Dagslån Inlåning med överens-

kommen löptid upp

till 2 år

Inlåningmed upp till 3 månaders

uppsäg-ningstid

Repor Andelar ipenning-

marknads-fonder

Räntebärande

värdepapper med löptid

upp till 2 år

Räntebärande

värdepapper med löptid

över 2 år

Inlåningmed över 3 månaders

uppsäg-ningstid

Inlåningmed över-

enskommen löptid över

2 år

Eget kapital

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Utelöpande sedlar och myntDagslånInlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid

Räntebärande värdepapper med löptid över 2 årInlåning med överenskommen löptid över 2 årEget kapital


investeringsfonder


ECB Månadsrappor t


Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t

December 2005 2�S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.3 Monetary statistics 1) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)

S 13ECB


2. Components of monetary aggregates and longer-term financial liabilities

Outstanding amounts

Currency in Overnight Deposits Deposits Repos Money Debt Debt Deposits Deposits Capitalcirculation deposits with agreed redeemable market securities securities redeemable with agreed and

maturity up at notice up fund up to over at notice maturity reservesto 2 years to 3 months shares/units 2 years 2 years over 3 months over 2 years

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2006 578,4 3 107,0 1 402,2 1 552,0 266,1 636,9 198,5 2 399,6 102,2 1 655,0 1 277,32007 625,8 3 206,9 1 971,8 1 535,3 307,4 686,6 316,6 2 561,0 119,6 1 813,5 1 483,72008 Q2 649,6 3 193,7 2 289,3 1 536,7 340,6 728,0 287,3 2 570,4 116,9 1 832,8 1 486,92008 July 649,7 3 182,5 2 374,0 1 530,1 346,4 727,5 290,4 2 592,5 116,4 1 833,3 1 504,5 Aug. 653,7 3 190,8 2 421,2 1 527,8 336,6 745,6 281,6 2 619,2 115,4 1 841,1 1 523,0 Sep. 662,9 3 216,7 2 455,4 1 521,9 344,5 732,6 292,7 2 630,1 114,2 1 836,6 1 550,3 Oct. (p) 698,4 3 303,9 2 484,2 1 524,5 346,0 730,4 286,3 2 614,1 116,3 1 824,2 1 564,0

Transactions

2006 57,3 203,9 301,2 9,3 30,9 30,0 70,0 217,2 15,4 138,1 57,02007 46,9 98,4 581,3 -55,9 43,3 58,6 118,3 152,3 9,9 164,5 162,82008 Q2 11,6 -13,8 157,8 -4,8 31,9 -18,6 8,5 26,6 -2,5 17,6 14,5 Q3 13,3 14,0 152,4 -15,6 3,6 2,7 10,1 18,8 -2,7 -0,5 66,02008 July 0,1 -13,0 82,1 -7,2 5,7 -2,0 4,7 20,9 -0,5 0,2 18,6 Aug. 4,0 4,3 41,3 -2,4 -9,9 18,2 -7,8 6,9 -1,1 5,5 19,7 Sep. 9,2 22,8 29,1 -6,1 7,8 -13,5 13,2 -9,0 -1,2 -6,2 27,7 Oct. (p) 35,5 75,9 13,0 2,3 1,2 -2,0 -3,6 -75,3 2,1 -17,9 22,7

Growth rates

2006 Dec. 11,0 7,0 27,2 0,6 13,2 4,9 54,4 9,9 17,8 9,1 4,72007 Dec. 8,1 3,2 41,4 -3,6 16,3 9,2 59,6 6,3 9,6 9,9 12,5

2008 June 8,0 0,3 38,8 -2,0 18,4 2,0 21,5 2,7 -0,8 5,5 10,9

2008 July 7,1 -1,0 38,9 -2,1 17,2 1,1 25,0 3,1 -2,2 4,6 10,5 Aug. 7,2 -1,1 37,3 -1,8 16,7 4,2 10,5 2,7 -3,4 4,6 11,4 Sep. 8,2 -0,1 34,4 -2,0 16,5 3,6 6,6 2,3 -5,7 4,0 12,9 Oct. (p) 13,0 1,9 29,2 -1,4 19,4 1,7 0,0 -0,4 -4,4 2,2 10,8

C3 Components of monetary aggregates 1) (annual growth rates; seasonally adjusted)

C4 Components of longer-term financial liabilities 1) (annual growth rates; seasonally adjusted)

-40

-20

0

20

40

60

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-40

-20

0

20

40

60

currency in circulationovernight depositsdeposits redeemable at notice up to 3 months

-5

0

5

10

15

20

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-5

0

5

10

15

20

debt securities over 2 yearsdeposits with agreed maturity over 2 yearscapital and reserves

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.

2�ECBMånadsrappor tDecember 2005S

1. Lån till finansinstitut och ickefinansiella företag 3)

2 . 4 m f i : s u t l å n i n g , f ö r d e l n i n g 1 ) 2 )

(miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden)

Försäkringsföretag ochpensionsinstitut

Övriga finansinstitut 4) Ickefinansiella företag

Totalt Totalt Totalt Upp till 1 år Över 1 och upptill 5 år

Över 5 årUpp till 1 år Upp till 1 år

1 2 3 4 5 6 7 8

d5 l å n t i l l f i n a n s i n s t i t u t o c h i c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g 2 )

(årliga ökningstakter)

Övriga finansinstitutIcke-finansiella företag

ECBMånadsrappor tDecember 2008S ��

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Före januari 2003 samlades uppgifter in i mars, September, september och december varje år. Månadsuppgifter före januari 2003 har beräknats på grundval av kvartalsuppgifter.4) Denna kategori inkluderar investeringsfonder.

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t

December 2005 25S

2.4 MFI loans, breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)


1. Loans to financial intermediaries and non-financial corporations 3)

Outstanding amounts

Insurance corporations Other financial Non-financial corporations

and pension funds intermediaries 4)

Total Total Total Up to Over 1 year Over1 year and up to 5 years

Up to Up to 5 years1 year 1 year

1 2 3 4 5 6 7 8

2006 82,8 55,2 696,0 420,6 3 844,5 1 137,9 707,1 1 999,52007 95,1 70,6 867,9 526,3 4 388,7 1 276,5 858,9 2 253,32008 Q2 103,3 79,3 998,0 625,8 4 670,7 1 365,6 925,7 2 379,4

2008 July 101,1 78,0 1 000,3 612,3 4 709,0 1 375,8 933,5 2 399,7 Aug. 99,9 76,1 987,2 596,6 4 722,1 1 360,9 943,6 2 417,7 Sep. 100,5 77,0 1 017,9 621,1 4 762,9 1 375,5 952,8 2 434,6 Oct. (p) 103,9 81,0 1 016,1 624,3 4 817,9 1 386,6 964,9 2 466,4

Transactions

2006 18,1 13,9 81,9 57,7 446,2 100,5 123,1 222,62007 14,0 15,8 175,4 113,5 556,3 144,9 155,7 255,72008 Q2 0,5 0,2 53,4 29,2 130,5 38,1 31,7 60,7 Q3 -3,3 -2,6 12,4 -10,2 84,9 7,2 27,1 50,6

2008 July -2,3 -1,2 0,7 -14,1 41,5 10,6 8,5 22,5 Aug. -1,5 -2,2 -16,2 -18,4 7,0 -16,4 9,8 13,6 Sep. 0,5 0,8 27,9 22,3 36,4 13,0 8,8 14,5 Oct. (p) 3,0 3,8 -14,1 -4,5 33,2 3,5 7,4 22,3

Growth rates

2006 Dec. 28,0 33,3 13,3 15,6 13,1 9,7 20,8 12,42007 Dec. 16,8 28,5 25,0 27,0 14,5 12,7 22,0 12,82008 June -4,8 -4,6 25,6 26,0 13,7 11,9 20,0 12,32008 July -7,8 -7,4 24,0 22,2 12,9 11,1 18,8 11,8 Aug. -8,5 -10,8 20,8 18,2 12,6 10,8 18,4 11,6 Sep. -9,2 -12,3 18,9 15,6 12,2 10,1 17,5 11,3 Oct. (p) -9,4 -10,7 15,1 15,6 11,9 10,4 16,1 11,1

C5 Loans to financial intermediaries and non-financial corporations 2) (annual growth rates)

0

5

10

15

20

25

30

35

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

5

10

15

20

25

30

35

other financial intermediariesnon-financial corporations

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) Before January 2003 data were collected in March, June, September and December each year. Monthly data prior to January 2003 are derived from quarterly data.4) This category includes investment funds.



(miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden)

2. Lån till hushåll 3)


investeringsfonder

Totalt

1

Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning

Totalt

2

Upp till 1 år

3

Över 1 och upptill 5 år

4

Över 5 år

5

Totalt

6

Upp till 1 år

7


8

Över 5 år

9

Totalt

10

Upp till 1 år

11


12

Över 5 år

13

d6 l å n t i l l h u s h å l l 2 )



ECB Månadsrappor t

December 2008 S �5

KonsumentkrediterBostadslånÖvrig utlåning

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Inklusive hushållens ideella organisationer. Före januari 2003 samlades data in i mars, juni, september och december varje år. Månadsdata före den 2003 har beräknats utifrån kvartalsdata.

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t

December 2005 2�S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds


S 15ECB


2. Loans to households 3)

Outstanding amounts

Total Consumer credit Lending for house purchase Other lending

Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years

5 years 5 years 5 years

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

2006 4 537,0 586,5 135,3 202,7 248,5 3 212,1 15,6 72,1 3 124,5 738,4 146,2 101,5 490,72007 4 808,1 617,8 137,6 203,7 276,5 3 436,9 15,9 73,8 3 347,2 753,4 147,5 104,0 501,82008 Q2 4 889,4 635,8 139,8 203,8 292,2 3 485,1 15,8 73,2 3 396,0 768,6 152,7 102,4 513,4

2008 July 4 904,2 636,2 139,1 203,0 294,1 3 503,6 15,8 73,4 3 414,5 764,4 146,8 102,2 515,4 Aug. 4 913,7 633,5 137,3 202,2 294,0 3 515,9 15,9 72,6 3 427,4 764,3 146,7 100,7 516,8 Sep. 4 938,2 636,5 140,4 201,3 294,8 3 534,3 16,5 72,7 3 445,1 767,3 149,9 100,3 517,2 Oct. (p) 4 939,7 637,1 140,0 200,2 296,9 3 534,7 16,6 72,1 3 446,0 767,9 148,5 99,8 519,6

Transactions

2006 345,3 42,6 8,2 4,8 29,5 281,8 1,5 4,6 275,8 20,9 1,4 3,8 15,72007 280,6 31,3 3,6 1,1 26,6 228,6 0,9 2,3 225,3 20,8 1,7 4,4 14,72008 Q2 31,8 12,0 3,3 1,1 7,6 8,9 -0,3 0,0 9,1 10,9 6,2 -1,8 6,5 Q3 48,0 1,1 0,7 -2,4 2,7 47,5 0,6 0,0 46,8 -0,5 -3,0 -1,9 4,4

2008 July 16,0 0,8 -0,6 -0,7 2,0 19,1 0,0 0,1 19,0 -3,9 -5,8 -0,3 2,2 Aug. 8,5 -2,6 -1,9 -0,8 0,1 11,1 0,1 -0,2 11,2 0,0 -0,2 -1,2 1,4 Sep. 23,6 3,0 3,2 -0,8 0,6 17,3 0,6 0,1 16,6 3,4 3,0 -0,5 0,8 Oct. (p) -3,5 0,2 -0,3 -1,1 1,5 -2,8 0,1 -0,7 -2,3 -0,9 -2,2 -0,6 1,9

Growth rates

2006 Dec. 8,2 7,7 6,5 2,4 13,2 9,6 9,7 6,8 9,7 2,9 1,0 3,9 3,32007 Dec. 6,2 5,3 2,7 0,5 10,7 7,1 6,1 3,2 7,2 2,8 1,2 4,4 3,02008 June 4,2 4,9 4,0 -0,8 9,9 4,4 -1,0 1,0 4,5 2,8 2,0 0,6 3,42008 July 4,0 4,3 2,6 -1,3 9,6 4,3 0,0 0,6 4,4 2,4 0,6 -0,2 3,5 Aug. 3,9 4,0 2,0 -1,4 9,1 4,1 0,2 0,2 4,2 2,5 2,1 -1,5 3,4 Sep. 3,8 4,3 4,9 -1,3 8,1 4,1 2,3 0,0 4,2 2,4 2,3 -2,1 3,4 Oct. (p) 3,3 3,3 3,2 -2,3 7,6 3,5 3,4 -1,4 3,6 2,3 1,6 -2,9 3,6

C6 Loans to households 2) (annual growth rates)

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-2

0

2

4

6

8

10

12

14

consumer creditlending for house purchaseother lending

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) Including non-profit institutions serving households. Before January 2003 data were collected in March, June, September and December each year.

Monthly data prior to January 2003 are derived from quarterly data.


3. Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet



Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet

Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3)Icke-banker

Delstater Kommuner Socialför-säkring

Totalt Offentlig sektor

Övriga

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

d7 l å n t i l l o f f e n t l i g s e k t o r o c h h emmahö r a n d e u t a n f ö r e u r o om r å d e t 2 )


Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Termen ”banker” används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet.

Offentlig sektorBanker hemmahörande utanför euroområdetIcke-banker hemmahörande utanför euroområdet

ECBMånadsrappor tDecember 2008S ��

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t

December 2005 2�S



3. Loans to government and non-euro area residents

Outstanding amounts

General government Non-euro area residents

Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banksgovernment

State Local Social Total General Othergovernment government security government

funds

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2005 826,9 125,1 246,8 425,8 29,2 2 485,2 1 722,1 763,1 66,0 697,12006 810,5 104,1 232,5 448,1 25,8 2 924,3 2 061,0 863,4 63,2 800,22007 Q4 956,1 213,4 217,6 495,7 29,4 3 295,3 2 337,9 957,4 59,8 897,52008 Q1 958,0 210,6 212,8 497,3 37,2 3 413,9 2 395,5 1 018,4 61,5 956,9 Q2 975,8 221,0 215,1 497,6 42,0 3 310,8 2 299,2 1 011,5 63,0 948,5 Q3 (p) 979,4 223,7 210,0 501,6 44,1 3 518,9 2 459,2 1 059,7 63,4 996,3

Transactions

2006 -13,4 -17,6 -14,3 21,9 -3,4 532,5 402,9 129,5 -0,1 129,62007 -7,7 -4,5 -13,0 6,2 3,5 542,1 382,1 160,1 0,3 159,82007 Q4 8,0 7,1 3,8 9,2 -12,0 56,9 23,3 33,7 -0,1 33,82008 Q1 0,7 -3,3 -4,8 1,0 7,8 215,8 122,3 93,3 2,9 90,4 Q2 17,7 10,3 2,1 0,6 4,8 -100,1 -94,8 -5,2 1,6 -6,7 Q3 (p) 3,4 2,4 -5,2 4,0 2,1 94,0 83,7 9,8 -1,8 11,6

Growth rates

2005 Dec. 1,7 -4,3 -3,2 5,4 22,9 14,8 15,3 13,6 2,0 14,92006 Dec. -1,6 -14,0 -5,8 5,1 -11,6 21,8 23,7 17,4 -0,1 19,1

2007 Dec. -1,0 -4,3 -5,6 1,4 13,7 18,7 18,6 18,8 0,5 20,32008 Mar. 0,1 0,9 -5,1 1,6 19,5 15,7 12,7 23,2 10,0 24,1 June 2,4 7,8 -1,8 2,3 11,8 7,7 4,6 15,4 9,5 15,8 Sep. (p) 3,3 12,3 -1,9 3,2 6,6 8,2 5,8 14,2 4,3 14,8

C7 Loans to government and non-euro area residents 2) (annual growth rates)

-20

-10

0

10

20

30

40

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-20

-10

0

10

20

30

40

general governmentnon-resident banksnon-resident non-banks

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) The term ‘‘banks’’ is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area.


2 . 5 i n l å n i n g h o s m f i - s e k t o r n , f ö r d e l n i n g 1 ) 2 )


1. Inlåning från finansinstitut 2)


investeringsfonder

d8 t o t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 )


Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3)

Totalt Dagslån Med överens-kommen löptid

Med uppsägnings-tid

Repor Totalt Dagslån Med överens-kommen löptid


Repor

Upp till 2 år

Över 2 år

Upp till 3 månader

Över 3 månader

Upp till 2 år

Över 2 år

Upp till 3 månader

Över 3 månader

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Denna kategori inkluderar investeringsfonder.4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7.5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 10, 12 och 14.

försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt)övriga finansinstitut (totalt)


ECB Månadsrappor t


d9 total inlåning och inlåning som ingår i m3 fördelat på sektor2 )


försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt)övriga finansinstitut (totalt)försäkringsföretag och pensionsinstitut (som ingår i M3)övriga finansinstitut (som ingår i M3)

4)5)

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t


EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.5 Deposits held with MFIs, breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)

S 17ECB


1. Deposits by financial intermediaries

Outstanding amounts

Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3)

Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos

Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 650,0 70,2 57,1 495,4 1,0 1,4 24,9 1 140,3 283,1 251,8 469,4 10,6 0,2 125,12007 687,8 71,1 68,9 525,1 0,8 1,1 20,9 1 472,7 312,3 348,0 652,8 12,2 0,3 147,1

2008 Q2 717,5 73,5 83,7 537,5 1,4 1,6 19,8 1 600,7 335,6 387,2 682,5 12,0 0,2 183,22008 July 716,8 69,6 86,0 538,3 1,3 1,6 20,1 1 604,5 299,9 428,9 683,1 14,1 0,2 178,4 Aug. 713,2 66,6 85,5 538,7 1,2 1,6 19,5 1 615,5 287,0 449,1 681,9 12,9 0,1 184,3 Sep. 727,8 75,6 90,2 538,9 1,2 1,6 20,3 1 643,4 323,2 446,7 674,2 11,7 0,1 187,5 Oct. (p) 735,9 83,8 90,2 538,3 1,2 1,5 21,0 1 663,2 337,2 445,0 672,4 12,2 0,1 196,3

Transactions

2006 37,9 2,7 5,5 25,6 -0,2 0,0 4,4 249,2 45,5 67,8 130,5 0,3 0,1 4,92007 41,4 0,8 11,7 33,4 -0,2 -0,3 -4,1 341,1 32,7 98,9 183,7 1,7 0,1 24,1

2008 Q2 -5,9 -8,3 -0,2 4,9 -0,2 0,0 -2,1 76,4 3,3 28,3 32,5 -1,2 0,0 13,6 Q3 8,4 1,8 6,0 0,3 -0,2 0,0 0,5 30,5 -16,0 55,1 -12,1 -0,6 -0,1 4,1

2008 July -0,8 -3,9 2,2 0,8 -0,1 0,0 0,3 1,7 -36,4 40,6 0,2 2,1 0,0 -4,8 Aug. -4,1 -3,1 -0,7 0,4 -0,1 0,0 -0,6 5,2 -14,5 18,4 -3,2 -1,3 0,0 5,8 Sep. 13,3 8,8 4,5 -0,9 0,0 0,0 0,8 23,5 34,9 -4,0 -9,1 -1,3 0,0 3,1 Oct. (p) 6,7 7,7 -0,8 -0,7 0,0 0,0 0,5 5,1 9,5 -6,4 -6,7 0,3 0,0 8,5

Growth rates

2006 Dec. 6,2 4,0 10,7 5,4 -16,3 - 21,2 28,2 19,5 36,8 38,9 2,9 - 4,02007 Dec. 6,4 1,1 20,5 6,8 -22,5 - -16,3 30,0 11,5 39,5 39,1 16,0 - 19,02008 June 9,6 13,3 42,4 5,7 -10,5 - 3,4 19,8 5,5 35,7 19,7 5,6 - 20,82008 July 7,1 -4,1 38,3 5,5 -20,6 - -3,2 17,9 -6,3 48,4 16,1 5,8 - 18,4 Aug. 7,4 8,4 23,4 5,6 -15,4 - -5,9 18,7 -4,9 48,5 15,7 8,8 - 18,4 Sep. 7,1 10,9 40,1 3,1 -20,1 - -3,3 17,6 -3,1 45,0 16,0 -11,6 - 16,1 Oct. (p) 5,1 12,5 18,0 2,7 -20,0 - -4,3 14,5 2,1 28,4 11,1 -5,8 - 25,2

C8 Total deposits by sector 2) (annual growth rates)

C9 Total deposits and deposits included in M3by sector 2) (annual growth rates)

0

5

10

15

20

25

30

35

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

5

10

15

20

25

30

35

insurance corporations and pension funds (total)other financial intermediaries (total)

-10

0

10

20

30

40

2004 2005 2006 2007 2008-10

0

10

20

30

40

insurance corporations and pension funds (total)other financial intermediaries (total)insurance corporations and pension funds (included in M3)other financial intermediaries (included in M3)

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) This category includes investment funds.4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7.5) Covers deposits in columns 9, 10, 12 and 14.

4)

5)




2. Inlåning från ickefinansiella företag och hushållIckefinansiella företag Hushåll 3)

Totalt Dagslån Med överens-kommen löptid


Repor Totalt Dagslån Med överens-kommen löptid


Repor

Upp till 2 år

Över 2 år

Upp till 3 månader

Över 3 månader

Upp till 2 år

Över 2 år

Upp till 3 månader

Över 3 månader

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Inklusive hushållens ideella organisationer.4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7.5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 10, 12 och 14.


d10 t o t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 )


icke-finansiella företag (totalt)hushåll (totalt)

d11 total inlåning och inlåning som ingår i m3 fördelat på sektor 2 )


icke-finansiella företag (totalt)hushåll (totalt)icke-finansiella företag (som ingår i M3) 4)

hushåll (som ingår i M3) 5)

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t




2. Deposits by non-financial corporations and households

Outstanding amounts

Non-financial corporations Households 3)

Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos

Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 1 343,1 851,8 355,3 69,4 40,5 1,3 24,8 4 552,6 1 751,2 669,0 606,8 1 355,7 99,8 70,02007 1 470,6 882,1 474,6 59,6 29,2 1,4 23,7 4 989,0 1 777,7 994,5 561,1 1 457,6 111,1 87,1

2008 Q2 1 481,1 866,2 501,4 61,8 27,3 1,5 23,0 5 162,9 1 784,0 1 179,5 534,8 1 460,4 105,7 98,52008 July 1 469,0 842,8 511,9 63,2 26,2 1,4 23,4 5 186,8 1 769,0 1 224,6 531,1 1 449,7 105,2 107,1 Aug. 1 472,4 839,4 518,7 63,4 25,9 1,4 23,7 5 195,5 1 744,9 1 256,4 530,0 1 449,4 104,1 110,8 Sep. 1 497,1 873,4 507,7 64,0 25,6 1,4 25,1 5 197,2 1 750,0 1 270,9 523,9 1 441,3 103,1 108,0 Oct. (p) 1 500,8 860,9 517,9 66,8 24,9 1,4 29,0 5 252,2 1 758,5 1 331,9 515,4 1 439,2 106,1 101,1

Transactions

2006 141,2 85,7 55,7 3,9 -4,2 0,1 0,2 215,2 65,7 137,5 -23,1 2,5 15,4 17,22007 134,5 31,8 123,3 -8,0 -11,0 -0,7 -1,1 280,9 21,7 321,9 -45,4 -45,6 11,2 17,1

2008 Q2 27,6 16,3 11,1 1,7 -1,5 0,0 0,1 87,1 26,6 79,9 -13,5 -5,5 -3,3 2,9 Q3 3,1 2,5 0,1 0,6 -2,2 -0,1 2,1 33,8 -34,3 89,1 -8,6 -19,2 -2,6 9,5

2008 July -15,2 -24,5 9,0 1,4 -1,5 0,0 0,5 23,8 -15,0 45,1 -3,7 -10,7 -0,5 8,6 Aug. -0,3 -5,0 4,9 0,0 -0,3 0,0 0,2 6,1 -24,7 29,8 -1,2 -0,4 -1,1 3,6 Sep. 18,6 32,0 -13,8 -0,7 -0,3 0,0 1,4 3,8 5,3 14,1 -3,8 -8,1 -1,0 -2,7 Oct. (p) -5,5 -17,0 5,8 2,4 -0,6 0,0 3,9 47,1 7,0 54,9 -8,5 -2,4 2,9 -6,9

Growth rates

2006 Dec. 11,7 11,2 18,4 5,7 -9,4 5,9 0,6 5,0 3,9 25,8 -3,7 0,2 18,2 32,62007 Dec. 10,0 3,7 34,8 -11,7 -26,9 -31,6 -4,3 6,1 1,2 47,8 -7,5 -3,5 11,2 24,42008 June 7,2 0,8 28,2 -7,4 -26,5 -6,7 -13,0 6,5 -0,4 44,8 -7,3 -1,6 -1,1 26,82008 July 6,1 0,4 23,2 -4,9 -28,0 -16,0 -8,3 6,9 -0,2 44,8 -7,2 -1,5 -2,2 29,8 Aug. 5,8 1,6 18,8 -5,2 -22,5 -16,9 -11,0 7,1 0,0 43,6 -6,8 -1,3 -3,6 27,4 Sep. 5,6 2,9 14,3 -2,7 -22,8 -17,3 2,9 6,5 -0,6 40,8 -7,0 -1,3 -5,1 28,6 Oct. (p) 4,4 1,8 10,4 1,3 -19,6 -12,8 19,6 7,4 1,2 40,5 -7,7 -0,5 -3,4 17,1

C10 Total deposits by sector 2) (annual growth rates)

C11 Total deposits and deposits included in M3by sector 2) (annual growth rates)

0

2

4

6

8

10

12

14

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

2

4

6

8

10

12

14

non-financial corporations (total)households (total)

2

4

6

8

10

12

14

16

2004 2005 2006 2007 20082

4

6

8

10

12

14

16

non-financial corporations (total)households (total)non-financial corporations (included in M3)households (included in M3)

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) Including non-profit institutions serving households.4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7.5) Covers deposits in columns 9, 10, 12 and 14.

4)

5)




3. Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet


investeringsfonder

Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet

Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker

Delstater Kommuner Social-försäkring

Totalt Offentlig sektor

Övriga

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

d12 i n l å n i n g f r å n o f f e n t l i g s e k t o r o c h h emmahö r a n d e u t a n f ö r e u r o om r å d e t 2 )


Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Termen ”banker” används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet.

Offentlig sektorBanker hemmahörande utanför euroområdetIcke-banker hemmahörande utanför euroområdet


ECB Månadsrappor t


Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t

December 2005 �5S

EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds


S 19ECB


3. Deposits by government and non-euro area residents

Outstanding amounts

General government Non-euro area residents

Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banksgovernment

State Local Social Total General Othergovernment government security government

funds

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2005 313,1 149,2 38,3 80,9 44,7 3 050,5 2 250,5 800,0 125,8 674,22006 329,0 124,2 45,4 90,8 68,6 3 429,0 2 557,1 871,9 128,6 743,32007 Q4 372,9 127,1 59,0 106,8 80,1 3 856,2 2 944,2 912,0 143,4 768,62008 Q1 375,9 139,6 49,6 107,6 79,1 4 039,7 3 075,7 964,1 131,1 833,0 Q2 410,3 155,9 56,4 112,0 86,0 4 019,9 3 036,7 983,2 129,3 853,9 Q3 (p) 400,2 140,1 61,7 113,4 85,0 4 138,4 3 147,5 990,9 139,6 851,3

Transactions

2006 14,2 -24,5 7,0 7,8 23,9 476,6 385,8 90,8 6,6 84,22007 30,9 -3,1 13,6 8,9 11,5 614,6 547,2 67,4 20,2 47,22007 Q4 -12,0 -21,9 -1,0 2,8 8,1 50,2 53,2 -3,0 -0,5 -2,52008 Q1 2,8 12,4 -9,3 0,7 -1,0 279,2 220,4 58,8 -8,5 67,3 Q2 34,4 16,0 6,8 4,4 7,2 -17,5 -37,0 19,5 -1,8 21,3 Q3 (p) -10,4 -15,8 5,2 1,3 -1,1 -22,2 -6,4 -15,8 6,5 -22,3

Growth rates

2005 Dec. 10,9 8,1 25,4 16,6 0,6 15,4 16,4 12,7 16,8 12,02006 Dec. 4,5 -16,5 18,4 9,6 53,5 15,8 17,3 11,5 5,3 12,6

2007 Dec. 9,4 -2,3 29,9 9,8 16,7 18,0 21,5 7,8 15,8 6,42008 Mar. 7,7 -3,7 18,1 13,4 16,5 17,8 19,6 12,2 5,5 13,4 June 4,4 -12,2 28,9 10,0 21,0 11,8 12,6 9,4 -0,2 11,0 Sep. (p) 3,7 -6,7 2,9 9,0 18,3 7,6 7,9 6,5 -2,9 8,3

C12 Deposits by government and non-euro area residents 2) (annual growth rates)

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

general governmentnon-resident banksnon-resident non-banks

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) The term ‘‘banks’’ is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area.


2 . 6 m f i : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r , f ö r d e l n i n g 1 ) 2 )


Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar

Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörandei euroområdet

Hemma-hörande utanför

euro-området

Totalt MFI Icke-MFI Hemma-hörande utanför

euro-området

Euro Annan valuta

Euro Annan valuta

Euro Annan valuta

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

d13 m f i : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r 2 )


Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

Andra värdepapper än aktierAktier och andra ägarandelar

ECBMånadsrappor tDecember 2008S 20

Utestående belopp

Transaktioner

Ökningstakter

ECB Månadsrappor t


2.6 MFI holdings of securities, breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)


Outstanding amounts

Securities other than shares Shares and other equity

Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area

government area residents residents residents

Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2006 4 664,3 1 560,6 72,3 1 260,4 16,2 615,8 30,1 1 108,9 1 465,9 373,0 798,5 294,42007 5 113,7 1 652,6 84,0 1 177,5 16,6 916,5 33,4 1 233,1 1 639,9 424,8 871,4 343,72008 Q2 5 483,3 1 795,3 98,6 1 204,1 15,1 1 031,4 48,0 1 290,7 1 601,2 460,4 849,3 291,42008 July 5 547,3 1 813,3 103,3 1 211,2 15,1 1 047,8 48,6 1 307,9 1 621,7 461,4 868,0 292,3 Aug. 5 638,3 1 828,2 105,5 1 213,3 14,8 1 075,1 50,9 1 350,6 1 618,9 456,2 869,0 293,7 Sep. 5 497,1 1 796,9 102,0 1 175,2 15,6 1 048,2 50,8 1 308,4 1 607,7 453,1 865,4 289,3 Oct. (p) 5 553,9 1 820,7 109,9 1 163,8 19,3 1 069,0 54,8 1 316,5 1 551,4 437,1 827,7 286,6

Transactions

2006 337,4 122,8 10,6 -122,7 0,5 100,6 6,5 219,0 193,3 58,6 96,2 38,52007 541,2 136,3 18,2 -86,7 1,5 267,3 9,5 195,0 164,5 52,0 60,0 52,52008 Q2 201,1 68,4 11,4 12,7 -0,1 75,9 2,6 30,1 8,1 15,8 -3,7 -4,0 Q3 -43,3 2,1 -3,0 -34,9 -0,8 19,2 -0,8 -25,2 27,3 1,7 22,7 2,92008 July 57,7 18,2 4,2 4,7 -0,1 16,1 0,4 14,1 23,2 2,1 19,5 1,6 Aug. 56,6 14,4 -0,9 -0,3 -0,9 26,6 0,2 17,6 -2,2 -5,1 0,4 2,5 Sep. -157,6 -30,5 -6,3 -39,3 0,3 -23,5 -1,4 -56,9 6,3 4,7 2,8 -1,1 Oct. (p) -13,1 25,2 -1,0 -11,5 1,8 23,3 -0,8 -50,1 -46,6 -14,9 -31,8 0,0

Growth rates

2006 Dec. 7,7 8,5 16,5 -8,9 3,0 19,3 25,7 24,2 15,2 18,6 13,6 15,22007 Dec. 11,7 8,7 25,6 -6,9 10,5 42,9 33,4 17,7 11,2 13,9 7,5 17,8

2008 June 12,0 11,2 36,7 -4,5 9,7 36,3 61,2 12,5 3,6 17,5 2,4 -10,4

2008 July 12,2 11,4 26,4 -2,3 9,8 35,7 53,4 11,4 5,7 18,4 5,9 -10,2 Aug. 14,4 12,5 33,0 0,2 4,9 37,9 62,9 13,8 6,3 16,1 7,1 -7,7 Sep. 11,4 11,0 23,9 -1,9 6,6 31,1 45,8 10,3 5,4 13,7 7,7 -10,3 Oct. (p) 8,0 9,2 16,6 -3,0 17,2 27,9 30,6 2,1 0,1 11,3 -1,4 -9,8

C13 MFI holdings of securities 2) (annual growth rates)

-5

0

5

10

15

20

25

30

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-5

0

5

10

15

20

25

30

securities other than sharesshares and other equity

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.


2 . 7 omv ä r d e r i n g a v v i s s a p o s t e r i m f i : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) 2 )

(miljarder euro)

1. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till hushåll 3)


investeringsfonder

Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning

Totalt

1

Upp till 1år

2

Över 1 och upp till 5 år

3

Över 5 år

4

Totalt

5

Upp till 1år

6


7

Över 5 år

8

Totalt

9

Upp till 1år

10


11

Över 5 år

12

2. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till ickefinansiella företag och hemmahörande utanför euroområdet

Ickefinansiella företag Hemmahörande utanför euroområdet

Totalt

1

Upp till 1 år

2

Över 1 år upptill 5 år

3

Över 5 år

4

Totalt

5

Upp till 1 år

6

Över 1 år

7

3. Omvärdering av MFI:s innehav av värdepapper

Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar

Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörandei euroområdet

Hemma-hörande utanför

euro-området

Totalt MFI Icke-MFI Hemma-hörande utanför

euro-området

Euro Annan valuta

Euro Annan valuta

Euro Annan valuta

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.3) Inklusive hushållens ideella organisationer.


ECB Månadsrappor t

December 2008 S 2�

ECB Månadsrappor t


EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.7 Revaluation of selected MFI balance sheet items 1), 2) (EUR billions)

S 21ECB


1. Write-offs/write-downs of loans to households 3)

Consumer credit Lending for house purchase Other lending

Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years

5 years 5 years 5 years

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 -3,9 -1,5 -0,9 -1,6 -2,7 -0,1 -0,1 -2,4 -6,7 -1,1 -2,0 -3,62007 -4,2 -1,2 -1,4 -1,6 -2,7 -0,2 -0,2 -2,3 -6,9 -0,8 -2,3 -3,72008 Q2 -0,9 -0,2 -0,4 -0,4 -0,4 0,0 0,0 -0,4 -1,9 -0,2 -0,9 -0,8 Q3 -1,0 -0,2 -0,4 -0,4 -0,4 0,0 0,0 -0,4 -1,3 -0,2 -0,5 -0,72008 July -0,3 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2 0,0 0,0 -0,2 Aug. -0,3 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 0,0 -0,1 -0,6 0,0 -0,4 -0,2 Sep. -0,4 -0,1 -0,1 -0,2 -0,3 0,0 0,0 -0,3 -0,5 -0,1 -0,1 -0,3 Oct. (p) -0,6 -0,3 -0,2 -0,1 -0,6 0,0 0,0 -0,6 -0,2 0,1 -0,1 -0,2

2. Write-offs/write-downs of loans to non-financial corporations and non-euro area residents

Non-financial corporations Non-euro area residents

Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 11 year and up to 5 years 1 year year

5 years

1 2 3 4 5 6 72006 -13,2 -3,5 -4,6 -5,1 -0,8 -0,1 -0,72007 -12,5 -2,1 -5,4 -4,9 -5,2 -3,4 -1,82008 Q2 -5,4 -0,9 -3,4 -1,1 0,0 -0,1 0,0 Q3 -4,2 -0,8 -2,3 -1,0 -1,3 -0,7 -0,52008 July -0,5 -0,2 -0,2 -0,2 -0,5 -0,4 -0,1 Aug. -1,9 -0,1 -1,6 -0,2 -0,1 0,0 -0,1 Sep. -1,8 -0,5 -0,6 -0,6 -0,6 -0,3 -0,3 Oct. (p) -0,8 0,0 -0,4 -0,4 -1,0 -0,2 -0,8

3. Revaluation of securities held by MFIs

Securities other than shares Shares and other equity

Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents

Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 -8,6 1,2 -0,4 -7,9 -0,2 -0,4 -0,3 -0,7 31,5 7,1 16,3 8,02007 -11,8 -2,7 0,0 0,6 -0,2 -2,5 -0,5 -6,5 12,6 3,0 8,8 0,82008 Q2 -18,5 -1,5 -0,1 -8,7 -0,1 -2,5 -0,5 -5,0 -7,8 -2,9 -6,5 1,5 Q3 -1,7 -1,2 0,2 5,8 0,2 -1,7 0,0 -5,0 -19,4 -7,6 -6,7 -5,12008 July 1,9 0,1 0,1 2,3 0,0 0,4 0,0 -1,0 -2,0 -0,4 -0,8 -0,7 Aug. 4,6 0,9 0,2 2,4 0,1 0,3 0,1 0,8 -0,7 -0,1 0,6 -1,1 Sep. -8,3 -2,2 0,0 1,1 0,1 -2,3 -0,1 -4,8 -16,7 -7,0 -6,4 -3,3 Oct. (p) -5,5 -1,2 0,4 0,0 0,2 -2,4 -0,3 -2,3 -9,7 -1,1 -5,9 -2,7

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) Including non-profit institutions serving households.


MFI 2) Icke-MFI

Allavalutor

(ute-stående belopp)

Euro 3)Andra valutor Alla

valutor (ute-

stående belopp)

Euro 3) Andra valutor

Totalt TotaltUSD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2 . 8 v a l u t a f ö r d e l n i n g a v v i s s a p o s t e r i m f i : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) , 2 )

(procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut)

1. Inlåning

2. Räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet

Alla valutor(utestående belopp)


TotaltUSD JPY CHF GBP

1 2 3 4 5 6 7

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar.3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen ”MFI” som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI.4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter


Från hemmahörande i euroområdet

Från hemmahörande utanför euroområdet

ECB Månadsrappor t


2.8 Currency breakdown of selected MFI balance sheet items 1),2) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period)


1. Deposits

By euro area residents

MFIs 3) Non-MFIs

All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currenciescurrencies currencies

(outstanding Total (outstanding Totalamount) amount)

USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2005 4 851,2 90,9 9,1 5,6 0,4 1,5 1,0 7 361,0 96,8 3,2 1,9 0,3 0,1 0,52006 5 242,4 90,7 9,3 5,6 0,4 1,5 1,2 8 014,8 96,4 3,6 2,2 0,3 0,1 0,6

2007 Q4 6 089,4 92,1 7,9 4,8 0,4 1,1 1,0 8 993,0 96,4 3,6 2,2 0,4 0,1 0,52008 Q1 6 147,8 91,8 8,2 4,7 0,5 1,3 1,0 9 151,4 96,4 3,6 2,1 0,4 0,1 0,6 Q2 6 287,4 91,6 8,4 5,0 0,4 1,4 1,0 9 372,6 96,4 3,6 2,1 0,5 0,1 0,5 Q3 (p) 6 748,7 89,4 10,6 6,8 0,4 1,6 1,1 9 465,8 96,2 3,8 2,2 0,5 0,1 0,6

By non-euro area residents

2005 2 250,5 46,2 53,8 35,4 2,7 2,8 10,0 800,0 51,8 48,2 32,1 1,7 2,2 9,22006 2 557,1 45,3 54,7 35,1 2,3 2,7 11,5 871,9 50,7 49,3 32,0 1,3 2,0 10,4

2007 Q4 2 944,2 46,8 53,2 33,6 2,9 2,4 11,1 912,0 50,0 50,0 32,9 1,6 1,8 9,92008 Q1 3 075,7 48,1 51,9 32,9 3,0 2,6 10,5 964,1 52,3 47,7 31,9 1,4 1,8 8,7 Q2 3 036,7 46,5 53,5 33,9 3,0 2,7 10,6 983,2 51,8 48,2 31,8 1,2 1,7 9,3 Q3 (p) 3 147,5 46,0 54,0 34,8 2,9 2,7 10,2 990,9 51,2 48,8 31,3 1,2 1,6 10,5

2. Debt securities issued by euro area MFIs

All Euro 4) Non-euro currenciescurrencies

(outstanding Totalamount)

USD JPY CHF GBP

1 2 3 4 5 6 72005 4 051,7 81,2 18,8 9,6 1,8 1,9 3,22006 4 485,5 80,5 19,5 10,0 1,6 1,9 3,5

2007 Q4 4 948,0 81,4 18,6 9,3 1,7 1,9 3,42008 Q1 4 993,0 82,1 17,9 8,8 1,8 1,9 3,2 Q2 5 146,7 82,0 18,0 8,9 1,7 1,8 3,5 Q3 (p) 5 182,7 81,8 18,2 8,9 1,8 1,9 3,4

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) For non-euro area residents, the term ‘‘MFIs’’ refers to institutions of a similar type to euro area MFIs.4) Including items expressed in the national denominations of the euro.


2 . 8 v a l u t a f ö r d e l n i n g a v v i s s a p o s t e r i m f i : s b a l a n s r ä k n i n g 1 )

(procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut)

3. Lån


investeringsfonder

MFI 2) Icke-MFI

Allavalutor


Euro 3) Andra valutor Allavalutor




1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

4. Innehav av andra värdepapper än aktier

Utgivna av MFI 2) Utgivna av icke-MFI

Allavalutor


Euro 3) Andra valutor Allavalutor




1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Källa: ECB.1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar.3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen ”MFI” som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI.4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter.


ECB Månadsrappor t


Till hemmahörande i euroområdet

Till hemmahörande utanför euroområdet

Utgivna av hemmahörande i euroområdet

Utgivna av hemmahörande utanför euroområdet

ECB Månadsrappor t


EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.8 Currency breakdown of selected MFI balance sheet items 1),2) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period)

S 23ECB


3. Loans

To euro area residents

MFIs 3) Non-MFIs




1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2005 4 569,7 - - - - - - 9 112,0 96,3 3,7 1,6 0,2 1,3 0,52006 4 933,5 - - - - - - 9 970,8 96,4 3,6 1,6 0,2 1,1 0,5

2007 Q4 5 788,9 - - - - - - 11 115,9 96,2 3,8 1,8 0,2 0,9 0,62008 Q1 5 836,3 - - - - - - 11 415,0 96,1 3,9 1,8 0,2 1,0 0,6 Q2 6 001,5 - - - - - - 11 637,2 96,0 4,0 1,9 0,2 1,0 0,6 Q3 (p) 6 347,5 - - - - - - 11 799,0 95,8 4,2 2,1 0,2 1,0 0,5

To non-euro area residents

2005 1 722,1 48,5 51,5 30,5 4,3 2,0 10,1 763,1 38,2 61,8 43,7 1,8 4,1 8,62006 2 061,0 50,7 49,3 28,9 2,0 2,3 11,0 863,4 39,3 60,7 43,2 1,1 4,0 8,6

2007 Q4 2 337,9 48,0 52,0 28,9 2,3 2,4 12,7 957,4 40,9 59,1 41,3 1,2 3,7 8,22008 Q1 2 395,5 48,2 51,8 27,9 2,9 2,8 12,4 1 018,4 43,0 57,0 39,1 1,3 4,2 7,8 Q2 2 299,2 46,4 53,6 29,3 2,3 2,9 12,7 1 011,5 43,0 57,0 38,4 1,1 4,0 8,6 Q3 (p) 2 459,2 42,8 57,2 32,6 2,7 2,7 12,8 1 059,7 40,7 59,3 40,5 1,4 3,9 8,5

4. Holdings of securities other than shares

Issued by euro area residents

Issued by MFIs 3) Issued by non-MFIs




1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2005 1 517,7 95,6 4,4 2,0 0,3 0,4 1,4 1 980,9 97,8 2,2 1,1 0,3 0,1 0,52006 1 632,9 95,6 4,4 2,3 0,2 0,3 1,3 1 922,5 97,6 2,4 1,3 0,3 0,1 0,7

2007 Q4 1 736,6 95,2 4,8 2,4 0,3 0,3 1,5 2 144,0 97,7 2,3 1,4 0,2 0,1 0,52008 Q1 1 816,0 95,2 4,8 2,5 0,3 0,3 1,4 2 219,9 97,2 2,8 1,9 0,3 0,1 0,4 Q2 1 893,9 94,8 5,2 2,6 0,4 0,3 1,6 2 298,6 97,3 2,7 1,8 0,3 0,1 0,5 Q3 (p) 1 898,9 94,6 5,4 2,9 0,4 0,3 1,5 2 289,8 97,1 2,9 1,9 0,3 0,1 0,5

Issued by non-euro area residents

2005 397,5 51,0 49,0 28,5 0,8 0,5 15,7 522,8 38,3 61,7 35,0 7,8 0,8 12,62006 514,5 52,2 47,8 28,8 0,7 0,4 14,5 594,4 38,9 61,1 36,5 4,9 0,8 14,2

2007 Q4 580,8 53,8 46,2 27,4 0,7 0,4 14,4 652,3 35,8 64,2 39,4 4,5 0,8 12,62008 Q1 636,2 50,8 49,2 30,2 0,8 0,6 14,4 629,5 38,0 62,0 36,8 5,8 0,9 11,4 Q2 663,7 50,2 49,8 30,7 0,7 0,5 14,9 627,0 38,5 61,5 36,9 5,8 0,8 10,4 Q3 (p) 653,0 51,1 48,9 30,7 0,7 0,4 14,2 655,4 37,2 62,8 38,0 6,0 0,9 10,4

Source: ECB.1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.3) For non-euro area residents, the term ‘‘MFIs’’ refers to institutions of a similar type to euro area MFIs.4) Including items expressed in the national denominations of the euro.


2 . 9 a g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r i n v e s t e r i n g s f o n d e r i e u r o om r å d e t 1 )

(miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut)

1. Tillgångar

Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav avaktier/andra ägarandelar

Innehav avfondandelar

Anläggnings-tillgångar

Andratillgångar

Totalt Upp till 1 år Mer än 1 år

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Totalt Inlåning och upptagna lån Fondandelar Andra skulder

1 2 3 4

2. Skulder

Totalt Fonder fördelade på investeringspolicy Fonder fördelade på typ av investerare

Aktiefonder Obligations-fonder

Blandfonder Fastighets-fonder

Andra fonder Allmännafonder

Särskildainvesteringsfonder

1 2 3 4 5 6 7 8

3. Totala tillgångar/skulder fördelade på investeringspolicy och typ av investerare

Källa: ECB.1) Exklusive penningmarknadsfonder. För närmare information, se Allmänna anmärkningar.

d14 i n v e s t e r i n g s f o n d e r s t o t a l a t i l l g å n g a r 2 )

(miljarder euro)

AktiefonderRäntefonderBlandfonderFastighetsfonder

ECBMånadsrappor tDecember 2008S 2�

ECB Månadsrappor t

December 2005 �5S

2.9 Aggregated balance sheet of euro area investment funds 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period)


1. Assets

Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets

other fund sharesTotal Up to Over equity

1 year 1 year

1 2 3 4 5 6 7 8 92007 Q1 5 714,8 332,6 2 032,6 178,1 1 854,5 2 071,7 720,9 186,6 370,5 Q2 5 993,1 344,2 2 046,7 191,9 1 854,8 2 219,3 786,1 179,7 417,2 Q3 5 892,8 358,3 2 015,0 187,0 1 828,0 2 168,5 773,6 180,6 396,6 Q4 5 781,3 353,4 1 993,4 184,1 1 809,3 2 077,4 784,0 189,1 384,02008 Q1 5 160,6 365,5 1 857,8 164,8 1 693,0 1 670,3 719,8 197,1 350,1 Q2 (p) 5 014,9 359,3 1 807,2 157,4 1 649,8 1 624,2 690,7 204,8 328,7

2. Liabilities

Total Deposits and Investment Otherloans taken fund shares liabilities

1 2 3 42007 Q1 5 714,8 80,9 5 351,4 282,6 Q2 5 993,1 82,9 5 589,0 321,3 Q3 5 892,8 78,5 5 496,8 317,5 Q4 5 781,3 76,8 5 411,5 293,02008 Q1 5 160,6 76,4 4 846,6 237,6 Q2 (p) 5 014,9 74,8 4 720,6 219,5

3. Total assets/liabilities broken down by investment policy and type of investor

Total Funds by investment policy Funds by type of investor

Equity Bond Mixed Real estate Other General Specialfunds funds funds funds funds public investors’

funds funds

1 2 3 4 5 6 7 82007 Q1 5 714,8 1 724,3 1 674,1 1 459,9 238,5 618,1 4 374,0 1 340,9 Q2 5 993,1 1 826,0 1 692,8 1 541,6 230,8 701,8 4 579,4 1 413,8 Q3 5 892,8 1 797,1 1 654,6 1 523,2 236,1 681,7 4 468,3 1 424,5 Q4 5 781,3 1 735,5 1 596,8 1 535,4 244,2 669,4 4 344,6 1 436,72008 Q1 5 160,6 1 362,6 1 483,3 1 427,8 249,6 637,4 3 778,1 1 382,5 Q2 (p) 5 014,9 1 324,6 1 413,6 1 405,5 256,1 615,3 3 646,8 1 368,1

C14 Total assets of investment funds(EUR billions)

0

500

1000

1500

2000

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 20070

500

1000

1500

2000

equity fundsbond fundsmixed fundsreal estate funds

Source: ECB.1) Other than money market funds. For further details, see the General notes.


2 . 1 0 t i l l g å n g a r h o s e u r oområd e t s i n v e s t e r i n g s f o nd e r , f ö r d e l a t p å i n v e s t e r i n g s po l i c y o c h t y p a v i n v e s t e r a r e (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut)

1. Fonder fördelat på investeringspolicy


investeringsfonder

Totalt

1

Inlåning

2

Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav avaktier/andra ägarandelar

6


7

Anläggnings-tillgångar

8

Andratillgångar

9

Totalt

3

Upp till 1 år

4

Över 1 år

5


ECB Månadsrappor t

December 2008 S 25

2. Fonder fördelat på typ av investerare

Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än

aktier

Innehav avaktier/andraägarandelar


Anläggningstillgångar

Andratillgångar

1 2 3 4 5 6 7

Allmänna fonder

Särskilda investeringsfonder

Källa: ECB.

Aktiefonder

Obligationsfonder

Blandfonder

Fastighetsfonder

ECB Månadsrappor t


EURO AREASTATISTICS

Money,banking

andinvestment

funds

2.10 Assets of euro area investment funds broken down by investment policy and type of investor(EUR billions; outstanding amounts at end of period)

S 25ECB


1. Funds by investment policy

Equity funds

Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets

other fund sharesTotal Up to Over equity

1 year 1 year

1 2 3 4 5 6 7 8 9

2007 Q1 1 724,3 59,4 65,6 25,4 40,2 1 461,9 78,9 - 58,5 Q2 1 826,0 61,1 67,7 27,0 40,7 1 546,9 84,5 - 65,8 Q3 1 797,1 72,0 68,7 26,7 41,9 1 505,5 82,4 - 68,5 Q4 1 735,5 58,1 71,8 26,5 45,2 1 464,2 79,5 - 61,92008 Q1 1 362,6 51,2 63,0 21,3 41,7 1 130,9 65,7 - 51,7 Q2 (p) 1 324,6 54,1 65,0 22,0 43,0 1 088,5 65,3 - 51,6

Bond funds

2007 Q1 1 674,1 112,3 1 357,7 94,0 1 263,7 43,9 52,6 - 107,5 Q2 1 692,8 115,1 1 347,9 98,3 1 249,6 62,3 55,6 - 112,0 Q3 1 654,6 109,9 1 318,4 97,0 1 221,5 62,6 53,3 - 110,4 Q4 1 596,8 116,1 1 273,1 92,7 1 180,4 58,0 49,8 - 99,82008 Q1 1 483,3 124,7 1 167,7 80,3 1 087,5 56,8 45,5 - 88,6 Q2 (p) 1 413,6 116,0 1 118,4 74,6 1 043,8 57,8 42,7 - 78,5

Mixed funds

2007 Q1 1 459,9 73,8 530,1 44,1 486,0 381,0 323,6 0,3 150,9 Q2 1 541,6 81,5 530,2 50,8 479,4 399,2 347,9 0,9 181,9 Q3 1 523,2 86,2 522,6 46,3 476,3 405,4 345,1 0,5 163,3 Q4 1 535,4 89,7 547,0 47,3 499,7 393,1 343,6 0,7 161,42008 Q1 1 427,8 97,9 528,0 46,4 481,6 339,4 313,9 1,2 147,3 Q2 (p) 1 405,5 99,1 519,8 42,5 477,3 341,6 308,3 0,8 135,9

Real estate funds

2007 Q1 238,5 18,9 6,7 1,9 4,8 4,6 9,6 186,1 12,6 Q2 230,8 18,8 6,6 1,9 4,7 4,3 10,0 178,1 12,9 Q3 236,1 20,7 6,4 1,6 4,8 3,9 13,1 179,2 12,8 Q4 244,2 19,7 6,0 1,5 4,5 3,4 12,5 187,9 14,72008 Q1 249,6 19,9 5,3 1,1 4,2 3,1 11,3 195,4 14,6 Q2 (p) 256,1 17,9 5,9 1,1 4,8 3,0 10,1 203,4 15,7

2. Funds by type of investor

General public funds

Total Deposits Holdings of Holdings of Holdings of Fixed Othersecurities shares/ investment assets assets

other than other fund sharesshares equity

1 2 3 4 5 6 7

2007 Q1 4 374,0 274,4 1 422,4 1 695,8 530,1 153,3 297,9 Q2 4 579,4 278,8 1 434,5 1 819,1 577,5 145,0 324,5 Q3 4 468,3 287,9 1 375,7 1 791,2 564,1 142,9 306,4 Q4 4 344,6 279,9 1 336,9 1 717,4 569,6 149,1 291,82008 Q1 3 778,1 277,6 1 218,3 1 362,1 514,2 154,1 251,9 Q2 (p) 3 646,8 264,5 1 177,3 1 326,6 485,5 154,9 238,0

Special investors’ funds

2007 Q1 1 340,9 58,2 610,2 375,9 190,7 33,3 72,6 Q2 1 413,8 65,4 612,2 400,2 208,6 34,7 92,6 Q3 1 424,5 70,4 639,3 377,3 209,5 37,7 90,2 Q4 1 436,7 73,4 656,6 360,0 214,5 40,0 92,22008 Q1 1 382,5 88,0 639,6 308,1 205,6 43,0 98,2 Q2 (p) 1 368,1 94,8 629,9 297,6 205,2 49,9 90,7

Source: ECB.


� Räk en skaP eR f öR e uRoomRåde t

3 . 1 i n t e g r e r a d e e k o n om i s k a o c h f i n a n s i e l l a r ä k e n s k a p e r e f t e r i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r (miljarder euro)

ECBMånadsrappor tDecember 2008S 2�

Användning

2 kv 2008

Euro-området

Hushåll 1) Icke-finansiella

företag

Finansiella företag

Offentlig sektor

Utlandet

UtlandskontoExport av varor och tjänsterHandelsbalans 1)

Inkomstfördelnings och inkomstanvändningskontoFörädlingsvärde, brutto (baspriser)Skatter minus subventioner på produktionBruttonationalprodukt till marknadsprisLöner och kollektiva avgifterÖvriga skatter minus subventioner på produktionKapitalförslitningDriftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto 1)

Konto för allokering av primära inkomsterDriftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, nettoLöner och kollektiva avgifterSkatter minus subventioner på produktionKapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomstNationalinkomst, netto 1)

Konto för sekundär inkomstfördelningNationalinkomst, nettoLöpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.Sociala avgifterSociala förmåner andra än in naturaAndra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringarDisponibel nettoinkomst 1)

InkomstanvändningskontoDisponibel nettoinkomstKonsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifterJustering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonderNettosparande / löpande utlandskonto 1)

KapitalkontoNettosparande / löpande utlandskontoBruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremålKapitalförslitningAnskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångarKapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringarNettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1)

Statistisk avvikelse

Källor: ECB och Eurostat.1) För beräkning av saldoposter, se Tekniska anmärkningar

ECB Månadsrappor t


3 EURO AREA ACCOUNTS

3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector(EUR billions)


Uses Euro Households Non-financial Financial General Rest ofarea corporations corporations government the world

2008 Q2

External account

Exports of goods and services 525,8Trade balance 1) -17,9

Generation of income account

Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 1 112,2 110,7 712,1 55,3 234,1 Other taxes less subsidies on production 40,6 4,4 28,2 4,2 3,7 Consumption of fixed capital 337,0 91,4 191,3 11,0 43,4 Net operating surplus and mixed income 1) 586,3 304,0 253,6 30,1 -1,4

Allocation of primary income account

Net operating surplus and mixed income Compensation of employees 4,5 Taxes less subsidies on production Property income 1 201,5 59,6 514,5 553,8 73,6 166,1 Interest 561,9 57,2 89,7 341,5 73,5 87,5 Other property income 639,5 2,3 424,8 212,3 0,1 78,6Net national income 1) 1 947,4 1 690,8 -8,9 32,2 233,3

Secondary distribution of income account

Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 295,1 225,8 53,5 15,5 0,3 5,3 Social contributions 413,6 413,6 0,8 Social benefits other than social transfers in kind 407,5 1,4 16,0 28,5 361,5 0,6 Other current transfers 184,4 69,4 25,2 49,2 40,6 8,4 Net non-life insurance premiums 47,1 34,5 11,0 0,9 0,7 1,2 Non-life insurance claims 47,0 47,0 0,8 Other 90,2 34,9 14,2 1,2 39,9 6,5Net disposable income 1) 1 929,3 1 474,7 -75,1 33,2 496,6

Use of income account

Net disposable income Final consumption expenditure 1 768,8 1 304,8 464,0 Individual consumption expenditure 1 587,0 1 304,8 282,2 Collective consumption expenditure 181,7 181,7 Adjustment for the change in net equity of households in pension fund reserves 18,1 0,0 0,2 17,9 0,0 0,1Net saving/current external account 1) 160,6 188,0 -75,3 15,4 32,6 25,1

Capital account

Net saving / current external account Gross capital formation 522,7 164,9 288,8 14,7 54,3 Gross fixed capital formation 521,1 165,3 286,9 14,7 54,2 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables 1,6 -0,3 1,9 0,0 0,0 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets 0,3 -1,8 1,9 0,2 0,0 -0,3 Capital transfers 34,6 9,1 2,1 1,5 21,8 5,1 Capital taxes 5,9 5,7 0,2 0,0 0,0 Other capital transfers 28,7 3,4 1,9 1,5 21,8 5,1Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) 1) -22,4 116,6 -159,0 10,6 9,3 22,4 Statistical discrepancy 0,0 -22,2 22,2 0,0 0,0 0,0

Sources: ECB and Eurostat.1) For the calculation of the balancing items, see the Technical notes.


Räkenskaper föreuroområdet


ECB Månadsrappor t


3 . 1 i n t e g r e r a d e e k o n om i s k a o c h f i n a n s i e l l a r ä k e n s k a p e r e f t e r i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r ( f o r t s . ) (miljarder euro)

Tillgång

2 kv 2008

Euro-området

Hushåll 1) Icke-finansiella

företag

Finansiella företag

Offentlig sektor

Utlandet

UtlandskontoImport av varor och tjänsterHandelsbalansInkomstfördelnings och inkomstanvändningskontoFörädlingsvärde, brutto (baspriser)Skatter minus subventioner på produktionBruttonationalprodukt till marknadspris 1)

Löner och kollektiva avgifterÖvriga skatter minus subventioner på produktionKapitalförslitningDriftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, nettoKonto för allokering av primära inkomsterDriftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, nettoLöner och kollektiva avgifterSkatter minus subventioner på produktionKapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomstNationalinkomst, netto

Konto för sekundär inkomstfördelningNationalinkomst, nettoLöpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.Sociala avgifterSociala förmåner andra än in naturaAndra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringarDisponibel nettoinkomstInkomstanvändningskontoDisponibel nettoinkomstKonsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifterJustering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonderNettosparande / löpande utlandskontoKapitalkontoNettosparande / löpande utlandskontoBruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremålKapitalförslitningAnskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångarKapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot)Statistisk avvikelse

Källor: ECB och Eurostat.1) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter minus subventioner på produktion.

ECB Månadsrappor t

December 2005 5�S

EURO AREASTATISTICS

Euro areaaccounts

3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd)(EUR billions)

S 27ECB


Resources Euro Households Non-financial Financial General Rest ofarea corporations corporations government the world

2008 Q2

External account

Imports of goods and services 507,9Trade balance


Gross value added (basic prices) 2 076,0 510,4 1 185,2 100,7 279,7 Taxes less subsidies on products 233,4 Gross domestic product (market prices)2) 2 309,4 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income


Net operating surplus and mixed income 586,3 304,0 253,6 30,1 -1,4 Compensation of employees 1 113,9 1 113,9 2,7 Taxes less subsidies on production 274,8 274,8 -0,8 Property income 1 173,9 332,5 252,0 555,8 33,5 193,7 Interest 545,7 82,7 49,9 405,1 8,0 103,7 Other property income 628,2 249,8 202,1 150,8 25,5 89,9Net national income


Net national income 1 947,4 1 690,8 -8,9 32,2 233,3 Current taxes on income, wealth, etc. 299,9 299,9 0,5 Social contributions 413,3 1,1 16,8 46,0 349,5 1,1 Social benefits other than social transfers in kind 405,2 405,2 3,0 Other current transfers 164,1 87,8 11,6 48,3 16,4 28,6 Net non-life insurance premiums 47,0 47,0 1,2 Non-life insurance claims 46,4 36,8 8,6 0,7 0,3 1,4 Other 70,7 51,0 3,0 0,5 16,1 26,0Net disposable income


Net disposable income 1 929,3 1 474,7 -75,1 33,2 496,6 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in net equity of households in pension fund reserves 18,1 18,1 0,0Net saving/current external account

Capital account

Net saving / current external account 160,6 188,0 -75,3 15,4 32,6 25,1 Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 337,0 91,4 191,3 11,0 43,4 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 37,5 9,6 17,8 0,6 9,5 2,2 Capital taxes 5,9 5,9 0,0 Other capital transfers 31,6 9,6 17,8 0,6 3,6 2,2Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account)

Statistical discrepancy

Sources: ECB and Eurostat.2) Gross domestic product is equal to gross value added of all domestic sectors plus net taxes (taxes less subsidies) on products.

52ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S 28


Tillgångar

2 kv 2008

Euro-området

Hushåll Ickefinan-siella företag

MFI Andra monetära

finansinstitut

Försäkrings-företag och

pensionsinstitut

Offentlig sektor

Utlandet

Ingående balansräkning, finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivatNettoförmögenhet

Konto för transaktioner i finansiella tillgångar

Transaktioner i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivatFörändringar i nettoförmögenhet

Konto för andra förändringar i finansiella tillgångar

Andra förändringar i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivatAndra förändringar i nettoförmögenhet

Utgående balansräkning, finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivatNettoförmögenhetKälla: ECB

ECB Månadsrappor t

December 2005 5�S



Assets Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest ofarea corporations financial corporations govern- the world

inter- and pension ment2008 Q2 mediaries funds

Opening balance sheet, financial assets

Total financial assets 17 379,8 14 812,5 22 782,7 10 163,0 6 210,5 2 861,4 15 119,2 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 212,8 Currency and deposits 5 763,1 1 747,0 2 486,8 1 580,2 837,3 559,6 4 174,2 Short-term debt securities 59,3 137,8 136,8 382,8 260,9 27,6 725,3 Long-term debt securities 1 392,3 215,9 3 752,4 1 799,7 1 996,1 221,7 2 628,9 Loans 39,9 2 275,0 12 458,3 1 753,7 354,3 366,3 1 756,2

of which long-term 23,2 1 223,7 9 349,6 1 394,1 287,3 330,2 . Shares and other equity 4 674,1 7 371,2 1 867,1 4 431,9 2 271,6 1 114,6 5 023,9 Quoted shares 914,8 1 697,1 610,6 2 213,4 663,7 362,2 . Unquoted shares and other equity 2 229,4 5 310,1 1 006,6 1 532,6 479,0 608,0 . Mutual fund shares 1 529,9 364,1 249,9 686,0 1 128,8 144,4 . Insurance technical reserves 5 183,2 137,3 2,0 0,0 147,7 3,3 235,8 Other accounts receivable and financial derivatives 267,9 2 928,2 1 866,6 214,7 342,6 568,3 575,0Net financial worth

Financial account, transactions in financial assets

Total transactions in financial assets 134,7 104,3 384,4 204,8 45,7 60,4 138,6 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) -0,4 0,4 Currency and deposits 110,7 23,5 -99,8 87,7 -9,1 46,1 11,1 Short-term debt securities -1,3 -26,9 11,9 2,2 19,2 1,9 33,5 Long-term debt securities 26,1 -26,7 141,3 15,7 28,5 7,6 159,5 Loans 0,4 58,8 228,8 58,0 -1,1 2,5 -24,4

of which long-term 0,0 11,1 150,5 35,5 3,5 0,7 . Shares and other equity -32,1 117,2 23,2 39,4 4,0 0,8 -44,8 Quoted shares -18,1 91,4 -7,4 29,8 3,8 0,9 . Unquoted shares and other equity 17,2 30,6 30,6 40,3 1,4 -0,5 . Mutual fund shares -31,2 -4,8 -0,1 -30,8 -1,2 0,5 . Insurance technical reserves 61,5 0,4 0,0 0,0 2,7 0,0 2,9 Other accounts receivable and financial derivatives -30,4 -41,9 79,4 1,8 1,6 1,4 0,4Changes in net financial worth due to transactions

Other changes account, financial assets

Total other changes in financial assets -245,9 -306,2 -51,6 -263,1 -100,0 -4,7 -142,1 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) -0,2 Currency and deposits 0,8 0,8 -1,9 2,4 2,1 0,1 -3,8 Short-term debt securities -0,3 6,7 -2,9 -1,3 1,1 0,1 -1,8 Long-term debt securities -18,3 -0,9 -21,1 -46,2 -26,8 -4,3 -75,2 Loans -0,3 -5,0 -13,2 -11,5 0,1 0,0 13,2

of which long-term -0,1 -4,5 -11,0 -4,0 0,4 0,0 . Shares and other equity -189,4 -340,8 -34,9 -205,8 -74,2 0,1 -57,0 Quoted shares -71,0 -180,4 -5,6 -176,7 -54,9 2,8 . Unquoted shares and other equity -99,3 -152,9 -24,8 -7,4 -14,5 -2,2 . Mutual fund shares -19,1 -7,5 -4,5 -21,6 -4,8 -0,4 . Insurance technical reserves -37,4 4,1 0,0 0,0 0,5 0,0 -26,6 Other accounts receivable and financial derivatives -1,0 29,0 22,5 -0,8 -2,9 -0,8 9,2Other changes in net financial worth

Closing balance sheet, financial assets

Total financial assets 17 268,7 14 610,6 23 115,5 10 104,7 6 156,1 2 917,1 15 115,4 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 212,2 Currency and deposits 5 874,6 1 771,3 2 385,0 1 670,3 830,3 605,9 4 181,5 Short-term debt securities 57,8 117,6 145,8 383,7 281,2 29,6 757,0 Long-term debt securities 1 400,0 188,3 3 872,7 1 769,3 1 997,8 225,0 2 713,2 Loans 40,1 2 328,7 12 673,8 1 800,2 353,2 368,8 1 745,0

of which long-term 23,2 1 230,4 9 489,0 1 425,7 291,2 330,9 . Shares and other equity 4 452,6 7 147,6 1 855,4 4 265,5 2 201,4 1 115,6 4 922,1 Quoted shares 825,7 1 608,1 597,5 2 066,5 612,6 365,9 . Unquoted shares and other equity 2 147,2 5 187,8 1 012,5 1 565,5 466,0 605,2 . Mutual fund shares 1 479,6 351,8 245,4 633,6 1 122,8 144,5 . Insurance technical reserves 5 207,3 141,8 2,0 0,0 150,9 3,4 212,1 Other accounts receivable and financial derivatives 236,5 2 915,3 1 968,5 215,7 341,3 568,8 584,7Net financial worthSource: ECB.


ECB Månadsrappor t





Skulder

2 kv 2008

Euroom-rådet

Hushåll Ickefinan-siella företag

MFI Andra monetära

finansinstitut

Försäkrings-företag och

pensionsinstitut

Offentlig sektor

Utlandet

Ingående balansräkning, skulder

Skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat.Nettoförmögenhet 1)

Konto för transaktioner i skulder

Transaktioner i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat.Förändringar i nettoförmögenhet 1

Konto för andra förändringar i skulder

Andra förändringar i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat.Andra förändringar i nettoförmögenhet 1

Utgående balansräkning, skulder

Skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat.Nettoförmögenhet 1

Källa: ECB

ECB Månadsrappor t

December 2005 55S

EURO AREASTATISTICS

Euro areaaccounts


S 29ECB


Liabilities Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest ofarea corporations financial corporations govern- the world

inter- and pension ment2008 Q2 mediaries funds

Opening balance sheet, liabilities

Total liabilities 6 151,0 23 451,4 22 711,1 9 926,6 6 389,6 6 896,8 13 589,9 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 25,0 14 049,0 32,6 2,5 238,2 2 800,8 Short-term debt securities 285,1 410,7 104,9 0,3 656,5 273,0 Long-term debt securities 435,4 2 726,9 1 786,6 25,8 4 435,8 2 596,4 Loans 5 450,3 7 605,8 1 662,4 209,6 1 188,6 2 886,9

of which long-term 5 128,9 5 127,5 777,7 66,8 1 024,6 . Shares and other equity 12 267,3 3 114,0 6 188,1 613,9 5,4 4 565,7 Quoted shares 4 197,8 856,7 252,3 244,3 0,0 . Unquoted shares and other equity 8 069,5 1 101,0 1 108,2 368,8 5,4 . Mutual fund shares 1 156,4 4 827,6 . Insurance technical reserves 33,1 328,7 56,6 0,6 5 289,8 0,5 Other accounts payable and financial derivatives 667,7 2 504,0 2 353,7 151,5 247,6 371,7 467,2Net financial worth 1) -1 316,6 11 228,8 -8 638,9 71,6 236,4 -179,1 -4 035,4

Financial account, transactions in liabilities

Total transactions in liabilities 40,3 241,0 359,3 196,8 68,1 51,0 116,2 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits -0,2 267,1 1,0 -0,1 0,8 -98,4 Short-term debt securities 8,3 2,6 5,8 0,0 23,0 0,8 Long-term debt securities 3,1 77,6 124,4 0,6 34,8 111,6 Loans 67,2 164,5 40,8 -2,0 7,5 45,0

of which long-term 57,6 84,9 38,4 2,6 -3,3 . Shares and other equity 25,6 20,4 23,7 5,0 0,0 32,8 Quoted shares -4,3 6,2 0,0 1,3 0,0 . Unquoted shares and other equity 29,9 5,4 22,6 3,7 0,0 . Mutual fund shares 8,8 1,2 . Insurance technical reserves 0,0 0,3 1,6 0,0 65,6 0,0 Other accounts payable and financial derivatives -26,9 39,4 -9,9 1,2 -1,1 -15,0 24,4Changes in net financial worth due to transactions 1) -22,4 94,4 -136,8 25,1 8,0 -22,4 9,3 22,4

Other changes account, liabilities

Total other changes in liabilities 0,1 -422,1 -174,5 -285,9 -76,2 -119,0 -36,0 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 0,0 -0,6 0,0 0,0 0,0 1,1 Short-term debt securities 0,1 -1,0 0,0 0,0 -0,2 2,8 Long-term debt securities -8,6 -1,6 -15,1 -0,1 -133,9 -33,4 Loans -5,4 5,8 -9,4 -0,2 0,1 -7,7

of which long-term -5,2 7,4 -5,2 0,0 0,1 . Shares and other equity -438,0 -215,1 -220,2 -36,6 0,0 7,9 Quoted shares -223,6 -199,2 -49,8 -29,6 0,0 . Unquoted shares and other equity -214,4 -15,5 -46,5 -7,0 0,0 . Mutual fund shares -0,4 -123,8 . Insurance technical reserves 0,0 0,0 0,0 0,0 -59,4 0,0 Other accounts payable and financial derivatives 5,5 18,7 43,8 -41,2 20,1 15,1 -6,7Other changes in net financial worth 1) 105,9 -245,9 115,9 122,8 22,7 -23,9 114,2 -106,1

Closing balance sheet, liabilities

Total liabilities 6 191,5 23 270,4 22 895,9 9 837,6 6 381,5 6 828,9 13 670,1 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 24,8 14 315,5 33,6 2,4 239,0 2 703,5 Short-term debt securities 293,5 412,3 110,7 0,3 679,3 276,6 Long-term debt securities 429,9 2 803,0 1 895,8 26,3 4 336,6 2 674,5 Loans 5 512,1 7 776,1 1 693,8 207,4 1 196,3 2 924,2

of which long-term 5 181,3 5 219,8 810,9 69,4 1 021,3 . Shares and other equity 11 855,0 2 919,4 5 991,7 582,3 5,4 4 606,4 Quoted shares 3 969,9 663,7 202,5 216,1 0,0 . Unquoted shares and other equity 7 885,0 1 090,9 1 084,2 365,5 5,4 . Mutual fund shares 1 164,8 4 704,9 . Insurance technical reserves 33,1 329,0 58,1 0,6 5 296,1 0,5 Other accounts payable and financial derivatives 646,3 2 562,0 2 387,6 111,5 266,7 371,7 484,9Net financial worth 1) -1 233,1 11 077,2 -8 659,8 219,6 267,1 -225,4 -3 911,8

Source: ECB.

5�ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S �0

3 . 2 i c k e - f i n a n s i e l l a r ä k e n s k a p e r f ö r e u r o om r å d e t (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal)

Användning2004 2005 2006

3 kv 2006– 2 kv 2007

4 kv 2006– 3 kv 2007

1 kv 2007– 4 kv 2007

2 kv 2007– 1 kv 2008

3 kv 2007– 2 kv 2008

Inkomstfördelnings och inkomstanvändningskonto

Förädlingsvärde, brutto (baspriser)Skatter minus subventioner på produktionBruttonationalprodukt till marknadsprisLöner och kollektiva avgifterÖvriga skatter minus subventioner på produktionKapitalförslitningDriftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto1)

Konto för allokering av primära inkomster

Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, nettoLöner och kollektiva avgifterSkatter minus subventioner på produktionKapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomstNationalinkomst, netto1)

Konto för sekundär inkomstfördelning

Nationalinkomst, nettoLöpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.Sociala avgifterSociala förmåner andra än in naturaAndra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringarDisponibel nettoinkomst1)

Inkomstanvändningskonto

Disponibel nettoinkomstKonsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonderNettosparande 1)

Kapitalkonto

Nettosparande / löpande utlandskontoBruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremålKapitalförslitningAnskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångarKapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringarNettoupplåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1)

Källor: ECB och Eurostat.1) För beräkning av saldoposter, se Tekniska anmärkningar.

ECB Månadsrappor t

December 2005 5�S

3.2 Euro area non-financial accounts(EUR billions; four-quarter cumulated flows)


Uses 2006 Q3- 2006 Q4- 2007 Q1- 2007 Q2- 2007 Q3-2004 2005 2006 2007 Q2 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2


Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 3 777,3 3 891,5 4 050,2 4 138,1 4 178,9 4 231,2 4 280,4 4 331,3 Other taxes less subsidies on production 122,9 130,0 128,9 133,5 134,6 136,3 136,4 135,7 Consumption of fixed capital 1 124,0 1 177,7 1 234,9 1 269,7 1 284,7 1 299,6 1 310,8 1 322,5Net operating surplus and mixed income 1) 1 989,8 2 060,4 2 165,8 2 232,0 2 271,3 2 298,2 2 318,9 2 341,3


Net operating surplus and mixed income Compensation of employees Taxes less subsidies on production Property income 2 338,2 2 577,1 2 978,9 3 238,2 3 353,4 3 472,9 3 562,7 3 664,5 Interest 1 250,3 1 342,7 1 634,5 1 808,7 1 898,8 1 993,9 2 072,0 2 142,2 Other property income 1 087,9 1 234,3 1 344,4 1 429,5 1 454,7 1 479,0 1 490,7 1 522,3Net national income 1) 6 692,6 6 937,5 7 280,5 7 468,5 7 559,8 7 646,3 7 708,5 7 759,5


Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 883,7 933,3 1 024,6 1 060,6 1 085,2 1 109,0 1 125,0 1 135,3 Social contributions 1 430,0 1 472,4 1 534,7 1 564,0 1 576,4 1 593,6 1 610,3 1 626,7 Social benefits other than social transfers in kind 1 455,4 1 499,2 1 549,5 1 567,8 1 578,6 1 594,4 1 606,0 1 619,6 Other current transfers 684,7 707,2 715,0 727,5 731,8 741,5 750,3 756,4 Net non-life insurance premiums 178,0 178,3 177,4 180,4 181,4 182,7 183,0 184,4 Non-life insurance claims 178,7 179,3 177,5 180,5 181,1 182,1 182,5 184,2 Other 328,0 349,5 360,0 366,7 369,3 376,6 384,7 387,9Net disposable income 1) 6 616,5 6 850,3 7 189,0 7 378,0 7 468,9 7 553,3 7 610,3 7 660,2


Net disposable income Final consumption expenditure 6 083,3 6 325,9 6 589,3 6 704,5 6 766,5 6 836,7 6 902,3 6 973,6 Individual consumption expenditure 5 437,7 5 665,5 5 911,2 6 015,1 6 070,4 6 133,6 6 193,7 6 256,0 Collective consumption expenditure 645,6 660,3 678,1 689,3 696,2 703,1 708,6 717,7 Adjustment for the change in net equity of households in pension funds reserves 58,0 60,4 59,0 57,5 58,0 59,5 60,5 63,2Net saving 1) 533,4 524,8 599,9 673,7 702,6 716,8 708,2 686,8

Capital account

Net saving Gross capital formation 1 613,4 1 704,5 1 848,8 1 921,9 1 951,4 1 987,1 2 010,8 2 034,3 Gross fixed capital formation 1 602,0 1 698,1 1 835,9 1 912,0 1 939,0 1 967,0 1 987,4 2 006,3 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables 11,4 6,3 12,8 10,0 12,4 20,1 23,4 28,1 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets -1,1 0,6 0,4 -0,4 -0,6 -0,2 0,1 0,5 Capital transfers 174,5 180,8 173,8 170,2 169,1 163,9 164,6 167,7 Capital taxes 29,9 24,4 22,5 23,3 23,8 23,8 23,4 23,5 Other capital transfers 144,7 156,4 151,2 146,9 145,3 140,1 141,2 144,2Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) 1) 61,0 8,2 -4,5 32,4 46,8 39,6 20,1 -12,1

Sources: ECB and Eurostat.1) For the calculation of the balancing items, see the Technical notes.


ECB Månadsrappor t




3 . 2 i c k e - f i n a n s i e l l a r ä k e n s k a p e r f ö r e u r o om r å d e t ( f o r t s . ) (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal)

Tillgångar2004 2005 2006

3 kv 2006– 2 kv 2007

4 kv 2006– 3 kv 2007

1 kv 2007– 4 kv 2007

2 kv 2007– 1 kv 2008

3 kv 2007– 2 kv 2008

Inkomstfördelnings och inkomstanvändningskonto

Förädlingsvärde, brutto (baspriser)Skatter minus subventioner på produktionBruttonationalprodukt till marknadspris2)

Löner och kollektiva avgifterÖvriga skatter minus subventioner på produktionKapitalförslitningDriftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto

Konto för allokering av primära inkomster

Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, nettoLöner och kollektiva avgifterSkatter minus subventioner på produktionKapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomstNationalinkomst, netto

Konto för sekundär inkomstfördelning

Nationalinkomst, nettoLöpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.Sociala avgifterSociala förmåner andra än in naturaAndra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringarDisponibel nettoinkomst

Inkomstanvändningskonto

Disponibel nettoinkomstKonsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifterJustering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonderNettosparande

Kapitalkonto

Nettosparande / löpande utlandskontoBruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremålKapitalförslitningAnskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångarKapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringarNettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot)

Källor: ECB och Eurostat.2) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter minus subventioner på produktion.

ECB Månadsrappor t

December 2005 5�S

EURO AREASTATISTICS

Euro areaaccounts

3.2 Euro area non-financial accounts (cont'd)(EUR billions; four-quarter cumulated flows)

S 31ECB


Resources 2006 Q3- 2006 Q4- 2007 Q1- 2007 Q2- 2007 Q3-2004 2005 2006 2007 Q2 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2


Gross value added (basic prices) 7 013,9 7 259,6 7 579,8 7 773,3 7 869,5 7 965,3 8 046,5 8 130,9 Taxes less subsidies on products 797,5 841,2 910,5 937,1 947,2 953,9 955,6 953,3 Gross domestic product (market prices)2) 7 811,4 8 100,8 8 490,3 8 710,4 8 816,7 8 919,1 9 002,1 9 084,1 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income


Net operating surplus and mixed income 1 989,8 2 060,4 2 165,8 2 232,0 2 271,3 2 298,2 2 318,9 2 341,3 Compensation of employees 3 784,8 3 897,9 4 057,0 4 144,9 4 185,8 4 238,1 4 287,7 4 338,7 Taxes less subsidies on production 935,0 983,8 1 050,4 1 079,1 1 088,7 1 096,8 1 097,0 1 093,7 Property income 2 321,3 2 572,4 2 986,2 3 250,6 3 367,4 3 486,0 3 567,6 3 650,2 Interest 1 216,9 1 315,6 1 608,8 1 781,9 1 868,0 1 958,5 2 028,4 2 090,5 Other property income 1 104,5 1 256,8 1 377,4 1 468,7 1 499,4 1 527,5 1 539,2 1 559,7Net national income


Net national income 6 692,6 6 937,5 7 280,5 7 468,5 7 559,8 7 646,3 7 708,5 7 759,5 Current taxes on income, wealth, etc. 886,8 937,1 1 029,6 1 067,7 1 092,9 1 116,6 1 132,3 1 143,0 Social contributions 1 429,1 1 471,7 1 533,9 1 563,2 1 575,5 1 592,9 1 609,4 1 625,8 Social benefits other than social transfers in kind 1 447,7 1 491,4 1 541,3 1 558,9 1 569,3 1 585,1 1 596,5 1 610,0 Other current transfers 614,1 624,9 627,5 639,6 643,4 650,9 655,0 659,9 Net non-life insurance premiums 178,7 179,3 177,5 180,5 181,1 182,1 182,5 184,2 Non-life insurance claims 175,8 176,8 174,6 177,7 178,6 179,7 180,0 181,4 Other 259,6 268,8 275,4 281,5 283,7 289,1 292,5 294,4Net disposable income


Net disposable income 6 616,5 6 850,3 7 189,0 7 378,0 7 468,9 7 553,3 7 610,3 7 660,2 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in net equity of households in pension funds reserves 58,2 60,7 59,3 57,8 58,2 59,7 60,7 63,4Net saving

Capital account

Net saving 533,4 524,8 599,9 673,7 702,6 716,8 708,2 686,8 Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 1 124,0 1 177,7 1 234,9 1 269,7 1 284,7 1 299,6 1 310,8 1 322,5 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 190,5 191,6 183,7 180,7 179,5 174,0 176,5 181,2 Capital taxes 29,9 24,4 22,5 23,3 23,8 23,8 23,4 23,5 Other capital transfers 160,6 167,2 161,1 157,4 155,7 150,2 153,1 157,7Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account)

Sources: ECB and Eurostat.2) Gross domestic product is equal to gross value added of all domestic sectors plus net taxes (taxes less subsidies) on products.

�0ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S �2

3 . 3 h u s h å l l 1 )

(miljarder euro, ackumulerade flöden över fyra kvartal, utestående belopp vid periodens slut)

Källor: ECB och Eurostat.1) Exklusive förändringar i nettoförmögenhet som beror på andra förändringar i icke-finansiella tillgångar, t.ex. omvärderingar av bostadsfastigheter2) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och andra sektorer med en löptid upp till 1 år.

2004 2005 20063 kv 2006–

2 kv 20074 kv 2006–

3 kv 20071 kv 2007–

4 kv 20072 kv 2007–

1 kv 20083 kv 2007–

2 kv 2008

Inkomster, sparande och förändringar i nettoförmögenhet

Löner och kollektiva avgifter (+)Driftsöverskott, brutto, och sammansatt förvärvsinkomst, brutto (+)Upplupen ränta (+)Ränta som skall betalas (-)Övrig kapitalinkomst, inflöde (+)Övrig kapitalinkomst, utflöde (-)Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-)Sociala avgifter, netto (-)Sociala förmåner (+)Mottagna löpande transfereringar, netto (+)= disponibel inkomst, brutto Konsumtionsutgifter (-) Förändringar av nettoförmögenhet i pensionsreserver (+) = Bruttosparande Kapitalförslitning (-) Mottagna kapitaltransfereringar, netto (+) Andra förändringar i nettoförmögenhet 1) (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1)

Investeringar, finansiering och förändringar i nettoförmögenhet

Nettoanskaffning av icke-finansiella tillgångar (+)Kapitalförslitning (-)Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 2)

Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade, onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Huvudposter under finansiering (-) Lån varav från euroområdets MFIAndra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonderResterande nettoflöden (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1)

Finansiell balansräkning

Finansiella tillgångar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper2) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade, onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonderResterande nettoflöden Skulder (-) Lån varav från MFI i euroområdet= Nettoförmögenhet

ECB Månadsrappor t


3.3 Households(EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end-of-period)


2006 Q3- 2006 Q4- 2007 Q1- 2007 Q2- 2007 Q3-2004 2005 2006 2007 Q2 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2

Income, saving and changes in net worth

Compensation of employees (+) 3 784,8 3 897,9 4 057,0 4 144,9 4 185,8 4 238,1 4 287,7 4 338,7 Gross operating surplus and mixed income (+) 1 286,7 1 338,3 1 415,7 1 459,7 1 481,1 1 499,4 1 518,9 1 538,8 Interest receivable (+) 233,2 229,8 266,3 282,7 291,5 301,6 310,4 319,7 Interest payable (-) 126,2 130,5 164,4 187,3 198,1 208,6 215,2 221,7 Other property income receivable (+) 643,7 691,6 727,0 751,1 758,3 764,8 766,2 768,7 Other property income payable (-) 9,2 9,5 9,7 9,7 9,6 9,9 9,8 9,9 Current taxes on income and wealth (-) 707,3 739,8 792,3 814,7 831,5 851,9 866,3 880,4 Net social contributions (-) 1 426,3 1 468,5 1 530,6 1 559,8 1 572,2 1 589,4 1 606,1 1 622,5 Net social benefits (+) 1 442,8 1 486,2 1 535,8 1 553,4 1 563,8 1 579,5 1 590,9 1 604,4 Net current transfers receivable (+) 63,9 66,7 66,8 68,9 68,8 69,4 69,3 72,2= Gross disposable income 5 186,0 5 362,4 5 571,7 5 689,3 5 737,8 5 793,1 5 846,0 5 907,9 Final consumption expenditure (-) 4 489,3 4 668,9 4 866,5 4 951,0 4 996,2 5 047,0 5 097,2 5 146,8 Changes in net worth in pension funds (+) 57,8 60,3 58,9 57,6 58,2 59,7 60,8 63,4

= Gross saving 754,5 753,8 764,0 795,9 799,8 805,8 809,5 824,5 Consumption of fixed capital (-) 301,5 317,2 334,5 344,3 348,5 352,7 355,8 359,3 Net capital transfers receivable (+) 18,4 22,8 19,9 16,8 15,7 13,3 13,6 14,0 Other changes in net worth 1) (+) 327,0 529,5 532,8 635,8 230,7 -37,7 -801,6 -1 133,1

= Changes in net worth 1) 798,4 989,0 982,3 1 104,2 697,7 428,7 -334,3 -653,9

Investment, financing and changes in net worth

Net acquisition of non-financial assets (+) 519,9 552,1 605,0 630,5 637,5 640,5 643,0 641,3 Consumption of fixed capital (-) 301,5 317,2 334,5 344,3 348,5 352,7 355,8 359,3 Main items of financial investment (+) Short-term assets 214,9 207,5 306,3 382,1 396,8 420,1 441,7 419,7 Currency and deposits 213,0 247,9 283,8 316,9 328,3 348,0 382,1 382,5 Money market fund shares -6,4 -20,2 0,7 44,6 44,3 43,4 38,4 16,5 Debt securities 2) 8,4 -20,3 21,9 20,6 24,2 28,7 21,3 20,7 Long-term assets 347,3 426,5 345,7 258,3 212,5 202,7 138,9 145,8 Deposits 32,2 -5,0 0,7 -17,0 -24,7 -30,3 -39,6 -36,3 Debt securities 63,9 5,1 78,9 43,5 11,9 36,0 56,6 84,5 Shares and other equity -1,4 133,5 -19,8 -44,9 -41,3 -55,1 -118,2 -134,4 Quoted, unquoted shares and other equity -9,9 63,0 -0,1 14,8 28,3 22,5 -15,0 -18,0 Mutual fund shares 8,5 70,5 -19,7 -59,7 -69,6 -77,6 -103,2 -116,5 Life insurance and pension fund reserves 252,7 292,9 285,8 276,7 266,7 252,0 240,2 231,9 Main items of financing (-) Loans 307,7 390,4 392,4 369,0 365,8 350,1 309,1 278,4

of which from euro area MFIs 277,8 358,5 348,3 317,4 303,2 283,2 251,5 198,9 Other changes in financial assets (+) Shares and other equity 282,8 451,5 484,3 594,5 226,0 -74,6 -727,2 -1 012,3 Life insurance and pension fund reserves 48,6 105,6 54,5 58,1 21,6 2,2 -67,5 -121,5 Remaining net flows (+) -5,9 -46,5 -86,7 -105,9 -82,3 -59,5 -98,3 -89,3

= Changes in net worth 1) 798,4 989,0 982,3 1 104,2 697,7 428,7 -334,3 -653,9

Financial balance sheet

Financial assets (+) Short-term assets 4 276,1 4 493,4 4 754,4 4 972,5 5 020,1 5 208,4 5 362,1 5 479,8 Currency and deposits 3 926,0 4 176,7 4 456,5 4 613,3 4 653,9 4 844,7 4 935,1 5 051,8 Money market fund shares 313,9 300,5 261,7 304,9 304,1 303,5 356,2 357,2 Debt securities 2) 36,1 16,2 36,2 54,3 62,2 60,2 70,7 70,8 Long-term assets 9 938,2 10 947,0 11 898,0 12 246,1 12 071,6 11 995,3 11 362,6 11 163,8 Deposits 894,2 946,2 946,1 920,4 920,1 880,9 828,0 822,8 Debt securities 1 226,1 1 206,3 1 312,9 1 299,6 1 300,9 1 349,3 1 380,9 1 387,0 Shares and other equity 3 967,8 4 546,0 5 050,0 5 277,9 5 057,4 4 921,9 4 317,8 4 095,4 Quoted, unquoted shares and other equity 2 802,2 3 208,3 3 632,0 3 854,0 3 674,0 3 572,2 3 144,2 2 973,0 Mutual fund shares 1 165,6 1 337,7 1 418,0 1 423,9 1 383,4 1 349,7 1 173,7 1 122,4 Life insurance and pension fund reserves 3 850,1 4 248,6 4 588,9 4 748,2 4 793,1 4 843,2 4 835,8 4 858,6 Remaining net assets (+) 112,1 67,0 18,9 9,8 5,6 -14,1 -45,5 -54,2 Liabilities (-) Loans 4 287,4 4 693,7 5 095,1 5 262,1 5 333,7 5 415,8 5 450,3 5 512,1

of which from euro area MFIs 3 812,5 4 210,4 4 559,5 4 708,9 4 769,8 4 827,8 4 863,3 4 889,7= Net financial wealth 10 038,9 10 813,7 11 576,2 11 966,3 11 763,6 11 773,8 11 228,8 11 077,2

Sources: ECB and Eurostat.1) Excluding changes in net worth due to other changes in non-financial assets such as revaluations of residential property.2) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and by other sectors with a maturity of less than one year.


ECB Månadsrappor t




3 . 4 i c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g (miljarder euro, ackumulerade flöden över fyra kvartal, utestående belopp vid periodens slut)

Källor: ECB och Eurostat.1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och andra sektorer med en löptid upp till 1 år

2004 2005 20063 kv 2006–

2 kv 20074 kv 2006–

3 kv 20071 kv 2007–

4 kv 20072 kv 2007–

1 kv 20083 kv 2007–

2 kv 2008

Inkomster och sparande

Förädlingsvärde, brutto (baspriser) (+)Löner och kollektiva avgifter (-)Övriga skatter minus subventioner på produktion (-)= Driftsöverskott, brutto (+) Kapitalförslitning (-) = Driftsöverskott, netto (+) Kapitalinkomst, inflöde (+) Upplupen ränta Övrig kapitalinkomst, inflöde (+) Ränta och hyra som skall betalas (-) = Företagarinkomser, netto (+) Inkomst från bolag Inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-) Sociala avgifter, mottagna (+) Sociala förmåner som skall betalas (-) Andra löpande transfereringar, netto, som skall betalas (-) Förändringar av hushållens nettoförmögenhet i pensionsreserver (-)

= nettosparande

Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonderRäntebärande värdepapper1)

Långfristiga tillgågnarInlåningRäntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Övriga, främst koncerninterna lånResterande nettotillgångar (+)Huvudposter under finansiering (-) Skuld varav lån från MFI i euroområdet varav räntebärande värdepapperAktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Mottagna kapitaltransfereringar, netto (-)= Nettosparande

Finansiell balansräkning

Finansiella tillgångar Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper1)

Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Övriga, främst koncerninterna lånResterande nettotillgångarSkulder Skuld varav lån från MFI i euroområdet varav räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar

ECB Månadsrappor t


EURO AREASTATISTICS

Euro areaaccounts

3.4 Non-financial corporations(EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end-of-period)

S 33ECB


2006 Q3- 2006 Q4- 2007 Q1- 2007 Q2- 2007 Q3-2004 2005 2006 2007 Q2 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2

Income and saving

Gross value added (basic prices) (+) 3 990,1 4 128,9 4 318,5 4 440,4 4 499,5 4 554,8 4 598,8 4 641,2 Compensation of employees (-) 2 388,1 2 459,7 2 569,3 2 630,5 2 659,3 2 693,3 2 727,9 2 759,7 Other taxes less subsidies on production (-) 65,6 72,8 75,1 79,2 79,9 80,7 80,8 80,0= Gross operating surplus (+) 1 536,4 1 596,4 1 674,1 1 730,7 1 760,3 1 780,8 1 790,1 1 801,6 Consumption of fixed capital (-) 636,9 667,3 698,0 718,3 726,9 735,6 742,1 748,6

= Net operating surplus (+) 899,5 929,1 976,2 1 012,5 1 033,4 1 045,2 1 048,0 1 053,0 Property income receivable (+) 373,1 436,4 499,1 541,1 557,3 572,2 581,0 587,6 Interest receivable 125,1 136,1 158,3 170,1 177,5 184,6 189,9 195,0 Other property income receivable 248,0 300,4 340,9 371,0 379,8 387,6 391,0 392,5 Interest and rents payable (-) 226,3 236,4 278,5 303,7 317,3 331,4 344,9 357,0

= Net entrepreneurial income (+) 1 046,3 1 129,2 1 196,8 1 249,8 1 273,4 1 286,0 1 284,1 1 283,5 Distributed income (-) 744,0 843,4 904,1 937,2 952,1 963,2 972,5 988,5 Taxes on income and wealth payable (-) 135,4 148,6 187,5 198,1 205,0 208,7 209,6 206,9 Social contributions receivable (+) 73,5 72,7 77,1 72,0 68,9 66,8 65,8 66,2 Social benefits payable (-) 60,4 60,6 62,5 63,4 64,0 64,5 64,5 64,4 Other net transfers (-) 59,9 61,5 64,3 58,8 55,9 54,9 54,8 56,7

= Net saving 120,1 87,8 55,5 64,4 65,2 61,5 48,5 33,1

Investment, financing and saving

Net acquisition of non-financial assets (+) 218,1 245,0 289,6 310,7 321,0 341,9 352,8 364,5 Gross fixed capital formation (+) 847,9 903,6 971,6 1 016,7 1 034,3 1 055,4 1 069,0 1 081,4 Consumption of fixed capital (-) 636,9 667,3 698,0 718,3 726,9 735,6 742,1 748,6 Net acquisition of other non-financial assets (+) 7,1 8,6 15,9 12,3 13,6 22,1 25,9 31,8 Main items of financial investment (+) Short-term assets 103,3 127,6 154,5 200,7 171,8 168,6 157,7 120,1 Currency and deposits 88,9 112,9 144,5 163,4 157,6 148,3 116,3 110,8 Money market fund shares 16,5 8,6 3,7 23,5 -9,2 -18,8 -7,5 -9,0 Debt securities 1) -2,1 6,1 6,3 13,8 23,4 39,2 48,9 18,3 Long-term assets 197,7 380,1 410,2 434,8 476,1 468,7 475,6 443,9 Deposits 0,8 25,2 26,6 40,3 30,3 26,0 3,2 -19,1 Debt securities -52,3 -32,6 -22,5 -45,7 -58,8 -74,1 -88,7 -115,9 Shares and other equity 190,1 244,6 231,0 244,8 289,1 323,4 367,7 383,9 Other, mainly intercompany loans 59,1 142,8 175,1 195,4 215,5 193,5 193,3 195,0 Remaining net assets (+) 70,8 88,1 201,8 180,2 199,3 160,1 105,4 30,8 Main items of financing (-) Debt 202,2 433,2 701,8 731,4 757,1 766,6 766,6 685,6

of which loans from euro area MFIs 164,8 264,5 449,8 484,2 522,4 559,5 593,3 563,3of which debt securities 7,7 10,7 37,5 48,5 28,7 34,7 36,1 11,1

Shares and other equity 201,8 260,6 230,2 256,7 271,6 247,8 210,0 173,1 Quoted shares 11,6 101,3 38,6 68,5 82,5 42,3 21,8 -12,6 Unquoted shares and other equity 190,2 159,2 191,6 188,2 189,0 205,5 188,2 185,7 Net capital transfers receivable (-) 65,7 59,3 68,6 71,7 72,0 64,3 67,1 71,0= Net saving 120,1 87,8 55,5 64,4 65,2 61,5 48,5 33,1


Financial assets Short-term assets 1 376,8 1 506,4 1 654,2 1 740,2 1 754,5 1 823,9 1 838,2 1 851,6 Currency and deposits 1 102,6 1 220,7 1 356,8 1 405,0 1 429,0 1 499,7 1 478,9 1 513,1 Money market fund shares 163,7 176,3 185,9 205,2 185,8 162,3 186,9 185,7 Debt securities 1) 110,5 109,5 111,5 130,0 139,8 161,9 172,3 152,7 Long-term assets 7 563,9 8 586,4 9 842,1 10 570,6 10 464,0 10 564,9 9 908,9 9 701,9 Deposits 154,0 196,6 227,7 284,5 276,2 274,1 268,1 258,1 Debt securities 322,8 279,1 270,6 240,5 197,8 196,0 181,4 153,1 Shares and other equity 5 389,6 6 266,3 7 319,0 7 900,9 7 798,5 7 855,0 7 184,3 6 961,9 Other, mainly intercompany loans 1 697,5 1 844,3 2 024,8 2 144,7 2 191,4 2 239,8 2 275,0 2 328,7 Remaining net assets 298,8 374,3 473,1 543,5 538,1 571,3 586,6 519,9 Liabilities Debt 6 547,0 7 030,7 7 732,9 8 170,8 8 298,4 8 488,8 8 655,1 8 828,6

of which loans from euro area MFIs 3 160,8 3 433,0 3 872,5 4 122,6 4 247,9 4 407,4 4 547,6 4 671,0of which debt securities 651,5 671,3 688,9 725,7 709,8 714,9 720,5 723,4

Shares and other equity 9 580,4 10 924,1 12 720,3 13 810,3 13 626,5 13 640,3 12 267,3 11 855,0 Quoted shares 2 992,7 3 689,3 4 464,6 5 040,7 4 960,8 4 981,0 4 197,8 3 969,9 Unquoted shares and other equity 6 587,7 7 234,8 8 255,7 8 769,5 8 665,8 8 659,3 8 069,5 7 885,0

Sources: ECB and Eurostat.1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and by other sectors with a maturity of less than one year.

��ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S ��

3 . 5 f ö r s ä k r i n g s f ö r e t a g o c h p e n s i o n s i n s t i t u t (miljarder euro, ackumulerat för fyra kvartal, utestående belopp)

Källor: ECB1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och andra sektorer med en löptid upp till 1 år.

2004 2005 20063 kv 2006–

2 kv 20074 kv 2006–

3 kv 20071 kv 2007–

4 kv 20072 kv 2007–

1 kv 20083 kv 2007–

2 kv 2008

Konto för finansiella transaktioner

Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1)

Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Lån Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar FondandelarResterande nettotillgångar (+)Huvudposter under finansiering (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar= Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktionerKonto för andra förändringar

Andra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Resterande nettotillgångarAndra förändringar i skulder (-) Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar= Andra förändringar i nettoförmögenhetFinansiell balansräkning

Finansiella tillgångar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Lån Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar FondandelarResterande nettotillgångar (+)Skulder (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar

= Nettoförmögenhet

ECB Månadsrappor t

December 2005 �5S

3.5 Insurance corporations and pension funds(EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end-of-period)


2006 Q3- 2006 Q4- 2007 Q1- 2007 Q2- 2007 Q3-2004 2005 2006 2007 Q2 2007 Q3 2007 Q4 2008 Q1 2008 Q2

Financial account, financial transactions

Main items of financial investment (+) Short-term assets 40,1 26,1 50,9 54,0 47,1 41,4 61,5 73,4 Currency and deposits 13,2 7,2 12,4 2,4 8,9 7,8 32,5 34,1 Money market fund shares 2,7 0,4 3,7 3,6 0,3 0,0 10,6 8,9 Debt securities 1) 24,2 18,5 34,8 48,0 37,9 33,6 18,4 30,3 Long-term assets 222,1 293,9 326,2 286,0 267,9 241,1 232,4 189,2 Deposits 36,7 16,5 76,6 66,6 66,6 52,8 29,7 16,8 Debt securities 131,9 132,4 132,5 154,1 153,6 131,3 110,2 94,0 Loans 7,4 -4,0 1,5 -16,2 -21,7 -17,5 16,6 16,7 Quoted shares 12,7 32,5 2,4 5,3 3,4 -1,4 2,9 1,1 Unquoted shares and other equity 2,6 30,2 29,3 20,2 23,8 23,6 42,7 38,9 Mutual fund shares 30,8 86,3 83,8 55,9 42,2 52,2 30,3 21,7 Remaining net assets (+) 10,4 11,8 21,2 28,4 31,3 1,7 -3,1 -0,4 Main items of financing (-) Debt securities -1,7 -0,4 5,2 3,9 3,0 1,1 1,0 2,0 Loans 4,6 17,4 40,3 27,8 22,2 7,2 31,7 17,8 Shares and other equity 12,3 13,9 10,7 12,8 9,2 1,5 1,7 4,2 Insurance technical reserves 262,6 334,3 332,4 337,0 324,5 304,7 286,8 272,8 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 231,0 292,1 282,7 280,3 277,2 267,0 255,5 241,1 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 31,6 42,2 49,7 56,7 47,3 37,6 31,2 31,7= Changes in net financial worth due to transactions -5,1 -33,4 9,6 -13,0 -12,7 -30,3 -30,3 -34,6

Other changes account

Other changes in financial assets (+) Shares and other equity 111,0 182,1 177,3 237,9 124,9 -2,8 -186,4 -321,1 Other net assets 142,0 70,8 -34,6 -78,8 -101,2 -50,2 0,2 -5,6 Other changes in liabilities (-) Shares and other equity 21,2 118,3 47,2 98,5 14,8 -20,9 -91,9 -153,1 Insurance technical reserves 83,7 137,9 52,7 62,6 24,7 15,2 -58,3 -135,3 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 63,9 147,0 56,0 61,7 25,0 1,3 -70,9 -147,1 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 19,8 -9,1 -3,3 0,8 -0,3 13,9 12,6 11,9= Other changes in net financial worth 148,0 -3,2 42,7 -2,0 -15,8 -47,3 -36,0 -38,2


Financial assets (+) Short-term assets 401,7 432,5 484,4 511,5 515,7 521,1 562,8 580,2 Currency and deposits 133,6 142,7 154,6 144,4 154,0 163,2 190,9 179,9 Money market fund shares 72,2 74,3 80,4 84,2 81,0 78,2 88,0 87,4 Debt securities 1) 195,8 215,5 249,4 282,9 280,7 279,8 283,9 312,8 Long-term assets 4 097,8 4 611,7 5 051,3 5 232,0 5 256,8 5 240,5 5 157,5 5 083,8 Deposits 500,6 520,8 598,0 637,2 647,0 647,8 646,4 650,4 Debt securities 1 617,1 1 776,4 1 851,2 1 892,4 1 931,8 1 939,5 1 973,2 1 966,2 Loans 348,2 353,2 350,3 335,0 332,7 327,7 354,3 353,2 Quoted shares 590,3 649,6 729,4 775,5 766,3 735,0 663,7 612,6 Unquoted shares and other equity 350,3 403,3 474,6 493,7 484,3 497,4 479,0 466,0 Mutual fund shares 691,3 908,5 1 047,7 1 098,3 1 094,8 1 093,1 1 040,8 1 035,4 Remaining net assets (+) 138,2 178,5 223,5 211,1 220,8 224,7 240,1 223,1 Liabilities (-) Debt securities 22,3 21,3 26,7 26,5 26,1 27,1 26,1 26,6 Loans 118,0 136,2 171,8 190,9 195,1 175,9 209,6 207,4 Shares and other equity 497,7 629,9 687,8 731,3 697,6 668,3 613,9 582,3 Insurance technical reserves 4 106,9 4 579,2 4 964,3 5 158,5 5 216,3 5 284,2 5 289,8 5 296,1 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 3 474,5 3 913,5 4 252,3 4 419,8 4 471,8 4 520,7 4 515,2 4 513,8 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 632,5 665,6 712,0 738,7 744,5 763,5 774,6 782,2= Net financial wealth -107,1 -143,8 -91,5 -152,5 -141,8 -169,2 -179,1 -225,4

Source: ECB.1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and by other sectors with a maturity of less than one year.


ECB Månadsrappor t


f i n an smaRknadeR

4 . 1 andra värdepapper än akt ier , förde lat på ursprung l i g löpt id , emittentens hemvis t och va luta (miljarder euro, om inget annat anges, flöden som transaktioner under månaden och utestående belopp ultimo perioden; nominella värden)

Totalt i euro 1) Av hemmahörande i euroområdet

I euro I alla valutorUte-

ståendebelopp

1

Brutto-emissioner

2

Netto-emissioner

3

Ute-ståendebelopp

4

Brutto-emissioner

5

Netto-emissioner

6

Ute-ståendebelopp

7

Brutto-emissioner

8

Netto-emissioner

9

Årliga öknings-

takter

10

Säsongrensat 2)

Netto-emissioner

11

6-måna-dersför-ändring

12

�

d15 tota la utestående be lopp och bruttoemiss ioner av andra värdepapper än akt ier av hemmahörande i euroområdet (miljarder euro)

Källor: ECB och BIS (för emissioner av hemmahörande utanför euroområdet).1) Andra värdepapper än aktier, denominerade i euro, som har emitterats av hemmahörande i och utanför euroområdet, totalt.2) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt.

Totala bruttoemissioner (höger skala)Totala utestående belopp (vänster skala)Utestående belopp i euro (vänster skala)

Totalt

Långfristiga

ECB Månadsrappor t


4FINANCIAL MARKETS

4.1 Securities, other than shares, by original maturity, residency of the issuer and currency(EUR billions and period growth rates; seasonally adjusted; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values)

S 35ECB


Total

By euro area residents Total in euro 1)

In euro In all currencies

Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Annual Seasonally adjusted 2)

amounts amounts amounts growth rates6-month

Net issues growth rates1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2007 Sep. 12 653,3 1 243,6 88,5 10 565,6 1 154,1 53,5 11 877,7 1 201,8 43,6 9,0 63,9 8,0 Oct. 12 762,9 1 350,5 108,3 10 696,1 1 279,0 129,4 12 024,0 1 348,2 147,0 9,1 115,1 9,0 Nov. 12 851,8 1 176,4 87,0 10 767,2 1 108,1 69,1 12 068,9 1 160,3 64,0 8,6 52,1 7,5 Dec. 12 877,0 1 039,8 28,3 10 763,7 958,2 -0,5 12 049,6 1 001,4 -17,8 9,0 97,8 8,22008 Jan. 12 910,8 1 199,8 37,7 10 818,1 1 130,1 58,4 12 117,8 1 195,9 68,0 8,5 27,7 7,5 Feb. 12 993,0 1 024,8 82,4 10 890,4 966,2 72,5 12 178,7 1 034,3 75,7 8,0 45,0 6,9 Mar. 13 099,1 1 071,3 106,0 10 937,6 966,9 46,9 12 196,2 1 022,4 44,7 7,1 20,2 6,1 Apr. 13 149,7 1 159,0 50,7 11 003,5 1 067,4 66,0 12 274,9 1 132,3 78,0 7,1 58,9 5,1 May 13 326,9 1 123,8 177,2 11 141,3 1 034,0 137,8 12 436,4 1 107,9 152,7 6,7 97,0 5,8 June 13 463,3 1 152,8 134,6 11 216,5 1 037,5 73,7 12 508,0 1 109,8 79,9 6,9 87,3 5,6 July 13 479,0 1 135,0 10,0 11 277,6 1 069,6 54,9 12 585,9 1 156,5 74,2 7,1 96,4 6,8 Aug. 13 600,7 877,8 123,2 11 381,6 813,4 105,6 12 713,3 887,4 112,3 7,8 163,4 8,8 Sep. 13 604,2 1 018,5 0,9 11 350,1 927,2 -33,9 12 675,9 999,7 -40,8 7,1 -12,8 8,2

Long-term

2007 Sep. 11 408,8 157,6 21,5 9 487,9 132,2 13,7 10 624,6 146,6 12,3 8,0 20,6 6,1 Oct. 11 485,7 237,0 78,0 9 551,8 200,8 65,2 10 687,0 225,2 72,3 7,7 69,6 6,6 Nov. 11 566,2 175,4 78,9 9 612,1 141,8 58,6 10 729,3 156,7 55,5 7,1 38,3 5,3 Dec. 11 622,3 198,1 56,7 9 659,4 164,1 47,9 10 763,6 175,4 36,8 7,4 72,6 5,72008 Jan. 11 621,2 194,5 2,2 9 652,2 166,3 -3,8 10 760,8 190,1 1,5 6,7 15,9 5,1 Feb. 11 668,0 181,7 46,8 9 701,2 162,4 49,0 10 803,0 186,8 51,3 6,1 28,9 4,7 Mar. 11 704,0 179,3 36,1 9 726,8 144,5 25,5 10 801,7 159,6 22,4 5,3 12,8 4,5 Apr. 11 790,8 258,2 86,9 9 789,9 207,0 63,2 10 874,7 224,8 68,5 5,5 64,2 4,4 May 11 943,2 289,5 152,6 9 902,5 233,7 112,8 10 997,6 256,3 122,0 5,2 68,4 5,0 June 12 057,0 281,9 114,0 9 989,7 228,4 87,4 11 083,6 251,5 94,7 5,3 67,8 4,8 July 12 086,0 205,7 24,1 10 024,2 175,7 29,3 11 125,9 194,0 35,0 5,4 59,9 5,7 Aug. 12 172,0 157,6 87,3 10 099,3 131,6 76,4 11 221,9 147,3 78,2 6,2 133,7 7,7 Sep. 12 161,6 181,2 -10,6 10 078,3 143,5 -21,1 11 208,9 157,9 -29,1 5,8 -15,4 7,1

C15 Total outstanding amounts and gross issues of securities, other than shares, issued by euro area residents(EUR billions)

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

11000

12000

13000

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

total gross issues (right-hand scale)total outstanding amounts (left-hand scale)outstanding amounts in euro (left-hand scale)

Sources: ECB and BIS (for issues by non-euro area residents).1) Total euro-denominated securities, other than shares, issued by euro area residents and non-euro area residents.2) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes. The 6-month growth rates have been annualised.

�8ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S ��

Källa: ECB.1) Månadsgenomsnitt/månadsuppgifter för transaktionerna under denna period.2) Kvarvarande skillnad mellan långfristiga räntebärande värdepapper, totalt, och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta beror på nollkupongobligationer och omvär-

deringseffekter.

Kortfristiga

Långfristiga 2)

Andel långfristiga med fast ränta

Andel långfristiga med rörlig ränta

1. Utestående belopp och bruttoemissioner 1)

4 . 2 andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument ( m i l j a r d e r e u r o ; t r a n s a k t i o n e r u n d e r m å n a d e n o c h u t e s t å e n d e b e l o p p v i d p e r i o d e n s s l u t ; n o m i n e l l a v ä r d e n )

Utestående belopp Bruttoemissioner

Totalt MFI (inklusive

Euro- systemet)

Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive

Euro- systemet)

Icke-MFI Offentlig sektor

Andra finansiella företag än

MFI

Icke-finansiella

företag

Staten Övrigoffentlig

sektor


MFI

Icke-finansiella

företag

Staten Övrigoffentlig

sektor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12Totalt

ECB Månadsrappor t


4.2 Securities, other than shares, issued by euro area residents, by sector of the issuer and instrument type(EUR billions ; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values)


1. Outstanding amounts and gross issues

Total

Outstanding amounts Gross issues 1)

Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government

(including (includingEurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other

corporations corporations government general corporations corporations government generalother than government other than government

MFIs MFIs1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2006 11 088 4 573 1 166 626 4 419 304 947 700 36 93 112 72007 12 050 5 054 1 474 676 4 531 315 1 136 841 46 122 121 72007 Q4 12 050 5 054 1 474 676 4 531 315 1 170 888 65 109 101 72008 Q1 12 196 5 095 1 491 681 4 616 313 1 084 786 24 106 159 9 Q2 12 508 5 236 1 597 693 4 666 317 1 117 786 52 119 153 7 Q3 12 676 5 276 1 639 727 4 716 318 1 015 691 28 122 167 72008 June 12 508 5 236 1 597 693 4 666 317 1 110 775 69 117 143 7 July 12 586 5 287 1 613 695 4 672 319 1 157 812 32 114 190 9 Aug. 12 713 5 319 1 638 725 4 711 321 887 586 32 136 128 6 Sep. 12 676 5 276 1 639 727 4 716 318 1 000 674 21 115 183 7

Short-term2006 1 014 575 16 89 330 4 766 616 5 85 57 32007 1 286 787 19 117 357 6 946 754 5 113 69 32007 Q4 1 286 787 19 117 357 6 984 809 7 101 64 32008 Q1 1 394 817 32 128 411 6 905 700 7 102 93 4 Q2 1 424 833 36 129 418 8 872 665 5 109 89 5 Q3 1 467 824 49 125 462 8 848 614 9 108 114 42008 June 1 424 833 36 129 418 8 858 650 7 109 88 4 July 1 460 845 44 131 432 7 963 719 11 109 120 3 Aug. 1 491 859 50 129 445 8 740 521 9 105 102 3 Sep. 1 467 824 49 125 462 8 842 602 5 110 120 4

Long-term 2)

2006 10 074 3 998 1 150 536 4 089 301 181 84 30 8 54 52007 10 764 4 267 1 455 559 4 174 309 190 86 41 8 52 32007 Q4 10 764 4 267 1 455 559 4 174 309 186 79 58 9 37 42008 Q1 10 802 4 278 1 460 552 4 205 306 179 86 17 4 67 5 Q2 11 084 4 403 1 561 564 4 247 309 244 121 47 10 64 3 Q3 11 209 4 452 1 590 602 4 255 311 166 77 19 14 53 32008 June 11 084 4 403 1 561 564 4 247 309 252 125 61 7 55 3 July 11 126 4 442 1 569 564 4 239 311 194 93 20 5 71 6 Aug. 11 222 4 460 1 588 595 4 266 313 147 66 23 31 26 2 Sep. 11 209 4 452 1 590 602 4 255 311 158 72 15 5 63 3

Of which long-term fixed rate

2006 7 058 2 135 544 410 3 731 237 108 40 12 5 48 32007 7 322 2 272 588 423 3 788 250 107 44 10 5 45 32007 Q4 7 322 2 272 588 423 3 788 250 93 43 8 6 33 32008 Q1 7 302 2 270 582 415 3 789 246 110 43 4 3 56 3 Q2 7 469 2 357 600 427 3 836 248 145 66 11 9 56 2 Q3 7 528 2 383 614 434 3 849 248 101 42 7 3 47 22008 June 7 469 2 357 600 427 3 836 248 147 78 13 6 48 2 July 7 479 2 383 598 427 3 822 250 124 52 2 3 64 3 Aug. 7 517 2 386 606 430 3 844 251 66 32 9 2 21 1 Sep. 7 528 2 383 614 434 3 849 248 112 42 10 4 55 2

Of which long-term variable rate

2006 2 596 1 513 594 113 312 64 60 34 18 3 4 12007 2 985 1 617 848 125 338 58 69 31 30 3 4 02007 Q4 2 985 1 617 848 125 338 58 80 25 49 2 3 12008 Q1 3 028 1 629 856 126 357 60 53 32 11 1 7 2 Q2 3 158 1 676 936 126 360 60 87 46 35 1 4 1 Q3 3 208 1 693 949 158 345 61 51 24 11 11 4 12008 June 3 158 1 676 936 126 360 60 92 39 47 2 5 0 July 3 179 1 682 945 128 363 61 52 26 17 2 4 2 Aug. 3 236 1 696 956 156 366 62 72 27 13 29 3 1 Sep. 3 208 1 693 949 158 345 61 29 19 5 2 4 1

Source: ECB.1) Monthly averages of/monthly data for the transactions during this period.2) The residual difference between total long-term debt securities and fixed and variable rate long-term debt securities consists of zero coupon bonds and revaluation effects.


Finansmarknader


d1 6 n e t t o em i s s i o n e r a v a n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r , s ä s o n g r e n s a t o c h e j s ä s o n g r e n s a t(miljarder euro, transaktioner under månaden, nominella värden)

Källa: ECB1) Månadsgenomsnitt/månadsuppgifter för transaktionerna under denna period..

NettoemissionerNettoemissioner, säsongrensat

Långfristiga

ECB Månadsrappor t


4 . 2 a nd r a v ä r d ep app e r ä n a k t i e r em i t t e r a d e a v h emmahö r and e i e u r o områd e t , f ö r d e l a t p å em i t t e r a nd e s e k t o r o c h t y p a v i n s t r umen t (miljarder euro, om inget annat anges; transaktioner under perioden; nominella värden)

2. Nettoemissioner

Ej säsongrensat 1) Säsongrensat 1)


Euro- systemet)


Euro- systemet)



MFI

Icke-finansiella

företag

Staten Övrig offentlig

sektor


MFI

Icke-finansiella

företag


sekto

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12Totalt

ECB Månadsrappor t


EURO AREASTATISTICS

Financialmarkets

4.2 Securities, other than shares, issued by euro area residents, by sector of the issuer and instrument type(EUR billions unless otherwise indicated; transactions during the period; nominal values)

S 37ECB


2. Net issues

Total

Non-seasonally adjusted 1) Seasonally adjusted 1)

Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government

(including (includingEurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other

corporations corporations government general corporations corporations government generalother than government other than government

MFIs MFIs1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2006 67,3 35,2 20,2 2,4 7,5 1,9 67,3 35,5 19,9 2,4 7,5 1,92007 83,5 40,4 27,5 4,6 10,0 0,9 84,1 41,0 27,0 4,8 10,4 0,92007 Q4 64,4 31,9 47,9 4,0 -21,0 1,6 88,3 42,5 31,8 6,0 7,1 0,92008 Q1 62,8 23,1 8,0 2,8 29,6 -0,6 31,0 3,9 17,4 1,7 8,7 -0,8 Q2 103,5 46,2 35,3 4,3 16,5 1,3 81,1 48,1 31,2 0,1 0,7 1,0 Q3 48,6 12,6 11,0 10,0 14,6 0,4 82,3 20,5 23,9 13,4 22,9 1,62008 June 79,9 13,2 52,3 -1,9 16,1 0,2 87,3 48,8 42,6 -2,8 -0,3 -0,9 July 74,2 49,0 15,7 2,0 5,7 1,9 96,4 47,4 17,2 1,8 27,1 2,9 Aug. 112,3 26,0 20,9 28,0 35,3 2,1 163,4 40,1 39,4 33,1 47,1 3,7 Sep. -40,8 -37,1 -3,4 -0,1 2,8 -2,9 -12,8 -26,0 15,2 5,5 -5,6 -1,9

Long-term2006 63,0 29,0 19,7 2,2 10,1 1,9 62,9 29,1 19,4 2,2 10,2 1,92007 61,7 23,8 27,2 2,4 7,7 0,7 61,3 23,9 26,7 2,3 7,7 0,72007 Q4 54,9 9,5 44,9 2,4 -3,7 1,6 60,2 17,6 29,1 2,0 10,7 0,82008 Q1 25,0 11,5 3,8 -1,0 11,4 -0,7 19,2 2,4 13,1 1,5 2,9 -0,8 Q2 95,1 42,6 33,7 4,0 14,0 0,8 66,8 36,2 29,7 0,4 -0,2 0,7 Q3 28,0 8,8 7,0 11,3 0,6 0,5 59,4 16,6 19,3 12,9 9,0 1,62008 June 94,7 35,3 47,9 -0,8 11,7 0,6 67,8 39,1 38,7 -5,9 -3,4 -0,7 July 35,0 32,4 8,1 0,4 -8,2 2,3 59,9 32,9 9,2 0,4 13,7 3,7 Aug. 78,2 9,3 14,6 29,2 23,1 2,0 133,7 27,2 34,1 32,0 36,9 3,5 Sep. -29,1 -15,4 -1,7 4,2 -13,1 -3,0 -15,4 -10,4 14,7 6,3 -23,6 -2,4

C16 Net issues of securities, other than shares, seasonally adjusted and non-seasonally adjusted(EUR billions; transactions during the month; nominal values)

-100

-50

0

50

100

150

200

2003 2004 2005 2006 2007 2008-100

-50

0

50

100

150

200

net issuesnet issues, seasonally adjusted

Source: ECB.1) Monthly averages of/monthly data for the transactions during this period.

�2ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S �8

Källa: ECB.1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt.

d17 lång f r i s t i g a r än t ebä rande vä rdepappe r , f ö rde l a t på em i t t e r ande s ek to r , i a l l a v a l u to r , å r l i g a ökn ing s t ak t e r(årliga procentuella förändringar)

Långfristiga

4 . 3 a n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r em i t t e r a d e a v h emmahö r a n d e i e u r o om r å d e t , ö k n i n g s t a k t e r 1 )

(procentuella förändringar)

Årliga ökningstakter (ej säsongrensat) 6månaders förändringar (säsongrensat)


Euro- systemet)


Euro- systemet)


Icke-monetära

finansiella företag

Icke-finansiella

företag


sektor

Icke-monetära

finansiella företag

Icke-finansiella

företag


sekto

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Totalt

Offentlig sektorMFI (inklusive Eurosystemet)Icke-MFI

ECB Månadsrappor t


4.3 Growth rates of securities, other than shares, issued by euro area residents 1) (percentage changes)


Total

Annual growth rates (non-seasonally adjusted) 6-month seasonally adjusted growth rates

Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government(including (including

Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Othercorporations corporations government general corporations corporations government general

other than government other than governmentMFIs MFIs

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2007 Sep. 9,0 10,9 27,0 8,2 3,2 4,2 8,0 9,7 18,6 9,0 3,5 3,2 Oct. 9,1 11,0 26,9 8,9 3,0 5,4 9,0 10,4 25,9 9,1 3,4 4,5 Nov. 8,6 10,4 25,6 9,0 2,7 4,2 7,5 9,3 22,7 8,8 1,6 5,2 Dec. 9,0 10,6 28,4 8,9 2,7 3,6 8,2 10,4 26,6 5,7 1,5 5,52008 Jan. 8,5 10,0 27,0 10,7 2,2 3,1 7,5 9,8 24,0 5,9 0,9 4,8 Feb. 8,0 8,7 24,4 10,1 2,9 2,8 6,9 7,5 22,2 8,1 2,1 2,4 Mar. 7,1 7,7 20,8 8,1 2,8 1,7 6,1 5,7 23,0 7,1 2,1 0,2 Apr. 7,1 7,2 23,0 6,7 2,9 1,1 5,1 4,1 20,0 4,2 2,4 -2,2 May 6,7 7,9 21,9 6,4 1,6 3,0 5,8 6,3 20,9 3,7 1,6 0,8 June 6,9 8,2 23,8 3,7 1,4 2,9 5,6 6,2 21,2 1,6 1,2 0,5 July 7,1 8,5 22,6 2,7 2,0 3,9 6,8 7,4 21,2 -0,3 3,1 2,9 Aug. 7,8 8,3 23,2 8,7 2,9 4,4 8,8 9,2 24,0 9,5 3,7 6,2 Sep. 7,1 6,9 23,0 9,5 2,6 2,5 8,2 8,2 23,4 12,2 3,1 5,1

Long-term

2007 Sep. 8,0 9,1 27,9 5,8 2,4 3,5 6,1 5,8 19,6 5,4 2,9 1,7 Oct. 7,7 8,9 27,0 5,7 2,0 4,6 6,6 5,6 25,6 4,9 2,7 2,8 Nov. 7,1 7,7 25,8 6,1 1,9 3,1 5,3 4,6 21,9 5,5 1,4 3,2 Dec. 7,4 7,1 28,6 5,3 2,3 2,7 5,7 4,2 25,6 1,9 2,0 4,12008 Jan. 6,7 6,6 27,1 6,0 1,6 2,2 5,1 4,1 23,0 3,7 1,0 3,1 Feb. 6,1 5,3 23,3 5,9 2,3 1,9 4,7 2,9 19,1 4,5 2,3 0,9 Mar. 5,3 4,3 19,7 4,6 2,4 0,9 4,5 2,9 19,7 3,8 2,0 0,1 Apr. 5,5 4,2 21,8 4,5 2,5 0,5 4,4 2,7 18,2 4,1 2,3 -1,9 May 5,2 4,5 20,5 4,9 1,4 1,8 5,0 4,5 18,9 4,3 1,4 0,6 June 5,3 4,9 22,1 2,0 1,2 1,9 4,8 5,5 18,9 2,0 0,4 -0,1 July 5,4 5,2 20,2 1,9 1,5 3,1 5,7 6,2 17,6 0,2 2,1 3,0 Aug. 6,2 5,3 20,4 7,8 2,4 3,5 7,7 7,8 21,8 11,3 2,5 6,2 Sep. 5,8 5,1 20,3 9,1 1,6 2,2 7,1 7,5 21,1 14,8 1,3 4,5

C17 Annual growth rates of long-term debt securities, by sector of the issuer, in all currencies combined(annual percentage changes)

0

5

10

15

20

25

30

35

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

5

10

15

20

25

30

35

general governmentMFIs (including Eurosystem)non-MFI corporations

Source: ECB.1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes.The 6-month growth rates have been annualised.


ECB Månadsrappor t


4 . 3 a n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r em i t t e r a d e a v h emmahö r a n d e i e u r o om r å d e t , ö k n i n g s t a k t e r 1 ) ( f o r t s . ) (procentuella förändringar)

Lång fast ränta Lång rörlig ränta


Euro- systemet)


Euro- systemet)



MFI

Icke-finansiella

företag


sektor


MFI

Icke-finansiella

företag


sekto

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 I alla valutor sammanlagt

I euro

Källa: ECB.1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar.

d18 ko r t f r i s t i g a r än t ebä r ande v ä rdepappe r , f ö rde l a t på em i t t e r ande s ek to r , i a l l a v a l u to r , å r l i g a ökn i ng s t ak t e r(årliga procentuella förändringar)

Offentlig sektorMFI (inklusive Eurosystemet)Icke-MFI

Finansmarknader


ECB Månadsrappor t

December 2005 �5S

EURO AREASTATISTICS

Financialmarkets

4.3 Growth rates of securities, other than shares, issued by euro area residents 1) (cont'd)(percentage changes)

S 39ECB


In all currencies combined

Long-term fixed rate Long-term variable rate

Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government(including (including

Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Othercorporations corporations government general corporations corporations government general

other than government other than governmentMFIs MFIs

13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

2006 4,5 4,7 14,1 0,3 3,2 13,5 16,1 11,9 40,2 25,6 5,0 4,32007 5,1 7,1 17,4 3,8 2,4 6,6 15,7 11,1 37,9 18,0 3,8 -1,8

2007 Q4 4,5 6,7 13,1 4,7 1,8 6,3 15,1 9,1 39,4 14,2 4,8 -6,52008 Q1 3,3 5,3 8,4 4,4 1,3 3,3 14,3 6,0 38,6 12,6 11,4 -3,2 Q2 2,7 4,3 5,2 3,7 1,3 1,4 12,2 5,0 33,5 8,5 7,6 0,4 Q3 3,1 5,6 5,1 3,2 1,4 1,9 12,5 5,3 32,0 14,1 6,3 6,02008 Apr. 2,7 3,7 5,0 3,8 1,7 0,8 12,4 4,6 35,6 9,7 7,2 -1,0 May 2,6 4,7 4,6 4,7 1,0 1,7 12,3 5,4 32,6 8,4 6,9 2,0 June 2,8 5,3 6,2 2,3 0,9 1,9 12,0 4,9 34,0 2,7 5,4 1,6 July 3,0 5,7 4,8 2,6 1,2 2,1 11,7 5,1 31,3 2,2 5,7 6,6 Aug. 3,4 5,6 4,4 3,4 1,9 2,4 13,7 5,7 32,2 25,7 9,3 7,0 Sep. 3,1 5,6 5,8 4,8 1,1 0,7 12,4 5,1 31,0 26,2 2,6 7,4

In euro

2006 3,8 3,1 11,5 -0,4 3,2 13,7 14,9 10,2 36,6 27,9 5,2 3,52007 4,5 6,4 14,1 2,0 2,7 6,7 15,0 10,3 35,5 17,7 3,9 -2,4

2007 Q4 4,0 6,2 10,8 3,1 2,1 6,6 14,8 8,7 37,8 12,8 4,9 -7,12008 Q1 2,9 4,9 7,1 2,9 1,5 3,5 14,8 5,8 39,0 11,8 11,7 -4,0 Q2 2,4 3,9 4,6 1,7 1,5 1,4 13,4 5,6 34,9 8,2 8,0 -1,2 Q3 3,0 5,5 6,1 0,8 1,6 1,8 14,4 6,7 33,9 15,7 6,7 4,6

2008 Apr. 2,4 3,3 4,0 1,7 1,9 0,8 13,5 5,0 37,2 9,1 7,6 -2,6 May 2,3 4,3 4,1 2,8 1,1 1,8 13,6 6,4 33,9 8,2 7,2 0,5 June 2,5 5,1 6,6 -0,2 1,1 1,9 13,6 6,3 35,1 3,1 5,8 0,1 July 2,8 5,6 5,3 0,2 1,5 2,0 13,5 6,5 33,4 2,8 6,1 5,2 Aug. 3,3 5,5 6,0 0,9 2,2 2,1 15,7 7,1 34,3 28,4 9,8 5,6 Sep. 3,0 5,7 7,5 2,7 1,4 0,4 14,4 6,8 33,2 28,8 2,9 6,3

C18 Annual growth rates of short-term debt securities, by sector of the issuer, in all currencies combined(annual percentage changes)

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

general governmentMFIs (including Eurosystem)non-MFI corporations

Source: ECB.1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes.

��ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S �0

1. Utestående belopp och årliga ökningstakter(utestående belopp vid periodens slut)

4 . 4 n o t e r a d e a k t i e r em i t t e r a d e a v h emmahö r a n d e i e u r o om r å d e t 1 )

(miljarder euro, om inget annat anges; marknadsvärden)

d19 n o t e r a d e a k t i e r em i t t e r a d e a v h emmahö r a n d e i e u r o om r å d e t , å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r(årlig procentuell förändring)

Källa: ECB.1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar.

Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Ickefinansiella företag

Totalt Index:1 dec = 100

Årligaökningstakter

(%)

Totalt Årligaökningstakter

(%)


(%)


(%)

1 2 3 4 5 6 7 8 9

MFIAndra finansiella företag än MFIIcke-finansiella företag

ECB Månadsrappor t


4.4 Quoted shares issued by euro area residents 1) (EUR billions, unless otherwise indicated; market values)


1. Outstanding amounts and annual growth rates(outstanding amounts as end-of-period)

Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations

Total Index Annual Total Annual Total Annual Total AnnualDec. 01 = growth growth growth growth

100 rates (%) rates (%) rates (%) rates (%)

1 2 3 4 5 6 7 8 92006 Sep. 5 728,5 103,6 1,1 991,8 1,7 616,7 1,5 4 120,0 0,9 Oct. 5 917,6 103,6 1,1 1 022,4 2,0 623,8 1,0 4 271,4 0,8 Nov. 5 972,2 103,7 0,9 1 031,8 2,0 613,6 0,9 4 326,8 0,6 Dec. 6 190,9 103,9 1,0 1 063,9 2,4 633,2 0,7 4 493,7 0,72007 Jan. 6 369,9 104,0 1,0 1 123,5 2,4 646,2 0,8 4 600,2 0,7 Feb. 6 283,9 104,1 1,1 1 092,8 2,8 637,8 0,9 4 553,3 0,7 Mar. 6 510,1 104,1 1,1 1 111,4 2,2 649,3 0,9 4 749,4 0,8 Apr. 6 760,5 104,3 1,2 1 168,6 2,2 675,5 0,9 4 916,3 0,9 May 7 040,4 104,4 1,1 1 174,5 2,1 688,8 0,9 5 177,0 0,9 June 6 961,9 104,7 1,3 1 128,6 2,1 677,1 1,0 5 156,1 1,2 July 6 731,4 104,9 1,4 1 099,8 1,7 608,8 1,0 5 022,7 1,4 Aug. 6 618,1 104,9 1,3 1 060,2 1,6 583,8 0,9 4 974,1 1,3 Sep. 6 682,2 104,9 1,3 1 048,8 1,9 597,2 0,7 5 036,1 1,2 Oct. 6 936,7 105,2 1,5 1 072,8 1,3 629,2 3,2 5 234,7 1,3 Nov. 6 622,4 105,3 1,5 1 032,7 1,1 579,2 3,1 5 010,5 1,4 Dec. 6 578,8 105,4 1,4 1 017,2 1,2 579,0 2,8 4 982,7 1,32008 Jan. 5 756,8 105,4 1,4 887,9 0,8 497,3 2,6 4 371,5 1,3 Feb. 5 811,0 105,5 1,3 858,2 0,5 492,4 2,5 4 460,5 1,3 Mar. 5 557,5 105,5 1,3 858,5 1,1 501,3 2,3 4 197,7 1,2 Apr. 5 738,4 105,5 1,1 835,2 1,3 519,4 2,2 4 383,7 0,9 May 5 712,3 105,5 1,0 768,9 1,8 497,1 2,4 4 446,3 0,7 June 5 069,5 105,5 0,7 663,2 1,8 435,8 2,4 3 970,6 0,3 July 4 962,2 105,7 0,7 689,5 2,8 428,2 2,5 3 844,5 0,1 Aug. 5 038,0 105,7 0,8 663,5 2,8 438,4 2,6 3 936,1 0,2 Sep. 4 423,5 105,8 0,8 610,1 3,7 382,2 2,6 3 431,3 0,2

C19 Annual growth rates for quoted shares issued by euro area residents(annual percentage changes)

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

MFIsfinancial corporations other than MFIsnon-financial corporations

Source: ECB.1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes.


ECB Månadsrappor t


4 . 4 n o t e r a d e a k t i e r em i t t e r a d e a v h emmahö r a n d e i e u r o om r å d e t 1 )

(miljarder euro; marknadsvärden)

d20 b r u t t o em i s s i o n e r a v n o t e r a d e a k t i e r , f ö r d e l a t p å em i t t e r a n d e s e k t o r(miljarder euro, transaktioner under månaden; marknadsvärden)

2. Transaktioner under månaden

Källa: ECB.1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar.

Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Ickefinansiella företag

Brutto-emissioner

Inlösta Netto-emissioner

Brutto-emissioner


Brutto-emissioner


Brutto-emissioner


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Icke-finansiella företagMFIAndra finansiella företag än MFI

Finansmarknader


ECB Månadsrappor t


EURO AREASTATISTICS

Financialmarkets

4.4 Quoted shares issued by euro area residents 1) (EUR billions; market values)

S 41ECB


2. Transactions during the month

Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations

Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122006 Sep. 4,2 0,5 3,7 0,0 0,0 0,0 1,5 0,0 1,4 2,7 0,5 2,2 Oct. 5,7 1,2 4,5 2,5 0,0 2,5 0,5 0,0 0,5 2,7 1,2 1,5 Nov. 6,5 2,0 4,5 3,1 0,0 3,1 0,5 0,2 0,3 2,9 1,8 1,1 Dec. 17,7 5,1 12,6 0,9 0,3 0,6 0,5 0,0 0,5 16,3 4,7 11,62007 Jan. 8,5 3,9 4,6 4,0 0,1 3,8 0,4 0,0 0,4 4,1 3,8 0,3 Feb. 8,4 2,0 6,3 5,0 0,0 5,0 0,9 0,0 0,9 2,5 2,0 0,5 Mar. 3,2 1,7 1,5 0,2 0,0 0,2 0,6 0,4 0,2 2,4 1,4 1,0 Apr. 12,9 0,4 12,5 0,1 0,3 -0,2 0,2 0,0 0,1 12,7 0,2 12,5 May 6,6 1,9 4,7 0,1 0,0 0,1 0,5 0,0 0,5 6,0 1,9 4,2 June 22,6 1,6 21,0 1,1 0,0 1,1 0,7 0,0 0,7 20,8 1,6 19,3 July 15,8 1,8 13,9 1,2 0,0 1,2 1,3 0,3 1,0 13,3 1,5 11,8 Aug. 2,5 6,6 -4,2 0,0 0,1 -0,1 1,0 1,4 -0,5 1,5 5,1 -3,6 Sep. 4,5 2,5 2,0 2,6 0,0 2,6 0,3 0,3 -0,1 1,6 2,1 -0,5 Oct. 27,2 8,0 19,1 0,3 3,2 -2,9 16,1 0,5 15,5 10,8 4,3 6,5 Nov. 7,0 3,3 3,6 0,9 0,0 0,9 1,0 1,3 -0,3 5,0 2,0 3,0 Dec. 13,2 4,6 8,6 0,9 0,0 0,9 0,7 2,2 -1,5 11,6 2,5 9,22008 Jan. 4,0 1,4 2,7 0,1 0,0 0,1 0,4 0,7 -0,3 3,5 0,7 2,8 Feb. 2,7 1,9 0,9 1,0 0,0 1,0 0,1 0,3 -0,2 1,6 1,6 0,1 Mar. 6,5 5,8 0,6 5,9 0,0 5,9 0,0 0,5 -0,4 0,6 5,4 -4,8 Apr. 2,1 3,0 -0,9 1,1 0,0 1,1 0,1 0,5 -0,3 0,9 2,5 -1,7 May 8,7 5,9 2,8 4,1 0,1 4,1 1,5 0,3 1,2 3,1 5,6 -2,5 June 4,2 4,8 -0,6 1,3 0,0 1,3 0,5 0,1 0,4 2,4 4,7 -2,3 July 12,7 3,4 9,4 6,7 0,0 6,7 1,5 0,5 1,0 4,5 2,9 1,6 Aug. 1,7 1,5 0,1 0,3 0,0 0,3 0,1 0,0 0,1 1,2 1,5 -0,4 Sep. 7,8 2,8 5,0 7,0 0,0 7,0 0,0 0,1 -0,1 0,8 2,8 -1,9

C20 Gross issues of quoted shares by sector of the issuer(EUR billions; transactions during the month; market values)

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

5

10

15

20

25

30

35

40

non-financial corporationsMFIsfinancial corporations other than MFIs

Source: ECB.1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes.

80ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S �2

2. Räntor på lån till hushåll (nya avtal)

Check-räknings-krediter 1)

Konsumentkredit Bostadslån Övrig utlåning fördelat på ursprungligräntebindningsperiodFördelat på ursprunglig

räntebindningsperiodEffektiv

ränta i procent per år 3)

Fördelat på ursprungligräntebindningsperiod

Effektiv ränta i

procent per år 3)Rörlig

ränta ochupp till

1 år

Mellan 1 och 5 år

Över 5 år Rörligränta och

upp till 1 år

Mellan 1 och 5 år

Mellan 5 och 10 år

Över 10 år

Rörligränta

och upp till 1 år

Mellan 1 och 5 år

Över 5 år

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Checkräknings krediter 1)

Övriga lån upp till 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod Övriga lån över 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod

Rörlig ränta ochupp till 1 år

Mellan 1 och 5 år Över 5 år Rörlig ränta ochupp till 1 år

Mellan 1 och 5 år Över 5 år

1 2 3 4 5 6 7

3. Räntor på lån till ickefinansiella företag (nya avtal)

Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) Nya avtal och utestående belopp sammanfaller beträffande denna kategori. Vid periodens slut.3) Hushåll och icke-finansiella företag har slagits samman eftersom utestående belopp för icke-finansiella företag är försumbara jämfört med dem för hushållssektorn i alla medlemsstater

sammantaget.4) Den effektiva räntan i procent per år omfattar den totala lånekostnaden. Den totala lånekostnaden består av en räntekomponent och en avgiftskomponent som täcker avgifterna för bl.a.

inhämtande av upplysningar, administration, utarbetande av dokument, garantier etc.

1. Räntor på inlåning (nya avtal)

4 . 5 m f i - r ä n t o r p å e u r o d e n om i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h emmahö r a n d e i e u r o om r å d e t 1 )

(procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges)

Inlåning från hushåll Inlåning från ickefinansiella företag Repor

Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid

Upp till1 år

Mellan 1 och 2 år

Över2 år

Upp till 3 månader

Över 3 månader

Upp till 1 år

Mellan 1 och 2 år

Över 2 år

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

ECB Månadsrappor t

December 2005 8�S

4.5 MFI interest rates on euro-denominated deposits and loans by euro area residents 1) (percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated)


1. Interest rates on deposits (new business)

Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos

Overnight 2) With agreed maturity Redeemable at notice 2), 3) Overnight 2) With agreed maturity

Up to 1 year Over 1 and Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 1 year Over 1 and Over 2 yearsup to 2 years up to 2 years

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 112007 Oct. 1,17 4,11 4,16 3,31 2,53 3,57 1,97 4,07 4,37 4,63 3,93 Nov. 1,18 4,08 4,22 3,20 2,54 3,64 2,01 4,10 4,41 4,04 3,98 Dec. 1,18 4,28 4,14 3,18 2,57 3,68 1,95 4,26 4,40 4,03 3,952008 Jan. 1,20 4,19 4,32 3,43 2,57 3,75 2,01 4,13 4,38 4,68 3,95 Feb. 1,21 4,10 4,18 3,22 2,65 3,77 2,01 4,07 4,18 4,36 3,93 Mar. 1,22 4,14 3,97 3,08 2,69 3,78 2,03 4,20 4,23 4,07 3,96 Apr. 1,22 4,28 4,16 3,14 2,72 3,81 2,05 4,27 4,56 4,64 4,00 May 1,23 4,32 4,27 3,17 2,73 3,84 2,07 4,26 4,68 4,48 4,03 June 1,24 4,43 4,62 3,28 2,74 3,88 2,06 4,28 4,72 4,01 4,11 July 1,26 4,61 4,83 3,37 2,81 3,94 2,14 4,46 5,06 4,57 4,26 Aug. 1,29 4,59 4,84 3,45 2,87 3,98 2,17 4,46 5,34 4,55 4,30 Sep. 1,32 4,65 4,85 3,35 2,97 4,01 2,20 4,51 5,19 4,67 4,27

2. Interest rates on loans to households (new business)

Bank Consumer credit Lending for house purchase Other lendingoverdrafts 2) by initial rate fixation

By initial rate fixation Annual By initial rate fixation Annualpercentage percentage

Floating rate Over 1 Over rate of Floating rate Over 1 Over 5 Over rate of Floating rate Over 1 Overand up to and up to 5 years charge 4) and up to and up to and up to 10 years charge 4) and up to and up to 5 years

1 year 5 years 1 year 5 years 10 years 1 year 5 years

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 132007 Oct. 10,64 8,10 6,88 8,40 8,38 5,29 5,07 5,08 5,11 5,38 5,63 6,05 5,59 Nov. 10,50 8,39 6,90 8,36 8,47 5,28 5,03 5,10 5,11 5,38 5,60 5,95 5,49 Dec. 10,46 8,05 6,93 8,17 8,26 5,32 5,03 5,07 5,18 5,40 5,67 5,83 5,432008 Jan. 10,46 8,12 7,00 8,47 8,48 5,32 5,02 5,07 5,14 5,37 5,59 5,93 5,49 Feb. 10,45 8,55 7,24 8,44 8,70 5,26 4,97 5,02 5,11 5,35 5,55 5,87 5,55 Mar. 10,52 8,43 7,05 8,42 8,56 5,20 4,89 4,96 5,11 5,28 5,65 5,79 5,46 Apr. 10,53 8,33 7,02 8,46 8,55 5,23 4,91 4,95 5,12 5,29 5,83 5,80 5,45 May 10,57 8,70 7,02 8,44 8,64 5,34 4,96 4,98 5,13 5,36 5,99 5,87 5,59 June 10,63 8,61 6,94 8,44 8,57 5,48 5,11 5,08 5,20 5,46 6,03 6,12 5,67 July 10,66 8,82 7,15 8,58 8,80 5,67 5,27 5,22 5,34 5,62 6,08 6,21 5,82 Aug. 10,77 8,86 7,22 8,69 8,95 5,77 5,37 5,29 5,26 5,69 6,05 6,28 5,70 Sep. 10,82 8,79 7,20 8,68 8,85 5,80 5,43 5,28 5,37 5,71 6,26 6,35 5,74

3. Interest rates on loans to non-financial corporations (new business)

Bank Other loans up to EUR 1 million Other loans over EUR 1 millionoverdrafts 2) by initial rate fixation by initial rate fixation

Floating rate and Over 1 and Over 5 years Floating rate and Over 1 and Over 5 yearsup to 1 year up to 5 years up to 1 year up to 5 years

1 2 3 4 5 6 72007 Oct. 6,53 5,96 6,00 5,26 5,11 5,19 5,31 Nov. 6,50 5,96 5,90 5,29 5,08 5,28 5,36 Dec. 6,62 6,08 5,96 5,30 5,35 5,62 5,482008 Jan. 6,62 5,93 5,92 5,27 5,12 5,35 5,23 Feb. 6,56 5,84 5,86 5,24 5,04 5,43 5,14 Mar. 6,56 5,91 5,77 5,23 5,19 5,44 5,34 Apr. 6,54 6,03 5,77 5,20 5,30 5,42 5,39 May 6,57 6,10 5,93 5,25 5,27 5,70 5,38 June 6,67 6,16 6,09 5,43 5,35 5,68 5,52 July 6,74 6,26 6,29 5,53 5,45 5,82 5,55 Aug. 6,77 6,27 6,34 5,49 5,45 5,60 5,56 Sep. 6,91 6,34 6,36 5,67 5,62 5,86 5,58

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) For this instrument category, new business and outstanding amounts coincide. End-of-period.3) For this instrument category, households and non-financial corporations are merged and allocated to the household sector, since the outstanding amounts of non-financial

corporations are negligible compared with those of the household sector in all participating Member States combined.4) The annual percentage rate of charge covers the total cost of a loan. The total cost comprises an interest rate component and a component of other (related) charges, such as the

cost of inquiries, administration, preparation of documents, guarantees, etc.


4 . 5 m f i - r ä n t o r p å e u r o d e n om i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h emmahö r a n d e i e u r o om r å d e t (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges)

4. Räntor på inlåning (utestående belopp)

Inlåning från hushåll Inlåning från ickefinansiella företag Repor

Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid

Upp till 2 år Över 2 år Upp till 3 mån Över 3 månader Upp till 2 år Över 2 år

1 2 3 4 5 6 7 8 9

5. Räntor på lån (utestående belopp)

Lån till hushåll Lån till ickefinansiella företag

Bostadslån, med löptid Konsumentkrediter och övriga lån, med löptid Med löptid

Upp till 1 år

1

Mellan 1 och 5 år

2

Över 5 år

3

Upp till 1 år

4

Mellan 1 och 5 år

5

Över 5 år

6

Upp till 1 år

7

Mellan 1 och 5 år

8

Över 5 år

9

d21 n y i n l å n i n g med ö v e r e n s k ommen l ö p t i d(procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt)

d22 nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindnings-period på upp till 1 år (procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt)

Källa: ECB.

Från hushåll, upp till 1 årFrån icke-finansiella företag, upp till 1 årFrån hushåll, över 2 årFrån icke-finansiella företag, över 2 år

Konsumentkrediter till hushållBostadslån till hushållTill icke-finansiella företag, upp till 1 miljon euroTill icke-finansiella företag, över 1 miljon euro

ECB Månadsrappor t


Finansmarknader


ECB Månadsrappor t

December 2005 8�S

EURO AREASTATISTICS

Financialmarkets

4.5 MFI interest rates on euro-denominated deposits and loans by euro area residents (cont'd)(percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated)

S 43ECB


4. Interest rates on deposits (outstanding amounts)

Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos

Overnight 1) With agreed maturity Redeemable at notice 1),2) Overnight 1) With agreed maturity

Up to 2 years Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 2 years Over 2 years

1 2 3 4 5 6 7 8 92007 Oct. 1,17 3,79 3,04 2,53 3,57 1,97 4,18 4,11 3,93 Nov. 1,18 3,85 3,06 2,54 3,64 2,01 4,21 4,18 3,97 Dec. 1,18 3,95 3,03 2,57 3,68 1,95 4,33 4,17 4,012008 Jan. 1,20 3,98 3,06 2,57 3,75 2,01 4,27 4,21 4,01 Feb. 1,21 3,99 3,11 2,65 3,77 2,01 4,23 4,24 3,97 Mar. 1,22 4,01 3,07 2,69 3,78 2,03 4,29 4,24 3,96 Apr. 1,22 4,07 3,07 2,72 3,81 2,05 4,37 4,29 3,91 May 1,23 4,13 3,06 2,73 3,84 2,07 4,43 4,27 4,04 June 1,24 4,20 3,08 2,74 3,88 2,06 4,47 4,31 4,12 July 1,26 4,31 3,07 2,81 3,94 2,14 4,59 4,39 4,24 Aug. 1,29 4,38 3,09 2,87 3,98 2,17 4,65 4,38 4,23 Sep. 1,32 4,45 3,10 2,97 4,01 2,20 4,75 4,44 4,32

5. Interest rates on loans (outstanding amounts)

Loans to households Loans to non-financial corporations

Lending for house purchase, Consumer credit and other loans, With maturity with maturity with maturity

Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 yearsup to 5 years up to 5 years up to 5 years

1 2 3 4 5 6 7 8 92007 Oct. 5,49 4,68 4,98 9,02 7,10 6,16 5,96 5,44 5,22 Nov. 5,48 4,72 4,99 8,86 7,12 6,21 5,96 5,49 5,22 Dec. 5,54 4,75 5,00 8,97 7,13 6,22 6,08 5,57 5,282008 Jan. 5,62 4,75 5,01 8,99 7,15 6,24 6,06 5,55 5,27 Feb. 5,60 4,82 5,03 9,05 7,21 6,26 5,99 5,52 5,30 Mar. 5,61 4,80 5,02 9,06 7,19 6,25 5,99 5,51 5,27 Apr. 5,59 4,85 5,03 9,07 7,22 6,28 6,04 5,54 5,29 May 5,61 4,85 5,05 9,08 7,22 6,27 6,09 5,59 5,32 June 5,68 4,89 5,07 9,11 7,29 6,35 6,18 5,68 5,39 July 5,72 4,93 5,11 9,19 7,34 6,37 6,25 5,76 5,44 Aug. 5,78 4,97 5,11 9,26 7,38 6,41 6,28 5,79 5,46 Sep. 5,81 5,03 5,15 9,40 7,45 6,50 6,39 5,90 5,54

C21 New deposits with agreed maturity(percentages per annum excluding charges; period averages)

C22 New loans at floating rate and up to 1 year initialrate fixation (percentages per annum excluding charges; period averages)

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

5,00

2003 2004 2005 2006 2007 20081,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

5,00

by households, up to 1 yearby non-financial corporations, up to 1 yearby households, over 2 yearsby non-financial corporations, over 2 years

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

2003 2004 2005 2006 2007 20082,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

to households for consumptionto households for house purchaseto non-financial corporations, up to EUR 1 millionto non-financial corporations, over EUR 1 million

Source: ECB.

8�ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S ��

4 . 6 P e n n i n gma r k n a d s r ä n t o r (procent per år; periodgenomsnitt)

d23 P e n n i n gma r k n a d s r ä n t o r i e u r o om r å d e t 2 )

(månadsuppgifter; procent per år)d24 3 -mån a d e r s p e n n i n g sma r k n a d s r ä n t o r(månadsuppgifter; procent per år)

Euroområdet 1)2) USA Japan

Dagslån(Eonia)

1-månadsinlåning

(Euribor)

3-månadersinlåning

(Euribor)


(Euribor)


(Euribor)

3-månadersinlåning(Libor)

3-månadersinlåning(Libor)

1 2 3 4 5 6 7

Källa: ECB.1) För tiden före januari 1999 har artificiella räntor beräknats för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. För mer information, se Allmänna anmärkningar.2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

1-månadsränta3-månadersränta12-månadersränta

Euroområdet 2)

JapanUSA

ECB Månadsrappor t

December 2005 85S

4.6 Money market interest rates(percentages per annum; period averages)


Euro area 1),2) United States Japan

Overnight 1-month 3-month 6-month 12-month 3-month 3-monthdeposits deposits deposits deposits deposits deposits deposits

(EONIA) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (LIBOR) (LIBOR)

1 2 3 4 5 6 72005 2,09 2,14 2,18 2,23 2,33 3,56 0,062006 2,83 2,94 3,08 3,23 3,44 5,19 0,302007 3,87 4,08 4,28 4,35 4,45 5,30 0,79

2007 Q3 4,05 4,28 4,49 4,56 4,65 5,45 0,89 Q4 3,95 4,37 4,72 4,70 4,68 5,02 0,962008 Q1 4,05 4,23 4,48 4,48 4,48 3,26 0,92 Q2 4,00 4,41 4,86 4,93 5,05 2,75 0,92 Q3 4,25 4,54 4,98 5,18 5,37 2,91 0,902007 Nov. 4,02 4,22 4,64 4,63 4,61 4,96 0,91 Dec. 3,88 4,71 4,85 4,82 4,79 4,97 0,992008 Jan. 4,02 4,20 4,48 4,50 4,50 3,92 0,89 Feb. 4,03 4,18 4,36 4,36 4,35 3,09 0,90 Mar. 4,09 4,30 4,60 4,59 4,59 2,78 0,97 Apr. 3,99 4,37 4,78 4,80 4,82 2,79 0,92 May 4,01 4,39 4,86 4,90 4,99 2,69 0,92 June 4,01 4,47 4,94 5,09 5,36 2,77 0,92 July 4,19 4,47 4,96 5,15 5,39 2,79 0,92 Aug. 4,30 4,49 4,97 5,16 5,32 2,81 0,89 Sep. 4,27 4,66 5,02 5,22 5,38 3,12 0,91 Oct. 3,82 4,83 5,11 5,18 5,25 4,06 1,04 Nov. 3,15 3,84 4,24 4,29 4,35 2,28 0,91

C23 Euro area money market rates 2)

(monthly; percentages per annum)C24 3-month money market rates(monthly; percentages per annum)

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 20080,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

1-month rate3-month rate12-month rate

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 20080,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

9,00

euro areaJapanUnited States

Source: ECB.1) Before January 1999 synthetic euro area rates were calculated on the basis of national rates weighted by GDP. For further information, see the General notes.2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.

2)


ECB Månadsrappor t


4 . 7 a v k a s t n i n g s k u r v o r i e u r o om r å d e t 1 ) (AAA-värderade statsobligationer i euroområdet; vid periodens slut; procent per år, skillnader i procentenheter)

d25 avistaräntekurvor i euroområdet(procent per år; vid periodens slut

d26 avistaräntor och ränteski l lnader i euroområdet(dagliga uppgifter; procent per år; ränteskillnader i procentenheter)

Avistaräntor Terminsräntor för dagslån

3 månader 1 år 2 år 5 år 7 år 10 år 10 månader –3 månader

(ränte-skillnad)

10 år – 2 år (ränte-

skillnad)

1 år 2 år 5 år 10 år

Källa: ECB, underliggande uppgifter från EuroMTS, kreditbetyg från Fitch Ratings.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

Februari 2008Januari 2008December 2007

Finansmarknader


1-årsränta (vänster skala)10-årsränta (vänster skala)Ränteskillnad 10 år – 3 månader (höger skala)Ränteskillnad 10 år – 2 år (höger skala)

ECB Månadsrappor t

December 2005 8�S

EURO AREASTATISTICS

Financialmarkets

4.7 Euro area yield curves 1)

(AAA-rated euro area central government bonds; end-of-period; rates in percentages per annum; spreads in percentage points)

S 45ECB


Spot rates Instantaneous forward rates

3 months 1 year 2 years 5 years 7 years 10 years 10 years 10 years 1 year 2 years 5 years 10 years- 3 months - 2 years

(spread) (spread)1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2006 Dec. 3,44 3,76 3,82 3,83 3,86 3,91 0,47 0,09 3,92 3,85 3,88 4,082007 Jan. 3,54 3,84 3,92 3,96 4,00 4,06 0,53 0,15 4,01 3,97 4,05 4,25 Feb. 3,63 3,79 3,80 3,81 3,85 3,92 0,29 0,12 3,85 3,77 3,90 4,13 Mar. 3,70 3,92 3,95 3,93 3,96 4,02 0,33 0,08 4,03 3,93 3,97 4,25 Apr. 3,81 4,01 4,06 4,06 4,08 4,13 0,32 0,07 4,14 4,08 4,08 4,33 May 3,86 4,21 4,31 4,32 4,33 4,37 0,51 0,06 4,44 4,37 4,33 4,51 June 3,90 4,26 4,38 4,43 4,46 4,51 0,61 0,13 4,51 4,48 4,49 4,68 July 3,98 4,23 4,28 4,28 4,30 4,36 0,38 0,08 4,36 4,28 4,32 4,53 Aug. 3,86 3,98 4,03 4,12 4,20 4,32 0,47 0,29 4,07 4,09 4,32 4,67 Sep. 3,80 3,96 4,03 4,15 4,25 4,38 0,57 0,35 4,08 4,13 4,39 4,75 Oct. 3,87 4,01 4,06 4,10 4,17 4,29 0,42 0,23 4,11 4,08 4,25 4,63 Nov. 3,86 3,84 3,82 3,91 4,03 4,21 0,35 0,39 3,81 3,80 4,19 4,76 Dec. 3,85 4,00 4,01 4,11 4,23 4,38 0,52 0,36 4,06 4,02 4,40 4,782008 Jan. 3,81 3,55 3,42 3,59 3,79 4,05 0,24 0,62 3,32 3,34 4,08 4,80 Feb. 3,83 3,42 3,20 3,43 3,72 4,06 0,23 0,86 3,04 3,03 4,16 4,99 Mar. 3,87 3,70 3,60 3,70 3,87 4,13 0,26 0,54 3,53 3,49 4,10 4,91 Apr. 3,90 3,89 3,86 3,95 4,10 4,32 0,42 0,46 3,86 3,81 4,29 4,95 May 3,88 4,20 4,28 4,27 4,35 4,52 0,64 0,24 4,41 4,29 4,40 5,03 June 4,21 4,49 4,62 4,63 4,65 4,73 0,52 0,11 4,73 4,72 4,64 5,00 July 4,20 4,31 4,31 4,31 4,39 4,53 0,33 0,21 4,36 4,27 4,46 4,93 Aug. 4,24 4,20 4,13 4,11 4,19 4,34 0,10 0,21 4,13 4,02 4,26 4,82 Sep. 3,71 3,60 3,59 3,88 4,09 4,34 0,63 0,75 3,52 3,67 4,45 5,00 Oct. 2,52 2,86 2,68 3,58 3,95 4,25 1,74 1,58 2,27 2,99 4,80 4,97 Nov. 2,00 2,10 2,38 3,16 3,49 3,77 1,78 1,40 2,33 2,97 4,16 4,48

C25 Euro area spot yield curves(percentages per annum; end-of-period)

C26 Euro area spot rates and spreads(daily data; rates in percentages per annum; spreads in percentage points)

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

0 5Y 10Y 15Y 20Y 25Y 30Y

November-08October-08September-08

1,4

1,8

2,2

2,6

3,0

3,4

3,8

4,2

4,6

5,0

Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q42007 2008

0,0

0,2

0,4

0,7

0,9

1,1

1,3

1,6

1,8

2,0

1-year rate (left-hand scale)10-year rate (left-hand scale)10-years - 3-months spread (right-hand scale)10-years - 2-years spread (right-hand scale)

Source: ECB, underlying data provided by EuroMTS, ratings provided by Fitch Ratings.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.

88ECBMånadsrappor tDecember 2005SECBMånadsrappor tDecember 2008S ��

4 . 8 a k t i e i n d e x (indexnivåer i punkter, periodgenomsnitt)

Dow Jones EURO STOXX index 1) USA Japan

”Benchmark” Branschindex

Broad 50 Råvaror Konsum-tions-

tjänster

Konsum-tionsvaror

Olja & gas

Finans och

fastig-het

Industri-varor

och in-dustri-

tjänster

Teknik Kraftför-sörjning

Tele-kom-

muni-kation

Hälso-vård

Standard& Poor´s

500

Nikkei225

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Källa: ECB.1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar.

d27 d ow J o n e s e u Ro s toxx b r o a d , s t a n d a r d & P o o r ’ s 5 0 0 o c h n i k k e i 2 2 5(januari 1994 = 100; månadsgenomsnitt)

Dow Jones Euro STOXX Broad 1)

Standard & Poor’s 500Nikkei 225

ECB Månadsrappor t

December 2005 8�S

4.8 Stock market indices(index levels in points; period averages)


Dow Jones EURO STOXX indices 1) United Japan States

Benchmark Main industry indices

Broad 50 Basic Consumer Consumer Oil & Financials Industrials Technology Utilities Telecom. Health care Standard Nikkeimaterials services goods gas & Poor’s 225

500

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 142005 293,8 3 208,6 307,0 181,3 245,1 378,6 287,7 307,3 297,2 334,1 433,1 457,0 1 207,4 12 421,32006 357,3 3 795,4 402,3 205,0 293,7 419,8 370,3 391,3 345,3 440,0 416,8 530,2 1 310,5 16 124,02007 416,4 4 315,8 543,8 235,4 366,5 449,6 408,3 488,4 383,4 561,4 492,7 519,2 1 476,5 16 984,4

2007 Q3 416,4 4 317,6 568,3 233,5 373,3 465,6 399,8 494,4 400,9 556,3 476,7 503,8 1 489,8 16 907,5 Q4 417,8 4 377,9 567,3 228,3 383,8 455,7 381,2 484,1 406,3 620,0 544,8 509,2 1 494,6 16 002,52008 Q1 361,8 3 809,4 520,9 194,0 327,1 412,0 318,1 413,3 339,2 573,3 490,1 454,4 1 351,7 13 372,7 Q2 355,9 3 705,6 576,2 185,0 317,8 442,8 313,7 408,2 306,5 557,1 437,7 427,1 1 371,7 13 818,3 Q3 309,7 3 278,8 506,0 162,2 282,2 382,8 260,5 345,7 285,6 494,8 412,4 407,4 1 252,7 12 758,7

2007 Nov. 411,4 4 314,9 549,1 225,3 380,2 450,3 369,1 477,1 400,8 624,1 555,0 501,9 1 461,3 15 514,0 Dec. 414,5 4 386,0 564,0 224,1 375,8 452,5 374,0 481,8 397,8 634,9 552,6 518,6 1 480,0 15 520,12008 Jan. 380,2 4 042,1 529,7 202,3 338,7 431,4 339,7 426,3 351,2 602,9 528,4 492,9 1 380,3 13 953,4 Feb. 360,6 3 776,6 520,7 194,0 323,8 407,6 311,9 417,7 356,2 573,9 493,2 452,6 1 354,6 13 522,6 Mar. 342,9 3 587,3 511,4 184,7 317,6 395,2 300,8 394,7 308,9 540,2 444,9 414,1 1 317,5 12 586,6 Apr. 359,6 3 768,1 553,9 189,3 324,6 423,2 326,5 406,2 312,8 550,2 449,3 429,6 1 370,5 13 382,1 May 367,1 3 812,8 588,9 189,2 328,2 462,5 325,8 424,3 313,2 567,2 447,5 436,3 1 402,0 14 000,2 June 340,2 3 527,8 586,2 176,1 299,6 442,6 287,6 393,5 292,8 553,8 415,3 414,7 1 341,3 14 084,6 July 311,9 3 298,7 529,0 158,2 272,7 401,5 260,0 348,6 281,7 513,7 412,7 418,1 1 257,6 13 153,0 Aug. 316,1 3 346,0 513,7 167,1 287,0 388,1 266,0 356,6 304,4 504,4 411,2 403,0 1 281,5 12 989,4 Sep. 301,3 3 193,7 474,6 161,8 287,4 358,2 255,8 332,2 271,8 465,8 413,2 400,6 1 220,0 12 126,2 Oct. 241,5 2 627,3 342,1 135,6 249,1 287,9 195,0 245,1 212,8 392,4 378,2 363,7 968,8 9 080,5 Nov. 225,0 2 452,9 315,2 136,2 237,6 294,8 159,0 229,5 197,7 393,6 386,0 361,7 883,3 8 502,7

C27 Dow Jones EURO STOXX Broad, Standard & Poor's 500 and Nikkei 225(January 1994 = 100; monthly averages)

0

50

100

150

200

250

300

350

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

50

100

150

200

250

300

350

Dow Jones EURO STOXX BroadStandard & Poor’s 500Nikkei 225

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.

1)


pr i s e r , p rodukt i on , e f t e r f r ågan o ch a rb e t smarknad

5. 1 hikp , andra pr i ser och kostnader (årligaprocentuellaförändringar,omingetannatanges)

Källor:EurostatochECB:sberäkningar.1) Uppgifternaavsereuroområdetidessolikasammansättningar.Förmerinformation,seAllmännaanmärkningar.2) ECB:sberäkningarpågrundvalavuppgifterfrånEurostat.Dennaexperimentellastatistikkanbarageettungefärligtmåttpåadministrativtfastställdapriser,eftersomdessapriserintehelt

kanisolerasfrånpåverkanavandrafaktorer.Denmetodsomharanväntsförattsammanställadennaindikatorbeskrivsnärmarepåhttp://www.ecb.europa.eu/stats/prices/hicp/html/index.en.html

3) Avserindexperioden2008.4) Uppskattningbaseradpåpreliminärstatistiksomomfattaromkring95%aveuroområdet,samtpåtidigauppgifteromenergipriser.

1. Harmoniserat konsumentprisindex 1)

Varor Tjänster

Livsmedel(inklusivealkoholochtobak) Industrivaror Boende Transport Kommu-nikation

Fritid Diverse

Totalt Förädladelivsmedel

Oförädladelivsmedel

Totalt Industrivarorexklusive

energi

Energi Hyror

%avtotal1) 19,5 11,9 7,6 39,6 29,8 9,8 10,1 6,0 6,1 3,3 14,7 6,8

14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Totalt Totalt (säsongsrensat, procentuella förändringar jämfört med föregående period)

Memo: Administrativt fastställda priser 2)

Index:2005=100

Totalt Varor Tjänster Totalt Förädladelivsmedel

Oförädladelivsmedel

Industri-varor

exklusiveenergi

Energi(ejsäsong-

rensat)

Tjänster HIKP,totalt,exklusiveadminist-

rativtfastställda

priser

Administrativt

fastställdapriser

Totaltexkl.oförädladelivsmedel

ochenergi

%avtotal1) 100,0 100,0 82,6 59,1 40,9 100,0 11,9 7,6 29,8 9,8 40,9 86,1 11,21 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

ECB Månadsrappor t

December 2008 S 47

5

ECB Månadsrappor t

December 2005 43S

statistik för euroområdet

LABOUR MARKETS 5PRICES, OUTPUT, DEMAND AND

5.1 HICP, other prices and costs(annual percentage changes, unless otherwise indicated)

S 47ECB


1. Harmonised Index of Consumer Prices 1)

Total Total (s.a., percentage change on previous period) Memo item:

Administered prices 2)

Index Total Goods Services Total Processed Unprocessed Non-energy Energy Services2005 = 100 food food industrial (n.s.a.) Total HICP Administered

Total excl. goods excluding pricesunprocessed administered

food and energy prices

% of total 3) 100,0 100,0 82,6 59,1 40,9 100,0 11,9 7,6 29,8 9,8 40,9 88,8 11,2

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 132004 97,9 2,1 2,1 1,8 2,6 - - - - - - 1,9 3,62005 100,0 2,2 1,5 2,1 2,3 - - - - - - 2,1 2,52006 102,2 2,2 1,5 2,3 2,0 - - - - - - 2,1 2,72007 104,4 2,1 2,0 1,9 2,5 - - - - - - 2,1 2,1

2007 Q4 105,7 2,9 2,3 3,2 2,5 1,0 2,6 1,2 0,3 2,9 0,6 3,0 1,92008 Q1 106,4 3,4 2,5 3,9 2,6 1,0 2,0 0,5 0,2 3,4 0,7 3,5 2,5 Q2 108,1 3,6 2,5 4,5 2,4 1,1 1,1 1,1 0,2 6,0 0,6 3,7 2,7 Q3 108,4 3,8 2,5 4,7 2,6 0,7 0,9 1,0 0,1 2,1 0,7 3,9 3,3 Q4 . . . . . . . . . . . . .

2008 June 108,6 4,0 2,5 5,0 2,5 0,5 0,3 0,4 0,1 2,6 0,2 4,1 2,9 July 108,5 4,0 2,5 5,1 2,6 0,3 0,3 0,7 -0,2 1,3 0,2 4,2 3,2 Aug. 108,3 3,8 2,6 4,6 2,7 -0,1 0,3 -0,4 0,3 -3,0 0,3 3,9 3,3 Sep. 108,5 3,6 2,5 4,4 2,6 0,1 0,1 0,2 0,2 -0,4 0,0 3,7 3,4 Oct. 108,6 3,2 2,4 3,5 2,6 -0,1 0,1 0,5 0,2 -2,9 0,2 3,1 3,4 Nov. 4) . 2,1 . . . . . . . . . . .

Goods Services

Food (incl. alcoholic beverages and tobacco) Industrial goods Housing Transport Communication Recreation Miscellaneousand

Total Processed Unprocessed Total Non-energy Energy Rents personalfood food industrial

goods

% of total 3) 19,5 11,9 7,6 39,6 29,8 9,8 10,1 6,0 6,1 3,3 14,7 6,8

14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 252004 2,3 3,4 0,6 1,6 0,8 4,5 2,4 1,9 2,8 -2,0 2,4 5,12005 1,6 2,0 0,8 2,4 0,3 10,1 2,6 2,0 2,7 -2,2 2,3 3,12006 2,4 2,1 2,8 2,3 0,6 7,7 2,5 2,1 2,5 -3,3 2,3 2,32007 2,8 2,8 3,0 1,4 1,0 2,6 2,7 2,0 2,6 -1,9 2,9 3,2

2007 Q4 3,9 4,5 3,1 2,8 1,0 8,1 2,7 2,0 2,6 -2,1 3,0 3,22008 Q1 5,2 6,4 3,5 3,2 0,8 10,7 2,5 1,9 3,1 -2,5 3,2 3,2 Q2 5,7 6,9 3,7 3,9 0,8 13,6 2,3 1,9 3,6 -1,8 3,0 2,2 Q3 5,6 6,7 3,9 4,2 0,7 15,1 2,3 1,9 4,4 -2,4 3,4 2,3 Q4 . . . . . . . . . . . . 2008 May 5,8 6,9 3,9 3,9 0,7 13,7 2,3 1,9 3,8 -1,7 3,1 2,2 June 5,8 7,0 4,0 4,5 0,8 16,1 2,3 1,9 4,0 -1,9 3,2 2,2 July 6,1 7,2 4,4 4,6 0,5 17,1 2,3 1,9 4,1 -2,2 3,4 2,2 Aug. 5,6 6,8 3,7 4,2 0,7 14,6 2,2 1,9 4,8 -2,5 3,5 2,3 Sep. 5,2 6,2 3,6 4,0 0,9 13,5 2,3 1,9 4,5 -2,6 3,3 2,3 Oct. 4,4 5,1 3,4 3,1 1,0 9,6 2,3 1,9 4,6 -2,1 3,3 2,3

Sources: Eurostat and ECB calculations.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) ECB estimates based on Eurostat data; these experimental statistics can only provide an approximate measure of price administration since changes in administered prices cannot be fully isolated from other influences. Please refer to http://www.ecb.europa.eu/stats/prices/hicp/html/index.en.html for a note explaining the methodology used in the compilation of this indicator.3) Referring to the index period 2008.4) Estimate based on provisional national releases usually covering around 95% of the euro area, as well as on early information on energy prices.


2. Priser inom industri- och byggsektor samt bostadpriser

5 . 1 h ikp , andra pr i ser och kostnader (årligaprocentuellaförändringar,omingetannatanges)

Källor:Eurostat,ECB:sberäkningarbaseradepåuppgifterfrånEurostat(kolumn6itabell5.1.2ochkolumnerna8–15itabell5.1.3),ECB:sberäkningarbaseradepåuppgifterfrånThomsonFinancialDatastream(kolumn1itabell5.1.3)ochECB:sberäkningar(kolumn12itabell5.1.12ochkolumnerna2–7itabell5.1.3).1) Bostadshus,baseratpåicke-harmoniseradeuppgifter.2) Bostadsprisindikatorföreuroområdetpågrundvalavicke-harmoniseradekällor.3) År2000.4) Kvartalsuppgifterförandra(fjärde)kvartaletavserhalvårsgenomsnittförförsta(andra)halvåret.Eftersomvissanationellauppgifterendastfinnstillgängligapåårsbasishärleds halvårsuppskattningendelvisurårsresultat.Dettainnebäratttillförlitlighetenärlägreförhalvårsuppgifteränförårsuppgifter.5) BrentBlend(enmånadstermin).6) Avserpriseruttrycktaieuro.Vägdapågrundvalavstrukturenpåeuroområdetsimportunderperioden2004–2006.7) Avserpriseruttrycktaieuro.Vägdapågrundvalavdeninhemskaefterfråganieuroområdet(inhemskproduktionplusimportminusexport)underperioden2004–2006. Empiriskauppgifter(seECB:swebbplatsförnärmareuppgifter).8) Export-ochimportdeflatoreravservarorochtjänsterochinkluderargränsöverskridandehandelinomeuroområdet.

Producentpriser inom industrin exklusive byggverksamhet Byggverk-samhet 1)

Priser på bostadsfastig-

heter 2)Totalt(in-dex:2000

=100)

Totalt Industriexklusivebyggverksamhetochenergi Energi

Tillverk-nings-

industri

Totalt Halv-fabrikat

Kapital-varor

KonsumtionsvarorTotalt Varaktiga Icke-

varaktiga

%avtotal3) 100,0 100,0 89,5 82,4 31,6 21,2 29,6 4,0 25,6 17,6

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

3. Råvarupriser och BNP-deflatorer


Olje-pris 5)

Råvarupriser exklusive energi BNP-deflatorer

Importvägt6) Användningsvägt7) Totaltindex

(2000=100)

Totalt Inhemskefterfrågan Export8) Import8)

Totalt Livs-medel

Ickelivs-

medel

Totalt Livs-medelt

Ickelivs-

medel

Totalt Privatkon-

sumtion

Of-fentlig

kon-sumtion

Totalt

%avtotal5) 100,0 35,2 64,8 100,0 44,3 55,71 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

ECB Månadsrappor t

December 2005 45S




2. Industry, construction and residential property prices

Industrial producer prices excluding construction Construct- Residential ion 1) property

Total Total Industry excluding construction and energy Energy prices 2)

(index2000 = 100) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods

facturing goods goodsTotal Durable Non-durable

% of total 3) 100.0 100.0 89.5 82.4 31.6 21.2 29.6 4.0 25.6 17.6

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122004 105,8 2,3 2,6 2,0 3,5 0,7 1,3 0,7 1,4 4,0 4,1 7,22005 110,1 4,1 3,2 1,9 2,9 1,4 1,1 1,3 1,1 13,6 2,8 7,62006 115,8 5,1 3,4 2,8 4,8 1,4 1,6 1,6 1,7 13,3 4,1 6,42007 119,1 2,8 3,1 3,2 4,8 1,8 2,3 1,9 2,4 1,7 4,0 4,2

2007 Q3 119,3 2,1 2,7 3,0 4,3 1,6 2,4 1,8 2,5 -0,7 3,7 - Q4 121,2 4,0 4,5 3,2 3,7 1,5 3,6 1,9 3,9 7,0 3,3 3,7 4)

2008 Q1 123,6 5,4 5,4 3,6 4,2 1,5 4,4 2,3 4,8 11,7 3,1 - Q2 127,0 7,1 6,3 3,8 4,5 1,8 4,4 2,3 4,8 18,0 4,0 . Q3 129,5 8,5 6,5 4,3 5,9 2,2 3,8 2,5 4,0 22,7 . -

2008 May 127,1 7,1 6,4 3,8 4,3 1,8 4,4 2,3 4,8 18,2 - - June 128,3 8,0 6,9 4,0 4,9 2,0 4,5 2,3 4,8 21,5 - - July 130,0 9,2 7,3 4,4 5,8 2,1 4,2 2,5 4,5 25,0 - - Aug. 129,4 8,6 6,6 4,3 6,0 2,2 3,8 2,4 4,1 22,8 - - Sep. 129,1 7,9 5,6 4,1 5,8 2,3 3,3 2,5 3,4 20,4 - - Oct. 128,1 6,3 3,5 3,2 4,4 2,2 2,7 2,7 2,7 15,8 - -

3. Commodity prices and gross domestic product deflators

Oil prices 5) Non-energy commodity prices GDP deflators(EUR per

barrel) Import-weighted 6) Use-weighted 7) Total Total Domestic demand Exports 8) Imports 8)

(s.a. indexTotal Food Non-food Total Food Non-food 2000 = 100) Total Private Government Gross

consump- consump- fixedtion tion capital

formation

% of total 3) 100.0 35.2 64.8 100.0 44.3 55.7

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 152004 30,5 11,6 2,3 17,5 10,3 2,1 17,8 109,4 1,9 2,1 2,1 2,0 2,5 1,0 1,52005 44,6 11,5 0,8 17,4 9,3 2,6 14,8 111,6 2,0 2,3 2,1 2,4 2,5 2,4 3,32006 52,9 27,4 5,6 37,7 24,4 5,6 37,9 113,7 1,9 2,4 2,2 2,0 2,9 2,7 3,92007 52,8 7,6 14,3 5,1 5,1 9,4 2,8 116,3 2,3 2,2 2,2 1,6 2,7 1,5 1,3

2007 Q3 54,2 3,4 26,4 -4,0 4,1 20,9 -4,4 116,7 2,3 2,2 2,1 1,5 2,5 1,3 1,0 Q4 61,0 -2,2 22,9 -10,9 -2,9 17,8 -13,6 117,1 2,3 2,9 2,8 2,3 2,6 1,4 2,82008 Q1 64,2 7,8 35,6 -1,9 6,9 31,0 -5,4 117,9 2,1 2,9 3,0 2,0 2,3 2,2 4,1 Q2 78,5 2,3 33,4 -8,2 -0,2 20,8 -10,8 118,8 2,3 3,2 3,3 3,2 2,5 2,4 4,7 Q3 77,6 6,7 16,9 2,3 1,0 4,6 -1,3 119,3 2,3 3,3 3,6 2,1 2,6 2,9 5,42008 June 85,9 3,4 29,8 -6,4 -0,1 17,5 -9,7 - - - - - - - - July 85,3 6,9 25,3 -0,4 1,7 12,1 -4,4 - - - - - - - - Aug. 77,0 8,0 19,0 3,3 2,7 7,9 -0,6 - - - - - - - - Sep. 70,0 5,2 7,0 4,3 -1,4 -5,3 1,3 - - - - - - - - Oct. 55,2 -6,2 -3,7 -7,3 -10,8 -11,9 -10,1 - - - - - - - - Nov. 43,1 -7,5 -4,3 -9,0 -10,2 -7,4 -12,1 - - - - - - - -

Sources: Eurostat, ECB calculations based on Eurostat data (column 6 in Table 2 in Section 5.1 and columns 8-15 in Table 3 in Section 5.1), ECB calculations based onThomson Financial Datastream data (column 1 in Table 3 in Section 5.1) and ECB calculations (column 12 in Table 2 in Section 5.1 and columns 2-7 in Table 3 in Section 5.1).1) Input prices for residential buildings.2) Experimental data based on non-harmonised national sources (see the ECB website for further details).3) In 2000.4) The quarterly data for the second (fourth) quarter refer to semi-annual averages of the first (second) half of the year, respectively. Since some national data are only available

at annual frequency, the semi-annual estimate is partially derived from annual results; therefore, the accuracy of semi-annual data is lower than the accuracy of annual data.5) Brent Blend (for one-month forward delivery).6) Refers to prices expressed in euro. Weighted according to the structure of euro area imports in the period 2004-06.7) Refers to prices expressed in euro. Weighted according to euro area domestic demand (domestic production plus imports minus exports) in the period 2004-06. Experimental data

(see the ECB website for details).8) Deflators for exports and imports refer to goods and services and include cross-border trade within the euro area.


5 .1 h ikp , andra pr i ser och kostnader (årligaprocentuellaförändringar,omingetannatanges)

4. Arbetskostnader per enhet, löner inklusive kollektiva avgifter per anställd och arbetsproduktivitet(säsongrensat)

Källor:Eurostat,ECB:sberäkningarpågrundvalavuppgifterfrånEurostat(tabell5.1.4ochkolumn7itabell5.1.5)ochECB:sberäkningar(kolumn8itabell5.1.5).1) Lönerinklusivekollektivaavgifter(ilöpandepriser)peranställddivideratmedförädlingsvärde(volymer)peranställd.2) Förädlingsvärde(volymer)peranställd.3) Arbetskostnaderpertimeförhelaekonominexklusivejordbruk,offentligförvaltning,utbildning,hälsaochtjänstersomintehartagitsuppnågonannanstans.Pågrundavskillnaderitäck-

ningkansummanavkomponenternaavvikafråntotalsumman.4) Empiriskauppgifter(seECB:swebbplatsförnärmareuppgifter)

Totalt (index:

2000 = 100)

Totalt Efter ekonomisk aktivitet

Jordbruk,jakt,skogsbrukoch

fiske

Utvinning,tillverkning

ochenergi

Bygg-verksamhet

Handel,reparationer,hotell-och

restaurangverksamhet,transportoch

kommunikation

Finansiellverksamhet,fastighets-,uthyrnings-

ochföretagstjänster

Offentligförvalt-ning,utbildning,

hälso-ochsjukvårdsamtandratjänster

1 2 3 4 5 6 7 8

5. Arbetskostnader per timme 3)

Totalt (säsongrensat

index: 2000 = 100)

Totalt Fördelat på komponent Fördelat på vald ekonomisk sektor Memo: indikator på avtalslöner 4)Egentliglön Arbetsgiva-

renskollektivaavgifter

Utvinning,tillverkningoch

energi

Byggverksamhet Tjänster

%avtotal 100,0 100,0 73,1 26,9 34,6 9,1 56,31 2 3 4 5 6 7 8

ECB Månadsrappor t

December 2008 S 49

Priser, produktion, efterfrågan ocharbetsmarknad

statistik föreuroområdet

Arbetskostnaderperenhet1)

Lönerinklusivekollektivaavgifterperanställd

Arbetsproduktivitet2)

ECB Månadsrappor t

December 2005 47S


EURO AREASTATISTICS

Prices, output,demand and

labour markets


S 49ECB


4. Unit labour costs, compensation per employee and labour productivity(seasonally adjusted)

Unit labour costs 1)

Total Total By economic activity(index

2000 = 100) Agriculture, hunting, Mining, Construction Trade, repairs, hotels and Financial, real estate, Public administration,forestry and fishing manufacturing restaurants, transport and renting and business education, health

and energy communication services and other services

1 2 3 4 5 6 7 8

2004 107,6 0,8 -11,3 -1,2 3,0 -0,1 2,4 2,02005 108,8 1,2 8,3 -1,0 3,0 1,3 2,0 2,02006 109,9 1,0 3,2 -0,4 3,3 0,0 2,6 2,12007 111,7 1,7 0,4 -0,4 3,6 1,5 2,5 2,1

2007 Q2 111,6 1,5 0,9 0,2 4,3 1,0 2,7 1,2 Q3 111,8 1,6 0,5 -1,0 4,6 2,0 2,3 2,1 Q4 112,9 2,6 0,4 0,3 3,9 2,8 3,0 2,92008 Q1 113,5 2,6 0,9 1,3 1,8 2,4 3,8 2,9 Q2 115,1 3,2 -0,3 2,2 2,2 3,6 2,6 4,5

Compensation per employee

2004 110,0 2,1 1,6 2,9 2,9 1,4 1,7 2,32005 112,1 1,9 2,2 1,8 2,0 2,1 2,4 1,82006 114,6 2,2 3,1 3,6 3,4 1,5 2,3 1,52007 117,5 2,5 2,4 2,8 3,0 2,2 2,1 2,6

2007 Q2 117,2 2,3 3,0 3,2 2,5 2,3 1,9 1,9 Q3 117,6 2,3 2,2 2,4 2,9 2,4 1,8 2,4 Q4 118,9 2,9 2,5 3,2 3,3 2,3 2,4 3,42008 Q1 120,0 3,1 3,7 3,5 4,1 2,4 2,8 3,1 Q2 121,2 3,5 3,9 3,2 4,9 2,8 2,3 4,4

Labour productivity 2)

2004 102,3 1,3 14,6 4,2 -0,2 1,5 -0,7 0,32005 103,0 0,7 -5,6 2,8 -0,9 0,7 0,4 -0,12006 104,3 1,2 -0,1 3,9 0,1 1,5 -0,2 -0,62007 105,2 0,8 2,0 3,2 -0,6 0,8 -0,4 0,4

2007 Q2 105,0 0,9 2,1 3,0 -1,7 1,3 -0,8 0,7 Q3 105,2 0,7 1,7 3,4 -1,6 0,4 -0,5 0,3 Q4 105,3 0,4 2,1 2,9 -0,6 -0,5 -0,6 0,52008 Q1 105,7 0,6 2,9 2,2 2,3 0,0 -1,0 0,2 Q2 105,3 0,3 4,2 0,9 2,6 -0,8 -0,3 -0,2

5. Hourly labour costs 3)

Total Total By component By selected economic activity Memo:

(s.a. index indicator2000 = 100) Wages and Employers’ social Mining, Construction Services of

salaries contributions manufacturing negotiatedand energy wages 4)

% of total 5) 100.0 100.0 73.1 26.9 34.6 9.1 56.3

1 2 3 4 5 6 7 82004 113,7 2,6 2,4 3,2 2,9 2,7 2,3 2,12005 116,4 2,4 2,5 2,2 2,4 2,0 2,5 2,12006 119,2 2,5 2,6 2,1 3,4 1,6 2,0 2,32007 122,3 2,6 2,8 2,2 2,6 3,1 2,6 2,2

2007 Q3 122,7 2,5 2,6 2,3 2,1 3,5 2,6 2,2 Q4 123,7 2,9 3,2 2,0 2,9 3,8 2,7 2,12008 Q1 124,7 3,5 3,7 2,7 4,3 4,1 2,9 2,9 Q2 125,4 2,7 2,8 2,2 3,0 3,8 2,3 2,8 Q3 . . . . . . . 3,4

Sources: Eurostat, ECB calculations based on Eurostat data (Table 4 in Section 5.1 and column 7 in Table 5 in Section 5.1) and ECB calculations (column 8 in Table 5 in Section 5.1).1) Compensation (at current prices) per employee divided by value added (volumes) per person employed.2) Value added (volumes) per person employed.3) Hourly labour costs for the whole economy, excluding agriculture, public administration, education, health and services not elsewhere classified. Owing to differences in

coverage, the estimates for the components may not be consistent with the total.4) Experimental data (see the ECB website for further details).5) In 2000.


5 . 2 p r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n

Källor:EurostatochECB:sberäkningar.1) Exportochimportomfattarvarorochtjänsterochinkluderargränsöverskridandehandelinomeuroområdet.Uppgifternaöverensstämmerinteheltmedtabellerna7.1.2och7.3.1.2) Inklusiveinvesteringivärdeföremål.3) Årsuppgifternaharintekorrigeratsförskillnaderiantalarbetsdagar.

1. BNP och utgiftskomponenter


BNP

Totalt Inhemskefterfrågan Externbalans1)

Totalt Privatkonsumtion

Offentligkonsumtion

Fastabrutto-investeringar

Lagerför-ändringar2)

Totalt Export1) Import1)

1 2 3 4 5 6 7 8 9Löpandepriser(miljardereuro,säsongrensat)

procent av BNP

Kedjadevolymer(föregåendeårspriser,säsongrensat3))procentuella förändringar från kvartal till kvartal

årliga procentuella förändringar

bidrag till årliga procentuella förändringar av BNP i procentenheter

bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter

ECB Månadsrappor t

December 2005 49S


5.2 Output and demand


1. GDP and expenditure components

Current prices (EUR billions, seasonally adjusted)

GDP

Total Domestic demand External balance 1)

Total Private Government Gross fixed Changes in Total Exports 1) Imports 1)

consumption consumption capital inventories 2)

formation

1 2 3 4 5 6 7 8 9

2004 7 808,0 7 651,3 4 470,3 1 594,5 1 578,3 8,2 156,7 2 863,5 2 706,82005 8 104,6 7 982,0 4 644,6 1 657,6 1 673,5 6,3 122,6 3 083,7 2 961,22006 8 508,4 8 403,9 4 843,6 1 723,6 1 823,0 13,7 104,5 3 435,5 3 331,02007 8 931,0 8 793,4 5 030,4 1 790,8 1 951,0 21,2 137,6 3 692,9 3 555,22007 Q3 2 246,4 2 213,3 1 264,9 449,5 489,7 9,2 33,1 934,9 901,9 Q4 2 262,4 2 231,4 1 278,7 454,1 498,0 0,5 31,1 942,3 911,22008 Q1 2 292,3 2 262,2 1 288,3 457,3 508,7 7,8 30,1 968,0 937,9 Q2 2 306,2 2 279,3 1 297,7 468,1 508,4 5,1 26,9 973,8 946,9 Q3 2 312,0 2 301,4 1 309,7 469,2 506,7 15,7 10,6 985,3 974,6

percentage of GDP2007 100,0 98,5 56,3 20,1 21,8 0,2 1,5 - -

Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 3) )

quarter-on-quarter percentage changes2007 Q3 0,6 0,7 0,4 0,5 1,0 - - 1,8 2,2 Q4 0,3 0,0 0,2 0,3 1,0 - - 0,4 -0,32008 Q1 0,7 0,6 0,0 0,3 1,4 - - 1,7 1,6 Q2 -0,2 -0,3 -0,2 0,8 -0,9 - - -0,1 -0,4 Q3 -0,2 0,3 0,0 0,8 -0,6 - - 0,4 1,7

annual percentage changes2004 2,1 1,9 1,6 1,6 2,3 - - 7,4 7,02005 1,7 1,9 1,7 1,5 3,2 - - 5,0 5,62006 2,9 2,7 2,0 1,9 5,5 - - 8,3 8,22007 2,6 2,4 1,6 2,3 4,3 - - 5,9 5,42007 Q3 2,6 2,2 1,8 2,4 3,6 - - 7,2 6,3 Q4 2,1 2,1 1,2 2,1 3,2 - - 3,9 3,82008 Q1 2,1 1,6 1,2 1,4 3,7 - - 5,3 4,3 Q2 1,4 1,0 0,4 2,0 2,6 - - 3,9 3,0 Q3 0,6 0,6 0,0 2,3 0,9 - - 2,4 2,5

contributions to quarter-on-quarter percentage changes of GDP in percentage points2007 Q3 0,6 0,7 0,2 0,1 0,2 0,2 -0,1 - - Q4 0,3 0,0 0,1 0,1 0,2 -0,3 0,3 - - 2008 Q1 0,7 0,6 0,0 0,1 0,3 0,2 0,1 - - Q2 -0,2 -0,3 -0,1 0,2 -0,2 -0,1 0,1 - - Q3 -0,2 0,3 0,0 0,2 -0,1 0,3 -0,5 - -

contributions to annual percentage changes of GDP in percentage points2004 2,1 1,9 0,9 0,3 0,5 0,2 0,3 - - 2005 1,7 1,8 1,0 0,3 0,7 -0,1 -0,1 - - 2006 2,9 2,7 1,1 0,4 1,1 0,0 0,2 - - 2007 2,6 2,3 0,9 0,5 0,9 0,1 0,3 - - 2007 Q3 2,6 2,2 1,0 0,5 0,8 -0,1 0,4 - - Q4 2,1 2,0 0,7 0,4 0,7 0,2 0,1 - - 2008 Q1 2,1 1,6 0,7 0,3 0,8 -0,2 0,5 - - Q2 1,4 1,0 0,2 0,4 0,6 -0,1 0,4 - - Q3 0,6 0,6 0,0 0,5 0,2 0,0 0,0 - -

Sources: Eurostat and ECB calculations.1) Exports and imports cover goods and services and include cross-border intra-euro area trade. They are not fully consistent with Tables 7.1.2 and 7.3.1.2) Including acquisitions less disposals of valuables.3) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days.


5 . 2 p r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n

Källor:EurostatochECB:sberäkningar.1) Årsuppgifternaharintekorrigeratsförskillnaderiantalarbetsdagar.

2. Förädlingsvärde fördelat på ekonomisk aktivitet



ECB Månadsrappor t

December 2008 S 51

Förädlingsvärde brutto (baspriser) Skatter minusprodukt-

subventionerTotalt Jordbruk,jakt,

skogsbrukochfiske

Utvinning,tillverkningoch

energi

Byggnads-industri

Handel,repara-tioner,hotell-

ochrestaurang-verksamhet,

transportochkommunikation

Finansiellverksamhet,fastighets-,

uthyrnings-ochföretagstjänster

Offentligförvaltning,utbildning,hälso-och

sjukvårdsamtandratjänster

1 2 3 4 5 6 7 8Löpandepriser(miljardereuro,säsongrensat)

procent av förädlingsvärde

årliga procentuella förändringar

bidrag till årliga procentuella förändringar av förädlingsvärde i procentenheter

Kedjadevolymer(föregåendeårspriser,säsongrensat1))procentuella förändringar från kvartal till kvartal

bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter

ECB Månadsrappor t

December 2005 51S


EURO AREASTATISTICS


labour markets

5.2 Output and demand

S 51ECB


2. Value added by economic activity

Current prices (EUR billions, seasonally adjusted)

Gross value added (basic prices) Taxes lesssubsidies on

Total Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public productshunting, manufacturing hotels and estate, renting administration,forestry and energy restaurants, and business education,

and fishing transport and activities health andactivities communication other services

1 2 3 4 5 6 7 8

2004 7 011,1 154,4 1 434,7 412,5 1 491,9 1 916,7 1 600,8 796,92005 7 263,9 142,7 1 472,0 439,6 1 530,7 2 015,6 1 663,4 840,72006 7 598,3 139,6 1 540,0 476,2 1 593,1 2 130,9 1 718,5 910,12007 7 978,1 149,6 1 616,4 516,0 1 655,5 2 252,2 1 788,4 953,02007 Q3 2 007,9 38,0 407,4 129,4 416,9 567,3 448,8 238,5 Q4 2 025,9 38,7 409,2 132,3 418,7 573,0 454,0 236,52008 Q1 2 051,7 39,9 416,1 136,3 423,8 579,1 456,4 240,6 Q2 2 069,3 39,5 417,0 136,3 424,6 587,2 464,6 236,9 Q3 2 075,2 39,1 411,9 136,7 428,9 594,1 464,6 236,8

percentage of value added2007 100,0 1,9 20,3 6,5 20,8 28,2 22,4 -

Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 1) )

quarter-on-quarter percentage changes2007 Q3 0,6 -1,0 1,0 -0,1 0,5 0,8 0,4 0,7 Q4 0,5 1,3 0,5 0,9 0,2 0,6 0,3 -0,72008 Q1 0,6 1,5 0,3 2,6 0,6 0,6 0,1 1,7 Q2 0,0 0,1 -0,6 -1,8 -0,4 0,7 0,4 -1,2 Q3 -0,2 -0,5 -1,4 -1,4 -0,2 0,2 0,6 0,0

annual percentage changes2004 2,3 11,9 2,8 1,1 2,8 1,6 1,5 0,82005 1,7 -6,5 1,7 1,8 1,4 2,8 1,4 1,72006 2,8 -2,0 3,5 2,7 3,1 3,7 1,3 3,32007 2,9 0,8 3,4 3,3 2,6 3,7 1,7 0,62007 Q3 2,8 0,3 3,6 2,2 2,6 3,5 1,7 1,2 Q4 2,5 0,6 3,2 1,7 1,7 3,4 1,8 -0,82008 Q1 2,3 1,2 2,7 2,8 2,3 2,8 1,2 0,5 Q2 1,6 2,0 1,2 1,6 0,9 2,6 1,2 0,4 Q3 0,7 2,5 -1,2 0,2 0,2 2,0 1,4 -0,3

contributions to quarter-on-quarter percentage changes of value added in percentage points2007 Q3 0,6 0,0 0,2 0,0 0,1 0,2 0,1 - Q4 0,5 0,0 0,1 0,1 0,0 0,2 0,1 - 2008 Q1 0,6 0,0 0,1 0,2 0,1 0,2 0,0 - Q2 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 0,2 0,1 - Q3 -0,2 0,0 -0,3 -0,1 0,0 0,1 0,1 -

contributions to annual percentage changes of value added in percentage points2004 2,3 0,3 0,6 0,1 0,6 0,4 0,4 - 2005 1,7 -0,1 0,4 0,1 0,3 0,8 0,3 - 2006 2,8 0,0 0,7 0,2 0,7 1,0 0,3 - 2007 2,9 0,0 0,7 0,2 0,6 1,0 0,4 - 2007 Q3 2,8 0,0 0,7 0,1 0,6 1,0 0,4 - Q4 2,5 0,0 0,6 0,1 0,4 1,0 0,4 - 2008 Q1 2,3 0,0 0,5 0,2 0,5 0,8 0,3 - Q2 1,6 0,0 0,2 0,1 0,2 0,7 0,3 - Q3 0,7 0,0 -0,2 0,0 0,0 0,6 0,3 -

Sources: Eurostat and ECB calculations.1) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days.


3. Industriproduktion

5 . 2 p r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (årligaprocentuellaförändringar,omingetannatanges)

Källor:Eurostatutomkolumnerna12och13itabell5.2.4(ECB:sberäkningarpågrundvalavuppgifterfråndeeuropeiskabiltillverkarnasorganisationACEA).1) År2000.2) Inklusivetillverkningsindustriersomhuvudsakligenarbetarmotorderochutgjorde62,6%avhelatillverkningsindustrin2000.3) Års-ochkvartalsuppgifterärgenomsnittavmånadsuppgifternafördenberördaperioden.

Totalt Industri exklusive byggverksamhet Byggverk-samhetTotalt

(säsong-rensatindex:

2000=100)

Totalt Industriexklusivebyggverksamhetochenergi Energi

Tillverk-nings-

industri

Totalt Halv-fabrikat

Kapital-varor

Konsumtionsvaror

Totalt Varaktiga Icke-varaktiga

%avtotal1) 100,0 82,8 82,8 74,8 73,7 29,9 22,2 21,6 3,6 18,0 9,0 17,2

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

4. Industrins orderingång och omsättning, detaljhandel och nyregistrering av personbilarIndustrins orderingång Industrins omsättning Detaljhandel (säsongrensat) Nyregistrering av

personbilarTillverkningsindustri2)

(löpandepriser)Tillverkningsindustri

(löpandepriser)Löpande

priserFastapriser

Totalt(säsong-

rensatindex:2000=100)

Totalt Totalt(säsong-


Totalt Totalt Totalt(säsong-


Totalt Livs-medel,

dryckerochtobak

Icke-livsmedel Totalt(säsong-rensat),

tusen-tal3))

Totalt

Textil,kläderoch

skodon

Hem-utrustning

%avtotal1) 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 43,7 56,3 10,6 14,8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13


procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat)

procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat)

ECB Månadsrappor t

December 2005 53S


5.2 Output and demand(annual percentage changes, unless otherwise indicated)


3. Industrial production

Total Industry excluding construction Construction

Total Total Industry excluding construction and energy Energy(s.a. index

2000 = 100) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goodsfacturing goods goods

Total Durable Non-durable

% of total 1) 100.0 82.8 82.8 74.8 73.7 29.9 22.2 21.6 3.6 18.0 9.0 17.2

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122005 1,4 104,0 1,4 1,4 1,2 0,9 3,0 0,5 -0,7 0,7 1,4 0,72006 4,0 108,2 4,0 4,4 4,4 4,9 5,9 2,5 4,4 2,2 0,7 3,92007 3,5 111,9 3,4 4,0 3,7 3,9 6,0 2,3 1,1 2,5 -0,6 3,2

2007 Q4 2,6 113,0 3,0 2,6 2,0 1,9 5,3 0,6 -2,7 1,2 5,5 -0,52008 Q1 2,4 113,1 2,5 1,9 1,8 1,5 5,1 0,3 -1,5 0,6 4,4 1,3 Q2 0,7 112,4 1,1 1,3 1,0 0,5 3,9 -1,2 -2,7 -1,0 1,6 -2,2 Q3 -1,9 111,3 -1,6 -1,7 -2,1 -2,0 -0,3 -2,7 -6,4 -2,1 0,1 -3,2

2008 Apr. 3,4 113,9 4,3 4,7 4,7 3,0 7,8 0,9 1,4 0,8 6,4 -1,8 May -0,5 111,7 -0,3 -0,3 -0,9 -0,4 2,6 -3,3 -5,1 -3,0 -0,6 -1,8 June -0,8 111,6 -0,4 -0,4 -0,7 -0,9 1,6 -1,3 -4,1 -0,8 -0,9 -2,8 July -1,5 111,3 -1,1 -1,2 -1,3 -1,7 -0,2 -1,5 -5,4 -0,9 0,4 -3,3 Aug. -0,9 112,3 -0,7 -0,9 -1,5 0,0 0,8 -3,6 -6,4 -3,3 0,4 -1,9 Sep. -3,0 110,3 -2,7 -2,7 -3,3 -3,9 -1,2 -3,0 -7,4 -2,3 -0,5 -4,1

month-on-month percentage changes (s.a.)2008 Apr. 0,8 - 1,1 0,5 2,1 0,6 2,3 0,5 2,1 0,3 -1,0 -0,5 May -1,8 - -2,0 -1,6 -2,5 -1,6 -2,3 -1,8 -3,4 -1,5 -2,2 -0,3 June -0,2 - -0,1 -0,1 0,0 -0,2 -0,3 0,7 0,5 0,7 0,4 -0,8 July -0,1 - -0,2 -0,2 -0,3 -0,3 -0,4 -0,3 -1,0 -0,1 0,9 0,0 Aug. 0,7 - 0,9 0,8 0,9 1,4 1,4 -0,2 0,9 -0,3 1,1 0,3 Sep. -1,7 - -1,7 -1,8 -2,2 -2,9 -1,9 -0,8 -2,7 -0,5 -1,0 -1,4

4. Industrial new orders and turnover, retail sales and new passenger car registrations

Industrial new orders Industrial turnover Retail sales New passenger car registrations

Manufacturing 2) Manufacturing Current prices Constant prices (current prices) (current prices)

Total Total Total Total Total Total Total Food, Non-food Total (s.a., Total(s.a. index (s.a. index (s.a. index beverages, thousands) 3)

2000 = 100) 2000 = 100) 2000 = 100) tobacco Textiles, Householdclothing, equipmentfootwear

% of total 1) 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 43.7 56.3 10.6 14.8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 132005 109,2 3,9 110,8 3,6 2,3 106,8 1,4 0,8 1,8 2,6 1,4 939 0,92006 119,3 9,3 118,9 7,3 2,9 108,5 1,6 0,3 2,5 2,7 4,4 968 3,02007 128,9 8,3 126,2 6,3 2,4 109,5 0,9 -0,3 1,8 3,3 2,0 964 -0,4

2007 Q4 131,6 8,3 127,2 5,3 2,1 109,2 -0,3 -0,8 0,1 0,3 -1,3 980 0,42008 Q1 130,6 3,7 131,1 4,3 3,1 108,9 -0,2 -1,5 0,6 0,1 -1,3 945 -0,6 Q2 128,7 0,1 132,0 6,2 1,9 108,0 -1,5 -2,4 -0,9 -2,4 -2,2 904 -5,0 Q3 125,9 -1,4 130,7 3,9 2,1 108,0 -1,5 -2,2 -1,0 -1,0 -3,5 891 -9,0

2008 May 126,8 -4,5 130,8 0,8 3,8 108,5 0,3 -0,8 0,7 5,4 -0,8 891 -9,9 June 126,6 -6,8 132,5 4,0 0,9 107,6 -3,2 -4,2 -2,4 -3,2 -4,7 885 -6,6 July 129,1 3,2 131,7 6,3 2,1 107,9 -1,5 -2,2 -0,8 0,0 -3,0 886 -8,6 Aug. 127,0 -6,7 132,1 -2,4 2,1 108,0 -1,7 -2,1 -1,5 -2,9 -4,0 901 -8,6 Sep. 121,7 -1,8 128,3 6,8 2,0 108,1 -1,4 -2,2 -0,7 -0,5 -3,5 886 -9,7 Oct. . . . . 1,1 107,2 -2,1 -2,1 -2,2 . . 854 -14,2

month-on-month percentage changes (s.a.)2008 May - -4,3 - -1,3 0,8 - 0,6 0,1 1,0 6,1 0,1 - -4,9 June - -0,1 - 1,3 -0,6 - -0,8 -0,7 -0,8 -2,8 -1,7 - -0,7 July - 1,9 - -0,6 0,6 - 0,3 -0,2 0,6 2,4 1,1 - 0,1 Aug. - -1,6 - 0,4 0,2 - 0,1 0,4 -0,1 -1,7 -0,3 - 1,7 Sep. - -4,1 - -2,9 0,2 - 0,0 0,1 0,0 2,6 -0,8 - -1,6 Oct. - . - . -0,5 - -0,8 -0,5 -0,9 . . - -3,7

Sources: Eurostat, except columns 12 and 13 in Table 4 in Section 5.2 (ECB calculations based on data from the ACEA, European Automobile Manufacturers’ Association).1) In 2000.2) Includes manufacturing industries working mainly on the basis of orders, representing 62.6% of total manufacturing in 2000.3) Annual and quarterly figures are averages of monthly figures in the period concerned.


5 . 2 p r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (nettotal,1)omingetannatanges,säsongrensat)

5. Företags- och hushållsenkäter

Källa:Europeiskakommissionen(GDEkonomiochfinans).1) Skillnadiprocentmellanrespondentersomlämnadepositivarespektivenegativasvar.2) Indikatornförekonomisktstämningslägebeståravkonfidensindikatorernaförindustrin,tjänstesektorn,hushållen,byggsektornochdetaljhandeln.Industrinskonfidensindikatorsvararför

40%,tjänstesektornskonfidensindikatorför30%,hushållenskonfidensindikatorför20%ochdetvåandraindikatorernaför5%vardera.Omindikatornfördetekonomiskastämningslägetliggeröver(under)100betyderdetattdetekonomiskastämningslägetliggeröver(under)genomsnittetberäknatförperioden1990–2007.

3) Uppgifteromkapacitetsutnyttjandeinsamlasijanuari,april,juliochoktobervarjeår.Kvartalsuppgifterärgenomsnittavtvåpåvarandraföljandeenkäter.Årsuppgifterärhärleddafrånkvartalsgenomsnitt.

4) Konfidensindikatorernaberäknassomenklagenomsnittavdevisadekomponenterna.Bedömningenavlager(kolumnerna4och17)ocharbetslöshet(kolumn10)användsmedomvändateckenförberäkningavkonfidensindikatorer.

Indikator för ekonomiskt stämnings-

läge 2)

(långsiktigt genomsnitt

= 100)

Tillverkningsindustri Hushållens konfidensindikator

Industrinskonfidensindikator Kapacitets-utnytt-jande4)

(procent)

Totalt4) Finansiellsituation

denärmaste12mån.

Ekonomisksituation

denärmaste12mån.

Arbets-löshet

denärmaste12mån.

Sparandedenärmaste

12mån.Totalt4) Orderstock Färdig-varulager

Produk-tionsför-

väntningar1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Byggsektorns konfidensindikator Detaljhandelns konfidensindikator Tjänstesektorns konfidensindikator

Totalt3) Orderstock Sysselsätt-ningsför-

väntningar

Totalt3) Nuvarandeaffärs-

situation

Lager-volym

Förväntadaffärs-

situation

Totalt3) Företags-klimat

Efterfrågandesenaste

månaderna

Efterfrågandenärmaste

månaderna

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22



ECB Månadsrappor t

December 2008 S 53

ECB Månadsrappor t

December 2005 55S


EURO AREASTATISTICS


labour markets

5.2 Output and demand(percentage balances, 1) unless otherwise indicated; seasonally adjusted)

S 53ECB


5. Business and Consumer Surveys

Economic Manufacturing industry Consumer confidence indicatorsentiment

indicator 2) Industrial confidence indicator Capacity Total 4) Financial Economic Unemployment Savings(long-term utilisation 3) situation situation situation over next

average Total 4) Order Stocks of Production (percentages) over next over next over next 12 months= 100) books finished expectations 12 months 12 months 12 months

products

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 112004 98,7 -5 -15 8 10 81,4 -14 -4 -14 30 -92005 97,4 -7 -17 11 6 81,2 -14 -4 -15 28 -92006 106,3 2 0 6 13 83,2 -9 -3 -9 15 -92007 108,4 4 5 5 13 84,2 -5 -2 -4 5 -8

2007 Q3 108,7 4 5 6 13 84,0 -4 -2 -3 3 -7 Q4 104,3 2 1 7 11 84,0 -8 -4 -10 7 -102008 Q1 100,5 0 -1 7 10 83,9 -12 -7 -17 11 -12 Q2 96,5 -3 -6 9 7 83,3 -15 -10 -22 13 -14 Q3 88,5 -10 -15 12 -2 82,2 -19 -12 -28 23 -152008 June 94,8 -5 -9 10 5 - -17 -12 -25 14 -16 July 89,5 -8 -13 11 1 82,8 -20 -13 -30 20 -16 Aug. 88,5 -9 -13 12 -3 - -19 -12 -28 23 -14 Sep. 87,5 -12 -20 13 -4 - -19 -11 -26 24 -15 Oct. 80,0 -18 -26 15 -13 81,6 -24 -12 -33 34 -15 Nov. 74,9 -25 -35 17 -22 - -25 -11 -32 44 -15

Construction confidence indicator Retail trade confidence indicator Services confidence indicator

Total 4) Order Employment Total 4) Present Volume of Expected Total 4) Business Demand in Demand inbooks expectations business stocks business climate recent the months

situation situation months ahead

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 222004 -12 -19 -4 -8 -12 14 2 11 6 8 182005 -7 -11 -2 -7 -12 13 4 11 5 10 182006 1 -4 5 1 3 14 13 18 13 18 242007 -1 -8 7 1 4 15 12 19 16 19 23

2007 Q3 0 -8 7 1 7 14 11 20 16 20 24 Q4 -3 -11 4 0 4 16 13 15 11 14 202008 Q1 -7 -14 -1 -1 2 16 12 10 4 12 15 Q2 -11 -17 -4 -3 -1 16 7 8 3 9 13 Q3 -14 -21 -7 -9 -10 17 -1 1 -7 3 62008 June -11 -19 -4 -4 -3 17 7 9 4 10 14 July -14 -23 -6 -9 -10 17 1 1 -8 4 7 Aug. -13 -20 -6 -10 -8 19 -4 1 -7 4 5 Sep. -16 -22 -10 -8 -11 14 0 0 -7 2 6 Oct. -20 -27 -14 -13 -14 17 -9 -7 -13 -4 -3 Nov. -24 -31 -16 -13 -11 16 -12 -12 -20 -8 -7

Source: European Commission (Economic and Financial Affairs DG).1) Difference between the percentages of respondents giving positive and negative replies.2) The economic sentiment indicator is composed of the industrial, services, consumer, construction and retail trade confidence indicators; the industrial confidence indicator has

a weight of 40%, the services confidence indicator a weight of 30%, the consumer confidence indicator a weight of 20% and the two other indicators a weight of 5% each.Values of the economic sentiment indicator above (below) 100 indicate above-average (below-average) economic sentiment, calculated for the period 1990 to 2007.

3) Data are collected in January, April, July and October each year. The quarterly figures shown are averages of two successive surveys. Annual data are derived from quarterly averages.

4) The confidence indicators are calculated as simple averages of the components shown; the assessments of stocks (columns 4 and 17) and unemployment (column 10) are used with inverted signs for the calculation of confidence indicators.


1. Sysselsättning

5 . 3 a r b e t sma r k n a d 1 )

(årligaprocentuellaförändringar,omingetannatanges)

Hela ekonomin Sysselsättningsstatus Ekonomisk aktivitet

Miljoner(säsong-

rensat)

Anställda Egenföretagare Jordbruk,jakt,

skogsbrukochfiske

Utvinning,tillverkning

ochenergi

Byggverk-samhet

Handel,reparationer,

hotell-ochrestaurangverk-

samhet,transportoch

kommunikation

Finansiellverksamhet,fastighets-,uthyrnings-

ochföretags-tjänster

Offentligförvaltning,utbildning,hälso-och

sjukvårdsamtandra

tjänster

%avtotal2) 100,0 100,0 85,0 15,0 3,9 17,1 7,8 25,4 15,8 30,0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2. Arbetslöshet(säsongrensat)

Totalt Efter ålder 3) Efter kön 4)

Miljoner %avarbetskraften

Vuxna Ungdomar Män Kvinnor





%avtotal2) 100,0 78,2 21,8 49,6 50,41 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Källor:Eurostat.1) SysselsättningsuppgifteravserpersonerochgrundaspåENS95.ArbetslöshetsuppgifteravserpersonerochföljerILO:srekommendationer.2) Sysselsättning2005;arbetslöshet20063) Vuxna=25årochöver;ungdomar=under25år;uttrycktiprocentavarbetskraftenfördenrelevantaåldersgruppen.4) Uttrycktiprocentavarbetskraftenfördetrelevantakönet.


förändringar från kvartal till kvartal (säsongrensat)

ECB Månadsrappor t

December 2005 57S


5.3 Labour markets 1) (annual percentage changes, unless otherwise indicated)


1. Employment

Whole economy By employment status By economic activity

Millions (s.a.) Employees Self- Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Publicemployed hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration,

forestry and energy restaurants, and business education, healthand fishing transport and services and other services

communication

% of total 2) 100,0 100,0 85,0 15,0 3,9 17,1 7,8 25,4 15,8 30,0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 102004 138,410 0,8 0,7 1,2 -2,3 -1,4 1,3 1,3 2,3 1,32005 139,733 1,0 1,1 0,3 -1,0 -1,1 2,7 0,7 2,4 1,52006 141,992 1,6 1,8 0,7 -1,9 -0,4 2,6 1,6 3,9 1,92007 144,502 1,8 1,9 0,8 -1,2 0,3 3,9 1,8 4,1 1,3

2007 Q2 144,298 1,7 1,9 0,7 -1,5 0,4 4,6 1,5 4,4 0,9 Q3 144,879 1,9 1,9 1,5 -1,4 0,2 3,6 2,3 3,9 1,4 Q4 145,269 1,7 2,0 0,5 -1,7 0,2 2,3 2,3 3,9 1,32008 Q1 145,715 1,5 1,7 0,7 -1,5 0,5 0,8 2,3 3,7 1,0 Q2 145,985 1,2 1,4 0,1 -2,0 0,3 -1,2 1,7 2,9 1,4

quarter-on-quarter percentage changes (s.a.)2007 Q2 0,737 0,5 0,5 0,5 -0,4 0,1 0,5 0,9 1,3 0,1 Q3 0,580 0,4 0,4 0,3 -1,2 0,0 0,0 0,7 0,8 0,5 Q4 0,391 0,3 0,5 -0,8 -0,5 0,1 0,0 0,1 0,7 0,42008 Q1 0,446 0,3 0,3 0,5 0,5 0,2 0,1 0,4 0,9 0,0 Q2 0,270 0,2 0,2 0,0 -1,0 0,0 -1,1 0,4 0,4 0,5

2. Unemployment(seasonally adjusted)

Total By age 3) By gender 4)

Millions % of labour Adult Youth Male Female

forceMillions % of labour Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour

force force force force

% of total 2) 100,0 78,2 21,8 49,6 50,4

1 2 3 4 5 6 7 8 9 102004 13,100 8,8 10,160 7,7 2,941 17,1 6,555 7,9 6,546 10,02005 13,283 8,8 10,339 7,8 2,944 17,2 6,698 8,0 6,585 9,92006 12,512 8,2 9,774 7,3 2,738 16,2 6,213 7,4 6,299 9,32007 11,361 7,4 8,884 6,5 2,477 14,8 5,587 6,6 5,774 8,4

2007 Q3 11,308 7,4 8,836 6,5 2,472 14,7 5,579 6,6 5,728 8,3 Q4 11,135 7,2 8,697 6,3 2,438 14,6 5,493 6,5 5,642 8,22008 Q1 11,147 7,2 8,702 6,3 2,446 14,5 5,506 6,5 5,641 8,1 Q2 11,380 7,4 8,859 6,4 2,521 15,0 5,700 6,7 5,680 8,2 Q3 11,684 7,5 9,109 6,6 2,575 15,3 5,909 6,9 5,775 8,32008 May 11,399 7,4 8,871 6,4 2,529 15,1 5,711 6,7 5,688 8,2 June 11,465 7,4 8,928 6,5 2,536 15,1 5,767 6,8 5,698 8,2 July 11,577 7,5 9,032 6,5 2,545 15,1 5,829 6,8 5,748 8,2 Aug. 11,698 7,5 9,136 6,6 2,562 15,2 5,894 6,9 5,804 8,3 Sep. 11,778 7,6 9,160 6,6 2,618 15,5 6,005 7,0 5,773 8,3 Oct. 12,003 7,7 9,303 6,7 2,700 15,9 6,162 7,2 5,841 8,3

Source: Eurostat.1) Data for employment refer to persons and are based on the ESA 95. Data for unemployment refer to persons and follow ILO recommendations.2) In 2006.3) Adult: 25 years of age and over; youth: below 25 years of age; rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant age group.4) Rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant gender.


6 . 1 i n k om s t e r , u t g i f t e r o c h u n d e r s k o t t / ö v e r s k o t t 1 )

(procentavBNP)

1. Euroområdet – inkomster

o f f en t l i g a s e k torn s f i n an s e r

Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo:skatte-

börda 2)Direktaskatter

Indirektaskatter

Socialaavgifter

Försälj-ning

Kapital-skatterHushåll Företag TillEU-

institutionerArbets-

givareAn-

ställda1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2. Euroområdet – utgifter Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Memo:

primärautgifter 3)Totalt Löneroch

kollektivaavgifter

Insats-förbruk-

ning

Ränta Löpandetransfe-reringar

Investe-ringar

Kapital-transfe-reringar

Socialautbetal-

ningar

Subven-tioner

BetaltavEU-insti-

tutionerBetaltavEU-

institutioner

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

3. Euroområdet – underskott/överskott, primärt underskott/överskott och offentlig konsumtionUnderskott (-)/överskott (+) Primärt

under-skott (-)/

överskott (+)

Offentlig konsumtion 4)

Totalt Staten Del-stater

Kom-muner

Socialför-säkring

Totalt Kollektivkonsum-

tion

Indivi-duell

konsum-tion

Löneroch

kollek-tiva

avgifter

Insats-för-

bruk-ning

Transfere-ringarin

naturaviamarknads-

producenter

Kapital-förslitning

Försälj-ning

(minus)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

4. Euroländerna – underskott (-)/överskott (+) 5)

Källor:ECBföraggregeradeuppgifterföreuroområdet;Europeiskakommissionenföruppgifteromländernasunderskott/överskott.1) UppgifternaföreuroområdetgällerEuro15.Inkomster,utgifterochunderskott/överskottärbaseradepåENS95.TransaktionersomomfattarEU:sbudgetärinkluderadeochkonsoliderade.

Transaktionermellanmedlemsstaternaärintekonsoliderade.2) Skattetrycketomfattarskatterochsocialaavgifter.3) Omfattartotalautgifterexklusiveränteutgifter.4) Motsvarardenoffentligasektornskonsumtionsutgifter(P.3)enligtENS95.5) InkluderarintäkterfrånUMTS-licenserochbetalningarsomgrundarsigpåsvappavtalochFRA-kontrakt..

6

ECB Månadsrappor t

December 2008 S 55

BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI FI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

ECB Månadsrappor t

December 2005 59S


6GOVERNMENT FINANCE

6.1 Revenue, expenditure and deficit/surplus 1) (as a percentage of GDP)

S 55ECB


1. Euro area _ revenue

Total Current revenue Capital revenue Memo: fiscal

Direct Indirect Social Sales Capital burden 2)

taxes Households Corporations taxes Received by EU contributions Employers Employees taxesinstitutions

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 141999 47,0 46,7 12,5 9,3 2,9 14,1 0,6 16,1 8,3 4,9 2,3 0,3 0,3 43,02000 46,5 46,2 12,7 9,4 3,0 13,9 0,6 15,8 8,2 4,8 2,2 0,3 0,3 42,62001 45,7 45,5 12,3 9,2 2,7 13,6 0,5 15,6 8,1 4,7 2,2 0,2 0,3 41,72002 45,2 44,9 11,8 9,1 2,5 13,5 0,4 15,6 8,2 4,6 2,1 0,3 0,3 41,22003 45,0 44,4 11,4 8,8 2,3 13,5 0,4 15,8 8,2 4,6 2,1 0,6 0,5 41,22004 44,6 44,1 11,3 8,5 2,5 13,5 0,3 15,6 8,1 4,5 2,1 0,5 0,4 40,82005 44,9 44,4 11,6 8,6 2,7 13,7 0,3 15,4 8,1 4,5 2,2 0,5 0,3 41,02006 45,5 45,1 12,1 8,8 3,0 13,9 0,3 15,3 8,1 4,5 2,1 0,3 0,3 41,62007 45,6 45,3 12,5 9,0 3,2 13,8 0,3 15,2 8,0 4,4 2,1 0,3 0,3 41,8

2. Euro area _ expenditure

Total Current expenditure Capital expenditure Memo: primary

Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital expenditure 3)

of consumption transfers Social Subsidies transfers Paid by EUemployees payments Paid by EU institutions

institutions1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

1999 48,4 44,5 10,6 4,8 4,1 25,1 22,1 2,1 0,5 3,9 2,5 1,4 0,1 44,32000 46,5 43,8 10,4 4,8 3,9 24,7 21,7 2,0 0,5 2,8 2,5 1,3 0,0 42,62001 47,6 43,7 10,3 4,8 3,8 24,8 21,7 1,9 0,5 3,9 2,5 1,4 0,0 43,82002 47,8 44,0 10,4 4,9 3,5 25,1 22,2 1,9 0,5 3,8 2,4 1,4 0,0 44,22003 48,1 44,2 10,5 4,9 3,3 25,4 22,6 1,9 0,5 4,0 2,5 1,4 0,1 44,82004 47,5 43,6 10,4 5,0 3,1 25,1 22,4 1,8 0,5 3,9 2,5 1,5 0,1 44,42005 47,4 43,5 10,4 5,0 3,0 25,1 22,3 1,7 0,5 3,9 2,5 1,4 0,1 44,42006 46,8 42,9 10,2 5,0 2,9 24,8 22,1 1,7 0,5 3,8 2,5 1,4 0,0 43,82007 46,2 42,4 10,0 5,0 3,0 24,4 21,7 1,6 0,4 3,9 2,5 1,3 0,0 43,3

3. Euro area _ deficit/surplus, primary deficit/surplus and government consumption

Deficit (-)/surplus (+) Primary Government consumption 4)

deficit (-)/Total Central State Local Social surplus (+) Total Collective Individual

gov. gov. gov. security Compensation Intermediate Transfers Consumption Sales consumption consumptionfunds of employees consumption in kind of fixed (minus)

via market capitalproducers

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 141999 -1,4 -1,7 -0,1 0,1 0,4 2,6 19,9 10,6 4,8 4,9 1,8 2,3 8,3 11,62000 0,0 -0,4 -0,1 0,1 0,5 3,9 19,7 10,4 4,8 4,9 1,8 2,2 8,2 11,62001 -1,9 -1,7 -0,4 -0,1 0,3 2,0 19,8 10,3 4,8 5,0 1,8 2,2 8,1 11,72002 -2,6 -2,1 -0,5 -0,2 0,2 0,9 20,2 10,4 4,9 5,1 1,8 2,1 8,2 12,02003 -3,1 -2,4 -0,5 -0,2 0,0 0,2 20,5 10,5 4,9 5,2 1,8 2,1 8,3 12,22004 -3,0 -2,5 -0,4 -0,3 0,2 0,2 20,4 10,4 5,0 5,1 1,9 2,1 8,3 12,12005 -2,6 -2,2 -0,3 -0,2 0,2 0,4 20,4 10,4 5,0 5,2 1,9 2,2 8,1 12,32006 -1,3 -1,4 -0,1 -0,2 0,4 1,6 20,3 10,2 5,0 5,2 1,9 2,1 8,0 12,32007 -0,6 -1,2 0,0 0,0 0,5 2,3 20,1 10,0 5,0 5,2 1,9 2,1 7,9 12,2

4. Euro area countries _ deficit (-)/surplus (+) 5)

BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI FI1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

2004 -0,2 -3,8 1,4 -7,5 -0,3 -3,6 -3,5 -4,1 -1,2 -4,7 -1,7 -4,4 -3,4 -2,2 2,42005 -2,6 -3,3 1,7 -5,1 1,0 -2,9 -4,3 -2,4 -0,1 -2,8 -0,3 -1,5 -6,1 -1,4 2,92006 0,3 -1,5 3,0 -2,8 2,0 -2,4 -3,4 -1,2 1,3 -2,3 0,6 -1,5 -3,9 -1,2 4,12007 -0,3 -0,2 0,2 -3,5 2,2 -2,7 -1,6 3,5 3,2 -1,8 0,3 -0,4 -2,6 0,5 5,3

Sources: ECB for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries’ deficit/surplus.1) The data refer to the Euro 15. Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95. Transactions involving the EU budget are included and consolidated.

Transactions among Member States’ governments are not consolidated.2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions.3) Comprises total expenditure minus interest expenditure.4) Corresponds to final consumption expenditure (P.3) of general government in the ESA 95.5) Includes proceeds from the sale of UMTS licences and settlements under swaps and forward rate agreements.


6 . 2 s k u l d 1 )

(procentavBNP)

Källor:ECBföraggregeradeuppgifterföreuroområdet;Europeiskakommissionenföruppgifteromländernasskuld.1) UppgifternaföreuroområdetgällerEuro15.Denoffentligasektornsbruttoskuldinominelltvärdeochkonsolideratmeddelsektorerna.Innehavavstaterutanföreuroområdetharinte

konsoliderats.Uppgifternaärdelvisuppskattningar.2) Innehavaresomärhemmahörandeidetlandvarsoffentligasektorharemitteratskuldinstrumenten.3) Innefattarhemmahörandeiandraeuroländerändetlandvarsoffentligasektorharemitteratskuldinstrumenten.4) Omfattarinteskuldinstrumentsominnehasavdenoffentligasektornidetlandvarsoffentligasektorharemitteratskulden.5) Före1999omfattardettaskuldinstrumentiecu,iinhemskvalutaochiövrigaeuroländersvalutor.

Totalt Finansiella instrument Innehavare

Sedlar,myntoch

inlåning

Lån Kortfristigavärdepapper

Långfristigavärdepapper

Inhemskalångivare2) Andralångivare3)

Totalt MFI Andrafinansiella

företag

Andrasektorer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1. Euroområdet – offentliga sektorns skuld fördelat på finansiellt instrument och innehavarens sektor

Totalt Emitterade av 4) Ursprunglig löptid Återstående löptid Valutor

Staten Del-stater

Kommu-ner

Social-försäk-

ring

Upptill1år

Över1år

Upptill1år

Över1årochupptill

5år

Över5år Euroellerdeltagande

valutor5)

AndravalutorRörlig

ränta

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

2. Euroområdet – fördelat på emittent, löptid och valuta


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

3. Euroområdets länder


ECB Månadsrappor t

December 2005 61S


6.2 Debt 1) (as a percentage of GDP)


1. Euro area _ by financial instrument and sector of the holder

Total Financial instruments Holders

Currency Loans Short-term Long-term Domestic creditors 2) Otherand securities securities creditors 3)

deposits Total MFIs Other Otherfinancial sectors

corporations

1 2 3 4 5 6 7 8 9 101998 72,9 2,8 15,2 5,3 49,6 52,5 26,5 14,5 11,4 20,41999 72,0 2,9 14,4 4,3 50,5 48,8 25,4 13,8 9,7 23,22000 69,3 2,7 13,1 3,7 49,7 44,2 22,0 12,4 9,7 25,12001 68,2 2,8 12,4 4,0 49,1 42,0 20,6 11,1 10,3 26,22002 68,1 2,7 11,8 4,5 49,0 40,1 19,4 10,7 10,1 27,92003 69,2 2,1 12,4 5,0 49,7 39,4 19,5 11,2 8,7 29,82004 69,6 2,2 12,0 5,0 50,5 37,5 18,4 10,8 8,2 32,12005 70,2 2,4 11,8 4,7 51,3 35,4 17,2 11,2 7,0 34,82006 68,5 2,5 11,4 4,1 50,4 33,8 17,6 9,4 6,8 34,72007 66,3 2,2 10,8 4,3 49,0 32,6 17,0 8,7 6,9 33,7

2. Euro area _ by issuer, maturity and currency denomination

Total Issued by 4) Original maturity Residual maturity Currencies

Central State Local Social Up to Over Up to Over 1 year Over Euro or Othergov. gov. gov. security 1 year 1 year Variable 1 year and up to 5 5 years participating currencies

funds interest rate years currencies 5)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 131998 72,9 61,2 6,1 5,2 0,3 8,2 64,7 8,0 15,5 26,3 31,0 71,1 1,81999 72,0 60,5 6,0 5,1 0,4 7,3 64,7 7,0 13,6 27,8 30,7 70,0 2,02000 69,3 58,1 5,9 4,9 0,4 6,5 62,8 6,3 13,4 27,8 28,1 67,5 1,82001 68,2 57,1 6,1 4,7 0,4 7,0 61,2 5,3 13,7 26,6 27,9 66,7 1,52002 68,1 56,7 6,3 4,7 0,4 7,6 60,4 5,2 15,5 25,3 27,2 66,8 1,32003 69,2 57,0 6,5 5,0 0,6 7,8 61,4 5,1 14,9 26,0 28,3 68,3 0,92004 69,6 57,4 6,6 5,1 0,4 7,8 61,7 4,8 14,9 26,2 28,5 68,7 0,92005 70,2 57,7 6,7 5,2 0,5 7,9 62,3 4,7 14,9 25,6 29,7 69,2 1,02006 68,5 56,0 6,5 5,4 0,5 7,5 61,0 4,5 14,5 24,1 29,9 67,8 0,72007 66,3 54,2 6,3 5,3 0,6 7,5 58,8 4,2 14,2 22,6 29,5 65,8 0,5

3. Euro area countries


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 152004 94,3 65,6 29,4 98,6 46,2 64,9 103,8 70,2 6,3 72,1 52,4 64,8 58,3 27,2 44,12005 92,1 67,8 27,3 98,8 43,0 66,4 105,9 69,1 6,1 69,9 51,8 63,7 63,6 27,0 41,32006 87,8 67,6 24,7 95,9 39,6 63,6 106,9 64,6 6,6 63,8 47,4 62,0 64,7 26,7 39,22007 83,9 65,1 24,8 94,8 36,2 63,9 104,1 59,5 7,0 62,2 45,7 59,5 63,6 23,4 35,1

Sources: ECB for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries’ debt.1) The data refer to the Euro 15. Gross general government debt at nominal value and consolidated between sub-sectors of government. Holdings by non-resident governments are

not consolidated. Data are partially estimated.2) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 3) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 4) Excludes debt held by general government in the country whose government has issued it.5) Before 1999, this comprises debt in ECU, in domestic currency and in the currencies of other Member States which have adopted the euro.


6 . 3 s k u l d f ö r ä n d r i n g 1 )

(procentavBNP)

Källa:ECB.1) UppgifternaföreuroområdetgällerEuro15ochärdelvisuppskattade.ÅrligförändringinominellkonsolideradbruttoskuldäruttrycktsomprocentuellandelavBNP,

dvs.[skuld(t)-skuld(t-1)]/BNP(t).2) Lånebehovetärperdefinitionlikamedskuldtransaktionerna.3) Omfattar,förutomeffekternaavväxelkursrörelser,effektersomföljeravmätningtillnominelltvärde(t.ex.överkursellerunderkurspådeemitteradevärdepapperen).4) Omfattarisynnerheteffekteravomklassificeringaravenheterochvissaformeravskuldövertaganden.5) Skillnadenmellandeförändringaridenaggregeradeskuldensomberorpåaggregeringenavländernasskuldochaggregeringenavländernasskuldförändringberorpåattolikaväxelkurser

användesvidaggregeringföre2001.6) Innehavarehemmahörandeidetlandsomemitteratskuldinstrumenten.7) Innefattarhemmahörandeiandraländerieuroområdetändetlandvarsoffentligasektorharemitteratskuldinstrumenten.8) InbegripetintäkterfrånförsäljningenavUMTS-licenser.9) SkillnadenmellandenårligaförändringenavdennominellakonsolideradebruttoskuldenochunderskottetiprocentavBNP.10) Omfattarhuvudsakligentransaktioneriandratillgångarochskulder(handelskrediter,fordringar/skulderochfinansielladerivat).11) Exklusivefinansielladerivat.

Totalt Orsak till förändring Finansiellt instrument Innehavare

Låne-behov2)

Värde-rings-

effekter3)

Andravolym-föränd-ringar4)

Aggrege-rings-

effekt5)

Sedlar,mynt

ochinlå-ning

Lån Kort-fristigavärde-papper

Lång-fris-tiga

värde-papper

Inhemskalån-

givare6)

Andralån-

givare7)

MFI Andrafinansiella

företag

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1. Euroområdet – förändring av den offentliga sektorns skuld fördelat på orsak, finansiellt instrument och innehavarens sektor

Skuld-förändring

Under-skott (-)/

över-skott (+) 8)

Underskotts-/skuldanpassning 9)

Totalt Transaktionermeddenoffentligasektornsviktigastefinansiellatillgångar Värderings-effekter

Andravolym-föränd-

ringar

Annat10)

Totalt Sedlar,mynt

ochinlåning

Lån Vär-depap-

per11)

Aktierochandra

ägar-andelar

Växel-kurs-

effekterPrivati-seringar

Tillskottavegetkapital

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2. Euroområdet – underskotts/skuldanpassning

Offentligasektornsfinanser


ECB Månadsrappor t

December 2008 S 57

ECB Månadsrappor t

December 2005 63S


EURO AREASTATISTICS

Governmentfinance

6.3 Change in debt 1) (as a percentage of GDP)

S 57ECB


1. Euro area _ by source, financial instrument and sector of the holder

Total Source of change Financial instruments Holders

Borrowing Valuation Other Aggregation Currency Loans Short-term Long-term Domestic Otherrequirement 2) effects 3) changes effect 5) and securities securities creditors 6) MFIs Other creditors 7)

in deposits financialvolume 4) corporations

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 131999 2,0 1,6 0,4 0,0 -0,1 0,2 -0,2 -0,9 2,8 -1,6 -0,2 -0,2 3,62000 1,0 1,1 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,5 -0,3 1,9 -2,1 -2,0 -0,6 3,12001 1,8 1,9 -0,1 0,1 0,0 0,2 -0,2 0,4 1,4 -0,3 -0,5 -0,8 2,22002 2,1 2,7 -0,5 0,0 0,0 0,0 -0,2 0,7 1,6 -0,5 -0,5 -0,1 2,62003 3,1 3,3 -0,2 0,0 0,0 -0,6 0,9 0,6 2,1 0,4 0,7 0,8 2,72004 3,1 3,2 -0,1 0,0 0,0 0,2 0,1 0,1 2,7 -0,3 -0,3 0,1 3,42005 3,1 3,1 0,0 0,0 0,0 0,3 0,3 -0,1 2,6 -0,8 -0,6 0,8 3,92006 1,5 1,4 0,1 0,0 0,0 0,2 0,2 -0,4 1,5 0,1 1,2 -1,3 1,52007 1,1 1,1 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1 0,4 0,9 0,4 0,3 -0,2 0,7

2. Euro area _ deficit-debt adjustment

Change in Deficit (-) / Deficit-debt adjustment 9)

debt surplus (+) 8) Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation Other Other 10)

effects Exchange changes inTotal Currency Loans Securities 11) Shares and rate volume

and other Privatisations Equity effectsdeposits equity injections

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 141999 2,0 -1,4 0,6 0,0 0,5 0,1 0,0 -0,5 -0,8 0,0 0,4 0,3 0,0 0,22000 1,0 0,0 1,0 1,0 0,7 0,2 0,2 0,0 -0,4 0,2 0,0 0,1 -0,1 0,12001 1,8 -1,9 0,0 -0,5 -0,6 0,1 0,1 -0,1 -0,3 0,1 -0,1 0,0 0,1 0,62002 2,1 -2,6 -0,5 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 -0,3 0,1 -0,5 -0,1 0,0 0,02003 3,1 -3,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 -0,2 0,1 -0,2 -0,1 0,0 0,12004 3,1 -3,0 0,1 0,2 0,2 0,0 0,1 0,0 -0,5 0,2 -0,1 0,0 0,0 0,02005 3,1 -2,6 0,5 0,7 0,4 0,1 0,2 0,1 -0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 -0,22006 1,5 -1,3 0,2 0,3 0,3 -0,2 0,3 -0,1 -0,3 0,1 0,1 0,0 0,0 -0,22007 1,1 -0,6 0,5 0,6 0,2 0,0 0,2 0,1 -0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 -0,1

Source: ECB.1) The data refer to the Euro 15 and are partially estimated. Annual change in gross nominal consolidated debt is expressed as a percentage of GDP, i.e. [debt(t) - debt(t-1)] ÷ GDP(t).2) The borrowing requirement is by definition equal to transactions in debt.3) Includes, in addition to the impact of foreign exchange movements, effects arising from measurement at nominal value (e.g. premia or discounts on securities issued).4) Includes, in particular, the impact of the reclassification of units and certain types of debt assumption.5) The difference between the changes in the aggregated debt, resulting from the aggregation of countries’ debt, and the aggregation of countries’ change in debt is due to variations in the exchange rates used for aggregation before 2001.6) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 7) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 8) Including proceeds from sales of UMTS licences.9) The difference between the annual change in gross nominal consolidated debt and the deficit as a percentage of GDP. 10) Mainly composed of transactions in other assets and liabilities (trade credits, other receivables/payables and financial derivatives).11) Excluding financial derivatives.


6 . 4 i n k om s t e r , u t g i f t e r o c h u n d e r s k o t t / ö v e r s k o t t p e r k v a r t a l 1 )

(procentavBNP)

Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo:skattetryck 2)

Direktaskatter Indirektaskatter Socialaavgifter Försäljning Inkomstavfastigheter

Kapitalskatter

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1. Euroområdet – inkomster per kvartal

Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Underskott (-)/överskott (+)

Primärtunderskott (-)/

överskott (+)Totalt Lönerochkollektiva

avgifter

Insats-förbruk-

ning

Ränta Löpandetrans-

fereringar

In-veste-ringar

Kapital-transfe-reringarSociala

utbetalningarSubventioner

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

2. Euroområdet – utgifter och underskott/överskott per kvartal

Källor:ECB:sberäkningarbaseradepåEurostatsochnationellauppgifter.1) UppgifternaföreuroområdetgällerEuro15.Inkomster,utgifterochunderskott/överskottärbaseradepåENS95.TransaktionermellanEU:sbudgetochenheterutanfördenoffentligasek-

torningårinte.Iövrigtochbortsettfrånskillnaderitidsfristerfördataöverföringärdekvartalsvisauppgifternaiöverensstämmelsemedårsuppgifterna.Uppgifternaärintesäsongrensade.2) Skattetrycketomfattarskatterochsocialavgifter.


ECB Månadsrappor t

December 2005 65S


6.4 Quarterly revenue, expenditure and deficit/surplus 1) (as a percentage of GDP)


1. Euro area _ quarterly revenue

Total Current revenue Capital revenue Memo:fiscal

Direct taxes Indirect taxes Social Sales Property Capital burden 2)

contributions income taxes

1 2 3 4 5 6 7 8 9 102002 Q2 45,5 45,0 12,4 12,7 15,4 1,9 1,7 0,5 0,3 40,9 Q3 43,5 43,1 11,2 12,8 15,5 1,9 0,7 0,4 0,3 39,7 Q4 49,0 48,4 13,4 14,1 16,2 2,9 0,9 0,6 0,3 44,02003 Q1 41,9 41,4 9,8 12,8 15,5 1,7 0,7 0,5 0,2 38,4 Q2 46,0 44,6 12,0 12,9 15,7 2,0 1,4 1,4 1,2 41,7 Q3 42,6 42,1 10,8 12,5 15,5 1,9 0,6 0,5 0,2 39,1 Q4 49,2 48,2 13,1 14,2 16,2 2,9 0,8 1,0 0,3 43,82004 Q1 41,3 40,9 9,6 12,8 15,3 1,7 0,6 0,4 0,3 38,0 Q2 45,0 44,2 12,1 13,0 15,3 2,0 1,0 0,8 0,6 41,0 Q3 42,7 42,2 10,6 12,7 15,4 1,9 0,6 0,5 0,3 39,0 Q4 49,1 48,1 12,9 14,3 16,2 2,9 0,7 1,0 0,4 43,92005 Q1 42,0 41,5 9,9 13,0 15,3 1,7 0,6 0,5 0,3 38,4 Q2 44,6 44,0 11,8 13,2 15,1 2,0 1,1 0,6 0,3 40,4 Q3 43,3 42,6 11,0 12,9 15,2 2,0 0,7 0,7 0,3 39,4 Q4 49,2 48,4 13,4 14,3 16,1 2,9 0,8 0,8 0,3 44,02006 Q1 42,4 42,0 10,2 13,3 15,1 1,7 0,8 0,5 0,3 38,9 Q2 45,7 45,3 12,5 13,6 15,1 2,0 1,3 0,5 0,3 41,4 Q3 43,6 43,2 11,5 12,9 15,2 1,9 0,8 0,5 0,3 39,9 Q4 49,5 48,9 14,1 14,3 15,9 2,9 0,8 0,6 0,3 44,62007 Q1 42,2 41,8 10,3 13,4 14,8 1,7 0,8 0,4 0,3 38,8 Q2 46,2 45,8 13,0 13,6 15,1 2,0 1,4 0,4 0,3 41,9 Q3 43,7 43,3 12,1 12,8 15,0 1,9 0,8 0,4 0,3 40,1 Q4 49,7 49,2 14,5 14,2 15,8 2,9 0,9 0,6 0,3 44,82008 Q1 42,3 41,9 10,6 13,0 14,9 1,7 0,9 0,4 0,2 38,8 Q2 45,5 45,1 12,9 12,9 15,1 1,9 1,4 0,4 0,3 41,2

2. Euro area _ quarterly expenditure and deficit/surplus

Total Current expenditure Capital expenditure Deficit (-)/ Primarysurplus (+) deficit (-)/

Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital surplus (+)of consumption transfers Social Subsidies transfers

employees benefits

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 132002 Q2 46,4 43,0 10,3 4,8 3,5 24,3 21,1 1,3 3,4 2,3 1,1 -0,9 2,7 Q3 46,9 43,2 10,1 4,7 3,5 24,9 21,4 1,4 3,7 2,5 1,2 -3,4 0,1 Q4 50,8 46,4 11,1 5,6 3,3 26,4 22,7 1,6 4,4 2,8 1,6 -1,8 1,62003 Q1 46,8 43,3 10,3 4,6 3,5 25,0 21,4 1,3 3,5 1,9 1,6 -5,0 -1,5 Q2 47,1 43,6 10,4 4,7 3,4 25,1 21,7 1,3 3,5 2,3 1,2 -1,1 2,3 Q3 47,1 43,4 10,3 4,8 3,3 25,1 21,6 1,3 3,7 2,5 1,2 -4,5 -1,2 Q4 51,2 46,3 11,0 5,6 3,1 26,5 22,9 1,5 4,8 3,3 1,6 -1,9 1,22004 Q1 46,4 43,0 10,3 4,6 3,2 25,0 21,4 1,2 3,4 1,9 1,5 -5,1 -1,9 Q2 46,6 43,2 10,4 4,8 3,3 24,8 21,4 1,3 3,4 2,3 1,1 -1,6 1,6 Q3 46,1 42,7 10,0 4,7 3,1 24,9 21,5 1,3 3,4 2,4 1,0 -3,4 -0,3 Q4 50,9 45,7 11,0 5,7 2,9 26,1 22,6 1,4 5,2 3,1 2,1 -1,8 1,12005 Q1 46,9 43,1 10,2 4,6 3,1 25,2 21,4 1,2 3,7 1,9 1,8 -4,9 -1,8 Q2 46,1 42,8 10,2 4,9 3,2 24,5 21,3 1,1 3,4 2,3 1,1 -1,5 1,6 Q3 45,8 42,4 9,9 4,8 3,0 24,7 21,3 1,2 3,4 2,5 1,0 -2,6 0,4 Q4 50,6 45,8 11,1 5,8 2,8 26,1 22,5 1,3 4,8 3,1 1,6 -1,4 1,42006 Q1 45,3 42,2 10,0 4,6 2,9 24,7 21,1 1,1 3,1 1,9 1,2 -2,9 0,1 Q2 45,5 42,3 10,2 4,9 3,1 24,1 21,1 1,1 3,2 2,3 0,9 0,2 3,3 Q3 45,4 42,0 9,8 4,7 2,9 24,5 21,1 1,2 3,4 2,5 1,0 -1,7 1,2 Q4 50,4 45,1 10,7 5,8 2,7 25,9 22,3 1,3 5,3 3,2 2,2 -0,9 1,82007 Q1 44,4 41,3 9,8 4,6 3,0 24,0 20,5 1,1 3,2 2,0 1,2 -2,2 0,7 Q2 44,7 41,6 9,9 4,8 3,2 23,7 20,7 1,1 3,2 2,3 0,8 1,5 4,6 Q3 44,8 41,4 9,7 4,7 3,0 24,0 20,7 1,2 3,4 2,5 0,9 -1,0 2,0 Q4 50,5 45,1 10,7 5,8 2,8 25,9 22,1 1,4 5,4 3,3 2,1 -0,8 2,02008 Q1 44,6 41,4 9,8 4,6 3,0 24,1 20,4 1,2 3,2 2,0 1,2 -2,2 0,7 Q2 45,1 41,8 10,1 4,8 3,2 23,7 20,6 1,1 3,3 2,3 0,9 0,4 3,6

Source: ECB calculations based on Eurostat and national data.1) The data refer to the Euro 15. Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95. Transactions between the EU budget and entities outside the government sector

are not included. Otherwise, and except for different data transmission deadlines, the quarterly data are consistent with the annual data. The data are not seasonally adjusted.2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions.


6 . 5 s k u l d o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g p e r k v a r t a l (procentavBNP)

Totalt Finansiella instrument

Sedlar,myntochinlåning Lån Kortfristigavärdepapper Långfristigavärdepapper1 2 3 4 5

1. Euroområdet – Maastrichtskuld fördelat på finansiella instrument 1)

Skuld-förändring

Underskott (-)/ överskott (+) 8)

Underskotts-/skuldanpassning Memo: lånebehovTotalt Transaktionermeddenoffentligasektornsviktigastefinansiellatillgångar Värderings-

effekterochandravolymför-ändringar

Annat

Totalt Sedlar,myntoch

inlåning

Lån Värdepapper Aktierochandra

ägarandelar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2. Euroområdet – underskotts/skuldanpassning

d28 u n d e r s k o t t , l å n e b e h o v o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g(glidandesummoröverfyrakvartal,procentavBNP)

d29 maa s t r i c h t s ku l d(årligaförändringaravskuldkvotochunderliggandefaktorer)

Källa:ECB:sberäkningarpågrundvalavEurostatsochnationellauppgifter.1) UppgifternaföreuroområdetgällerEuro15.2) StockuppgifterförkvartaltangessomprocentuellandelavsummanavBNPunderkvartaltochföregåendetrekvartal.

UnderskottSkuldförändringLånebehov

Underskotts-/skuldanpassningPrimärt underskott/överskottÖkning/räntedifferentialFörändring av skuldkvot

Offentligasektornsfinanser


ECB Månadsrappor t

December 2008 S 59

ECB Månadsrappor t

December 2005 67S


EURO AREASTATISTICS

Governmentfinance

6.5 Quarterly debt and change in debt 1) (as a percentage of GDP)

S 59ECB


1. Euro area _ Maastricht debt by financial instrument 2)

Total Financial instruments

Currency and deposits Loans Short-term securities Long-term securities1 2 3 4 5

2005 Q3 71,0 2,4 11,8 5,2 51,8 Q4 70,2 2,4 11,8 4,7 51,32006 Q1 70,5 2,5 11,7 4,9 51,3 Q2 70,6 2,5 11,6 4,9 51,6 Q3 70,1 2,5 11,6 4,7 51,2 Q4 68,5 2,5 11,4 4,1 50,42007 Q1 68,8 2,4 11,5 4,8 50,1 Q2 68,9 2,2 11,2 5,1 50,4 Q3 68,0 2,1 11,1 5,2 49,6 Q4 66,3 2,2 10,8 4,3 49,02008 Q1 67,1 2,2 10,9 5,0 49,0 Q2 67,1 2,1 10,9 5,0 49,1

2. Euro area _ deficit-debt adjustment

Change in Deficit (-)/ Deficit-debt adjustment Memo:debt surplus (+) Borrowing

Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation effects Other requirementand other changes

Total Currency Loans Securities Shares and in volumeand deposits other equity

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 112005 Q3 0,6 -2,6 -2,0 -2,4 -2,3 0,0 0,3 -0,4 0,0 0,4 0,5 Q4 -0,5 -1,4 -2,0 -0,4 0,0 0,0 -0,3 -0,1 0,0 -1,5 -0,52006 Q1 4,8 -2,9 1,9 1,2 1,0 0,1 0,6 -0,5 -0,4 1,0 5,2 Q2 3,3 0,2 3,5 3,2 2,5 0,0 0,4 0,2 0,6 -0,3 2,6 Q3 1,2 -1,7 -0,5 -0,8 -0,7 -0,1 0,2 -0,1 0,2 0,1 1,0 Q4 -2,9 -0,9 -3,8 -2,2 -1,4 -0,6 -0,2 -0,2 -0,1 -1,4 -2,72007 Q1 4,9 -2,2 2,7 2,1 1,0 0,1 0,6 0,3 -0,1 0,7 5,0 Q2 3,6 1,5 5,1 4,8 4,1 0,0 0,5 0,2 0,1 0,2 3,5 Q3 -0,4 -1,0 -1,5 -1,6 -2,1 0,2 0,4 0,0 0,0 0,1 -0,5 Q4 -3,4 -0,8 -4,2 -2,9 -2,2 -0,1 -0,6 0,0 -0,1 -1,3 -3,42008 Q1 5,4 -2,2 3,1 2,2 1,9 0,0 0,1 0,3 -0,1 1,0 5,4 Q2 2,8 0,4 3,2 2,4 2,0 0,2 0,1 0,0 0,1 0,7 2,7

C28 Deficit, borrowing requirement and change in debt(four-quarter moving sum as a percentage of GDP)

C29 Maastricht debt(annual change in the debt to GDP ratio and underlying factors)

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

2001 2002 2003 2004 2005 2006 20070,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

deficitchange in debtborrowing requirement

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

deficit-debt adjustmentprimary deficit/surplusgrowth/interest rate differentialchange in debt to GDP ratio

Source: ECB calculations based on Eurostat and national data.1) The data refer to the Euro 15.2) The stock data in quarter t are expressed as a percentage of the sum of GDP in t and the previous three quarters.


7 . 1 ö v e r s i k t ö v e r b e t a l n i n g s b a l a n s e n (miljardereuro;nettotransaktioner)

Källa:ECB.1) TeckenkonventionenförklarasiAllmännaanmärkningar.

7 ex t e rna t r an s ak t i oner o chut l and s s t ä l ln i ng

Bytesbalans Kapital-balans

Finansiellt sparande gentemot utlandet (kolum-

nerna 1+6)

Finansiell balans Restpost

Totalt Varor Tjänster Faktor-inkoms-

ter

Löpandetransfe-reringar

Totalt Direkt-investe-

ringar

Portfölj-investe-

ringar

Finan-siella

derivat

Andrainveste-

ringar

Valuta-reserv

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

d30 b e t a l n i n g s b a l a n s ; b y t e s b a l a n s(miljardereuro)

Transaktioner per kvartal12-månaders ackumulerade transaktioner

Direktinvesteringar (transaktioner per kvartal)Portföljinvesteringar (transaktioner per kvartal)Direktinvesteringar (12-månaders ackumulerade transaktioner)Portföljinvesteringar (12-månaders ackumulerade transaktioner)


12-månaders ackumulerade transaktioner

ECB Månadsrappor t

December 2005 69S


7 EXTERNAL TRANSACTIONS AND POSITIONS

7.1 Summary balance of payments 1) (EUR billions; net transactions)


Current account Net Financial accountCapital lending/ Errors and

Total Goods Services Income Current account borrowing Total Direct Portfolio Financial Other Reserve omissionstransfers to/from investment investment derivatives investment assets

rest ofthe world(columns

1+6)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 142005 13,0 47,0 38,2 1,4 -73,5 11,4 24,4 10,8 -207,4 129,2 -17,3 88,6 17,7 -35,22006 8,5 19,8 44,1 23,8 -79,2 9,3 17,9 137,8 -156,7 290,4 3,0 1,9 -0,9 -155,62007 37,8 57,5 53,2 11,1 -84,0 14,0 51,8 29,4 -90,4 137,7 -53,9 41,1 -5,1 -81,32007 Q3 17,3 17,7 17,8 7,6 -25,9 1,7 19,0 104,8 -34,1 46,7 -15,3 111,9 -4,4 -123,8 Q4 10,6 10,3 11,2 9,4 -20,3 5,2 15,8 -73,2 25,0 -73,2 -19,1 -10,6 4,7 57,42008 Q1 -8,6 -1,5 11,9 8,0 -26,9 6,1 -2,4 -4,4 -107,1 73,8 -21,0 55,0 -5,1 6,8 Q2 -24,4 6,2 15,7 -29,2 -17,1 3,0 -21,4 87,2 -49,2 34,3 -9,1 111,1 0,0 -65,7 Q3 -10,8 -6,9 15,2 3,5 -22,7 2,0 -8,9 -24,8 -40,5 30,0 1,6 -18,1 2,2 33,72007 Sep. 7,4 6,0 7,3 3,6 -9,5 0,5 7,8 -2,4 -33,3 42,5 -3,0 -6,3 -2,3 -5,4 Oct. 4,4 7,3 4,4 2,8 -10,2 1,2 5,6 -46,8 31,6 -48,2 -2,7 -27,6 0,0 41,2 Nov. 2,6 5,1 3,4 0,7 -6,6 0,9 3,5 -0,8 4,5 0,9 -11,2 4,8 0,2 -2,7 Dec. 3,7 -2,1 3,4 5,8 -3,5 3,0 6,7 -25,6 -11,1 -25,9 -5,3 12,2 4,5 18,92008 Jan. -15,0 -8,1 3,5 0,0 -10,4 2,5 -12,4 5,5 -64,2 58,7 -26,9 44,2 -6,4 7,0 Feb. 9,8 4,8 4,5 4,8 -4,4 2,4 12,2 -25,3 -21,4 0,3 2,5 -11,3 4,5 13,1 Mar. -3,3 1,8 3,8 3,1 -12,1 1,2 -2,2 15,4 -21,6 14,8 3,4 22,1 -3,2 -13,3 Apr. -4,9 5,4 4,4 -6,9 -7,8 0,7 -4,3 29,8 -22,6 -16,9 -2,8 75,2 -3,3 -25,5 May -21,8 -1,8 4,9 -19,7 -5,1 1,8 -20,0 43,6 -7,0 10,2 -9,9 47,5 2,7 -23,7 June 2,2 2,6 6,5 -2,6 -4,2 0,5 2,8 13,8 -19,6 41,0 3,5 -11,6 0,5 -16,6 July 1,1 2,3 6,4 -0,1 -7,5 0,9 2,0 -5,7 -12,3 -8,8 2,0 15,1 -1,7 3,7 Aug. -6,0 -5,2 4,6 1,9 -7,3 0,5 -5,5 -29,6 -9,8 -18,2 -5,9 1,8 2,4 35,1 Sep. -6,0 -3,9 4,2 1,7 -7,9 0,5 -5,4 10,5 -18,5 57,1 5,4 -35,0 1,4 -5,1

12-month cumulated transactions2008 Sep. -33,2 8,1 54,0 -8,4 -86,9 16,3 -16,9 -15,2 -171,8 65,0 -47,6 137,4 1,8 32,1

C30 B.o.p. current account balance(EUR billions)

-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

quarterly transactions12-month cumulated transactions

Source: ECB.1) The sign convention is explained in the general notes.


7 . 2 b y t e s b a l a n s o c h k a p i t a l b a l a n s (miljardereuro;transaktioner)

d32 b e t a l n i n g s b a l a n s ; t j ä n s t e r(miljardereuro,säsongrensat;3-månadersglidandemedelvärde)

Källa:ECB.

Export (kredit)Import (debet)


ECB Månadsrappor t

December 2008 S 61

Externa transaktioner och utlandsställning


d3 1 b e t a l n i n g s b a l a n s ; v a r o r(miljardereuro,säsongrensat;3-månadersglidandemedelvärde)



1. Översikt över bytesbalansen och kapitalbalansen

Bytesbalans Kapitalbalans

Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Löpandetransfereringar

Kredit Debet Netto Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Remit-teringar

1112

Remit-teringar

13 14 15

Säsongrensat

ECB Månadsrappor t

December 2005 71S


EURO AREASTATISTICS

Externaltransactions

andpositions

7.2 Current and capital accounts(EUR billions; transactions)

S 61ECB


1. Summary current and capital accounts

Current account Capital account

Total Goods Services Income Current transfers

Credit Debit Net Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit

Workers Workersremit- remit-tances tances

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 152005 2 098,1 2 085,0 13,0 1 221,9 1 174,9 403,8 365,6 387,1 385,7 85,2 5,0 158,7 14,5 24,4 13,02006 2 422,9 2 414,4 8,5 1 391,5 1 371,7 438,8 394,7 504,0 480,2 88,7 5,3 167,8 17,2 23,9 14,52007 2 685,8 2 648,0 37,8 1 506,7 1 449,2 488,3 435,1 601,8 590,7 89,0 6,3 173,0 20,2 25,9 11,92007 Q3 675,6 658,3 17,3 377,0 359,3 133,7 115,8 148,9 141,3 16,0 1,7 41,9 5,2 4,5 2,9 Q4 702,8 692,2 10,6 394,0 383,7 126,2 115,0 156,0 146,6 26,6 1,6 46,9 5,5 8,7 3,52008 Q1 684,7 693,2 -8,6 389,0 390,5 115,7 103,9 153,6 145,6 26,4 1,5 53,3 5,0 9,0 2,9 Q2 710,3 734,8 -24,4 403,6 397,4 125,7 109,9 159,4 188,7 21,7 1,5 38,8 5,2 7,3 4,2 Q3 695,2 706,0 -10,8 398,9 405,8 136,4 121,1 145,5 142,0 14,4 - 37,1 - 4,7 2,7

2008 July 240,6 239,4 1,1 141,0 138,8 46,5 40,1 48,4 48,5 4,6 . 12,1 . 1,8 0,9 Aug. 215,8 221,8 -6,0 119,8 125,0 44,8 40,2 46,8 44,9 4,4 . 11,7 . 1,5 0,9 Sep. 238,8 244,7 -6,0 138,1 142,0 45,0 40,8 50,3 48,6 5,4 . 13,3 . 1,4 0,9

Seasonally adjusted

2007 Q3 684,6 674,3 10,2 385,1 368,2 124,3 109,9 155,8 153,4 19,4 . 42,8 . . . Q4 680,5 684,0 -3,5 379,5 373,5 125,4 112,0 154,5 154,4 21,1 . 44,1 . . . 2008 Q1 700,7 707,3 -6,6 396,9 390,8 125,9 109,9 155,6 158,4 22,2 . 48,2 . . . Q2 703,4 710,2 -6,8 400,0 396,3 125,6 112,4 153,2 156,1 24,6 . 45,4 . . . Q3 698,9 717,8 -18,9 403,8 411,7 126,4 114,8 151,1 153,5 17,6 . 37,9 . . . 2008 Apr. 237,3 235,0 2,3 135,2 130,0 42,1 37,2 50,7 51,5 9,3 . 16,3 . . . May 234,6 238,3 -3,7 132,0 132,2 41,8 37,5 53,4 54,6 7,3 . 14,0 . . . June 231,5 236,9 -5,4 132,8 134,1 41,6 37,7 49,1 49,9 8,0 . 15,1 . . . July 232,5 235,5 -3,0 135,1 135,5 41,0 36,2 50,5 51,1 5,9 . 12,7 . . . Aug. 235,7 241,1 -5,3 137,1 138,9 43,0 38,3 50,7 52,0 5,0 . 11,8 . . . Sep. 230,6 241,2 -10,6 131,6 137,2 42,4 40,3 49,9 50,3 6,8 . 13,4 . . .

C31 B.o.p. goods(EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average)

C32 B.o.p. services(EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average)

60

80

100

120

140

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200860

80

100

120

140

exports (credit)imports (debit)

20

25

30

35

40

45

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200820

25

30

35

40

45

exports (credit)imports (debit)

Source: ECB.


7 . 1 b e t a l n i n g s b a l a n s i s ammand r a g (miljardereuro;nettoflöden)7 . 2 b y t e s b a l a n s o c h k a p i t a l b a l a n s

(miljardereuro)

2. Faktorinkomster(transaktioner)


3. Geografisk fördelning(transaktioner)

Löner och kol-lektiva avgifter

Avkastning på kapital

Kredit Debet Totalt Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övrigainvesteringar

Kredit Debet Aktier Skuldinstrument Aktier Skuldinstrument Kredit Debet

Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet

1 2 3 4 5

xxx

6 7

xxx

8 9 10 11 12 13 14 15 16

4 kv 2006till

3 kv 2007

Totalt Europeiska unionen 27 (utanför euroområdet) Brasi-lien

Kanada Kina Indien Japan Ryss-land

Schweiz USA Övriga

Totalt Dan-mark

Sverige Stor-britan-

nien

AndraEU

länder

EUinstitu-

tioner1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

KreditBytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastningpåkapital LöpandetransfereringarKapitalbalans

DebetBytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastningpåkapital LöpandetransfereringarKapitalbalans

NettoBytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastningpåkapital LöpandetransfereringarKapitalbalans

Källa:ECB.

ECB Månadsrappor t

December 2005 73S


7.2 Current and capital accounts(EUR billions)


2. Income account(transactions)

Compensation of employees Investment income

Credit Debit Total Direct investment Portfolio investment Other investment

Credit Debit Equity Debt Equity Debt Credit Debit

Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit

Reinv. Reinv.earnings earnings

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

2005 16,2 9,5 370,9 376,2 147,3 40,2 106,2 -13,3 16,0 16,8 31,5 70,2 82,3 80,9 93,8 102,1 2006 16,8 10,0 487,1 470,2 186,2 44,2 108,2 34,5 20,5 20,0 39,6 99,6 103,5 91,0 137,4 151,4 2007 17,6 10,5 584,3 580,2 210,4 81,2 127,5 34,7 25,9 23,4 45,5 116,5 118,7 114,4 183,8 198,3

2007 Q2 4,3 2,6 153,1 173,6 57,7 13,9 37,4 6,8 6,6 6,2 15,3 53,5 28,7 28,0 44,8 48,5 Q3 4,3 3,2 144,6 138,1 49,5 24,0 28,9 14,5 6,2 5,5 11,0 24,1 30,1 28,5 47,8 51,1 Q4 4,6 2,7 151,4 143,9 52,9 16,5 30,8 5,4 7,3 6,3 9,2 20,7 32,0 32,4 50,0 53,6 2008 Q1 4,6 2,0 149,0 143,6 53,6 25,9 30,2 14,3 6,6 6,0 9,6 20,9 31,4 33,3 47,9 53,2 Q2 4,3 2,7 155,1 186,0 55,1 16,9 35,6 8,4 7,5 6,5 14,3 58,2 31,5 32,7 46,7 53,1

3. Geographical breakdown(cumulated transactions)

Total European Union 27 (outside the euro area) Brazil Canada China India Japan Russia Switzer- United Otherland States

Total Den- Sweden United Other EU EUmark Kingdom countries insti-

2007 Q3 to tutions2008 Q2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Credits

Current account 2 773,5 1 036,5 59,2 86,6 540,4 289,4 60,9 37,5 37,9 84,7 32,3 56,4 95,0 183,1 409,8 800,2 Goods 1 563,6 561,3 35,7 55,9 240,8 228,9 0,0 19,9 18,5 64,4 24,2 33,5 73,4 88,6 194,2 485,6 Services 501,3 179,3 12,4 13,6 118,4 29,4 5,5 6,2 6,8 15,6 6,2 10,8 12,7 49,0 80,1 134,6 Income 617,9 228,9 10,4 15,6 167,8 28,2 6,8 11,2 12,0 4,4 1,8 11,7 8,7 39,4 128,9 170,9 Investment income 600,0 222,4 10,3 15,5 165,6 28,0 3,0 11,2 11,9 4,4 1,8 11,6 8,6 32,7 127,4 168,0 Current transfers 90,7 67,0 0,7 1,4 13,4 2,9 48,5 0,2 0,7 0,3 0,1 0,4 0,2 6,1 6,7 9,0 Capital account 29,5 26,0 0,0 0,1 0,9 0,1 24,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 1,7 1,3

Debits

Current account 2 778,6 934,1 47,2 84,7 470,0 226,7 105,6 - 29,9 - - 102,1 - 176,3 367,7 - Goods 1 530,9 441,9 29,0 52,2 179,4 181,4 0,0 26,5 13,2 168,6 19,6 55,9 101,2 76,6 138,5 489,0 Services 444,7 139,2 9,1 10,8 88,6 30,6 0,2 4,8 7,0 11,0 4,3 8,0 9,1 38,0 89,4 133,8 Income 622,1 238,2 8,5 20,3 190,7 10,5 8,2 - 7,8 - - 37,8 - 55,9 133,6 - Investment income 611,5 231,9 8,4 20,2 189,2 5,8 8,2 - 7,7 - - 37,7 - 55,3 132,6 - Current transfers 180,8 114,8 0,7 1,4 11,3 4,2 97,1 1,5 1,8 2,5 0,6 0,4 0,6 5,8 6,2 46,6 Capital account 13,5 2,6 0,0 0,1 1,4 0,3 0,7 0,2 1,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,6 1,4 7,3

Net

Current account -5,1 102,4 12,0 1,9 70,5 62,7 -44,7 - 8,1 - - -45,7 - 6,8 42,1 - Goods 32,7 119,4 6,8 3,7 61,4 47,5 0,0 -6,5 5,3 -104,2 4,6 -22,4 -27,8 11,9 55,6 -3,4 Services 56,6 40,1 3,3 2,8 29,8 -1,2 5,4 1,4 -0,2 4,6 1,9 2,8 3,6 10,9 -9,3 0,8 Income -4,2 -9,3 2,0 -4,7 -22,8 17,7 -1,5 - 4,1 - - -26,1 - -16,4 -4,7 - Investment income -11,5 -9,4 1,9 -4,7 -23,6 22,2 -5,3 - 4,2 - - -26,1 - -22,7 -5,2 - Current transfers -90,1 -47,8 0,0 0,0 2,1 -1,3 -48,6 -1,3 -1,1 -2,2 -0,6 -0,1 -0,3 0,3 0,5 -37,5 Capital account 16,0 23,4 0,0 -0,1 -0,5 -0,2 24,2 -0,1 -1,0 0,0 -0,2 -0,1 0,0 -0,2 0,3 -6,0

Source: ECB.


7 . 3 f i n a n s i e l l b a l a n s (miljardereuroochårligökningstakt;uteståendebeloppochökningstaktvidperiodensslut;transaktionerochandraförändringarunderperioden)



ECB Månadsrappor t

December 2008 S 63

Uteståendebelopp(utlandsställning)

Förändringariuteståendebelopp

Transaktioner

Andraförändringar

Ökningstaktföruteståendebelopp

Andra förändringar till följd av växelkursförändringar

Andra förändringar till följd av prisförändringar

Andra förändringar till följd av andra korrigeringar

1. Översikt över den finansiella balansen

Källa:ECB.1) Finansielladerivat,netto,ingåritillgångar.

Totalt Totalt i % av BNP Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat,

netto

Andra investeringar Valu-tare-serv

Till-gångar

1

Skulder

2

Netto

3

Till-gångar

4

Skulder

5

Netto

6

Till-gångar

7

Skulder

8

Till-gångar

9

Skulder

10 11

Till-gångar

12

Skulder

13 14

ECB Månadsrappor t

December 2005 75S


EURO AREASTATISTICS


andpositions

7.3 Financial account(EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions and other changes during period)

S 63ECB


1. Summary financial account

Outstanding amounts (international investment position)

Total 1) Total Direct Portfolio Net Other Reserve

as a % of GDP investment investment financial investment assetsderivatives

Assets Liabilities Net Assets Liabilities Net Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2004 8 609,6 9 507,7 -898,1 110,1 121,6 -11,5 2 276,0 2 229,8 3 043,1 4 078,8 -37,3 3 046,9 3 199,1 281,02005 10 795,0 11 593,7 -798,7 133,1 143,0 -9,8 2 800,9 2 438,7 3 883,8 5 107,9 -21,4 3 809,2 4 047,1 322,52006 12 272,5 13 292,9 -1 020,4 144,3 156,3 -12,0 3 143,7 2 721,3 4 370,2 5 864,9 -20,9 4 451,8 4 706,8 327,72007 13 773,8 14 904,4 -1 130,7 154,3 166,9 -12,7 3 542,2 3 084,5 4 653,3 6 339,5 -10,3 5 241,2 5 480,5 347,4

2008 Q1 13 732,4 14 836,7 -1 104,3 152,4 164,7 -12,3 3 613,0 3 074,5 4 352,1 6 078,9 8,1 5 402,8 5 683,3 356,3 Q2 13 773,0 14 820,6 -1 047,6 151,3 162,8 -11,5 3 644,5 3 048,8 4 484,8 6 072,1 4,5 5 285,4 5 699,6 353,9

Changes to outstanding amounts

2004 748,0 878,1 -130,2 9,6 11,2 -1,7 106,5 145,6 387,4 492,7 -17,3 297,1 239,8 -25,72005 2 185,4 2 086,0 99,4 26,9 25,7 1,2 524,9 208,9 840,7 1 029,0 15,9 762,3 848,0 41,52006 1 477,5 1 699,2 -221,7 17,4 20,0 -2,6 342,8 282,5 486,4 757,0 0,5 642,6 659,7 5,22007 1 501,3 1 611,5 -110,2 16,8 18,1 -1,2 398,5 363,2 283,1 474,6 10,7 789,4 773,7 19,7

2008 Q1 -41,4 -67,8 26,4 -1,8 -3,0 1,2 70,8 -10,0 -301,2 -260,6 18,4 161,7 202,8 9,0 Q2 40,7 -16,1 56,7 1,8 -0,7 2,4 31,5 -25,7 132,7 -6,7 -3,6 -117,5 16,3 -2,5

Transactions

2004 821,2 794,2 27,0 10,5 10,2 0,3 169,6 88,6 346,2 417,7 8,5 309,4 287,9 -12,52005 1 330,7 1 341,4 -10,8 16,4 16,5 -0,1 359,8 152,3 414,4 543,6 17,3 556,8 645,5 -17,72006 1 686,4 1 824,1 -137,8 19,8 21,4 -1,6 415,6 258,9 533,9 824,2 -3,0 739,1 741,0 0,92007 1 873,1 1 902,5 -29,4 21,0 21,3 -0,3 455,3 364,9 440,6 578,3 53,9 918,3 959,3 5,1

2008 Q1 537,8 533,4 4,4 23,9 23,7 0,2 151,6 44,4 69,4 143,2 21,0 290,8 345,8 5,1 Q2 59,5 146,7 -87,2 2,6 6,3 -3,8 24,9 -24,2 137,6 172,0 9,1 -112,1 -1,0 0,0 Q3 94,2 69,3 24,8 4,1 3,1 1,1 71,7 31,3 -49,6 -19,6 -1,6 75,8 57,7 -2,22008 May 62,5 106,1 -43,6 . . . 11,8 4,9 70,3 80,5 9,9 -26,8 20,7 -2,7 June -85,4 -71,6 -13,8 . . . 30,4 10,8 20,7 61,7 -3,5 -132,4 -144,1 -0,5 July 55,3 49,6 5,7 . . . 25,6 13,3 19,2 10,4 -2,0 10,9 25,9 1,7 Aug. 25,2 -4,4 29,6 . . . 11,0 1,2 17,9 -0,3 5,9 -7,2 -5,3 -2,4 Sep. 13,7 24,2 -10,5 . . . 35,2 16,7 -86,7 -29,7 -5,4 72,1 37,1 -1,4

Other changes

2004 -73,3 83,9 -157,2 -0,9 1,1 -2,0 -63,1 57,0 41,3 75,0 -25,8 -12,4 -48,1 -13,32005 854,7 744,6 110,1 10,5 9,2 1,4 165,1 56,6 426,3 485,4 -1,4 205,5 202,5 59,22006 -208,9 -125,0 -84,0 -2,5 -1,5 -1,0 -72,8 23,6 -47,5 -67,2 3,5 -96,5 -81,4 4,32007 -371,8 -291,0 -80,8 -4,2 -3,3 -0,9 -56,8 -1,7 -157,5 -103,7 -43,2 -128,9 -185,6 14,6

Other changes due to exchange rate changes2004 -174,7 -97,2 -77,5 -2,2 -1,2 -1,0 -37,3 8,9 -66,7 -52,8 . -61,4 -53,3 -9,32005 389,8 210,0 179,8 4,8 2,6 2,2 90,2 -22,2 153,4 118,2 . 127,5 114,0 18,72006 -346,4 -203,8 -142,6 -4,1 -2,4 -1,7 -73,2 14,2 -152,8 -116,8 . -105,2 -101,1 -15,22007 -534,8 -238,8 -296,0 -6,0 -2,7 -3,3 -114,3 33,6 -222,3 -125,8 . -183,3 -146,5 -14,9

Other changes due to price changes2004 113,1 222,1 -109,0 1,4 2,8 -1,4 34,4 26,4 107,5 195,7 -25,8 . . -3,12005 304,8 333,8 -29,0 3,8 4,1 -0,4 67,0 51,4 197,1 282,4 -1,4 . . 42,12006 319,1 296,3 22,8 3,8 3,5 0,3 67,7 41,7 231,7 254,6 3,5 . . 16,22007 179,4 -63,3 242,8 2,0 -0,7 2,7 32,3 13,0 158,7 -76,3 -43,2 . . 31,7

Other changes due to other adjustments2004 -11,6 -40,9 29,3 -0,1 -0,5 0,4 -60,3 21,7 0,4 -67,8 . 49,1 5,2 -0,82005 159,4 200,8 -41,4 2,0 2,5 -0,5 8,0 27,4 75,7 84,8 . 77,9 88,5 -2,22006 -181,3 -217,5 36,3 -2,1 -2,6 0,4 -67,3 -32,3 -126,3 -205,0 . 8,6 19,8 3,72007 -16,1 11,1 -27,2 -0,2 0,1 -0,3 25,2 -48,3 -93,8 98,5 . 54,4 -39,1 -1,9

Growth rates of outstanding amounts

2004 10,3 9,1 - . . . 7,8 4,2 12,8 11,5 . 11,2 9,7 -4,12005 14,9 13,7 - . . . 15,2 6,8 13,1 12,8 . 17,7 19,6 -5,82006 15,8 15,9 - . . . 14,9 10,6 14,0 16,3 . 19,5 18,4 0,22007 15,3 14,2 - . . . 14,5 13,4 10,1 9,8 . 20,7 20,4 1,6

2008 Q1 13,7 12,8 - . . . 15,5 11,3 8,0 7,6 . 17,2 20,4 2,6 Q2 9,8 9,8 - . . . 11,6 7,8 7,8 7,0 . 9,8 14,7 1,4 Q3 7,5 6,8 . . . . 10,2 6,0 5,7 5,2 . 6,8 9,1 -0,6

Source: ECB.1) Net financial derivatives are included in assets.


7 . 1 b e t a l n i n g s b a l a n s i s ammand r a g (miljardereuro;nettoflöden)7 . 3 f i n a n s i e l l b a l a n s (miljardereuroochårligökningstakt;uteståendebeloppochökningstaktvidperiodensslut;transaktionerochandraförändringarunderperioden)


d33 b e t a l n i n g s b a l a n s ; d i r e k t - o c h p o r t f ö l j i n v e s t e r i n g a r , n e t t o(miljardereuro)

Direktinvesteringar (transaktioner per kvartal)Portföljinvesteringar (transaktioner per kvartal)Direktinvesteringar (ackumulerade transaktioner över 12 månader)Portföljinvesteringar (ackumulerade transaktioner över 12 månader)


Transaktioner

Ökningstakt

2. Direktinvesteringar

Av inhemska enheter utomlands Av utländska enheter i euroområdet

Totalt Egetkapitalochåterinvesteradevinstmedel

Övrigtkapital (främstkoncerninternalån)

Totalt Egetkapitalochåterinvesteradevinstmedel

Övrigtkapital (främstkoncerninternalån)

Totalt MFI Icke-MFI Totalt MFI Icke-MFI Totalt iMFI iicke-MFI

Totalt tillMFI tillicke-MFI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Källa:ECB.

ECB Månadsrappor t

December 2005 77S


7.3 Financial account(EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period)


2. Direct investment

Oustanding amounts (international investment position)

By resident units abroad By non-resident units in the euro area

Total Equity capital Other capital Total Equity capital Other capital

and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans)

Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total into MFIs into Total to MFIs toMFIs MFIs Non-MFIs Non-MFIs

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

2006 3 143,7 2 551,1 219,1 2 332,0 592,6 2,3 590,4 2 721,3 2 085,7 65,1 2 020,6 635,5 9,7 625,92007 3 542,2 2 858,8 248,4 2 610,3 683,4 6,4 677,1 3 084,5 2 338,4 68,4 2 270,0 746,1 14,9 731,1

2008 Q1 3 613,0 2 900,5 250,3 2 650,2 712,5 8,4 704,1 3 074,5 2 322,1 65,6 2 256,5 752,4 14,6 737,8 Q2 3 644,5 2 905,3 259,4 2 645,9 739,2 6,6 732,6 3 048,8 2 288,2 64,0 2 224,2 760,7 15,2 745,5

Transactions

2006 415,6 325,7 40,2 285,5 89,9 0,0 89,9 258,9 224,0 5,7 218,3 34,9 0,0 34,92007 455,3 354,4 28,4 326,1 100,9 -0,6 101,5 364,9 250,7 4,4 246,4 114,2 1,4 112,72008 Q1 151,6 113,8 10,0 103,8 37,8 2,3 35,4 44,4 37,9 0,0 37,9 6,6 0,1 6,4 Q2 24,9 1,8 8,9 -7,1 23,1 -1,8 25,0 -24,2 -27,6 -2,2 -25,4 3,4 1,0 2,3 Q3 71,7 62,9 -7,4 70,3 8,8 -0,2 9,0 31,3 21,5 1,3 20,2 9,7 1,2 8,6

2008 May 11,8 11,4 2,4 9,1 0,4 -1,8 2,2 4,9 5,7 -2,2 7,9 -0,9 0,3 -1,2 June 30,4 14,6 2,0 12,7 15,8 0,0 15,8 10,8 -1,2 -0,9 -0,3 12,0 0,5 11,5 July 25,6 22,4 -14,2 36,6 3,2 1,6 1,6 13,3 7,3 0,7 6,7 6,0 0,9 5,1 Aug. 11,0 18,8 2,4 16,4 -7,8 -1,2 -6,6 1,2 4,6 0,3 4,3 -3,4 0,0 -3,4 Sep. 35,2 21,7 4,4 17,4 13,4 -0,6 14,0 16,7 9,6 0,3 9,2 7,2 0,3 6,9

Growth rates

2006 14,9 14,4 22,1 13,7 17,3 -2,9 17,4 10,6 12,2 9,5 12,3 5,8 -1,0 5,92007 14,5 13,9 12,7 14,0 17,0 -88,7 17,3 13,4 12,0 7,0 12,2 18,0 8,7 18,1

2008 Q1 15,5 15,0 13,9 15,1 17,2 106,6 16,8 11,3 10,7 5,6 10,9 13,2 17,2 13,1 Q2 11,6 10,4 13,9 10,1 16,8 6,1 16,9 7,8 6,1 1,4 6,2 13,2 16,9 13,1 Q3 10,2 9,4 2,9 10,0 13,8 12,0 13,8 6,0 4,6 1,3 4,7 10,8 23,0 10,5

C33 B.o.p. net direct and portfolio investment(EUR billions)

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-300

-200

-100

0

100

200

300

400

direct investment (quarterly transactions)portfolio investment (quarterly transactions)direct investment (12-month cumulated transactions)portfolio investment (12-month cumulated transactions)

Source: ECB.





ECB Månadsrappor t

December 2008 S 65

Totalt Aktier Skuldinstrument

Obligationer Penningmarknadsinstrument

Totalt MFI icke-MFI Totalt MFI icke-MFI Totalt MFI icke-MFI

Offentligsektor

Offentligsektor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Totalt Aktier Skuldinstrument

Obligationer Penningmarknadsinstrument

Totalt MFI icke-MFI Totalt MFI icke-MFI Totalt MFI icke-MFI

Eurosys-temet

Offentligsektor

Euro-systemet

Offentligsektor

Euro-systemet

Offentligsektor

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Källa:ECB.


3. Portföljinvesteringstillgångar

4. Portföljinvesteringsskulder

Transaktioner

Ökningstakt


Transaktioner

Ökningstakt

ECB Månadsrappor t

December 2005 79S


EURO AREASTATISTICS


andpositions


S 65ECB


3. Portfolio investment assets


Total Equity Debt instruments

Bonds and notes Money market instruments

Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs

Euro- General Euro- General Euro- Generalsystem government system government system government

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

2006 4 370,2 1 936,0 127,7 2,8 1 808,2 37,0 2 056,7 875,1 11,2 1 181,6 14,1 377,5 309,9 9,2 67,7 0,22007 4 653,3 1 984,2 145,1 2,4 1 839,1 44,6 2 232,5 937,9 13,9 1 294,6 17,0 436,6 349,5 32,6 87,1 0,5

2008 Q1 4 352,1 1 668,4 123,2 2,7 1 545,2 38,8 2 207,3 960,0 26,2 1 247,4 17,0 476,3 383,9 28,3 92,4 0,8 Q2 4 484,8 1 712,7 121,9 2,7 1 590,7 40,1 2 279,2 996,2 33,8 1 283,0 18,4 492,9 403,8 47,7 89,2 0,8

Transactions

2006 533,9 153,2 18,2 0,0 135,0 6,1 313,1 172,8 2,4 140,4 1,1 67,5 56,5 8,0 11,1 -0,12007 440,6 81,1 36,2 -0,4 44,8 5,4 283,3 154,0 3,5 129,3 2,2 76,2 67,3 23,7 8,8 0,32008 Q1 69,4 -44,4 -40,9 0,1 -3,5 -0,6 39,2 29,8 3,4 9,4 0,5 74,6 59,2 7,1 15,3 0,1 Q2 137,6 30,8 -5,1 0,1 36,0 0,8 96,0 37,0 8,3 59,0 1,6 10,8 18,3 20,9 -7,5 0,1 Q3 -49,6 -27,8 -11,7 0,1 -16,1 - 7,3 -3,0 0,0 10,2 - -29,1 -26,7 0,1 -2,4 -

2008 May 70,3 16,0 3,5 0,1 12,5 . 46,0 12,0 3,2 34,0 . 8,3 10,3 7,0 -2,1 . June 20,7 8,1 -9,3 0,0 17,4 . 15,7 11,1 2,3 4,6 . -3,1 -3,0 6,9 -0,1 . July 19,2 6,0 3,7 0,1 2,3 . 1,3 -5,6 0,2 6,9 . 11,9 15,2 0,1 -3,4 . Aug. 17,9 -7,1 -4,0 0,0 -3,1 . 12,6 8,6 0,3 4,0 . 12,4 11,4 -0,1 1,0 . Sep. -86,7 -26,7 -11,5 0,0 -15,2 . -6,7 -6,0 -0,5 -0,6 . -53,4 -53,3 0,1 -0,1 .

Growth rates2006 14,0 9,0 17,5 0,9 8,4 22,1 17,4 24,3 26,1 12,9 9,4 21,6 22,5 1 019,8 20,4 -27,32007 10,1 4,1 29,2 -13,1 2,4 14,0 13,8 17,9 32,5 10,8 15,9 20,5 22,2 251,2 12,8 173,4

2008 Q1 8,0 0,6 -18,0 -4,8 1,8 9,8 11,1 14,6 48,5 8,6 12,5 27,7 32,8 173,5 7,5 -90,0 Q2 7,8 1,4 -27,0 0,6 3,7 8,0 10,7 11,4 83,6 10,1 20,7 21,8 29,8 236,0 -7,8 -93,6 Q3 5,7 -1,1 -29,3 6,2 1,2 - 9,4 10,3 73,2 8,9 - 17,5 24,9 163,9 -10,1 -

4. Portfolio investment liabilities


Total Equity Debt instruments

Bonds and notes Money market instruments

Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs

General Generalgovernment government

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2006 5 864,9 2 910,7 657,5 2 253,2 2 655,3 955,2 1 702,4 1 015,4 298,9 125,8 173,3 138,02007 6 339,5 3 103,1 754,7 2 348,4 2 916,8 1 129,5 1 787,2 1 109,3 319,6 153,3 166,2 142,5

2008 Q1 6 078,9 2 776,1 733,2 2 042,9 2 937,6 1 115,7 1 821,8 1 153,6 365,2 178,2 187,0 164,2 Q2 6 072,1 2 690,7 737,2 1 953,5 3 003,8 1 136,2 1 867,6 1 153,0 377,6 173,6 204,0 172,5

Transactions

2006 824,2 299,9 94,5 205,4 521,6 212,7 308,8 137,3 2,7 21,4 -18,7 -19,62007 578,3 96,0 76,1 19,6 446,4 232,6 213,8 152,0 35,9 37,6 -1,8 3,22008 Q1 143,2 46,1 73,1 -27,0 78,3 23,1 55,2 65,2 18,8 4,4 14,4 27,6 Q2 172,0 -20,7 17,1 -37,8 171,8 66,9 104,9 46,4 20,8 -0,1 21,0 11,1 Q3 -19,6 -90,0 -36,1 -53,9 65,2 22,4 42,8 - 5,1 -38,3 43,4 -

2008 May 80,5 13,7 . . 80,9 . . . -14,1 . . . June 61,7 -6,0 . . 48,4 . . . 19,3 . . . July 10,4 5,2 . . 1,1 . . . 4,1 . . . Aug. -0,3 -8,9 . . 30,3 . . . -21,8 . . . Sep. -29,7 -86,3 . . 33,8 . . . 22,8 . . .

Growth rates

2006 16,3 12,2 17,3 10,8 23,1 25,9 21,4 15,1 0,9 18,7 -9,6 -12,12007 9,8 3,3 11,3 0,9 16,9 24,6 12,6 15,0 11,8 30,5 0,3 3,8

2008 Q1 7,6 2,2 11,9 -1,0 12,9 16,7 10,8 17,4 13,5 31,5 2,8 8,8 Q2 7,0 0,0 11,4 -3,6 14,1 16,0 13,0 16,5 7,8 19,8 1,7 3,2 Q3 5,2 -3,6 2,4 -5,6 14,0 13,4 14,3 - 6,8 -6,9 19,0 -

Source: ECB.



5. Övriga investeringstillgångar


Totalt Eurosystemet MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Övriga sektorer

Totalt Lån/sedlar,

myntochinlåning

Övrigatill-

gångar

Totalt Lån/sedlar,

myntochinlåning

Övrigatill-

gångar

Handels-krediter

Lån/sedlar,myntochinlåning

Handels-krediter

Lån/sedlar,myntochinlåning

Sedlar,myntochinlåning

Sedlar,myntochinlåning

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Totalt Eurosystemet MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Övriga sektorer

Totalt Lån/sedlar,

myntochinlåning

Övrigaskulder

Totalt Lån/sedlar,

myntochinlåning

Övrigaskulder

Totalt Handels-krediter

Lån Övrigaskulder

Totalt Handels-krediter

Lån Övrigaskulder

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

6. Övriga investeringsskulder


Transaktioner

Ökningstakt


Transaktioner

Ökningstakt

Källa:ECB.

ECB Månadsrappor t

December 2005 81S




5. Other investment assets


Total Eurosystem MFIs General Other sectors

(excluding Eurosystem) government

Total Loans/ Other Total Loans/ Other Trade Loans/currency Trade Loans/currencycurrency assets currency assets credits and deposits credits and deposits

and anddeposits deposits Currency Currency

and anddeposits deposits

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

2006 4 451,8 13,4 12,6 0,7 2 941,2 2 878,3 62,8 119,6 14,2 57,8 15,4 1 377,7 187,6 1 062,7 395,82007 5 241,2 38,2 37,6 0,7 3 350,5 3 279,1 71,4 106,7 12,7 47,7 13,5 1 745,7 190,8 1 388,4 441,9

2008 Q1 5 402,8 46,4 46,1 0,3 3 463,3 3 393,8 69,6 99,3 12,5 41,5 11,2 1 793,8 192,5 1 417,8 453,7 Q2 5 285,4 36,7 36,4 0,3 3 363,4 3 287,2 76,2 105,6 12,4 47,4 17,0 1 779,7 200,3 1 388,3 407,8

Transactions

2006 739,1 -8,7 -8,7 0,0 521,9 516,1 5,8 -7,2 -5,2 -2,7 3,1 233,1 6,3 211,5 30,92007 918,3 21,9 22,0 0,0 555,0 547,6 7,4 -7,6 -1,4 -7,1 -2,0 348,9 13,5 293,5 37,52008 Q1 290,8 9,3 9,3 0,0 218,5 214,4 4,1 -4,9 -0,3 -4,9 -1,3 67,9 6,4 34,5 12,8 Q2 -112,1 -9,4 -9,4 0,0 -105,2 -106,1 0,9 6,2 -0,4 5,9 5,6 -3,7 11,0 -22,0 -47,8 Q3 75,8 -1,9 - - 82,2 - - -8,5 - - -8,5 4,0 - - -2,6

2008 May -26,8 -2,1 . . -32,9 . . 3,6 . . 3,5 4,6 . . -9,5 June -132,4 -2,5 . . -124,1 . . 1,0 . . 0,8 -6,8 . . -19,9 July 10,9 -0,6 . . 7,1 . . -8,9 . . -9,3 13,3 . . 4,9 Aug. -7,2 -1,2 . . 1,6 . . -1,2 . . -0,2 -6,4 . . -3,1 Sep. 72,1 -0,1 . . 73,4 . . 1,6 . . 1,0 -2,9 . . -4,4

Growth rates2006 19,5 -39,4 -40,8 3,1 21,1 21,3 10,5 -5,6 -26,1 -4,6 24,4 20,0 3,4 24,5 8,62007 20,7 165,6 174,8 -3,4 19,0 19,1 11,7 -6,4 -9,8 -12,4 -13,1 25,2 7,3 27,4 9,5

2008 Q1 17,2 113,1 116,8 -4,8 15,6 15,5 18,3 -4,5 -10,3 -9,7 17,7 20,8 7,8 21,8 2,0 Q2 9,8 29,0 30,0 -4,1 7,5 7,5 6,2 -12,1 -10,0 -23,1 -34,1 16,2 12,5 16,1 -9,3 Q3 6,8 4,5 - - 7,6 - - -5,7 - - -33,2 6,2 - - -11,4

6. Other investment liabilities


Total Eurosystem MFIs General Other sectors

(excluding Eurosystem) government

Total Loans/ Other Total Loans/ Other Total Trade Loans Other Total Trade Loans Othercurrency liabilities currency liabilities credits liabilities credits liabilities

and anddeposits deposits

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

2006 4 706,8 115,9 115,6 0,2 3 483,9 3 429,5 54,4 50,7 0,0 46,6 4,1 1 056,2 146,1 818,3 91,82007 5 480,5 201,2 201,0 0,2 3 938,2 3 871,1 67,1 50,9 0,0 45,7 5,2 1 290,2 157,6 1 023,2 109,4

2008 Q1 5 683,3 217,3 216,9 0,4 4 101,6 4 032,5 69,0 49,8 0,0 46,5 3,2 1 314,6 157,4 1 043,9 113,3 Q2 5 699,6 258,9 258,6 0,3 4 082,1 4 010,3 71,9 48,6 0,0 45,6 3,1 1 310,0 166,3 1 035,4 108,3

Transactions

2006 741,0 20,4 20,4 0,0 497,0 490,6 6,4 1,9 0,0 2,1 -0,1 221,7 12,7 197,2 11,82007 959,3 91,4 91,4 0,0 635,8 631,0 4,8 -1,2 0,0 -2,0 0,8 233,4 9,7 227,5 -3,92008 Q1 345,8 21,3 21,2 0,2 283,7 281,1 2,7 -1,0 0,0 0,9 -1,9 41,7 3,3 34,9 3,6 Q2 -1,0 41,3 41,5 -0,1 -25,3 -23,2 -2,1 -0,6 0,0 -1,4 0,7 -16,4 6,3 -15,8 -6,9 Q3 57,7 106,2 - - -29,9 - - 2,9 - - - -21,5 - - -

2008 May 20,7 18,9 . . 1,6 . . -1,3 . . . 1,5 . . . June -144,1 6,2 . . -145,4 . . 0,3 . . . -5,2 . . . July 25,9 -1,2 . . 15,1 . . 2,6 . . . 9,4 . . . Aug. -5,3 2,0 . . 1,8 . . -1,7 . . . -7,4 . . . Sep. 37,1 105,5 . . -46,9 . . 2,0 . . . -23,5 . . .

Growth rates2006 18,4 22,7 22,7 5,7 16,2 16,2 13,3 4,0 -24,1 4,7 -3,2 26,9 9,5 31,6 17,52007 20,4 79,6 79,8 -6,9 18,4 18,5 8,8 -2,3 29,4 -4,2 16,4 21,6 6,7 27,9 -2,3

2008 Q1 20,4 70,9 71,1 15,6 17,8 17,9 10,8 -6,3 21,2 -5,7 -15,3 24,2 10,3 31,0 -4,8 Q2 14,7 72,6 72,7 -6,3 11,8 11,9 3,1 -8,7 26,7 -7,0 -24,5 18,1 10,4 23,1 -8,8 Q3 9,1 126,6 - - 7,1 - - -8,6 - - - 0,8 - - -

Source: ECB.


7 . 1 b e t a l n i n g s b a l a n s i s ammand r a g (miljardereuro;nettoflöden)7 . 3 f i n a n s i e l l b a l a n s (miljardereuroochårligökningstakt;uteståendebeloppochökningstaktvidperiodensslut;transaktionerochandraförändringarunderperioden)

7. Valutareserv

Källa: ECB.



ECB Månadsrappor t

December 2008 S 67

Valutareserv Memo

Till-gångar

Skulder

Totalt Monetärtguld Sär-skildadrag-

nings-rätter

Reserv-position

iIMF

Valutor Övrigaford-

ringar

Ford-ringari

utländskvalutapåhemma-

hörandeieuroom-

rådet

Förut-bestämda

kort-fristiga

nettout-flödeni

utländskvaluta

imiljar-dereuro

ifinetroy

ounces(miljo-

ner)

Totalt Sedlar,myntochinlåning

Värdepapper Finan-siella

derivatHosmone-täramyn-

digheterochBIS

Hosbanker

Totalt Aktier Obliga-tioner

Penning-mark-

nadsin-strument

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16Uteståendebelopp(utlandsställning)

Transaktioner

Ökningstakt

ECB Månadsrappor t

December 2005 83S


EURO AREASTATISTICS


andpositions


S 67ECB


7. Reserve assets


Reserve assets Memo

Assets Liabilities

Total Monetary gold Special Reserve Foreign exchange Other Claims Predetermineddrawing position claims on euro short-term

In In fine rights in the Total Currency and Securities Financial area netEUR troy IMF deposits derivatives residents drains

billions ounces in in(millions) With With Total Equity Bonds Money foreign foreign

monetary banks and market currency currencyauthorities notes instruments

and the BIS

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

2004 281,0 125,4 389,998 3,9 18,6 133,0 12,5 25,5 94,7 0,5 56,6 37,6 0,4 0,0 19,1 -12,82005 320,1 163,4 375,861 4,3 10,6 141,7 12,6 21,4 107,9 0,6 69,4 38,0 -0,2 0,0 25,6 -17,92006 325,8 176,3 365,213 4,6 5,2 139,7 6,3 22,5 110,7 0,5 79,3 30,8 0,3 0,0 24,6 -21,5

2007 Q4 347,4 201,0 353,688 4,6 3,6 138,2 7,2 22,0 108,5 0,4 87,8 20,3 0,5 0,0 44,1 -38,52008 Q1 356,3 208,4 353,060 4,3 3,4 140,1 6,6 26,8 105,9 0,5 89,8 15,6 0,9 0,1 36,7 -37,3 Q2 353,9 207,9 352,314 4,3 4,0 137,7 7,4 24,1 105,6 0,5 89,9 15,2 0,6 0,0 59,4 -59,2

2008 Aug. 350,7 198,4 350,916 4,5 3,9 143,9 6,7 25,8 112,2 - - - -0,8 0,0 62,0 -61,9 Sep. 370,9 216,8 350,634 4,6 4,0 145,4 11,6 18,1 117,8 - - - -2,1 0,0 188,9 -185,3 Oct. 368,0 200,5 350,021 5,0 4,3 158,3 9,9 18,3 137,5 - - - -7,4 0,0 253,7 -250,1

Transactions2005 -17,7 -3,9 - 0,2 -8,6 -5,4 -0,2 -6,8 1,6 0,0 4,8 -3,2 0,0 0,0 - - 2006 0,9 -4,2 - 0,5 -5,2 9,8 -6,1 2,4 13,6 0,0 19,3 -5,7 0,0 0,0 - - 2007 5,1 -3,2 - 0,3 -0,9 8,8 1,0 1,6 6,2 0,0 14,5 -8,3 0,0 0,0 - -

2008 Q1 5,1 -0,6 - -0,3 0,0 5,9 -0,7 5,7 0,9 0,1 6,1 -5,3 0,1 0,1 - - Q2 0,0 -0,4 - 0,0 0,7 -0,2 0,7 -2,9 2,0 0,0 1,7 0,3 -0,1 -0,1 - - Q3 -2,2 - - - - - - - - - - - - - - -

Growth rates

2005 -5,8 -2,8 - 4,4 -44,7 -3,8 -2,0 -23,7 1,6 2,2 6,9 -7,9 20,5 - - - 2006 0,2 -2,4 - 11,6 -48,8 7,2 -48,4 10,6 13,1 0,0 28,4 -15,3 -73,2 - - - 2007 1,6 -1,7 - 7,3 -18,2 6,3 15,0 6,2 5,7 1,1 18,5 -27,5 -59,1 - - -

2008 Q1 2,6 -1,8 - 0,4 -3,3 8,5 33,2 9,3 7,3 406,6 18,3 -33,3 -43,6 - - - Q2 1,4 -1,4 - -2,4 2,7 5,3 27,2 -3,6 6,4 165,8 17,3 -33,7 -45,0 - - - Q3 -0,6 - - - - - - - - - - - - - - -

Source: ECB.


7 . 3 f i n a n s i e l l b a l a n s (miljardereuro;uteståendebeloppvidperiodensslut;transaktionerunderperioden)

8. Geografisk fördelning

Källa:ECB.


Totalt Europeiska unionen 27 (utanför euroområdet) Kanada Kina Japan Schweiz USA Finansiella offshore-

marknader

Interna-tionella organi-sationer

Övriga länder

Totalt Danmark Sverige Storbri-tannien

ÖvrigaEU-län-

der

EU-in-stitutio-

nerna1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15


Direktinvesteringar Utomlands Egetkapital/återinvesteradevinstmedel Övrigtkapital Ieuroområdet Egetkapital/återinvesteradevinstmedel ÖvrigtkapitalPortföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer PenningmarknadsinstrumentÖvriga investeringar Tillgångar Offentligsektor MFI Övrigasektorer Skulder Offentligsektor MFI Övrigasektorer

AckumuleradetransaktionerDirektinvesteringar Utomlands Egetkapital/återinvesteradevinstmedel Övrigtkapital Ieuroområdet Egetkapital/återinvesteradevinstmedel ÖvrigtkapitalPortföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer PenningmarknadsinstrumentÖvriga investeringar Tillgångar Offentligsektor MFI Övrigasektorer Skulder Offentligsektor MFI Övrigasektorer

ECB Månadsrappor t

December 2005 85S


7.3 Financial account(EUR billions; outstanding amounts at end of period, transactions during period)


8. Geographical breakdown

Total European Union 27 (outside the euro area) Canada China Japan Switzer- United Offshore Internat. Otherland States financial organisa- countries

Total Denmark Sweden United Other EU EU centres tionsKingdom countries institutions

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

2007 Outstanding amounts (international investment position)

Direct investment 457,7 -77,0 -3,7 -32,7 -277,5 237,2 -0,3 23,7 27,1 -10,8 113,1 -66,7 -37,3 -0,2 485,7 Abroad 3 542,2 1 302,0 37,1 82,5 916,1 266,2 0,0 91,6 30,7 69,1 350,1 684,4 391,6 0,0 622,6 Equity/reinvested earnings 2 858,8 1 027,4 32,3 55,2 709,9 230,0 0,0 67,8 24,1 57,8 292,5 525,9 366,1 0,0 497,3 Other capital 683,4 274,7 4,9 27,3 206,2 36,3 0,0 23,8 6,6 11,4 57,6 158,6 25,5 0,0 125,3 In the euro area 3 084,5 1 379,0 40,8 115,2 1 193,6 29,0 0,3 67,9 3,7 79,9 236,9 751,1 428,8 0,2 136,9 Equity/reinvested earnings 2 338,4 1 124,2 33,4 93,6 987,8 9,2 0,2 56,6 0,9 65,7 181,3 552,1 267,6 0,0 90,0 Other capital 746,1 254,8 7,4 21,6 205,8 19,9 0,1 11,3 2,7 14,3 55,6 199,0 161,2 0,2 46,9Portfolio investment assets 4 653,3 1 374,6 68,2 139,3 995,2 101,4 70,5 82,5 42,0 241,9 132,3 1 489,3 630,2 26,8 633,8

Equity 1 984,2 415,2 11,4 45,9 335,3 22,0 0,5 20,2 39,5 141,6 115,7 634,9 285,3 0,9 330,9 Debt instruments 2 669,0 959,4 56,8 93,4 659,9 79,4 70,0 62,3 2,5 100,2 16,6 854,4 344,9 25,9 302,8 Bonds and notes 2 232,5 784,2 52,7 78,2 505,4 78,5 69,4 58,6 2,2 63,5 12,9 710,7 303,1 24,8 272,5 Money market instruments 436,6 175,2 4,0 15,1 154,5 0,8 0,7 3,6 0,3 36,7 3,8 143,8 41,8 1,1 30,4Other investment -239,3 -152,6 -155,4 -8,7 121,7 54,4 -164,6 -66,0 -45,2 -31,5 -54,7 -73,1 -91,2 -23,3 298,3

Assets 5 241,2 2 581,4 104,4 72,2 2 241,7 152,3 10,8 23,5 35,0 81,3 266,1 838,0 516,8 57,5 841,7 General government 106,7 21,6 0,8 0,1 10,3 1,2 9,2 0,0 1,8 0,2 0,1 3,1 1,4 38,3 40,4 MFIs 3 388,7 1 924,7 86,7 52,1 1 663,2 121,9 0,8 15,0 15,3 45,0 157,5 409,6 353,5 18,7 449,4 Other sectors 1 745,7 635,2 16,9 20,0 568,2 29,2 0,9 8,5 17,9 36,1 108,5 425,3 161,9 0,5 351,9 Liabilities 5 480,5 2 734,0 259,8 80,9 2 120,0 97,9 175,5 89,5 80,2 112,8 320,7 911,0 608,0 80,8 543,4 General government 50,9 28,4 0,0 0,3 2,4 0,0 25,6 0,0 0,0 0,5 0,8 6,3 0,3 11,5 3,1 MFIs 4 139,4 2 142,0 249,6 58,3 1 659,9 72,4 101,8 81,5 62,2 89,0 247,6 525,1 523,7 66,7 401,7 Other sectors 1 290,2 563,6 10,2 22,3 457,7 25,5 48,0 8,0 18,0 23,3 72,3 379,7 84,0 2,6 138,6

2007 Q3 to 2008 Q2 Cumulated transactions

Direct investment 165,4 25,6 2,8 -3,1 7,2 18,7 0,0 -7,2 5,0 6,4 34,3 -18,3 54,9 0,0 64,8 Abroad 389,6 61,2 3,0 -2,2 34,3 26,1 0,0 -3,4 4,6 13,4 43,7 70,3 100,8 0,0 99,1 Equity/reinvested earnings 282,5 33,2 1,9 -2,9 18,3 15,9 0,0 -4,4 2,6 5,1 25,6 61,5 92,2 0,0 66,7 Other capital 107,2 28,0 1,2 0,6 16,0 10,2 0,0 1,0 1,9 8,4 18,1 8,8 8,6 0,0 32,4 In the euro area 224,2 35,6 0,2 0,8 27,2 7,3 0,0 3,9 -0,4 7,1 9,4 88,6 45,9 0,0 34,3 Equity/reinvested earnings 135,9 32,9 -0,8 -1,6 34,6 0,7 0,0 1,4 0,1 9,3 4,7 46,1 28,4 0,0 13,0 Other capital 88,3 2,7 1,0 2,5 -7,4 6,6 0,0 2,5 -0,5 -2,2 4,7 42,5 17,4 0,0 21,3Portfolio investment assets 345,1 116,1 -0,6 1,7 102,4 8,8 3,7 11,8 -0,4 21,2 -18,8 86,6 17,2 1,1 110,3 Equity 24,5 -3,4 -1,2 -3,9 0,3 1,1 0,1 4,0 -1,4 -23,3 -18,9 7,6 32,6 -0,2 27,4 Debt instruments 320,6 119,5 0,6 5,6 102,1 7,7 3,6 7,8 0,9 44,5 0,1 79,0 -15,4 1,3 82,9 Bonds and notes 227,9 69,8 0,8 1,0 58,5 7,1 2,4 8,5 0,4 6,8 1,3 59,2 -5,9 1,3 86,5 Money market instruments 92,7 49,8 -0,2 4,6 43,6 0,6 1,2 -0,7 0,5 37,7 -1,2 19,8 -9,5 0,0 -3,6Other investment -267,4 -252,0 55,1 3,9 -358,2 50,7 -3,4 0,5 20,3 0,4 -62,8 -165,0 60,6 30,4 100,1

Assets 491,9 24,7 26,4 4,7 -78,6 66,0 6,2 5,0 5,2 14,8 -42,8 189,2 132,9 9,7 153,2 General government -15,7 -12,0 -1,4 0,1 -11,4 -0,5 1,1 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,8 -4,4 MFIs 256,6 4,5 27,1 4,9 -95,0 62,6 4,9 4,6 1,3 17,0 -45,8 50,5 102,1 8,9 113,4 Other sectors 251,1 32,1 0,6 -0,3 27,8 3,8 0,1 0,6 3,9 -2,2 3,0 138,6 30,8 0,0 44,1 Liabilities 759,3 276,6 -28,7 0,8 279,6 15,3 9,6 4,5 -15,1 14,4 20,0 354,2 72,2 -20,7 53,2 General government -4,7 -2,7 0,0 0,0 -1,9 0,0 -0,7 0,0 0,0 0,0 0,1 -0,6 0,1 -1,1 -0,5 MFIs 558,9 259,9 -29,4 -1,6 274,9 9,9 6,1 5,1 -15,8 16,1 9,8 213,9 58,2 -19,6 31,4 Other sectors 205,0 19,4 0,7 2,4 6,7 5,4 4,3 -0,5 0,8 -1,7 10,2 140,8 14,0 0,0 22,2

Source: ECB.


7 . 1 b e t a l n i n g s b a l a n s i s ammand r a g (miljardereuro;nettoflöden)7 . 4 mo n e t ä r u p p s t ä l l n i n g a v b e t a l n i n g s b a l a n s e n (miljardereuro;transaktioner)

Källa:ECB.1) Uppgifternaavsereuroområdetidessolikasammansättningar.Förmerinformation,seAllmännaanmärkningar.2) Exklusiveandelaripenningmarknadsfonder.3) Exklusiveräntebärandevärdepappermedlöptidupptill2åremitteradeavMFIieuroområdet.



ECB Månadsrappor t

December 2008 S 69

7 . 1 b e t a l n i n g s b a l a n s i s ammand r a g (miljardereuro;nettoflöden)

d34 V i k t i g a b e t a l n i n g s b a l a n s t r a n s a k t i o n e r s om p å v e r k a r u t v e c k l i n g e n a v m f i : s u t l ä n d s k a n e t t o t i l l g å n g a r 1 )

(miljardereuro;12-månadersackumuleradetransaktioner)

MFI:s utländska nettotillgångarBytesbalans och kapitalbalansIcke-MFI:s direkt- och portföljinvesteringar i aktier utomlandsPortföljinvesteringsskulder i form av skuldinstrument 3)

Förändringar i M3:s externa motpost till följd av transaktioner (i betalningsbalansen) Memo:trans-

aktioneri M3:s

externa motpost

Bytesbalansochkapital-

balans

Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övrigainvesteringar Finan-siella

derivat

Rest-post

Kolum-nerna

1–10,totaltAvinhemskaenheter

utomlands(icke-MFI)

Avut-ländska

enheterieuro-

området

Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Icke-MFI Aktier2) Skuld-instrument3)

Icke-MFI Icke-MFI

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

12-månaders ackumulerade transaktioner

ECB Månadsrappor t

December 2005 87S


EURO AREASTATISTICS


andpositions

7.4 Monetary presentation of the balance of payments 1) (EUR billions; transactions)

S 69ECB


B.o.p. items balancing transactions in the external counterpart of M3 Memo: Transactions

Current and Direct investment Portfolio investment Other investment Financial Errors Total in thecapital derivatives and of external

accounts By By non- Assets Liabilities Assets Liabilities omissions columns counterpartbalance resident resident 1 to 10 of M3

units unitsabroad in the Non-MFIs Equity 2) Debt Non-MFIs Non-MFIs

(non-MFIs) euro area instruments 3)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122005 24,7 -344,2 153,6 -266,4 212,6 265,4 -155,8 151,0 -17,3 -30,4 -6,7 -0,12006 19,8 -381,6 264,2 -286,6 239,7 469,7 -225,9 223,7 3,2 -150,5 175,6 200,32007 53,2 -428,5 363,4 -184,1 50,3 399,5 -341,3 232,3 -54,1 -77,6 13,2 14,12007 Q3 18,8 -94,6 78,1 -51,2 1,7 58,8 -130,7 176,2 -15,4 -118,8 -77,1 -67,2 Q4 17,3 -107,6 126,1 -19,4 -40,8 33,2 -39,2 0,4 -19,2 61,9 12,7 -6,62008 Q1 -2,4 -139,2 44,3 -21,3 4,8 75,3 -63,0 40,7 -21,0 6,8 -75,0 -84,7 Q2 -21,4 -17,9 -25,3 -87,5 -36,8 166,1 -2,4 -17,0 -9,1 -65,7 -117,0 -126,9 Q3 -8,9 -79,3 30,1 8,3 -86,0 105,9 4,4 -18,6 1,6 33,7 -8,8 28,4

2007 Sep. 7,9 -39,6 18,0 -14,6 3,4 12,2 -152,1 139,0 -3,1 -1,3 -30,2 -24,4 Oct. 5,9 -43,1 63,4 -12,5 -24,8 7,7 -26,2 3,6 -2,7 42,4 13,8 11,9 Nov. 3,9 -41,3 49,0 -1,2 -7,9 55,5 -15,9 3,4 -11,2 -0,9 33,5 28,6 Dec. 7,4 -23,2 13,7 -5,6 -8,1 -30,1 2,9 -6,6 -5,3 20,4 -34,6 -47,12008 Jan. -12,4 -86,5 28,3 6,4 -9,7 52,8 0,2 26,6 -26,9 7,0 -14,2 -18,1 Feb. 12,2 -34,1 15,8 -4,6 18,9 4,2 -36,1 -9,3 2,5 13,1 -17,4 -18,3 Mar. -2,2 -18,6 0,2 -23,0 -4,4 18,3 -27,0 23,4 3,4 -13,3 -43,4 -48,2 Apr. -4,3 21,8 -40,1 -21,1 -43,1 53,3 -0,1 -12,3 -2,8 -25,5 -74,2 -72,2 May -20,0 -11,3 4,5 -44,5 -1,1 48,1 -8,2 0,2 -9,9 -23,7 -65,6 -70,1 June 2,8 -28,4 10,4 -21,9 7,4 64,7 5,8 -4,9 3,5 -16,6 22,7 15,4 July 2,0 -38,2 12,4 -5,8 -9,5 5,5 -4,4 12,1 2,0 3,7 -20,1 -1,3 Aug. -5,5 -9,7 1,2 -1,9 -26,6 7,3 7,6 -9,1 -5,9 35,1 -7,6 -6,7 Sep. -5,4 -31,4 16,5 16,0 -49,9 93,1 1,2 -21,5 5,4 -5,1 18,9 36,4

12-month cumulated transactions2008 Sep. -15,5 -344,0 175,2 -119,8 -158,8 380,4 -100,2 5,5 -47,7 36,7 -188,1 -189,8

C34 Main b.o.p. transactions underlying the developments in MFI net external assets 1) (EUR billions; 12-month cumulated transactions)

-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

MFI net external assetscurrent and capital accounts balancedirect and portfolio equity investment abroad by non-MFIsportfolio investment liabilities in the form of debt instruments

Source: ECB.1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.2) Excluding money market fund shares/units.3) Excluding debt securities with a maturity of up to two years issued by euro area MFIs.

3)


7 . 5 V a r u h a n d e l (säsongrensat,omingetannatanges)


1. Värden, volymer och enhetsvärden per varugrupp

Totalt (ej säsongrensat) Export (f.o.b.) Import (c.i.f.)

Totalt Memo: Totalt Memo:

Export Import Halv-fabrikat

Kapital-varor

Konsum-tions-varor

Industri-varor

Halv-fabrikat

Kapital-varor

Konsum-tions-varor

Industri-varor

Olja

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Källa:Eurostat.1) ProduktgrupperenligtklassificeringeniBroadEconomicCategories.Tillskillnadfrånproduktgruppernaitabell7.5.2inkluderargruppernahalvfabrikatochkonsumtionsvarorjordbruks-

ochenergiprodukter.2) Produktgrupperenligtklassificeringenavindustriellahuvudgrupper.Tillskillnadfrånproduktgruppernaitabell7.5.1inkluderarhalvfabrikatochkonsumtionsvarorinteenergiprodukter,och

jordbruksprodukteromfattasinte.Tillverkningharenannansammansättningjämförtmeddeuppgiftersomvisasikolumnerna7och12itabell7.5.1.Deuppgiftersomvisasärprisindexsomföljerrenaprisändringarförenkorgavprodukterochärinteenklaförhållandenmellanvärdeochvolymsomitabell7.5.1,sompåverkasavändringarisammansättningenochkvali-tetenpåhandelsvaror.DessaindexskiljersigfrånBNP-deflatorernaförimportochexport(visasitabell5.1.3)främstpågrundavattdetsenareinkluderarallavarorochtjänsterochtäckergränsöverskridandehandelinomeuroområdet.

3) Exportprisernainomindustriproduktionenhänvisartilldirektatransaktionermellaninhemskaproducenterochicke-inhemskakunder.Tillskillnadfrånuppgifternaförvärdenochvolymeritabell7.5.1,omfattasinteexportfrångrossisterelleråterexport.

Värden(miljardereuro;årligaprocentuellaförändringarförkolumnerna1och2)

Volymindex(2000=100;årligaprocentuellaförändringarförkolumnerna1och2)

Exportpriser inom industriproduktionen (f.o.b.) Importpriser inom industrin (c.i.f.)

Totalt(index:

2005=100)

Totalt Memo:Tillverk-

ning

Totalt(index:

2005=100)

Totalt Memo:Tillverk-

ningHalv-

fabrikatKapital-

varorKonsum-

tionsvarorEnergi Halv-

fabrikatKapital-

varorKonsum-

tionsvarorEnergi

%avtotal 100,0 100,0 32,2 44,2 20,4 3,2 100,0 100,0 28,3 27,5 23,6 20,7

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

2. Priser(årliga procentuella förändringar, om inget annat anges)

ECB Månadsrappor t

December 2005 89S


7.5 Trade in goods


1. Values and volumes by product group 1)

(seasonally adjusted, unless otherwise indicated)

Values (EUR billions; annual percentage changes for columns 1 and 2)

Total (n.s.a.) Exports (f.o.b.) Imports (c.i.f.)

Total Memo: Total Memo:

Exports Imports Intermediate Capital Consumption Manufactures Intermediate Capital Consumption Manufactures Oil

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

2005 7,8 13,4 1 237,7 604,5 271,1 328,6 1 068,3 1 226,9 723,6 210,4 272,9 846,1 187,02006 11,7 13,7 1 384,7 687,0 296,4 365,0 1 183,0 1 397,8 856,8 216,5 304,4 943,4 224,62007 8,6 6,4 1 504,4 740,6 327,1 395,8 1 277,0 1 484,0 904,4 232,0 326,1 1 016,1 225,4

2007 Q4 5,6 7,8 382,0 188,1 82,8 100,3 321,7 381,7 235,2 57,5 82,7 252,1 65,12008 Q1 6,5 8,4 394,7 194,1 84,0 104,0 331,4 396,3 246,8 57,3 81,6 255,8 70,1 Q2 7,4 10,4 395,5 195,7 83,6 102,5 330,9 400,6 254,6 54,3 80,8 252,7 75,2 Q3 5,1 12,1 400,4 . . . 329,5 418,2 . . . 259,2 .

2008 Apr. 16,3 15,0 135,9 67,5 28,7 35,7 112,7 135,0 84,7 18,6 27,4 84,4 24,0 May 2,6 6,3 129,4 63,8 27,2 33,3 108,2 131,3 83,8 17,8 26,6 83,4 24,3 June 3,9 10,1 130,3 64,4 27,7 33,5 110,0 134,2 86,1 17,9 26,8 84,9 26,9 July 8,9 14,4 134,4 67,2 28,4 34,2 110,3 140,8 90,4 19,3 27,5 86,4 30,6 Aug. -3,3 5,5 131,5 65,7 26,5 32,8 110,2 137,2 88,2 18,2 27,0 86,9 28,0 Sep. 9,1 16,2 134,4 . . . 108,9 140,2 . . . 85,9 .

Volume indices (2000 = 100; annual percentage changes for columns 1 and 2)

2005 4,7 4,9 123,5 122,7 130,8 121,7 124,6 114,0 110,3 124,8 121,8 117,0 110,62006 7,9 6,0 133,5 133,7 140,3 131,2 134,4 121,0 117,9 128,4 131,2 126,1 110,02007 6,3 4,9 141,8 139,6 152,7 140,5 142,3 126,7 120,7 141,6 139,6 134,7 108,4

2007 Q4 3,5 2,1 143,7 141,5 154,8 142,4 143,9 126,8 119,9 141,1 141,2 134,5 108,42008 Q1 3,6 -1,8 146,0 142,7 154,3 146,0 146,9 126,1 119,4 139,0 137,4 134,4 109,5 Q2 4,9 -1,8 145,3 141,7 154,3 143,6 146,7 123,1 116,3 133,4 138,5 133,3 102,9 Q3 . . . . . . . . . . . . . 2008 Apr. 13,9 4,5 150,6 147,7 158,8 150,2 149,9 127,8 120,7 137,5 141,1 134,1 107,2 May 0,8 -5,6 143,3 139,0 151,2 141,4 144,8 121,5 115,3 131,9 137,6 132,6 100,3 June 0,5 -4,1 142,0 138,3 152,8 139,2 145,3 120,0 112,9 131,0 137,0 133,4 101,3 July 4,7 -2,3 145,3 142,0 155,1 142,4 144,5 121,5 113,7 142,1 137,8 133,5 107,9 Aug. -6,9 -10,3 143,0 139,1 146,3 137,9 144,9 118,9 111,9 133,0 134,7 133,1 105,6 Sep. . . . . . . . . . . . . .

2. Prices 2)

(annual percentage changes, unless otherwise indicated)

Industrial producer export prices (f.o.b.) 3) Industrial import prices (c.i.f.)

Total Total Memo: Total Total Memo:(index Manufac- (index Manufac-

2005 = 100) Intermediate Capital Consumer Energy turing 2005 = 100) Intermediate Capital Consumer Energy turinggoods goods goods goods goods goods

% of total 100.0 100.0 32.2 44.2 20.4 3.2 99.5 100.0 100.0 28.4 27.6 23.7 20.4 81.2

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 142006 102,1 2,1 3,9 0,1 1,1 17,4 2,0 107,3 7,3 7,2 -1,3 1,4 21,0 2,72007 103,6 1,4 2,8 1,3 1,3 2,8 1,5 108,4 1,0 2,5 -2,5 0,4 2,2 0,4

2008 Q1 105,0 2,0 1,3 0,5 2,3 32,8 1,8 113,9 8,7 0,8 -2,7 1,1 39,1 0,9 Q2 106,1 2,4 1,7 0,2 2,8 30,6 2,3 119,7 11,1 0,6 -2,8 1,0 46,8 1,0 Q3 107,3 3,3 3,1 0,6 2,7 33,5 3,1 121,6 11,3 3,1 -2,7 1,5 41,8 1,8

2008 May 106,2 2,5 1,6 0,5 2,7 29,4 2,4 120,0 11,6 0,4 -2,7 1,0 49,5 1,0 June 106,7 2,8 2,2 -0,2 2,7 35,2 2,6 122,9 13,3 1,3 -2,5 1,0 52,9 1,6 July 107,5 3,5 3,0 0,6 2,7 38,1 3,2 123,9 13,2 2,0 -2,7 1,1 50,9 1,8 Aug. 107,1 3,2 2,9 0,4 2,9 34,6 2,9 121,8 12,1 3,3 -2,9 1,5 46,3 1,8 Sep. 107,2 3,3 3,3 0,9 2,5 27,8 3,1 119,0 8,5 4,1 -2,3 1,9 28,6 1,9 Oct. 106,7 2,9 3,2 1,4 3,2 8,4 2,7 . . . . . . .

Source: Eurostat.1) Product groups according to the classification by Broad Economic Categories. Unlike the product groups shown in Table 2, intermediate and consumption product groups include

agricultural and energy products.2) Product groups according to the classification of Main Industrial Groupings. Unlike the product groups shown in Table 1, intermediate and consumer goods do not include

energy products, and agricultural goods are not covered. Manufacturing has a different composition compared with the data shown in columns 7 and 12 of Table 1. Data shownare price indices which follow the pure price change for a basket of products and are not simple ratios of the value and volume data shown in Table 1, which are affectedby changes in the composition and quality of traded goods. These indices differ from the GDP deflators for imports and exports (shown in Table 3 in Section 5.1) mainlybecause the latter include all goods and services and cover cross-border trade within the euro area.

3) Industrial producer export prices refer to direct transactions between domestic producers and non-domestic customers. Contrary to the data shown for values and volumes in Table 1, exports from wholesalers and re-exports are not covered.


7 . 5 V a r u h a n d e l (miljardereuro,omingetannatanges,säsongrensat)



ECB Månadsrappor t

December 2008 S 71

Källa:Eurostat..

Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Ryss-land

Schweiz Turkiet USA Asien Afrika Latin-amerika

Övriga länderDanmark Sverige Stor-

britan-nien

AndraEu-länder

Kina Japan Övrigaländeri

Asien

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

3. Geografisk fördelning

Export(f.o.b.)

Import(c.i.f.)

Saldo

andel, % av total export

andel, % av total import

ECB Månadsrappor t

December 2005 91S


EURO AREASTATISTICS


andpositions

7.5 Trade in goods(EUR billions, unless otherwise indicated; seasonally adjusted)

S 71ECB


3. Geographical breakdown

Exports (f.o.b.)

Total European Union 27 (outside the euro area) Russia Switzer- Turkey United Asia Africa Latin Otherland States America countries

Denmark Sweden United Other EU China JapanKingdom countries

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

2004 1 144,2 25,8 42,1 204,4 133,9 35,9 66,6 31,8 172,7 225,7 40,4 33,3 64,5 40,7 100,12005 1 237,7 29,0 45,2 203,3 153,2 43,5 70,7 34,7 185,1 244,2 43,3 34,2 73,4 46,9 108,42006 1 384,7 31,7 49,9 216,8 189,9 55,2 77,3 38,8 199,8 271,7 53,7 34,6 77,7 54,4 121,52007 1 504,4 33,8 55,2 229,0 221,4 67,1 82,1 41,0 195,0 296,2 60,3 34,2 87,5 61,6 134,5

2007 Q2 371,2 8,4 13,8 55,8 54,2 16,7 20,0 9,9 48,8 73,1 14,8 8,8 21,5 15,5 33,5 Q3 382,9 8,5 14,2 58,8 56,8 17,3 20,7 10,4 49,4 75,3 15,6 8,5 22,2 15,6 33,7 Q4 382,0 8,5 13,7 57,7 57,5 17,5 20,8 10,5 47,3 75,9 15,7 8,2 22,3 15,6 34,62008 Q1 394,7 8,8 13,9 57,4 60,2 19,2 20,8 11,8 48,4 78,3 16,7 8,5 23,8 16,0 35,9 Q2 395,5 8,9 14,1 57,5 61,1 19,4 21,8 11,0 46,5 77,3 16,8 8,4 24,6 16,2 37,2 Q3 400,4 . . . . 20,1 21,6 10,7 45,9 76,5 15,9 8,3 26,5 17,9 .

2008 Apr. 135,9 2,9 4,6 20,2 20,8 6,5 7,3 3,9 16,4 26,1 5,8 2,8 8,1 5,3 13,8 May 129,4 3,0 4,7 18,6 20,0 6,4 7,2 3,6 14,8 25,6 5,4 2,8 8,1 5,4 12,1 June 130,3 3,0 4,7 18,8 20,3 6,5 7,3 3,6 15,3 25,6 5,5 2,8 8,4 5,5 11,4 July 134,4 3,0 4,7 19,1 20,8 6,7 7,2 3,7 15,0 25,6 5,6 2,8 8,7 5,9 14,0 Aug. 131,5 3,0 4,6 18,6 20,6 6,6 7,2 3,5 15,3 25,3 5,2 2,7 8,8 5,8 12,4 Sep. 134,4 . . . . 6,8 7,3 3,5 15,7 25,6 5,2 2,8 9,0 6,2 .

% share of total exports2007 100,0 2,2 3,7 15,2 14,7 4,5 5,5 2,7 13,0 19,7 4,0 2,3 5,8 4,1 8,9

Imports (c.i.f.)

2004 1 075,7 25,4 39,8 144,8 115,5 56,6 53,3 23,2 113,4 309,1 92,4 54,1 72,9 45,2 76,32005 1 226,9 26,5 42,3 153,2 127,8 76,2 58,1 25,5 119,8 363,4 118,1 53,2 96,0 53,8 84,12006 1 397,8 28,6 47,9 167,2 152,3 95,6 62,3 29,4 125,9 418,6 144,5 57,0 110,5 66,3 93,32007 1 484,0 28,5 52,0 168,6 174,8 97,9 67,2 32,4 131,5 450,4 171,2 58,7 114,2 75,0 91,6

2007 Q2 363,6 7,2 12,9 42,1 42,8 24,0 16,5 7,9 32,3 109,5 40,5 14,5 27,5 18,4 22,6 Q3 376,5 7,4 13,0 43,0 45,0 23,7 17,2 8,2 33,3 114,8 44,5 14,9 28,3 18,9 23,8 Q4 381,7 6,9 13,3 42,7 45,2 27,4 16,5 8,3 32,4 113,9 43,4 14,5 31,4 19,5 24,22008 Q1 396,3 7,2 13,8 43,6 47,6 28,0 16,9 8,3 34,0 116,6 43,5 14,6 33,9 19,6 26,8 Q2 400,6 7,7 13,2 41,5 48,4 29,1 17,1 8,3 33,3 116,1 43,8 14,0 36,5 20,5 28,9 Q3 418,2 . . . . 32,0 17,7 8,1 34,6 121,8 47,3 14,0 37,7 21,0 .

2008 Apr. 135,0 2,7 4,5 14,2 16,5 10,0 5,7 2,8 11,1 38,8 14,6 4,9 12,3 6,9 9,4 May 131,3 2,6 4,4 13,5 15,9 9,8 5,6 2,8 11,0 37,9 14,5 4,5 11,6 6,9 9,4 June 134,2 2,4 4,3 13,8 16,0 9,3 5,8 2,7 11,2 39,3 14,6 4,6 12,5 6,7 10,0 July 140,8 3,0 4,4 14,1 16,1 11,5 6,0 2,7 12,0 40,9 15,6 4,6 12,5 6,8 10,7 Aug. 137,2 2,4 4,4 14,1 16,6 10,0 5,8 2,7 11,1 40,8 15,9 4,8 13,2 7,0 9,2 Sep. 140,2 . . . . 10,5 5,8 2,7 11,5 40,1 15,8 4,6 12,0 7,1 .

% share of total imports2007 100,0 1,9 3,5 11,4 11,8 6,6 4,5 2,2 8,9 30,4 11,5 4,0 7,7 5,1 6,2

Balance

2004 68,5 0,3 2,3 59,6 18,4 -20,7 13,3 8,6 59,3 -83,4 -52,0 -20,8 -8,4 -4,5 23,72005 10,7 2,5 2,9 50,0 25,4 -32,7 12,7 9,2 65,2 -119,3 -74,8 -19,1 -22,6 -6,9 24,32006 -13,0 3,2 2,0 49,7 37,6 -40,4 15,0 9,4 73,9 -146,8 -90,8 -22,4 -32,7 -11,9 28,22007 20,4 5,3 3,2 60,4 46,7 -30,8 14,9 8,6 63,5 -154,2 -110,9 -24,5 -26,7 -13,3 42,8

2007 Q2 7,6 1,2 0,9 13,8 11,3 -7,3 3,5 2,0 16,5 -36,4 -25,7 -5,7 -6,0 -2,9 10,9 Q3 6,3 1,2 1,2 15,8 11,9 -6,4 3,5 2,1 16,1 -39,5 -28,9 -6,4 -6,1 -3,3 9,9 Q4 0,3 1,7 0,5 15,0 12,3 -9,9 4,3 2,2 14,8 -38,0 -27,7 -6,3 -9,1 -3,9 10,42008 Q1 -1,6 1,6 0,1 13,8 12,6 -8,8 3,9 3,5 14,5 -38,3 -26,8 -6,1 -10,1 -3,6 9,1 Q2 -5,0 1,2 0,8 16,0 12,7 -9,7 4,6 2,7 13,2 -38,8 -27,0 -5,6 -11,9 -4,2 8,4 Q3 -17,8 . . . . -12,0 3,9 2,6 11,4 -45,3 -31,3 -5,8 -11,2 -3,1 .

2008 Apr. 0,8 0,2 0,1 6,0 4,3 -3,5 1,5 1,0 5,2 -12,8 -8,8 -2,1 -4,2 -1,5 4,4 May -1,9 0,4 0,3 5,1 4,1 -3,3 1,7 0,8 3,8 -12,4 -9,1 -1,7 -3,6 -1,5 2,7 June -3,9 0,6 0,4 4,9 4,3 -2,8 1,4 0,8 4,1 -13,7 -9,1 -1,8 -4,1 -1,2 1,3 July -6,4 0,0 0,3 5,0 4,7 -4,8 1,1 1,0 3,0 -15,4 -10,0 -1,9 -3,8 -0,9 3,3 Aug. -5,7 0,6 0,2 4,5 4,0 -3,4 1,4 0,8 4,2 -15,4 -10,7 -2,0 -4,4 -1,3 3,2 Sep. -5,7 . . . . -3,7 1,4 0,8 4,2 -14,5 -10,6 -1,9 -3,0 -0,9 .

Source: Eurostat.


8 . 1 e f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r 1 )

(periodgenomsnitt;index:1kv1999=100)

V äxe lkur s e r

EER-22 EER-42

Nominell RealtKPI

RealtPPI

RealBNP-deflator

RealULCM RealULCT Nominell RealtKPI

1 2 3 4 5 6 7 8

Källa:ECB.1)Fördefinitioneravgrupperavhandelspartnerochövriginformation,seAllmännaanmärkningar.

d35 e f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r(månadsgenomsnitt;index:1kv1999=100)

d36 b i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r(månadsgenomsnitt;index:1kv1999=100)

8

Nominell EER-24Real KPI-deflaterad EER-24

USD/EURJPY/EURGBP/EUR


förändring i % jämfört med föregående månad

förändring i % jämfört med föregående år

ECB Månadsrappor t

December 2005 93S


8 EXCHANGE RATES

8.1 Effective exchange rates 1) (period averages; index 1999 Q1=100)


EER-22 EER-42

Nominal Real Real Real Real Real Nominal RealCPI PPI GDP ULCM ULCT CPI

deflator

1 2 3 4 5 6 7 82005 103,3 104,2 102,5 102,2 102,8 101,1 109,7 103,72006 103,6 104,6 103,0 102,1 102,5 100,7 110,0 103,42007 107,7 108,3 106,9 106,0 105,3 103,9 114,2 106,6

2007 Q3 107,6 108,2 106,8 106,1 105,2 104,0 114,1 106,4 Q4 110,5 111,2 109,7 108,6 107,6 106,5 117,0 109,02008 Q1 112,7 113,1 111,3 110,9 110,7 108,8 119,4 110,8 Q2 115,7 115,7 113,2 113,9 114,8 112,3 122,6 113,2 Q3 113,7 113,3 110,2 . . . 120,4 110,7

2007 Nov. 111,0 111,7 110,0 - - - 117,6 109,6 Dec. 111,2 111,7 110,1 - - - 117,6 109,42008 Jan. 112,0 112,3 110,5 - - - 118,3 109,9 Feb. 111,8 111,9 110,5 - - - 118,2 109,5 Mar. 114,6 115,0 112,9 - - - 121,5 112,8 Apr. 116,0 116,1 114,0 - - - 123,1 113,8 May 115,5 115,5 113,0 - - - 122,4 113,0 June 115,4 115,4 112,4 - - - 122,4 112,9 July 115,8 115,5 112,4 - - - 122,8 113,0 Aug. 113,5 113,2 110,1 - - - 120,0 110,3 Sep. 111,6 111,2 108,0 - - - 118,3 108,6 Oct. 107,6 107,4 103,7 - - - 115,1 105,7 Nov. 106,8 106,6 102,3 - - - 114,2 104,9

% change versus previous month2008 Nov. -0,8 -0,8 -1,4 - - - -0,7 -0,8

% change versus previous year2008 Nov. -3,8 -4,6 -7,1 - - - -2,9 -4,3

C35 Effective exchange rates(monthly averages; index 1999 Q1=100)

C36 Bilateral exchange rates(monthly averages; index 1999 Q1=100)

70

80

90

100

110

120

130

140

150

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200870

80

90

100

110

120

130

140

150

nominal EER-22real CPI-deflated EER-22

70

80

90

100

110

120

130

140

150

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200870

80

90

100

110

120

130

140

150

USD/EURJPY/EURGBP/EUR

Source: ECB.1) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes.


ECB Månadsrappor t

December 2008 S 73

Växelkurser


8 . 2 b i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (periodgenomsnitt;nationellavalutaenheterpereuro)

Danskakronor

Svenskakronor

Pund sterling

US-dollar

Japanskayen

Schweiziskafranc

Sydkoreanska won

Hongkong-dollar

Singaporians-ka dollar

Kanadensiskadollar

Norskakronor

Australiskadollar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Källa:ECB.1) FördessavalutorberäknarochoffentliggörECBfr.o.m.den1april2005referensväxelkursergentemoteuron.Tidigareuppgifterärungefärliga.

Tjeckiska koruny

Estniska kronor

Lettiska lats Litauiska litas

Ungerska forint

Polska zloty Slovakiskakoruny

Bulgariska lev

Nya rumäns- ka leu

Kroatiska kuna

Nya turkiska lire

13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Brasiliskreal 1)

Kinesiska yuan renminbi

Isländska kronor

Indonesiska rupiah

Malaysiska ringgit

Nyzeeländska dollar

Mexikanskapeso 1)

Filippin-ska peso

Ryska rubel

Sydafrikans-ka rand

Thailändska baht

24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34







ECB Månadsrappor t

December 2005 95S


EURO AREASTATISTICS

Exchangerates

8.2 Bilateral exchange rates(period averages; units of national currency per euro)

S 73ECB


Danish Swedish Pound US Japanese Swiss South Korean Hong Kong Singapore Canadian Norwegian Australiankrone krona sterling dollar yen franc won dollar dollar dollar krone dollar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 122005 7,4518 9,2822 0,68380 1,2441 136,85 1,5483 1 273,61 9,6768 2,0702 1,5087 8,0092 1,63202006 7,4591 9,2544 0,68173 1,2556 146,02 1,5729 1 198,58 9,7545 1,9941 1,4237 8,0472 1,66682007 7,4506 9,2501 0,68434 1,3705 161,25 1,6427 1 272,99 10,6912 2,0636 1,4678 8,0165 1,6348

2008 Q1 7,4534 9,3996 0,75698 1,4976 157,80 1,6014 1 430,84 11,6737 2,1107 1,5022 7,9583 1,6533 Q2 7,4599 9,3517 0,79286 1,5622 163,35 1,6114 1 590,82 12,1845 2,1346 1,5769 7,9401 1,6559 Q3 7,4592 9,4738 0,79504 1,5050 161,83 1,6115 1 600,93 11,7372 2,1010 1,5650 8,0604 1,6955

2008 May 7,4609 9,3106 0,79209 1,5557 162,31 1,6247 1 613,18 12,1341 2,1259 1,5530 7,8648 1,6382 June 7,4586 9,3739 0,79152 1,5553 166,26 1,6139 1 604,95 12,1425 2,1278 1,5803 7,9915 1,6343 July 7,4599 9,4566 0,79308 1,5770 168,45 1,6193 1 604,58 12,3004 2,1438 1,5974 8,0487 1,6386 Aug. 7,4595 9,3984 0,79279 1,4975 163,63 1,6212 1 566,23 11,6932 2,1024 1,5765 7,9723 1,6961 Sep. 7,4583 9,5637 0,79924 1,4370 153,20 1,5942 1 630,26 11,1905 2,0549 1,5201 8,1566 1,7543 Oct. 7,4545 9,8506 0,78668 1,3322 133,52 1,5194 1 759,07 10,3368 1,9666 1,5646 8,5928 1,9345 Nov. 7,4485 10,1275 0,83063 1,2732 123,28 1,5162 1 783,12 9,8687 1,9183 1,5509 8,8094 1,9381

% change versus previous month2008 Nov. -0,1 2,8 5,6 -4,4 -7,7 -0,2 1,4 -4,5 -2,5 -0,9 2,5 0,2

% change versus previous year2008 Nov. -0,1 9,0 17,2 -13,3 -24,3 -8,0 32,2 -13,6 -9,7 9,5 10,8 18,4

Czech Estonian Latvian Lithuanian Hungarian Polish Slovak Bulgarian New Roma- Croatian New Turkishkoruna kroon lats litas forint zloty koruna lev nian leu kuna lira

13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 232005 29,782 15,6466 0,6962 3,4528 248,05 4,0230 38,599 1,9558 3,6209 7,4008 1,67712006 28,342 15,6466 0,6962 3,4528 264,26 3,8959 37,234 1,9558 3,5258 7,3247 1,80902007 27,766 15,6466 0,7001 3,4528 251,35 3,7837 33,775 1,9558 3,3353 7,3376 1,7865

2008 Q1 25,564 15,6466 0,6973 3,4528 259,30 3,5759 33,069 1,9558 3,6887 7,2852 1,8036 Q2 24,830 15,6466 0,6997 3,4528 248,04 3,4070 31,403 1,9558 3,6521 7,2556 1,9717 Q3 24,093 15,6466 0,7045 3,4528 236,07 3,3081 30,312 1,9558 3,5768 7,1827 1,8235

2008 May 25,100 15,6466 0,6987 3,4528 247,69 3,4038 31,466 1,9558 3,6583 7,2539 1,9408 June 24,316 15,6466 0,7032 3,4528 242,42 3,3736 30,322 1,9558 3,6556 7,2469 1,9206 July 23,528 15,6466 0,7035 3,4528 231,82 3,2591 30,319 1,9558 3,5764 7,2297 1,9128 Aug. 24,287 15,6466 0,7039 3,4528 235,88 3,2920 30,334 1,9558 3,5271 7,1947 1,7669 Sep. 24,497 15,6466 0,7060 3,4528 240,68 3,3747 30,283 1,9558 3,6248 7,1223 1,7843 Oct. 24,768 15,6466 0,7093 3,4528 260,15 3,5767 30,459 1,9558 3,7479 7,1639 1,9612 Nov. 25,193 15,6466 0,7092 3,4528 265,32 3,7326 30,385 1,9558 3,7838 7,1366 2,0342

% change versus previous month2008 Nov. 1,7 0,0 0,0 0,0 2,0 4,4 -0,2 0,0 1,0 -0,4 3,7

% change versus previous year2008 Nov. -5,8 0,0 1,2 0,0 4,2 2,1 -8,6 0,0 8,9 -2,7 16,3

Brazilian Chinese Icelandic Indonesian Malaysian Mexican New Zealand Philippine Russian South African Thaireal 1) yuan renminbi krona rupiah ringgit peso 1) dollar peso rouble rand baht

24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 342005 3,0360 10,1955 78,23 12 072,83 4,7119 13,5643 1,7660 68,494 35,1884 7,9183 50,0682006 2,7333 10,0096 87,76 11 512,37 4,6044 13,6936 1,9373 64,379 34,1117 8,5312 47,5942007 2,6594 10,4178 87,63 12 528,33 4,7076 14,9743 1,8627 63,026 35,0183 9,6596 44,214

2008 Q1 2,6012 10,7268 101,09 13 861,78 4,8325 16,1862 1,8960 61,211 36,3097 11,2736 46,461 Q2 2,5882 10,8687 119,09 14 460,45 5,0183 16,2919 2,0129 67,174 36,9108 12,1648 50,437 Q3 2,4986 10,2969 125,69 13 868,99 5,0209 15,5214 2,1094 68,422 36,4917 11,7055 50,959

2008 May 2,5824 10,8462 117,46 14 436,99 5,0081 16,2402 2,0011 66,895 36,9042 11,8696 49,942 June 2,5185 10,7287 123,28 14 445,41 5,0666 16,0617 2,0424 68,903 36,7723 12,3467 51,649 July 2,5097 10,7809 123,61 14 442,77 5,1258 16,1119 2,0900 70,694 36,8261 12,0328 52,821 Aug. 2,4103 10,2609 122,07 13 700,21 4,9843 15,1269 2,1097 67,307 36,2502 11,4680 50,697 Sep. 2,5712 9,8252 131,33 13 430,23 4,9461 15,2805 2,1293 67,113 36,3727 11,5899 49,264 Oct. 2,9112 9,1071 274,64 13 283,63 4,6895 16,8177 2,1891 63,882 35,2144 12,9341 45,872 Nov. 2,8967 8,6950 242,95 14 984,85 4,5682 16,6735 2,2554 62,496 34,7964 12,8785 44,677

% change versus previous month2008 Nov. -0,5 -4,5 -11,5 12,8 -2,6 -0,9 3,0 -2,2 -1,2 -0,4 -2,6

% change versus previous year2008 Nov. 11,8 -20,2 171,9 10,1 -7,3 4,4 17,3 -1,2 -3,1 30,7 -3,1

Source: ECB.1) For these currencies the ECB computes and publishes euro reference exchange rates as from 1 January 2008. Previous data are indicative.


9 . 1 a n d r a e u - l ä n d e r (årligaprocentuellaförändringar,omingetannatanges)

utV e ck l i ng u t an för e uroområde t

1. Ekonomisk och finansiell utveckling

Källor:Europeiskakommissionen(GDEkonomiochfinanssamtEurostat);nationellauppgifter,ReutersochECB:sberäkningar.

9


Bulgarien Tjeckien Danmark Estland Lettland Litauen Ungern Polen Rumenien Slovakien Sverige Stor-britannien

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

HIKP

Offentligasektornsunderskott(-)/överskott(+),%avBNP1)

Offentligbruttoskuld,%avBNP1)

Långstatsobligationsränta,%perår,periodgenomsnitt

3-månadersränta,%perår,periodgenomsnitt

Bytes-ochkapitalbalans,%avBNP

Enhetsarbetskostnader

Standardiseradarbetslöshet,%avarbetskraft,(säsongrensat)

RealBNP

ECB Månadsrappor t

December 2005 97S


9 DEVELOPMENTS OUTSIDE THE EURO AREA

9.1 In other EU Member States(annual percentage changes, unless otherwise indicated)


1. Economic and financial developments

HICP

Bulgaria Czech Denmark Estonia Latvia Lithuania Hungary Poland Romania Slovakia Sweden UnitedRepublic Kingdom

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2006 7,4 2,1 1,9 4,4 6,6 3,8 4,0 1,3 6,6 4,3 1,5 2,32007 7,6 3,0 1,7 6,7 10,1 5,8 7,9 2,6 4,9 1,9 1,7 2,3

2008 Q1 12,4 7,6 3,2 11,3 16,3 10,8 6,9 4,5 8,0 3,4 3,1 2,4 Q2 14,0 6,7 3,7 11,5 17,5 12,3 6,8 4,3 8,6 4,0 3,6 3,4 Q3 12,5 6,5 4,6 11,0 15,6 12,0 6,3 4,4 8,2 4,5 4,0 4,82008 June 14,7 6,6 4,2 11,5 17,5 12,7 6,6 4,3 8,7 4,3 4,0 3,8 July 14,4 6,8 4,4 11,2 16,5 12,4 7,0 4,5 9,1 4,4 3,8 4,4 Aug. 11,8 6,2 4,8 11,1 15,6 12,2 6,4 4,4 8,1 4,4 4,1 4,7 Sep. 11,4 6,4 4,5 10,8 14,7 11,3 5,6 4,1 7,3 4,5 4,2 5,2 Oct. 11,2 5,7 3,8 10,1 13,7 10,7 5,1 4,0 7,4 4,2 3,4 4,5

General government deficit (-)/surplus (+) as a % of GDP

2005 1,9 -3,6 5,2 1,5 -0,4 -0,5 -7,8 -4,3 -1,2 -2,8 2,4 -3,42006 3,0 -2,7 5,1 2,9 -0,2 -0,4 -9,3 -3,8 -2,2 -3,5 2,3 -2,72007 0,1 -1,0 4,9 2,7 0,1 -1,2 -5,0 -2,0 -2,6 -1,9 3,6 -2,8

General government gross debt as a % of GDP

2005 29,2 29,8 36,4 4,5 12,4 18,4 61,7 47,1 15,8 34,2 50,9 42,32006 22,7 29,6 30,5 4,3 10,7 18,0 65,6 47,7 12,4 30,4 45,9 43,42007 18,2 28,9 26,2 3,5 9,5 17,0 65,8 44,9 12,9 29,4 40,4 44,2

Long-term government bond yield as a % per annum, period average

2008 May 4,95 4,84 4,42 - 5,93 4,80 8,08 6,10 7,26 4,52 4,18 4,84 June 5,17 5,13 4,82 - 6,25 5,33 8,50 6,42 7,15 4,94 4,43 5,16 July 5,17 4,90 4,78 - 6,57 5,49 8,11 6,45 7,28 5,06 4,37 5,00 Aug. 5,17 4,47 4,49 - 6,60 5,47 7,77 6,11 8,20 4,95 4,11 4,67 Sep. 5,17 4,42 4,37 - 6,60 5,45 7,99 5,89 8,32 4,98 3,90 4,58 Oct. 5,17 4,53 4,43 - 6,60 5,40 9,57 6,35 8,27 4,95 3,57 4,52

3-month interest rate as a % per annum, period average

2008 May 6,88 4,14 5,14 6,39 5,74 5,17 8,40 6,41 10,87 4,32 4,96 5,83 June 7,02 4,21 5,32 6,41 6,15 5,45 8,87 6,58 11,29 4,34 5,02 5,93 July 7,19 4,11 5,38 6,37 6,23 5,77 8,99 6,62 11,41 4,33 5,09 5,83 Aug. 7,31 3,81 5,38 6,35 6,26 5,75 8,33 6,52 12,11 4,31 5,12 5,77 Sep. 7,32 3,81 5,42 6,34 6,35 5,80 8,62 6,56 13,00 4,25 5,33 5,91 Oct. 7,69 4,19 5,99 6,69 10,03 7,00 8,95 6,80 18,21 4,21 5,27 6,13

Real GDP

2006 6,3 6,8 3,3 10,4 12,2 7,8 4,1 6,2 7,9 8,5 4,2 2,82007 6,2 6,6 1,6 6,3 10,3 8,9 1,1 6,7 6,0 10,4 2,5 3,0

2008 Q1 7,0 5,4 -0,8 0,2 3,3 6,9 1,1 6,1 8,2 9,3 1,7 2,3 Q2 7,1 4,6 0,6 -1,1 0,1 5,2 1,6 5,8 9,3 7,9 0,7 1,5 Q3 . 4,7 -1,4 -3,3 . 2,9 1,0 5,6 9,1 7,0 0,3 .

Current and capital accounts balance as a % of GDP

2006 -17,1 -2,3 2,9 -14,6 -21,3 -9,5 -7,1 -2,1 -10,5 -7,1 7,8 -3,32007 -20,6 -1,2 0,7 -16,9 -21,8 -12,8 -5,1 -3,6 -13,1 -4,7 8,4 -3,6

2008 Q1 -25,1 4,0 -1,9 -11,2 -17,2 -15,2 -3,2 -3,6 -13,5 -0,5 10,1 -1,3 Q2 -27,0 -5,0 3,5 -9,3 -12,5 -15,1 -6,1 -3,4 -14,7 -7,6 5,0 -3,2 Q3 . . 3,7 . . -6,1 . -4,1 -10,3 -3,7 8,1 .

Unit labour costs2006 4,4 1,2 2,2 8,7 15,6 10,2 1,3 0,1 4,8 1,5 -0,4 2,22007 14,2 3,1 4,2 19,8 25,0 10,6 4,9 3,1 14,8 0,6 4,7 1,3

2008 Q1 16,8 5,2 7,1 19,4 23,5 10,9 - - - 4,4 2,2 1,3 Q2 17,7 3,7 3,8 13,8 20,4 11,4 - - - 5,3 0,8 2,2 Q3 . . . . . . - - - 5,4 2,2 .

Standardised unemployment rate as a % of labour force (s.a.)

2006 9,0 7,2 3,9 5,9 6,8 5,6 7,5 13,9 7,3 13,3 7,0 5,42007 6,9 5,3 3,8 4,6 6,0 4,3 7,4 9,6 6,4 11,2 6,1 5,3

2008 Q1 6,3 4,5 3,2 4,6 6,3 4,5 7,7 7,8 5,8 10,4 5,9 5,2 Q2 5,9 4,4 3,2 4,5 6,2 4,7 7,8 7,3 5,9 10,2 5,8 5,3 Q3 5,6 4,4 3,0 6,2 6,6 4,9 7,8 6,7 . 10,1 6,1 .

2008 June 5,8 4,4 3,1 4,7 6,2 4,8 7,8 7,1 5,9 10,1 5,8 5,5 July 5,7 4,4 3,0 5,6 6,3 5,0 7,7 6,9 . 10,1 5,8 5,6 Aug. 5,6 4,3 2,9 6,2 6,6 5,0 7,8 6,7 . 10,1 6,1 5,7 Sep. 5,6 4,4 3,0 6,8 6,9 4,6 7,9 6,5 . 10,0 6,3 . Oct. 5,6 4,4 3,2 7,5 7,2 4,7 8,1 6,4 . 10,0 6,6 .

Sources: European Commission (Economic and Financial Affairs DG and Eurostat), national data, Reuters and ECB calculations.


9 . 2 u s a o c h J a p a n (årligaprocentuellaförändringar,omingetannatanges

Källor:Nationellauppgifter(kolumnerna1,2(USA),3,4,5(USA),6,9och10);OECD(kolumn2(Japan));Eurostat(kolumn5(Japan),diagrammetföreuroområdet);Reuters(kolumnerna7och8);ECB:sberäkningar(kolumn11).1) Säsongrensade.UppgifternaförUSAavserdenprivatasektornexklusivejordbruk.2) Periodgenomsnitt;M2förUSA;M2+bankcertifikatförJapan.3) Procentperår.Förmerinformationom3-månadersräntapåinterbankinlåning,seavsnitt4.6.4) Förmerinformation,seavsnitt8.2.5) Offentligasektornskonsolideradebruttoskuld(vidperiodensslut).6) Uppgifternaavsereuroområdetidessolikasammansättningar.Förmerinformation,seAllmännaanmärkningar.

1. Ekonomisk och finansiell utveckling

ECB Månadsrappor t

December 2008 S 75

Utvecklingutanför

euroområdet


d3 7 r e a l b r u t t o n a t i o n a l p r o d u k t(årligaprocentuellaförändringar;kvartalsuppgifter)

d38 k o n s umen t p r i s i n d e x(årligaprocentuellaförändringar;månadsuppgifter)

Konsument-prisindex

Arbetskost-nader per

enhet 1)

Real BNP Industri-produk-

tionsindex (tillverk-

nings-industri)

Arbets-löshet,

% av arbetskraft

(säsong-rensat)

Brett penning-mängds-

mått 2)

3-mån. ränta på

interbank-inlåning3)

Nollkupong-ränta på 10-åriga

statsobliga-tioner 3), vid

periodens slut

Växelkurs 4),nationell

valuta pereuro

Offentligt underskott

(-)/ över- skott (+),

% av BNP

Offentligbrutto-skuld 5),

% av BNP

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Japan

USA


Euroområdet 6)

USAJapan

ECB Månadsrappor t

December 2005 99S


EURO AREASTATISTICS

Developmentsoutside theeuro area

9.2 In the United States and Japan(annual percentage changes, unless otherwise indicated)

S 75ECB


1. Economic and financial developments

United States

Consumer Unit labour Real GDP Industrial Unemployment Broad 3-month 10-year Exchange Fiscal Grossprice index costs 1) production rate money 2) interbank zero coupon rate 4) deficit (-)/ public

index as a % of deposit government as national surplus (+) debt 5)

(manufacturing) labour force rate 3) bond yield 3) currency as a % of as a % of(s.a.) end-of- per euro GDP GDP

period

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2004 2,7 0,8 3,6 3,1 5,5 4,7 1,62 4,80 1,2439 -4,4 48,92005 3,4 2,2 2,9 4,2 5,1 4,3 3,56 5,05 1,2441 -3,3 49,12006 3,2 2,8 2,8 2,8 4,6 5,0 5,19 5,26 1,2556 -2,2 48,52007 2,9 2,7 2,0 1,8 4,6 5,7 5,30 4,81 1,3705 -2,9 49,3

2007 Q3 2,4 2,0 2,8 2,2 4,7 6,0 5,45 5,34 1,3738 -3,0 48,8 Q4 4,0 0,9 2,3 2,5 4,8 5,7 5,02 4,81 1,4486 -3,2 49,32008 Q1 4,1 0,0 2,5 2,0 4,9 6,3 3,26 4,24 1,4976 -4,0 50,4 Q2 4,4 0,7 2,1 -0,2 5,3 6,2 2,75 4,81 1,5622 -5,7 49,6 Q3 5,3 2,3 0,7 -3,2 6,0 5,9 2,91 4,58 1,5050 . .

2008 July 5,6 - - -1,5 5,7 6,2 2,79 4,80 1,5770 - - Aug. 5,4 - - -2,1 6,1 5,3 2,81 4,63 1,4975 - - Sep. 4,9 - - -6,2 6,1 6,2 3,12 4,58 1,4370 - - Oct. 3,7 - - -5,2 6,5 7,4 4,06 4,61 1,3322 - - Nov. . - - . . . 2,28 3,23 1,2732 - -

Japan2004 0,0 -3,2 2,7 4,8 4,7 . 0,05 1,53 134,44 -6,2 156,82005 -0,3 -2,1 1,9 1,4 4,4 1,8 0,06 1,66 136,85 -6,7 163,22006 0,2 -0,6 2,4 4,5 4,1 1,0 0,30 1,85 146,02 -1,4 159,52007 0,1 -1,6 2,1 2,8 3,8 1,6 0,79 1,70 161,25 . .

2007 Q3 -0,1 -1,4 2,0 2,6 3,8 1,9 0,89 1,88 161,90 . . Q4 0,5 -1,4 1,6 3,4 3,8 2,0 0,96 1,70 163,83 . . 2008 Q1 1,0 0,0 1,3 2,3 3,9 2,2 0,92 1,48 157,80 . . Q2 1,4 -0,3 0,7 1,0 4,0 2,0 0,92 1,88 163,35 . . Q3 2,2 . 0,0 -1,3 4,1 2,2 0,90 1,72 161,83 . . 2008 July 2,3 - - 2,4 4,0 2,1 0,92 1,77 168,45 - - Aug. 2,1 - - -6,9 4,2 2,4 0,89 1,70 163,63 - - Sep. 2,1 - - 0,2 4,0 2,2 0,91 1,72 153,20 - - Oct. 1,7 - - -7,0 . 1,8 1,04 1,59 133,52 - - Nov. . - - . . . 0,91 1,45 123,28 - -

C37 Real gross domestic product(annual percentage changes; quarterly)

C38 Consumer price indices(annual percentage changes; monthly)

-2

-1

0

1

2

3

4

5

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-2

-1

0

1

2

3

4

5

euro areaUnited StatesJapan

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

euro areaUnited StatesJapan

Sources: National data (columns 1, 2 (United States), 3, 4, 5 (United States), 6, 9 and 10); OECD (column 2 (Japan)); Eurostat (column 5 (Japan), euro area chart data); Reuters(columns 7 and 8); ECB calculations (column 11).1) Seasonally adjusted. The data for the United States refer to the private non-agricultural business sector.2) Average-of-period values; M2 for US, M2+CDs for Japan.3) Percentages per annum. For further information on 3-month interbank deposit rate, see Section 4.6.4) For more information, see Section 8.2.5) Gross consolidated general government debt (end of period).6) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes.

6)


Diagramförteckning

d i agramför t e ckn i ngD1 PenningmängdsmåttD2 MotposterD3 Penningmängdsmått,komponenterD4 Långfristigafinansiellaskulder,komponenterD5 Låntillfinansinstitutochicke-finansiellaföretagD6 LåntillhushållD7 LåntilloffentligsektorochhemmahörandeutanföreuroområdetD8 Totalinlåningfördelatpåsektor(finansinstitut)D9 TotalinlåningochinlåningsomingåriM3fördelatpåsektor(finansinstitut)D10 Totalinlåningfördelatpåsektor(icke-finansiellaföretagochhushåll)D11 TotalinlåningochinlåningsomingåriM3fördelatpåsektor(icke-finansiellaföretagochhushåll)D12 InlåningfrånoffentligsektorochhemmahörandeutanföreuroområdetD13 MFI:sinnehavavvärdepapperD14 InvesteringsfonderstotalatillgångarD15 TotalauteståendebeloppochbruttoemissioneravandravärdepapperänaktieravhemmahörandeieuroområdetD16 Nettoemissioneravandravärdepapperänaktier,säsongrensatochejsäsongrensatD17 Långfristigaräntebärandevärdepapper,fördelatpåemitterandesektor,iallavalutor,årligaökningstakterD18 Kortfristigaräntebärandevärdepapper,fördelatpåemitterandesektor,iallavalutor,årligaökningstakterD19 Noteradeaktieremitteradeavhemmahörandeieuroområdet,årligaökningstakterD20 Bruttoemissioneravnoteradeaktier,fördelatpåemitterandesektorD21 NyinlåningmedöverenskommenlöptidD22 Nyalånmedrörligräntaochenursprungligräntebindningsperiodpåupptill1årD23 PenningmarknadsräntorieuroområdetD24 3-månaderspenningmarknadsräntorD25 AvistaräntekurvorieuroområdetD26 AvistaräntorochränteskillnaderieuroområdetD27 DowJonesEUROSTOXXBroad,Standard&Poor’s500ochNikkei225D28 Underskott,lånebehovochskuldförändringD29 MaastrichtskuldD30 Betalningsbalans;bytesbalansD31 Betalningsbalans;varorD32 Betalningsbalans;tjänsterD33 Betalningsbalans;direkt-ochportföljinvesteringar,nettoD34 ViktigabetalningsbalanstransaktionersompåverkarutvecklingenavMFI:sutländskanettotillgångarD35 EffektivaväxelkurserD36 BilateralaväxelkurserD37 RealbruttonationalproduktD38 Konsumentprisindex

s12s12s13s13s14s15s16s17s17s18s18s19s20s24s35s37s38s39s40s41s43s43s44s44s45s45s46s59s59s60s61s61s64s69s72s72s75s75


ECB Månadsrappor t

December 2008 77S

t ekn i s k a anmärkn i ngaraVs er Ö V er s i k t F Ör e UrOOmrÅDe t

B er äkn i ng a V Ökn i ng s t ak t e r F Ör mOne t är U t V e Ck L i ng

Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt:

a)

där It är indexet för rensade utestående belopp per

månaden t (se även nedan). Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t beräknas på samma sätt:

b)

a V s e r a V sn i t t 2 . 1 t i L L 2 . 6

B e r äkn i ng a V t r an s ak t i Oner

Månatliga transaktioner beräknas utifrån månat-liga skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, andra omvärderingar, växel-kursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner.

Om Lt är det utestående beloppet i slutet av må-

naden t, CtM omklassificeringen månaden t, E

tM

växelkursjusteringen ochVtM andra omvärderingar,

definieras transaktionerna FtM under månaden t på

följande sätt:

c)

På motsvarande sätt definieras de kvartalsvisa transaktionerna F

tQ för det kvartal som slutar med

månaden t på följande sätt:

d)

där Lt-3

är det utestående beloppet i slutet av måna-den t-3 (slutet av närmast föregående kvartal) och t.ex. C

tQ är omklassificeringen det kvartal som slutar

med månaden t.

För de kvartalsserier för vilka månadsobservatio-ner nu finns tillgängliga (se nedan) kan de kvar-talsvisa transaktionerna även beräknas som sum-man av transaktionerna under de tre månaderna i kvartalet.

B eräkn i ng a V Ökn i ng s t ak t F Ör mÅna t L i g a s e r i e r

Ökningstakten kan beräknas utifrån transaktioner eller index för rensade utestående belopp. Om F

tM

och Lt definieras enligt ovan, definieras indexet I

t

för rensade utestående belopp månaden t på föl-jande sätt:

e)

Basen för indexet (för de ej säsongrensade serier-na) är för närvarande december 2006 = 100. Tids-serier för indexet för rensade utestående belopp finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu) under ”Statistics”/”Money, banking and financial markets”.

Den årliga ökningstakten at för månaden t – dvs.

förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t – kan beräknas med hjälp av nå-gon av följande två formler:

f)

g)

Om inget annat anges avser den årliga öknings-takten ultimo för angiven period. Den årliga pro-centuella förändringen för 2002 beräknas t.ex. i g) genom att indexet för december 2002 divideras med indexet för december 2001.


Ökningstakten för perioder under året kan beräk-nas med hjälp av formel g). Ökningen från månad till månad a

tM kan t.ex. beräknas på följande sätt:

h)

Ett 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) för den årliga ökningen i M3 beräknas slutligen som (a

t+1 + a

t + a

t-1)/3, där a

t definieras som i f) eller g)

ovan.

B eräkn i ng a V Ökn i ng s t ak t F Ör k V ar t a L s s e r i e r

Om FtQ och L

t-3 definieras som ovan, definieras index

It för rensade utestående belopp för det kvartal som

slutar med månaden t på följande sätt:

i)

Den årliga ökningstakten under de fyra kvartal som slutar med månaden t, dvs. a

t, kan beräknas med hjälp

av formeln g).

s ä sOngren sn i ng a V D en mOne t är a s t a t i s t i k en 1 F Ö r e UrOOmrÅDe t

Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA.2 Säsong-rensningen kan omfatta en veckodagsjustering och görs indirekt för vissa serier genom en linjär kombination av komponenter. Detta gäller i syn-nerhet M3, som beräknas genom aggregering av de säsongrensade serierna för M1, M2 minus M1 och M3 minus M2.

Först säsongrensas indexet för rensade utestående belopp.3 De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på nivåerna och på de justeringar som är en följd av omklassificeringar och omvärderingar för att få fram säsongrensade transaktioner. Säsongfaktorer (och kalenderfakto-rer) revideras årligen eller vid behov.

a V s e r a V sn i t t 3 . 1 t i L L 3 . 5

Ö V er en s s t ämme L s e me L L an anV änDn i ng O CH t i L L g Ång

I tabell 3.1 är uppgifterna uppställda enligt en grundläggande räkenskapsekvation. När det gäller icke-finansiella transaktioner är de totala använd-ningarna lika med de totala tillgångarna för varje transaktionskategori. Denna räkenskapsekvation gäller även kontot för finansiella transaktioner, vilket innebär att för varje kategori finansiellt instrument är de totala transaktionerna i finan-siella tillgångar lika med de totala transaktionerna i skulder. I kontot för övriga förändringar i till-gångar och i de finansiella balansräkningarna är de totala finansiella tillgångarna lika med de totala skulderna för varje kategori finansiellt instrument, med undantag för monetärt guld och särskilda dragningsrätter som definitionsmässigt inte utgör en skuld för någon sektor.

B eräkn i ng a V s a LDOPO s t e r

Saldoposterna i slutet av varje konto i tabellerna 3.1 och 3.2 beräknas på följande sätt:

Handelsbalansen är lika med import minus export av varor och tjänster gentemot utlandet.

Driftsöverskott, netto, och sammansatt förvärvs-inkomst, netto, definieras endast för hemmahöran-de sektorer och beräknas som bruttoförädlingsvär-det (bruttonationalprodukt till marknadspris för euroområdet) minus löner och kollektiva avgifter

1 För närmare information se ”Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area”, ECB (augusti 2000) och ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu) under ”Statistics”/”Money, banking and financial markets”.

2 För närmare information se Findley, D., Monsell, B., Bell, W., Otto, M. och Chen, B. C. (1998), ”New Capabilities and Methods of the X-12-Arima Seasonal Adjustment Program”, Journal of Business and Economic Statistics, 16, 2, s. 127-152 eller ”X-12-ARIMA Reference Manual”, Time Series Staff, Bureau of the Census, Washington, D.C.

Internt används också det modellbaserade programmet TRAMO-SEATS. För närmare information om TRAMO-SEATS, se Gomez, V. och Maravall, A. (1996), ”Programs TRAMO and SEATS: Instructions for the User”, Banco de España, Working Paper No. 9628, Madrid.

3 För de säsongrensade serierna är indexnivån för basperioden, dvs. december 2001, därför ofta en annan än 100, vilket beror på de starka säsongfaktorerna denna månad.

ECB Månadsrappor t

December 2008 79S

Allmännaanmärkningar

statistik FÖr eUrOOmrÅDet

(användning) minus andra skatter minus subven-tioner på produktion (användning) minus kapital-förslitning (användning).

Nationalinkomst, netto, definieras endast för hemmahörande sektorer och beräknas som drifts-överskott, netto, och sammansatt förvärvsinkomst, netto, plus löner och kollektiva avgifter (tillgång) plus skatter minus subventioner på produktion (tillgång) plus kapitalinkomst, netto (tillgång mi-nus användning).

Disponibel inkomst, netto, definieras också bara för hemmahörande sektorer och är lika med natio-nalinkomst, netto, plus löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., netto (tillgång minus användning) plus sociala avgifter, netto (tillgång minus användning) plus andra sociala förmåner än in natura, netto (tillgång minus användning) plus övriga löpande transfereringar, netto (tillgång mi-nus användning).

Nettosparande definieras för hemmahörande sek-torer och beräknas som diponibel inkomst, netto, plus nettojustering för värdeförändring i hushål-lens nettofordran på pensionsfonder (tillgång mi-nus användning) minus konsumtionsutgifter (an-vändning). För utlandet sammanställs det löpande utlandskontot som handelsbalansen plus alla net-toinkomster (tillgång minus användning).

Nettoutlåning/nettoupplåning beräknas utifrån ka-pitalkontot som nettosparande plus nettokapital-transfereringar (tillgång minus användning) mi-nus bruttokapitalförslitning (användning) minus anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar (användning) plus ka-pitalförslitning (tillgång). Det kan också beräknas i kontot för finansiella transaktioner som de totala transaktionerna i finansiella tillgångar minus totala transaktioner i skulder (även kallat ”förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner”). För hushåll och icke-finansiella företag finns det en statistisk avvikelse mellan dessa saldoposter som beräknas utifrån kapitalkontot respektive kontot för finansiella transaktioner.

Förändringar i nettoförmögenhet beräknas som förändringar i nettoförmögenhet till följd av spa-

rande och kapitaltransfereringar plus andra för-ändringar i nettoförmögenhet. För närvarande ingår inte andra förändringar i icke-finansiella tillgångar eftersom uppgifter saknas.

Nettoförmögenhet beräknas som de totala finan-siella tillgångarna minus de totala skulderna, med-an förändringar i nettoförmögenheten är lika med summan av förändringar i nettoförmögenheten till följd av transaktioner (utlåning/nettoupplåning från kontot för finansiella transaktioner) och andra förändringar i nettoförmögenhet.

Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner beräknas slutligen som totala trans-aktioner i finansiella tillgångar minus totala transaktioner i skulder, och andra förändringar i nettoförmögenhet beräknas som totala andra för-ändringar i finansiella tillgångar minus totala an-dra förändringar i skulder.

a V s e r a V sn i t t 4 . 3 O CH 4 . 4

B e r äkn i ng a V Ökn i ng s t ak t F Ör r än t eB äranDe V ä rDeP aPP er O CH nOt er aDe a k t i e r

Ökningstakten kan beräknas utifrån finansiella transaktioner eller indexet för teoretiska stockar. Om NM

t representerar transaktionerna (nettoemis-

sionerna) under månaden t och Lt det utestående

beloppet ultimo månaden t, definieras indexet It

för teoretiska stockar månaden t på följande sätt:

j)

Basen för indexet är december 2001 = 100. Ökningstakten a

t för månaden t – dvs. förändring-

en under de tolv månader som slutar med måna-den t – kan beräknas med någon av följande två formler:

k)

l)

Tekniska anmärkningar


Den metod som används för att beräkna öknings-takten för andra värdepapper än aktier är den-samma som den som används för penningmängds-måtten, förutom att ”N” används i stället för ”F”. Syftet är att skilja mellan de olika metoderna att beräkna ”nettoemissioner” för värdepapperssta-tistik och motsvarande beräknade ”transaktioner” som används för penningmängdsmåtten.

Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt:

m))

där It är indexet för rensade utestående belopp per månaden t. Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t, beräknas på föl-jande sätt:

n)

Den beräkningsformel som används i avsnitt 4.3 används även i avsnitt 4.4 och bygger även den på den formel som används för beräkning av pen-ningmängdsmåtten. Avsnitt 4.4 baseras på mark-nadsvärden och beräkningen görs på grundval av finansiella transaktioner, vilket inte omfattar omklassificeringar, omvärderingar eller andra för-ändringar som inte beror på transaktioner. Växel-kursförändringar ingår inte eftersom alla noterade aktier som omfattas är denominerade i euro.

s ä sOngren sn i ng a V V ä rDeP aPP er s s t a t i s t i k 4

Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA. Säsongrens-ningen av värdepappersemissionerna totalt utförs indirekt genom en linjär kombination av sektors- och löptidskomponenter.

Indexet för teoretiska stockar säsongrensas. De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på utestående belopp för att få fram säsongrensade nettoemissioner. Säsongfak-torer revideras årligen eller vid behov.

På liknande sätt som i formel l) och m) kan ök-ningstakten a

t för månaden t som motsvarar för-

ändringen under de sex månader som slutar med månaden t beräknas med hjälp av någon av föl-jande två formler:

o)

p)

a V s e r t a B e L L 5 . 1 . 1

s ä sOngren sn i ng a V H i k P 4

Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S78). Säsongrensningen av totala HIKP för euroområdet görs indirekt genom aggregering av de säsongrensade serierna för euroområdet för för-ädlade livsmedel, oförädlade livsmedel, industri-varor exklusive energi samt tjänster. Energi läggs till orensat eftersom det inte finns några statistiska bevis för något säsongmönster. Säsongfaktorer re-videras årligen eller vid behov.

a V s e r t a B e L L 7 . 1 . 2

s ä sOngren sn i ng a V B Y t e s B a L an s en

Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på S78). Rådata för varor och tjänster och fak-torinkomster förhandsjusteras för att ta hänsyn till

4 För närmare information se ”Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area”, ECB (augusti 2000) och ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu) under ”Statistics”/”Money, banking and financial markets”.

at

at

5

i=0Lt–1–i

It

N M

It–6

t–i

ECB Månadsrappor t

December 2008 81S



antal arbetsdagar. Arbetsdagsjusteringen när det gäller varor och tjänster korrigeras för nationella helgdagar. Säsongrensningen av dessa poster görs med hjälp av de förhandsjusterade uppgiftsserier-na. Ingen förhandsjustering görs beträffande de-betsidan för löpande transfereringar. Säsongrens-ningen av den totala bytesbalansen görs genom aggregering av de säsongsrensade serierna för euroområdet för varor, tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar. Säsongfaktorer (och handelsfaktorer) revideras varje halvår eller vid behov.

a V s e r a V sn i t t 7 . 3

B e r äkn i ng a V Ökn i ng s t ak t F Ör k V ar t a L s - O CH Å r s s e r i e rna

Den årliga ökningstakten för kvartal t beräknas på grundval av kvartalstransaktioner (Ft) och positio-ner (Lt) på följande sätt:

Ökningstakten för årsserien är lika med öknings-takten under årets sista kvartal.

Tekniska anmärkningar

113 1

×

−

+= ∏

−= −

t

ti i

it L

Fa 100

ECB Månadsrappor t

December 2008 83S

a L Lmänna anmärkn i ngarAvsnittet ”Statistik för euroområdet” i månadsrapporten innehåller i första hand statistik för euroområdet som helhet. Mer detaljerade uppgifter och längre dataserier, samt förklarande anmärkningar, finns under ”Statistics” på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu). Statistik kan enkelt hämtas via ECB:s Statistical Data Warehouse (http://sdw.ecb.europa.eu) som har sök- och nedladdningsfunktioner. Under rubriken ”Data services” är det bl.a. möjligt att prenumerera på olika databaser och ladda ned komprimerade kommasepararerade värdefiler (CSV) direkt. För mer information, kontakta oss på e-postadressen [email protected].

Stoppdatum för den statistik som ingår i månadsrapporten är normalt dagen innan ECB-rådet håller månadens första möte. För denna månadsrapport var stoppdatum den 3 december 2008.

Om inget annat anges avser alla uppgiftsserier med observationer för 2007 Euro-15 (dvs. euroområdet inklusive Cypern och Malta) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3:s komponenter och motposter och HIKP:s komponenter) avser statistikserierna euroområdet i dess olika sammansättningar. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för 2001, 2007 och 2008, med 2000, 2006 och 2007 som basår, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av Greklands, Sloveniens, Cyperns och Maltas inträde i euroområdet. Historiska uppgifter för euroområdet före Sloveniens inträde finns på ECB:s webbplats: http://ecb.europa.eu/stats/services/downloads/html/index/en.html.

Statistikserierna utgår från euroområdets sammansättning vid den tidpunkt som statistiken avser. Uppgifter före 2001 avser således Euro-11, dvs. följande 11 medlemsstater: Belgien, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. Uppgifter från 2001 till och med 2006 avser Euro- 12, dvs. Euro-11 plus Grekland. Uppgifter för 2007 avser Euro-13, dvs. Euro-12 plus Slovenien, och uppgifter efter 2008 avser Euro-15, dvs. Euro-13 plus Cypern och Malta.

Eftersom den europeiska valutaenhetens (ecu) sammansättning inte sammanfaller med euroländernas gamla nationella valutor påverkas belopp som avser tiden före 1999, som till gällande växelkurs räknats om från de deltagande valutorna till ecu, av utvecklingen för valutorna i de EU-länder som inte har infört euron. För att undvika denna effekt i den monetära statistiken har uppgifter som avser tiden före 1999 i tabell 2.1–2.8 uttryckts i enheter som räknats om från nationella valutor till de oåterkalleligen låsta växelkurser som fastställdes den 31 december 1998. Om inget annat anges baseras pris- och kostnadsstatistik före 1999 på uppgifter uttryckta i nationella valutor.

Aggregering och/eller konsolidering (inklusive konsolidering mellan länder) har tillämpats i lämpliga fall.

Nyare uppgifter är ofta preliminära och kan komma att revideras. Skillnader mellan slutsummor och deras komponenter kan uppkomma till följd av avrundning.

Gruppen ”Andra EU-medlemsländer” omfattar Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Slovakien, Sverige och Storbritannien.

Den terminologi som används i tabellerna följer i flertalet fall internationella standarder, bl.a. Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) och IMF:s betalningsbalanshandbok. Med transaktioner avses frivilliga utväxlingar (som mäts direkt eller beräknas), medan flöden även omfattar förändringar i utestående belopp som beror på pris- och växelkursförändringar, avskrivningar och and-ra förändringar.

I tabellerna betyder ”upp till (x) år” ”upp till och med (x) år”.

ÖVer s i k t

Utvecklingen av viktiga indikatorer för euro-området sammanfattas i en översiktstabell.


P enn i ngPO L i t i s k s t a t i s t i k

Tabell 1.4 visar kassakravs- och likviditetsstatistik. Uppfyllandeperioden för kassakrav börjar på dagen för avvecklingen av den första huvudsakliga refinansieringstransaktionen efter det ECB-rådsmöte där den månatliga bedömningen av den penningpolitiska inriktning görs och slutar dagen före avvecklingsdagen följande månad. Årliga och kvartalsvisa observationer är genomsnitt för årets respektive kvartalets sista uppfyllandeperiod. Fram till december 2003 startade uppfyllandeperioderna den 24:e kalenderdagen i varje månad och avslutades den 23:e dagen påföljande månad. Den 23 januari 2003 tillkännagav ECB ändringar av det penningpolitiska styrsystemet, vilka trädde i kraft den 10 mars 2004. Dessa ändringar innebär att uppfyllandeperioderna startar på avvecklingsdagen för den huvudsakliga refinansieringstransaktion som följer efter det möte då ECB-rådet gör sin månatliga bedömning av den penningpolitiska inriktningen. Övergångsvis fastställdes en uppfyllandeperiod som löpte från den 24 januari till den 9 mars 2004.

Tabell 1.4.1 visar komponenterna i kreditinstitutens kassakravsbas. Skulder gentemot andra kreditinstitut som omfattas av ECBS:s kassakravssystem, ECB och deltagande nationella centralbanker ingår inte kassakravsbasen. Om ett kreditinstitut inte kan dokumentera till vilken volym det har utgivit räntebärande värdepapper med en löptid upp till två år som innehas av ovannämnda institut får det göra ett schablonavdrag för dessa skulder från sin kassakravsbas. Detta schablonavdrag var 10 % fram till november 1999 och därefter 30 %.

Tabell 1.4.2 innehåller genomsnittsbelopp för avslutade uppfyllandeperioder. Kassakravet för enskilda kreditinstitut beräknas genom att kassa-kravsprocenten för de olika skuldkategorierna tillämpas på relevanta skulder, med utgångspunkt i balansräkningsuppgifterna från slutet av varje månad. Därefter gör varje kreditinstitut ett schablonavdrag på 100 000 euro. De beräknade kassakraven aggregeras sedan för hela euroområdet (kolumn 1). Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 2) visar kreditinstitutens aggregerade genomsnittliga dagliga behållningar på löpande räk

ningar, inklusive behållningar som behövs för att uppfylla kassakraven. Kassaöverskottet (kolumn 3) är den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger över kassakraven under uppfyllandeperioden. Kassaunderskottet (kolumn 4) definieras som den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger under kassakravet under uppfyllandeperiodens kassakrav och beräknas på grundval av de kreditinstitut som inte uppfyllt sina kassakrav. Räntan på kassakravsmedel (kolumn 5) motsvarar ECB:s genomsnittliga ränta (vägd med hänsyn till antal kalenderdagar) i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner (se tabell 1.3).

Tabell 1.4.3 visar banksystemets likviditetsställning, definierad som euroområdets kreditinstituts löpande räkningar i euro hos Eurosystemet. Alla belopp beräknas på grundval av Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Övriga likviditetsindragande transaktioner (kolumn 7) omfattar inte nationella centralbankers emissioner av skuldcertifikat under etapp två av EMU. Övriga faktorer (netto) (kolumn 10) motsvarar resterande nettoposter på Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11) motsvarar skillnaden mellan summan av de likviditetstillförande faktorerna (kolumn 1–5) och summan av de likviditetsindragande faktorerna (kolumn 6–10). Den monetära basen (kolumn 12) beräknas som summan av inlåningsfaciliteten (kolumn 6), utelöpande sedlar (kolumn 8) och kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11).

P enn i ngmängD , B ankV erk s amHe t O CH i n V e s t e r i ng s FOnDer

Tabell 2.1 visar den aggregerade balansräkningen för sektorn monetära finansinstitut (MFI), dvs. summan av de harmoniserade balansräkningarna för alla MFI som är hemmahörande i euroområdet. MFI är centralbanker, kreditinstitut enligt definitionen i gemenskapslagstiftningen, penningmarknadsfonder och andra institut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI och i att, för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende) bevilja kredit och/eller placera i värdepap

ECB Månadsrappor t

December 2008 85S



per. En fullständig lista över MFI finns på ECB: s webbplats.

Tabell 2.2 visar den konsoliderade balansräkning för MFI-sektorn som tas fram genom nettning av tillgodohavandena mellan euroområdets MFI i de aggregerade balansräkningarna. På grund av skillnader i redovisningspraxis är summan av MFI:s inbördes positioner inte nödvändigtvis noll. Saldot anges i kolumn 10 på skuldsidan i tabell 2.2. Tabell 2.3 visar euroområdets penningmängdsmått och motposter. Dessa beräknas på grundval av MFI:s konsoliderade balansräkning och omfattar hemmahörande icke-MFI:s behållningar hos hemmahörande MFI; de tar också hänsyn till vissa av statens monetära tillgångar/skulder. Statistiken över penningmängdsmått och motposter är säsong-rensad och kalenderkorrigerad. Posten utländska skulder i tabell 2.1 och 2.2 visar icke hemmahörandes innehav av i) andelar utgivna av penningmarknadsfonder i euroområdet och ii) räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid upp till två år utgivna av MFI i euroområdet. I tabell 2.3 ingår dessa innehav emellertid inte i penningmängdsmåtten utan ingår i stället i posten ”utländska tillgångar, netto”.

Tabell 2.4 visar utlåning av andra MFI än Eurosystemet (banksystemet) som är hemmahörande i euroområdet fördelat på sektor, typ och ursprunglig löptid. Tabell 2.5 visar inlåning hos euroområdets banksystem fördelat på sektor och instrument. Tabell 2.6 visar värdepapper som innehas av euroområdets banksystem, fördelat på typ av utgivare.

Tabell 2.2–2.6 omfattar transaktioner som beräknas som skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 2.7 visar vissa omvärderingar som används vid beräkningen av transaktioner. Tabell 2.2–2.6 visar även ökningstakt i form av årliga procentuella förändringar på grundval av transaktionerna. Tabell 2.8 visar en kvartalsvis valutafördelning av vissa poster i MFI: s balansräkning.

Närmare information om definitionen av olika sek

torer finns i ”Money and Banking Statistics Sector Manual – Guidance for the statistical classification of customers, Third Edition” (ECB, mars 2007). I ”Guidance Notes to the Regulation ECB/2001/13 on MFI Balance Sheet Statistics” (ECB november 2002) beskrivs den metod som de nationella centralbankerna rekommenderas tillämpa. Fr.o.m. den 1 januari 1999 har statistiken samlats in och sammanställts på grundval av ECB: s förordning av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn monetära finansinstitut ECB/1998/161, senast ändrad genom förordning ECB/2003/102.

I enlighet med denna förordning har posten ”penningmarknadspapper” i balansräkningen slagits samman med posten ”räntebärande värdepapper” både på tillgångssidan och skuldsidan i MFI:s balansräkning.

Tabell 2.9 visar utestående belopp vid kvartalets slut i balansräkningen för investeringsfonder (utom penningmarknadsfonder) i euroområdet. Balansräkningen är aggregerad och omfattar därför på skuldsidan investeringsfondernas innehav av andelar utgivna av andra investeringsfonder. De totala tillgångarna/skulderna är också fördelade på investeringspolicy (aktiefonder, obligationsfonder, blandfonder, fastighetsfonder och andra fonder) och typ av investerare (allmänna fonder och särskilda investerarfonder). Tabell 2.10 visar den aggregerade balansräkningen för varje typ av investeringsfond, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare.

räk en skaP er F Ör e UrOOmrÅDe t

Tabell 3.1 visar integrerade kvartalsvisa konton för euroområdet som ger omfattande information om hushålls (inbegripet hushållens ideella organisationer), icke-finansiella företags, finansiella företags och den offentliga sektorns ekonomiska aktiviteter, samt om interaktionen mellan dessa sektorer och både euroområdet och utlandet. De ej säsongrensade uppgifterna om löpande priser visas för senast tillgängliga kvartal enligt ett förenklat

1 EGT L 356, 30.12.1998, s. 7.2 EGT L 250, 2.10.2003, s. 19.


kontosystem som utgår från metoden i Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95).

Kontosystemet omfattar i korthet: 1) inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskontot, som visar hur produktionsaktiviteten omsätts i olika inkomstkategorier, 2) kontot för allokering av primära inkomster, som redovisar intäkter och kostnader som rör olika typer av kapitalinkomster (för ekonomin som helhet, saldoposten i kontot för primära inkomster är nationalinkomst), 3) kontot för fördelning av sekundära inkomster, som visar hur en institutionell sektors nationalinkomst förändras till följd av löpande transfereringar, 4) inkomst-användningskontot, som visar hur disponibel inkomst används för konsumtion eller sparande, 5) kapitalkontot, som visar hur sparande och netto-kapitaltransfereringar används för anskaffning av icke-finansiella tillgångar (saldoposten i kapi-talkontot är nettoutlåning/nettoupplåning) och 6) kontot för finansiella transaktioner, som redo-visar nettoanskaffning av finansiella tillgångar och nettoupptagande av skulder. Eftersom varje icke-finansiell transaktion speglas av en finansiell transaktion är saldoposten i kontot för finansiella transaktioner också nettoutlåning/nettoupplåning, beräknat på grundval av kapitalkontot.

Dessutom presenteras ingående och utgående finansiella balansräkningar, vilket ger en bild av enskilda sektorers finansiella förmögenhet vid en given tidpunkt. Slutligen visas även andra förändringar i finansiella tillgångar och skulder (t.ex. till följd av förändringar i tillgångspriser.

Kontot för finansiella transaktioner och de finansiella balansräkningarna har en mer detaljerad täckning av sektorn finansiella företag, med en fördelning på monetära finansinstitut, andra finansinstitut (inklusive finansiella serviceföretag) och försäkringsföretag och pensionsinstitut.

Tabell 3.2 visar ackumulerade flöden (transaktioner) för fyra kvartal för euroområdets så kallade icke-finansiella konton (dvs. kontona 1–5 som beskrivs ovan) och följer också det förenklade kontosystemet.

Tabell 3.3 visar ackumulerade flöden (transaktio

ner och andra förändringar) för fyra kvartal för kontona för hushållens inkomster, utgifter och kapitalbildning, och utestående belopp för finansiella balansräkningskonton efter en mer analytisk presentation. Sektorspecifika transaktioner och saldoposter är arrangerade på ett sätt som ger en bättre bild av hushållens finansierings- och investeringsbeslut, men samtidigt respekterar de kontoidentiteter som presenteras i tabellerna 3.1 och 3.2.

Tabell 3.4 visar ackumulerade flöden (transaktioner) för fyra kvartal för kontona för icke-finansiella företags inkomster och kapitalbildning, och utestående belopp för de finansiella balansräkningskontona efter en mer analytisk presentation.

Tabell 3.5 visar ackumulerade flöden (transaktioner och andra förändringar) för fyra kvartal och utestående belopp för försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella balansräkningar.

F i n an smarknaDer

Finansmarknadsstatistiken för euroområdet omfattar de EU-länder som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser (euroområdet i dess olika sammansättningar), med undantag för statistiken om värdepappersemissioner (tabell 4.1–4.4) som avser Euro 15 (dvs. Euro 13 plus Cyper och Malta) för hela tidsserien (fast sammansättning).

Statistiken över andra värdepapper än aktier och noterade aktier (tabell 4.1–4.4) produceras av ECB på grundval av uppgifter från ECBS och BIS. Tabell 4.5 visar MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet. Statistiken över penningmarknadsräntor, långa statsobligationsräntor och aktieindex (tabell 4.6–4.8) produceras av ECB på grundval av uppgifter från telegrambyråer.

Statistiken över emissioner av värdepapper omfattar andra värdepapper än aktier (räntebärande värdepapper), som redovisas i tabellerna 4.1, 4.2 och 4.3, och noterade aktier, som redovisas i tabell 4.4. Räntebärande papper är uppdelade på kortfristiga och långfristiga värdepapper. Med ”kortfristiga”

ECB Månadsrappor t

December 2008 87S



avses värdepapper med en ursprunglig löptid på ett år eller mindre (i undantagsfall två år eller mindre). Värdepapper med längre ursprunglig löptid eller med valfria löptider, varav den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden, eller med obestämda löptider, klassificeras som ”långfristiga”. Långfristiga räntebärande värdepapper som emitteras av hemmahörande i euroområdet är vidare uppdelade på fast respektive rörlig ränta. Vid fast ränta förändras kupongräntan inte under löptiden. Vid rörlig ränta fastställs kupongräntan med jämna mellanrum efter en oberoende ränta eller ett oberoende index. Statistiken över räntebärande värdepapper uppskattas omfatta ungefär 95 % av de totala emissionerna av hemmahörande i euro-området. Eurodenominerade värdepapper som redovisas i tabell 4.1, 4.2 och 4.3 omfattar även poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter.

Tabell 4.1 visar andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta. Tabellen redovisar utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner beträffande andra värdepapper än aktier denominerade i euro och andra värdepapper än aktier som emitterats av hemmahörande i euroområdet i euro och alla andra valutor, både totalt och beträffande långfristiga värdepapper. Nettoemissionerna skiljer sig från förändringarna i utestående belopp på grund av omvärderingar, omklassificeringar och andra juste-ringar. I denna tabell redovisas också säsongrensad statistik, däribland 6-månadersförändringen uppräknad till årstakt beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper. Den sistnämnda beräknas på grundval av det säsongrensade indexet för teoretiska stockar. Se Tekniska anmärkningar för närmare information.

I tabell 4.2 görs en uppdelning på sektorer av utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner för emittenter hemmahörande i euroområdet som överensstämmer med ESA 953. ECB ingår i Eurosystemet.

De totala utestående beloppen för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper i kolumn 1 i tabell 4.2.1 motsvarar uppgifterna om utestående belopp för räntebäran

de värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 7 i tabell 4.1. De utestående beloppen beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av MFI i kolumn 2 i tabell 4.2.1 är i stort sett jämförbara med uppgifterna om emitterade räntebärande värdepapper på skuldsidan i den aggregerade balansräkningen för MFI i kolumn 8 i tabell 2.1.2. De totala nettoemissionerna beträffande räntebärande värdepapper totalt i kolumn 1 i tabell 4.2.1 motsvarar uppgifterna om de totala nettoemissionerna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 9 i tabell 4.1. Den resterande skillnaden mellan långfristiga räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta i tabell 4.2.1 utgörs av nollkupongobligationer och omvärderingseffekter.

Tabell 4.3 visar den ej säsongrensade och säsong-rensade årliga ökningstakten för räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på löptid, typ av instrument, emitterande sektor och valuta) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att institutionella enheter ådrar sig eller löser in skulder. Ökningstakten omfattar därför inte omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Den säsongrensade ökningstakten har för presentationsändamål räknats upp till årstakt. Se Tekniska anmärkningar för närmare information.

Tabell 4.4 kolumnerna 1, 4, 6 och 8 visar utestående belopp beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet fördelat på emitterande sektor. De månatliga uppgifterna för noterade aktier utgivna av icke-finansiella företag motsvarar de kvartalsvisa uppgiftsserier som visas i tabell 3.4 (finansiell balansräkning, noterade aktier).

Tabell 4.4 kolumnerna 3, 5, 7 och 9 visar den årliga ökningstakten beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på emitterande sektor) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att emittenter emitterar eller löser in aktier mot kontanter, utom


placeringar i emittentens egna aktier. Transaktionerna omfattar emittenters första börsnotering och upprättande eller borttagande av nya instrument. Beräkningen av årlig ökningstakt omfattar inte omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner.

Tabell 4.5 visar statistik över alla räntor som i euro-området hemmahörande MFI tillämpar på euro-denominerad inlåning från och utlåning till hushåll och icke-finansiella företag hemmahörande i euroområdet. Euroområdets MFI-räntor beräknas som ett vägt genomsnitt (efter transaktionsvolym) av euroländernas räntor för varje kategori.

Statistiken över MFI-räntorna är fördelad på typ av verksamhet, sektor, instrumentkategori och löptid, uppsägningstid eller ursprunglig räntebindningsperiod. Den nya statistiken över MFI-räntorna ersätter de tio uppgiftsserier beträffande euroområdets bankräntor som under en övergångsperiod publicerades i ECB:s månadsrapport från januari 1999.

Tabell 4.6 redovisar penningmarknadsräntor för euroområdet, USA och Japan. När det gäller euro-området omfattas ett brett spektrum av penningmarknadsräntor med allt ifrån räntor på dagslån till räntor på inlåning över tolv månader. Före januari 1999 beräknades artificiella räntor för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. Med undantag för dagslåneräntan fram till december 1998 är de månatliga, kvartalsvisa och årliga värdena periodgenomsnitt. Dagslån representeras av interbankinlåning (anbudsräntan) fram till december 1998. Från januari 1999 visar kolumn 1 i tabell 4.6 Eonia (euro overnight index average). Dessa räntor är ultimovärden fram till december 1998 och därefter periodgenomsnitt. Från januari 1999 är räntorna på 1-, 3-, 6- och 12-månadersinlåning ”euro interbank offered rates” (Euribor) och fram till december 1998 ”London interbank offered rates” (Libor), när dessa funnits tillgängliga. För USA och Japan representeras räntorna på 3-månadersinlåning av Libor.

Tabell 4.7 visar räntor vid periodens slut som beräknats på grundval av nominella avistaräntekurvor för AAA-värderade eurodenominerade obligationer utgivna av euroländer. Avkastnings

kurvorna beräknas med hjälp av Svenssonmodellen3). Dessutom publiceras skillnaderna mellan 10-årsräntor, 3-månadersräntor och 2-årsräntor. Andra avkastningskurvor (publicerade dagligen, inklusive diagram och tabeller) och tillhörande metodinformation finns på http://www.ecb.europa.eu/stats/money/yc/html/index.en.html. Även dagliga uppgifter finns att ladda ned.

Tabell 4.8 visar aktieindex för euroområdet, USA och Japan.

Pr i s e r , P rODUkt i On , e F t e r F r Ågan O CH a rB e t smarknaD

Statistiken i detta avsnitt produceras mestadels av kommissionen (främst Eurostat) och de nationella statistikmyndigheterna. Siffror för euroområdet som helhet erhålls genom aggregering av uppgifterna för enskilda länder. Uppgifterna är i möjligaste mån harmoniserade och jämförbara. Statistiken över arbetskostnader per timme, BNP och utgiftskomponenter, förädlingsvärde i olika sektorer, industriproduktion, detaljhandel och nyregistrering av personbilar har korrigerats för variationer i antal arbetsdagar.

Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för euroområdet (tabell 5.1.1) finns tillgängligt från 1995. Indexet baseras på nationella HIKP som beräknas på samma sätt i alla euroländer. Fördelningen på varor och tjänster följer Coicop/HIKP (Classification of individual consumption by purpose). HIKP omfattar hushållens utgifter för slutlig konsumtion i euroområdet. I tabellen ingår säsongrensade HIKP-uppgifter och experimentell HIKP-baserade beräkningar av administrativt fastställda priser som sammanställts av ECB.

Producentpriser inom industrin (tabell 5.1.2), industriproduktion, orderingång och omsättning samt detaljhandel (tabell 5.2) omfattas av rådets förordning (EG) 1165/98 av den 19 maj 1998 angående kortfristig statistik4. Indelningen av producent

3 Svensson, L. E., 1994, ”Estimating and Interpreting Forward Inte-rest Rates: Sweden 1992–1994”, Centre for Economic Policy Re-search, Discussion Paper No 1051.

4 EGT L 162, 5.6.1998, s. 1.

ECB Månadsrappor t

December 2008 89S



priserna inom industrin och industriproduktionen efter produkternas slutliga användningsområde följer den harmoniserade branschfördelningen av industrin exklusive byggverksamhet (NACE-sektor C-E) i Main Industrial Groupings (MIG) som fastställs i kommissionens förordning (EG) 586/2001 av den 26 mars 20015. Producentpriserna speglar producenternas priser fritt fabrik. De omfattar indirekta skatter utom moms och andra avdragsgilla skatter. Industriproduktionen speglar de berörda industriernas förädlingsvärde.

De två index för råvarupriser exklusive energi som visas i tabell 5.1.3 sammanställs utifrån sam-ma täckning av råvaror men med användning av olika viktsystem: det ena baseras på euroområdets import av respektive råvaror (kolumnerna 2–4), och det andra (kolumnerna 5–7) på den beräknade efterfrågan, eller ”användningen” i euroområdet, med hänsyn till uppgifter om import, export och den inhemska produktionen av varje råvara (för att förenkla bortses från lager, som antas vara relativt stabila under den observerade perioden). Det råva-ruprisindex där importen viktas är lämpligt för att analysera extern utveckling, medan det index där användningen viktas är lämpligt för det speciella syftet att analysera internationella råvarupristryck på inflationen i euroområdet. Det råvaruprisindex där användningen viktas är empiriska data. För närmare information om sammanställningen av ECB:s råvaruprisindex hänvisas till ruta 10 i må-nadsrapporten från december 2008

Arbetskostnadsindex (tabell 5.1.5) mäter förändringarna i arbetskostnader per timme i industrin (inklusive byggverksamhet) och marknadstjänster. Beräkningsmetoden fastställs i rådets förordning (EG) 450/2003 av den 27 februari 2003 avseende arbetskostnadsindex6 och i kommissionens förordning (EG) 1216/2003 av den 7 juli 20037. Arbetskostnaderna per timme för euroområdet fördelas på arbetskostnadskomponenter (löner, arbetsgivarnas sociala avgifter plus arbetskraftsrelaterade skatter som arbetsgivaren har betalat minus bidrag som arbetsgivaren har fått) och på ekonomisk aktivitet. ECB beräknar en indikator på avtalslöner (kolumnen Memo i tabell 5.1.3) på grundval av icke harmoniserade nationellt definierade uppgifter.

Enhetsarbetskostnadernas komponenter (tabell 5.1.4), BNP och dess komponenter (tabell 5.2.1 och 5.2.2), BNP-deflatorerna (tabell 5.1.3) och sysselsättningsstatistiken (tabell 5.3.1) är hämtade från kvartalsvisa nationalräkenskaper beräknade enligt ENS 95.

Industrins orderingång (tabell 5.2.4) mäter orderingången under referensperioden och omfattar de branscher som i huvudsak producerar mot order – särskilt textilindustrin, pappers- och massaindustrin , kemiindustrin, metallindustrin, samt kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror. Uppgifterna beräknas på grundval av löpande priser.

Index för omsättningen inom industrin och detaljhandeln (tabell 5.2.4) mäter omsättningen, inklusive alla avgifter och skatter utom moms som har fakturerats under referensperioden. Omsättningen inom detaljhandeln avser hela detaljhandeln utom försäljning av motorfordon och motorcyklar samt reparationer. Registrering av nya personbilar omfattar registreringar av både privata personbilar och tjänstebilar. Serierna för euroområdet omfattar inte Cypern och Malta.

Kvalitativa enkätuppgifter (tabell 5.2.5) avseende näringslivet och hushållen är hämtade från kommissionens företags och hushållsenkäter.

Arbetslöshetstalen (tabell 5.3.2) följer Internationella arbetsorganisationens (ILO) riktlinjer. De avser andelen aktivt arbetssökande personer av arbetskraften, beräknat enligt harmoniserade kriterier och definitioner. De estimat av arbetskraften som ligger till grund för arbetslöshetstalen skiljer sig från den summa av arbetslösa och sysselsatta som publiceras i tabell 5.3.

O F F en t L i g a s e k tOrn s F i n an s e r

Tabell 6.1–6.5 visar den finansiella ställningen för den offentliga sektorn i euroområdet. Uppgifterna är till största delen konsoliderade och baserade

5 EGT L 86, 27.3.2001, s. 11.6 EGT L 69, 13.3.2003, s. 1.7 EGT L 169, 8.7.2003, s. 37.8 EGT L 172, 12.7.2000, s. 3.


på ENS 95. ECB beräknar de årliga aggregerade uppgifterna för euroområdet i tabell 6.1–6.3 på grundval av harmoniserade uppgifter som lämnas av de nationella centralbankerna och regelbundet uppdateras. Uppgifterna om euroländernas underskott och skuldsättning kan därför skilja sig från dem som används av Europeiska kommissionen i samband med förfarandet vid alltför stora under-skott. De aggregerade kvartalsuppgifterna för eu-roområdet i tabell 6.4 och 6.5 sammanställs av ECB på grundval av uppgifter från Eurostat och nationella uppgifter.

Tabell 6.1 visar den offentliga sektorns årliga inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i kommissionens förordning (EG) 1500/2000 av den 10 juli 20008 om ändring av ENS 95. Tabell 6.2 visar detaljerade uppgifter om den offentliga sektorns nominella konsoliderade bruttoskuld i enlighet med fördragets bestämmelser om förfarandet vid alltför stora underskott. Tabell 6.1 och 6.2 omfattar summariska uppgifter för enskilda euroländer i proportion till deras betydelse inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. De underskott/överskott som redovisas för enskilda euroländer motsvarar EDP B.9 enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) 351/2002 av den 25 februari 2002 om ändring av rådets förordning (EG) 35605/93 vad avser referenser till ENS 95. Tabell 6.3 visar förändringar i den offentliga sektorns skuld. Skillnaden mellan förändringen i den offentliga sektorns skuld och den offentliga sektorns underskott – underskotts-/skuldanpassningen – beror främst på den offentliga sektorns transaktioner med finansiella tillgångar och av värderingseffekter som berör valutareserven. Tabell 6.4 visar kvartalsuppgifter för den offentliga sektorns inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i Europeiska parlamentets förordning (EG) 1221/2002 och rådets av den 10 juni 20029 om kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper för den offentliga sektorn. Tabell 6.5 visar kvartalssiffror beträffande den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, underskotts-/skuldanpassning och den offentliga sektorns lånebehov. Dessa siffror sammanställs på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med förordning (EG) nr 501/2004 och förordning (EG) 1222/2004 samt uppgifter från de nationella centralbankerna.

eX t e rna t r an s ak t i Oner O CH U t L anD s s t ä L Ln i ng

De begrepp och definitioner som används i stati-stiken över betalningsbalansen och utlandsställningen (tabell 7.1–7.4) följer i allmänhet riktlinjerna i den femte utgåvan av IMF:s betalningsbalanshandbok (oktober 1993), ECB:s riktlinje av den 16 juli 2004 (ECB/2004/15)10 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik, ECB:s riktlinje av den 31 maj 2007 (ECB/2007/3)10)11) och dokument från Eurostat. Ytterligare hänvisningar beträffande metodik och källor som används för statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen finns i ECB:s publikation ”European Union balance of payments/international investment position – statistical methods” (maj 2007), och i följande arbetsgruppsrapporter: ”Portfolio investment collection system” (juni 2002), ”Portfolio investments income” (augusti 2003) och ”Foreign direct investment”(mars 2004) som kan laddas ned från ECB:s webbplats. Dessutom finns rapporten från ECB:s/Europeiska kommissionens (Eurostats) arbetsgrupp för kvalitet avseende betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen (juni 2004) på Committee on Monetary, financial and Balance of Payments Statistics (www.cmfb.org) webbplats. Den årliga kvalitetsrapporten om euroområdets betalningsbalans och utlandsställning, som grundar sig på arbetsgruppens rekommendationer finns på ECB: s webbplats.

Tabellerna i 7.1 och 7.4 följer teckenkonventionen i IMF Balance of Payments Manual, dvs. överskott i bytesbalansen och kapitalbalansen anges med ett plustecken, medan ett plustecken i den finansiella balansen avser en ökning i skulder eller en minskning i tillgångar. I tabellerna i 7.2 redovisas både kredit- och debettransaktioner med ett plustecken. Fr.o.m. februari 2008 har tabellerna i 7.3 dessutom omstrukturerats för att uppgifterna om betalningsbalansen, utlandsställningen och respektive ökningstakter ska kunna presenteras tillsammans. I de nya tabellerna anges transaktioner i tillgångar och skulder som motsvarar en ökning i positionen med ett plustecken.

9 EUT L 179, 9.7.2002, s. 1.10 EUT L 354, 30.11.2004, s. 34.11 EUT L 159, 20.6.2007, s. 48.

ECB Månadsrappor t

December 2008 91S



Euroområdets betalningsbalans sammanställs av ECB. De senaste månadssiffrorna bör betraktas som preliminära. Dessa uppgifter revideras i samband med offentliggörandet av påföljande månads statistik och detaljerad kvartalsvis betalningsbalansstatistik. Tidigare uppgifter revideras regelbundet eller med anledning av metodologiska förändringar vid sammanställningen av källdata.

Tabell 7.1.2 innehåller även säsongrensade uppgifter om bytesbalansen. I tillämpliga fall görs även korrigeringar för antal arbetsdagar, skottår och/eller påskhelg.

Uppgifterna om euroområdets finansiella balans och utlandsställning i tabell 7.3 baseras på transaktioner och ställning gentemot hemmahörande utanför euroområdet, med euroområdet som en ekonomisk enhet (se även ruta 9 i ECB:s månadsrapport för december 2002, ruta 5 i ECB Monthly Bulletin för januari 2007 och ruta 6 i ECB Monthly Bulletin för januari 2008). Utlandsställningen värderas till löpande marknadspriser med undantag för direktinvesteringarna, där bokföringsvärden används för onoterade aktier och andra investeringar (t.ex. lån och inlåning). Den kvartalsvisa utlandsställningen sammanställs på grundval av samma metod som den årliga utlandsställningen. Eftersom vissa datakällor inte är tillgängliga på kvartalsbasis (eller endast med en viss eftersläpning) beräknas den kvartalsvisa utlandsställningen delvis på basis av finansiella transaktioner och tillgångspriser samt växelkursutveckling.

Tabell 7.3.1 ger en översikt över utlandsställning och finansiella transaktioner i euroområdets betalningsbalans. En uppdelning görs av förändringar i utlandsställningen på årsbasis genom att en statistisk modell tillämpas på andra förändringar än transaktioner med hjälp av information från den geografiska uppdelningen och valutasammansättningen i tillgångar och skulder, samt prisindex för olika finansiella tillgångar. I denna tabell avser kolumnerna 5 och 6 direktinvesteringar av hemmahörande personer utomlands respektive direktinvesteringar av utländska personer i euroområdet.

I tabell 7.3.5 baseras fördelningen i ”lån” och ”sedlar, mynt och inlåning” på den sektor som den

icke-hemmahörande motparten tillhör, dvs. tillgångar gentemot icke-hemmahörande banker klassificeras som inlåning, medan tillgångar gentemot andra icke-hemmahörande sektorer klassificeras som lån. Denna fördelning följer den åtskillnad som görs i annan statistik, t.ex. den konsoliderade balansräkningen för monetära finansinstitut, och är i överensstämmelse med IMF Balance of Payments Manual.

Eurosystemets utestående likviditet i utländsk valuta och relaterade tillgångar och skulder redo-visas i tabell 7.3.7. Dessa siffror är inte helt jämförbara med uppgifterna i Eurosystemets veckobalansräkning. Uppgifterna i tabell 7 är i överensstämmelse med rekommendationerna i mallen för internationella reserver och likviditet i utländsk valuta. Förändringar i Eurosystemets guldinnehav (kolumn 3) beror på transaktioner i guld enligt villkoren i Central Bank Agreement av den 26 september 1999, som uppdaterades den 8 mars 2004. Mer information om den statistiska behandlingen av Eurosystemets likviditet i utländsk valuta finns i publikationen ”Statistical treatment of the Eurosystem’s international reserves” (oktober 2000), som kan laddas ned från ECB:s webbplats. På webbplatsen finns också mer detaljerade uppgifter i enlighet med mallen för internationella reserver och likviditet i utländsk valuta.

I tabell 7.4 görs en monetär uppställning av euroområdets betalningsbalans, i vilken betalningsbalanstransaktionerna speglar transaktionerna i M3: s externa motpost. I skulderna under portföljinvesteringar (kolumnerna 5 och 6) ingår försäljning och köp av aktier och räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut i euroområdet, exklusive andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med upp till 2 års löptid. En metodanmärkning angående den monetära uppställningen av euroområdets betalningsbalans finns på ECB:s webbplats under ”Statistics”. Se även ruta 1 i ECB:s månadsrapport för juni 2003.

Tabell 7.5 visar uppgifter över euroområdets utrikeshandel med varor, med Eurostat som datakälla. Enhetsvärdeindex visas utan några korrigeringar, medan värdedata och volymindex säsongrensas och kalenderkorrigeras av Eurostat. Fördelningen


på produktgrupper i kolumnerna 4–6 och 9–11 i tabell 7.5.1 ligger i linje med klassificeringen av Broad Economic Categories och motsvarar de grundläggande varugrupperna i Nationalräkenskapssystemet. Industrivaror (kolumnerna 7 och 12) och olja (kolumn 13) ligger i linje med SITC Rev. 4-definitionen. Den geografiska fördelningen (tabell 7.5.3) visar euroområdets viktigaste handelspartner individuellt och regionvis. Kina inkluderar inte Hongkong. På grund av skillnader i definition, klassificering, täckning och rapporteringstidpunkt är utrikeshandelsstatistiken, särskilt för importen, inte helt jämförbar med varuposterna i betalningsbalansstatistiken (tabell 7.1 och 7.2). En del av denna skillnad beror på att försäkrings- och frakttjänster inkluderas i redovisningen av importerade varor i utrikeshandelsstatistiken.

Importpriserna inom industrin och exportpriser inom industriproduktionen (eller industrins producentpriser på exportmarknaderna) som visas i tabell 7.5.2 infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1158/2005 av den 6 juli 2005 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1165/98, som utgör den huvudsakliga rättsliga grunden för konjunkturstatistik. Indexet för importpriserna inom industrin omfattar alla industriprodukter som importeras från länder utanför euroområdet enligt avdelningarna C–E i den statistiska indelningen av produkter efter näringsgren (CPA) inom Europeiska ekonomiska gemenskapen och alla institutionella sektorer av importörer, med undantag för hushåll, regeringar och ideella organisationer. Det speglar kostnaderna, försäkringar och fraktpriset (c.i.f.) exklusive importtull och skatter, och hänvisar till de faktiska transaktioner i euro som registreras vid den tidpunkt då varorna byter ägare. Exportpriserna inom industriproduktionen omfattar alla industriprodukter som exporteras direkt av producenter i euroområdet till marknader utanför euroområdet enligt avdelningarna C–E i NACE. Export från grossister och återexport omfattas inte. Indexet speglar fob-priset i euro beräknat vid euroområdets gränser, inklusive eventuella indirekta skatter förutom moms och andra avdragbara skatter. Importpriser inom industrin och industriproducenters exportpriser finns tillgängliga för industriella huvudgrupper, enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr

586/2001 (EGT L 86, 27.3.2001, s. 11). För närmare information, se ruta 10 i månadsrapporten från december 2008.

V äXe LkUr s e r

Tabell 8.1 visar ECB:s beräkningar av eurons nominella och reala effektiva växelkursindex (EER), vilka baseras på vägda genomsnitt av bila-terala eurokurser. Ett positivt tecken anger appreciering av euron. Vikterna baseras på industrivaruhandeln med handelspartner under perioderna 1995–1997 och 1999–2001 och omfattar tredjemarknadseffekter. Indexen för eurons effektiva växelkurser är resultatet av att indexen som base-ras på vikterna för perioden 1995–1997 i början av 1999 knöts till indexen som baseras på vikterna för perioden 1999-2001. EER-24-gruppens handelspartner består av de 14 EU-länder som inte ingår i euroområdet, Australien, Kanada, Kina, Hongkong, Japan, Norge, Singapore, Sydkorea, Schweiz och USA. EER-44-gruppen omfattar förutom EER-24 följande länder: Algeriet, Argen-tina, Brasilien, Chile, Kroatien, Island, Indien, Indonesien, Israel, Malaysia, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Filippinerna, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Turkiet och Venezuela. Reala EER beräknas med hjälp av konsumentprisindex, producentprisindex, deflatorer för BNP, enhetsarbetskostnader inom industrin och enhetsarbetskostnader i ekonomin som helhet.

För mer detaljerad information om beräkningen av EER, se ruta 8 ”Eurons effektiva växelkurser efter den senaste utvidgningen av euroområdet och EU” i ECB:s månadsrapport för mars 2007 och ECB:s Occasional Paper No. 2 (”The effective exchange rates of the euro” av Luca Buldorini, Stelios Makrydakis och Christian Thimann, februari 2002), vilka kan laddas ned från ECB:s webbplats.

De bilaterala kurserna i tabell 8.2 är månadsgenomsnitt av de referenskurser som publiceras dagligen för dessa valutor.

ECB Månadsrappor t

December 2008 93S



U t V e Ck L i ng U t an FÖr e UrOOmrÅDe t

Statistiken för övriga EU-länder (tabell 9.1) följer samma principer som för euroområdet. Uppgifterna för USA och Japan i tabell 9.2 är hämtade från nationella källor.

ECB Månadsrappor t

December 2008 �

Ka l endar i um för e uro s y s t eme t s p enn i ngpo l i t i s K a å tg ärder 1

1 Kalendarium för de penningpolitiska åtgärder som Eurosystemethar vidtagit mellan 1999 och 2005 finns i ECB:s årsrapporter för respektiveår.

1 2 J a nuar i o CH 2 f e B ruar i 2 0 0 6

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,25 %, 3,25 % respektive 1,25 %.

2 mar s 2 0 0 6

ECB-rådet beslutar höja den lägsta anbudsrän-tan på de huvudsakliga refinansieringstrans-aktionerna med 25 punkter till 2,50 %, vilket skall gälla från och med den transaktion som träder i kraft den 8 mars 2006. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjs samtidigt med 25 punkter till 3,50 % respektive 1,50 %, båda med verkan från och med den 8 mars 2006.

6 a p r i l o CH 4 ma J 2 0 0 6


8 J un i 2 0 0 6

ECB-rådet beslutar höja den lägsta anbudsrän-tan på Eurosystemets huvudsakliga refinansie-ringstransaktioner med 25 punkter till 2,75 % med verkan från den transaktion som träder i kraft den 15 juni 2006. Det beslutar vidare höja räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlå-ningsfaciliteten med 25 punkter till 3,75 % res-pektive 1,75 %, båda med verkan från den 15 juni 2006.

6 J u l i 2 0 0 6


3 a ugu s t i 2 0 0 6

ECB-rådet beslutar höja den lägsta anbudsrän-tan på de huvudsakliga refinansieringstransak-tionerna med 25 punkter till 3,0 % med verkan från den transaktion som träder i kraft den 9 au-gusti 2006. Det beslutar vidare höja räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfacilite-ten med 25 punkter till 4,0 % respektive 2,0 %, båda med verkan från den 9 augusti 2006.

3 1 a ugu s t i 2 0 0 6

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,0 %, 4,0 % respektive 2,0 %

5 oK toBer 2 0 0 6

ECB-rådet beslutar höja den lägsta anbudsrän-tan på de huvudsakliga refinansieringstransak-tionerna med 25 punkter till 3,25 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 11 oktober 2006. Räntorna på både utlåningsfacili-teten och inlåningsfaciliteten skall vidare höjas med 25 punkter till 4,25 % respektive 2,25 %, med verkan från den 11 oktober 2006.

B i l agor

��ECBMånadsrappor tDecember 2008

2 nov emBer 2 0 0 6

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,25 %, 4,25 % och 2,25 %.

7 d e C emBer 2 0 0 6

ECB-rådet beslutar höja den lägsta anbudsrän-tan på de huvudsakliga refinansieringstransak-tionerna med 25 punkter till 3,50 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 13 december 2006. Räntorna på både utlånings-faciliteten och inlåningsfaciliteten skall vidare höjas med 25 punkter till 4,50 % respektive 2,50 %, med verkan från den 13 december 2006.

2 1 d e C emBer 2 0 0 6

ECB-rådet beslutar öka tilldelningsbeloppet från 40 miljarder euro till 50 miljarder euro för var och en av de långfristiga refinansierings-transaktioner som skall genomföras under 2007. Det nya beloppet tar hänsyn till att likviditets-behovet för banksystemet i euroområdet har ökat kraftigt under de senaste åren och beräknas växa ytterligare under 2007. Eurosystemet har därför beslutat att den del av likviditetsbehovet som tillförs genom de långfristiga refinansierings-transaktionerna skall öka något. Eurosystemet kommer emellertid även fortsättningsvis att till-föra merparten av likviditet genom sina huvud-sakliga refinansieringstransaktioner. ECB-rådet kan besluta att ändra tilldelningsbeloppet på nytt i början av 2008.

1 1 J a nuar i o CH 8 f e B ruar i 2 0 0 7


8 mar s 2 0 0 7

ECB-rådet beslutar att höja den lägsta anbuds-räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans-aktionerna med 25 punkter till 3,75 %, med ver-kan från den transaktion som träder i kraft den 14 mars 2007. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vidare höjas med 25 punkter till 4,75 % respektive 2,75 %, med ver-kan från den 14 mars 2007.

1 2 a p r i l o CH 1 0 ma J 2 0 0 7


6 J un i 2 0 0 7

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna skall höjas med 25 punkter till 4 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 13 juni 2007. Räntorna på utlåningsfacilite-ten och inlåningsfaciliteten skall vidare höjas med 25 punkter till 5 % respektive 3 %, med verkan från den 13 juni.

5 J u l i , 2 a ugu s t i , 6 s e p t emBer , 4 oK toBer , 8 nov emBer o CH 6 d e C emBer 2 0 0 7 , o CH 1 0 J a nuar i , 7 f e B ruar i , 6 mar s , 1 0 a p r i l o CH 5 J un i 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 4,00 %, 5,00 % respektive 3,00 %.

ECB Månadsrappor t

December 2008 ��

3 J u l i 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att höja den lägsta anbuds-räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans-aktionerna med 25 punkter till 4,25 %, med ver-kan från den transaktion som träder i kraft den 9 juli 2008. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjs samtidigt med 25 punk-ter till 5,25 % respektive 3,25 %, båda med ver-kan från den 9 juli 2008.

7 a ugu s t i , 4 s e p t emBer o CH 2 oK toBer 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktio-nerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 4,25 %, 5,25 % respektive 3,25 %.

8 oK toBer 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att sänka den lägsta anbuds-räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans-aktionerna med 50 punkter till 3,75 %, med ver-kan från den transaktion som träder i kraft den 15 oktober 2008. ECB-rådet beslutar dessutom att sänka räntan på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 4,75 % respektive 2,75 %, med omedelbar effekt. Vidare beslutar ECB-rådet att från och med den transaktion som avvecklas den 15 oktober kommer de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna att genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäl-ler för huvudsakliga refinansieringstransaktio-ner. Från och med den 9 oktober kommer ECB vidare att minska räntekorridoren för de stående faciliteterna från 200 punkter till 100 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansierings-transaktionerna. Dessa två åtgärder kommer att gälla så länge som behövs, och åtminstone till slutet av den första uppfyllandeperioden 2009, den 20 januari.

1 5 oK toBer 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att ytterligare förbättra ram-verket för godtagbara säkerheter och att tillhan-dahålla ytterligare likviditet. I detta syfte beslu-tar ECB-rådet i) att utöka listan över godtagbara säkerheter i Eurosystemets kredittransaktioner, och att denna utökning ska gälla fram till och slutet av 2009, ii) att ge ökad tillgång till lång-fristig refinansiering, med verkan från den 30 oktober 2008 och fram till och med första kvar-talet 2009 och iii) att tillhandahålla likviditet i US-dollar genom valutamarknadssvappar.

6 nov emBer 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att sänka den lägsta anbuds-räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans-aktionerna med 50 punkter till 3,25 %, med ver-kan från och med den transaktion som träder i kraft den 12 november 2008. ECB-rådet beslu-tar dessutom att sänka räntan på både utlånings-faciliteten och inlåningsfaciliteten med 3,75 % respektive 2,75 %, gällande från den 12 novem-ber 2008.

4 d e C emBer 2 0 0 8

ECB-rådet beslutar att sänka den lägsta anbuds-räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans-aktionerna med 75 punkter till 2,50 %, med ver-kan från och med den transaktion som träder i kraft den 10 december 2008. ECB-rådet beslutar dessutom att sänka räntan på både utlåningsfa-ciliteten och inlåningsfaciliteten med 75 punk-ter till 3,00 % respektive 2,00 %, gällande från den 10 december 2008.

Kalendarium för eurosystemets

penningpolitisKa åtgärder

ECB Månadsrappor t

December 2008 �

t a rge t s y s t eme t ( t r an s - e urop e anau tomat ed r e a l - t im e g ro s s s e t t l ement expr e s s t r an s f e r )Beta ln i ng s f löden i t a rg e t

Under tredje kvartalet 2008 förmedlade Target i genomsnitt 349 559 betalningar per dag till ett dagligt genomsnittsvärde på 2 491 miljarder euro. Jämfört med kvartalet innan var detta en minsk-ning med 7 % i fråga om volym och 4 % i fråga om värde. Jämfört med samma period året mot-svarade det en minskning med 3 % i fråga om vo-lym men en ökning med 2 % i fråga om värde. Sista gången en minskning jämfört med året innan noterades i fråga om volym var mellan 2003 och 2004. Targets totala marknadsandel låg emellertid stabilt kvar på 90 % i fråga om värde, medan marknadsandelen i fråga om volym uppgick till 59 %. Betalningstrafiken i Target var som mest intensiv den 30 september (den sista dagen i kvar-talet) då 453 937 betalningar förmedlades.

B e t a ln i ngar i nom med l em s l änder

Under tredje kvartalet 2008 förmedlade Target i genomsnitt 250 028 betalningar per dag inom medlemsländer till ett totalt värde av i genomsnitt 1 688 miljarder euro per bankdag. Detta var en minskning med 9 % i fråga om volym och 4 % i fråga om värde jämfört med kvartalet innan. Jäm-fört med motsvarande period 2007 minskade vo-lymen med 11 % medan värdet ökade med 10 %. Betalningstrafiken inom medlemsländer svarade för 72 % av den totala volymen och 68 % av Tar-getbetalningarnas totala värde. Genomsnittsvärdet för betalningarna inom medlemsländer ökade till 6,7 miljoner euro. Av betalningarna inom med-lemsländer uppgick 65 % till mindre än 50 000 euro, medan 10 % uppgick till mer än 1 miljon euro. I genomsnitt gjordes dagligen 163 betalning-ar inom medlemsländer som översteg 1 miljard euro. Betalningstrafiken inom medlemsländer var som mest intensiv den 30 september, då totalt 320 608 betalningar förmedlades.

B e t a ln i ngar me l l an med l em s l änder

Under tredje kvartalet 2008 förmedlade Target i genomsnitt 99 531 betalningar mellan per dag mellan medlemsländer till ett totalt dagligt värde

av i genomsnitt 802 miljarder euro. Jämfört med kvartalet innan var detta en minskning med 2 % i fråga om volym och 6 % i fråga om värde. Jämfört med motsvarande period 2007 var det en ökning med 24 % i fråga om volym men en minskning med 11 % i fråga om värde. Interbankbetalningar-nas andel av den genomsnittliga dagliga betal-ningstrafiken mellan medlemsländer uppgick till 41 % i fråga om volym och 93 % i fråga om värde. Interbankbetalningarnas genomsnittliga värde ökade från 13,2 miljoner euro till 22,3 miljoner euro, medan kundbetalningarnas genomsnittliga värde minskade från 1,4 miljoner euro till 1,1 mil-joner euro. Av betalningarna mellan medlemslän-der var 64 % på mindre än 50 000 euro, medan 14 % var på mer än 1 miljon euro. I genomsnitt gjordes 72 betalningar mellan medlemsländer som översteg 1 miljard euro per dag. Betalningstrafi-ken mellan medlemsländer under detta kvartal var som mest intensiv den 22 september, då totalt 134 065 betalningar förmedlades.

t a rge t s t i l l g äng l i gH e t o CH p r e s t anda

Under tredje kvartalet 2008 hade Target en total tillgänglighet på 100 %, jämfört med 99,97 % and-ra kvartalet. Under detta kvartal förekom inga in-cidenter som påverkade Targets tillgänglighet. Incidenter som beaktas vid beräkningen av Tar-gets tillgänglighet är sådana som förhindrar för-medling av betalningar i minst 10 minuter. Till följd av Targets fullständiga tillgänglighet under det granskade kvartalet förmedlades 99,99 % av betalningar mellan medlemsstater på mindre än 5 minuter och återstående 0,01 % tog 5–15 minu-ter.


tabell 1 Betalningsuppdrag förmedlade genom target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvolym(antalbetalningar)

tabell 2 Betalningsuppdrag förmedlade genom target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvärde(miljardereuro)

2007 2007 2008 2008 20083 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv

Target

AllaTargetbetalningarTotalvolym 23,473,483 24,951,015 23,519,667 24,144,809 23,070,898Genomsnittperdag 361,130 389,859 379,349 377,263 349,559

TargetbetalningarinommedlemsländerTotalvolym 18,261,887 19,493,777 17,750,292 17,628,682 16,501,826Genomsnittperdag 280,952 304,590 286,295 275,448 250,028

TargetbetalningarmellanmedlemsländerTotalvolym 5,211,596 5,457,238 5,799,637 6,516,127 6,569,072Genomsnittperdag 80,178 85,269 93,543 101,814 99,531

Andrasystem

Euro 1 (EBA)Totalvolym 13,210,577 14,856,086 15,718,422 16,594,531 16,162,525Genomsnittperdag 203,240 232,126 253,523 259,290 244,887

ParisNetSettlement(PNS)1)

Totalvolym 1,636,102 1,454,570 398,081Genomsnittperdag 25,171 22,728 12,063

PankkienOn-linePikasiirrotjaSekit-järjestelmä(POPS)Totalvolym 150,046 141,813 136,266 193,593 155,809Genomsnittperdag 2,308 2,216 2,194 3,025 2,361

2007 2007 2008 2008 20083 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv

Target

AllaTargetbetalningarVärde,totalt 158,305 164,686 163,420 166,793 164,384Genomsnittperdag 2,436 2,573 2,636 2,606 2,491

TargetbetalningarinommedlemsländerVärde,totalt 99,826 105,905 108,340 112,221 111,429Genomsnittperdag 1,536 1,655 1,747 1,753 1,688

TargetbetalningarmellanmedlemsländerVärde,totalt 58,478 58,782 55,998 54,573 52,955Genomsnittperdag 900 918 903 853 802

Andrasystem

Euro 1 (EBA)Värde,totalt 15,112 15,766 16,541 17,944 18,504Genomsnittperdag 233 246 267 280 280

ParisNetSettlement(PNS)1)

Värde,totalt 4,571 3,352 746Genomsnittperdag 70 52 23

PankkienOn-linePikasiirrotjaSekit-järjestelmä(POPS)Värde,totalt 111 114 108 107 109Genomsnittperdag 2 2 2 2 2

1)PNS-systemettogsurdriftden15februari2008.

1)PNS-systemettogsurdriftden15februari2008.

ECB Månadsrappor t

December 2008 ��

doKument u tg i vna a v e urop e i s K a C en tr a l B anKen s edan 2 0 0 7Denna förteckning är avsedd att ge läsarna information om utvalda dokument som har givits ut av Euro-peiska centralbanken sedan januari 2007. Beträffande arbetsrapporter omfattar listan enbart rapporter som publicerats mellan publicerats mellan september och november 2008. Förutsatt att de finns i lager och att inget annat anges går det att prenumera på eller beställa publikationer kostnadsfritt genom att kontakta [email protected].

En fullständig förteckning över dokument som utgivits av Europeiska centralbanken och av Europeiska monetära institutet finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu).

år s r a ppor t”Årsrapport 2006”, april 2007.”Årsrapport 2007”, april 2008.

Konvergen s r appor t”Konvergensrapport”, maj 2007.”Konvergensrapport”, maj 2008.

s p e C i a l u tgåva a v månad s r appor t en”10th anniversary of the ECB 1998-2008”, maj 2008.

ar t i K l a r i m ånad s r appor t en”The enlarged EU and euro area economies”, januari 2007.”Developments in the structural features of the euro area labour markets over the last decade”, januari 2007.”Putting China’s economic expansion in perspective”, januari 2007.”Challenges to fiscal sustainability in the euro area”, februari 2007.”The EU arrangements for financial crisis management”, februari 2007.”Migrant remittances to regions neighbouring the EU”, februari 2007”Communicating monetary policy to financial markets”, april 2007.”Output growth differentials in the euro area: sources and implications”, april 2007.”From government deficit to debt: bridging the gap”, april 2007.”Measured inflation and inflation perceptions in the euro area”, maj 2007.”Competition in and economic performance of the euro area services sector”, maj 2007.”Determinants of growth in the EU Member States of central and eastern Europé”, maj 2007.”Share buybacks in the euro area”, maj 2007.”Interpreting monetary developments since mid-2004”, juli 2007.”Oil-exporting contries: key structural features, economic developments and oil revenue recycling”, juli 2007.”Adjustment of global imbalances in a financially integrating world”, augusti 2007.”The financing of small and medium-sized enterprises in the euro area”, augusti 2007.”Leveraged buyouts and financial stability”, augusti 2007.”Long-term developments in MFI loans to households in the euro area: main patterns and determinants”, oktober 2007.”The collateral frameworks of the Federal Reserve System, the Bank of Japan and the Eurosystem”, oktober 2007.


”Circulation and supply of euro banknotes and preparations for the second series of banknotes”, oktober 2007.”The stock market’s changing structure and its consolidation: implications for the efficiency of the financial system and monetary policy”, november 2007.”The introduction of quarterly sectora accounts statistics for the euro area”, november 2007.”Productivity developments and monetary policy”, januari 2008.”Globalisation, trade and the euro area macroeconomy”, januari 2008.”The Eurosystem’s experience with forecasting autonomous factors and excess reserves”, januari 2008.”The analysis of the euro money market from a monetary policy perspective”, februari 2008.”Securitisation in the euro area”, februari 2008.”The new euro area yield curves”, februari 2008.”Business investment in the euro area and the role of firms’ financial positions”, april 2008.”Short-term forecasts of economic activity in the euro area”, april 2008.”Developments in the EU arrangements for financial stability”, april 2008.”Price stability and growth”, maj 2008.”The Eurosystem’s open market operations during the recent period of financial market volatility”, maj 2008.”One monetary policy and many fiscal policies: ensuring a smooth functioning of EMU”, juli 2008.”Euro area trade in services: some key stylised facts”, juli 2008.”The Eurosystem as a provider of technical assistance to EU neighbouring regions”, juli 2008.”The external dimension of monetary analysis”, augusti 2008.”The role of banks in the monetary policy transmission mechanism”, augusti 2008.”Ten years of the Stability and Growth Pact”, oktober 2008.”Cross-border bank mergers & acquisitions and institutional investors”, oktober 2008.”Monitoring labour cost developments across euro area countries”, november 2008.”Valuing stock markets and the equity risk premium”, november 2008.”Ten years of TARGET and the launch of TARGET2”, november 2008.

s t a t i s t i C s po CK e t BooKFinns från och med augusti 2003.

l ega l WorK i ng p a p e r s4 ”Privileges and immunities of the European Central Bank” av G. Gruber och M. Benisch,

juni 2007.5 ”Legal and institutional aspects of the currency changeover following the restoration of the

independence of the Baltic States” av K. Drēviņa, K. Laurinavičius och A. Tupits, juli 2007.6 ”The legal implications of the prudential supervisory assessment of bank mergers and

acquisitions under EU law”, juni 2008.7 ”Electronic money institutions: current trends, regulatory issues and future prospects” av

P. Athanassiou och N. Max-Guix, juli 2008.

oCCa s i ona l p a p e r s55 ”Globalisation and euro area trade: interactions and challenges” av U. Baumann och

F. di Mauro, februari 2007.56 ”Assessing fiscal soundness: theory and practice” av N. Giammarioli, C. Nickel, P. C. Rother

och J.-P. Vidal, mars 2007.

ECB Månadsrappor t

December 2008 �X

57 ”Understanding price developments and consumer price indices in south-eastern Europe” av S. Herrmann och E. Katalin Polgar, mars 2007.

58 ”Long-term growth prospects for the Russian economy” av R. Beck, A. Kamps och E. Mileva, mars 2007.

59 ”The ECB Survey of Professional Forecasters (SPF) a review after eight years’ experience” av C. Bowles, R. Friz, V. Genre, G. Kenny, A. Meyler och T. Rautanen, april 2007.

60 ”Commodity price fluctuations and their impact on monetary and fiscal policies in Western and Central Africa” av U. Böwer, A. Geis och A. Winkler, april 2007.

61 ”Determinants of growth in the central and eastern European EU Member States – A production function approach” av O. Arratibel, F. Heinz, R. Martin, M. Przybyla, L. Rawdanowicz, R. Serafini och T. Zumer, april 2007.

62 ”Inflation-linked bonds from a Central Bank perspective” av Juan Angel Garcia och Adrian Van Rixtel, juni 2007.

63 ”Corporate finance in the euro area – including background material” av Task Force of the Monetary Policy Committee of the ESCB, juni 2007.

64 ”The use of portfolio credit risk models in central banks” av Task Force of the Market Operations Committee of the ESCB, juli 2007.

65 ”The performance of credit rating systems in the assessment of collateral used in Eurosystem monetary policy operations” av F. Coppens, F. González och G. Winkler, juli 2007.

66 ”Structural reforms in EMU and the role of monetary policy – a survey of the literature” av N. Leiner-Killinger, V. López Pérez, R. Stiegert och G. Vitale, juli 2007.

67 ”Towards harmonised balance of payments and international investment position statistics – the experience of the European compilers” av J.-M. Israël och C. Sánchez Muñoz, juli 2007.

68 ”The securities custody industry” av D. Chan, F. Fontan, S. Rosati och D. Russo, augusti 2007.69 ”Fiscal policy in Mediterranean countries – developments, structures and implications for

monetary policy” av M. Sturm och F. Gurtner, augusti 2007.70 ”The search for Columbus’ egg: finding a new formula to determine quotas at the IMF” av

M. Skala, C. Thimann och R. Wölfinger, augusti 2007.71 ”The economic impact of the Single Euro Payments Area” av H. Schmiedel, augusti 2007.72 ”The role of financial markets and innovation in productivity and growth in Europe” av

P. Hartmann, F. Heider, E. Papaioannou och M. Lo Duca, september 2007.73 ”Reserve accumulation: objective or by-product?” av J. O. de Beaufort Wijnholds och

L. Søndergaard, september 2007.74 ”Analysis of revisions to general economic statistics” av H. C. Dieden och A. Kanutin,

oktober 2007.75 ”The role of other financial intermediaries in monetary and credit developments in the euro area”

av P. Moutot (red.) och samordnat av D. Gerdesmeier, A. Lojschová och J. von Landesberger, oktober 2007.

76 ”Prudential and oversight requirements for securities settlement” av D. Russo, G. Caviglia, C. Papathanassiou och S. Rosati, december 2007.

77 ”Oil market structure, network effects and the choice of currency for oil invoicing” av E. Mileva och N. Siegfried, december 2007.

78 ”A framework for assessing global imbalances” av T. Bracke, M. Bussière, M. Fidora och R. Straub, januari 2008.

79 ”The working of the eurosystem: monetary policy preparations and decision-making – selected issues” av P. Moutot, A. Jung och F. P. Mongelli, januari 2008.

80 ”China’s and India’s roles in global trade and finance: twin titans for the new millennium?” av M. Bussière och A. Mehl, januari 2008.

doKument utgivna av europeisKa

CentralBanKen sedan 2007

XECBMånadsrappor tDecember 2008

81 ”Measuring financial integration in new EU Member States” av M. Baltzer, L. Cappiello, R. A. De Santis och S. Manganelli, mars 2008.

82 ”The sustainability of China’s exchange rate policy and capital account liberalisation” av L. Cappiello och G. Ferrucci, mars 2008.

83 ”The predictability of monetary policy” av T. Blattner, M. Catenaro, M. Ehrmann, R. Strauch och J. Turunen, mars 2008.

84 ”Short-term forecasting of GDP using large monthly datasets: a pseudo real-time forecast evaluation exercise” av G. Rünstler, K. Barhoumi, R. Cristadoro, A. Den Reijer, A. Jakaitiene, P. Jelonek, A. Rua, K. Ruth, S. Benk och C. Van Nieuwenhuyze, maj 2008.

85 ”Benchmarking the Lisbon strategy” av D. Ioannou, M. Ferdinandusse, M. Lo Duca och W. Coussens, maj 2008.

86 ”Real convergence and the determinants of growth in EU candidate and potential candidate countries: a panel data approach” av M. M. Borys, É. K. Polgár och A. Zlate, juni 2008.

87 ”Labour supply and employment in the euro area countries: developments and challenges”, av en arbetsgrupp inom ECB:s penningpolitiska kommitté, juni 2008.

88 ”Real convergence, financial markets, and the current account – emerging Europe versus emerging Asia” av S. Herrmann och A. Winkler, juni 2008.

89 ”An analysis of youth unemployment in the euro area” av R. Gomez-Salvador och N. Leiner-Killinger, juni 2008.

90 ”Wage growth dispersion across the euro area countries: some stylised facts” av M. Andersson, A. Gieseck, B. Pierluigi och N. Vidalis, juli 2008.

91 ”The impact of sovereign wealth funds on global financial markets” av R. Beck och M. Fidora, juli 2008.

92 ”The Gulf Cooperation Council countries: economic structures, recent developments and role in the global economy” av M. Sturm, J. Strasky, P. Adolf och D. Peschel, juli 2008.

93 ”Russia, EU enlargement and the euro” av Z. Polański och A. Winkler, augusti 200894 ”The changing role of the exchange rate in a globalised economy” av F. di Mauro, R. Rüffer och

I. Bunda, september 2008.95 ”Financial stability challenges in candidate countries managing the transition to deeper and more

market-oriented financial systems” av kommittén för internationella förbindelsers expertgrupp med avseende på den finansiella stabiliteten i kandidatländerna, september 2008.

96 ”The monetary presentation of the euro area balance of payments” av L. Bê Duc, F. Mayerlen och P. Sola, september 2008.

97 ”Globalisation and the competitiveness of the euro area” av F. di Mauro och K. Forster, september 2008.

98 ”Will oil prices decline over the long run?” av R. Kaufmann, P. Karadeloglou och F. di Mauro, oktober 2008.

99 ”The ECB and IMF indicators for the macro-prudential analysis of the banking sector: a compa-rison of the two approaches” av A. M. Agresti, P. Baudino och P. Poloni, november 2008.

r e s e a r CH Bu l l e t i nResearch Bulletin, No 6, juni 2007.Research Bulletin, No 7, juni 2008.

arB e t s r a ppor t e r929 ”Real convergence in central and eastern European EU Member States: which role for exchange

rate volatility?” av O. Arratibel, D. Furceri och R. Martin, september 2008.

ECB Månadsrappor t

December 2008 X�

930 ”Sticky information Phillips curves: European evidence” av J. Döpke, J. Dovern, U. Fritsche och J. Slacalek, september 2008.

931 ”International stock return comovements” av G. Bekaert, R. J. Hodrick och X. Zhang, september 2008.

932 ”How does competition affect efficiency and soundness in banking? New empirical evidence” av K. Schaeck och M. Čihák, september 2008.

933 ”Import price dynamics in major advanced economies and heterogeneity in exchange rate pass-through” av S. Dées, M. Burgert och N. Parent, september 2008.

934 ”Bank mergers and lending relationships” av J. Montoriol-Garriga, september 2008.935 ”Fiscal policies, the current account and Ricardian equivalence” av C. Nickel och

I. Vansteenkiste, september 2008.936 ”Sparse and stable Markowitz portfolios” av J. Brodie, I. Daubechies, C. De Mol,

D. Giannone och I. Loris, september 2008.937 ”Should quarterly government finance statistics be used for fiscal surveillance in Europe?” av

D. J. Pedregal och J. J. Pérez, september 2008.938 ”Channels of international risk-sharing: capital gains versus income flows” av T. Bracke och

M. Schmitz, september 2008.939 ”An application of index numbers theory to interest rates” av J. Huerga och L. Steklacova,

september 2008.940 ”The effect of durable goods and ICT on euro area productivity growth?” av J. Jalava och

I. K. Kavonius, september 2008.941 ”The euro’s influence upon trade: Rose effect versus border effect” av G. Cafiso,

september 2008.942 ”Towards a monetary policy evaluation framework” av S. Adjemian, M. Darracq Pariès och

S. Moyen, september 2008.943 ”The impact of financial position on investment: an analysis for non-financial corporations in the

euro area” av C. Martinez-Carrascal och A. Ferrando, september 2008.944 ”The New Area-Wide Model of the euro area: a micro-founded open-economy model for

forecasting and policy analysis” av K. Christoffel, G. Coenen och A. Warne, oktober 2008.945 ”Wage and price dynamics in Portugal” av C. Robalo Marques, oktober 2008.946 ”Macroeconomic adjustment to Monetary Union” av G. Fagan och V. Gaspar, oktober 2008.947 ”Foreign-currency bonds: currency choice and the role of uncovered and covered interest parity”

av M. M. Habib och M. Joy, oktober 2008.948 ”Clustering techniques applied to outlier detection of financial market series using a moving

window filtering algorithm” av J. M. Puigvert Gutiérrez och J. Fortiana Gregori, oktober 2008.949 ”Short-term forecasts of euro area GDP growth” av E. Angelini, G. Camba-Méndez,

D. Giannone, L. Reichlin och G. Rünstler, oktober 2008.950 ”Is forecasting with large models informative? Assessing the role of judgement in

macroeconomic forecasts” av R. Mestre och P. McAdam, oktober 2008.951 ”Exchange rate pass-through in the global economy: the role of emerging market economies” av

M. Bussière och T. Peltonen, oktober 2008.952 ”How successful is the G7 in managing exchange rates?” av M. Fratzscher, oktober 2008.953 ”Estimating and forecasting the euro area monthly national accounts from a dynamic factor

model” av E. Angelini, M. Bańbura och G. Rünstler, oktober 2008.954 ”Fiscal policy responsiveness, persistence and discretion” av A. Afonso, L. Agnello och

D. Furceri, oktober 2008.955 ”Monetary policy and stock market boom-bust cycles” av L. Christiano, C. Ilut, R. Motto och

M. Rostagno, oktober 2008.



X��ECBMånadsrappor tDecember 2008

956 ”The political economy under Monetary Union: has the euro made a difference?” av M. Fratzscher och L. Stracca, november 2008.

957 ”Modelling autoregressive conditional skewness and kurtosis with multi-quantile CAViaR” av H. White, T.-H. Kim och S. Manganelli, november 2008.

958 ”Oil exporters: in search of an external anchor” av M. M. Habib and J. Stráský, november 2008.959 ”What drives US current account fluctuations?” av A. Barnett och R. Straub, november 2008.960 ”On implications of micro price data for macro models” av B. Maćkowiak och F. Smets,

november 2008.961 ”Budgetary and external imbalances relationship: a panel data diagnostic” av A. Afonso och

C. Rault, november 2008.962 ”Optimal monetary policy and the transmission of oil-supply shocks to the euro area under

rational expectations” av S. Adjemian och M. Darracq Pariès, november 2008.963 ”Public and private sector wages: co-movement and causality” av A. Lamo, J. J. Pérez och

L. Schuknecht, november 2008.964 ”Do firms provide wage insurance against shocks? Evidence from Hungary” av G. Kátay,

november 2008.965 ”IMF lending and geopolitics” av J. Reynaud och J. Vauday, november 2008.966 ”Large Bayesian VARs” av M. Bańbura, D. Giannone och L. Reichlin, november 2008.967 ”Central bank misperceptions and the role of money in interest rate rules” av V. Wieland och

G. W. Beck, november 2008.968 ”A value at risk analysis of credit default swaps” av B. Raunig och M. Scheicher,

november 2008.969 ”Comparing and evaluating Bayesian predictive distributions of asset returns” av J. Geweke och

G. Amisano, november 2008.970 ”Responses to monetary policy shocks in the east and west of Europe” av M. Jarociński,

november 2008.971 ”Interactions between private and public sector wages” av A. Afonso och P. Gomes,

november 2008.972 ”Monetary policy and housing prices in an estimated DSGE for the United States and the euro

area” av M. Darracq Pariès och A. Notarpietro, november 2008.

övr i g a puB l i K a t i on er”Government Finance Statistics guide”, januari 2007.”Letter from the ECB President to Ms Pervenche Berès, Chairwoman of the Committee on Economic and Monetary Affairs, European Parliament”, januari 2007.”Letter from the ECB President to Mr Jean-Marie Cavada, Chairman of the Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs, European Parliament”, januari 2007.”Euro area balance of payments and international investment position statistics – Annual quality report”, februari 2007.”List of monetary financial institutions (MFI) and Institutions subject to minimum reserves”, februari 2007 (endast på webben).”Financial statistics for a global economy – proceedings of the 3rd ECB conference on statistics”, februari 2007.”Euro Money Market Study 2006”, februari 2007 (endast på webben).”Letter from the ECB President to Ms Pervenche Berès, Chairwoman of the Committee on Economic and Monetary Affairs, European Parliament”, februari 2007.”Monetary financial institutions and markets statistics sector manual”, mars 2007.”Financial integration in Europe”, mars 2007.

ECB Månadsrappor t

December 2008 X��

”TARGET2-Securities – The blueprint”, mars 2007 (endast på webben).”TARGET2-Securities – Technical feasiblity”, mars 2007 (endast på webben).”TARGET2-Securities – Operational feasibility”, mars 2007 (endast på webben).”TARGET2-Securities – Legal feasibility”, mars 2007. (endast på webben).”TARGET2-Securities – Economic feasibility”, mars 2007 (endast på webben).”Risk measurement and systemic risk. Fourth joint central bank research conference 8-9 November 2005. In co-operation with the Committee on the Global Financial System”, april 2007.”How the euro became our money. A short history of the euro banknotes and coins”, april 2007.”Large banks and private equity-sponsored leveraged buyouts in the EU”, april 2007.”TARGET Annual Report 2006”, maj 2007 (endast på webben).”European Union Balance of Payments: international Investment Position statistical methods”, maj 2007.”Bond markets and long-term interest rates in non-euro area Member States of the European Union: statistical tables”, maj 2007 (endast på webben).”The euro bonds and derivatives markets”, juni 2007 (endast på webben).”Review of the international role of the euro”, juni 2007.”Fourth Progress Report on TARGET2, General Functional Specifications”, juni 2007.”Financial Stability Review”, juni 2007.”Monetary policy: A journey from theory to practice”, juni 2007.”The Eurosystem policy principles on the location and operation of infrastructures settling euro-denominated payment transactions”, juli 2007 (endast på webben).”Fifth SEPA progress report”, juli 2007 (endast på webben).”Potential impact of Solvency II on financial stability”, juli 2007.”The role of central counterparties – issues related to central counterparty clearing”, ECB-Fed Chicago conference, 3-4 April 2006, juli 2007.”European legislation on financial markets: Settlement Finality Directive, Financial Collateral Directive, Winding-Up Directive for Credit Institutions”, juli 2007.”Payment and securities settlement systems in the European Union” (Blue Book), Vol. 1: euro area countries, Vol. 2: non-euro area countries, augusti 2007.”EU banking structures”, oktober 2007.”TARGET2-Securities progress report”, oktober 2007 (endast på webben).”Fifth progress report on TARGET2” with Annex 1 ”Information guide for TARGET2 users (version 1.0), Annex 2 ”User information guide to TARGET2 pricing” och Annex 3 ”TARGET2 compensation scheme, claim form”, oktober 2007 (endast på webben).”Euro money market survey”, november 2007 (endast på webben).”Review of the Lamfalussy framework: Eurosystem contribution”, november 2007 (endast på webben).”Correspondent central banking model (CCBM): procedures for Eurosystem counterparties”, december 2007.”Financial Stability Review”, december 2007.”Bond markets and long-term interest rates in non-euro area Member States of the European Union”, januari 2008 (endast på webben).”EU banking sector stability”, november 2007 (endast på webben).”Oversight framework for card payment schemes – standards”, januari 2008 (endast på webben).”The role of money – money and monetary policy in the twenty-first century – proceedings of the Fourth ECB Central Banking Conference 2006”, februari 2008.”Euro area balance of payments and international investment position statistics – Annual quality report”, mars 2008 (endast på webben).”ECB statistics quality framework (SQF)”, april 2008 (endast på webben).”Quality assurance procedures within the ECB statistical function”, april 2008 (endast på webben).




”ECB statistics – an overview”, april 2008 (endast på webben).”TARGET Annual Report 2007”, april 2008 (endast på webben).”Financial integration in Europe”, april 2008.”Labour supply and employment in the euro area countries: developments and challenges”, juni 2008.”The international role of the euro”, juli 2008 (endast på webben).”Payment systems and market infrastructure oversight report”, juli 2008 (endast på webben).”Letter from the ECB President to Mr Dimitrios Papadimoulis, Member of the European Parliament”, juli 2008 (endast på webben).”Letter from the ECB President to Mr Ashley Mote, Member of the European Parliament”, juli 2008 (endast på webben).”Legal framework of the Eurosystem and the ESCB. ECB legal acts and instruments”, juli 2008.”CCBM2 User Requirements 4.1”, juli 2008 (endast på webben).”Simulating financial instability – conference on stress testing and financial crisis simulation exercises, 12-13 July 2007”, september 2008”New procedure for constructing ECB staff projection ranges”, september 2008 (endast på webben)”Commission’s draft directive/regulation on credit rating agencies – Eurosystem contribution to the public consultation”, september 2008 (endast på webben)”Euro money market survey”, september 2008 (endast på webben).”EU banking structures”, oktober 2008 (endast på webben).”Letter from the ECB President to Mr Mario Borghezio, Member of the European Parliament”, oktober 2008 (endast på webben).”Letter from the ECB President to Mr Ashley Mote, Member of the European Parliament”, oktober 2008 (endast på webben).”A strategic vision for statistics: challenges for the next 10 years – Fourth ECB Conference on Statistics, 24 and 25 April 2008”, november 2008.”The implementation of monetary policy in the euro area: General documentation on Eurosystem monetary policy instruments and procedures”, november 2008.”The Eurosystem policy principles on the location and operation of infrastructures settling euro-denominated payment transactions: specification of ‘legally and operationally located in the euro area’”, november 2008 (endast på webben).”Single Euro Payments Area – sixth progress report”, november 2008 (endast på webben).”EU banks’ liquidity stress-testing and contingency funding plans”, november 2008 (endast på webben).

i n f ormat i on s Bro s CHyr er”A single currency – an integrated market infrastructure”, september 2007.”The European Central Bank, the Eurosystem, the European System of Central Banks”, andra upplagan, maj 2008.”Price Stability – why is it important for you?”, juni 2008”A single currency – an integrated market infrastructure”, september 2008.

ECB Månadsrappor t

December 2008 X�

ord l i s t aDenna ordlista innehåller en del begrepp som är ofta förekommande i månadsrapporten. En mer omfat-tande och utförlig ordlista finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu/home/glossary/html/index.en.html).

Aktier: värdepapper som representerar ägarandelar i företag. De omfattar aktier som handlas på börser (börsnoterade aktier), onoterade aktier och andra typer av ägarandelar. Aktier ger vanligtvis inkomster i form av utdelning.

Anbudsförfarande med fast ränta: anbudsförfarande där räntan anges i förväg av centralbanken och de deltagande motparterna lämnar bud på de belopp de vill handla till den fasta räntan.

Anbudsförfarande med rörlig ränta: anbudsförfarande i vilket motparterna lämnar bud på både be-lopp och ränta för den transaktion de önskar göra med centralbanken.

Arbetskraft: antalet sysselsatta och arbetslösa personer totalt.

Arbetsproduktivitet: ett mått på det som kan produceras med en given arbetsinsats. Arbetsproduktivi-teten kan mätas på flera olika sätt, men mäts vanligen som BNP till fasta priser dividerat med antingen total sysselsättning eller totalt antal arbetade timmar.

Autonoma likviditetsfaktorer: likviditetsfaktorer som normalt inte uppstår till följd av användningen av penningpolitiska instrument, t.ex. utelöpande sedlar, statens inlåning i centralbanken och centralban-kens utländska nettotillgångar.

Avkastningskurva: en grafisk framställning av förhållandet vid en bestämd tidpunkt mellan räntan el-ler avkastningen och den återstående löptiden för värdepapper som har samma kreditrisk men olika löptider. Lutningen på avkastningskurvan kan mätas som skillnaden mellan räntor eller avkastningar för två olika löptider.

Avtalslöneindex: ett mått på det direkta utfallet av kollektivförhandlingar i fråga om grundlön (dvs. exklusive bonusar) i euroområdet. Avser den implicita genomsnittsförändringen av månadslöner.

Betalningsbalans: sammanfattande statistik för en bestämd tidsperiod över en ekonomis ekonomiska transaktioner med resten av världen.

Bortskrivning: när värdet på lån som inte bedöms vara indrivningsbara avlägsnas från monetära fi-nansinstituts balansräkningar.

Bruttonationalprodukt (BNP): värdet av en ekonomis totala produktion av varor och tjänster minus insatsförbrukning, plus nettoskatter på produkter och import. BNP kan delas upp i produktions-, utgifts- eller inkomstkomponenter. De viktigaste utgifterna när det gäller BNP är hushållens konsumtion, of-fentlig konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerförändringar samt export och import av varor och tjänster (inbegripet handel inom euroområdet).

Bytesbalans: del av betalningsbalansen som omfattar alla transaktioner med varor och tjänster, faktor-inkomster och löpande transfereringar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande.

Centralkurs: ERM2-valutornas växelkurs gentemot euron, kring vilken fluktuationsbanden fastställs.


Deflation: en nedgång i den allmänna prisnivån, t.ex. i konsumentprisindex.

Direktinvestering: gränsöverskridande investering som görs i syfte att uppnå ett varaktigt inflytande i företag med hemvist i andra länder (i praktiken minst 10 % av stamaktierna eller röstetalet). Omfattar eget kapital, återinvesterade vinstmedel och övrigt kapital som rör transaktioner inom företag. På direkt-investeringskontot bokförs nettotransaktioner/positioner i tillgångar utomlands för hemmahörande i euroområdet (som ”direktinvesteringar utomlands”), och nettotransaktioner/positioner i tillgångar i euroområdet för icke-hemmahörande (som ”direktinvesteringar i euroområdet”).

ECB:s styrräntor: räntor fastställda av ECB-rådet som bestämmer inriktningen på ECB:s penningpo-litik. Styrräntorna är den lägsta anbudsräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på inlåningsfaciliteten.

Enhetsarbetskostnader: ett mått på de totala arbetskostnaderna per producerad enhet beräknat för euroområdet som kvoten mellan löner inklusive kollektiva avgifter per anställd totalt och arbetsproduk-tiviteten (definierad som BNP till fasta priser per anställd).

Enkäter bland inköpschefer i euroområdet: enkäter om affärsklimatet i tillverknings- och tjänstesek-torerna som genomförs i ett antal euroländer och används för att sammanställa indikatorer. Inköpschefs-index för euroområdets tillverkningssektor (PMI) är en vägd indikator som beräknas utifrån index för produktion, orderingång, sysselsättning, leveranstider och inköpslager. I enkäten för tjänstesektorn ställs frågor om affärsverksamhet, förväntningar på framtida affärsverksamhet, utestående order, order-ingång, sysselsättning, priser på insatsvaror och priser mot kund. Ett sammansatt index för euroområdet beräknas genom sammanställning av resultaten från enkäterna inom tillverknings- och tjänstesektorer-na.

Enkätundersökning om bankernas utlåning: kvartalsenkät om bankernas utlåningspolicy som har genomförts av Eurosystemet sedan januari 2003. Enkäten omfattar kvalitativa frågor om utvecklingen beträffande kreditkrav, lånevillkor och låneefterfrågan från såväl företag som hushåll och riktar sig till en på förhand fastställd urvalsgrupp av banker i euroområdet.

Eonia (euro overnight index average): ett mått på den effektiva räntan på interbankmarknaden för dagslån i euro. Det beräknas som ett vägt genomsnitt av räntorna på dagslån i euro utan säkerhet som inrapporteras av en panel banker.

ERM2 (exchange rate mechanism II): växelkursarrangemang som utgör ramen för det valutapolitiska samarbetet mellan länderna i euroområdet och de EU-medlemsstater som inte deltar i etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen, EMU.

Euribor (euro interbank offered rate): den ränta till vilken förstklassiga banker är villiga att ge var-andra lån i euro. Euribor beräknas dagligen för interbankinlåning med olika löptider på upp till tolv månader.

Eurons effektiva (nominella/reala) växelkurser (EER): vägda genomsnitt av eurons bilaterala växel-kurser gentemot valutorna i euroområdets viktigaste handelspartner. ECB offentliggör nominella effek-tiva växelkursindex för euron för två grupper av handelspartner: EER-22 (de 12 EU-länderna utanför euroområdet och euroområdets 10 viktigaste handelpartner utanför EU) och EER-42 (EER-22 och ytter-ligare 20 länder). De vikter som används speglar ländernas andelar av euroområdets handel och tar även hänsyn till konkurrensen på tredjelandsmarknader. Eurons reala effektiva växelkurser är de nominella

ECB Månadsrappor t

December 2008 X��

effektiva växelkurserna deflaterade med ett vägt genomsnitt av utländska, i förhållande till inhemska, priser och kostnader. De mäter således konkurrenskraft när det gäller priser och kostnader.

Euroområdet: område som utgörs av EU-medlemsstater som har infört euron som sin gemensamma valuta i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Europeiska kommissionens enkäter: harmoniserade företags- och hushållsenkäter som Europeiska kommissionen låter genomföra i samtliga EU-medlemsstater. Enkäterna riktas till chefer inom tillverk-ningsindustrin, byggsektorn, detaljhandeln och tjänstesektorn samt till hushållen. På grundval av varje månadsenkät tas sammansatta indikatorer fram som sammanfattar svaren på olika frågor (konfidensin-dikatorer).

Eurosystemet: centralbankssystem som utgörs av ECB och de nationella centralbankerna i de EU-medlemsstater som redan har infört euron.

Finansiell balans: del av betalningsbalansen som omfattar alla transaktioner med direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och valutareserv mellan hemmahörande och icke-hemmahörande.

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP): ett mått på konsumentpriser som sammanställs av Eurostat och som är harmoniserat för samtliga EU-medlemsstater.

Huvudsaklig refinansieringstransaktion: regelbunden öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför i form av en reverserad transaktion. Utförs varje vecka genom ett standardiserat anbudsförfa-rande och har normalt en veckas löptid.

Implicit volatilitet: den förväntade volatiliteten (dvs. standardavvikelsen) i prisutvecklingen för en tillgång (t.ex. en aktie eller obligation). Den kan beräknas utifrån tillgångens pris, förfallodag och optionernas lösenpris, samt utifrån en riskfri ränta med hjälp av en formel för prissättning av optioner, t.ex. Black-Scholes formel.

Index för arbetskostnad per timme: ett mått på arbetskostnader, inbegripet bruttolön (i pengar och natura, inbegripet bonusar) och andra arbetskostnader (sociala avgifter plus anställningsrelaterade skat-ter som betalas av arbetsgivaren minus subventioner till arbetsgivaren) per faktisk arbetad timme (inbe-gripet övertid).

Industrins producentpriser: priser fritt fabrik (transportkostnader inte inräknade) på alla produkter som säljs av industrin, med undantag för byggsektorn, på euroländernas inhemska marknader, utom importvaror.

Industriproduktion: industrins bruttoförädlingsvärde i fasta priser.

Inflation: en uppgång i den allmänna prisnivån, t.ex. i konsumentprisindex.

Inlåningsfacilitet: en av Eurosystemets stående faciliteter som motparter kan använda för inlåning över natten i en nationell centralbank till förutbestämd ränta.

Kapitalbalans: del av betalningsbalansen som omfattar alla kapitaltransfereringar och förvärv/avytt-ringar av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande.

ordlista


Kassakrav: de minimireserver som kreditinstitut är skyldiga att hålla hos Eurosystemet. Uppfyllandet av kassakravet bedöms utifrån genomsnittet av dagliga behållningar under en uppfyllandeperiod på omkring en månad.

Konsoliderad balansräkning för MFI-sektorn: en balansräkning som sammanställs genom nettning av monetära finansinstituts inbördes positioner (t.ex. deras lån till och inlåning hos varandra) i den agg-regerade balansräkningen för MFI-sektorn. Den ger statistisk information om MFI-sektorns tillgångar och skulder i förhållande till hemmahörande i euroområdet som inte ingår i denna sektor (dvs. offent-liga sektorn och andra hemmahörande i euroområdet) och i förhållande till hemmahörande utanför euro-området. Den konsoliderade balansräkningen är den viktigaste statistiska källan vid beräkningen av penningmängdsmått och ligger till grund för den regelbundna analysen av M3:s motposter.

Köpkraftsparitet: den omräkningskurs som används för att likställa olika valutors köpkraft genom att eliminera prisskillnaderna mellan länderna. I sin enklaste form visar köpkraftsparitet förhållandet mel-lan priser i nationell valuta på samma vara eller tjänst i olika länder.

Lediga platser: en samlingsterm för nya arbetstillfällen, ej tillsatta tjänster och tjänster som snart blir lediga beträffande vilka arbetsgivaren nyligen har vidtagit aktiva åtgärder för att finna en lämplig sökan-de.

Likviditet i utländsk valuta: utländska tillgångar som är lätt tillgängliga för och kontrolleras av mo-netära myndigheter för att användas för direkt finansiering eller reglering av storleken på betalningso-balanser genom interventioner på valutamarknaden. Euroområdets likviditet i utländsk valuta omfattar fordringar i andra valutor än euro på hemmahörande utanför euroområdet, guld, särskilda dragningsrät-ter och Eurosystemets reservpositioner i IMF.

Lånebehov (offentlig sektor): den offentliga sektorns nettoupptagande av skuld.

Långfristig refinansieringstransaktion: regelbunden öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför i form av en reverserad transaktion. Utförs varje månad genom ett standardiserat anbudsför-farande och har normalt tre månaders löptid.

Lägsta anbudsränta: den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud i anbudsförfaranden med rörlig ränta.

Löner inkl. kollektiva avgifter per anställd: total ersättning, i pengar eller natura, från arbetsgivare till anställda (bruttolön, bonusar, övertidsersättning och sociala avgifter), dividerat med det totala anta-let anställda.

M1: ett snävt penningmängdsmått som omfattar utelöpande sedlar och mynt samt avistainlåning hos MFI och staten (t.ex. på posten eller som statsskuldväxlar).

M2: ett mellanliggande penningmängdsmått som omfattar M1, inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader (dvs. kortfristigt sparande) och inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år (dvs. kortfris-tig tidsbunden inlåning) hos MFI och staten.

M3: ett brett penningmängdsmått som omfattar M2 och omsättbara instrument, främst repoavtal, ande-lar i penningmarknadsfonder samt räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år utgivna av MFI.

ECB Månadsrappor t

December 2008 X�X

MFI (monetära finansinstitut): finansiella institutioner som tillsammans utgör euroområdets emit-tentsektor. Omfattar Eurosystemet, hemmahörande kreditinstitut (såsom dessa definieras i gemenskaps-lagstiftningen) och alla andra hemmahörande finansiella institutioner vars verksamhet är att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende), att bevilja kredit och/eller att placera i värdepapper. Den sistnämnda gruppen består främst av penningmarknadsfonder.

MFI-räntor: de räntor som hemmahörande kreditinstitut och andra MFI, med undantag för centralban-ker och penningmarknadsfonder, tillämpar på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hushåll och icke-finansiella företag som är hemmahörande i euroområdet.

Monetära finansinstituts kreditgivning till hemmahörande i euroområdet: monetära finansinstituts utlåning till icke-MFI hemmahörande i euroområdet (inklusive offentlig och privat sektor) samt mone-tära finansinstituts innehav av värdepapper (aktier, andra ägarandelar och räntebärande värdepapper) utgivna av hemmahörande i euroområdet.

Monetära finansinstituts långfristiga finansiella skulder: inlåning med överenskommen löptid över 2 år, inlåning med uppsägningstid över 3 månader, räntebärande värdepapper utgivna av euroområdets MFI med en ursprunglig löptid över 2 år samt eget kapital i euroområdets MFI.

Monetära finansinstituts nettotillgångar gentemot utlandet: euroområdets MFI-sektors tillgångar gentemot utlandet (t.ex. guld, sedlar i utländsk valuta, värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet och utlåning till hemmahörande utanför euroområdet) minus euroområdets MFI-sektors skulder gentemot utlandet (t.ex. inlåning från hemmahörande utanför euroområdet, repoavtal och inne-hav av andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper utgivna av MFI med löptid upp till 2 år).

Nedskrivning: en nedjustering av värdet på lån i monetära finansinstituts balansräkningar som bara delvis är indrivningsbara.

Offentlig sektor: en sektor som enligt definitionen i ENS 95 omfattar hemmahörande enheter som främst ägnar sig åt produktion av icke-marknadsmässiga varor och tjänster avsedda för individuell och kollektiv konsumtion, och/eller omfördelning av inkomster och förmögenhet. Omfattar staten, delstater, kommuner och socialförsäkring. Offentligt ägda enheter som bedriver kommersiell verksamhet, till exempel statliga företag, ingår inte.

Portföljinvestering: hemmahörandes nettotransaktioner/positioner i värdepapper utgivna av icke-hem-mahörande (”tillgångar”) och icke-hemmahörandes nettotransaktioner/positioner i värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet (”skulder”). Omfattar aktier och räntebärande värdepapper i form av obligationer och penningmarknadsinstrument. Det är det pris som faktiskt betalas eller tas emot som räknas, minus kommissioner och omkostnader. För att betraktas som en portföljinvestering får ägaran-delen i ett företag motsvara högst 10 % av stamaktierna eller röstetalet.

Prisstabilitet: att upprätthålla prisstabilitet är Eurosystemets huvudmål. ECB-rådet definierar prisstabi-litet som en årlig ökning i euroområdets HIKP under 2 procent. ECB-rådet har också förklarat att det för att upprätthålla prisstabilitet har som mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

ordlista

XXECBMånadsrappor tDecember 2008

Realränteobligationer: räntebärande värdepapper utgivna av offentliga sektorn där räntor och kapital-belopp är knutna till ett bestämt konsumentprisindex.

Referensvärde för ökning i M3: den årliga ökning i M3 på medellång sikt som är förenlig med pris-stabilitet. Referensvärdet för ökningen i M3 är för närvarande 41⁄2 %.

Räntebärande värdepapper: utgör ett löfte från emittentens (låntagarens) sida om att göra en eller flera betalningar till innehavaren (långivaren) vid en eller flera bestämda tidpunkter i framtiden. De har normalt en fast ränta (kupong) och/eller säljs till ett lägre belopp än det som betalas ut på förfallodagen. Räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid över 1 år klassificeras som långfristiga.

Skuld (finansiella räkenskaper): icke-finansiella företags lån, inlåningsskulder, emitterade räntebä-rande värdepapper och pensionsfonder (som följer av arbetsgivarnas direkta pensionsåtaganden för sina anställda) till marknadsvärde vid periodens slut. På grund av datamässiga begränsningar omfattar skul-den i de kvartalsvisa finansiella räkenskaperna inte lån från icke-finansiella sektorer (t.ex. koncern-interna lån) eller från banker utanför euroområdet. Dessa komponenter ingår dock i de årliga finansiella räkenskaperna.

Skuld (offentlig sektor): den totala bruttoskulden (inlåning, lån och räntebärande värdepapper, med undantag för finansiella derivat) till nominellt värde som är utestående vid årets slut och som konsoli-deras mellan och inom den offentliga sektorns olika delar.

Skuld som andel av BNP (offentlig sektor): den offentliga sektorns skuld i förhållande till bruttona-tionalprodukten till gällande marknadspris. Ett av de statsfinansiella kriterier i artikel 104.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som används för att fastställa förekomsten av ett alltför stort underskott.

Survey of Professional Forecasters (SPF): en kvartalsenkät som sedan 1999 genomförs av ECB för att samla in makroekonomiska framtidsbedömningar om inflation, real BNP-tillväxt och arbetslöshet i euroområdet från en panel experter som är knutna till finansiella och icke-finansiella organisationer i EU.

Underskott (offentlig sektor): den offentliga sektorns nettoupplåning, dvs. skillnaden mellan den of-fentliga sektorns samlade inkomster och samlade utgifter.

Underskottskvot (offentlig sektor): den offentliga sektorns underskott i förhållande till bruttonatio-nalprodukten till gällande marknadspris. Ett av de statsfinansiella kriterier i artikel 104.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som används för att fastställa förekomsten av ett alltför stort underskott.

Underskotts-/skuldanpassning (offentlig sektor): skillnaden mellan den offentliga sektorns under-skott och förändringar i den offentliga sektorns skuld.

Utlandsställning: värdet på och sammansättningen av ett lands utestående finansiella nettofordringar på (eller finansiella nettoskulder till) utlandet

Utlåningsfacilitet: en av Eurosystemets stående faciliteter som motparter kan använda för att få kredit över natten från en nationell centralbank till en på förhand bestämd ränta mot godtagbara säkerheter.

ECB Månadsrappor t

December 2008 XX�

Utrikeshandel med varor: export och import av varor till och från länder utanför euroområdet mätt i värde och som volym- och enhetsvärdeindex. Utrikeshandelsstatistiken är inte jämförbar med exporten och importen i nationalräkenskaperna, eftersom de senare omfattar handel både inom euroområdet och med omvärlden samt varor och tjänster sammantaget. Den är inte heller helt jämförbar med varuposten i betalningsbalansstatistiken. Förutom metodjusteringar är den största skillnaden att importen i utrikes-handelsstatistiken omfattar försäkrings- och frakttjänster, medan varuposten i betalningsbalansstatisti-ken redovisas fritt ombord.

Övriga investeringar: en post i betalningsbalansen och utlandsställningen som omfattar finansiella transaktioner med positioner hos icke-hemmahörande i handelskrediter, inlåning, lån och andra ford-ringar och skulder.

ordlista

SE

MÅNADSRAPPORTSEPTEMBER

011200502120050312005041200505120050612005071200508120050912005101200511120051212005

90

MÅN

ADSR

APPO

RTI

5002K

NAB LART

NEC NAEP

ORUE

E U R O P E I S K A C E N T R A L B A N K E N

ecb månadsrapport december 2008

Documents