EFFEKTUTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER – Hur vet vi att det gör skillnad?

Annemi SkerfvingFORUM – Forskningscentrum för psykosocial hälsa, CPF KIannemi.skerfving@ki.se

EVIDENSBASERAD PRAKTIK Med evidensbaserad praktik menar vi en

praktik som är baserad på en sammanvägning av:

Brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt

bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. SOU 2008:18 sid. 10

Stödgrupper

Finns i 90% av landets kommuner (Junis 2010) Fokus på många olika slags föräldraproblem–

alkohol/droger; psykiska ohälsa; familjevåld; skilsmässa/separation; frihetsstraff; kognitiva funktionshinder

Kunskapen om gruppernas effekter är liten Thomas Lindsteins Vändpunktstudie är den enda stora

vetenskapliga och longitudinella i stödgruppsstudien vårt land – mycket värdefull men inte en effektstudie.

Varför effektutvärdering av stödgruppsverksamhet? Riktar sig till barn/ungdomar i riskzon

som oftare än andra själva drabbas De och deras föräldrar förutsätter att gruppen

är till hjälp Insatsen har en preventiv intention Viktigt att veta om den hjälper och att den

inte skadar

Andra viktiga frågor

Är verksamheten: Lika bra för alla familjeproblemtyper? Lika bra för pojkar och flickor? Lika bra oavsett ålder? Lika bra oavsett deltagarnas egna problem? Och numera – är den värd det den kostar? Finns det andra sätt att hjälpa fler för samma

kostnad?

Vilka egna erfarenheter har ni av utvärdering?

Prata lite med varandra i 2 minuter - låt alla komma till tals

UPPSALAPROJEKTET – ett försök att få veta (om det gör skillnad). Ett uppdrag från Regionförbundet i Uppsala

län - hösten 2006 - 2010 Initiativ från Trappan i Uppsala Att ta fram instrument för utvärdering av

stödgrupper av alla olika slag. Att pröva dem vid Trappan och andra

gruppverksamheter i Uppsala län. Att bidra till implementering av

utvärderingsmetoden i hela länet

Projektorganisationen

Projektansvarig vid Regionförbundet – bra kontakt med cheferna i kommunerna i hela länet

Projektledare – med ”särskild kompetens” Referensgrupp – representanter från alla grupper i länet;

vetenskaplig rådgivare från universitetet Gruppledarnätverk – ett nätverk för alla gruppledare i länet

– informationsutbyte och erfarenhetsutbyte En särskilt ansvarig för datainsamlingen Samarbete med statistiker vid universitetet

Utvärdering

Ska vila på vetenskaplig grund Ha teoretisk anknytning Genomföras med vetenskapliga metoder Påverkan av den som genomfört

interventionen ska minimeras

Teoretisk utgångspunkt för utvärderingen KASAM – känsla av sammanhang Begriplighet – att förstå yttre och inre händelser Hanterbarhet - möjlighet att påverka sin situation,

handlingsstrategier Meningsfullhet- motivation - att uppleva det som

meningsfullt att försöka Hoppfullhet - är också centralt i KASAM-teorin. KASAM – känsla av sammanhang bidrar till salutogena,

dvs hälsobringande processer (Antonovsky, Hälsans Mysterium 1997)

KASAM utvecklas under barndomen i barnets samspel med omgivningen.

Val av metod

Kvantitativ metod Validerade instrument - som hade använts i

liknande sammanhang Lätta att få tillgång till, utan licens För att mäta:

- Känsla av sammanhang (KASAM)

- Hoppfullhet och framtidstro - Övergripande psykisk hälsa

”Uppsalamodellen” - frågeformulären SDQ – Styrkor och svårigheter – allmänt psykiskt välbefinnande -

Formulär för barn- och föräldraskattning (”CBCL light”). Livsstegen – mäter hoppfullhet – från 10 år. (Livskvalitetsforskning). Kasam 13 – ”Känsla av sammanhang” från 14 år och uppåt. Barn-Kasam – Hur jag mår” för 7-13 år. 3 mätningar – före-, efter- och 6 månader efter gruppen. Datainsamling gjordes av gruppledarna.

Dessutom: ”Adherenceformulär” – en innehållsbeskrivning för att se vad som

gjordes och om grupperna var jämförbara.

Hur skulle ni själva svara?

Ta ett par minuter och besvara frågorna, dela era tankar med den som sitter bredvid.

Fortsättningen

Fortsatt datainsamling/validering Språkbearbetning av KASAM 13 (pågår) Självskattningsinstrument för de yngsta

barnen. (Inte hittat ngt lämpligt) Digitalisering av modellen i samarbete med

Journal Digital AB. Klart!

Resultat före digitaliseringen

SDQ – (N=230) Minskad total problembelastning (alla) - minskade emotionella problem (flickor), uppförandeproblem (för pojkar).

Livsstegen (N=112) - Förbättrad nutids- och framtidsvärdering efter gruppen - för båda könen. Könsskillnader utjämnades.

KASAM 13 (N=129) – positiv förändring i gruppen som helhet. Skillnaden större efter 6 månader! Barn-KASAM (N=117 barn) – tycktes inte vara användbart för

denna slags mätningar. Inga begripliga resultat.

”Adherence” - grupperna var lika vad gäller struktur och innehåll – liknande teman - med variationer utifrån ålder och problemområden. - Jämförbara.

RESULTAT JD – några exempel Stor skillnad i problembelastning mellan de

olika grupperna (ex psyk 14,7; Skilda V 10,5). Skillnad mellan könen (flickor lägre KASAM;

mer emotionella problem) Tydlig skillnad före och efter när det gäller

nutids och framtidsvärdering

SDQ S Alla, före Psyk ohälsa

SDQ S alla före Skilda Världar

Livsstegen flickor före (alk/drog)

Livsstegen flickor efter (alk/drog)

KASAM 13, flickor (alk/drog) före

KASAM 13 pojkar (alk/drog) före

Svar på frågorna

På gruppnivå - hoppfullhet och KASAM har ökat, psykiska problem minskat.

Könsskillnaderna var större före än efter gruppen.

De barn som hade hyperaktivitet eller var deprimerade hade inte fått hjälp.

Verksamheten tycks attrahera fler flickor än pojkar (2/3 mot 1/3) – vad ska vi göra åt det?

Möjligheter och svårigheter

Svårt att hitta formulär som verkligen mäter det man vill mäta

Tidsödande med datainsamling och inmatning Bearbetningen av data kräver specialist-

kompetens, tid och pengar. För att det ska bli hanterbart och meningsfullt i

löpande verksamhet krävs tillgång till it-stöd Utvärdering kräver tid,pengar och kompetens.

Viktigt med förankring på chefsnivå!

Barngruppstudien

Teoretisk grund coping och resilience Minst 120 barn 7-13 år i Sthlms stad och län Barn till föräldrar med beroende, psyk ohälsa, våld i

familjen, skilsmässa, frihetsberövade Rekrytering – gruppledare, (skola, socialtjänst, psykiatri,

annons i Metro, broschyrer) Anmälan via www.barngruppstudien.se Kontrollgruppen på väntelista till nästa termin Alla barn fyller i formulär före o efter grupp Uppföljning av interventionsgruppen efter 1 o. kanske 2 år

EVIDENSBASERAD PRAKTIKÄr baserad på en sammanvägning av: Brukarens erfarenheter - även kvalitativa

databehövs Den professionelles expertis – dvs. ER!! Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap – och den

är fortfarande liten! Socialstyrelsen håller just på att utarbeta

instruktioner för systematisk utvärdering av stödgruppsverksamheter.

Ny lag från 2010 01 01 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) § 2 g:

Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med

1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,

2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller

3. är missbrukare av alkohol eller annat beroende- framkallande medel.

Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2009:979).

LÄS MER OM LAGEN I MOD OCH MANDAT – Rapport från Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Socialstyrelsen

Annemi SkerfvingForum Maria Ungdom/Karolinska Institutetmobil 076 215 32 66annemi.skerfving@ki.sewww.barngruppstudien.se