ehss-nytt2013-4 · 1 ehss ordförande jane ahlin, [email protected] hemsida: manusstopp för...

1

EHSS ordförande Jane Ahlin, [email protected]

Hemsida: www.ergonomisallskapet.se

Manusstopp för EHSS-Nytt 1/2014 är onsdag 9 april, välkomna med bidrag!

Nr 4/13 Redaktörer: Niklas Brunberg, [email protected], Annika Kihlstedt, [email protected]

Lösenord på hemsidan: Island

God Jul & Gott Nytt År

önskar EHSS-Nytt!

2

EHSS 5 EHSS Årsmöte 7 april 5 Möt styrelsen: Anna Lahger, kassör 5 Från EHSS Facebook-grupp 7 "Användarna vet inte vad de vill ha" 7 Lek och trams bra för jobbet - Prevent 7 Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete 8 Arbetet med ny ergonomiprocesstandard riktat mot styrelser och ledningsgrupper fortsätter 8 Revideringsarbete av en grundläggande standard inom ergonomi har påbörjats 9 Information om SIS standardiseringskommitté 380 - Ergonomi 9 The Human-Centred Organization 11 Forskning/Avhandlingar 15 Träning mot sömnproblem hjälper långsiktigt 15 Tydlighet viktigt för att må bra på jobbet 15 Samarbete lönar sig 17 Ny kartläggning av funktionell genetisk variation 18 Naturunderstödd rehabilitering ger bättre upplevelse av vardagssysslor 20 Depression näst viktigaste källan till funktionsnedsättning i världen 21 Glasögon för blinda 22 Motion i vardagen ökar överlevnaden för 60-åringar 22 KBT hjälper patienter med känslighet för vardagsljud 24 "Skräp i hjärnan tvättas bort under sömnen" 26 Vårdpersonalens arbetstillfredsställelse starkt kopplad till mötet med vårdtagaren 26 Ögonen hjälper oss att minnas 28 Naprapati effektivare och billigare än ortopedi 29 Inre styrka är viktigt för äldres upplevelse av hälsa 31 Dolda riskfaktorer för industriarbetare avslöjas med en ovanlig statistisk metod 33 Självskattad hälsa sätter åldrande och vårdbehov på agendan 35 Ny metod kortar problem med knäsmärta hos idrottare 37 Den psykosociala vårdmiljön är viktig för kvaliteten i demensvården 38 Ökad risk för psykisk ohälsa bland tillfälligt anställda 40 Extrem stress för spärrvakt i rusningstid 42 Bättre livsstil med webbstöd 44 Han tittar på blodkärlen i 3D 46 Chefers arbetsmiljö – en ickefråga? 48 Motstridiga krav på äldreomsorgens chefer 49 Företagskulturen avgör om nya modeller för ledning lyckas 51 Första doktorn i tjänstedesign 53

3

Lärares vardag kartlagd 55 Att gå till jobbet med depression 57 Kvinnor får mer besvär därför att de i arbetslivet tilldelas de enformiga uppgifterna visar kunskapssammansställning från Högskolan i Gävle 59 The impact of sit–stand office workstations on worker discomfort and productivity: A review 60 Systems ergonomics: Looking into the future – Editorial for special issue on systems ergonomics/human factors 60 Psychosocial work environment and mental health among construction workers 61 Human factors systems approach to healthcare quality and patient safety 61 Forskning pågår 62 Nästan 22 miljoner till forskning om hälsa, arbetsliv och välfärd 62 Miljoner till forskning om hälsosamt åldrande 63 55 miljoner i forskningsanslag från Forte 65 Stress på arbetet påverkar många och tidigare studier visar att hög arbetsrelaterad stress är kopplad till sämre hälsa. 68 Roliga tider för hjärnforskning 69 EU-stöd till forskning om oskyddade trafikanter 72 Städar bort dålig arbetsmiljö 73 HELIX hyllas i ny utvärdering 75 Nytt rullband lyfter träning och forskning 78 Fyra miljoner till forskning kring vårdrummet 79 Ny forskarskola i omvårdnad och omsorg 81 15 miljoner till Örebroforskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd 82 LIV 2013 startar på Gotland 86 Varför har vi jobbmöten? 86 Forskningscentrum fortsätter fyra år till 88 72 miljoner i anslag från Riksbankens Jubileumsfond 89 Konferenser, seminarium m.m. 90 HFN-kurs Safety differently - a new era for human factors and just organizational cultures 90 Ergonomi och företagshälsovård för produktivitet och hälsa 90 Syn och belysning i arbetslivet - Prevent 90 Vi lanserar den första riktlinjen från Företaghälsans riktlinjegrupp 91 Evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovård 91 Evidensbaserade metoder inom företagshälsovård 92 Applied Ergonomics Conference 201 92 Light+Human Behavior Call For Posters 93 3rd Nordic Conference in Work Rehabilitation 93 Konferenser som varit 94 Referat från EHSS’ frukostseminarier hösten 2013 94

4

Riskbeteende, individ kontra organisation - olika perspektiv kräver olika respons 94 Belastningsergonomisk riskbedömning, en praktisk guide för företagshälsovården 95 Populärvetenskap och övrigt 96 Office Posture Matters: An Animated Guide 96 Examining Nadal’s Knee Injury 96 Smartphones cause surge of herniated discs 96 The Road to Clarity 96 The Paradox of Wearable Technologies 97 CrossFit’s Dirty Little Secret - Eric Robertson 97 The Aesthetics of Reading 97 Vancouver bans new doorknobs to make its buildings more accessible 98 SYNC and MyFord Touch Sold on 79 Percent of New Ford Vehicles, New Technology Drives Quality Satisfaction 98 Tickets for Squats: Moscow metro gives free ride for sports - RT 98 Ny titel när anrikt yrke byter namn 98 Granskar industrins frälsare 100 Forskare medverkar i boken Lean i arbetslivet 102 Nätverk inom EHSS 104 Hillevi Hemphälä disputerar inom Synergonomi 104

5

EHSS

EHSS Årsmöte 7 april

EHSS årsmöte kommer att äga rum måndagen den 7 april i Borås.

Planering pågår för fullt med spännande seminarier därtill. Mer info kommer

i nästa EHSS-Nytt, på hemsidan och Facebook när programmet är klart.

Blocka dagen i era kalendrar redan nu!

Möt styrelsen: Anna Lahger, kassör

Jag heter Anna Lahger och är kassör i EHSS

sedan i våras. Jag är beteendevetare med

inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor och

påbyggnad i arbets- och organisationspsykologi

från Stockholms universitet. Under 2011-2012 har

jag både breddat och fördjupat mina kunskaper

på KTH:s skola för teknik och hälsa på

kursen ”Ergonomi – Människa, Teknik och

Organisation”. Jag har tidigare arbetat med HR-frågor i olika roller, med

ekonomi/redovisning, som frilansande konsult med inrednings- o.

stylinguppdrag och senast i mitt CV har jag lagt till ett kort deltidsvikariat

som forskarassistent på Hälsohögskolan i Jönköping.

För närvarande är jag veckopendlare mellan Stockholm, där jag bor sedan

1988 och Växjö, där jag vikarierar som enhetschef i Kommunens

omsorgsförvaltning. Att vara enhetschef innebär ett rikt och varierande

arbete med många olika uppgifter bl. a. personalansvar för en relativt stor

6

grupp undersköterskor inom kommunal hemtjänst. Detta är en av de

grupper som Arbetsmiljöverket tittat närmare på under året, vilket gör det

lite extra spännande att få ta del av deras miljö och dagliga både

glädjeämnen och utmaningar. Jag lägger ett relativt stort fokus på

arbetsmiljöfrågor och hälso- och friskvård. Att må bra på jobbet och att ha

ett gott liv är viktigt för mig i mitt förhållningssätt gentemot arbetsgruppen

och i mitt privata. Jag försöker leva som jag lär, vilket just nu är att hitta en

hållbar balans mellan arbete, kassörsuppdrag, tågresor och familjen. Jag

tror på att friskvård är att ge näring åt sin egen kropp och själ i kombination

med att dela med sig till andra. Promenerar, simmar och går på ett och

annat spinningpass för att hålla en hyfsad form och fylla på med må-bra

hormoner. Äter gärna gott och lagar och bakar ännu hellre. Läser, gillar

kulturevenemang av olika slag, lyssnar ofta på musik och har förmånen av

att ha ett ”syskonhus” i södra Frankrike, som får påhälsning några gånger

om året, även om franskan är ”comme si comme ca”.

Vid pennan, Anna Lahger

7

Från EHSS Facebook-grupp

https://www.facebook.com/groups/135195439829432

"Användarna vet inte vad de vill

ha"https://www.facebook.com/berndtsson?hc_location=stream

För att skapa bra system måste användarnas behov stå i centrum. Men det

är ingen idé att fråga dem vad de vill ha - det vet de inte. "Man måste ut i

verksamheten och se vad det är som behövs", säger användbarhetsexperten

Johan Berndtsson.

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.536097/anvandarna-vet-inte-vad-de-vill-ha

tips från Johan Berndtsson

Lek och trams bra för jobbet - Prevent

Lek och trams på jobbet gör att vi mår och arbetar bättre, enligt

kreativitetsforskaren Samuel West, som uppmanar till mer lekfullhet i

arbetslivet.

http://www.prevent.se/sv/Arbetsliv/Artikel/2013/Lek-och-trams-bra-for-jobbet/

tips från Olle Janzon

8

Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete

SIS standardiseringskommitté för Ergonomi – SIS/TK 380 - informerar

Arbetet med ny ergonomiprocesstandard riktat mot styrelser och

ledningsgrupper fortsätter

Ett nytt projekt med stark svensk representation att arbeta fram en ny

standard har nu börjat inom den internationella

standardiseringsorganisationen ISO. Just nu är arbetsnamnet på projektet –

och den framtida standarden – Ergonomic processes – Part 1: The human-

centred organisation – Guidance on maximising well-being and minimising

human-based risks for the organisation.

Tomas Berns, ordförande för SIS standardiseringskommitté för Ergonomi -

SIS/TK 380 - har fått förtroendet att leda arbetet på internationell nivå.

Projektet syftar till att utarbeta en processtandard för hur man säkerställer

högsta möjliga ”human-centered approach” inom organisationer. Målgruppen

är styrelser och ledningsgrupper inom alla typer av organisationer inom

näringsliv, offentlig sektor och ideell verksamhet. Standarden ska bli en

användarguide för hur organisationen kan adoptera ett holistiskt ”human-

centered” tillvägagångssätt i allt man gör, som till exempel design och

produktion av sina produkter/tjänster och hur man tar hand om sina

anställda och intressenter. Detta är länken till en artikel medförfattad av

Tomas Berns som beskriver arbetet mer i detalj och uppmanar alla

intresserade att kontakta dem för att ge synpunkter på arbetet och/eller

meddela att de är intresserade av att delta i arbetet. Artikeln återges också i

sin helhet längst ned i detta avsnitt.

9

Revideringsarbete av en grundläggande standard inom ergonomi har

påbörjats

Nyligen röstades det på om standarden SS-EN ISO 6385 Ergonomiska

principer vid utformning av arbetssystem ska revideras eller inte. Den

gällande utgåvan är från 2004 och standarden beskriver de grundläggande

principerna för ergonomi och grundläggande riktlinjer för utformning av

arbetssystem. Den definierar också relevanta grundläggande termer.

Samtidigt beskriver den en integrerad strategi för utformning av

arbetssystem, där ergonomer samarbetar med andra som är involverade i

designprocessen. Betoning är på de mänskliga, sociala och de tekniska

kraven. Användare av denna standard är bland annat chefer, arbetstagare

(eller deras företrädare), ergonomer, projektledare och formgivare som är

involverade i design av arbetssystem. Standarden ger en allmän kunskap

om ergonomi, mänskliga faktorer, teknik, design, kvalitet och projektledning.

Termen "arbetssystem" i denna internationella standard används för att

ange en mängd olika arbetssituationer.

Resultatet från röstningen blev ett enhälligt JA till en revidering, bland annat

mot bakgrunden att man önskar vidga begreppet ”arbetssystem” på ett

sådant sätt att standarden inte enbart är riktad mot arbetsmiljö. SIS

svenska kommitté för Ergonomi kommer vara mycket delaktig i

revideringsarbetet och det första internationella arbetsmötet kommer att

hållas i maj 2014.

Information om SIS standardiseringskommitté 380 - Ergonomi

Syftet med den svenska SIS kommitténs arbete är att:

• tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för företags

och organisationers arbetsmiljö- och kvalitetssäkringsarbete

10

• öka tillgängligheten och användbarheten för alla människor oavsett

funktionsförmåga;

• öka användar- och brukarinflytandet i standardiseringsprocessen;

• tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för

utvecklingen av ett hållbart arbetsliv- och fritidsliv tydliggörs;

• representera svenska intressen i europeiska och globala

standardiseringssammanhang;

• ergonomistandarder används som ett medel för att kompensera

och/eller förebygga nedsatt kognition – som kort kan beskrivas som

människans förmåga att tillägna och använda kunskap om sig själv

och sin omvärld;

• ergonomistandarder uppfyller kraven i EU-direktiv och svensk

lagstiftning.

I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare,

myndigheter, universitet, intresseorganisationer, användare och inköpare.

Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas

krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion

med olika parter inom branschen. Deltagarna är samtidigt med och påverkar

framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig

information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen.

Du är varmt välkommen att delta i SIS tekniska kommitté för Ergonomi. Då

kommittén aktivt arbetar i två CEN-kommittéer och en ISO-kommitté finns

det stort utrymme för expertis inom en mängd olika områden relaterade till

Ergonomi som till exempel belastningsergonomi, människa-

systeminteraktion, belysning och termiskt klimat.

För mer information, kontakta projektledare Björn Nilsson på SIS, [email protected], 08-55 55 22 97.

11

The Human-Centred Organization

There is growing international recognition that corporate (and indeed

national) success should be measured in terms which go beyond profit and

productivity. Organisations are being assessed not just on their return on

the investment of their owners but also on much broader issues, such as

how well they fulfil their responsibility to society, and the impact they have

on the environment in both the short and long term. In those areas,

organisations often turn to high level standards, such as ISO 26000

Guidance on social responsibility, published by the International

Organization for Standardization (www.iso.org/). One area that has recently

received particular attention from the G8 (the world’s biggest economies) is

human well-being as an economic measure in addition to traditional

measures of national output. Human well-being is the focus of the scientific

discipline of ergonomics but most ergonomics standards are aimed at

experts.

This article describes a new International Standard on The Human-Centred

Organisation, which is being developed to provide guidance on maximising

wellbeing and minimising human-based risks for the organisation. This high

level standard explains to executive board members the values and beliefs

that make an organisation human-centred, the significant business benefits

and what policies they need to put in place to achieve this.

The purpose of this article is to seek feedback from executives and other

stakeholders to help us ensure that the final document builds on what has

already been done and has maximum impact.

Background

ISO/TC159 the ISO technical committee that deals with ergonomics defines

it as “the scientific discipline concerned with the understanding of the

interactions among human and other elements of a system, and the

12

profession that applies theory, principles, data and methods to design in

order to optimize human well-being and overall system performance”.

Another name for ergonomics is human factors. There are a number of

detailed ergonomics and human factors standards, which can be used by

managers and engineers in selecting and designing products, systems and

services. ISO 9241-210, for example specifies the human-centred design

process, which project managers should follow in order to ensure that

interactive systems are effective, efficient and satisfying for their users. This

standard has been influential in the digital world but the human-centred

approach can reach much further into the organisation, for the benefit of all.

The Human-Centred Organisation standard sets out high-level principles and

approaches to human-based risk and wellbeing, which executive board

members should endorse and implement in their organisations. The standard

identifies the key criteria which demonstrate that each principle has been

met, the implications for the organisation of failing to meet the criteria and

what steps can be taken to minimise the risks of such failure.

Principles of the human-centred approach

The human-centred approach works at every level in the organisation,

starting at the top, with the executive board. Some of the following

principles are already well established and addressed by standards and

accepted best practice, for example social responsibility, but others need far

more work to elaborate fully. We welcome input, not just from the standards

community, especially examples and case studies of good practice.

Turn individual differences into an organisational strength

The organisation acknowledges that people differ in their capabilities and

needs, uses ergonomics data on the nature and extent of these differences,

recognises this as a strength rather than a problem and takes this into

account in all areas of its business.

13

Make usability and accessibility strategic business objectives

The organisation uses international standards and best practices to ensure

that products, systems and services are accessible and usable (effective,

efficient and satisfying to use) both by employees and by customers.

Adopt a systems approach

The organisation recognises that people are part of a wider system which

includes the equipment, workspace, physical, social and organisational

environment in which they work and live. It follows a socio-technical

approach to the design and implementation of new systems.

Ensure health, safety and wellbeing are business priorities

The organisation takes the necessary steps to protect individuals (both

inside and outside the organisation) from health, safety and wellbeing risks.

It is proactive in its approach to workplace health and goes beyond the

minimum required by legislation.

Value employees

The organisation provides individuals with meaningful work and with

opportunities to use and develop their skills in a stable employment

environment.

Create a meaningful work environment

The organisation values and acknowledges the contribution that employees

make both financially and through other forms of recognition. It works to

ensure that employees at all levels share the vision of the organisation and

are encouraged to contribute at an appropriate level.

Openness

The organisation communicates openly and effectively to staff and to the

outside world. When difficult decisions are necessary, they are addressed in

a timely and equitable way and communicated sympathetically.

14

Social Responsibility

The organisation behaves ethically and instils pride and confidence in its

employees, customers and the local community.

Human-based risk

The Human-centred organization standard will provide guidance on human-

based risks, their complexity and the need to measure and manage these

risks effectively. It will also discuss the consequences of failing to address

these needs both for the individual and for the organisation. The main body

of the standard will offer high level guidance on implementing these

humancentred principles and minimising risk. Where possible, it will refer to

existing International Standards and other international guidance, such as

ISO 26000 (social responsibility).

How to get involved

International Standards are developed by ISO following a well-tried

international consensus process. However, as Project Editors for this

standard, we would also like to get input from people who are not normally

interested in standards – board executives. We have therefore written this

article to provide advance information on the standard, to seek feedback

from the business community and to ensure that what is developed has

maximum impact. This article may be distributed widely, both electronically

and in print.

If you would like to comment, please contact:

Tom Stewart, [email protected]

Tom is Founder of System Concepts Limited, London and Chair of the British Standards

Applied Ergonomics Committee PH/9

Tomas Berns, [email protected]

Tomas is Founder of Ergolab AB Stockholm and Chair of the Swedish Standards Ergonomi

Committee TK 380

15

Forskning/Avhandlingar

Träning mot sömnproblem hjälper långsiktigt

Att träna fysiskt hjälper mot sömnproblem, men det hjälper inte kortsiktigt

samma kväll. Däremot har det effekt efter flera veckor, men då måste man

vara ihärdig och träna regelbundet.

Det visar en amerikansk studie på kvinnor över 55, med sömnproblem.

De fick göra gympapass på 50 minuter tre gånger i veckan under sexton

veckor och mot slutet av perioden sov de både längre och med bättre

kvalitet på sömnen.

Många har uppfattningen att träningen gör det lättare att sova redan samma

kväll, men det beror på att de flesta studier om sömn och träning gjorts på

personer som sover bra även i vanliga fall.

Baron et al. Exercise to improve sleep in insomnia: exploration of the bidirectional effects. Journal of Clinical Sleep Medicine 2013;9(8)

2013-08-15, Sveriges Radion

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5617522

Tydlighet viktigt för att må bra på jobbet

En tydlig organisation, med klara mål och förväntningar på den anställde, är

en grundläggande men tidigare förbisedd faktor för ett gott arbetsliv. Det

visar en aktuell avhandling i arbetslivsforskning vid Helix, Linköpings

universitet.

16

Vad krävs för att man ska må bra på jobbet? Det är den övergripande

frågeställning som Cathrine Reineholm, folkhälsovetare, har undersökt i sitt

avhandlingsarbete. Till sitt förfogande har hon haft två stora datamaterial,

där drygt 1000 respektive 8400 anställda vid totalt elva organisationer och

företag ingår i omfattande enkäter. Hon har testat i vilken mån en rad olika

variabler kan förutsäga hälsa.

- Vi fokuserar ofta på ohälsa på jobbet och undersöker vad som får

människor att må dåligt. Jag ville istället se vad som får oss att må bra.

Flera av hennes resultat bekräftar tidigare forskning och kan förefalla föga

överraskande, exempelvis att den som själv kan styra över sitt arbete mår

bättre. Men:

- Ett självständigt arbete är bra, men bara om du vet vad du ska göra och

vilka förväntningar du har på dig. Om detta är otydligt har du ingen glädje

av en hög egen kontroll av arbetet.

Cathrine Reineholm ville undersöka hur organisationer av typen Lean

påverkar hälsan på jobbet jämfört med mer traditionella organisationsformer.

Men hon fann att formen av organisation inte spelar så stor roll. Det

avgörande är just tydligheten.

- Med dagens arbetsliv och dess krav på flexibilitet, snabba ryck och många

lösa anställningar, så blir tydligheten ännu viktigare för välmåendet, säger

hon.

Att fungera i arbetsgrupper har också blivit viktigare, och därmed kraven på

social kompetens och samarbetsförmåga. En väl fungerande arbetsgrupp

befrämjar också hälsan hos de anställda.

Cathrine Reineholm har också undersökt rörligheten i arbetslivet och hittar

här två diametralt motsatta orsaker till att människor byter jobb: Antingen

söker man sig från enformiga jobb – eller så är jobbyten ett led i karriären.

17

- Vi ska alltså inte utgå från att hög rörlighet på en arbetsplats alltid beror

på tråkiga jobb, säger hon. Det kan också bero på att anställda vill göra

karriär.

I ytterligare en studie har hon, tillsammans med doktoranden Daniel

Lundqvist, tittat på chefers arbetsvillkor jämfört med medarbetares. De

finner att första linjens chefer stressas av ungefär samma förhållanden som

medarbetarna, troligen beroende på att både medarbetare och första linjens

chefer jobbar i verksamheten, medan högre chefers villkor är annorlunda.

För att skapa en god arbetsmiljö och en hälsosam arbetsplats behöver man

byta fokus från enbart individnivå till att även inbegripa organisatoriska

förutsättningar.

Avhandlingen heter “Psychosocial Work Conditions and Aspects of Health”.

Cathrine Reineholm disputerade den 30 augusti. Hon nås på 0708-592204,

[email protected]

2013-08-28, Linköpings universitet

http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:636209

http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.494090?l=sv

Samarbete lönar sig

Samarbete är bättre för en grupp individer än hård konkurrens. Det hävdar

forskare från University of Pennsylvania, som i matematiska modeller kunnat

visa att i ett evolutionärt perspektiv så gynnas en grupp av samarbete.

Om ett samhälle består av bara två individer lönar det sig ofta att vara

självisk eller använda utpressningstekniker. Detta enligt klassisk spelteori

och det gamla tankeexperimentet fångarnas dilemma.

Men de här amerikanska forskarna säger sig nu ha bevisat matematiskt att

om samhället består av fler än två individer, så är den enda strategi som

18

lönar sig på sikt att samarbeta. Detta har man kommit fram till med hjälp av

stora matematiska modeller där man låtit samhällen och invånare genomgå

evolution.

Det är sedan länge känt att människor mår bättre av att vara generösa.

Forskarna till den här studien säger sig nu ha belägg för att det också

gynnar djur, insekter och till och med bakterier och virus.

Alexander J. Stewart & Joshua B. Plotkin, University of Pennsylvania.

2013-09-04, Sveriges Radio


doi/10.1073/pnas.1306246110

Ny kartläggning av funktionell genetisk variation

I samarbete med flera europeiska forskningsinstitut presenterar forskare

från Uppsala universitet idag en karta över genetiska orsaker till olikheter

mellan människor. Studien, som publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna

Nature och Nature Biotechnology, beskriver den hittills största mängden

data som länkar samman variationer i människans genom (DNA) med

genaktivitet på RNA-nivå.

Att förstå hur varje människas unika genom påverkar deras mottaglighet för

sjukdomar är en av de största vetenskapliga utmaningarna idag.

Genetikerna studerar hur olika typer av genprofiler leder till aktivering eller

inaktivering av gener hos olika individer, vilket sedan kan öka risken för

sjukdomar.

Mer än femtio forskare från nio olika europeiska forskningsinstitut ligger

bakom studierna som presenteras idag. I studierna har forskarna mätt

genaktivitet (genuttryck) genom att sekvensera RNA i celler från 462 olika

individer från olika europeiska länder. Den kompletta genomsekvensen från

19

dessa personer har redan tidigare publicerats som en del av det projektet

som kallas ”1000 Genomes Project”. Den studie som nu publiceras möjliggör

en funktionell tolkning av denna viktiga katalog över den genetiska

variationen hos ett stort antal individer. Studiens koordinator, Tuuli

Lappalainen från universitetet i Geneve, menar att forskarna överraskades

av hur omfattande den genetiska variationen som reglerar aktiviteten för de

flesta av våra gener verkar vara. Hon poängterar att det istället för att

endast undersöka individuella gener är viktigt att få en förståelse för de

generella principerna för hur människans genom fungerar.

Kunskapen om vilka genetiska varianter som är ansvariga för skillnaderna i

genaktivitet mellan olika individer kan ge värdefulla ledtrådar till diagnostik,

till att förutspå kliniskt utfall och för behandlingen av olika sjukdomar. Att

förstå de cellulära konsekvenserna av den genetiska variation som ökar

sjukdomsrisken hjälper forskarna att förstå de molekylära mekanismerna

bakom våra sjukdomar. Detta är av yttersta vikt för att utveckla

behandlingsmetoder i framtiden.

All data från studien finns fritt tillgängligt via det europeiska arkivet för

funktionsgenomiskt data vid det europeiska bioinformatikinstitutet (EMBL-

EBI). Öppen tillgång till datamaterialet och resultaten gör det möjligt för alla

forskare att analysera det på nya sätt.

De två artiklarna som publiceras idag baserar sig på arbete inom EU-

projektet Geuvadis (Genetic European Variation in Health and Disease).

RNA-proverna sekvenserades bland annat vid SNP&SEQ-

teknologiplattformen i Uppsalas om är en del av http://scilifelab.uu.se/

ScilLifeLab. Bioinformatiker från Uppsala universitet deltog i den

internationella data-analysgruppen. Gruppen i Uppsala hade en särskilt

viktig roll vid utvärderingen av datakvaliteten, vilket presenteras i mer detalj

i artikeln i Nature Biotechnology.

20

- Vår studie visar att det är möjligt att få fram samma resultat i flera olika

laboratorier, förutsatt att man använder sig av standardiserade

laboratoriemetoder. Det visar att den nya, så kallade ”nästa generationens”

sekvenseringsteknologi mycket väl lämpar sig för stora nationella eller

internationella samarbetsprojekt” säger Ann-Christine Syvänen, professor i

molekylär medicin vid Uppsala universitet, som ledde den del av studien som

gjordes i Uppsala.

2013-09-16, Nature och Nature Biotechnology

http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/full/nature12531.

doi:10.1038/nature12531

Naturunderstödd rehabilitering ger bättre upplevelse av

vardagssysslor

Patienter får avsevärt lägre stressymptom och ökad funktion efter

naturunderstödd rehabilitering i rehabiliteringsträdgården hos SLU i Alnarp.

De patienter som får en mer balanserad upplevelse av vardagsaktiviteterna

får störst minskning av stressymptom och dessutom större möjligheter att

återgå i arbete eller studier.

Detta framgår av en studie som presenteras i den vetenskapliga tidskriften

Scandinavian Journal of Occupational Therapy.

Studien är utförd av forskare vid Institutionen arbetsvetenskap, ekonomi och

miljöpsykologi, SLU Alnarp och vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle,

Lunds universitet.

Stressrelaterade sjukdomar som depression, ångest och

utmattningssyndrom ökar över hela världen och vållar både ohälsa för

enskilda personer och stora samhällskostnader.

21

I sina intervjusvar har deltagarna i försöket berättat att de nu tar det

lugnare i sina dagliga liv och att dagliga aktiviteter oftare är relaterade till

naturupplevelser och kreativa sysslor. De har mer balanserade upplevelser

av sin vardag vad gäller upplevelserna av krav, lust och återhämtning.

Resultaten presenterades också i samband med en konferens i Helsingborg

den 19-20 september.

2013-09-19, Sveriges lantbruksuniversitet

http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2013/9/naturunderstodd-rehabilitering-ger-battre-upplevelse-av-vardagssysslor/

doi:10.1126/science.1241224

Konferensens hemsida: http://www.conferencemanager.dk/nyamojligheter/

Sammanfattning av artikeln (på engelska) kan läsas här:

http://informahealthcare.com/toc/occ/0/0

Depression näst viktigaste källan till funktionsnedsättning i världen

Efter ryggont är depression den sjukdom i världen som kostar samhället

mest i form av funktionsnedsättning, det har forskare i Australien kommit

fram till.

Forskarna har sammanställt statistik för något som kallas för

funktionsjusterade levnadsår genom att jämföra all vetenskaplig kunskap

som publicerats om mentala åkommor. Funktionsjusterade levnadsår är ett

slags mätverktyg med vars hjälp både fysiska- och mentala sjukdomars

påverkan på människor kan jämföras. Även om depression jämfört med

stora folksjukdomar som malaria och HIV inte leder till många dödsfall, så

kan det föra med sig många år av funktionsnedsättning. Forskarna som

22

skriver i PLOS Medicine anser att depressionssjukdomar borde vara en global

prioritet för hälsovården.



Glasögon för blinda

Forskare håller nu på att utveckla glasögon som ska omvandla information

så att blinda kan se mer.

Bakgrunden är att många med svår synnedsättning ändå kan uppfatta något

slags ljus och rörelser.

Glasögonen som utvecklats av en brittisk forskare vid Oxford, har två

kameror, eller en kamera och en infraröd projektor. De har också utrustats

med GPS och kompass.

Informationen som samlas in översätts till olika typer av bilder på en

genomskinlig OLED-skärm.

T.ex. så kan saker göras tydligare i förhållande till bakgrunden, eller att

avståndet till hinder kan visas genom olika skärpa i bilden.



Motion i vardagen ökar överlevnaden för 60-åringar

En stunds hemmagympa eller trädgårdsarbete varje dag kan markant

minska risken för hjärtinfarkt/stroke och tidig död för personer över 60 år.

23

Det visar ny svensk forskning som publiceras i vetenskapstidskriften British

Journal of Sports Medicine.

Enligt forskarna vid Karolinska Institutet och Gymnastik- och

idrottshögskolan (GIH) passar denna enkla form av daglig aktivitet särskilt

bra för äldre som kanske inte är så aktiva på andra sätt. Forskarnas resultat

bygger på uppgifter från närmare 4000 60-åringar i Stockholm, som följts

avseende hjärtkärlhälsa i drygt 12 års tid.

När studien inleddes genomgick deltagarna en hälsoundersökning, där de

fick svara på frågor om livsstil av typen matvanor, rökning, alkohol - och hur

dagligt fysiskt aktiva de var. De fick bland annat uppge hur ofta de ägnade

sig åt aktiviteter som trädgårdsarbete, hemmagympa, blåbärsplockning och

bilunderhåll under den senaste tolvmånadersperioden. De fick också svara

på hur ofta de ägnade sig åt mer planerad motion. Forskarna kontrollerade

även deltagarnas kardiovaskulära status genom provtagning och fysiska

tester, för att undersöka blodfettnivåer, blodsocker och blodkoagulering, en

riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke.

Resultaten visar att de deltagare som i början av studien levde ett aktivt

dagligt liv också hade lägre risk att drabbas av hjärtkärlproblem än de som

hade ett mer stillasittande liv. Hälsoprofilen inkluderar smalare midja och

lägre nivåer av potentiellt farliga blodfetter, samt hos männen lägre nivåer

av glukos och insulin i blodet och lägre risk för blodkoagulering. Samma

resultat fann forskarna för de som regelbundet motionerade mer organiserat,

men som annars inte var så aktiva i vardagen. Bäst mådde de deltagare som

både levde aktiva liv och motionerade regelbundet.

Under de dryga tolv år som deltagarna följdes fick 476 av dem sin första

hjärtattack och 383 avled av flera olika orsaker. Den aktuella studien visar

dock att den högsta aktivitetsnivån i vardagen kunde kopplas till 27 procent

lägre risk att drabbas av hjärtattack och stroke och 30 procents lägre risk att

24

avlida oavsett orsak, jämfört med den lägsta aktivitetsnivån. Detta alltså

oberoende av hur mycket man motionerade i mer planerad form.

- Våra fynd är särskilt viktiga när det gäller äldre människor, eftersom denna

grupp ofta har svårt att träna mer intensivt utan är hänvisade till det vi

brukar kalla motion i vardagen, säger Elin Ekblom Bak, doktorand vid

institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Forskarna tror att den biologiska förklaringen till resultaten är att långvarigt

sittande drar ner energiomsättningen (metabolismen) i kroppen till ett

minimum, medan att stå upp eller röra på sig ökar den. Hur mycket

musklerna får arbeta kan också vara en del av förklaringen. Att sitta ner

kräver ingen ansträngning hos musklerna, vilket kan störa den normala

hormonproduktionen i dessa. Detta kan i sin tur påverka andra organ och

vävnader i kroppen.

Forskningen har finansierats genom anslag från Svenska Frimurare Orden,

Stockholms läns landsting, Hjärt-lungfonden, Vetenskapsrådet samt

Stiftelsen Tornspiran.

2013-10-29, Karolinska Institutet

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=170059&l=sv&newsdep=130

KBT hjälper patienter med känslighet för vardagsljud

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en bra metod för att hjälpa personer

med hyperacusis att bli mindre känsliga för ljud. Det visar en ny

doktorsavhandling från Uppsala universitet.

Hyperacusis är ett audiologiskt problem som innebär att en person är

ovanligt känslig för vardagsljud, såsom bestick/tallriksljud, pappersprassel

eller ljudet från spolande kranar. Överhuvudtaget är diagnosen outforskad,

och det finns ingen evidensbaserad behandling för hyperacusis.

25

I den aktuella avhandlingen framkommer bland annat att personer med

hyperacusis mycket ofta hanterar sin vardag genom att använda

öronproppar i stor utsträckning, samt att undvika de situationer som upplevs

som besvärliga ljudmässigt. Tyvärr är detta en kortsiktig lösning, då tidigare

forskning visat på att överskyddande av hörselsystemet i sig leder till ökad

känslighet.

Studien visar att individuell manualiserad KBT-behandling hjälper patienter

med hyperacusis att minska sin känslighet för ljud. KBT-programmet innebär

att patienten träffar psykolog vid sex tillfällen, under två månaders tid. En

stor del av behandlingen innebär att på ett gradvis och kontrollerat sätt

utsätta sig för ljud. Dessutom lär sig patienterna en metod för avslappning,

samt arbetar för att återgå till sina normala beteendemönster.

- Det centrala är att lära sig att undvikande av ljud inte fungerar på lång sikt,

utan tvärtom leder till ökad ljudkänslighet säger Linda Jüris, psykolog och

forskaren bakom avhandlingen.

I studien deltog totalt 62 patienter i åldrarna 18 till 61 år. Deltagarna blev

slumpmässigt utvalda till att antingen få KBT-behandling, eller vänta kvar på

väntelista. Resultatet direkt efter behandling visade att de som genomgått

KBT blivit bättre på nästan alla mått som användes, till exempel

obehagströskelvärde (LDL) som är ett audiologiskt test som ofta används för

hyperacusis på hörselmottagningar. Väntelistegruppen fick sedan också KBT,

med liknande resultat. Tolv månader efter behandling kvarstod

behandlingsresultaten.

- Det tyder på att vårt program kan vara ett bra behandlingsalternativ, säger

Linda Jüris.

Övriga intressanta fynd var att nästan hälften av de 62 patienterna också led

av en ångeststörning, som till exempel social fobi. Dessutom var nästan lika

26

många sjukskrivna från sina arbeten, på hel- eller deltid, för sina problem

med hyperacusis.

Avhandlingen Hyperacusis. Clinical studies and effect of Cognitive

Behavioural Therapy försvarades den 31 oktober.

2013-10-21, Uppsala universitet

http://www.uu.se/forskning/forskningsnytt/artikel/?id=2906&area=10,16&typ=artikel&na=&lang=sv

http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=5179f2a9a2a3cc16b8849395998a ?pid=diva2:648834

"Skräp i hjärnan tvättas bort under sömnen"

Medan vi sover så passar hjärnan på att göra sig av med giftigt avfall som

byggs upp under dagens tankearbete. Det enligt en amerikansk studie i

Science som BBC rapporterar om.

Forskarna tror att det här systemet med att rensa bort skräp i hjärnan som

bildas vid tänkande är ett av huvudskälen till att vi sover. Studien visar att

hjärnceller öppnar sig under sömnen så att vätska kommer åt att spola rent.



doi:10.1126/science.1241224

Vårdpersonalens arbetstillfredsställelse starkt kopplad till mötet

med vårdtagaren

En ny avhandling från Lunds universitet visar att vårdpersonal inom

äldreomsorgen är relativt tillfreds med sitt arbete. Detta trots att de många

gånger har en påfrestande arbetssituation och hård arbetsbelastning. Men

27

tillfredsställelsen är starkt kopplad till mötet med den äldre vårdtagaren och

dess anhöriga.

Avhandlingen som lades fram den 7 december av Anneli Orrung Wallin, har

främst fokuserat på det som är positivt inom vård- och omsorgsboenden.

Framförallt är det mötet med den äldre vårdtagaren och dess anhöriga som

ger tillfredställelse:

- I min forskning har jag tagit utgångspunkt i de faktorer som bidrar till att

undersköterskor och vårdbiträde faktiskt känner sig nöjda på jobbet. Det är

viktigt att vi jobbar preventivt och bygger upp en hållbar modell för det som

faktiskt fungerar för personalen, säger Anneli Orrung Wallin som själv är

specialistsjuksköterska i vård av äldre.

Att få tid och möjlighet att ge vårdtagaren vård utifrån dennes individuella

behov, är alltså den viktigaste komponenten i att känna sig tillfredsställd

med sin arbetssituation. Andra faktorer är ett bra vårdklimat och en

stödjande organisation med ett positivt ledarskap. Ett otydligt och delat

ledarskap mellan enhetschefer och sjuksköterskorna är ett vanligt problem

ute på vård- och omsorgsboende.

Vårdbiträden och undersköterskor är i hög grad utelämnade till sig själva när

sjuksköterskor i större utsträckning arbetar på ett konsultinriktat sätt.

Därför är det viktigt att sjuksköterskor får ett tydligare mandat med

förutsättningar och stöd att leda och utveckla vårdens innehåll, menar Anneli

Orrung Wallin.

Den personal som är mest utsatt för påfrestningar och samvetsstress inom

äldreomsorgen är de som jobbar natt samt de som arbetar på

demensboenden.

- Personal inom demensvården måste först identifiera eller tolka att det finns

ett behov och sedan försöka tillgodose behovet. När det saknas personal

28

eller tid att läsa vårdtagaren skapar det samvetsstress i en annan

utsträckning än för personalen på ett vanligt äldreboende där återkopplingen

är mer direkt, menar Anneli Orrung Wallin.

2013-12-05, Lunds universitet

http://www.lu.se/article/vardpersonalens-arbetstillfredstallese-starkt-kopplad-till-motet-med-vardtagaren

Ögonen hjälper oss att minnas

Två forskare från Lunds universitet har för första gången lyckats bevisa att

våra ögonrörelser spelar en aktiv roll för hur väl vi minns en händelse. Det

är en viktig pusselbit i förståelsen för hur vårt minne fungerar, menar

minnesforskaren Mikael Johansson som tillsammans med kollegan Roger

Johansson har publicerat de nya rönen i den vetenskapliga tidsskriften

Psychological Science.

I studien sitter försökspersonerna framför en datorskärm där 24 tecknade

figurer visas upp. När dessa figurer sedan tas bort ombeds

försökspersonerna att minnas detaljer kring hur de var placerade och hur de

såg ut. Exempelvis; tittade tomten åt höger eller vänster? När testpersonen

ska plocka fram minnet sitter han eller hon fortfarande kvar framför den nu

tomma datorskärmen och dennes ögonrörelser registreras av s.k. eye-

trackingteknik.

Om försökspersonen får titta var han eller hon vill på skärmen så visar

experimenten att de oftast tittar i det hörn av skärmen där tomten fanns

placerad. Om experimentledaren däremot styr försökspersonens blick till ett

motsatt hörn av skärmen, det vill säga där tomten inte fanns, så blir

framtagningen av minnesbilden påtagligt sämre.

29

Bäst presterade testdeltagarna när försöksledarna istället styrde deras

blickar till det hörn av den tomma bildskärmen där tomten befunnit sig.

- Ögonrörelserna hjälper oss att välja korrekta minnesbilder och undertrycka

konkurrerande, felaktiga minnesbilder, säger forskaren i

kognitionsvetenskap Roger Johansson.

Man vet sedan tidigare att ju mer man lyckas återskapa sammanhanget

kring en viss händelse, desto lättare är det att minnas den. Om all

information finns tillgänglig så har vi inga svårigheter att minnas. Ju fler

ledtrådar man plockar bort desto svårare blir det. Minnesforskare har länge

diskuterat exakt vilka ledtrådar som är viktiga och därför är det senaste

rönen från Lunds universitet en viktig pusselbit.

- Resultatet är viktigt för modeller om minnesframplockning, säger

professorn i psykologi, minnesforskaren Mikael Johansson. Episodiskt minne

tillåter oss att resa i tiden och återuppleva tidigare händelser ur ett

förstapersonsperspektiv. Vad vi nu visat är att ögonen bidrar med en effektiv

ledtråd - en nyckel till vår personliga historia.

I förlängningen kan forskningen ha betydelse för utvecklingen av olika

minnesförbättrande tekniker och potentiellt hjälpa äldre eller andra grupper

av människor med sviktande minnesfunktion. Var vi riktar blicken kan aktivt

påverka hur framgångsrika vi är på att plocka fram rätt minne – även om

det för ögonblicket inte finns någon relevant information där.

2013-12-03, Lunds universitet

http://www.lu.se/article/ogonen-hjalper-oss-att-minnas

Naprapati effektivare och billigare än ortopedi

Det är mer effektivt och billigare att besöka en naprapat än en ortoped vid

vissa vanliga åkommor i leder och muskler Det visar en studie som inom

30

kort publiceras i Clinical Journal of Pain. Författare är Stina Lilje, doktorand i

tillämpad hälsoteknik vid BTH.

Studien, som inom kort presenteras i Clinical Journal of Pain, är den första

hälsoekonomiska utvärderingen av behandlings- och kostnadseffekter av

specialiserad manuell behandling av patienter. Studien är gjord på patienter

med åkommor som är vanliga hos de som står i kö till ortopeden. Studien

visar att patienterna blev bättre med naprapatisk behandling än med

konventionellt ortopediskt omhändertagande. Resultaten visar även att det

blir billigare. Studien har genomförts av Stina Lilje, doktorand vid BTH, i

samarbete med Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi i Lund och

Karolinska Institutet.

Köerna till ortopeden är bland de längsta inom vården och många remisser

rör åkommor som inte är i behov av den specifika kompetens som finns på

en ortopedimottagning. När en patient med en sådan remiss får tid hos en

ortoped görs ofta åtgärder som inte är effektiva för den sökta åkomman.

– Inom hälsoekonomi räknar man både på rena kostnader och på

kostnadsnytta. Det är vanligt att en viss behandlingsmetod är effektivare

men dyrare än en redan existerande. I ovanligare fall är en metod både

effektivare och billigare, vilket var hypotesen i denna studie, berättar Stina

Lilje.

I studien ingick två patientgrupper: en grupp fick ortopedisk behandling och

den andra fick naprapatisk behandling. Under behandlingens gång kartlades

alla kostnader, liksom hälsovinsten i form av minskad smärta och ökad

fysisk funktion.

– Det visade sig att kostnaderna för de olika patientgrupperna skiljde sig åt

rejält. Medelkostnaden för en patient som tagits om hand av en ortoped

kostade drygt 14 000 kronor, medan medelkostnaden för en patient som

31

tagits om hand av en naprapat enbart var drygt 5 000 kronor. Patienterna

som fick naprapati fick dessutom en högre livskvalitet, säger Stina Lilje.

– Slutsatsen är att förbättrade hälsoeffekter, liksom avsevärda besparingar,

skulle kunna göras ifall naprapati vore ett möjligt vårdval på sjukhusen,

avslutar Stina Lilje.

En av patienterna som deltog i studien är Berith Kjellsson.

– Jag fick förfrågan att medverka i en studie om, i mitt fall länd- och

korsryggsbesvär samt besvär i svanskotan. Min smärta var näst intill

outhärdlig varför jag tacksamt tackade ja. Tack vare naprapatbehandlingen

är jag idag helt smärtfri och lever ett helt normalt rörligt liv, berättar Berith

Kjellsson.

– Målet måste vara bättre vård, det vill säga korta väntetider och rätt

behandling. Denna studie visar att det finns outnyttjade resurser där mer

samarbete mellan ortopeder och naprapater skulle förbättra

omhändertagandet för vissa patienter, säger Håkan Friberg,

verksamhetschef på ortopedkliniken Blekinge.

2013-09-24, Blekinge Tekniska Högskola

http://www.bth.se/web/nyheter.nsf/sidor/fe87171e886dc774c1257bf0002c767a?OpenDocument

Inre styrka är viktigt för äldres upplevelse av hälsa

När äldre personer drabbas av sjukdom och andra motgångar är den inre

styrkan betydelsefull för upplevelsen av den egna hälsan. Det slår Kerstin

Viglund fast i den avhandling som hon försvarade vid Umeå universitet den

29 november.

Intresset för vad som bidrar till hälsa hos äldre ökar. En forskargrupp vid

Umeå universitet har tidigare studerat fenomenet inre styrka och de fann

32

bland annat att det innebär att känna en samhörighet med andra människor,

att vara kreativ och flexibel i det dagliga livet, och samtidigt ha en fasthet i

sin syn på livet och tro på sig själv och sina förmågor att påverka.

I sin avhandling har Kerstin Viglund, doktorand vid institutionen för

omvårdnad, studerat inre styrka bland äldre. I en studie med över 6 000

deltagare från Sverige och Finland i åldersgrupperna 65, 70, 75 och 80 år

skattade 65-åringarna sin inre styrka högst medan 80-åringarna skattade

den lägst. Kvinnorna hade genomgående en något högre skattning av sin

inre styrka än männen. Dessutom visade sig inre styrka vara en resurs för

upplevelsen av hälsa hos äldre i samband med att de drabbas av sjukdom.

Bland de äldre förekom fem vanliga sjukdomstillstånd; stroke, diabetes,

cancer, hjärtinfarkt och nedstämdhet. Det visade sig att inre styrka

fungerade som en viktig faktor för upplevelsen av en god hälsa, trots att

personerna drabbats av någon eller några av dessa sjukdomar.

I Kerstin Viglunds avhandling ingår också en studie där hon har gjort

intervjuer med äldre personer som hade drabbats av en sjukdom, som även

utlöste en kris i livet, samtidigt som de upplevde att de hade en hög inre

styrka.

Familjen och nära vänner visade sig vara mycket viktigt och för några av

deltagarna även tron på Gud. De äldre uttryckte också en tro på sig själv

och sin vilja och förmåga att vara aktiv, både i det dagliga livet och relaterat

till den vård och behandling de fått. Att komma igen och gå vidare med en

positiv syn på livet var viktigt för dem.

– Att bli äldre innebär ofta att man får möta förändringar och svårigheter av

olika slag. Därför kan det vara av värde att få en ökad medvetenhet om inre

styrka som en resurs för att uppleva hälsa. En ökad medvetenhet är också

viktig för hälso- och sjukvårdspersonalen för att bättre kunna identifiera var

33

och när behovet av stöd är som störst och hitta olika sätt att främja och

stärka den inre styrkan, säger Kerstin Viglund.

Hon nämner att några av sätten för vårdpersonal att främja den inre styrkan

kan vara att underlätta för vårdtagaren att hålla kontakt med familj och

vänner eller att skapa möjlighet att få berätta om minnen som är viktiga för

honom eller henne. Det kan också vara att vara öppen och mottaglig för

vårdtagarens egna önskningar och förslag kring vården som ges, och ha en

tro på hans/hennes vilja och förmågor, istället för att som vårdare ”ta över”.

2013-11-25, Umeå universitet

http://www.umu.se/nyhet//.cid225250

Dolda riskfaktorer för industriarbetare avslöjas med en ovanlig

statistisk metod

Riskfaktorer som kommer från arbetsmiljön i en industri kan förbli

oupptäckta då arbetare som jobbat länge utgörs av en grupp som är friskare

än andra arbetare. Enligt en avhandling som Ove Björ försvarar vid Umeå

universitet den 15 november är det möjligt att justera för detta och därmed

öka chanserna att upptäcka farlig exponering från arbetsmiljön.

I sin avhandling har Ove Björ vid institutionen för folkhälsa och klinisk

medicin studerat hälsan hos arbetare från två norrländska industrier, en som

består av 13 000 gruvarbetare och en med 2 600

aluminiumsmältverksarbetare. De första gruvarbetarna anställdes på 1920-

talet och de första smältverksarbetarna på 1940-talet. Arbetarna har sedan

följts upp från anställningens start till eventuell död eller cancerdiagnos.

Ove Björ visar bland annat att det med hjälp av en statistisk metod är

möjligt att öka möjligheterna att identifiera riskfaktorer från arbetsmiljön

hos långtidsarbetare som har samlat på sig skadlig exponering från

34

arbetsmiljön och samtidigt representerar en selekterad grupp av friskare

arbetare.

– Att långtidsanställda är friskare kan bero på att själva arbetet utgör en

urvalsprocess där individer med sämre hälsa slutar tidigare på grund av

arbetskraven. Det innebär i sig att damm från gruvarbete kan vara en

allvarligare riskfaktor än vad forskningen hittills har kunnat visa, säger Ove

Björ.

En annan studie som baseras på gruvarbetarna visar att risken för dödlighet

i stroke ökade om arbetarna jobbat utomhus och minskade om arbetarna

jobbat under jord. Möjligen kan detta bero på att underjordsarbete i ett

tempererat klimat skyddar från kyla. Kyla kan ha en förhöjande effekt på

blodtrycket och högt blodtryck ökar risken för stroke. Avhandlingen visade

också på att risken för lungcancer var högre bland smältverksarbetare

jämfört med en normalbefolkning. Den troligaste förklaringen från

arbetsmiljön är att arbetarna har exponerats för så kallade polycykliska

aromatiska kolväten (PAH) som är ett organiskt ämne som har funnits i

luften i fabrikerna. PAH är en känd riskfaktor för cancer. Uppgifter om

rökning saknades dock i denna studie.

– Den här avhandlingen är ett exempel på att en flervetenskaplig kompetens

i en forskargrupp är nödvändig när man ska genomföra den här typen av

studier. Det krävs en övergripande kompetens om sjukdomars

bestämningsfaktorer, men också kunskaper om riskfaktorer i arbetsmiljön

och statistisk metodologiska kunskaper, säger Ove Björ.



35

Självskattad hälsa sätter åldrande och vårdbehov på agendan

Genomförande av nationella enkäter där befolkningen får skatta och bedöma

sin egen hälsa kan ge beslutsfattare viktiga insikter om var olika

hälsoinsatser bör genomföras. Enligt Siddhivinayak Hirve, doktorand vid

Umeå universitet kan detta bland annat vara ett verktyg för att harmonisera

hälsoläget i utvecklingsländer med resten av världen.

När Världshälsoorganisationen, WHO, genomförde en studie av åldrande i ett

globalt perspektiv och hälsa bland vuxna, 2007, ställde man den enkla

frågan "Hur mår du idag, rent allmänt?". Resultatet visade bland annat att

varannan äldre person, över 50 år, som levde på landsbygden i Indien

svarade att de mådde mycket dåligt, dåligt, eller att deras hälsa var måttligt

bra.

I sitt avhandlingsarbete har Siddhivinayak Hirve undersökt vilka faktorer

som påverkar bedömningen av den egna hälsan hos äldre individer i

befolkningen på den indiska landsbygden. Avhandlingsarbetet visar bland

annat att kvinnor rapporterar sämre hälsa än män. Hälsan försämrades

också med stigande ålder. Ålderns effekt när det gäller självskattad hälsa

påverkades i sin tur bland annat av deltagarnas förmåga att röra sig, syn,

hörsel, relationer, smärtproblematik, sömn, med mera.

– Rökning och tobaksbruk var faktorer som i materialet kunde kopplas till

minst en kronisk sjukdom, vilket i sin tur påverkade den självskattade

hälsan negativt. Samtidigt visar studierna att ett stort socialt nätverk

resulterar i bättre självskattad hälsa och högre livskvalitet säger

Siddhivinayak Hirve.

En fyraårig uppföljande studie som Siddhivinayak Hirve har genomfört

visade att risken att avlida var tydligt ökad hos de som rapporterade sämre

hälsa, jämfört med dem som rapporterade att de hade god eller mycket god

hälsa vid studiens inledning. För män sågs en ökning av risken att avlida

36

med upp till 300 procent och bland kvinnor var motsvarande risk ökad upp

till 64 procent, under uppföljningsperioden. Vidare var risken att avlida ökad

med cirka 70 procent hos dem som inte hade en livskamrat, make/maka i

livet. Även denna riskfaktor var mest påtaglig bland män.

Det fanns också skillnader när det gäller sättet att rapportera självskattad

hälsa. Personer med högre utbildning och de som hade högre

socioekonomiskt status visade sig ha lägre trösklar för att rapportera dålig

hälsa, samt hade också högre förväntningar och ställde högre krav på sin

hälsa, jämfört med personer med lägre utbildning och socioekonomiskt

status.

Siddhivinayak Hirve anser med stöd av sina resultat att det är fullt möjligt

att använda information om självskattad hälsa från stora nationella enkäter,

exempelvis för planering av hälso- och sjukvård, även i små, avgränsade

områden. Förutsättningen är dock att man har tillgång till sofistikerade

statistiska analysmetoder.

– Mitt mål med avhandlingen har varit att sätta åldrandet på agendan, både

bland forskare och beslutsfattare. Detta är framför allt viktigt i länder där

man har en snabbt åldrande befolkning. Värdet av att ställa den enkla

frågan, "Hur mår du idag, rent allmänt?” är mycket hög och kan vara till stor

hjälp för att identifiera vårdbehov, och planera för riktade insatser när det

gäller hälsa. Detta gäller inte minst i utvecklingsländer, säger Siddhivinayak

Hirve.

Han påpekar också att mätningar av självskattad hälsa ger en drivkraft när

det gäller att stärka forskningen om hälsa för den vuxna och åldrande

befolkningen i låg- och medelinkomstländer som harmoniserar med

internationell forskning.



37

Ny metod kortar problem med knäsmärta hos idrottare

En ny behandlingsmetod där man genomför titthålsoperation i knäleden med

hjälp av ultraljud ger patienter med kroniskt smärtande knäskålssena, så

kallat hopparknä, snabbare återgång till smärtfri idrott, patienterna blir

nöjdare och får mindre problem smärta i det korta perspektivet. Det visar

ortopeden Lotta Willberg i den avhandling som hon försvarar vid Umeå

universitet den 4 oktober.

Kroniskt smärtande senor är en vanlig orsak till att motionärer och elitaktiva

idrottare måste minska ner eller avsluta sitt idrottande. En kroniskt

smärtande knäskålssena, hopparknä, är dessutom en diagnos som är känd

för att vara svår att behandla och ibland även är svår att diagnosticera.

Behandlingen av såväl den kroniskt smärtande hälsenan som hopparknä har

varit mycket omdebatterad den senaste tiden.

I sin avhandling utvärderar Lotta Willberg den relativt nya ultraljudsvägledda

injektionsbehandlingen; skleroserande injektioner och den helt nya

behandlingsmetoden; ultraljudsvägledd artroskopi (titthålsoperation). Den

senare metoden har hon och hennes kollegor utvecklat själva inom ramen

för avhandlingen, med stöd av grundforskning om var smärtan kommer ifrån

vid så kallat hopparknä; djupt om senans infästning i knäskålen.

Avhandlingen visar att skleroserande injektioner med polidocanol, samma

läkemedel som används vid behandling av åderbråck, vid behandling av

kroniskt smärtande mittportionstendinos i hälsenan verkar vara en

framgångsrik metod när det gäller behandling av smärtan. Lotta Willbergs

rekommendation är att vid behandling med skleroserande injektioner med

polidocanol använda styrkan 5 mg/ml samt att strikt hålla sig till den

ursprungliga metoden där man ger mycket små volymer, maximalt 2 ml per

behandlingstillfälle, för bra behandlingsresultat när det gäller smärtan.

38

Vid kroniskt smärtande knäskålssena, så kallat hopparknä visar

avhandlingen att både behandling med skleroserande injektioner polidocanol

och ultraljudsvägledd artroskopi kan ge goda kliniska resultat. Den

ultraljudsvägledda artroskopin ger dock en betydligt snabbare återgång till

smärtfri idrott, nöjdare patienter och mindre smärta i det kortare

perspektivet. I långtidsuppföljningen av den jämförande studien av den helt

nya operationsmetoden och injektionsbehandlingen med polidocanol, visar

avhandlingen dock att resultaten är jämförbara när det gäller smärta och

aktivitetsnivå efter lång tid (3-4 år).

– En annan intressant iakttagelse som ingen tidigare visat är att

knäskålssenan verkar kunna normaliseras utseendemässigt efter behandling

med den ultraljudsvägledda artroskopimetoden som vi har utvecklat.

Utseendet ultraljudsmässigt verkar dessutom kunna ha en koppling till

patientens symtom, säger Lotta Willberg.



Den psykosociala vårdmiljön är viktig för kvaliteten i demensvården

Innehållet och kvaliteten i vården av personer med demens som bor i

särskilda boenden kan förbättras genom att skapa en miljö som är trygg,

vardaglig och som underlättar kommunikation och goda möten. Det

konstateras i en avhandling från Umeå universitet.

Karin Sjögren, doktorand vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet,

har i sitt avhandlingsarbete studerat vården av personer med demens i

särskilda boenden i Sverige.

Det finns numera en samsyn om att god demensvård utgår från varje

individs livshistoria, individuella önskemål, värderingar och behov, så kallad

39

personcentrerad vård. Bemötandet, samspelet och individuellt anpassade

meningsfulla aktiviteter i vardagen är centrala delar i den goda

personcentrerade demensvården.

Med hjälp av enkäter har Karin Sjögren studerat personcentrerad vård i 151

särskilda boenden i hela Sverige. Mer än 1 200 äldre med demens och 1 100

anställda vid boendena ingår i studierna. Avhandlingen har studerat vilka

samband det finns mellan personcentrerad vård och de äldres välbefinnande,

personalens tillfredställelse och stress, samt olika faktorer i vårdmiljön och

arbetsmiljön.

Det visade sig att i särskilda boenden där man bedrev en mer

personcentrerad vård upplevde de äldre med demens något bättre

välbefinnande och personalen upplevde högre tillfredställelse och lägre

samvetsstress. Stödjande psykosocialt klimat, lägre arbetsbelastning, en

fysisk miljö som var anpassade till de äldres behov, samt att man på

boendeenheten hade en gemensam värdegrund, var de faktorer som hade

starkast samband med högre grad av personcentrerad vård i de olika

enheterna.

Inom demensvården i Sverige pågår för närvarande ett omfattande

utvecklings- och förändringsarbete bland annat mot en mer personcentrerad

vård, vilket är ett prioriterat område i Socialstyrelsens riktlinjer.

– Resultaten i avhandlingen visar att det är viktigt att jobba med hela

vårdmiljön i det utvecklingsarbetet, både den psykosociala, den fysiska, och

personalens arbetsmiljö. Ett positivt psykosocialt klimat och en gemensam

personcentrerad värdegrund behöver konkretiseras och omsättas i både

samspel och handlingar i den dagliga vården, säger Karin Sjögren.

Hon anser att de enkätinstrument som ingår i avhandlingen kan användas

som konkreta verktyg i förbättringsarbeten. Vårdpersonal, de äldre och

40

deras närstående kan exempelvis tillsammans diskutera hur man skapar ett

boende där alla känner sig välkomna och sedda. När vården blir mer

personcentrerad kan det leda till att de äldre upplever bättre välbefinnande

och vårdpersonalen blir mer tillfredsställda med sitt arbete och upplever

lägre samvetsstress.



Ökad risk för psykisk ohälsa bland tillfälligt anställda

Tillfälliga anställningar ökar risken för psykisk ohälsa. Det skriver Anna-Karin

Waenerlund, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin i

den avhandling som hon försvarade vid Umeå universitet den 4 oktober.

Anna-Karin Waenerlund har undersökt hur tillfälliga anställningar är

kopplade till psykisk ohälsa. Resultatet är tydligt och visar att en högre andel

tillfälligt anställda upplever psykiska besvär och skattar sitt allmänna

hälsotillstånd sämre än tillsvidareanställda. Både hur länge man har jobbat

som tillfälligt anställd samt hur osäker kontraktsformen är, har samband

med psykiska besvär i form av oro, ängslan och ångest. Detta gäller både

kvinnor och män. Att uppleva en risk att ofrivilligt bli av med jobbet, samt

att inte ha en ekonomisk marginal vid oförutsedda utgifter, beskrivs i

avhandlingen som två möjliga förklaringar till varför en högre andel tillfälligt

anställda upplever psykiska besvär.

Anna-Karin Waenerlund baserar sina resultat på enkätdata från 2007 där

cirka 1 000 personer hade följts sedan 1981 då deltagarna var 16 år och

bodde i Luleå, samt intervjudata från 2012 där en mindre grupp

studiedeltagare medverkade. Professor Anne Hammarström är den

ansvariga forskningsledaren som initierade den så kallade Luleåkohorten.

41

De intervjuer som Anna-Karin Waenerlund har genomfört i sitt

avhandlingsarbete visar hur tillfälliga anställningar kan relateras till psykisk

ohälsa. Arbetssituationen hos tillfälligt anställda innebär en rad strukturella

problem kopplade till anställningssituationen. De tillfälligt anställda upplever

att det kan vara svårt framföra kritik i den organisation de arbetar, eftersom

det skulle kunna innebära att man inte får sitt kontrakt förlängt. Tillfälliga

anställningar kan också medföra en osäkerhet kring ekonomin, vilket

beskrivs som en inre gnagande stress och ett orosmoln, vilket i sin tur kan

leda till sömnproblem. Situationen de tillfälligt anställda befinner sig i kan

också upplevas som orättvis och leda till ilska och oro.

– Samtidigt som många av de tillfälliga anställda arbetar hårt och många

timmar så har de ändå inte tryggheten av att veta vad det kommer att stå i

lönebeskedet nästa månad, säger Anna-Karin Waenerlund.

Tillfälliga anställningar har lyfts fram som ett ungdomsproblem och det har

framhållits i debatten att tillfälliga anställningar är ett sätt att få in en fot in

på arbetsmarknaden. I den aktuella avhandlingen har Anna-Karin

Waenerlund undersökt vuxna människor i 40 årsåldern.

– Vissa riskerar att fastna med en fot i dörren utan att få komma in på

arbetsmarknaden på allvar. Jag kallar dem långtidstillfälliga. En del har

jobbat uppemot tio år hos samma arbetsgivare utan att ha fått en

tillsvidareanställning. Det visar att det finns strukturella problem med hur

tillfälliga anställningskontrakt utnyttjas av arbetsgivare, säger Anna-Karin

Waenerlund.

Hon anser vidare att samhället bör ta ett avstamp från ett

folkhälsoperspektiv när det gäller hur man ska agera i denna fråga och

under vilka omständigheter tillfälliga anställningar skall få existera.



42

Extrem stress för spärrvakt i rusningstid

Stressen i rusningstid var ett arbetsmiljöproblem för stationsvärdarna

(spärrvakterna), fann Klara Tjäder när hon gjorde ett studentprojekt om

arbetsmiljön på Solna station.

-Jag kan absolut tänka mig att fortsätta med den här typen av arbete Det är

enormt viktigt för man spenderar en så stor del av sitt liv på jobbet, säger

hon.

Klara Tjäder studerar till arbetsterapeut vid Luleå tekniska universitet, LTU.

Hon valde att titta närmare på stationsvärdarnas arbetsmiljö i det

studentprojekt som ingår i utbildningens fjärde termin.

-Det var den psykosociala arbetsmiljön som inte fungerade. Det var jag inte

beredd på. Jag trodde att det skulle vara ergonomin som det var problem

med, säger hon.

Arbetstempot växlar för stationsvärdarna. När resenärer väller in efter

evenemang på Friends Arena kan arbetsbelastningen bli extrem.

Klara kartlade under våren 2013 arbetsmiljön vid Solna station med hjälp

av bland annat checklistor (Prevent) för de viktigaste arbetsmiljöfrågorna.

-Man hade en viss grundstruktur att följa, en viss uppsättning

arbetsterapeutiska instrument som man kan ha när man tittar på

arbetsplatser och arbetsbelastning, säger hon.

Kände sig vilsen

Klara ägnade också tid åt att studera hur stationsvärdarna arbetade, och

intervjuade en av dem.

-Jag hade aldrig gjort något liknande tidigare och kände mig lite vilsen när

jag började. Jag fick prova mig fram och tänkte att man får göra så gott

man kan, säger hon.

43

I sin analys konstaterade LTU-studenten att den fysiska arbetsmiljön i

huvudsak var bra. Bord och stolar var exempelvis anpassningsbara för

varierande arbetsställningar.

Men arbetstempot var ojämnt, med perioder av hög stress.

Solna station ligger nära Friends Arena med plats för tiotusentals åskådare.

Där spelas bland annat landskamper i fotboll.

Rusningen till pendeltågen efter evenemang innebar extremt hög belastning

på stationsvärdarna.

"Orimliga krav"

"Orimliga krav ställs på stationsvärdarna under rusningstid" skrev Klara

Tjäder sin rapport.

-Det var så de uttryckte det själva när jag pratade med dem, säger Klara.

Rekommendationen till arbetsgivaren blev bland annat att ge värdarna

möjlighet att vid behov begära hjälp av extrapersonal. Det skulle ge dem

chans att ta paus och öka möjligheterna att påverka sitt arbete.

Klara tycker att hon fått bra stöd från arbetsgivaren under sitt projekt och

har känt sig välkommen vart hon än vänt sig. Hon vet att rapporten fått stor

spridning, bland annat till facket.

Inte varit ute och cyklat

-Jag är jätteglad att det blivit så positiv respons. De anställda känner att

rapporten stämmer överens deras egen bild. Jag har inte varit ute och cyklat

utan hittat de problem de själva upplever, säger Klara Tjäder.

Sedan Klara Tjäder avslutade sitt studentprojekt i våras har

stationsvärdarna vid Solna station fått ny arbetsgivare.

44

Stockholmståg KB, som tog över bemanningen av stationen den 1 maj 2013

sätter in extraresurser vid Solna station i samband med evenemang på

Friends Arena.

Det berättar Niklas Opander, arbetsledare för stationspersonalen vid

företaget.

-Jag har läst Klaras rapport. Hon har gjort en bra rapport som var

spännande att läsa. Den kan definitivt vara till nytta för mig i framtiden när

det gäller hur vi ska tänka kring stationsvärdarnas arbetsmiljö, säger Niklas

Opander.

Fakta: Stationsvärd ensamarbete med skiftgång

Att vara stationsvärd (spärrvakt i dagligt tal) är ett ensamarbete med

skiftgång från tidig morgon till midnatt. Kollegerna träffas egentligen bara

vid skiftbytena.

De huvudsakliga arbetsuppgifterna handlar om att sälja och kontrollera

biljetter och att hjälpa resenärer som har frågor, exempelvis om färdvägar.

2013-11-12, Luleå tekniska universitet

http://www.ltu.se/ltu/media/news/Extrem-stress-for-sparrvakt-i-rusningstid-1.110905

Bättre livsstil med webbstöd

Nio av tio personer ändrade livsstil i varierande grad efter att ha fullföljt ett

hälsoprojekt med stöd via telefonsamtal, sms och webb.

-De har lagt om sin kost, börjat träna och/eller lärt sig hantera stress, säger

Åsa Engström biträdande professor i omvårdnad, Institutionen för

hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet (LTU).

45

-Det här är något som ligger i tiden, och vi ville undersöka om metoden

fungerade. Och det gör den, särskilt för de som känner att de behöver lite

hjälp på traven för att komma igång, säger hon.

Det ettåriga hälsoprojektet har genomförts via Centrum för innovation och

eHälsa (EIC) i ett samarbete mellan LTU och företaget Health Solution.

Av drygt 230 som anmälde intresse för att delta fullföljde 152 personer

projektet, som genomfördes i Luleå.

Förhöjt BMI (body mass index) och ytterligare någon riskfaktor för ohälsa,

exempelvis negativ stress, var villkor för att få vara med.

Samtliga deltagare mättes och vägdes i inledningen, och prover togs för

exempelvis blodsocker, blodfett och blodtryck.

Under projektåret har deltagarna haft sex motiverande och rådgivande

hälsosamtal med sjuksköterskor eller hälsorådgivare.

De har också haft möjlighet att mejla, chatta eller ha telefonkontakt med

dem.

Via webben har deltagarna fört en personlig hälsojournal. Sms har använts

för att påminna dem att fylla i den.

-Många har varit nöjda med att tekniken gjort dem oberoende av tid och

rum för att vara med i projektet. Andra har tyckt att det varit lite krångligt,

säger Åsa Engström.

Livsstilsprojektet har nu delvis utvärderats.

Drygt 90 procent av deltagarna tycker att de förbättrat sin livsstil i

varierande grad. (4,6 procent i väldigt hög grad, 12,5 i hög grad, 25 i

ganska hög grad, 49,3 till viss del).

46

-Deltagarnas midje- och stussmått har minskat. De har inte gått ner i vikt på

något signifikant sätt, men det kan eventuellt bero det på att fett

omvandlats till muskler. Vi ska analysera våra mätdata noggrannare längre

fram för att få svar på om det är så, säger Åsa Engström.


http://www.ltu.se/ltu/media/news/Battre-livsstil-med-webbstod-1.109818

Han tittar på blodkärlen i 3D

Tekniken att 3D-visualisera kroppens alla blodkärl finns och fungerar, men

osäkerheten i bilderna är fortfarande stor. Gunnar Läthén har i sin

doktorsavhandling tagit fram två metoder som underlättar för radiologen att

tolka bilden rätt.

Visualiseringar i 3D används allt oftare i vården som hjälpmedel för att

diagnostisera sjukdomar och kontrollera effekten av olika behandlingar.

Främst har det hittills handlat om sjukdomstillstånd i hjärta och hjärna. Men

visualiseringarna innehåller osäkerheter som, om man inte är medveten om

dem, kan leda till en felaktig diagnos och onödigt lidande för patienten.

Det är också möjligt att ta fram visualiseringar i 3D av blodkärl för att

exempelvis kunna hitta farliga förträngningar innan läget blir akut för

patienten. Men ännu så länge krävs expertkunskap för att kunna tolka

bilderna rätt.

Gunnar Läthén presenterar i sin doktorsavhandling på Avdelningen för

medie– och informationsteknik, Campus Norrköping, ett par metoder som

automatisk hjälper läkaren eller radiologen att ta fram det viktiga i bilden

och som underlättar tolkningen.

Segmentering är en metod där man utifrån bilder tagna i magnetkamera

eller datortomograf kan hitta även de minsta av kroppens blodkärl. Med

47

olika metoder och filter plockas allt onödigt bort i bilden så att det man vill

titta på syns tydligt, i det här fallet blodkärlen. För att skilja blodkärlen från

exempelvis muskler injicerar man också en kontrastvätska som gör att

blodkärlen syns tydligare i bilderna.

- När man gör en segmentering letar systemet efter blodkärlets vägg och

man får fram en yta som beskriver väggen. Här ligger varje punkt i bilden

antingen på ytan eller utanför och man får fram tydliga mått, berättar

Gunnar Läthén.

Därför är det också möjligt för datorn att mäta diametern på kärlet och även

hitta en förträngning, det vill säga ett ställe där kärlets diameter är mycket

mindre än för det övriga kärlet.

Men kontrastvätskan sprids inte alltid jämnt i kroppen och koncentrationen

varierar i olika delar av det träd av tjocka och allt tunnare kärl som vi har i

våra kroppar. Det kräver expertkunskap för att kompensera för det i

visualiseringen. Även här har Gunnar Läthén hittat en metod som i

automatiskt hjälper radiologen att ställa in rätt parametrar.

Tekniken att visualisera blodkärl i 3D har inte kommit så långt att den

används kliniskt för att ställa diagnos.

- Det är fortfarande en omogen teknik. För läkaren spelar det heller inte så

stor roll om en bild är i 2D eller 3D, det viktiga är att han eller hon kan lita

på bilden och göra ett bra jobb. Nästa steg måste vara att ta reda på vilka

stora problem som finns i vården och se hur och i vilka lägen den här

tekniken kan vara en lösning, säger Gunnar Läthén.



48

Chefers arbetsmiljö – en ickefråga?

Forskning om chefers hälsa är ganska ovanlig, särskilt i relation till deras

psykosociala arbetsvillkor. Daniel Lundqvist är en av dem som försöker

ändra på den saken. Han disputerar vid Helix.

- Arbetsmiljöarbete omfattar ofta inte cheferna, säger han. Det är de som

ska utföra det. Men vem uppmärksammar chefens hälsa och förmåga till

ledarskap? Var får de stöd?

Daniel Lundqvist har kartlagt och analyserat samband mellan chefers

psykosociala arbetsvillkor, hälsa och ledarskap. Hans arbete ingår i

forskningsprogrammet LOHP, Ledarskap och Organisation för Hälsa och

Produktion.

- Flera arbetsvillkor är viktiga för att kunna utöva ett bra ledarskap, säger

han, exempelvis att få feed-back i sin roll som chef och att ha ett bra socialt

kapital, goda relationer på sin arbetsplats. Men det är också viktigt att få

använda sin kompetens och få utmaningar i jobbet.

Bland de arbetsvillkor som påverkar negativt är om chefen har ett stort antal

medarbetare under sig. Ju fler, desto sämre ledarskap.

Chefens arbetsvillkor påverkar också hälsan, vilken i sin tur påverkar

ledarskapet. Hälsan påverkar både förmågan att fatta beslut och relationen

till medarbetarna, säger Daniel Lundqvist. Så:

- Ledarskapskurser räcker inte för att bli en bra ledare, det krävs en bra

arbetsmiljö också.

Han har också undersökt skillnaderna mellan chefer på olika nivåer. Mest

sårbara när det gäller arbetsmiljön är första linjens chefer. Mellancheferna

sticker ut på ett annat sätt; de brottas mest med rollkonflikter med motsatta

förväntningar från olika håll i organisationen.

49

Stödpersoner är en metod att hjälpa chefer hantera dessa och andra

utmaningar i jobbet. Daniel Lundqvist identifierar två typer av stödpersoner

för chefer: dels på, dels utanför arbetsplatsen. Interna stödpersoner är

viktiga för att ge chefen legitimitet i sin roll. Men de externa betyder mest

för hälsan. Det kan handla om personer på andra ställen i organisationen

eller gamla kollegor, som kan ge ett personligt stöd, exempelvis när chefen

har personalbekymmer eller är extremt stressad.

- Att söka och få stöd är normalt och något som alla chefer behöver.

Mentorskap och stödjande nätverk är exempel på vad chefer bör erbjudas

och som kan påverka deras hälsa och ledarskap positivt.



Motstridiga krav på äldreomsorgens chefer

De ska arbeta för kvalitet i omsorgen men också hålla sig inom budget och

inte sällan genomföra besparingar. Första linjens chefer inom

äldreomsorgen hanterar vad som kallas för ett organisatoriskt hyckleri,

enligt en ny avhandling i företagsekonomi vid Helix.

Äldreomsorgen är en politiskt turbulent sektor som utsatts för stora

neddragningar på senare år. Första linjens chefer, de som är

närmast ”golvet”, är de som ska göra verklighet av politiska intentioner och

sparprogram. De hanterar den dagliga verksamheten med sina medarbetare

i fokus.

Hanna Antonsson, doktorand i företagsekonomi har studerat dessa chefer,

både utifrån vilka förväntningar som ställs på dem och vad de faktiskt gör.

Hon har intervjuat ett 40-tal chefer, samt skuggat fyra chefer i deras vardag.

50

Hon har också studerat dokument som uppdragsbeskrivningar och

platsannonser.

Hon beskriver en verklighet där chefsuppdraget inte längre har så mycket

att göra med ledarskap. Chefsuppdraget har allt mer blivit en rent

administrativ funktion där det handlar om att styra verksamheten

ekonomiskt. Cheferna, och deras överordnade, talar gärna om vikten av ett

gott ledarskap, att vara synlig i verksamheten, att stötta och leda de

anställda. Men i verkligheten sitter chefen oftast begravd i budgetarbete,

ekonomisk redovisning, genomgång av offerter och andra

upphandlingsfrågor, samt administration. Både cheferna själva och deras

överordnade påtalar bristen på administrativt stöd till första linjens chefer.

- Förväntningar från olika håll kolliderar, säger Hanna Antonsson. Det går att

se också i uppdragsbeskrivningar, platsannonser och i fackliga dokument.

Att hålla budget är ett övergripande mål för verksamheten, men också att se

till att god omvårdnad ges. Cheferna måste kunna hantera motsatta

budskap som att ”vi ska spara pengar och dra ner på folk” och ”vi ska öka

kvaliteten i vårt arbete”. De ställs inför etiska dilemman när ekonomiska

krav kolliderar med omsorgslogiken. Verksamheten har gått från att vara

behovsstyrd till att vara budgetstyrd.

Resultatet, skriver Hanna Antonsson, blir att cheferna måste hantera ett

organisatoriskt hyckleri, där prat, beslut och handlingar inte stämmer

överens och måste särkopplas. Som de yttersta verkställarna av politiskt

fattade beslut måste cheferna leva med att det de säger inte alltid

överensstämmer med det de gör. Omsorgslogiken tunnas ut till en

omsorgsretorik.

51

- Det finns en spänning mellan förväntningarna på vad som ska göras och

förutsättningarna för att göra det, mellan kraven på verksamheten och

medlen för den.

Hanna Antonssons studie omfattar både hemtjänst och vårdboende, och

både privata och kommunala utförare. Skillnaderna mellan privat-offentligt

är inte så stora, säger hon, i båda fallen har den ekonomisk-administrativa

logiken trängt undan omsorgslogiken. Då skiljer sig chefernas arbetsvillkor

åt mer mellan hemtjänst och vårdboenden. I de senare är alla samlade i en

enhet, arbetet är mer kontinuerligt och förutsägbart. I hemtjänsten är såväl

vårdtagare som personal geografiskt utspridda och oförutsedda händelser är

mycket vanligare.



Företagskulturen avgör om nya modeller för ledning lyckas

Sverige har alltför okritiskt anammat globala managementmodeller för

organisationsstyrning. Om en styrmodell inte passar in i företagskulturen

kommer den inte att bli framgångsrik. Det menar Päivi Riestola, forskare vid

Högskolan i Borås, i en ny avhandling i arbetsvetenskap från Karlstads

universitet. – Vi har rört oss bort från en framgångsrik modell. Det är en

märklig och oroväckande utveckling som skett, säger hon.

I början av 2000-talet framhölls Sverige och den Skandinaviska modellen

som föredömen. Men vid ungefär samma tidpunkt började nya, främst

amerikanska, managementmodeller hitta vägen till företag och andra

organisationer i Sverige. Det var framför allt tillverkningsindustrin som tog

till sig bland annat "Lean Production". Förändringen kunde innebära att

organisationer med självstyrande grupper med delegerat ansvar, gick

52

tillbaka till centraliserad styrning med löpande band. I stora delar av den

offentliga sektorn har modeller som New Public Management och liknande

införts under senare år.

Följde tre chefer

I sitt forskningsarbete följde Päivi Riestola ett företag i Sverige, som köptes

av en stor europeisk koncern. När studien genomfördes 2003-2004, hade

företaget cirka 1300 anställda. Hon intervjuade och följde ett antal chefer på

tre avdelningar medan företaget höll på att införa ett nytt ledningssätt.

– Jag ville se på vilket sätt managementkonceptet ”Högpresterande kultur”

fick genomslag ur ett chefsperspektiv – och om det fanns några hinder. Jag

tittade på hur cheferna anpassade systemet till sin verksamhet och vilken

betydelse den lokala företagskulturen hade, berättar Päivi Riestola, idag

verksam vid Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås.

Företagskulturen avgör

I avhandlingen "Chef i en högpresterande kultur" visar Päivi Riestola att om

inte styrmodellen passar organisationens identitet och de kulturer som finns,

så kommer inte införandet att bli framgångsrikt.

– Företagskulturen är inte något man ser till vardags, men den ger sig till

känna när nya modeller och ledningssätt krockar med de värderingar som

finns. Då sparkar den bakut. Det är dessutom vanligt med olika kulturer

inom en och samma organisation.

Managementmodellerna drivs ofta av ledningen och HR-avdelningen, men

kanske stämmer dåligt för lagret eller säljavdelningen. Krocken kan medföra

att övervakning, kontroll och detaljstyrning ökar, med konsekvensen att

handlingsutrymmet och kreativiteten minskar.

53

Märkligt och oroväckande

Att Sverige i så hög grad anammat de globala managementmodellerna

istället för att ta vara på det framgångsrika svenska ledningssättet anser

Päivi Riestola är allvarligt.

– Det är en märklig och oroväckande utveckling som skett. Vi har rört oss

bort från en framgångsrik modell och alltför okritiskt tagit till oss globala

managementmodeller. Ofta ger dessa sken av att passa bra i Sverige, med

begrepp som handlingsutrymme och delaktighet. Men begreppen har en

annan innebörd och modellerna är ofta mycket ledningsorienterade. De kan

vara bra verktyg om vi förhåller oss kritiska och anpassar dem för våra

organisationer, men att följa dem alltför nitiskt är ingen väg till framgång

2013-11-13, Högskolan i Borås

http://www.hb.se/Om-hogskolan/Aktuellt/Nyhetsarkiv/2013/november/Foretagskulturen-avgor-om-nya-modeller-for-ledning-lyckas/

Första doktorn i tjänstedesign

När tjänster utformas krävs såväl helhetssyn som kundperspektiv, något

som ofta saknas idag. Det visar den första svenska avhandlingen i

tjänstedesign, som läggs fram inom kognitionsvetenskap.

Tjänster spelar en allt viktigare roll i våra liv. I utvecklade länder står

tjänster numera för huvuddelen av hela ekonomin. Att utforma lättanvända

tjänster är en snabbt växande bransch och tjänstedesigners en snabbt

växande yrkeskategori. Deras kompetens efterfrågas inom allt från

hotellbranschen till försäkringskassan.

Fältet är dock ännu outforskat och kognitionsvetaren Fabian Segelström

betecknar sitt forskningsarbete som grundforskning. Han blir den första att

disputera i Sverige i området tjänstedesign. Han har velat ta reda på helt

54

enkelt hur tjänstedesigners går tillväga för att skapa förståelse för kunder,

och andra som påverkas av en tjänst, för att kunna utveckla tjänster som

bättre passar deras behov.

Fabian Segelström har på nära håll följt tjänstedesigners och deras

uppdragsgivare – olika tjänsteföretag – i deltagande observationer i tre

länder, Sverige, Tyskland och Australien, i sammanlagt nästan fyra månader.

- Tjänstedesigners erbjuder en helhetssyn som deras klienter,

tjänsteföretaget, ofta saknar. De ser hela processen, från det att behovet av

tjänsten uppstod tills den är levererad och tillgodogjord.

Ett exempel: En snabbmatskedja kan se leveransen av själva maten som

hela tjänsten. Men ur tjänstedesignerns perspektiv ingår hela den process

som ledde fram till att kunden fick maten, och även åt upp den. Tvingades

kunden vänta i kö? Hur var personalens bemötande? Var miljön trivsam?

Sådana frågor blir då viktiga, inte bara den om maten var mättande.

Det här leder också till en starkare betoning av kundens perspektiv. Många

tjänster, inte minst inom bank- och telekombranschen, sköts idag digitalt,

via dator och internet, och där krockar ofta systemets logik med kundens

logik. Dessa branscher har också fått många klagomål från kunder och

efterfrågar idag allt fler tjänstedesigners, berättar Fabian Segelström.

En tjänst definieras ofta som motsatsen till en produkt, men det är ett för

snävt synsätt, enligt Fabian Segelström. Tjänster är i själva verket

grundläggande för allt vi köper, produkter ingår ofta i en

större ”värdeleveranskedja”, i exemplet ovan var maten en produkt, men

tjänsten var att mätta kunden på ett bra sätt.

Med detta synsätt blir första linjens anställda också allt viktigare, de som

möter kunden ansikte mot ansikte. Det handlar om att skapa tjänster med

kvalitet och långsiktigt nöjda kunder, säger han.

55

- De verktyg som finns idag för att utveckla tjänster stödjer inte helheten,

man är alltför ofta fokuserad på delarna, man ser träden men inte skogen.

Här behövs utveckling.

Och han berättar att det som ofta händer när en tjänstedesigner kommer in

i ett företag är att de olika avdelningarna i företaget börjar prata med

varandra och upptäcker att de har mycket att vinna på att samarbeta mer.



Lärares vardag kartlagd

Två LiU-forskare har kartlagt lärares yrkesvardag. Studien är den första i sitt

slag och visar när under dagen olika arbetsuppgifter genomförs och hur de

är fördelade mellan veckans olika dagar.

Drygt 3600 lärare i grundskolan förde under vårterminen 2012 dagbok.

Dagböckerna samlades in av SCB åt Skolverket, som gjorde en första analys

av lärarnas yrkesvardag. Nu har dagböckerna analyserats även av professor

Kajsa Ellegård och visualiseringsforskaren Katerina Vrotsou, som framställt

resultaten grafiskt.

Deras tidsgeografiska studie beskriver strukturen i lärares vardag och visar

när under dygnet de genomför olika aktiviteter, i vilken ordning de

genomförs, hur länge de varar, hur ofta aktiviteterna upprepas under dagen

och om de utförs i skolan eller hemma.

– Med studien kan man tydligt visa skolpolitiker, lärarstudenter, och

föräldrar hur lärarnas vardag i skolan ser ut, säger Kajsa Ellegård.

De kartlagda aktiviteterna är förutom undervisning bland annat planering,

rättning och bedömning men också praktiska sysslor, handledning utanför

56

lektionstid, att skapa arbetsro i klassrummet och ordning utanför

klassrummet.

Det framgår av studien att lärare utför en hel del arbete på kvällstid, särskilt

planering, rättning och bedömning. Det framgår också att lärare i regel

arbetar ensamma. Det gäller framförallt lärarna i årskurs 7-9, där tätt

packade scheman och brist på lämpliga lokaler ger sämre förutsättningarna

för samarbete mellan lärarna.

– Resultaten ger upphov till nya frågor: Har lärarna tid och utrymmen i

skolan för att arbeta tillsammans? Kan lärarna utföra arbetsuppgifter som

kräver koncentration och ostörd tid medan de är i skolan? Det behövs

lokaler för den typen av arbete, säger Kajsa Ellegård.

Arbetsdagen innehåller också en mängd praktiska sysslor som behöver göras

för att undervisningen ska fungera. Klassrummet måste ordnas inför

lektionen, material ska tas fram och böcker hämtas på biblioteket. Det är

sysslor som många lärare gör på morgonen innan skoldagen börjar. Näst

efter undervisning och planering är praktiska sysslor den mest tidskrävande

och samtidigt en av de mest kortvariga och splittrade aktiviteterna.

Innan undervisningen kan börja på morgonen måste lärarna i regel skapa

arbetsro i klassrummet. Nästan hälften av lärarna måste sedan skapa

arbetsro i klassrummet inför varje lektion.

– En mer detaljerad analys visar att lärare med kort tid i yrket måste skapa

arbetsro i klassen vid fler tillfällen än lärare med många år i yrket, berättar

Kajsa Ellegård.

Studien redovisas i rapporten En tidsgeografisk studie av strukturen i lärares

vardag och är en fördjupad analys av Skolverkets rapport Lärarnas

yrkesvardag som publicerades våren 2013.


57


Att gå till jobbet med depression

För första gången har en studie kartlagt hur deprimerade och människor

med ångestsjukdomar upplever sin arbetsbetsförmåga. Den finns där –

även om den är tilltygad.

Att orka med jobbet när man mår psykiskt dåligt, är deprimerad eller har

ångest, kräver mycket av den drabbade.

Men det finns sätt att underlätta för medarbetare i obalans. Det visar en ny

studie i samarbete mellan forskare vid Linköpings och Göteborgs universitet.

– Det handlar mycket om tid för återhämtning. Att inte behöva vara

närvarande på alla fikaraster, att få paus mellan arbetsuppgifter, att få sitta

enskilt och inte i ett öppet kontorslandskap, säger Gunnel Östlund, lektor i

socialt arbete vid Linköpings universitet, numer verksam vid Mälardalens

högskola.

Hon har tillsammans med doktoranden Monica Bertilsson analyserat

intervjuer med 17 personer fördelade på fyra fokusgrupper. Personerna

arbetar hel- eller deltid trots att de lider av psykisk ohälsa i form av

depressioner och ångestsjukdomar.

Särskilt krävande upplevs de personliga mötena i jobbsammanhang av en

person som inte mår bra. De kräver en hög grad att engagemang och

närvaro – något en deprimerad person har svårt att upprätthålla.

– Många beskrev att de var tvingade att sätta på sig en rustning,

upprätthålla en fasad, mot sina kollegor och yrkeskontakter för att kunna

bibehålla så mycket som möjligt av sin arbetsförmåga, säger Gunnel Östlund.

58

För att orka med arbetsuppgifterna väljs sociala aktiviteter på jobbet bort,

såsom gemensamma fika, after-work eller andra sociala tillställningar.

– Det tar för mycket kraft att hantera för en människa som inte ens orkar

med relationen till sig själv.

En person som lider av psykisk ohälsa upplever det också som svårt att

koncentrera sig längre stunder, att prioritera arbetsuppgifter, vara noggrann,

komma ur sängen på morgonen och att tänka klart.

För att underlätta för en deprimerad medarbetare är det viktigt att se till att

det finns utrymme att dra sig tillbaka.

– Många blir exempelvis väldigt störda av ljud, även vardagliga ljud som

samtal. Att då exempelvis arbeta med barngrupper eller sitta i öppna

kontorslandskap fungerar dåligt, säger Gunnel Östlund.

Viktigt är också bekräftelse och feed-back. En deprimerad person förlorar en

del av sin arbetsförmåga och då uteblir både egen tillfredsställelse över ett

gott utfört jobb och andras beröm. Och en negativ spiral startar.

– Men att man inte orkar prestera på topp betyder inte att man inte har

någon arbetsförmåga. Den varierar kraftigt och den är krackelerad – men

den finns där, säger Gunnel Östlund.

Studien ingår i en avhandling från Göteborgs universitet, Work capacity and

mental health – the phenomenon and importance in return to work av

Monica Bertilsson som disputerar den 12 december i år.



59

Kvinnor får mer besvär därför att de i arbetslivet tilldelas de

enformiga uppgifterna visar kunskapssammansställning från

Högskolan i Gävle

I en kunskapssammanställning producerad av Centrum för

Belastningsskadeforskning för Arbetsmiljöverket, som i veckan fick stort

genomslag i riksmedia, ges några möjliga svar på varför kvinnor drabbas av

belastningsbesvär i högre utsträckning än män.

Kvinnor drabbas mera än män av värk och nedsatt funktion i nacke och

armar. Kvinnor blir också mer sjukskrivna för problem i rörelseorganen. År

2011 hade en fjärdedel av alla sjukskrivna kvinnor någon form av

belastningsrelaterad åkomma.

Att det finns en sådan skillnad kan bland annat bero på att kvinnor och män

tilldelas olika arbetsuppgifter inom samma yrke. De mer monotona och

repetitiva sysslor som kvinnor ofta får kan vara skadliga i högre grad än de

mera varierande uppgifter som männen har. Det visar den nya rapporten

gjord av Högskolan i Gävle.

- Det är hur arbetet är organiserat som framför allt leder till kvinnors sämre

hälsa, och att arbetsstationer och verktyg ofta är anpassade till den

genomsnittliga mannen. Vi ser inget starkt stöd för att det skulle vara

biologiska skillnader i hur män och kvinnor reagerar på belastning som

förklarar att kvinnor drabbas mer av besvär, säger Svend Erik Mathiassen,

professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle.

– Män ser till att skaffa sig, eller får av sin arbetsgivare, mer varierande

arbetsuppgifter där det visserligen förekommer lite fler tunga lyft men det

blir inte samma skadliga repetitiva arbetsbelastning, säger Svend Erik

Mathiassen.

60

Detta exemplifieras av situationen på en fiskfabrik i Skåne. Kvinnorna sitter

stilla mesta delen av dagen vid det löpande bandet, filear och stoppar ner

fisken i burkar. Männen packar, bär och lastar lådor, kör truckar och lastbilar.

Inte så svårt då att förstå vilka det är som får ont i nackar och skuldror.

- Arbetsgivarna måste först försöka få bort arbetsuppgifter som vare sig

män eller kvinnor ska behöva göra, och i övrigt se till att redskap och

arbetsstationer kan anpassas. Sedan måste man fördela arbetsuppgifterna

mer lika mellan könen, så att båda får ett rimligt varierat arbete. Vi ser inga

biologiska skäl till att det inte skulle gå alldeles utmärkt

Kunskapssammanställningen lyfter även fram att arbetsmarknaden är

könssegregerad, och att även det förmodligen är en viktig anledning till

ojämställd hälsa. De nya rönen ger en viktig pusselbit att lägga till de

pågående statliga utredningarna om varför kvinnor är sjukskrivna mer än

män.

2013-10-28, Högskolan i Gävle

http://www.hig.se/Ext/Sv/Arkiv/Externa-nyheter/2013-10-28-Kvinnor-far-mer-besvar-darfor-att-de-i-arbetslivet-tilldelas-de-enformiga-uppgifterna-visar-kunskapssammansstallning-fran-Hogskolan-i-Gavle.html

The impact of sit–stand office workstations on worker discomfort

and productivity: A review

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0003687013002093

Systems ergonomics: Looking into the future – Editorial for special

issue on systems ergonomics/human factors


61

Psychosocial work environment and mental health among

construction workers


Human factors systems approach to healthcare quality and patient

safety


62

Forskning pågår

Nästan 22 miljoner till forskning om hälsa, arbetsliv och välfärd

Forskningsrådet Forte har beslutat att ge nästan 19 miljoner kronor i stöd till

sex nya forskningsprojekt vid Umeå universitet som handlar om människors

hälsa, arbetsliv och välfärd. Dessutom finansierar Forte två bidrag till

postdoktorer på drygt 3 miljoner kronor.

Stockholms universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Göteborgs

universitet, och Umeå universitet är de fem lärosäten som lyckats bäst i

årets utdelning av projektbidrag från Forte.

Bidrag till forskningsprojekt vid Umeå universitet

• Carin Ulander-Wännman, juridiska institutionen, 1 663 500 kr

Arbetstagares rätt och skyldighet till kompetensutveckling i bestående

anställning - viktiga komponenter för arbetstagarnas

sysselsättningstrygghet

• Eva Wikström, institutionen för socialt arbete, 3 225 000 kr

Juniorforskare: Villkorad etablering? Förutsättningar och styrning av

unga nyanländas arbetsmarknadsetablering

• Ida Öun, sociologiska institutionen, 3 730 000 kr

Ett familjevänligt arbetsliv? Politik och praktik i tvåförsörjarsamhället

• Rune Åberg, sociologiska institutionen, 2 490 500 kr

Förändring av jobbstrukturen och strukturering av livsvillkoren

• Maria Bengtsson, Handelshögskolan, 2 730 000 kr

63

Att hantera paradoxen att samtidigt samarbeta och konkurrera

• Rikard Eriksson, institutionen för geografi och ekonomisk historia, 4

730 000 kr

Kreativ förstörelse, förstörande förstörelse och regional

arbetsmarknadsdynamik: Longitudinella individbanor från regional kris

till nya framgångsrika kombinationer?

Bidrag till postdoktorer vid Umeå universitet

• Jenny Lindehall Hadrévi, institutionen för kirurgisk och perioperativ

vetenskap, Idrottsmedicinska enheten, 1 600 000 kr

• Mia Conradsson, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering,

Geriatrik, 1 600 000 kr



Miljoner till forskning om hälsosamt åldrande

Ett forskningsprogram som studerar vägar till ett hälsosamt och aktivt

åldrande vid Umeå universitet har fått nio miljoner kronor av forskningsrådet

Forte, med möjlighet till ytterligare nio miljoner efter de första tre åren.

– Vi kommer att följa individer över delar av livet och analysera påverkan av

livsstil och sociala förhållanden på äldre människors fysiska hälsa och

minnesfunktioner, säger Gunnar Malmberg, kulturgeograf och

forskningsledare för programmet.

De utmaningar som den åldrande befolkningen medför väcker också frågor

om ansvaret för individen, familjer och offentliga institutioner, samt om

villkoren för de äldres vård och boende.

64

– Därför undersöker vi också hur livsstil och levnadsvillkor påverkas av olika

nätverk. Vi kommer att studera i vilken utsträckning sociala och ekonomiska

skillnader ökar mellan olika samhällsgrupper, och hur dessa skillnader

påverkas av livsstil och sysselsättning under hela livet. Vi granskar också

debatten om samhällets ansvar för de äldres sociala och ekonomiska

situation.

Att förlänga arbetslivet och främja ett aktivt och hälsosamt åldrande har

föreslagits som en väg att möta effekterna av en åldrande befolkning. Men

även om många äldre kommer att ha god hälsa är ett längre arbetsliv inte

möjligt för alla. Det finns risk att de ekonomiska och hälsomässiga

skillnaderna kommer att öka.

– I projektet studerar vi hur möjligheterna till ett längre arbetsliv påverkas

av sociala, fysiska och psykiska faktorer samt av arbetsförhållanden och

yrkeskomplexitet.

Forskningen baseras på nationella och europeiska data men också på unika

forskningsmaterial som byggts upp vid Umeå universitet.

Programmet är tvärvetenskapligt och involverar forskare med

samhällsvetenskaplig, humanistisk och medicinsk bakgrund.

Medverkande forskare: Gunnar Malmberg (projektledare), Xavier de Luna,

Anna Sofia Lundgren, Emma Lundholm, Nawi Ng, Lars-Göran Nilsson, Carl-

Johan Olsson, Mikael Stattin, Anna Sundström och Lars Weinehall.



65

55 miljoner i forskningsanslag från Forte

17 forskare får totalt cirka 55 miljoner i forskningsanslag från finansiären

Forte. Därmed får Stockholms universitet närmare en femtedel av de totala

anslagen som delas ut.

Styrelsen för Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsmiljö och välfärd –

tidigare FAS) beslutade den 26 september att anslå knappt 270 miljoner till

forskning för individens och samhällets utveckling. I linje med de senaste

två åren gör Forte även en satsning på juniorforskare. Fördelningen till

lärosätena visar att Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Göteborgs,

Lunds och Umeå universitet har lyckats bäst.

I år inkom totalt 1 025 ansökningar. Styrelsen beslutade, utifrån kriterier för

vetenskaplig kvalitet, ge medel till 84 av projekten, det inkluderar 7 bidrag

till juniorforskare. Könsfördelningen för de 84 projekten är 58 procent

kvinnor och 42 procent män. Projekten som delar på 250 miljoner får

ytterligare 30 000 kronor vardera till publicering i Open Access. Styrelsen

tog även beslut om att finansiera 12 postdoktorer, totalt 19 miljoner.

15 projektbidrag till Stockholms universitet

15 projektbidrag totalt 43, 5 miljoner kronor går till Stockholms universitet.

Sten-Åke Stenberg vid SOFI beviljas det näst största anslaget på 4,5

miljoner. SOFI och Stressforskningsinstitutet tar hem 3 projektbidrag

vardera, och får totalt drygt 10 miljoner respektive knappt 8 miljoner. Med

en beviljad postdoctjänst blir det totalt nästan 12 miljoner till SOFI.

Projektbidrag till Stockholms universitet:

• Bitte Modin, Centre for Health Equity Studies CHESS. Sociala

bestämningsfaktorer för lärande och hälsa i skolans kontext. 2 430

000 kr.

66

• Linn Sandberg, Institutionen för etnologi religionshistoria och

genusvetenskap (ERG), Genusvetenskap. Juniorforskare: Alzheimers

sjukdom, intimitet och sexualitet – en studie av den intima

parrelationen vid demenssjukdom. 2 480 000 kr.

• Lina Eklund, Sociologiska institutionen. Juniorforskare: Sociala

relationer i nätverkssamhället. 2 480 000 kr.

• Thor Norström, Institutet för social forskning SOFI. Finanskrisens

inverkan på folkhälsan. 2 430 000 kr.

• Constanze Leineweber, Stressforskningsinstitutet. Flexibla arbetstider

och dess effekter på hälsa, välbefinnande och arbetsrelaterade utfall:

en win-win situation för både arbetstagare och arbetsgivare? 2 755

000 kr.

• Sten-Åke Stenberg, Institutet för social forskning SOFI. Sociala

processer på den svenska bostadsmarknaden – marginalisering och

återetablering. 4 530 000 kr.

• Evy Gunnarsson, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan.

Äldreomsorgens förändringar och arbetet med äldre personer med

missbruksproblem. 3 330 000 kr.

• Marianne Döös, Institutionen för pedagogik och didaktik. Delat

ledarskap – en alternativ berättelse Om föreställningar, chefspraktik

och lagstiftning. 3 430 000 kr.

• Ilona Koupil, Centre for Health Equity Studies CHESS. Social rörlighet

och hälsa i Sverige: livsförlopp och intergenerationella faktorer 1915-

2010. 2 430 000 kr.

• Per Carlbring, Psykologiska institutionen. Biverkningar,

behandlingsmisslyckanden och oönskade effekter av internetbaserad

67

psykologisk behandling av depression och ångestsyndrom. 2 730 000

kr.

• Charlotta Magnusson, Institutet för social forskning SOFI.

Arbetsmarknadens förlorare och vinnare – Longitudinella studier av

hur uppväxtförhållanden och överföringar mellan generationer är

relaterade till unga vuxnas villkor och val på arbetsmarknaden. 3 310

000 kr.

• Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet. Juniorforskare: Kvinnliga

chefer - Vilka arbetsrelaterade och privata faktorer påverkar deras

karriärutveckling och hälsa? En longitudinell studie som bygger på

data från SLOSH 2006-2016. 2 880 000 kr.

• Gunnar Andersson, Sociologiska institutionen, Demografiska

avdelningen SUDA. Svenska familjer nu och då: Familjestruktur och

släktskap under 250 år. 3 030 000 kr.

• Henry Montgomery, Psykologiska institutionen. Excellens, meritokrati

och jämlikhet i akademin – betydelsen av kön och etnicitet i

anslagsfördelningar till starka forskningsmiljöer och vid

professorstillsättningar. 3 275 000 kr.

• Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet. Sömn och social interaktion:

Effekter av sömnbrist på kommunikation, samarbete och hjälpsamhet.

1 980 000 kr.

Pos docs och juniorforskare

• Susan Niknami, Institutet för social forskning SOFI. Postdoc-bidrag:

Ojämlikhet och brott – nya data och perspektiv. 1 600 000 kr.

• Sofia Wikman, Kriminologiska institutionen. Post doc: Hur produceras

den kunskap som ligger till grund för riskbedömningar av hot och våld

i tre statliga myndigheter? 1 600 000 kr.

68

• Hans Grönqvist, Institutet för social forskning SOFI. Juniorforskare:

Hur påverkar ett kriminellt förflutet möjligheterna på arbetsmarknaden

och i skolan? 4 380 000 kr

• Anders Böhlmark, Institutet för social forskning SOFI. Juniorforskare:

Utjämning av barns livschanser? En utvärdering av den svenska

utbildnings- och familjepolitikens effekter på social rörlighet. 3 835

000 kr.

Totalt blir det cirka 55 miljoner kronor till Stockholms universitet.

2013-09-30, Stockholms universitet

http://www.su.se/forskning/större-forskningssatsningar/55-miljoner-i-forskningsanslag-från-forte-1.149149

Stress på arbetet påverkar många och tidigare studier visar att hög

arbetsrelaterad stress är kopplad till sämre hälsa.

Eleonor Fransson, docent vid Avdelningen för naturvetenskap och biomedicin,

har beviljats 2 580 000 kr från FORTE för projektet "Arbetsrelaterad stress –

individuella förändringar över tid samt dess relation till hälsa."

I projektet kommer man att studera hur självrapporterad stress förändras

över tid, både på individ- och gruppnivå och om nivån av självrapporterad

stress skiljer sig åt mellan olika grupper i yrkeslivet, t.ex. kvinnor och män

och olika åldersgrupper. Stress i arbetslivet kan ta sig olika former och i

projektet kommer flera mått på stress att användas, bl.a höga krav, låg

kontroll, obalans mellan insats och belöning på arbetet, samt IT-stress. En

viktig aspekt i projektet är att studera hur sambanden mellan stress och

hälsa ser ut i olika grupper av anställda. Projektet beräknas starta i början

av 2014 och en doktorand kommer att rekryteras till projektgruppen

2013-10-02, Hälsohögskolan i Jönköping

69

http://hj.se/hhj/om-oss/press/pressmeddelande-2013/10-2-2013-forte-finansierar-projekt-om-stress.html

Roliga tider för hjärnforskning

Två nya storsatsningar på forskning i USA och Europa ska lära oss mer om

hjärnan. Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet är en av forskarna som

deltar i det europeiska projektet. Läs den andra av två artiklar i Curie om

internationella satsningar på hjärnforskning.

– Det är roliga tider för hjärnforskning, säger Lars Nyberg, och syftar på de

två storsatsningar på hjärnforskning som presenterats under året; det

amerikanska projektet Brain Research through Advancing Innovative

Neurotechnologies, BRAIN, och EU:s initiativ The Human Brain Project, HBP.

Lars Nyberg är professor i neurovetenskap vid institutionen för integrativ

medicinsk biologi samt institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå

universitet. Han är en av de svenska forskare som medverkar i HBP.

– Vår forskargrupp är med i ett delprojekt med titeln ”kognitiv arkitektur”,

som handlar om de system i hjärnan som ligger till grund för kognitiva

förmågor och hur dessa system interagerar. Vi bidrar med studier av

minnesfunktioner, säger han.

Göra informationen lättillgänglig

Ett mål med HBP är att samla och inkorporera det vi vet om hjärnan, stora

mängder forskningsdata, i avancerade datormodeller och göra informationen

lättillgänglig för forskare även utanför konsortiet.

– Vi är många som försöker förstå hjärnan men vi kan eller hinner ofta inte

utbyta resultat med varandra. Med de verktyg som HBP siktar på skulle

forskningen kunna gå framåt mycket snabbare, säger Lars Nyberg.

70

Vid intervjutillfället har han just kommit hem från ett flera dagar långt

uppstartsmöte för HBP i Schweiz.

– Något som framgick tydligt är att det finns stora förhoppningar om att HBP

och BRAIN ska kunna samverka. När det gäller förståelsen av något så

komplext som hjärnan är det bara en fördel om problemen angrips från olika

håll, säger han och förklarar:

– Medan kärnan i HBP framför allt är att integrera befintlig kunskap om

hjärnan och identifiera områden där nya datainsamlingar behövs, fokuserar

BRAIN på införskaffandet av nya experimentella forskningsdata. Det råder

ingen konkurrens mellan de båda projekten.

Studerar åldrande och minne

Lars Nyberg är sedan många år tillbaka föreståndare för Umeå centrum för

funktionell hjärnavbildning, UFBI, som delvis finansieras av Vetenskapsrådet,

och driver hjärnavbildningsstudier vid Umeå universitet samt Norrlands

universitetssjukhus.

– En mängd projekt ryms inom UFBI men några av de största och mest

långsiktiga är Betula och COBRA, där vi studerar åldrande och exempelvis

minnesfunktion, säger han.

Betula-projektet har pågått i 25 år och omfattar över 4 000 deltagare.

COBRA, Cognition, brain and aging, är däremot ett helt nystartat projekt

som ska löpa under en tioårsperiod och kommer att omfatta cirka 200

personer.

Lars Nyberg och hans kolleger har i Betula-projektet genomfört

longitudinella minnesfunktionsstudier, där man följer individer över tid.

Resultaten skiljer sig från många internationella tvärsnittsstudier, där man

istället har jämfört yngre personer med äldre.

71

– Vi har visat att episodminnet, som tar hand om våra personliga minnen, är

ganska stabilt upp till 60 års ålder för de allra flesta. Resultat från

tvärsnittsstudier har däremot tytt på att detta minne börjar försämras redan

i 20-årsåldern.

Stora individuella skillnader

Han berättar vidare att Betula-studier även har visat att det finns stora

individuella skillnader vid vilken ålder minnet börjar försämras. En hypotes

är att signalmolekylen dopamin är inblandad i dessa.

– Dopamin har länge kopplats ihop med motoriska funktioner, som vid

Parkinsons sjukdom, men fler och fler forskningsresultat tyder på att

dopamin även är viktigt för våra kognitiva förmågor, säger han.

I COBRA-projektet avser forskarna studera hur hjärnans dopaminsystem

förändras över tid med hjälp av avbildningstekniken

positronemissionstomografi, PET.

– PET är en komplicerad och dyr teknik och att använda den i ett

longitudinellt perspektiv är mycket ovanligt. Detta gör COBRA-projektet

unikt, säger Lars Nyberg.

Förändringarna av dopaminsystemet kommer att analyseras i relation till

kognitiva funktioner, livsstilsfaktorer och andra hjärnförändringar, som ska

studeras med den mer vanligt förekommande tekniken

magnetresonanstomografi, MRI.

Både Betula- och COBRA-projektet har fått ekonomiska bidrag av

Vetenskapsrådet.

2013-11-20, Curie

http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2013-11-20-roliga-tider-for-hjarnforskning.html

72

EU-stöd till forskning om oskyddade trafikanter

I EU-projektet VRUITS inom 7-ramprogrammet har Charlotta Johansson,

chef för Avdelningen för arkitektur och vatten vid Luleå tekniska universitet,

beviljats1,1 miljoner kronor för forskning om oskyddade trafikanter.

Med nya intelligenta transportsystem, ITS, har olyckorna minskat inom hela

EU främst genom säkrare infrastruktur och modern säkerhetsutrustning för

fordon. För de oskyddade trafikanterna som fotgängare och cyklister är dock

olycksriskerna oförändrade.

I europeiska stadsområden representerar fotgängare som omkommer mer

än 35 % av alla dödsolyckor. Motorcyklister och mopedister står för 16 % av

dödsfallen vilket är mycket högt i förhållande till antalet mc i trafiken.

Tillsammans står fotgängare, motorcyklister, mopeder och cyklister för 68%

av de omkomna i stadsområden. En vanlig typ av olycka är korsningsolyckor

där fordonsförare inte har upptäckt den gående, cyklisten, mopedisten eller

motorcyklisten i tid.

Vad är det LTU ska undersöka i detta projekt?

- Det är trafikanters framkomlighet och komfort vi ska studera, och vilka

effekter vi får i samhället om mer ITS införs i trafikmiljön. Det som avses är

beteendeförändringar hos olika grupper av oskyddade trafikanter t.ex. Antal

resor, Antalet kilometer man reser, Restid, och Antal trafikanter av specifikt

färdsätt. De typer av system som studeras är t.ex. sensorer i fordon som

varnar fordonsföraren för att kollidera med en gående och cyklist, eller

system som används av cyklister för att varna för fordon i närheten, säger

Charlotta Johansson.

Vilka metoder kommer ni att använda?

- Eftersom det är studier av ITS system som inte ännu används och system

som finns, men ännu inte är vanliga I samhället så handlar det om att skatta

73

effekten av framtida system, eller framtida användandet av dessa system.

Det vi då använder är expertbedömningar av framtida system, och brukares

skattningar av effekten av dessa system.

Hur lång tid brukar det ta innan forskningsresultat av detta slag kan

implementeras i vår trafikmiljö?

- I studien ingår att studera vilken effekt införandet av ITS i den urbana

trafikmiljön har år 2020 och 2030 avseende gående, cyklisters, mopedister

och motorcykelförares säkerhet, trygghet och framkomlighet. Men det

bygger på att ITS blir mer vanligt i samhället och trenden är också den,

avslutar Charlotta Johansson.


http://www.ltu.se/ltu/media/news/EU-stod-till-forskning-om-oskyddade-trafikanter-1.110622

Städar bort dålig arbetsmiljö

Minskad sjukfrånvaro och ökad lönsamhet – det blev resultatet när Piteå

kommun omorganiserade sin städenhet och gav de anställda mer inflytande.

Nu ska forskare vid Luleå tekniska universitet ta fram en modell för hur

detta kan implementeras i andra städverksamheter.

Alltför ofta satsas endast resurser på den fysiska arbetsmiljön för städare.

Men om förändring ska kunna ske måste hänsyn också tas till sociala och

organisatoriska faktorer. Forskningen inom städbranschen saknar goda

exempel som inger hopp. Därför ser Therese Öhrling, doktorand på

Avdelningen för arbetsvetenskap, detta som ett viktigt projekt.

– Den strategi som de använde i Piteå visade sig vara lyckad. Den kommer

ligga till grund för en modell som kan implementeras i andra

74

städverksamheter. Det går att jobba med inflytande och delaktighet i både

privata och offentliga ägandeformer, säger Therese Öhrling.

Till grund för det nya forskningsprojektet ligger Therese Öhrlings

avhandlingsarbete där hon följt den organisationsförändring som Piteå

kommuns städenhet genomfört. De var liksom branschen i stort drabbade av

höga sjuktal och ville ha en förändring.

För att få ökat självstyre skapades en resultatenhet, även kallad intraprenad,

vilket resulterade i kortare beslutsvägar och även gav de enskilda arbetarna

möjlighet att påverka sin egen arbetssituation – något som visade sig vara

ett vinnande koncept.

– Det ledde till ökad arbetsglädje, ökad arbetsmotivation och friskare

personal. Felen och missförstånden mellan städare och kund har minskat

och verksamhet har blivit mer effektiv och fungerar helt enkelt bättre, säger

Therese Öhrling.

Modell som kan tillämpas i hela landet

I projektet deltar även Kent Nilsson, universitetslektor inom redovisning och

styrning samt Lena Abrahamsson och Jan Johansson, professorer inom

arbetsvetenskap.

Just nu för forskarna ett samtal med Luleå kommuns städenhet för att

kartlägga deras behov och förväntningar. I slutändan kommer en modell

som skapar en större delaktighet hos de anställda att implementeras i

verksamheten.

– Luleå kommuns städenhet pratar i dagsläget inte om att skapa en

intraprenad, men vill ändå jobba med den här strategin. De hoppas att det

ska leda till ökad arbetsglädje, ökad arbetsmotivation och nöjdare kunder.

Tio procent av den kommunala städningen är redan idag utlagd på

entreprenad och det finns en oro att den andelen ska öka. De ansvariga

75

hoppas på att skapa en så pass bra städverksamhet att detta kan undvikas,

eller att de i så fall blir kundernas förstahandsval, avslutar Therese Öhrling.


http://www.ltu.se/ltu/media/news/Stadar-bort-dalig-arbetsmiljo-1.110508

HELIX hyllas i ny utvärdering

Imponerande forskarbegåvningar och erfarenhet. Interaktiv forskning av en

kvalitet som man sällan ser, och stabila partnerskap. Lovorden haglar över

HELIX i den senaste utvärderingen.

HELIX är ett s.k. VINN Excellence Center, delfinansierat av Vinnova, som

startade 2005. Vid HELIX finns ett 50-tal aktiva forskare som studerar hälsa,

lärande, rörlighet och entreprenörskap i arbetslivet. Det övergripande målet

är att bidra med kunskap för ett hållbart arbetsliv, som definieras som en

balans mellan en rimlig lönsamhet och goda arbetsförhållanden för de

anställda.

HELIX är mångdisciplinärt, med forskningsledare från universitetets alla fyra

fakulteter. Det har också 18 partners, både privata företag och offentliga och

fackliga organisationer. Landstinget Östergötland är med, liksom

Försäkringskassan, Toyota, SAAB, Siemens och en handfull kommuner i

Östergötland. Även UNIONEN, IF Metall och Kommunalarbetareförbundets

östgötasektion samverkar med HELIX. Forskningsprojekten genomförs i nära

samarbete med partners, vilket ger möjlighet både till relevanta

forskningsfrågor och till fältstudier mitt i verkligheten.

Tre utvärderingar har gjorts sedan starten, och den senaste blev nyligen klar.

Fem internationella vetenskapliga experter har granskat HELIX egen

utvärderingsrapport och intervjuat företrädare för att få en bild av

verksamheten.

76

Och i sin egen rapport skräder utvärderarna inte orden:

Flera goda exempel finns på att HELIX´ inverkan är ansenlig. Kvalitativa

forskningsmetoder har utvecklats. HELIX har stabila partnerskap, och alla

ursprungliga partner är fortfarande med. Partnerorganisationerna har en hög

grad av engagemang och medverkan. Nätverkandet har ökat.

Personalstyrkan är kvalificerad, projektportföljen är intressant och en god

planering finns för att utveckla och internationalisera forskningsprogrammet.

HELIX` föreståndare Mattias Elg och biträdande föreståndare Malin Tillmar

är förstås nöjda.

- Det här är den sista stora utvärderingen innan vår tid som VINN-center

löper ut 2015, säger Mattias Elg.

- Ett nära och interaktivt partnerskap, och att våra ursprungliga partners är

kvar, är nog det bästa betyget. Att de bidrar med pengar år efter år visar ju

att de är nöjda.

För det är inte gratis. HELIX´ grundfinansiering är tredelad: VINNOVA bidrar

med sju miljoner årligen, universitetet och partners med lika mycket vardera.

Dessutom drar forskarna in externa anslag, under åren 2010-2013 på drygt

80 miljoner kronor.

HELIX har i en egen enkät tagit reda på vad deras partners får ut av

samarbetet. Drygt hälften, 54 procent, rapporterade att samarbetet har lett

till konreta förändringar i deras organisation. Ännu fler, 74 procent, hävdar

att HELIX har bidragit till inspiration och nya idéer.

HELIX har också etablerat sig på den internationella arenan. 2013 hölls den

första stora internationella konferensen.

77

- Vi fyller ett tomrum i Sverige när det gäller arbetslivsforskning, säger

Mattias Elg. För internationella forskare som letar samarbetspartners i

Sverige är vi en väg in.

Det mångdisciplinära arbetssättet hyllas också i utvärderingen. Forskare från

en lång rad discipliner tittar med sina respektive ögon på organisationer i

arbetslivet. Här arbetar sociologer, pedagoger, ekonomer, psykologer,

medicinare, arbetsvetare, kvalitetstekniker och entreprenörskapsforskare

sida vid sida.

- Vi har tillräckligt mycket som förenar oss för att kunna driva gemensamma

projekt, säger Malin Tillmar. Men också tillräckligt mycket som skiljer oss för

att lära av varandra och utvecklas.

Tiden är en annan viktig framgångsfaktor. De har haft gott om tid att låta

samarbeten växa fram. Det har gett långsiktighet och stabilitet i

verksamheten.

Publiceringsgraden är hög, mätt i såväl vetenskapliga artiklar som böcker

och kapitel i böcker. Men, som utvärderarna påpekar, här finns mer att göra.

Publiceringarna har inte alltid skett i de mest inflytelserika tidskrifterna,

skriver de. Och HELIX har värdefulla, ja unika, data som kan utnyttjas

mycket mer för artikelskrivande.

Under de två år som är kvar tills VINNOVAs stöd upphör handlar det nu om

att positionera sig starkare internationellt, utveckla ett nytt

forskningsprogram och hitta fler och nya finansieringskällor, inte minst inom

olika europeiska forskningssamarbeten. En bok ska det också bli, som

sammanfattar forskningen de första tio åren. Utgivningen planeras till 2015.


http://www.liu.se/liu-nytt/LiU-nytt?l=sv&newsitem=527945

78

Nytt rullband lyfter träning och forskning

På torsdagseftermiddagen samlades inbjudna gäster i LIVIs labb för att

inviga det nya rullband som ska ta forskning och träning vid Dala Sports

Academy och Högskolan Dalarna till nya nivåer.

Helene Söderlund från IFK Mora SK var en av de som provade bandet. Här

på rullskidor i klassisk stil, men bredden på bandet gör att även fristil går

bra.

Det var en glad och nöjd projektledare i Sofia Brorsson som inledde

invigningen av rullbandet i LIVIs labb på Dala Sports Academy.

– Vi har verkligen jobbat hårt och länge för att få det här labbet komplett,

sade Sofia Brorsson och välkomnade det femtiotal som samlats för att få en

första titt på rullbandet, som är det första serietillverkade i sitt slag.

Många användningsområden

Rullbandet ska användas i både forskning och träning men kan också

komma till nytta för allmänheten. Det enda liknande finns för närvarande i

skidskyttemeckat Ruhpolding. Det 12,5 ton tunga, 4,5 meter långa och tre

meter breda bandet kan användas av löpare, cyklister, rullskidåkare,

rullstolsburna och rollerbladesåkare för olika typer av tester.

– Det här kommer att öppna många nya möjligheter. Det kommer att vässa

vår forskning ytterligare sade Kerstin Öhrn, prorektor vid Högskolan Dalarna.

Verklighetsnära åkning

Rullbandets storlek och gummibältets beskaffenhet tillåter bland annat

rullskidåkning som är mer verklighetsnära än vad som varit möjligt på

tidigare rullband. Bältet som är gjort i naturgummi möjliggör att stavar med

lätta plastspetsar går att använda som i sin tur medför en mer naturlig

pendelrörelse samtidigt som greppet blir bättre jämfört med tidigare

79

stavspetsalternativ. Bandets bredd gör att det även går att åka fristil utan

problem.

Tomas Carlsson, doktorand vid Högskolan Dalarna, är en av de som arbetat

för att få bandet på plats och ser fram emot att använda det i sin forskning.

– Forskningsresultat från våra tidigare studier visar att man bör sträva efter

att efterlikna det naturliga rörelsemönstret under tester för att göra en så

bra skattning av längdskidåkares prestationsförmåga som möjligt. Detta

rullband gör att vi kan komma ännu närmare verkligheten, säger Tomas

Carlsson.

Bandet testas skarpt första gången nästa vecka när utvecklingslandslaget i

längdskidåkning kommer till labbet för tekniktester.

Kerstin Öhrn, prorektor vid Högskolan Dalarna, regionchef Göran Carlsson

och Stina Jeffner, chef på Akademin Hälsa och Samhälle invigningstalade.

– Bandet betyder jättemycket, speciellt under vintertid. Även om vi har en

velodrom för cykel i Falun så blir det en annan rörelseekonomi på en

landsvägscykel, säger cyklisten Frida Knutsson från Falu CK.

Bandet går att höja 14 grader, sänka 4 grader och har en maxhastighet på

40 km/h.

2013-10-25, Högskolan Dalarna

http://www.du.se/sv/Om-Hogskolan/Aktuellt/Nyheter/Nytt-rullband-lyfter-traning-och-forskning/

Fyra miljoner till forskning kring vårdrummet

En grupp forskare från Högskolan i Borås, Chalmers Tekniska högskola och

Göteborgs Universitet med docent Berit Lindahl i spetsen, har fått totalt fyra

miljoner kronor för att under fyra år utveckla projektet "Evidence-based

80

design in high-tech health care environments – a challange for the future"

ytterligare. Medlen kommer från Vetenskapsrådet (VR) och ämnesområdet

Medicin och hälsa.

– Vi hoppas ta reda på om ett vårdrum byggt utifrån evidensbaserade

principer har positiva effekter för patienter inom intensivvård, säger docent

Berit Lindahl vid Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås, som är

huvudsökande i ansökan till Vetenskapsrådet.

– Det är verkligen jätteroligt att vi lyckades, vi har sökt två gånger tidigare

och fått avslag men denna gången gick det vägen, fortsätter hon.

Forskargruppen som driver projektet är tvärdisciplinär och kommer från de

tre västsvenska lärosätena Högskolan i Borås, Göteborgs universitet och

Chalmers Tekniska högskola. Forskningsprojektet, som på svenska heter

“Evidensbaserad design i högteknologiska vårdmiljöer – en framtida

utmaning” är redan påbörjat och tre doktorander beforskar vårdrummet ur

olika perspektiv.

– Medlen från VR möjliggör för oss att vidareutveckla projektet ytterligare,

förklarar Berit Lindahl och berättar att forskargruppen har ett forskningsrum

som är inrett enligt evidensbaserade principer igång på

Intensivvårdsavdelningen på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås.

Det är tre huvudmål som anges i ansökan. Det ena handlar om att

undersöka hur patienter inom intensivvård upplever ljus- och ljudmiljö under

och efter vårdperioden i ett speciellt inrett patientrum jämfört med de som

vårdats i ett traditionellt inrett patientrum. Det andra målet fokuserar på att

undersöka upplevelser och erfarenheter hos patienten, närstående och

vårdpersonal av att vårdas, vistas eller vårda i ett speciellt designat

patientrum, jämfört med ett ordinarie patientrum. I det tredje målet

beskrivs en undersökning av patientsäkerheten. Också här jämför

81

forskargruppen det specialdesignade patientrummet mot ett ordinärt

patientrum på en intensivvårdsavdelning.

Vad förväntar ni er att se utifrån projektet?

– Vi förväntar oss att se om vi kan förbättra patienters välbefinnande genom

att förändra vårdmiljön och bygga vårdrummet efter evidensbaserade och

hälsobefrämjande principer. Vi hoppas se att det har en positiv effekt om

man satsar på inredning, men vi vet inte. Det är detta studien ska utröna. Vi

har kommit en bit på väg redan och har två studier publicerade vad gäller

perspektivet ljudmiljö och en studie som är insänd till en vetenskaplig

tidskrift som gäller det cirkadiska/cykliska ljusets påverkan på patienter, och

tidskriften har gett positiva besked berättar Berit Lindahl.

2013-11-11, Högskolan i Borås

http://www.hb.se/Om-hogskolan/Aktuellt/Nyhetsarkiv/2013/november/Fyra-miljoner-till-forskning-kring-vardrummet/

Ny forskarskola i omvårdnad och omsorg

Mittuniversitetet startar tillsammans med Högskolen i Molde, Högskolen i

Nord-Tröndelag och Högskolen i Sör-Tröndelag en mittnordisk forskarskola i

omvårdnadsvetenskap och omsorg. Det stärker forskningen och ökar

möjligheten för en akademisk karriär för bland andra sjuksköterskor i

regionen.

Mittuniversitetet är värduniversitet för den nya forskarskolan där

verksamheten startar höstterminen 2014. Då beräknas 10-12 doktorander

inleda sin utbildning till forskare inom området omvårdnad och omsorg.

Jämtlands läns landsting har redan anslagit medel för två licentiattjänster.

- Det är en spännande gemensam satsning som många kan dra nytta av.

Det finns behov av att förstärka forskningen på området och att föra ut

82

forskningsresultat i den dagliga kliniska verksamheten. Det ger

forskarskolan förutsättningar för, säger Lisbeth Kristiansen, avdelningschef,

Avdelningen för omvårdnad vid Mittuniversitetet.

Genom att utnyttja resurserna gemensamt vid de fyra lärosätena förstärker

forskarskolan den akademiska miljön inom området omvårdnadsvetenskap

och omsorg. Den innebär också en möjlighet till nya karriärvägar för

sjuksköterskor och barnmorskor. Något som i sin tur kan betyda att

värdefull kompetens kan tas till vara inom regionens vårdsektor.

- Målsättningen på lite längre sikt är att vi ska ha ett 20-tal aktiva

doktorander och att sju av dem ska ha doktorerat inom fem år, säger

Lisbeth Kristiansen.

Antagning kommer att ske på hösten vartannat år och profilerade

forskningsområden för forskarskolan är

• patientnära omvårdnad och omsorg,

• teori-, begrepp- och metodutveckling inom omvårdnad och omsorg,

• implementering av kunskap inom omvårdnad och omsorg,

• psykisk hälsa och omsorg samt

• reproduktiv hälsa.

2013-11-21, Mittuniversitetet

http://www.miun.se/sv/press/aktuellt/nyhetsarkiv/Ny-forskarskola-i-omvardnad-och-omsorg/

15 miljoner till Örebroforskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd

Fyra forskare vid Örebro universitet har fått sammanlagt 15 miljoner kronor

från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte. Projekten

83

handlar om ungdomar och idrott, utbildning, arbetskraftsinvandring,

föräldraskap och hot och våld i arbetslivet.

Det är Metin Özdemir, forskare i psykologi vid Center of Developmental

Research, Catharina Calleman, forskare i rättsvetenskap, Christine Roman,

professor i sociologi och Lars Kjellin, forskare i psykiatri vid Psykiatriskt

forskningscentrum som fått sina ansökningar beviljade.

Två projekt om ungdomars utveckling

Metin Özdemir, forskare i psykologi, har fått sammanlagt 6,8 miljoner kronor

för två forskningsprojekt. Det ena handlar om hur man kan minska

utbildningsklyftan mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar. Det

andra projektet ska undersöka hur idrott påverkar ungdomar.

– Det finns många frågor kring ungdomar och idrott som är obesvarade. De

flesta är överens om att det är bra för ungdomar att sporta. Men varför är

det bra? säger Metin Özdemir.

Tillsammans med sina kollegor Therése Skoog och professor Håkan Stattin

vid Center of Developmental Research vid Örebro universitet ska han

undersöka vad ungdomar lär sig från idrotten och varför. De hoppas

dessutom hitta förklaringar till varför framförallt flickor och invandrare slutar

att idrotta.

Det andra projektet handlar också om ungdomars utveckling men fokuserar

på de stora skillnader som finns mellan svenska ungdomars och

invandrarungdomars skolresultat. Tillsammans med Sevgi Bayram Özdemir

och professor Håkan Stattin ska Metin Özdemir undersöka hur och varför de

stora skillnaderna i utbildning uppstår.

- Vi behöver förstå de bakomliggande orsakerna för att kunna sätta in rätt

åtgärder, säger Metin Özdemir.

84

Förlängning av projekt kring arbetskraftsinvandring

Catharina Calleman, forskare i rättsvetenskap vid Örebro universitet, har fått

1,2 miljoner kronor för att fortsätta sin forskning kring hur de svenska

reglerna om arbetskraftsinvandring fungerar i praktiken.

– En åldrande befolkning i Sverige gör att det anses krävas ett tillskott av

människor i arbetsför ålder om tillväxt och välstånd ska upprätthållas. Inom

hela EU har det länge pågått diskussioner om hur man ska kunna öka

arbetskraftsinvandringen på ett sätt som gagnar länderna, säger Catharina

Calleman.

Reglerna kring arbetskraftsinvandring ska se till att människor som redan

finns i landet inte trängs undan, säkra invandrares anställningsvillkor och

samtidigt göra det möjligt för företag att anställa den kompetens som

behövs.

– Vår forskning har redan visat att reglerna gör arbetstagaren starkt

beroende av arbetsgivaren och faktisk likabehandling med arbetstagare i

landet har getts mycket låg prioritet. Inga krav ställs till exempel på att

anställningserbjudanden ska vara bindande och de fackliga

organisationernas utlåtanden har liten betydelse och är främst en

legitimerande funktion, säger Catharina Calleman.

Projekt barn – den nya föräldrarollen

Christine Roman, professor i sociologi vid Örebro universitet, har fått 3,4

miljoner kronor för att undersöka hur föräldraskapet har förändrats. Målet är

att öka kunskapen om föräldrars syn på sitt föräldraskap och på

barnuppfostran.

– Nuförtiden finns det en stark tilltro till föräldrars makt att forma sina barn.

Det gör barnet till ett sorts projekt. Men hur påverkar föräldrarnas tro på sin

egen makt och ansvar dem själva? säger Christine Roman.

85

– Det finns många frågor. Hur reagerar föräldrar på instruktioner och råd

från professionella som arbetar med barn, till exempel förskolelärare,

personal på barnavårdscentralen eller rådgivningslitteratur? Hur påverkar de

krav och ideal som är kopplade till moderskap och faderskap föräldrarna?

Studien är av internationellt intresse eftersom den genomförs inom den

svenska välfärdsstaten och dess jämställdhets- och familjepolitik med en väl

utbyggd barnomsorg.

Våld och hot i arbetslivet

Våld och hot i arbetslivet är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Lars Kjellin,

forskare i psykiatri vid Örebro universitet och Örebro läns landsting, har fått

3,3 miljoner kronor för att undersöka om det är möjligt att skapa en modell

för att hantera hot och våld i slutenvården.

– Vårt mål är att ta fram realistiska förslag till förebyggande åtgärder

baserade på etik, bemötande och säkerhet, säger Lars Kjellin.

Utgångspunkten är att en trygg miljö för patienter är ett viktigt sätt att

minska förekomsten av hot och våld på psykiatriska kliniker. Tidigare

forskning visar att institutioner som har lyckats med att skapa en trygg miljö

inte behöver använda tvångsåtgärder i lika stor utsträckning.

– Bra regler och en förmåga att skapa tillit mellan personal och patienter

förebygger och hot- och våldsincidenter. Vår bedömning är att projektet kan

vara till nytta i andra sammanhang än slutenvården där vårdgivare och

andra myndigheter möter sjuka eller på annat sätta utsatta människor,

säger Lars Kjellin.

2013-10-02, Örebro universitet

http://www.oru.se/Nyheter/Forskningsnyheter/Forskningsnyhet/15-miljoner-till-Orebroforskning-inom-halsa-arbetsliv-och-valfard/

86

LIV 2013 startar på Gotland

Gotland medverkar i en nationell studie när Gymnastik- och idrottshögskolan

undersöker befolkningens kondition och levnadsvanor. Ungefär 2 000

personer mellan 20 och 65 år ingår i ett doktorandprojekt som heter LIV

2013.

Professor Mats Börjesson är en av de ansvariga för projektet och berättar att

årets satsning baseras på en tidigare kartläggning:

– Åren 1990 och 2000 genomförde GIH under ledning av professorerna

(emeritus) Björn Ekblom och Lars-Magnus Engström liknande kartläggningar

av den svenska befolkningens kondition, styrka och levnadsvanor. Den

undersökning vi nu genomför kan jämföras med tidigare data, vilket bidrar

till att vi kan få svar på frågor om vilka förändringar som skett under de

senaste 23 åren.

2013-11-29, GIH

http://www.gih.se/Nyheter/2013/LIV-2013-startar-pa-Gotland/

Varför har vi jobbmöten?

Vad betyder möten och möteskultur för arbetsliv, organisation och offentlig

politik? Det frågar sig Patrik Hall, docent i statsvetenskap på Malmö

högskola, som tillsammans med Malin Åkerström och Vesa Läppenen från

Lunds universitet har fått forskningsanslag på 3,6 miljoner kronor från

Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS).

– Människor suckar mycket över möten och tycker att de tar upp för mycket

tid, ändå fortgår det och blir allt fler möten. Det måste finnas någon

anledning till det, säger Patrik Hall.

87

En stor del av organisationers aktiviteter sker i form av formella möten där

de anställda ska planera, fatta beslut om och diskutera arbetet som bedrivs.

I forskningsprojektet ”Jag sitter i möte” – samtidens möteskultur och dess

betydelse för den offentliga organisationen ska forskargruppen studera olika

offentliga verksamheters möten inom flera områden: projektsamverkan

inom polisen, brukarstyrning inom psykiatrin, och innovationspolitik och

samverkan inom olika organisationer. Tyngdpunkten ligger på möten inom

och mellan organisationer.

– Jag ska titta på innovationspolitik inom och mellan olika offentliga

organisationer, exakt vilka är inte klart än men till exempel regioner och

statliga myndigheter, säger Patrik Hall.

Regeringens nya innovationsstrategi handlar till stor del om att föra ihop

skilda sektorer, som forskning och industri, och skilda organisationer.

Nyckelord i strategin är begrepp som ”samverkan” och ”dialog” vilket sker i

form av möten.

– Inom just innovationspolitik har jag en känsla av att mötena inte bara är

rationella, utan att de är en viktig del av politiken, att en stor del av

politiken äger rum via möten.

Tror du att det hålls många meningslösa möten?

– Ja, absolut, men jag menar inte att alla är meningslösa och de kanske

bara är meningslösa ur ett rationellt perspektiv – det kan mycket väl vara så

att man åstadkommer något annat med mötena istället.

2013-10-02, Malmö högskola

http://www.mah.se/Nyheter/Nyheter-2013/Varfor-har-vi-jobbmoten/

88

Forskningscentrum fortsätter fyra år till

Centrum för tillämpad arbetslivsvetenskap och utvärdering får fortsatt

finansiering fyra år till. Det har vicerektor Hans Lindquist beslutat.

– Vi är i gång med att intensifiera vårt arbete vad gäller internationella

publikationer och kontakter. Sedan väntar vi på besked från olika finansiärer

gällande ansökningar och offerter som är inskickade samtidigt som vi har

påbörjat skissa på nya projekt, säger Tuija Muhonen, föreståndare för CTA

och professor i arbetsvetenskap.

CTA är en mötesplats för forskare och praktiker inom arbetslivs- och

utvärderingsfrågor som har funnits vid Malmö högskola sedan 2007.

Centrumets fokus ligger på forskning kring ledarskapsfrågor, hälsa i

arbetslivet, organisationsfrågor, likabehandling och jämställdhet. Sedan tre

år tillbaka ingår även utvärderingsverksamhet.

Verksamheten vid CTA har blivit utvärderad genom en självvärdering som

har granskats av två sakkunniga, professor Karina Nielsen, University of East

Anglia, och professor Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde.

Med anledning av utvärderingen får forskningscentrumet i uppdrag att

ytterligare profilera och tydliggöra sin forskningsinriktning, att öka

internationell publiceringen med peer review och även att öka antalet

internationella samarbetsprojekt.

Verksamheten vid CTA är till stor del externfinansierad med en genomsnittlig

årlig omsättning kring 10 miljoner de senaste åren. Nästa år kommer

basfinansieringen från högskolan att vara 2,5 miljoner.

2013-09-23, Malmö högskola

http://www.mah.se/Nyheter/Nyheter-2013/Beslutat-att-forskningscentrum-fortsatter-fyra-ar-till/

89

72 miljoner i anslag från Riksbankens Jubileumsfond

En fjärdedel av anslagen från Riksbankens Jubileumsfond går till Stockholms

universitet, totalt närmare 72 miljoner kronor. Bland det som får stöd är ett

stort programanslag för att kartlägga generna hos förhistoriska människor i

Sverige.

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beviljat cirka 290 miljoner kronor till

forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Totalt 61 projekt beviljas

anslag. De största anslagen går till tre forskningsprogram. (Här redovisas de

som handlar om Ergonomi och Human factors./ Red. Anm.)

• Johanna Schwarz, Stressforskningsinstitutet, får 5 057 000 kronor

till ”Leder sömnbrist till en ökad känslighet för stress?”

• Constanze Leineweber, Stressforskningsinstitutet får 2 652 000 kronor

till ”Rättvisa på arbetet och hälsa: Effekten av

organisationsförändringar och osäkerhet över tid”


http://www.su.se/forskning/större-forskningssatsningar/72-miljoner-i-anslag-från-riksbankens-jubileumsfond-1.153040

90

Konferenser, seminarium m.m.

HFN-kurs Safety differently - a new era for human factors and just

organizational cultures

Tid: 7-8 januari 2014

Plats: Linköping

Info: http://www.humanfactorsnetwork.se/indexcoursesWork.html

Safety differently: Human factors for a new era. / Just culture: Making

accountability and safety work in each other's favor. / Safety: A bureaucratic

accountability up, or an ethical responsibility down?

tips från Jane Ahlin

Ergonomi och företagshälsovård för produktivitet och hälsa

Tid: 14 januari 2014

Plats: Falun

Info: http://ammuppsala.se/utbildningar/ergonomi-och-foretagshalsovard-produktivitet-och-halsa

Hur kan ergonomi lyftas till att bli en viktig strategi för produktivitet och

hälsa? Förmiddagen syftar till att inspirera och ge verktyg för att sälja in

ergonomi som en naturlig del på arbetsplatser. Slutet på dagen är mer

praktiskt orienterad mot verksamma ergonomer.

tips från Peter Palm

Syn och belysning i arbetslivet - Prevent

Malmö 15 januari

Göteborg 21 januari

Stockholm 30 januari

91

Info: http://www.prevent.se/sv/Webbshop/KonferenserSeminarier/ Syn_och_belysning/

Att se dåligt när man arbetar kan leda till värk i kroppen för att man spänner

sig och kisar. Är ljuset bra mår man bättre och jobbar mer effektivt. Det här

seminariet lyfter fram vinsterna med bra belysning i arbetslivet.

Halvdagsseminariet Syn och belysning i arbetslivet ger djupare kunskap om

ljuset, synen och olika belysningsalternativ. Det ger ökad

beställarkompetens, vilket gör det lättare att veta vad man kan kräva när

man planerar ny belysning.

tips från Anders Giörloff

Vi lanserar den första riktlinjen från Företaghälsans riktlinjegrupp


Info: http://professornharordet.blogspot.se/2013/11/boka-in-16-januari.html

Riktlinjen är utarbetat för att ta tillvara de unika förutsättningar som

företagshälsovården har i att arbeta arbetsplatsnära. Den 16 januari 2014

genomförs ett seminarium där en djupare genomgång av riktlinjen görs

riktat till användare av riktlinjen och utvecklingsansvariga på olika FHV

företag.

tips från Irene Jensen

Evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovård


Plats: Stockholm

Info: http://www.foretagshalsor.se/content/anmalan-till-seminarium-16-januari

Presentation av den första riktlinjen; Ländryggsbesvär

92

Karolinska Institutet och Företagshälsans riktlinjegrupp inbjuder er som

praktiker och utvecklingsansvariga inom FHV samt ansvariga för

upphandling av företagshälsovårds- tjänster.

Tips från Charlotte Wåhlin

Evidensbaserade metoder inom företagshälsovård

Tid: 12 februari 2014

Plats: Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm

Info: http://www.fhvmetodik.se/ebm

Inbjudan till seminariedag, Seminariet vänder sig till företagshälsovård och

arbetsmiljöansvariga med syftet att belysa framsteg inom evidensbaserad

företagshälsovårdsmetodik på svensk och europeisk nivå.

Applied Ergonomics Conference 201

Tid: 24 – 27 mars 2014

Plats: Orlando, Florida

Info: http://www.youtube.com/watch?v=OHIDgqQCY4Y

NES är Alliance Partner med Applied Ergonomics Conference.

Connect with attendees from around the world to share best practices in

ergonomics, healthcare, safety, human resources and risk management. The

Applied Ergonomics Conference (AEC) is focused on practical applications of

ergonomics in a variety of work settings with real-world examples from

companies that have implemented programs ensuring safe performance.

Understand which of these programs provide a significant return on your

ergonomics investment and learn how to apply these practices at your

company.

tips från Christina Jonsson

93

Light+Human Behavior Call For Posters

Tid: 6 - 8 april 2014

Plats: Ohio, USA

Info: http://www.ies.org/symposium/

A lighting research symposium in Ohio, USA april 6-7-8, 2014. A lighting

research symposium organized by the Illuminating Engineering Society of

North America to explore how light affects human behavior.

tips från Jane Ahlin

3rd Nordic Conference in Work Rehabilitation

Tid: 7 – 9 maj 2014

Plats: Vildmarkshotellet, Kolmården

Info: http://www.liu.se/workrehabilitation

Jämlikhet och hållbarhet i arbetslivsinriktad rehabilitering – forskning och

praktik. Konferensen belyser pågående forskning och praktik i de nordiska

länderna avseende arbetslivsinriktad rehabilitering. De nordiska länderna

skiljer sig i hur välfärdssystemet är uppbyggt kring sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocessen. Konferensen kommer att belysa frågor om hur de

olika systemen fungerar ur ett jämlikhets- och hållbarhetsperspektiv. Ett

särskilt tema för konferensen är arbetsplatsens ansvar, och hur

arbetsplatsens aktörer (arbetsgivare, fackföreningar och företagshälsovård)

inkluderas i rehabiliteringsprocessen. Även i detta avseende finns olikheter

mellan länderna. Konferensen belyser arbetslivets roll och ansvar i

rehabiliteringsprocessen i respektive land. Konferensen vänder sig till

forskare, rehabiliteringsaktörer inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

företagshälsovården, primärvården, samt arbetsgivare och fackliga

representanter.

94

Konferenser som varit

Referat från EHSS’ frukostseminarier hösten 2013

Hur kan vi praktiskt tillämpa 4§ om undersökning och riskbedömning i AFS

2012:2 - Belastningsergonomi med ett helhetsperspektiv?

Ruth Carlsson och Viveca Wiberg, Arbetsmiljöverket

Hela seminariet är videodokumenterat och finns tillgängligt på internet för

EHSS-medlemmar:

http://www.ergonomisallskapet.se/pwfiqiaurf/Sem130903/Sem130903.html

Vid pennan Göran M Hägg

Riskbeteende, individ kontra organisation - olika perspektiv kräver

olika respons

Rebecca Stenberg, Linköpings universitet

Rebecca Stenberg är universitetslektor och styrelseledamot vid det

tvärvetenskapliga forskningscentrumet CARER. Hennes bilder från

seminariet finns här: www.ergonomisallskapet.se/fsemstockholm/

RebeccaStenberg131008.pdf

Stenberg ägnar sig åt ”blåljusforskning” och säkerhetsfrågor i friluftsliv,

främst långfärdsskridsko. En grundbult i hennes seminarium är att risk och

risktagande innehåller många olika vitt skilda komponenter som kan delas in

i huvudgrupperna ingenjörsperspektiv, kulturperspektiv och olika

psykologiska och organisatoriska perspektiv. Ett framgångsrikt

riskförebyggande måste ta alla dessa i beaktande.

95

Stenberg exemplifierar genom olika exempel, några med referens till video

på nätet; kultur: ”Skyskrapornas indianer”, www.ur.se/Produkter/175226-

Skyskrapornas-indianer ; individ: ”Ghost rider”,

www.youtube.com/watch?v=KwicTKbWam4.

Hon beskriver också hur människans agerande påverkas av stress på olika

nivåer (se bilder). En viktig uppgift är att motverka ”följa John beteende”.


Belastningsergonomisk riskbedömning, en praktisk guide för

företagshälsovården

Peter Palm, doktorand Arbets & miljömedicin, Uppsala

Kristina Eliasson, doktorand KTH

Per Lindberg, Centrum för belastningsskadeforskning, Gävle

Göran M Hägg, konsult ErgoMusic

Författarna beskrev ett pågående arbete att ta fram en praktisk guide för

belastningsergonomisk riskbedömning. Skriften kommer att bli fritt

tillgänglig på internet från Arbets & miljömedicin, Uppsala och beräknas vara

färdig runt årsskiftet 2013/14.

Skriften tar i en inledande del upp mera övergripande frågor kring metodik

och metodval vid belastningsergonomisk riskbedömning. Sedan följer en

beskrivning av ett tiotal olika metoder. Urvalet är gjort utifrån

användarvänlighet och tillgänglighet, valideringskriterier i den mån

validering har genomförts samt för att ge en största möjliga täckning för de

många olika typer av belastningsergonomiska risker som man kan möte i

svenskt arbetsliv. En länk till det färdiga dokumentet kommer att publiceras

på EHSS’ hemsida.


96

Populärvetenskap och övrigt

Office Posture Matters: An Animated Guide

En animerad film om att arbeta i rätt ställning. Filmen är på engelska men

licenseras på ett vis som tillåter att man använder, ändrar, och delar med

sig av den. T.ex. kan den som vill översätta och sprida vidare.

Filiki

http://vimeo.com/71441709

Examining Nadal’s Knee Injury

Visualisering och beskrivning av Rafael Nadals knäskada och de krafter hans

knä utsätts för.

The New York Times

http://nytimes.com/video/2013/05/26/sports/tennis/100000002244620/nadals-knee.html

Smartphones cause surge of herniated discs

Antalet nackproblem bland unga ökar i Sydkorea, troligtvis på grund av

mobila prylar.

The Korea Times

http://www.koreatimes.co.kr/www/news/nation/2013/07/116_139287.html

The Road to Clarity

Hur typsnittsval påverkar säkerhet på det amerikanska vägnätet.

97

The New York Times

http://nytimes.com/2007/08/12/magazine/12fonts-t.html?pagewanted=all&_r=0

The Paradox of Wearable Technologies

Donald Norman (t.ex. känd för sin bok The Design of Everyday Things)

funderar om vår begränsade uppmärksamhet verkligen klarar av ännu mer

interaktiva bärbara prylar?

MIT Technology Review

http://www.technologyreview.com/news/517346/the-paradox-of-wearable-technologies/

CrossFit’s Dirty Little Secret - Eric Robertson

Den populära träningsformen cross-fit har en stor övervikt av

Rhabdomyolysis-drabbade

Eric Robertson

https://medium.com/health-fitness-1/97bcce70356d

The Aesthetics of Reading

Typsnitt och layout påverkar våra emotioner.

MIT och Microsoft

http://affect.media.mit.edu/pdfs/05.larson-picard.pdf

98

Vancouver bans new doorknobs to make its buildings more

accessible

Ökad tillgänglighet.

The Telegraph http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/northamerica/canada/10466606/Vancouver-bans-doorknobs.html

SYNC and MyFord Touch Sold on 79 Percent of New Ford Vehicles,

New Technology Drives Quality Satisfaction

Ford överger till viss del pekskärmar för att gå tillbaka till ett mer knapp-

drivet gränssnitt i sina bilar.

PR Newswire

http://prnewswire.com/news-releases/sync-and-myford-touch-sold-on-79-percent-of-new-ford-vehicles-new-technology-drives-quality-satisfaction-211772731.htmlhttp://www.prnewswire.com/news-releases/sync-and-myford-touch-sold-on-79-percent-of-new-ford-vehicles-new-technology-drives-quality-satisfaction-211772731.htmlhttp://www.prnewswire.com/news-releases/sync-and-myford-touch-sold-on-79-percent-of-new-ford-vehicles-new-technology-drives-quality-satisfaction-211772731.html

Tickets for Squats: Moscow metro gives free ride for sports

Som en del i marknadsföringen inför vinter-OS har det ställts ut

biljettautomater i tunnelbanan där man kan betala med knäböj.

RT

https://www.youtube.com/watch?v=XAHbatuwG6Y

Ny titel när anrikt yrke byter namn

Ett anrikt yrke byter namn - sjukgymnast blir fysioterapeut.

99

Riksdagen väntas den 16 december fatta beslut i frågan och ge besked om

när exempelvis examen i sjukgymnastik ska börja kallas

fysioterapeutexamen.

-Det kan bli så redan för studenterna som går ut nu till jul, säger Lars

Nyberg, professor i sjukgymnastik vid Institutionen för hälsovetenskap vid

Luleå tekniska universitet, LTU.

Bakgrunden till namnbytet är dels en anpassning till internationella

förhållanden, dels att ordet sjukgymnastik är föråldrat.

-Det är ett vackert ord, men också ett gammalt ord som signalerar

gymnastik för sjuka. Det fångar inte vad vi gör i dag, säger Lars Nyberg.

-Fysioterapi, jag försöker vänja mig vid att använda det ordet, är i dag en

terapeutisk inriktning som handlar om människans kropp och rörelser. Den

innehåller både vad som traditionellt förknippas med sjukgymnastik men har

också inslag av till exempel ergonomi och hälsofrämjande åtgärder, säger

han.

Gamla titeln finns kvar

De nya begreppen fysioterapeut och fysioterapi kommer att användas

parallellt med sjukgymnast och sjukgymnastik under lång tid.

-Den som i dag är sjukgymnast kommer att kunna ansöka om att få kalla

sig fysioterapeut, men man behöver inte göra det. Det går bra att kalla sig

sjukgymnast även i fortsättningen, säger Lars Nyberg.

Inom utbildningsväsendet innebär namnbytet en stor administrativ utmaning.

Namn på utbildningsprogram, kurser och examensbevis måste exempelvis

ändras.

-Här vid LTU kommer man eventuellt att behöva sätta in extraresurser för

att hantera frågan, vi har signalerat behovet, säger Lars Nyberg.

100

Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, LSR, med cirka 12 000

medlemmar, byter den 1 januari 2014 namn till Fysioterapeuterna om

riksdagen beslutar som förväntat.


http://www.ltu.se/ltu/media/news/Ny-titel-nar-anrikt-yrke-byter-namn-1.112039

Granskar industrins frälsare

För industrin har Lean blivit en självklarhet, men när något blir tillräckligt

hyllat så behöver det också ifrågasättas. Det anser Lena Abrahamsson,

professor inom arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Hon har följt produktionssystemets utveckling sedan det kom till Sverige i

början av 1990-talet. Då som konsult inom det privata näringslivet, nu som

forskare inom arbetsmiljö och jämställdhet.

Lena Abrahamsson är initiativtagare till ett nationellt Lean-nätverk som

nyligen gav ut boken Lean i arbetslivet. Fokus ligger på hur metodiken

tillämpas i Norden och totalt har 25 forskare från olika lärosäten bidragit

med fallstudier från svenska företag.

– Det finns en tendens att både forskare och konsulter gör Lean till en

religion. Samtidigt finns det många som är jättekritiska. Vi vill att

forskningen ska bli mer nyanserad, säger Lena Abrahamsson.

Anpassning och delaktighet skapar lönsammare företag

Lean handlar förenklat om att inte göra något onödigt och ineffektivt. Men

det handlar också om att använda de anställdas kunskaper för att ständigt

förbättra verksamheten – något som vi i Norden är speciellt duktiga på.

101

– Att kunna påverka sitt arbete och få använda sin kunskap är otroligt

stimulerande. I Sverige jobbar företagen också nära facket. Det är ganska

unikt, säger Lena Abrahamsson.

Att anpassa Lean efter varje unik verksamhet är en framgångsfaktor enligt

professorn. Hon menar att problemen uppstår när produktionssystemet

införs i sin extremform och blir för rationellt.

– När organisationer standardiserar allt kan flexibilitet och innovation

motverkas. Det gillar inte Lean-förespråkare att man säger. De menar att

detaljinstruktioner ger den anställde tid över att vara innovativ. Men tyvärr

är det inte riktigt så människan fungerar. Vi behöver stimuleras, säger Lena

Abrahamsson.

Lean bryter ny mark

Sedan intåget i Sverige för drygt 20 år sedan har metodens popularitet gått i

vågor. Idag är den på topp. Nu håller Lean även på att flytta in i

tjänsteverksamhet och offentlig sektor.

Vad kommer detta att innebära för organisationerna?

– Det finns säkert många organisationer som kan må bra av en förändring.

Men det är en utmaning att anpassa den här modellen till andra

verksamheter. Om man inför Lean är det viktigt att säkerställa en bra

arbetsmiljö och utvecklande arbeten för alla anställda, avslutar Lena

Abrahamsson.


http://www.ltu.se/ltu/media/news/Granskar-industrins-fralsare-1.111534

102

Forskare medverkar i boken Lean i arbetslivet

Tre forskare från Stockholms universitet medverkar i boken Lean i

arbetslivet. Det är Susanna Toivanen, sociolog och forskare vid Centre for

Health Equity Studies; Ulrica von Thiele Schwarz, Psykologiska Institutionen,

och Christina Bodin Danielsson vid Stressforskningsinstitutet.

I den nya boken Lean i arbetslivet skriver 25 forskare om olika perspektiv på

lean produktion. I boken visas hur dessa japanska idéer, som lanserades vid

1990-talets början, har anpassats till västerländska samhällen. Efter

millennieskiftet kom en ny våg av lean, med olika tolkningar av begreppet

och med spridning till allt fler olika verksamheter.

Vill visa hur lean används i praktiken

Här beskrivs och analyseras tillämpningar av lean inom så vitt skilda

verksamheter som bl a industri, sjukvård, administration, kontorsdesign och

produktutveckling. Forskarna vill med boken, från en kritiskt granskande

men också konstruktiv utgångspunkt, visa på hur lean används i praktiken

och därmed bidra till att undvika att upprepa dåliga tillämpningar och sprida

kunskap och erfarenhet från goda exempel. I bokens behandlas

omdiskuterade teman som lean och arbetsmiljön, lean och fackliga

organisationer samt lean och genusförhållanden på industriarbetsplatser.

Boken avslutas, med hänvisning till de forskningsresultat som framkommer i

bokens kapitel, att en ”nordisk modell av lean” skisseras.

Tre forskare från Stockholms universitet medverkar i boken. Det är Susanna

Toivanen, docent i sociologi och forskare vid Centre for Health Equity Studies,

CHESS; Ulrica von Thiele Schwarz, docent i psykologi och forskare vid

Psykologiska Institutionen och Christina Bodin Danielsson,

arkitekt/teknologie doktor och forskare vid Stressforskningsinstitutet.

Susanna Toivanen skriver tillsammans med Paul Landsbergis om

arbetsförhållanden och hälsa på arbetsplatser som tillämpar lean i olika

103

former. Kapitlet bygger på en omfattande granskning av den internationella

forskningslitteraturen om lean och arbetstagarans hälsa. Höga nivåer av

stress, försämrat välbefinnande, utmattning och spänning samt ökande

andel muskelvärk rapporteras i flera av de tidigare studierna. Resultaten

visar också att lean inte sällan är kopplat till intensifiering av arbetstakten

och arbetskraven, lågt inflytande och endast blygsam eller temporär ökning

av inflytande i arbetet. Då majoriteten av dagens omorganisationer handlar

om att implementera lean behöver kunskap om risker med lean för

arbetsmiljön och arbetstagarnas hälsa tas med i besluten.

Boken lyfter fram en nordisk variant av lean, där forskare konstruktivt bidrar

till utveckling av arbetsplatser genom interaktiv forskning, i samverkan med

ledning, fackliga organisationer och de anställda.

Ett sådant exempel är kapitlet av Ulrica von Thiele Schwarz med flera. De

studerar hur lean kan användas för att integrera hälsofrågor på

arbetsplatsen med övriga verksamhetsfrågor inom ramen för integrerade

managementsystem (IMS). Kapitlet diskuterar en sådan integrering vid

Lasarettet i Enköping inom ett pågående forskningsprojekt.

Christina Bodin Danielsson skriver om tillämpning av lean inom

kontorsdesign för att uppnå ytterligare effektivitet inom verksamheter.

Kapitlet diskuterar två huvudspår inom ”leananpassad kontorsdesign”, det

neo-tayloristiska respektive det teambaserade leankontoret. Dessa

huvudspår exemplifieras med pågående forskning om leananpassad

kontorsdesign inom en statlig myndighet.


http://www.su.se/samverkan/företag-organisation/forskare-medverkar-i-boken-lean-i-arbetslivet-1.149137

104

Nätverk inom EHSS

Hillevi Hemphälä disputerar inom Synergonomi

Avhandlingens titel: How visual ergonomics interventions influence health

and performance - with an emphasis on non-computer work tasks

Datum: Fredagen den 14 februari 2014, 10.15

Plats: Lunds Universitet, Ingvar Kamprads Designcentrum, IKDC,

Sölvegatan 26, Stora Hörsalen, LUND

SNiS-ledningen önskar en trevlig helg och vi ser fram emot ett

nytt år med nyheter och uppföljningar inom synergonomin.

/Anki Nyström ordförande SNiS

ehss-nytt2013-4 · 1 ehss ordförande jane ahlin, [email protected] hemsida: manusstopp för...

Documents