elforsk perspektiv nr 2 2012

STANDARDER

Gör energiföretageneffektivareSid 14

E T T N Y H E T S M A G A S I N F R Å N E L F O R S K • N U M M E R 2 • 2 0 1 2

ELFORSKPerspektiv

GASKRAFT

Ska hålla Europaselsystem i balansSid 4

SÅ MYCKET TONER

Tål nätenSid 10

Flexibel elanvändningoch energieffektivisering ger stora vinster Sid 6

Så är det klart att regeringen bibehåller nivån 1,3 miljarder kronor per år till energiforsk-ning under de närmaste åren.

Det är mycket glädjande. Men sam tidigt är det värt att notera att Sverige under år 2009 bara satsade hälften av de nordis-ka grannländernas stöd till forskning, utveckling och demonstration på energi-området räknat per capita. Och EU storsatsar på energiforskning i det kommande forsknings-programmet Horisont 2020. Sedan är det förstås också viktigt hur medlen används. It- och energi minister Anna-Karin Hatt pekade nyligen på att statens insatser triggar industrin att satsa som de annars inte skulle gjort. Det var i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 20 augusti i år. Visst är det så att de statliga medlen gör skillnad. Elforsk har sedan bildandet 1993 haft förmånen att omsätta medel från myndigheter, energiföretagen, tillverkande industri och andra intressenter. Medel som intressenterna gemensamt beslutar om användningen av inom ramen för finansierade program för forskning och utveckling. Arbetssättet innebär att perspektiv och intressen från såväl näringsliv som samhälle möts. Det ökar träffsäkerheten i satsningarna och möjligheten till nytta i tillämpning-en. Elforsk har 800 platser i organ som programstyrelser och programråd där representanter från samhälle, näringsliv och akademi bidrar till att styra medlen dit de gör mest nytta. Det är ett effektivt samarbete som behöver utvecklas och värnas. För närvarande finns juridiska tveksamheter om Energimyndighetens möjlighet att medverka i branschgemensamma program enligt den modell som varit rådande under decennier. Det innebär att nya program hittills i år inte kunnat startas. Villkorade medel från övriga intressenter försenas och riskerar att frysa inne, varför det är av stor vikt att frågan klaras ut så snart som möjligt.

Elforsk 20 årSenare i år firar vi att Elforsk fyller 20 år. Den 17 december 1992 av talade Vattenfall, Svenska Kraftnät, Svenska Elverksföreningen och Svenska Kraft-verksföreningen om att bilda Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk – Aktiebolag. Jubileet kommer att uppmärksammas särskilt i samband med Elforskdagen 2012, som planeras till den 12 december. Vi tar även fram en jubileumsskrift med anledning av att Elforsk fyller 20 år. Temat för Elforsk-dagen är: «Investeringar bortom 2020«, vilket är ett aktuellt ämne, inte minst med tanke på samhällets utmaningar om klimat- och resurseffektivitet. Varmt välkommen till Elforskdagen 2012!

Magnus OlofssonElforsk AB

2 ELFORSKPerspektiv

ELFORSKPerspektiv

I N N E H Å L L L E D A R E

Energiforsk-ning genom samarbete

Magnus Olofsson

sid4

sid9

sid14

sid12

Noterat 3

Gaskraft med hög verkningsgrad 4

Stora vinster med efterfrågeflexibilitet 6

Fordonsskatt enligt bonus-malus får stöd 8

Världens största testplats för smarta nät 9

Så mycket toner tål näten 10

Lätt få jobb för nybliven doktor 11

Smarta nät kräver öppna dataprotokoll 12

Standarder gör energiföretagen effektivare 14

sid10

sid7

Utgivare: Elforsk ABAnsvarig utgivare: Magnus OlofssonProducerad av Kreativ Media ABText, textbearbetning: Lars Magnell Redaktion tel 08-15 61 68, [email protected] form: Måns AhnlundTryck: Planograf, oktober 2012 Upplaga: 2 000 exOmslagsbild: FotosearchElforskPerspektiv kan också laddas ner från www.elforsk.se

ELFORSKPerspektiv 3

N O T E R A T

El från solen är det energislag som växer snabbast i Europa. Förra året installerades 22 000 megawatt solceller. Det var klart före både naturgas och vind som inte ens tillsammans kommer upp i samma nivå.

Solcellsmarknaden fortsatte sin anmärkningsvärda tillväxttrend under 2011. Solkraften har år efter år överträffat alla tillväxtprognoser, en utveckling som pågått sedan början av 2000-talet. Solceller är nu det tredje största förnybara energislaget efter vatten- och vindkraft. Det framkommer i den europeiska solcellsorganisationen EPIA:s senaste marknadsrapport.

Utvecklingen i SverigeÄven i Sverige växer marknaden för solceller snabbt, om än från en blygsam nivå. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns ungefär 15 megawatt installerad solcellseffekt i landet varav cirka 3 megawatt tillkom under 2011. Det är således en ökning med 25 procent jämfört med föregående år. Faktum är att det i likhet med Tyskland också kan löna sig att installera solceller för en fastighetsägare i Sverige. Med rätt förut-sättningar kan en solcellsanläggning gå med plus redan efter åtta år. Då återstår minst 17 år av anläggningens livslängd. Detta enligt

SOLKRAFTEN VÄXER SÅ DET KNAKAR

Grundläggande principer för miljörätten får inte genomslag avseende vattenverksamheter i samma utsträckning som miljöfarliga verksamheter, lagen anses därför föråldrad. I den aktuella utredningen ska bestämmelserna om vattenverksamheter därför ses över och ändringar föreslås så att nämnda principer får genomslag i den vattenrättsliga regleringen. Även övriga skillnader i regleringen av miljöfarlig verksam-het respektive vattenverksamhet ska ses över. Syftet med översynen är att uppnå ett regelverk som säker-ställer att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter har tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och att de lever upp till de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga åtagande i fråga om vattenkvalitet och påverkan på djur- och växtliv. Detta samtidigt som en fortsatt hög regler- och produk-tionskapacitet i den svenska vattenkraftsproduktionen eftersträvas.

FÖRÅLDRAD VATTENLAG UPPDATERAS

beräkningar vid Linköpings tekniska högskola. Bra exempel på installerade solcellsanläggningar i Sverige och hur man går till väga vid installation av solceller finns beskrivet på www.solelprogrammet.se som leds av Elforsk.

Fotnot:EPIA, (European Photovoltaic Industry Association) den europeiska branschorganisationen för solceller.

Foto: Phoenix Solar

Restvattenlagens bestämmelser om vattenverksamheter* ses nu över i en ny utredning. Utredarens uppdrag är bland annat att föreslå hur man på ett samhälls-ekonomiskt sätt ska kunna uppfylla miljöbalkens hänsynsregler och EU-rättens krav i för hållande till vattenkvalitet och påverkan på djur- och växtliv.

* Med vattenverksamhet avses bland annat uppförande, ändring, lagning och utrivning av vattenkraftverk, dammar och andra anläggningar i vattenområde.

Även sådana varaktiga åtgärder som utförs för att av vattna mark eller skydda mot vatten såsom dikning och invallningar utgör vattenverksamhet.

Källa: Regeringen

Suorvadammen. Foto: Hans Blomberg

4 ELFORSKPerspektiv

Gaskraft med hög verkningsgrad – ska hålla Europas elsystem i balansNär andelen förnybar elproduk-tion byggs ut ökar behovet av reglerkraftkällor. I Norden kan vattenkraften möta detta behov. Men på kontinenten förväntas gasturbinen stå för en allt större del av reglerkraften.

Gasturbinens betydelse kommer att öka markant med allt högre andel förnybar elproduktion i kraftsystemen. Under det senaste året har också gasturbinernas prestanda ökat påtagligt. Alla stora leverantörerna kan idag erbjuda runt 61 procent verkningsgrad i kombidrift, konsta-terar Magnus Genrup, docent i kraftverks-teknik vid Lunds universitet. – Den allmänna uppfattningen var tidi-gare att nivåer över 60 procent endast var

möjliga att nå med ångkylda maskiner. Men ångkylda maskiner uppfyller inte kraven på den flexibilitet som behövs för att kunna backa upp den förnybara elproduktionen från vind- och solkraft. Så samtliga gasturbinstillverkare erbjuder idag luftkylda flexibla maskiner med mycket goda prestanda, upplyser Magnus Genrup som sammanställt Elforsks senaste teknik-bevakningsrapporter om ny gasturbintek-nik, varav den senaste nyligen publicera-des. Syftet med teknikbevakningen är att säkerställa beställarkompetensen när det gäller moderna gasturbinkombianläggning-ar. Det är viktigt även om Sverige inte förväntas ha eller få något större behov av gaskraft som reglerkraft, framhåller Magnus Genrup.

– Även om en större del av Sverige gas-turbiner körs förhållandevis få timmar finns intresse från branschen att följa utveckling-en på området. Dels för att till exempel Vattenfall och Eon har gasdrivna elproduk-tionsanläggningar utanför Sverige dels för att dagens situation där vattenkraften svarar för behovet av reglerkraft kan komma att förändras. Våra kärnkraftverk har ju inte så många år kvar innan de måste ersättas med nya. Sker inte det måste vattenkraften stå för en större del av baskraften och då kan även Sverige behöva använda gasturbiner som regler-kraft, menar Magnus Genrup.

Högre temperaturAtt tillverkarna under de senaste åren upp-nått höjd verkningsgrad hos gastrubinerna

ELFORSKPerspektiv 5

SAMFÖRBRÄNNING MED RÖTSLAM HINDRAR ROSTEN

Mycket positiva effekter kan uppnås vid förbränning av besvärliga alkalirika bränslen om man tillför rötslam, som motverkar både bäddagglomerering och korrosion. Det visar aktuell forskning inom Värmeforsk.

Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att en tillsats av rötslam ökar agglomereringstemperaturen, det vill säga den temperatur då partiklarna i bädden börjar häfta vid varandra. Effekten är dock inte lika tydlig vid samförbränning av rötslam, bark och avfallspellets som när basbränslet är trä och halm. Samförbränning med

rötslam leder också till att mängden beläggningar runt sandkornen i bäddmaterialet minskar och den ändrar även sammansättningen på asklagren runt bäddsands-partiklar.

Källa: Värmeforsk

Projektet Smart Grid Gotland har bevil-jats 23 miljoner kronor i ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Därmed kan ett storskaligt och världsunikt demonstrations-projekt för framtidens smarta elnät börja byggas.

Smart Grid Gotland pågår mellan 2012 och 2015 och drivs som ett samarbete mellan KTH, Svenska Kraftnät, Vattenfall, ABB, Gotlands Energi (GEAB) och Telvent. Stödet från Energimyndigheten är en del av en större projektbudget där även ett betydande finan-sieringsstöd från EU beräknas ingå. Under hösten 2012, efter att en omfattande förstudie genomförts, kommer det nya smarta elnätet att börja installeras. 2 800 kunder i området kommer att få nya elmätare, ett energilager kommer att byggas, nya kontroll- och kommunikationssystem ska införas och vissa fördelningsstationer kommer att moderniseras.Dagens elnät behöver anpassas till den ökande andelen förnybar energi – till exempel i form av vindkraft. Smart Grid Gotland blir ett exempel på hur man kan anpassa ett befintligt elnät till sådana förhållanden och är ett viktigt steg i den utvecklingen.

Källa: Energimyndigheten

23 MILJONER TILL SMARTA ELNÄT

beror på att man lyckats kombinera bätt-re gasturbiner med bättre bottencykler. Högre gasturbinverkningsgrad innebar annars i allmänhet lägre rökgastempera-tur vilket påverkar bottencykeln negativt. – För att överbrygga det problemet har tillverkarna höjt eldningstemperaturen. Idag har de flesta tillverkare ång turbiner som är konstruerade för en eldningstem-peratur på 600 grader, och med rökgas-temperaturer på mellan 625 och 630 grader kan de nå maximal verkningsgrad i en kombiprocess.

Snabba starterEldningstemperaturen har också en inver-kan då den bestämmer cykelns arbets-förmåga och komponenternas relativa inflytande på verkningsgraden. Både Siemens och General Electric har presen-terat avancerade ångdata i sina kombi-anläggningar som ligger kring 165–170 bar och 600 grader, uppger den aktuel-la rapporten. – Normalt sett borde sådana nivåer innebära flexibilitetsproblem – men båda leverantörernas anläggningar har under 30 minuters starttid för en varmstart efter-som man har infört spraykylare med stor kapacitet i överhettarna, säger Magnus Genrup.

Priset på gasturbinanläggningar har ökat med omkring 30–35 procent jämfört med de priser som rådde år 2004, konstateras vidare i rapporten. Om det är en trend eller inte vill dock inte Magnus Genrup uttala sig om. Men han kan konstatera att efter-frågan på anläggningar är fortsatt hög trots det besvärliga ekonomiska läget i Europa. – Tillverkarnas vinstmarginaler är dock måttliga, de överstiger inte 10 procent. Däremot råder mycket höga marginaler på service och reservdelar, alltså på eftermarknaden där det ännu råder en ganska blygsam konkurrens. Vinstmarginalerna där kan uppgå till 100 pro-cent, säger Magnus Genrup som dock tror att detta kan komma att ändras i och med att marknaden för gasturbiner nu växer kraftigt, vilket gör det intressant för tredjepartsleverantörer att ta en del av kakan.

Rapporten Ny gasturbinteknik finns att ladda ned från www.elforsk.se

Installation av Siemens gasturbin SGT5-8000H i kraftverket Irsching, Tyskland. Det är den största och kraftigaste gasturbinen i världen med en effekt på 375 megawatt och en uppmätt verk-ningsgrad på 60,75 procent. Foto: Siemens

Samtliga gasturbinstillverkare erbjuder idag luftkylda maskiner med mycket goda prestanda, upplyser Magnus Genrup, som sammanställt Elforsks senaste rapport om gasturbiner. Foto: LTU

Avfallsförbränningsanläggningen Gärstadverket i Linköping. Foto: Tekniska verken.

Foto: Siemens

Från och med 1 oktober kan alla elkunder begära att få sin elanvändning mätt per timme. Det öppnar för nya elanvändningsmönster. En förhoppning är att detta i sin tur bland annat ska kunna dämpa de kraftiga pristoppar som ibland inträffar på elbörsen när det råder knapphet i systemet.

Stora vinster med efterfrågeflexibilitet

Hade elkunderna i Sverige haft förutsättningar att reagera på de rekordhöga elpriserna på spotmarknaden under vintern 2010 och därmed påverkat prisbildningen på elbörsen, hade de kunnat spara upp mot 4 miljarder kro-nor. Den bedömningen gör elmarknadskonsulten Peter Fritz som bland annat leder Elforsks forskningsprogram Market Design (se fotnot). – Så det är ganska betydande vinster och de skulle till-falla hela kundkollektivet. Alltså även dem som inte själva anpassar sin elanvändning efter elbörsens prissvängning-ar. Det vill säga det som brukar kallas för efterfrågeflexibi-litet och som möjliggörs tack vare timmätningen. Vilket för övrigt är ett bra skäl till att inte ta ut kostnaden för att erhålla timmätning hos den enskilda kunden.

Tröga laster Men det finns mera pengar att hämta för de elkunder som kan tänka sig att använda sin el mera flexibelt. Genom att anpassa sin elanvändning efter elpriset på spotmarkna-den, kan ett hushåll i en eluppvärmd villa på lite sikt spara 600–800 kronor på ett år, enligt Peter Fritz. Denna typ av anpassning kommer i de flesta fall att ske automatiskt genom att till exempel elkundens värmesystem tillfälligt slås av. Det handlar om så kallade tröga laster och kunderna kommer inte att märka något i form av för-sämrad komfort. Däremot kan det få stor betydelse för belastningen på elsystemet. Peter Fritz och hans kollegor menar att så mycket som 1 400 MW i elefterfrågan skulle kunna styras bort om styrutrustning installerades i

6 ELFORSKPerspektiv

Illustration: Siemens

700 000 villor med elvärme. Det är nästan lika mycket som Svenska Kraftnäts effektreserv och mer än vad som behövs på Svenska Kraftnäts reglermarknad. Så förutom att ersätta effektreserven, påverka prisbildningen och minska elnotan kan effektstyrningen också fungera som resurs på reglermarknaden. – Jag tycker också att det kan var värt att påpeka att ett viktigt motiv till att instal-lera styrsystem är att dessa också bidrar till att sänka den totala energianvändningen och öka komforten, exempelvis genom en mer behovsanpassad inomhustemperatur och genom att identifiera brister i uppvärm-ningssystemen. Och det leder faktiskt till större ekonomiska vinster jämfört med att flytta laster, framhåller Peter Fritz.

RiskfylltMen det finns ett problem som på sikt måste åtgärdas om nya tjänster och pris-modeller som bygger på efterfrågeflexi-bilitet ska kunna erbjudas kunderna. Handeln på elbörsen sker till största delen över den så kallade dygnsmarknaden. Före klockan tolv skickar aktörerna, det vill säga köpare och säljare, in sina bud för det kommande dygnets alla timmar. Men de kunder som har efterfrågeflexibili-tet att erbjuda marknaden kommer att reagera på det faktiska elpriset och inte på de bud som elhandlarna har lämnat

på börsen. Elhandlaren måste därför, innan han lägger sitt bud, försöka be-döma hur priserna blir för det kommande dygnet och hur kunderna kommer att agera på dessa – vilket är riskfyllt, menar Peter Fritz. – Det man riskerar är att priserna inte blir som man förutspått. Anta att elhandla-ren tror att det blir höga priser mellan klockan 7 och 9 på morgonen och räknar med att de kunder som har avtal om efter-frågeflexibilitet därför kommer att minska sitt effektuttag under dessa timmar. Men istället blir det låga priser som sen blir höga mellan 10 och 12. Kunderna rea-gerar på de faktiska priserna och ökar i stället för att minska sin elanvändning under de tidiga morgontimmarna. Sådana felbedömningar skulle bil kostsamma för elhandlaren som ju också är balansansva-rig. De skulle också göra det mycket besvärligt för Svenska Kraftnät som då måste balansera om systemet.

Enkel lösningMen, det finns en relativt enkel lösning på detta problem, menar Peter Fritz. – Jag tror att man ska försöka utveckla spotbörsen så att det blir intressant för elhandlarna att bjuda in vad kunderna är villiga att göra givet olika priser. Med den informationen kan börsen göra en total-optimering och problemet vore löst.

Peter Fritz är elmarknadskonsult och leder bland annat Elforsks forskningsprogram Market Design.

FotnotForskningsprogrammet Market Design syftar till att öka kunskapen om hur den avregle-rade elmarknaden fungerar. I program-styrelsen finns representanter från många olika intressen som till exempel Energi-myndigheten, Svenska Kraftnät, elbransch-företag, norska EBL Kompetanse med flera.

ELFORSKPerspektiv 7

Foto: Lars Magnell

Nu försvinner de sista glödlamporna. Inom EU innebär det att elanvänd-ningen kommer att minska med 39 miljarder kilowattimmar om året.

Glödlampor drar onödigt mycket energi. EU fasar därför ut glödlamporna steg för steg sedan hösten 2009. Den 1 september togs sista steget, då 15-, 25- och 40-wattslam porna inte längre får släppas ut på EU:s inre marknad. De glödlampor som finns kvar i lager får dock säljas och det är tillåtet att använda lampor man redan köpt. I Sverige beräknas utfasningen av glödlampor att spara 10 procent av hushållselen som används i hemmen. Och det finns gott om alternativ till gamla glödlampor: låg energi lampor, halogenlampor och diodlampor (som ofta kallas LED-lampor). Störst energibesparing ger diod-lamporna. – Genom att byta ut glödlampor mot energi snålare alternativ kan vi minska energianvänd-ningen avsevärt och det är nödvändigt om vi ska få ett hållbart samhälle och klara uppsatta europeiska miljö- och klimatmål, säger Anna Carlén, chef för enheten för Resurseffektiva pro-dukter vid Energimyndigheten. När alla glödlampor är borta beräknas det minska elanvändningen i EU med 39 mil jarder kWh och i Sverige med upp mot 2 miljarder kWh per år. Sveriges minskning motsvarar den totala energi användningen i över 100 000 eluppvärmda villor.


GLÖDLAMPAN SNART UTFASAD

Foto: EU

Elforsk och Svensk Energi har analyserat hur målet om en fossiloberoende fordons-flotta till år 2030 kan uppnås. Slutsatserna presenterades under ett av seminarierna i Visby. Ett informationsmaterial hade också tagits fram, där fordonsskatt enligt det så kallade bonus-malussystemet* presenterades som ett av flera tänkbara styrmedel för att uppnå målet. Politiker debatterade åtgärdsförslagen under semi-nariet. Under veckan gav näringsminister Annie Lööf stöd till bonus-malussystemet i ett uttalande till SVT Nyheter.

Dansk översiktElforsk arrangerade vidare ett seminarium om flexibel elanvändning med anledning av riksdagens färska beslut om timmätning. Jørgen Christensen från Dansk Energi gav en översikt av området ur ett danskt per-spektiv. Därefter gavs presentationer från tre potentiella nyttoområden; elnät, handel med elenergi samt den nationellt system-ansvariges perspektiv. Seminariet avsluta-des med en dialog där politiker samt representanter för Energimarknads-inspektionen och Sveriges Konsumenter medverkade. Det tredje seminariet i Elforsks regi fokuserade på teknikens möjligheter för effektivare energianvändning. Den teknik som var i fokus var trådlös teknik och inter-net. Företrädare för konsumentorganisatio-ner medverkade i en avslutande dialog där slutsatsen var att tekniken ger möjlig-heter men den måste spara pengar för att vara intressant. Miljöfrågor kring ökad användning av elektronik är också värda att beakta, inklusive energianvändningen. Utöver seminarierna gavs möjlighet att ta del av Elforsks verksamhet genom ett tält på området.

Fordonsskatt enligt bonus-malus får stödElforsk arrangerade flera intres-santa och uppskattade semina-rier under Almedalsveckan. Styrmedel för en fossiloberoen-de fordonsflotta, Flexibel elan-vändning och Trådlös teknik för effektiv energianvändning löd rubrikerna som samlade många engagerade deltagare.

8 ELFORSKPerspektiv

Almedalen

NGENIC FICK FRAMTIDSPRIS

Einar Persson prisad.

Foto: Elforsk

Uppsalaföretaget Ngenics Einar Persson mottog Almedalensframtidspris 2012. Priset på 100 000 kr som i år deladesut för första gången har till syfte att stimulera yngre kreativastudenter och entreprenörer till nya innovativa tekniklösningar.Almedalens framtidspris delas ut av Svensk Energi, Swedbank, Sparbankerna, Teknikföretagen och Världsnaturfonden. Ngenic som startade sin verksamhet hösten 2010 arbetarmed teknik för effektivare energianvändning i bostäder. Dehar medverkat i Elforsks Smart Grids program med projektet "Självlärande prognosstyrning för kundanpassad effektregle-ring". Företaget har även bidragit inom Elforsks program Market Design. Ngenic har utvecklat ett värmestyrningssystem som auto-matiskt använder el när den är som billigast och använder husets möjlighet att lagra värme.

Elforsks vd Magnus Olofsson säger i en kommentar att han uppskattar möjligheten att få presentera verksamheten på en så viktig politisk mötesplats som Almedals-veckan. – Jag tycker det känns värdefullt att få visa på Elforsks bredd och engagemang inför viktiga samhälls- och framtidsfrågor.

Den forskning som bedrivs inom elbran-schen genom Elforsk har ju en stor roll att spela när det gäller omställningen av energisystemet.

* Bonus-malus: Bonus till bilar med låga utsläpp, som betalas av malus; bilar med stora usläpp. Ordet ”malus” är latin för ”dåligt”.

Foto: Elforsk

I ett nytt forskningsprojekt finansierat av EU-kommissionen fokuserar KTH-forskare på frågor kring säkerhet för elbilar.Projektet går under namnet Eversafe, Everyday Safety for Electric Vehicles. Målsättningen är att genom olika studier kring aktiv och passiv säkerhet arbeta fram rekommenderade säkerhetskrav för framtidens elbilar. Detta är viktigt då det gäller att identifiera och lösa en del säkerhetsfrågor för att konsumenterna ska bli mer intresserade av fordonen.

Källa: KTH

SÄKRARE ELBILAR

På Bornholm utanför den svenska skåne-kusten ska 2 000 elkunder bli testpiloter för en mera flexibel elanvändning baserad på prissignaler. Utgångspunkten är att efter frågan på el, i unionens alla länder, måste kunna anpassas efter de nya villkor som en starkt ökad andel förnybar elproduktion för med sig. – Med 30 000 invånare och ett kraft-nät som matas med mer än 30 procent vindkraft är Bornholm en idealisk testplats för forskning inom förnybara och hållbara energisystem och smarta elnät. Det säger Susanne Olausson som till sammans med Elforsks program styrelse för Smart Grid-programmet gjorde ett studiebesök på ön i somras. Det övergripande målet med satsningen är att bli helt oberoende av fossila bräns-len år 2050. Det ska nås genom att vind-kraften byggs ut så att den blir grundstom-men i energisystemet och genom stödkraft från biomassa, sol- och vågkraft. Samhället ska elektrifieras. Genom att gå över till el

uppnås högre energieffektivitet. Större andel förnybar energi och högre energi-effektivitet kommer automatiskt att sänka koldioxid utsläppen. – Det är högt ställda mål och innebär förstås en utmaning även om själva EcoGrid-projektet bara ska ses som ett steg på vägen. Men det är ändå en grannlaga och komplex uppgift som vi följer med spänning, säger Susanne Olausson.

EcoGrid-projektet på danska Bornholm är världens för närvarande största testplats för konceptet smarta elnät. Elforsk, som driver ett eget forsk-ningsprogram på området, besökte ön i somras för att informera sig om utvecklingen.

Världens största testplats för smarta nät

ELFORSKPerspektiv 9

Den 15 augusti 2012 tog Svenska Kraftnäts gene-raldirektör Mikael Odenberg det första spadtaget för SydVästlänken. Det skedde utanför småländska Ljungby längs sträckningens södra gren. Inbjudna till startskottet för Svenska Kraftnäts största och enskilt viktigaste nätinvestering var bland andra markägare, närboende, kommun och läns-styrelse. På plats fanns representanter från Svenska Kraftnät och entreprenörer för att svara på frågor och berätta om vad som sker i och med att projektet nu går in i byggskedet.

Källa: Svenska Kraftnät

FÖRSTA SPADTAGET FÖR SYDVÄSTLÄNKEN

Mikael Odenberg tar det första spadtaget för SydVästlänken.

Fakta:• 16 partner deltar i EcoGrid EU• 6 danska partner• Därutöver kommer samarbetspartner från

Belgien, Holland, Tyskland, Schweiz, Österrike, Norge, Estland, Spanien och Portugal

• Den totala budgeten är på 20,5 miljoner euro • Projektstart 1 mars 2011• Projektlängd 4 år• Demonstrationsstart december 2012

Bornholm

Foto: Rebecka Szemenkar

Hur mycket vindkraft ett elnät kan hantera bestäms av flera faktorer. Förmågan att hantera felfall eller att hålla spännings-nivåer är exempel på begränsan-de faktorer. Men även andelen så kallade över- och mellantoner kan inverka på elnätens möjlig-heter att härbärgera vindkraft.

Vad man idag vet är att över- och mellan-toner kan ge upphov till skador eller för-kortad livslängd på utrustning. De kan även medföra att skydd i nätet inte funge-rar som tänkt. Det finns fall då skyddsreläer utlöst då de kanske inte borde lösa ut och där orsaken misstänks vara övertoner.– Men vi behöver veta mer. Över- och mellantoner från vindkraftverken är relativt outforskade, säger professor Math Bollen, som handleder ett doktorandprojekt inom Vindforsk för att öka kunskapen på om rådet.

Både låga och höga nivåerMätningar inom projektet visar att nivån på övertoner är relativt låg i jämförelse med de nivåer som redan finns i elnätet och i jämförelse med gränsvärden i stan-darden för övertonsnivåer. Däremot är nivån på mellantonerna relativt sett hög. Nivån på dessa toner är i mätningarna av samma storlek som övertonerna. – Att mellantoner uppstår är en relativt ny företeelse i och med införandet av transistorstyrda frekvensomriktare, till exempel i vindkraftverken. I jämförelse med övertoner är krav och riktlinjer för mellan-toner inte lika tydliga. Olika elnätsföretag tillämpar olika riktlinjer eller inga riktlinjer alls för mellantoner, säger Math Bollen. De teoretiska studierna i projektet visar hur störningar i allmänhet dämpas, men visar också att resonanser i nätet för vissa fall ger en förstärkning som kan ha betydelse. Mätningarna i fält, en park med 14 vindturbiner, visar att den mätta störningen

vid anslutningspunkten i allmänhet är lägre än den som fås om man adderar störning-arna från de 14 turbinerna. För vissa frekvenser runt 625–675 hertz finner man emellertid att strömstörningen är väsentligt högre än den som fås om strömstörningar-na från 14 vindturbiner skulle läggas ihop. Förklaring till detta är rimligen en resonans i uppsamlingsnätet och visar att sådana kan vara väsentliga att ta hänsyn till.– En fortsättning av projektet kommer ytter-ligare att öka kunskapen om emissioner av över- och mellantoner och deras karaktär och i olika delar av nätet. En slutsats är att det är viktigt med arbete som gynnar framtagande av tydliga riktlinjer för mellantoner, säger Elforsks Anders Björck.

Rapporten Harmonics and Wind Power,A forgotten aspect of the interaction bet-ween wind-power installations and the grid, Elforks rapport 12:56, kan laddas ned från www.elforsk.se

Så mycket toner tål näten

10 ELFORSKPerspektiv

Foto: Vestas

Det verkar gå bra för teknologerna på Svenskt vattenkraft-centrum, SVC, och de är tydligen eftertraktade på arbetsmark-naden. I alla fall att döma av hur snabbt Pontus Jonsson fick ett jobb hos Pöyry Swedpower i Luleå, som nyligen övertog verk-samheten från Vattenfall Power Consultant. Redan tre veckor efter disputationen i september förra året landade han jobbet som vattenkraftkonsult.

Vad är det för uppdrag du sysslar med?– Jag har ju inte jobbat så länge men har bland annat deltagit i ett förnyelseprojekt vid Kilforsens kraftstation i Ångermanälven. Där har både turbin och generator förnyats. Jag följde projektet vid monteringen och deltog därefter vid drifttagningen. Nu ska vi även genomföra verifieringsprover på denna maskin. Då hoppas jag kunna tillämpa de kunskaper jag fått i min forsk-ning, säger Pontus Jonsson som i sitt doktorandprojekt vidare-utvecklat den så kallade Gibsons metod för bestämning av verkningsgrad.

Gibsons metodNär en ny turbin har installerats i en station vill man gärna veta att den verkningsgrad som tillverkaren uppgivit verkligen stämmer. Det finns flera sätt att göra detta på, berättar Pontus Jonsson. Men det finns inget som är riktigt bra när det handlar om låga fallhöjder, det vill säga det som gäller för typiska svenska vattenkraftverk. – Gibsons metod för bestämning av verkningsgraden är enkel och relativt billig och används ofta. I mitt doktorandprojekt undersökte jag om den kan vidareutvecklas för mätning på lågfallhöjdsmaskiner, vilket visat sig vara möjligt. Nu finns en uppdaterad version som på laboratorieskala minskar de syste-

matiska felen vid mätningarna, säger Pontus Jonsson, som gärna ser en fortsatt karriär hos Pöyry med målet att själv leda förnyelseprojekt vid landets vattenkraftsstationer. I likhet med många av sina yngre kollegor med forskarbakgrund inom vattenkraften hamnade han där av en slump. – Jag läste teknisk fysik och gjorde mitt examensarbete på avdelningen för strömningslära. Då jag tycker strömningslära är ett intressant område samtidigt som jag hade gamla studie-kompisar som forskade, så fortsatte jag på avdelningen som doktorand inom vattenkraft.

Hur ser du på vattenkraften idag, som område att vara verksam inom?– Det är en spännande bransch och arbetsmarknaden är bra eftersom vi är inne i en investeringsfas som kommer att hålla i sig länge. Så det känns bra.

FotnotPontus avhandling “Flow and Pressure Measurements inLow-Head Hydraulic Turbines” finns att ladda ned på: http://pure.ltu.se/portal/files/33477908/Pontus_Jonsson.pdf

Lätt få jobb för nybliven doktorPontus Jonsson disputerade förra hösten vid Luleå tekniska universitet och fick därefter snabbt jobb. ”Det var lätt, de ringde mig”, berättar han. Nu satsar han på en karriär bland annat som projekt-ledare hos konsultfirman Pöyry Swedpower.

Svenskt vattenkraftcentrum, SVC

Svenskt vattenkraftcentrum, SVC, är ett kompetenscentrum för utbildning och forskning inom vattenkraft och gruv-dammar och drivs i Elforsks regi. Visionen är att säker-ställa Sveriges kunskaps- och kompetensförsörjning för effektiv och tillförlitlig vattenkraftsproduktion som en viktig förnybar del av landets energiförsörjning, och stabilise-rande faktor i kraft systemet samt för tryggad säkerhet vid driften av dammar.

Pontus Jonsson

Ålder: 34Uppväxt: I Jokkmokk.Utbildning/karriär: Civilingenjör i teknisk fysik, Luleå tekniska universitet, Luleå 2006. Doktorsexamen i strömningslära, Luleå tekniska universitet, avdelningen strömningslära och experimentell mekanik, 2011. Gör just nu: Jobbar på Pöyry SwedPower AB.Bor: Luleå.Familj: Föräldrar, syster och en jakthund (Finsk spets).Fritid: Jagar, tränar, umgås med vänner. Bok på nattduksbordet: Några år sedan det låg någon där men den sista var: Aldrig fucka upp – Jens Lapidus.

ELFORSKPerspektiv 11

Foto: Lars Magnell


Anders Ygeman

Hittills har de olika tillverkarna av elmätare haft sina tillverkar-specifika standarder. Detta har ansetts utgöra hinder för utveck-lingen av de smarta elnäten och i förlängningen de mål som EU satt upp när det gäller en effektivare och mera hållbar energi-användning, enligt de så kallade 20-procentsmålen.

Information i realtidDärför vill EU att elmätare och vidhängande system i fortsättning-en bygger på öppna utbytbara dataprotokoll, som även kan inkludera vatten, gas och värmemätning. Målet är att slutkunder-na ska kunna få all information om sin energianvändning i realtid samtidig som information finns tillgänglig för energiföretagens drift och underhåll av sina nät samt för elmarknadens behov. För att uppnå detta har en översyn och harmonisering av samtliga stan-darder för utbyte av information inom mätvärdeshantering gjorts. Under 2013 ska de harmoniserade standarderna vara på plats. – Avsikten är att bygga en harmoniserad kedja med standar-der från hem- och fastighetsautomation via elmätning upp till elnä-tens driftsystem och energiföretagens centrala funktioner och i omvänd riktning. Konceptet har fått benämningen smart mätning och utgör ett centralt byggelement för att kunna åstadkomma de smarta elnäten, säger Ulf Hagstrand, Sweco, som på uppdrag av Elforsk bevakar standardisering för den svenska energibran-schens räkning. När standardiseringen är på plats ska det vara möjligt att byta ut system utan att företagens befintliga dataarkitektur på verkas. Till exempel ska funktioner inte kunna gå förlorade och systembytet ska kunna ske utan omfattande merarbete med korsreferenstabeller, förklarar Ulf Hagstrand.

Inte tvingandeAtt en europeisk standard kommer på plats innebär dock inte att alla måste använda den. En köpare kan välja något helt annat enligt egen specifikation. Men en standard garanterar kvalitén, underhållet av den och en förväntad framtidsanpassning, fram-håller Ulf Hagstrand. – Jag tycker att den nätägare som planerar att byta ut sitt befintliga mätvärdeshanteringssystem eller delar av det noga bör beakta hur ett system enligt konceptet smart mätning är uppbyggt. Då ökar förutsättningarna för att den nya utrustningen ska över-leva hela sin tekniska livslängd. Inom Proaktivt Forum, ett samarbete mellan Svensk Energi och ledande leverantörer av elektrisk installationsmateriel, finns även en beskrivning av hur elmätaren logiskt kan delas upp. Enligt den bör mätaren bestå av en standardiserad metrologisk del och en del för nätägarens nätdriftsfunktioner. – Innehållet i den senare bör bli föremål för nationella branschrekommendationer och/eller standardisering. Hur mycket som kan standardiseras beror på vilka nationella regler som redan finns i de olika länderna i Europa. Här återstår en del arbete, men grunden bör vara att modulen ska klara fundamen-tala krav på hur avbrottsstatistik och kvalitetsmått hanteras enligt regelverket, säger Ulf Hagstrand.

För en mera ingående beskrivning av den smarta mätningen, kontakta Susanne Olausson på Elforsk: [email protected]

Smarta nät kräver öppna dataprotokoll

Det måste bli ordning och reda i de system som ska hantera mätvärden för el och annan energi-användning. Det menar EU, som nu gjort en översyn och harmonisering av samtliga standarder för utbyte av information inom mätvärdeshante-ring.

En öppen standardisering av mätvärdes-insamlingssystemen garanterar kvalitén, under-hållet och en förväntad framtidsanpassning. Foto: Siemens

Foto: Siemens


De estniska och litauiska stam-näts operatörerna, Elering respektive Litgrid, har förvärvat två procent vardera i Nord Pool Spot, Europas största elmarknad.

Den lettiska stamnätsoperatören, Augstsprie guma Tikls (AST), har också beviljats rätten att förvärva två procent av Nord Pool Spot, när den nya lettiska elmarknaden öppnas. När alla tre baltiska stamnätsopera-törer är delägare kommer Statnett (den norska stamnätsoperatören) och Svenska Kraftnät att vardera äga 28,2 procent av Nord Pool Spot. Energinet.dk (som är dansk stamnätsoperatör) och Fingrid (den finska motsvarigheten) kommer att äga 18,8 procent var, och de baltiska systemansvariga två procent vardera. De nordiska stamnätsoperatörerna ser utvidgningen av ägandet som ett viktigt och naturligt steg i den fortsatta integra tionen av de baltiska och nordiska elmarknaderna.

Källa: Svenska Kraftnät

BALTIKUM DELÄGARE I NORD POOL

Ledtiderna i tillståndsprocessen för anläggningar som producerar förnybar elproduktion har ökat med nästan 40 procent mellan åren 2007 och 2010. I genomsnitt tar det drygt två och ett halvt år för en tillståndsansökan för för-nybar elproduktion. Det visar den undersökning av till-ståndsprocesserna för förnybar elproduk-tion och för kraftnät som Energimyndig-heten har genomfört, på uppdrag av regeringen. Energimyndigheten föreslår därför en

rad åtgärder för att underlätta och för-korta tillståndsprocessen för anläggning-ar som producerar förnybar el. För att få ner ansökningstiden behöver såväl tillståndsmyndigheter som projektörer förändra sitt arbete. Samordnad prövning, mer resurser till dem som handlägger ansökningar, och lättare att göra rätt från början i proces-sen är åtgärder som föreslås.


SÅ KAN TILLSTÅNDSPROCESSEN EFFEKTIVISERAS

Malmbanans elektrifiering är idag en viktig del för gruvbolaget LKAB:s export-framgångar. Att elektrifieringen för drygt 100 år sedan var ett banbrytande arbete i fjällterräng med subarktiskt klimat, beskrivs i en ny avhandling från Luleå tekniska universitet. Samtidigt som LKAB inom kort ska öppna fler gruvor står det klart hur viktig elektrifieringen var, med start 1910. – Aldrig tidigare hade en järnväg elektrifierats för så tunga transporter som det då var frågan om och aldrig tidigare hade ett elektrifieringsprojekt genomförts under så svåra förhållanden, säger filo-sofie doktor Roine Wiklund som nyligen lagt fram sin avhandling i ämnet teknik-historia vid Luleå tekniska universitet.

Källa: Luleå tekniska universitet

NY AVHANDLING OM MALMBANANS ELEKTRIFIERING

Mer resurser till dem som handlägger ansökningar och lättare att göra rätt från början i processen. Då kan tillståndsprocessen effektiviseras väsentligt, visar Energimyndigheten i en ny rapport.

Att den tekniska förändringen fungerar ihop med operatörens förutsättningar att styra och övervaka kärnkraftverket på ett optimalt sätt, är oerhört viktigt ur ett säkerhetsperspektiv. Svenska strål-skyddsmyndigheten (SSM) tar därför hjälp av forskare inom människa-maskin-system vid Luleå tekniska universitet och Chalmers. Forskarna ska bidra med kunskap för att utvärdera säkerheten av modernise-ringen: – Om man inte anpassar informatio-

nen som presenteras i kontrollrummen efter operatörens behov, begränsningar och möjligheter kan man skapa stora svårigheter och allvarliga problem vid tolkning av processen i kärnkraftverket. Samspelet mellan människa och teknik måste beaktas vid varje designföränd-ring i kontrollrummet, säger Håkan Alm, professor och forskare i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet.

Källa: Luleå tekniska universitet

De svenska kärnkraftverken moderniserar tekniken i kontrollrummen.

SVENSKA KÄRNKRAFTVERK TAR FORSKARHJÄLP OM SÄKERHET

Foto: Hans Blomberg


Standarder inom energiföretagens tekniska arbetsområden är ett viktigt hjälpmedel för att effektivisera verksamheten. På uppdrag av Svensk Fjärrvarme och Svensk Energi samordnar Elforsk energi-företagens intressen inom det svenska standardiseringsorganet SIS.

– Standarder är nödvändiga. Bland annat för att kunna precisera affärsmässiga relationer och för att skapa en gemensam begreppsvärld. Detta gäller för så gott som all teknisk verksamhet i ett samhälle, och förstås även för energiföretagen, konstate-rar Elforsks Lars Wrangensten. Energiföretagens standardiseringsverk-samhet inom SIS (Swedish Standards Institute) har kontinuerligt pågått sedan flera år och hålls samman i ett rampro-gram, lett av Elforsk. Att både Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme står bakom programmet faller sig naturligt, menar Lars Wrangensten. – Våra verksamheter går ju ofta in i varandra. Och genom att samarbeta kan vi undvika dubbelarbete och få en gemen-sam rapportering med överblick av alla pågående aktiviteter. Ett annat skäl till att agera gemensamt är att vi då bli starkare vid förhandlingar med SIS, det vill säga att branschen kan delta så kostnadseffektivt som möjligt i de olika projekten. – Det har också visat sig mycket frukt-bart att vi samlat kan göra vår röst hörd vid framtagning av Europa-standarder (CEN) och globala standarder (ISO) och framföra våra synpunkter ur ett nordiskt perspektiv.

Ger resultatStandardiseringsarbetet ger också tydliga resultat. Ett bra exempel är de nya standar-der som nyligen tillkommit kring rostskydds-målning inom området korrosionsstandardi-sering. Utan en sådan standard hade Eon förmodligen haft svårare att hävda sin rätt i den tvist med en leverantör av rökgaskyla-re som ägde rum nyligen: När rökgaskylarna väl hade installerats visade det sig att ytbehandlingen av de järnbalkar som bär upp kylarna var under-

måligt utförd. Det vill säga den levde inte upp till standardens tydliga krav kring rost-skyddsmålning. Entreprenören hade där-med inte så mycket annat att välja på än att åtgärda bristerna, berättar Lars Wrangensten. Ett annat exempel är de nyttiga standar-der för pannanläggningar som Elforsk medverkat till att etablera. I det arbetat har även vägledningar för tillämpning av standarderna tagits fram*. – De är till stor hjälp för såväl tillverka-re, konsulter, beställare som kontrollorgan med flera aktörer. Genom väglednings-seriens överskådliga och enhetliga verktyg kan dessa användas i den praktiska var-dagen. Vägledningarna refererar till aktu-ella harmoniserade standarder och andra branschspecifika dokument och skrifter som är till nytta vid byggnation och användan-det av nya pannanläggningar, framhåller Lars Wrangensten.

Ständigt nya frågorEtt ytterligare lyckat exempel är arbetet med en standard för industriell energi-ledning i Sverige och internationellt. Energiledningsstandarden är ett viktigt hjälpmedel för att åstadkomma konkreta resultat när det gäller energieffektiviserings-åtgärder inom den energiintensiva indu-strin**. Det finns förstås många fler exempel och det kommer att bli ännu fler vad tiden lider, säger Lars Wrangensten. – Standardiseringsverksamheten har fort-satt stor betydelse för energiföretagen. Det tillkommer successivt nya frågor som är av stor vikt för energibranschen. För mer information och rapportering, se programmets webbplats: www.standar-disering.nu. Här finns också information om ett liknande pågående program i den elektrotekniska standardiseringen inom SEK, Svensk Elstandard.

* En vägledning för standardisering av fasta bränslen har också nyligen utkommit, se den digitala versionen på http://epublicering.sis.se/ flashpublisher/magazine/79

** En drivande person i det standardiseringsarbetet var Solveig Eriksson på SCA. För detta fick hon stora Energiprisets hedersomnämnande för 2011.

Standarder gör energi-företagen effektivare

Fakta: Övergripande standardiseringsnytta

Nyttan med de standarder och anvisningar som behandlas inom ramen för programmet är bland annat att de:

• Underlättar handel, exempelvis med utsläppsrätter för koldioxid och för biobränslen

• Minskar kostnaderna for emissionsövervakning genom att de särskilda förutsättningar som gäller för Norden bevakas

• Ger rättvisande resultat för energibranschen vid jämförelser med andra branscher beträffande energiförbrukning och CO2-emissioner, vilket är av stor betydelse vid internationella förhandlingar

• Minskar kostnader for provning av tryckkärl

• Underlättar och förbilligar driftövervakning och leveransprov

• Ger möjlighet till påverkan vid framtagning och standardisering av nya metoder och tekniker.


Standardiseringsverksamheten har fortsatt stor betydelse för energiföretagen. Det tillkommer successivt nya frågor som är av stor vikt för branschen. Foto: Hans Blomberg

Elforsk AB bildades 1993. Det övergripande syftet med verksamheten är att rationalisera den branschgemensamma forskningen och utvecklingen. Företagets verksamhet är organiserad i de sex program-områdena Vattenkraft, Kärnkraft, El- och Värmeproduktion, Överföring och Distribution, Användning samt Omvärld och System. Elforsk ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät.

Elforsk AB, 101 53 StockholmBesöksadress: Olof Palmes gata 31Telefon 08-677 25 30

N O T E R A T

Tydliga och lättförståeliga dataskärmsgränssnitt är av största vikt för en effektiv och säker drift inom processindustrin.

Genom att i ökad grad utgå från människans kognitiva förmåga att ta till sig information kan en anläggnings processer visualiseras tydligare på datorskärmarna. Därmed blir det lättare för operatören att fatta rätt beslut vid varje driftssituation. Ett vanligt förekommande problem med dagens skärmbilder är att de är för plottriga. Eftersom kodningssystemet är baserat på numeriska bilder snarare än grafiska blir många uppgifter onödigt komplicerade och tidskrävande vilket ökar risken att göra fel. Sådana skärmbilder förser inte operatören med direkt och lättillgänglig processinformation utan denne måste istället memorera, jämföra och integrera olika data medan han/hon navigerar mellan olika informationskällor. För att komma till rätta med dessa brister har forskarna i ett Värmeforskprojekt utvecklat nya skärmbilder som syftar till att förmedla informationen för olika driftsituationer på ett mera grafiskt och intuitivt sätt. Skärmbilderna har med gott resultat testats och utvärderats av operatörer på pappersbruket Korsnäs i Gävle och värmeverket i Hässelby, Stockholm. En rekommendation från projektet är att processindustrin på det stora hela bör se utveckling av nya skärmbilder som en integrerad del i moderniseringsarbetet, vilket också har stor betydelse för driftekonomin. När operatören har optimala förutsättningar att förstå, övervaka och styra processen förbättras potentialen för att höja kvalitet, effektivitet och säkerhet. Därmed minskas också osäkerhet, tidspress och stress för operatören vilket leder till bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö.

Källa: Värmeforsk

TYDLIGA SKÄRMBILDER GÖR ANLÄGGNINGEN EFFEKTIVARE

FORTSATT SJUNKANDE PRISER PÅ ELENERGI

Priserna på elenergi har fortsatt att sjunka under det andra kvartalet 2012. I juni hade priserna kommit ner till de lägsta nivåerna sedan sommaren 2007.

Erbjudna priser vid rörliga prisavtal var fortfarande lägst av alla typer av avtal. Näst lägst priser hade tidsbundna 1-årsavtal. Detta visar statistik avseende andra kvartalet 2012. För rörliga prisavtal och tidsbundna avtal kom priserna i juni 2012 ner till de lägsta nivåerna sedan sommaren 2007. För tillsvidarepris-avtalen var priset det lägsta sedan början av år 2010.


SVENSK ENERGITEKNIK I TOPP

Av Sveriges nio inlämnade ansökningar till EU:s utlysning NER300 har fyra ansökningar fått topplaceringar.

– De svenska projekten ligger mycket bra till bland de cirka 16 förnybara energiprojekten som Kommissionen bedömer får stöd i första omgången. Det är ett mycket gott betyg för svensk energiforskning och energikunnande, säger Michael Rantil vid Energimyndigheten.


Foto: Vattenfall

elforsk perspektiv nr 2 2012

Documents