Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

•Åldersrelaterade förändring•Undernäring•Behandling•Organisation och ansvar

Elisabet Rothenbergmed drSektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

• Andelen

+65 förväntas

öka

från

17.1% till 30.0% motsvarande

151.5 miljoner

2060.

• Andeln

80+ förväntas

att

tredubblas från

21.8 miljoner

2008 till 61.4 miljoner

2060.

Det

finns

en stark relation mellan självupplevd hälsa och ålder. Sannolikheten

för

att

rapportera

dålig

eller

väldigt

dålig

hälsa

i

% är

6.17 för

dem

75+ jämfört

med referensc

populationen

med 2.41 % 35-44 år

Vad är en äldre människa?

–Pensionerad 65–Medellivslängd 79 ♂

83 ♀

år

–Äldre omfattar mer än en generation

Åldrandet en individuell process…….

Utveckling i antal multisjuka äldre definierade som personer 75 år eller äldre, som under de senaste 12 månaderna har varit inneliggande tre gånger eller mer (antal vårdtillfällen) inom slutenvården och med tre eller flera diagnoser i

tre eller fler skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD 10.

0100002000030000400005000060000700008000090000

100000

2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048

7% av alla över 75 år

Källor: Population projection 2006-2050: Statistiska Centralbyrån, 2006. Gurner U, Thorslund M.: Helhetssyn behövs i vården av multisviktande äldre. Läkartidningen 2001;98(21):2596–2602Socialstyrelsen (rapport): Vård och omsorg om äldre. 2003:40.

• Hemtjänst

ökade

med 16% 2000 -

06• Särskilt

boende

minskade

med 17% • Totala

kostnaden

för

äldreomsorgen

har

minskat

med 6%• 7% är

multisjuka• Allt fler sjuka äldre bor i ordinärt boende

Sarkopeni

The three ages of woman 1905

KK-stiftelsens rapportÄldrelivsbranchen - framtidsbranschen

Sjukdomsrelaterad undernäring

• Sjukdom är väldigt vanligt bland äldre och sjukdom orsakar sjukdomsrelaterad undernäring

• Sarkopeni förvärras av inflammation

• Sarkopeni orsakar– Förlust av självständighet– ↑ risk för sjukdom– ↑ risk för död

Sjukdom – fysisk eller psykiskFunktionshinderBehandling – huvudsakligen läkemedel

Ätbeteende↓↓EI

Behov

Viktsförlust

Sjukdomsrelaterad undernäring

Etiologi

Symtom

Kliniska tecken

Diagnos

SjukdomsrelaterdSjukdomsrelaterd undernundernääringring

EU EEEI

Ätbeteende orsakar undernäring

• Äter vid alla måltider med för lite• Äter bra vid någon eller några måltider

men totalt för lite• Kan inte äta utan hjälp• Ätbeteende som varierar från dag till dag

++ + ++ ++ + +++ + + + +-- - --- - -- - -- -- - - -- ---- - --

• Disease• Depression• Demens• Dysfagi• Dentition• Drugs• Dysgeusi• Dysfunktion

Disease related malnutrition

I vård av kroniskt sjuka äldre är prevalensen (30-70%)

Äldre med risk för undernäring

Personer över 65 årmed risk förundernäring (73%)

Övriga (27%)

Saletti

A. Nutritional status and mealtime experiences in elderly care recipients. Stockholm, 2007.

Vad kostar det?

Malnutrition among Older People in the Community

Policy Recommendationsfor Change

Undernäring måst införlivas med folkhälsoarbetet

• Det drabbar över 10% av befolkningen över 65 år

• Det kostar mer än £7.3 miljarder per år, och hälften av kostnaden berör dem över 65 år

• Orsakerna är både sociala och medicinska: underliggande sjukdom, minskad rörlighet, socialisolering

• Är viktig markör för ojämlikhet när det gäller hälsa, vård boende mellan och inom regioner.

European Nutrition for Health Allinance

Malnutrition among Older People in the Community Policy Recommendations for Change. London: European Nutrition for Health Alliance , BAPEN, ILC; 2006.

HSL SOLNutrition

SoS-rapport 2000:11Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.

Bistånd nutrition - syfte

• Kvarboedne i den egna bostaden

– Bibehålla vikt och därmed muskelmassa för att bibehålla funktion och autonomi

– Ge förutsättningar för rehabilitering– Förebygga ofrivillig viktsförlust och fall– Livskvalité

Bistånd nutrition – ätstödjande åtgärder

• Inköp• Matdistribution• Värma och servera• Laga frukost, ta fram tillbehör• Dela maten på tallriken, hälla upp dryck• Extra mellanmål / nattfastan• Hjälpmedel• Sitta med / verbal påstötning• Hjälpa till att föra maten till munnen / mata

Instrumentella ätstödjandeåtgärder

Personliga

Krav på maten

• Små portioner• Energi och proteinrik• Bra konsistens dvs fysiskt lättätet

– Inte så mycket ”skinn och ben”• ”Husmanskost”• Gärna dessert

• God! Något att se fram emot

Nutritionsbehandling

• Utredning av individuella problem• Ordination av

– Kost– Konsistens– Berikning– Näringsdrycker– Vitamin- och mineraltillskott– Ätstödjande åtgärder

Nutritionsstöd

All personal inom Tre Stiftelser skall ha kunskap om och känna

engagemang för maten, måltiden och näringens betydelse för hälsan.

Målsättningen är att ingen som bor inom Tre Stiftelser skall lida av obehandlad under-/fel näring.

E-kost - måltidsordning

När förmågan att äta är begränsad, är det mycket viktigt att måltiderna sprids över dygnet.Mat bör erbjudas vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre måltider och tre mellanmål.

En vanlig lösning:

Ett värstingexempel:

Linda Martinsson, kostchef Tre Stiftelser

Linda Martinsson, kostchef Tre Stiftelser

Mat är livskvalitet

Därför att:

Mat innebär glädje och njutningMat innebär samvaro

Mat en viktig del av den medicinska behandlingenMat bidra till att bibehålla vikt, muskulatur och därmed funktion och autonomi