elopomorpha - slu.seöverklass osteichthyes klass actinopterygii underklass neopterygii avdelning...

2
2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna UNDERAVDELNING Elopomorpha STAM Chordata UNDERSTAM Craniata INFRASTAM Vertebrata RANGLÖS Gnathostomata RANGLÖS Teleostomi ÖVERKLASS Osteichthyes KLASS Actinopterygii UNDERKLASS Neopterygii AVDELNING Teleostei UNDERAVDELNING ORDNING FAMILJ SLÄKTE Arterna i underavdelningen Elopomorpha känne- tecknas av ett ganska långvarigt larvstadium, den s.k. leptocephalus-larven, som har en mycket tunn, från sidorna tillplattad, bandformig och genomskinlig kropp. Hos övriga egentliga benfiskar är larvstadiet kortvarigt och larverna små. De flesta av de drygt 850 ingående arterna är marina och lever i huvudsak i tro- piska kustnära vatten eller på djupt vatten. Arterna i ordningarna tarponartade fiskar (Elopiformes) och albulidartade fiskar (Albuliformes) kännetecknas av en ”normal” fiskform, medan arterna i ordningarna ålartade fiskar (Anguilliformes) och pelikanålsartade fiskar (Saccopharyngiformes) är extremt långsträckta med starkt reducerade fenor. I svenska vatten repre- senteras Elopomorpha av tre arter, som alla tillhör ordningen ålartade fiskar. Det återstår mycket att lära om de ålartade fiskar- nas biologi och systematik. År 2011 rapporterades en helt ny familj, Protanguillidae, känd från den ny- upptäckta arten Protanguilla palau som påträffats i en grotta på 35 meters djup i Palau (Mikronesien, västra Stilla havet). Den utmärks av åtskilliga ålderdomliga drag. Bland annat är dess gälar fortfarande försedda med gälräfständer, något som saknas hos övriga ålar- tade och pelikanålsartade fiskar, från vilka den beräk- nas ha skilts för 200 miljoner år sedan. Leptocephalus-larven är kraftigt till- plattad från sidorna. Hos de flesta arter är larvens kropp genomskinlig. Många arters larver simmar aktivt med slingrande rörelser. De största leptocephalus-larverna kan bli åtmins- tone 90 cm långa (uppgifter finns om 180 cm långa exemplar). Här ses en leptocephalus-larv av ål Anguilla anguilla som blir ca 70 mm lång. ILLUSTRATION: LINDA NYMAN ORDNING Anguilliformes – ålartade fiskar STAM Chordata UNDERSTAM Craniata INFRASTAM Vertebrata RANGLÖS Gnathostomata RANGLÖS Teleostomi ÖVERKLASS Osteichthyes KLASS Actinopterygii UNDERKLASS Neopterygii AVDELNING Teleostei UNDERAVDELNING Elopomorpha ORDNING FAMILJ SLÄKTE Ordningen ålartade fiskar omfattar ca 800 arter för- delade på 15 familjer. De har alla en extremt lång- sträckt, böjlig kropp. Bukfenor och bukfenskelett saknas. Bröstfenorna sitter relativt högt upp på res- pektive kroppssida, strax bakom den mycket korta gälöppningen. Ryggfena, analfena och stjärtfena är sammanvuxna, men tydlig stjärtfena kan saknas helt. Om det finns några äll är de mycket små och osyn- liga för blotta ögat. Leptocephalus-larven – vars längd oftast är mindre än 20 cm, sällan över 50 cm – har en kort, rundad stjärtfena som är sammanvuxen med rygg- och analfenan. Den har en hög, från sidorna till- plattad, bladlik kroppsform. Leptocephalus-larver av ål Anguilla anguilla har inte påträffats i svenska vatten. De ålar som kommer fram till svenska kusten är genomskinliga s.k. glasålar, som har ungefär samma form som vuxna ålar. Lekområ- det för havsål Conger conger ligger i Medelhavet eller vid Azorerna, och inga larver är kända från svenska vatten. De flesta arter är marina, och även de arter som le- ver större delen av sitt liv i sötvatten vandrar ut i havet för att fortplanta sig. Många arter är djuphavslevande, men några – till exempel alla arter i familjen ålfiskar – förekommer alltså i sötvatten. Alla lever av animalisk föda, alltifrån plankton till fiskar, vilket avspeglas i att de har en relativt stor mun med många sylformiga tänder. Många lever nedgrävda i mjukbottnar, andra uppehåller sig i naturliga hålrum och kan då dra nytta av sin kroppsform. Alla ålartade fiskar är äggläggan- de. Närmare 50 arter har rapporterats från europeiska vatten; majoriteten från Medelhavet eller i djupare områden i Atlanten.

Upload: others

Post on 21-Jun-2020

8 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Elopomorpha - SLU.SEöverklass Osteichthyes klass Actinopterygii underklass Neopterygii avdelning Teleostei underavdelning ordning familj släkte Arterna i underavdelningen Elopomorpha

2 • nationalnyckeln till sveriges flora och fauna

underavdelning Elopomorphastam Chordataunderstam Craniata infrastam Vertebrataranglös Gnathostomataranglös Teleostomiöverklass Osteichthyesklass Actinopterygiiunderklass Neopterygiiavdelning Teleostei

underavdelning ordning familj släkte

Arterna i underavdelningen Elopomorpha känne-tecknas av ett ganska långvarigt larvstadium, den s.k. leptocephalus-larven, som har en mycket tunn, från sidorna tillplattad, bandformig och genomskinlig kropp. Hos övriga egentliga benfiskar är larvstadiet kortvarigt och larverna små. De flesta av de drygt 850 ingående arterna är marina och lever i huvudsak i tro-piska kustnära vatten eller på djupt vatten. Arterna i ordningarna tarponartade fiskar (Elopiformes) och albulidartade fiskar (Albuliformes) kännetecknas av en ”normal” fiskform, medan arterna i ordningarna ålartade fiskar (Anguilliformes) och pelikanålsartade fiskar (Saccopharyngiformes) är extremt långsträckta

med starkt reducerade fenor. I svenska vatten repre-senteras Elopomorpha av tre arter, som alla tillhör ordningen ålartade fiskar.

Det återstår mycket att lära om de ålartade fiskar-nas biologi och systematik. År 2011 rapporterades en helt ny familj, Protanguillidae, känd från den ny-upptäckta arten Protanguilla palau som påträffats i en grotta på 35 meters djup i Palau (Mikronesien, västra Stilla havet). Den utmärks av åtskilliga ålderdomliga drag. Bland annat är dess gälar fortfarande försedda med gälräfständer, något som saknas hos övriga ålar-tade och pelikanålsartade fiskar, från vilka den beräk-nas ha skilts för 200 miljoner år sedan.

Leptocephalus-larven är kraftigt till-plattad från sidorna. Hos de flesta arter är larvens kropp genomskinlig. Många arters larver simmar aktivt med slingrande rörelser. De största leptocephalus-larverna kan bli åtmins-tone 90 cm långa (uppgifter finns om 180 cm långa exemplar). Här ses en leptocephalus-larv av ål Anguilla anguilla som blir ca 70 mm lång.ILLUSTRATION: LINDA NYMAN

ordning Anguilliformes – ålartade fiskarstam Chordataunderstam Craniata infrastam Vertebrataranglös Gnathostomataranglös Teleostomiöverklass Osteichthyesklass Actinopterygiiunderklass Neopterygiiavdelning Teleosteiunderavdelning Elopomorpha

ordning familj släkte

Ordningen ålartade fiskar omfattar ca 800 arter för-delade på 15 familjer. De har alla en extremt lång-sträckt, böjlig kropp. Bukfenor och bukfenskelett saknas. Bröstfenorna sitter relativt högt upp på res-pektive kroppssida, strax bakom den mycket korta gälöppningen. Ryggfena, analfena och stjärtfena är sammanvuxna, men tydlig stjärtfena kan saknas helt.

Om det finns några fjäll är de mycket små och osyn-liga för blotta ögat. Leptocephalus-larven – vars längd oftast är mindre än 20 cm, sällan över 50 cm – har en kort, rundad stjärtfena som är sammanvuxen med rygg- och analfenan. Den har en hög, från sidorna till-plattad, bladlik kroppsform.

Leptocephalus-larver av ål Anguilla anguilla har inte påträffats i svenska vatten. De ålar som kommer fram till svenska kusten är genomskinliga s.k. glasålar, som har ungefär samma form som vuxna ålar. Lekområ-det för havsål Conger conger ligger i Medelhavet eller vid Azorerna, och inga larver är kända från svenska vatten.

De flesta arter är marina, och även de arter som le-ver större delen av sitt liv i sötvatten vandrar ut i havet för att fortplanta sig. Många arter är djuphavslevande,

men några – till exempel alla arter i familjen ålfiskar – förekommer alltså i sötvatten. Alla lever av animalisk föda, alltifrån plankton till fiskar, vilket avspeglas i att de har en relativt stor mun med många sylformiga tänder. Många lever nedgrävda i mjukbottnar, andra uppehåller sig i naturliga hålrum och kan då dra nytta av sin kroppsform. Alla ålartade fiskar är äggläggan-de. Närmare 50 arter har rapporterats från europeiska vatten; majoriteten från Medelhavet eller i djupare områden i Atlanten.

Page 2: Elopomorpha - SLU.SEöverklass Osteichthyes klass Actinopterygii underklass Neopterygii avdelning Teleostei underavdelning ordning familj släkte Arterna i underavdelningen Elopomorpha

nyckel till anguilliformes • 3

Bestämningsnyckel till svenska arter av ålartade fiskar – Anguilliformes

1. Käkar extremt långa och smala, längre än resten av huvudet hos unga individer. Analfenan börjar strax bakom huvudet. Analöppning belägen under bröstfenorna ...................................... Nemichthys scolopaceus

trådål s. 88– Käkar korta, tydligt kortare än res­

ten av huvudet. Analfenan börjar långt bakom huvudet, ungefär vid mitten av kroppen. Analöppning belägen nära mitten av kroppen ....................... 2

Key to Swedish species of eels – Anguilliformes

1. Jaws conspicuously long and slender, comprising more than half of total head length in young individuals. Anal fin originating immediately behind the head. Anus situated beneath pectoral fins .............Nemichthys scolopaceus

Snipe Eel p. 88– Jaws comprising distinctly less

than half of total head length. Anal fin originating far behind the head, usually at mid-body. Anus situated roughly at mid-body ................. 2

2. Överkäken skjuter ut framför un­derkäken (överbett). Ryggfenan börjar ungefär ovanför bröst­fenorna ......................................... Conger conger

havsål s. 90– Underkäken skjuter ut framför

överkäken (underbett). Ryggfenan börjar långt bakom bröstfenorna ............................ Anguilla anguilla

ål s. 86

2. Dorsal fin originating more or less straight above pectoral fins. Up-per jaw projecting beyond lower jaw .......................................... Conger conger

Conger Eel p. 90– Dorsal fin originating well behind

pectoral fins. Lower jaw project-ing beyond upper jaw .......... Anguilla anguilla

European Eel p. 86

Ordningen Anguilliformes består av tre underordningar. Underordningen Anguilloidei representeras här av ål Anguilla anguilla (1), underordningen Muraenoidei av vitögd muräna Sidarea thyrsoidea (2) och un-derordningen Congroidei av havsål Conger conger (3).FOTO: ANDERS SALESJÖ (1), NILS AUKAN/UWPHOTO (2), ERLING SVENSEN/UW PHOTO (3)

1 2

3