elutrustning ingående i maskinleverans · web viewstandard ss-en 60034-30-2 för klass ie5. ie4...

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida Av

KRAVSPECIFIKATION 1 57Utfärdad av Ersätter Projektnummer Revision Datum

06 2020-10-09Godkänd av Titel Språk Teknikområde

Elutrustning ingående i maskinleverans sv EStatus Undertitel Anläggningsmärkning/ Objekt

Uppgifter om maskiners elutrustning

Bilaga till LKT 1520.800.005

DokumenthistorikRevision Datum Signatur Kommentar

2 150116 KLJOEN Uppdaterat krav på elmotorer, förtydligat färgmärkning ledare. Hänvisning till kravspecifikation för bruksanvisning inlagd.

3 151116 KLJOEN Tagit bort makroknapp för automatisk radering av röda ramar.4 170912 KLKRSR Lagt till bilaga avtal LSP motorlista5 190115 KLKRSR Uppdateringar och förtydligande bl.a. kapitel 8

potentialutjämning.6 201009 VILRYT Uppdatering av kapitel 14, bland annat IE-klass

Innehållsförteckning Inledning...............................................................................................................................................................................54 Allmänna fordringar..........................................................................................................................................................6

4.1 ALLMÄNT...................................................................................................................................................................64.2 VAL AV UTRUSTNING..................................................................................................................................................64.3 ELEKTRISK MATNING..................................................................................................................................................74.3.1 ALLMÄNT.................................................................................................................................................................74.3.2 VÄXELSPÄNNINGSMATNING.....................................................................................................................................94.4 MILJÖ- OCH DRIFTFÖRHÅLLANDEN...........................................................................................................................104.4.1 ALLMÄNT...............................................................................................................................................................104.4.2 ELEKTROMAGNETISK KOMPATIBILITET (EMC).....................................................................................................114.4.3 OMGIVNINGSTEMPERATUR.....................................................................................................................................114.4.4 FUKTIGHET.............................................................................................................................................................124.4.6 FÖRORENINGAR......................................................................................................................................................124.4.8 VIBRATIONER, STÖTAR OCH SLAG.........................................................................................................................134.5 TRANSPORT OCH FÖRVARING...................................................................................................................................13

5 Anslutning av matande ledare och anordningar för frånskiljning och frånkoppling.......................................................145.3 FRÅNSKILJNINGSANORDNING I KRAFTMATNINGSKRETSAR.......................................................................................145.3.1 ALLMÄNT...............................................................................................................................................................145.3.2 TYP.........................................................................................................................................................................14

6 Skydd mot elchock..........................................................................................................................................................156.2.2 SKYDD GENOM KAPSLING......................................................................................................................................156.3.2.2 SKYDD GENOM ANVÄNDNING AV UTRUSTNING AV KLASS II ELLER MOTSVARANDE ISOLERING.......................15

7 Skydd av utrustning.........................................................................................................................................................167.2.2 MATNINGSLEDARE.................................................................................................................................................167.3 SKYDD AV MOTORER MOT ÖVERHETTNING..............................................................................................................167.3.3 SKYDD MOT ÖVERTEMPERATUR............................................................................................................................17

8 Potentialutjämning...........................................................................................................................................................188.1 ALLMÄNT..................................................................................................................................................................188.1.2 INLEDNING.........................................................................................................................................................188.1.3 KRAV, HÄNVISNINGAR, TILLÄMPNINGAR OCH TOLKNINGAR:...........................................................................188.2 FUNKTIONELL POTENTIALUTJÄMNING......................................................................................................................19

9 Styrkretsar och styrfunktioner.........................................................................................................................................209.1 STYRKRETSAR...........................................................................................................................................................209.1.3 SKYDD....................................................................................................................................................................219.2 STYRFUNKTIONER.....................................................................................................................................................219.2.1 STARTFUNKTIONER................................................................................................................................................23






9.2.2 STOPPFUNKTIONER.................................................................................................................................................249.2.3 DRIFTSÄTT.............................................................................................................................................................249.2.5.4 NÖDÅTGÄRDER (NÖDSTOPP, NÖDBRYTNING).....................................................................................................259.2.5.4.1 ALLMÄNT.........................................................................................................................................................259.2.5.5 ÖVERVAKNING AV MASKINFUNKTIONER............................................................................................................259.4 STYRFUNKTIONER I HÄNDELSE AV FEL....................................................................................................................269.4.1 ALLMÄNNA FORDRINGAR......................................................................................................................................26

10 Operatörsgränssnitt och maskinmonterade styrdon.......................................................................................................2610.1.1 ALLMÄNNA FORDRINGAR....................................................................................................................................2610.1.2 PLACERING OCH MONTERING...............................................................................................................................2710.1.4 LÄGESGIVARE......................................................................................................................................................2710.7 NÖDSTOPPSDON......................................................................................................................................................2810.7.1 PLACERING AV NÖDSTOPPSDON...........................................................................................................................2810.7.2 TYPER AV NÖDSTOPPSDON...................................................................................................................................28

11 Styrutrustning: placering, montering och kapslingar....................................................................................................2911.1 ALLMÄNNA FORDRINGAR.......................................................................................................................................2911.2 PLACERING OCH MONTERING..................................................................................................................................2911.2.2 ÅTKOMLIGHET OCH UNDERHÅLL.........................................................................................................................2911.2.2 FYSISK AVSKILJNING ELLER GRUPPERING............................................................................................................3011.2.3 UPPVÄRMNINGSEFFEKTER...................................................................................................................................3011.3 KAPSLINGSKLASSER................................................................................................................................................3111.4 KAPSLINGAR, DÖRRAR OCH ÖPPNINGAR.................................................................................................................3111.5 ÅTKOMST TILL STYRUTRUSTNING..........................................................................................................................32

12 Ledare och kablar..........................................................................................................................................................3312.1 ALLMÄNNA KRAV...................................................................................................................................................3312.4 STRÖMVÄRDE VID NORMAL KRAFT.........................................................................................................................3312.5 SPÄNNINGSFALL I LEDARE OCH KABLAR................................................................................................................34

13 Ledningsförläggning.....................................................................................................................................................3413.1 ANSLUTNINGAR OCH LEDNINGSVÄGAR..................................................................................................................3413.1.1 ALLMÄNNA FORDRINGAR....................................................................................................................................3613.1.2 LEDAR- OCH KABELSTRÅK...................................................................................................................................3613.1.3 LEDARE SOM TILLHÖR OLIKA STRÖMKRETSAR....................................................................................................3713.2 IDENTIFIERING AV LEDARE.....................................................................................................................................3813.2.1 ALLMÄNNA FORDRINGAR....................................................................................................................................3813.2.4 IDENTIFIERING MED FÄRG....................................................................................................................................3913.3 LEDNINGSFÖRLÄGGNING INOM KAPSLINGAR..........................................................................................................3913.4 LEDNINGSDRAGNING UTANFÖR KAPSLINGAR.........................................................................................................4013.4.1 ALLMÄNNA FORDRINGAR....................................................................................................................................4013.5.2 ELKANALS FYLLNADSGRAD.................................................................................................................................4113.5.3 STYVA INSTALLATIONSRÖR AV METALL SAMT MONTERINGSDETALJER..............................................................41

14 Elektriska motorer och tillhörande utrustning...............................................................................................................4214.1 ALLMÄNNA FORDRINGAR.......................................................................................................................................4216 MÄRKNING, VARNINGSSKYLTAR OCH REFERENSBETECKNINGAR..............................................................................4516.1 ALLMÄNT................................................................................................................................................................4516.4 MÄRKNING AV UTRUSTNING...................................................................................................................................4516.5 REFERENSBETECKNINGAR.......................................................................................................................................46

17 Teknisk dokumentation.................................................................................................................................................4717.1 ALLMÄNT................................................................................................................................................................4717.2 INFORMATION SOM SKALL LÄMNAS........................................................................................................................4817.3 FORDRINGAR PÅ ALL DOKUMENTATION.................................................................................................................4917.4 INSTALLATIONSDOKUMENT....................................................................................................................................5017.5 ÖVERSIKTSSCHEMAN OCH FUNKTIONSSCHEMAN....................................................................................................5017.6 KRETSSCHEMAN......................................................................................................................................................5117.7 DRIFTINSTRUKTION.................................................................................................................................................51






17.8 UNDERHÅLLSINSTRUKTION.....................................................................................................................................5217.9 STYCKLISTOR..........................................................................................................................................................52

18 Verifiering.....................................................................................................................................................................5318.1 ALLMÄNT................................................................................................................................................................5318.2.1 ALLMÄNT.............................................................................................................................................................5418.2.2 PROVNINGSMETODER FÖR TN-SYSTEM...............................................................................................................5418.3 ISOLATIONSRESISTANSPROVNING...........................................................................................................................5518.4 SPÄNNINGSPROVNINGAR.........................................................................................................................................5518.5 SKYDD MOT KVARVARANDE SPÄNNINGAR.............................................................................................................5618.6 FUNKTIONSPROVNINGAR.........................................................................................................................................5618.7 OMPROVNING..........................................................................................................................................................56BILAGOR:........................................................................................................................................................................57






Instruktion till dig som ska använda denna mall

Denna mall för Kravspecifikation skall ses som en bruttolista att utgå ifrån när en upphandling skall ske. Mallen innehåller de delar som normalt bör beaktas/ specificeras i en kravspecifikation. Du skall lägga till, ta bort eller anpassa innehållet så att det passar just ditt syfte så att kravspecifikationen redovisar samtliga väsentliga krav.

I sidhuvudet ovan anges utfärdad av, godkänd av samt status. Som dokumentnummer anges lämpligen förfrågansnummer. Kom ihåg att ändra revisionsnummer även i sidhuvudet, förutom i dokumenthistoriken.

Kravspecifikationen innehåller en till tre delar:

Del 1Enligt SS-EN 60204-1:

Innehåller ett utdrag ur standarden. Texten är avsedd som information till dig som skall använda denna mall och skall raderas när kravspecifikationen färdigställts.Endast de rubriker som behöver klarläggas finns medtagna.

Del 2LKABs anvisningar:

Innehåller hänvisningar till LKT där sådan finns samt eventuell ytterligare klarläggande text om vilken information du bör ge anbudsgivare.Texten inom röd ram är avsedd som ett stöd i kravställandet för dig som använder denna mall och skall raderas när kravspecifikationen färdigställts.

Del 3LKABs krav, tillämpning och tolkning:

Under denna rubrik finns det förslag till text, men det är alltid du som väljer vilka specifika krav som skall gälla för din utrustning.






Inledning

Denna kravspecifikation innehåller bestämmelser och underlag för specifikation av elektrisk utrustning ingående i maskinleverans. I dokumentet används termen ”elektrisk” både i betydelse elektrisk och elektronisk.Med maskinleverans eller annan jämförbar utrustning avses i detta dokument såväl mindre som större anläggningsdelar.

Bilagan är baserad på SS-EN 60204-1 version 3 (IEC 60204 version 5 Safety of machinery - Electrical equipment of machines - Part 1: General requirements),Maskinsäkerhet- Maskiners elutrustning- Del 1: Allmänna fordringar. SS-EN 60204–1 är harmoniserad med maskindirektivet men även med lågspänningsdirektivet.Endast de rubriker som behöver klarläggas finns medtagna i kravspecifikationen. I övrigt gäller standarden.

Viktigt att ta i beaktning är att SS-EN 60204-1 anger ett stort antal fordringar som kan eller inte kan vara tillämplig på den elektriska utrustningen för en viss maskin. En enkel hänvisning till hela SS-EN 60204-1 är därför inte tillräcklig. För att täcka fordringarna i en SS-EN 60204-1 måste ett val göras. Detta dokument är utarbetat för att var till hjälp vid en upphandling genom att använda denna standard:

- genom hänvisning; och

- genom val av de mest lämpade alternativen bland fordringar som ingår i de tillämpliga avsnitten

- och genom erforderlig modifiering av vissa avsnitt, i de fall de särskilda fordringarna på maskinens utrustning i tillräcklig omfattning täcks av andra tillämpliga

standarder

- ange ytterligare egenskaper, beroende av typen av maskin (eller grupp av maskiner) och av tillämpningen

- underlätta reparation och underhåll och förbättra tillförlitligheten och

- underlätta användningen

förutsatt att de valda alternativen och de gjorda modifieringarna inte ogynnsamt påverkar den skyddsnivå som enligt riskbedömningen erfordras för maskinen ifråga.






Avsnitt enligt SS-EN 60204-1

4 Allmänna fordringarAlla avvikelser från denna anvisning skall godkännas skriftligen av Beställaren.

LKABs anvisningar:

Använd ritning ”Leveransgränser” för att enkelt beskriva leveransomfattningen.Normalt ingår inte kopplingsutrustning, (ställverk) i maskinleveransen.

LKABs krav, tillämpning och tolkning:

Förslag till text saknas.

4.1 Allmänt

Enligt SS-EN 60204-1:

Denna del av IEC 60204 är avsedd att gälla elutrustning för olika slag av maskiner eller grupper av maskiner som fungerar tillsammans på samordnat sätt.

De risker som hänger samman med de potentiella farorna som el-utrustningen kan framkalla skall ingå i den totala riskbedömningen av maskinen ifråga. Detta bestämmer den risknivå som kan accepteras och vilka åtgärder som är nödvändiga för personer utsätts för dessa potentiella faror, samtidigt som en acceptabel funktion bibehålls hos maskinen och dess utrustning.


Exempel på text saknas

4.2 Val av utrustning


Elektriska komponenter och anordningar skall:

- Vara lämpliga för sina användningsområden och

- Överensstämma med tillämpliga IEC-standarder när sådana finns och

- Vara applicerad i överensstämmelse med leverantörens instruktioner.






LKABs anvisningar:

Lägg in LKABs lista över förordade leverantörer/produkter som bilaga x.Leverantören skall svara på om han accepterar LKABs förslag eller vill byta ut någon komponent.


Val av komponenter och anordningar skall ske i samråd med Beställaren.

Av Beställaren förordade fabrikat och produkter framgår av bifogad bilaga x.

4.3 Elektrisk matning

4.3.1 Allmänt


Elutrustningen skall vara konstruerad för att fungera felfritt med egenskaper hos det matande nätet:

- som anges i 4.3.2 eller 4.3.3 eller

- som på annat sätt anges av användaren eller

- som anges av leverantören i de fall speciella matningskällor används, som en på maskin monterad generator.

Enligt SS 436 40 00

Elinstallationer i byggnader –Utförande av elinstallationer för lågspänning

Olika slag av systemjordning:

- TN-S-system, ett system i vilket neutral- och skyddsledare utgörs av separata ledare

- TN-C-system, ett system i vilket neutral- och skyddsledarfunktionerna är kombinerade

- IT-system hat ingen direkt anslutning mellan spänningsförande delar och jord,; utsatta delar är anslutna till fördelningssystemets jordelektrod.






LKABs anvisning

Spänningsnivåer

Ange förutsedda spänningsvariationer (om mer än 10 %)

Ange eventuella framtida ändringar i elektrisk utrustning som fordrar en ökning av fordringarna på den elektriska utrustningen.

Specificera spänningsavbrotten i matningen om de är längre än vad som specificeras i avsnitt 4 om utrustningen skall upprätthålla drift under sådana förhållanden.

Specificera när 400 respektive 690 V skall användas

För nya anläggningar gäller:

Motorspänning 400 V AC och eller 690 V AC TN-C system

Styrspänning 230 V AC

Signalspänning 24 V DC

Instrumentspänning 230 V AC alt 24 DC

Signalnivå 4-20 mA (tvåledar- eller fyrledarteknik)

Belysningsspänning 400/230V AC

Värmeelement 230 V AC

Magnetventiler Pneumatik och hydraulikanläggningar 24 V DC

Vatten 230 V AC

För äldre anläggningar kan andra spänningsnivåer gälla.







För denna maskinleverans gäller följande spänningsnivåer:

Motorspänning 690 V AC

Styrspänning 230 V AC

Signalspänning 24 V DC

Signalnivå 4-20 mA (tvåledarteknik, fyrledarteknik)

Belysningsspänning 400/230V AC

Magnetventiler Pneumatik och hydraulikanläggningar 24 V

Övrig anläggning 230 V AC

Systemjordning

Fördelningssystem för ”belysningsnät” (belysning, uttag, mm), ska vara utförda som TN-S-system (5-ledare) och med huvudspänningen 230/400V.

Fördelningssystem för ”industrinät”, ska vara utförda som TN-C-system och med huvudspänning 690V.

4.3.2 Växelspänningsmatning


Spänning: 0,9 till 1,1 av nominell spänning i fortfarighetstillstånd

Frekvens: 0,99 till 1,01 av nominell frekvens, varaktigt0,98 till 1,02 kortvarigt

Övertoner: Övertonshalten, bestäms som summan av 2:a t o m 5:e deltonerna, får inte överstiga 10% av spänningens totala effektivvärde. För summan av 6:e t o m 30:e deltonerna tillåts ytterligare 2 %

Spänningsosymmetri: Varken spänningen hos minusföljdskomponenten eller hos nollföljdskomponenten vid 3-fasmatning får överstiga 2 % av plusföljdkomponenten

Spänningsavbrott: Avbrott i matningen får inte vara längre än 3 ms vid godtyckligt läge inom en period av matningsspänningen med mer än 1 s mellan på varandra följande avbrott

Kortvarig Kortvariga spänningssänkningar får inte överstiga 20 % av spänningssänkning matningsspänningens toppvärde under mer än en period med mer än 1 s

mellan på varandra följande spänningssänkningar






LKABs anvisningar:

Spänningsnivåer och övertoner

Utrustningens nätåterverkan för övertoner skall begränsas så att den ej överskrider 3 % för enskild ton eller 4% av effektivvärdet av samtliga övertoner.Effektfaktorn för anläggningen bör ej underskrida 0,90.

Spänningsvariationer pga. Laständringar ±10 %Kopplingstransienter varaktighet <500 ms ±50 % Spänningsdippar <2 s -35 %Frekvensvariationer ±0,5 HzOsymmetri 2 % Normala spänningsvariationer (långsamma) +8 % -10 %.Max tillåtet spänningsfall orsakad av motorstart 5 %.



4.4 Miljö- och driftförhållanden

4.4.1 Allmänt


Elutrustningen skall vara lämplig för den miljö som den är avsedd att användas i. Fordringarna i 4.4.2 till 4.4.8 täcker den miljö och de drift förhållanden för flertalet av de maskiner som täcks i denna standard. När speciella förhållanden föreligger eller där de specificerade gränserna överskrids, kan en överenskommelse mellan användare och leverantör vara nödvändig.

LKABs anvisningar:

Beskriv miljön i den aktuella anläggningen.








4.4.2 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)

Enligt SS-EN 60204-1:Utrustningen skall inte generera elektromagnetiska störningar som överskrider de nivåer som är lämpliga för dess avsedda driftmiljö.Dessutom skall utrustningen ha tillräcklig immunitet mot elektromagnetiska störningar så att den kan fungera i sin avsedda miljö.

LKABs anvisningar:

Enligt LKT 1520.800.015 EMC anvisningar

Ange eventuella krav från styrsystemleverantören

Enligt LKT 1520.820.001 Störningsfri elektronik

Handlingsplan EMC kartläggning

Dela upp anläggningen i områden dvs gör en EMC kartläggning.

EMC- direktivet anger gränsvärden för industrimiljö.


Elektromagnetisk driftmiljö: Industrimiljö

4.4.3 Omgivningstemperatur


Elutrustningen skall fungera korrekt vid avsedd omgivningstemperatur.

Minimifordring för all elektrisk utrustning är korrektfunktion vid en omgivningstemperatur mellan +5º C och + 40º C.

I mycket varma miljöer (till exempel varmt klimat, stålverk, pappersbruk) och i kalla miljöer kan ytterligare fordringar vara nödvändiga.

LKABs anvisningar:

Ange variationsområde för omgivningstemperatur.







Variationsområde för omgivningstemperatur: - 10...+40 ºC.

4.4.4 Fuktighet Enligt SS-EN 60204-1:

Elutrustningen skall fungera felfritt vid en relativ fuktighet som inte överstiger 50% vid en temperatur av +40ºC.

Högre relativa fuktigheter kan tillåtas vid lägre temperatur (tex 90% vid 20ºC .

LKABs anvisningar:

Ange variationsområde för luftfuktighetAnge om det finns det några speciella krav för anläggningen


Variationsområde för luftfuktighet: 10-80 % relativ luftfuktighet.

4.4.6 Föroreningar


Elutrustningen skall vara tillräckligt skyddad mot inträngning av fasta föremål och vätskor (se avsnitt 12.3) Hänsyn skall tas till el-utrustningens lämplighet där föroreningar (tex av damm, syror, korrosiva gaser eller salt) finns i den miljö i vilken elutrustningen skall installeras.

LKABs anvisningar:

Krav på kapsling finns i avsnitt 11.3Ange om det finns speciella miljöförhållanden (till exempel korrosiv atmosfär, damm, våt miljö)


Utrustningen skall placeras i malmförädlingsverk med en hög koncentration av fina magnetiska järnmalmspartiklar. Överspolning med vatten kan förekomma.






4.4.8 Vibrationer, stötar och slag


Oönskade följder av vibration, stöt och slag skall undvikas genom val av lämplig utrustning, genom montering av utrustningen på avstånd från maskinen eller genom att använda vibrationsdämpare.

LKABs anvisningar:

Vibrationer i maskiner och utrustning.

Ange om det finns speciella förhållanden (till exempel sprängning).Finns det någon risk för resonansfrekvens så måste det anges.


Exempel på text saknas.

4.5 Transport och förvaring


Elutrustningen skall vara konstruerad eller genom lämpliga åtgärder vara skyddad, för att under transport och lagring motstå påfrestningar förorsakade av temperaturer mellan -25ºC och +55ºC och kortvarigt, inte mer än 24 h, upp till +70 ºC. Lämpliga hjälpmedel skall tillhandahållas för att förhindra skador orsakade av fukt, vibration och stöt.

LKABs anvisningar:

Ange om det finns speciella förhållande vid transport (exempel transport i snedbanor).Ange om transport och förvaring (till exempel, temperaturer utanför i avsnitt 4.5 specificerade områden)kan förekomma).


Elutrustningen skall vara konstruerad eller genom lämpliga åtgärder vara skyddad, för att under transport och lagring motstå påfrestningar förorsakade av temperaturer mellan -40ºC och +55ºC.






5 Anslutning av matande ledare och anordningar för frånskiljning och frånkoppling

5.3 Frånskiljningsanordning i kraftmatningskretsar

5.3.1 Allmänt


En frånskiljningsanordning skall finnas:

- för varje inkommande matning till en maskin.

- för varje på maskin monterad kraftkälla.

LKABs anvisningar:


Förslag till text saknas

5.3.2 Typ


Matningens frånskiljningsanordning skall vara en av följande typer:

- En lastfrånskiljare, med eller utan säkring, enligt IEC 60947-3, användarkategori AC- 23B eller DC- 23B

- En frånskiljare, med eller utan säkringar, enligt IEC 60947-3 som har en hjälpkontakt som alltid påverkar elkopplare så att kraftkretsen bryts innan frånskiljarens huvudkontakter öppnas

- En effektbrytare, lämplig för frånskiljning, enligt IEC 60947-2

- Ett anslutningsdon för maskiner med en märkström av högst 16 A och en märkeffekt av högst 3 kW

- Stickpropp och uttag eller apparatanslutningsdon för matning via flexibel kabel






Enligt SS-EN 1037 Förhindrande av oväntad start

Enligt SEK Hb 418 Säkerhetsbrytare

LKABs anvisningar:


Samtliga motorer skall vara försedda med frånskiljningsanordning av typ säkerhetsbrytare försedd med slutande hjälpkontakt.

6 Skydd mot elchock

6.2.2 Skydd genom kapsling


Det skall endast vara möjligt att öppna en kapsling (dvs öppna dörrar, lock och liknande) under något av följande alternativ:

- Användning av nyckel eller verktyg erfordras för tillträde

- Frånskiljning av spänningsförande delar inom kapslingen innan den öppnas

- Att öppna en kapsling utan att använda nyckel eller verktyg


Samtliga kapslingar skall vara försedda med lås med mejselspår för att öppna dörrar och kåpor.Om en lucka/dörr är försedd med flera lås så skall de parallellkopplas.

6.3.2.2 Skydd genom användning av utrustning av klass II eller motsvarande isolering

Enligt SS-EN 60204-1Denna åtgärd är avsedd att förhindra att beröringsspänning förekommer på åtkomliga delar orsakade av ett fel i grundisoleringen.Detta skydd åstadkoms genom en eller flera av följande åtgärder:

- Elektrisk utrustning eller apparater av klass II (dubbel isolering, förstärkt isolering eller motsvarande isolering enligt IEC 61140).

- Kopplings- och styrutrustning som har fullständig isolering enligt IEC 60439-1

- Tilläggsisolering eller förstärkt isolering enligt IEC 60364-4-41, avsnitt 414.2.






Enligt SS 436 40 00Elinstallationer i byggnader - Utförande av elinstallationer för lågspänning, avsnitt 706 Trånga ledande utrymmen

LKABs krav, tillämpning och tolkning:Exempel på text saknas.

7 Skydd av utrustning

7.2.2 Matningsledare


Leverantören för elutrustningen svarar inte för anordnandet av överströmsskydd för matningsledarna till den elektriska utrustningen, såvida användaren inte specificerat detta.

LKABs anvisningar:

Ange om beställaren eller leverantören skall anordna överströmsskyddet för matningsledarna.Det skall framgå vem som dimensionerar skydden.Ritning som visar leveransgränserna. Se avsnitt 4.


Överströmsskydd för matningsledningar anordnas av beställaren.

7.3 Skydd av motorer mot överhettning


Motorer med en märkeffekt över 0,5 kW skall skyddas mot överhettning.

Undantag: I installationer där en automatisk frånkoppling av motorn inte kan tillåtas (till exempel brandpumpar), skall övervakningen ge en varningssignal som påkallar åtgärd av operatören.

Skydd av motorer mot överhettning kan uppnås med:

- Överlastskydd

- Övertemperaturskydd

- Strömbegränsning






LKABs anvisningar:Elmaskiner Asynkronmotorer Ange vilka motorer som skall vara försedda med temperaturgivare, typ Pt100. Beakta motortillverkarens anvisningar För t ex ”Joki-trumma” krävs övertemperaturskydd.


Se sid 42 kapitel 14. Elektriska motorer och tillhörande utrustning.

7.3.3 Skydd mot övertemperatur


Motorer med övertemperaturskydd rekommenderas där kylningen kan bli försämrad (till exempel dammig miljö).

Skydd mot övertemperatur rekommenderas även för motorer som inte kan bli överbelastade (till exempel momentmotorer eller drivanordningar som antingen är skyddade av mekaniskt överlastskydd eller lämpligt dimensionerade) där risken för övertemperatur finns (till exempel beroende på försämrad kylning).

LKABs anvisningar:

Normalt ingår ej överlastskydd i leveransen. Undantag kan vara t ex hissar och traverser. I ritning över leveransgränser framgår vad som skall ingå.


Överlastskydd ingår ej i leveransen.






8 Potentialutjämning

8.1 Allmänt

Potentialutjämning är ett samlingsbegrepp för två olika typer av spänningsutjämning, skyddsutjämning och funktionsutjämning. Potentialutjämning är elektriska förbindningar mellan ledande delar och utförs för att uppnå spänningsutjämning. Skyddsutjämning är potentialutjämning som utförs av säkerhetsskäl. Funktionsutjämning är till för att säkerställa förväntad funktion och skydda apparater och utrustning.

8.1.2 InledningSEK Handbok 413 Skyddsutjämning i byggnader innehåller exempel som är bra vägledning till projekt i allmänhet och till förprojekteringen i synnerhet. Termer och definitioner finns med som en bilaga i Handbok 413, bilagan är till hjälp för att få en enhetlig terminologi t ex för dokumentation.

8.1.3 Krav, hänvisningar, tillämpningar och tolkningar:Kraven beskrivs i SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna och tillämpning och tolkning i SEK Handbok 413 Skyddsutjämning i byggnader samt i handbok 449.

SS 436 40 00SS-EN 60204–1SEK Handbok 413SEK Handbok 449


Detta avsnitt anger fordringarna på potentialutjämning både för skydds- och funktionsändamål.

Potentialutjämning för skyddsändamål är grundläggande för att möjliggöra skydd av personer mot elchock vid direkt beröring.

Syftet med funktionell potentialutjämning är att minimera följdeffekterna på maskinens drift på grund av:

- isolationsfel

- elektrisk störning av känslig elutrustning

Funktionell potentialutjämning uppnås normalt genom förbindning till skyddsströmbanan. Dock där nivån hos de elektriska störningarna i skyddsströmbanan inte är tillräckligt låga för elutrustningens säkra funktion, kan det vara nödvändigt med funktionell potentialutjämning till en separat jordledare.






8.2 Funktionell potentialutjämning


Skydd mot felfunktion på grund av isolationsfel kan erhållas genom förbindning till en gemensam ledare enligt 9.4.3.1

LKABs anvisningar:

Direkt potentialutjämningsförbindning i funktionssyfte till en särskild yttre (störningsfri) jordledare får inte användas annat än om byggnaden och Anläggningen är fullt ut potentialutjämnad och efter överenskommelse med Beställaren.

Beskriv hur potentialjordningen för denna anläggning kommer att utföras.


I varje byggenhet, som kan utgöras av en separat byggnad, del av en byggnad eller en byggnad med t.ex. tillhörande bandgångar, kommer ett huvudpotentialutjämningssystem att installeras.Systemet har till uppgift att sammanbinda ledande delar i anläggningen så att potentialskillnaden hålls på så låg nivå som möjligt.






9 Styrkretsar och styrfunktioner

9.1 Styrkretsar

Enligt SS-EN 60204-1:Läs själv i standarden på grund av den omfattande texten.

LKABs anvisningar:

Ange att det är ett krav att leverantören skall leverera riskbedömning för maskinen.

Riskbedömning ur personskyddssynpunkt

Handhavande av styrfunktioner och processinformation under drift skall vara anpassad till operatören så att normala driftsituationer och störningar kan åtgärdas och överblickas på ett optimalt sätt.Systemet skall vara utformat så att ofrivillig start av objekt inte är möjlig.

Riskbedömning ur tillgänglighetssynpunkt

Apparater och styrsystem som kan vara störkänsliga ur tillgänglighetssynpunkt skall väljas efter avsedd EMC–miljö i anläggningen samt att installationer och val av kabeltyp anpassas till detta. Produktleverantörs montage- och installationsanvisningar skall följas.Utrustning skall ha hög driftsäkerhet och vara lätthanterlig ur servicesynpunkt.Återstart av styrsystem vid strömbortfall skall tidsmässigt ha liten påverkan på tillgängligheten.

Riskbedömning ur dimensioneringssynpunkt

Vid dimensionering skall hänsyn tas till eventuell framtida utvidgning.Utrustningen skall vara anpassad för sitt ändamål och ha prestanda som ger säker funktion och optimal information för operatören.Standardisering i uppbyggnad och funktion skall så långt möjlig eftersträvas.Operatörssystem och styrsystem skall vid övertagande vara fullt programmerade, enligt gemensamt framtagna underlag.Systemmjukvaran skall vara av senaste utgåva, om inget annat överenskommits.Programvarulicenser mm skall ingå.


Leverantören skall leverera riskbedömning för maskinen.Krav på styrsystem beskrivs i avsnitt xx.






9.1.3 Skydd


Styrkretsar skall var försedda med överströmsskydd enligt avsnitt 7.2.4 och 7.2.10.


- Styr- regler och skyddsrustning skall skyddas mot överspänning och elektromagnetiska störningar enligt SS 436 40 00 del 534.

- In och utgångar i styrsystem skall avsäkras på lämpligt sätt.

- Avsäkring utformas med tanke på att skydda utrustning samt anläggningens möjlighet till fortsatt drift vid eventuellt säkringsbrott.

- Varje utgång i ett styrsystem skall avsäkras.

- Säkerhetskretsar skall avsäkras separat.

- Signalutbyte via relä till växelspänning eller högre likspänning än 60 V skall ske utanför styrsystemskåpet.

- Varje magnetventils spole skall avstöras med en RC-krets eller diod.

- Varje instrumentkrets skall avsäkras separat.

9.2 Styrfunktioner


Information om säkerhetsrelaterade aspekter på styrfunktioner ges i ISO 13849-1 (1999), ISO 13849-2 (2003) och ISO 62061

Enligt SS-EN ISO 13849-1. Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem

LKABs anvisningar:

Enligt LKT Översiktsschema allmänt

Enligt LKT Översiktsschema styr

Enligt LKT Processbeskrivning (under utarbetande)

Ange vilka av ovanstående dokument som är tillämpliga i denna leverans.







Säkerhetskretsar skall följa SS-EN ISO 13849-1.Om riskbedömningen inte visar annat gäller för denna maskinleverans riskkategori 2.Begreppet säkerhetskretsar skall omfatta alla typer av säkerhetsrelaterade kretsar.

9.2.1 Startfunktioner


Startfunktion skall åstadkommas genom spänningssättning av avsedd krets (se avsnitt 9.2.5.2).

Enligt SS-EN ISO 13849-1. Säkerhetsrelaterade delarDelar i en maskins styrsystem är ofta avsedda för skyddsfunktioner och de benämns säkerhetsrelaterade delar. Dessa delar kan bestå av hårdvara och mjukvara och upprätthåller styrsystemets skyddsfunktioner. De kan vara separerade från eller integrerade delar i styrsystemet.

LKABs anvisningar:

Här skall krav enligt LKABs riskbedömning anges.

Ljud- och ljusstarvarningssystem klarläggs avseende funktion och uppbyggnad samt indelning samt vem som ansvarar för detta.I samband med sammanbyggnad av samverkande maskiner som fjärrstartas krävs normalt någon form av startvarning på maskiner där man inte har fri sikt över alla arbetsställen eller där det är svårt att kommunicera mellan operatörerna.Vid maskiner som består av flera sektioner och där sikt och kommunikation är begränsad bör det ges en startvarningssignal innan respektive sektion startar.


Startvarningsanordning skall motsvara kategori 2 i SS-EN ISO 13849-1vilket innebär övervakningskrav t ex av utgående spänning till ljudkälla.






9.2.2 Stoppfunktioner


Det finns tre kategorier för stoppfunktioner enligt följande:

- stoppkategori 0: stopp genom omedelbar bortkoppling av kraften till maskinens drivanordningar (dvs icke styrt stopp).

- stoppkategori 1: styrt stopp med kraften tillgänglig till maskinens drivanordningar för att åstadkomma stoppet och därefter bortkoppling av kraften till maskinens drivanordningar.

- Stoppkategori 2: styrt stopp med bibehållen kraft till maskinens drivanordningar.

LKABs anvisningar:

Här skall framgå vilken stoppkategori som gäller för denna anläggning.


Om riskbedömningen inte visar annat gäller för denna maskinleverans stoppkategori ”0”.

9.2.3 Driftsätt


Varje maskin kan ha ett eller flera driftsätt beroende på maskintyp och maskinens användning.Enbart val av driftsätt får ej medföra start av maskin.En särskild startåtgärd erfordras.Indikering av valt driftsätt skall anordnas.

LKABs anvisningar:

Ange krav på driftsätt (exempel Prov, Drift osv)



9.2.5.4 Nödåtgärder (nödstopp, nödbrytning)






9.2.5.4.1 Allmänt


Nödstopp och nödbrytning är kompletterande skyddsåtgärder och inte förstahandsåtgärd för riskreducering (till exempel infångning, insnärjning, elektrisk stöt eller brännskada) i en maskin (se ISO 12100)

Principer för konstruktion av utrustning för nödstopp, inklusive funktionella aspekter, ges i ISO 13850. Förklaring:

NÖDSTOPP Nödåtgärd avsedd att stoppa en process eller rörelse som blivit farlig.

NÖDBRYTNING Nödåtgärd avsedd att bryta den elektriska matningen till hela eller delar av en installation där risk för elchock eller annan risk med elektriskt ursprung föreligger.

LKABs anvisningar:

Nödstopp projekteras enligt kretskategori 3 SS-EN ISO 13849-1Stoppområde n (Zoner måste klarläggas i ett tidigt skede) utifrån maskinindelningar.Placering av och funktion på nödstoppsdon fastställes vid riskbedömning.

Såväl el som pneumatik och hydraulik skall bedömas avseende detta.


Om riskbedömningen inte visar annat gäller för denna maskinleverans kretskategori 3 enligt SS-EN ISO 13849-1.

9.2.5.5 Övervakning av maskinfunktioner


Rörelse eller funktion hos en maskin eller del av maskin som kan medföra en riskfylld situation skall övervakas genom, till exempel begränsning av överrörelser, rusningsvakt för motorer, mekanisk överlastdetektering eller kollisionsskydd.

LKABs anvisningar:

Ange om det finns några särskilda krav på övervakning








9.4 Styrfunktioner i händelse av fel

9.4.1 Allmänna fordringar


De elektriska styrkretsarna skall ha en lämplig säkerhetsnivå bestämd vid riskbedömning av maskinen. Fordringarna i IEC och/eller ISO 13849-1:1999, ISO 13849-2:2003 skall gälla.

10 Operatörsgränssnitt och maskinmonterade styrdon



Detta avsnitt innehåller fordringar på anordningar helt eller delvis utanför kapsling för styrutrustning.

I den utsträckning det är praktiskt möjligt skall dessa anordningar väljas, monteras och märkas eller kodas enligt tillämpliga delar av IEC 61310.

Möjligheten till oavsiktlig styrning skall minimeras genom t ex, placering av anordningar, lämpligt utförande, anordnande av ytterligare skyddsåtgärder.

Särskild hänsyn skall tas till val, anordnande, programmering och användning av sådana operatörsavsnitt som touchpaneler, knappsatser och tangentbord, för styrning av farliga funktioner.


Exempel på text saknas






10.1.2 Placering och montering


I den utsträckning som det är praktiskt möjligt, skall styrdon som är monterade på maskin vara:

- Lätt tillgänglig för service och underhåll

- Monterade så att risken för skada förorsakad av materialhantering och liknande verksamhet minimeras

LKABs anvisningar:

Enligt LKT 1550.860.003 Montageanvisning el

Ange om det finns särskilda krav. Se om det finns lämplig text i montageanvisningen ovan.



10.1.4 Lägesgivare


Lägesgivare (till exempel mekaniskt påverkade eller beröringsfria givare) skall anordnas så att de inte skadas vid överrörelse.

LKABs anvisningar:

Enligt LKT 1550.860.003 Montageanvisning-el

Ange om det finns det några krav på infästning.

Ange om det finns speciella krav på hur den monteras mekaniskt.

Se om det finns lämplig text i montageanvisningen ovan.







Givare för varvtalsvakt monteras enligt ritning 352144.

10.7 Nödstoppsdon

10.7.1 Placering av nödstoppsdon


Nödstoppsdon skall placeras lättåtkomligt.

Nödstoppsdon skall placeras vid varje operatörspanel samt vid andra ställen där nödstopp kan behöva utlösas. (undantag se avsnitt 9.2.7.3).

LKABs anvisningar:

Placering av nödstoppsdon fastställes efter riskbedömning.


10.7.2 Typer av nödstoppsdon


Nödstoppsdon kan vara av följande typer:

- tryckknappsmanövrerade elkopplare med svamphuvud eller liknande

- draglinemanövrerad elkopplare

- pedalmanövrerad elkopplare utan mekaniskt skydd

Donen skall vara tvångsbrytande (se IEC 60947-5-1, bilaga K)

LKABs anvisningar:

Ange krav på nödstoppsdon eller hänvisa till lista över förordade produkter enligt lista i avsnitt 4.2.







Nödstoppsdon skall vara av de typer och fabrikat som anges i lista under avsnitt 4.2.

11 Styrutrustning: placering, montering och kapslingar

11.1 Allmänna fordringar


All styrutrustning skall placeras och monteras så att:

- åtkomlighet och underhåll underlättas

- skydd mot yttre påverkan eller förhållanden under vilka maskinen är avsedd att arbeta

- drift och underhåll av maskinen med tillhörande utrustning underlättas

LKABs anvisningar:

Ange om det finns några särskilda krav på placering av styrutrustning.


Kopplingsutrustning skall placeras i driftrum.

11.2 Placering och montering

11.2.2 Åtkomlighet och underhåll


Alla delar av styrutrustningen skall placeras så att de kan identifieras utan att delarna flyttas eller ledningsdragningar ändras. För delar som fordrar kontroll av korrekt funktion eller som kan antas behöva bytas ut skall sådana åtgärder vara möjliga utan att annan utrustning eller delar av maskinen behöver avlägsnas (förutom dörrar öppnas, kåpor, skyddsskärmar eller hinder avlägsnas). Anslutningar som inte utgör komponenter eller anordningar tillhörande styrutrustningen skall också uppfylla dessa fordringar.







Samtliga skåp ska kunna öppnas med eventuell brytare i tillslaget läge.

Avstånd i apparatskåp, kopplingslådor etc:

- Mellan apparater/enheter och kabelkanal minst 50 mm.- Mellan kabelkanaler och plintrader minst 50 mm.

11.2.2 Fysisk avskiljning eller gruppering


Icke-elektriska delar och anordningar, som inte direkt hör ihop med elutrustningen, får inte placeras inom kapslingar som tillhör styrutrustning.

Magnetventiler och liknande anordningar bör vara avskilda från annan elutrustning (till exempel i eget utrymme).


Lokalt monterade ventilskåp konstrueras enligt ritning ……..

11.2.3 Uppvärmningseffekter


Komponenter som avger värme (till exempel kylare eller effektmotstånd) skall placeras så att temperaturen hos varje komponent i närheten inte överstiger tillåtna värden.

LKABs anvisningar:


Programmerbara styrutrustningar skall uppfylla fordringarna enligt EN 61131-1.

I EN 61131-2 skall nivå RH-2, enligt punkt 2.1.1.3, gälla. Avvikelser eller preciseringar enligt punkt 6.2 (Compliance with this standard) skall anges.






11.3 Kapslingsklasser


Styrutrustningen skall vara tillräckligt skyddad mot inträngning av främmande fast föremål och vätskor. Härvid skall yttre förhållanden vid vilka maskinen är avsedd att användas beaktas (dvs placering och miljö).

Skyddet skall vara tillräckligt mot damm, kylmedel och spån.

Kapsling för styrutrustning skall ha en kapslingsklass av minst IP22.

LKABs anvisningar:


Den elutrustning som placeras i produktionslokaler (ej Ex-klassade lokaler och dylikt), skall lägst vara utförda i nedanstående kapslingsklasser:

- Kopplingsapparater i fält IP54- Övrig utrustning IP65- Kapsling för frekvensomriktare i fält IP54

Den elutrustning som placeras utomhus eller i anläggningar under jord i fält skall generellt vara utförd i lägst kapslingsklass IP 65 och även vara korrosionsskyddad (värmeelement).

11.4 Kapslingar, dörrar och öppningar


Kapslingar skall konstrueras av material som kan motstå de mekaniska, elektriska och termiska påfrestningar och de effekter som är troliga vid normal temperatur.







Samtliga skåp/kapslingar ska kunna öppnas minst 180 grader.Golvskåp förses med sockel.Ramverkens (svängbar ram) 230V matning och eventuella starkströmsledningar förläggs i separat kanal.Analoga signaler ska vara skärmade och partvinnade om de förläggs i samma kanal som digitala signaler.Kommunikationskablar skall förläggas i kanaler för klenspänning.

11.5 Åtkomst till styrutrustning


Dörrar till betjäningsgångar och för tillträde till el-utrymme skall:

- Vara minst 0,7 m breda och 2,1 m höga

- Öppnas utåt

- Ha anordningar (till exempel nödöppnare) för att möjliggöra öppning från insidan utan nycklar eller verktyg.


Komponenterna ska vara monterade så att utbyte kan göras utan demontering av annan utrustning. Komponenter får inte monteras lägre än 400 mm eller högre än 1800 mm över golvplan.






12 Ledare och kablar

12.1 Allmänna krav


Lämpliga ledare och kablar skall väljas för att passa för de elektriska förhållanden (till exempel spänning, ström, skydd mot elchock, förläggningssätt) och den yttre påverkan (till exempel omgivningstemperatur, förekomst av vatten, korrosiva ämnen eller mekaniska påkänningar vid installation) som kan förekomma.

Dessa fordringar gäller inte för interna ledningar i enheter, underenheter och anordningar som tillverkas och provas enligt tillämplig IEC-standard .

LKABs anvisningar:

Ange specifika krav.Finns det några andra krav i ex gruvan eller krav på typ av kablage för vissa applikationer i händelse av brand?


Kablar skall vara halogenfria och högsta möjliga brandskyddsklass ska eftersträvas. Se LKABs Brandskyddshandbok.

12.4 Strömvärde vid normal kraft

Enligt SS-EN 60204-1: Strömvärdet är beroende av flera faktorer, till exempel isolermaterial, antal ledare i en kabel, konstruktion (skärm), isoleringsmetod, anhopning av kablar och omgivningstemperatur.ANM- Detaljera information och ytterligare instruktion finns i IEC 60364-5-52, i vissa internationella standarder eller som ges av tillverkaren.

LKABs anvisningar:







Vid dimensionering av kablar, som förläggs på befintlig kabelstege och dylikt och med kablar > 1 lager, skall ledningens strömvärde reduceras med en korrektionsfaktor av högst 0,71.Ledare med ledararea >10mm², ska förläggas på kabelstege och dylikt och får endast förläggas i ett lager.

12.5 Spänningsfall i ledare och kablar

Enligt SS-EN 60204-1: Spänningsfallet mellan matningspunkten och lasten får inte överstiga 5 % av den nominella spänningsnivån under normala driftförhållanden. För att uppfylla denna fordring kan det vara nödvändigt att välja en större ledararea än den som anges i tabell 6.

LKABs anvisningar:

Ange beställarens krav som ofta är högre.


Spänningsfall får ej överstiga 2%. Om undantagsfall skall förekomma så skall dessa överenskommas med beställaren.

13 Ledningsförläggning

13.1 Anslutningar och ledningsvägar


Alla anslutningar, särskilt skyddsströmbanor, skall vara skyddade mot oavsiktlig losskoppling.

Anslutningsanordningarna skall vara lämpade för den area och ledartyp som skall anslutas.

LKABs anvisningar:

Enligt LKT 1550.860.003 Montageanvisning el








- S k ”flerplansplintar” får inte användas.

- Kopplingsplint skall vara avsedda för minst 2,5 mm² ledningsarea.

- Fjäderkraftplintar bör användas upp till 2,5 mm² ledararea.

- Plintar i strömmätkretsar skall vara försedda med kortslutningsbleck.

- Endast en inkommande ledare får anslutas till varje plint. Till plintens inre sida får högst två (2) ledare anslutas. Yttre och inre förbindningar skall ligga på skilda sidor om plint.

- Kraft- och styrkablar ska förläggas på separata kabelstegar/kabelkanal eller så ska kabeln förses med separering på kabelstegen/kanalen.

- Inom utomhusanläggningar eller liknande platser, ska ledningar för t ex motorer skyddas mot mekanisk åverkan.

- Samtliga reservledare skall anslutas till plint.

- Vid installation av frekvensomriktarstyrda drifter skall hänsyn tas till tillverkarens installationsanvisningar angående val av kabel och förläggningssätt.








Alla anslutningar, särskilt skyddsströmbanor, skall vara skyddade mot oavsiktlig losskoppling.

Anslutningsanordningarna skall vara lämpade för den area och ledartyp som skall anslutas.

Anslutning av två eller flera ledare till samma anslutning är tillåten endast då anslutningen är avsedd för detta ändamål. Till skyddsströmbanan får emellertid endast en enda skyddsledare anslutas till varje anslutning.Lödanslutningar tillåts endast på anslutningar som passar för lödning.Anslutningar eller anslutningsblock skall vara entydigt märkta eller stämplade som motsvarar märkning i ritningar.Där en felaktig elektrisk inkoppling (till exempel, orsakat vid utbyte av anordningar) kan utgöra en riskkälla om det inte är praktiskt möjligt att reducera risken för en felaktig inkoppling genom konstruktionsåtgärder, skall ledarna och/eller anslutningsanordningarna identifieras enligt avsnitt 13.2.1.

Installation av flexibla installationsrör/slangar och kablar skall utföras så att vätskor dräneras från genomföringar.Åtgärder skall vidtas för att hålla ihop ledartrådar vid anslutning av ledare till apparater eller anslutningar om dessa inte är försedda med sådan anordning. Lödning skall inte användas för detta ändamål.

Skärmade ledare skall anslutas så att spretande trådar undviks samtidigt som losskoppling kan ske enkelt.

Märkskylt skall vara tydlig, varaktig och anpassad till den fysiska miljön.Anslutningsblock skall vara så monterat och installerat att interna och yttre ledare inte korsar över anslutningarna (se IEC 60947-7-1).


Förslag till text saknas

13.1.2 Ledar- och kabelstråk


Ledare och kablar skall dras mellan anslutningar utan skarvar eller avgreningar. Anslutningar som använder stickpropp/uttag kombination med lämpligt skydd mot avsiktlig frånskiljning anses inte vara avgreningar som avses i detta avsnitt.Undantag: Där det är opraktiskt att utföra anslutningar i en kabelbox ,till exempel på mobila maskiner, på maskiner som har långa flexibla kablar, kabelanslutningar som är längre än vad som är praktiskt att leverera från en kabeltillverkare på en trumma, reparation av kabel som utsatts för mekaniska påfrestningar under installation och drift, får avgrening eller skarvning användas.Där det är nödvändigt att ansluta och lossa kablar eller kabelknippen skall tillräcklig extra längd finnas för detta ändamål.Kabelanslutningar skall vara försedda med lämpliga avlastningar för att förebygga mekanisk påverkan vid anslutning av ledare.






LKABs anvisningar:Enligt LKT 1550.860.003 Montageanvisning el

Ange om det finns speciella fordringar på montaget (till exempel förläggning i schakt eller borrhål).



Datakommunikation skall ske i separata och skärmade kablar.

Olika systemspänningar får inte ingå i samma kabel.

Ledare för följande kretsar skall förläggas i skilda kablar:

- Kraft (ex motorkretsar)- >50 V (Manöverspänning)- Störande kretsar (ex magnetventiler)- Ej störande kretsar

13.1.3 Ledare som tillhör olika strömkretsar


Ledare som tillhör olika kretsar får förläggas bredvid varandra, får ligga i samma kanal (till exempel installationsrör, kabelkanalsystem), eller ingå i samma flerledarkabel förutsatt arrangemanget inte äventyrar kretsarnas funktion. I de fall dessa kretsar har olika matningsspänningar skall ledarna antingen separeras med lämpliga skyddsskärmar, eller isoleras för den högsta förekommande spänningen som någon ledare i samma kabel kan utsättas för, till exempel fas till fas spänning för ojordade system och fas till jord spänning för jordade system.

LKABs anvisningar:

Samordnas med krav från styrsystemleverantören.








13.2 Identifiering av ledare



Varje ledare skall vara identifierbar vid varje anslutning i enlighet med den tekniska dokumentationen.

Det rekommenderas (till exempel för att underlätta underhåll) att ledaren identifieras med hjälp av nummer, alfanumerisk beteckning, färg (enfärgad isolering med en eller flera ränder) eller en kombination av färg och nummer eller alfanumeriska beteckningar. När siffror används skall de vara arabiska, bokstäver skall vara latinska (antingen versaler eller gemener).

Angiven metod kan överenskommas mellan leverantör och beställare.


Potentialutjämningsledare skall identifieras med färgkombination grön/gul.

Anslutning av kabelskärm skall identifieras med transparent hölje.

PEN-ledare skall identifieras med färgkombinationen grön/gul med ljusblå tilläggsmärkning i ledaränderna.Samtliga ledare skall identifieras med hjälp av nummer, alfanumerisk beteckning, färg eller en kombination av färg och nummer eller alfanumeriska beteckningar.

Kabel med förtryckt ledarnumrering skall, utöver den förtyckta ledarmärkningen, märkas så att ledarnummer och ledarmärkning överensstämmer.Om ledningsrätt inkoppling av kabel ej uppfylls skall samtliga ledare märkas med fullständig märkning.Vid ledningsrätt inkoppling (sk paradförläggning) accepteras att endast första och sista ledare märks med kabelnumret.






13.2.4 Identifiering med färg


När färgmärkning används för identifiering av ledare (annat än skyddsledare och neutralledare), följande färger kan användas:

SVART, RÖD, BRUN, ORANGE, GUL, GRÖN, BLÅ, VIOLETT, GRÅ, VIT, ROSA, TURKOS.


Ledare i styrskåp/kapslingar/stativ skall färgmärkas enligt följande:

GRÅ: 110V ACRÖD: 24 V AC/DCORANGE: 48 V DCSVART: 230 V AC Fas BLÅ: 230 V AC NollaBRUN: Mätkrets + mA, VVIT: Mätkrets - mA, V

13.3 Ledningsförläggning inom kapslingar


Ledare inom kapslingar skall fästas för att hålla dem på plats.

Icke-metallisk elkanal tillåts när den är utförs av isolermaterial med brandhämmande egenskaper. Det rekommenderas att elutrustning som monteras inom kapslingar konstrueras så att ledningsdragningen kan ändras från kapslingens framsida (se även 11.2.1): Där detta inte är möjligt och styrdon är anslutna på baksidan skall dörrar eller svängbar ram anordnas.

Anslutningar till anordningar monterade på dörrar eller andra rörliga delar skall utföras enligt avsnitt 12.2 och 12.6 för att tillåta frekvens rörelse. Ledarna skall förankras i den fasta och i den rörliga delen oberoende av de elektriska anslutningarna ( se även 8.2.3 och 11.2.1).

Ledare och kablar som inte är förlagda i elkanaler skall ha erforderligt stöd.Anslutningsblock och anslutningsdon skall användas då styrledningar fortsätter utanför kapslingen. För anslutningsdon, se även 13.4.5 och 13.4.6.Kraftkablar och kablar för mätkretsar får anslutas direkt till respektive anordningars anslutningar.

LKABs anvisningar:

Enligt LKT 1500.185.005 Utformning skylt för identifikation el_instrument_tele_brand







Den fria längden på ledare utanför kanal eller annat kabelstöd (rör) får vara högst 150 mm.

Avståndet mellan fästpunkter för kablar utanför kanal eller annat stöd får inte överstiga 250 mm.

Ledare och kablar mellan svängram eller dörr och skåp skall skyddas med flexibelt installationsrör som skall vara väl fastsatt i både skåpet och svängramen eller dörren.Kabelkanaler får ej fyllas till mer än 70 %.

KopplingsplintarKopplingsplintar skall vara utförda så att möjlighet till synlig frånskiljning av anslutna ledningar erhålls utan att dessa behöver lossas.Vid horisontellt montage av kopplingsplint skall bleck i plinten falla nedåt vid urbleckning.

13.4 Ledningsdragning utanför kapslingar



Anordningar för införande av kablar eller elkanaler med tillhörande förskruvningar, genomföringar, etc. i en kapsling skall utformas så att kapslingsklassen inte reduceras ( se avsnitt 11.3).

LKABs anvisningar:

Enligt LKT 1500.180.019 Märkning av elanläggningar

Enligt LKT 1500.180.021 Märkning av instrumentkretsar

Enligt LKT 1550.860.003 Montageanvisning elAnge vilket av ovanstående märksystem som gäller för denna entreprenad








All ledningsdragning skall utföras på egen kanalisation. Eventuell förläggning med annan kanalisation samordnas med Beställaren.

13.5.2 Elkanals fyllnadsgrad


Elkanalens fyllnadsgrad bör baseras på elkanalens rakhet och längd samt ledarens böjlighet. Det rekommenderas att elkanalen dimensioneras och anordnas på sådant sätt att förläggning av ledare och kablar underlättas.


Kraftkablar och styrkablar i gemensam kabelkanal eller gemensam stege skall separeras med skiljevägg.

Kommunikationskablar skall förläggas minst 30 mm från annan ledning.

13.5.3 Styva installationsrör av metall samt monteringsdetaljer


Styva installationsrör av metall och monteringsdetaljer skall vara av galvaniserat stål eller korrosionsbeständigt material, lämpligt för förhållandena. Användning av olika metaller som vid kontakt med varandra kan bilda galvaniska element bör undvikas.

LKABs anvisningar:

LKT 1550.860.003 Montageanvisning el








Vid anslutning av enskilda apparater skall förläggningsjärn alternativt rostfria rör användas.Balkklammer typ Caddy får ej användas.

14 Elektriska motorer och tillhörande utrustning

14.1 Allmänna fordringar


Motorer skall uppfylla fordringarna i relevanta delar i IEC 60034-30 serien.

LKABs anvisningar:

Angående elförbrukarlista: Dölj de kolumner som inte skall fyllas i av leverantören.







Effektivitetsklass skall uppfylla IE4, gäller vid nytt montage och ombyggnad av DOL-drifter. Effektivitetsklass skall uppfylla IE5 där det är möjligt, gäller vid nytt montage av FRO-drifter. Undvik produkter med låg verkningsgrad samt kraftigt överdimensionerade elmotorer med FRO, för DOL drifter gäller riktvärdet ca. 85 % av märkeffekten, om inte andra krav ger en annan dimensionering, exempelvis krav på startmoment. Alla motorer skall vara lämpade för att frekvensomriktare används. Undantag kan vara motorer med lägre märkeffekt än 1,5kW eller motorer med kort drifttid.Skyddsklass: Minst IP 55.Kylning enligt IC 411 (IEC 60034).Märkspänning: 400/690 V.Märkskyltar: Motorer skall ha märkskyllt med tekniska värden, IEC-ramstorlek samt typ av lager och lagerfabrikat. Märkskylten skall vara av rostfritt stål.Motorer med märkeffekt ≤ 2,2 kW skall vara av aluminium för att underlätta monteringen.Vid större motorer över 375kW skall dimensioneringen utredas och optimeras sa att kalkylerad belastning ligger i dimensionerad isolationsklass B. Detta resulterar till bra verkningsgrad och livslängd på motor. Motorlindningar ska vara utförda i Isolationsklass /Temperaturklass F men får effektmässigt endast utnyttjas i Temperaturklass B

ISOLATIONSKLASS A E B F H

Omgivningstemperatur C˚ 40 40 40 40 40

Tillåten temperaturstegring C˚ 60 75 80 105 125

Temperatur reserv C˚ 5 5 10 10 15

Slut temperatur C˚ 105 120 130 155 180

Motorstorlek / byggmått IEC112, IEC112-250, IEC280-355 i spannet ≤ 1,5kW-375kWMotorer över 100kW skall vara försedda med isolerade lager på ND-sida (icke drivsida) som förberedelser för FRO-drift.LKAB:s bedömning och erfarenhet är att motorisolation i standardutförande klarar FRO drifter upp till 690V.

Viktigt att tänka på vid installation med FRO:- Använd du/dt-filter, som skyddar isolationen i motorlindningarna vid omriktardrift.- Rekommenderad max kabellängd 100 meter, detta för att undvika full reflektion, detta kan ge

spänningshöjning vid motorplint, upp till 1.9 ggr

- Använd symmetriska kablar med skärm.






- Undvik (helst inga alls) regenerativa laster, bromsning höjer spänningen ytterligare vid motorplint, ca:1.2 ggr vid användandet av bromschopper, antagligen högre utan chopper.- Isolerade lager samt commonmode-filter enligt ABB instruktioner.

Standard SS-EN 60034-30-1 för Klass IE4.

Standard SS-EN 60034-30-2 för klass IE5. IE4 motorserien M3BP på ABB finns tillgänglig och finns i effektområdet från 7,5 till 375 kW och axelhöjder IEC 160–355. Klassificeringen IE4 enligt SS-EN 60034-30-1 gäller för enhastighets trefasmotorer med:

märkspänning upp till 1000 VAC märkeffekt mellan 0,75 och 375 kW 2, 4, 6, 8 poler Frekvensomriktare i kombination med elmotor är att föredra då man kan styra eltillförseln

utifrån den last som elmotorn kräver vid en given tidpunkt. Gäller i synnerhet för processmaskiner.

Detta förhållande skall kalkyleras och redovisas vid projektering. Energibesparingsåtgärd skall prioriteras.

Frekvensomriktare skall användas där FRO redan används och i nytt montage. Avsteg från frekvensomriktare skall diskuteras med beställare. IE4 klassningen på motorer gäller även utan frekvensomriktare (gäller ABB motorer).

märkspänning upp till 1000 VAC märkeffekt mellan 7,5kW och 400 kW 2, 4, 6, 8 poler

Motorstorlekar med andra märkeffekter och varvtal ska ha lägst IE3 klassning men IE4 är att föredra om möjligt. Övriga specialmotorer väljs i samråd med beställaren.Motorerna skall kunna användas för båda rotationsriktningarna vid angiven märkeffekt och ljudnivå. Om särskild rotationsriktning avses så skall den anges genom tydlig märkning.

Temperaturövervakning typ pT100 givare ska finnas i 1+1 utförande (1 reserv) per fas. Det gäller från motorstorlek 250kW. Lagerövervakning pT100 en per lager projekteras vid behov.

Leverantören skall i sitt anbud redovisa maskin och motordata i bilaga enligt kravspecifikationen ” Maskin och motordata”.Data för motorer ingående i leverans redovisas enligt bilaga ”Elförbrukarlista”.

Övriga motorerMotorer med märkeffekt ≥450 kW omfattas av LKT 1520.860.045 Stora Eldrifter.






16 Märkning, varningsskyltar och referensbeteckningar 16.1 Allmänt


Varningsskyltar, namnskyltar, märkningar skall vara tillräckligt hållbara för att motstå påverkan från omgivande miljö.

LKABs anvisningar:

Enligt LKT 1500.185.005 Utformning skylt för identifikation el_instrument_tele_brand


Samtliga säkerhetsbrytare skall vara försedda med skylt som talar om varifrån objektet matas.

16.4 Märkning av utrustning


Utrustningen (till exempel styrutrustningar) skall vara märkt på ett varaktigt sätt så att märkningen är klart synlig för personer efter att utrustningen är installerad. En skylt med följande information skall vara anbringad på kapslingen intill varje inkommande matning:

- Leverantörens namn eller varumärke

- Certifieringsmärke när så erfordras

- Serienummer där det är tillämpligt

- Märkspänning, antal faser och frekvens (om växelspänning) och ström vid

full-last för varje spänning

- utrustningens märkkortslutningsström

- huvuddokumentnummer (se IEC 62023)

LKABs anvisningar:

Enligt LKT 1500.185.005 Utformning skylt för identifikation el_instrument_tele_brandEnligt LKT 1550.860.003 Montageanvisning el






Ange efter vilket av LKABs märksystem som leverantören skall märka.



Märkskyltar ska vara utförda med svensk text, och godkännas av beställaren innan gravering

För denna maskinleverans skall märkning utföras enligt ……

Kabelstegar och klassningKabelstegar skall märkas m a p klassning och med nedanstående skyltar:

- Kraftkablar >1000 V märkes Hx + löpnummer- Kraftkablar <1000 V märkes Kx + löpnummer- Styr- och signalkablar >60 V märkes Mx + löpnummer- Styr- och signalkablar <60 V märkes Sx + löpnummer- Data/buskablar märkes Dx + löpnummer

16.5 Referensbeteckningar

LKABs anvisningar:

LKT 1500.180.001-011 Anläggningsmärkning (gäller före SS-EN 61346-1)

LKT 1500.180.019 Märkning av elutrustning

LKT 1500.180.021 Märkning av Instrumentkretsar








Skåp/kapsling Märkes enligt LKT 1500.180.019Inne i skåp/kapsling Märkes enligt leverantörens normala anvisningar

17 Teknisk dokumentation17.1 Allmänt


Den dokumentation som behövs för installation, drift och underhåll av maskinens elutrustning skall levereras i lämpliga former, till exempel, ritningar, scheman, diagram, tabeller och instruktioner. Informationen skallfinnas på det språk som överenskommits.

Den information som medföljer kan variera med den elektriska utrustningens komplexitet.

För en mycket enkel utrustning kan behövlig information lämnas i ett enda dokument, förutsatt att detta dokument visar alla anordningar i elutrustningen och gör det möjligt att ansluta utrustningen till det matande nätet.

LKABs anvisningar:Kontrollera om krav på teknisk dokumentation finns i någon annan del av förfrågnings- eller kontraktshandlingen. Om så är fallet skall en referens till denna göras.Kontrollera om krav på dokumentation ingående i anbud finns i någon annan del av förfrågningshandlingen. Om så är fallet skall en referens till denna göras.







17.2 Information som skall lämnas


Den information som skall medfölja den elektriska utrustningen skall innehålla:

Ett huvuddokument (komponentlista eller dokumentlista)

a) en tydlig och fullständig beskrivning av utrustningen, installation och montering samt anslutning av elmatningen (elmatningarna)

b) fordringar på elmatning, elmatningarna

c) information om miljön (till exempel belysning, vibrationer, bullernivå och föroreningar i luften) vid behov

d) översiktsschema /n) vid behov

e) kretsschema (n)

f) lämpliga dokument eller uppgifter beträffande:

1. programmering som är nödvändig för användning av utrustningen

2. funktionssekvenser

3. inspektionsintervall

4. intervall och metod för funktionsprovning

5. anvisningar för justering, underhåll och reparation, särskilt av skyddsanordningar och skyddskretsar

6. lista över rekommenderade reservdelar

7. lista över levererade verktyg

g) en information med förbindningsschema över tekniska skydd, förreglade funktioner och förregling av skydd mot riskkällor, särskilt för maskiner som anordnar på samordnat sätt

h) en beskrivning av de tekniska skyddsåtgärder och metoder som används där det är nödvändigt att sätta de tekniska skyddsåtgärderna ur funktion (till exempel för inställning och underhåll) se avsnitt 9.2.4

i) instruktioner för säkring av maskinen för riskfritt underhåll (se även avsnitt 17.8)

j) information för hantering, transport och lagring

k) information beträffande belastningsströmmar, startströmmar och tillåtna spänningsfall, om tillämpligt

l) information om resterande risker med hänsyn till vidtagna säkerhetsåtgärder, anvisningar om huruvida särskild utbildning erfordras och specifikation över erforderlig personlig utrustning







För denna leverans skall följande dokumentation ingå:


17.3 Fordringar på all dokumentation


Om inte annat överenskommits mellan tillverkare och användare:

- dokumentationen skall överensstämma med tillämpliga delar av IEC 61082

- referensbeteckningarna skall överensstämma med tillämpliga delar av IEC 61346-1

- instruktioner/manualer skall överensstämma med IEC 62079

- stycklistor, där sådana finns, skall vara i överensstämmelse med IEC 62027 klass B

LKABs anvisningar:

LKT 1500.180.019 Märkning av El- anläggningar samt

LKT 1500.180.021 Märkning av instrumentkretsar



För denna maskinleverans skall referensbeckningar utföras enligt LKT 1500.180.019 vilken gäller före SS-EN 60346-1.






17.4 Installationsdokument


Installationsschemat skall ge all information som behövs vid förberedelserna för montage av maskinen.

I komplexa fall kan det beträffande detaljer vara nödvändigt att hänvisa till sammanställningsritningar. Rekommenderad placering, typ och area hos matningskablar som skall installeras på platsen skall anges.

Nödvändiga uppgifter skall ges för val av typ, karakteristik, märkström och inställning av de överströmsskydd som skall installeras för ledarna i matningen till maskinens elutrustning (se avsnitt 7.2.2). Där det är nödvändigt skall storleken, ändamålet och placeringen av eventuella elkanaler i fundament, som skall anordnas av användaren, anges i detalj nedan. Där det är nödvändigt skall utrymmesbehov för att avlägsna eller utföra underhållsarbete på elutrustningen anges på ritningen. Dessutom skall, när det så är lämpligt, ett förbindningsschema eller en förbindningstabell för kablarna levereras. Sådant schema eller tabell skall ge en fullständig information om all yttre förbindningar. Där elutrustningen är avsedd att driva mer än en elektrisk kraftkälla, skall på förbindningsschemat eller i förbindningtabellen de ändringar eller förbindningar som behövs för att använda varje matning.

LKABs anvisningar:

LKT 1500.860.037 Apparatplaceringsritning

LKT 1500.860.039 Ledningsstegsritning, Kanalisation

LKT 1500.860.041 Kraft& Belysning Installationsritning

Ange vilka LKT:n som skall gälla för denna leverans.


Apparatplaceringsritning skall utformas enligt LKT 1500.860.037.Ledningsstegsritning, Kanalisation skall utformas enligt LKT 1500.860.039.Kraft & Belysning Installationsritning skall utformas enligt LKT 1500.860.041.

17.5 Översiktsscheman och funktionsscheman


Ett översiktsschema skall lämnas där detta är nödvändigt för att underlätta förståelsen av funktionsprinciperna Ett översiktsschema visar symboliskt elutrustningen och dess funktionella samband utan att nödvändigtvis ange alla förbindningar. Funktionsscheman kan användas antingen som en del av eller ett tillägg till översiktsschemat.






LKABs anvisningar:

LKT 1500.860.003 Översiktsschema ställverk över 1000V

Ange vilka LKT:n som skall gälla för denna leverans.


Översiktsschema skall utformas enligt LKT 1500.860.003.

17.6 Kretsscheman


Ett kretsschema (kretsscheman) skall lämnas. Dessa scheman skall visa de elektriska kretsarna på maskinen och tillhörande utrustning

LKABs anvisningar:

Enligt LKT 1500.860.009 Kretsschema

Ange vad som skall gälla för denna leverans.


Kretsschema skall utformas enligt LKT 1500.860.009.

17.7 Driftinstruktion


Den tekniska dokumentationen skall innehålla en driftinstruktion som i detalj anger lämpliga förfaranden vid inställning och användning av utrustningen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de säkerhetsåtgärder som tillhandahållits.

Där utrustningen funktion kan programmeras skall detaljerad information lämnas om programmeringsmetoder, erforderlig utrustning, programverifiering samt om extra säkerhetsprocedurer (om så erfordras).






LKABs anvisningar:

LKT 1500.100.019 Kravspecifikation för bruksanvisning



Bruksanvisning -driftinstruktion skall utformas enligt LKT 1500.100.019.

17.8 Underhållsinstruktion


Den tekniska dokumentationen skall innehålla en underhållsinstruktion som i detalj anger lämpliga förfaranden vid justering, underhåll och förebyggande kontroll samt reparation. Rekommendationer för underhålls-/serviceintervaller och journaler bör ingå i denna instruktion. Där metoder för kontroll av avsedd drift finns (till exempel programvarubaserade testprogram) skall dessa beskrivas i detalj.

LKABs anvisningar:

LKT 1500.100.019 Kravspecifikation för bruksanvisning



Bruksanvisning -underhållsinstruktion skall utformas enligt LKT 1500.100.019.

17.9 Stycklistor


Stycklistor, där sådana lämnas, skall minst innehålla nödvändig information för beställning av reserv- eller utbytesdelar (till exempel komponenter, anordningar, programvara, provningsutrustning, teknisk dokumentation) som behövs för förebyggande eller avhjälpande underhåll, inklusive sådana som användaren rekommenderas hålla i lager.

LKABs anvisningar:

LKT 1500.860.015 StycklistaAnge vad som skall gälla för denna leverans.







Stycklista skall utformas enligt LKT 1500.860.015.

18 Verifiering

18.1 Allmänt


Denna standard anger allmänna fordringar på den elektriska utrustningen på maskiner.

Omfattningen av kontrollen anges i specifik produktstandard för en speciell maskin. I de fall specifik produktstandard saknas för maskin, skall kontrollerna alltid innefatta punkterna a), b) och f) och kan innefatta en eller flera av punkterna c) till e).

a) Verifiering att elutrustningen överensstämmer med den tekniska dokumentationen i de fall skydd mot direkt beröring åstadkoms genom automatisk frånskiljning skall förhållandena för automatisk frånskiljning kontrolleras enligt 18.2

b) i de fall skydd mot indirekt beröring åstadkoms genom automatisk frånskiljning skall förhållandena för automatisk frånskiljning kontrolleras enligt 18.2

c) isolationsresistansprovning (se 18.3)

d) spänningsprovning (se 18.4)

e) skydd mot kvarvarande spänningar (se 18.5)

f) funktionsprovningar (se 18.6)

När dessa provningar utförs rekommenderas att de följer ovan angivna ordning.

När elutrustningen ändra skall fordringarna i 18.7 tillämpas.

Provningarna skall utföras med mätutrustning enligt relevanta IEC standarder.

För provningar enligt 18.2 och 18.3 tillämpas mätutrustning enligt IEC 61557.

Resultatet av verifieringen skall dokumenteras.

LKABs anvisningar:









18.2.1 Allmänt


Förhållandena för automatisk frånkoppling av matning (se avsnitt 6.3.3) skall verifieras genom provningar.

För TN-system beskrivs dessa metoder i avsnitt 18.2.2, deras tillämpning för olika matningsförhållanden specificeras i avsnitt 18.2.3.För TT och IT system se IEC 60364-6-61.

LKABs anvisningar:




18.2.2 Provningsmetoder för TN-system


Prov 1- Verifiering av skyddsströmbanans kontinuitet

Prov 2- Verifiering av felkretsimpedans och lämpligheten hos tillhörande anordning

LKABs anvisningar:









18.3 Isolationsresistansprovning


När isolationsresistansprovning utförs skall den mätas vid 500 V DC mellan kraftkretsarnas ledare och skyddsströmbanan och skall inte vara mindre än 1 MΏ. Provningen kan utföras på individuella sektioner av hela den elektriska installationen.

LKABs anvisningar:




18.4 Spänningsprovningar


När spänningsprovningar utförs skall utrustning enligt IEC 61180-2 användas

Provspänningen skall ha en nominell frekvens av 50 Hz eller 60 Hz.

LKABs anvisningar:









18.5 Skydd mot kvarvarande spänningar


Där det är lämpligt, skall prov utföras för att säkra överensstämmelse med avsnitt 6.2.4.

LKABs anvisningar:




18.6 Funktionsprovningar


Funktionerna hos elutrustning skall provas.

Funktionen hos kretsar för elsäkerhet (till exempel jordfelsövervakning) skall provas.

LKABs anvisningar:




18.7 Omprovning


När en del av maskinen med tillhörande utrustning byts eller ändras, skall denna del verifieras.

LKABs anvisningar:









Bilagor:

Bilaga Leveransgränser

Bilaga Maskin och motordata

Bilaga Elförbrukarlista

Bilaga Lista över förordade apparater

elutrustning ingående i maskinleverans · web viewstandard ss-en 60034-30-2 för klass ie5. ie4...

Documents