EÖM Evangeliska ÖstasienmissionenNr 21 • juni 2006

ÖNytt

Sänds i TV2

2

Evangeliska Östasienmissionen EÖM

Evangeliska Östasienmissionen (EÖM) har sitt ursprung i Svenska Missionen i Kina (1887) och Svenska Mongolmissionen (1897). Samman-slagningen av dessa organisationer 1982 resulterade i EÖM. Genom sin långa historia har erfarenheter samlats vilka kommer väl till passdå nya och annorlunda möjligheter till tjänst under senare år öppnats framförallt i Kina och Mongoliet. EÖM vill i partnerskap med svenskaförsamlingar och organisationer samt tillsammans med kristna i Kina, Mongoliet och Japan göra evangeliet trovärdigt genom att exem-pelvis stödja sociala utvecklingsprojekt. EÖM arbetar för att motverka den isolering gentemot omvärlden som systerkyrkan i Kina samtkinesiska institutioner upplevt under senare årtionden. Missionsledning och styrelseJan-Endy Johannesson (missionssekr.) Eric Lundvist (ordf.) Tord Ershammar, Eva Joelsson, Håkan Leanderson, Mick Lidbeck, Bengt Malm,Pekka Mellergård och Christina Wiklund.EÖM – NyttTidningen utkommer med fyra nummer per år. Frivillig prenumerationsavgift 120 kr. Adress: Linneagatan 18, 573 34 Tranås. Tel: 0140-10025, 0736-402733. Fax: 0140-10025. Epost: info@eom.nu Hemsida: www.eom.nu. Postgiro: 50215-3. Organisationsnr.: 802002-3225.Ansvarig utgivare: Eric Lundqvist. Redaktör: Jan-Endy Johannesson. Tryckeri: Skilltryck AB. Grafisk form: Textorama, Tranås

Omslaget: Bilder från Inre Mongoliet.Foto: Joel Eriksson, Folke Persson, Folke Persson.

Missionssekreteraren har ordet

Många har hört av sig efter TV-doku-mentären ”Stäppens helgon”. Denberörde. Mongolmissionens hängiv-

na missionär, Margith Persson som efter näs-tan femtio år återigen fick möta mongolerna,kallelsens folk. Och om den uppenbara kärleksom hon fick utstråla till dem, och även fickmötas av. Om utrustning till sjukus, om gri-pande möten mellan människor som i livetsslutskede återigen får träffas. Om tårar, omminnen. Om framtidsplaner. Filmen förde ossockså till missionärsbarnens gravar. De finns ialla länder där missionsarbete bedrivits underen längre tid. Villkoren för missionsarbetet varsvåra och valmöjligheterna var få vad gällerplaneringen för hela familjens tillvaro. Anting-en fick man vara missionär med allt vad detinnebar, eller avstå.

Då jag i Kina tar upp pastorsfamiljernas situa-tion där möts jag av lite förståelse. Där ansesdet ofta extra gudfruktigt om familjen på olikasätt kommer i kläm. Det finns mycket kunskapoch många erfarenheter som det tar åtminsto-ne en generation att förvärva.

EÖMs Mongoliet-år rullar vidare. Boloroo ochNergui från Erdenet besökte oss under majmånad. Unga hängivna missionsledare menmed förståelse för den mänskliga sidan avarbetet. De ser behovet av själavårdande insat-ser både bland församlingsmedlemmar ochbland sina missionsarbetare. Vi talar tillsam-mans om möjliga insatser från Sverige, att kunnasända erfarna själavårdare som ger kurser ochvägledning till den växande och sårbara mon-goliska församlingen. Vi påminner varandraom bibelordet: ”Denna skatt har vi i lerkärl.”

De flesta samtalen handlar dock om väckelsen.Om vad Gud gör. Om hungern efter evangeli-et. Om skillnaden mellan öst och väst. Om dettill synes så svaga intresset efter andligaverkligheter i det bekväma Sverige och omintresset av att få veta mer där borta. Om attvara trogen på den åkerteg man är satt attbruka. Vi upptäcker att vi behöver varandra.De med den friska fläkten av väckelsen. Vimed de längre perspektiven och erfarenhetersom sträcker sig till och med över flera genera-tioner.

Åtta tusen människor dör varje dag av sjukdo-men aids. Det är lika med antalet passagerarepå tjugo havererade jumbojet. Varje år smittasytterligare fem miljoner människor. Ungefär 65miljoner har smittats sedan sjukdomen upp-täcktes. Av dessa har nu 25 miljoner avlidit. IKina räknar man med att tio miljoner kommeratt vara smittade av hiv inom fyra år om intedramatiska insatser görs. EÖM bedriver ettframgångsrikt projekt i Henan tillsammans medkristna församlingar. Vår styrelse har nyligenbeslutat om att ansöka till Svenska Missions-rådet om ytterligare ett projekt för 2007-2009 iprovinsen Yunnan. Här är situationen extrabekymmersam. Provinsen har fler missbrukare,med allt vad det innebär, än andra platser iKina. Vi hoppas kunna påbörja arbete i börjanav 2007 i kommunen Gengma i sydvästra delenav Yunnan. Insatsen gäller träning av informa-törer samt kliniskt arbete.

Ett varmt tack till alla er som beder och offrarför vårt arbete. Utan ert stöd skulle vi intekunna räcka ut de hjälpande händer som bety-der så mycket för många enskilda människor.

Jan-Endy Johannesson

I mitten av 90-talet samlades engrupp bestående av 14 unga kvinnor för att läsa Bibeln, prata och be tillsammans i stadenErdenet i Mongoliet. En av dem varNergui Choijams. Hon var då 16 årgammal. Den lilla gruppen harsedan dess vuxit explosionsartatoch består av 1500 medlemmar iförsamlingen Jesus AssemblyChurch. En av dem är idag 27-årigaNergui, som var en av talarna vidEÖM:s årshögtid.

Under några dagar i maj var landetMongoliet, Djingis Khans rike, i fokus.Detta då Evangeliska Östasienmissio-nen firade sin årshögtid i LutherskaMissionskyrkan i Borås.Damdinjav Bolortuya (Boloroo) ochNergui Choijams, två kvinnor frånstaden Erdenet i Republiken Mongo-liet var konferensens huvudtalare.

- Vi vill nå regionen runt stadenErdenet med evangelium och vi villdessutom vara med och sprida evan-

geliet i de områden där det mongolis-ka riket tidigare fanns etablerat, berät-tade Boloroo under konferensen. Honär äldste i församlingen och rektor förbibelskolan som finns i församlingensregi. Erdenet är Mongoliets tredje störs-ta stad och har 100 000 invånare. Sta-den är ryskinfluerad och dess främstanaturtillgång är koppar. Staden grun-dades för trettio år sedan då man hit-tade kopparfynd i marken. Idag ärkopparföretaget i Erdenet en av värl-

3

EÖMs sommarkonferensBoloroo talade vid EÖMs sommarkonferens i Borås. Här tolkad av Christina Wiklund. Foto: JEJ

2006 – Mongoliet i fokus

dens tio största företag. Det finns niokyrkor i staden, men de har allesam-mans tillkommit under senare tid.

Om arbetet, planerade satsningaroch vision berättade de båda gästernasom imponerade med både erfarenhetoch kunnande. Inte många kundelämna samlingarna oberörda då debåda kvinnorna delade personliga be-rättelser och beskrivningar av pågåen-de arbete. Det hela startade med att ettsvenskt par, Magnus och MariaAlphonce i början av 1990 talet restetill Mongoliet med stöd bland andraav Evangeliska Östasienmissionen.Paret kom då i kontakt med Boloroooch Nergui. Nergui var fjorton årgammal. Hon studerade på ett tek-niskt college men började ångra studie-valet. Hon började ställa frågor omvad hon egentligen ville med sitt liv.En av hennes vänner hade kommit ikontakt med det svenska missionärs-paret. Väninnan blev kristen och Ner-gui noterade väninnans förändradesätt. Hon uppmuntrades av det honsåg och tog själv steget att bli kristen.

De mål man har med församlingen iErdenet är bland annat att utbilda lek-män till att sprida evangeliet och attutbilda missionärer, samt att biståmed ekonomisk hjälp till missionsar-betarna som församlingen sänder ut.Genom församlingens arbete hararton platser i Mongoliet hittills nåttsav evangeliet, men många platseråterstår, berättade Boloroo. I försam-lingen finns en bibelskola med fjortonstudenter i skiftande åldrar. Dessutom

finns ett tjugotal volontärer som akti-va i arbetet. Under studietiden påbibelskolan delar studenterna boendeunder tre månader. Studierna varvasdessutom med praktik i två månaderkring hur man startar nya församling-ar. I november 2005 arrangerade för-samlingen i Erdenet en missionskon-ferens med 1000 deltagare. Konferen-sen innehöll information, bön och vitt-nesbörd om församlingsplantering.Förutom missionsarbete i Mongolietpågår också nyetablering av kristenverksamhet på olika platsser i Asien.På frågan om vad Boloroo och Nerguiville att vi här i Sverige skulle bäramed oss i förbön nämnde de två böne-ämnen; att arbetet med att bygga för-samlingar ska fortsätta att utvecklasoch att de team som församlingensänder ut ska bli förberedda på ett brasätt.

Kurt Mossberg inledde konferensenunder fredagskvällen med ett intres-sant föredrag om Mongolmissionenshistoria. Även bakgrunden till missio-nens grundande i Sverige togs för-tjänstfullt upp.

Mongolhistoria blev det också isamband med årshögtiden då KarinJohansson, doktorand i kyrkohistoriai Lund, medverkade under lördags-kvällen med resultat från en pågåendeavhandling med arbetsnamnet ”Omsvenska Mongolmissionen – de våga-de sig ut”. Några av de frågor somKarin Johansson valt att titta närmarepå är motiven till varför missionärer-na begav sig iväg samt utbildning och

metod för missionsarbete. KarinJohansson berättade också om denbok som hon tidigare skrivit, Inblick iInre Mongoliet.

Evangeliska Östasienmissionen harhittat balansen, sade styrelseledamo-ten Tord Ershammar i samband meden andakt under högtiden. Med hjälpav en liknelse om det levande trädetsade han att missionsorganisationenhar grenarna riktade mot himlen ochrötterna i jorden.

Vi ska bära frukt, inte för vår egenskull. Vi ska inte bromsa, inte hellerstressa utan hela tiden söka förbindel-se med källan. Växten blir möjlig ge-nom den Helige Ande, sade TordErshammar. I samband med årsberät-telsen redogjorde också kassörenHåkan Leanderson för EvangeliskaÖstasienmissionens ekonomi och be-rättade bland annat att tillgångarnaför närvarande minskar för arbetet,men påminde också om att varjekrona som samlas in går oavkortat tillarbetet i Asien.

- Vi tackar Gud för intresset som nivisat för Mongoliet. Det är mycketuppmuntrande för oss att se ert stödför vårt arbete. Gud gör mycket ochhan öppnar alltfler dörrar, hälsadeBoloroo, äldste och rektor för bibel-skolan i Erdenet, som i avslutnings-gudstjänsten i Lutherska Missions-kyrkan i Borås berättade att försam-lingen i Erdenet bär på en vision, attman innan 2010 ska ha startat 300 nyaförsamlingar och att 10% av befolk-ningen i Mongoliet ska ha nåtts avevangeliet.

4

Karin Johansson forskar om mongolmissionens historia.Foto: JEJ

Artikelförfattaren Eva Joelsson tillhörEÖMs styrelse.

2006 – Mongoliet i fokus

5

Det var fest i Missionskyrkan i Bengts-fors när tränare, sponsorer och pingis-spelare satte sig till bords en fredags-kväll i februari. Kinesiskspråkigasamlade sig vid ett bord och snart varsamtalet igång. Wang som bott i Sveri-ge med sin familj i flera år kommerfrån staden Baoding i Hebeiprovinsen,där Jan-Endy Johannesson för flera årsedan predikat i den av staten god-kända Tre-självförsamlingen. Efter enstunds samtal konstaterade de bådaatt vid det tillfället hade Jan-Endy träf-fat Wangs föräldrar. Föräldrarna hadenämligen berättat om sonen som bod-de och arbetade som tränare för ettpingislag i Sverige. Vilket otroligtsammanträffande! Kina med 1,3 mil-jarder människor... Samtalen blevmånga och livliga. Förutom god matbjöds under kvällen på sång ochmusik. När efterrätten var avslutadvar det dags för ”The Cross” – filmenom de kristnas situation i Kina. Efter

filmen gavs tid till frågor och samtal.Lördagens lunch avnjöts på ortenskinarestaurang. Notan stod restaurang-ägaren för. Klockan 14.00 var det dagsför helgens stora begivenhet – pingis-match på allra högsta elitnivå. Ortenshjältinnor tog plats på scenen. Åskådar-läktarna var välfyllda och stämningenhög. Oerhört spännande att se dessaelitspelare i aktion! Matchen var jämn,

men vanns av Bengtsforsklubben. Vigratulerade flickorna till deras segeroch fick till svar: ”ni bad ju för oss ikyrkan igår kväll”.

På kvällen träffade vi en grupp avförsamlingens ”missionsvänner” ochvi kunde dela innehållet i filmen menden här gången på svenska. Efter sön-dagens förmiddagsmöte kunde vi sååter styra kosan mot Tranås.

Anne Johannesson

Efter en regnig majmånad är vi nuinne i den ”riktiga” regnperiodenmed hög fuktighet. Både kläder ochsängkläder känns tunga och våta ochman längtar efter torra dagar. I arbetethar vi stor omväxling, och få är de da-gar då allt går planenligt. Ibland är detsom att arbeta på en akutavdelning.Människor som har det jobbigt ringersällan innan utan bara kommer. Denhär våren har vi fått se flera männi-skoliv bli ”förvandlade”.

I tidningar och nyheter läser och hörvi om hur brottsligheten ökar i Japan.Den sista tiden har flera minderårigabarn försvunnit och hittats misshand-lade och dödade. Från samhälle ochskola har man därför bett att få sättaupp två skyltar på kyrkväggen utmedvägen. På den ena står det att hit kanbarnen springa in om de blir antastadepå något sätt. På den andra står det attdetta område regelbundet patrulleras.Vi är glada att våra grannar visar detta

förtroende för oss och kyrkan.Så har vi några konkreta tacksägelse-

och böneämnen.1) Visionen om en cellgruppsför-

samling börjar ta form och vi har nu12 ledare som regelbundet samlasför träning och undervisning.

2) Vi har fått en ung medarbetare!Takashi Mochizuki blev kristen i USAoch har även gått en pastorsutbild-ning där som han nu skall komplet-tera med ytterligare studier här iJapan samtidigt som han gör prak-tik här tillsammans med oss. I sep-tember skall han gifta sig med en avde första som döptes i Falkhöjdenskapell för 11 år sedan. Bed gärna förTakashi och hans fästmö Ayako!

3) Vår kinesgrupp bara ökar. Näs-tan varje lördag samlas man tillkinesmöte men de är också med igudstjänsten och sjunger på kinesis-ka. Det är Liu (japanska namnetKaori) som är eldsjälen i det hela

alltsedan hon och hennes japanskamake blev kristna genom en Alpha-kurs. Hennes far döptes här i marsoch är nu med i en husförsamling iKina. Den 25 juni på sin 82-årsdagskall nu Ching Fei Sha döpas! Hanär far till en av våra nydöpta kineser.Idag vittnade han strålande av gläd-je att han nu förstått att Jesus dog påkorset för hans synder.

4) Bed gärna för Bosse som skallvara i Sverige under juli månad ochmig som blir kvar här.

Kerstin Dellming

Takashi med fästmö Ayako. Foto: Bo Dellming.

Tillsammans med elitlaget i bordtennis från Bengtsfors. Foto: Anne Johannesson.

Otroligt sammanträffande och pingis på elitnivå i Bengtsfors

Senaste nytt från Falkhöjdens kapell i Japan

6

Mongolmissionen i SverigeRedan från starten 1897 fick SvenskaMongolmissionen ett starkt fäste hoskristna i alla samfund. Missionenhade en klart uttalad allianskaraktär.Detta var typiskt för de sällskapsmis-sioner med inriktning på speciella län-der som till exempel Kina, Mongolietoch Ryssland, som uppstod i slutet av1800-talet. Uppdraget var inte i förstahand att bilda kyrkosamfund på mis-sionsfälten. Det gällde enligt Matt.24:l4 ”att predika evangelium omriket i hela världen”, och det skulleske innan ”slutet skulle komma”. Etttema var ”Konungens ärende hastar”.

Det var väckelsepredikanten ochmissionsmannen Fredrik Franson somtog initiativet till Mongolmissionen.Förmodligen var det Franson somkom att intressera prins Oscar Berna-dotte och grosshandlaren J.W. Wallinför mission i Mongoliet. När ”Central-kommittén” bildades 1899 blev prin-sen dess ordförande och Wallin desskassör. Därmed skapades ett förtroen-dekapital som gav missionen en inteobetydlig position i kristna grupper ihela vårt land.

Wallin byggde av egna medel Be-tesdakyrkan på Östermalm i Stock-holm 1872.

När han senare överlät kyrkan tillden församling som bildats uttaladehan det bestämda önskemålet attbland annat Mongolmissionen ”allt-fort skulle äga tillträde till kyrkan”.Där hade missionen under många årsitt andliga hem i Sverige och deledande bröderna i Betesda var välvil-ligt inställda till denna verksamhets-gren. Denna förankring i kretsar somstod Svenska Missionsförbundet närakom att få stor betydelse.

En viktig kanal för information ommongolmissionen var Svenska Mor-gonbladet. Dess grundare, Per Ollén,och senare några av hans söner öpp-nade tidningens spalter för rapporter

från fältet. Två av Per Olléns barn,Gerda Ollén och Teodor Ollén blevmissionärer i Mongolmissionens tjänst,och inte minst genom Gerda Ollén,som var en flitig skribent, blev missio-nens arbete känt i vida kretsar.

En kvinna som fick en viktig upp-gift i missionen var Agnes Jacobson.Hon hade en gång ”öppnat eld” iFrälsningsarméns tjänst i Oslo. EfterWallins död övertog Agnes Jacobsonansvaret för missionens arbete i hem-landet.

Hon reste ofta ut i landet för att spri-da kunskap om missionen. Det varbl.a. hennes besök i Alvesta som leddetill att en ung man rekryterades förmissionsarbetet. Agnes Jacobson star-tade också tidningen Ljusglimtar frånMongoliet 1919. När tidningen nåddesin numerära höjdpunkt lär den på

30-talet ha haft omkring 10.000 prenu-meranter.

De missionssekreterare som efter-trädde Agnes Jacobson i hemmaled-ningen reste ofta till församlingar ochkyrkor och informerade om arbetet.

Det gällde Magnus Havermark, JoelEriksson och Paul-Georg Svensson.Inte minst Joel Eriksson var en flitigresenär som genom sina skickligt gjor-da filmer från Mongoliet skapadeintresse för arbetet. Att Sven Hedin isin bok Gobiöknens gåtor gav JoelEriksson en uppmärksammad elogegjorde hans namn känt långt utanförkristna kretsar. Ett exempel på det äratt Joel Erikssons namn förekom i enfrågetävling i Sveriges Radio.

1928 fick pastorn i Betlehemskyrkani Stockholm, Johan Hagner, uppdra-get att företa en ”inspektionsresa” tillMongoliet. När han kom hem efter sinmongoliska resa blev han missionensordförande. Han berättade ofta omsina upplevelser i Mongoliet – inteminst för alla de konfirmandgrupperhan år efter år hade i Skåne. Åtminsto-ne fem unga män och kvinnor rekry-terades till missionstjänst i Mongolietgenom Hagners engagemang. Hanskrev dessutom en bok, I tempel ochmongoltält, som blev mycket upp-skattad av en stor läsekrets.

Under många år kom SvenskaJärnvägsmissionen att mycket aktivtgå in för att stödja missionens arbete.Vid deras konferenser var missionenofta representerad, och i Mongol-missionens styrelse fanns under enlång tid en ledamot från Järnvägs-missionen. Det innebar vidgade grän-ser för missionen i Sverige.

Här och var i vårt land bildades smågrupper som stödde missionen ge-nom regelbundna offerinsamlingaroch kanske inte minst i förbön.

Ofta bildades dessa grupper påplatser, där någon missionär hade haft

Agnes Jacobson var under många årMongolmissionens ledande kraft påhemmaplan. Hon tjänade både somdess ordförande och sekreterare.

2006 – Mongoliet i fokus

sitt hem. Förutom i de stora städerna,Stockholm, Göteborg och Malmöfanns sådana grupper i Jönköping,Borås och på mindre platser i blandannat Västerbotten och Jämtland.Tidigt fanns en syförening i Tärnsjösom stödde missionen, och vid lasa-

rettet i Finspång bildade några mis-sionsintresserade sjuksköterskor enmongolietgrupp. Tre av dessa sköters-kor blev sedan missionärer och enpraktiserande läkare där blev ocksåmongolmissionär.

När arbetet i Mongoliet av kändaskäl upphörde, och missionen i likhetmed andra liknande organisationervände sina blickar mot Japan, matta-des i någon mån intresset. Det varmånga samfund som också hadeJapanmission, och vi var alltså intelängre särskilt unika när det gälldemissionsfält.

Men också arbetet i Japan fickmånga trogna understödjare i vårtland. Det betydde säkert mycket närPaul-Georg Svensson i mitten av 50-talet reste med en japansk astrono-miprofessor, Fujita,då den lärde men

ödmjuke professorn fick berätta omvad den kristna tron betytt för honomoch hur viktigt det var att för detjapanska folket presentera evangelietsbudskap.

År 1978 hade missionen sin förstamissionsvecka i Timmernabben i

Småland. Det var en inspirerandevecka, och det kommande året uppre-pades detta initativ i Hålland iJämtland. När missionen år 1982 gicksamman med Svenska Missionen iKina och Japan (SMKJ) blev det själv-klart att våra missionsveckor samord-nades. Den mest välbesökta mis-sionsveckan var förlagd till Ljungskile1984 med omkring 160 deltagare.Tyvärr fick missionsveckorna upphö-ra, bland annat beroende på de högakostnaderna för arrangemangen.

Sedan nya kontakter med både Kinaoch Mongoliet ägt rum från 1988 ochfram till i dag har också ett ökat intres-se för missionen blivit resultatet.Missionens tidning har fått en nyfräsch och modern layout som tvek-löst är aptitretande, kanske inte minstför en yngre generation.

Nyligen har ett en timma långtTV~program om missionen produce-rats, kallat ”Stäppens helgon”. Där-med har missionen fått ytterligare enintressant PR-händelse, som inte skallunderskattas. Att programmet särskiltfokuserades kring Margith Perssons

insatser som missionär och efter 1988som ”dörröppnare” till det gamla fäl-tet innebär inte att hon var mer “hel-gon” än övriga missionärer – bara en iraden av de många ”hjältar” som kom”Herren till hjälp” bland stäppensfolk. Citaten i föregående mening ärhämtade från Dom. 5:23, den textFredrik Franson predikade över närMongolmissionen en gång introduce-rades i Sverige. ”Hjältar” har de varit,alla missionärerna, även om ”hjältar”i TV-versionen har översatts till ”hel-gon”.

En samverkan i den kristna gemen-skapens tecken mellan Sverige, Kina,Mongoliet och Japan är säkert enframtidsmelodi, som vi med tacksam-het kommer att lyssna till.

Kurt Mossbergtidigare föreståndare för Mongolmissionen

7

2006 – Mongoliet i fokus

Paul Georg Svensson nr 5 fr.v., sedermera missionssekreterare, avskiljdes som missionär i Torrlösa kyrka 1934. Här tillsam-mans med dåvarande missionssekreteraren Magnus Havermark nr 3 fr.v. samt ordföranden Johan Hagner nr 4 fr.v.

”Konungens ärende hastar”

8

Evangeliska Östasienmissionen grun-dades 1982 genom sammanslagningav Svenska Missionen i Kina och Japanoch Svenska Mongol- och Japanmissio-nen. Dessa missioner hade redan dåen lång historia bakom sig med verk-samhet i Kina, Mongoliet och Japan.Missionens målsättning är enligt dessstadgar att verka för Guds rikes utbre-dande i Östasien. Detta mål villmissionen uppnå genom evangeliskförkunnelse och människovårdandeverksamhet i samverkan med denationella kyrkor missionen samarbe-tar med.

EÖMs styrelse har under åretbestått av Eric Lundqvist (ordf.), TordErshammar (v.ordf.), Håkan Leander-son, Gunvor Ljunggren och EskilRoos (de två sistnämnda) fram tillårshögtiden 2005), Bengt Malm,Christina Wiklund, Pekka Mellergård,Mick Lidbeck och Eva Joelsson (de tvåsistnämnda fr.o.m. årshögtiden 2005).Arbetsutskottet har bestått av EricLundqvist, Jan-Endy Johannesson ochHåkan Leanderson. Styrelsen har un-der året haft fyra protokollförda sam-manträden och AU har haft två. Jan-Endy Johannesson har under åretvarit anställd som missionssekreterare.

Missionens expedition med kontor,

bibliotek, arkiv och övernattningsrumär förlagd till Storgatan 58 i Tranås.Informationsskriften EÖM-nytt meden upplaga på ca 1300 ex har underåret utkommit med fyra nummer ochutökats från åtta till tolv sidor. Enmånadskalender har producerats ochdistribuerats till samtliga personersom finns i tidningens adressregister.Under hösten påbörjades också ettomfattande arbete med att förändraoch utöka missionens hemsida. Vid ettflertal tillfällen har distribution av teo-logisk kinesisk litteratur kunnat skefrån EÖMs kontor i Tranås.

Under året har missionens represen-tanter besökt och bedrivit verksamheti Republiken Mongoliet, Kina och Ja-pan.

Från Inre Mongoliet kom i början avåret rapport från Dr Mengke Batu omatt besöket i Sverige hösten 2004 inne-burit viktiga förändringar gällandesjukhusvården i Gula Baneret. Enmängd förändringar efter svensktmönster har genomförts vad gällerrutiner och administration, bl.a harakutmottagningen förbättrats. Ocksåunder 2005 sände vi ungdomar attundervisa i engelska, denna gång iGula Baneret. De var Annelie Sköldoch norskkinesiskan Shan Ruixue.

Margith Persson, den sista i raden avvåra gamla mongolmissionärer läm-nade oss 27 maj, 94 år gammal. IBaneren blev hon hedersmedborgareoch sörjdes som en verklig vän tillmongolerna. Missionens ordförandeEric Lundqvist gjorde under höstentillsammans med filmteam från SVTett besök i Baneren. Ändamålet var attbl.a. att dokumentera Margith Pers-sons arbete i Baneren. Tack framfördesockså från officiellt håll för det osjäl-viska arbete som missionen utförtförr och nu.

Under våren reste Annelie Sköld utför uppföljning av handikappcentretpå det kristna sjukhuset i Yiyang,utanför Luoyang, vars uppbyggnadstöds av missionen med hjälp avSIDA-medel. Hon gjorde också en för-undersökning för ett större hiv/aids-projekt tillsammans med en lokal för-samling i Shangqiu, Henan och stiftel-sen Amity i Nanjing. Detta resulteradei en ansökan till SMR för ett treårspro-jekt på 1,5 miljoner vilket godkändesav SMR och SIDA i slutet av året.

Jan-Endy Johannesson och HåkanLeanderson gjorde under hösten enlängre resa till Mongoliet, Japan ochKina. Resan som på olika sätt var stra-tegisk finns beskriven i december-

Utdrag från verksamhetsberättelsen för 2005

Förortsförsamlingen som är vänförsamling till svensk förort.Foto: JEJ

Bibelskolan i Erdenet. Foto: JEJ

Glimtar från året som gått

9

numret av EÖM-nytt. I Mongoliet be-söktes den kristna församlingen iErdenet som idag har omkring 1500medlemmar. Arbetet i Erdenet har påolika sätt understötts av vår missionalltsedan Magnus och Maria Alphon-ce påbörjade verksamhet där 1992.Mission Mongolian Center (MMC)planterar kontinuerligt nya försam-lingar både i Mongoliet och i helaregionen.

I Japan medverkade missionensrepresentanter i en missionskonferenssom hölls i Mishima. Glädjande varintresset för mission och inte minstkinamission bland japanerna. Offerupptogs för mission i Kina. Samtalhölls också med församlingsledning-en i Fuji angående Dellmings föränd-rade engagemang i församlingsarbe-tet efter det att de kvarstår i missio-nens tjänst ytterligare två år efter pen-sionering 2006. Församlingen sökernu medhjälpare/efterträdare till pas-torsparet Dellming som bör arbetamer övergripande i församling ochsamfund gällande mission, internatio-nella frågor m.m.

I Kina besöktes Luoyang, Yiyang,Shaanxian, Yuncheng, Linyi, Yongji,Weinan samt Pucheng med utposter-na Dongchen, Qingxing och Caideng.Besöket i Dongchen resulterade i attEÖM kunde förmedla sin första vän-församling till Sverige.

I Yiyang hölls samtal med sjukhus-ledningen om det pågående SIDA-projektet och förevisning av denmedicinska utrustning som inköptsinom projektet. I Luoyang, Shaanxian,Yuncheng, Linyi och Yongji överläm-nades kopior på de lagfarter som mis-sionen funnit på Riksarkivet.

Församlingen i Yuncheng är delad itvå grenar: den adventistiska som ledsav pastorn Zhang samt en evangelikalgren. Kontakt knöts denna gång medden evangelikala grenen av försam-lingen. Besök gjordes också på detområde där hela missionens högkvar-ter en gång funnits. I Weinan besöktesen nyinköpt tomt där kyrka ochbibelskola skall byggas. Under åretssista styrelsemöte beslutades om stödtill församlingen och missionscenter iErdenet samt att hjälpa församlingen iPucheng att bygga klart tre utpost-lokaler.

EÖM har under året haft glädjen attstödja flera personer som arbetar medsociala projekt och andra uppgifter iKina. Stöd har exempelvis utgått tillAnna Mellergård, Annelie McIver,Sara och Alfons Leung, Sara Garpe-bring och Matilda Narin. Sverigebase-rade Internationella kassettbibelinsti-tutet (ICBI) har under året produceratteologisk undervisning via VCD/DVD med medel från EÖM. Ett pro-jekt gällande kulturutbyte mellan

kristna samer och minoritetsfolk iYunnan har också erhållit stöd frånmissionen.

Missionens årshögtid hölls i Sollen-tuna församlingshem. Gunvor Ljung-gren och Eskil Roos avtackades förvärdefulla insatser under en lång tid istyrelsen. Mick Lidbeck och Eva Joels-son hälsades välkomna in i styrelsen.Under lördag eftermiddag och kvällhöll Christina Wiklund och AnnaMellergård två uppskattade seminari-er. Christina talade om sin tid somengelsklärare i Kina och Anna omarbetet med Café/Gallery i KunmingKina. Under söndagen avslutadeskonferensen då Jan-Endy Johannes-son talade i Sollentuna pingstkyrkaöver texten ”Lyft blicken och se hur fäl-ten har vitnat till skörd”.

Det gångna året har varit arbetsin-tensivt och intressant. Inte minst harkontakterna med de troende i republi-ken Mongoliet öppnat dörrar förverksamhet som vi tackar Gud för. Viser tillbaka på år 2005 med glädje ochtacksamhet. Med förtröstan ser viframåt och ber att Gud skall leda ossin i nya och fruktbärande uppgifter.

Jan-Endy Johannesson

Fullversionen av verksamhetsberättel-sen kan kostnadsfritt beställas frånEÖMs expedition.

Familj från missionsdagen i Mishima. Foto: JEJ Den nya bibelskolan i Linyi. Foto: JEJ

Glimtar från året som gått

10

Den 7 januari i år avled missionärPaul Eriksson hastigt och oväntat.Han var den siste av Svenska Mongol-missionens missionärer som tillbringa-de sin barndom i Mongoliet och sedankom att vara verksam i såväl InreMongoliet som Japan. Det är knappasten överdrift att säga att Paul Erikssonsom son till de frejdade mongolmis-sionärerna Annie och Joel Erikssonnärmast föddes in i sin missionärsroll.Redan den omständigheten att handen 17 juli 1921 kom till världen om-bord på ett franskt fartyg i Djiboutishamn i samband med familjens hem-resa för en tids vila i Sverige tycks visafram mot ett liv fyllt av strapatser ochförflyttningar i ett välsignelsebringan-de arbete i missionens tjänst. Att pådetta sätt bli född ”på fransk botten”innebar automatiskt franskt medbor-garskap för den lille ”Palle” med alltvad det kunde innebära av framtidaförvecklingar och inte minst militäraskyldigheter. Först genom ingripandeav Prins Oscar Bernadotte blev Paulbefriad från sitt franska medborgar-skap. Efter knappt två år i Sverigereste Paul tillsammans med storasys-ter Svea och föräldrarna till missions-stationen Hallong Osso i Inre Mongo-liet, där han bodde till 1927. Då famil-jen flyttade till Hattin Sum 1930 komPaul med familjen hem till Sverige.Vid föräldrarnas resa tillbaka tillMongoliet 1933 måste Paul och Sveastanna kvar i Sverige för sin fortsattaskolgång. De fick då ett hem hos för-äldrarnas goda vänner, de tidigaremongolmissionärerna Signe och Mag-nus Havermark i Stockholm. Nu följ-de en längre period i Sverige medskolgång och militärtjänstgöringinom sjukvården. Strax efter krigsslu-tet 1945 antogs Paul som missionärs-kandidat av styrelsen för Mongol-missionen och han tillbringade året1946 vid Livingstone College i Lon-don för utbildning i bl.a. medicin.Året efter avskildes han som missio-

när och avreste samma år tillsammansmed sin far och flera missionärer tillKalgan i Inre Mongoliet för att delta ien amerikansk hjälporganisationsarbete bland burjatiska flyktingar väs-ter om Kalgan. Tanken var att samti-digt rekognoscera för ett eventuelltupptagande av missionsarbete i dessatrakter eftersom de gamla missions-fälten uppe vid Hattin Sum och deandra två missionsstationerna pågrund av de politiska förhållandenainte längre var tillgängliga. Det varoroliga tider. ”De röda” etableradesnabbt sin makt i hela Kina, men ännui juni 1950 befann sig Paul i Lanzhouoch hade ännu förhoppningar om atttillsammans med sina kamraterkanske få stanna kvar och fortsättaarbetet under den nya regimen. För-hoppningarna grusades och 1951tvingades Paul och övriga missionäreratt evakuera Lanzhou och tog sigunder stora svårigheter till HongKong. Kollegan Anders Marthinssonstannade i Hong Kong där hangenomförde tryckningen av den mon-goliska översättningen av Nya Testa-mentet, som de svenska mongolmis-sionärerna varit djupt engagerade i.För Pauls del beslöt Svenska Mongoloch Japanmissionens styrelse att hanskulle överflytta sin verksamhet tillJapan. I februari 1951 anlände han tillJapan där han under ett år ägnade sigåt språkstudier. Året i Japan följdes avvidareutbildning vid Bible TrainingInstitute i Glasgow, där även hansfästmö Maj-Britt studerade. De giftesig midsommaren 1954. Med kortaavbrott kom sedan Paul och Maj-Brittatt verka i Japan ända fram till 1972.De utförde evangeliskt arbete påHokkaido i Tomakomai samt i Wa-nishi i Murora. Sista perioden arbeta-de de i Mata Wanishi i Murora, där debyggde upp församlingen från grun-den.

Efter återkomsten till Sverige bosattesig familjen i Kristinehamn. Paul reste

som föredragshållare i missionenstjänst och tjänstgjorde under flera årpå Mongol- och Japanmissionensexpedition i Stockholm.

Under det kvartssekel som jag harhaft glädjen och förmånen att kännaPaul Eriksson upplevde jag honomsom en ovanligt vänfast och positivperson som alltid var redo att delamed sig av sina betydande kunskaperom missionen i Mongoliet. Det ärmycket tack vare Paul Erikssons enga-gemang och intresse som det unikaoch vetenskapligt värdefulla mongo-liska fotoarkivet på Uppsala Universi-tetsbibliotek kunde komma till stånd.Fotoarkivet bygger på fotografiertagna av Joel Eriksson mellan 1913och 1948, och Paul lade ner oändligmöda på att förse de många bildernamed korrekta och ingående beskriv-ningar. Svenska Mongolmissionenoch dess efterföljare liksom svenskmissions- och historieforskning ärPaul Eriksson stort tack skyldiga förhans hängivna omsorger och insatserrörande mongolmissionens historia.Paul har nu lämnat oss, men vi kanvara förvissade om att hans arbetekommer att bära många frukter iframtiden.

Staffan Rosén

Professor

Till minne av Paul Eriksson

Paul Eriksson.

Namn: _________________________ Adress: _____________________________________________

Namn: _________________________ Adress: _____________________________________________

Namn: _________________________ Adress: _____________________________________________

Tänkvärt

Mil efter mil av det mongoliska stäpp-landskapet sveper förbi utanför Land-cruiserns fönster. Det är ödsligt och kargt.Det är långt mellan byar och människor.Vi ser inga kyrkor under vår resa. Vimöter ingen gudstjänstfirande försam-ling och knappast någon kristen. Ocksåi andligt avseende förefaller landskapetödsligt och kargt.

Tankarna far till missionens pionjäreri dessa trakter av Inre Mongoliet i Kina.Deras reserapporter vittnar om oerhör-da strapatser. Missionsarbetet var mö-dosamt och krävde stora offer. Vad blevdet egentligen för resultat? Realistisktsett borde man ha gett upp i ett tidigtskede. Men missionen liksom kärlekenär optimistisk. Den tycks alltid vara be-redd att tro och hoppas och uthärda allt.

I en av sina liknelser låter Jesus ossmöta en verkligt stor optimist. Det ärmannen, som går ut för att så sitt utsäde.Han är säkert proffs och vet vad hangör. Men det han sår hamnar ofta därchansen är liten att det ska bli någonskörd. Det är lätt att rynka på näsan åtdetta slöseri med det dyrbara utsädet.Naturligtvis är såningsmannen medve-ten om dess värde, ändå slösar han så.

Utsädet är en bild för Guds ord, dettadynamiska och skapande ord. Liknelsenger oss en bild av hur Gud är beredd attslösa med sitt ord och ta alla chanser attnå fram till våra hjärtan.

I en mördande konkurrens med allade ord, som varje dag tävlar om våruppmärksamhet sås Guds ord ut i vårvärld. Jag tänker på alla biblar, alla trak-tater, predikningar och andakter varssyfte varit att så ut detta gudomliga ut-säde. Lönar det sig att slösa så medGuds ord? Blir det något resultat?

Den skiftande jordmånen i Jesu liknel-se kan vi se som en bild både för helavår värld och för varje människas hjärta.

Mottagligheten för Guds ord är så olikahos oss. Där finns den andliga längtansom ivrigt suger åt sig Guds ord. Därfinns också en ytlig materialism, somtrampar människornas hjärtan hårdaoch oemottagliga för evangelium. Stres-sen vid vägkanten där livets trafik bull-rar fram riskerar att göra oss döva förGuds tilltal. Ändå kan Guds ord slå rotoch bära frukt där vi minst anar det. Isin liknelse kombinerar Jesus en skönoptimism med en jordnära realism.

James Gilmour, som kallats Mongo-liets apostel, var en pionjärmissionärsom vandrade oändliga sträckor till fotsför att sprida evangeliet. Han fick inte semycket resultat av sin möda och det sågofta hopplöst ut. Han skriver en gång såhär: ”Många ser mongolmissionen som heltomöjlig. Men tänker vi på att vi ska så vidalla vatten, då är det viktigt att evangeliumblir predikat också här.”

När vår jeep med sina väl omskakadepassagerare till slut når fram till dagsre-sans mål välkomnas vi av en delegationfrån sjukhuset. Glädjen är stor över denmedicinska utrustning som vi har medoss och som missionens vänner i Sveri-ge samlat in till. Jag blir påmind om vadJames Gilmour skriver i en rapport tillsin missionsstyrelse: ”Jag har inte settnågra omvändelser. Jag har inte, så vitt jagvet, sett någon som ens antytt att han vill blikristen. Men genom att hjälpa dem i derassjukdomar har jag dock fått tillfälle att talamed dom om Jesus, den store läkaren”.

I missionens arbete har alltid evange-liet förkunnats i både ord och handling.Ibland har ordet fått stå tillbaka förhandlingen. Men en kärlekshandling äraldrig förgäves. Den syns kanske inte all-tid i kyrkostatistiken men den förändrarmänniskors livsvillkor och ger hopp förframtiden. Marken bereds och en dagkan det vara dags för en skörd som

överraskar oss.I det nyligen sända TV- programmet

om ”Stäppens helgon” blev det så tyd-ligt att missionspionjärernas arbete intevarit förgäves. Tacksamheten över mis-sionens tidigare insats liksom glädjenöver den förnyade kontakten var myck-et uppenbar. Är det alltför optimistisktatt tro att tiden nu är inne då evangeli-um får förkunnas i både ord och hand-ling också i dessa trakter? Det känns heltriktigt om det nu blir de mongoliskakristna som själva får stå för det för detvittnesbördet.

Evangeliet har en förunderlig potenti-al. Martin Luther sa en gång: ”Medan jagdricker mitt glas wittenbergsöl arbetar evan-geliet.” Detta något drastiska sätt att ut-trycka sin tilltro till evangeliets skapan-de kraft fick aldrig reformatorn att läg-ga sig på latsidan. Tvärtom var han out-tröttlig i sin förkunnargärning. Det gäl-ler att se vad som är vår uppgift och vadsom är Guds uppgift. Vi kan göra myck-et men bara Gud kan skapa tro och låtaden växa och mogna och bli till frukt.

Hur är det med jordmånen i våraegna liv? Kanske ser vi så lite resultat avallt vi har fått ta emot. Det är lätt att blipessimistisk, men Jesu liknelse omsåningsmannen inger hopp. När hangår fram genom våra liv skiftar jordmå-nen och mottagligheten. Men han geraldrig upp utan fortsätter att så sitt utsä-de med samma gudomligt generösaoptimism. Om Gud aldrig ger upp var-för skulle då vi göra det?

Den store optimisten

Tipsa en vän...Tipsa vänner och bekanta att de kan få EÖM-Nytt kostnadsfritt! Sänd in talongen nedan.

Tord Ershammar medlem av EÖMs styrelse

12

Kalender

Engelsklärare till KinaErfarna engelsklärare söks för tjänstgöring iKina för 2007. Förutom akademisk behörig-het är förutsättningen att Du är personligtkristen och engagerad i en församling. Förmer information, kontakta vår expedition.

AdressändringVi får vid varje utskick tillbaka ett trettiotaltidningar. Många kan vi inte spåra upp. Tacktill er som adressändrar. Var vänlig lämnaadressändring på portofri talong nedan.

Jesus in Beijing nu på svenskaDen uppmärksammade boken Jesus in Beijingär nu översatt till svenska och ges ut av EÖMoch Ljus i Öster under hösten. Boken kanbeställas från EÖM.Jesus i Beijing är tveklöst den bästa bok jagläst om den kristna kyrkan i Kina. DavidAikman var under många år korrespondenti Beijing för Time Magazine. Den drivne jour-nalisten behandlar inte sitt ämne i allmännaordalag. De många intervjuerna ger de djup-lodande analyserna spänst och liv. Den eng-elska utgåvan har redan blivit ett standard-verk för var och en som på ett grundligt sättvill sätta sig in i den kristna församlingensvillkor i Kina. Boken rekommenderas på detvarmaste! (JEJ)

Mötesprogram hösten 2006Vi planerar nu höstens mötesprogram. Vistår till förfogande för missionsmöten där viofta visar den gripande filmen ”Korset –Jesus i Kina”. Inga övriga kostnader än ettfrivilligt offer till uppbyggnad av vårdavdel-ning för handikappade i Kina. Tag gärnakontakt med Jan-Endy Johannesson för attplanera ett mötesbesök.

Nytt

EÖMs Stockholmsgrupps samlingari Betlehemskyrkan, Luntmakargatan 82

Hösten 2006, första torsdagen i månaden kl 12.30

7 september Tro möter tro. Tord Ershammar.

5 oktoberMissionärsöden i Mongoliet, del 2. Kurt Mossberg berättar.

2 novemberDen svenska missionens väg över Himalaya till Östturkestan/Xinjiang.Dr Margareta Höök-Wennfors berättar och visar bilder.

7 decemberHälsningar från Kina, om höstens besök där.Aktuell missionsinformation av Jan-Endy Johannesson.

Alla Folk 2006! Kom, följ mig!Smyrnakyrkan, Göteborg 10-12 november 2006

Missionskonferensen med detta utmanande tema kommer att innehålla intres-santa föreläsningar, seminarier, verkstäder och gudstjänster. Det handlar omEvangelium åt alla människor, folk och stammar. Ett trettiotal kristna sam-fund och missionsorganisationer står som arrangör av konferensen, blanddessa även EÖM. Talare: Roland Hellsten, Alistair Brown, Elizete Lima, Sigmundoch Ingjerd Evensen, Daniel o Paulina Brolin m.fl.

Mer information på www.allafolk.se

NAMN

GATUADRESS

POSTNUMMER TIDIGARE POSTNUMMER OCH POSTORTPOSTORT

Jag har ej EÖMs informationstidning och vill regelbundet erhålla den utan kostnad.

Jag vill ändra min adress till nedanstående.Frankeras ej

Mottagaren betalar portot

EvangeliskaÖstasienmissionen

Svarspost415039800573 20 Tranås

��

Evangeliska Östasienmissionen, Linneagatan 18, 573 34 TranåsBesöksadress: Storgatan 58, Tel o fax: 0140-100 25Pg: 5 02 15-3, Org.nr.: 802002-3225 E-post: info@eom.nu

På vår hemsida får du information om missionens arbete. Här finns exempelvis rapporter om pågående eller avslutade projekt, missionens historia och lediga platser. Du kan också få reda på hur du kan studera kinesiska vid svenskt eller kinesiskt universitet. Länksamlingen är en guldgruva för dig som vill få detaljkunskaper gällande främst Kina. Här finns bland annat reseguider och faktaböcker.

www.eom.nu