1

SVERIGES SOCIALCHEFER

FÖR

EN

ING

EN

Innanför men utanför

en arbetsmarknad för alla • why so serious? • från icke-diskriminering till jämlikhet på riktigt • konkurrensens konsekvenser • blottlägger samband som får politiska konsekvenser • från blattityd till attityd • hög vardags motivation • från fruktad skattefogde till modern servicemyndighet • innerliga maskrosbarn • frisera siffrorna • fss årsmöte • det är lite chillare här

http://www.tieto.se/familjeomsorg

Innanför men utanförNär jag välkomnade deltagarna till Socialchefsdagarna 2012 i Stockholm, var det inför en rekordstor församling, 560 personer.

Jag undrar vart det tog vägen, det solida riska tänkandet att sjukdom, arbetslöshet och andra bekymmer kan drabba vem som helst. Vi har alla perioder av svaghet och styrka, men vill i alla lägen räknas in i gemenskapen. Vi, med socialt arbete som profession, måste stävja de stora ojämlikheter som fördjupas i den ekonomiska krisens fotspår.

Aldrig tidigare har vi talat så mycket om att vissa lever i innanförskap och andra i

utanförskap, vilket reser förfärliga murar. Är du innanför om du kan försörja dig själv? Är arbetslinjen en linje om att fler ska få hjälp att vara innanför eller är det en moralisk linje som visar var utanförskapets gräns går?

Vad är socialt arbete?

Till socialtjänsten kommer många som egentligen har behov av andras insatser. Vi bygger upp egna arbetsmarknadsverksamheter för att stödja de som inte tillhör någon a–kassa eller inte har hunnit komma in i sys­temet. Vi har utbildat oss till en god hyresvärd för att hyra ut i andra hand.

Enligt FSS behövs en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring för att minska antalet arbetslösa som tvingas till försörjningsstöd hos social­tjänsten. Sverige behöver också en aktiv bostadspolitik som ser till de människor som idag inte har råd att bo. Närmare 35 000 människor står utanför möjligheten att få egen bostad! Fast inkomst, inga betal­ningsanmärkningar – annars inget hyreskontrakt. Kommunala bo­stadsföretag ska vara marknadsmässiga på samma sätt som andra bostadsföretag enligt EU–bestämmelser.

Att agera arbetsförmedlare och hyresvärd är två exempel på vad socialtjänsten gör som vi inte är utbildade till. Så vad består egentligen det sociala arbetet i? På Världskonferensen för socialt arbete i somras beskrev professor Malcolm Paine socialt arbete som humanism, och att finnas för varandra även om man tycker och tänker olika.

Social solidaritet är enligt honom både målet med socialt arbete och den första principen för det. De andra fyra principerna är agerande, resultat, kritiskt tänkande och människors rättigheter.

Den här enkla och fullödiga formuleringen gjorde intryck på mig. Det sociala arbetet inom alla våra områden har den största betydelse för de människor vi möter. Det behövs stor professionalitet och kompetens för att kunna utföra detta ansvarsfulla och många gånger svåra arbete.

Lotta Persson, ordförandeOrd

föra

nd

en h

ar

ord

etfo

to g

eorg

lu

lich

3

Socialchefensocialchefer.se info@socialchefer.se

Redaktör Kerstin Öhman kerstin@immix.se

Form G Lulich Grafisk Form georg@lulich.se

Omslagsbild Vy över Stockholm, Foto Georg Lulich

Tryck PR–Offset, Mölndal 2012

FSS ordförande Lotta Persson vid invigningen av Socialchefsdagarna i Stockholm: Orden innanför och utanför reser onödiga murar.

5 En arbetsmarknad för alla Hillevi Engström

6 Why so serious? Alf Rehn

9 Från icke-diskriminering till jämlikhet på riktigt Virginia Bras Gomes

10 Konkurrensens konsekvenser Laura Hartman

12 Blottlägger samband som får politiska konsekvenser Susanna Alakoski

13 Från blattityd till attityd Leo Razzak

16 Hög vardags motivation Jörgen Oom

23 Från fruktad skattefogde till modern servicemyndighet Anders Stridh – seminarium

23 Innerliga maskrosbarn Therese Eriksson –

seminarium

25 Frisera siffrorna Mattias Elg – seminarium

28 FSS årsmöte

28 Det är lite chillare här

Invi

gnin

g

Eva Sandberg, chef för socialtjänstavdelningen i Stockholms stad och Leif Söderholm, social­chef i Lidingö, som under ett års tid har förberett Socialchefs­dagarnas program.

Välkommen till Socialchefen! I utvärderingen av Socialchefsdagarna 2012 frågade vi på vilket sätt deltagarna vill

ta till sig konferensdokumentationen, och en klar majoritet vill ha föreläsarnas presentationer och referat från

föreläsningar och seminarier på webben. En mindre andel vill se videoklipp med föreläsarna och ytterst få vill

ha en tryckt tidning. Exakt hur vi ska dokumentera kommande socialchefsdagar ska FSS styrelse ta ställning till,

men det är troligt att du nu håller det allra sista numret av papperstidningen Socialchefen i din hand.

Jag önskar dig god läsning! På socialchefer.se finns referat från alla seminarier. Där hittar du också flera

av föreläsarnas bildpresentationer.

Har du frågor eller synpunkter, maila till info@socialchefer.se eller kontakta mig:

Kerstin Öhman, redaktör för Socialchefen och informatör för FSS, kerstin@immix.se.

foto

bir

git

ta p

erss

on

Adolf Fredriks gosskör vid invigningen av Socialchefsdagarna 2012.

foto

ker

stin

öh

man

foto

ker

stin

öh

man

4

Vi har fler människor på arbetsmarknaden än någonsin samtidigt som vi befinner oss i den djupaste ekonomiska krisen i modern tid. En av de viktigaste delarna i en män­

niskas självständiga liv är att ha ett arbete.

Socialchefsdagarnas första talare var Hillevi Engström. Arbetsmarknadsministern, som har ett förflutet inom polisen i Stockholm och tidigare har varit vice ordförande i so­cialnämnen i Sollentuna, säger att hon har stor respekt för alla som jobbar inom soci­altjänsten.

– Det är ett svårt arbete – och på riktigt hela tiden. Liksom med arbetsmarknads­politik finns det ingen quick fix och man behöver en bred verktygslåda.

Hillevi Engström har sedan 1980­talet sett att arbetsgivare i allt högre grad söker ”den perfekta arbetstagaren”. Det är olyck­ligt att många blir bortvalda och hon påpe­kar att arbetsgivare generellt måste ta större socialt ansvar. Hennes vision är att det ska bli helt naturligt att arbeta för att öka den sociala inkluderingen.

Hon påminner om arbetslinjens tre pe­lare: Ökat utbud, ökad efterfrågan, bättre matchning som enligt SCB:s och regering­ens beräkningar har fått 213 000 fler i jobb på sex år.

– Men jag är definitivt inte nöjd och årets budget satsar på att bryta långtidsarbetslös­heten.

Ungdomsarbetslösheten ligger på ca 23 pro­cent. Ungdomar utan utbildning är defini­tivt den viktigaste faktorn att råda bot på.

– Det är viktigt att hålla i minnet att knappt hälften av ungdomarna hittar jobb efter ett par månader. Vi måste satsa på dem som varken studerar eller jobbar, och de är ca 100 000 personer.

I ungdomspaketet på 8,1 miljarder kro­nor under åren 2013–2016 ingår bland an­nat 2 miljarder för att satsa på lärlingspro­gram och gymnasiala yrkesutbildningar och 5 miljarder för att skapa fler utbild­ningsplatser. Drygt 400 miljoner sätts av för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Det särskilda anställningsstödet innebär att arbetsgivaren får handledarstöd om det handlar om en person som varit långtidsar­

betslös. Än så länge har bara 900 ungdo­mar i Sverige fått en sådan anställning, trots att hela 12 000 personer är berätti­gade till det.

– Jag vill särskilt nämna ”jobbpak­ten”, de samtal vi för med arbetsmarkna­dens parter för att få ett system som kan vara en brygga mel­lan utbildning och arbetsmarknad.

Hillevi Engström pratade om åtgär­der för att förhindra och bryta långtids­arbetslöshet och för att stimulera en mer inkluderande arbetsmarknad och gick sedan in på det som berör social­tjänsten mer direkt, nämligen övergång­en från ekonomiskt bistånd till arbete.

Planen är att lägga en proposition i vår att man bara ska behöva räkna med 75 procent av sina inkomster när man söker om ekono­miskt bistånd. Hon pratar om en ändring i socialtjänstlagen som ska göra det möjligt med kommunala arbetsmarknadsinsatser till alla oavsett ålder. En skärpning av upp­följningsåtgärder behövs också, menar hon.

Gränsen för vad ungdomar får tjäna innan det påverkar det ekonomiska bistån­det till familjen höjs till 44 000 kronor. Det betyder mycket för ungdomarna att de får tjäna egna pengar och kan ta sin möjlighet att gå vidare.

– Man kan ärva mycket av sina föräldrar, men man ska inte ärva bidragsberoendet.

Hille

vi E

ngst

röm

En arbetsmarknad för alla

foto

geo

rg

lu

lich

5

När en professor äntrar scenen kan ar­rogansen raka i taket, verklighetsfräm­mande teorier presenteras och pekpin­nar svingas. Jo, nog svingade han en och annan pekpinne, professor Alf Rehn, men inte för att vara arrogant, utan för att visa hur svårt det kan vara med in­novation och kreativitet, trots att vi så ofta pratar om det.

Först tycker man att det låter lite småtrist att vara professor i ledning och organisation som Alf Rehn från Åbo Akademi är. Men lägg till att han har skrivit boken Farliga idé­er, är högt rankad up and coming business thinker internationellt och att han hellre har Jokern än Batman som förebild. Det kanske inte är så småtrist ändå?

Hans föreläsning heter Länge leve kät­tarna och handlar om det utmanande tän­kandets hinder och möjligheter.

– Om ni är hur folk är mest så tänker ni ”oj helvete inte innovation och kreativitet” igen. Alla ger löften i innovationens namn. Vi pratar om innovationsstrategi, innova­tionsvitböcker, arbetsgrupper, osv. Det är mycket snack och lite verkstad, nya idéer verkar vara något som kan besvärjas fram.

Innovation har blivit en order. ”Tänk utan­för boxen.”

– Det uttrycket är en fullkomligt menings­lös blaffa utan styrkraft, en floskel vi tagit till oss för att det låter trevligt. Under de 15 år jag har jobbat med kreativitet och innova­tion har jag aldrig sett denna magiska box.

Alf Rehn är mest intresserad av inno­vationsstress, innovationsutmattning och innovationskris. Det borde klassas som en acceptabel arbetsoförmåga tycker han, eftersom det så ofta kryper fram att man trots kreativt tänkande fortfarande är kvar i samma problem.

– För en forskare som jag är det lätt att ob­servera: vi är inte bra på innovation. Tänk på hur många miljarder vi plöjer in i ämbets­verk och konsulter. Vad innoveras? Teknik – javisst medger Alf Rehn – men säger också att vi aldrig har satsat mer och samtidigt ta­git mindre hopp framåt.

Innovationskrisen finns i både samhället och näringslivet. Det snackas om att ta ris­ker, att våga, men problemet är att vi verkar ha drabbats innovationsutmattning.

– Vi forskare älskar problem. Varför hän­der inget? Man far till en herrgård och blir kreativa ett par dagar med spel och lekar, men efter det ser vardagen lika grå ut igen.

Alf Rehns intresse av att studera organisa­tioner ur ett innovationsperspektiv ligger i hur vi förhåller oss till idéer och i det faktum att vi tror att det råder idébrist i våra orga­nisationer.

– Nej! Jag har aldrig stött på någon orga­nisation där det råder brist på idéer. Jag har heller aldrig stött på en organisation eller ett sammanhang som inte är en brutal se­riemördare av idéer. Var och en av er, säger han och pekar ut över publiken, dödar idéer på löpande band.

Ofta gör vi det utan att ens märka det. Alfs forskning visar att det finns flera vapen i vår

Why so serious?

foto

geo

rg

lu

lich

Alf

Reh

n6

Alf Rehn, professor i ledning och

organisation, tycker att kättarna som

utmanar det rådande tankemönstret ska få

komma till tals.

7

idédödararsenal. Det näst dödligaste är att folk inte intresserar sig, att man hummar lite blasé, frågar vilken budgetpost det skulle tas från, fnissar till en smula – som de sociala människor vi är har vi lärt oss massor om hur vi knuffar bort sådant som vi inte vill lyssna på och de små rörelserna är de mest effektiva.

Hela publiken skrattar när han säger att det mest dödliga vapnet är arbetsgruppen. Ing­en idé är så livaktig att den överlever att bli urvattnad och urlakad i en god arbetsgrupp.

Här har vi alla en uppgift: Vad gör jag för att hindra att idéer dör? Hur mycket jobbar organisationen på att lära sig lyssna och ge god kritik?

– Jag hävdar att man gör det alldeles för lite och orsaken är att vi väljer att blunda.

Vi tror så ofta att vi har sett alla alternativ och beaktat alla möjligheter, när det i stäl­let kan vara så att vi sållar bort det som inte känns enkelt och självklart för att det inte stämmer överens med de egna referens­ramarna.

– Jag har en professur i innovation. Jag är expert på hur svårt det är att känna igen en idé som är innovativ och kreativ.

Vi vill ha betalt för alla år vi har investerat i omorganisationer, fortbildningar, möble­ring, osv. När det kommer en idé som ut­manar det som är starkt förknippat till min egen identitet, eller innebär risk för för­ändring, känns den så hotfull att vi snabbt knuffar bort den. Det är väldigt mänskligt, men inte så smart om vi vill ha förnyelse på riktigt.

Alf Rehn illustrerar genom att prata om två trender inom den sociala sektorn: Big Data och Det nya åldrandet.

Big Data hänvisar till de processer där vi satsar på högkvantitativa data som kan bemästras och t.ex. generera ett evidens­baserat arbetssätt. De kan också brytas ned till finkorniga data som hjälper till att spåra trender som tidigare var omöjliga att för­

utse. Med den här typen av teknisk analys kommer den sociala sektorn att förändras. Så här långt in i föreläsningen säger Alf Rehn till publiken:

– Nu hoppas jag att flera av er håller på att bli förbannade: ”Ska en dator fatta besluten åt oss? Snart kommer väl de finniga IT–nör­darna in i socialområdet också?” Ja precis! Det viktiga är hur du förhåller dig till det. Hur mycket pratar du om IT:s möjligheter? Att faktiskt gå i framkant? Om din reaktion är ”njäe, det där är inget för oss” är du en idédödare.

Det viktiga är alltså inte vad som är sant om olika framtidsscenarier utan hur vi förhål­ler oss till dem.

Det nya åldrandet hänvisar till att åldran­det i våra nordiska länder inte alltigenom är ett problem, som det oftast beskrivs som. Två exempel på åldringar är Alf Rehns egen mamma och mormor.

– Mormor är dement, hon bor på ett hem och känner inte igen någon av oss i famil­jen. Mamma lider av lämna­inga­pengar­till­sonen­sjukan och åker till Karibien och lever loppan. Ändå klumpas de i åldringsdiskussionen ihop till samma kvinna som man inte behöver skilja på. För mig som ekonom är detta idio­tiskt. Åldringsfrågan skulle kunna vara den absolut största fördelen vi har i Norden, om vi såg möjligheterna i stället för problemen.

När vi lärde oss att sköta åldringsfrågan var det för en helt annan grupp med andra krav och möjligheter, vilket betyder att det inte bara är åldringarna som är gamla. Även vår kunskap är gammal.

Alvin Toffler har sagt ”the illiterate of the 21st century will not be those who cannot read and write, but those who cannot learn, unlearn, and relearn”.

Att avlära sig, ja. Det är så lätt att plussa på befintlig kun­skap med lite till, ett nytt lager

foto

geo

rg

lu

lich

›››››

Vi har många vapen i vår idédödararsenal,

säger Alf Rehn. Det mest dödliga är när

man tillsätter en arbetsgrupp.

8

Som ledare är det viktigt att du applåderar försöket i stället för att du slår ned på misslyckandet

kunskap, ett nytt datasystem, en ny arbets­grupp. Kommer vi tillrätta med kompe­tensbehovet genom att hela tiden lära oss nytt? Om det vi redan kan inte alls tar oss framåt behöver vi kanske i stället avlära oss.

Det är inte lätt att leda avlärande och ifrå­gasätta befintlig kompetens. Ledare med det här förhållningssättet måste älska friktion. Vi måste vara beredda på att goda idéer ska­kar om och leder in på obekväma, proble­matiska stigar utan en färdigritad karta. För en idé måste ju testas, och det kan visa sig att den faller platt.

– Som ledare är det viktigt att du applå­derar försöket i stället för att du slår ned på misslyckandet.

Vi vill alla vara hjältar, menar Alf Rehn. Helst en Batman som i grunden är en vanlig per­son som har lärt sig saker och har rätt verk­tyg för rätt ögonblick. Men tänk i stället att du ska vara Jokern som skrattar lite galet och säger ”why so serious?”. Annars kanske du inte vågar testa den där idén, som kan visa sig vara den bästa någonsin, fast ingen rik­tigt tror på den.

– I detta rum finns så många idéer och möjligheter som väntar på att förverkligas. Varför stanna kvar i det som ni redan kan, i framgångsmyten? Vi ska inte alltid ta oss själva på sådant förbannat allvar.

Tack för många bra samtal.Tack för många bra samtal i Visions monter och det stora intresset för Visions socialchefsrapport som släpptes under socialchefsdagarna.

Som medlem i Vision får du en personlig ombudsman för chefer. De är experter på allt som har med din anställning som chef att göra. De kan coacha dig i bland annat ditt ledarskap och din personliga utveckling. Personliga ombudsmän för dig som chef är bara en av fördelarna med att vara chefsmedlem i Vision.

Är du medlem når du dem på 0771-44 00 00 eller vision.se/chef.

Socialchefsrapport 2012Idag och imorgon

september 2012

foto

: g

eorg

lu

lich

Handlar kompetensproblemet

om att vi inte vågar avlära oss kunskap som inte längre för

oss framåt?

9

Från icke-diskriminering till jämlikhet på riktigt

Fragmenterade diskrimineringslagar och icke­fungerande praktik i många länder gör att det är en stor och pågående utma­ning att arbeta för en jämlikhet som är värd

namnet.

Det blev klart när en av Socialchefsdagar­nas tyngsta föreläsare berättade om sitt ar­bete med dessa frågor. Virginia Bras Gomes växte upp i Goa i Indien på 1950­talet. Via studier i hemlandet, Europa och USA ham­nade hon i FN:s kommitté om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter där hon har arbetat med internationella direktiv för icke­diskriminering och jämlikhet.

Idag arbetar hon som socialpolitisk råd­givare vid det portugisiska socialdeparte­mentet och är mycket engagerad i den eu­ropeiska socialchefsföreningen European Social Network.

Att inte bli diskriminerad och att kunna leva i jämlikhet är två sidor av samma mynt. Det ena kan inte bli uppfyllt om det andra inte finns där. Vägen dit kan vara lång. Diskrimi­nering sker på många olika sätt och lagstift­ningen har kommit olika långt i olika delar av världen.

Även om Sverige och flera andra länder gör ett bra jobb finns mycket kvar att göra här. Tänk bara på hur arenor för stora upp­levelse­ och sportevenemang får breda ut sig med glättig yta i områden som tidigare visade upp en helt annan fasad – men vad hände med människorna som levde där?

Andra tydliga exempel är situationen för franska medborgare med nordafrikanskt ursprung och sättet som kvinnor diskrimi­neras på i de mest patriarkala samhällena. Ibland är ojämlikheten och diskriminering­en så djupt rotad i kulturen och samhället att den upplevs som normgivande. Det kan leda till att juridiska prövningar förhalas och fördyras, så att den som drabbats har väldigt svårt att få rätt, även om den har rätten på sin sida.

Det måste finnas lagstiftning som leder till nationella strategier och handlingspla­ner så att det verkligen händer något i prak­tiken. Det är staten som har ansvaret för att diskriminering inte sker och för att mänsk­liga rättigheter uppfylls för alla.

– Jag tycker att det är många länder som har hanterat den här frågan dåligt, säger Virginia Bras Gomes. Naturligtvis finns det kulturella skillnader som vi måste vara medvetna om och lyhörda för, men varje land måste åtminstone kunna garantera sina medborgare deras grundläggande mänskliga rättigheter.

foto

geo

rg

lu

lich

Virg

inia

Bra

s G

om

es

Virginia Bras Gomes har

gedigen erfarenhet av

arbete med icke­diskriminering och jämlikhet

på internationell nivå och ut strålar

ett enormt engagemang.

10

2011 blev det ett himla liv om en forsknings­antologi som redovisar forskning och statis­tik om vilka effekter konkurrensutsättning har haft på ett antal välfärdsområden. En del kallade rapporten en förolämpning mot privata utförare. Rapporten, som gavs ut av SNS, heter Konkurrensens konsekvenser och

redaktören heter Laura Hartman.

De flesta kommer ihåg att Laura Hartman lämnade sin tjänst som forskningschef vid SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) för att hon inte obehindrat fick debattera rapportens innehåll. Idag arbe­tar hon som prognoschef på Försäkrings­kassan.

Den övergripande slutsatsen i rapporten, vilken ledde till en omfattande debatt, är att det ”råder en anmärkningsvärd brist på ve­tenskapligt baserad kunskap om effekterna

av konkurrens i välfärdssektorn” samt att det inte gick att dra slutsatsen att konkur­rensutsättningen ökat effektiviteten.

Rapporten inleds med ett citat från SNS Konjunkturråd 1986: ”Den offentliga sek­torns produktionsmonopol på många per­sonliga tjänster som sjukvård, åldringsvård, utbildning och barnomsorg lägger en död hand över effektivitet och förnyelse i dessa sektorer.”

– Självklart ville SNS vara med i ett projekt som undersöker vilken effekt den senaste tidens förnyelse har haft, berättar Laura Hartman.

– Vi har studerat forskning och dess sta­tistik och kompletterat den med andra un­dersökningar. Jag var redaktör och kapitlen är författade av experter på respektive om­råde. Tanken var att projektet skulle fort­sätta så att vi kunde fylla kunskapsluckor och borra djupare. Nu är jag inte involverad längre, men jag följer med intresse frågorna från Försäkringskassan.

Två skillnader man kan vara intresserad av är hur det skiljer sig mellan det privata och offentliga. Det mest intressanta var kanske vad effekten blir på hela marknaden – om kvaliteten i stort blir högre borde en even­tuell skillnad inte vara ett uttalat problem.

Varje forskare dammsög befintlig forskning för att svara på frågan: Vad vet vi om kon­sekvenserna av konkurrensutsättningen på kvalitet, kostnader, effektivitet och arbets­marknad?

– Kunskapsläget är hårresande dåligt. Att så grundläggande förändringar i väl­

färdsmodellen gjorts utan att man velat do­kumentera kunskapen tycker Laura Hart­man är konstigt.

Trots att pusslet inte är heltäckande kan man dra slutsatser, och den övergripande är att det inte finns belägg för de förväntade sto­ra kvalitets­ och effektivitetsvinsterna – men inte heller för motsatsen. Frågan är då varför rapporten lyfter upp en vinst som uteblev?

– Jo, som forskare vill man ju att en re­form ska leda till förbättring.

foto

geo

rg

lu

lich

Laura

Har

tman

Konkurrensens konsekvenser

Kunskapsläget om vilka konsekvenser

konkurrensen har haft på välfärdssektorn är

hårresande dåligt, säger Laura Hartman, särskilt inom individ­

och familjeomsorg. Vi borde verkligen

veta mer om hur det påverkar denna sektor som har hand om de

svagaste och mest utsatta grupperna i

samhället.

11

Varför uteblev de stora kvalitetsvinster­na? Konkurrensen i välfärdssektorn bedrivs inte på en riktig marknad utan snarare en begränsad kvasimarknad, där det finns en del icke vinstmaximerande leverantörer, där efterfrågan bestäms av den offentliga budgeten och där valet inte entydigt görs av kunden.

Litteraturen säger att kvasimarknaden fun­gerar bra om konkurrensen är baserad på prissättning, om det finns korrekt och kom­plett information om kvalitet, om det inte kostar för mycket med information och till­syn, om det saknas drivkrafter för att välja de ”lättaste” kunderna och om individens bästa sammanfaller med samhällets bästa.

– Det var oerhört ointressanta slutsatser, säger John Chrispinson, som var samtals­ledare i den efterföljande debatten. Varför finns det inte mer forskning, är det för svårt att definiera kvalitet?

– Nej, svarar Laura, men det är svårt att mäta i efterhand. Man måste ta in forskarna redan innan man börjar reformera så att man får en startpunkt och verkligen kan läsa av kommande effekter.

I rapporten framgår det att andelen pri­vatanställda i välfärdstjänstesektorn har ökat från 10 till 17 procent under 2000­talet och att andelen vinstsyftande företag har ökat mest inom insatser för äldre och funk­tionshindrade.

Jonas Sjöstedt, partiledare för V och Acko Ankarberg, partisekreterare för KD och ti­digare utredare för LOV, slöt upp bredvid Laura Hartman på scenen för att debattera frågan.

– Vi hittar många faktorer som leder till min uppfattning att förändringen är ideo­logiskt driven, säger Jonas Sjöstedt. Varje skattekrona vi betalar till barnen, sjukvår­den och de äldre ska gå till verksamheten, inte till bolagens vinstuttag.

– Individerna ska kunna få välja vilka som ska vara utförare, det är en människo­värdesfråga, säger Acko Ankarberg. Det var rimligt att genom LOV erbjuda denna på­verkansmöjlighet. Jag skulle vilja förbjuda förlust i välfärden. Varje verksamhet måste gå ihop sig. Det är bra om en kommun har ett par procents överskott, helst fyra. De privata äldreomsorgsföretagen har fem pro­cents överskott.

– Det är alltid bra med vinst, menar Jo­nas Sjöstedt, men ska den delas ut i vinst till ägarna, eller ska den föras tillbaka till verk­samheten?

Laura Hartman förde tillbaka diskussio­nen till kvalitet kontra det fria valet:

– Kvalitet i omvårdnadstjänster är kom­plicerat. I lagtexterna står kvalitet som mål och det fria valet som medel. När vårdta­garna själva svarar vad de uppfattar som kvalitet blir svaret kontinuitet.

foto

geo

rg

lu

lich

foto

geo

rg

lu

lich

Lars Liljedahl, Åke Strandberg, Roland Persson och Karl Gudmundsson representerar olika delar av Sverige och berättade om sina erfarenheter av en konkurrensutsatt välfärdssektor.

Acko Ankarberg och Jonas Sjöstedt är överens om att man måste stoppa de s.k. räntesnurrorna så att det inte går att slippa undan beskattning, men hade i övrigt – föga förvånande – skilda uppfattningar om hur vinstdrivande företag ska agera.

Som socionom, tjänsteman, debattör och författare känner sig Susanna Alakoski på hemmaplan och bortaplan samtidigt, när hon står inför publiken på Socialchefsda­garna. Hon efterlyser en uppkäftig social­politisk debatt, och även om den debatt hon kom direkt efter – konkurrensens kon­sekvenser och vinster inom välfärdssektorn – inte var direkt uppkäftig visade den ändå på en tydlig skiljelinje.

Hennes skrå är den sociala sektorn och hon har stor respekt för den yrkesroll som publi­ken representerar. Även i perioder av svag­het ska man, med hjälp av andra, orka leva sitt liv – det är just det som socialt arbete handlar om, säger hon. Vad handlar då för­fattarens arbete om?

– Vi ska blottlägga samband. Vi förfat­tare befinner oss i gränslandet mellan en inre och yttre verklighet. Det är nödvändigt att vi ser även det som är obehagligt, tystat, oönskat, det som ingen vill höra talas om, det vi kanske inte vet.

Varje författare umgås ofta med samma tematik i sina böcker, men ur olika perspek­tiv och tonlägen.

”Skriv det som får dig att sucka”, sa poe­ten Allen Ginsberg, och det gör Susanna Alakoski.

– Även om du själv inte bär skulden till det som du drabbats av, är det du som bär skam­men. Skammen kan fortplantas till nästa ge­neration om man inte får hjälp att läka.Det finns en social problematik som är svår att belysa. En del kommer fram genom för­fattare som skriver om det som ingen kan eller vill se. Annat kommer fram tack vare modiga socialarbetare och socialchefer, som vågar berätta det de vet och ser.

Socialarbetarens handlingsutrymme be­stäms till stor del av politiken. Politik är ett hantverk, säger hon.

– Socialpolitiken är svårast av allt eftersom vi inte kan använda matematik och räkna ut den kommande notan för sociala problem.

Visserligen tar det flera år innan man ser effekterna av politiska beslut. Men den yrkesgrupp som brukar märka effekterna omgående är socialarbetarna.”Fiser man i riksdagen känner man doften på socialkon­toren morgonen efter”, sa en tidigare kollega och chef till Susanna.Något som upptar hennes tankar just nu är fattigdom – en stor orsak till människors problem.

Susanna Alakoskis nya bok, Oktober i Fattigsverige, är en tankedagbok från okto­ber 2011. Den handlar om människor som lever i fattigdom, hemlöshet och osynlighet.

– I den försöker jag förstå hur min egen familj hamnade i sönderfall i socialtjänstens händer och fallgropar. Hur kom vi dit och varför blev det så?

Går det att skriva utan att såra, går det att minnas utan att såra någon annan. Ärren är mina liksom pennan och den som skriver är den som minns, och den som skriver är också den som lyfter ut ord ur berättelsen, riktar ljuset, suddar och sparar. De andra, de som skrev ärren, de som är föremålet för texten, hur kan de svara eller värja sig? Det går knap-past, de är främlingar eller döda eller så är de borta av andra skäl.

Susa

nna

Ala

kosk

i

Blottlägger samband som får politiska konsekvenser

Susanna Alakoski vet hur det är att

växa upp fattigt med missbrukande

föräldrar och det skapar stoff till

hennes skrivande.

foto

geo

rg

lu

lich

foto

geo

rg

lu

lich

12

13

Han studerar TV­produktion på Dramatiska institutet. Han driver företag vars huvud­sakliga uppgift är att visa vad mångfald kan ge i ett affärsmässigt perspektiv. Han har bevakat valet som reporter på Sveriges Radio. Han är av Veckans Affärer rankad högt som ”supertalang” och är i topp 10 på samma tidnings lista över personer som påverkar näringslivets hållbarhetsarbete mest. Vem ser du framför dig? En vanlig

svensk 25–åring?

Jaså. En invandrarkille. ”Sexist, kriminell, lat, oärlig, pizza.” Dessa ord är vad som blev svaret när svenska studenter i en undersök­ning fick associera kring ordet invandrare.

– Jag kände igen mig själv i den här be­skrivningen. Det var precis de negationer jag mötte när jag försökte ta mig in i det of­fentliga rummet. Att folk har de här associa­tionsvärdena har begränsat min möjlighet att visa mina mänskliga kvaliteter.

Leo Razzak är född i Umeå där hans föräldrar träffades, men uppvuxen i Stock­holm. Med en missbrukande mamma blev uppväxten rätt turbulent. Han och pappan, som är från Bangladesh, bodde i en etta i Norsborg.

– Jag är ett Botkyrkabarn, ett soc­barn. Men jag har aldrig gått in i någon offerroll. Jag slår inte folk på käften längre utan jag slår dem med häpnad.

Leo Razzak presenterades av moderatorn som ett av guldkornen som hade sparats till den sista socialchefsdagen. Hans värde­grund är passion, inspiration, motivation, relation och kommunikation. Egentligen ganska vanliga värdeord men annars är Leo Razzak inte så vanlig utan mer av – just det, ett guldkorn, som med sunt förnuft, skärpa och ärlighet arbetar för att fler ska gå samma väg som han: Från problemskapare till pro­blemlösare.

Hittade sin identitet

Fryshuset har haft stor betydelse för den han är idag. Leo var en av tonåringarna i Elektra, projektet som jobbar mot hedersrelaterat

våld. Projektet tog fart när Fadime Sahindal mördades av sin far.

– Det har slagit mig efteråt, när jag har gått igenom allt som sagts och skrivits, att mordet på Fadime aldrig beskrivs som ett svenskt problem, trots att hon hade svenskt pass och svensk pojkvän. Man distanserar sig i alla debatter, kallar det ett invandrar­problem, när det är ett mansproblem. Det fick vi hjälp att inse då, som 16–17­åringar.

Därefter ägnade de sig åt att påverka an­dra ungdomars attityder genom att vara goda förebilder. Den första föreläsningen som Leo höll som nervös 17­åring följdes av många fler, som projektledare för Sharafs hjältar.

Han blev senare ansvarig för att sälja Fryshusets modeller som ska göra det enk­lare att få bort ungdomar från sina proble­matiska mönster. Han berättar att han ofta fick reaktionen ”oj vad dyrt, en och en halv miljon”.

Från blattityd till attityd

Genom att komma underfund med sig själv och sin identitet har Leo Razzak gått från blattityd

till attityd.

Leo R

azza

k

›››››

foto

geo

rg

lu

lich

14

– Jag fattar att det låter som mycket peng­ar. Men fatta vilka enorma kostnader det blir om man inte gör något i tid. För att inte tala om allt mänskligt lidande.

– Ni måste göra nånting, säger Leo och tittar upp mot publiken. Ni socialchefer måste göra nånting – det är ni skyldiga. Jag skulle bli hedrad och tacksam om ni kan göra något konkret, för när jag pratar med Reinfeldt och andra politiker säger de att det är ett strukturellt problem.

Med tydlig hänvisning till nationalekono­men Ingvar Nilsson säger Leo Razzak att de socioekonomiska boksluten är för allvarliga för att skjuta på framtiden. Att ta tag i problem tidigt är ingen kostnad, det är en investering.

– Om jag inte hade fått hjälp hade jag inte stått här idag.

Affärsmässig mångfald

I slutet av 2009 började Leo jobba som ny­hetsreporter på Sveriges Radio. Han beva­kade valrörelsen och berättar hur han satt i SR:s studio och såg Sverigedemokraterna tåga in i riksdagen.

– Den dagen bestämde jag mig: nu ska jag styra upp det här. Jag slutade på radion och startade ett företag vars huvudsakliga uppgift är att visa vad mångfald kan ge i ett affärsmässigt perspektiv, och jag har fått ge­hör för teorierna.

Nu har Leo kommit in på Dramatiska in­stitutet och pluggar TV–produktion, vilket innebär att jobbet med näringslivet kom­mer att gå på lågfart en tid.

Något som Leo Razzak och de andra i Elektraprojektet fick upp ögonen för som tonåringar, var betydelsen av att ha ett ar­bete, betala skatt och bidra till välfärdssys­temet. Det hade ingen tidigare förklarat, kanske för att vi tar saker för givna i Sverige.

– Innan man fattar ekvationen finns inget vi – bara ett jag. Efter att vi hade fattat det här sa vi inte längre att Sverige är skit.

Leo funderar över varför Sverige och svenskarna alltid ser sig som förmer än an­dra. Sverige, som på ca 150 år har gjort en resa från fattigsamhälle till ett av världens rikaste länder tror på fullt allvar att invandrare med en helt annan bakgrund ska göra samma transformation genom att gå en SFI–kurs.

– Tror ni att det är så lätt att plocka ut sina negativa karaktärsdrag och ändra på dem? Okej, testa själv: När jag har räknat till tre, skrik högt ut det som du är sämst på.

Över 500 personer är tvärtysta tills slutli­gen en man säger: ”Självinsikt”.

Leo Razzak uppmanar oss att skaffa oss distans till livet i Sverige genom att besö­ka ett u–land. Det är få förunnat att ha en grundlag med yttrandefrihet, det ska vi vara stolta över tycker han, och skickar till sist med åhörarna tre saker att tänka på.

Ta inte för givet att du kan påverka någon på grund av din position.

– Jag skiter i vem fan du är i din yrkesroll, jag vill att du bygger upp en relation till mig. Du behöver inte hålla med mig om allt men du måste respektera mig som människa.

Kom ihåg att mycket beror på mänsklig bekräftelse och uppskattning – grundläg­gande behov som vi ser hos vilken treåring som helst – ser du mig inte för att jag är bra ska du se mig för att jag är dålig. Arbeta med attityder och gör problemskaparen till pro­blemlösare.

Mångfald handlar inte om blå och bruna ögon, män och kvinnor. Det handlar om mänskliga kvaliteter

foto

geo

rg

lu

lich

foto

geo

rg

lu

lich

Du behöver inte acceptera alla mina dåliga sidor,

men du måste respektera mig som människa.

15

Mångfald handlar inte om blå och bruna ögon, män och kvinnor. Det handlar om mänskliga kvaliteter och hur man kan ut­nyttja dem.

– Jag är väldigt tacksam för att jag har fått dela med mig av min historia och jag hoppas att det leder till någon sorts förändring i era organisationer.

– Se till att människor får vara sig själva, blir hans slutord, och den längsta applåden på Socialchefsdagarna bryter ut. Efteråt tar sig många tid att gå fram och tacka Leo per­sonligen, för visst är det som moderatorn sa med värme – det är inte han som ska tacka. Det är vi.

Det är för få som tar tag i de ungas problem tidigt, med ursäkten att det

kostar för mycket pengar. ”Ni socialchefer är skyldiga att göra

någonting”, säger Leo Razzak.

foto

geo

rg

lu

lich

SocialtjänstbiblioteketKanske sågs vi i vår monter på Socialchefsdagarna 2012?

Då vet du redan att Socialtjänstbiblioteket är ett verktyg för informationssökning, framtaget för anställda inom socialtjänst och kommunal vård.

Socialtjänstbiblioteket ger tillgång till en mängd internationellt erkända facktidskrifter inom ämnesområden som socialt arbete, sociologi, fysioterapi, rehabilitering, vård och omsorg.

Ny abonnemangsperiod startar 1 januari 2013. Läs mer på inera.se/om_socialtjanstbiblioteket.

Kontakta oss gärna för testperiod och frågor.

Inera AB Box 17703, 118 93 Stockholm

Harriet Fredin harriet.fredin@inera.se tel 08 4527842

Ett medmänskligare samhälle med non profit Vård och omsorg som drivs av passion, kreativitet och handlingskraft. Fri från ekonomiska ägarintressen.

Det gör skillnad.

Som sista föreläsare på Socialchefsdagarna kom Jörgen Oom för att prata om hög var­dagsmotivation, något som vi kanske be­höver extra mycket av på måndagmornar,

enligt moderatorn.

Jörgen Oom är psykolog och har arbetat med attitydpåverkan, kommunikation och hypnos. Han lovade att inte hypnotisera nå­gon, men utsatte direkt publiken för ett test. I meningen ”Halta hästar och lata försäljare rör sig ej hastigt och hittar alltid vägen hem”, hur många H hittar du? De allra flesta hit­tade fem, inte så många hittade sju, vilket är rätt svar. Tittar man efter ljudet H hittar man inte de H som sitter i ljudet K.

– Ungefär så är det på föreläsningar, säger Jörgen. Man lyssnar på någon som pratar och det är en jädra massa vackra ord, men vad sa människan egentligen?

Idag är vi många som säger att vi möter mycket motstånd i verksamheten. Egentli­

gen har vi blivit bortskämda med lite mot­stånd och är inte längre så bra på att möta allt tuffare krav. Eftersom vi inte kan påverka kraven till det lägre måste vi se till att med­arbetarna hela tiden växer – blir vassare, klokare och klarar det ökande motståndet bättre. Med andra ord:

– Hur får vi ut mer av de människor vi har, i stället för att hela tiden behöva mer resurser? Du ser väl inte en fotbollstränare skicka ut en tolfte spelare på planen för att vinna matchen.

Tre framgångsfaktorer för en organisation är: Äkta ledarengagemang x Praktiska verk­tyg x Rätt Mental Inställning = Resultat.

– Många säger att de gör så gott de kan, men det tror jag inte på. Ni gör så gott ni tror att ni kan.

Den som vill lyckas bra med jobbet be­höver• kunskap om vad man ska göra och hur• uthållighet för att orka dag efter dag,

år efter år• Rätt mental inställning (RMI)

I särklass viktigast är RMI. Har jag bara rätt mental inställning så lär jag mig det an­dra under tiden. Men hur sjutton vet jag att den mentala inställning jag har är rätt?

Jörgen jobbar med att skapa RMI i orga­nisationer och vet att positivt tänkande kan göra underverk. De positiva människorna kan dock inte jämna ut de negativa männis­korna.

– Man kan inte gnälla sig till en go stäm­ning, hörs Jörgen Oom säga på göteborska. När en positiv och en negativ tanke möts är den negativa alltid starkare. ”Jag kan inte hjälpa att jag tänker negativt” – nej det kan du inte men släpp inte ut det, det är mental försurning!

Hög vardags-motivation

Jörg

en O

om

foto

geo

rg

lu

lich

16

If it’s to be it’s up to me.

17

– Tror nån att jag kan kasta ut den här bollen i luften, få den att stanna i luften ett tag och sen komma tillbaka till min hand? Jörgen låtsaskastar en röd boll i riktning framåt och alla skakar på huvudet. Stort skratt utbryter när han sedan kastar bollen rakt uppåt.

– Tänk annorlunda, gör något nytt! Det är bara dig själv som du kan påverka. Och om du gör på lite annorlunda sätt kan det göra enorm skillnad.

En av höjdpunkterna under Jörgens perfor­mance, för man kan inte riktigt kalla det han gjorde för föreläsning, var när han raljerade över hur vi in absurdum gör fel saker på rätt sätt. Det illustrerades med en visdom från dakotaindianerna som säger att om man märker att man rider en död häst är den klokaste strategin att stiga av.

I moderna organisationer finns dock mer avancerade strategier, t.ex. sänka kra­ven så att den döda hästens prestation blir mer acceptabel, göra en arbetsstudie för att se om den döda hästen skulle prestera bättre med mindre tunga ryttare, hyra in ett bemanningsföretag för att rida den döda hästen, befordra den döda hästen till chef … den klokaste strategin är ändå oftast att stiga av.

Initiativstegen (som du kan se på Jörgens hemsida peakmotivation.com) beskriver processen från att förvänta sig att bli serve­rad till att ta saken i egna händer, från ”dom har ansvaret” till ”jag har ansvaret”.• Den som klagar och söker fel (dom)• Den som väntar på en lösning eller på

direktiv (dom)• Den som ber om en lösning (någon)• Den som föreslår en lösning men inte

gör något själv (någon)• Den som börjar agera, söker stöd hos

andra (vi)• Den som agerar och söker stöd ibland

(vi, jag)• Den som tar egna initiativ utan att fråga

(jag)En del människor säger ”jag hade ingen bra dag, jag hamnade vid så tråkigt bord”. Jör­gen Oom säger ”gå inte ut och förvänta dig att ha en bra dag, du måste skaffa dig en bra dag”. Visst har du många rättigheter i Sve­rige, men glöm inte dina skyldigheter. Ställ

dig frågan vad du har gjort idag för att bidra till en bra stämning på jobbet.

Det finns inte en verklighet, det som finns är din egen syn på verkligheten. Jörgen visar en bild med en cirkel som innehåller fem plustecken och fem minustecken. Bra eller dåligt?

– Det finns massor av folk som är exper­ter på att hitta fel och inte blir glada förrän de har hittat lite skit i hörnen – de hittar 15 minustecken. Andra ser fem hela och fem halva plustecken.

– Om livet erbjuder dig en citron, tillsätt socker och gör saft av den.

Jörgen skickade med deltagarna tre kom­ihåg:

Rodret: den lilla förändringen har stor betydelse

Citronen: ett minus är ett halvt plusAlla har två jobb: ditt vanliga jobb och din

skyldighet att se till att andra har roligtOch helt surrealistiskt slutade den sista

föreläsningen på Socialchefsdagarna 2012 med att hela publiken, under ledning av en­tertainern Jörgen Oom, joddlade. Använde han kanske sina kunskaper i hypnos, trots allt …?

Alla vill nå sitt mål, har man inget hamnar man alltid fel. Hur duktiga är ledningen på att bryta ned organisationens mål till alla medarbetare, så att alla går i samma riktning?

Livet är ett platt paket, du får själv montera ihop grejerna.

foto

geo

rg

lu

lich

18 Mingel18

Gruppen Gentlemen, med Maria Johansson på piano, bjöd på smokingunderhållning från trappan i Stockholms stadshus.

foto

grafi

er:

geo

rg

lu

lich

foto

ker

stin

öh

man

19

Tieto visade i sin monter IT-lösningar som ger medarbetare och brukare mer tid för varandra. Elisabeth Svensson och Ann Malmström från Nyköpings kommun fick se en mobil lösning för omsorgspersonal på fältet för arbetsschema, dokumenta-tion och återrapportering.

Anna-Lena Ramstedt och Caroline Vadeby från Katrine-holm träffar vård- och äldre-omsorgsföretaget Vårdpilen. För den som bor på ett äldre-boende som drivs av det här företaget ska det vara en själv-klar rättighet att få komma ut varje dag, kanske blir det en utflykt med minibussen.

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

Uppföljning och kontroll har kommit allt mer i fokus. Kommuner och landsting behöver system för att kvalitetssäkra de tjänster som utförs oberoende av vem som är utförare.

Nu erbjuds kommuner och landsting stöd i att utveckla uppföljningen med fokus på äldreomsorg

och primärvård. Projektet Kvalitetssäkrad välfärd står för processledare och anpassade kunskapsinsatser.

Välkommen till seminarium den 19 november där kommuner och landstings erfarenheter av uppföljning presenteras.

Läs mer om projektet och gör din intresseanmälan på www.skl.se/kvalitetssakradvalfard

Kvalitetssäkrad välfärd – utveckla uppföljningen med fokus på de äldre

foto

: g

eorg

lu

lich

foto

: g

eorg

lu

lich

foto

: g

eorg

lu

lich

20

– Jag är med för sjunde eller åttonde gången. Som nybliven sektorschef på Stöd och omsorg har jag för första gången valt seminarier inom områdena funktions hinder och äldreomsorg. När jag åker hem vill jag ha ny inspiration till hur vi kan lösa vissa dilemman hemma, t.ex. kostnadsutvecklingen. Det är intressant att träffa kollegor från hela Sverige och höra hur de gör.

Det står inte fel i texten ovan – båda är sektorschefer på Stöd och omsorg i ett gemensamt ledarskap med ansvar för äldreomsorg, funktionshinder, IFO och arbetsmarknad med 900 medarbetare. Beslutet att ha gemensamt ledarskap togs i juli 2011 och Marie och Anette har arbetat ihop sedan januari 2012.

Hittills har de bara sett fördelar med det gemensamma ledarskapet. De säger att det är berikande med två olika bak­grunder och kompetenser. I möten med andra tillförs en dynamik genom att de kan ta vid i varandras tankegångar. Det finns två andra ”par” i Lerum: kom­mundirektörerna och två skolchefer.

Deltagarintervjuer

foto

ker

stin

öh

man

foto

ker

stin

öh

man

foto

ker

stin

öh

man

foto

ker

stin

öh

man

20

Kvällen före på Café Opera med vär­darna Tunstall och Logica blev lyckad. Anette Ringner, affärsområdeschef på Logica:

– Som leverantörer går vi en spän­nande framtid till mötes. Det finns stora utmaningar i det framväxande e–samhället, både för oss och för våra kunder. Vi vill inspirera och visa nya lösningar. Vi vill vara en del av Social­chefsdagarna, här är det lätt att ha en direkt dialog med beslutsfattarna.

Peter Jansson, konsult i den egna firman PJ Konsult har varit med på ungefär 15 socialchefskongresser, första gången var på FSS studiedagar 1988.

Monica Ohlsson, (ej med på bild)som kommit till Socialchefsdagarna med Falköpings kommuns lednings­grupp, var med på buffémottagningen i Stockholms stads hus som kommun­fullmäktiges ordförande Margareta Björk hade bjudit in till.

– Det är nog sjunde året som vi åker till konferensen med den här lednings­gruppen. Jag tycker att det är trevligt att hinna mötas, både inom vår egen grupp men också med andra personer. Jag uppskattar att det är så blandade föreläsningar, även om dagarna blir väldigt intensiva.

Kvällen före: – Det är mina första So­cialchefsdagar. Det är bara att insupa alla intryck, jag känner mig som en svamp. Jag ska ta till mig föreläsningar och seminarier och framför allt mö­ten med andra människor. Jag ser fram mot tre späckade och intensiva dagar och jag kommer att sova som en stock när jag kommer hem till Lerum igen.

Fredag morgon: – Jag har fullprop­pat med tankar och idéer. En del har jag redan hunnit föra ut till min led­ningsgrupp. En pärla var killen från

Linköpings universitet som pratade om hur man presenterar mätningar – det låter hur torrt som helst men var jätteintressant och ger helt nya möj­ligheter som jag kan ha god nytta av i vardagen. Det har generellt varit en jättebra konferens, och det kommer att ta tid att smälta allt. Det är oerhört bra med pauserna. Där har jag hunnit få mängder av impulser, bland utstäl­larna mötte jag t.ex. Hjälpmedels­institutet och deras uppdrag Teknik för äldre – det är ju perfekt att kunna bromsa kostnadsutvecklingen genom att använda ny teknik.

– Det här är ett bra tillfälle för på­fyllnad. Jag tänker ta till mig så mycket som möjligt. Eftersom jag är min egen nu, inom ledarskap, är det spännande att få höra andra deltagare berätta om hur de hanterar chefsrollen.

foto

: g

eorg

lu

lich

Maria Terins, sektorschef på Stöd och omsorg i Lerum.

Anette Johannesson, sektorschef på Stöd och omsorg i Lerum.

21

foto

ker

stin

öh

man

foto

ker

stin

öh

man

Eva Rönnbäck, FoU­chef, FoU Västernorrland:

– Jag tycker det är otroligt givande att gå på Socialchefsdagarna, det finns alltid något nytt att ta till sig. Det jag kan sakna är mer fokus på kunskaps­frågorna, t.ex. förbättringskunskap.

Leif Ekman och Eva Grönlund från Falu kommun.

– Här på Socialchefsdagarna är kontakterna viktiga. Eftersom vi alla vill ha en quick fix på det mesta är det också viktigt att det hela tiden händer något, och det gör det bland annat genom att vi har ett smörgåsbord av

seminarier att välja mellan, säger Leif Ekman.

– Jag är imponerad över hur föreläsningarna alltid håller så hög klass, jag ser särskilt fram mot de som ska hållas på förmiddagarna, säger Eva Grönlund som är med på Socialchefsdagarna för sjätte gången.

För endast per kund och månad

Trygg digital nyckelhantering

Förenklas hämtning och lämning av nycklar

Fördelar med Avista

Enkelt och snabbt att komma igång

Minskade transporter när alla vet vem som har vilken nyckel

Ingen investering i dyra lås, ingen monterings- eller batteri-kostnad. Mer miljövänligt.

Kontroll vem som har nycklarna

Kontakta Martina JohanssonTel nr 070-612 92 32 eller E-post

martina.johansson @avistatime.com avistatime.com

Avista förenklar vardagen genom förbättrad

resursplanering och kvalitetssäkring

Skapas trygghet med nyckelkvittens

22 Seminarier

Mona Fransehn är prefekt vid Institutio­nen för socialt arbete och ledamot i sam­arbetskommittén för socionomutbildning. Hennes seminarium handlade om framtida kompetensbehov och karriärbehov inom so­cionomyrket. Allt fler socionomer prövar sig fram mellan olika verksamhetsområden.

Francesca Colombo är senioranalytiker inom hälsoområdet vid OECD. Hon pra­tade om äldrevården och i vilken utsträck­ning det är anhöriga som vårdar den äldre. Vad får det för följder, ekonomiskt och hälso­mässigt?

Andrew Lowe är socialchef i Skottland och medlem i den skotska socialchefs­föreningen Associa­tion of Social Work. Han höll i seminariet The role of the chief social worker and the registered social worker.

Irene Wennemo är huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsut­redningen och besökte Socialchefsdagarna för andra året i rad för att presentera vad utred­ningen kommit fram till. Kommittén får nu ett utvidgat uppdrag och slutredovisningen flyttas fram från maj 2013 till den 31 januari 2015.

Joakim Palme är professor i stats­kunskap vid Uppsala universitet och har tidigare varit VD för Institutet för framtids­studier. Han höll ett se­minarium om svensk social försäkring i in­ternationell belysning: Modellen som halkat efter sig själv.

Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen höll ett seminarium med rubriken Allmän­nytta eller kommunal egennytta. Hon är en flitig bloggare. På Bar­bros Bostadsblogg kan du läsa om bostadspo­litik i stort och smått.

Kon

fere

nsd

okum

enta

tion

fin

ns

på

soci

alch

efer

.se

22

foto

: ker

stin

öh

man

foto

: ker

stin

öh

man

foto

: ker

stin

öh

man

foto

: sc

ott

ish

border

s co

un

cil

foto

: h

yres

gäst

fören

ing

en

foto

: ker

stin

öh

man

23Kon

ferensd

okum

entation

fin

ns p

å socialchefer.se

Från fruktad skattefogde till modern servicemyndighetSkatteverket har under de senaste åren transformerats från en kontrollmyndighet som med strikta paragrafer och regler drev in skatt, till en servicemyndighet som tror på skattebe-talarnas vilja att göra rätt. 2011 fick de utmärkelsen Sveriges Modernaste Myndighet.

– Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig, sä­ger Anders Stridh, verksamhetsutvecklare som arbetar med strategiska bemötandefrågor på Skatteverket. Viljan att göra rätt ökar om jag litar på att andra gör rätt och om jag känner mig rättvist behandlad, även om skattebeslutet inte är till min fördel.

De vanligaste felen görs oavsiktligt. Är det enkelt att göra rätt så gör folk det. Skatteverket arbetar med språkvårdare för att göra tolkningen av skattelagstiftningen lättförståelig, underlättar för användarna med ifyllda deklarationer och e­tjänster, och gör färdiga fakturamallar för ROT­företag i stället för att hänvisa till en tjock handbok.

Skatteupplysningen är Skatteverkets ”en väg in”. Men på handläggarnivå arbetar de med personliga kontakter. Därför ska ett brev från myndigheten alltid ha en kontaktperson, som också ska vara nåbar. Här arbetar de strategiskt – ett brev från Skatteverket ska aldrig landa i brevlådan en fredag, utan så tidigt i veckan som möjligt.

– Vi vet att folk ringer två dagar efter att brevet har skick­ats ut, och därför planerar kontaktpersonen sina dagar och möten utifrån dessa förutsättningar.

Medarbetarna är oerhört viktiga. Den starkaste drivkraf­ten för människors vilja att göra rätt är nämligen att skat­tebetalaren känner förtroende för myndigheten och känner sig bemött som en individ. Det kom fram i en undersökning 2003 om Skatteverkets attityder. Resultatet visade att de flesta skattebetalare hade mötts av attityder som ”vi är alla fuskare i Skatteverkets ögon”.

Utvecklingsarbetet har bland annat innehållit bemötan­deutbildning. Numera tar Skatteverket både vid rekrytering och lönerevision stor hänsyn till om medarbetaren har en förtroendeskapande attityd.

Självklart ska handläggarna kunna skattelagstiftningen. Men att gömma sig bakom ”jag har gjort exakt som det står i föreskrifterna” driver inte på folks vilja att göra rätt. Därför uppmuntras handläggarna till eget tänkande när de gör be­dömningar.

– Vi vill gå från lathundar, detaljinstruktioner och rädsla att göra fel till att arbeta kreativt inom lagens ramar. Den som är räddast är ofta otrygg i sin yrkesroll. Vi jobbar mycket

med dialog med medarbetarna, och vi gör det med konkreta situationer som exempel. Det är viktigt att medarbetarna vå­gar göra fel. Och att chefen litar på sina medarbetare.

På frågan om Skatteverket har haft bekymmer med att hand­läggarnas beslut blir för godtyckliga svarar Anders Stridh:

– Nej, vi kommer från en miljö där allt har varit väldigt styrt. Vi har handlingsutrymme att vara normalmänskliga. En handskriven lapp på det skriftliga beslutet med orden ”hör av dig om du har frågor” kan betyda allt för skattebeta­larens vilja att göra rätt.

Innerliga maskrosbarn Therese Eriksson har under hela sin uppväxt varit påverkad av mammans alkoholism och manodepressivitet. Sedan åtta år är hon verksamhetschef på den ideella organisationen Mask-rosbarn där alla som jobbar själva har växt upp med missbru-kande eller psykiskt sjuka föräldrar.

– Det går att må bra igen, säger Therese Eriksson, som in­ledde seminariet med en utelämnande berättelse om sin livs­historia. När jag var 17 förstod jag att jag inte kunde förändra mamma och att jag hade rätt att må bra, trots att mamma mådde dåligt.

I stället för att gömma undan sin historia startade hon då, tillsammans med Denise Madsen, den ideella organisatio­nen Maskrosbarn. Av egen erfarenhet visste de att barn och

Medarbetarnas attityd till skattebetalarna ska vara att viljan att göra rätt är starkast, säger Anders Stridh,

verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

foto

: ker

stin

öh

man

24

25

ungdomar, som har föräldrar som missbrukar och/eller är psykiskt sjuka, behöver kraft och mod för att sluta bära sina föräldrars liv på sina axlar.

Med på seminariet var också Sandra Patel, socionom och projektledare på Maskrosbarn. Hon berättade hur de skapar aktiviteter utifrån barnens egna behov. De har lägerverk­samhet på alla lov, ungdomsgården Fredagsmys varannan fredag och omfattande aktivitet på nätet.

Maskrosbarn har genomfört en kvalitativ studie om vilket stöd barn vill ha av samhället, där det bland annat kom fram hur viktigt barnen tycker att det är med miljön och bemö­tandet på socialkontoret. Det har resulterat i en checklista och tävlingen ”Pimp my Soc” för att skapa det trevligaste socialkontoret.

Så här skrev Therese Eriksson i sin blogg dagen efter se­minariet:

”Igår hade jag och Sandra en föreläsning på Socialchefs­dagarna och delade ut checklistan till 70 chefer! Våra ung­domar hade slagit in allt till paket så jag och Sandra hade en ceremoni med alla chefer, de fick komma fram till oss och krama oss och fick ett paket! Det såg ut som att de verkligen blev glada! Och vi älskar ju att sprida kärlek och kramas!

Så vi uppmanade alla chefer att gå hem och sätta upp checklistan på socialkontoret, kanske i personalrummet el­ler någonstans där personalen kommer se den ofta. Vi vill självklart att de ska arbeta aktivt med allt ungdomarna har skrivit i checklistan! De ska sedan fota väggen där listan sitter och maila det till oss!”

Socialchefens redaktör fångade David Pagrotsky, konsult inom vårdteknik, direkt efter seminariet med Therese Eriks­son och Sandra Patel från Maskrosbarn.

– Innehållet i det här seminariet blev inte alls som jag hade tänkt mig. Jag väntade mig att höra fakta och statistik och i stället fick vi en innerlig berättelse av dessa ungdomar som har startat Maskrosbarn.

När jag gick förbi rummet efter att seminariet hade slutat fick ni varsin varm kram och en present och både du och resten av deltagarna verkade helt tagna av det ni precis hade upplevt.

Frisera siffrorna

Mattias Elg vet hur man visualiserar data på ett sätt som gör det lättare att fatta kloka beslut.

Nej, det handlar inte om att fuska med mätningar och statistik, snarare att stajla dem på ett sätt så att fakta lyfts fram och blir lätta att ta till sig. Hur mätningar presenteras spelar nämligen stor roll för hur man fattar beslut.

Mattias Elg, professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, har jobbat mycket med hur mätningar och statistik presenteras. Det går att skapa grafer och visualiseringar som gör att vi lättare kan fatta kloka beslut.

Efter seminariet gav Sandra Patel och Therese Eriksson från Maskrosbarn kramar och presenter till deltagarna.

– Ja. Om jag ska försöka säga något som inte är helt känslo­styrt nu så beror vår starka reaktion på att seminarieledarna delade med sig av sina egna upplevelser på ett sätt som verk­ligen nådde fram. En syntes av rationell verklighet, kärlek och omtanke.

Läs mer på www.maskrosbarn.org

David Pagrotsky fick en positiv överraskning på seminariet om Maskrosbarn.

Konferen

sdoku

men

tation fi

nn

s på socialch

efer.sefoto

: ker

stin

öh

man

foto

: ker

stin

öh

man

26

Lotta Persson välkomnar gästerna Unnur Ingólfsdóttir från Island och Jussi Salminen från Finland. Båda från våra kollegaföreningar i respektive land.

– Det är så oerhört viktigt för oss på lilla Island att få träffa er på den här konferensen, jag tackar varmt, sa Unnur Ingólfsdóttir. Hon lämnade över en gåva till styrelsen – ett stearinljus och en videofilm om utbrottet i Eyafjallajökull – med hänvisning att de speglar socialtjänstens verksamhet:

– Där finns både saker som vi kan styra över och saker som vi inte alls kan kontrollera.

Notiser

En gemensam faktor för bra datavisualiseringar är att de lyfter fram fakta och skapar en grogrund för god dialog och framåtblickande.

Några råd för effektiv visualisering av data är:

• Visa data! Tona ned det som inte är viktigt.

• Betraktaren ska fokusera på innehållet och inte metoden.

• Förvräng aldrig data.

• Korttidsminnet klarar bara av ungefär sju saker åt gången. Därför är det viktigt att aggregera, eller samla ihop, fakta av samma slag.

• Presentera mycket data på liten yta så att man kan jämföra olika data.

• Uppmuntra ögat att jämföra olika delar av data.

• Visa data på olika detaljnivåer, från helhetsnivå till detaljstruktur.

• Öka förståelsen genom att kombinera statistik med beskrivning i text.

• Ha ett tydligt syfte så att ingen undrar varför grafen eller tabellen finns.

Mattias Elg förespråkar att man ska synliggöra variationen i de data man har. För det rekommenderar han tre verktyg: histogrammet, linjediagrammet och styrdiagrammet. På socialchefer.se hittar du exempel, i Mattias bilder från se­minarium 16.

foto

: g

eorg

lu

lich

foto

: g

eorg

lu

lich

Teambo KonsultDitt bemannings- och rekryteringsföretag

Vår kunskap är Er trygghetTeambo Konsult är specialiserade på uthyrning av chefer och hand­läggare till socialtjänsten. Våra socionomer är mycket kunniga, kom­petenta och har lång erfarenhet av att jobba inom socialtjänsten. Vi vänder oss till socialtjänster i hela Sverige. Vår mångåriga erfarenhet borgar för att ni får rätt personal vid rätt tillfälle. För oss är det viktigt att ni ska känna trygghet i vårt val av er personal. Vi bemannar med chefer, handläggare och specialkompe tenser inom alla fält av offentlig myndighetsutövning. Vi hjälper er med såväl långa som korta uppdrag. Våra konsulter har en bred och djup kunskap inom alla områden och är vana vid att självständigt utreda och ge förslag på åtgärder. När ni hyr personal tar ni inga risker, ni betalar endast för den tid som våra medarbetare arbetar hos er, och slipper tänka på arbets­givaravgifter, semester, eventuell sjukersättning, osv. Vi kan även hjälpa er att rekrytera handläggare och chefer inom hela socialtjänsten.

Vår målsättning är enkel: Alltid nöjda kunder.

Vägen dit är: Snabb återkoppling, kunnig personal och kostnadseffektiva lösningar.

Välkommen att kontakta oss!

Ia Wallin, konsultansvarig,0709­11 17 87ia.wallin@teambo.seJoakim Ulmefors, verk­samhetschef, 031­98 00 25joakim.ulmefors@teambo.se

Vi gör allt för att underlätta Er vardag

Tidiga insatser för barn prioriteras

Som socialpolitisk förening har FSS ett reguljärt arbete som löper på varje verksamhetsår. Dit hör arbete med remisser, att ha dialog med socialdepartementet och an­dra myndigheter, att arbeta med internationella frågor och på olika sätt driva påverkansarbete för att utveckla den svenska välfärden och socialchefsrollen.

Inför detta verksamhetsår har årsmötet beslutat vilka områden som styrelsen ska sätta extra fokus på:Försäkringssystemens förändring, med fokus på konse­kvenser för särskilt utsatta. FSS har redan följt den här frågan under lång tid och kommer att fortsätta följa den minst lika länge som den parlamentariska socialförsäk­ringsutredningen pågår. I anslutning till den här prio­riterade frågan kommer FSS att ha ett särskilt vakande öga på ungdomsarbetslösheten. Kompetens och kvalitet i socialtjänsten. Funktionshin­derområdet behöver lyftas fram, både i samhällsdebat­ten och i beslutsagendorna. Bostadsproblematiken. Var och hur ska fattiga bo? Tidiga insatser för barn och ungdomar, där årsmötet vill att vi särskilt ska beakta barnfattigdom.

Lotta Persson från Botkyrka blev omvald till ordförande för FSS och Kalle Gudmund­sson från Norrköping blev ny vice ordförande efter av­gående Yngve Sundin.

Förutom Yngve Sundin tackades följade personer av: Gunnel Pettersson som ar­betat i Angered men nu flyt­tat till Heby, Dan Osterling

från Östersund och Henry Einestedt från Mellerud. De nya ledamöterna är: Carina Dagbro från Norsjö, Lars Lil­jedahl från Östersund som blir regionansvarig för FSS Jämtland­Västernorrland, Lisbeth Nilsson från Göte­borgs stad och Per Sandberg från Växjö som blir region­ansvarig för FSS Sydost.

Socialchefsdagarna 2013

Allra sista inslaget på årets kongress var en snyggt producerad film om människorna som bygger staden. Sta­den är Malmö, och Malmö är platsen för Socialchefsdagarna 2013.

Länken till filmen hittar du på www.socialchefer.se.

– Vi har 305 000 invånare i den här nätverksbyggande staden och antalet ökar med ca 5 000 per år, berättar An­nelie Larsson.

I Malmö finns också hemlöshet, trångboddhet och stora skillnader i hälsonivåer. Att Malmöbor i vissa de­lar av staden lever nästan sju år kor­tare än i andra delar har varit känt i decennier. Nu arbetar 11 forskare och

tre praktiker i den politiskt oberoende Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö med att ta fram strategier för att minska hälsoklyftorna i Malmö.

– När vi träffas hösten 2013 hoppas jag att kommissionens strategier ska vara klara, säger Annelie Larsson.

– Det finns inga enkla lösningar, men det finns mycket kraft och vilja och det vill vi förmedla nästa år.

SVERIGE

Porto betalt

Port payéBAvsändare: FSS, Box 2096, 471 11 Rönnängsocialchefer.se, info@socialchefer.se

Annelie Larsson, direktör för Sociala resursförvaltningen i Malmö stad.

Det är lite chillare här

FSS

årsm

öte

Lotta Persson, socialchef i Botkyrka kommun, valdes om till ordförande för FSS.

Karl Gudmundsson, socialdirektör i Norrköpings kommun, FSS vice ordförande.

foto

: g

eorg

lu

lich

foto

: sl

ag

thu

set

foto

: ker

stin

öh

man

foto

: ker

stin

öh

man