”Ge medmänskligt stöd på alla asylboenden”

Eva von Oelreich

q Så funkar regionrådenq Henry hyllar Ahmed Bayrakdar

HAGAR SCHÖN, 71, MÖTER FLYKTINGAR MED VÄRME OCH TRYGGHET I ÄLGARÅS

”Jag ville resa, men världen kom till mig istället”

En dag med begravnings-

patrullen

GRUNDAD 1909RÖDA KORSETS TIDNING #1.15

”Ge medmänskligt stöd på alla asylboenden”

Eva von Oelreich

till mig istället”sid 10

1_Ettan.indd 1 2015-01-02 13:41

2 Röda Korsets tidning HENRY x.1x

Länge leve livet!Ditt arv kan rädda liv i generationer. Av samma skäl tar Röda Korset varje år emot gåvor från andra människor som skrivit in oss i sina testamenten. Det är ett stort förtroende som räddar många liv. Och ingen gåva är för stor eller för liten. Varje bidrag gör det möjligt för oss att fortsätta kampen för livet. Även efter din bortgång.

Vill du veta mer? Malin Thengqvist är jurist och expert. Mejla henne på malin.thengqvist@redcross.se så berättar hon mer. Eller beställ vår broschyr på www.redcross.se/testamente

Foto

: Jo

se C

endo

n, R

öda

Kor

set

5_RODK205_Testamente_Annons_Henry.indd 1 2014-12-17 15:352.indd 2 2015-01-02 13:49

Anna BergénRedaktör

anna.bergen@redcross.se

HENRY DUNANT, en ung bankir från Schweiz, råkade under en affärsresa i Italien 1859 bli vittne till ett av den tidens värsta fältslag – slaget vid Solferino. Upplevelsen av de såra-de soldaternas lidande kom att förändra hans liv och gav honom idén till Röda Korset. 1863 grundade han Röda Korset och tog strax därefter också initiativ till Genèvekonventioner-na. Han skulle så småningom få Nobels fredspris för sin livslånga gärning i humanitetens tecken. Visste du förresten att Henry Dunant döptes till Henri av sina föräldrar, men själv ändrade stavningen till Henry som vuxen? Läs mer på www.redcross.se/henry

RÖDA KORSETS TIDNING HENRY ges ut fyra gånger per år och distribueras till bland annat Röda Korsets medlemmar och månadsgivare. Henry vilar på samma värde-ringar som föreningen Svenska Röda Korset och är politiskt och religiöst obunden.

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE ELLER MEDLEM? U WWW.REDCROSS.SE U INFO@REDCROSS.SE U 0771-19 95 00

Xxx xxx i xxxx.

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 3

FO

TO

: MA

GN

US

BE

RG

ST

RÖ

M

Nyfi kenhet och kaff eMER ÄN 50 MILJONER människor befi nner sig på fl ykt i världen. Knappt 100 000 beräknas söka asyl i Sverige i år. Alltför ofta diskuteras frågan hur många vi ska ta emot. Det är en fråga som egentligen inte behöver ställas. Att söka asyl är en mänsklig rättighet. Ingen kan fråntas rättigheten att söka asyl. Låt oss istäl-let tala om hur vi på bästa sätt kan ta emot och välkomna dem som söker sig hit.

RÖDA KORSET TAR ställning för medmänsk-lighet. I ord och i handling. Handlingskraftiga rödakorsare fi nns på plats i de allra fl esta kommuner i landet där det fi nns många asyl-sökande. Målet är att fi nnas på plats och ge medmänskligt stöd på alla asylboenden i hela landet.

PÅ ASYLBOENDET I Älgarås hjälps Hagar, Jaana och de boende åt att skapa en mötes-plats full av liv och gemenskap. Aktiviteter som fi ka, utfl ykter och språkträning minskar oron och gör väntan mindre lång. ”Det hade varit svårt att etablera sig utan den här mötes-platsen” säger Waleed som bodde på anlägg-ningen innan han fl yttade till Töreboda. ”Man måste hjälpa varandra. Så är det bara.”

I DETTA NUMMER av Henry får vi också möta frivilliga rödakorsare som gör skillnad på andra sätt. Rebeca tar hand om EU-migranter som kommer till Norrhedeskolan i Helsing-borg för att duscha och få rena kläder och Pas-ka utbildar frivilliga i Sydsudan för att hejda spridningen av kolera. Gull-May ger patienter-na på akuten i Malmö det där lilla extra och Zoway i Liberia söker upp personer som varit i kontakt med ebola-smitta och informerar om hur de ska göra för att undvika att sprida sjuk-domen vidare.

KÄNNER DU EFTER att ha läst detta nummer av Henry att du vill ta ställning och bidra till ett medmänskligt samhälle? Välkommen att

bli rödakorsare. Din handlings-kraft behövs – mer än någon-

sin tidigare. Det behöver inte vara svårt eller ta sär-skilt mycket tid. Eller som Hagar i Älgarås säger: ”Man kommer långt med

nyfi kenhet och en kopp kaff e”.

O M S L A G S B I L D E N : ATA M A K O U S Y U O C H H A G A R S C H Ö N H A R H U N N I T K O M M A V A R A N D R A N Ä R A U N D E R D E D R Y G A T R E Å R S O M ATA M A K O U S Y H A R V A R I T I S V E R I G E . F O T O : G U S TA V G R Ä L L

27 VI I RÖDA KORSET Ordföranden har ordet q Så funkar regionråden q Musik för människor på flykt q Henry hyllar

4 BILDEN Ett golfslag från paradiset

6 NYHETER I KORTHET Nytt behandlingscenter i Göteborg q Henry minns flyktingvågen från Balkan q Stort behov av hjälp i Filippinerna q Kamp mot kolera i Sydsudan

LIBERIA

Sid 10–15Sid 10–15

Hagar, 71, skapar trygghet för flyktingar

ASYLMOTTAGNING

De tar hand om de döda

Sid 21Dusch, kläder och lite medmänsklighet

EU-MIGRANTER

Sid 16 –20

GAZA

Sid 22–25 Volontärer och sjukhus i skottlinjen

INNEHÅLL # 1.15

3.indd 3 2015-01-02 13:49

4 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

PARADISET ÄR EN GOLFBANAGRÄNSEN MELLAN MAROCKO OCH SPANSKA ENKLAVEN MELILLA I NORDAFRIKA, 22 OKTOBER, 2014.Den ena golfaren fokuserar på sitt slag. Den andra tittar upp emot stängslet. Där hänger tolv män mittemellan drömmen om Europa och den afrikanska kontinenten som de vill lämna i jakt på frihet och en bättre framtid.

Stängslet är sex meter högt och krönt med taggtråd. Symboliken är plågsamt tydlig. Vi som är inne och ni som är ute. Vi som har plats för en golfbana, men inte för er. På ena sidan ligger Marocko, på andra sidan den spanska enklaven Melilla som är ett populärt turistmål.

Varje år försöker tusentals migranter från afrikanska länder ta sig in här. Just den här onsdagen blev 70 av dem kvar på staketet i flera timmar, upptäckta av den spanska polisen och rädda att skickas tillbaka om de kom ned. Vardagsmat för golfarna. Ett livsavgörande ögon-blick för dem på stängslet.

Foto: José Palazón/ReutersText: Anna Dahlqvist

BILDEN

4-5.indd 4 2015-01-02 13:50

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 5

4-5.indd 5 2015-01-02 13:50

6 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

Det finns stora brister i den svenska asylproces-

sen för dem som utsatts

för tortyr. Det menar Röda Korset i en ny rapport.– Vi ser en mängd brister i olika instanser. Allt fler som söker asyl i Sverige har varit utsatta för tortyr

och krigsskador och vi måste bli bättre på att upptäcka ska-dorna för att kunna ge dem en rätts-säker prövning, säger Alexandra Segenstedt, sakkun-nig och jurist i Röda Korset.

Idag krävs läkarintyg som bevi-sar tortyr för att få fortsatt utred-ning. Många gånger är detta svårt att få. Andra indikationer på tortyr, såsom den asylsökandes muntliga berättelse och landrapporter, mås-te också ges större tyngd.

– En generell kompetenshöj-ning behövs för att underlätta asylprocessen men också att för

Nytt center i GöteborgI maj 2015 öppnar Röda Korset ett behandlingscenter för krigs- och tor-tyrskadade i Göteborg.

– Ett mycket välkommet beslut, säger Eva Hall, chef för Röda Kor-sets vårdenhet.

– Under de fem år som vi arbetat med vård för papperslösa tillsam-mans med Rosengrenska Stiftel-sen har vi sett att det behövs ett komplement till den vård som ges i staden.

Röda Korset driver sedan tidigare behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade i Skövde, Uppsala, Malmö, Skellefteå och Stockholm. Varje år behandlas 1 400 patienter på dessa, men behovet är långt stör-re och väntetiderna långa.

– Vi räknar med att kunna ta emot 200 patienter per år i Göteborg, sä-ger Eva Hall. b

Som stödperson är du först och främst en med-människa. Det handlar

om att finnas där, att klappa på kin-den eller hålla handen. För den som är orolig eller ensam betyder det mycket att någon lyssnar eller bara finns där som sällskap i rummet.

Jag är en av totalt 24 rödakorsvo-lontärer som jobbar som stödper-soner på akuten i Malmö. Vi är en sammansvetsad grupp. Alla är pen-sionärer, precis som jag. Vi delar upp passen, ikväll jobbade jag och min kollega från fem till åtta.

När vi kommer börjar vi med att gå runt och presentera oss för pa-tienterna och förklara att vi är från Röda Korset. Det händer att det finns någon som ber oss fara och flyga, som har ont eller är påverkad

av sjukdomen, men de allra flesta välkomnar oss. Vi pysslar om dem, rättar till kudden, plockar fram en extra filt. De som har varit på aku-ten i flera timmar brukar uppskatta att vi hämtar en kopp kaffe eller brer några frallor, om de får lov att äta förstås.

Vi gör det som personalen inte har tid till. I dag är de så pressade och hinner inte alltid med den so-ciala biten. Skillnaden är stor mot när jag började för elva år sedan. Försämringen är tydlig, det är brist på personal och allt handlar om pengar. Ofta säger personalen ”Vad skulle vi ha gjort om vi inte hade haft er?”. Förra veckan satt en av mina kollegor i tre timmar med en gravt dement 92-årig man som ingen visste var de skulle göra

av, det finns ju alldeles för få vård-platser.

Nu när jag har kommit hem ef-ter kvällens pass är jag trött och har lite ont i fötterna. Men det gör inget. Jag känner att jag verkligen har gjort något av min dag. Jag har suttit hos en patient som var orolig och behövde någon att prata med. Det ger en sådan tillfredsställelse, dessutom har det gett mig bättre människokännedom och en öd-mjukhet inför människors utsatt-het. Jag älskar verkligen det jag gör här på akuten.” b

FO

TO

: JOI G

RIN

DE

EN HJÄLPARBETARES DAGBOK AKUTMOTTAGNINGEN, MALMÖ, 11 NOVEMBER 2014

Alexandra Segenstedt.

Gull-May Andersson,en av Röda Korsets stödpersoner på akuten i Malmö.

RÖDA KORSETPÅVERKAR

När eleverna på Sjölins gymnasium i Stockholm läste om hur kriget i Syri-en påverkar civilbefolkningen väcktes en vilja att bidra.

– Vi pratade om att alla kan göra något för att underlätta för andra människor, vara en medmänniska helt enkelt, säger läraren Mauritz Axelsson.

Klassen lånade bössor av Röda Korsets beredskapskrets i Stock-holm och delade in sig i grupper som tävlade sinsemellan.

Eleverna samlade in 8 747 kronor och uppmanar nu andra gymnasie-skolor att följa efter. b

NYHETER I KORTHET

Många torterade missgynnas av okunskap

Gull-May Anders-son hör om det är något hon kan hjäl-pa patienten Berit Dahl med.

FO

TO

: MA

UR

ITZ

AX

EL

SS

ON

Samlar till Syrien

FO

TO

: AN

DE

RS

HA

NS

SO

N

Leyla från Irak får hjälp på Röda Korsets behandlings-center i Malmö.

Elever på Sjölins gym-nasium i Stockholm.

FO

TO

: LIN

DA

BE

RG

LU

ND

6-9.indd 6 2015-01-02 13:37

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 7

Återigen anländer många asylsökande till Sverige. Förra året 81 000. Siffran jämförs ofta med 1992 då antalet personer som sökte asyl i Sverige var 84 000. De allra flesta, nästan 70 000, kom från före detta Jugoslavien. På våren det året hade kriget kom-mit till Bosnien-Hercegovina, en tidigare jugoslavisk delrepublik som i början av april erkänts som själv-ständig stat.

Huvudstaden Sarajevo belägra-des och städer och byar runt om i landet angreps och utsattes för beskjutning.

Egendom konfiskerades. För-följelse, misshandel och mord blev

vardag. Människor avrättades, våld-togs och fick utstå sexuella över-grepp och tortyr. Hundratusentals, så småningom miljoner, människor tvingades på flykt.

Under krigets första år saknade svensk flyktingmottagning bered-skap för det ökade antalet asyl-sökande. Situationen krävde nya lösningar och samtidigt pågick en stundtals spänd och polariserad flyktingpolitisk debatt. Dåvarande Invandrarverket vände sig till frivil-ligorganisationerna och vädjade om hjälp.

Svenska Röda Korset tog sig snabbt an de nya utmaningarna. Tillsammans med flyktingkonsu-lenter runt om i landet arbetade flyktingenheten med asylrådgiv-

ning, efterforskning och familje-återförening.

Under 1994 skickades nästan 100 000 rödakorsmeddelanden mellan Sverige och före detta Jugo-slavien. Ett rödakorsmeddelande är ett kort, öppet brev mellan nära anhöriga som förmedlas genom Röda Korsets globala nätverk när normala post- och teleförbindelser brutit samman.

Samtidigt startades psykosocial stödverksamhet för dem som kom-mit hit och information spreds på flyktingförläggningar.

Så småningom, när kriget efter tre och ett halvt år närmade sig sitt slut, påbörjade Röda Korset ett ar-bete med att stödja dem som ville återvända. b

TE X T: RICK ARD OLSEKE

FO

TO

: AN

A F

ER

IC

1992 tog Sverige emot 84 000 asylsökande

HENRY MINNS FLYKTINGSTRÖMMEN FRÅN BALKAN

De allra flesta som kom till Sverige 1992 hade flytt från före detta Jugoslavien.

24

Många torterade missgynnas av okunskap

FO

TO

: IRC

T

Många tortyrska-dade får inte kor-rekta läkarintyg.

… kronor är dagsersättningen för vuxna ensamstående på Migra-tionsverkets boende för asylsö-kande där fri mat ingår. På boend e där mat inte ingår är ersättningen 71 kronor. K Ä L L A : M I G R AT I O N S V E R K E T

att underlätta integrationen i Sve-rige, säger Alexandra Segenstedt.

Rapporten ”Tortyrskador i asyl-processen under lupp” bygger på en granskning av ett 80-tal asyl-ärenden och ger en mängd rekom-mendationer till Migrationsverket, Migrationsdomstolarna, offentliga biträden och till hälso- och sjukvår-den. b

FO

TO

: AB

DU

LK

AD

IR B

EL

LO

AH

ME

D/IF

RC

På fl ykt i NigeriaOroligheterna i nordöstra Nige-ria har tvingat fler än en halv miljon människor på flykt och behovet av humanitär hjälp är stort. Röda Kor-set har inlett en insats för att stödja flyktingarna med rent vatten, tillfäl-ligt tak över huvudet, sjukvård och latriner. Svenska Röda Korset bistår med 1,5 miljoner kronor.b

Hjälpbehov i FilippinernaTack vare förebyggande arbete, tidiga varningar och hög bered-skap kunde konsekvenserna av tyfonen Hagupit, som drog in över Filippinerna i mitten på december, lindras något.

Tiotusentals frivilliga rödakor-sare hjälpte till vid evakueringen av 1,7 miljoner människor och delade ut mat, rent vatten, filtar, tält och hygienpaket.

Minst 27 människor förlorade dock livet och omkring 200 000 personer bedömdes efteråt vara i behov av hjälp. De materiella ska-dorna i kustområdena var stora.

Hagupit är den starkaste tyfon som drabbat landet sedan Haiyan i november 2013 då över 6 300 per-soner miste livet. b

Stort hjälpbehov till flyktingar.

Frivilliga gör en stor insats.

6-9.indd 7 2015-01-02 15:22

8 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

NYHETER I KORTHET

När regnperioden är intensiv i Sydsudan sprids koleran snabbt. I fjol drab-bades landet av det värsta kolerautbrottet sedan 2006. Rödakorsaren Karama Paska Kamilo och hennes bror bekämpade koleran men fick betala ett högt pris.Myndigheterna varnade i radion för kolerans snabba spridning i sta-den Torit. Det var juni månad.

Inom några dagar inledde Röda Korset en utbildning av 20-talet fri-villiga för att dämpa spridningen.

– Redan dagen därpå satte vi igång att blanda vätskeersättning till de kolerasjuka, säger Karama Paska Kamilo, kommunikatör och frivilligsamordnare på Sydsudans Röda Kors.

De nyutbildade rödakorsarna besökte därefter flera skolor där de lärde eleverna vikten av att ut-rätta sina behov i latriner, istället för i närheten av vattendrag, och att tvätta händerna efteråt.

De knackade även dörr för att dela ut vattenreningstabletter och informera om hur kolera sprids.

Paskas äldre bror, Solomon Olum Kamilo, läkare vid hälsomyndighe-ten, deltog också i arbetet men blev själv smittad.

– Min bror tog hand om ett barn

som inte klarade sig, trots att bar-net fick hjälp. Det var antagligen då som han smittades, berättar Paska.

Solomon blev snabbt sämre. Det var kväll och ingen bil fanns i närhe-ten som kunde ta honom till sjuk-hus. Den natten dog han.

– Till en början ville jag inte tro på vad som inträffat. Min mamma bara grät, minns Paska.

– De som är borta är borta, vi finns här för att ta hand om dem som lever, konstaterar hon.

Men koleran fortsatte att sprida sig och i augusti var läget illa. Först i september vände det och i oktober var faran över.

Röda Korset kunde då stänga sina mottagningar för vätskeer-sättning för den här gången. b

TE X T: ERIK OLSSON S VENSK A RÖDA KORSE T

FO

TO

: JAC

OB

ZO

CH

ER

MA

N

Paska förlorade sin bror i kampen mot kolera

FAKTA KOLERA

Kolera är en diarrésjukdom som orsakas av en bakterie. Oftast uppstår koleraepidemier i länder med dålig vatten- och avloppsre-ning. Diarréer gör att man riskerar

att bli kraftigt uttorkad.I Sydsudan smittades 6 421 personer av kolera under perio-den april till november 2014. 167 personer avled i sjukdomen. Röda

Korsets frivilliga besökte fler än 39 000 familjer för att informera om hur kolera sprids. 261 personer fick hjälp på Röda Korsets mottag-ningar för vätskeersättning.

MALIN BARNÖ, projektle-dare för Röda Korsets akutin-samlingar, som var i Tacloban i Filippinerna när tyfonen Hagupit närmade sig.

Vad gjorde du i Tacloban?– Jag var där för att följa upp

hur de 58 miljoner kronor som vi samlade in i samband med tyfo-nen Haiyan i november 2013 har använts.

Hur har pengarna använts?– 6 000 hus är redan byggda

och ytterligare 40 000 familjer är på gång att få säkrare hem. Många har också med vår hjälp kunnat starta upp verksamhet, exempelvis jordbruk, boskaps-skötsel eller små butiker, som ger långsiktig försörjning.

Många filippiner förlorade sina anhöriga i Haiyan. Hur reagerade de på beskedet om en ny tyfon?

– Många blev oroliga, sorgliga minnen väcktes till liv, men jag upplevde också ett stort fokus. Lärdomarna från förra tyfonen var att snabbt ta reda på var man kan söka skydd och vad man be-höver ha med sig.

Vad gjorde du när beske-det kom?– Jag följde det katastrofför-

beredande arbetet på nära håll. Vikten av att ha tränade frivilliga på plats blev väldigt tydlig. De visste precis vad som skulle gö-ras. De såg till att ryggsäckarna med första hjälpen var packade, att megafonerna fungerade, att ficklamporna hade batterier och började planera för evakuering.

Blev du själv orolig? – Nej, jag kände mig trygg, det

fanns en plan för evakuering av frivilliga och personal på Röda Korset. Däremot funderade jag på om jag själv hade det som behövs för att klara en katastrof – vatten, ficklampa, radio, mobil-laddare. Det hade jag inte. b

HALLÅ DÄR …

”Har jag allt jag behöver vid en kata-strof?”

Karama Paska Kamilo skötte om familjens hem innan hon blev frivillig rödakorsare. Nu arbetar hon som kommu-nikatör och frivilligsamordnare på Sydsudans Röda Kors.

”De som är borta är borta, vi finns här för att ta hand om dem som lever.”

FO

TO

: NIL

S N

ILS

SO

N/S

RK

6-9.indd 8 2015-01-02 13:37

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 9

En dag i Delhi – om viljan att slå rot Henrik Chetan A spengren NORSTEDTS, 2014

Författaren och historikern Henrik Chetan Aspengren föds i indiska Manga-lore 1975 och adopteras av ett svenskt par.

Under uppväxten erfar han både tillhörighet och utanförskap, och blir varse att hans historia är del av något större. Han ser historiska sammanhang i såväl Indien som Sverige, kontinenter som blandas samman genom ökad handel och växande imperier. Människor kommer in i varandras världar men som främlingar. Skillnader förkla-ras ofta oöverbryggliga. I en tid av förfrämligande är det en glädje att läsa Henrik Chetan Aspengren, framför allt för hans resonemang kring viljan att slå rot. Måhända det viktigaste och mest förbisedda av människans alla andliga behov.

LÄS OM DU … vill följa med på en spännande resa i sökandet efter identitet i miljonstaden Delhi.

Katitzi & Katitzi och SwingKatarina TaikonNatur & Kultur, 2015

Det är jobbigt att försöka förklara för en sjuåring varför Katitzi och hennes syster inte får gå i skolan. Varför det

skulle bli ”trassel med de andra barnens föräldrar”, som rektorn säger till Katitzis pappa. Men det är det värt. Katarina Taikons bok om uppväxten som rom i Sverige är en knivskarp skildring av rasism och samtidigt en spännande bok om ett barn och hennes relationer till vänner, syskon och till vuxenvärl-den. Min sjuåring älskade den just för att den var spännande och för att den var ”på riktigt”. Men läs-ningen kräver en aktiv vuxen som kan sätta den i ett sammanhang.

LÄS OM DU … vill ha en ingång till att prata med barnen om rasism. T I P S : M A U D E F R Ö B E R G , R Ö D A K O R S E T, O C H A N N A D A H L Q V I S T

BOKTIPS …

IrakIrakiska Röda Halvmånen är för tillfället den enda humanitära orga-nisationen på plats

i Mosul, nära gränsen till Turkiet. Över 17 000 familjer har flytt sina hem och bor i tillfälliga byggnader och skolor. Röda Halvmånen har delat ut mat-paket till 10 000 personer och 4 500 filtar och 891 lampor. 450 familjer har fått värmefläktar inför vintern. Ira-kiska Röda Halvmånen tillverkar även proteser till människor som drabbats i våldsamheterna.

Centralafrikan-ska Republiken400 000 männ-iskor befinner sig ett år efter det att oroligheterna bröt

ut på flykt inom landet. Ungefär lika många har flytt till grannländerna. 2,4 miljoner, hälften av landets befolk-ning, är i akut behov av nödhjälp. Röda Korset delar ut mat, filtar, solcelldrivna lampor, hygienartiklar och köksutrust-ning. 10 000 latriner byggs i flykting-läger och 3 000 toaletter ska byggas i skolor. För att ge tillgång till rent vatten borrar Röda Korset 100 brunnar.

SyrienIdag är 12 miljoner människor i behov av nödhjälp i Syrien. Drygt tre miljoner syrier har flytt

landet. Den stora merparten av dessa finns i landets grannländer. Svenska Röda Korset har nyligen stöttat Röda Halvmånen i Syrien med drygt 24 miljoner kronor. Stödet går till mat, filtar, madrasser och mattor för att underlätta inför vintern. Svenska Röda Korset har också sedan länge stöttat Syriska Röda Halvmånens kliniker som tar hand om sjuka och skadade.

FO

TO

: IDR

ISS

A S

OU

MA

RE

/IFR

CF

OT

O: M

AR

IE S

PA

RR

ÉU

S/S

RK

NEDSLAG I VÄRLDEN

”Humanitet kan aldrig begränsas av gränser på en karta.”

Elhadj As Sy, Generalsekreterare i Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen

Maldiverna150 frivil-liga från Mal-divernas Röda Halvmåne kom snabbt till

undsättning efter det att en brand i landets största avsaltningsan-läggning skurit av vattentillgången för invånarna i huvudstaden Male. Vatten flögs in från grannländerna och köerna ringlade långa när den dagliga ransonen på endast ett par liter delades ut.

6-9.indd 9 2015-01-02 13:37

RÖDA KORSET I SVERIGE / ÄLGARÅS

Här är alla välkomna

10 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

10-15.indd 10 2015-01-02 13:51

Att bidra till ett vär-digt mottagande för dem som flyr till Sverige behöver inte vara svårt. På asyl-boendet i Älgarås hjälps boende och frivilliga rödakor-sare åt att skapa en mötesplats full av liv och gemenskap.

I FÅR JU väldigt mycket tillbaka i form av medmänsklig värme och

det är det man går runt på, säger initiativtagaren och frivilligledaren

Hagar Schön. När vi parkerar bilen utanför de ljus-

gula tegelbyggnaderna i ett höstgrått Älgarås kommer en man ut halvspringan-

des. Det är Ata Makousyu. Han ler med hela ansiktet, tar i hand och hälsar oss välkomna.

Han är en av 165 asylsökande som är inhys-ta i de tre våningar höga tegelbyggnaderna. Innanför dörren på bottenvåningen hänger en stor pappersbanderoll med texten ”Väl-kommen till mötesplatsen”.

Om mindre än 20 minuter öppnar mötes-platsens kafé, men det är redan full fart i lokalen. En man i rutig skjorta spring-er fram och till-baka mellan det lilla köket

och allrummet och ställer fram termosar med kaff e och stora fat med ostfrallor och hembakt rulltårta. Han heter Ahmed Belm-rah och har redan varit här i en dryg timme och städat och ställt iordning.

– Det är normalt att hjälpa till, det är naturligt för mig. Och det är många som har hjälpt mig här, Hagar är som familj för mig, säger han.

– Fota mig och mormor, säger en annan man och lägger armen om axlarna på Hagar. Det har snart gått fem år sedan Röda Korset

”MAN KOMMER LÅNGT MED NYFIKENHET OCH EN KOPP KAFFE” Hagar Schön

på plats i Älgarås

TEXT: ÅSA SECHERFOTO: GUSTAV GRÄLL

V

Hagar Schön har jobbat med att stötta och hjälpa människor sedan 1988. Hon har varit med sedan starten av mötesplatsen i Älgarås. Framåt eftermiddagen kommer barnen hem från skolan och många av dem går direkt dit.

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 11

10-15.indd 11 2015-01-02 13:51

startade mötesplatsen på asylboendet i Älgarås. Hagar har varit med sedan starten. I dag kallas hon omväxlande för mamma och mormor av de många besökarna.

I början brukade det komma runt 60 per-soner, nu har de mellan 100 och 130 besökare varje tisdag.

– Det är precis så rörigt som det låter, säger Hagar.

LJUDVOLYMEN ÄR HÖG, människor i alla åld-rar kommer och går och alla känner Hagar.

– Det ger mig ofantligt mycket att göra det här. När jag var liten drömde jag om att resa ut i världen, men världen kom till mig i stället och det har gett mig väldigt många nya vän-ner, säger hon.

Till mötesplatsen kommer människor med erfarenheter från världens alla hörn. På en anslagstavla sitter en lista med de 17 län-der som just nu fi nns representerade på boendet.

– Det är snickare, målare, poeter, jour-nalister och jurister. Det är ett otroligt brett spektrum av männi-skor och det är ju fascinerande att lära sig mer om en större värld än den ankdamm vi lever i här. Min mamma brukade säga att man ska gå med egna vågor genom livet och den här dammen är för liten, säger Hagar och skrattar.

ATT ASYLBOENDET OCKSÅ har en positiv inverkan på hela Älgarås råder det ingen tve-kan om.

– Det betyder att Älgarås lever och att det blir lite rörelse. Det är liv i samhället. För att inte prata om skolan, vi har troligtvis skolan kvar tack vare att det är så mycket barn. Annars hade den varit nedlagd och barnen hade blivit bussade till Töreboda.

När klockan har passerat 13.00 är alla sto-lar kring de runda borden upptagna. Vid ett av borden sitter Omar Al-Sayed Ahmad och dricker kaff e. Han är journalist och kom till Sverige från Syrien för fem månader sedan. För honom har mötesplatsen blivit ett sätt att hitta tillbaka till gemenskapen som han saknar från sitt liv i Syrien.

– Det är skönt att få komma hit och bara andas. Att få känna att det fi nns någon som står på ens sida och att man inte är ensam, människorna här blir som en familj. Allt det som vi har förlorat i Syrien, känslan av sam-

hörighet som vi hade med våra vänner och våra grannar, den måste vi bygga upp på nytt. Vi måste börja om med alla våra relationer.

I det innersta rummet i en stor, brun hörn-soff a sitter hans fru Rana Muhanna, och tittar på när deras 2-årige son Al-Farouq leker med lego. I Syrien jobbade Rana Muhanna som grafi sk designer på olika tidningar och det vill hon göra här också en dag. Men först måste hon lära sig språket.

– Jag kommer hit för att träff a andra männ-iskor och för att lära känna den svenska kul-turen och för att min son ska få träff a andra barn, eftersom han inte går i förskolan än. Det är roligt att träff a människor från andra län-der, det öppnar ditt sinne, säger hon.

Verksamheten består av mycket mer än kaféet. Förutom vecko-vis återkommande klädutdelning och svenskundervisning har de åkt på utfl ykt till andra städer i länet, lagat mat tillsammans, lyssnat på musik, bow-lat, fi rat jul, haft tips-promenader, spelat bingo och grillat korv.

– Med barnen kan det vara så enkelt som att lägga fram lite kri-tor och lite lego, säger Jaana Jansson som är frivillig på boendet.

Hagar smider ständigt nya planer och tit-tar på Jaana när hon berättar om sina idéer.

– Jag har alltid drömt om att vi ska kunna ha regelbundna träningspromenader i sko-gen. Många är rädda för skogen, de tror att det fi nns farliga ormar där. Men skogen läker själen, det är det bästa du kan göra, säger hon.

PÅ EN LITEN ort som Älgarås är det viktigt att samarbeta med andra aktörer för att få verk-samheten att gå ihop. Migrationsverket och boendets hyresvärd delar på hyran för loka-len och Migrationsverket betalar för elen. Från Studieförbundet Vuxenskolan får Röda Korset material till svenskundervisningen och genom Lions har de fått ett biljardbord och ett pingisbord.

– Och så har Lions varit här och pratat och fi kat. Det är värt så otroligt mycket att svenskar kommer hit, säger Hagar.

Det är viktigt att komma ihåg att man kommer långt med nyfi kenhet och en kopp kaff e, menar Hagar.

– Mäktar man inte med mer än att ha öppet och bjuda på en kopp kaff e är det helt okej. Att se människor i ögonen och säga ”hej, hur mår du idag?” räcker jättelångt.

RÖDA KORSET I SVERIGE / ÄLGARÅS

”DET ÄR SKÖNT ATT FÅ KOMMA HIT OCH BARA ANDAS. ATT FÅ KÄNNA ATT DET FINNS NÅGON SOM STÅR PÅ ENS SIDA OCH ATT MAN INTE ÄR ENSAM.” Omar Al-Sayed Ahmad

Ahmed Belmrah känner sig hemma i Röda Korsets lokaler på bot-tenvåningen på asylboendet och är en av de boende som är ansvarig för kaféverksam-heten. Hans 3-åriga dotter Maryam har tre syskon som är 1, 9 och 13 år gamla. 

12 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

10-15.indd 12 2015-01-02 13:51

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 13

10-15.indd 13 2015-01-02 13:51

PÅ ETT AV de runda borden i allrummet står en svart gammal bergsprängare, men musi-ken som spelas drunknar i ljudet av alla som pratar. Där sitter Waleed Shaibani, som tycks känna de fl esta som kommer till mötesplat-sen. Han är 52 år och kom till Sverige från Jemen för nästan exakt två år sedan. Sina för-sta tio månader bodde han på våningen ovan-för mötesplatsen och varje vecka gick han ner till kaféet.

– Vi hade ingen kontakt med människor här och vi kunde inte det svenska systemet. Röda Korset blev som en familj för oss.

WALEED SHAIBANI ÄR läkare med många års erfarenhet, bland annat från Röda Korsets insatser runtom i världen. När han kom till Älgarås kändes det naturligt att engagera sig, nu har han valts in i styrelsen för Röda Kor-sets folkrätts- och fl yktingkrets Skaraborg.

– Om någon ger mig stöd vill jag ge tillbaka och det hade varit svårt att etablera sig här utan den här mötesplatsen. Att komma till ett nytt land och inte veta vad du kommer att möta där, det är psykiskt påfrestande. Att få träff a någon som ser din stress, någon du kan dela din oro med, det betyder väldigt mycket. Man måste hjälpa varandra, så är det bara. Det här var en liten hjälp i början som hade stor betydelse för mig sen, säger han.

Trots att han numera bor i Töreboda, en dryg mil från Älgarås, brukar han fortfarande komma hit.

– Varför jag kommer hit? Ja, varför kom-mer tranorna till Älgarås varje år? När du känner dig hemma någonstans vill du tillbaka dit. Det var här vårt liv i Sverige började, det var här på mötesplatsen som jag började äls-ka Sverige, säger han och ler. b

RÖDA KORSET I SVERIGE / ÄLGARÅS

”DET VAR HÄR SOM JAG BÖRJADE ÄLSKA SVERIGE.” Waleed Shaibani

Al-Farouq är 2 år gammal och tycker om att leka med lego, men allra mest gillar han att rita. 

Ofta har de asylsökande med sig brev från myndig-heter som de vill ha hjälp med att förstå. Praktikan-ten Alexandra Saliba kan arabiska, vilket har varit till stor hjälp under de veckor hon varit där. 

14 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

10-15.indd 14 2015-01-02 13:51

För att bidra till ett humant och vär-digt flyktingmottagande arbetar Röda Korset på alla nivåer – från lokala mötesplatser till nationell politisk påverkan.

När ett samhälle får möjlighet att förbereda sig blir resultatet vid en förändring, som till exempel att Migrationsverket öppnar ett asylboende, bättre. Det menar Ida Holmgren, sakkunnig i fl yktingmottagande och integra-tion på Röda Korset.

När Röda Korset får information om att Migrationsverket planerar att öppna ett nytt asylboende drar maskineriet snabbt igång.

– Då ringer vi till rödakorskretsen lokalt på orten och hör om de är intresserade av att engagera sig, men ofta är de redan igång. Det kan till exempel handla om att öppna upp sin redan befi ntliga mötesplats för den här målgruppen.

– Det behöver inte vara stort och kompli-cerat, man börjar där man är som krets och ser vad man kan göra. Och så frågar man de asylsökande själva vad de vill ha för hjälp och stöd.

ALLA AKTIVITETER, OAVSETT vad det hand-lar om, är också ett psykosocialt stöd för många asylsökande.

– Sysslolöshet är mångas värsta fi ende när man kommer till ett asylboende. Människor bär med sig svåra erfarenheter från hemlan-det och från fl ykten som ofta varit lång. Många lever också med en stark oro för vad som hänt deras anhöriga som är kvar i kriget eller som man förlorat kontakten med under

fl ykten. Då kan det vara helt avgörande att man sysselsätter sig. Här gör våra frivilliga en mycket viktig insats.

Röda Korset har verksamhet på en stor del av alla asylboenden runtom i landet och där-med stor insyn i hur verkligheten ser ut.

– Våra frivilliga möter asylsökande i hela landet. Det ger oss en enorm styrka när vi möter politiker och myndigheter, både lokalt och nationellt. Det handlar om att berätta om alla värdefulla insatser som görs men också om att påtala brister och föreslå ändringar.

ETT ENGAGERAT LOKALSAMHÄLLE som ser de nyanlända som en välkommen resurs minskar också risken för främlingsfi entlig-het. Sann integration handlar om ett ömsesi-digt utbyte.

– I Arvidsjaur till exempel kunde fotbolls-laget fi nnas kvar tack vare att man kunde rekrytera spelare från asylboendet. Och i Älgarås hade skolan sannolikt inte funnits kvar utan de nyanlända.b

Anordna fika – ge de boende en möjlighet att lära känna varandra och boende på orten. Träna svenska – läs en tidning tillsammans. Syjunta – sticka, virka, sy och brodera ihop.Laga mat tillsammans eller ordna ett knytkalas med mat från olika delar av världen. Spel- och pusselkvällar – kul för både barn och vuxna.Skogspromenader, stavgång eller en joggingrunda.Studiebesök i närsamhället – mataffären, biblioteket och vårdcentralen till exempel.Dela en kulturupplevelse – gå på konsert eller konstutställning.

”FRIVILLIGA GÖR EN VIKTIG INSATS”

8 tips på aktiviteter

Innan Omar och Rana kom till Sverige hade de flytt till Libyen, så Ranas föräldrar har inte träffat sitt barnbarn Al-Farouq. 

Kafferep är ett sätt att skapa möten.

Ida Holmgren.

VILL DU ENGAGERA DIG?

Du som ger av dig själv och din tid får ofta ännu mer tillbaka. Vare sig det handlar om att ta en promenad någon gång ibland, eller att sitta och spela spel en kväll med någon som behöver sällskap, så räknas varje insats.

För dig som vill engagera dig finns ett par saker att tänka på. En är att ta reda på vilka behov och önskemål som finns. En annan att involvera de boende i planeringen och ge-nomförandet av de olika aktiviteterna.

Hit kan du vända dig om du vill hjälpa till:www.redcross.se/frivillig eller Infoservice på 0771–19 95 00 eller info@redcross.se.

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 15

10-15.indd 15 2015-01-02 13:51

RÖDA KORSET I VÄRLDEN / LIBERIA

16 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

I JAKTEN PÅ SMITTANSjukvårdare som intehann ge vård, sjuka och smitt samma människor som skickades hem till sina familjer och döda kroppar som låg på gatorna.

De som var på plats i Västafrika under ebola-epidemins inledande månader vittnade om kaosartadeförhållanden.

Nu ser det annorlunda ut – inte minst tack vare effektiv smittspårningoch säkra begravningar.

16-20.indd 16 2015-01-02 13:52

På dagens första stopp ska kroppen efter en äldre kvin-na hämtas. Susan Kollie och de andra grannarna sörjer. ”Hon var som en farmor för oss allihop”, säger hon.

I JAKTEN PÅ SMITTAN

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 17

EN HANDFULL FYRHJULSDRIVNA fordon tar sig i sakta mak fram på ojämna vägar, över leriga jordhö-gar och genom stora vattenpölar. I bilarna sitter personer från Libe-

rias Röda Kors och i packningen finns de vita dräkterna, munskydden, skyddsglasögonen och alla de andra delarna av den heltäckande skyddsutrustning som spritts på bilder värl-den över när media rappor-terat från his-toriens värsta ebola-utbrott. Fram till års-skiftet beräk-nades smittan ha tagit om-kring 6 000 människors liv i Liberia, Gui-nea och Sierra Leone.

LEO BINDA VAR var på väg till studier i USA, men när epidemin kom frystes hans visum och istället blev han en av de första att anslu-ta sig till hjälparbetet. Nu jobbar han i en av Röda Korsets begravningspatruller.

– För några månader sedan var det otroligt hektiskt, vi kunde hämta 20 till 30 kroppar på en dag. Vi tackar Gud för att de siffrorna är lägre nu, säger han.

Förutom att han handskas med det svåra och farliga jobbet att undersöka och hämta de smittsamma kropparna har Leo Binda och många av hans kollegor drabbats av omgiv-ningens rädsla och fördömanden.

– Min familj vill inte att jag bor hemma och många vänner vågar inte umgås med mig. Jag vet att vi har bra säkerhetsrutiner och litar på dem, men det är svårare för andra att förstå. Nu bor jag ensam i ett litet rum i anslutning till ett av stadens sjukhus, säger han.

I begravningspatrullen har alla medlem-mar sin egen roll; den som intervjuar de

på plats i Liberia

TEXT: JOHN PALMFOTO: MALIN PALM

16-20.indd 17 2015-01-02 13:52

18 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

anhöriga, teamledaren som övervakar arbe-tet, chauff ören, sprejaren med den livsviktiga desinfi cerande klorlösningen, de som bär lik-säcken och så Leo Binda vars uppgift är att ta prover på de avlidna.

– Det är viktigt att säkerställa dödsorsaken och berätta för familjerna. Om personen dog av ebola kan även andra ha blivit smittade, säger han.

UNDER EPIDEMINS BÖRJAN, innan befolk-ningen förstått att det var just ebola som dödade, var Leo Binda och hans arbetskamra-ter i begravningspatrullen ofta ovälkomna. Ibland möttes de av stenkastning när upprör-da anhöriga och grannar ville vara ifred med sin sorg och sina traditioner. Därför blev begravningarna en av epidemins värsta smit-tospridare när släktingar reste från avlägsna platser för att delta. Under ceremonierna blev de smittade efter att ha rört vid de döda och sedan åkte de hem och tog på så vis med sig viruset till nya platser. Med massiva infor-mationskampanjer har stora delar av befolk-ningen förstått hur ebola smittar och i en kombination av kunskap och rädsla har sam-arbetsvilligheten ökat.

När Röda Korsets bilar närmar sig byn New Israel Community, en timmes bilfärd från huvudstaden Monrovia, står en stor grupp människor från trakten och väntar på dem. Sista biten går Leo Binda och hans kol-legor fram genom högt gräs längs en smal och sank stig innan de står på den upptrampade marken framför huset där en ung kvinna dött under natten.

– Vi vet inte vad hon har dött av, därför är vi glada att de kommit hit så att kroppen inte blir kvar här och utgör en fara för oss andra. Nu kan vi även få provsvaren på om det var ebola eller inte. Det är svårt för de anhöriga nu, men vi kan inte vara annat än tacksamma för detta, säger områdets ordförande Afre Gayfl or.

Efter att Leo Binda och en kollega intervju-

at en av de anhöriga om detaljerna i det sjuk-domsförlopp som ledde till att den unga kvinnan dog går han tillsammans med assis-tenten in i huset för att ta sitt prov. Allting sker med skyddsutrustning på och efter väl inövade rutiner som noga övervakas av team-ledaren.

– De här månaderna har varit väldigt svåra för oss alla. Det är en stor stress och dagarna

är fulla med sorg. Men någon måste göra det här jobbet, säger han.

När alla uppgifter på plats är utförda och byborna fått ett löfte om att provsvaren ska meddelas inom tre dagar är det dags för avfärd. För de anhöriga är det sista gången de får se sin syster och dotter. När Leo Binda och hans kollegor bär bort den orange lik-säcken genom gräset lämnar de familjens högljudda gråt bakom sig.

I EN ANNAN BY och i en annan del av det som är Liberias kamp mot ebolaepidemin har 27-årige Zoway Zubah som vanligt stigit upp tidigt på morgonen.

Han har varit volontär för Röda Korset sedan 1999 och har sina starkaste minnen

RÖDA KORSET I VÄRLDEN / LIBERIA

”VI VET INTE VAD HON DÖTT AV, DÄRFÖR ÄR VI GLADA ATT DE KOMMIT HIT SÅ ATT KROPPEN INTE BLIR KVAR HÄR.”

22-årige Leo Bindas fa-milj låter inte honom bo hemma på grund av att han jobbar med ebola.

Leo Binda frågar ut Afre Gayflor och en av de anhö-riga om det sjukdomsför-lopp som ledde till att en ung kvinna avled. För att säkert veta om hon hade ebola ska han även ta pro-ver på kroppen som sedan kommer att kremeras innan provsvaren är klara.

16-20.indd 18 2015-01-02 13:52

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 19

från ett projekt för familjeåterförening efter inbördeskriget. Det var en stark känsla att få uppleva när människor efter fl era år fi ck kon-takt med sina anhöriga. Men nu har en ny kris drabbat landet och sedan fl era månader är Zoway Zubah en av Röda Korsets smittospå-rare.

Hans uppgift är att hitta de personer i området som varit i kontakt med en ebola-sjuk. De så kallade smittokontakterna ska sedan övervakas under den 21 dagar långa inkubationstiden. Just i dag ska hans handle-dare Cyrus Killah från Röda Korsets kontor inne i Monrovia följa med honom ut när han ska träff a en ”färsk kontakt”. Det betyder att Zoway Zubah ska ringa det första svåra sam-talet till en okänd person och berätta att

denna betraktas som en smittokontakt.– Som mest har jag haft 30 kontakter att

besöka på en dag. Jag går till fots mellan dem och ibland kan det vara avstånd på fl era mil mellan de olika samhällen jag besöker, säger han.

Det viktiga för Zoway är att han lyckas byg-ga en relation med dem som är smittokontak-ter, de ska känna en tillit till honom så att de känner sig fria att berätta allting om hur de känner sig och hur de mår. I slutändan växer det fram en vänskap.

NÄR ZOWAY ZUBAH kommer fram till en sam-ling hus frågar han sig fram innan han hittar rätt. Framför honom står Susan Kollie med ängsligt ansiktsuttryck. Lugnt och metodiskt börjar han ställa frågor och fyller i svarsfor-muläret för den första av 21 dagar.

– Susan, sedan du kom i kontakt med den sjuka kvinnan, hur har du mått? Har du någon feber, känner du svaghet i kroppen, någon ledvärk eller har du kräkts? Okej, det är bra, under de kommande 21 dagarna är det viktigt att du alltid svarar ärligt på mina frågor.

– Ja, det är okej, säger Susan Kollie och berättar hur hon kom i kontakt med den smittade.

– Min granne var sjuksköterska och när hon var sjuk så gick jag dit och pratade med henne. Hon berättade inte att det kunde vara ebola, bara att hon hade magsmärtor. Jag var där på lördagen och på söndagen dog hon. Sedan besökte jag även huset efter att hon dött.

Det står klart att Susan Kollie utsatts för betydande risker genom att befi nna sig i ett hem hos en döende ebola-patient. Hon har suttit på stolar, tagit i dörrhandtag och varit nära den sjuka när de pratat med varandra.

LAURA PERANDER, samordnare för Svenska Röda Korsets ebola-insatser.

Hur bidrar Svenska Röda Korset till in-satserna mot ebola?– Vi deltog i det insatsförberedande arbe-

tet på plats så tidigt som förra våren. Då lades grunden för hela ebola-insatsen. Under hös-ten och vintern har vi skickat totalt nio lä-kare och annan hälso-personal till vår klinik i Sierra Leone. Vi har dessutom bidragit med 28 miljoner kro-nor till Internationella Röda Korsets ebola-insatser i Västafrika.

Vad har varit speciellt med just den här insatsen?– Det mest utmärkande är riskerna för

människor som åker dit. Men att jobba på en klinik innebär egentligen en väldigt liten risk, tack vare skyddskläder, desinficering, korta arbetspass och stenhårda säkerhetsrutiner. Medias rapportering har däremot gjort det svårare att hitta folk som vill åka. Till andra ka-tastrofer, som en jordbävning, är många villiga att åka, men när det handlar om en smittsam sjukdom är det svårare.

Har behovet av personal varit större än vanligt?– Ja, en stor del av de lokala resurserna är

redan uppknutna, det finns helt enkelt inte mer sjukvårdspersonal på plats. Därför be-hövs personal utifrån. Eftersom arbetet är personalintensivt så behövs dessutom mycket folk. Det blir snabbt uppåt 50 grader varmt i de tättslutande skyddskläderna så man kan inte arbeta så länge innan man måste pausa. En annan utmaning har varit att frigöra personal från deras vanliga jobb i vården här hemma. En del har dragit sig för att åka eftersom de som kommer hem inte alltid blivit så väl bemötta.

Det har funnits kritik mot att den inter-nationella insatsen kom sent. När var Röda Korset på plats?– Vi påbörjade arbetet redan i april förra

året men när siffrorna på antalet insjuknade gick ner framåt sommaren drog vi ner på tem-pot när vi kanske egentligen borde ha ökat. I september var vår klinik i Sierra Leone på plats.

Vad gör Röda Korset framöver?– Våra ebola-specifika insatser kommer

att fortgå så länge de behövs. Nu har vi också påbörjat arbetet med att integrera den före-byggande ebola-informationen i alla ordinarie projekt som vi sedan tidigare bedriver i bland annat Liberia. b

HALLÅ DÄR …

Laura Perander.

”Att jobba på ebola-klinik innebär egent-ligen en väldigt liten risk.”

Zoway Zubah har arbetat som frivil-lig för Röda Korset sedan 1999. Under ebolakrisen har han fått uppgiften att spåra de smit-tade.

16-20.indd 19 2015-01-02 13:52

20 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

RÖDA KORSETS EBOLA-INSATSER

Röda Korset har 11 000 volontärer som arbetar i de drabbade områdena i Västafrika.

I Kenema i Sierra Leone driver Svenska Röda Korset en ebola-klinik där 534 människor hade fått vård fram till mitten av december .

I övrigt fokuseras insatserna på sex områden:Information: Sprider förebyggande kunskaper om hur ebola smittar och hur man kan skydda sig. Begravningspatruller: Ansvarar för den viktiga uppgiften att ta hand om smittsamma kroppar ef-ter ebolans offer. Röda Korset står till exempel för

97 procent av begravningarna i Guinea.Smittospårning: Nätverk av frivilliga spårar och håller kontakt med personer som kan ha smittats.Psykologiskt stöd: Stöd till drabbade individer, familjer och samhällen samt till personal på plats. Hemvård: Utbildar och förser människor på landsbygden med utrustning så att man kan vårda sjuka under flera dagars väntan på ambulanstran-sport. Matdistribution: Distribution av mat till samhäl-len vars försörjning störts i spåren av epidemin.

– Susan, nu ska du inte vara rädd men du ska vara försiktig. Du måste tänka på exakt hur du mår och berätta allting för Zoway. Du måste också tänka på hur du är med dina barn, hur du rör vid dem. Man måste ha avstånd till varandra, det är därför vi står en bit ifrån dig nu. Inte för att vi är rädda för dig som person, men för att vara säkra, säger Cyrus Killah.

För Susan Kollie väntar 21 dagars ovisshet där varje tecken på symtom kan betyda att hon smittats med sjukdomen som bara omkring 30 procent överlever. Under dagen ska Zoway Zubah besöka ytterligare sju kon-takter innan han kommer hem till familjen där han kan dela sina erfarenheter med sin storasyster som även hon är volontär för Röda Korset.

FÖR LEO BINDA i begravningspatrullen ser kvällarna annorlunda ut. Sedan en person som bor på samma korridor i sjukhusbyggna-den dött i ebola har han tvingats söka ännu en nödlösning. En vän låter honom sova på en träbänk i ett förmak till sitt hus och med-an mörkret faller lyssnar Leo Binda till sång-en från den intilliggande kyrkan. I morgon har korridoren desinficerats efter dödsfallet och han kan flytta tillbaka till avskildheten i sitt rum.

– Det är ensamt, men jag jobbar långa dagar och när jag kommer hem behöver jag vila. Ibland ser jag en film, det hjälper mot stressen. Sen ska jag upp tidigt på morgonen för att jobba och där är jag tillsammans med de andra i teamet hela dagen. Just nu är de den enda familj jag har. b

RÖDA KORSET I VÄRLDEN / LIBERIA

”SUSAN, DU MÅSTE TÄNKA PÅ HUR DU ÄR MED DINA BARN, HUR DU RÖR VID DEM.”

Susan Kol-lie får tårar i ögonen när hon informe-ras om att hon anses vara en smit-tokontakt. Nu väntar 21 ovissa dagar innan hon kan känna sig säker.

Medlemmarna i Röda Korsets begravningspatrull för bort en avliden kvinna.

16-20.indd 20 2015-01-02 13:52

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 21

FÖR DEN SOM bor i tält är det mest grundläggande, att sköta sin hygien, många gånger omöjligt. I Helsingborg har Röda Korset och kommunen öppnat dörrarna till

ett omklädningsrum som sällan används. Nu kan EU-migranter få en varm dusch och rena kläder tre kvällar i veckan.

En trappa ned, i källarkorridoren på Norrehedskolan, växer högen av skor. Ryktet har nått de flesta av de cirka 40 EU-migranter som bor i tältläger runt om i stan. I strumplästen, frusna efter en dag på stan, kliver de in i värmen.

I KVINNORNAS OMKLÄDNINGSRUM väntar Rebeca Persson, frivillig rödakorsare. Med en blandning av spanska och teckenspråk plock-ar hon fram det som behövs: tvål, schampo, handduk, tamponger.

Rumänska Daniela Jordahe kommer ut ur

duschen med ett leende.– Jag är ren! säger hon.I pappkassar ligger kläder från Röda Kor-

sets second hand. Daniela Jordahe letar upp det sista paret strumpor så att hon kan ha dubbla på sig. Andra kvinnor hittar rena underkläder, byxor, tröjor eller en värmande filt.

Rebeca Persson har kom-mit hit efter sitt vanliga jobb på Socialjouren.

– För mig är det här ett sätt att visa medmänsklig-het, att lindra nöden i en akut situation, säger hon.

Tidigare fanns en möjlig-

het för EU-migranter att duscha på Hemlösas hus och Ria i Helsingborg. Men sedan ett tag är dörrarna stängda, berättar Sinisa Ismailovic. Han är anställd av kommunen och finns till hands i männens omklädnings-rum. När rödakorskretsen i Helsingborg kon-taktade honom med idén hakade han på direkt. Nu upplåter kommunen duschrum-men tre kvällar i veckan.

– TACK VARE LOKALEN, frivilliga som ställer upp och alla som skänker hygienartiklar och kläder fungerar det här, säger han.

I korridoren letar Nica Nicosore, också han från Rumänien, rätt på sina skor igen.

– Det är precis som att man inte är lika tung längre, nu när man är fräsch, säger han och börjar promenaden hem till tältet i vinterkylan.b

TE X T: HANNA WELIN

FOTO: ANDERS ANDERSSON

RÖDA KORSET I SVERIGE / EU-MIGRANTER

”DET ÄR PRECIS SOM ATT MAN INTE ÄR LIKA TUNG LÄNGRE”

Här får EU-migranteren dusch och rena kläder

”När man är ren känner man sig helt annor-lunda, mycket bättre”, säger 52-årige Nica

Nicosore från Rumänien. 

Rebeca Persson.

Tre kvällar i veckan får EU-migranterna i Helsing-borg möjligheten att duscha på Norrhedeskolan.

21.indd 21 2015-01-02 13:52

TVÅ IHOPTRYCKTA RULLSTOLAR

och en sjukhussäng visar var Al-Wafaa-sjukhuset i Al Shajayia i östra Gaza fanns. Resten har för-vandlats till en hög cementbitar,

jord, krokiga armeringsjärn och tygtrasor. Sjukhuset besköts innan det evakuerades av Palestinska Röda Halvmånen och sprängdes sedan i luften den 20 juli 2014.

– Stridsvagnarna sköt på sjukhuset, kanske tio gånger, säger Mohammad Al-Areer som arbetade som vakt på sjukhuset.

Han berättar om skrikande och rädda patienter. De evaku-erades i all hast till ett annat sjukhus. En sjuksköterska dödades under beskjutningen.

– På andra sidan gränsen, där borta, lever israelerna sina vanliga liv. Här väntar vi bara på döden, säger han och pekar. Över muren ett par kilometer bort ser man en israelisk by.

Bostadshusen i kvarteren intill sjukhuset har förvandlats till ruiner och bombkratrar. Här och var hänger cementflak som varit golv och tak. Mycket ser ut att kunna rasa sam-man när som helst. Det måste rimligen vara riskabelt att vistas och bo i ruinerna. Ändå har en del familjer valt att flytta tillbaka hit efter att ha varit evakuerade. Alternativet är att bo kvar i överbefolkade skolor, tillsam-mans med andra som mist sina hem, utan tillgång till fungerande sanitet och hygien-möjligheter.

SAMHÄLLENA NÄRMAST DET kilometerbreda ingenmansland som Israel skapat på Gazasi-dan av muren har förstörts mest. Bostäder, kraftverk, vattentorn och moskéer har bom-bats. I jämförelse med de väpnade konflikter-

na 2008–2009 och 2012 är förstörelsen mer omfattande denna gång liksom antalet döda och skadade.

Utanför Al-Quds-sjukhuset i Gaza city påminner tre totalförstörda ambulanser om kriget som upphörde en månad före vårt besök. En liten bit bort ligger en sjukvårdskli-nik i ruiner. Personal inom sjuk- och hälso-

vården i Gaza hamnade oftare än någon gång tidigare i skott-linjen under den 51 dagar långa konflikten.

Hanan Lozan, kommunika-tionsansvarig på Palestinska Röda Halvmånen, berättar om de skador som drabbade sjuk-vård och hjälparbete under kri-get. Palestinska Röda Halvmå-nens evakuering av Al-Wafaa-sjukhuset filmades.

Där ser vi hur svårt sjuka människor bärs ned för trapporna i mörkret. Elektriciteten var bruten, så hissarna var obrukbara. Israelisk militär hade just meddelat att alla måste vara ute ur sjukhuset inom en kvart.

Hanan berättar också om flera andra till-fällen när sjukvård hamnade i skottlinjen:

– En ambulansförare blev skjuten av mark-soldater när han stod utanför bilen trots att den hade fått grönt ljus. Han förblödde. En annan förare blev skjuten och kunde inte gå. Han brändes inne i ambulansen.

Två volontärer dödades. 27 ambulanser fick stora skador under kriget. Sju går inte att repa-rera. Vid flera tillfällen besköts ambulanser

22 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

RÖDA KORSET I VÄRLDEN / GAZA

på plats i Gaza

TEXT: SVEN ROSELLFOTO: KENT KLICH

Här fanns nyss ett sjukhusTvå frivilliga ambulansförare från Palestin-ska Röda Halvmånen dödades i Gaza i somras. Många sjukvårdare skadades. Sjukhus besköts. Vi har träffat några av dem som tog stora risker för att rädda andras liv.

”DET FANNS INGA SÄK-RA PLATSER UNDER KRIGET. ALLT OCH ALLA BESKÖTS.”

Hanan Lozan, Palestinska Röda Halvmånen

22-25.indd 22 2015-01-02 13:52

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 23

Här fanns nyss ett sjukhus

SJUKVÅRD I SKOTTLINJEN

Enligt den internationella humanitära rätten ”krigets lagar” ska sjukhus och sjukvårdsper-sonal skyddas från angrepp. Trots detta är at-tacker vanliga i väpnade konflikter. Röda Korset har ett unikt uppdrag i den in-ternationella humanitära rätten - att hjälpa människor som drabbats av krig och konflikt. Röda Korset väljer aldrig sida utan arbetar ute-slutande för att lindra människors lidande och i första hand hjälpa de mest nödställda.Rödakors- och rödahalvmånerörelsen dri-ver sedan 2011 den globala kampanjen ”Sjuk-vård i skottlinjen” för att öka säkerheten för sjukvården; att patienter, personal, ambulan-ser och sjukhus alltid ska respekteras. Läs mer på www.healthcareindanger.org

Al-Wafaa-sjukhuset i östra Gaza totalförstördes under striderna i somras. Pales-tinska Röda Halvmånen fick en kvart på sig att evakuera patienterna.

22-25.indd 23 2015-01-02 13:53

24 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

och deras personal trots att de fått grönt ljus av militären för att köra fram och ta hand om de som skadats efter en attack.

– Det fanns inga säkra platser under kriget. Allt och alla besköts, understryker hon.

Hanan tar med oss upp till sjukhusets åttonde våningsplan. Trasiga madrasser, fi l-tar, plastslamsor, cementbitar, sladdar och förstörda möbler är resultatet av en raketbe-skjutning. Allt i en enda röra. Våningen inne-höll sovplatser, men som väl var hade alla som vistades där evakuerats till sjukhusets tre nedersta våningar när beskjutningen ägde rum. Tre andra av sjukhusets våningar, som sköts sönder 2009, hade reparerats färdigt två månader innan kriget bröt ut i somras.

SARA KHASHAN, 25, är volontär för Palestin-ska Röda Halvmånen i ett hälsoprogram som Svenska Röda Korset stödjer. Vi träff ar henne på FN:s hjälporganisation UNRWA:s skola för fl ickor i Deir Al-Balah i centrala Gaza. Skolan hyser ett stort antal barnfamiljer som förlorade sina hem i somras. Medan det mili-tära angreppet pågick bodde 1 400 människor på skolan. Undervisningen på de skolor i Gaza som startat igen går i skift eftersom vis-

sa skolor ännu måste fungera som boenden för dem som förlorat sina hem.

– Vi bodde nära gränsen. Min familj var evakuerad hit under tre dagar. Sedan fl ytta-de vi till släktingar, berättar Sara.

Hon hjälpte familjerna på skolan att ta hand om sina barn. Genom Palestinska Röda Halvmånens kurser har hon fått grundläg-gande kunskaper om barnavård, graviditet, sjukdomar och hygien.

– Det svåraste var att lugna barnen när det hördes höga ljud. Jag var här varje dag under kriget. Skolan blev beskjuten. Barnen skrek, ett barn blev skadat.

Sara lärde sig att hitta på lekar eftersom det inte fanns några leksaker. Det gällde att se till att barnen lekte intensivt under dagarna så att de kunde sova någorlunda på nätterna trots ljuden från kriget. Många barn sover oroligt även nu efter vapenvilan.

Hygienen är bristfällig på skolan, det är trångt och ont om vatten. Än värre var det

under kriget då 1 400 personer bodde här. Något barn fi ck vattkoppor under kriget och det spreds snabbt. Alla uppmanas att tvätta händerna ofta men utan ständig tillgång till vatten går det inte alltid.

VID ETT TILLFÄLLE under kriget 2008–2009 föll en bomb nära en av de andra volontärer-na Jomana Hwaders bror när han gick på gatan. Det fi ck henne att anmäla sig till en sjukvårdskurs för volontärer.

– Jag berättade sagor och fantiserade till-

RÖDA KORSET I VÄRLDEN / GAZA

Haneen Abu Safar varvade jobbet som volontär i en ambulans med att leka med barn som var evakuerade till en skola. En del av barnen bor fortfarande där efter-som deras hem förstörts under kriget.

Sara Khashan.

”DET SVÅ-RASTE ÄR ATT MÖTA SMÅ BARN SOM FÖR-LORAT SINA FÖRÄLD-RAR UNDER KRIGET. DE TROR INTE PÅ ATT DET FINNS NÅ-GON TRYGG PLATS.”

Jomana Hwader.

22-25.indd 24 2015-01-02 13:53

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 25

sammans med barnen som bodde på en skola under kriget. Jag gick till dem varje morgon, säger Jomana som är 23 år.

Hon berättar om en sexårig flicka som slu-tade tala under kriget. Sedan dess gråter flickan okontrollerat varje dag. Många barn är mörkrädda, sover dåligt och kissar ofta på sig. Det är viktigt att hålla så rent som möjligt och att spara på vattnet när hundratals människor är tvingade att samsas om skolans toaletter.

– Det svåraste är att möta små barn som förlorat sina föräldrar under kriget. De tror inte på att det finns någon trygg plats, säger Jomana och vänder bort blicken.

HANEEN ABU SAFAR, 23, arbetade som volon-tär i en av Röda Halvmånens ambulanser under alla dagar som angreppet pågick. Ambulanserna hämtade skadade och dödade. Hon upptäckte möjligheten att bli volontär när hon gick hemma och hade tråkigt efter avslutade universitetsstudier. Sedan dess har hon gått flera kurser i sjuk- och hälsovård.

– Jag jobbade i ambulansen från krigets första dag. Skötte telefonkontakter och gav första hjälpen, säger Haneen.

Efter arbetspasset i ambulansen mellan klockan 8 och 15 fort-satte hon med ytterli-gare ett arbetspass, nu bland familjer som var evakuerade till skolor.

– När jag kom hem somnade jag direkt. Jag var helt slut, hörde

inte bomberna på nätterna.Vid ett tillfälle besköts sjukhuset hon just

kommit ut från för att sätta sig i ambulansen. Haneen förklarar att hon var rädd att ambu-lansen skulle bli träffad men oftast fanns det helt enkelt inte utrymme för rädsla. Hon fun-derade inte på farorna. Uppgiften var att räd-da andras liv.

Haneen vill satsa på att bli sjukvårdsadmi-nistratör, gärna sjukhusdirektör, men hon är orolig för att hennes blivande man inte kom-mer att låta henne arbeta. Hennes dröm är att kunna vara oberoende av den man hon bildar familj med.

Sara, Jomana och Haneen har inga planer på att sluta som volontärer i Röda Halvmå-nen. Vad som än händer i Gaza. b

GAZA

q Gaza är en smal kustremsa utmed Med-elhavet. Befolkningen uppgår till omkring 1,8 miljoner, varav 600 000 bor i Gaza city. q Gaza är extremt tätbefolkat, ytan är mindre än en tredjedel av Ölands. q Hälften av befolkningen är flyktingar från historiska Palestina. q Tre gånger de senaste sex åren har det varit väpnad konflikt i Gaza: 2008–2009, 2012 och 2014. q Striderna i Gaza 2014 började 7–8 juli och varade i 51 dagar. q 2 205 palestinier och 71 israeler döda-des. q 18 000 bostäder förstördes.

ISRAELS STÅNDPUNKT

Israels officiella ståndpunkt är att Al- Wafaa-sjukhuset utnyttjats som militär sambandscentral och vapenlager och där-med per definition skulle vara ett legitimt militärt mål. Israel säger sig även ha som praxis att varna civila som befinner sig på eller i när-heten av legitima militära mål.

Många människor i Gaza upp-lever att de inte har någon säker plats att vara på. Varken bostäder, sjukhus, skolor eller moskéer fredades i senaste kriget.

Haneen Abu Safar.

22-25.indd 25 2015-01-02 13:53

Foto

: St

ina

Rosé

n

Eva är frivillig i Röda Korset på Öland.

Röda Korset tar ställning i ord och handling för humanitet.Vi kämpar för ett öppet och medmänskligt samhälle där alla respekteras.Nu behöver vi fler handlingskraftiga medmänniskor.Bli frivillig på www.redcross.se/frivillig eller ring 0771-19 95 00.

postkodlotteriet.se

Lotteriet med bara vinnare

Cirka 200 000 vinster varje månadVarje dag har du en ny vinstchans. Veckans högsta ordinarie vinster lottar vi ut på fredagar – en miljon, en Volvo V60 och dessutom 100 000 kr per lott. Du har också chans att få dela på miljoner i GrannYran tre gånger per år och i många extradragningar under året.

Stöd till ideella organisationer Varje år får Röda Korset och övriga ca 50 organisationer som vi stödjer dela på Lotteriets överskott. Sedan starten år 2005 innebär det över 4,9 miljarder kronor. Förutom i Sverige � nns PostkodLotteriet även i Holland och Storbritannien med den gemensamma visionen att bidra till en bättre värld.

Med en lott i PostkodLotteriet har du först och främst chans att vinna riktigt mycket pengar. Hittills har våra lottköpare delat på vinster värda över 7 miljarder! Dessutom får våra förmånstagare dela på överskottet.

RödaKorset_jan.indd 1 2014-12-18 14:29

26.indd 26 2015-01-02 13:53

Röda Korsets tidning HENRY 2.13 27

VAD SKA MAN göra medan man väntar? Rödakorsaren som skrev till mig hade besökt fl era asylboenden och talade om skriande behov. Inte av mat och kläder men av något att göra i väntan på asyl. Det kommer många berättelser. Om vad som händer när en människa efter svåra upple-velser är framme men ändå inte. För att man inte kan vara till nytta genom ett arbete. Och det kommer berättelser om initiativ som rödakorsare tar. Någon köpte en cykel för att man skulle kunna komma in till samhället. Det behövs fl er. En annan fyllde bilen med garn och stickor, en syma-skin och böcker på fl era språk. Kanske kan de sedan samtala om böckerna. Det kommer berättelser om asyl-sökande som själva ordnar svenska för nyanlända och samhällsinformation bland sina asylkompisar med stöd av Röda Korset. Berättel-ser om promenader, utfl ykter, fotbolls-matcher och sim-ning som kan lät-ta på stressen och göra att man lär känna varan-dra.

MER ÄN 50 miljo-ner människor beräknas vara på fl ykt i världen. Inte sedan andra världskri-get har siff ran

varit så hög. De fl esta är internfl yktingar i eget land eller i ett grannland. En mindre del kommer till Europa. Kanske 100 000 av dem kan komma att söka asyl i Sverige i år. Vad händer sedan?

SVENSKA RÖDA KORSET arbetar för ett humant och värdigt asyl- och fl yktingmot-tagande och för att beredskapen i lokal-samhället ska vara god. Det fi nns ett oer-hört stort behov av medmänskligt och praktiskt stöd i det lokala mottagandet och många kretsar – både stora och små – gör ett omfattande arbete. Handlingskraf-

tiga rödakorsare fi nns på plats i eller i anslutning till 80 pro-cent av de kommuner i landet där det fi nns många asylsö-kande på anläggningsboen-den.

VI BEHÖVER HA beredskap och förmåga att möta människor i kris. Därför har vi börjat erbju-da psykosocialt stöd på asyl-

boenden. Målet är att stärka frivilliga rödakorsare i att kunna ge det stöd som behövs. Det fi nns många exempel på hur kretsar, samverkansråd och region-råd gör ett enastående arbete. Låt oss i

år med gemensamma krafter göra allt för att ge medmänskligt stöd på alla asylboen-den i hela landet. Ett sådant arbete inne-

bär också en fantastisk möjlighet att välkomna asylsökande och nyan-

lända till Röda Korset och ge nya frivilliga chansen att

bidra till en angelägen lokal verksamhet och därige-nom skapa förutsätt-ningar för engagemang och förnyelse.

I väntan på asylEVA HAR ORDET

Eva von OelreichOrdförande,

Svenska Röda Korset

”Låt oss i år med gemensamma krafter göra allt för att ge med-mänskligt stöd på alla asylboenden

i hela lan-det.”

VI I RÖDA KORSET

FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE

F O T O : M A R I E S P A R R É U S / S R K

NYTT FRÅN RKUF

HALA MOHAMMED är ordförande i Röda Korsets Ungdomsförbund. Läs hennes blogg och andra nyheter på rkuf.se/nyheter-blogg/

”Tänk från slutet och öka delak-tigheten”

FO

TO

: EM

MA

ST

AR

K/R

KU

F

beredskap och förmåga att möta människor i kris. Därför har vi börjat erbju-da psykosocialt stöd på asyl-

boenden. Målet är att stärka frivilliga rödakorsare i att kunna ge det stöd som behövs. Det fi nns många exempel på hur kretsar, samverkansråd och region-råd gör ett enastående arbete. Låt oss i

år med gemensamma krafter göra allt för att ge medmänskligt stöd på alla asylboen-den i hela landet. Ett sådant arbete inne-

bär också en fantastisk möjlighet att välkomna asylsökande och nyan-

lända till Röda Korset och ge nya frivilliga chansen att

bidra till en angelägen lokal verksamhet och därige-nom skapa förutsätt-ningar för engagemang och förnyelse.

Eva von Oelreich

Svenska Röda Korset

FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ

F O T O : M A R I E S P A R R É U S / S R K

sina asylkompisar med stöd av Röda Korset. Berättel-ser om promenader, utfl ykter, fotbolls-matcher och sim-ning som kan lät-ta på stressen och göra att man lär känna varan-dra.

MER ÄN 50

ner människor beräknas vara på fl ykt i världen. Inte sedan andra världskri-get har siff ran

samhällsinformation bland sina asylkompisar med stöd alla asylboenden sina asylkompisar med stöd av Röda Korset. Berättel-ser om promenader, utfl ykter, fotbolls-matcher och sim-ning som kan lät-ta på stressen och göra att man lär känna varan-

MER ÄN 50 miljo-ner människor beräknas vara på fl ykt i världen. Inte sedan andra världskri-get har siff ran

förmåga att möta människor i kris. Därför har vi börjat erbju-da psykosocialt stöd på asyl-

boenden. Målet är att stärka frivilliga rödakorsare i att kunna ge det stöd som behövs. Det fi nns många exempel på hur kretsar, samverkansråd och region-råd gör ett enastående arbete. Låt oss i

år med gemensamma krafter göra allt för att ge medmänskligt stöd på alla asylboen-den i hela landet. Ett sådant arbete inne-

bär också en fantastisk möjlighet att välkomna asylsökande och nyan-

lända till Röda Korset och ge nya frivilliga chansen att

bidra till en angelägen lokal verksamhet och därige-nom skapa förutsätt-ningar för engagemang och förnyelse.

alla asylboenden i hela lan-

det.”

Röda Korsets tidning HENRY 2.13 FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ

F O T O : M A R I E S P A R R É U S / S R K

I slutet av januari 2015 lanseras en ny föreningsbutik. Då kommer det att bli lättare att få en snabb överblick över innehållet i butiken, att söka efter varor och att beställa. Utseendet blir fräschare och modernare med ett upplägg som liknar andra webb-butiker där varorna läggs i en kundkorg.

Den nya butiken integreras med Rednet, vilket innebär att ramverket blir detsamma och att administrationen underlättas. b

Fräschare förenings-butik

”Ingen av oss får lön, men vi får glädje och gemenskap.”

Lena Haglund, föreståndare för Röda Korsets second hand-butik i Forsa

27-31.indd 27 2015-01-02 13:53

28 Röda Korsets tidning HENRY 1.15VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE

Regionråden är länken mellan Svenska Röda Korsets styrelse och kretsarna. Under våren väljs nya ledamöter in i råden. Anna Klintbom, 35, vice ord-förande i regionråd Gotland sedan Riksstämman 2011, berättar för Henry-läsarna vad uppdraget har gett henne.

Vad gör ett regionråd?– Det handlar framförallt om att hålla i det

strategiska perspektivet vad gäller utvecklingen av Röda Korset i regionen.

– Vi i regionrådet har olika roller. Jag ansvarar bland annat för att driva personalfrågorna framåt i dialog med verksam-hetschefen för Röda Korset på Gotland. Det handlar till exempel om vilken per-sonalvård vi ska satsa på och hur riktlinjerna för jämställdhet ska se ut.

Hur många timmar per vecka avsätter du till uppdraget?– Det går i perioder. Men cirka fyra timmar i

veckan. Tre timmar för möten och en timme för inläsning.

Vilka egenskaper är bra att ha som ledamot i ett regionråd?– Det är viktigt att tycka om att samtala och

medla samt vilja utveckla Röda Korset som orga-nisation utifrån våra grundprinciper.

– Flera av oss i regionrådet har yrken som även är användbara i ledamotsrollerna. Några av de andra ledamöterna arbetar till vardags som revi-sor, organisationsutvecklare, militär, ekonom, barnskötare eller lärare. Själv jobbar jag som chef

inom socialförvaltningen, så kunskaperna däri-från har jag tagit med mig in i frivilliguppdraget.

Vad har du lärt dig av arbetet?– Jag har vidgat mina ledaregenskaper genom

att delta i exempelvis Regionalt forum och Röda-korsdialogen. Där har jag fått exempel på arbets-sätt och metoder för gott ledarskap som jag sen har använt i yrkeslivet. Jag har även fått träna mig i att bli ifrågasatt. ”Nu har du varit i Stockholm igen” kan jag få höra från rödakorsare på Got-land. Då får jag anstränga mig för att motivera

mina förslag.Vad är roligast med att vara regionråd?

– Att träff a medlemmarna i kretsarna. Det är där det äkta

Röda Korset fi nns, det arbete som kretsen gör. Riksstämman är också rolig. Att få vara med och påverka, den demokratiska processen med påver-kanstorg under stämman gillar jag.

Något annat som du vill hälsa läsarna?– Jag har varit frivillig i Röda Korset sedan

barnsben. Men självfallet behöver man inte ha varit engagerad i Röda Korset hela sitt liv! Det behövs fl er ledamöter i regionråden utan röda-korsbakgrund som kan tillföra nya perspektiv.b

TE X T: ERIK OLSSON /

S VENSK A RÖDA KORSE T

FOTO: LINDA BERGLUND

”NU HAR DU VARIT I STOCK-HOLM IGEN”

”Ledamöter utan rödakors -bakgrund tillför nya perspektiv”

VILL DU DELTA?

Vill du också engagera dig i ett regionråd?Ta kontakt med ditt regionråd. Läs mer på Rednet. (Sök på regionråd).

REGIONRÅDEN

MARGARETA OTTOSSON, som ansvarar för Röda Kor-sets utbildningar om männi-skor på flykt.

Varför har Röda Korset kurser om människor på flykt?– En stor del av vår verksamhet

handlar om att ge stöd till männ-iskor som flyr undan kon-flikter och katastrofer – både i Sverige och i andra länder. När vi möter humanitära behov och ger medmänskligt stöd är det viktigt att veta vad det innebär att vara på flykt.

Vad lär man sig på kursen?– Det är en grundläggande

kurs om människor på flykt, från det globala till det lokala perspek-tivet. Man lär sig om flyktingars situation, rättigheter och Röda Korsets roll i mötet med flyk-tingar. Alla människor har rätt att söka asyl och det är staternas ansvar att rättigheter och behov tillgodoses. Röda Korset finns med hela vägen och försvarar dessa rättigheter.

Vem kan gå kursen? – Kursen vänder sig till alla som

vill veta mer om flyktingar i värl-den och i Sverige – både bland allmänheten och bland redan aktiva inom Röda Korset.

Hur funkar kurserna? – Det finns två olika sorters

kurser. Antingen kan du kan boka ett informationstillfälle med en frivillig informatör. Vi erbjuder detta till kretsar runt om i landet men också till skolor och arbets-platser. Eller så kan du sitta vid din dator och gå kursen på nätet, en så kallad e-kurs.

Hur anmäler jag mig? – Vill du boka en informations-

träff kontaktar du närmaste folkrättsgrupp. Du kan också höra av dig till Infoservice. Länk till e-kursen hittar du på Rednet under Verktyg & Stöd eller på www.redcross.se. b

HALLÅ DÄR …

Margareta Ottosson.

”Med kun-skap är det lättare att ge stöd.”

FO

TO

: MA

GN

US

BE

RG

ST

RÖ

M

27-31.indd 28 2015-01-02 13:53

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 29 VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE

KONTAKTEN MELLAN KRETSARNA OCH STYRELSENRegionråden …… är ett led i informationsutbytet mellan kretsar-na och Svenska Röda Korsets styrelse… arrangerar dialogmöten inom regionen… stödjer samverkansråden i deras uppgifter… fullgör de uppgifter som Svenska Röda Korsets styrelse delegerat till rådet

Svenska Röda Korset är indelat i tio regioner med ett råd i varje region. Det består av sex till åtta ledamöter (valda av riksstämmoombuden). Mandatperioden är fyra år och inleds när Riks-stämman är avslutad. Från och med 2015 behöver enbart hälften av ledamöterna vara riksstäm-moombud.

”Ledamöter utan rödakors -bakgrund tillför nya perspektiv”

Telefon: 0771-19 95 00 vardagar kl. 10–16, tisdagar fram till kl.19. Lunch-stängt 12–13.E-post: info@redcross.seVi jobbar på Infoservice: Fredrik Gladh, Carina Bruks, Henric Hedberg, Jörgen Hellgren, Inger Lindqvist, Kerstin Lindh, Minna Mwakisopile, Linda Palmgren Jonsson, Karin Roos af Hjelmsäter, Sonja Sjöstrand, Madeleine Stjernström, Luke Warren, Gunilla Wi-berg och Viola Åberg.

KONTAKT MED INFOSERVICE

INFOSERVICE

Här svarar Röda Korset

Varför får jag Henry trots att jag avsagt mig prenumerationen?– Vid årsaviseringen skickas årets första

nummer av Henry tillsammans med med-lemskort och inbetalningskort till alla med-lemmar. Det blir mer kostnadseffektivt om vi samskickar allt. Att göra separata utskick skulle vara mycket dyrare.

Varför saknas det belopp på mitt inbetalningskort?– Om det saknas belopp på ditt inbetal-

ningskort så behöver du inte göra någon inbetalning, det står även makulerad på själva avin. Ditt medlemskap för 2015 är redan betalt eller så har du erhållit ett gratis medlemskap det första året.

Varför tillhör jag både en krets och en förening?– Om du är under 31 år och har ett rörel-

semedlemskap (medlem i både en krets och i Röda Korsets Ungdomsförbund) så har du tidigare fått ett medlemskort för kretsen och ett för Ungdomsförbundet. Nytt för i år är att båda skrivs på samma medlems kort.

Jag har fått ett medlemskap men kommer inte ihåg att jag ansökt om något sådant. Varför?– Då är det troligtvis så att du gått en För-

sta hjälpen-kurs hos oss och där kryssat i att du vill bli medlem. Första året är gratis men vi hoppas såklart att du kommer att vilja vara medlem även efter det första året. b

Har du fler frågor kring medlemsavise-ringen så får du snabbast svar om du skickar ett mail till info@redcross.se.

Gunilla Wiberg svarar på några av de vanligaste frågorna till Röda Korsets kundtjänst Infoservice.

Anna Klintbom tycker att tiden i regionrådet har hjälpt henne utveckla sina ledaregenskaper.

27-31.indd 29 2015-01-02 13:53

30 Röda Korsets tidning HENRY 1.15

q SKÖVDE Ett 25-tal kvinnor med invandrar-bakgrund har

tack vare Röda Korset i Skövde lärt

sig simma. Varje lördag under hösten har kvinnorna samlats för simskola i två grupper, en för nybörjare och en fortsättningskurs.

– Responsen har varit otrolig, deltagarna är engage-rade och ivriga att lära sig, sä-ger Emma Jonsson som leder simskolan tillsammans med Malin Edvinsson. I december hölls säsongsavslutning för simskolan.

q MALMÖI november öppnade Malmö rödakorskrets nya mötes-plats Kupan med second hand-butik och kafé i cen-trala delarna av staden. Flytten från Drottninggatan innebär att Kupan blir mer lättillgänglig. Besökarna un-der öppningsdagarna vitt-nade om en trevlig och varm stämning.

Intresset bland frivilliga att hjälpa till i Kupan och de andra verksamheterna är stort. En officiell invigning planeras till februari 2015.

q TORSBYAsylteamet i Värmland hade i november ett kvinnokafé på asylboendet i Torsby. Tillsammans med rödakors-kretsen bjöd boendevär-darna in samtliga kvinnor på boendet för kaffe och kaka.

Lyckan var stor när de inbjudna förstod att nyfikna makar och män inte var in-bjudna. Asylteamet hade med sig sminkutrustning som väckte stor glädje och ledde till många skratt och

vackert sminkade kvinnor. Asylteamet lovade att åter-vända.

q MORJÄRVTillsammans med Svenska Kyrkan ska Röda Korset i Mor-järv öppna en mötesplats för nyanlända där de kan lära sig svenska. Framtidshuset i byn står för lokalen.

Bakgrunden är att de nyanlända inte har rätt till Svenska för invandrare (SFI), vilket Morjärvborna själva blev varse när de samlade in

kläder till dem. Genom att undervisa svenska två gång-er i veckan hoppas byborna att det ska bli lättare att lära känna de många nytillkomna invånarna.

q GÖTEBORGTillsammans med Göte-borgsOperan höll frivilliga från projektet Frivillighet för delaktighet en workshop kring musikalen Kristina från Duvemåla, som spelas fram till sommaren. 18 nyanlända som kommit till Göteborg

från Syrien, Palestina, Iran och Armenien fick tillsam-mans med konstnärlig per-sonal arbeta kring temat i operan. De producerade texter och ny musik med sina egna berättelser som mig-ranter som utgångspunkt.

I framtiden planeras fler samarbeten mellan Göte-borgsOperan och Röda Korset.

q UPPSALAI samband med att fot-bollsklubben Sirius i Upp-

sala spelade säsongens sista hemmamatch i Superettan inleddes ett långsiktigt sam-arbete med Röda Korset. Förutom att skänka 25 kro-nor för varje sålt säsongs-kort till Röda Korset upp-manade Sirius besökare att skänka en pryl eller ett plagg till Röda Korsets second hand som fanns på plats på matchdagen.

– Jag kommer själv att donera en större del av mina plagg, sa Sirius marknadschef Khaled El-Ahmad. b

LANDET RUNT

Musiker som gör skillnadq LJUSDAL I december anordnade rödakorskretsen i Ljusdal en välgörenhetskonsert till förmån för människor på flykt från Syrien och Röda Korsets ebola-insatser i Västafrika.

Konserten var den tredje i ordningen och återigen var det musikern Stefan Olsson som stod för initia-tivet. Efter att ha kontaktat sina musikervänner som

gärna ville ställa upp för en god sak hörde han av sig till kretsen.

– Som fattig musiker kan jag inte skänka pengar så att det gör någon större skill-nad, men om jag använder mitt kontaktnät och drar ihop en konsert så kan vi göra skillnad. På riktigt.

Förutom att samla in pengar var syftet med projektet att skapa engage-mang i bygden.

– På en liten ort som Ljusdal behövs saker som för människor närmare varandra. Jag vill skapa en Ljusdalsanda, där vi tillsam-mans kan göra skillnad. Jag kan inte bara se på utan att göra något när det händer saker. Kan man göra skillnad så ska man!

Publiken bjöds, förutom på två och en halv timmes högklassig musikunderhåll-ning, på glögg och fika med

hembakat bröd. Tio frivilliga rödakorsare var på plats och hjälpte till med bössin-samling till den frivilliga en-trén, servering och försälj-ning. Tillsammans samlade man in 8 530 kronor, och arrangörerna var nöjda.

– Kvällens stora behåll-ning var alla givmilda med-människor, avslutar Stefan Olsson.

TE X T OCH FOTO: ÅSA ÄLANDER

VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE

Inspiration på film Har du koll på medierna?Nu finns fyra nya kortfilmer som visar på handlingskraften inom Röda Korset runt om i landet. Filmerna är gjorda av elever på Röda Korsets folkhögskolas filmlinje. Du hittar dem på www.redcross.se/filmeromfrivillighet och på Youtube när du söker på Röda Korset. b

Är du nyfiken på vad media rapporterar om Röda Korsets verksamheter? Följ då mediebevakningen på Rednet under fliken Nyheter & Dialog. Där listas alla artiklar och inslag som fångas upp av Röda Korsets mediebevakning. Ett urval av de viktigaste medieinslagen ställs dessutom samman och publiceras som nyheter på Rednet.b

Initiativtagaren Stefan Olsson och hans band TB350 på scenen.

Elevfilm.

27-31.indd 30 2015-01-02 13:53

Ahmed Bayrakdar kom själv till Sverige som irakisk flykting för sju år sedan. Nu hjälper han nyanlända med språket på Röda Korset i Älvsbyn.

NÄR HENRY KOMMER på besök till Röda Korsets källarlokal är det fullt till sista stol. I entrén har några tagit bönepaus och i klass-rummet gör en kvinna några för-sök att böja verbet ”fi ska”.

Ahmed Bayrakdar frågar klassen vad olika bilder föreställer. Han har full koll på grammatiken och elev-erna hänger med. Just den här dagen är det ett 40-tal som tagit plats i lokalen.

– Vi har elever här från ett tiotal länder, både asylsökande och folk med tillfälliga uppehållstillstånd. Många kommer hit efter SFI och vill lära sig mer grammatik, säger Ahmed Bayrakdar.

Själv pratar han sex språk – tur-kiska, turkmeniska, arabiska, kur-diska, engelska och svenska. Han får ofta hjälpa till att tolka och göra andra saker utöver att ”bara” lära ut svenska. Ute på stan har han bli-vit ”lärare” eller ”mister” med de fl esta av Älvsbyns invandrare.

– Jag har försökt lära dem att man i Sverige inte använder titlar, men de kallar mig ändå alltid för

”lärare”, säger Ahmed Bayrakdar och ler.

TOTALT HJÄLPER HAN till i två grupper. En för dem som just börjat med svenska och en för de mer rutinerade.

– I den första gruppen börjar vi med alfabetet och tar det därifrån. För de andra handlar det mer om grammatik, säger Ahmed.

Det är tydligt att han, utöver allt han ger, också får mycket tillbaka.

Utan undervisningen hade livet varit tungt.

– Jag ser det här som att jag ger tillbaka för den hjälp jag får. Det här är mitt jobb, och pengarna jag får från Migrationsverket är min lön. Jag hade aldrig klarat av att bara sitta hemma, det mår man inte bra av, säger Ahmed Bayrak-dar. Det är jätteviktigt för mig att hjälpa andra. b

TE X T OCH FOTO:

SIMON ELIASSON

Röda Korsets tidning HENRY 1.15 31

… Ahmed som hjälper nyanlända med svenskan

q Vet du någon rödakorsare som du tycker gör en ”Henry-insats”? Det kan vara allt från första hjälpen till insam-ling till att hjälpa nyanlända flyktingar.

Den som hjälper oss att hitta den ”Henry-insats” som publiceras får en snygg Henrytröja.

Tack till Jeannet Brännström som tipsade om Ahmed Bayrakdar.

MEJLA TIPS TILL anna.bergen@redcross.se

VEM SKA HYLLAS?

VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE

RÖDA KORSETS TIDNING HENRYSvenska Röda Korset/Röda Korsets Ungdomsförbund, Postadress: Box 17563, 118 91 Stockholm.Besök: Hornsgatan 54. Tel: 08-452 46 00. Hemsida: www.redcross.se/henry. q ANSVARIG UTGIVARE: Morgan Olofsson, morgan.olofsson@redcross.se. q REDAKTÖR : Anna Bergén, anna.bergen@redcross.se. 08-452 46 02. q LAYOUT: Yvonne Westerman, JG Communication. q KORREKTUR: Leif Eriksson. q REPRO: Turbin, Stockholm. q TRYCK: Sörmlands Grafiska, Katrineholm. Tryckt på miljövänligt papper. q TS- kontrollerad upplaga 154 800 ex. ISSN 2000-0332. q Du som medverkar i Henry ger ditt tillstånd till att Röda Korset får an-vända materialet för digital lagring och pub-licering. För ej beställt material ansvaras ej. Citera oss gärna, men ange källan.

NÄSTA NUMMER KOMMER

22-24 APRIL

• Insamlingsbilagor medföljer i de Henry som skickas till medlemmar och månadsgivare från 18 år och uppåt.

Förslaget på strategisk inriktning 2016–2019 är god-känt av styrelsen. Förslaget – Handlingskraftiga medmän-niskor i Ett Röda Kors – är nu på remiss hos alla kretsar till 1 mars 2015. Det finns även tillgängligt på Rednet. Tack för alla synpunkter och bidrag och fortsätt gärna att delta i diskussionen om Svenska Röda Korsets framtid. b

Strategi för framtidenKolla checklistanBehöver din krets hjälp med att starta verksamhet på ett asylboende? Nu finns en checklista med tips och råd. Du hittar den på Rednet under fliken Verksamheter. För mer information kontakta Infoservice på 0771-19 95 00 eller info@redcross.se b

RÖDA KORSETS

HENRY HYLLAR …

Ahmed Bayrakdar med några av sina elever.

Bjudfika.

FO

TO

: GU

ST

AV

GR

ÄL

L

27-31.indd 31 2015-01-02 13:53

32.indd 32 2015-01-02 16:13