en granskande studie om kommunikation, konflikthantering, …351801/fulltext02.pdf ·...
TRANSCRIPT
Socialpsykologiskt program Högskolan i Halmstad C uppsats, 61 – 90 hp Sektionen för Hälsa och Samhälle Vt. 10 2010-05-22
En granskande studie om kommunikation, konflikthantering, organisationsteori och tolkning vid en specifik verksamhet
Handledare: Marta Cuesta
Examinator: Niklas Westberg Författare: Njomëza Bilalli, 880626 & Ariana Haziri, 880812
Abstrakt
Den här uppsatsen handlar om organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation, i
syfte på att upprätthålla så bra miljö som möjligt i organisationen. Under studiens gång kom-
mer vi att fokusera på personalen vid psykiatriska kliniken och kommer i samband med detta
att utesluta patienternas yttranden. Trots att vi kommer att avstå från att ta initiativ kring pati-
enternas uttalanden, kommer vi genom personalens yttranden få en inblick i de anställdas och
patienternas välmående på verksamheten. Uppsatsen kommer att omfatta sex respondenters
intervjusamtal, vilka kommer att framläggas under presentationen av materialet.
Tack vare de intervjuer som vi har genomfört tillsammans med de anställda vid de olika
avdelningarna på psykiatriska kliniken, har vi på ett indirekt sätt kunnat måla upp en bild av
hur patienter påverkas av personalens välmående på jobbet.
Via dessa ovannämnda intervjuer och annat litteraturmässigt material, har vi kunnat komma
med förslag till hur man genom aktiviteter och terapeutiska metoder skall kunna frambringa
bättre relationer och genom dessa skapa bra social miljö för både personal och patienter.
Kvalitativ metodgranskning och hermeneutik har här varit de principiella förhållningssätten
inför dessa iakttagelser av att finna lämpligt material. Det vi under undersökningens gång
kommit fram till är bland annat att kommunikation och olika terapeutiska samtalsmetoder är
ett redskap för personalen och dess utveckling i arbetet inom vården.
Nyckelord: organisationsteori, kommunikation, sociala och individuella faktorer, konflikthan-
tering, personal och patienter.
Abstract
This paper deals with organizational theories, conflict management and communication, in
order to maintain the best environment as possible in the organization. During the study we
will focus on the staff of the psychiatric clinic and in this context to exclude patients' opin-
ions. Although we will refrain from taking the initiative on patients' statements, we will by
staff opinions get an insight into the employees' and patients' well-being in the business. The
essay will include six professionals respondent interviews, which will be presented during the
presentation of the material.
Thanks to the interviews we have conducted together with the staff of the various depart-
ments at psychiatric clinic, we have in an indirect way could paint a picture of how patients
are affected by the staff well-being at work.
Through the above-mentioned interviews and other literature in terms of materials, we have
been able to come up with proposals for how the activities and therapeutic methods to pro-
duce better relationships and through them to create good social environment for both staff
and patients.
Qualitative examination method and hermeneutics have been the basic approaches here to
these observation by finding appropriate materials. The course of the investigation we con-
cluded that include communication therapy sessions and various methods are a tool for staff
and their development in the work of care.
Keywords: organization theory, communication, social and individual factors, conflict man-
agement, staff and the patients
Förord
Den som har möjliggjort studiens faktainsamling har främst varit Patrik Dahlqvist Jönsson,
specialist i psykiatrisk omvårdnad, som har gett oss olika alternativ för deltagandegranskning
av denna studie. Ett stort tack riktas honom som gjort möjligt studiens utformning, vi tackar
likväl de personer som med hjälp av honom deltagit på intervjusamtalen. Tacksamheterna går
även till den resterande personalen som inkluderas till de olika avdelningarna på kliniken som
har medverkat i förhållande till projektet. Vi tackar även vår handledare Marta Cuesta, docent
och magisteransvarig för magisterprogrammet i sociologi, som har väglett oss under vår stu-
die.
Viktigt att poängtera här är att vi i full grad kommer att utgå från sekrettes och vara ano-
nyma i förhållande till de personer som vi har intervjuat. Vi kommer inte framföra klinikens
namn eller ort pga. sekretess och anonymitet i förhållande till de vi intervjuat. Av denna an-
ledning kommer vi inte heller att ange namn, ålder eller annan personlig information som be-
rör de personer som vi har intervjuat.
Att vi gör ett undantag för Patrik, beror på att han i stort sätt har varit neutral i förhållande till
informationsinsamlingen och har istället varit en vägledning för vår studie. Av denna anled-
ning ser vi ingen orsak till att undvika att nämna honom, eller den hjälp han har erbjudit oss.
1. Inledning ............................................................................................................................1 1.1. Syfte ............................................................................................................................2 1.2 Frågeställning ...............................................................................................................2 1.3 Disposition ...................................................................................................................2
2. Bakgrund ............................................................................................................................3 Inledning ............................................................................................................................3 2.1 Historisk tillbakablick över psykiatrins historia .............................................................3 2.2 Hälsa i psykiatrisk omvårdnad ......................................................................................4 2.5. Psykiatriska kliniken ....................................................................................................5 3.1. Teoretiska utgångspunkter ...........................................................................................7 Inledning ............................................................................................................................7 3.1. Individuella perspektiv .................................................................................................8 3.2. Sociala perspektiv ...................................................................................................... 10 3.3. Kroppsempatisk kommunikation ................................................................................ 11 3.4. Socialitet och responsivitet ......................................................................................... 12 3.5. Creative Explorations – New approaches to identities and audiences" ........................ 12 3.6. Organisationsteori ...................................................................................................... 13 3.7. Konflikt och Förändring ............................................................................................. 14
4. Metod ............................................................................................................................... 16 Inledning .......................................................................................................................... 16 4.1. Hermeneutik – tolkning av materialet ......................................................................... 17 4.2. Kvalitativ intervjuforskningsmetod ............................................................................ 17 4.3. En välgenomförd intervju........................................................................................... 18 4.4. Urval.......................................................................................................................... 19 4.5. Tillvägagångssätt vid intervjun och observation ......................................................... 21 4.6. Förförståelse .............................................................................................................. 22 4.7. Etiska frågor i intervjuundersökningen ....................................................................... 23 4.8. Reflektioner kring ämnesval och Intervjuroll ............................................................. 23
6. Presentation av materialet ................................................................................................. 24 Inledning .......................................................................................................................... 24 6.1. Intervju: Respondent (1) ............................................................................................ 24 6.2. Intervju: respondent två.............................................................................................. 26 6.3. Intervju: respondent (3) .............................................................................................. 27 6.4. Intervju: respondent (4) .............................................................................................. 28 6.5. Intervju: respondent (5) .............................................................................................. 29 6.6. Intervju: respondent (6) .............................................................................................. 29
7. Socialpsykologisk analys och tolkning .............................................................................. 32 7.1. Feedback, trygghet och uppskattning ......................................................................... 33 7.2. Gruppdynamik ........................................................................................................... 35 7.3. Terapeutiskt behandling ............................................................................................. 36 7.4. Socialitet och responsivitet ......................................................................................... 37 7.5 Organisationsteori ....................................................................................................... 38 7.6. Konflikthantering ....................................................................................................... 39 7.7. Aktivitetsanpassat identitetsbekräftelse ...................................................................... 40
8. Sammanfattande avslutning & avslutande Reflektioner ..................................................... 41 9. Källhänvisning.................................................................................................................. 44
Internet ............................................................................................................................. 44 Litteratur .......................................................................................................................... 44
Bilaga ................................................................................................................................... 45
1
1. Inledning
Detta projekt har i avsikt att belysa de faktorer som bidrar till en förbättrad arbetsmiljö vid en
psykiatrisk klinik. Det som i detta sammanhang intresserar oss är huruvida organisations-
teorier, konflikthantering och kommunikation kan leda till välmående bland personalen vid en
psykiatrisk klinik, i detta fall, vid psykiatriska kliniken i . Vi har en hypotes om att välmående
bland de anställda kan ge upphov till välmående bland patienterna och det är i stor grad detta
vi skall försöka bevisa genom den studie vi kommer att behandla framöver. Kort sagt vill vi ta
reda på hur bra miljö mellan personalen i en verksamhet kan bidra till bättre välmående bland
patienterna. Det vi vill uppmärksamma är framför allt hur viktigt det är med bra miljö på en
arbetsplats, främst vid en psykiatrisk klinik.
Eftersom personalen är den källa som utgör en organisation är det viktigt att de som arbetar
på verksamheten mår bra och kommer bra överens med sina kollegor.
Genom hermeneutik och kvalitativa metoder har vi försökt få en inblick i hur stor grad kom-
munikation kan ge upphov till bra miljö mellan personalen i på just den plats som vi har valt
att undersöka.
Intresset kring detta fenomen uppkom genom att vi som beteendevetare ur en socialpsyko-
logisk synvinkel diskuterade fenomenet ”psykiatri” som en medicinsk disciplin. Vi försökte
se bortom det självklara genom att avstå från att sätta patienter i fokus, som man annars ofta
gör, och istället helt ägna oss åt personalen då det är dessa personer som principiellt utgör en
stor del av patienternas tillvaro vid psykiatriska institutioner. För att få så väsentlig och jord-
nära information som möjligt utgick vi från direkta intervjuer med de som arbetar vid en psy-
kiatrisk klinik.
Det finns två anledningar till att vi uteslöt att intervjua patienterna, först och främst för att
vi ville undvika att bli för personliga med dem och sedan för att vi kände att alla av dem inte
har samma tankeförmåga att besvara de frågor som vi vill ha svar på.
Under studiens gång kommer vi att utgå från både individuella och sociala perspektiv i försök
på att förstå de anställda som enskilda, individuella personer och socialt – en person som en
del av en grupp, eller organisation, i detta fall en del av en psykiatrisk klinik. Vi kommer även
att försöka förklara teorier i försök på att förklara hur man på bästa möjliga sätt undkommer
konflikter och istället ökar förbindelsen inom en arbetsgrupp. Kommunikation kommer inom
hela arbetets gång ha en betydande roll för att dessa teorier skall realiseras. Vi kommer att
förhålla oss till socialpsykologiska teorier och aspekter för att öka förståelsen kring olika situ-
2
ationer som kan uppstå på en arbetsplats. Utifrån olika socialpsykologiska teorier kan vi som
beteendevetare frambringa lösningar kring förbättringar inom en organisation.
1.1. Syfte
Syftet med denna uppsats är att genom teorier, socialpsykologiska resonemang och observat-
ioner få fram personalens och patienternas välmående på en psykiatrisk verksamhet. Detta
kommer att ske genom de intervjuer som vi utför med hjälp av de anställda vid den psykia-
triska kliniken i . Tanken är att genom de anställda få en inblick i patienternas välbefinnande.
Syftet här är att genom organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation få fram en
djupare förståelse för hur man kan göra en arbetsplats mer miljövänlig för både de som arbe-
tar och patienterna. Fokus kommer dock att ligga på personalen trots att vi på ett indirekt sätt
kommer att behandla fenomenet kring patienternas välmående. Grundprincipen här är att måla
på en bild av hur den ”ideala” miljön på en verksamhet ser ut; en organisation som både an-
ställda och patienter mår bra i.
1.2 Frågeställning
- Hur kan man genom organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation förbättra
samhörigheten mellan anställda vid en psykiatrisk klinik?
- Vilken betydelse har bra miljö för personalen och hur påverkas patienterna av de anställdas
välmående på verksamheten?
1.3 Disposition
I början av varje avsnitt i denna studie kommer det finnas små introduktioner i syfte på att
underlätta förståelsen och sambandet mellan de olika kapitlen. Detta innebär att varje kapitel
inleds med en rubrik. På så sätt har man som läsare en klarare bild av vad som kommer att
behandlas kring varje moment, man har alltså en form av förförståelse. Kort sagt kommer vi
innan varje moment beskriva vad som kommer att behandlas i de olika kapitlen .
Under rubriken bakgrund har vi redogjort för kliniken och dess befogenheter. Utöver detta
har vi försökt att skapa ett intresse och tidigare förståelse för vad det innebär att vara en per-
son med psykisk ohälsa vid en psykiatrisk klinik, och har i samband med detta därför valt att
återberätta tidigare spekulationer kring hur en sådan person blev bemött förr i tiden och hur
denne specifike individ behandlades.
3
Vid teoretiska utgångspunkter har vi förklarat olika teorier som kan användas under forsk-
ningen av vår studie. Metoden är en del av anknytningen till teorierna och där presenteras
också hur vi har gått till väga för att kunna samla in det material som vi har behövt.
Under rubriken presentation skriver vi om respondenternas svar till oss som intervjuare, där
vi har även har redogjort för materialinsamlingen. Socialpsykoligisk analys och tolkning har i
underrubriker anknytningar till teorin och metoden som en följd av våra egna reflektioner och
materialinsamlingen. Slutsatser och reflektioner är våra sista möjligheter att behandla resulta-
tet. Här har vi även socialpsykologiskt kunnat reflektera kring undersökningen utifrån våra
egna synvinklar.
2. Bakgrund
Inledning
Som inledning till bakgrunden kommer vi att utgå från psykiatrins historia. Vi kommer att
beskriva den syn som man hade på personer med psykisk ohälsa flera sekel tillbaka samt den
syn på dessa som har utvecklats sedan dess. Utöver detta ska vi även få en inblick i hur perso-
nerna med psykisk ohälsa botades förr i tiden och vad man hade för tankar kring vad som för-
siggick med personernas bristande tankeförmåga.
2.1 Historisk tillbakablick över psykiatrins historia
Redaktörerna Åsberg och Agerberg (2009) beskriver ur ett historiskt sätt att mänskligheten
under olika epoker uppfattat psykisk sjukdom på olika sätt, beroende på vilken kulturuppfatt-
ning man har haft och hur de sett på psykisk sjukdom. Processen till att uppfatta en person
som psykiskt sjuk och att fenomenet ur en samhällssyn kan tolkas som psykisk ohälsa, snarare
än ett syndrom som syftar till att man är besatt av andar eller dylikt, har tagit tid för att för-
klara. Tanken kring att dessa företeelser är något naturligt och vanligt som kan ses som en
psykisk sjukdom, med möjligen medicinsk behövlighet som botemedel, har länge debatterats.
(Åsberg & Agerberg, 2009: 31)
Vidare pratar redaktörerna om hur en psykisk sjuk person eller en person som lider av nå-
gon psykisk sjukdom upplevdes förut av människorna på den tiden och hur de gick till väga
för att bota denne individ som var psykisk sjuk. De individer som hade någon psykisk sjuk-
dom ansågs ha drabbats av övernaturliga varelser då de tagit över individens själ. Bodemedlet
till detta var att man genom sociala medel försöka bota personen, exempel på detta var att
hota, skrämma, förhandla med, muta eller också lugna ner personen. På detta sätt trodde de att
4
dem kunde nå fram till individen och genom de sociala medlen försöka få ut den övernaturliga
anden för att få den psykisk sjuke frisk, eller fri från sin ande. För att få en djupare förståelse
kring ande utdrivning och dess magiska behandling av (exorcism) finns i Nya testamentets
Markusevangelium (Åsberg & Agerberg, 2009: 31).
”När Jesus steg ut båten kom en man emot honom från gravarna. Han
var besatt av en oren ande och hade sitt tillhåll ibland gravarna. Inte
ens med kedjor kunde man längre binda honom. Flera gånger hade
han bundits till händer och fötter, men han hade slitit av kedjorna och
sprängt bojorna, och ingen kunde få bukt med honom. Dag och natt
höll han till bland gravarna eller uppe i bergen och skrek och sargade
sig med stenar” (Åsberg & Agerberg, 2009: 31).
Detta var en kort berättelse om hur en person med psykisk ohälsa kunde bete sig under Jesus
tid. På denna tid uppfattade man en person med ett sådant beteende som psykiskt sjuk och att
anledningen till detta var för att personen i fråga säkerligen var besatt av en ond ande. Idag
hade vi däremot konstaterat mannens ställning som ett kroniskt psykotisk beteende.
Redaktörerna hävdar även att man under Platons tid enligt psykologiska sjukdomsmo-
dellerna, menade sig tro att en person med överflödigt uttryckande av emotioner kunde jämfö-
ras eller stämplas som en individ med psykiska bekymmer. Idag är det mer än normalt, eller,
mer konkret positivt att uttrycka det man känner och faktiskt ha emotioner. Det är ytterst vik-
tigt att uttrycka det man känner, snarare än att hålla dessa emotioner inombords (Åsberg &
Agerberg, 2009: 32). Däremot har orsakerna till dessa psykiska insjuknanden under senare tid,
kring 1960 – 1970 – talet syftas bero på olika sociala faktorer. Dessa sociala faktorer inklude-
rades till den andra förklaringsmodellen, nämligen de sociala modellerna. Enligt dåtidens
psykolog, Ronald Laing var en psykiskt sjuk individ en återspegling på ett sjukt samhälle. En
annan förklaringsmodell, den biologiska modellen, syftade på att personer med psykiska be-
kymmer kan ha kroppsliga orsaker till det tillstånd man är i. Den medicinska sjukdomsmo-
dellen å andra sidan inkluderade alla dessa ovan nämnda modeller i försök på att förstå varför
en individ kan orsakas av ostabilitet i psyket (Åsberg & Agerberg, 2009: 32 - 33).
2.2 Hälsa i psykiatrisk omvårdnad
Författarna Arvidsson och Skärsäter (2006) redogör för tre förutsättningar som bidrar till väl-
mående och bra hälsa: autonomi, gemenskap i ett socialt sammanhang, aktiviteter och hand-
5
lingar. En viktig nyckelfaktor till bra välmående är att älska sig själv och uppskatta sig själv i
första hand och detta menar författarna Arvidsson och Skärsäter (2006) kan uppnås via sam-
spel med andra människor. Vidare pratar författarna om att människan måste lära sig älska
och uppskatta någon annan för att lära sig älska och uppskatta sig själv.
(Arvidsson & Skärsäter, 2006: 32).
Sjuksköterskor som jobbar inom psykiatrisk omvårdnad påpekar att vikten av att känna
medverkan i sociala omgivningar är då de ger upphov till kännedom av hälsa, det ger samti-
digt en uppfattning av patienter som är sjuka att de ger mindre bra uttryck för sina sociala
relationer och det gör så att även stämningen blir mindre bra pga. deras sjukdom. Författarna
Arvidsson och Skärsäter (2006) menar vidare att det som är bra för människan är uppskatt-
ning, status och stolthet vilket de menar är hälsofrämjande och detta förstärks genom att man
är delaktig med andra och har samhörighet till andra människor. (Arvidsson & Skärsäter,
2006: 32- 33).
Det som är viktig att poängtera här menar författarna Arvidsson och Skärsäter (2006) är att
hälso- och sjukvårdens viktiga faktor är, att vid sidan av att bara bota och lindra patienters
sjukdom, att de också flitigt hjälper patienter att stärka det individuella subjektet dvs. hälsan.
(Arvidsson & Skärsäter, 2006: 21)
2.5. Psykiatriska kliniken
Psykiatriska kliniken som vi har gjort vår studie vid, delas upp i vuxen- och ungdomsmottag-
ningar och omfattar både öppenvård och heldygnsvård. Den nästnämnda finns på Länssjukhu-
set och inkluderar tre avdelningar: Piva (psykiatrisk intensivvård och akutintag), avdelning 19
och avdelning 26 och är dessa avdelningar vi skall behandla härnäst.
Piva består av tio vårdplatser, respektive akutintag och består av läkare, sjuksköterskor,
skötare och kurator och psykolog vid behov. Denna avdelning samarbetar med verksamheter
som företagshälsovård, intresseorganisationer, kommunens socialförvaltning och psykiatriska
öppenvårdsmottagningar. På avdelning 19 finns det tolv vårdplatser och de sjukdomar som
behandlas är affektiva sjukdomar, dessa är ätstörningar, nedtrappning av läkemedel och agite-
rade psykotiska sjukdomar.
Här finns också Elbehandling (ECT), barngrupper och behandling av psykos i samband
med barnafödande och det är cirka 25 anställda: allt från läkare, sjuksköterskor och skötare,
till kuratorer och läkarsekreterare. Heldygnsvården finns dock på avdelning 26, som represen-
terar åtta vårdplatser anpassat för personer som har bekymmer med egen hantering av hem-
vård, eller hemsysslor i allmänt. Denna avdelning består, som de ovan nämnda avdelningar,
6
också av samma form av personal. Alla dessa arbetar tillsammans och delar samma motto: att
fånga patienternas specifika behov och anpassa dessa till de sysslor som ingår inom vården.
Inom den psykiatriska öppenvården finns det olika mottagningar:
- Affektiv mottagning: Dessa patienter har vanligtvis redan haft kontakt med psykia-
triska kliniken.
- Minnesmottagning: Hit kommer personer som är dementa, oavsett kön eller ålder. Lä-
kare och psykologer arbetar här tillsammans i förhållande till demensutredningar som
är på specialistnivå och informerar patienterna kring kommande åtgärder vid behov.
Detta är en öppen mottagning.
- Psykosmottagning: De som kommer hit är vanligtvis schizofrena eller/och lider av
vanföreställningar eller paranoid psykos. Här försöker man som på ”minnesmottag-
ningen” förbättra patienternas livskvalitéer genom behandlingar och utredningar.
- Substitutionsmottagning: ”Här bedrivs läkemedelsassisterad behandling vid opiat be-
roende, i samverkan med kommunerna”.
- SVK – mottagning: Här finns särskilt vårdkrävande patienter, som lider av svåra psy-
kiska sjukdomstillstånd, personer som har psykiska störningar med allvarliga självde-
struktiva/destruktiva symtomyttringar eller hjärnskadesyndrom med liknande problem
(som de ovan nämnda).
- Ungdomspsykiatrisk mottagning: Denna mottagning omfattar yngre personer som är
15 – 25 år. Hit kommer personer som har svårigheter i deras liv, även självmordsbe-
nägna patienter kommer hit.
- Äldrepsykiatrisk mottagning: På avdelning 26 finns mottagning av äldre med psykisk
ohälsa, dessa brukar vara pensionärer. Personalen brukar hålla sig både inom- och ut-
omhus med patienterna.
- Ätstörningsenhet: Hit kommer patienter med idealpsykiska svårigheter, som Bu-
limi/Anorexi. Här finns kuratorer, psykologer, psykiater etc.
Här erbjuder man och genomför utredningar, behandling och aktivt omvårdnadsarbete med
strävan mot en för patienten ökad autonomi och förbättrad livskvalitet, i vissa fall det samma
7
för dennes anhöriga. Här bedrivs läkemedelsassisterad behandling vid opiat beroende, i sam-
verkan med kommunerna.
3.1. Teoretiska utgångspunkter
Inledning
I teorikapitlet kommer vi att behandla olika perspektiv som kommer att omfatta både personal
och patienter och det som sker emellan dessa två grupper. Vi kommer att behandla former
som möjliggör så bra arbetsmiljö mellan dessa som möjligt, detta oavsett via kommunikat-
ionsmetoder, konflikthantering eller organisationsteorier. Vi kommer i takt med dessa an-
vända olika teorier som just preciserar dessa fenomen, vare sig i individuella eller sociala per-
spektiv. Dessa kommer vi förhållandevis att dela upp i tre olika element; individuella perspek-
tiv, sociala perspektiv och organisationsteori, som tillsammans kommer att utgöra grunden för
vår studie. Genom att använda dessa teorier kommer vi att fördjupa oss i verksamheten och
dess helhet. Teorierna kommer underlätta för oss att förstå personalens välbefinnande på deras
arbetsplats och få oss att spekulera kring vad som skulle kunna förbättras.
I stort sätt lyfts ”organisationsteorin” upp som en dominerande del i studien, frågan här blir
hur kommunikation och terapeutiska modeller kopplas samman till organisationsteorin. Ur en
socialpsykologisk synsätt och av det vi genom studie åren lärt oss anser vi att kommunikation
är lösning till alla problem inom en organisation. Det är av denna anledning som att vi har
valt att dela upp teorin i tre olika element. För att dynamiken inom personalen skall vara bra,
skall de också ha rätt till terapi hos kuratorn för att vi anser att det är viktigt för även persona-
len att få utlopp för de emotioner de upplever under arbetspasset. Samtidigt som de även be-
höver filtrera med deras känslor med andra i sin omgivning om vad som sket under dagens
arbete eller natt arbetet. För att det skall fungera bättre på en arbetsplats, speciellt vid psykia-
triska kliniker är det nödvändigt att personalen kan då och då få ge utlopp för deras känslor
och upplevelser de får uppleva under arbetet. För att de är viktigt att de själva mår bra och för
att sedan kunna utföra ett bra arbete.
Dessa teorier har i syfte att kunna skapa bra förhållningsätt mellan personalen emellan samt
mellan personalen och patienterna, där vi anser att kommunikationen utgör en stor del av på-
verkningen då interaktion mellan dessa skall uppstås.
Val av teorier har vi utformat med anledning till att skapa bra förhållningssätt personalen
emellan och mellan personal och patienter, då kommunikation utgör en stor inverkan på hur
interaktionen mellan dessa uppstår och behålls.
8
Kommunikationen spelar stor roll i och med att den syftar till bra sammanhållning vilket
också leder till bra sociala samspel. När det finns bra relationer, så finns det också bra arbets-
miljö och vi finner det som relevant att det enbart är i kommunikation som konflikter kan lö-
sas.
3.1. Individuella perspektiv
Maslows behovspyramid
Abraham Harold Maslow
Abraham Harold Maslow har utformad en trappyramid/behovspyramid där han redogör för
människans grundläggande behov. De åtaganden som han återger i denna pyramid är absolut
definitiva för att människan ska överleva, må bra och känna sig trygg med sig själv och med
andra i dens omgivning. Dessa är enligt honom hierarkiskt ordnade beroende på hur väsent-
liga dessa är för människan. Det finns dock två behov som han menar måste uppmärksammas
i dessa, nämligen:
Utvecklingsbehovet: det som driver de mål som gör att människan mår bra och det gör
denna genom att bekräfta sig själv och må själsligt bra.
Bristbehovet: prestige, kärlek, trygghet och respekt måste tillfredställas för att man ska
vara lycklig, brist på detta skulle innebära bromsning i individens utveckling av dessa
faser
Dessa tillsammans blir komponenter som vägleder människan mot den väg den gynnar henne
(Tamm, 1991:100 – 103). Den modell som Maslow ritar upp består av fem beståndsdelar som
alla utformar en form av pyramid:
Dessa behov behöver inte förhållandevis just omfatta de behov som berör ett samtal eller en
diskussion inom en arbetsplats, det syftas istället till de behov som människan i allmänt behö-
1. Självförverkligande
2. Självuppskattning
3. Kärlek och gemenskap
4. Trygghet
5. Fysiologiska behov
9
ver och de mest primära är enligt Maslow de "fysiologiska behoven" som inkluderar dryck,
mat och sömn (Lindmark & Önnevik, 2006: 34). Den ovan nämnda teori inkluderar han till
den första fasen inom den pyramid han yttrar sig om då han upplever det som en grundläg-
gande faktor för överlevnad, under tiden som att han hävdar att trygghet och säkerhet är vik-
tiga mekanismer i människans självuppskattning, det finns "behov av tak över huvudet", man
behöver alltså känna sig säker i den miljö individen befinner sig i (Lindmark & Önnevik,
2006:34).
Sedan kommer man till den nivå där människan utöver all säkerhet och välmående behöver
yttra sig kring något och bli en del av en gemenskap. Individen behöver social interaktion för
att denne skall må bra rent psykiskt, han eller hon måste antingen ingå i en grupp eller rentav
umgås med någon. Utöver kontaktbehovet behöver personen i detta sammanhang bekräftelse
och uppskattning, dvs. "feedback". Det sistnämnda steget är då individen efter alla dessa be-
hov faktiskt uppfyller sina egna förutsättningar och både uppskattar och berömmer sig själv,
alltså behovet av självförverkligande (Lindmark & Önnevik, 2006: 34 - 36).
Om man specificerar alla dessa behov kan man finna vardagssituationer som väl kan an-
knytas till dessa teorier. Lönen är ett grundläggande element för människans välmående, ur
det hälsomässiga perspektivet. Individens behov måste enligt Anders Lindmark och Thomas
Önnevik uppfyllas ur alla plan i denna nivå (Lindmark & Önnevik, 2006: 35 - 36).
Vad gäller trygghetskänslan, kan detta enligt författarna förankras med att de som är högre
ställt på en arbetsplats skall ge sina arbetanden en bra miljö, där både tryggheten, respekten
och säkerheten värderas som viktigast. Arbetsprestationen skall enligt dessa teorier bli betyd-
ligt bättre, där de anställda av denna anledning kommer att känna sig betydligt bättre både
fysiskt som psykiskt. Ur det psykiska perspektivet kan möten mellan de anställda vara en nyt-
tig lösning, där eventuellt olika former av grupper skapas i syfte på att skapa samhörighet, dvs
en "vi - känsla" (Lindmark & Önnevik, 2006: 35 - 36).
För att tjänstutövandet av psykiatriarbetet inuti organisationen ska påverka personal och pati-
enter på ett bra sätt måste dessa ovan nämnda händelseförlopp i denna pyramid följas. Har
man brist i dessa kommer man varken kunna fungera psykiskt eller fysiskt, eller vara till hjälp
för någon annan. När man kommit över dessa steg är det dags att tänka på en högre nivå och
veta vad eller vem man egentligen handskas med i arbetet och hur man går till väga för att
utföra arbetet inom vårdpersonalen och med patienterna.
10
3.2. Sociala perspektiv
Terapeutiskt bemötande
Harlene Anderson
Harlene Anderson (1997), familjeterapeuter, menar att språket är det verktyg som underlättar,
vägleder och hjälper oss att förstå, tolka och kommunicera med andra människor. Språket i
sig behöver inte enbart syfta till att vi faktiskt yttrar och via tal- och skrift, utan representerar
enligt henne ord, ljud, tecken, gester och all sorts verbal eller nonverbal kommunikation.
”Språket representerar inte verkligheten, utan språket är verkligheten.
På ett sätt är det inte språket som finns inom oss, utan det är vi som
finns i språket. Och det är i språket som vi möts i dialoger, där vi
skapar mening, där vi hittar ett sätt att förstå vår verklighet. I språket
skapar vi vår värld, och språket finns i vår värld”, menar hon (Abra-
hamsson & Berglund, 1997: 66).
Det finns enligt Anderson ett par viktiga principer för en terapeutisk konversation:
I. ”Terapeuten observerar konversationen som något unikt.
II. Terapeuten tar ansvar för den relation som skapas och skapar därigenom ömsesidigt
samspel i den dialog som uppstår.
III. Terapeuten låter klienten själv redogöra för vad den anser vara viktigt utan att poäng-
tera för vad denna själv tycker. Klienten skall vara i centrum.
IV. Terapeuten försöker via maximal närvaro förstå, betrakta och analysera det språk och
de metaforer klienten redogör för.
V. Terapeuten pratar i den nivå som krävs för att klienten skall förstå vad som sägs, dvs.
på ett samarbetande sätt.
VI. Terapeuten visar tydligt att det som sägs är betydelsefullt och är därmed lyhörd och
närvarande.
VII. Terapeuten lyssnar noggrant och iakttar allt som blir sagt och drar inga förhastade
slutsatser. Man skall inte förstå för snabbt, om man ens kommer att göra det någon
gång.
VIII. Terapeuten kommer med mångfaldiga eller/och motsägande idéer samtidigt och är
”multi- partisk”.
IX. Terapeuten kommer med nya frågor som kräver nya svar. Eventuellt frågor som ger
utrymme för ett nytt sätt att samtala.
11
X. Terapeuten kommer med egna förslag, åtaganden och idéer som får klienten att tänka
om och bidra med egna slutsatser kring det som sägs” (Abrahamsson & Berglund,
1997:65).
Avsikten med dessa former av terapier är att klienten ska få möjlighet att se nya perspektiv på
de skeenden eller på den situation denne befinner sig i och om troligt, kunna bearbeta sin
historia, sitt liv och sin framtid i ett förändrat kontext (Abrahamsson & Berglund, 1997:66).
Här är jag och kommer fortsätta har tagit det lugnt har velat kolla igenom ordentlig;) så innan
du gör någonting kan du kolla på det jag har gjort o så kan du tala om för mig va du tycker
och hur vi ska dela upp den.
Vissa av dessa terapeutiska metoder använder kuratorn med både personal och patienter vid
psykiatriska kliniken. Av denna anledning har vi lyft fram denna modell som ett hjälpverktyg
för hur ett terapeutiskt bemötande kan se ut.
3.3. Kroppsempatisk kommunikation
Karin Bengtsson
Karin Bengtsson, utvecklare för terapeutiska samtal, menar att man genom kommunikation
kan tyda på hur en individ upplever en situation, beroende på hur den uttrycks. Att koppla
samman förståelse för detta är inte så lätt som det kan verka: För att förstå en annan människa
måste man kunna läsa av, förstå och veta hur man själv fungerar och hanterar olika förhållan-
den, vare sig individuell eller i samband med andra personer. Det är på detta sätt som att man
kan koppla egna smärtminnen till någon specifik händelse när någon exempelvis skadar sig,
det är på detta sätt som att en ”kroppsempatisk” kommunikation kommer till stånd (Enqvist &
Bengtsson, 2005: 86).
Hur ofta händer det att man faktiskt är medveten om situationen då man faktiskt är stressad
eller utbränd? Hur väl insatta är vi i dessa tillfällen? Har vi någon koll på vår andning, fysio-
logiska reaktioner, muskelspänningar och kroppshållning i dessa sammanhang, eller någon
gång alls? (Enqvist & Bengtsson, 2005: 86 – 87).
Denna teori inkluderar vi enligt vår mening till terapeutiskt samtal, ju fler teorier inom
denna gren som vi använder, desto bättre för förhållandet mellan arbetande och patient.
12
3.4. Socialitet och responsivitet
Johan Asplund
Johan Asplund (1987) nämner i boken ”Det sociala livets elementära former”, en teori om
socialitet och responsivitet som vi vidare utvecklar i textens gång. Vad han menar med dessa
två begrepp är att begreppens handlar om människans sällskaplighet och individernas villighet
att ”svara”, när det exempelvis ställs frågor till honom eller henne. Responsiviteten är så stark
att den får människan att ofta ställa frågor bara för att få möjlighet att
svara.(Asplund,1997:29).
Enligt Asplund beskådas människan som ”socialiserad” (vuxen) först när individens sociala
responsivitet blivit strakt begränsat. Det vill säga att människan är friare innan den kommer in
i vuxen livet och är medveten om sin omgivning och världen i sig. Innan den blir begränsad är
dess ursprungliga tillstånd av dem sociala responsiviteten vild och barnslig. Genom männi-
skans sociala responsivitet utvecklar vi individer vår individualitet. Asplund tar upp vad be-
tydelsen av att betrakta världen ur ”socialpsykologisk synsätt” innebär, där han hävdar att
socialpsykologin är läran om socialitetens och responsivitetens integration med varandra.
Socialpsykologins tankesätt består i att beskåda människan som socialt responsivt eller som
responsivt social. (Asplund,1987:30)
Responsivitet är en generell svarsbenägenhet, dvs. att människan är responsiv varelse och
att den har en generell benägenhet att respondera på stimuli. Att kunna få reflex och reaktion
är också något som tillhör responsivitet som sedan även leder till förklaring av vissa reaktion-
er som vi människor har (Asplund, 1997: 30-33).
Responsiviteten anknyter vi här till människans ”individuella” och ”sociala” perspektiv och
anser att detta är ett viktigt moment för människans psykiska hälsa.
3.5. Creative Explorations – New approaches to identities and audiences"
David Gaunlett
David Gauntlett pratar om att människan på ett eller annat sätt har en typ av identitet och att
detta slag av identitet kommer främst till tals via synliga uttryck och konstfulla aktiviteter.
Människan uppfattar som mest intressant är att överflytta kunskap runt ”självet” och dess ex-
istens och detta gör den gärna via aktiviteter så som: Pussel, målningar, lekar, fotograferingar
och inspelningar av naturljud etc. Detta blir en form av identifiering och en yttring av vad
13
man känner och tänker inombords, utan att behöva bli dömd för det som är ens ”eget" speci-
ella verk. (Gauntlett, 2007:92).
Under tidigare teorier som inkluderar intervjuer och observationer kommer de till en viss
del åt ”generella” hypoteser som människan föreväntar sig, och vad man däremot betraktar
lika verkligt är det vardagliga tillträdet som inbegriper ”modernitetens” ramar- alltså tekniken.
Som tidigare nämnt pratar författaren om hur man kan utrycka sig visuellt och genom att man
med hjälp av bilder, målningar, texter, inspelningar och egna skapelse, han menar att genom
dessa kan individen yttra sig. Gaunlett menar att man genom att hålla individer i gång med
aktiviteter och andra metoder få en inblick på hur människan fungerar och hur dess förmåga
att yttra sig är.
Man kan eventuellt lista ut dess intelligensförmåga och hur dess hjärna fungerar men man
kan dock inte veta exakt om det system som finns i hjärnan. (Gaunlett, 2007: 92 – 93).Vad
som egentligen sker i en individs huvud, just i den miljö den lever i och det som omger perso-
nen beror delvis på vilka steg individen går igenom inom en dag eller under längre perioder.
Han menar att individen i dag intar många olika roller och att sedan blir den förvirrad utav
dess val av roller den intar, men trots detta så har personen i sig sin egen uppfattning av situat-
ionerna i helhet. (Gauntlett, 2007:93 – 94).
3.6. Organisationsteori
Miljöterapi Göran Ahlin Göran Ahlin (1986) menar att man omöjligt kan hjälpa en individ utan att ha en sak i åtanke:
att människan är en enskild tänkande individ, en både upplevande och kännande sådan som
har ansvar för både handlingar och det liv som rör denne. Det krävs ett medel för att uppnå ett
mål och Ahlin menar i detta fall att det är att få kunskap om den fria individen ur två perspek-
tiv, om de krafter som kommer inifrån och om de krafter som omringar människor (Al-
hin,1986:9).
Socialpsykologiska perspektiv om individen i förhållande till samhället är grunden för vad
Miljöterapi innebär, dvs. att människan "är en produkt av alla social relationer och hennes
psykiska sjukdom som ett resultat av skadliga samspel mellan dessa". Ytterliggare perspektiv
som läggs till grund på denna teori är relationen mellan objektet och subjektet, samt mellan
det Ahlin menar är psykiska funktioner, i gruppanalysen, " i förhållandet mellan individen och
gruppens nätverk etc. "(Ahlin, 1986:10 - 13).
14
Viktiga anmärkningar som bör fullföljas inom denna nätverk, är följande::
1. Utvecklingen av kollektiva ansvarsfunktioner i vården, inkluderande patienters med-
ansvar
2. Utveckling av personal - och - patientroller, rolldiffusion, "mobilisera latenta tera-
peutiska resurser".
3. Utveckling av öppen kommunikation, inom institutionen och med dess omgivning.
4. Tyngdpunktsförskjutning mot verksamheter i grupp och gruppterapi som ersättning
för individuell behandling.
5. Utformning av dagens alla verksamhetspass och av verksamhetens alla delar till att
bli terapeutisk verksamma - göra "vardagen till behandling".
6. Att utveckla kompletterande grupporienterade och socialt betingande perspektiv på
psykiska störningar: ta fasta på de interpersonella och de samhällsbetingande bidra-
gande orsakerna till en persons psykiska symtom eller ohälsa. Detta innebär att ta
fasta på sådana alternativa perspektiv både i diagnostik och i praktisk behandling,
tex att dra nytta av det sociala nätverkets konstrukiva krafter och samtidigt söka ne-
utralisera de destruktiva (Ahlin, 1986:15-16).
7. Dessa ovan nämnda teorier hjälper till att smidigare dra nytta av de resurser som er-
bjuds, eller att helt enkelt användning av outnyttjade metoder hos både personal,
personalgrupper, patienter, patienters familj/vänner, arbete och närsamhälle (Ahlin,
1986: 16).
3.7. Konflikt och Förändring
Eric Olsson
I många arbetssammanhang kan man tala om konflikter, oavsett i vilken grad dessa yttras på –
om dessa överhuvudtaget gör detta. Det finns enligt Eric Olsson (1988) många åtaganden då
dessa undangöms och görs diskreta, detta innebär dock inte att problemet försvinner, den blir
snarare mer specifik då denna inte uppmärksammas (Olsson, 1988: 37 -38). Kurt Lewin
(1952) redogör enligt Olsson för en förändringsmodell som omfattar element som sker då
dessa problem görs fokuserade, nämligen:
1. Upptining: Åtgärder utförs i syfte på att lösa upp balansen mellan olika ”krafter” i det soci-
ala systemet så att detta blir instabilt.
2. Rörelsestadium: Det blir tack vare det ovan nämnda ”ingrepp” möjligt att gripa sig an med
handlingar som bidrar till förändring i förhållandet mellan personerna i systemet på olika sätt.
15
3. Nedfrysning: Denna förändring slår igenom då denna slutförs. Detta gör det genom att åter-
igen bringa fram den balans som rubbats under processen och ”låses fast” i det nya läget.
Dessa har speciellt uppmärksammats i förhållande till förändring i grupper, lokalsamhällen
och organisationer. Utgångspunkten här är enligt Lewin att hålla i jämvikt olika krafter i det
sociala systemet och därigenom balansera dessa (Olsson, 1988: 32).
Det är utan tvekan ett måste, att förändra på något, för att ett problem skall lösas. Olsson
menar att ”förändring” är nyckeln till en problemlösning. Att stanna eller gå tillbaka till meto-
der som inte fungerat är enligt honom aldrig den rätta utvägen (Olsson, 1988: 28). Dessa för-
ändringar kan yttras genom fyra olika nivåer, beroende på vilket tillvägagångssätt man utgår
ifrån. Spontana förändringsprocesser, planerad förändring nerifrån eller planerad förändring
uppifrån samt kvasispontana förändringsprocesser blir här de metoderna att satsa på. Den
förstnämnda förändringen, menar författaren, blir lämplig i situationer då det förekommer
plötsliga ”nya” händelser, vare sig en gång eller flera gånger i rad, som förvirrar de arbetan-
dena. Det gäller här för individen att anpassa sig till dessa händelser som uppstår på arbets-
platsen.
Ett exempel kan här förknippas till ständig nya kollegor eller tvärtom, samma personal med
ständigt nya arbetssätt. Begreppet står enligt Olsson för de oundvikliga processer som sker i
organisationen, exempel ständigt nya lärare på en skola (Olsson, 1988: 36). Den nästnämnda
teorin omfattar de förändringar som uppkommer i de sammanhang man kommer med diskuss-
ioner kring problemet, man är alltså medveten om denna gärning. Det skapas i detta fall en
informell grupp som diskuterar och, om möjligt, löser konflikten (Olsson, 1988: 37).
Olsson menar att förändringsprocessen har sitt ursprung ”i en konflikt mellan behov och
önskningar och de möjligheter att tillfredställa dessa som arbetsformerna för närvarande ger”(
Olsson, 1988: 37). Förändringen kan dock inte göras med ekonomiska eller andra bistånds-
former, det handlar här om samarbete och vilja att förändra och utveckla. Första steget till
förändring blir här att medvetandegöra de konflikter, svårigheter eller de problem som finns,
och genom detta tillsammans påverka de beslut som skall tas inom organisationen. Att förfat-
taren benämner denna förändring med begreppet ”nerifrån” kan för exempelvis ”elever” upp-
fattas som förändring ”uppifrån”. Planerad förändring uppifrån lyfts fram från de personer
som är högre ställda i position, exempelvis chefer. De förslag på förändringar som ges, lyfts
här fram och diskuteras i gruppen. Viktigt blir här att vinna kunskap om det som blir an-
norlunda och de strategier man gemensamt kommer fram till med chefen.
16
Den sistnämnda förändringen syftar på en mer intim form som gör att man delar med sig
egna resonemang och upplevelser av situationen, psykoterapi, former av utbildningar och or-
ganisationsprocesser är här de tillvägagångssätt man utgår ifrån (Olsson, 1988: 38).
4. Metod
Inledning
Under metodkapitlet skall vi presentera hermeneutik som tolkning av materialet, kvalitativ
intervjuforskningsmetod, en välgenomförd intervju, urval, tillvägagångssätt vid intervjun och
observation, förförståelse, etiska frågor i intervjuundersökningen och reflektioner kring äm-
nesval och Intervjuroll. Vi har även valt att utgå från en blogg, för att få ett annat perspektiv
förutom de intervjuer som vi har tagit del av.
Anledningen till att vi har valt hermeneutik som tolkning av materialet beror på att vi ville
få en djupare tolkning av den informationsinsamling vi fick. Denna tolkning ger utrymme för
en djupare förståelse när man observerar. Kvalitativ intervjuforskningsmetod valdes för att
den handlar om att komma ett socialt fenomen närmre då man vill fördjupa sig i ett område, i
vårt fall handlar det om den verksamhet som vi har analyserat. Eftersom att vi har intervjuat
ett flertal personer upplevde vi det som viktigt att poängtera för hur en välgenomförd intervju
skall struktureras upp och är därför en viktig utgångspunkt i vårt metodkapitel.
För att ytterligare tydliggöra vad psykiatriska kliniken omfattar och hur vi har valt att be-
gränsa oss, har vi med anledning till urvalet beskrivit hur vi har gått till väga i detta perspek-
tiv. Eftersom att det kommande kapitlet kommer att omfatta det som respondenterna har sagt,
kommer vi i metodkapitlet redogöra för vårt tillvägagångssätt vid utformningen av dessa in-
tervjuer. Därefter kommer vi även att förklara hur vi har observerat och vad detta har innebu-
rit för oss som observatörer. Vi kommer dessutom att på ett mer specifikt sätt redogöra för
vad det innebär att observera och hur det gick till.
Förförståelsen valdes på grund av att vi ville ha en djupare förståelse av själva verksamhet-
en, eftersom att man ofta har en hypotes kring hur det ser ut och vad som sker. Här kommer
vi även att prata om vad det innebär att ha förförståelse och vilken betydelse erfarenhet kan ha
i denna. På grund av etiska skäl valde vi att reducera bort personlig information kring de som
vi har intervjuat. För att få förtroende fick vi detaljerat förklara vilka vi är och att de kommer
att vara anonyma i förhållande till detta projekt. Slutligen beskriver vi hur vi upplevde situat-
ionen som intervjuledare, detta framkommer under titeln ”reflektioner kring ämnesval och
intervjuroll”.
17
4.1. Hermeneutik – tolkning av materialet
Hermeneutik innebär enligt Thorstén Thurén (2007) tolkningslära och är en bra grund för att
förstå människan eller en social företeelse. Genom att sätta sig in i människors situationer och
kanske uppleva det själv så växer förståelsen för det man undersöker och detta kopplar vi
även till vår studie.
Thurén talar om att hermeneutik är humanistisk på så sätt att den tror, bearbetar och tolkar
fler relativistiska tankegångar än enbart en, dessutom redogör han för denna form av metod
och utgår från att man genom egna upplevelser bygger upp förståelse för det man arbetar med.
I detta sammanhang menar han att förnuftet inte alltid räcker till för att analysera vissa san-
ningar det som också bör finnas med är bland annat empatin och igenkännande.
(Thurén,2007:94-103).
Hermeneutik är viktigt i dem sammanhang forskaren också tolkar. Det blir även enklare att
sätta sig i situationen och därmed kan vad gäller observationen och analysen bli en djupare
förförståelse. Det är en fördel att vi människor förstår varandra och kan genom tolkningar
också växla ord och kompromissa om saker och ting på ett relevant sätt som kan göra båda
parterna nöjda.
Det hermeneutiska tillvägagångssättet passar oss just för att vi skall försöka tolka, läsa av,
förstå och analysera på ett djupare plan, hur kommunikationen är en del av organisationens
hjälpmedel, samt hur den påverkar de arbetande respektive patienterna.
4.2. Kvalitativ intervjuforskningsmetod
Kvalitativ metod samt kvalitativ intervju, är något som undersökare använder sig av när det
handlar om att komma ett socialt fenomen närmre eller en händelse som man vill fördjupa sig
i för att få närmre information om. Det kan ta tid att genomföra intervjuer för att det kan ta
från en timme och upp till tre timmar, samt att det finns begränsningar vad gäller hur många
personer man skall intervjua. Ifall man skulle missa något eller behöver mer information så
kan man gå tillbaka till informanterna och be dem om det. Efter att ha samlat all information
så kan man upphöra det när man har det material som man behövt. Det kan hända att in-
samlingen av data och den analys som göras under undersökningen smälter samman och där-
med kan det hända att man växlar mellan dessa. (Holme, 1997:99–100)
Holme (1997) pratar om kvalitativ metod, där han påvisar dess innebörd är såsom närhet
vid subjekt - subjektrelation mellan forskaren och undersökningsenheten. Genom att skapa ett
möte på nära håll och möta den situation som organisationen befinner sig är det enklare att
18
studera och utforska det. Man försöker med hjälp av denna metod och genom inre perspektiv
förstå helheten med fenomenet som undersöks. Han menar att man skall både med hjälp av
inre och yttre perspektiv förstå och förklara femnomenet (Holme, 1997: 91-92).
Här skall vi redogöra för fyra principer som skall vara gripande för en frågeställning. Den
första baseras på närhet till undersökningsenheterna och med detta menar han att fysisk närhet
är viktigt, dvs. att bemöta enheten ansikte mot ansikte. Detta innebär också social närhet och
ömsesidig tillit dvs. från personal till patient och från personal till intervjuare i vårt fall.
Detta underlättar för undersökarna att få reda på enhetens verksamhet och de individuella
personernas vardag. Det är upp till forskaren att ange korrekta aspekter av händelserna som
berättas eller av det insamlande materialet. Nästa steg av principen innebär att undersökarna
skall utföra återangivningen av det insamlande materialet på ett riktigt eller sann sätt av det
som sagts och skett. Det skall rapporteras på ett beskrivande sätt av vad enligt forskarens ob-
jektiva åsikter har ägt rum. Under den tredje nivån bör rapporten omfatta tydligt skildrande
framställningar såsom t ex om handlingar, människor eller aktivister, i den graden är viktig att
förstå något om det som undersökts.
I den sista nivån så hävdar Holme, för att få den bästa möjliga förståelsen av något man
undersökt skall rapporten innehålla direkta citat för att visa individens egna uttryckssätt, det
gäller att både ha med skriftliga och muntliga dvs. om man har både och. (Holme, 1997: 91-
92).
4.3. En välgenomförd intervju
Genom att utföra en bra intervju ger den data som fullgör för särskilda krav på brukenheten. Dessa krav som författaren Annika Lantz (2007) pratar om och som används oftast under ve-tenskapliga sammanhang är:
”metoden måste ge tillförlitlighet resultat” (kravet på reliabilitet),
resultat måste vara giltiga (kravet på validitet) och
det skall vara möjligt för andra att kritiska granska slutsatserna.
Dessa krav ställs på alla metoder inför datainsamlingen inom yrkesmässiga samhörigheter.
Den information som ges under intervjun utgör data som efter behandling och analys ger
resultat som finns i grunden för att bidra till någon form av slutsats eller beslut. Begreppen
reliabilitet och validitet är två komponenter som beskriver värdet av intervjun, för att även
resultatet skall bli användbar. Ordet användbart i denna bemärkelse skiftar i olika kontex-
ter. Det ställs högre krav på den som blir intervjuad än vad kravet skulle bli under ett var-
19
dagligt samtal. Lantz beskriver intervjun på detta sätt: ”en väl genomförd intervju skall
möjliggöra resultat som är tillräckligt tillförlitliga och giltiga för att vara nyttiga och an-
vändbara för andra och kunna komma andra till del”. Oavsett om resultaten skall använ-
das till vetenskapliga eller praktiska syften så måste resultaten tjäna till något. (Lantz,
2007: 10)
En undersökning av kontakten mellan två personer (möte på nära håll) innebär enligt
Martyn Denscombe (2009) direkt förbindelse mellan undersökaren och respondenten.
Forskaren kan upprätta på fältet. Detta slag av metod hjälper forskare att få möjligheter till
sin undersökning. Till skillnad av postenkäter, telefonintervjuer så får man bättre kontakt
genom ansikte mot ansikte metoden där man också som intervjuare kan se om den som
man intervjuar ger en riktig information eller en oriktig. Svaren som ges är högre vid in-
tervjun ansikte mot ansikte än om man skulle använda andra metoder. Det är något som vi
håller med om eftersom man har en nära relation och speciellt när man vunnit responden-
tens förtroende. (Denscombe, 2009: 28-29)
4.4. Urval
För att skapa en tydligare bild av vilka personerna är och vilken ställning dessa har i förhål-
lande till sitt yrke, kommer vi nedan att rita upp en tabell i hopp om att tydliggöra detta ytter-
ligare. Vi kommer dock fortfarande att utgå från de etiska aspekterna som vi har redogjort för
i början. Av denna anledning betecknar vi personerna i siffror, dvs. ”Respondent (1)” etc.
Utöver dessa intervjuer kommer vi även att utgå från en blogg, för att föra in ytterligare ett
perspektiv i intervjudelen. Tanken här är att få andra perspektiv utöver de vi redan har fått
från kliniken. Det kan ibland vara intressant att se andra synsätt än bara en. Information
kommer dock att uppges kring bloggaren, då han själv publicerat namn och efternamn. Denna
tabell har vi valt att framställa här under urvalet för att presentera intervjupersonerna samt
bloggaren.
20
Modell över vilka vi har intervjuat, samt vilken bloggperson vi har utgått ifrån
Nr Informant Arbetsplats & utbildning
1 Respondent (1) Psykiatriska kliniken, skötare
2 Respondent (2) Psykiatriska kliniken, sjuksköterska
3 Respondent (3) Psykiatriska kliniken, skötare
4 Respondent (4) Psykiatriska kliniken, sjuksköterska
5 Respondent (5) Psykiatriska kliniken, sjuksköterska
6 Respondent (6) Psykiatriska kliniken, kurator
7 Simon Rothelius Anställd vid psykiatrisk klinik
Respondenterna samt bloggen vi har använt oss utav, har varit givande för vår studie då det
har hjälpt oss att besvara vårt syfte samt frågeställningen. För att genom intervjuerna har vi
kunnat få kännedom av hur personalen arbetar samt genom dem fått reda på hur patienterna
påverkas av deras arbete på kliniken.
Möjliggörandet av verksamheten utgörs med hjälp av både materiella och finansiella resurser
som med förankring till statliga kommunala bistånd gör dessa tillgångar möjligt. Personalen
består av läkare, sjuksköterskor, sköterskor, psykologer och en kurator som tillsammans bi-
drar till en ökad utveckling av psykisk och fysisk välmående.
Eftersom att olika avdelningar skiljer sig åt inom kliniken, har vi valt att analysera varje av
dessa. De analytiska perspektiven som omhändertas i de omständigheter som relateras till den
hjälp som erbjuds har vi valt att försöka finna via de intervjuer vi har utformat med personer-
na som undersökningen gäller, dvs. från personalens sida. Vi har däremot avvaktat från att
involvera patienterna i dessa, då frågorna eventuellt kan uppfattas som oklara, kränkande,
eller privata. Alla kanske inte kan uppfatta frågorna på ett korrekt sätt och det är inte alltid
man får de svar man förväntar sig. Åtskilda gånger har vi fört intervjuerna i form av diskuss-
ioner för att inte verka särskilt opersonliga eller byråkratiska, således kan vi vid somliga
sammanhang anse att vi några gånger i utbyte samtalade, snarare än att utfråga, trots att vi vid
samtliga tillfällen faktiskt tog fasta vid den information vi var ute efter på samma sätt som att
vi under dialogens gång vid upprepande tillfällen ställde frågor som intresserade oss. Av
denna anledning har vi på urvalet valt att belysa att vi inte utgått från ett statistiskt intervju-
sätt, utan på ett relationellt sådant i form av diskussion, med påtagliga men genomgående frå-
gor.
21
4.5. Tillvägagångssätt vid intervjun och observation
Intervjuernas iakttagelser inleddes då vi med hjälp av Patrik Dahlqvist Jönsson, specialist i
psykiatrisk omvårdnad, blev informerade om vilka vi skulle diskutera med, såväl som att vi
guidades runt i psykiatriska kliniken. Till en början fick vi lite information om vilka avdel-
ningar som finns och hur dessa är upplagda, vid sidan av att vi fick reda på vilka som jobbar
där och vilken utbildning dessa har. Vi hade sedan innan via e- post och telefonsamtal bestämt
tid och ställe där vi skulle träffa Patrik. Han hade i sin tur bokat rum för intervju och fått tag
på sammanlagt sex personer.
Eftersom att bemötandet och första intrycket från första början var bra kände vi inte någon
större nervositet inför intervjuerna som väntade oss. Alla som vi intervjuade var av samma
kön, dvs. kvinnor, men alla dessa var i olika åldrar och hade olika jobberfarenheter och ut-
bildningar. Vi delade upp intervjuerna i olika tillfällen, vid somliga gånger intervjuade vi två
personer samma dag, sammanlagt vid tre tillfällen. För att försöka få så bra och personlig
fakta som möjligt valde vi dock att samtala enskilt med varje person. Via denna metod antog
vi att en mer realistisk synvinkel kan framkomma som en spegel av vad de känner, tror och
tycker om det som berör temat.
Eftersom att vi sedan innan hade strukturerat upp en mall över hur våra frågor skulle se ut
och uttryckas i förhållande till personerna som skulle besvara dessa, hade vi både en hypotes
och en förförståelse för hur reaktionerna och responsen gentemot dessa skulle bli. Med anled-
ning av att vissa av frågorna i vissa fall uppfattades som provocerande (i samband med deras
yrkesåsikter/värderingar) kunde personerna i fråga känna lite obehag och osäkerhet inför den
fråga de uppfattade som ”farlig”, därför lät vi de spekulera kring frågan och återkomma när de
kände behov av det.
Det är två typer av observationer som vi har använt oss av: den deltagande typen av observat-
ion och den diskreta typen. Den förstnämnda skedde automatiskt i samband med iakttagelser-
na av intervjuerna och den maximala graden av närvaro och koncentration. Vi har tidigare
nämnt att observationen växlade beroende på vem som avvaktade och såg på den situation
som utspelades mellan den av oss som intervjuade och den som blev intervjuad.
När man spelar in ett samtal, i detta fall, en intervju, är det lätt hänt att stämningen kan bli
någorlunda ”statistisk” eller opersonlig av något slag. Vi har en hypotes om att ärligheten och
den riktiga informationen inte får samma betydelse då de som blir intervjuade kan se detta
verktyg som ett ”hot” mot deras nuvarande status/yrke och att denna inspelning kan användas
mot de på något sätt, oavsett om det tillåter inspelningen eller inte.
22
Det vi genom denna uppmärksamhetsiakttagande ville komma i underfund var att analysera
informanternas sätt att yttra den information som gavs och i samband med detta analysera
deras kroppsspråk och genom dessa försöka beakta och kritiskt analysera om det som sägs är
det dem verkligen menar och hur relevanta svaren är. Om man inte utseendemässigt och soci-
alt granskar personen, är det svårt att tyda om personerna i fråga har uppfattat frågorna rätt.
Att vara kritisk inför den information som mottas anser vi är ett viktigt element för ett insam-
lingsbeslut av det slutliga resultatet av den analys vi vill undersöka.
Det andra perspektivet vi utgick ifrån var diskret observation: att utom räckhåll analysera
vad som sker inom och utanför ramen för kliniken. Det som intresserade oss i detta samman-
hang var att se hur miljön såg ut och hur rollerna fördelades.
Sammanfattningsvis kan man beskriva vår observation som en iakttagelse av vad som sker
inom – och utanför kliniken.
4.6. Förförståelse
Thorstén Thurén talar om innebörden av förförståelsen där han påpekar att man genom förför-
ståelsen inte begriper verkligheten med bara hjälp av sinnen. De som han kallar för rena sin-
nen eller sinnesintryck omfattar i själva verket en god del av tolkning, för att tillexempel
kunna uppfatta en sak korrekt så måste man ha en bra tolkning till ”fenomenet” man utfors-
kar. En nackdel som förförståelsen bär med sig, är att den präglar människans sett att se på
verkligheten. Vi har lätt för fördomar menar Thurén, dvs. att förförståelse kan ge upphov till
missförstånd också.
Vidare hävdar han att det inte finns betoning på hur viktig förförståelsen är, dvs. att allt vi
människor uppfattar, ser, hör, tänker och tycker konstruerar på förförståelsen. Detta kopplas
också till hermeneutik, där större erfarenhet ger upphov för bättre förförståelse som i sin tur
gör så att man förstår finare skiftningar. Det vill säga att förförståelsen förbättras med hjälp
av fördomar och sedan till verklig förståelse. Han kallar riktig förförståelse för förkunskap
och felaktig förförståelse för fördom. (Thurén, 2007:58-62)
Enligt vad vi anser så hade vi under undersökningens gång även spekulationer kring hur vi
tolkar samt hur vi förstår personalens ställning gentemot varandra och patienterna. Utifrån
våra fördomar, skulle det kring kliniken ha funnits galler runt fönstren och isolerade bal-
konger, men inget av det fanns och vi insåg att vi hade haft fel. Detta ledde till det som
Thurén kallar ”missförstånd”. Däremot har vi haft stor förförståelse utifrån egna erfarenheter
23
av vården och det som man har hört av ens anhöriga, som att vilka som jobbar med patienter-
na och hur det ser ut inomhus till en viss del.
4.7. Etiska frågor i intervjuundersökningen
Inledningsvis presenterade vi studiens syfte, vilka vi är och vilket program vi läser. Eftersom
att vi kände att det är viktigt att lätta på stämningen i början försökte vi föra en diskussion
innan intervjun, genom att förklara vilka vi är och fråga dem om vilka de är, vilken utbildning
de har och vad de jobbar som, i en mer avslappnad nivå. När vi väl laddat inför samtalet, på-
började vi våra frågeställningar och stämningen kändes tack vare denna inledning mycket mer
jordnära, snarare än abstrakt.
I detta moment fick vi i de flesta fall tillåtelse att både använda deras för – och efternamn,
inklusive yrkesstatus som beskrivning för vem vi har intervjuat. Somliga frågade vad de andra
av kollegorna har sagt kring detta och bedömde enligt dem vilket beslut de ska ta kring detta.
Vi har dock av säkerhetsskäl och förtroende för dessa personer, valt att inte använda några
namn alls, utan namnge dessa med siffror, beroende på i vilken tur vi har intervjuat. Med
anledning av denna anonymitet har vi därför inte med några inspelningar eller bilder på per-
sonerna.
Med respekt och hänsyn till patienterna har vi avstått från att lägga näsan i blöt och istället
prioritera deras rätt till privat integritet och har därför genom personal försökt se i vilken situ-
ation de befinner sig i och hur man kan göra för att lätta deras situation. Observationsmetoden
har här varit till stor nytta, då vi genom ansiktsuttryck, rörelser och aktiviteter kunnat få lite
mer specifik förståelse för hur både miljön och deras trivsel ser ut. Visserligen är det mer än
omöjligt att kunna förutspå saker, eller att till pricka kunna se hur dessa patienter mår och hur
de verkligen ser på sin situation eller på den klinik de befinner sig i, vi försöker snarare få en
djupare förståelse genom att iaktta personalen och patienterna och deras omgivning som de
omsluts av.
4.8. Reflektioner kring ämnesval och Intervjuroll
Dagens samhälle är enligt oss en ständig föränderlig mekanism som både direkt (genom rol-
ler, positioner och levnadsstandard) och indirekt (genom normer, gester och vanor) bidrar till
de rubbningar som sker i människans inre och yttre liv. Med inre liv syftar vi här på männi-
skans inre – det man känner, tänker och gör, medan det yttre här syftar till det vi ser och de
kontakter vi har till omgivningen – samhället – världen. Vi har en teori om att dålig fysisk
24
hälsa, dvs. tröttsamhet eller allmän sjukdom bidrar till försämrad psykisk hälsa. Detta är en av
våra förförståelse som vi har nämnt på urval delen.
Och vi har en hypotes om att det är dessa fenomen som bidrar till psykisk ohälsa bland
både unga och gamla personer. Detta är ett faktum som vi konstant inmatas av och som vi inte
tycks kunna påverka fast än att det konstant representeras, kritiseras och lyfts fram i media.
En ytterligare spekulation från vår sida är att media i övrigt är en dominerande faktor som
matar in information och bidrar till de fördomar och förförståelse människor har i allmänt.
Av denna anledning har ämnesvalet dykt upp som en enorm intresseväckande del av kon-
struktionen kring de frågor som berör intervjun och därför också en del av den resulterande
biten av projektet.
Eftersom att intresset och engagemanget och främst viljan var så stor hos oss båda, upplev-
de vi längtan, snarare än nervositet inför intervjusamtalen som väntade oss. Givetvis finns det
alltid en grad av nervositet, men vi skulle i så fall snarare förklara det som en stark vilja att
vilja se resultat och göra bra ifrån oss, så att informationen vi får är så givande som möjligt
för det material vi vill representera på denna studie.
Bemötandet från personalens sida var så pass bra, att vi kände oss överrespekterade och
väldigt bra behandlade och detta gjorde i sin tur att vi kunde samtala med dem väldigt fritt,
utan att känna obehag eller något liknande.
6. Presentation av materialet
Inledning
Med hjälp av respondenterna som vi har intervjuat kommer vi att framlägga deras synpunkter
kring vad de anser angående de olika frågorna som ställdes de. Dessa intervjuer har varit gi-
vande för vår materialinsamling samt för den information som vi har vidareutvecklat, för att
besvara vår problemställning och genom dessa få förståelse för hur personalen i organisation-
en fungerar.
6.1. Intervju: Respondent (1)
Den första personen som vi intervjuade hävdade att de patienter som anses vara svårt sjuka,
ofta medger att ingen hjälp är tillräcklig. Man skall ha tålamod för sådana patienter som inte
uppskattar den hjälp dem får. Några ser enligt (1) det som jobbigt att ”klampa” in i deras pri-
vatliv. I avdelningarna, är det tre omvårdnadsgrupper: ätstörningar, psykoser, självskadande-
25
beteende depressioner. (1) menar att de arbetande har stort inflytande i patienternas vård, de
är med under läkarbesök, och sedan uppföljer de patienterna i allt. Det mesta handlar om
samtal mellan de arbetandena och patienterna.
Det finns enligt (1) en sluten vård, där läkare bedömer att patienterna att skall läggas in.
Många av patienterna som läggs in vill enligt (1) vara kvar medan många inte vill. De som
vill vara kvar känner sig trygga i den miljö dem befinner sig i. Man bör ha permissioner för
patienterna, för att hjälpa till för att många inte vill tillbaka till verkligheten.
”Vårt sätt att arbeta är anpassat för att få patienterna att gå tillbaka
till samhället”, menar (1).
För att patienterna skall känna sig trygga skall det vara extra tillsyn exempelvis vart tionde
minut eller heldygnsövervakning så att patienten känner sig trygga i den miljö de befinner sig
i. Ett exempel som (1) tog upp är att man kan ta den patient som är mest utagerande till sitt
rum så att de andra känner sig lugna o trygga. För att de anställda skall känna sig trygga har
alla arbetare ett överfallslarm som går till alla.
Eftersom att det inom avdelningarna i kliniken kan förekomma hot eller våld, har man en-
ligt person (1) erbjudit de som arbetar på kliniken utbildningar som inkluderar dessa två fe-
nomen. De har även något som kallas för ”spegling” efter varje arbetspass dvs. där arbetarna
samlas och pratar om hur det gått under dagen eller under vilket pass som det gäller. Detta
skapar en trygg miljö hos de anställda pga. av mötena.
De är enligt (1) minst två stycken på avdelningen, detta innebär att de aldrig är själva. Pati-
enternas tillhörigheter som dem har med sig när de kommer in, tas ifrån dem och låses in dvs.
i fall de t.ex. har speglar, knivar eller saxar som de kan skada sig själva med eller andra. Se-
dan att det går igenom tillhörigheterna för att förklara varför dem har tagits av dem för att de
skall förstå. I frågan angående om det sker några konflikter så svarade intervjuperson (1):
”De patienter som finns i tvångshanteringen kan känna sig instängda
och isolerade som i ett fängelse”.
Patienter som är omhändertagna av (HSL, hälso och sjukvårdslagen,) dvs. som är där frivilligt
får dem inga stora problem med utan mer om rökning och andra småsaker.
Enligt (1) så samarbetar kliniken med socialen och andra myndigheter när det uppstår pro-
blem som berör någon individ eller individen inom kliniken i förhållande till den resterande
26
omgivningen. För att stärka deras behandlingar har de en kurator som är bunden till deras
avdelning, som också har kontakt med socialen och kommunen.
Det som läkaren diagnostiserar är det som gäller men alla har rätt till en begränsad samtals-
terapi, om däremot läkaren anser att patienten har behov för fortsatt vård så får denna det.
Lägre åldrar är vanligare. Det beror nog på mer hur samhället ser ut. Unga representerar enligt
(1) krav och otrygghet och det finns enligt denne för liten vuxenkontroll. Väldigt kravfullt
samhälle, arbetslöshet osv.
Däremot vad gäller vuxna menade hon att livskrisen, ekonomiska rutiner, skilsmässor och
andra livskriser kan vara komponenter som utlöser deras befinnande just i denna avdelning
eller också sådana som anser att de inte har något att leva för.
Det sker enligt (1) utvecklingar inom psykiatrin. (1) anser att de har en lyhörd chef, det är
viktigt att ha en sådan chef, tyckte respondenten. Kunskaper är viktigt att ha. Så som föreläs-
ningar, idéer och tips etc. Stress för (1) innebär att man inte har kontroll över det arbete som
utförs. (1) känner att det behövs mer tid till det arbete som skall göras.
De försöker hitta på olika aktiviteter för att hålla igång patienterna, aktiviteter som kortlek,
målarkvällar med en personal och mysig stämning med lite musik. Interaktionen förblir enligt
(1) starkare genom att ha patientutbildningar. Vad gäller resurser så tyckte (1) att en läkare
borde träffa patienterna flera gånger eller en psykolog som en ständig kontakt.
6.2. Intervju: respondent två
Person (2) berättar att många patienter inte vill ha hjälp, men att vårdarna anser att de är en
fara för sig själva och omgivningen. (2) menar vidare att patienterna inte känner sig motive-
rade eller tacksamma om de tillexempel inte får som de vill. Det finns patienter som hör rös-
ter, som att de inte skall äta eller sova under natten och då måste de arbetande få dem på andra
tankar eller få dem att göra något annat. Det finns enligt (2) patienter med diagnosen border-
line personlighetsstörning och dess sjukdom innebär att de personer som lider av det slag av
sjukdom, skapar lätt konflikter kring sig, de tänker bara svart och vitt. Sjukdomen har som
inslag att inte kunna förlåta eller ha överseende med något. Dåliga på att hålla relationer, de
pendlar mellan hat och kärlek, de vill oftast bara ha konflikter.
Empati är viktigt, och detta olika beroende på patienter och personal. Man skall dock enligt
(2) inte ha för mycket empati. Man skall kunna begränsa patienten, så som situationen är skall
också begränsningarna vara. Ett sätt att utgå ifrån menar (2) är genom magkänsla och utbild-
ning.
27
Kliniken har i sig arbetsmiljöträffar vart fjortonde dag, detta tyckte (2) skedde för sällan.
Möten för både skötargruppen och sjukskötargruppen sker en gång på ett på ett halvår. Det är
åtta skötare och sex sjuksköterskor, det är två skötare och en sjuksköterska under nattskiftet.
På kvällarna kan det bli lite ”snurrigt” menade (2) eftersom många ringer på larmet hela tiden,
och de vet inte riktigt varför men det blir en massa springande fram och tillbaka och det gör
att arbetet blir otryggt och stressigt. Skötare har rast medan sjuksköterskorna har bara ett visst
korttidsuppehåll. Om det är så att det är lite med personal så brukar de ringa in andra.
Om person (2) skulle ha chefspositionen så skulle (2) ändra sättet att arbeta på, ett exempel
som (2) antog var, att ja en sjuksyster som är ledare och en som tar hand om medicinen. (2)
skulle vilja lägga ut en tur från nio till halv sex. Person (2) berättar också att kvällsmaten är
vid halv fem på eftermiddagen och att de då behöver extra tillsyn och detta gör att skötarnas
rast dras ut då de måste hjälpa till och så. Detta är något som (2) skulle vilja ändra.
(2) menar att Piva – avdelningen behöver förändras mycket på grund av att det är hål i väg-
garna. I frågan om de får uttrycka sig svarade (2) så här: ”Ja det som sägs kommer uppmärk-
sammas”. Person (2) talar vidare om att de klär sig i vitt för att det är lag på det, innan det
kom lag på det hade de deras egna kläder.
6.3. Intervju: respondent (3)
Person (3) berättar om dess verksamhetstrygghet och sammanhållskonstruktionen, (3) talar
om att personalen är i ständigt hot och våld beroende på kategorin de har inne. (3) menar att
de har koll på detta för att de har larm och att det pratar mycket med varandra. De har även
utbildningar inom våld och hot. Enligt person (3) sker det konflikter mellan personalen, vad
gäller att respektera de regler som finns. Konflikter mellan personal kan var då en del perso-
nal delegerar på morgonen och då en personal ifrågasätter det. Dessa konflikter löser
de enligt (3) direkt med varandra genom att prata ”öga mot öga”.
”Vi har haft lite konflikter, men vi har haft olika chefer. Nu har vi en
ny och nu svävar vi inte i konflikter på grund av att vi har olika åsik-
ter, det gäller mellan skötare och sjuksköterskor och tvärtom”, menar
(3) .
Konflikter uppstår enligt (3) genom att sjuksköterskor och skötare missuppfattar
varandra vad gäller uppdelningar vid arbete och tid.
28
6.4. Intervju: respondent (4)
Person (4) hävdar att denne kan känna att hopplöshet när den känner att det går som en ond
cirkel och att det inte händer något, dvs. angående det missbrukade patienterna som hamnar
på samma ruta igen. Respondent (4) menar i detta sammanhang att det är svårt idag för att de
patienter som har problem söker dem, och de har mycket sociala problem vilket försvårar si-
tuationen. Det blir då enligt (4) att hjälpa dem inom den sociala aspekten. (4) menar här att
några kan känna sig kränkta men vi försöker få dem att må bra och lita på oss.
Respondent (4) menar att patienter ofta har andra förväntningar av vården, bland annat be-
svikenhet. Patienterna kanske vill gå ut, men de får inte etc. De får inta ha knivar, klockor
mobil etc. De kan bli arga över att inte få medicin eftersom de är beroende av en viss mängd
medicin. Vissa vill inte ha hjälp enligt (4), de inser inte att de är sjuka. De kanske fastnar för
just en arbetande och då ger man det förtroende de vill ha.
”Om jag vore chef så skulle jag nog ta bort den hierarki som finns i
sjukvården där läkare har massor av makt, när faktisk skötare och
sjuksköterskor kan det mesta om patienterna. Man har inte samma
möjlighet att påverka. Ibland kan man känna att man skulle kunna
ta klokare beslut vad gäller patienterna. Dåligt med tid att prata till-
sammans, det blir sällan i helhet, dock i små grupper”, menar (4).
Vidare menar respondenten att lokalerna är trånga och små. Stress för person (4) är att man
känner stress ifall man inte känner trygghet i en situation och man har en stökig patient. Att
man kanske inte känner sig trygg med de man arbetar med. Exempelvis när det är en sommar-
arbetare då de inte är erfarna, då känner man sig ensam, menar (4).
Respondet (4) anser att språket är vikigt och hur man tolkar på saker och ting. kroppsspråk,
gester är ett verktyg. Hålla i någon och visa närhet, menar (4) spelar stor roll och att vara upp-
finningsrik med patienter som är gömda är viktigt. (4) menar att det är lättare att nå patienter
via aktiviteter och det lättare att prata utomhus.
Man kan enligt (4) döma en patient mycket väl via spel ex. okoncentration. Deprimerande
patienter har svårt att se tv- program.
Person (4) anser att de har dåligt med aktiviteter några läser böcker, eller ljudböcker dvs. att
kontakten är lite dålig. Man har ett minigym på avdelningen som man kan vara på.
29
6.5. Intervju: respondent (5)
Person (5) berättar att de patienter som finns där, är väldigt tacksamma för den hjälp dem får,
de äldre är tacksamma över att de överhuvudtaget får ta del av sjukvården menar (5). Många
blir mer och mer ensamma, man får ta patientens röst om de inte orkar ta ansvar. För att pati-
enten skall vara trygg har de på avdelningen rörelselarm så att de inte ramlar så att man också
vet vad som händer med patienten. Miljön spelar inte så stor roll egentligen för att det vet att
de är där för att få vård. De känner trygghet när de kommer tillbaka.
Om person (5) var chef skulle (5) vilja att de åkte hem till några patienter som bor själva,
för att se hur det ser ut och då kan man få en inblick i hur de mår. Målet med det skall vara att
de slipper komma tillbaka genom hemtjänst. Eller i fall någon patient skall se något boende
kan det vara en trygg känsla för patienten att man följer med som stöd. Att på något sätt socia-
lisera dem på något vis vore gynnande för både anställda och patienter, man ser inte hur de
fungerar ute i samhället annars, menar (5).
(5) hävdar att de har aktiviteter varje dag som håller en del patienter sysselsatta, så som
korsordslösningar, kortlek, promenader och en präst som kommer och spelar gitarr för dem
De brukar enligt (5) kolla igenom bildböcker från 40- 60 talet som får patienterna något att
prata om och som de kanske minns och detta för med sig att många talar med varandra just
kring en händelse som kopplar dem samman på något vis. Eller annat som berör dem, en del
är sociala och andra inte menar (5). Patienter inser inte att de är sjuka. (5)menar att ensamstå-
ende personer brukar återkomma på grund av isolering, ingen kommunikation.
Om man inte förstår varandra, eller då man inte är tydlig kan det uppstå missförstånd. (per-
sonalkonflikter), ex. ”hur uppfattar du det jag sa”? ” de har handledningar, för att några av
dem känner att det finns klyftor mellan skötare och sjuksköterska.
6.6. Intervju: respondent (6)
Respondent (6) betonar betydelsen av hur viktigt det är med bra miljö på arbetsplatsen, där
det enligt personen är kommunikationen mellan de som anställda som främjar denna miljö.
Detta räcker dock inte alltid till för att alla på arbetsplatsen skall må bra, speciellt när stressen
och det stora ansvaret ibland dominerar över kommunikationen. Dessa sistnämnda faktorer
menar intervjuperson (6) gör att det emellanåt skapas obalans i arbetsmiljön, det uppstår lät-
tare missförstånd och andra former av klagomål. Klagomålen berör både belastning av arbets-
sysslor, missuppfattningar anställda emellan och schemastrukturer.
30
Ledning, gemenskap, sammanställning, samarbete och trygghet menar person (6) är huvud-
komponenterna för vad bra miljö innebär vid en psykiatrisk klinik. Eftersom att patienterna
emellanåt kan bli hotfulla, eller våldsamma är det ytterst viktigt att man som personal har en
styrka inom gruppen och att man gemensamt klarar av dessa situationer. Risken är att man i
sådana situationer inte kommer bra överens med den resterande personalen och då har man
ingen att vända sig till. Och det är just detta man skall försöka undgå från att hända.
Det man givetvis vill motverka, menar person (6), är speciellt missuppfattningar, som fak-
tiskt kan uppstå ganska ofta på arbetsplatsen, orsaken är bland andra att yrket kräver stort en-
gagemang, vilket många gånger gör att man enbart fokuserar på patienterna och glömmer bort
sig själv. Eftersom att man är så engagerad och stressad är det lätt hänt att man ”glömmer
bort” att man är stressad egentligen, menar respondent (6).
Vidare menar (6) att det dock finns en kuggpelare i själva kommunikationen, att när man
väl ger frihet eller utrymme för kommunikation, att det kan skapa konflikter på så sätt att
olika bedömningar och värderingar krockar med varandra. När vi frågade personen om vilken
syn denne har på chefpositionen svarade denne följande:
”Nytänkande metod, jag skulle nog vilja att det var strukturerad träff
med familjen, att man alltid träffar patient och familj. Rundor inte så
nödvändigt, utan sitter med patienten, och planerar gemensamt. Man
ska diskutera med patienter med. Jag tycker att patienten skall delta i
beslut om denna är i gott skick för det. Att man inte pratar om patien-
ten utan med patienten. Att systemet är lite förlegat, mer nytänkande”.
Vidare påpekar respondent (6) att lyssnande är jätteviktigt för att inte tala om att visa hänsyn
och uppmärksamhet till både de man arbetar med och patienterna. Språket är viktigt att an-
vända sig av, termer som patienten inte förstår. Det handlar enligt personen om att matcha
relationen. Intriger är ovanligt, däremot beror det helt och hållet på patientens tillstånd, att
man kanske inte förklarar så tydligt. Det kan även hända att patienten är paranoid och perso-
nen misstänker, exempelvis om personen tänker att man som anställd försöker lura i henne
eller honom tabletter. Det som respondenten menade är viktigast och som denne kände att
man ska ta tag i, är att många skrivs ut för tidigt på grund av dåliga resurser och ifall det hade
funnits bättre resurser hade person (6) velat att man ska ha fler kuratorer.
31
”Jag vet inte om alla patienter får chansen att prata. Och vem ska
dem prata med, om inte ens de som arbetar har någon att tala med?
Många behöver kontakt men kanske inte får det” – respondent (6).
Bloggare – Simon Rothelius
Bloggaren Simon Rothelius tar upp i sin blogg om trötta anställda vid psykiatriska kliniker,
där det har hänt att personal har somnat när de har varit på extra tillsyn. För att förklara det
tydligare så säger bloggaren Simon Rothelius så här:
”Patienten som hade extra tillsyn fick själv larma när personen som skulle vaka somnade”.
Simon Rothelius menar att vuxenpsykiatriska kliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås
där händelsen skedde, kommer att se över om de arbetande får tillräckligt med vila. Han be-
rättar vidare att den anställde som somnade vid arbetspasset, har haft samtal med sin chef.
Men vidare om detta diskuterar bloggaren inte.
Vidare påpekar han att denna specifika klinik kommer att se över arbetssituationen i all-
mänt och hur den ser ut för de anställda. Verksamhetschefen Tobias Nordin uttrycker föl-
jande:
”Vi har ganska många personer som sitter på olika typer av vak eller tillsynspass. Nu får vi naturligtvis undersöka så att de får tillräcklig och erforderlig vila innan de går på sina pass”
Avslutande kommentarer Välmående Vad krävs egentligen för att skapa en bra miljö på en arbetsplats? Efter att ha gjort en sam-
manställning utav intervjuerna ovan, har vi kommit fram till följande slutsats: för att motverka
stress och otrygghet är det viktigt att först och främst ha bra kontakt till chefen, som utgör en
stor dominans över de anställda. De som arbetar måste få tid och lite ”andrum” för att kunna
utföra de sysslor som krävs inom yrket, detta innebär att man kan undvika konflikter som be-
rör tider och scheman med den resterande personalen.
Om personalen styrs på ett bra sätt, skapar denna trygghet för patienterna. Och de anställda
vill ju finnas där för patienterna. Att finnas till, innebär enligt vår synvinkel att vara både fy-
siskt och psykiskt närvarande och detta är ytterst svårt om det finns tidsbrist och stress bland
32
de som arbetar. Risken är att man i sådana situationer känner sig frustrerad och inte kommer
överens med de övriga på arbetet.
Enligt respondenternas svar på hur de själva upplever arbetet, samt hur patienterna mår så
finns det blandande åsikter, men samtidigt har de svarat på liknande vis vad gäller tryggheten
bland personalen samt patienterna. Även här påpekade de flesta att det blir extra stressigt fram
mot kvällen, då det finns för få som arbetar och alldeles för många som ringer på alarmen.
Detta innebär att de som arbetar faktiskt går miste om sina raster som de annars ska ha.
Konflikter
Vad gäller konflikter personalen emellan, eller mellan de anställda och patienterna, är inte
problemen så stora i och med att de påpekar att de löser dessa ”konflikter” på plats med
varandra. Enligt de resultat vi har kommit fram till anses inte deras konflikter som en avgö-
rande roll på arbetsplatsen, utan snarare är det tiden samt stressen som är avgörande för de
arbetande.
De flesta var dock överens om att kommunikation och interaktion är viktigt för att inte
missförstånd och andra bekymmer skall uppstå på arbetet. De var alla medvetna om att patien-
terna blir påverkade av hur interaktionen mellan de som arbetar ser ut.
Utöver detta menade dem att kroppsspråk, närhet och gester har en betydande roll i hur
man uppfattar varandra och det man känner i de situationer då man kommunicerar. Det är av
denna anledning som vi i teorin har presenterat olika metoder på hur man på bästa sätt kan
yttra sig, både kroppsligt och muntligt.
Teorierna har baserats på hur de anställdas välbefinnande ser ut och genom dem också be-
svara det huvudsakliga syftet, dvs. att genom dem även få en inblick i hur patienterna har det.
7. Socialpsykologisk analys och tolkning
Då huvudsakliga principen kring vår studie omfattar en stor del av kommunikation har därför
i stor grad vår förståelsehelhet grundats kring kommunikation som ett redskap för organisat-
ionssammanhållningen. Att förstå är enligt vår uppfattning att känna empati gentemot de per-
soner studien syftar till och att försöka vara så konsekventa i förhållande till denna miljösitu-
ation som möjligt.
Utifrån de studier och faktainsamling som vi har utgått ifrån har vi kommit i underfund
med att man aldrig riktigt kan lösa ett problem, inte heller någon ”tankenöt”. Med ”tankenöt”
menar vi här problem, konflikter eller gåtor som sker i, genom eller utanför huvudet. Man kan
33
aldrig vara exakt eller precis i de åtaganden man återfinner, eftersom de sociala konstruktion-
erna i det stora sociala systemet ständigt förändras.
De personliga åtagandena för den situation vi redogör för blir kortfattat att genom gruppro-
cess, konflikthantering och social responsivitet (i detta fall i form av terapeutiskt bemötande)
för att få en inblick i hur personalen kan skapa bra trivsel, miljö och förbättring inom kliniken.
Vi anser nämligen att dessa två komponenter hänger samman, som ett slutet system, rubbas
den ena delen (det fysiska) så kommer hela systemet falla samman. Av denna anledning anser
vi att dessa båda bör uppmärksammas hos respektive individ inom organisationen. Det är där-
för viktigt att utöver dessa försök på att främja människans inre (genom harmoniska åtagan-
den) också viktigt att följa Maslows behovspyramid, som både förstärker själ och kropp. Med
själ syftar vi här till människans inre och dess välmående.
7.1. Feedback, trygghet och uppskattning
I intervju två menar respondent (2) att ” de patienter som finns i tvångshanteringen kan känna
sig instängda och isolerade, som i ett fängelse”. Detta har vi även lyft upp i materialpresentat-
ionen där vi även har diskuterat kring. Frågan är dock vad som egentligen menas med att vara
isolerad. För oss kan denna betydelse syfta till en avkoppling och distans till allmänheten som
i detta fall innebär icke kommunikation likt, apatiskhet.
Maslow (2006) menar i detta sammanhang att individen behöver ”feedback”, dvs. respons
där individen får bekräftelse på det den uttrycker. Utan respons är det svårt för personen i
fråga att veta om det den säger faktiskt uppskattas (Lindmark & Önnevik, 2006: 36 – 37).
Som analytiker i detta fall kan vi komma i underfund med att människan i alla möjliga situation-
er finner den sociala biten (som inkluderar, kommunikation, interaktion och terapeutisk behandling).
Av denna anledning finner vi det som väldigt viktigt att erbjuda både patienter och personal
konstant socialitet. Genom socialiteten finns möjlighet till att både fråga och svara.
Viktigt att påpeka här blir att vi under några av intervjutillfällena diskuterade kring detta
fenomen dvs. kring självuppskattning. Via dessa tillfällen kunde vi genom deras (responden-
ternas) omedvetna resonemang redogöra för termens betydelse. Vare sig respondenterna var
medvetna om detta eller inte, kunde vi förstå att detta har stor betydelse för dem. Argumenten
från deras sida blev här att när patienterna ibland får återfall och kommer tillbaka till kliniken,
så längtar dem till den vård dem tidigare har fått. Däremot har ingen av respektive responden-
ter yttrat tacksamhet från sina kollegor. Här kunde vi som blivande socialpsykologer upp-
märksamma ett litet problem, som vi inte tror att de själva ännu har märkt dvs. att det finns
brist på ”feedback” och tacksamhet.
34
Personalen behöver, vad vi anser, respons av både sin chef, kollegor och patienter för att få
det som Maslow redogör för ”självförverkling” (Lindmark & Önnevik, 2006: 36).
Respondent två menade att ”patienter ibland kan känna sig omotiverade eller inte tack-
samma när de inte får som de vill”, här är det viktigt att använda det viktigaste verktyget av
alla andra: nämligen kommunikation. Denna kan utvecklas av olika metoder, det tillväga-
gångssätt vi rekommenderar i detta fall är att ge utrymme för patienten att yttra sig kring det
den vill göra, däremot innebär inte detta att den skall få göra som den vill. Men man måste här
som arbetare förklara varför detta inte är möjligt. Här skall finnas rum för både frågor, förkla-
ringar och respons, enligt vårt tankesätt.
Patienter som har återfall eller blir skickade till kliniken och som inte har tak över huvudet
får också en anledning till att ha viljan att stanna kvar dels för att ha någonstans att sova och
dels för att de behöver det av andra privata skäl. Detta är också en viktig princip i Maslows
behovstrappa där han påpekar att tak över huvudet är ett slags trygghet och säkerhet och det är
något individen håller sig kärt till och verkligen behöver i sitt liv för att må bra. (Lindmark &
Önnevik, 2006:34)
Detta är något som förhåller sig till människans behov i livet och som är en del av dess skydd
och auktoritet som säker- gör en individs självförtroende i dess ställning i livet. Har man tak
över huvudet är det en självklarhet att man mår bättre och kan utvecklas som individ men
också vad gäller att bilda familj och bygga upp ett eget liv. Det Maslow pratar om är faktorer
som människan är i behov av för att överleva och för att kunna klara sig som en levande va-
relse. Dessa faktorer har de flesta patienterna inte helt fullföljda i sina liv och det kan bero på
många omständigheter, vi anser då att om många av dessa komponenter saknas i ens liv så
kommer det att sluta illa och man kommer behöva någon slags vård förr eller senare. Dock är
det inte alltid så att det måste vara fel på just behoven som människan behöver för att överleva
men oftast är det så tror vi. Maslows behovs pyramid gäller lika så personalen på arbetsplat-
sen, de skall också ha en trygg miljö i sitt hem för att kunna bearbeta det dem bemöter och för
att de själva skall må bra.
Tidigare har vi diskuterat kring responsens/feedbackens betydelse i människans självupp-
skattning, denna tycker vi är mer än påtagligt i kliniken. Respondent (4) yttrar sig kring de
hinder som finns på kliniken: ”Om jag vore chef så skulle jag nog ta bort den hierarki som
finns i sjukvården där läkare har massor av makt, när faktiskt skötare och sjuksköterskor kan
det mesta om patienterna. Man har inte samma möjlighet att påverka. Ibland kan man känna
35
att man skulle ta klokare beslut vad gäller patienterna. Dåligt med tid att prata tillsammans,
det blir sällan i helhet, dock i smågrupper”. Här kan man tänka sig att respondent (4) har brist
av självuppskattning och känner att sköterskor och sjuksköterskor inte får lika mycket bekräf-
telse som läkarna, som enligt dem inte ägnar lika mycket tid på patienterna som de själva gör.
Redan här kan man tala om en slags konflikt, känner man inte att det jobb man utför inte vär-
deras högt, är det stor möjlighet att den sedan inte kommer att utföras på lika bra nivå, ef-
tersom att vi tror att självkänslan här kommer att försvagas en aning. Därför är det vikigt all-
mänt inom vården att personal samt patienter som har möjlighet att yttra sig få göra det i och
med att detta får en individ att känna sig bättre dvs. om denne specifike människan vill ha
något sagt, anser vi.
7.2. Gruppdynamik
Under intervjusamtalen har ordet ”stress” dykt upp i många sammanhang, respondent (4) me-
nade att man upplever stress när ”ifall man inte känner trygghet i en situation och har en stö-
kig patient och att man kanske inte känner sig trygg med den man arbetar med. Exempelvis
när det är en sommararbetare då de inte är erfarna, då känner man sig ensam”. Vi har kun-
nat dra slutsatsen att de orsaker som leder till stress vid psykiatriska kliniker i de flesta fall är
på grund av att man känner sig osäker med de man arbetar med. I diskussionerna med respon-
denterna kunde vi förutse att kommunikationen mellan dessa brister, eftersom att man inte
alltid kan komma överens om en enig rutin som alla ska utgå efter, utan alla ”kör” på sitt spe-
cifika sätt. Och givetvis leder ju detta till förvirring, som gör att man blir stressad. Av denna
anledning är det viktigt att gruppdynamiken är i bra form och att alla kommer bra överens
med varandra, genom att yttra sig kring olika fenomen inom jobbet och fråga när man är osä-
ker – något som vi anser att social responsivitet naturligt ger tillträde till kommunikation och
bra samarbete.
På det teoretiska avsnittet har vi redogjort för de förändringsprocesser som aktualiseras i
förhållande till de konflikter som uppstår i samband med de sociala systemen. Den spontana
förändringsprocessen kan bli aktuell då dynamiken på psykiatriska kliniken kan uppfattas som
någorlunda föränderlig, då det blir en dold ”osäkerhet” bland dem som arbetar på kliniken.
Det finns här två perspektiv som bör uppmärksammas: ett flertal arbetande hävdade att det
finns brist på personal, medan de resterande uppgav att det blir en ojämn dynamik bland de
”nya” och de ”gamla” arbetande på kliniken. Däremot måste man ha i åtanke att det rör sig
om olika avdelningar, dessa har vi nämnt på bakgrunden. Trots detta anser vi att man ska luta
sig tillbaka och dra en riktlinje. Då blir frågan om man ska ha brist personal eller ojämn dy-
36
namik mellan de tidigare och de nya arbetarna? Vi personligen skulle utan tvekan svara:
”inget av det”.
7.3. Terapeutiskt behandling
Respondet (4) säger följande: ” språket är viktigt och hur man tolkar saker och ting, kropps-
språk, gester är ett verktyg. Hålla i någon och visa närhet spelar stor roll, speciellt med de
patienter som är gömda. Det är lättare att nå patienter via aktiviteter och lättare att tala med
dem utomhus”.
Eftersom vi under intervjuerna även intervjuat en kurator så har vi fått en del information
om kuratorns ställning gentemot patienter och personal. Det är viktigt att man får uttrycka sig
och få fram de emotioner som man har och känner, enligt vår uppfattning. Genom att använda
sig av språk och gester kan man föra en konversation som kan bidra till att man öppnar sig
mer för den man pratar med. Även författaren Anderson (1997) påpekar att språket är ett vik-
tigt verktyg som hjälper och vägleder oss att förstå och tolka samt att samtala med andra
människor. Språket behöver inte enbart innebära språk utan det är även gester, ord, ljud, teck-
en och all slags verbal kommunikation (Abrahamsson & Berglund, 1997: 66).
Utifrån den information vi samlat angående både personalen och kuratorn så anser vi att det
har varit givande att fördjupa sig in i deras organisation. Dock har vi varit tvungna att be-
gränsa oss dels för integritetens skull dels också pga. Tidsbrist.
Tidigare har vi diskuterat kommunikationens betydelse i förhållande till individen. Detta
har främst framkommit under ”socialitet och responsivitet” avsnittet. Det botemedel som
används i största fall är den sociala aspekten, som får människor att yttra sina tankar kring
vissa fenomen, vare sig personliga, vardagliga eller abstrakta ting. Vi har lagt stor betydelse
vid den teori som Karin Bengtsson (2005) utgår ifrån, nämligen den kroppsempatiska formen
av kommunikation. I många sammanhang har vi enbart redogjort för vilken betydelse samtals-
terapi och övrig kommunikation har för patienterna, samt vilken form av position man ska ha
som terapeut i förhållande till patienten. Det vi inte har diskuterat mycket kring är de förkun-
skaper och iakttagelser man skall ha innan man börjar samtala med en människa, oavsett om
detta utspelar sig inom eller utanför denna form av vård.
Förförståelse är här enligt våra förutfattade meningar bland det viktigaste man skall ha i
åtanke innan man ingår ett terapeutiskt samtal med en annan människa. Varför? Bengtsson
(2005) har under våra metodiska resonemang haft en betydande roll för hur man bör vara som
terapeut. Det är ofta lättare om man har erfarenheter, eller bekanta som har varit med om olika
saker.
37
Under en av samtalsintervjuerna har vi diskuterat om hur man skall bete sig i förhållande
till patienter: hur man skall ska sitta, hur man ska se på patienten, vart man skall befinna sig,
ovanför, mittemot – bakom – eller vid sidan av patienten. Det vi däremot inte har diskuterat
kring är exempelvis om man någon gång känt igen sig i patienternas berättelser. Eftersom att
några av de vi intervjuade hävdade att de ibland känner sig stressade, började vi tänka på
Bengtssons teorier kring om man faktiskt är medveten om situationen då, eller om man bara
ser det som ”en sak” som har varit. Det är viktigt att i dessa situationer stanna upp och tänka
på hur man känner, för att kunna förstå någon annan. Vi tror att detta hade hjälpt personalen i
kliniken en hel del.
7.4. Socialitet och responsivitet
Respondent (5) menar att det är viktigt att ha aktiviteter med patienter av den anledningen att
man via dessa kan föra en form av konversation.” Vi har aktiviteter varje dag som håller en
del patienter sysselsatta, så som korsordslösningar, kortlek, promenader och en präst som
kommer och spelar gitarr för dem. de brukar även kolla igenom bildböcker från 40- 60 talet
som får patienterna något att prata om”. Enligt oss behöver patienten inte nödvändigtvis yttra
sig kring de teman som uppstår via aktiviteterna eller föra en konversation kring dem. det
räcker med att patienten utifrån sin egen vilja får fram det den tycker är passande för patienten
och genom dennes eget tankesätt komma med lösningar och alternativ i dessa sammanhang.
Dessa kan likväl anknytas till någon form av kommunikation.
Det som uppmärksammar en människas välmående är också socialt responsivitet för att
individen dels behöver ställa frågor och besvara dem. Och som Asplund även påpekar det är
något starkt med responsivitet som får en människa att ideligen vilja ställa frågor bara för att
få tillfället att svara.(Asplund, 1987:29)Detta är något som vi tycker är viktigt för att en män-
niska behöver kommunicera för att känna sig som en social varelse. Människan är alltid fri
och lever oftast ett vilt liv utan några gränser. Han menar vidare att genom människans soci-
ala responsivitet stärker vi individer vår individualitet. (Asplund,1987:30
Genom responsivitet som innebär enligt Asplund generell svarsbenägenhet, vilket i sin tur
innebär att människan är benägen att svars på ”stimuli”. Att kunna få reflexer och reaktioner
på saker och ting tillhör responsiviteten men också människans vardag anser vi för att indivi-
den skall kunna se sina misstag och lära av dem samtidigt. (Asplund, 1987: 30-33)
Till detta drar vi en parallell linje med vår undersökning vilket stämmer överens med hur
viktigt det är att en människa inte känner sig ensam. Detta är något som alla individer känner
under livets gång hos vissa kan det utvecklas till något dåligt medan hos andra inte. Det är
38
viktigt med kontakter och i detta fall så som hos patienterna och hos personalen, det är bra
med möten eller att man sitter och pratar med patienter eller personalen emellan för kommu-
nikationens skull och utvecklingens.
7.5 Organisationsteori
Vad gäller arbetsmiljöträffar anser respondent (2) att de har för lite av eftersom att de enbart
träffas vart fjortonde dag. Vidare menade respondent (2) att möten för både skötargrupp och
sjukskötargrupp sker en gång på ett halvår. Alltså kan vi finna detta som ett litet problem då
man borde ha träffar oftare än så.
Eftersom att hela grundprincipen i vår studie har grundats i antaganden, intervjusamtal och
teorier som syftat på att försöka finna ”luckor” i det uppenbara har vi genom deltagande ob-
servation och iakttagelser försökt tyda dessa ”brister” i det ”normala”. Däremot vill vi inte
påstå att vi funnit dramatiska fel, eller problem vid den psykiatriska kliniken som vår under-
sökning kretsade kring, vi har tvärtom blivit imponerade av hur bra dynamiken verkade se ut.
De brister som vi fann via intervjusamtalen var bland annat att det finns brist på personal,
samtidigt som att andra uppgav att det finns för stor skillnad i kunskaper kring nya anställda
(exempelvis sommarpraktikanter) och gamla arbetare. Vissa hävdade att tidspressen var stor
och att saker skulle behöva lagas, speciellt i det fall där en uppgav att den fanns hål i väggar
och då en annan menade att man behövt ett privat omklädningsrum för de arbetandena. Näst-
an alla poängterade att dynamiken bland de arbetandena borde förbättras, då några upplevde
att de fick göra mer än vad andra fick. Däremot skall vi inte dra alla arbetare över en kam. Det
finns dock en eller två stycken som inte såg detta fenomen som sannolikt, då man menade att
ifall det uppstod något problem, så skulle man sköta detta med en gång med person saken
gällde, men utan att de resterande involverar sig kring detta.
Göran Ahlins (1986) teori kring utvecklingen av de kollektiva ansvarsfunktionerna och
utvecklingen av rolldiffusionen, där kommunikation inom institutionen uppmärksammas är
just relevant i detta sammanhang. Tanken här att ”frigöra” de resurser som ännu inte utnytt-
jats, hos individen, mellan individerna (personalen), detta gäller likväl arbetande som patien-
ter (Ahlin, 1986: 16).
Ökad demokratisk aktivitet och ökat ansvarstagande, utvidgad individuell/social relativ
autonomi och integritet samt ökad förståelse för sig själv, andra och samhället är enligt Ahlin
i detta fall ett måste i det som han kallar ”individnivå”, alltså det man själv kan påverka. Å
andra sidan talar han om ”institutionsnivå” där han poängterar för de tre mekanismer som gör
39
att en organisation eller en institution fungerar, nämligen miljöterapi (som har diskuterats på
teorikapitlet), institutionell demokratisering och optimal psykoterapeutisk kultur (Ahlin, 1986:
17). Detta problem kan man alltså påverka genom två olika synvinklar, dels genom egen indi-
viduell prestation och genom organisationsteori, att demokratisera det som görs, i detta fall är
rättvisan ett måste, enligt vår uppfattning.
Via dessa kan vi också få en bredare, mer realistisk syn på hur man ska hjälpa patienterna
på bästa sätt. Ahlin (1986) menar att man genom patientens levnadsvillkor och sociala kon-
takter (nätverk) kan förstå att dessa personer saknar kapacitet över att utnyttja deras psykiska
resurser (1986: 16).
7.6. Konflikthantering
”Vi har haft lite konflikter, men vi har haft olika chefer. Nu har vi en
nu och nu svävar vi inte i konflikter på grund av att vi har olika åsik-
ter, det gäller mellan skötare och sjuksköterskor och tvärtom”, sade
respondent (3).
Enligt vad vi har uppfattat genom de intervjuer vi har utformat, så har vi båda som intervjuare
uppfattat konflikter som bortträngda bland de arbetandena på kliniken. När temat dök upp
blev de genast upprymda och ville veta vad andra kollegor svarat kring frågan. Och de ville
inte gärna kalla ”konflikter” för ”konflikter” utan ville gärna ha mildare uttryck på benäm-
ningen. Inte heller ordet ”problem” verkade signalera bra budskap. Trots detta återkom de till
temat och nämnde vissa ”fallexempel” som kunde ge upphov till missuppfattningar och andra
blandande känslor. Av denna anledning har vi valt att fördjupa oss i Eric Olssons (1988) teo-
rier om konflikthantering och betydelsen av att medvetandegöra de konflikter/bekymmer som
finns.
Han menar att det finns en specifik strategi av många att utgå ifrån, den vi ansåg som lämp-
ligast är att som ovan nämnt, faktiskt göra problematiken medveten, erkänd och öppen av
deltagarna, som i detta fall blir de arbetandena (Olsson, 1988: 66- 67). För vad vi uppfattat, så
har de arbetande inom denna specifika psykiatrin en defensiv hantering av dessa situationer.
En defensiv hantering av ett problem beskriver Olsson som följande: ”En part eller flera par-
ter förhåller sig omedveten till konflikten eller intar positioner och handlar för att dölja kon-
fliktens existens” (Olsson, 1988: 80). Däremot har vi sedan tidigare nämnt att de ibland tar
upp olika bekymmer inom kollektivet. Denna form av hantering kallar Olsson (1988) för ett
”integrerat tillstånd” och det är här som nya avtal/överenskommelser och andra prövningsta-
40
ganden kommer till stånd. Frågan är här om man förhåller sig till dessa, eller om ”splittring”
uppkommer, dvs. att man återgår till det förgångna (Olsson, 1988: 80).
Eftersom att det just är osäkert om man förhåller sig till dessa eller inte anser vi att det är vik-
tigt att följa den modell som vi har angett på teoretiska utgångspunkterna, där Olsson redogör
för upptining, rörelsestadium och nedfrysning (Olsson, 1988: 32).
Att medvetandegöra konflikter tror vi har stor betydelse för organisationsteorin, för att det
inte skall finnas barriärer inom organisationen och mellan arbetarna eller mellan personal och
patienter. Detta också för att organisationens personal och patienter skall slippa ha förutfat-
tade åsikter om varandra, på detta sätt slipper det vara ”spänt” mellan de. Att ”dölja” eller
”ignorera” en konflikt anser vi kan leda till dramatiska tvister som gör att det ursprungliga
problemet fördubblas.
7.7. Aktivitetsanpassat identitetsbekräftelse
Människan behöver dess identitet för att styrka dem själva, en del av identiteten belyses fram
genom synliga uttryck och skickliga aktiviteter så som t.ex. målningar, musik, kortlek, pussel
lekar etc. dessa aktiviteter utförs på psykiatriska kliniken och fungerar som en underhållning
för både patienterna och personalen. Det är något som även författaren David Gauntlett
(2007) pratar om. Detta tycker vi är viktigt för båda parterna, för att kommunikationen ökar
och samhörigheten utvecklas då ingen behöver känna sig ensam. Genom aktiviteter så identi-
fierar man sig och yttrar de emotioner man har och känner, utan att bli dömd av någon för det
lilla ”egna” man uttalar sig om oavsett om man väljer att vissa upp det genom aktiviteter eller
inte. (Gauntlett, 2007:92).
Det är ett slags verktyg att kunna yttra sig genom aktiviteter eller utrycka något visuellt. Att
man håller individer igång med aktiviteter eller andra metoder kan leda till att man kan få en
uppfattning om hur människor fungerar och om dess förmåga att yttra sig menar Gauntlett.
(Gaunlett, 2007: 92 – 93). Detta kan personalen enligt oss ha användning av och eftersom de
redan använder sig av denna metod kan det leda till att de kan lägga märke till om patienter
utvecklas eller inte. Det finns enligt vår uppfattning möjligheter för personalen att få känne-
dom om patienternas intelligensförmåga samt hur dem tänker om de olika aktiviteterna dem
utför.
Om patienterna eller personalen får uttrycka sig på olika sätt men främst med hjälp av akti-
viteter så har individen en stor chans att förbättra sin kreativa förmåga och genom dem ut-
vecklas som person anser vi och detta har även Gauntlett (2007) påpekat fast vad gäller män-
niskan i allmänt. Han menar att även om det bara skulle vara så att man skulle rita en teckning
41
kan det få en person att må bra och genom den yttra sig på ett skojigt sätt även om det inte
skulle ske via konversationer. (Gauntlett, 2007: 27)
Att yttra sig med hjälp av aktiviteter anser vi kan vara svårt för en del patienter eftersom det
beror helt och hållet på deras typ av diagnos eller sjukdom. Många vill vara för sig själva,
andra vill vara i stor omgivning eller bara med en person som de kan kommunicera med.
Detta kan inte alltid ske för att vi anser att personalen måste räcka till alla och om en person
vill att en utav personalen skall vara hos en hela tiden kan i stort sätt inte alltid vara möjligt.
8. Sammanfattande avslutning & avslutande Reflektioner
Det vi ville ta reda på från början var hur man genom organisationsteorier, kommunikation
och konflikthantering kan bidra till förbättrad psykisk hälsa bland både personal och patienter.
De slutsatser vi har kunnat dra genom dessa teorier är att de individuella och sociala kompo-
nenterna är beroende av varandra och utgör en viktig del av en miljö på exempelvis en arbets-
plats (i detta fall denna psykiatriska klinik där vår empirinsamling skede.). När miljön på ar-
betsplatsen är bra och stämningen mellan de arbetande är positiv kommer även patienterna bli
en del av denna gemenskap. Denna gemenskap skapas via kommunikation och social re-
sponsivitet (både ur den individuella och sociala aspekten), vare sig då konflikter uppstår eller
inte. Temat konflikter skall uppmärksammas och hanteras och inte undvikas eller ignoreras
(som respondenterna hävdade att de ibland blir). Detta innebär dock inte heller att man ska
förstora problem, som de kallade för missförstånd. Däremot skall inte problemen uteslutas av
denna anledning, då vi anser detta på samma sätt kan leda till förstoring av den egentliga kon-
flikten.
Att samtala fritt i samband med diskussioner, eller i terapeutiska sammanhang innebär inte
att man enbart skall ”yttra” sig kring ”temat” utan även ”lyssna” dvs. kunna föra en kommu-
nikation fritt, där man både talar, hör och besvarar. Sedan räcker det inte bara med ”ett sam-
tal”, man måste vara tillgänglig också och nåbar för att patienten skall känna trygghet, något
som framkommer som en viktig komponent i Abraham Harold Maslows behovspyramid
(1991).
Individen behöver enligt vår mening uppfylla sina individuella behov för att må fysiskt bra
i första hand, och behöver omgivningen dvs. den sociala biten för att uppfylla det psykiska
välmående. Det vore ytterst svårt att må psykiskt bra utan självuppskattning och respons och
detta är ytterst omöjligt utan ett socialt närverk. De arbetande vid psykiatriska kliniken kan
omöjligt bekräfta eller få bekräftat att det arbete som utförs är dugligt utan att någon kommen-
42
terar det. Av denna anledning är det viktigt att kollegerna emellan stöttar varandra i arbetet
samt att de samtalar med varandra om det som berör arbetet. Detta har stor betydelse och re-
presenterar en lösning för de arbetandenas trygghet, miljö och psykiska välmående. Motivet
för detta är att genom en dialog med en annan kunna samtala om angelägenheter som berör
arbetet. Det är när de arbetande har kommit upp till den nivå då både den individuella och
sociala biten har tillfredsställs som den på bästa sätt kan nå fram till patienten, som faktiskt är
i centrum i kliniken. Patienterna har här stor bemärkelse för hur vida personalens arbete upp-
skattas eller inte. Emellertid behöver dock dessa behov följas upp även för patienterna. Deras
sociala nätverk syftar i detta fall primärt på personalen då de arbetande för många patienter
representerar deras hela omgivning eftersom att många av patienterna fruktar den realistiska
verkligheten (samhället).
Utifrån vår granskning av vårt syfte har vi kunnat förutspå att kommunikation är den hu-
vudsakliga nyckeln till individuella så väl som sociala perspektiven som människan behöver
uppfylla. Både inom de terapeutiska interaktionssamtalen, organisationsteorierna och kon-
flikthanteringarna har kommunikationen varit det avgörande medlet för förändring och socia-
litet. För det är nämligen förändring och socialitet som är betydelsefulla i situationer då verbal
kommunikation och isolering samt konflikter finns. En slutsats som vi har kunnat dra utifrån
samtalsintervjuerna med hjälp av respondenterna är att man i första hand måste uppmärk-
samma ett problem och sedan åtgärda det.
I slutändan visade resultatet att kommunikationen faktiskt är en stor del som utgör det bo-
temedelsmetod på kliniken. Generellt sätt uppfyllde de arbetande detta bra med patienterna,
utifrån den information vi fick genom intervjuerna, dock inte alltid när det gäller personalen
emellan. Gauntlett framhävde i sina teorier en rad olika lekar och dessa skulle vi tro skulle
vara gynnande för personalen med eftersom att kommunikation kan framhävas via dessa akti-
viteter. Vi har under projektets gång bara redogjort för vilka aktiviteter de gör och borde ut-
föra med sina patienter, däremot anser vi att det är lika viktigt för personalen emellan att delta
i olika former av aktiviteter. Om personalen är mer avslappnad och tar sig tiden att yttra sina
tankar och känslor kommer de enligt oss att prestera mycket bättre och därigenom skapa
bättre relationer till patienterna.
En enkätundersökning kring vad patienterna känner och upplever hade också varit intres-
sant att veta om, men detta gjordes inte pga. olika skäl; dels för att en del patienter e gamla
och/eller dementa, och andra inte alls var benägna att svara tillbaka. Kvalitativa intervjuer var
det som vi prioriterade i första hand och som blev vårt tillvägagångssätt dvs. genom hela arbe-
tets gång. Detta har hjälpt oss att få en djupare förståelse för hur arbetande på psykiatriska
43
kliniken upplever sina jobb och hur de utför deras sysslor. Vi har haft en del spekulationer
kring hur man skulle kunna ändra lite på miljön så att det får lite färgglada väggar, så att pati-
enterna och personalen trivs bättre och hur man skulle kunna hantera små konflikter som kan
ske mellan patienter och personal och personalen emellan. Detta är något som bara vi själva
tänkt på men vad gäller det som personalen har sagt så är trivseln i högsta grad som bäst så
som det är. Detta får oss också att få positiva tankar kring kliniken och dess utseende samt
personalen.
44
9. Källhänvisning
Internet
Psykiatriska kliniken, http://www.lthalland.se/lth_templates/UnitPage____1619.aspx
Litteratur
Abrahamsson & Berglund, (1997), ”skapande konversationer – möten med familjeterapeuter och deras idéer” Ahlin, Göran (1986), ”Erfarenheter i Miljöterapi”, Arlöv Anders Lindmark & Thomas Önnevik, (2006), Human Resource Management organisation-ens hjärta , upplaga 1:3 Annika Lantz, studentlitteratur (2007), "Intervjumetodik" upplaga 2:4 Asplund Johan, (1987), ”Det sociala livets elementära former” Denscombe Martyn, (2009), ”Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna”, Lund Herlofson m.fl. (2009) ”Psykiatri”, Lund: Studentlitteratur Holme Bernt, (1991),” Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder” (Teori, forskning, praktik), Lund, Studentlitteratur Katrine Fangen , (2005), ”Deltagande observation” Upplaga 1 Olsson, Eric (1988), ”Förändring och konflikt”, Lund Tammeo, Maare (1991), ”Psykologiska teorier i vården”, Göteborg Thurén Torsten (2007) "Vetenskapsteori för nybörjare" Korotan Ljubljana, Sloveninen
45
Bilaga
Intervjufrågor
Organisation
1. Är din hjälp nödvändig i just denna avdelning?
2. På vilket sätt anser du att de mottar din hjälp? Vad gäller patienterna eller de anställda?
3. Hur upplever du det du får erfara av de du bemöter? Om det är nått som fastnar hur tar du
itu med det i sådana fall?
4. Hur skulle du beskriva den verksamhet som bedrivs och vilken betydelse har du för denna?
5. Vilka är de mest prioritära komponenterna vid trygghets- och sammanhållskonstruktionen i
arbetet med andra människor?
6. Vilka är de mest förekommande konflikter som kan uppstå inom organisationen och hur
undgår ni dessa?
7. Vad skulle du ändra på om du vore chef över denna specifika avdelning?
Relationen mellan arbetande och patient
1. Vad är stress enligt dig och i vilka situationer uppstår den i förhållande till ditt arbete?
2. Hur upplever du bemötandet mellan arbetande och patient? Vad kan bli bättre?
3. Vad anser du om interaktion och hur kan man genom denna hjälpa en patient?
4. Vilken typ av interaktion är mest lämplig vid en dialog mellan arbetande och patient?
5. Vilken är den mest förekommande intrigen som kan uppstå under samtalsprocess mellan
arbetande och patient?