en jÄmfÖrelse mellan tegel- och sedumtak utifrÅn …1457415/... · 2020. 8. 11. · analyser som...

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

EN JÄMFÖRELSE MELLAN TEGEL- OCH

SEDUMTAK UTIFRÅN ETT MILJÖ- OCH

KOSTNADSPERSPEKTIV

A COMPARISON BETWEEN CERAMIC ROOF TILES AND SEDUM

FROM AN ENVIROMENTAL AND ECONOMICAL PERSPECTIVE

Almersved Simon

Eriksson Ted

EXAMENSARBETE

2020

Byggnadsteknik

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och

resultat.

Examinator: Hamid Movaffaghi

Handledare: Nasik Najar

Omfattning: 15 hp

Datum: 2020-07-15

Abstract

i

Abstract

Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket

(2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to

make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable

social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the

starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good

tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These

analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The

analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social,

economic and environmental goals.

The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an

environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The

goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for

decision making. The research questions in the study are as following;

• How does ceramic roof tiles and sedum roofs perform from an environmental

perspective?

• What does the cost of ceramic roof tiles and sedum roofs look like during

construction versus their entire service life?

• What does a comparison of both roof types look like based on the above analyses?

Method: To reach the goal, the methods literature studies, document reviews and

interviews has been used. These have then been supplemented with a life cycle analysis

(LCA), a life cycle cost analysis (LCC) and a multi-criteria analysis (MKA).

Findings: From an environmental perspective, the sedum roof had lower carbon dioxide

emissions and used primary energy than the ceramic roof tiles, in contrast, the ceramic roof

tiles performed better with the emissions that affects the ozone layer. From a cost

perspective, the sedum roof performed better at the time of construction while the ceramic

roof tiles performed better when considering the whole life cycle. When comparing the roof

types with the help of weightings from an expert group in Europe, the ceramic roof tiles

performed better and was ranked number one among the alternatives.

Implications: Conclusions drawn from the study is that sedum roof performs better in a

life cycle analysis and thus have a less negative impact on the environment. Sedum roofs

are cheaper compared to ceramic roof tiles in the first two years, then the ceramic roof tiles

become cheaper until the year 30. From year 30 until demolition, the sedum roofs are

cheaper and finally after demolition the ceramic roof tiles becomes the cheapest. In a

multicriteria analysis, the ceramic roof tiles perform a bit better from an environmental and

cost perspective.

Limitations: The study is limited to only two different roof types and doesn´t consider the

differences required for the construction under the roofing felt. Transport is not included in

the calculations while the working hours to climb the roof for maintenance of the sedum

roof and the costs for repairs to irregular damage to the ceramic roof tiles are also not

included in the lifecycle cost analysis.

Keywords: Lifecycle Analysis, LCA, Lifecycle Cost Analysis, LCC, Multicriteria

Analysis, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP.

Sammanfattning

ii

Sammanfattning

Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det

byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna

bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala,

ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara

utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra

verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa

analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden.

Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen

uppfylls.

Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst

utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till

företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande;

▪ Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv? ▪ Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela

livslängden? ▪ Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser?

Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och

intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en

livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA).

Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt

för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som

påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid

uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en

jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa

presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen.

Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en

livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är

billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till

år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är

tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett

miljö- och ett kostnadsperspektiv.

Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn

till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej

inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid

underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på

tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen.

Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys,

MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP.

Begreppslista

iii

Begreppslista

Gröna tak - Ett tak där ytan och underlaget består av växtlighet.

Takbeklädnad - Takets ytskikt.

Sedumtak - Ett grönt tak där takets ytskikt består av växtsorten sedum.

Livscykelanalys (LCA) - En analys som undersöker produkters miljöpåverkan under

hela dess livslängd, exempelvis vid produktion, förvaltning och rivning.

Livscykelkostnadsanalys (LCC) - En analys som undersöker produkters kostnader

under hela dess livslängd, exempelvis byggnation, underhåll och rivning.

Multikriterieanalys (MKA) - En analys som undersöker olika saker och rangordnar

dem utifrån valda aspekter.

Bidcon - Ett kalkyleringsprogram för beräkningar inriktat mot byggbranschen.

One click LCA - Ett program som utför livscykelanalyser.

Criteria complex proportinal assessment (COPRAS) - En Multikriterieanalys

metod.

Analytic Hierarchy Process (AHP) - En metod för att bland annat bestämma viktning.

Viktning - En viktning är ett sätt att jämföra olika aspekter mot varandra för att se hur

viktiga dem är gentemot varandra, de olika aspekterna får då olika vikt.

Innehållsförteckning

iv


1 Inledning ................................................................................... 1

1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................. 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ............................................................................................................... 1

1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................... 2

1.4 AVGRÄNSNINGAR ....................................................................................................................... 2

1.5 DISPOSITION ............................................................................................................................... 3

2 Metod och genomförande ....................................................... 4

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ......................................................................................................... 4

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING .......................... 5

2.2.1 Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv? ....................................... 5

2.2.2 Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden? .................................................................................................................................... 5

2.2.3 Hur ser en jämförelse ut mellan tegel- och sedumtak utifrån ovanstående analyser? ..... 5

2.3 LITTERATURSTUDIE .................................................................................................................... 5

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ..................................................................................... 6

2.4.1 Litteraturstudie ................................................................................................................. 6

2.4.2 Dokumentgranskning ........................................................................................................ 6

2.4.3 Intervjuer .......................................................................................................................... 6

2.4.4 Beräkningar ...................................................................................................................... 7

2.5 ARBETSGÅNG .............................................................................................................................. 7

2.5.1 Litteraturstudie ................................................................................................................. 7

2.5.2 Dokumentgranskning ........................................................................................................ 7

2.5.3 Intervjuer .......................................................................................................................... 7

2.5.4 Livscykelanalys (LCA) ...................................................................................................... 8

2.5.5 Livscykelkostnadsanalys (LCC) ........................................................................................ 8

2.5.6 Multikriterieanalys (MKA) ............................................................................................... 9

2.6 TROVÄRDIGHET .......................................................................................................................... 9

3 Teoretiskt ramverk ............................................................... 10

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ................................................................ 10

3.2 SEDUMTAK ............................................................................................................................... 10

3.3 TEGELTAK................................................................................................................................. 11

3.4 LIVSCYKELANALYS (LCA) ....................................................................................................... 12

3.5 LIVSCYKELKOSTNADSANALYS (LCC) ...................................................................................... 12

3.6 MULTIKRITERIEANALYS (MKA) ............................................................................................... 13

3.7 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER.................................................................................... 14


v

4 Empiri ..................................................................................... 16

4.1 LITTERATURSTUDIE .................................................................................................................. 16

4.2 DOKUMENTGRANSKNING .......................................................................................................... 17

4.2.1 Besiktningsrapport .......................................................................................................... 17

4.2.2 Sedumtak – drift- och skötselanvisning ........................................................................... 17

4.3 INTERVJUER .............................................................................................................................. 18

4.3.1 Miljöpåverkan ................................................................................................................. 18

4.3.2 Kostnader........................................................................................................................ 19

4.3.3 Tidsåtgång ...................................................................................................................... 20

4.4 LIVSCYKELANALYS (LCA) ....................................................................................................... 20

4.4.1 Sedumtak ......................................................................................................................... 20

4.4.2 Tegeltak .......................................................................................................................... 21

4.5 LIVSCYKELKOSTNADSANALYS (LCC) ...................................................................................... 22

4.6 MULTIKRITERIEANALYS (MKA) ............................................................................................... 25

4.7 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ................................................................................ 27

5 Analys och resultat ................................................................ 28

5.1 ANALYS .................................................................................................................................... 28

5.1.1 Livscykelanalys (LCA) .................................................................................................... 28

5.1.2 Livscykelkostnadsanalys (LCC) ...................................................................................... 28

5.1.3 Multikriterieanalys (MKA) ............................................................................................. 30

5.2 HUR PRESTERAR TEGEL- OCH SEDUMTAK UTIFRÅN ETT MILJÖPERSPEKTIV? ............................. 30

5.3 HUR SER KOSTNADERNA UT FÖR TEGEL- OCH SEDUMTAK VID BYGGNATIONEN KONTRA HELA LIVSLÄNGDEN? ................................................................................................................................... 30

5.4 HUR SER EN JÄMFÖRELSE UT MELLAN TEGEL- OCH SEDUMTAK UTIFRÅN OVANSTÅENDE ANALYSER? ........................................................................................................................................ 31

5.5 KOPPLING TILL MÅLET .............................................................................................................. 31

6 Diskussion och slutsatser ...................................................... 32

6.1 RESULTATDISKUSSION .............................................................................................................. 32

6.2 METODDISKUSSION ................................................................................................................... 33

6.3 BEGRÄNSNINGAR ...................................................................................................................... 33

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER .................................................................................. 34

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ........................................................................................... 35

Referenser ..................................................................................... 36

Bilagor ........................................................................................... 40

Inledning

1

1 Inledning Studien är ett examensarbete vilket är det sista examinerande momentet för

byggingenjörsprogrammet på Jönköpings Tekniska högskola. Kursen omfattar 15

högskolepoäng inom området byggnadsteknik och utförs under vårterminen 2020.

Arbetet undersöker två olika typer av tak ur ett miljö- och ett kostnadsperspektiv för att

ge ett grundligt underlag som kan användas vid val av takbeklädnad.

1.1 Bakgrund Enligt regeringens rapport om Agenda 2030 ska 17 globala mål för hållbart utvecklande

uppfyllas innan 2030. Bland dessa mål är miljöfrågan en viktig punkt samt en växande

fråga i dagens samhälle (Regeringskansliet, 2020). Miljöfrågan är dessutom en viktig

punkt inom byggbranschen. Boverket (2020) menar att byggsektorn stod under år 2017

för 19% av Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser. Kostnadsfrågan är likaså av

märkbar betydelse inom byggbranschen och står i fokus för många aktörer och kunder

inom byggsektorn.

En av kostnadsdelarna för en byggnad är taket som kan se ut på flera olika sätt i både

form och beklädnad vilket medför olika priser. Exempel på takbeklädnader kan vara

plåttak, sedumtak, tegel- och betongpannor där samtliga skiljer sig visuellt.

För att kunna motivera vilken av takbeklädnaderna som egentligen passar bäst behövs

bra underlag vilket också efterfrågades vid en konversation med ett arkitektkontor.

Kontoret påstod att de upplevt problem med att övertyga kunder över deras

takbeklädnadsförslag. Arkitektkontoret menar att dem vid ett tillfälle föreslagit ett

sedumtak till kund där byggföretaget då avrått ifrån detta och istället föreslagit en annan

typ av takbeklädnad.

Utifrån detta väcktes ett intresse över att fördjupa sig i ämnet takbeklädnader och att

jämföra dem.

1.2 Problembeskrivning Enligt Boverket (2017) beräknas det behöva byggas cirka 600 000 bostäder till år 2025.

I en utredning från Sveriges Miljödepartement (2016) skriver dem att bostadsbyggandet

i denna omfattning kan bli en av Sveriges största investeringar på senare tid. Enligt

Miljödepartementet finns det chans att detta samtidigt kan bli en värdeskapande

investering för flera samhällsmål med fokus på sociala, ekonomiska och miljömässiga

mål.

Livscykelperspektivet bör enligt Miljödepartementet (2016) vara en utgångspunkt när

analyser av miljöpåverkan i byggsektorn sker. Även Pérez & Cabeza (2017) som utför

undersökningar av miljöpåverkan hos material inom byggbranschen rekommenderar att

använda sig utav en livscykelanalys (LCA). En livscykelanalys är enligt Perez &

Cabeza ett bra verktyg eftersom det täcker hela livslängden för materialen samt aspekter

som livslängd och produktionsutsläpp in i samma analys.

För att analysera det ekonomiska och kostnadsmässiga perspektivet kan man enligt

Upphandlings Myndigheten (2017) använda sig av en livscykelkostnadsanalys (LCC).

Detta styrks av Gluch (2014) som anser att en livscykelkostnadsanalys är ett lämpligt

Inledning

2

verktyg i byggbranschen. Gluch anser att ett byggnadsbeslut bör vara långsiktigt

grundat vilket stämmer överens med en livscykelkostandsanalys. I studien av Tong &

Li (2017) utfördes en livscykelkostnadsanalys på olika tak i tropiska klimat. Tong & Li

belyser i sin rapport att olika tak har olika livscykelkostnader, vilket betyder att det

billigaste taket för uppförandet inte alltid är det billigaste efter hela takets livslängd.

För att uppnå den värdeskapande investeringen som önskas av Miljödepartementet bör

ett underlag för konsumenter och byggaktörer skapas. Detta för att kunna bidra till fler

välmotiverade val vid byggnationer.

För att bygga vidare på tidigare forskning begränsar sig rapporten till byggnadsdelen

tak där studien valt att fokusera på de två olika takbeklädnaderna tegeltak och sedumtak

där miljöaspekten och kostnadsaspekten undersöks.

1.3 Mål och frågeställningar Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst

utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till

företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna är följande;

▪ Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv? ▪ Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela

livslängden? ▪ Hur ser en jämförelse ut mellan tegel- och sedumtak utifrån ovanstående

analyser?

1.4 Avgränsningar Projektet berör inte ämnesområdet brand samt olika kostnadssituationer utanför Sverige

eftersom kostnaderna är olika i andra länder.

Arbetet behandlar inte andra typer av tak än en-, två- och trekupigt taktegel och

sedumtak. Arbetet kommer inte beröra betongpannor.

Studien berör inte konstruktionsmaterial under underlagspappen. Detta då tjockleken

på isoleringen och det bärande materialets är olika beroende på takstorleken, huruvida

taket är ventilerat eller inte samt geografisk plats.

Studien kommer inte att inkludera transporter för material i livscykelanalysen och

livscykelkostnadsanalysen.

Studien avgränsar sig även från avfallshantering och materialens återvinningsförmåga.

Studien uppskattar inte sådant som kan variera från byggnad till byggnad. Detta gäller

arbetstiderna för uppklättring på taket, sätta på sig fallskyddsutrustning, samt spänna

fast sig. Detta då byggnader är olika höga samt har olika lutningar vilket påverkar hur

fort det går att röra sig på taket. Detta gäller även kostnader för skador som sker

oregelbundet.

Inledning

3

1.5 Disposition Dispositionen för den resterande rapporten delas upp i olika kapitel. Kapitel 2, Metod

och genomförande redovisar projektets metodval, arbetsgången samt huruvida arbetet

förhåller sig till god validitet och reliabilitet. Kapitel 3, Teoretiskt ramverk samlar och

sammanfattar olika relevanta vetenskapliga teorier. Under kapitel 4, Empiri redovisas

all insamlade data. Kapitel 5, Analys och resultat analyserar empirin och presenterar

resultaten. Kapitel 6, Diskussion och slutsatser diskuterar och drar slutsatser utifrån

resultaten. Detta kapitel avslutas med förslag på vidare forskningsområden. Rapporten

avslutas med att presentera referenser och samtliga bilagor.

Metod och genomförande

4

2 Metod och genomförande Följande kapitel redovisar valda metoder och arbetsgången samt dess koppling till

frågeställningarna. Kapitlet avlutas med att redovisa trovärdigheten för arbetssättet.

2.1 Undersökningsstrategi Studien behandlade både ett miljöperspektiv och ett kostnadsperspektiv.

Undersökningsstrategin för miljöperspektivet bestod av en kvalitativ

datainsamlingsmetod medan kostnadsperspektivet undersöktes med både en kvalitativ

och en kvantitativ datainsamlingsmetod. Enligt Denscombe (2018) kan kvantitativ

forskning kortfattat beskrivas som en forskning där siffror används som analysenhet

medan en kvalitativ forskning är en forskning där ord eller bilder istället används.

Datainsamlingsmetoderna som användes i studien var litteraturstudier,

dokumentgranskningar och semistrukturerade intervjuer. Därmed har både primärdata

(intervjuer) samt sekundärdata (litteratur och dokument) samlats in. Därefter utfördes

en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) och en

multikriterieanalys (MKA) för att få fram resultat till frågeställningarna.

Urvalet bestod av ett subjektivt urval och ett bekvämlighetsurval. Ett subjektivt urval

innebär att den valda informationskällan väljs ut avsiktligt för att få ut den bästa möjliga

informationen. De väljs ut utifrån deras relevans för det undersökta ämnet eller för deras

kunskap och erfarenhet om ämnet. Ett bekvämlighetsurval innebär att urvalet består av

det som finns tillgängligt och anses vara lämpligt. Oftast finns det inslag av

bekvämlighetsurval i andra urvalsprocedurer (Denscombe, 2018).


5

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling Avsnittet redogör valda metoder och dess koppling till frågeställningarna, se figur 1

nedan.

Figur 1 visar kopplingen mellan metoder och frågeställningar.

2.2.1 Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv?

Frågeställningen besvarades främst genom litteraturstudier såsom olika vetenskapliga

artiklar. Litteraturstudien kompletterades sedan med kvalitativa intervjuer med experter

inom området. Resultatet framgick av en livscykelanalys med data ifrån ovanstående

metoder.

2.2.2 Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen

kontra hela livslängden?

Frågeställningen besvarades främst genom dokumentgranskningar från olika dokument

från företag. Data hämtades likaså genom intervjuer med experter från olika företag.

Detta kompletterades sedan med en litteraturstudie. Resultatet framgick av en

livscykelkostnadsanalys med data från ovanstående analyser.

2.2.3 Hur ser en jämförelse ut mellan tegel- och sedumtak utifrån

ovanstående analyser?

Den sista frågeställningen besvarades genom litteraturstudier samt resultaten från de

två ovanstående frågeställningarna. Resultatet framgick av en multikriterieanalys.

2.3 Litteraturstudie Ett flertal olika vetenskapliga artiklar studerades för att bygga vidare på

problemformuleringen. Dessa hittades genom databaser länkade i Jönköping


6

Universitys biblioteks hemsida. Sökorden samt vilka databaser som använts redovisas

nedan tabell 1.

Tabell 1 visar använda databaser och sökord.

Databas Sökord

ProQuest – Materials Science & Engineering

Collection

Green AND roof

LCA

LCA AND method

SAGE research methods Document AND review

“literature study”

Scopus LCCA AND roof

Ceramic AND roof AND tiles

Science direct Green AND roof

“Life cycle cost” AND “rooftop gardens”

2.4 Valda metoder för datainsamling Nedan redovisas valda metoder som använts i studien samt förklaring vad dem innebär.

2.4.1 Litteraturstudie

En litteraturstudie används för att se var forskningsfronten inom ämnet är idag samt ge

ytterligare jämförelse och sammanhang till den egna studien vilket ger en ökad relevans

(Winchester & Salji, 2016).

2.4.2 Dokumentgranskning

Dokumentgranskning är en undersökningsmetod där dokument används som datakälla.

Dokument finns sparade i en stabil form där de kan existera under en lång tid efter att

de skapades. Informationen i ett dokument ändras inte utan är sparad precis som den

skapades (Denscombe, 2018).

2.4.3 Intervjuer

Syftet med en kvalitativ intervju är att hitta och urskilja olika egenskaper. Exempelvis

undersöka den intervjuades uppfattning om ett fenomen eller livsvärld (Davidson &

Patel, 2011). Därmed bidrar intervjuer med en rik och detaljerad information över just

det som vill studeras, det kräver dock att intervjuaren är insatt i ämnet som ska

intervjuas (Preskill & Russ-Eft, 2005). Intervju som metod är särskilt lämpad för att få

mer detaljerande data där det är möjligt att ställa följdfrågor (Denscombe, 2018).

Vid semistrukturerade intervjuer har intervjuaren skapat färdiga frågor som resulterar i

öppna svar. Frågorna behöver inte vara lika till alla utan kan ändras under projektets

gång beroende på hur studien utvecklar sig. Fördelen med semistrukturerade intervjuer

är att det ger den intervjuade möjlighet att utveckla sina svar jämfört med en

strukturerad där svaren är begränsade (Denscombe, 2018).


7

2.4.4 Beräkningar

Kvantitativa metoder behandlar olika mängder matematiska tillvägagångssätt för att

bearbeta olika typer av information. Dessa typer av metoder används främst när det

insamlade undersökningsmaterialet önskas kunna behandlas som siffror (Eliasson,

2010).

2.5 Arbetsgång Följande avsnitt redogör hur arbetsgången sett ut för att kunna besvara

frågeställningarna.

2.5.1 Litteraturstudie

Litteraturstudien påbörjades med att hitta olika vetenskapliga artiklar som var relevanta

för studien. Dessa hämtades från olika databaser genom Jönköping Universitys

bibliotek där precisa sökord användes för att specificera sökningen samt för att reducera

antalet träffar. Artiklarna användes för att hitta information om båda takbeklädnader

samt till att redogöra tillvägagångssättet hos de olika analyser. Informationen användes

även till att förstärka resultatet i studien.

2.5.2 Dokumentgranskning

Två dokumentgranskningar genomfördes ifrån HSB och Veg Tech. Dessa företag

valdes ut genom ett subjektivt urval där underhållsuppgifter söktes.

HSB är en kooperativ organisation som äger cirka 340 000 lägenheter och planerar,

finansierar, bygger och förvaltar bostäder (HSB, 2019). Detta gör dem till en stor och

relevant källa att få fram data kring underhåll. HSB saknade dock uppgifter om

sedumtak och därmed granskades ett dokument från Veg Tech.

Veg Tech har producerat sedumtak i 33 år och omsätter ca 150 miljoner kronor (Veg

Tech, u.å). Detta gör dem till ett större företag och ansågs därför ha underhållsuppgifter

om sådant dem tillverkar.

Från HSB tillhandahölls en besiktningsrapport medan ett drift- och

skötselanvisningsblad om sedumtak hämtades från Veg Tech. Dokumenten innehöll

data om underhåll och livslängden för tegel- och sedumtak. Siffrorna användes sedan

för att beräkna livscykelkostnaden.

2.5.3 Intervjuer

Totalt fem intervjuer genomfördes, intressenterna som intervjuades var följande:

Svenska Naturtak, Veg Tech, Vittinge, Betonghåltagarna och bonden Johansson.

Svenska Naturtak, Veg Tech och Vittinge valdes ut genom ett subjektivt urval medan

Betonghåltagarna och Johansson valdes genom ett bekvämlighetsurval.

Först söktes information om produktionen kring både tegel- och sedumtak. Därmed

kontaktades två tillverkare av respektive tak via mail där Veg Tech, Svenska Naturtak

och Vittinge svarade. Samtliga valde att ha intervjun via mail.

Veg Tech valdes ut då de är ett större företag som tillverkar sedumtak. Svenska

Naturtak valdes då de är en distributör till Optigrün international AG (Svenska

Naturtak, 2020). Optigrün är ett av de ledande företagen inom grönatak och säljer mer


8

än två miljoner kvadratmeter gröna tak varje år (Optigreen international AG, 2020).

Detta gör deras distributörer till en relevant källa.

Vittinge valdes då de är Sveriges enda taktegelbruk och har producerat tegel sedan 1872

(Monier, u.å).

Vid de två sista intervjuerna söktes specifik information, kostnad för rivning samt

tidsåtgång för att gödsla en kvadratmeter. Betonghåltagarna kontaktades angående

rivningskostnaden medan Johansson kontaktades om tidsåtgången. Båda intervjuer

genomfördes via telefon.

Betonghåltagarna valdes då de är en lokal håltagning och rivningsfirma i Jönköping.

Bonden Johansson valdes då han odlat i över 20 år och är sedan tidigare känd för en av

skribenterna.

Samtliga fick olika mängd frågor beroende på vilken typ av data som ville införskaffas

samt baserat på hur mycket tid de kunde tänkas lägga på intervjun. Den tillhandahållna

data användes till att göra livscykelkostnadsanalysen samt delvis till livscykelanalysen.

Data användes även som komplement för dokumentgranskningarna och programmen

som användes.

2.5.4 Livscykelanalys (LCA)

Vid utförandet av livscykelanalysen användes programmet One click LCA. Detta

program valdes eftersom de har en stor databas tillgänglig. One click LCA används

dessutom av större företag som exempelvis NCC, Skanska, Sweco och Tyréns (One

click LCA, 2018).

I programmet laddades uppgifter om materialåtgång in från TräGuiden och Veg Tech

samt livslängden från europastandarden EN 1990 (2002). Veg Tech valdes eftersom det

är ett större företag och som redan används i studien. TräGuiden valdes då hemsidan

beskriver tekniska lösningar för olika träbyggnationer och har cirka en miljon besökare

varje år (Svenskt Trä, u.å). Då studien avgränsar sig från allt under underlagspappen är

material för bärande ej relevant för studien.

Europastandarden EN 1990 (2002) valdes då standarden är framtagen av den

europeiska standardiseringsorganisationen (CEN). Sverige är ett av medlemsländerna

och är därmed tvungna att följa standarden (EN 1990, 2002).

Programmet skapade därefter ett resultat utifrån de inmatade materialen som sedan

analyserades. Information från litteraturstudien och intervjuer användes som

komplement vid analysen.

2.5.5 Livscykelkostnadsanalys (LCC)

För att besvara den andra frågeställningen utfördes en livscykelkostnadsanalys med

hjälp av en vetenskaplig formel. Till denna formel behövdes kostnader för byggnation,

underhåll och rivning samt information om livslängd och hur ofta underhåll sker. För

att få fram kostnader kring byggnation användes programmet Bidcon till att skapa en

kalkyl. Kostnader för rivning av tegeltak hämtades likaså från Bidcon, dock saknades

uppgifter kring rivning för sedumtak.


9

Bidcon valdes då programmet har en omfattande databas med uppslagsböcker som

innefattar olika priser och arbetstider för diverse material och arbetsuppgifter som de

arbetat med i mer än 25 år (Elecosoft, 2017).

Uppgifter om beräknade livslängd hämtades från europastandarden EN 1990 (2002).

Resterande data hämtades från dokumentgranskningarna, intervjuerna samt Göteborgs

och Sveriges Riksbanks hemsida. Från Göteborgs hemsida hämtades kostnader för

vatten och valdes eftersom den var lättåtkomlig. Sveriges riksbanks hemsida bidrog

med räntesatsen och valdes då det är Sveriges centralbank och ansvarar över att svenska

kronan behåller sitt värde (Sveriges riksbank, 2018).

Samtliga siffror placerades sedan in i formeln och beräknades för att få ett resultat. Vid

analysen användes intervjuerna som komplement.

2.5.6 Multikriterieanalys (MKA)

För att besvara den tredje frågeställningen utfördes en multikriterieanalys baserad på

Criteria complex proportinal assessment (COPRAS) metoden tillsammans med

Analytic Hierarchy Process (AHP).

Denna metod valdes då Motuziené, Rogoža, Lapinskiene, & Vilutiene (2016) föreslår

att en COPRAS metod tillsammans med en AHP är en lämplig typ av

multikriterieanalys för en livscykelanalys och en livscykelkostnadsanalys.

Värdena som användes hämtades från resultaten av livscykelanalysen och

livscykelkostnadsanalysen. Dessa ställdes mot varandra med hjälp av en viktning.

2.6 Trovärdighet För att en studie ska vara vetenskaplig och korrekt krävs hög trovärdighet under hela

studien. För att redogöra detta används begreppen validitet och reliabilitet. Bryman

(2011) menar att validitet tolkar om slutsatser som dragits hänger ihop eller ej, att det

som mäts är det som vill mätas samt på ett korrekt sätt. Reliabilitet undersöker istället

om resultaten från en undersökning blir liknande om den genomförs igen (Bryman,

2011).

Studien använde sig av triangulering vilket Denscombe (2018) beskriver som ett sätt

där man använder sig av flera metoder för att se problemet ur olika perspektiv.

Trianguleringen medgav hög validitet då det ökade chansen att få fram korrekt

information. Detta medgav även hög reliabilitet då flera metoder visade samma

uppgifter.

Litteraturstudierna genomfördes på relevanta och vetenskapliga artiklar vilket medgav

hög validitet och reliabilitet. Dokumenten som granskades var relevanta för studien och

var från erfarna företag vilket gav hög validitet och reliabilitet. För att säkerställa

validiteten och reliabiliteten hos intervjuerna gjordes förberedelser över relevanta

frågor till enbart experter inom området som intervjuades.

Teoretiskt ramverk

10

3 Teoretiskt ramverk Följande kapitel redovisar diverse teorier inom ämnesområdet samt dess koppling till

frågeställningarna.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori Avsnittet redogör använda teorier och dess koppling till frågeställningarna, se figur 2

nedan.

Figur 2 visar kopplingen mellan teorierna och frågeställningarna.

3.2 Sedumtak Ett grönt tak är enligt Oberndorfer et al (2007) ett tak där ytan och underlaget består av

växtlighet. Van Woert et al (2005) påstår att sedum är en vanlig typ av växtlighet som

använts på tak.

Sedum är det vetenskapliga samlingsnamnet för alla växter i fetknoppsläktet som tillhör

växtsläktet fetbladsväxter. Sedum trivs bra i tunna väldränerade jordlager och klarar

även av torra och utsatta miljöer. En nackdel med sedum jämfört med exempelvis gräs

är att de har ett svagt rotsystem vilket kan innebära erosionsskador. Detta löses med en

erosionsskyddsstomme och bör alltid användas i konstruktionen då sedum används till

tak (Karlberg, 2015).

En studie av Susca et al (2011) visar att gröna tak kan minska den totala

energianvändningen för nedkylning och uppvärmning. I studien jämfördes

energianvändningen hos mörka, ljusa och gröna tak. Resultatet visar att vita och gröna

tak gör av med mindre energi. Vidare analys visar att en installation av ett grönt tak

Teoretiskt ramverk

11

istället för ett vitt kan resultera i cirka 40 - 110 % mindre energianvändning (Susca et

al, 2011).

Solpanelceller ökar sin produktionsförmåga om systemet kan hållas nerkylt. Genom att

installera dem på sedumtak kyls panelerna ner på grund av växternas

avdunstningsprocess (Energiforsk, 2017).

Kim (2004) visar i en studie att gröna tak kan fungera som en väg in för djurlivet in i

stadsmiljöer. När olika typer av växter planterades på ett tak började djur söka sig till

platsen (Kim, 2004).

Bin hjälper till att producera en tredjedel av maten varje år. På senare tid har stora

mängder bin börjat dö och det beror delvis på brist på mat, boplatser och giftiga

bekämpningsmedel (Naturskyddsföreningen, u.å.). Ett sedumtak är genom sin

växtlighet en bra matkälla för bin, speciellt vid tider med lite mat (Kratschmer,

Kriechbaum & Pachinger, 2018).

Regnvattensystemet riskerar att svämma över i växande städer vid stora skyfall. Det

beror delvis på att de äldre systemen inte är dimensionerade för den moderna

standarden. Som en av åtgärderna för att motverka översvämmade dagvattenbrunnar

installerades gröna tak. Av allt vatten som föll på taket kunde 34% fångas upp av taket

vid nybyggnation. Efter en tioårs period uppskattades den uppfångade mängden minska

till 15% (Villarreal, 2004).

Mellan åren 1961 och 2016 har SMHI registrerat totalt 156 fall där mer än 90 mm regn

fallit under ett dygn. Dessa extrema regnskurar kan med stor sannolikhet komma att

öka och bli allt vanligare och mer intensiva allteftersom klimatet i Sverige blir varmare

(SMHI, 2019).

3.3 Tegeltak Tegel skapas genom att torka eller bränna lera. Teglets yta varierar beroende på hur

lerans sammansättning ser ut samt vilken bränningstemperatur och slagningsmetod som

använts (Dervishi & El-Zoubi, 2012).

Tegel har störst miljöpåverkan under tillverkningsprocessen och därefter under

finfördelningen av leran. Detta beror på att processerna för dessa steg kräver stora

mängder elektricitet och naturgas. (Ibáñez-forés, Bovea & Simó, 2011).

Under tillverkningsprocessen skapas det keramiska avfallet som även kallas Chamotte.

Studien visar att härdningsprocessen vid rumstemperatur bör ske under en längre tid för

bättre tekniska egenskaper. Användningen av det keramiska avfallet i processen kan

sänka koldioxidutsläppet i produktionen. Detta kan resultera i att återanvändning av det

keramiska avfallet blir mer attraktivt ur miljösynpunkt. (Azevedo et al, 2020).

Vid renovering och återanvändning av taktegel är det utifrån ett antikvariskt perspektiv

bäst att lägga tillbaka teglet på den ursprungliga byggnaden den tidigare tillhört.

Livslängden hos tegeltak går inte att ange med ett bestämt antal år utan varierar från

fall till fall. Gammalt tegel med hög kvalité kan hålla längre än nyare tegel med sämre

kvalité. Exempelvis har Skokloster slott i Håbo kommun taktegelpannor kvar ifrån

1600-talet. Trots detta sker vanligtvis en omläggningsintervall efter 25–50 år beroende

på hur utsatt taket är. Det är möjligt att dagens syn på tegeltakpannor blandas med

Teoretiskt ramverk

12

betongtakpannor som med tiden vittrar sönder och bryts ner. Tegel är jämfört med

betong ett keramiskt material som varken åldras eller bryts ner på samma sätt. Ett tak

läggs sällan om på grund av tegelpannorna utan oftast är det skador i läkt,

underlagspappen, panel eller spåntäckning som är orsaken. Ett kontinuerligt underhåll

ökar förutsättningarna för en lång livslängd hos hela taket där underhållet består av att

rensa rännor från löv och skräp, byta ut trasiga tegelpannor och att göra en översyn av

taket med jämna mellanrum (Sewén, 2017).

Ekonomiska skäl anges ofta för att byta ut befintliga tegeltakpannor. Detta bygger på

tanken om att nya tegelpannor bör hålla längre än gamla och att återanvändning medför

en besvärligare och dyrare logistik. Utifrån entreprenörer, konsulter och beställare med

erfarenhet av både omläggning av befintligt och nytt taktegel är slutpriset nästintill

samma för kund, ibland lite dyrare och ibland lite billigare. Däremot kan entreprenören

tjäna mer vid takläggning av nytt taktegel eftersom påslag ofta ges på

materialinköpskostnaden. Problem att kunna lämna ett fast pris kan upplevas från

entreprenörer som saknar erfarenhet av att återanvända taktegel vilket likaså kan bidra

till att entreprenören föredrar lägga nytt (Sewén, 2017).

3.4 Livscykelanalys (LCA) En livscykelanalys är en metod för att undersöka miljöpåverkan för produkter under

hela dess livscykel. Det vill säga en analys från att materialet utvinns tills att det ska

slängas. Med en livscykelanalys kan man även se när i materialets livslängd vissa

miljöpåverkningar är som störst (Boverket 2019).

Byggsektorn bidrar negativt till klimatförändringen och har störst påverkan under

förvaltningsskedet där 80% av växthusutsläppen sker. Resterande procent delas upp av

tillverkningen och transport av material samt underhåll, renoveringar och

rivningsarbeten (Vigovskaya, Aleksandrova & Bulgakov, 2017).

Det finns tre olika typer av miljömärkning på material och den mest detaljerade kallas

EPD. Denna typ är till huvudsak byggd på livscykelanalys metoden. EPD används

främst som underlag för kommunikation mellan företag. Miljömärkningen används

även som underlag till kommunikation mellan företag och kund (Vigovskaya,

Aleksandrova & Bulgakov, 2017).

One click LCA är ett verktyg som används för att beräkna miljöpåverkan och gör detta

genom en livscykelanalys. Verktyget inriktar sig mot byggnationer och kan användas

för att certifiera byggnaden mot exempelvis LEED och BREEAM. One click LCA kan

även integreras och användas av bland annat ifc-filer, Autodesk revit och ArchiCAD

(One click LCA, 2018).

3.5 Livscykelkostnadsanalys (LCC) När beslut tas om diverse val för en fastighet bör beslutet i de flesta fall vara grundade

ur ett långsiktigt perspektiv då byggnader har en lång livslängd (Gluch, 2014).

En produkt kan vara billigare vid inköp men det innebär inte automatiskt att produkten

är billigare över en längre tid. Genom en livscykelkostnadsanalys (LCC) tas kostnader

för att äga, använda och underhålla produkten med. Denna analys ger en verkligare

jämförelse över vilken produkt som är billigast (Ammons, 2008).

Teoretiskt ramverk

13

(3.2)

(3.1)

För en LCC inom byggsektorn har Gluch redovisat formeln i Ekvation 1 nedan, den

inkluderar följande tre aspekter: Grundinvestering som sker vid tidpunkt 0, Löpande

betalningskonsekvenser samt Restvärde vilket exempelvis kan vara rivnings kostnader

(Gluch, 2014).

𝐿𝐶𝐶 = 𝐺 − 𝑅 ∗ (1 + 𝑟)−𝑛 + ∑𝑈𝑡

(1 + 𝑟)𝑡

𝑛

𝑡=0

LCC = Livscykelkostnad, G = Grundinvestering, Ut = Utbetalningar år t, Rn =

Restvärdet efter n år (livslängd eller annan kalkylperiod), r = Kalkylränta och n =

Livslängd.

Bidcon är ett kalkylprogram skapat för bygg- och installationsbranschen och som

används för att hitta den mest kostnadseffektiva lösningen vid anbudsskedet. Bidcon

har en omfattande databas med uppslagsböcker som innefattar olika priser och

arbetstider för diverse material och arbetsuppgifter (elecosoft, 2017).

3.6 Multikriterieanalys (MKA) Syftet med en Multikriterieanalys (MKA) är att identifiera det bästa alternativet som

representerar den bästa kompromissen med bakgrund över de fastställda kriterierna.

Analysen gör det möjligt att göra en jämförelse mellan olika saker som har olika för-

och nackdelar och sedan kunna rangordna dem och se vilken som passar bäst (Vasić,

2018).

I en rapport från Motuziené et al (2016) genomförs en multikriterieanalys byggd på

COPRAS metoden tillsammans med viktningsmetoden Analytic Hierarchy Process

(AHP). En viktning är ett sätt att jämföra olika aspekter mot varandra för att se hur

viktiga dem är gentemot varandra. Motuziené et al använder dessa metoder för att kunna

kombinera en livscykelanalys och en livscykelkostnadsanalys samt för att kunna

rangordna de olika alternativen.

COPRAS metoden som Motuziené et al använder sig av är uppbyggd av följande 5 steg.

Steg 1 omvandlar värdena till dimensionslösa värden (dij) med hjälp av formeln nedan,

se Ekvation 2.

Xij är värdet för varje kriterie samt alternativ (exempelvis en mängd utsläpp för valt

undersöksobjekt) där variabeln i” används för att beskriva vilket kriterie som används

och j” används för att beskriva vilket alternativ som används. q” är vikten hos

kriterierna, m” är antal kriterier och n” är antal alternativ.

𝑑𝑖𝑗 = 𝑥𝑖𝑗 ∗ 𝑞𝑖

∑ 𝑥𝑖𝑗𝑛𝑗=1

, 𝑖 = 1, 𝑚; 𝑗 = 1, 𝑛

Steg 2 summerar de positiva och negativa summorna, se Ekvation 3 och 4. De positiva

summorna S+ är för kriterier som är gynnsamma vid högre tal medan de negativa

summorna S- är gynnsamma vid lägre tal.

Teoretiskt ramverk

14

(3.3)

(3.4)

(3.5)

(3.6)

𝑆+ = ∑ 𝑆+𝑗 =𝑛

𝑗=1∑ ∑ 𝑑+𝑖𝑗

𝑛

𝑗=1

𝑚

𝑖=1

𝑆− = ∑ 𝑆−𝑗 = ∑ ∑ 𝑑−𝑖𝑗 ,𝑛

𝑗=1 𝑖 = 1, 𝑚; 𝑗 = 1, 𝑛

𝑚

𝑖=1

𝑛

𝑗=1

Steg 3 bestämmer Qj vilket är den relativa vikten hos varje alternativ, se Ekvation 5. S-

min är summan av alla S- för samtliga alternativ.

𝑄𝑗 = 𝑆+𝑗 +𝑆−𝑚𝑖𝑛 ∗ ∑ 𝑆−𝑗

𝑚𝑗=1

𝑆−𝑗 ∗ ∑𝑆− 𝑚𝑖𝑛

𝑆−𝑗𝑚𝑗−1

, 𝑗 = 1,2,3, … 𝑚

Steg 4 är en uträkning för Nj som beskriver utnyttjandegraden där svaret blir en

procentsats, se Ekvation 6. Qmax är högsta Qj värdet.

𝑁𝑗 = 𝑄𝑗

𝑄𝑚𝑎𝑥 ∗ 100%

Steg 5 jämför de olika procentsatserna för Nj och rangordnar dem där alternativet med

högsta procenten får bäst placering.

3.7 Sammanfattning av valda teorier

Kapitlet redovisar de teorier som använts i studien. Teorierna delas in i fem olika delar;

sedumtak, tegeltak, livscykelanalys (LCA), livscykelkostnadsanalys (LCC) och

multikriterieanalys (MKA) där de tre förstnämnda används till den första

frågeställningen. Livscykelkostnadsanalysen används till den andra frågeställningen

och multikriterieanalysen till den tredje.

3.2 förklarar vad sedumtak är samt dess egenskaper och hur det kan påverka miljön.

Enligt Villarreal (2004) kan taket hjälpa till att motverka översvämningar som enligt

SMHI (2019) kommer hända oftare i framtiden. Susca et al (2011) redovisar att gröna

tak kan minska energiförbrukningen för kylning och uppvärmning. Energiforsk (2017)

menar att solceller ökar sin produktionsförmåga om det placeras på sedumtak. Kim

(2004) redogör att gröna tak lockar djur in i städerna. Kratschmer, Kriechbaum &

Pachinger (2018) påstår att bin drar sig till sedumtak för att äta vid tider med lite mat.

3.3 förklarar istället tegeltaket och dess miljöpåverkan. Ibáñez-forés, Bovea & Simó

(2011) menar att tegel har störst miljöpåverkan under tillverkningsprocessen och

därefter under finfördelningen av leran. Azevedo et al (2020) redogör att det går att

sänka CO2 utsläppet genom att ändra ämnena som ingår i produkten. Detta kan göra

plattorna mer attraktiva ur en miljösynpunkt. Sewén (2017) påstår att tegeltak inte har

någon beräknad livslängd utan livslängden varierar beroende på teglets kvalité. Trots

detta menar Sewén (2017) att det sker omläggningsintervaller med jämna mellanrum

där nya tegelpannor används och som ofta grundar sig i ekonomiska skäl. I slutändan

påpekar Sewén (2017) att det blir ungefär samma kostnad för kunden att lägga på nya

istället för gamla tegeltakpannor, men poängterar att entreprenören istället kan tjäna lite

extra vid påläggning av nya tegeltakpannor.

3.4 beskriver livscykelanalysen (LCA) samt hur den används. Vigovskaya,

Aleksandrova & Bulgakov (2017) påstår att 80 % av växthusutsläppen från byggsektorn

Teoretiskt ramverk

15

sker i förvaltningsskedet samt att en EPD är den mest detaljerade miljömärkningen på

material och är skapad utifrån LCA metoden.

Livscykelkostnadsanalysen och hur den används beskrivs under 3.5. Gluch (2014)

påpekar att eftersom en byggnad har en lång livslängd bör beslut vara grundande utifrån

ett långt perspektiv. Ammons (2008) förklarar att en produkt kan ha en lägre

inköpskostnad men kan vara dyrare över en längre tid. Ammons menar att en

livscykelkostnadsanalys (LCC) tar med samtliga kostnader under en livstid. Vidare

beskrivs en beräkningsformel för livscykelkostnadsanalysen samt kalkylprogrammet

Bidcon.

3.6 redogör vad en multikriterieanalys är och hur den används. Vasić (2018) menar att

en multikriterieanalys identifierar det bästa alternativet med den bästa kompromissen

med bakgrund över fastställda kriterier. För att skapa en multikriterieanalys över en

livscykelanalys och en livscykelkostnadsanalys använder Motuziené et al (2016)

metoden Analytic Hierarchy Process (AHP) för att vikta de olika aspekterna. Sedan

använda COPRAS metoden för att rangordna de olika alternativen.

Empiri

16

4 Empiri Följande kapitel redovisar all insamlade data som använts i studien.

4.1 Litteraturstudie I europastandarden EN 1990 (2002) redovisas en tabell över livslängden en byggnad

beräknas för när den designas. Livslängden kategoriseras upp i fem olika kategorier

med olika livslängder där byggnader tillhör livslängskategori fyra vilket medför en

beräknad livslängd på 50 år (EN 1990, 2002). Europastandarden gäller även som svensk

standard (Svenska institutet för standarder, u.å).

Wong, Tay, Wong, Ong & Sia (2003) redovisar i en studie att kostnaderna för tak

varierar i pris beroende på den valda typen av tak. Det gröna taket var den enda typen

av tak som fick ett positivt resultat på nettobesparingarna vilket betyder att trots ett

grönt tak kan kosta mer i början minskas livscykelkostnaden drastiskt över tid. Därmed

har gröna tak en likvärdig kostnad jämfört med vanligare typer av tak. De positiva

miljöaspekterna som de gröna taken bidrar med tas upp men är ej med i de slutliga

beräkningarna och värderingarna. Värt att nämna är att Wong et al ej räknar med

rivnings kostnaderna för taken samt att studien handlar om platta tak. (Wong et al,

2003).

Motuziené et al (2016) redovisar i sin studie en viktning gjord av 30 experter. En

viktning är ett sätt att jämföra olika aspekter mot varandra för att se hur viktiga dem är

gentemot varandra. Viktningen i Motuziené et als studie tar med följande fyra aspekter:

Använd primär energi, global uppvärmning, ozonlager påverkan och

livscykelkostnaden. Primär energi är enligt NE Nationalencyklopedin (2020) ett ord

som beskriver en energiform som inte omvandlats, till exempelvis: kol, råolja och

naturgas. Med global uppvärmning menas koldioxidutsläppet (CO2) och med

ozonlager påverkan menas CFC11-utsläppet också benämnt fluortriklormetan. Se tabell

2 nedan för studiens viktning.

Tabell 2 visar en viktning från Motuzienés rapport (Motuziené et al, 2016).

Empiri

17

4.2 Dokumentgranskning Följande avsnitt redovisar samtliga dokument som studien använt sig av.

4.2.1 Besiktningsrapport

En besiktningsrapport från HSB (2020) visar att de räknar med att ett tak av tegel- eller

betongpannor bör bytas vart 30 år och uppskattas kosta 892 050 kr för 1252 m2 år 2030,

vilket resulterar i 712,5 kr/m2. Ett relevant utdrag kan ses nedan i figur 3 medan

fullständiga rapporten kan ses i bilaga 8.

Figur 3 visar ett utdrag ur en besiktningsrapport över underhållskostnader hos

takpannor.

4.2.2 Sedumtak – drift- och skötselanvisning

Ett drift- och skötselanvisningsblad om sedumtak från Veg Tech (u.å) visar att det finns

sex olika sorters underhåll där några återkommer årligen. Bladet kan ses som bilaga 9.

Underhållen är följande;

1. Gödsling.

Bör gödslas 30 g/m2 en gång varje vår eller sommar.

2. Bevattning.

Bör bevattnas med cirka 30 l/m2 vatten en gång i veckan under torkperioderna

april till augusti.

3. Rensa ogräs.

Eventuellt rensa oönskad vegetation.

4. Kontrollera takavvattningen.

Bör göras minst en gång per år.

5. Snöskottning.

Om snöskottning blir nödvändigt ska cirka 5 cm snö lämnas för att skydda

vegetationen.

6. Reparation

Eventuellt reparera för att öka täckningsgraden och frodigheten.

Empiri

18

4.3 Intervjuer I följande avsnitt sammanfattas fem olika intervjuer. Intervjuerna har gjorts på

Företagen Svenska Naturtak, Veg Tech, Vittinge och Betonghåltagarna samt med

bonden Johansson. Svenska Naturtak och Veg Tech är tillverkare av sedumtak medan

Vittinge tillverkar tegeltak. Betonghåltagarna är ett håltagnings och rivningsföretag.

Hela intervjuerna kan ses som bilaga 5.

4.3.1 Miljöpåverkan

Sedum

Svenska Naturtak förklarar att tillverkningsprocessen för sedum går till enligt följande;

Vid odling läggs en stomme med jordsubstrat ut på jorden som sedan planteras med ett

frö.

Svenska Naturtak menar att de har kunder över hela Sverige medan Veg Tech förklarar

att de även säljer till Danmark och Norge. Veg Tech kommenterar även att sedum sällan

säljs till byggnader placerade i klimatzon sju och åtta (se figur 4).

Figur 4 visar Sveriges klimatzoner.

På frågan om koldioxidutsläppen svarar Svenska Naturtak att det inte är möjligt att

lämna någon siffra på det då de använder återvunnen kompost och att det skulle behövas

gå tillbaka till växterna innan de blev kompost. Koldioxidutsläppet för traktorerna går

Empiri

19

att beräkna men det menar Svenska Naturtak inte ger en verkligen bild. Veg Tech svarar

att de har en övergripande miljöredovisning men ingen för enskilda produkter.

Tegel

Vittinge förklarar att tegeltillverkningen sker i fyra steg; lerbrytning, lerberedning,

pressning/formning och bränning. Vid lerbrytningen grävs lera upp för att sedan

transporteras till bruket. Vid lerberedningen bortsorteras stenar för att sedan tillsätta

vatten eller torrt lermjöl för att slutligen krossa resterande bitar till deg. I steg tre formas

leran för att sedan förvaras två dygn i ett “torkskåp” kallad torkor som värms upp av

överskottsvärmen från ugnarna. Sista steget flyttas leran in i ugnen och passerar nio

olika temperaturzoner som samtliga värms upp av gasol där den högsta ligger på ca

1000°.

Vittinge menar att de har kunder i hela Sverige och en liten del export, varav en del

kunder lagrar för att sedan vidareförsälja medan andra köper direkt till arbetsplatsen.

På frågan om koldioxidutsläppen svarar Vittinge att de inte vet något om det men att de

ska börja med en livscykelanalys för att kunna göra en EPD inom en snar framtid. Tegel

går däremot att återvinna men det är inget som Vittinge själva gör idag och därmed

saknas en koldioxidkalkyl för detta. Återanvändning av tegelpannor är enligt Vittinge

det bästa alternativet idag, dock är det vanligare att använda återvunnen tegel som

vägfyllnad eller deponi istället då tegelpannorna har ett relativt lågt värde i förhållande

till arbetskostnad.

4.3.2 Kostnader

Sedum

En av de billigaste varianterna av sedum kostar cirka 250 kr/m2 exklusive moms (enligt

Skatteverket (u.å) är moms för material 25 %) menar Svenska Naturtak.

På frågan om livslängden samt hur ofta underhåll bör göras svarar Svenska Naturtak att

sedumtak håller i minst 50 år men att det är viktigt att tillföra näring minst en gång

vartannat år. Veg Tech svarade att det inte finns någon direkt livslängd för sedumtak

som sköts på rätt sätt då det föryngras allt eftersom.

Betonghåltagarna uppskattar att en rivning för sedumlagret och dräneringslagret kostar

omkring 500 kr per kvadratmeter under normala omständigheter. Under andra

omständigheter kan det variera mellan 300 och 1000 kr per kvadratmeter.

Tegel

Tillverkningskostnaden för en tegelpanna är konfidentiell men kostar cirka 150 kr/m2 i

butik antyder Vittinge.

Teglets livslängd uppskattas enligt Vittinge till 50 år med minimala mängder underhåll

och är samma siffra som SABO (Sveriges allmännyttiga Bostadsföretag) använder.

Normalt består underhållet av att byta ut skadade pannor samt att hålla takavattningen

öppen. Betonghåltagarna uppskattar att en rivning av tegeltak kostar mellan 100 och

150 kr per kvadratmeter.

Empiri

20

4.3.3 Tidsåtgång

Johansson uppskattar att det tar cirka 6 – 7 sekunder att gödsla en kvadratmeter.

Johansson menar att tiden det tar att ta sig upp på taket och tidsåtgången att ta på sig

fallskyddsutrustningen bör ges hänsyn. Ifall ingen fallskyddsutrustning ägs menar

Johansson att detta medför extra kostnader för hyra.

4.4 Livscykelanalys (LCA) I följande avsnitt redovisas indata till datorprogrammet One Click LCA samt resultaten

för sedumtak och tegeltak.

4.4.1 Sedumtak

För sedumtaket användes ett konstruktionsförslag för ett moss-sedumtak från Veg Tech

som underlag, se figur 5. Konstruktionen som valdes består därmed av en

underlagspapp YAP 2500, en textilfiberfilt och en sedummatta.

Figur 5 visar uppbyggnad av Veg techs moss-sedumtak.

Indata för sedumtaket i datorprogrammet One Click LCA redovisas nedan i tabell 3.

Livslängden för en byggnad hämtas från litteraturstudien av EN 1990 (2002) där en

byggnad tillhör livslängskategori 4 vilket medför en livslängd på 50 år.

Transporten och elförbrukningen för byggnaden är ej medräknat och därmed satt till 0.

Tabell 3 visar indatan för sedumtak till One Click LCA.

Empiri

21

Livscykelanalysen från One Click LCA (2015) redovisar utsläppen för sedumtak per

kvadratmeter i tabell 4 nedan. För fullständig lista från One Click LCA se bilaga 3.

Tabell 4 visar resultatet för sedumtak från One Click LCA.

4.4.2 Tegeltak

Vid beräkningar för tegeltaket användes ett konstruktionsförslag från TräGuiden som

underlag (se bilaga 1). Detta innebar en underlagspapp YAP 2500, ströläkt, bärläkt och

taktegel.

Indata för tegeltaket i datorprogrammet One Click LCA redovisas nedan i tabell 5.

Livslängden för en byggnad hämtas från litteraturstudien av EN 1990 (2002) där en


Transporten och elförbrukningen för byggnaden är ej medräknat och därmed satt till 0.

Beräkningen av mängden bärläkt och ströläkt är baserad på TräGuidens

centrumavstånd och dimensioner se bilaga 2.

Tabell 5 visar indatan för tegeltak till One Click LCA.

Empiri

22

(4.1)

Livscykelanalysen från One Click LCA (2015) redovisar utsläppen för tegeltak per

kvadratmeter i tabell 6 För fullständig lista från One Click LCA se bilaga 4.

Tabell 6 visar resultatet för sedumtak från One Click LCA.

4.5 Livscykelkostnadsanalys (LCC) För beräkning av livscykelkostnadsanalysen användes nedanstående formel skapad av

Lunnergård & Nilsson (2018) vilket bygger på en formel av Gluch (2014) se Ekvation

1 nedan.

𝐿𝐶𝐶 = 𝐺 + 𝑅 ∗ (1 + 𝑟)𝑛 + ∑ 𝑈𝑡 ∗ (1 + 𝑟)𝑡

𝑛

𝑡=0

LCC = Livscykelkostnad, G = Grundinvestering, U = Underhåll, r = Kalkylränta, R =

Rivningskostnad, n = Året för underhåll/rivning och t = Enskilt underhållstillfälle.

För beräkning av grundinvestering (G) samt rivning (R) för tegeltak användes Bidcon

(Elecosoft, 2018). Siffrorna från Bidcons databas redovisas i tabell 7 och 8 nedan. För

fullständig redovisning se bilaga 7 och 10.

Empiri

23

Tabell 7 redovisar kostnader för uppförandet av tegel- och sedumtak.

Tabell 8 visar kostnader för rivning av tegeltak.

Rivningskostnaden (R) för sedumtak hämtades från intervjun med Betonghåltagarna

vilket uppskattades till 500 kr/m2.

Information om underhåll (U) för sedum hämtades från Veg Tech:s dokument och

Svenska Naturtaks hemsida. Från Veg Tech:s dokument framgår att det behövs 30 g/m2

gödsel per år, medan Svenska Naturtak (2020) menar att 3 kg gödsel räcker till 60 m2

vilket är 50 g/m2. I nedanstående beräkningar används medeltalen vilket är 40 g/m2.

Priset för gödsel är enligt Svenska Naturtak (2020) 200 kr för 3 kg och 300 kr för 5 kr.

Medelkostnaden används till beräkningarna vilket är 63,33 kr/kg. Kostnaden för 40 g

gödsel beräknas därmed till 2,53 kr.

Tidsåtgången för gödslingen hämtades från Johansson där det uppskattades till 6 – 7

sekunder. Medeltiden är 6,5 sekunder vilket användes i beräkningarna. För

timkostnaden för arbetet används uppgifterna från Bidcon vilket är 370 kr/h (se bilaga

10). Priset för 6,5 sekunder blir därmed 0,67 kr. Totala kostnaden för gödsel och arbetet

resulterar i 3,2 kr/m2.

Empiri

24

Enligt dokumentet från Veg Tech behövs sedumtak vattnas med cirka 30 l/m2 vatten en

gång i veckan under torkperioderna april till augusti vilket är 21 veckor. Därmed behövs

630 l/m2 vatten per år. Kostnad för vatten är enligt Göteborgs stad (2020) cirka 16 kr/m3

eller 0,016 kr/l. Årliga kostnaden för vattenförbrukningen blir då 10 kr/m2.

Den totala årliga (t) underhållskostnaden (U) för sedumtak resulterar därmed i 13,2

kr/m2. Kostnader för takbyte (U) för tegeltak hämtades från HSB:s dokumentet vilket

är 712,5 kr/m2 efter en 30 årig (t) period.

Kalkylräntan (r) sattes till 2% vilket är det långsiktiga inflationsmålet i Sverige (Sverige

riksbank, 2018).

Livslängden (n) för en byggnad hämtas från litteraturstudien av EN 1990 (2002). En


I tabell 9 nedan sammanställs samtliga siffror till livcykelkostnadsberäkningarna.

Tabell 9 visar siffror som använts till livscykelkostnadsberäkningarna.

Skede Tegeltak Sedumtak

Grundinvestering (G) 451 kr/m2 427 kr/m2

Rivning (R) 106 kr/m2 500 kr/m2

Kalkylränta (r) 2 % 2 %

Livslängd (n) 50 år 50 år

Underhåll (U) 712,5 kr/m2 13,2 kr/m2

Årsintervall för underhåll (t) 30 år 1 år

En kortfattad beräkning kan ses nedan medan fullständiga beräkningar kan ses som

bilaga 6.

LCCtegel = 451 + 106 * (1+0,02)50 + 712,5 * (1+0,02)30 = 2026,9 kr

LCCsedum = 427 + 500 * (1+0,02)50 + Σ 13,2 * (1+0,02)t = 1772,8 + 1138,8 = 2911,6 kr

I tabell 10 nedan redovisas grundinvesteringen, underhållskostnaden för 50 år,

rivningskostnaden efter 50 år samt den totala livscykelkostnaden för sedumtak och

tegeltak.

Tabell 10 visar resultatet för LCC beräkningarna.

Skede Tegeltak Sedumtak

Grundinvestering 451 kr/m2 427 kr/m2

Underhållskostnad för 50 år 1290,6 kr/m2 1138,8 kr/m2

Rivningskostnad efter 50 år 285,3 kr/m2 1345,8 kr/m2

Total LCC 2026,9 kr/m2 2911,6 kr/m2

Empiri

25

4.6 Multikriterieanalys (MKA) Nedanstående beräkningar är baserade på COPRAS metoden där strukturen är tagen

från Motuziené et al (2016). Den använda viktningen är hämtad från Motuziené et al

(2016) och redovisas tillsammans med tidigare resultat från LCA och LCC analyserna

i tabell 11.

Tabell 11 visar viktning för de valda kriterierna samt resultat för tegeltak och

sedumtak.

För genomförande av multikriterieanalysen krävdes att följande steg utförs enligt

COPRAS metoden se formler i kapitel 3.6.

Steg 1: Integrerar viktningen med de valda resultaten från LCA och LCC, se uträkningar

för tegel samt sedum i tabell 12 och 13.

Tabell 12 visar uträkning av steg 1 för tegel.

Tabell 13 visar uträkning av steg 1 för sedum.

Empiri

26

Steg 2: Summerar d-värdena till S- och S+. Uträkningen för steg 2 sker i tabell 14 och

15.

S- är summan för alla värden som är gynnsamma vid låga värden som till exempel

utsläpp och kostnader. S+ är summan för alla värden som är gynnsamma vid höga

värden, denna rapport använder ej några S+ värden.

Tabell 14 visar uträkning för steg 2 av tegel.

Tabell 15 visar uträkning för steg 2 av sedum.

Steg 3: Bestämmer den relativa vikten hos varje alternativ. Eftersom det enbart är två

alternativ samt att S+ försummas blir Q1 i detta fall S2. Det vill säga Qtegel = Ssedum och

Qsedum = Stegel se tabell 16 och 17 för uträkningar av steg 3.


Tabell 17 visar uträkning för steg 3 av sedum.

Steg 4: Delar Qj med Qmax. Se tabell 18 och 19 för uträkningen av steg 4.

Qmax är i detta fall Qtegel, vilket resulterar i att svaret blir en procentsats där 100% är

högst.


Empiri

27


4.7 Sammanfattning av insamlad empiri Empirin har samlats in via litteraturstudier, dokumentgranskningar och intervjuer.

Informationen har sedan använts till att skapa en livscykelanalys (LCA), en

livscykelkostnadsanalys (LCC) och en multikriterieanalys (MKA) för sedumtak och

tegeltak. Som källor har Johansson och företag som HSB, Veg Tech, Svenska Naturtak,

Vittinge, Betonghåltagarna och TräGuiden använts tillsammans med olika

litteraturstudier.

För att skapa ovanstående analyser har programmen One click LCA och Bidcon

använts. Livscykelanalysen skapades helt i One click LCA där empiri matades in för

att få ut ett resultat. Detta användes för att svara på den första frågeställningen.

För livscykelkostnadsanalysen användes programmet Bidcon och dess databas för att

få fram kostnader för byggnation och rivning. Underhållsuppgifter, livslängd och

räntesats hämtades från litteratur, dokument, intervjuer och hemsidor. Slutligen

användes en reviderad Gluch (2014) formel skapad av Lunnergård & Nilsson (2018)

för att få ett resultat och kunna svara på den andra frågeställningen.

Vid multikriterieanalysen användes COPRAS metoden med en AHP viktning från

Motuziené et al (2016) för att få fram ett resultat till den tredje frågeställningen.

Analys och resultat

28

5 Analys och resultat I följande kapitel sammanställs och analyseras empirin. Slutligen kopplas resultaten till

samtliga frågeställningar.

5.1 Analys Nedan analyseras livscykelanalysen, livscykelkostnadsanalysen samt

multikriterieanalysen,

5.1.1 Livscykelanalys (LCA)

Analys över sedumtaket visar att det finns ett flertal positiva miljöaspekter som

redovisas i teorikapitlet som normalt sett inte räknas med vid analyser som

livscykelanalysen. Denna typ av analys riktar in sig mot olika typer av utsläpp istället

för vad delar av det undersökta materialet i teoretiska ramverket kan bidra med.

Resultaten från datorprogrammet visar värden för CO2, SO2, PO4, CFC11 och Eten

utsläpp på takkonstruktionerna samt resultat för total användning av primärenergi. Det

finns ingen tydlig koppling mellan de olika typerna av utsläpp utan samtliga har olika

påverkan. Tegeltaket får högre värden för koldioxidutsläppen och användning av

primärenergi men har istället lägre värden än sedumtaket på övriga tidigare nämnda

utsläppstyper.

I intervjuer med företag angående koldioxidutsläppen för sedumtak nämner de att de

inte kan lämna en siffra. Försäljning och transporter sker till den största delen inom

Sverige men även till Danmark och Norge. I intervju med tegelföretaget Vittinge

besvarades frågan om koldioxidutsläppen för produkten med att det ännu inte gjorts

några beräkningar på detta för deras egen del men att det kommer göras en egen

livscykelanalys i framtiden. Företaget har mestadels kunder inom Sverige men också

en liten del export, det är även vanligt att deras kunder är återförsäljare vilket gör att

produkternas transporter påverkas därefter. I intervjun framkom även att

återanvändning av tegelpannor är vanligt samt att det kan användas återvunnen tegel

till bland annat vägfyllnad.

5.1.2 Livscykelkostnadsanalys (LCC)

Vid analysering av livscykelkostnaden för både tegel- och sedumtak framgår flera

skillnader. Tegel kostar något mer att bygga men därefter beräknas underhållet vara

minimalt och beräknas bytas ut efter 30 år vilket stärks av Sewén (2017) som menar att

en normal omläggningsperiod är efter 25 – 50 år. Detta resulterar i att tegeltak medför

tre större kostnader under en 50 års period, vilket är byggnation, takbyte samt rivning.

Sedumtak är lite billigare att bygga men skiljer sig mot tegeltaken genom dess

underhåll. Sedumtakets underhåll är relativt billigt men sker årligen.

Vid byggnation har tegeltaket beräknats med siffran 451 kr/m2 medan 427 kr/m2 har

använts för sedumtak. Dessa siffror har hämtats från Bidcons egna databas. Vid

intervjun med Svenska Naturtak framkom en kostnad på cirka 250 kr/m2 exklusive

moms för sedumtak vilket resulterar i cirka 312,5 kr/m2. Vid jämförelse med siffran

från Bidcon bör kostnad för underlagspappen borträknas vilket då resulterar i en

kostnad på 323 kr/m2. Från intervjun med Vittinge framkom en kostnad på cirka 150

kr/m2 för tegel. Vid jämförelse med siffran från Bidcon bör enbart kostnaden för

Analys och resultat

29

tegelpannan tas med vilket är 189 kr/m2 (se bilaga 10). Dessa siffror skiljer sig delvis

men går ej att jämföra då de intervjuade använde ordet “cirka” där cirka 312,5 kr kan

exempelvis betyda 323 kr.

Rivningskostnaden som användes för tegeltak var 106 kr/m2 och hämtades från Bidcon.

I intervjun med Betonghåltagarna framgick en prislapp på 100 – 150 kr/m2 vilket stödjer

siffran från Bidcon.

Resultatet av livscykelkostnadsanalysen för tegeltaket beräknades till 2026,9 kr/m2 och

2911,6 kr/m2 för sedumtaket. Därmed är sedum 884,7 kr dyrare per kvadratmeter över

en livstid på 50 år.

Vidare analys visade att sedumtaket var billigare de två första åren samt från år 30 fram

till den beräknade rivningen år 50 (se figur 6). I de första 29 åren räknas enbart

inköpskostnaden för tegeltaket med vilket är 451 kr/m2. Vid samma tidpunkt har

sedumtaket kostat 949,3 kr/m2 (se bilaga 6) vilket är 498,3 kr/m2 mer än tegeltaket.

Detta stärks av Wong et al (2003) som menar att gröna tak blir billigare över tid.

Figur 6 visar livscykelkostnaden år för år.

Vid beräkningarna har livslängden beräknats till 50 år för båda taktyperna, detta jämfört

med Svenska Naturtak och Veg Tech som menar att sedumtak kan hålla betydligt längre

vid god skötsel samt Sewén (2017) som påstår att tegelpannor saknar en specifik

livslängd. Skulle dock livslängden vara längre än 50 år beräknas istället kostnaden för

sedumtak till 1565,8 kr/ m2 och tegeltak till 1741,6 kr/ m2. I detta fall vore sedumtak

billigare under en period på 50 år.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

0 5 1 0 1 5 2 0 2 5 3 0 3 5 4 0 4 5 5 0

KO

STN

AD

ÅR

LIVSCYKELKOSTNADSANALYS

Tegeltak Sedumtak

Analys och resultat

30

5.1.3 Multikriterieanalys (MKA)

Multikriterieanalysen genomförs med COPRAS metoden som har som fördel att den

kan jämföra olika aspekter oavsett enhet. Indata till studiens viktning togs från

Motuziené et al (2016) rapport som berörde samma bedömningskriterier. Även

metodiken för COPRAS utgår från Motuzienés rapport.

Summan av de tal som är gynnsamma vid stora värden är lika med noll då rapporten ej

tar hänsyn till dessa aspekter i vare sig LCA eller LCC. Rapporten lägger istället fokus

på värden som är gynnsamma vid låga värden det vill säga kostnader och diverse giftiga

utsläpp.

Tegeltak fick resultatet 100% efter multikriterieanalysen och sedumtaket fick 97%,

vilket betyder att tegeltaket presterade bättre och rangordnas därför över.

5.2 Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett

miljöperspektiv? Resultatet för tegeltaket från livscykelanalysen är enligt följande;

• Koldioxidutsläpp på 11,5 kg CO2 per kvadratmeter.

• SO2 utsläpp på 2,49*10^-2 kg per kvadratmeter.

• PO4 utsläpp på 4,51*10^-3 kg per kvadratmeter.

• CFC11 utsläpp på 3,16*10^-7 kg per kvadratmeter.

• Eten utsläpp på 4,88*10^-3 kg per kvadratmeter.

• Användning av primär energi 383 MJ per kvadratmeter.

Resultatet för sedumtaket från livscykelanalysen är enligt följande;

• koldioxidutsläpp på 9,3 kg CO2 per kvadratmeter.

• SO2 utsläpp på 4,11*10^-2 kg per kvadratmeter.

• PO4 utsläpp på 7,16*10^-3 kg per kvadratmeter.

• CFC11 utsläpp på 4,21*10^-7 kg per kvadratmeter.

• Eten utsläpp på 5,25*10^-3 kg per kvadratmeter.

• Användning av primär energi 165 MJ per kvadratmeter.

5.3 Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid

byggnationen kontra hela livslängden? Kostnaden för byggnationen av ett tegeltak beräknades till 451 kr/m2 medan sedumtaket

beräknades till 427 kr/m2. Därmed är sedumtaket 14 kr/m2 billigare att bygga.

Över tid ser man att efter år två blir tegeltaket billigare fram till år 29 då takbytet för

tegeltak tillkommer. Därefter blir sedumtaket billigare fram till den beräknade

rivningen år 50. Den slutgiltiga livscykelkostnaden är 2026,9 kr/m2 för tegeltaket och

2911,6 kr/m2 för sedumtaket.

Analys och resultat

31

5.4 Hur ser en jämförelse ut mellan tegel- och sedumtak utifrån ovanstående analyser?

Jämförelsen mellan tegeltaket och sedumtaket sker med hjälp av en multikriterieanalys.

Den visar att tegeltak presterar bättre och blev rangordnad högst utifrån nuvarande

viktning och indata. Se sammanställning nedan i tabell 20.

Tabell 20 visar en sammanställning och rangordning för taken där rang 1 är bäst.

5.5 Koppling till målet Målet med rapporten var att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst

utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet var också att kunna ge ett underlag till

företag och kunder inom byggbranschen.

Resultatet från studien visar att sedumtak presterar bäst under aspekterna global

uppvärmning, användning av primär energi samt byggnationskostnader. Tegeltak

presterar istället bättre under aspekterna försurning, övergödning, ozonnedbrytande,

bildning av ozon i lägre atmosfärer samt för hela livscykelkostnaden. Detta resulterar i

att målen är uppnådda och studien kan börja användas som ett grundligt underlag för

beslutsfattning framöver.

Diskussion och slutsatser

32

6 Diskussion och slutsatser I följande kapitel diskuteras resultatet, metoderna, dess begränsningar samt ger

slutsatser och förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion Målet med studien var att ta reda på vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst

utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Den första frågeställningen gav svar på hur

stor miljöpåverkan båda taken har gällande dess utsläpp. Frågeställning nummer två

gav svar på vilket av taken som är billigast vid byggnation, men även under dess

livslängd. Den sista frågeställningen gav svaret på målet och kunde redovisa vilken av

taken som är bäst utifrån ovanstående frågeställningar. Samtliga frågeställningar ansågs

klara av att uppfylla målet.

Resultatet anses vara trovärdigt då studien bygger på triangulering där vetenskaplig

forskning använts som underlag. Litteraturstudien har använts till att stärka resultatet

vilket höjer reliabiliteten. Dokumenten som granskats har levererats från två företag

med många års erfarenhet vilket höjer reliabiliteten. Dokumentens innehåll har varit

över sådant som önskats ta reda på vilket ger hög validitet. Intervjuerna gjordes på fyra

olika företag som är tillverkare av tegel- och sedumtak samt ett håltagnings och

rivningsföretag. Då intervjuerna gjorts hos den primära källan stärks validiteten och

reliabiliteten. Det finns också en risk att företagen svarat partiskt men med väl valda

frågor och vetenskaplig forskning som stöd kan de ändå anses trovärdiga. En intervju

gjordes med en erfaren bonde där han fick uppskatta tidsåtgången för att gödsla 1 m2

sedum för hand. Denna intervju kan anses ha hög validitet och reliabilitet då han arbetar

med gödsling årligen, samtidigt kan reliabiliteten anses låg då han vanligtvis använder

traktorer för att gödsla.

Livscykelanalysen skapades i det webbaserade programmet One Click LCA som gör

beräkningar med hjälp av indata. Detta gör att reliabiliteten är god då felberäkningar ej

bör uppstå. Materialåtgången matades in med stöd från TräGuiden vilket är en trovärdig

hemsida. Vid användning av ett datorprogram när kalkyler utförs är indata en känslig

och vital aspekt. För att minska antal felkällor för indata analyserades tidigare studier.

Livscykelkostnaden skapades delvis i programmet Bidcon och sedan fastställdes med

beräkningar baserad på en vetenskaplig modell. Detta medför hög validitet och

reliabilitet då det är programmet som gör beräkningarna samt att resterande beräkningar

är baserade på en vetenskaplig modell. Reliabiliteten kan även anses vara låg då

felberäkningar kan uppstå.

Multikriterieanalysen gjordes baserat på en vetenskaplig modell vilket ger hög validitet

och reliabilitet. Reliabiliteten kan även anses vara låg då felberäkningar kan uppstå.

Motuziené et al använde sig av 30 experter i Europa som fick tycka till om

prioriteringen av kriterierna. Detta kan vara en svaghet då det inte nödvändigtvis visar

vad experter i Sverige skulle tycka inom området.

En förbättring av studien är att använda sig av mer livscykelanalys metoder och

livscykelkostnadsanalys metoder för att kunna jämföra och höja reliabiliteten

Diskussion och slutsatser

33

ytterligare. En annan förbättring som kan göras är att utföra en känslighetsanalys för

multikriterieanalysen, det vill säga analysera vad som händer om viktningen ändras lite.

Resultatet från studien kommer kunna användas som ett grundligt underlag för framtida

arbeten.

6.2 Metoddiskussion De valda metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning, intervjuer och beräkningar

anses tillsammans med livscykelanalysen, livscykelkostnadsanalysen och

multikriterieanalysen vara passande för denna typ av studie.

Olika litteraturer har använts under hela studiens gång. Dessa har använts som underlag

för att utföra samtliga analyser men även för att jämföra och styrka resultaten.

Dokumentgranskning har använts för att ta reda på uppgifter som kostnader och

utföranden. Dessa typer av uppgifter är oftast bevarade i dokument och därmed har

denna typ av metod varit passande för studien. Intervjuer användes för att komplettera

samt få specifik information om sådant som önskades. Analyserna krävde olika

beräkningar för att få fram ett resultat. Analyserna utfördes baserat på vetenskaplig

forskning och har samtliga varit ideala för att svara på frågeställningarna.

6.3 Begränsningar Studien bör fungera som ett grundläggande underlag för beslutsfattning vad gäller val

mellan tegeltak och sedumtak utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv.

en jÄmfÖrelse mellan tegel- och sedumtak utifrÅn …1457415/... · 2020. 8. 11. · analyser som...

Documents