Examensarbete i fördjupningsämnet slöjd 15 högskolepoäng, grundnivå

En kvalitativ undersökning i hur

slöjdlärare ser på begreppet kreativitet

A qualitative study on sloyd teachers point of view of the concept creativity

Jon Fager

VAL-Projektet Mah

Lärarutbildningen 90 Hp

Examinationsdatum 2016-06-09

Examinator: Nils Andersson

Handledare: Ewa Berg

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

2

3

Abstract

Som lärare I svenska grundskolan förväntas vi uppmuntra och stimulera elever att bli kreativa

medborgare. Det är också skolans ansvar att säkerhetsställa att elever kan omvandla idéer och

handlingar på ett kreativt sätt och så fortsätter det. Men vilken innebörd har egentligen ordet

kreativitet och hur uppfattas begreppet ute på skolorna? Huvudsyftet med min undersökning

har varit att problematisera kring begreppet och min huvudfråga är begränsad till hur

slöjdlärare uppfattar begreppet. Jag har valt en kvalitativ metod i denna strävan och jag har

intervjuat slöjdlärare på en grundskola. Jag har använt mig av tre olika filter i min bearbetning

av empirin, ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkandet och

föreställandet och slutligen kreativitet som något medfött. Resultatet visar att enbart de två

första filtrena kom till användning. Kreativitet kan vara att tillåta fantasi, att använda

mallslöjd sparsamt. Det kan också vara att bryta sig fri från gammalt tänkande. Att som lärare

lägga ut hinder i en skapandeprocess kan också främja kreativitet.

Nyckelord: kreativitet, slöjd, slöjdlärare, Svenska grundskolan

4

Innehållsförteckning

Inledning ............................................................................................................................................. 6-8

Syfte och problemställning .................................................................................................................... 9

Litteraturgenomgång ........................................................................................................................... 10

Kreativitet och LGR 11 .................................................................................................................... 10-12

Inledande text om filtrena ....................................................................................................................... 12

Sociokulturellt perspektiv på kreativitet ........................................................................................... 13-15

Kreativitet som tänkandet och föreställandet ................................................................................... 15-17

Kreativitet som något medfött ................................................................................................................ 17

Internationellt perspektiv .................................................................................................................. 17-18

Metod och genomförande .................................................................................................................... 19

Beskrivning av intervjuguide ........................................................................................................... 19-20

Informanterna ......................................................................................................................................... 20

Forskningsetiska överväganden ....................................................................................................... 20-21

Analysförfarandet ................................................................................................................................ 22

Teman ............................................................................................................................................... 22-23

Utplockning av citat ......................................................................................................................... 23-24

Tillförlitlighetskontroll ..................................................................................................................... 24-25

Resultat och analys ............................................................................................................................... 26

Vad innebär kreativitet för slöjdlärare ur ett sociokulturellt perspektiv ........................................... 26-28

Vad innebär kreativitet för slöjdlärare ur ett tänkande och föreställande perspektiv ....................... 28-30

Slutsats och diskussion ......................................................................................................................... 31

Vad slöjdlärare har för uppfattning om begreppet kreativitet ................................................................ 31

Övergripande redovisning ................................................................................................................ 31-32

Individuell redovisning..................................................................................................................... 32-33

Mina reflektioner .............................................................................................................................. 33-35

Undersökningen med kritiska ögon ........................................................................................................ 35

Förslag till fortsatt forskning .................................................................................................................. 36

5

Källförteckning ............................................................................................................................... 38-39

Bilagor .............................................................................................................................................. 40-44

6

Inledning

Dessa papper är frukten av ett arbete som påbörjades under hösten 2015 på Malmö högskola.

Men tanken och iden till innehållet föddes dock mycket tidigare. Genom att förskansa mig

vitala kunskaper vid Umeå universitet kom också frågorna som då enbart var stoff. Att som

verksam lärare på en grundskola jobbar jag dagligen med skapande verksamhet, och det vore

konstigt om man inte någon gång åtminstone kommit i kontakt med begreppet kreativitet.

Jag har många gånger ställt mig förundrande över begreppets betydelse, det vilar ett visst

skimmer över ordet, att greppa hela dess existens i denna text vore omöjligt. Det är ju så att

sanningen många gånger är mångfacetterad och jag tror det är så denna gången med. Jag har i

alla fall gett mig ut på ett uppdrag, uppdraget har zick-zackat sig genom en djungel av

information, men någonstans, där djupt in i informationsdjungeln kunde jag glimta dess

betydelse.

Kreativitet är ett ord som man bitvis stöter på om man är verksam i skolans värld, har man

inte stött på det av chefer som ett uttryck för att finna snabba lösningar på dylika problem så

finns ordet omnämnt i vår läroplan. Vi ska i vår verksamhet främja elever till att bli kreativa

medborgare, vi ska stimulera elevers kreativitet. Skolan ansvarar också för att elever ska

kunna omsätta idéer till handling på ett kreativt sätt och så fortsätter det. Faktum är att ordet

står omnämnt tio gånger i läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Det

finns alltså ett begrepp som vi i skolan ska arbeta kring och det är då av yttersta vikt att man

problematiserar vad kreativitet är.

Jag har i denna studie valt att titta närmare på vad slöjdlärare har för synsätt på begreppet

kreativitet. Det är deras kunskapssyn och deras sätt att prata om det som jag lyckats förskansa

mig information till denna uppgift. En av anledningarna till att jag väljer just slöjdlärare som

urval för mina intervjuer är av en ren nyfikenhet, jag är själv verksam som slöjdlärare och

finner det därför intressant att se vad andra i min yrkesroll har för uppfattning om begreppet

kreativitet. Uppdraget vi fått står artikulerat i läroplanen men det är sannolikt att vi alla har

olika förutsättningar för att bedriva vår verksamhet. Hinder i form av språkliga barriärer,

verksamhetsbudget, stora elevgrupper ställer stora krav och man tvingas nog vara kreativ

oavsett om man vill det eller inte.

7

Rent konkret så hoppas jag att min undersökning ska bidra till en ökad förståelse för ordet

kreativitet. Det primära i min undersökning är att undersöka hur man ser på kreativitet ur

slöjdlärares perspektiv. Jag tror att slöjdlärare är väl förtrogna med begreppet kreativitet, även

om de kanske inte nyttjar ordet i sig så har de nog många synonymer för det.

Jag är en verksam slöjdlärare på en skola i Sverige. Min lärarkarriär började hösten 2008 med

ett terminsvikariat som slöjdlärare. Jag har ett förflutet inom byggbranschen och industrin

men har alltid känt att jag vill arbete mer med människor och då främst med barn och

ungdom. Under dåvarande lågkonjunktur med permitteringar och arbetslöshet såg jag av en

tillfällighet att en slöjdlärartjänst låg utannonserad och jag sökte tjänsten mest på skoj och

hade ingen större förväntning på att få jobbet. Kort därefter ringde rektorn på skolan och bad

mig komma på en intervju. Sagt och gjort och därefter erhöll jag mitt vikariat som trä- och

metallslöjdslärare. Min strävan att få arbeta mer med människor hade besannats.

Jag har alltid varit en friluftsmänniska med jakt och fiske i hjärtat. Jag har alltid vurmat för

hållbar utveckling, närodlat och närproducerat. Dessa ord är synonymt med slöjd för mig.

Motsatsen blir då massproducerat, tung industri i något fjärran land. Ofta med långa

transportsträckor och stor förbrukning av fossila bränslen. Enfald istället för mångfald. Jag

upplever att jag i egenskap som slöjdlärare kan göra små val som verkar för en hållbar

utveckling.

2011 började jag på min lärarexamen uppe på Umeå universitet. Det tog emot länge innan jag

ens skickade in en ansökan att få gå utbildningen. Det är väldigt skralt med eftergymnasial

utbildning i familjen och hembygden, ingen annan har banat vägen så att säga. Men efter

påtryckning från kollegor, huvudmän och förälder och inte minst min egen personliga agenda,

tog jag mig till sist i kragen och skickade in en ansökan.

Med facit i hand kan jag säga att jag initialt trodde att jag med mina år inom yrket, behärskade

ämnet. Vad skulle en utbildning vara bra för?. Utbildningen öppnade dock upp fler dörrar och

skapade ytterligare dimension i ämnet. Det skapade en bred plattform att stå på i min roll som

lärare. Dessutom har kontakter land och rike kring knutits, tillsammans bildar vi en nationell

kunskapsfond för ämnet. Även om vi för länge sen slutat träffas så kan tankar och idéer

8

utbytas med hjälp av sociala medier.

9

Syfte och problemställning

Huvudsyftet med min undersökning är att jag vill problematisera begreppet kreativitet genom

att ta del av artiklar och böcker och annan forskning som har med kreativitet att göra. Jag vill

undersöka vad slöjdlärare har för föreställningar kring begreppet kreativitet samt att belysa

kreativitet från olika perspektiv. Jag önskar också via intervjuer få kännedom om vad

slöjdlärare har för uppfattning om kreativitet samt i ett senare skede ställa deras uppfattningar

i förhållande till min undersökning. Jag hoppas att min studie kan hjälpa till och bidra till en

ökad förståelse för vad kreativitet är och hur den uppfattas bland slöjdlärare.

Med anledningen till det ovan sagda är därför min frågeställning följande:

- Vad har slöjdlärare i grundskolan för uppfattning om begreppet kreativitet?

10

Litteraturgenomgång

För att besvara mina frågeställningar har jag inventerat mina egna kunskaper och ifrågasatt

dem och reflekterat över dem, men jag har också gjort en djupdykning i olika skrifter och

litteratur. Under resans gång har det dykt upp många frågor, några av dem väljer jag att

ventilera i det sista kapitlet.

Kreativitet och LGR 11

Vår läroplan är en förordning som styr vår verksamhet i grundskolan. En förordning är en

samling bestämmelser som man måste förhålla sig till och de beslutas av regeringen men det

är skolans huvudman och rektor som har huvudansvaret för verksamheten. Om vi tittar

närmre på begreppet kreativitet så ska vi främja och utveckla elever till kreativa individer och

medborgare och begreppet återkommer dels i inledningen av läroplanen men också i

kursplanerna. Under denna rubrik har jag sökt på vad som står i läroplanen och i de olika

kursplanerna. I inledningen i vår läroplan står det att:

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och ut-

veckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers

allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och

ansvarskännande individer och medborgare. (Skolverket 2011:9)

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska

stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att

pröva egna idéer och lösa problem. (Skolverket 2011:9)

I kapitlet övergripande mål och riktlinjer kan man läsa följande:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa

problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt (Skolverket 2011:13)

Härefter följer utplockade citat från kursplanerna i läroplanen. Jag har valt att ta text där begreppet

kreativitet står omnämnt men det är kursplanen för slöjd som är av vikt för undersökningen. I

kursplanen för bild står begreppet kreativitet omnämnt:

11

Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet

och bildskapande förmåga. (Skolverket 2011:20)

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse

för att skapa. (Skolverket 2011:20)

Kursplanen för hem- och konsumentkunskap:

Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga

och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.

(Skolverket 2011:42)

Kursplanen för matematik:

Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande

aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska

utvecklingen. (Skolverket 2011:62)

Kursplanen för musik:

Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin

förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska

kreativitet. (Skolverket 2011:100)

Kursplanen för slöjd:

Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar

kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet.

Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling.

(Skolverket 2011:213)

Här stöter vi på något intressant, manuellt och intellektuellt arbete i förening utvecklar alltså

kreativitet. Att dessa förmågor dessutom är betydelsefulla för individers och samhällens

utveckling lägger en viss tyngd på vilken vikt begreppet faktiskt har. Men vad menas med

det? Är kreativitet när teori får omsättas till praktik. En projicerad tanke som via ett

12

slöjdarbete blir manifest? Vi tittar vidare på nästa citat:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika

lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen

bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika

material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt. (Skolverket 2011:213)

Tittar vi på det andra citatet så styrker det mina tankar om att kreativitet utvecklas när en

tanke blir manifest. Att utveckla idéer, att framställa föremål. Att få experimentera och att

utforska och att våga ta sig an utmaningar och överkomma hinder verkar enligt skolverket

vara en vital del.

Inledande text om filtrena

För att få någon form av struktur i mitt arbete så har jag valt att förhålla mig till tre olika filter

i min bearbetning av empirin, dessa har agerat likt en snöplog för att fösa undan det mesta

som inte är av vikt för min undersökning. Filtrena är kända begrepp som jag själv inte är

upphovsman till, däremot använder jag mig av dem men ser dem och tolkar dem genom ett

kreativt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet väljer jag att inleda med Vygotskij som i

mångas ögon ses som det sociokulturella perspektivets fader, men det finns fler författare som

stödjer detta perspektiv såsom Aulin-Gråhamn och Marner. Kärnan i detta filter är att vi lär

oss av varandra, saker och ting skapas inte av sig självt utan alltid i förhållande till någon eller

något annat. Fantasi och föreställningar är viktiga byggstenar och för att verka kreativt så

måste man vara rik på tidiga erfarenheter.

I kreativitet som tänkandet och föreställandet inleder jag med pragmatikens fader Dewey som

är tätt åtföljd av författaren Bergström. Inom detta synsätt så ser man väldigt praktiskt på

begreppet, man lär sig helt enkelt genom att göra. Man ser kunskap sammanlänkat som en

kedja.

Kreativitet som något medfött är ett sätt att se på kreativitet. Ur denna aspekt är kreativitet

något som är medfött och enbart förunnat några få. Människans kreativa egenskaper är en

gåva från gud och endast given mannen, kvinnor och slavar är alltså exkluderade.

13

Sociokulturellt perspektiv på kreativitet

En teori är att en god lärandesituation kan vara att ge fantasi och kreativitet utökat utrymme.

En förutsättning enligt Vygotskij är att, för att kunna vara kreativ och ha fantasi så måste man

vara rik på tidigare erfarenheter. Detta är byggstenarna och utan dessa så kan man inte ha

fantasi eller verka kreativt. (Aulin-Gråhamn:2011; Tidsskrift för lärarutbildning, 2000;

Vygotskij 1995)

Vygotskij menar att kreativitet är när någonting nytt skapas, det finns ingen skiljelinje mellan

om det är en fysisk produkt eller en tanke eller idé.

Kreativitet kallar vi en sådan mänsklig aktivitet som skapar någonting nytt, oavsett

om det skapade är ett ting i den yttre världen eller en konstruktion av intellektet

eller känslan, en konstruktion som bara existerar och ger sig till känna i

människans inre (Vygotskij 1995:11)

Aulin-Gråhamn (2011) skriver i sin bok Pinnbyggen och vardagsföremål, estetik och lärande i

lärarutbildningen handlar om kommunikation, gestaltande i ting och artefakter. Författaren

lägger som sagt vikt vid olika gestaltande metoder, vad arbeten kommunicerar. Hon skriver

om ett sociokulturellt perspektiv på lärande, att det viktigaste mediet är människan självt. Att

inneha ett sociokulturellt perspektiv innebär att man kan se kulturella, sociala, språkliga men

också estetiska aspekter på det man undersöker. En ofta förekommande tanke i en

sociokulturell teori är att artefakter är kunskaper och kultur som gjorts iakttagbara,

identifierbara antingen i fysisk eller i intellektuell form. Vidare nämner författaren att

Vygotskijs filosofi är att fantasi och kreativitet kan bara finnas om barnet är berikat på tidigare

erfarenheter. Det är alltså vårt ansvar som vuxna att i samspel berika barnet på erfarenheter. I

gestaltandet möts vi och skapar verkligheten via tecken, symboler, bilder, berättelser och

iscensättningar. Med följande citat vill jag visa vad hon menar:

Kunskaper om omvärlden och oss själva skapas och omskapas i sociala praktiker, i

särskilda situationer och kulturhistoriska kontexter, via medieringar med hjälp av

fysiska och intellektuella artefakter. (Aulin-Gråhamn:2011:48)

För att bygga på sitt resonemang om ett sociokulturellt perspektiv på ämnet för författaren

14

diskussioner kring begreppen meningserbjudande och meningsskapande. Det förstnämnda

härstammar från Gibson (1979) men då som begreppet affordance, en slags användbarhet. Det

skapas inte av sig självt utan i samband med andra aktörer och artefakter. Rummet, tidens

iscensättning men också samspelet mellan personer, förväntningar och gestaltande symboliska

presentationer är i sig viktiga bitar för att förstå sambandet. Bachtins filosofi om otherness

sammanfattar hon som såhär, vi behöver varandra för att kunna tala och tänka. Gemenskapen

är en vital del för all utveckling.

Boken Skolan och den radikala estetiken (2011) handlar om kultur, estetik och lärande och

om konsten som något nyskapande. ”En konstnärlig estetik är vidare ett formspråk som hela

tiden ifrågasätter sig självt” I inledningen av boken skolan och den radikala estetiken finner

jag något intressant, författaren berättar om kvalitativa och kvantitativa perspektiv, till

exempel när något går från småskaligt producerat och kanske med ett skiftande resultat till det

kvantitativa industritillverkade med givna resultat. Det kanske är så att konst, estetik är

synonymt med kreativitet? Eller att det ena inte kan utesluta det andra, en form av symbios?

Detta väljer jag att utveckla vidare i slutdiskussionen.

I Marners (2005) Möten och medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt

och sociokulturellt perspektiv hittar jag följande: En kreativ miljö är en knutpunkt, en plats

där människor träffas. Platser med ett värde till exempel skolan, Wien, Silicon Valley. Det

läggs vikt vid att platsen eller mötet är av kulturell och etniskt blandning. Platserna i sig ger

inte per automation en kreativ miljö, det kan finnas kreativa hinder såsom ett konformitets

och konsensusuttryck från till exempel läraren eller negativa och nedsättande kommentarer

från klasskamrater/kollegor. Till och med ett betygssystem kan vara hämmande för en kreativ

miljö. Tre nyckelord för en icke kreativ miljö är: olösta konflikter, negativa ledare och ett

revirtänkande. Med detta menas att möjligheter och hinder till viss del är upp till eleven att

upptäcka och överkomma. Att samarbeta och att synas men också främja en kreativ

infrastruktur är ett annat tillvägagångssätt. Mediestudios ska fungera som en verkstad för

kunskapsinhämtning. Dess motsats är att arbeta efter treämnesförfarandet, att på detta sätt

skapa en hierarki för vad som anses av vikt är kreativt hämmande. Att synas nämnde jag, med

det menar författaren att arbeten måste ställas ut via olika presentationsytor, exempel på detta

kan vara hemsidor, instagram, montrar i bibliotek. Det är viktigt att synas och att få visa upp

sina verk och artefakter.

15

Kan då kreativitet uppstå ur absolut frihet? Nej menar författaren, det kan inte uppstå ur

absolut frihet, välmående och frid. Det är istället i bristen på det redan nämnda som kreativitet

uppstår. Senare i stycket tycker jag mig läsa att det oftast inte handlar om absolut frihet. Till

exempel så har kameran har en intention, den har en inverkan på den som ämnar använda den.

Saker och ting bjuder in en till ett visst mönster, ett vidare exempel är slöjdbänken, ett

arbetsredskap som bjuder in till att bearbeta trä, såsom att hyvla. Hammaren bjuder in till att

driva saker, synålen för att sy. Absolut frihet i aspekten kring kreativitet finns alltså inte.

Den kreativa situationen är alltså inte en fråga om ensidig frihet för aktören,

snarare är det, åtminstone initialt, frågan om en mer eller mindre spänd situation

mellan aktören och det medium som används (Marner 2005)

Marner (2005) säger att traditioner kan vara hämmande för kreativitet, med traditioner menas

till exempel glospluggande och olika förfaranden. Min första spontana tanke är olika

sammansättningar och det optimala sättet att göra dessa på, vilket stundom kan leda till

bristande motivation hos den som skapar. Det finns alltså en motsägelse i om tradition gynnar

eller missgynnar kreativitet. Här kanske man måste beakta och finna någon slags perfekt

blandning? De tar Picasso som exempel i texten, han hävdar att han inom akademin lärt sig att

teckna som sin förebild, men sedan ägnat ett helt liv åt att kunna teckna som ett barn igen.

Detta torde vara motsägelse då det vid en invertering av normen måste finnas en norm att

invertera. Vore Picasso framgångsrik utan sina förebilder?

Kreativitet som tänkandet och föreställandet

Dewey (1910/2007) var en amerikansk filosof som hade en pragmatisk syn på kreativitet. Han

myntade begreppet learning by doing, alltså att man lär sig genom att göra. Han anser att ett

reflekterat tänkande är sammanlänkat som ett tåg eller en kedja. Erfarenheter eller kunskap

vinns genom görandet, och det är först när vi gjort dem som vi kan reflektera. I ett så kallat

fantasitänkande går tankegångarna ungefär som i när man tar del av en saga. I detta tankesätt

ryms även dagdrömmar. Fantasin är alltså viktig i Deweys filosofi, likaså Vygotskijs. Ett sista

tänkande som vi människor utför är ett så kallat föreställande tänkande, exempel det är nog

kallare i Malmö än när jag var här sist.

16

Active, persistent, and careful consideration of any belief or supposed form of

knowledge in the light of the grounds that supports it and the further conclusions to

which it tends constitutes reflective thought. (Dewey, 1910/2007:6)

Jag uppfattar detta som att det krävs först en föreställande tanke, t ex: Om jag är på jakt och

ska välja pass, då tror jag eller förmodar att viltet tar en viss stig eller väg, antingen kommer

viltet i pass eller inte. Först när jakten är över kan man reflektera och analysera resultatet. Det

gick i pass och jag sköt, eller viltet valde en helt annan väg och klarade livhanken. Skillnader

i terrängen kanske gjorde att djuret valde just den stigen, det kan vara diken, omkullfallna träd

i vägen.

Faserna som är vitala i ett reflekterande tänkande är enligt författaren ett tvekande hesitation

and doubt. Den andra fasen är ett sökande, en jakt och ett frågande, detta då för att få klarhet i

en trevande föreställning. Nästan som en hunger som måste tillfredställas, eller en nyfikenhet

som måste stillas. (Dewey, 1910/2007)

Bergström (1990) var en finländsk hjärnforskare, läkare och professor i fysiologi vid

Helsingfors universitet. Bergström nämner i flera av hans verk att det finns flera olika

aspekter på kreativitet. Initialt skriver han att det är ytterst värdefullt för våra liv och vår

utveckling. Livet i sig är som en slumpartad reaktion, där mekanismer slagit rätt eller fel.

Kreativitet är något som producerar nytt och oförutsägbart (Bergström 1990:57)

Bergström (1990) drar i sin bok Hjärnans resurser- en bok om idéernas uppkomst synonymer

till begreppet som en tanke eller idé och att dessa uppstår helt slumpartat och att de inte tar

språng från något, han menar på att man inte riktigt vet hur de uppstår. Han väljer i boken att

avstå från att se en idé som en kedja av tidigare vunna kunskaper och istället se det som en

irrationell förmåga hos människan.

Bergström (1990:71ff) menar på att kreativitet är ett verktyg eller förmåga som utvecklats för

att se den kommande tiden, alltså en form av föreställande förmåga och att övervinna dess

problem. Han menar också på att detta redskap måste skötas om. Att presentera uppgifter, att

se det som en slags hinderbana för eleven att överkomma och övervinna. Att som lärare inte

ge alla svaren, utan att låta eleven själv klura ut problem och eventuella lösningar. En

17

hinderbana kan överkommas på flera olika sätt, en bom kan klättras över, under, man kan gå

vid sidan om. Man kan avlägsna hindret. Hur vi tacklar problemet baseras dels på den tidigare

förskansade kunskap vi besitter.

I boken Barnet- den sista slaven letar författaren efter varför är man kreativ? Bergström

(1991:21) menar att hjärnan hela tiden kämpar liknande en ny djurart som ska överleva.

Kamp, reproduktion och adaption och att detta också skulle vara synonymt till vad som sker i

vår hjärna. Vad som då vinner, eller tanken eller projektet som man vill sjösätta tar språng från

nya och gamla erfarenheter, detta omkullkastar han dock senare och menar att det finns ett

kaotisk aspekt att ta hänsyn till, en slumpaktig förmåga.

Kreativitet som något medfött

Kreativitet har genom tiderna haft en mängd definieringar och olika innebörder. I Tidsskrift

för lärarutbildning (2000:11–12) ges ett tidigt exempel på vad kreativitet kan innebära är att

det är något medfött, ett essentiellt ursprung. En konstruktionistisk kunskap och förmåga.

Gnosis och Sofia är två termer som förekommit. Det förstnämnda är en av Gud given kunskap

medan det sist nämnda är en förvärvad kunskap. Begåvning enligt detta synsätt är alltså inget

människan själv kan välja. Detta synsätt på kreativitet var det en gåva till mannen, kvinnan

var alltså exkluderad. I tidskrift för lärarutbildningen finner jag följande: inspirationsteorin är

något som ingår i detta synsätt. Begreppet myntades redan under Platons tid. I teorin anses

poeter hämta sin inspiration från icke-jordiska källor av en högre existens som tidigare nämnt

gudar eller muser. Man kan sammanfatta teorin som att den bygger på en grundsyn att få är

utvalda, så kallad deterministisk. Människan kan inte påverka sitt liv. Geniteorin är också

något som ingår i det första synsättet. I sin grund är den mycket lik inspirationsteorin, till

exempel att genialitet är en nådegåva och en förmåga enbart given mannen, den fria mannen,

slavar exkluderade.

Internationellt perspektiv

Vid sökning i databasen ERIC så kunde jag se tydligt att det bedrivits forskning i ämnet.

Vid en sökning på ordet kreativitet så fick jag 7525 träffar. Men när jag försökte

begränsa sökningen ytterligare stötte jag på patrull. Vid sökning på ämnet kreativitet,

grundskola och slöjd så fanns det ingen forskning alls att tillgå. Här fick jag tänka om

18

och använda mig av andra begrepp såsom handicraft och creativity och då fick jag 22

träffar. Utav dessa så har jag valt att fördjupa mig i en.

Root-Bernstein (2015) skriver i sin avhandling Arts and crafts as adjuncts to STEM education

to foster creativity in gifted talented student om att det finns lite forskning mellan kreativitet

och att vara begåvad och skicklig. Däremot så visar det sig att kreativa personer oftast har

breda kunskaper och intressefält som de stimulerar och sköter om. STEM är en utbildning

som lägger fokus på science, technology, engineering och mathematics, direkt översatt

vetenskap, teknologi, teknik och matematik.

Root-Bernstein (2015) listar vad han menar är vitala delar för att verka kreativt. Han menar

bland annat att förmågor att ha en levande visuell och rumslig förmåga att fantisera, god

kordination mellan hand och öga, att ha en manipulerande förmåga, och att kunna göra

förklarande modeller samt en estetisk och konstnärlig egenskaper. Vidare lyfter han fram att

vara musikalisk, litterär, ägna sig åt hantverk, att vara språkligt begåvad, förmågan att

observera, att kunna visuellt tänkande, god verktygskännedom, goda inlärningsstrategier som

ytterligare kunskaper och förmågor som är vitala. Han menar att dessa kunskaper och

förmågor är nödvändigt för att verka kreativt. Kontentan i hans text är att kreativitet går att

lära ut, det är alltså inget man per automatik får när man föds utan det är en egenskap som

måste tränas upp.

Root-Bernstein (2015) lyfter fram olika framgångsrika män och kvinnor, bland annat

nobelpristagare och har inventerat vad de anser vara viktigt för att verka kreativt. Många av

dem ser stimuli i form av arts and crafts, alltså konst och hantverk som mycket viktigt och att

ju tidigare man får träna på det, dess bättre.

19

Metod och genomförande

Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod till min undersökning. Empirimaterialet är

förskansat via intervjuer som jag har bearbetat med olika filter eller teman. Till

frågeställningen: Vad har slöjdlärare i grundskolan för uppfattning om begreppet kreativitet så

har jag rent konkret intervjuat slöjdlärare i grundskolan. Anledningen med att jag tillämpade

forskning via intervjuer är att jag ville få in material utifrån fältet, verkligheten. Vad anser sig

slöjdlärare ha för uppfattning om kreativitet? Slöjdlärare med ett par års erfarenheter besitter

grundligt beprövade kunskaper som kan vara till stor hjälp i undersökningar. Samtal överlag

är ett gammalt sätt att skaffa sig systematisk kunskap. Ytterligare en anledning med de

intervjuer som jag genomfört är att de skapade en bättre uppfattning om kreativitetens

innebörd. Undersökningen syftar till att belysa kreativitet från olika perspektiv samt kartlägga

vad slöjdlärare har för uppfattning om kreativitet. En fördel med att använda intervju som

undersökningsmetod är att man kommer in i kärnan av vad slöjdlärare har för uppfattning

gällande min frågeställning, jag har alltid gillat det personliga mötet och jag tror att det i detta

fall är den metod som gäller för att min undersökning ska vara givande. En annan fördel är att

genom selektivitet välja ut personer med spjutspetskunskap gällande frågeställningen och

därför förhoppningsvis höja kvalitén på arbetet. Huvudsyftet med en intervju, är att ta reda på

hur andra uppfattar specifika frågor om det man forskar i, sanningen kan vara mångfacetterad

och man kan få olika svar beroende på vem man intervjuar. Slöjdlärare med många års i yrket

borde besitta en hög grad av beprövad erfarenhet. En stor nackdel med intervjuer är om man

råkar styra samtalet och ställa ledande frågor och på så sätt äventyra undersökningens

legitimitet. Det är dock viktigt att intervjuaren bestämmer riktningen och att man håller sig till

ämnet. Nackdelar med att tillämpa intervju är att det är en väldigt tidskrävande metod, både i

själva genomförandet men också i själva bearbetningen av det empiriska materialet som

framkommer. Men som jag nämnt tidigare så kommer jag försöka hålla nere antalet intervjuer

och istället söka mig till respondenter som sitter inne med stor beprövad kunskap. (Kvale &

Brinkmann 2014:19ff)

Beskrivning av intervjuguide

Några intervjufrågor som jag fann intressanta med tanke på min initiala frågeställning är: Vad

innebär kreativitet för dig? När är man kreativ? Vad främjar kreativitet? Se bilaga 1 för

intervjuguide. Jag fick med dessa frågor in djupa och berikande svar på vad kreativitet kan

20

innebära för slöjdlärare. Intervjun består både av inledande frågor, men också

uppföljningsfrågor där respondenten fick möjlighet att konkretisera sitt svar. (Kvale &

Brinkmann 2014)

Informanterna

Intervjuerna genomfördes på en skola i Sverige, skolan är relativt nybyggd och inhyser ca 600

elever. Enheten är en förskola till årskurs 9 skola. Intervjuerna genomfördes på frivillig basis.

Jag tänker initialt bara kort beskriva slöjdlärarna. R1 och R2 har ett par saker gemensamt.

Bägge är män och bägge har eller arbetar som trä- och metallslöjdslärare. Bägge är över 60 år

och bägge har varit verksamma i 25-30år i yrket. R3 är verksam som textilslöjdlärare och är

något yngre men har ändock en diger slöjdkarriär bakom sig, hon har varit verksam cirka 20

år. Samtliga är behöriga slöjdlärare. Intervjuerna genomfördes enskilt och samtliga samtal

spelades in. Respondenterna fick god tid på sig att besvara de olika frågorna. Initialt fick

samtliga som deltog en kort information om syftet med intervjun och formalia kring det, till

exempel att undersökningen eller materialet endast används i forsknings ändamål och att det

inte lämnats eller utlånats för kommersiellt bruk och eller andra icke vetenskapliga syften. De

fick också information om att de som ingick i min undersökning gjorde detta inkognito,

personuppgifter kommer ej tredje part tillgodo. Respondenterna fick reda på hur intervjun

skulle gå till och om vilka eventuella vinster undersökningen bidrar till. Respondenterna fick

ett transskript efter genomförd intervju. Anledningen till att jag valt just det urval jag gjorde

var att jag ville ha slöjdlärare som har lång erfarenhet inom yrket.

Forskningsetiska överväganden

Den information som delges deltagaren i intervjun är bland annat: Informationen som

genereras under intervjun kommer att användas i forskningssyfte. Den som blir intervjuad gör

detta anonymt. Information om att bandning är ok eller inte. Informanten har givetvis rätt att

neka att genomföra intervjun. Informanten kan närsomhelst avbryta intervjun och/eller hoppa

över frågor. I slutet av undersökningen så delger man en sammanställning av intervjun till

respondenten. (Kvale & Brinkmann 2014:31–32, 105, 176-182)

Det finns en hel uppsjö av forskningsetiska överväganden att ta hänsyn till när man gör en

undersökning, men de jag plockade ut valde jag för att de är enbart de som är aktuella i min

21

undersökning:

- Informationen som genereras under intervjun kommer att användas i forskningssyfte.

- Du som blir intervjuad gör detta anonymt.

- Delgivning om information att bandning är ok eller inte. Informanten har rätt att neka.

- Informanten kan närsomhelst avbryta intervjun och/eller hoppa över frågor.

22

Analysförfarandet

Min bearbetning av empirin i intervjuerna är uppdelad i ett antal steg. Min första åtgärd var

att hitta och identifiera tre teman med hjälp av litteraturen, jag kunde med hjälp av tidigare

förskansad kunskap väva samman dessa med min litteraturgenomgång i arbetet. Vilka teman

som finns representerade finns förklarat under rubriken Teman.

Citaten plockades ut med hjälp at temana och placerades i 3 olika fack. Dels i ett

sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkandet och föreställandet samt

kreativitet som något medfött. Tillförlitlighetskontrollen genomfördes med en sakkunnig i

frågan.

Teman

I min bearbetning av intervjuerna har jag noterat och sammanställt nyckelord kring

kreativitet. Materialet som togs ut ur intervjuerna har sedan bearbetats med hjälp av två olika

filter, dels ur ett kreativitet som mening perspektiv men också ur ett sociokulturellt perspektiv.

Anledningen till att jag inte tar med aspekten om kreativitet som något medfött är att

respondenterna helt enkelt inte hade detta synsätt. Jag bifogar dock detta filter ändå för de

som är intresserade att se det. Respondenterna kallas R1 och R2 löpande i texten och det är

helt sonika förkorning av respondent 1 och respondent 2 och så vidare.

Med filtret ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet så har jag sonderat det empiriska

materialet med nyckelord som att tillåta fantasi då detta är viktiga byggstenar för att kunna

vara kreativ. Det sociala samspelet eller det kollektiva är också likt att bygga erfarenheter hos

individen/eleven en vital del, och såtillvida viktiga nyckelord att använda vid filtrering av

texterna.

Att tillåta fantasi är en viktig del ur ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet. Om vi ser

fantasin som en idé eller tanke som inte ännu manifesterats eller en förhoppning av ett tänkt

slöjdarbete så kan stimuli av fantasi vara många olika saker. Det kan till exempel vara att man

motverkar mallslöjd, att man ger eleven en frihet där man inte lägger vikt vid slutresultatet

och så vidare. I detta tema är det sociala samspelet vitalt, apsekter som att vi är beroende av

varandra och hela tiden i samspel är nyckelord som också kan förekomma. (Tidsskrift för

lärarutbildning 2000; Vygotskij 1995; Aulin-Gråhamn 2011)

23

I kreativitet som tänkandet, föreställandet filtrerade jag texterna med ledord som att kreativitet

baseras på något som kräver en sammanlänkad kedja. Erfarenheter eller kunskap vinns genom

görandet, och det är först när vi gjort dem som vi kan reflektera. Man lär sig alltså genom att

göra Nyckelord i detta temat kan därför vara att få eleven att tänka, vinna kunskaper som är

grundläggande för vidare utmaningar eller trygghet i repetition. Med förärade kunskaper öppnas

nya möjligheter och det krävs kunskaper för att verka kreativt. (Dewey, 1910/2007; Bergström

1990)

I kreativitet som något medfött sonderade jag texterna med kodord som att kreativitet skulle

vara något medfött, endast förunnat några få och endast förunnat mannen. Kreativitet skulle

enligt detta synsätt vara en gåva från gud som man inte själv kan påverka (Tidsskrift för

lärarutbildning 2000:29–30)

Utplockning av citat

Med intervjuerna som grund och teman som en slags filter eller glasögon påbörjade jag

arbetet med att lokalisera nyckelord/citat ur intervjutranskripten. Dessa sammanställdes i ett

dokument som en slags facit för att snabbt kunna koppla citaten i ett större sammanhang.

Ett exempel ur intervjun med R1:

Fråga. Hur la du upp dina lektioner för att gynna kreativitet?

Svar:….. Vi stöttar den inre kraften hos individen. Och det då i ett ämne som slöjden, men

även som jag ibland har hävdat i diskussionerna, att barn på förskolorna, för att jag har en

dotter som jobbade i förskolorna att man ska bejaka vad de vill göra, istället för att det här,

NEJ det får du inte göra, NEJ det går inte. Och istället säga JA, JA, tänk att hela tiden säga Ja

till en individ. Och individen får själv erfara då vad som blir rätt och vad som blir fel, bra eller

dåligt.

För R1 är det viktigt att vi som slöjdlärare lyssnar och anpassar oss efter eleven, att vi:

-Stöttar den inre kraften hos individen.

-Att vi bejakar deras vilja

-hela tiden säger ja till en individ.

24

Vi tittar närmare på det första citatet ovan, att stötta den inre kraften hos individen. Detta har

fått löpnumret 1:1:8. Den första siffran yrkar på att det är respondent 1 som står för citatet.

Den andra siffran är temats nummer, nummer 1 står för att citatet kan placeras i ett

sociokulturellt perspektiv på kreativitet. Den sista siffran 8 menas med att det är citat nummer

8 som plockats ut ur intervjutranskriptet. Facit finns bland bilagorna. Vad och varför jag gjort

som jag gjort återkommer jag till i analyskapitlet.

En anledning till att sammanställa samtliga citat är att man på så sätt kan jämföra de olika

respondenternas svar, man kan också se vilken typ av perspektiv som gällande kreativitet

vinner majoritet. En annan stor fördel är att man kan se samband och söka mönster.

Löpnr

1.kreativitet ur ett sociokulturellt

perspektiv

2. Kreativitet som tänkandet,

föreställandet 3. Kreativitet som något medfött

1:1:1 Motverka mallslöjd

1:1:2 Stimulera det fria

1:2:3 Att få eleven till att tänka

1:2:4

Kunskaper som är grundläggande för

nästa steg

Tillförlitlighetskontroll

I min tillförlitlighetskontroll valde jag att tillämpa metoden interbedömarverifiering.

Anledningen till tillämpningen var enkel, jag ville helt enkelt se om mitt sätt att tänka och att

tillämpa filter kunde uppfattas liknande av extern person. Det gick till så att jag lät en annan

person som är sakkunnig i frågan få del av 18 slumpvalda citat. Hon skulle därefter placera

dessa i 3 olika fack, antingen i ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som

tänkande och föreställande eller i ett kreativitet som något medfött. Personen i fråga hade

också tillgång till den litteratur varifrån jag hämtat mina teman och kunde således sätta sig in i

upprättandet av de tre olika filtrena. Vi valde också att sakligt gå igenom varje filter och

diskutera vad de innebar och hur jag valt att tolka dem.

25

Bild 1. Tillförlitlighetskontroll.

Vi diskuterade alltså de 3 olika temana och problematiserade dem. Frågor ställdes och frågor

besvarades. Vid tilldelning av de olika citaten hade hon tillgång till intervjutranskripten och

kunde således sätta dem i ett sammanhang.

Överenstämmelsen var i början låg, av totalt 18 citat vad det 10 som stämde, alltså en 55%

reliabilitet. Vi gick då igenom de olika citaten efter var de placerats och kunde vid diskussion

retuschera vissa citat, alltså placera om dem i ett nytt tema. Exempel på dessa var:

3:1:73 Överkomma hinder. Detta tolkade vi som att tidigare kunskap måste vara

förskansad för att kunna föreställa sig en lösning på det hinder som kan komma att

uppstå i en skapande process. Därför placerades citatet om i ett kreativitet som

tänkande och föreställandet perspektiv 3:2:73

2:2:62 Men har man vunnit deras intressen så ger sig många bitar av sig själv. Detta

tolkade vi som om att vinna en elevs intresse kan ses som ett sätt att främja dess vilja

att få utspel för sin fantasi, därför placerades citatet om i ett sociokulturellt perspektiv

på kreativitet 2:1:62

Vid vår andra tillförlitlighetskontroll nådde vi en 100 % överenstämmelse. Jag tror resultatet

blev så för att vid den andra kontrollen var medbedömmaren väl införstådd i de olika filtrenas

innebörd.

26

Resultat och analys

Det märktes direkt att respondenterna hade spjutspetskunskaper i olika skapandeprocesser. De

behärskar ämnet till punkt och pricka. Hantverksalstrena som fanns i deras hem vittnade om

många timmar framför slöjdbänken. I själva mötet med människorna, att se och höra hur de

talar sig varma om och kring ämnet slöjd och kreativitet har varit mycket givande.

Respondenterna var vid mycket god vigör, de hade fortfarande glimten kvar i ögat, och de

tyckte fortfarande om att skapa och genomföra små slöjdprojekt, ser man fortfarande på det så

efter så många år i yrket, så har jag en underbar karriär framför mig.

Resultatet presenteras utifrån undersökningens filter och en analys finns efter varje utplockat

citat där jag kopplar in de olika teorierna.

Vad innebär kreativitet för slöjdlärare ur ett sociokulturellt

perspektiv

Först ut att försöka problematisera begreppet kreativitet är respondent 1, i sitt försök att

förklara valde han att gå tillbaka till sin egen skoltid, då allt begav sig. Respondenten är född

1938 och har därför skolats in under en annan tid och en annan syn på pedagogik.

Jag gick i grundskolan under slutet på 50-talet. Jag var ofta i konflikt med

slöjdläraren, jag fick ofta besvär med att jag inte var den bästa eleven. Jag .. Jag

ville inte göra som det var på ritningen, och jag fick heller inte göra som jag själv

ville. Detta besvärade mig väldigt mycket…(Respondent 1)

Men det var dåtidens pedagogik, normen sattes i Näs under dåvarande Otto

Salomon byggde upp slöjden under början av 1900-talet. Det var ett slöjdande efter

behov, det fanns ett behov av det eleven gjorde i slöjden. Det fanns också ett behov

av att arbetet gjordes efter en färdig mall. Och det var då alltså 90% repetition och

10% nytt, det var så det byggdes upp va? Jag har en herrans massa böcker om det

på vinden *skratt* Jag plockade bort allt gammalt när jag blev verksam lärare. Jag

har sparat dem av historiskt värde. (Respondent 1)

Analys: För respondent 1 innebär det tydligt att man ska bryta mot det gamla. Respondenten

27

gick själv i grundskolan under 1950 talet. Under denna tid genomsyrades slöjdämnet av en

ganska så styrd pedagogik som inte gav utrymme för egna tankar. Slöjdarbeten skulle ha ett

enda syfte, att de kunde användas praktiskt och efter ett behov. Respondent 1 besvärades

mycket av att han inte fick göra det han egentligen ville, detta kom att genomsyra hans egen

praktik som verksam slöjdlärare. Det fanns inte mycket utrymme för fantasi, det var

slöjdläraren som bestämde över vad lektionerna skulle innehålla och som elev fick man inte

avvika från normen, något som går stick i stäv med Vygotskijs (1995) teori att en god

lärandesituation kan vara att ge fantasi och kreativitet utrymme. Här tycker jag mig också se

vissa samband med Marners (2005) text om att traditioner kan vara hämmande för kreativitet,

men hade respondent 1 likt Picasso varit framgångsrik om han inte haft akademin och sina

förebilder att arbeta mot? Vid en invertering av normen så måste det finnas en norm att

invertera. Reflektioner kring om tradition främjar kreativitet så vill jag återkomma till

Vygotskijs (1995) tankar om fantasi och kreativitet. Ett barns handlingar eller till exempel

slöjdarbeten är helt och hållet baserat på vad de har för tidigare erfarenheter. Kreativitet kan

inte uppstå ur total frihet utan vi måste prägla barnet till att vilja lösa uppgifter, problem och

omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Här måste vi ha en sund undervisningssituation

där vi ges rätt förutsättningar att prägla barnen på ett positivt sätt. Barns intresse är viktigt att

ha i åtanke när man sätter ramarna för en uppgift. Att få möjlighet att få väva in just intressen

kan vara en oerhörd drivkraft hos en elev.

Man ska bejaka vad de vill göra, istället för att det här, NEJ det får du inte göra,

NEJ det går inte. Och istället säga JA, JA, tänk att hela tiden säga Ja till en individ.

Och individen får själv erfara då vad som blir rätt och vad som blir fel, bra eller

dåligt. Och förutom det så får det inte gå så långt att någon kommer till skada va

(Respondent 1)

Analys: För respondent 1 är det viktigt att bejaka eleven och att uppmuntra dem i sin

skapandeprocess. Likt Aulin-Gråhamns (2011) teori om att gemenskapen är viktig för all

utveckling så menar Respondent 1 att den sociala biten är viktig för att lyckas, sambandet

mellan lärare och elev är vital, drivkraften som ges av att få göra något som man själv vill

spelar en nyckelroll för respondenten. Jag tycker mig också se likheter med Aulin-Gråhamns

(2011) kvalitativa och kvantitativa perspektiv, om man läser Respondent 1 mellan raderna så

är ju eleverna inga industriarbetare som ska massproducera produkter och artefakter med

perfekta resultat.

28

Det är ju resultatet i slutändan, man vill ju komma fram till det man har i tankarna

där uppe. Man vill ju nå någonstans. Man vill överkomma hinder, hinder behöver

inte enbart vara något negativt, det kan vara något positivt med. Nu när jag stöter

på detta så ska jag överkomma det, nästan som en utmaning. Att få hitta nya

lösningar. (Respondent 3)

Analys: Respondent 3 tror att resultatet är viktigt för att främja kreativitet. Att lyckas

förverkliga en idé och att överkomma hinder på vägen. Hinder behöver nödvändigtvis inte

vara dåligt utan tvärtom, det kan främja kreativitet. Vid frågan vad Respondent 3 hade för

synonymer för kreativitet så fick jag svaret ” Uppfinningsrik, fantasi. Inspiration.” Att tillåtas

fantisera och vara uppfinningsrik och att låta sig inspireras av extern källa får mig att dra

paralleller till dels Vygotskijs (1995) teorier men också förmågan att kunna se sammanhang

och att kunna kombinera olika kunskaper för att få fram en produkt.

Sammanfattning: För respondenterna innebär kreativitet att få bryta mot det gamla. Ut med

gammal styrd pedagogik som inte gav utrymme för elevens egna intressen. In med fantasi och

bejaka elevens vilja och väva in personliga intressen i slöjdarbeten, först då får man

motiverade och drivna elever. Resultatet eller förmågan att kunna verkställa sin fantasi och att

kunna överkomma hinder och problem på vägen anses också som viktig för kreativitet, likaså

att få vara uppfinningsrik, att få nyttja sin fantasi och låta sig inspireras.

Vad innebär kreativitet för slöjdlärare ur ett tänkande och

föreställande perspektiv

Under detta perspektiv inleder jag med respondent 2 som har en mer pragmatisk syn på

kreativitet, kunskap och tradition är viktiga byggstenar för att kunna verka kreativt.

Nedåtspiralen beror på att det inte finns några utbildade slöjdlärare som har med

sig i bagaget. Som har hantverket i bagaget. Som vet hur man.. som inte vet hur

träet fungerar. Man vet inte hur maskiner fungerar. Man har helt enkelt för dåliga

förkunskaper som slöjdlärare. (Respondent 2)

Men det beror på vad du vill utveckla vidare, det kan ju vara med färg och form.

29

Där kan man verkligen arbeta kreativt. Där är man inne på allt det där med

traditionella hantverksmetoder där man arbetade med förr. Men även i dagens

samhälle arbetar man med mönstring och ådring.. (Respondent 2)

Analys: Respondent 2 intar dock en avvikande inställning till det gamla och ser det istället

som något man måste bevara. Han lägger vikt vid en kvalitativ utbildning och vid traditionella

kunskaper och hantverksmetoder. Detta är mycket intressant att se, respondenten lägger stor

vikt vid traditioner och metoder och även om han tillåter visst mått av fantasi från eleverna så

finns det fortfarande normer att följa. Om man tittar på uttalandet så kan man dra paralleller

till Dewey att kunskap bildas likt en kedja och för att en föreställande tanke ska kunna uppstå

så måste den ta språng från tidigare förskansade kunskaper. Hinder som dyker upp och

tvingas lösas på ett eller annat sätt främjar kreativitet. Men med detta menar jag inte att

kreativitet kan definieras som någon slags problemlösning, utan snarare förmågan att kunna

använda sig av tidigare förskansad kunskap men i nya sammanhang.

Kreativitet för mig själv eller i min roll i ämnet så är det att jag vill att eleverna ska

känna den lycka som ges när man skapat något själv. Och försöka få över det, den

lycka som man kan känna själv. Nästan som ett beroende. Jag vet inte riktigt hur

jag ska förklara. Men lyckan när man skapat något själv. Man behöver alltså inte

hitta färdiga mallar, utan knåpa och knepa lite själv. Uppfinningsrik. (Respondent

3)

Analys: Respondent 3 tog inte ställning eller hade inget historiskt perspektiv på kreativitet,

denna var något yngre än Respondent 1 och Respondent 2 så en möjlig teori är att hon inte

ännu reflekterat över ämnet och begreppet över en längre tid. De andra respondenterna har i

alla fall två till tre decennier som verksamma inom yrket och kan därför, troligtvis göra en

reflektion som sträcker sig över tid. För respondent 3 är lyckan av att klara av eller komma

över ett hinder nyckeln, här kan man dra tydliga paralleller till Bergström (1990) om

hinderbanor som elever måste överkomma och övervinna. Hon pratar om en form av

beroende och att dörrar öppnas när man klarar av saker. Självkänsla som byggs upp och

tilltron till sig själv stärks. Hon är likt respondent 1 inte så förtjust i mallslöjd, utan vill också

stimulera det fria genom att låta eleven knåpa och knepa lite självt. Respondenten beskriver

kreativitet som synonymt med lycka, en gratifikation som ges när man kanske överkommer

ett hinder, eller lyckats manifestera den projicerade tanke man haft i huvudet eller att få

30

förverkliga det som Dewey (1910/2007) skriver om föreställande tanke. Något som är

personlighetsutvecklande och positivt. En ide som förverkligas, från tanke till handling, en

slags kamp likt den Bergström beskriver. Hon tillåter sina elever att känna lycka och

självförtroende av att skapa något själv, hon tillämpar inte mallar, ramar och regler i stor

utsträckning.

Jag tror alltså.. det ena utesluter inte det andra men. Det måste ingå ramarna, där

jag får ut saker och ting som bygger upp eleverna i de olika årskurserna. Sen att det

finns områden som avslutar en årskurs där eleverna får arbeta utifrån egna idéer

och det är.. det tycker jag bara är bra (Respondent 2)

Analys: Respondent 2 intar en liknande inställning till hur man kan stimulera kreativitet, men

väljer att portionera ut det fria och egna i slutfasen av ett styrt arbetsområde. Han menar på att

det måste ingå ramar och att man genom dem bygger upp elevens kunskaper så pass att man i

det senare skedet kan släppa arbetet fritt. Paralleller till Dewey (1910/2007) att kunskaper

som hänger ihop likt en kedja kan dras, men också till Bergström att det nya och

oförutsägbara portioneras ut först i slutet av en termin.

Sammanfattning: Respondenterna ser det gamla som något som är värt att bevaras. Via

mallslöjden stärker man upp elevens kunskapsbank. Kunskaper bildas likt en kedja och för att

en föreställande tanke ska kunna ta form så måste den ta språng från tidigare förskansade

kunskaper och dessa används senare i nya sammanhang. Vid hinder längs vägen nyttjas dessa

kunskaper och kreativiteten främjas. Att just kunna klara av hinder och att hitta vägar att

överkomma dem främjar kreativitet. När detta lyckas så anser respondent 3 att tilltron och

självkänslan stärks och att eleven känner lycka.

31

Slutsats och diskussion

Vårt uppdrag från skolverket är tydligt. Vi ska bland annat på olika sätt stimulera och främja

elever till att bli kreativa individer och medborgare. Uppdraget är tydligt men själva begreppet

kreativitet är det inte. Resultatet av undersökningen gav dock svar på vad slöjdlärare på en

lokal geografisk nivå i grundskolan har för uppfattning om begreppet kreativitet. Jag har i

detta arbete problematiserat kring begreppet kreativitet. Jag har intervjuat slöjdlärare i

grundskolan och jag har sammanställt deras svar utifrån olika teman. Jag har med denna

undersökning bidragit till en ökad förståelse för vad kreativitet är och hur den uppfattas bland

slöjdlärare.

Vad har slöjdlärare i grundskolan för uppfattning om

begreppet kreativitet?

Respondenterna intar både ett sociokulturellt och ett tänkande och föreställande perspektiv på

kreativitet. Det som inte finns representerat är perspektivet att kreativitet skulle vara

någonting medfött. Anledningen till detta är att nyckelord som att det skulle vara något

medfött, endast förunnat några få och mannen fanns helt enkelt inte att finna i empirin.

Övergripande redovisning

Vissa av respondenternas citat tolkas som att kreativitet är att få bryta mot det gamla. Ut med

gammal styrd pedagogik som inte ger utrymme för elevens egna intressen. In med fantasi och

bejaka elevens vilja och väva in personliga intressen i slöjdarbeten, först då får man

motiverade och drivna elever. Resultatet eller förmågan att kunna verkställa sin fantasi och att

kunna överkomma hinder och problem på vägen anses också som viktig för kreativitet, likaså

att få vara uppfinningsrik, att få nyttja sin fantasi och låta sig inspireras.

Några av respondenternas citat tar ställning att det gamla är något som är värt att bevaras. Via

mallslöjden stärker man upp elevens kunskapsbank. Kunskaper bildas likt en kedja och för att

en föreställande tanke ska kunna ta form så måste den ta språng från tidigare förskansade

kunskaper och dessa används senare i nya sammanhang. Vid hinder längs vägen nyttjas dessa

kunskaper och kreativiteten främjas. Att just kunna klara av hinder och att hitta vägar att

överkomma dem främjar kreativitet. När detta lyckas så anser respondent 3 att tilltron och

32

självkänslan stärks och att eleven känner lycka.

Individuell redovisning

Respondent 1 intar ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet. Han gick själv i grundskolan

under 1950 talet och präglades efter den tidens pedagogik som inte gav utrymme för så många

egna tankar och idéer, detta besvärade honom väldigt mycket och efter avslutade studier valde

han att låta sin egen praktik genomsyras av att inte låta elever arbeta efter färdiga ritningar

och mallar. För Respondent 1 är det viktigt att bejaka vad individen vill göra och att ständigt

säga ja till deras önskan om vad de vill skapa. Ett synsätt som går hand i hand med

Respondents 1 tankar är Vygotskijs (1995) syn att man måste alltså vidga elevens erfarenheter

om man vill ge den en grund för kreativt skapande verksamhet. Fantasi och kreativitet är

viktiga instrument som måste vårdas och givas utrymme att finnas och frodas. Jag tror att utan

dessa egenskaper skulle livet helt enkelt stanna upp. Man skulle troligtvis inte vara kapabel

till att förbättra eller utveckla något någonsin. Jag tror att även om eleven är helt ovetande, att

det inom en skoldag har förskansat sig mängder med erfarenheter. Säkert mycket under

lektionerna men också under rasterna och de så viktiga sociala umgänget till exempel leken.

Kärnan i ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet är att vi behöver varandra, vi är alltid i ett

samspel. Vi lär av varandra och så vidare. Just detta kan man se under en slöjdlektion när en

elev kommer på något som i sina tankar verkar intressant, det brukar inte gå många minuter

föräns det finns fler elever som vill göra sina tolkningar av ett liknande arbete.

Respondent 2 intar en mer pragmatisk syn på kreativitet. Traditionella kunskaper och

hantverksmetoder är vitala för att kunna verka kreativt, kunskap bildas likt en kedja och det är

från denna trygga plattform av kunskap som kreativitet kan ta språnget ifrån. Hinder är till för

att övervinnas och de kan främja kreativitet. Det fria eller elevens möjlighet att få tillverka

egna saker ska portioneras ut och gärna förläggas i slutet av en termin, resan innan dess är

präglad av obligatoriska uppgifter med mallar och ritningar som grund.

Respondent 3´s tankar om kreativitet är ett slags mellanting mellan Respondent 1 och 2. Att

överkomma hinder och att lyckas med sin uppgift är enligt henne en grogrund för kreativitet.

Att hjälpa eleven att lyckas och att inte presentera för svåra utmaningar och att eliminera

risken för misslyckande är också vitalt utifrån kreativa aspekter. Att hitta nya lösningar på

problem och att resan till målet inte behöver detaljstyras men också att tillåta eleven att vara

33

uppfinningsrik, att tillämpa sin fantasi och att låta sig inspireras ser hon som viktiga bitar ur

ett kreativt perspektiv. Att stimulera eleven till att se sammanhang och att kombinera olika

kunskaper för att få fram sin projicerade tanke är också något hon tillämpar i sin praktik. Hon

tillämpar inte mallslöjd i sin undervisning utan lägger på så sätt ut ett hinder för eleven som

tvingas skapa något själv, allt ifrån idé till färdig produkt och menar att det ska främja

kreativiteten hos eleven.

Analys: Det man nu kan se med facit i hand är en serie saker. Några av respondenterna anser

bland annat att kreativitet är eller är synonymt med att bryta mot det gamla, med det menas att

vara sparsam med att tillämpa så kallad mallslöjd. Medan någon respondent anser att

mallslöjden är väldigt viktigt för att senare kunna verka kreativt. De behöver en plattform av

kunskap att stå på. Ge eleven utrymme att själv få påverka vad det är som ska förverkligas, låt

dem använda sin fantasi, att få vara uppfinningsrika och låta sig inspireras. Hinder längs

vägen gynnar kreativitet, här tvingas eleven att söka nya vägar för att förverkliga sin

föreställning.

Mina reflektioner

Jag lyfter tidigt fram i texten att en sanning kan vara mångfacetterad och så är fallet nu ännu.

Jag har genom mitt arbete kommit lite närmare vad kreativitet handlar om. Kreativitet kan

komma att betyda något för mig och något helt annat för en annan och någonstans där mitt

emellan ligger kreativiteten. Det som dock är av nyhetsvärde för mig kanske inte delas av

mina längre framskridna kollegor eller lärare, detta gör dock inte ens kreativa handling

mindre kreativ.

Att få möjlighet att synas finns omnämnt i texten, Marner (2005) menar att arbeten måste

ställas ut via olika presentationsytor, exempel på detta kan vara hemsidor, instagram, montrar

i bibliotek och så vidare. Det är viktigt att synas och att få visa upp sina verk och artefakter.

Att få ett ökat ego eller självförtroende är också en social sak. Med beröm på ett arbete eller

handling, något som kan ges möjlighet via sociala medier så stärks tilltron på sig själv och

man vågar förhoppningsvis ge sig på större utmaningar och beroende på om detta lyckas eller

inte så ges självförtroendet ytterligare gratifikation. Social prägling inte nödvändigtvis

behöver vara positiv, mobbing och trakasserier är en faktor som man hela tiden måste

motverka och en moderering av hemsidor, instagram och dylikt är vital för att inte någon elev

34

ska komma till skada och få ett brustet självförtroende med minskad kreativitet som effekt.

Kreativitet är alltså inte bara av godo, människor kommer hela tiden på nya sätt att kränka,

trakassera och mobba, allt för att försöka klättra på en slags hierarki som inte alls är sund.

Mina tankar till om kreativitet kan komma ur absolut frihet så ställer jag mig osäker till det. I

vilken given social sammanställning som helst så finns det förhållningsregler och normer. Det

är inte bara den sociala biten som påverkar oss utan också miljön. Bergström (1990) skrev om

en liknelse där hjärnan hela tiden kämpar för att överleva, kamp, reproduktion men främst

begreppet adaption får mig till att tänka på att vi hela tiden måste anpassa oss speciellt med

tanke på de olika sociala sammanställningar som vi ställs inför dagligen, både som lärare och

elev. Vi måste beakta vad vi uppmuntrar, var vi lägger ribban men också vad vi säger. Att

uppmuntra elever till att våga experimentera, att våga förverkliga sin projicerade tanke är

vitalt. Vi får inte lägga för höga värderingar på det som eleven vill förverkliga.

Kan man då lära sig att vara kreativ och går det att lära ut? Det beror helt och hållet på ur

vilken aspekt man väljer att se kreativitet som. Om kreativitet är som Bergström (1990) och

Vygotskij (1995) säger något nytt och oförutsägbart så får man först ställa sig frågan för vem?

För eleven som aldrig tidigare hållit i en hammare så är effekten och resultatet av att kanske

driva i en dyckert och sammanfoga två trästycken enorm, medan för mig som lärare så är det

inget märkvärdigt. Är då denna handling mindre kreativ bara för att jag anser det?

Jag tror att kreativitet går att lära sig och att det går att lära ut, så länge man har skapat rätt

förutsättningar. En tillåtande miljö, där negativa och nedsättande kommentarer från barn och

vuxna motarbetas. Initiativ till handling ska uppmuntras oavsett om läraren tycker idén är låt

oss säga barnslig. En annan förutsättning är att skolan inte lägger vikt vid det som kallas

kärnämnen, alla ämnen ska vara lika mycket värda. En kulturell och etnisk blandning kan

också vara en god förutsättning för kreativitet.

Om vi tittar på samma frågeställning men ur det medfödda perspektivet så skulle det enligt

det inte vara möjligt, men det betyder inte att jag håller med. För somliga som av en eller

annan anledningen har ett så pass stort fysiskt och mentalt hinder så skulle man i alla fall

kunna anta att det är omöjligt att lära ut. Men det är just när man kommer med ett sådant

antydande som man blir positivt överaskad, återigen vad som anses som en kreativ handling

35

är upp till den som utför handlingen!

Ser vi istället kreativitet som en kedja av händelser där det ena leder till det andra via

förskansad kunskap, detta begrepp har jag valt att kalla kreativitet som mening. Så går det

hand i hand med ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet. Jag har märkt allt eftersom att

dessa två begrepp i alla fall bitvis är svåra att skilja åt. Kanske är det så att kreativitet är ett så

pass svårt begrepp att reda ut att det är omöjligt att placera i något fack. En sätt som främjar

kreativitet är att sätta upp ett mål med ramar, men att inte detaljstyra vägen till det

Undersökningen med kritiska ögon

Några frågor som jag ställer till mig själv nu när jag skriver de avslutande meningarna i

arbetet är vad får man för svar om man utökar min frågeställning så att den omfattar

slöjdlärare på en regional eller nationell nivå? Kan det vara så att underlaget i min

undersökning är för litet för att kunna dra några konkreta slutsatser? Kan det vara så att mina

respondenter influerat varandra så att det inte blir nyanserade svar?

Kan det vara så att olika regioner har olika syn på begreppet? I skrivandets stund så vet jag

inte men jag tror att det kan finnas en viss skillnad. Det kanske finns skillnader i synsätt på

skolor i anslutning till bruksorter i jämförelse med skolor där medelinkomsten är betydligt

högre?

Vad händer om man utökar omfånget till vad andra ämneslärare ser på kreativitet? Kan det bli

andra nyanserade svar då? Jag kan inte tänka mig annat än att olika ämnen får arbeta på olika

sätt.

Finns det fler teman som man kan förhålla sig till i undersökningen? Vilka andra aspekter

finns det att beakta med tanke på begreppet?

Jag känner ändå att mina val av teman har varit till hjälp för att söka olika mönster i

begreppet, det har underlättat enormt att jag tror begreppet kan få olika innebörd beroende på

hur man väljer att förhålla sig till det.

36

Förslag till fortsatt forskning

Hade jag fått möjlighet att fortsätta eller vidareutveckla mitt arbete eller ge råd till den som

vill fortsätta arbeta kring kreativitet så hade jag gjort en djupdykning i vad det finns för olika

kreativa hjälpmedel. Här finns en hel uppsjö som man med viss modifikation kunde tillämpat

i en slöjdsituation. Ett kreativt hjälpmedel är till hjälp vid en skapandeprocess och är i regel

till för att bryta givna mönster.

- Vad finns det för kreativa hjälpmedel?

- Hur kan man tillämpa dem i en slöjdsituation?

Motivationsteorier är en annan aspekt som jag inte behandlat i denna undersökning. Här kan

jag tänka mig att det finns många viktiga aspekter att förkovra sig i.

- Vad motiverar människan att utföra saker?

- Vad driver oss?

Vilka förutsättningar har vi som är verksamma slöjdlärare för att uppnå de förordningar som

blivit ålagda oss?

- Vilka maskiner finns tillhanda?

- Hur stort anslag har slöjden på enheterna?

- Hur stora elevgrupper handhavs?

37

38

Källförteckning:

Aulin-Gråhamn, Lena (2011) Pinnbyggen och vardagsföremål. Estetik och lärande i

lärarutbildningen.

Aulin-Gråhamn, Lena. Persson, Magnus. Thavenius, Jan (2011) Skolan och den radikala

estetiken.

Bergström, Matti (1990) Hjärnans resurser- en bok om idéernas uppkomst

Bergström, Matti (1991) Barnet- den sista slaven

Bergström, Matti (1997) Svarta och vita lekar- kaos och ordning i hjärnan – om det lekande

barnet

Dewey, John (1910/2007) How we think, UK: Standard publications Inc. S. 6-7, 9

Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta, (red). (2007) Lära till lärare. Att utveckla läraryrkets

olika dimensioner utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Lund:

Liber. S. 5, 12, 17-19, 26-27, 30-54, 82-85

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun,

Studentlitteratur AB Lund. S. 19, 31-32, 105, 176-182

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011)

Marner, Anders. (2005) Möten och medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett

semiotiskt och sociokulturellt perspektiv

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

S. 10, 34-35

Tidsskrift för lärarutbildning 2000:2-3, Tema kreativitet, Umeå universitet. S. 11-36

39

Vetenskapsrådet (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. S 5-7, 9, 12-14

Vygotskij, Lev (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen, Daidalos AB Göteborg. S. 11-16

http://download.springer.com.proxy.mah.se/static/pdf/805/art%253A10.1007%252Fs12564-

01593620.pdf?originUrl=http%3A%2F%2Flink.springer.com%2Farticle%2F10.1007%2Fs12

56401593620&token2=exp=1451471659~acl=%2Fstatic%2Fpdf%2F805%2Fart%25253A10.

1007%25252Fs1256401593620.pdf%3ForiginUrl%3Dhttp%253A%252F%252Flink.springer.

com%252Farticle%252F10.1007%252Fs1256401593620*~hmac=742986c6044d456de8d03f

63ac991659326b8150cb2ff8327f3e29d06508adba 2015-12-30

Övrig källförteckning:

Bilder.

Bild 1. Tillförlitlighetskontroll tillsammans med en kollega.

Bilagor

Bilaga 1. Dokumentering respondenter i intervjun.

Bilaga 2. Sammanställning av citat.

Bilaga 3. Intervjuguide

40

Bilaga 1. Dokumentering av respondenter i intervjun.

Uppgiftlämnarens namn Årtal Kommunikationstyp Datum

R1 1938 Intervju (Inspelad) 2015-10-02

R2 1955 Intervju (Inspelad) 2015-10-14

R3 1973 Intervju (Inspelad) 2015-12-02

41

Bilaga 2. Sammanställning av citat

Löpnr

1.kreativitet ur ett sociokulturellt

perspektiv 2. Kreativitet som mening 3. Kreativitet som något medfött

1:1:1 Motverka mallslöjd

1:1:2 Stimulera det fria

1:2:3 Att få eleven till att tänka

1:2:4

Kunskaper som är grundläggande för

nästa steg

1:1:5 Frihet inom ramarna

1:1:6 Strunta i slutmålet

1:1:7 Strunta i kvaliten

1:1:8 Stötta den inre drivkraften

1:1:9 Bejaka eleven

1:1:10 Att hela tiden säga ja till en individ

1:1:11 Oehörd traditionell gammal slöjd

1:1:12

Föremål som är så personligt och

engagerande

1:1:13

Inte såra barnet genom att lägga en

vuxen mall

1:1:14 Glädje genom sina egna förutsättningar

1:2:15

Föremål bedömda ur ett

vuxetperspektiv

1:2:16 Trygghet och repetition

1:2:17

Svårigheter och möjligheter som ska

genomlidas

1:1:18 Där mäter man ekonomi och olika måttenheter

1:1:19 Att få uttrycka sig

1:1:20 Individens möjlighet

1:2:21 Inte komma över tröskeln när motstånd möts

1:1:22

Att hela tiden stimulera och hitta alt

vägar

1:1:23 Inte styra för kraftigt

1:1:24 Allt för att få dem att lyckas

1:2:25 Motstånd som möts och överkommits

1:1:26 Omöjligt att få med samtliga 16 elever

42

1:2:27

Genomföra uppgifter snabbt för att

sedan göra det man egentligen vill

1:1:28 Lyssna och förstå eleven

1:1:29 Rädd för att visa färdiga alster

1:1:30 Exakta kopior

1:1:31 Ritning och skiss

1:1:32 Själva få upptäcka

1:1:33 Inte för tekniskt eller industriellt

1:1:34 Att släppa något fritt är ett chanstagande

1:1:35 90% repetition, 10% nytt

1:1:36 Personlig slöjd

1:1:37 Att bryta allt traditionellt tänkande

1:1:38 Finna det som inte är sagt och gjort

2:2:39

Teori som omsätts till praktiskt

handling

2:2:40 Att utvecklas

2:2:41 Se möjligheter

2:1:42 Att skissa och att rita

2:2:43 Breda möjligheter i material

2:2:44 Kunskap som byggts upp genom åren

2:2:45 I högstadiet har man grunderna i bagaget

2:2:46 Ramar upp till åk 6

2:1:47 Skiss och design

2:2:48 Förändra ytor

2:1:49 Utveckling av något befintligt

2:1:50 Fantasi

2:2:51 Ramar upp till åk 6

2:1:52

I avslutningen får eleven arbeta med

egna ideer

2:2:53 Det krävs kunskap för att verka kreativt

43

2:1:54 Skapa, forma förändra

2:1:55

Färg och form, där kan man arbeta

kreativt

2:1:56

Styra, för att locka fler tjejer till

gruppen

2:2:57

Med intresse ger sig många bitar av sig

självt

2:1:58 Forma och förändra

2:1:59 Egen design

2:2:60 Grunden läggs tidigt

2:2:61 De har rätt dimension på saker och ting

3:1:67 Känna lycka av att skapa något själv

3:1:68 Inga färdiga mallar

3:1:69 Att knåpa och knepa

3:1:70 Uppfinningsrik

3:2:71 Resultatet

3:1:72 Förverkliga en tanke

3:1:73 Överkomma hinder

3:1:74 Hitta nya lösningar

3:1:75 Uppfinningsrik, fantasi, inspiration

3:1:76 Inte se det som ett misslyckande

3:1:77 Yngre elever=mer kreativitet

3:1:78 Att ge exempel

3:1:79 Att inte veta vad det kommer bli

3:1:80 Något nytt och spännande

3:1:81 Förväntningarna möter verkligheten

3:1:82 Idéstadiet är viktigt

3:1:83 Idén kommer inifrån

3:2:84 Färdiga alster och mallslöjd

44

Bilaga 3. Intervjuguide

Syftet med intervjun.

Syftet med undersökningen är att skapa en bättre uppfattning om kreativitetens innebörd.

Undersökningen syftar till att belysa kreativitet från olika perspektiv samt kartlägga vad andra

har för uppfattning om kreativitet men också hur man kan främja den. En förhoppning med

undersökningen är att den ska hjälpa till och bidra till en utveckling av ett kreativt hjälpmedel.

Information till deltagaren:

- Informationen som genereras under intervjun kommer att användas i forskningssyfte.

- Du som blir intervjuad gör detta anonymt.

- Delgivning om information att bandning är ok eller inte. Informanten har rätt att neka.

- Informanten kan närsomhelst avbryta intervjun och/eller hoppa över frågor.

Frågor.

1. Vad innebär kreativitet för dig som slöjdlärare?

-I generella drag men framförallt i ditt yrkesutövande.

-Synonymer.

-Be om exempel, konkretisera.

2. När är man i en slöjdsituation kreativ?

-Märker du någon skillnad i de olika åldersgrupperna?

-Finns det några tider under dagen/veckan som är mer kreativa än andra dagar?

-Finns det moment som stimulerar kreativitet mer än andra?

3. Vad främjar kreativitet i slöjden?

- Vad har du för knep som stimulerar eleven i sin kreativa skapandeprocess?

Information till deltagaren:

- Delge en sammanställning av intervjun till informanten.

- Tack för din medverkan.