enskild vattenförsörjning nivåer bo thunholm

Övervakning av grundvattennivåer

Grundvattennätet

Stöd för enskild vattenförsörjning

Bo Thunholm

Vanligaste(?) användningen av grundvattennätets data

Grundvattensituationen: Små grundvattenmagasin Snabb reaktion på neder- börd/grundvattenbildning Morän, urberg Enskild vattenförsörjning, motsvarar de flesta mindre vattentäkter

Stora grundvattenmagasin Reagerar långsamt på neder- börd/grundvattenbildning Sand- och grusåsar Sedimentär berggrund Allmän vattenförsörjning

Syfte: Att studera grundvattnets nivåvariationer i förhållande till geologi, topografi, klimat. Opåverkade förhållanden. I dagsläget: 330 observationsrör (ca 70 områden). Mätning vanligtvis 2 ggr per månad. Startår: ca 1970.

Obs! Ingår även kemisk provtagning/analys i samverkan med miljöövervakningen

Exempel på grundvatten-nivåer från norr till söder

2.5

2.0

1.5

1.0

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

SGU, Grundvattennätet, Svappavaara, station 38:1

Grundvattennivåer, meter under markytan

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

SGU, Grundvattennätet, Tärnsjö, station 23:21


1.5

1.0

0.5

0.0

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

SGU, Grundvattennätet, Sandhammaren, station 41:6


Omräkning till genomsnittliga Nivåförändringar: Regimer

Grön kurva = månadsmedel

Blå kurva = högsta nivå

Röd kurva = lägsta nivå

SGU, Grundvattennätet, Sandhammaren, station 41:6Grundvattennivåns månadsvärden,meter under markytan

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

J F M A M J J A S O N D

SGU, Grundvattennätet, Tärnsjö, station 23:21Grundvattennivåns månadsvärden,meter under markytan

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0


SGU, Grundvattennätet, Svappavaara, station 38:1Grundvattennivåns månadsvärden,meter under markytan

2.5

2.0

1.5

1.0


Svappavaara

Tärnsjö

Sandhammaren



1 m

1 m


1 m


1 m

Avdunstningen större än neder-börden (typiskt för sommaren)Nederbörden större än avdunst-ningen (typiskt för hösten)

Snö, tjäleSnösmältning

Hur brukar grundvattennivån variera i olika delar av landet?

Jämförelse mellan litet och stort grundvattenmagasin

Litet

Stort

10.0

9.5

9.0

8.5

8.0

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12



2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12



Användningsområden, exempel: Har en ovanligt hög/låg grundvattennivå naturliga orsaker? Vanlig fråga vid misstänkt påverkan Naturligt låga nivåer: Anläggning av brunn medger bättre marginaler, ”säkrad” vattentillgång vid fastighetsförvärv Naturligt höga nivåer: Ger bättre bedömning i samband med planering av enskilt avlopp Obs! Värt att notera vid vilka tidpunkter under året när nivåerna brukar vara naturlig höga eller låga

Hur bedömer man avvikelse från normala grundvattennivåer?

3

2

1

0

1

05 06 07 08 09 10 11 12

SGU, Grundvattennätet, Vaxholm, Område 55, Station 12

Min, medel och max avser perioden 1975 2010

Månadsvisa min, medel och maxvärden: Röd, grön resp. blå kurva Uppmätt nivå under markytan: Svart kurva

Alternativ 1: Avvikelse från varje månads långtidsmedel- värde enligt presentation av grundvattensituationen

Alternativ 2. Avvikelse utan hänsyn till månadens normalnivå. Exempel från observationsrör nära Vaxholm

-3

-2

-1

0

1

2

0 200 400 600 800 1000

Under markyta

Aktuell nivaminus

0

20

40

60

80

100

0 20 40 60 80 100

Fyllnadsgrad

Aktuell fyllnadsgrad

Grundvattennivå, antal observationer

”Fyllnadsgrad”, percentiler

April 2011 Juni 2011

Jämförelse mellan månadens grundvattensituation och fyllnadsgrad

Se nyhetsbrev-grundvatten dec 2011

enskild vattenförsörjning nivåer bo thunholm

Education