49:-

2 2004

TEMA: Finansieringsstafetten

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 1

national, Global Entrepreneurship Monitor(gem) och Movements of Entrepreneurship.Ett sextiotal forskningsinstitutioner och merän 200 forskare runt om i världen ingår i det-ta nätverk.

Men framtiden är inte helt utan utmaning-ar. Vi står för närvarande inför frågan om hurvi ska lösa Esbris basfinansiering de kom-mande fem åren. Har du idéer – hör av dig.

Trevlig sommar!

Magnus Aronssonansvarig utgivare och vd för esbri

magnus.aronsson@esbri.se

ps. Glöm inte att besöka Esbris webbplats –www.esbri.se – för den senaste informationenom forskningen kring entreprenörskap, inno-vationer och småföretagande.

2 • E N T R É # 2 | 2004

02 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . LEDAREN03 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ÅSIKTEN04 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Entreprenörer skapar egna möjligheter04 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aktiva nätverk lyfter regioner05 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Yttre drivkrafter aktualiserar förändring05 . . . . . . . . . . . . . . Inkubatorer utgör både stöd och begränsning06 . . . . . . . . . . . . . . . Innovativa affärsidéer kräver mer kompetens 06 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ny bok ringar in entreprenörers nätverk07 . . . . . . . . . . . I offentlig sektor är entreprenörskapet kollektivt07 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Småföretag kan bli gröna utan klöver08 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . TEMA: Finansieringsstafetten12 . . . . . Paul Reynolds årets främsta entreprenörskapsforskare12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gabrielsson och Wigren unga pristagare13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ESBRINYTT14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personnytt14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Boktips15 . . . . . . . . Antropologi och litteratur berikar entreprenörskapet15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konferenser16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . PORTRÄTTET

22004

Visst är det en utmaning att funderapå meningen med … ja, det kan varameningen med nästan vad som helst.

När det gäller meningen med Esbri så är detatt vara en fristående och neutral mäklare mel-lan akademiska institutioner, men också mel-lan akademin och en bredare publik – bådenationellt och internationellt.

Det är glädjande att se tillbaka på de sju årsom har gått sedan Esbri invigdes, och på den

roll och position som Esbri har utvecklat. Såhär i begynnande sommartider ska jag ta till-fället i akt och lyfta fram Esbri. Möjligen liteosvenskt, men vi har blivit inspirerade av allaamerikanska forskare som besökt oss genomåren.

Esbri har utvecklat en roll, främst i Sverigemen även internationellt, som en mäklare somadderar värde och stimulerar flöden mellanolika aktörer. Detta genom att vi har grundaten rad arenor och mötesplatser såsom Estrad,den nationella utbildningsworkshopen ochDiana International. Vi har också skapat flerainformationskanaler, exempelvis Entré och deelektroniska nyhetsbreven, för att sprida forsk-ningsbaserad kunskap om entreprenörskap,innovationer och småföretag.

Esbri har dessutom byggt upp ett omfat-tande internationellt nätverk som inkluderarmånga av de ledande forskarna inom områ-det. Detta genom vårt internationella veten-skapliga råd, men också genom de globala projekt vi medverkar i, till exempel Diana Inter-

Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri ABLayout: Sandler Mergel (www.sandler.se)

Redaktionen ansvarar ej för obeställtmaterial. Citera oss gärna men ange källan.

Redaktionsadress:Esbri, Saltmätargatan 9, 113 59 Stockholm Tel: 08-458 78 04, fax: 08-458 78 20 E-post: entre@esbri.seAnsvarig utgivare: Magnus AronssonRedaktör: Åse KarlénUpplaga: 15 000 ex ISSN: 1650-1691

Entré – forskning om entreprenörskapoch småföretag ges ut av Esbri – Insti-tutet för entreprenörskaps- och småföre-tagsforskning. Entré utkommer med fyranummer per år. Entrés syfte är att fungerasom en länk mellan forskare och allmänhetoch sprida forskningsresultat utanför aka-demin. Entré är kostnadsfri för prenume-ranterna. Kontakta Esbri för mer info!

Besök oss på nätet: www.esbri.se

Meningen med Esbri

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 2

E N T R É # 2 | 2004 • 3

ABBA del av starkt kluster

Den må kallas radioskval, dunka-dunka och tug-gummipop, men faktum är att Sveriges musikin-dustri bildar ett konkurrenskraftigt kluster. I Popu-lärmusik i Svedala (SNS förlag, 2004) sätterDaniel Hallencreutz, Per Lundequist och AndersMalmberg det svenska musikundret i ett ekono-miskt perspektiv. De hävdar att framgångsrikagrupper som ABBA, Europe och Roxette harbidragit till uppbyggnaden av klustret. Kanske ärockså megastjärnor som Jenny Lind och JussiBjörling en del av förklaringen till Sveriges fram-gångar på området. Författarna konstaterar attmusikklustret innehåller såväl samspel som riva-litet. Mentorer bidrar till lärande samtidigt somkonkurrensen sporrar till utveckling. Boken avslu-tas med en diskussion om näringspolitiska lär-domar och utmaningar.

För mer info: per@intersecta.se

Fler patent kring nya lärosäten

Under de senaste tio åren har den förda politi-ken resulterat i att Sverige har fått flera nya uni-versitet, samt en rad regionala högskolor. RolandAndersson och Mats Wilhemsson har studeratvad detta haft för effekter på antalet beviljadepatent och på den regionala produktiviteten. Iartikeln Högskolepolitikens effekter på regioner-nas patent och produktivitet (Ekonomisk Debatt,årg 32, nr 1, 2004) visar de att regioner med nyalärosäten uppvisar högre patentaktivitet än regi-oner med gamla lärosäten. De konstaterar där-med att decentraliseringen av högskoleresurserhar varit lyckosam. Andersson och Wilhelmssonfinner även att forskningssatsningar har en star-kare effekt på både produktivitetsutvecklingenoch antalet patent, än satsningar för att få flerstudenter till grundutbildningen.

För mer info: matsw@infra.kth.se

Svensk innovationskraftinför fem utmaningar

2001 började Forum for Innovation Management(FIM) att arrangera informella ”salongsdiskussio-ner” om entreprenörskap och innovationer. Någ-ra av diskussionernas höjdpunkter lyfts fram iboken Svensk innovationskraft (FIM, 2004). Redak-törerna Per-Olof Berg, Tor Bonnier och Anna Öhr-wall Rönnbäck har samlat inlägg från forskare, poli-tiker, företagare och policymakare under femrubriker som representerar utmaningar för Sveri-ges innovationssystem. Den första utmaningen äratt underlätta för innovatören, den andra att effek-tivisera vägen från idé till innovation. Den tredjeutmaningen består i att skapa goda växtmiljöer,och den fjärde handlar om investeringar i innova-tioner. Slutligen diskuterar bland andra MagnusHenrekson och Sören Sjölander utvecklingen avstödjande regelverk och organisationer.

För mer info: per.olof.berg@sses.se

Trots en liten ökning det senaste kvar-talet investeras det fortfarande alldelesför lite i de allra tidigaste skedena, så kal-

lade såddinvesteringar. Detta är bekymmer-samt för nyföretagandet i Sverige. Utan sådd-finansiering kommer många lovande företagaldrig att kunna växa och utvecklas.

Var ska då såddpengarna komma ifrån? Frånstaten kanske många tycker. Men det offentli-ga kan inte fylla alla behov, åtminstone inte omman fortsätter på samma sätt som hittills. Mingrundläggande invändning mot nuvarandesystem är att det i de tidiga skedena mest arbe-tar med bidrag och mjuka mål, samtidigt somkravställande och kompetensstöd är den egent-liga bristvaran.

Ett sätt att minska antalet misslyckanden,det visar erfarenheter från usa, är att få framså kallade affärsänglar. En affärsängel är enerfaren person som investerar i ett ungt bolag.Men förutom pengarna bidrar han/hon ocksåmed egna erfarenheter som rådgivare ochbollplank. Många engagerar sig handgripligt ide företag man investerar i. Tyvärr är svenskaaffärsänglar relativt sällsynta och det är svårtatt ersätta deras tjänster för företag i myckettidiga skeden.

Jag tror att Sverige måste ta krafttag för attkomma till rätta med de värsta avarterna iregelsystemet, som i så hög grad missgynnaross i förhållande till våra konkurrentländer.Bland annat är vårt regelsystem fortfarandehelt anpassat till de stora företagen. Vi behö-ver också en ny struktur för innovationssyste-met. I stället för att sprida ut de offentliga insat-serna på otaliga aktörer, behövs en effektiv och

kompetent struktur, som lägger resurserna därde behövs och gör nytta. Jag hyser därför sto-ra förhoppningar på det förslag till ny strukturför statens insatser, som regeringens förhand-lingsman Claes de Neergaard håller på att tafram.

Men allra viktigast är att ta vara på den kun-skap och den kompetens som finns. Vi måstevåga tala om incitament för de personer somengagerar sig i nystartade bolag. Entreprenö-rer som gjort sig en slant föredrar med nuva-rande system ofta att spela golf i Spanien fram-för att investera i nystartade svenska bolag ochbli affärsänglar.

Resultatet av detta blir att det råder brist påaffärsänglar i Sverige. Detta innebär inte baraproblem med kapitalförsörjningen i tidiga ske-den. Minst lika viktig är den kompetens somerfarna personer kan bidra med. Det bordevara möjligt för entreprenörer att återinveste-ra vinsten från ett företag i ett annat och skju-ta fram skatten på samma sätt som vid byte avbostad.

Statliga stödinsatser i all ära, men de kanaldrig ersätta personligt engagemang. Och vemkan bli mer personligt engagerad än en personsom satsat både tid och pengar för att hjälpaett nytt bolag att utvecklas?

Men det finns hopp för framtiden. Vi ser storkreativitet och idérikedom både bland våraegna portföljbolag och hos de företag som harkontakt med Connect. Vid våra universitet ochhögskolor finns också många nya, spirandeföretag. Industrifonden har dragit sitt stråtill stacken genom bildandet av tre nya sådd-riskkapitalbolag i anslutning till universiteten.kth Seed Capital (Stockholm), Lumitec (Lund)och Iteksa (Linköping) samarbetar aktivt meduniversiteten för att fånga upp och bidra till attfler unga företag får chansen att växa ochutvecklas.

Lars Öjeforsvd industrifonden

för mer info: lars.ojefors@industrifonden.se

Kravlöst kapital kan inte ersätta affärsänglar

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 3

4 • E N T R É # 2 | 2004

I vissa regioner ökar konkurrenskraften närföretag, organisationer och myndigheter slu-ter sig samman i nätverk. Marcela Ramírez-Pasillas forskar om hur sådana nätverk fun-gerar.

Marcela ramírez-pasillas har lagtfram sin licentiatuppsats EmbeddedRegional Networking vid Växjö uni-

versitet. I den undersöker hon hur det står tillmed nätverkandet bland företagen i svenskaLammhult, italienska Como och mexikanskaJalisco.

Möbelriket Lammhult är specialiserat påmöbeltillverkning och turismen kring den.

I Como tillverkas siden och i Jalisco finns enmängd företag som producerar och reparerarmöbler. I alla tre regionerna finns nätverk, mende startade vid olika tidpunkter (1994, 1983respektive 1979) och av olika anledningar.

I Lammhult var det en företagare som toginitiativet. Tillsammans med några andra före-tagare, industriklubben och kommunen ska-pades ett nätverk för att marknadsföra regio-nens företag. I Como startade nätverket av engrupp företag som redan var engagerade i tillexempel handelskammaren. Syftet var attutveckla ett specialiserat textilföretag som kun-de stödja industrin. I Jalisco startade nätverketpå liknande sätt som i Como. Det etablerade

sedan kontakt med andra nätverk inom exem-pelvis sko- och smyckeindustrin.

Ramirez-Pasíllas finner att nätverken utfören rad olika aktiviteter. Det handlar exempel-vis om annonsering, teknisk problemlösning,mässaktiviteter och om att samordna butikersöppettider. I Lammhult är motivationen hosmedlemmarna i nätverket marknadsoriente-rad. I Como och Jalisco är nätverksaktiviteter-na resursdrivna.

för mer info: marcela.ramirez@ehv.vxu.se

Det unika med entreprenörer är att de sermöjligheter där andra bara ser kaos. Vad harde för kunskap som vi andra inte har?

– Entreprenören har ett annorlunda för-hållningssätt till företagandet, och kanskeockså till livet, säger Nils Nilsson.

Entreprenörer beskylls ibland för attinte förstå traditionellt ekonomiskt tän-kande. Men det är en felsyn, menar Nils

Nilsson. I avhandlingen Entreprenörens blick– Om förståelse, identitet och handling i detmindre företaget belyser han bland annat ent-reprenörens kunskapsprocesser.

– En stor del av forskningen säger att möj-ligheter hela tiden finns där ute i samhället. Attentreprenören bara råkar vara den som lyckashitta möjligheterna. Men jag menar att entre-prenören själv skapar sina möjligheter. Entre-prenören är en skapande människa, säger NilsNilsson, ekonomie doktor och prefekt på Han-delshögskolan bbs vid Högskolan i Kalmar.

Existentiella frågorFör att lyckas måste entreprenören ha både detkreativa och det ekonomiska tänkandet. Menentreprenörskap handlar också om existenti-ella frågor. Entreprenörer vill ha kontroll översina liv och sin framtid. De försöker finna sigsjälva genom företagandet.

– Personen och företaget hänger ihop. Närentreprenören utvecklar sig själv utvecklas ock-så företaget – och tvärtom. Det är mötet mel-lan personen och företaget som skiljer sig frånannat företagande. Entreprenörskapet blir ettförhållningssätt till livet som innehåller eko-

nomiska, sociala och existentiella möjligheteroch risker.

Något annat som är utmärkande för entre-prenörer är hur de skaffar kunskap. De jobbarsig fram i små steg och skapar på så sätt denkunskap de behöver genom sina handlingar.

– De vet vad de ska göra och agerar utifrånsin känsla för helheten. Entreprenörerna tyck-er inte själva att de fattar några beslut. Det ärofta fråga om en tyst kunskap. Akademisk kunskap har på det sättet ganska lite att bidramed till den praktiska kunskapsprocessen iföretagen.

Därför menar Nils Nilsson att det behövs ettannorlunda perspektiv för att studera entre-prenören. Ett perspektiv som bättre kan beskri-va hur entreprenören tänker och handlar.

– Inom traditionell ekonomisk forskning ärdet svårt att överhuvudtaget se entreprenören.Inom entreprenörskapsteori syns entreprenö-ren, men man har ändå inte fångat fenomenetfullt ut. Jag har använt mig av ett tolkande para-digm för att se om entreprenören framträdertydligare.

Tanke och handlingNils Nilsson har följt fyra entreprenörer på närahåll under en längre tid. Han har gjort inter-vjuer och observationer. Målet har alltså varitatt studera hur tanke och handling hängerihop.

– Jag har använt en metodologi som liggernärmare entreprenörens eget sätt att tänka. Dethär är inte enda vägen men det bidrar till endelvis ny bild av entreprenörskapet. Jag tyckeratt det har fungerat bra och kanske kan det ock-så leda till insikter på policyområdet.

En bra entreprenörskapspolitik handlar intebara om sänkta skatter, menar Nils Nilsson. Detär även viktigt att skapa en gynnsam entrepre-nörskapskultur, något som kräver mer genom-gripande förändringar.

– Entreprenörer behöver en scen att verkapå, och även applåder ibland.

Text: Jonas Gustafsson

för mer info: nils.nilsson@hik.se

Entreprenörer skapar egna möjligheter

Aktiva nätverk lyfter regioner

• Nils Nilsson

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 4

E N T R É # 2 | 2004 • 5

Marie Strid har undersökt den tekniska ochaffärsmässiga kunskapsprocessen i en före-tagsinkubator. Hon menar att platsen ochrummet påverkar företagsamheten.

Teknologie licentiat Marie Strid ärarkitekt och verksam vid Chalmers tek-niska högskola. Hon har studerat högsko-

lans egen företagsinkubator; Chalmers Inno-vation, genom att intervjua både entreprenöreroch personer som arbetar med inkubatorn.Resultaten redovisas i licentiatuppsatsen Whe-re does High-Tech Become a Business? About theImportance of Space for Supporting Knowled-ge Processes at University Business Incubators.

Miljön i en företagsinkubator kan beskrivassom ett mellanting mellan universitetsvärldenoch affärsvärlden. Strid konstaterar att kon-struktionen av denna miljö formar det blivan-de företaget. I fas ett handlar det om att kom-ma in i inkubatorn, i fas två om att faktiskt bli

ett företag, och i fas tre om att växa ur inkuba-torn. Marie Strid betecknar faserna ”entré”,”eget rum” respektive ”utgång”.

Intervjuerna visar att verksamhetsutveck-larnas stöd stämmer ganska bra överens medentreprenörernas behov i ”entrén”. I denna fasska de tekniska idéerna göras explicita och mer

företagslika, samtidigt som entreprenörernaska tillgodogöra sig inkubatorfolkets affärskun-skap.

I det ”egna rummet” växer företagets nät-verk, entreprenören lär känna både sina kun-der och andra inkubatorföretagare. Därför ärdet viktigt med en kritisk massa av företaginom inkubatorns väggar.

För att slutligen kunna lämna inkubatornoch ta plats i affärsvärlden krävs ett stortexternt nätverk. På denna punkt anser Strid attföretagsinkubatorn misslyckas i sitt stöd. Före-tagen är inte tillräckligt socialiserade i ”utgång-en”. Den rumsliga närheten i inkubatorn är väl-görande till en början, men i slutfasen utgörväggarna en begränsning.

för mer info: strid@arch.chalmers.se

Småföretag beskrivs ibland som konserva-tiva och inte så benägna att satsa på för-ändring och lärande. Den bilden verkar intestämma, enligt en ny doktorsavhandling ipedagogik. Men vad karaktäriserar i så fallförändringsprocesser i de små företagen?

Ibarbro nilssons avhandling Föränd-ringsdynamik – Utveckling, lärande och driv-krafter för förändring. En studie av utveck-

lingsprocesser i fyra småföretag är huvud-områdena förändring och lärande. Den ställerbland annat frågor om hur och varför organi-sationsförändringar sker. Nilsson har ocksåundersökt hur de anställdas förutsättningar förlärande i arbetet ändras när organisationen för-ändras.

– Lärande är givetvis viktigt, både för indi-videns utveckling och för företagets konkur-renskraft. Ändå finns inte så mycket tidigareforskning vad det gäller lärande och föränd-ring i småföretag. Särskilt inte forskning somsträcker sig över en längre tid, säger filosofiedoktor Barbro Nilsson, Linköpings universitet.

Drivkrafter i samspelHon har, under en femårsperiod, följt fyra småtillverkningsföretag. Alla har genomfört mereller mindre genomgripande förändringar avarbetets organisering under perioden. Två

delstudier med bland annat enkäter, intervju-er och observationer har gjorts för att kartläg-ga förändringssatsningarna.

Oplanerad påverkanResultaten visar att samspelet mellan olikadrivkrafter inom och utanför företagen har storbetydelse för de förändringssatsningar somgenomförs. Yttre drivkrafter kan till exempelvara konkurrens, kundkrav och konjunktur-läge. Inre drivkrafter handlar om hur ledning-en, fackliga organisationer och de anställdaagerar i själva förändringsarbetet.

– Yttre drivkrafter är viktiga för att överhu-vudtaget aktualisera ett förändringsarbete,medan inre drivkrafter är avgörande för vaddet blir av förändringarna. Detta samspel mel-lan olika yttre och inre drivkrafter påverkar deutvecklingssatsningar som genomförs. Detmedverkar också till att de anställdas möjlig-heter till lärande i arbetslivet förändras.

Satsningarnas omfattning och hur väl deintegreras i företaget har stor betydelse för demöjligheter till lärande som skapas. Men ävenmer oplanerade aktiviteter kan påverka läran-det i arbetet.

– Olika former av intressemotsättningarmellan ledning och anställda kan leda till situ-ationer som, åtminstone på sikt, skapar nyamöjligheter till lärande för de anställda.

Vad det blir av ett förändringsarbete kan ock-så ändras över tid. Förutsättningar förändrasoch resultaten kan bli något helt annat än manhar tänkt sig från början. Men det behöver inteenbart vara negativt, menar Barbro Nilsson.

– En oplanerad eller återställande föränd-ringsprocess kan bidra till ökad reflektion ochsamverkan i det dagliga arbetet, och därmedskapa ökad beredskap för framtida föränd-ringsarbete. Med andra ord är det inte bara detman brukar kalla för positiva förändringar somger nya förutsättningar för lärande i arbetet.

Text: Jonas Gustafsson

för mer info: barni@ibv.liu.se

Yttre drivkrafter aktualiserar förändring

Inkubatorer utgör både stöd och begränsning

• Barbro Nilsson

• Marie Strid

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 5

6 • E N T R É # 2 | 2004

Boken Uddevalla Symposium 2003: Entre-preneurship, Spatial Industrial Clusters andInter-Firm Networks innehåller 39 artiklarsom presenterades under konferensen 12–14juni förra året. Bidragen är författade avsvenska och utländska doktorander samtdisputerade forskare.

Om företags förmåga att innoveraskriver Andreas Cornett och Nils KarlSørensen, Syddansk universitet, i arti-

keln Clusters and Innovation as an Instrumentof Regional Development Policy. De har genom-fört enkätstudier i västra Danmark och norraTyskland i syfte att öka förståelsen för relatio-nerna mellan mindre företag och innova-tionsstödjande organisationer, samt relatio-nerna mellan olika företag. Resultaten indikerarbland annat att företag som har varit i kontaktmed rådgivare därigenom har fått stöd attutveckla nya produkter.

Bland bokens kapitel märks också The Roleof Local Professional Support to Becoming Ent-repreneurs av Tobias Dalhammar och IngelaSölvell, Esbri och Stockholms universitet, samtTommy Larsson, Södertörns högskola ochStockholms universitet. De intresserar sig, lik-som Cornett och Sørensen, för rådgivning tillentreprenörer, och har undersökt hur entre-prenöriella idéer stöttas vid några av SverigesNyföretagarCentrum. Studien visar att det intefinns något standardmönster eftersom allaföretagsembryon är unika. Ändå kan rådgivar-na arbeta efter vissa gemensamma principer,till exempel att alla idéer ska diskuteras igenomgrundligt. Detta för att inte på ett tidigt stadi-um döda den presumtiva företagarens ambi-tioner och drömmar.

Svein Hansen, Knut Merdem, Egil Norvaldoch Øystein Strøm är verksamma vid Høgsko-len i Østfold. Deras bidrag till boken har rubri-ken Industrial Fragmentation or Consolidation– The Case of Liquid Packaging. Artikeln hand-lar om hur industrin för förpackning av väts-kor har utvecklats. Utgångspunkten är detindustriella distrikt som vuxit fram kringanvändandet av furu, gran och björk. Förfat-tarnas studier visar dock att förpackningsin-dustrins fortsatta utveckling inte kan förståsutifrån teorier om industriella distrikt. Indust-rin består av ett fåtal globala företag som är ver-tikalt integrerade – inte av många specialise-rade småföretag.

Text: Jonas Gustafsson

för mer information om boken, ellerom nästa uddevalla symposium, besök:

www.symposium.htu.se

Varför misslyckas vissa affärsidéer medanandra blomstrar till vinstdrivande verksam-heter? Frågan besvaras i Mikael Samuels-sons avhandling.

– Erfarenhet av att starta företag är abso-lut viktigast för att lyckas i ett tidigt skede.Särskilt när det handlar om innovativa affärs-idéer, säger han.

Isin avhandling Creating new ventures: A longitudinal investigation of the nascentventuring process har Mikael Samuelsson,

Centrum för entreprenörskap och affärsdesignvid Högskolan i Borås, följt ett slumpmässigturval av 622 affärsidéer under en period av tvåår. Avhandlingen är ett försök att tidigt i ettföretags liv belysa varför vissa affärsidéer blirframgångsrika och andra inte.

Resultaten pekar på att det är möjligt att skil-ja på innovativa affärsidéer och sådana somenbart reproducerar redan befintliga idéer. Denhär distinktionen har tidigare inte kunnat visasempiriskt.

Majoriteten är reproducerandeEn klar majoritet, 88 procent, av de undersök-ta idéerna i avhandlingen var reproducerandeaffärsmöjligheter. Det visade sig också att detär stor skillnad mellan att förverkliga respekti-ve typ av affärsidé. Till exempel misslyckas deinnovativa affärsprocesserna betydligt oftareän de reproducerande.

– Man kan säga att det handlar om risk kont-ra osäkerhet. I en reproducerande affärsmöj-lighet finns en risk, men man har ändå myck-et gratis från tidigare försök. I en innovativaffärsmöjlighet är det i stället total osäkerhet.Det krävs oerhört mycket mer av den somutvecklar en innovativ affärsidé, säger ekono-mie doktor Mikael Samuelsson.

Eftersom det handlar om ett så tidigt skedei affärsutvecklingsprocessen finns inga tydligamått på framgång, som till exempel försäljningeller antal anställda.

– Man ser vilka affärsidéer som försvinneroch alltså inte lyckas. Det är svårare att bedö-ma de som finns kvar. Två år är egentligen litekort tid för att se hur en affärsidé kommer attklara sig.

Handling är viktigtSamuelsson har även tittat på affärsutveck-lingsprocessens utseende och hur det påver-kar utfallet av processen. Det visade sig att desom lyckades utveckla innovativa affärsidéerofta hade hög entreprenöriell kompetens. De

hade startat företag förut. Brancherfarenhetvar inte lika viktigt i den här tidiga fasen av pro-cessen.

– Innovativa affärsprocesser kräver störrekompetens. Även formell utbildning är viktigt,men i ett senare skede. De som är aktiva ochhandlingskraftiga under affärsutvecklingspro-cessen har också större chans att överleva. Detviktiga är vad personen gör, och att hon ellerhan gör något. Den här förklaringen är så starkatt den möjligen tar bort andra förklaringar,som till exempel socialt kapital.

Även personens nätverk har betydelse föraffärsidéns framgång. Ju större resurser före-tagsstartaren tar från nätverket, desto störrechans har han eller hon att lyckas. Men nät-verkets betydelse kommer in i ett senare ske-de i utvecklingsprocessen av innovativa idéer.

– Det är ingen idé att ha ett stort nätverk omman inte vet vad man vill göra. När det gällerreproducerande affärsidéer är nätverket däre-mot viktigt i hela processen. Man har en nisch,och ju bättre man känner till konkurrenternaoch ju mer man utnyttjar sitt nätverk, destobättre lyckas hela processen. Utbildningsnivåspelar ingen roll för hur väl en reproduceran-de affärsidé lyckas.

Text: Jonas Gustafsson

för mer info: mikael.samuelsson@hb.se

Ny bok ringar inentreprenörersnätverk

Innovativa affärsidéerkräver mer kompetens

• Mikael Samuelsson

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 6

E N T R É # 2 | 2004 • 7

En vanlig bild av entreprenören är denensamma hjälten som tjänar storkovan i ettprivat företag. Men entreprenörskapsbe-greppet är rikare än så. I sin avhandlinggranskar filosofie doktor Ylva Mühlenbockde kollektiva entreprenörsinsatserna inomden svenska skolvärlden.

Ylva mühlenbocks huvudsakliga forsk-ningsintresse är offentlig sektor. När honpåbörjade sitt avhandlingsarbete var det

inte med intentionen att studera entreprenör-skap, men det var där hon landade.

– Jag ville skriva om utvecklingsprojekt ioffentlig sektor. Inte vilka projekt som helst,utan de man kliar sig i huvudet inför och und-rar: ”Hur blev det så här?”. Jag var ute efter attfånga de uppfinningsrika, innovativa inslageni projekten, säger Mühlenbock som är verksamvid Förvaltningshögskolan, Göteborgs univer-sitet.

Kollektivt entreprenörskapVia litteratur om individer; eldsjälar och pro-jektmakare, hittade hon slutligen till entrepre-nörskapsteorierna. Och även om knappastnågon inom offentlig sektor kallar sig entre-prenör, menar Ylva Mühlenbock att entrepre-nörskapet finns där.

– Entreprenörskap handlar för mig om ska-pandet. Jag fokuserar inte på den ekonomiskavinsten, utan anser att det finns andra driv-

krafter. Framväxten av det nya är intressant.Att man överger det invanda – det man kan.

För sin doktorsavhandling Inget personligt– Om entreprenörskap i offentlig sektor harMühlenbock gjort telefonintervjuer med när-mare hundra svenska rektorer om pågåendeoch avslutade utvecklingsprojekt. Rektorernanämnde mer eller mindre innovativa projekt,som exempelvis handlade om it, miljö ochföretagsamhet. Ett slående resultat är att enskil-da individer väldigt sällan pekades ut som dri-vande. Projekten var kollektiva.

Ett annat resultat är att skolvärlden är öppenför externa influenser. I många projekt varorganisationer som Skogsvårdsstyrelsen, Väg-verket och ideella organisationer involverade.

– Jag finner att skolan, å ena sidan, utövarentreprenörskap exempelvis genom att formaom modeller de plockat upp. Skolorna är ock-

så skickliga på att anpassa sina idéer till resur-ser som omvärlden förfogar över. Det finns enskaparlust, trots att ingen sagt åt dem att varainnovativa. Å andra sidan utövar de externaorganisationerna entreprenörskap, genom attvara involverade i offentlig sektor.

Avhandlingen rymmer också två fallbe-skrivningar. I det ena fallet tar en elevassistentsom sin uppgift att stötta en grupp elever somhar det svårt. I det andra fallet har en lärare till-sammans med sina elever konstruerat en bio-gasanläggning som ska användas i Kenya. Äveni dessa projekt är entreprenörskapet kollektivt.De huvudaktörer som Ylva Mühlenbock inter-vjuat är noga med att inte framhäva sin insats.

Sociala innovationerKollektiviteten är en av anledningarna till attentreprenörskapet inom offentlig sektor ärsvårt att upptäcka. En annan anledning är attentreprenörskapet sällan genererar produktersom man kan ta på. Oftast handlar det om soci-ala innovationer. Terminologin är inte hellerdensamma som i privata företag.

– Rektorerna talade inte i termer av entre-prenörskap, utan det är min tolkning att dethandlar om det. Inom offentlig sektor för-knippas ordet ”entreprenör” snarare med per-soner som anlitas för vägunderhåll elleräldreomsorg, än med nyskapande individer,konstaterar Mühlenbock.

– Avhandlingens viktigaste bidrag är att denvisar att det vi kallar entreprenörskap faktisktkan finnas i offentliga verksamheter. Det är inteså att folk inom offentlig sektor bara går ochhänger med armarna – de tar egna initiativ. Detär bara lättare att se entreprenörskapet i pri-vata företag.

för mer info: ylva.muhlenbock@spa.gu.se

I offentlig sektor ärentreprenörskapet kollektivt

• Ylva Mühlenbock

Små och medelstora företag dras med enrad myter. Exempelvis tror många att före-tagarna inte initierar miljöarbeten därför attde är ointresserade, eller saknar mänskligaoch finansiella resurser. Søren Jeppesenefterlyser en mer nyanserad bild.

Søren jeppesen är verksam vid Han-delshøjskolen i København. Hans dok-torsavhandling Environmental Practices

and Greening Strategies of Small ManufacturingEnterprises in South Africa – A Critical RealistApproach handlar om hur, och varför, mindreföretag driver miljöarbeten.

– Jag anser att en stor del av den befintligalitteraturen på området saknar en samman-hängande, vetenskaplig ram. Jag har därförarbetat dels teoretiskt, genom att sammanställaen vetenskaplig undersökningsram, och delsempiriskt, genom att pröva denna ram på små,

producerande verksamheter, säger Jeppesen.Han började med att gå igenom den existe-

rande teoribildningen. Därefter genomfördehan en enkätstudie av 200 företag i Port Eliza-beth, Sydafrika. Slutligen har han på nära hållstuderat tre sydafrikanska småföretag.

– Företagens drivkrafter till miljöarbeteberor på både den interna situationen ochderas externa relationer. Förhållandena varie-rar från bransch till bransch, och de förändrasöver tiden.

Søren Jeppesens avhandling visar att demedelstora företagen har en mer utbyggd mil-jöpraxis än mikroföretagen. Branscher medomfattande globala relationer är också mermiljövänliga än branscher med lokal orienter-ing. Ledningens miljöfokus och effektiviteteni resursutnyttjandet är två av de faktorer sompåverkar miljöarbetet. Relationerna mellan led-ningen och de anställda, liksom företagets rela-tioner till leverantörerna, de viktigaste kun-derna samt de lokala myndigheterna, är ocksåviktiga.

för mer info: sj.ikl@cbs.dk

Småföretag kan bli gröna utan klöver

• Søren Jeppesen

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 7

8 • E N T R É # 2 | 2004

Forskningen kring små företags finan-siering kom igång på allvar i slutet av1970-talet. Merparten av forskningen

härstammar fortfarande från usa och Storbri-tannien, men under senare år har ämnet röntett ökat intresse världen över. Professor HansLandström, Ekonomihögskolan vid Lunds uni-versitet, har forskat kring finansiering av små-företag sedan början av 1980-talet. Han menaratt några huvudfåror har hunnit utkristallise-ra sig, trots ämnets ungdom.

– För det första kan man konstatera attforskningen vanligen är utbudsorienterad, detvill säga man fokuserar oftast på den sida somstår för kapitalet. Men det finns ett ökandeintresse för finansieringens efterfrågesida därman tittar på de små företagens finansiella situ-ation och överväganden, säger Hans Land-ström.

På utbudssidan har forskningen kring deformella venture capital-företagen fått mestuppmärksamhet. Det finns även en del fors-kare med intresse för det informella riskkapi-talet, till exempel affärsänglar. Bankers finan-siella funktion för små och nya företag är ettannat viktigt spår.

– En stor del av bankforskningen syns dockinte inom småföretagsforskningen. Forskarnabetraktar sig som finansieringsforskare ochpresenterar sina resultat på finansieringskon-ferenser och i finansieringstidskrifter.

I Sverige är forskningen på området utspriddöver hela landet och ganska fragmenterad. Såser det även ut i resten av Europa och i usa.Det finns fortfarande inget riktigt starktcentrum för forskning kring små företags finan-siering, men i Lund håller man på att skapa ettforskningscentrum kring riskkapital.

– Efter sommaren räknar vi med att ha 6–8doktorander och en disputerad forskare somarbetar med riskkapitalforskning. Förhopp-ningsvis kan vi därigenom skapa en stark forsk-ningsmiljö kring riskkapitalfrågor och se ensnabbare tillväxt av kunskap inom området.

Onyanserad bildEn viktig del i kunskapsbildningen är att redaut de begrepp som används inom fältet. Land-ström poängterar till exempel skillnaden mel-lan riskkapital och riskvilligt kapital. Riskka-pitalet är relaterat till ägandet. Det handlar inteom att låna ut pengar, utan om att gå in somägare i ett företag. Med riskvilligt kapital menashelt enkelt kapital som satsas i projekt med högrisk.

Riskkapitalet behöver inte nödvändigtvisvara riskvilligt kapital, eftersom man kan gå insom ägare i redan etablerade börsföretag utanatt ta alltför stor risk. Riskvilligt kapital kan isin tur handla både om ägarkapital till nyaunga företag, och om rena lån där banker gårin med pengar i högriskprojekt.

Inom riskkapitalmarknaden, som också kankallas ägarkapitalmarknaden, finns olika aktö-rer. Det finns det formella riskkapitalet, ven-ture capital-företagen, som investerar medandras pengar. Det finns också informellt risk-kapital, det vill säga privatpersoner som inve-sterar sina egna pengar. Slutligen finns det sombrukar kallas ”corporate venture capital”. Meddet menas att stora företag går in som deläga-re i småföretag.

– Bilden av småföretagens behov av kapitalär onyanserad. Finansiering i form av ägarka-pital är inte ett grundläggande problem för deallra flesta företag i Sverige. De är levebrödsfö-retag som inte vill eller kan växa, till exempelen tandläkare med egen praktik, eller en hant-verkare. De har inget behov av extern finansi-ering, utan klarar sig med en checkkredit ochkanske ett rörelselån för att hantera föränd-ringar i behovet av likvida medel.

En grupp som däremot kan ha problemmed finansieringen är teknikföretag och ent-reprenöriella företag där man försöker göranågot nytt och innovativt. Sådant kostar peng-ar. De är också högriskföretag och har därförsvårt att hitta finansiärer. Det pratas ofta omatt dessa företag upplever ett finansiellt gap,framför allt om de befinner sig i ett tidigt ske-de i utvecklingen. Det här är inget unikt svensktfenomen, det gäller på de flesta marknader.

– En grundorsak är att det föreligger infor-

Finansieringsstafetten

Företags finansieringssituation kan liknas vid en stafett där flera finansiärer bidrar med pengar. I början är egna medel, och lån från släkt och vänner, viktigast. Senare i företagets liv avlöserleverantörskrediter, banklån, formellt och informellt kapital varandra som den viktigaste finansier-ingskällan. Men det får inte bli för mycket av det goda. Alltför stora kapitaltillskott kan påverkaföretagets utveckling negativt.

Olika finansiärer viktiga i olika etapper

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 8

E N T R É # 2 | 2004 • 9

mationsasymmetri mellan företagen och finan-siärerna. Det kan i sin tur bero på att företagenhar svårt att förmedla informationen, eller påatt finansiärerna är dåliga på att skaffa ochbedöma den.

Oftast hänförs det finansiella gapet till bris-ten på kapital i tidiga skeden, och på finansiä-rernas oförmåga att hantera entreprenöriellaföretag i tidiga utvecklingsskeden. Men Land-ström menar att det troligen också är så attföretagarna själva måste bli bättre på att han-tera de finansiella frågorna, och att attitydentill externt kapital måste förändras.

– Vi har ju en föreställning att unga teknik-baserade företag behöver mycket kapital, ochatt olika venture capital-företag ska stå för det-ta kapital. Så är det oftast inte. Av alla venturecapital-investeringar är det bara någon pro-cent som sker i sådd, alltså i ett mycket tidigtskede i företagandet. Största delen sker i expan-siva, redan etablerade företag. Det är ett för-hållande som gäller i många länder, även i usa.

– Företagarna måste inse att andra finansi-eringsmöjligheter finns tillgängliga – och lärasig att hantera dem. Allt ifrån olika ”boot-strappingmetoder”, som Joakim Winborg studerat i sin avhandling, till den informellariskkapitalmarknaden med olika ”affärsinve-sterare” som förgrundsgestalter, säger HansLandström.

Förändrad riskkapitalmarknadTrenden går alltså mot att de traditionella inve-sterarna går in allt senare i företagen. Vem skaman då vända sig till för att få finansiering i etttidigt skede? Björn Berggrens doktorsavhand-ling handlar om småföretagens finansiering.Han menar, precis som Landström, att hoppeti viss mån kan ställas till informella investerare.

– Riskkapitalbolagen, som förr var de somgick in med pengar tidigt, har blivit försiktiga-re. Många brände sig nog under it-boomenoch tar därför färre risker. Överhuvudtaget hardet blivit svårare för nystartade företag att fåin finansiärer, säger ekonomie doktor BjörnBerggren, Centrum för bank och finans (CeFin)vid Kungliga tekniska högskolan.

Påståendet får stöd i internationell forsk-ning. Den senaste rapporten från Global Ent-repreneurship Monitor (gem) visar att nästan92 procent av allt investerat kapital i de 40undersökta länderna kommer från informellainvesterare, ofta släkt och vänner. Men man fårinte glömma att det formella riskkapitalet fort-farande är viktigt, särskilt som det ofta riktar

sig mot de snabbast växande företagen. Underde senaste åren har dock mängden riskkapitalsom är tillgängligt i tidiga faser minskat dra-matiskt.

– Det här är ytterst konjunkturberoende.Många har dragit öronen åt sig för tillfället –och det på goda grunder. Men det kommersäkert att förändras igen när ekonomin serbättre ut. Om det finns en möjlighet att görabra affärer kommer folk att söka sig dit.

Svårt för nya företagMånga riskkapitalföretag satsar i dag snararepå strukturaffärer, som att köpa ut företag frånbörsen eller köpa upp medelstora familjeägdaföretag. De är alltså inte klassiska riskkapital-företag längre, utan har i viss mening byttinriktning.

De som äger riskkapitalföretagen vill ocksåse en avkastning på sitt kapital. Det är lika dyrtatt satsa i ett litet som i ett stort företag, mendet lilla företaget innebär en större risk. Det harlett till att man gör färre investeringar, och attde nyetablerade företagen har svårare att fåfinansiering.

– Det har uppstått ett glapp på finansier-ingsmarknaden. Det här glappet fylls till en delav statliga initiativ som Almi, Industrifondenoch Nutek. De kan i vissa fall ge stöd i ett tidigtskede. Det har tillkommit flera statliga aktörerpå senare tid, kanske som en reaktion på attriskkapitalet har minskat. Vinnova är ett sådantinitiativ som har dykt upp, och som kan gå intidigt och satsa i riktigt små företag, säger Berg-gren.

Släktingar och vänner utgör en investerar-kategori som alltid har gått in i företagen i etttidigt skede. Deras kreditbedömning är infor-mell om man jämför med till exempel banker.En del affärsänglar går också in i ett tidigt ske-de. Men egna pengar är ändå den absolut vik-tigaste formen av kapital i nystartade företag,trots att de kanske inte räcker så länge.

– Att satsa en egen slant kan också vara enförutsättning för att få in mer kapital i ett sena-re skede. Banker och andra finansiärer gillaratt man vågar satsa på sin idé. Det visar att mantror på företaget.

En inte helt oviktig källa till kapital är andraföretag. De kan också gå in ganska tidigt. Delsgenom att erbjuda längre krediter eller förskott,men också genom att dela vissa resurser. Enannan möjlighet är att kunder och leverantö-rer köper in sig i varandra och bildar små mini-koncerner. Incitamentet att investera på det

viset kan vara att få tillgång till ny teknik förealla andra.

Det gäller alltså för företagen att veta vilkentyp av kapital de ska söka sig till i olika skeden.Man kan se det som en finansieringsstafett där de olika finansieringsformerna avlöservarandra.

– Vissa typer av kapital är mer betydelseful-la i uppstarten av företag, exempelvis egnapengar och investeringar via släkt och vänner.När företaget växer blir andra typer av kapitalviktigare, som till exempel leverantörskreditereller banklån.

Jämfört med andra typer av finansiering ärbanklån den absolut största källan, om mantittar på summan utlånat kapital. Men det skil-jer sig en del beroende på vilken bransch före-tagen verkar i. Banker är helt dominerande itillverkande branscher som har bra säkerhet imaskiner och inventarier.

Men andra finansiärer än banker behövsgivetvis också. Utvecklingen inom it- och bio-teknikbranschen skulle inte ha varit möjlig utanriskkapitalföretag och affärsänglar. De riktarsig till stor del mot nya riskfyllda branschermed stort finansieringsbehov.

Nutek och de andra statliga aktörerna är vik-tiga för det akademiska entreprenörskapet. Denhär typen av entreprenörskap är ofta inte syn-ligt för det traditionella riskkapitalet. Det berorpå att de akademiska entreprenörerna saknarkontakterna som många andra entreprenörerhar.

– Många finansiärer riktar in sig på en spe-ciell nisch och väljer att investera i en viss typav företag. Vilken typ av finansiering man hartillgång till beror alltså lite på var man kommerifrån som entreprenör, konstaterar Björn Berg-gren.

Finansieringens nackdelarDe olika typerna av finansiering fyller olikabehov, och relationen mellan finansiär och denfinansierade skiljer sig också åt mellan finan-sieringsformerna. Framför allt affärsänglar taraktivt del i företaget, och de är därför upp-skattade. De är naturliga experter som vetmycket om de problem som kan dyka upp närman startar företag. Även riskkapitalföretagenär relativt aktiva.

– Banker har en helt annan roll. De är inak-tiva investerare och bidrar med pengar, punktslut. De kanske har kontakt med det finansie-rade företaget en gång om året, för att överva-ka sitt lån. Det är en mer affärsmässig relation.

En anledning till att riskkapitalföretag ochaffärsänglar är mer aktiva är att de premierartillväxt. De är delägare i företaget och får en delav vinsten. En bank lever på sin ränta, som inteär beroende av om företaget växer eller inte.

De flesta statliga aktörerna är heller inte såaktiva som finansiärer. Några av dem, till exem-pel Almi, har en viss kursverksamhet och före-tagen skickar in lägesrapporter. Men annarshandlar det mest om att bidra med pengar.

Kan det finnas någon nackdel med att ta inextern finansiering? Ja, i vissa fall, menar Berg-

• Hans Landström • Björn Berggren • Staffan Gullander

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 9

10 • E N T R É # 2 | 2004

Finansieringsstafetten

gren. Om ett företag får en stor säck pengar iett tidigt skede kan det dra på sig onödiga kost-nader, bara för att pengarna finns där. Mankanske skapar en onödigt komplicerad orga-nisation, eller skaffar ett alltför dyrt kontor.

– Det kan också hända att företaget utveck-lar produkten i all oändlighet i stället för attbörja sälja. En del entreprenörer är mer intres-serade av själva produkten än av säljandet. Omde får mycket pengar i början har de inget stör-re krav på sig att sälja. Då kanske det hade varitbättre att gå till en kund för att få ut ett förskott.Det kan ju vara så att de utvecklar en produktsom ingen vill ha.

– Det finns också en rädsla hos vissa entre-prenörer för att ta in extern finansiering. De ärrädda att förlora sin frihet och vill därför intege för mycket insyn. De flesta entreprenörerföredrar finansiering som inte ger så mycketinsyn, till exempel statliga bidrag och leveran-törskrediter.

Ängel med kunskapDet är alltså långt ifrån alla nystartade företagsom behöver externt kapital för att växa. Menjust den gruppen är den mest intressanta enligtStaffan Gullander, adjungerad professor vidLinköpings universitet och Stockholm Schoolof Entrepreneurship (sses). Han har i sin forsk-ning fokuserat på finansiering av nystartadeföretag, och framför allt på affärsänglar.

– Det handlar ofta om kunskapsintensivaföretag som växer snabbt. Tillväxten är inte enbelöning om företaget går bra, den är en nöd-vändighet för att det ska gå bra. Till exempelför att produkten har kort livslängd och manmåste nå ut med den snabbt, säger han.

Gullander har själv varit verksam som affärs-ängel och även sysslat med investeringar i ven-ture capital-företag. Han har också skrivit enhandbok om affärsängelnätverk.

– En typisk affärsängel är en före detta ent-reprenör som har startat flera framgångsrikaföretag. Hon eller han har sedan sålt företagenoch har mycket pengar och tid över. Det äroftast inte pengarna som lockar till invester-ingar, utan snarare att hitta ett sätt att vara medpå spelplanen.

Affärsänglarna letar vanligtvis invester-ingsobjekt inom sina egna branscher. Merpar-ten investerar också i företag på hemorten,bland annat för att det är lättare att besöka ochfölja upp sina investeringar. Det kan också varaså att man vill ge något tillbaka till sin region.

– En annan förklaring till varför affärsäng-lar väljer att investera i sin geografiska närhet,är mer sociologisk. Eftersom det ofta handlarom nystartade företag har man lite eller ingetatt gå på i bedömningen. Då bedömer manentreprenören som person i stället för projek-tet som sådant. Genom sitt nätverk får affärs-ängeln den information som behövs, och nät-verk är oftast lokala.

Affärsänglar går in med både pengar ochkunskap i sina investeringar. Det är kanskeframför allt kunskapen som är viktig för det nyaföretaget. Affärsänglarna är med och stöttar iett tidigt skede. De tar också ofta hand om vis-sa delar av affärsutvecklingen. Pengarna blirmer som ett bevis på att man tror på projektetoch ger det en viss legitimitet.

När sedan företaget har växt lite tar ofta ven-ture capital-företagen över stafettpinnen. Efter-som det då handlar om att förvalta andras kapi-tal, gäller också andra beslutskriterier. Manmåste kunna redogöra för varför man har sat-sat i ett visst företag, något som affärsänglar-na inte måste tänka på. De satsar ju sina egnapengar. Men företagen som venture capital-företagen satsar i är också mer etablerade, detfinns mer att titta på när finansieringsbeslutska fattas.

– Den här växlingen från affärsänglar tillventure capital-bolag är intressant. Numeragår ofta konsortier in ungefär samtidigt medpengar i nystartade företag. Ett sådant kon-sortium kan bestå av några affärsänglar och ettpar venture capital-bolag. Då går venture capi-tal-bolaget in med pengar i ett tidigt skede,men kommer inte in aktivt förrän senare, närväxlingen från affärsängel ska ske.

Internationella undersökningar visar attungefär 70–80 procent av alla investeringar frånaffärsänglar sker genom den här typen av kon-sortier. Det kan bara delvis förklaras genomriskfördelning, menar Staffan Gullander.

– Affärsänglar har inte samma portföljtän-kande som venture capital-bolagen. Det hand-lar mycket om att det är kul att göra något till-sammans. På det här viset kan de hålla koll påvad som händer i branschen. De får också träf-fa entreprenörer och andra affärsänglar. Detinnebär även en minskad arbetsbörda. Affärs-änglar vill inte bränna ut sig genom att hållapå med för många projekt samtidigt. Därförjagar man investeringsobjekt tillsammans, ochturas om att leda jakten.

Nätverk ger utväxlingAffärsängelnätverk har också visat sig vara ettbra sätt att öka finansieringen. De flesta affärs-änglar vill inte ha uppmärksamhet, men de villha en viss kontakt. Därför är ett nätverk meden manager en bra lösning. Managern känneralla änglar var för sig och kan kontakta dem omdet dyker upp intressanta finansieringsobjekt.Det blir också lättare för företag som letar efterfinansiering att hitta affärsänglarna.

Vid så kallad inkubatorverksamhet kan det också vara bra att ha kontakt med affärs-änglar. När företagen ska ta sig ur inkubatornbehövs någon form av finansiering. Därför ärdet bra om man som inkubator har ett affärs-ängelnätverk knutet till sig. Båda parterna kantjäna på den här typen av samarbete. Änglar-na får närmare insyn i nystartade företag ochentreprenörerna kan komma i kontakt medeventuella finansiärer.

Men det är inte helt lätt att bilda affärsäng-elnätverk. Organisationer som Nutek försökerdärför stimulera framväxten av nätverken. I dag finns ett 30–40 tal i Sverige.

– Det är bra med enskilda affärsänglar, mengenom att starta nätverk får man verkligenutväxling. Det är inte bara en social företeelseutan också funktionellt välfungerande, sägerStaffan Gullander.

Text: Jonas Gustafsson

för mer info:bjorn.berggren@fek.uu.sestaffan.gullander@sses.sehans.landstrom@fek.lu.se

För litteraturtips om finansiering, besök www.esbri.se/finansiering.asp

Ungefärlig tidslinje förolika finansieringskällor

1. Egna medel2. Släkt och vänner3. Offentliga/ideella initiativ4. Affärsänglar5. Leverantörskrediter/kundförskott6. Andra företag7. Venture capital-företag8. Banker9. Börsen

Källa: Björn Berggren

> Fortsättning

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 10

E N T R É # 2 | 2004 • 11

fått fram i sitt experiment.– Banktjänstemännen har relativt dålig insikt

i sitt beslutsfattande. De underskattar de fak-torer som egentligen är viktigast, och tvärtom.Till exempel framhålls den strategiska planer-ingen som viktig av banktjänstemännen själva.Men enligt min studie är den inte särskilt bety-delsefull jämfört med de andra faktorerna.

Text: Jonas Gustafsson

för mer info: volker.bruns@ihh.hj.se

När vi fattar beslut i en fråga med osäkerutgång använder vi vårt omdöme. Hur gårbedömningen till och hur vet vi att den fak-tiskt stämmer? En avhandling om kreditbe-dömningar visar att vi bestämmer oss utangrund – men med fötterna på jorden.

Bedömningar gör vi i situationer därutfallet är osäkert. Det är alltså inte ettrationellt beslut som fattas på objekti-

va grunder. Men det är inte heller på subjekti-va grunder som vi gör våra bedömningar. Dethandlar i stället om en intersubjektivitet. Detmenar José Bertil González Guve som har lagtfram avhandlingen Att bestämma sig utangrund. Om omdöme och övertygelse i riskkapi-talinvesteringar.

– En bedömning växer fram i samspel medomgivningen. Människan är en social varelseoch i vår bedömning av en situation tar viimplicit hänsyn till vad vi tror att andra kantänka om den. För en bedömare på Industri-fonden är det till exempel naturligt att ta medi beräkningen vad styrelsen kommer att tyckaom bedömningen. Det här är en viktig del i enbra bedömning, säger teknologie doktor JoséBertil González Guve på Indek, Kungliga tek-niska högskolan.

Utifrån två undersökta projekt från Industri-fonden har han resonerat kring hur den härtypen av kreditbedömningar går till.

– Det är tydligt att det inte är något man kankalkylera sig fram till. Alla vet att kalkylerna oftaslår fel, ändå är det nödvändigt att kalkylera.Men det behövs andra medel också.

Centralt i bedömningsprocessen är att mantill slut hamnar i en situation där det sker ettsprång. Om språnget är rationellt eller irratio-nellt är inte poängen, menar González Guve.Det handlar om att bedömaren strävar efter attbli övertygad om att det är ett bra eller ett dåligtprojekt, och om att få övertygelsen att stämma

väl överens med argumenten. Bedömaren serhelheten och tar då språnget, men språngetkan inte härledas och man bestämmer sig allt-så i egentlig mening utan grund.

– Det här är inget problem, utan något vi gördagligen i livet. Trots att vi bestämmer oss utangrund står vi med fötterna på jorden eftersomvi interagerar med andra och gör våra bedöm-ningar i en social kontext.

Bedömning handlar alltså om att vi före-ställer oss själva i de utsiktspunkter som deberörda parterna kommer att hamna i. PåIndustrifonden föreställer sig bedömaren deutsiktspunkter som styrelsen, vd och den somsöker lånet kommer att hamna i. Vi väljer intesjälva vad vi tvivlar över eller blir övertygandeom.

– Ändå är det viktigt att bedömningarna kanmotiveras, det är centralt för vad vi anser omvår egen och andras kompetens. Man kan fåstå till svars offentligt och måste ha goda grun-der för sina bedömningar. Men det betyder inteatt man står på en logisk grund.

Text: Jonas Gustafsson

för mer info: bertil.guve@indek-kth.se

Det är svårt för växande företag att hittafinansiärer till sina investeringar, specielltgenom banklån. Men med bra lönsamhetoch stark finansiell ställning går det lättare.Ett företags strategiska plan imponerar däre-mot inte på banktjänstemännen.

Volker bruns har studerat bank-tjänstemäns kreditbedömning av väx-ande små och medelstora företag i

avhandlingen Who receives bank loans? A stu-dy of lending officers’ assessments of loans togrowing small and medium-sized enterprises.

– Företag som inte kan visa på bra lönsam-het tjänar inget på att ha en genomtänkt stra-tegisk plan när de söker lån. Då är det viktiga-re att ha dokumenterad kompetens inom sittområde, säger Volker Bruns, InternationellaHandelshögskolan i Jönköping.

Efter en litteraturgenomgång har han hittatett antal faktorer som är särskilt viktiga förbanktjänstemäns kreditbedömning, blandannat riskbenägenhet, kompetens, lönsamhetoch finansiell ställning. Bruns har också gjortett experiment där 114 banktjänstemän fåttbedöma hypotetiska låneansökningar.

Resultaten visar att sannolikheten för attstödja en kreditansökan ökar när företagets

lönsamhet är hög och när företagets samladekompetens kan relateras till projektet.

– Jag trodde att riskbenägenheten skulle hastörre inverkan än den visade sig ha. Men ban-kerna tjänar inte mer på att ett företag växer,de får samma ränteintäkter oberoende av hurbra företaget lyckas med tillväxtprojektet. Däre-mot kan företaget få svårt att betala lån ochränta om tillväxten inte går som planerat.

Banktjänstemännens bedömningar skildesig åt i vissa fall. Erfarna banktjänstemän laexempelvis mer vikt vid företagens finansiellaställning. Det visade sig också att banktjänste-män med stor erfarenhet av långivning till småoch medelstora företag har en mer komplexbeslutsmodell. De ser i högre grad till en kom-bination av faktorer i sin bedömning.

– Jag kan inte säga om erfarna banktjänste-män gör bättre bedömningar än andra. Mendet här kanske är något som bankerna bordekolla upp. Om banktjänstemän som användersig av komplexa beslutsmodeller gör bättrebedömningar så borde banken kunna använ-da den kunskapen.

Banktjänstemännen fick också berätta vadde själva tycker att de lägger vikt vid i en kre-ditbedömning. Deras egen bild stämde inte såbra överens med den bild som Volker Bruns

Lönsamhet och kompetens ger banklån

Företagsbedömning sker i samspel

• Volker Bruns

• José Bertil González Guve

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 11

orten, integrera invandrarna och öppna uppför externa influenser.

Jonas Gabrielssons avhandling handlar omstyrelsearbetet i små och medelstora företag,och om hur styrelsen kan utnyttjas som enresurs. Externa styrelseledamöter kan fungerasom en vitaminkick, men det finns inget somsäger att de måste göra det. Det är också fel attsäga att alla företag bör ha externa ledamöter,enligt Gabrielsson. För att få ett företags sty-relse att bli mer aktiv rekommenderar han enöversikt av rutinerna.

– Det viktigaste är att formalisera rutinernaför styrelsearbetet. Det kan röra sig om att för-bättra informationsutskicken och att se till attalla är pålästa och engagerade. Det ger en storeffekt.

I samband med Wigren och Gabrielssonsrespektive disputationer publicerades artiklarom avhandlingarna i Entré. Artiklarna finns att läsa på: www.esbri.se/ungtpris.asp

12 • E N T R É # 2 | 2004

– Birch sa i princip att han tyckte att det ver-kade som om nya och små företag skapademånga jobb. Det var en mycket kontroversiellslutsats på den tiden.

Reynolds fascinerades av sambanden mel-lan småföretagande, entreprenörskap och nyajobb, och tur är väl det. Under de senaste tju-go åren har han ägnat sin tid åt att skapa ochutveckla viktiga internationella forsknings-projekt som Entrepreneurial Research Con-sortium (erc) och Global EntrepreneurshipMonitor (gem).

Enkla frågor svårbesvaradeProjekten involverar hundratals människor iett fyrtiotal nationer. De möjliggör jämförelserav de entreprenöriella förhållandena i olika län-der, och deras resultat har starka implikatio-ner på den politik som förs. Paul Reynoldsmenar att det är de grundläggande frågornasom han vill ha svar på. Till exempel den sken-bart enkla ”Hur startar folk företag?”

– Jag undrar hur händelseförloppet ser ut.Någon vaknar, kliver upp ur sängen, går in iduschen och tänker: ”Äh, det går ju inte så brapå jobbet, jag kanske ska starta eget”. Ochsedan går han eller hon ut ur duschen och bör-jar starta sitt företag.

Reynolds konstaterade att han då och då harblivit misstrodd, och att han till och med harvarit med om att forskningsmedlen tog slutmitt under en pågående studie. När han la fram

idéerna om att vaska fram företagare i vardan-de blev han i det närmaste idiotförklarad. Ändåhar han, tillsammans med sina kollegor, fort-satt att driva de projekt som han brinner för.

– Jag hade inte kunnat önska mig ett bättreområde att snubbla in i. Tack för detta pris, ochtack svenska folket för bidraget till min pen-sion, sa Paul Reynolds.

Esbri ansvarar för den svenska delen avgem, och Reynolds är en av medlemmarna i Esbris vetenskapliga råd. Under de senasteåren har Esbri producerat en rad artiklar om hans forskning. Du hittar dem här: www.esbri.se/reynolds.asp

* Prisutdelningen ägde rum under det semi-narium som markerade starten på fsf ochNuteks Entreprenörskapsvecka 2004. Esbri varen av medarrangörerna.

Paul Reynolds årets främsta entreprenörskapsforskareProfessor Paul Reynolds, Babson Collegeoch London Business School, är årets mot-tagare av The FSF-NUTEK Award. Han harbland annat initierat och utvecklat de tvåforskningsprojekten ERC och GEM. Underprisceremonin 6 maj 2004* berättade Rey-nolds om sina drivkrafter att forska om ent-reprenörskap.

Paul reynolds tyckte att det verkadetrist att redovisa siffror och diagram i sitttacktal. Under rubriken Understanding

Business Creation: Serendipity and Scope in TwoDecades of Business Creation Studies talade hani stället om sitt liv som forskare, och om jaktenpå jämförbara resultat.

– Vi som forskar drivs av att försöka förståvärlden. För oss är det otroligt spännande attstudera nya fenomen. När man är något extraintressant på spåret händer det att ens livs-partner helt plötsligt frågar: ”Älskar du mig intelängre?”, erkände han.

Kontroversiell forskningReynolds är ingenjör i botten, halkade in påekonomi och fastnade sedan i att försöka redaut den pågående samhällsvetenskapliga debat-ten. Efter fem år började han inse att hansforskning inte ledde till något konstruktivt. I början av 1980-talet kom han i kontakt medDavid Birch, vars forskningsresultat rönte storuppmärksamhet.

• Jonas Gabrielsson och Caroline Wigren

• Paul Reynolds

• Paul Reynolds

För andra året i rad har FSF och NUTEKs”ungdomspris” delats ut. 2004 års pristaga-re heter Jonas Gabrielsson och Caroline Wigren. Deras forskning handlar om styrel-searbete respektive gnosjöandan.

Fsf-nutek-priset syftar till att upp-muntra unga svenska forskare att drivaforskningen framåt. Caroline Wigren,

Internationella Handelshögskolan i Jönköping,och Jonas Gabrielsson, Högskolan i Halmstadsamt Handelshögskolan bi i Oslo, berättadekort om sina respektive avhandlingsprojekt isamband med att de mottog priserna 6 maj2004.

– När en kompis träffade en kille från Gno-sjö flyttade hon dit – han var ju familjeföreta-gare i tredje generationen och kunde inte flyt-ta. Det var då jag fick uppslaget till minavhandling, sa Caroline Wigren.

1999 flyttade Wigren till Gnosjö och stanna-de i ett år. För att förstå gnosjöföretagarna ochortens berömda anda, såg hon till att vara med

där det hände saker: på den lokala teatern, i företagen, på Rotary och i kyrkan. Avhand-lingen visar att Gnosjö vilar på tre värdekällor:familjen, religionen och regionens historia.Caroline Wigren konstaterar att till Gnosjösutmaningar hör att hålla kvar kvinnorna på

Gabrielsson och Wigren unga pristagare

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 12

E N T R É # 2 | 2004 • 13

till forskningen. Koch betonade att stora sats-ningar på forskning och utveckling inte auto-matiskt leder till fler innovationer.

– Forskning är viktigt – men det är inte denenda faktorn som ligger till grund för en lyck-ad innovationspolitik.

Stor men okänd branschDet andra projektet som presenterades underseminariet handlar om tillväxtområdet upple-velser. Carin Daal är projektledare på kk-stif-telsen, som har identifierat upplevelseindustrinsom ett viktigt tillväxtområde.

Till upplevelseindustrin räknas bland annatarkitektur, media och mode. Studier visar attbranschen rymmer såväl låg- som högstatus-yrken. Den dras med legitimitetsproblem ochviss förvirring i och med att långt ifrån alla kre-atörer känner sig hemma under paraplybe-greppet ”upplevelseindustrin”. Men mätningaroch statistik kan få fler att ta upplevelsein-dustrin på allvar.

kk-stiftelsen uppskattar att branschen stårför 4,8 procent av Sveriges bnp. Den sysselsät-

19 april 2004 arrangerade Nordisk Innova-tionsCenter ett seminarium i Stockholm till-sammans med Esbri. Under eftermiddagendiskuterades såväl innovationspolitik somden framväxande upplevelseindustrin. Påflera punkter ser det ljust ut för de nordiskaländerna.

Nordisk innovationscenter byggerpå en grundläggande idé om att dennordiska innovationslusten och kon-

kurrenskraften kommer att öka om ländernabörjar samarbeta över gränserna. Två av deprojekt som finansieras av Nordisk Innova-tionsCenter presenterades närmare underseminariet.

Först ut var Per Koch, direktör för step iNorge. step är ett institut som studerar inno-vationer och innovationspolitik. Koch berätta-de om projektet Goodnip som har kartlagt deinnovationspolitiska instrumenten i Norden,samt tankemönstren bakom dem.

Fina förutsättningar för innovationerHan pekade på att de nordiska länderna hargoda förutsättningar att bedriva en fram-gångsrik innovationspolitik. Vi tillhör världensrikaste länder, vi har investerat enormt myck-et i utbildning och vi har en avancerad infra-struktur. I Sverige och Finland finns någratunga högteknologiska företag som står för enstor del av forskningsinsatserna, medan Nor-ge och Island har ett mer traditionellt småfö-retagande. Danmark ligger någonstans mitte-mellan.

– Att Sverige och Finland har Nokia, Erics-son, abb och Volvo gör att länderna ligger ivärldstoppen när det gäller investeringar iforskning och utveckling.

Traditionellt sett har den nordiska innova-tionspolitiken genomsyrats av en stark tilltro

ter 284 000 svenskar, det vill säga 6,7 procentav den totala arbetskraften. Merparten av före-tagen är små och medelstora.

– I Jämtland har man genomfört en intres-sant inventering av hur många som jobbarinom upplevelseindustrin. Det visade sig vara1 500 personer, vilket är fler än inom skogsin-dustrin. Det hade man ingen som helst aningom, berättade Carin Daal.

För många av företagarna inom upplevelse-industrin är inte företagandet i sig någon driv-kraft. De vill i första hand skapa – inte drivabolag och sälja. Daal konstaterade att det vorebra om det fanns någon form av mellanhän-der. Då skulle kreatörerna kunna göra det deär bra på – att vara kreativa – medan de merföretagsamma skulle kunna sköta den entre-prenöriella biten.

en längre version av denna artikel hittar du här:

www.esbri.se/sem20040419.asp

Esbri – Institutet för entreprenör-skaps- och småföretagsforskning– är ett fristående forskningsinsti-tut. Esbri arbetar med forskning,

utbildning och kunskapsspridning inom entre-prenörskaps- och småföretagsområdet.Esbris övergripande målsättning är att stimule-ra entreprenörskap i Sverige. Detta ska uppnåsgenom att:• identifiera viktiga forskningsteman och bedriva

forskning och forskarutbildning om entreprenör-skap och småföretag

• främja och öka kvaliteten på entreprenörskaps-utbildningar vid svenska universitet, högskoloroch andra utbildningscentrum

• popularisera och sprida forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap och småföretag

Tillsammans med Stockholm School of Entre-preneurship (SSES) skapar Esbri ett kompetens-centrum för utveckling av området.

Esbri har grundats av entreprenören och upp-finnaren Leif Lundblad. Generellt ekonomiskt stöderhålls från följande organisationer:

Innovationer så in i Norden

• Carin Daal • Per Koch

Missa inte att tävla med din uppsats

Har du skrivit läsårets bästa uppsats om entre-prenörskap och småföretagande? Missa då inteatt skicka in den till Esbri senast 25 juni 2004.Det datumet utgör nämligen deadline för bidragtill uppsatstävlingen ”Entreprenörskap och små-företagande i Sverige” som arrangeras av Nuteki samarbete med bland andra Esbri. Tävlingenär öppen för såväl kandidat- som magisterupp-satser, från alla olika discipliner. Huvudsaken äratt kopplingen till ämnet är stark. De främstauppsatserna belönas med resestipendier vid enprisceremoni i höst.

För mer info: www.esbri.se/uppsatstavling.asp

*Entré_2-2004 04-06-10 14.42 Sida 13

Titel: A General Theory ofEntrepreneurship – The Indivi-dual–Opportunity NexusFörfattare: Scott ShaneFörlag: Edward ElgarISBN: 1-84376-382-6

I sin bok A General Theory of Entrepreneurshipplacerar Scott Shane sambandet mellan indi-viden och affärsmöjligheten i centrum. Hanmenar att helhetssynen saknas inom entrepre-nörskapsfältet, och att de flesta forskare tende-rar att betrakta en isolerad del av entreprenör-skapsprocessen. Detta vill Shane ändra på. Hanutvecklar därför en konceptuell ram för helaprocessen. I den kopplar han ihop psykologis-ka och demografiska faktorer, industriella ochmakroekonomiska förhållanden, upptäcktenoch exploateringen av affärsmöjligheten samtentreprenöriella resurser, strategier och orga-nisationsmönster. Han summerar också Kirz-ner respektive Schumpeters perspektiv på ent-reprenörskap. Slutligen identifierar han en radområden som behöver beforskas ytterligare.Bland annat efterlyser han mer forskning omaffärsmöjligheternas ursprung, innovativa kva-liteter och vinstgenerering.

Titel: Issues in Entrepreneur-ship: Contracts, CorporateCharacteristics and CountryDifferences, 2002Redaktör: Gary D LibecapFörlag: JAI/Elsevier ScienceISBN: 0-7623-1002-2

Volym 14 i serien Advances in the Study of Ent-repreneurship, Innovation and EconomicGrowth heter Issues in Entrepreneurship:Contracts, Corporate Characteristics andCountry Differences, 2002. Redaktören GaryLibecap har samlat artiklar om skiftandeämnen för att visa på aktiviteten inom entre-prenörskapsfältet. Hung-bin Ding och PierAbetti bidrar med ett kapitel om Taiwans ent-reprenöriella framgångar. De konstaterar attlandet gått från att vara en fattig koloni till attbli världsledande inom elektroniktillverkning.Författarna ser två förklaringar. Dels har uniktsocialt kapital i kinesiska företag kunnat utnytt-jas, och dels har staten erbjudit värdefullt stödi form av teknikparker. Kathleen Allen ochTimothy Stearns är författare till ett annat avbokens kapitel. De intresserar sig för högtek-nologiska företagare i vardande: vem som ärdet, samt var, när och hur företagen startar.

Titel: Clearing the Hurdles –Women Building High-GrowthBusinessesFörfattare: Candida J Brush,Nancy M Carter, Elizabeth JGatewood, Patricia G Greene& Myra M HartFörlag: Prentice HallISBN: 0-13-111201-5

Clearing the Hurdles betyder ungefär ”attundanröja hindren”. Det är också titeln på enny bok från professorerna som startadeDianaprojektet: Candida Brush, Nancy Carter,Elizabeth Gatewood, Patricia Greene och MyraHart. Varför är det så få kvinnoägda företag somuppnår hög tillväxt? Och varför går bara femprocent av det formella riskkapitalet till kvinn-liga företagare? Författarna konstaterar attkvinnliga entreprenörer möter samma svårig-heter som manliga, men för att överkommahindren måste de göra lite mer. Som en liknel-se använder de Fred Astaire och Ginger Rogers.Hon var tvungen att dansa lika bra som han –men baklänges, och i högklackat. Boken har deskrivit för att hjälpa kvinnor att bli mer fram-gångsrika i sitt företagande, men den är giltigäven för män. Författarna diskuterar blandannat resursanskaffning, nätverk och moti-vation.

Titel: Teknikbaserat nyföreta-gande – Tillväxt och affärsut-vecklingFörfattare: Åsa LindholmDahlstrandFörlag: StudentlitteraturISBN: 91-44-04180-2

De nya teknikbaserade företagen är en viktigdel av innovationssystemet. Samtidigt utgör deockså en betydande del av det svenska nyföre-tagandet, cirka 10 procent. Men teknikbasera-de nyföretag skiljer sig på många sätt från ”van-liga” nya företag. De växer annorlunda, och harandra behov av exempelvis inkubatorer ochriskkapital. Med sin lärobok Teknikbaseratnyföretagande vill Åsa Lindholm Dahlstrandöka kunskapen om företagsgruppens speciel-la problem och möjligheter. I bokens första deldiskuterar hon de teknikbaserade företagensom fenomen. Avknoppningar, intraprenör-skap, teknikparker och kluster är några av debegrepp som avhandlas. Bokens andra delhandlar om utvecklingen av enskilda företag:hur de startar, växer, finansieras, internatio-naliseras och förvärvas. Ett kapitel ägnas ock-så åt affärsplanens innehåll – och vad företa-garen bör undvika att skriva i den.

14 • E N T R É # 2 | 2004

Filosofie doktor Daniel Hjorth, verksam vidEsbri och Malmö högskola, är numera ocksådocent.

Professor Hans Sjögrenär verksam vid Linköpingsuniversitet. Sedan 1 januari2004 är han även vikarie-rande professor i ekono-misk historia vid Handels-högskolan i Stockholm.Sjögren driver för närva-rande ett projekt om bolagsstyrningen i Astra,Stora Kopparberg och Swedish Match.

Per Davidsson, professor vid Internatio-nella Handelshögskolan i Jönköping, ska flyt-ta till Australien. Han tillträder som ”researchprofessor” vid Brisbane Graduate School ofBusiness, Queensland University of Technolo-gy 1 oktober. Kopplingen till Jönköping finnsdock kvar i form av viss projektledning ochdoktorandhandledning. Davidsson kommerockså att återbesöka Internationella Han-delshögskolan under ett par veckor varje år.

Docent Johan Wiklundhar, sedan 2001, mest varitverksam vid Handelshög-skolan i Stockholm. Underhöstterminen 2004 återvän-der han till InternationellaHandelshögskolan i Jönkö-ping på heltid, nu som pro-fessor.

Internationella Handelshögskolan i Jönkö-ping knyter till sig ytterligare entreprenörskaps-och småföretagskompetens i form av profes-sor Friederike Welter. Hennes tjänst är på 40procent, övriga 60 procent tillbringar hon påforskningsinstitutet rwi i Essen, Tyskland. Wel-ter intresserar sig i sin forskning bland annatför entreprenörskap i övergångsekonomier iÖsteuropa.

Anders W Johanssonhar blivit docent. Han ärverksam vid Mälardalenshögskola, och är blandannat engagerad i projektkring entreprenörskap ochregional utveckling.

Björn Bjerke, professor i entreprenörskapvid Malmö högskola och Stockholms universi-tet, har fått ytterligare en arbetsplats. Sedanårsskiftet har han också en gästprofessur på 10procent vid Örebro universitet. Där kommerBjerke att ägna sig åt bland annat doktorand-handledning.

har du eller en kollega bytt tjänst,fått pris för er forskning eller erhållit medel? tipsa oss gärna:

entre@esbri.se Fler boktips hittar du på www.esbri.se/boktips.asp

*Entré_2-2004 04-06-10 14.43 Sida 14

E N T R É # 2 | 2004 • 15

2001 startade Esbri Movements of Entre-preneurship. Det är en serie skrivarwork-shops för forskare i fältets framkant. Pro-dukten av 2002 års workshop finns nu attförhandsbeställa till specialpris.

Syftet med Movements of Entre-preneurship är att försätta forsknings-fältet entreprenörskap i rörelse. Till var-

je workshop bjuds forskare från hela världenin för att bidra med texter kring ett visst tema.Texterna bearbetas sedan och samlas slutligeni en bok.

De fyra elementen fungerar som symbolerför serien. Till den första workshopen 2001 vartemat ”vatten” och det återspeglas också iboken New Movements in Entrepreneurship.Dess kapitel tar upp olika pågående strömmaroch rörelser inom entreprenörskapsfältet.

Den andra workshopen genomfördes 2002på temat ”luft”. Docent Daniel Hjorth, Esbrioch Malmö högskola, och professor Chris Stey-aert, University of St Gallen och Esbri, är ansva-riga för workshopserien och redaktörer förböckerna. I förordet till den andra boken, Nar-rative and Discursive Approaches in Entre-preneurship, skriver de att de har velat föra infriska fläktar från granndiscipliner som antro-pologi och litteratur i entreprenörskapsämnet.

Hjorth och Steyaert menar att för att inten-sifiera entreprenörskapsforskningen, och ska-pa ny rörelse, krävs fokus i kombination mednya impulser. I bokens olika kapitel diskuterarEllen O’Connor, Jerome Katz och en rad andraforskare berättelsen som en forskningsmetod.Legitimitet, feminism och enformighet ärandra ämnen som kopplas till entreprenörskap.

Narrative and Discursive Approaches in Ent-repreneurship trycks i juli 2004 men kan för-handsbeställas direkt från förlaget. Den första

Movementsboken, New Movements in Entre-preneurship, gavs ut 2003. Den finns nu ocksåi en pocketvariant. Innehållet är detsamma,men priset är lägre än originalutgåvans. I rutannedan finns mer information om hur böcker-na kan beställas.

Den tredje workshopen i serien Movementsof Entrepreneurship genomfördes 6–8 juni2004 i Tällberg, Dalarna. Temat var ”jord”. Denfjärde och sista workshopen, med temat ”eld”,är planerad till år 2005.

för mer info: www.esbri.se/movements.asp

14th IntEnt Conference5–7 juli 2004Neapel, Italien

2004 Annual Meeting of the Academy of Management6–11 augusti 2004New Orleans, Louisiana, USA

EuroScience Open Forum 200425–28 augusti 2004Stockholm

efmd 34th Entrepreneurship, Innovationand Small Business (EISB) Conference8–10 september 2004Turku, Finland

2004 SEEANZ Conference26–29 september 2004Brisbane, Australien

31st Annual International Small Business Congress26–29 september 2004Warszawa, Polen

The 27th National Entrepreneurship & SME Development Conference1–3 november 2004Newcastle-Gateshead, Storbritannien

III International Conference on Entre-preneurship Research in Latin America11–13 november 2004Rio de Janeiro, Brasilien

RENT XVIII25–26 november 2004Köpenhamn, Danmark

2005 USASBE/SBI National Conference13–16 januari 2005Indian Wells, Kalifornien, USA

25th Babson Kauffman Entrepreneur-ship Research Conference8–11 juni 2005Wellesley, Massachusetts, USA

ICSB 50th World Conference15–18 juni 2005Washington DC, USA

2005 SEAANZ Conference25–28 september 2005Armidale NSW, Australien

ICSB 51th World Conference18–21 juni 2006Melbourne, Australien

Mer information om dessa och andra konferenser, inklusive webblänkar, hittar du i Esbris kalendarium: www.esbri.se/konferenser.asp

Antropologi och litteraturberikar entreprenörskapet

Workshop för lärande lärare

8–9 november 2004 arrangerar Esbri, för sjundeåret i rad, en workshop för lärare. Utbild-ningsworkshopen är en unik mötesplats där nybliv-na och mer erfarna lärare i ämnet entreprenörskapkan träffas och utbyta erfarenheter. 2003 deltogsammanlagt 41 utbildare från Norge, Danmark,Finland och 18 olika svenska lärosäten. Blandannat diskuterade de aktionsforskning, estetik ochentreprenörskap samt hur affärsplaner kan använ-das i undervisningen. Hur årets workshop ska seut bestäms av årets deltagare. Ett aktivt delta-gande välkomnas redan i planeringsarbetet, så jutidigare du anmäler dig, desto större chans hardu att få upp ”dina” ämnen på dagordningen.

För mer info: www.esbri.se/workshop.asp

Allt ljus på innovationerna

Hur kan man studera fenomenet innovation?Boken Innovation and firm performance – Eco-nometric explorations of survey data ger en delförslag. Redaktörerna Alfred Kleinknecht och Pier-re Mohnen har samlat bidrag från ett tjugotal fors-kare som har undersökt innovation på företags-nivå. Bokens första del handlar om olikaindikatorer, till exempel relationen mellan antalpatent och radikala innovationer. I del två under-söks innovativiteten mot bakgrund av faktorersom företagsstorlek, konkurrens och ägande. Deltre handlar om hur forskning och utveckling gene-rerar innovationer. Bokens fjärde och sista delsätter fokus på innovationernas exportframgångar.

För mer info: www.palgrave.co.uk

Movements-böckerna ges ut av förlagetEdward Elgar och Esbri har förhandlat framfina priser för dig som läser Entré. Narrativeand Discursive Approaches in Entrepreneur-ship kostar £32.50 + frakt (ordinarie pris är£65). Den kan förhandsbeställas redan nu,men levereras först under sensommaren2004. Pocketversionen av New Movementsin Entrepreneurship får du för £20 + frakt(ordinarie pris är £25). Den kan levererasomgående. Mejla din beställning tilllaura@e-elgar.co.uk, och skriv ”ESBRIOffer” i ärendefältet.

*Entré_2-2004 04-06-10 14.43 Sida 15

Schumpeter. Namnet har i dag ett närmastmytiskt skimmer omkring sig. Inte minstinom entreprenörskapsforskningen, därnamnet dyker upp som en referens i så gottsom varenda avhandling och artikel. Men såhar det inte alltid varit.

Liksom de flesta radikala tänkarebetraktades Joseph Schumpeter med vissskepsis av sin samtid. Karl Gratzer har

läst en inte särskilt smickrande recension avSchumpeters magnum opus från 1911, Theorieder wirtschaftlischen Entwicklung.

– Man måste sätta in det i den tidens eko-nomiska sammanhang. De neoklassiska teori-erna dominerade nationalekonomin fullstän-digt. Schumpeter bröt mot detta synsätt medett visst mått av förakt och presenterade en heltny ekonomisk modell. Det är inte konstigt attmottagandet blev svalt, säger docent Karl Grat-zer, Södertörns högskola.

Joseph Alois Schumpeter föddes i nuvaran-de Slovakien men inledde sin akademiska kar-riär i Wien. 1911 blev han Österrike-Ungernsyngste professor i nationalekonomi. Mest kändär han för sina teorier om entreprenören.

– Schumpeter är den som på allvar för inentreprenören i den ekonomiska analysen. Enentreprenör är enligt honom den som skaparnågot nytt, en innovation. Det är inte en visstyp av individ utan en ekonomisk funktion.Entreprenören blir ett redskap för ekonomisktframåtskridande, säger Gratzer.

Kreativ förstörelseEnligt Schumpeter kan en innovation vara enny produkt, en ny produktionsmetod, en nyteknologi, öppnandet av en ny marknad elleren ny organisation av befintliga produk-tionsfaktorer. En annan viktig del i hans teori-er är att entreprenörens roll är tidsbegränsad.Drivkraften för entreprenören är den mono-polvinst som uppstår när man gör något heltnytt.

– Kampen mellan det gamla och det nya, detman brukar kalla ”kreativ förstörelse”, står ifokus hos Schumpeter. Det är i början av eninnovationskedja som entreprenörens roll ärsom viktigast. Då behövs någon som orkar sim-ma mot strömmen.

Än i dag vänder sig många nationalekono-mer mot Schumpeters tankar. Men nu finns

även andra falanger som har återinfört hansteorier i nationalekonomin. Pontus Brauner-hjelm tillhör den senare gruppen.

– Det var uppfriskande att ta del av hans teo-rier när man var fostrad i neoklassisk national-ekonomi. Där nämns inte ens entreprenören isammanhanget. Schumpeter stämde bättre inpå den verklighet jag växte upp i, med småfö-retagare i familjen, säger professor PontusBraunerhjelm, sns och Linköpings universi-tet.

– Mest intressant, och Schumpeters storabidrag till eftervärlden, är hans syn på entre-prenörens roll i en dynamisk ekonomi. Entre-prenören är med och förändrar ekonomin ochdeltar i omvandlingsprocessen. En processsom, enligt honom, är ständigt pågående.

Människor är modellenEn viktig skillnad mot tidigare ekonomisk teo-ri är att Schumpeter insåg att det är levandemänniskor som fattar besluten. Han förde där-för in dem i den ekonomiska modellen.

– Man måste förstå vad som händer påmikroplanet, hos den enskilda entreprenören,för att förstå hur tillväxt genereras. Hur entre-prenören reagerar på vissa impulser påverkarhela ekonomin, konstaterar Pontus Brauner-hjelm.

en längre version av denna artikel kan du läsa på :

www.esbri.se/schumpeter.asp

Text: Jonas Gustafsson

FaktaNamn: Joseph Alois Schumpeter

Bakgrund: Föddes 8 februari 1883 i Trest, Slovakien. Doktorsexamen inationalekonomi vid Wiens universitet1906. Professor i nationalekonomi vid universitetet i Graz 1911. Professor vidHarvard University 1932. Skrev The Theory of Economic Development somgavs ut på tyska 1911, i engelsk översätt-ning 1934. Schumpeter dog 8 januari1950, 66 år gammal.

Aktuell: Ständigt, särskilt inom entre-prenörskapsforskningen.

Läs mer: Backhaus, J: Joseph AloisSchumpeter (Dordrecht: Kluwer AcademicPublishers, 2003). Brouwer, M: Schumpe-terian Puzzles. Technological Competitionand Economic Evolution (The University of Michigan Press, 1991). Swedberg, R:Schumpeter: Om skapande förstörelse ochentreprenörskap (Ratioinstitutet, 1994).Swedberg, R (red): Entrepreneurship: The Social Science View (Oxford: OxfordUniversity Press, 2000).

för mer info: karl.gratzer@sh.se

pontus.braunerhjelm@sns.se

POSTTIDNING BESBRISaltmätargatan 9113 59 Stockholm

Joseph Schumpeter, entreprenörskapsfältets första och största kändis:

”Entreprenörens roll är tidsbegränsad”

*Entré_2-2004 04-06-10 14.43 Sida 16