entrÉ 1-2012

2 | e n t r 1 2012 www.esbri.se

r din ingng till forsk-ningsflten entrepre-nrskap, innovation och smfretagande.

Tidningen fungerar som en lnk mellan forskare och allmnhet genom att sprida aktuella forskningsresultat utanfr akademin. Entr ges ut av Esbri, med std frn Tillvxtverket och Vinnova. Den kommer ut med fyra nummer per r. Prenumerationen r kostnadsfri. Vill du adressndra, anmla en ny prenumerant eller tipsa om forskning vi br uppmrksamma? Kontakta oss.

adress Esbri, Saltmtargatan 9, 113 59 StockholmTel: 08-458 78 00 [email protected] www.esbri.se

ansvarig utgivare Magnus Aronsson redaktrer Jonas Gustafsson [jg], se Karln [k] upplaga 18 000 ex issn 1650-1691 skribenter Hanna Andersson, Christina Eriksson [ce], Anna-Karin Florn, Maria Marathon Sjbergomslag Istockphotodesign BrunzellDesign.se tryck Elanders AB

Redaktionen ansvarar ej fr obestllt material. Citera oss grna men ange kllan.

arbetar frmst med att sprida forskningsbaserad kunskap om entreprenrskap, innovation och smfretagande till olika aktrer: forskare, fretagare, politiker,

finansirer, studenter, policyfolk och rdgivare. Syftet r att p bred front ka frstelsen fr hur innovationskraft och fretagande hnger samman med hllbar tillvxt. Kunskapsspridningen sker bland annat genom tidningen Entr, nyhetsbrevet e-Entr, frelsningsserien Estrad och webbplatsen www.esbri.se Esbri grundades 1997 av entreprenren och uppfinnaren Leif Lundblad, med den vergripande mlsttningen att stimulera entreprenrskap i Sverige. Verksamheten bedrivs i stiftelseform och r icke-vinstdrivande. Esbri r oberoende av politiska och religisa intressen.

Ls mer p www.esbri.se

04 Gourmetkrgare vljer frebilder med omsorg Gordon Ramsay och Ferran Adria imponerar inte p svenska gourmetkockar. Magdalena Markowska har studerat hur de skaffar sin entreprenriella kompetens.

06 Fadderskap fr fretagande Sociala relationer var viktiga fr utvecklingen av ett framgngsrikt fretagande redan p 1800-talet.

08 Tillvxtprogram missar smfretag

10 Innovation frn rymden

12 Tema: Lkemedel Br vi bli oroade av Astra Zenecas nedlggning i Sdertlje? Det beror lite p vem man frgar.

16 Det ska bli sknt, den senaste tiden har jag jobbat sjukt mycket Professor Mette Mnsted ser fram emot pensionen i november. Men hon tnker inte sluta jobba helt.

18 Bra dagis ger kreativa frldrar

24 Dags att ifrgastta den akademiska texten Jenny Helin har trttnat p frutsgbara texter utan liv och rrelse. Hon efterlyser mer blod, svett och trar i forskarnas alster.

21 Esbrinytt 22 Personnytt

03 Ledaren 16 Portrttet

22 Boktips 24 sikten

alltid i entr

innehll | 1 2012

06

08

21

16

123341

Entreprenrskapet r s starkt att man fr mittbena redan p flygplatsen12

Bli kompis med EsbriLs mer p sid 21

e n t r 1 2012 | 3www.esbri.se

Molekyleroch marknadsedan astra zeneca annonserade att de ska lgga ner forskningen i Sdertlje har debat-ten gtt het. Hur kommer detta pverka Sve-rige som forskningsnation? Jag har inte den expertis som krvs fr att besvara frgan, utan njer mig med ngra reflektioner.

Sidorna 1215 i denna tidning gnas t fr-ndringen inom lkemedelsindustrin. En vik-tig insikt r att mycket fou i dag genomfrs i mindre bolag, i olika former av samarbeten med akademin och de stora bjssarna. Samma trend ser vi i andra branscher.

r tiden ute fr storbolagen? Inte alls. De behvs fr de skalfrdelar som finns inom tillverkning, marknadsfring och global dist-ribution. Och dri ligger den strsta faran p kort sikt med Astra Zenecas nedskrningar: De sm forskningsbolagen tappar nrheten till en stor kund.

I en debattartikel i Dagens Industri (5 mars 2012) diskuterar Per Frankelius vikten av affrs-kompetens, samhllsanalys och marknadsfring. Det rcker inte med bara forsknings-framgngar! Han pekar ocks p att Astra Zenecas kostnader fr frsljning och admi-nistration var 11 miljarder dollar frra ret, medan kostnaderna fr forskning bara upp-gick till drygt 5 miljarder.

Jag tror att nyckelorden hr r bde och. Vi mste kunna hlla flera tankar i huvudet p samma gng: vi behver bde molekylforsk-ning och marknadskunskap, och vi behver bde sm och stora fretag. Alla politikomr-den mste strva efter att ge goda frutstt-ningar fr det som var en svensk paradgren under vr snabba industrialisering, nmligen dynamik och frnyelse. D skapar vi konkur-renskraft fr framtiden.

I det korta perspektivet hller jag drfr tummarna fr att vi i den kommande forsk-nings- och innovationspropositionen fr se lite mer bde och. Det vill sga att i:et blir aningen strre n det var i 2008 rs foi-pro-position.

Magnus AronssonVD ESBRI

Det r inte antingen fretagsnra forsk-ning eller Nobelpris, utan alltid bde ochMadelene Sandstrm, vd fr KK-stiftelsen

ledaren

Frn grundare till globalt kapitalEntreprenrernas svenska historia (Liber, 2011) r precis vad den utger sig fr att vara: En historieskriv-ning ver det svenska entreprenrskapet. Boken r indelad i sex avdelningar efter historisk epok. Det hela tar sin brjan i Den stora grundarepoken, 18481907, och avslutas i nutid med Den globala kapitalismen. Frutom den kronologiska exposn, finns srskilda kapitel vikta t exempelvis uppfin-nare, invandrarfretagare och artistentreprenrer. En annan sdan specialavdelning gnar sig t svenska entreprenriella misslyckanden, med bland annat Gta kanal och IT-fretaget Boo.com som exempel. Frfattare r journalisten Ronald Fagerfjll. [jg]

Individen sger mer n etnicitetenSe till individen, snarare n till bak-grunden! Det r en slutsats man kan dra av artikeln Egenfretagande bland invandrare och svenskfdda i Sverige en flernivanalys som har publicerats i Ekonomisk debatt, nr 8 2011. Frfattarna Henrik Ohlsson, Per Broom och Pieter Bevelander kon-staterar att forskning om fretagare med utlndsk bakgrund ofta utgr frn den etniska bakgrundens bety-delse. Politiska insatser riktas ocks mot specifika grupper. Men skillnader i fretagsamhet kan snarare frklaras av individuella faktorer n av etnici-tet, hvdar de. Familjens roll verkar till exempel vara en viktig faktor. Dr-fr skulle breda insatser frmodligen f strre effekt. [k]

kontakta [email protected] mycket berknas den

globala lkemedelsmarknaden omstta 2011.

Klla: IMS

miljarder dollar

Vxla upp fr framgngVarfr r vissa fretag framgngsrika och andra inte? Vad br du fokusera p fr att ditt fretag ska vxa? Gear Up Your best business idea ever r en guidebok med nio konkreta verktyg som hjlper dig gra verklig-het av nya affrsmjligheter. Den r skriven av Stanfordprofes-sorerna Tom Kosnik och Lena Ramfelt, tillsammans med serieentreprenren Jonas Kjellberg, och bygger p bde akademisk kunskap och praktiska erfarenheter. Inga frdiga lsningar ges i boken. Frfattarna menar att den snarare kan ses som en personlig trnare: Baserat p mlen tas ett trningsprogram fram, men du fr sjlv slita i gymmet. [ce]

besk gearupventures.com


Gourmetkrgare vljer frebilder med omsorg

Jag ngrar verkligen inte att jag valde att arbeta ett tag innan doktorandutbildningen. Det r s mycket enklare att relatera till bde forskning och utbildning nr man har person-lig erfarenhet. Detsamma gller fretagandet. Det hjlper verkligen att ha gjort det sjlv nr man ska studera entreprenrer, eller lra ut entreprenrskap till studenter, sger Magda-lena Markowska som brjade sina doktorand-studier vid Internationella Handelshgskolan i Jnkping 2006.

Ngra r tidigare hade hon hlsat p sin bsta vn som d deltog i ett Erasmusprogram i Jnkping. Hon trivdes och bestmde redan d att hon ville tervnda.

att mnet blev just entreprenriellt lran-de bland gourmetkrgare var mer slumpartat.

Teoretiskt var jag intresserad av lrande, kompetens och sociala ntverk. Nr hgskolan fick pengar fr ett projekt kring landsbygds-

entreprenrskap och mat undrade de om jag ville gra ngot inom detta. Jag fick i princip vlja fritt inom omrdet.

Att jag sjlv r matlskare och matintres-serad gjorde ju inte saken smre.

Markowska har dels intervjuat gourmet-krgare p den svenska och islndska lands-bygden, dels studerat andrahandsmaterial i form av bland annat biografier ver knda gourmetkrgare.

hur entreprenriell kompetens utveck-las r en het frga. Inte minst nr hela utbild-ningssystemet nu ska genomsyras av entre-prenrskap. I avhandlingen Entrepreneurial Competence Development: Triggers, Processes & Consequences har Magdalena Markowska studerat fenomenet. Hon har srskilt intres-serat sig fr vilken roll frebilder, entrepre-nriell identitet och sociala ntverk spelar fr lrandet.

Magdalena Markowska inledde sitt eget lrande p Warsaw School of Economics, Polen. Sedan arbetade hon ngra r med per-sonalfrgor p den tyska mobiltelfonoperat-ren t-Mobile i Polen, Tyskland och England. Markowska har ven engagerat sig i flera egna verksamheter: Under gymnasietiden, som hon tillbringade p en tysksprkig skola i Polen, slde hon Oriflameprodukter och gjorde ver-sttningsjobb. Hon drev ocks ett importfre-tag tillsammans med sin pappa i flera r.

Magdalena Markowska har lagt fram sin avhandling om gour-metkockars entreprenriella lrande vid Internationella Han-delshgskolan i Jnkping. Numera r hon verksam vid Esade Business School i Barcelona.

bild: Patrik Svedberg

bild

: Istockp

hoto

Gordon Ramsay, Ferran Adria och Marcus Samuelsson. Alla vrldsbermda gourmetkrgare. D r de vl ocks frebilder fr mnga andra kockar? Nja, inte ndvndigtvis. Magdalena Markowska har studerat hur entreprenrer utvecklar sin kom-petens, med fokus p just gourmetkockar. Visst r frebilder viktiga fr lrandet, men de terfinns snarare i fretagarnas nrhet n p lpsedlarna.

text jonas gustafsson


tens. Hr kan entreprenrskapsutbildningar gra skillnad, menar Markowska.

Lt studenterna testa olika saker, och inse att de kan. Att det gr att lra sig saker och utvecklas om man bara vill och vgar.

Samtidigt r det sklart viktigt att vi inte pushar alla att bli entreprenrer, slr Magda-lena Markowska fast.

kontakta [email protected]

Gourmetkrgare vljer frebilder med omsorgResultaten visar att frebilder r mycket vik-

tiga fr entreprenriell kompetens. Mnniskor motiveras av att se andra lyckas. Frebilder bidrar dessutom med praktiskt lrande, efter-som de ofta ven r mentorer eller rdgivare. Det var allts inte i frsta hand internationella stjrnkockar som hennes intervjuobjekt vnde sig till fr inspiration och utveckling.

En frebild behver inte figurera p lp-sedlarna. Nrheten r viktigare, att personen r tillgnglig och kan diskutera saker. Det mste knnas realistiskt att sjlv n upp till samma niv. Med en kndiskock blir nog gapet fr stort, sger Markowska.

En av hennes intervjupersoner, Fredrik, nmnde en tidigare arbetsgivare som sin vik-tigaste frebild. Fredrik hade inte frsttt det nr de arbetade ihop, men nr han senare sjlv blev egen kunde han gra kopplingar till mycket som den tidigare arbetsgivaren hade lrt honom genom ren.

magdalena markowska har ocks kom-mit fram till att en entreprenriell identitet r avgrande fr entreprenrers kompetens-utveckling.

Jag trodde inte att identitet skulle vara s viktigt fr lrandet, men det visade sig spela en avgrande roll. De anvnde inte begreppet identitet, men alla krgare jag intervjuade pra-tade mycket om hur de ser sig sjlva, vilka de r som personer och om hur kockyrket r ett kall.

Att brinna fr sitt yrke gr att man aktivt

engagerar sig i sin entreprenriella kompetens och hela tiden strvar efter att lra sig mer.

Andra saker som underlttar lrandet r bra sociala ntverk och att stta upp lrandet som ml vid sidan av andra, mer kvantitativa ml. Self efficacy, allts hur en individ upplever sin egen frmga att lra sig nya saker, spelar ocks stor roll.

Markowska har gjort sina intervjuer mellan 2007 och 2009, med ytterligare en vnda hos ett par intervjupersoner 2011. En av de intervjuade beskrev sig sjlv enbart som kock. Att vara fre-tagsgare var inte en del av hans identitet.

Han blev tvungen att lgga ner sin restau-rang, kanske delvis p grund av sitt ointresse fr affrsbiten.

Tv av hennes studieobjekt var tvrtom inte s intresserade av att vara kockar. Huvud-saken fr dem var snarare att driva eget. De har ocks klarat sig bra i rent ekonomiska ter-mer. Dremot har de inte varit s innovativa nr det kommer till att utveckla nya produkter och tjnster.

Fredrik ppnade sin restaurang tv r innan Magdalena Markowska inledde sina studier. Han identifierade sig d framfrallt som kock, den entreprenriella rollen var ny fr honom.

Nr vi trffades igen 2011 hade han frnd-rats. Han pratade om sig sjlv som fretagare, inte bara som kock. Han hade ftt en ny fre-bild och restaurangen var mycket lnsammare.

I slutndan mste entreprenrerna ta ett stort eget ansvar fr att utveckla sin kompe-

s kar du din entreprenrskompetens

Leta upp en frebild i din nrhet.

Skaffa ett bra socialt ntverk, och engagera dig ordentligt i detta.

Anvnd dig av ditt ntverk fr lrande och fr att f nya ider.

Placera dig rtt geografiskt kunskap sprider sig.

Stt inte bara finansiella ml. Att ha lrande som ml utvecklar ditt entreprenrskap.

Vga ta risker och testa nya saker.

Var inte rdd fr att misslyckas.

Vga frga.

www.esbri.se6 | e n t r 1 2012

Fadderskap fr fretagande

text maria marathon sjberg illustration anders flood


Sven Olofsson har studerat de sociala relationernas betydelse fr att skapa framgng i affrer under 1800-talets frsta hlft i Jmtland. Han har lagt fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

Dansk modell hotar kvinnors fretagandeDe nordiska lnderna anses vara fredmen nr det gller jmstlldhet, men vra vlfrds-modeller kan hindra kvinnors entreprenrskap. Det skriver Helle Neergard och Claus Thrane i The Nordic Welfare Model: barrier or facilitator of womens entrepreneurship in Denmark? Artikeln har publicerats i International Journal of Gender and Entrepreneurship (nr 2, vol 3, 2011). Forskar-na menar att vlfrdsmodellen r geners mot frldrar nr det gller ledighet och barnomsorg. Men modellen bygger p att man r anstlld. En dansk mamma som vill jobba upp till 18 tim-mar per vecka, fr att hlla igng sitt fretag samtidigt som hon r hemma med sitt barn, fr reducerad frldrapenning. Jobbar hon mer n s fr hon ingen frldrapenning alls. Som solofretagare r det drfr svrt att balansera frldraskap och fretagande. [k]


Konstnrer kombinerar kreativtVilken betydelse har kreativitet fr platser, och hur ser platsers frutsttning fr kreativitet ut? Det r huvudfrgestllningarna i Kreativitet p plats (Karlstad University Press, 2011) med Lars Aronsson och Lotta Braunerhielm som redak-trer. I boken medverkar ett femtontal forskare frn olika lrosten, de flesta kultur- eller ekonomgeografer. Fokus ligger p den kreativa kraften hos entreprenrer, eldsjlar och innovatrer, framfrallt p den svenska lands-bygden. Aronsson och Braunerhielm skriver i inledningskapitlet om hur kreativitet, kultur och ekonomi hnger ihop: Kulturens betydelse i samhllet har kat markant under de senaste ren och det finns en stor tilltro till kulturens drivkraft fr tillvxt. Ett annat kapitel r frfat-tat av Evelina Wahlqvist och Jonathan Borggren (se ven artikel p sidan 20). De ifrgastter storstaden som den sjlvklara arenan fr kultu-rella och kreativa yttringar. Konstnrer, menar de, kombinerar grna boende i stad och p lands-bygd fr att frmja kreativiteten. [jg]


i avhandlingen Till msesidig nytta Entre-prenrer, framgng och sociala relationer i centrala Jmtland ca 1810-1850 fljer filosofie doktor Sven Olofsson fyra framgngsrika bn-der. Fokus ligger p deras familjer, slktfrbin-delser, fadderskap och nringsutvning. Syftet r att koppla betydelsen av sociala relationer och entreprenrskap till hur framgngsrik man kunde bli som nringsutvare i det jmtlnd-ska bondesamhllet under 1800-talet.

Utmaningen var naturligtvis att studera en svunnen tid d det inte gr att gra intervjuer. I stllet har Olofsson analyserat uppgifter frn mnga olika typer av arkiv. Han har kunnat frdjupa frstelsen av ett dynamiskt skede i Jmtlands och Sveriges historia, innan indu-strialiseringen tog fart p allvar.

Jag har frskt fnga mnniskor i en histo-risk kontext och hitta kllor som blir mer per-sonliga, inte bara siffror i ett register. Att det r deras egna ord som man kan stta in i ett sammanhang. Det kan handla om barnafdan-de, fadderskap, nringsutvning och politiskt engagemang, sger Sven Olofsson.

Nr man lnkar ihop 2030 kllor blir det en ganska tt vv av information, och mnnis-kan framtrder. D r det som roligast att vara forskare tycker jag.

handelsmannen per wikstrm (17821859) i stersund, har ftt en slags huvudroll i avhandlingen. Han var regionens mest fram-gngsrika entreprenr.

Per Wikstrm r den stora stjrnan. Nr man tittar i alla typer av kllmaterial finns han med och framstr som relativt framgngsrik. Man kan se vilka mnniskor han omger sig med vid olika tidpunkter, d han fattar vissa beslut och ndrar kurs i sin nringsutvning.

Nr han sedan blivit den mest framgngs-rika, betalar mest skatt, har gift sig bra och umgs med de frnmsta politikerna och tjnstemnnen i regionen d ser man att mnniskor nrmar sig honom p samma stt som han nrmade sig andra ngra decennier tidigare.

de vriga tre bnderna i avhandlingen kommer in i Per Wikstrms liv vid olika tid-punkter. Deras relationer till honom hjlpte dem till mer framgng.

Jag har hittat mycket information som understryker att de sociala relationerna var viktiga. De utvecklade entreprenrskapet som man kan se i de hr bndernas nringsutvning.

En social relation som visar sig kunna frmja fretagandet r hur bnderna vljer faddrar till

sina barn. Det r inte bara nra slkt och gran-nar som fr frtroendet.

Fadderskapet r en av f sociala relationer under den hr tiden som man verkligen kan studera. Nr man analyserar barnkullarna som de hr fyra bnderna fr, kan man se att man skaffar sig finare och finare faddrar till barnen.

Pltsligt kommer Per Wikstrm in som dopvittne till tv av bndernas barn. D visar det sig att de, vid den hr tidpunkten, star-tade fretag tillsammans. Det hr r en typ av underskning som ingen annan har gjort, att analysera fadderskapet och kunna koppla den frndringen till en nringsutvning, sger Olofsson.

ven politiskt engagemang bidrar till framgngen. Tv av bnderna gr politisk kar-rir och blir riksdagsmn.

Trots att tid och rum skiljer Sven Olofsson och de fyra bnderna i Jmtland t, har de bli-vit individer han knner.

Det r ett privilegium att i ngon bemr-kelse f lra knna individer i det frflutna. Att hitta information och frst lite mer om vad de tnker och upplever. Flera av bnderna i stu-dien lmnar efter sig en del brev som r vldigt konverserande det r underbar lsning.

En extra bonus r nr man fr kontakt med anhriga som blir dmjuka och glada ver att en vilt frmmande mnniska har gnat sig t deras slktingar. Att jag kan frklara och ge en bild av ngon som de inte har en aning om, sger Sven Olofsson.


Sociala relationer var viktiga fr utvecklingen av ett fram-gngsrikt entreprenrskap redan p 1800-talet. Att vlja inflytelserika faddrar till barnen var en faktor som kunde frbttra den sociala positionen, liksom att engagera sig politiskt. Det visar historikern Sven Olofsson.

bild: Cecilia Olofsson


up men egentligen tycker jag inte att det gr det. Det blir ett slags ovanifrnperspektiv, fast i regionen i stllet fr nationellt. Man lter inte alla vara med, konstaterar Selegrd.

Han tycker att man borde ha ett verkligt underifrnperspektiv, ngot han kallar low bottom-up. Dr man verkligen anstrnger sig fr att f fram smfretagarnas perspektiv och grver frn grunden i nringslivet.

peter selegrd freslr att man frn regional eller kommunal niv nrmar sig entreprenrerna genom att ta del av deras berttelser och upplevelser kring tillvxt. Det kan gras p olika stt, bara man lter besluts-fattare p olika offentliga niver tolka materia-let. Det br inte gras av fretagsfrmjare med eventuella srintressen.

Fr att kunna anvnda sig av perspekti-vet low bottom-up mste man fr det frsta intressera sig fr fretagarnas vardag. De har frskt engagera entreprenrerna i processen, men inte lyckats.

Selegrd har, i intervjuer med smfretagare i Sdermanlands ln, ltit entreprenrerna ge sin bild av tillvxt och utveckling. Han har koncentrerat sig p solo- och mikrofretagare.

Hos smfretagarna finns det frklaringar som helt beror p interna orsaker, det som jag kallar personrelaterade faktorer. Den biten saknas i programmet, trots att den r vsentlig p solofretagarniv. Det som kan spela in i deras vardag r disciplin, erfarenhet, handlingskraft, familj, sjukdom, motivation, sjlvinsikt, mngsidighet, vad man har fr sjlvfrtroende och s vidare.

tillvxtprogrammet fokuserar p hela regionen, men fr smfretagare r det inte alltid intressant. Samverkan med nringslivet frn offentlig niv kan till exempel underltta fr kommunala partnerskap snarare n fr regionala, som r det man arbetat fr.

Entreprenrerna har strre chans att hitta samarbeten p lokal niv. De r oftast mer intresserade av nromrdet. Inom partner-skap trffar man oftare p strre fretag, som Volvo. De mindre som jag vid ett ftal tillfllen sprungit p har ibland knt sig malplacerade.

Att f olika typer av fretag att knna sig vrdefulla fr regionens utveckling r en utmaning. Lyckas man finns det enorma mj-ligheter till god regional utveckling, sger Peter Selegrd.


skapa tillvxt genom sysselsttningskning, sger Peter Selegrd.

Hans avhandling r en slags utvrderings-forskning enligt honom sjlv. Han jobbar tvr-vetenskapligt och beskriver sin forskning som psykologen mter ekonomen.

Hade mlen sett annorlunda ut om man verkligen tagit hnsyn till entreprenrernas vrldsbild? Gr tillvxtstrategierna att koppla till entreprenrernas orsaksfrklaringar av till-vxt? Ja, det kan de till stora delar, men ocks inte. I min avhandling lyfter jag fram sm-sakerna som saknas.

Selegrd anser att tillvxtprogrammet, som implementerades mellan 2004 och 2007, hl-ler sig p en alltfr abstrakt niv. Det fungerar bara som en resurs om man kan tolka inne-hllet ur ett fretagsperspektiv, men d mste lsaren ha ngon slags teoretiska glasgon p sig. Det r det inte alla som har.

Det regionala tillvxtprogrammet utstrlar att det tar ett underifrnperspektiv bottom-

Sveriges regioner har ftt strre mjlighet till sjlvstyre i tillvxtfrgor. Det regionala tillvxtprogrammet ska bidra till samarbete mellan statliga organisationer, nringslivet och andra aktrer. Men smfretagarna kommer inte till tals i programmet, och deras instllning till tillvxt skiljer sig frn offentlighetens. Peter Selegrd har frdjupat sig i mnet.

alla verkar vara verens om att det inte r kommunala tjnstemn, utan fretagarna, som skapar tillvxt. D mste man ju utg ifrn dem. Om man skapar ett dokument som ska vara ett handlingsprogram fr fretagen, s ska det framg att det r till fr dem. Jag menar att det dokument man skapat inte r tydligt riktat till fretag. Det tar inte hnsyn till mindre fretags frutsttningar.

Smfretagarna har helt andra frutstt-ningar n strre fretag. Det r solklart att tillvxt r ambitionen frn offentlig niv, men det r inte alldeles sjlvklart fr fretagaren att

Tillvxtprogram missar smfretag

Peter Selegrd vid Mlardalens hgskola har skrivit avhandlingen Tillvxtbilder, regionala intentioner samt entreprenrers orsaksfrklaringar av tillvxt En penrose-isk syn p regional tillvxt.

text & bild hanna andersson


Sverige ledande forskare inom sina respektive discipliner, sger Bo Carlsson, ordfrande i priskommittn.

Priset till unga forskare delas sedan 2003 ut till en eller flera forskare inom entreprenr-skaps- och smfretagsomrdet. Prissum-man r p 50 000 kronor. Vinnarna ska forska p ett svenskt universitet eller hgskola, vara yngre n 35 r vid nomineringstillfllet och ha utmrkt sig genom sitt akademiska arbete. Pri-set gr vxelvis till mn och kvinnor. [jg]

I Esbris Kunskapsbank finns artiklar om bde Mar-tin Anderssons och Karl Wennbergs avhandlingar. Wennberg skrev ocks sikten i Entr nr 3-2011.

ls mer p www.esbri.se/kunskapsbank

i att strka entreprenrskapsforskningens aka-demiska stllning mer generellt.

I vr kommer Eisenhardt till Sverige fr att motta priset. Men redan under tillknnagivan-det p Smfretagsdagarna fick vi se en glimt av henne i en bandad intervju.

Tack s jttemycket. Det r en stor ra att f det hr priset. Jag knner mig ocks vldigt dmjuk infr att vara i sllskapet av dem som tidigare ftt priset. Jag ser fram emot att trffa er alla i maj, sa hon frn en storbildsskrm.

D kommer hon mjligen att prata om beslutsfattande p dynamiska marknader, det har nmligen lnge varit ett av hennes special-intressen. Entr publicerade en portrttartikel med Kathleen Eisenhardt i nr 4-1998. I den pongterade hon bland annat skillnaden mel-lan fretag som klarar av att fatta snabba och bra beslut, och dem som inte gr det.

De mest effektiva fretagen ser till att hela tiden ha mer information om svl sitt fretag

Entreprenrskapsforums och Tillvxtverkets pris till unga entreprenrskapsforskare delas i r av Martin Andersson och Karl Wennberg. De tog emot priset under Smfretagsdagarna i rebro 12 februari 2012.

martin andersson r nybliven professor i nationalekonomi vid forskningscentrumet Circle, Lunds universitet. Hans forskning lig-ger i brytpunkten mellan ekonomisk geografi, innovation och entreprenrskap.

Karl Wennberg r verksam vid Handels-hgskolan i Stockholm, dr han i hstas blev docent. Hans forskning handlar bland annat om fretags fdelse och dd, om hur sociala normer pverkar fretagande och om kun-skapsintensivt entreprenrskap.

Bda har p kort tid etablerat sig som i

2012 rs Global Award for Entrepreneurship Research gr till Kathleen Eisenhardt. Det offentliggjordes 2 februari p Smfretags-dagarna i rebro.

kathleen eisenhardt r professor i Mana-gement Science and Engineering vid Stanford University, usa. Hon fr priset fr sina infly-telserika bidrag inom entreprenrskapsforsk-ningen, med fokus p innovation och entre-prenrskap i befintliga organisationer.

Kathleen Eisenhardt har gjort betydan-de bidrag till entreprenrskapsforskningen genom att knyta ihop forskning om entrepre-nrskap med existerande flt inom manage-mentforskningen, sger Bo Carlsson, profes-sor vid Case Western Reserve University och ordfrande i priskommittn.

Enligt kommittns motivering har Kathleen Eisenhardt genom sina nydanande och origi-nella bidrag inom omrdet ven varit delaktig

Martin Andersson och Karl Wennberg delar p rets pris till unga entreprenrskapsforskare.

Andersson och Wennberg fr Unga priset

Guldet till Eisenhardt

Kathleen Eisenhardt tilldelas rets Global Award for Entrepreneurship Research P grund av tidsskillnaden till Kalifornien visades en filmad intervju nr priset tillknnagavs.

text jonas gustafsson bild se karln

som om utvecklingen p marknaden. Genom att hela tiden, ibland p daglig basis, veta hur fretagets nyckelvrden ser ut utvecklas en intuition om fretaget och dess utveckling, sa hon till Magnus Aronsson som intervjuade.

Global Award for Entrepreneurship Research har delats ut sedan 1996 och gr till en forskare som bidragit till att ka kunskapen om entreprenrskap, smfretag och dess betydelse fr ekonomisk utveckling.

Priset bestr av Carl Milles staty Guds hand och 100 000 euro. Det delas ut av Entreprenr-skapsforum, Institutet fr Nringslivsforskning och Tillvxtverket, och sponsras ven av entre-prenren Rune Andersson.

Mer information om pristagaren och hela pris-motiveringen finns p www.e-award.org

Ls portrttartikeln som pdf p www.esbri.se/eisenhardt

bild

: se Karln

Spaceport Sweden vill gra rymden tillgng-lig fr alla. Rymdresor fr privatpersoner r kronan p verket, men mer jordnra rymdupp-levelser ingr ocks i verksamheten. Ett nytt innovationssystem hller p att ta form i Norr-land, med rymden och Spaceport Sweden som nav. Innovationsforskarna frn Ciir har hittat ett objekt att studera i realtid.

rymdturism. smaka p ordet, och lt sedan fantasin flda. Precis det gjorde ett 70-tal forskare, fretagare, offentliga aktrer och studenter under en interaktiv workshop i hstas. Det var fretaget Spaceport Sweden AB och forskningscentrumet Ciir vid Lule tek-niska universitet som bjd in till trffen.

Deltagarna pratade bland annat om rymd-brllop, tyngdlsa skor, tidsresor, rymdpolo, och om hur rymden kan upplevas med olika funktionsnedsttningar.

Folk blir vldigt inspirerade av rymden. Runt 200 ider kom fram under bara 20 minuters tankesmedjor. Det r kul att se att s mycket kan stadkommas nr man gr saker tillsammans. Sedan mste ju ngon ta tag i det och gra ngot ocks, det rcker inte med bara ider, sger sa Ericson som r ansvarig fr projektet frn Ciirs sida.

Hon har ingenjrsbakgrund och forskar bland annat om kreativa processer i tidig pro-duktutveckling. Det hon tar med sig in i rymd-projektet r framfrallt metoder fr att f folk att tnka mer innovativt och kreativt.

Det hr med innovationssystem r helt

nytt fr mig. Jag tnker mer p det som sam-verkan och ntverkande.

Workshopen som hlls i november 2011 ingr i arbetet med att skapa en lrplattform fr att s mnga som mjligt ska f del av den kunskap som kommer fram inom projektet.

Vi har ocks haft en speciell workshop fr policymakare. Att n ut till dem r en viktig del i projektet. Nu framver kommer vi att bjuda in fretag som redan jobbar inom omrdet, och f till stnd en samverkan med dem.

I lrplattformen ingr ven att samverka med grupper och personer som inte har fre-tag, och ligger lngre ifrn sjlva krnan i inno-vationssystemet. Ett stt att n ut r att fnga upp studenter. Man jobbar ven med begrepp som social hllbarhet, och vill involvera exem-pelvis samesamhllet i arbetet.

fr tillfllet r innovationssystemet kring Spaceport Sweden verkligen i sin linda, det finns inte, som professor Hkan Ylinen-p uttrycker det. Men vd Karin Nilsdotters vision r en svensk motsvarighet till Spaceport America i New Mexico eller Mojave Air and Space Port i Kalifornien. Den frstnmnda har skapat runt 1 000 nya arbetstillfllen i kensta-den Las Cruces, och den sistnmnda har blivit ett Silicon Valley fr fretag i rymdindustrin med omnejd. I dagslget finns hr runt 60 fretag i branscher som flyg, vindkraft och tg.

Frn Spaceport Swedens sida r samarbetet med Ciir en pusselbit i att frverkliga den hr visionen.

Vi ska bli ett rymdens upplevelsecentrum, en hubb fr utveckling inom det hr omrdet. D mste vi ha bra samarbeten med skolor, universitet, inkubatorer, fretag och andra. Vi mste identifiera vad som behvs i utbild-ningsvg och se till att bygga kompetens, men ocks dragningskraft fr unga att flytta hit. Och fr politiker och fretag att vilja investera hr, sger Karin Nilsdotter.

hittills har rymdindustrin frmst hand-lat om just tung industri och teknikutveckling. Framver menar Nilsdotter att fler omrden kommer att intressera sig fr rymden. Som exempelvis mode, mat, reklam, konst, spel, hlsa och milj.

Fr att ta vara p det intresse och poten-tial som denna framtidsindustri innebr, krvs mnga nya ider. Vi mste utveckla nya inno-vativa produkter, tjnster och processer fr att skapa lngsiktighet och ekonomisk tillvxt.

Redan i dag r Spaceport Sweden igng med en testomgng norrskensflygningar, ngot som har ftt stor uppmrksamhet utomlands.

Vi kommer att skapa mnga fler upp-levelser p jorden, i luften och i rymden dr man kan lra sig mer om rymden p olika stt.

Det kan tyckas lite mrkligt att ett forsk-ningscentrum som Ciir vljer att engagera sig i en fallstudie ver ett nnu icke-existerande innovationssystem med rymden som cen-trum.

Rymdprojektet r ett viktigt komplement till vr vriga forskning. Spaceport Sweden r

Innovation frn rymden

text jonas gustafsson


mer om spaceport sweden

Spaceport Sweden AB invigdes 2007 och ska etablera en vrldsledande rymdhamn i Kiruna.

Mlet r att gra rymden tillgnglig fr alla och skapa ett innovationssystem med rymden som plattform.

2013 rknar man med att den frsta turistrymdresan ska kunna genomfras. Troligen blir det frn ngon av Spaceport Swedens samarbetspartners i USA: Spaceport America eller Mojave Air and Space Port.

Ls mer p www.spaceportsweden.com

mer om ciir

Ciir str fr Centre for Interorganizational Innovation Research

Ciir ingr, tillsammans med Cesis och Circle, i Vinnovaprogrammet Effekter av innovationspolitik fr hllbar tillvxt.

Utver detta finansieras Ciir av Lule tekniska universitet, Ume universitet, Landstinget respektive Lnsstyrelsen i Norrbotten, samt Regionfrbundet Vs-terbotten.

Ls mer p www.ciir.se

Bred erfarenhet ger nya iderInom sitt Linnstdsfinansierade forsknings-program har Circle flera projekt som studerar hur individer, organisationer och regioner kan bygga kompetens som stdjer innovation och ekonomisk tillvxt. Ett av dessa projekt r inriktat mot hur individer bygger entreprenriell kompetens under sin yrkeskarrir. Empiriska resultat har nyligen publicerats i tidskriften International Journal of Entrepreneurial Beha-viour & Research (nr 1, vol 18, 2012), i en artikel av Jonas Gabrielsson och Diamanto Politis. Hr kombineras humankapitalteori med aktuell forskning om entreprenriellt lrande. Tanken r att utveckla ett ramverk fr hur entre-prenrers yrkeserfarenheter r kopplade till deras frmga att generera nya affrsider. Resultaten visar att ett explorativt lrande, dr individen har ett underskande och utforskande frhllningsstt till nya karrirerfarenheter, r starkast kopplat till entreprenriell frmga. Vidare r bred erfarenhet frn mnga olika arbetsfunktioner positivt, medan djup bransch-erfarenhet andra sidan verkar hmmande. Nr det gller frmgan att generera nya affrsider finns indikationer p att det behvs ett mer explorativt lrande fr att f strre utvxling frn investeringar i erfarenhetsbase-rat humankapital. [jg]


Rds inte forskarna18 januari anordnade Jordbruksverket ett semi-narium om innovation i livsmedelsbranschen. P talarlistan fanns Cesisforskaren Sara Johans-son, som pratade om innovationer och konkur-renskraft. Livsmedelssektorn knnetecknas av kande internationalisering och priskonkurrens. Fr fretag som inte kan dra nytta av lga lnekostnader eller lga priser p insatsvaror r produktutveckling enda sttet att vrja sig mot en allt hrdare priskonkurrens. Det r svrt fr mnga fretag att gra de investe-ringar som krvs fr att ta fram nya produkter, men ofta helt ndvndigt fr lnsamhet p sikt. Nydanande produkter som ligger tidigt i produktlivscykeln r vanligen lnsammare n standardiserade produkter. Livsmedelsindustrin knnetecknas av smskalighet och lg utbild-ningsniv. Det kan vara ett hinder fr fretag att engagera sig i, och dra nytta av, den akade-miska forskningen. Men livsmedelsfretagen ska inte vara rdda fr att ta kontakt med forskarvrlden fr att hitta samarbetspartners, menar Sara Johansson. Forskarna drar i sin tur ofta nytta av att f applicera sin forskning p praktiska anvndningsomrden. Det finns dessutom ett antal olika forskningsanslag som riktar sig specifikt till samarbeten mellan aka-demi och nringsliv. [jg]


spnnande fr att det r ett ppet innovations-system som byggs just nu. Det innebr att vi kan flja utvecklingen i realtid, sger Ciirs fre-stndare Hkan Ylinenp.

Resultaten gr att kommunicera p ett helt annat stt n att bara skriva nnu en vetenskaplig rapport. Vinnova och vra andra finansirer vill att vi ska gra policyrelevant forskning, grna kvantitativ sdan. Men vi har ocks sett ett behov av mer verklighetsnra studier ver hur innovationsprocesser gr till. Som den hr.

men ven om forskarna fljer Spaceport Swe-den p nra hll, och har bra insyn i fallet, r rollfrdelningen klar.

Vi r forskare och inte entreprenrer, det r vi noga med. Vi har kunskap om vad som behvs nr ett innovationssystem r p vg att etableras, och kommer att fungera som boll-plank till Karin Nilsdotter och hennes styrelse. Man kan vl sga att vi r Spaceports hov- leverantr av kunskap. Sedan kommer vi sklart ven att lra oss en hel del genom flje-forskningen.

Att det blev just rymden verkar vara en blandning mellan geografi, slump och tajming. Forskarna p Ciir letade efter ett spnnande fall att flja och pltsligt fanns Spaceport Swe-den i blickfnget.

Vi sprang p varandra ngonstans, jag minns inte exakt hur det gick till. Och det slog oss att allt inom innovation behver ju inte handla om hrda saker som gruvindustrin. Innovationssystem kan lika grna ha med tjnster att gra.

Mycket kopplat till Spaceport kommer att handla om tjnstebaserad innovation, fram-frallt inom besksnringen, spr Hkan Yli-nenp. Men en del nya produkter tror han ocks kan komma ur innovationssystemet. Som exempel nmner han kombinationen med materialforskning.

Om man kopplar ihop material och rymd, kanske vi kan f fram klder som man inte fry-ser i fast det r -32 grader, sger Ylinenp frn ett vinterbistert Lule.

Sedan r det ju lite coolt med rymden ocks Ja, det r inte alla 290 kommuner som hl-

ler p med rymden. Alla sysslar med besks-nringen i ngon form, men vi har en unik

frutsttning att nischa oss hr i regionen. Rymdprojektet knns roligt. Det finns

inga garantier fr att det ska bli lyckat, men det gr det bara extra spnnande, sger Hkan Ylinenp.

kontakta [email protected]@[email protected]

Hkan Ylinenpsa Ericson Karin Nilsdotter


bild

: Katarina Ka

rlsson

bild

: ltu

bild

: Mats Mon

tner

tema | Lkemedel

12 | e n t r 1 2012 www.esbri.se12 | e n t r 1 2012 www.esbri.se

text jonas gustafsson & se karln

hr typen av mindre verksamheter som Hedner menar kommer bli allt viktigare i branschen.

300 000 jobb har frsvunnit frn den globala lke-medelsindustrin de senaste tio ren. Det motsvarar ungefr det sammanlagda antalet anstllda i de tre strsta lkemedelsfretagen Pfizer, Merck och Glaxo Smith Kline.

Det r verkligen en jttestor omstllning. Samma sak har redan skett p andra hll, till exempel inom telekom- och skivindustrin.

Men Hedner anser nd inte att vi behver vara speciellt pessimistiska p grund av Astra Zenecas ned-lggning i Sdertlje. Det handlar snarare om en strre omstrukturering i branschen globalt, n om ett have-rerat svenskt forskningsklimat.

Big pharmas affrsmodeller hller helt enkelt inte lngre. Det handlar om s dyra, lnga och riskfyllda processer. Att ta fram ett helt nytt lkemedel kan kosta uppt fyra miljarder dollar. D kan man bara satsa p de allra strsta projekten, med s lg risk som mjligt.

Samtidigt som industrin gr mot allt skrare projekt, vill vi som patienter ha de bsta och mest nyskapande lkemedlen. Och fr att f fram dem behvs de risk-fyllda satsningarna. Hr krvs allts ett nytt stt att arbeta. Thomas Hedner menar att utvecklingen kom-

N gon vecka innan Astra Zeneca offentlig-gjorde nedlggningen i Sdertlje kom Tho-mas Hedner ut med doktorsavhandlingen Change in the Pharmaceutical Industry. Den handlar om en lkemedelsbransch i frndring och tajmingen var sklart fenomenal.

Det var Hedners andra avhandling, han r redan professor i klinisk farmakologi vid Sahlgrenska akade-min i Gteborg. Numera har han ven en ekonomie doktorsgrad frn Linkpings universitet, med just lke-medelsbranschen som specialomrde. Sedan han la fram avhandlingen r han en eftertraktad person och har medverkat i ett antal debattartiklar, intervjuer och evenemang. 20 februari arrangerade Vinnova semina-riet ppnare innovationsprocesser inom lkemedels-industrin, dr Thomas Hedner var en av talarna.

En anledning till att jag ville skriva en andra avhandling var att f en starkare rst inom medicinsk innovation och produktutveckling. Drmed kan jag nu sga vad jag vill, konstaterar han med glimten i gat.

Han r ocks sjlv entreprenr i lkemedelsbransch-en och slde nyligen fretaget Duocort fr drygt en miljard kronor, pengar som han delar med ett tjugotal partners och delgare. Samma konstellation mnnis-kor r redan i gng med flera nya projekt. Det r den

Lkemedelsbranschen r i frndring. Ett tydligt exempel r nedlgg-ningen av Astra Zenecas forskningsavdelning i Sdertlje nyligen. De globala jttarna, big pharma, har ftt kad konkurrens frn mindre, snabbfotade fretag som arbetar i ppnare innovationsprocesser. Behver vi oroa oss fr den hr utvecklingen? Det beror lite p vem man frgar. De flesta verkar i alla fall verens om att bde stora och sm aktrer behvs samverkan r honnrsordet.

Det r en storbolags-kris vi ser i dag, inte en branschkris

Samarbete r botemedlet

Svensk lkemedelsindustri i gungning

N


Stanford konsultar vid sidan av sin forskning och undervisning. Det bidrar till en samverkan och kun-skapsutveckling i omrdet som inte kan verskattas.

Hr fostrar man verkligen bildandet av nya fretag. Drivkraften r att alla vill vara med och skapa ngot nytt. Det r samverkan som r hemligheten.

Israel r ett annat ekosystem som han framhller som ett gott exempel. Hr finns bde en kraftfull it- och bioteknikindustri.

Entreprenrskapet r s starkt att man fr mitt-bena redan p flygplatsen, sger Bjrn O Nilsson.

Kerstin Falck r chef fr samhllskontakter p lke-medelsjtten Pfizer:

Vi har sedan lnge arbetat i ppna innovations-processer, men det har accelererat nu p senare tid. Med mindre egen forskning kar behovet av samarbe-te med akademin, och av olika samarbetsplattformar. Vi behver inte gra all forskning sjlva, utan har alltid licensierat in en del av den. De interna projekten tvlar med de externa och vra affrsomrden fr sjlva vlja vilka projekt de gr vidare med, sger hon.

ett stort samarbetsprojekt i Europa r Innova-tive Medicine Initiative, imi (se faktarutan p sidan 15), dr flera stora och sm bolag samverkar med den akademiska forskningen.

Vi arbetar nra varandra i ett tidigt skede, men sedan mste man ha konkurrens nr man utvecklar sjlva lkemedlet. Det handlar om enorma investe-ringar och stor risk. Och ett lngsiktigt juridiskt ansvar.

Anpassning r det som gller fr oss. Vi har skapat en organisation som ska ha hand om kontakten med smbolag och forskning frn akademin. Vi hller ocks p att etablera labb i samarbete med akademiska forskare, dr vi delar p utrustning och data. Vi kom-mer att bli bttre p att mta de sm fretagen och akademin.

Jag ser de hr frndringarna i branschen som en ppning, bde fr Pfizer och fr Sverige. De kan inne-bra enorma mjligheter om man r p hugget och tillrckligt konkurrenskraftig, sger Kerstin Falck.

Thomas Hedner tycker att vi i Sverige borde bli btt-re p att se mjligheter, och komma p vilka olika nya innovationer forskningen kan leda till. Det r ocks en anledning till att satsa p ppna, crowdsourcade plattformar: Ju fler personer som studerar ett problem, desto fler mjligheter, lsningar och anvndnings-omrden kommer att hittas.

Sdana plattformar r ett bra stt fr akademin och nringslivet att mtas. Det r viktigt att mnga olika kompetenser hittar varandra. Jag tror ocks

mer att g mer och mer mot ppna plattformar, dr fretag och mnniskor samverkar p olika stt fr att ta fram nya lkemedel.

En stor del av innovationen framver tror han kom-mer uppst i sm, entreprenriella bioteknikfretag. Big pharma kommer givetvis att finnas kvar, ngra kommer att vara mer specialiserade mot marknads-fring och distribution. Andra kommer att ha kvar en del innovationsverksamhet. Men tiden nr jttarna hade all verksamhet innanfr sina egna vggar, och verkade p tre stora marknader samtidigt, r frbi, spr Hedner.

De forskare som nu fr g frn Astra Zeneca i Sder-tlje r han inte orolig fr. Han menar att de kommer att slussas ut i mindre fretag, som ofta verkar i lke-medelsklustren. S blev det nr Pharmacia Upjohn kptes av Pfizer. I dag arbetar fler mnniskor inom lkemedelsbranschen i Uppsala n innan Pharmacia frsvann.

Jag ser den hr frndringen som en mjlighet att gra ngot, och komma ut starkare p andra sidan, sger Thomas Hedner.

Bjrn O Nilsson, i dag vd fr Iva, deltog ocks i Vin-novas paneldebatt. Han r doktor i biokemi och har tidigare arbetat p flera hll inom lkemedelsbranschen, bland annat p Pharmacia i Uppsala. 20032006 var han ordfrande i branschfreningen Sweden Bio. Han tycker inte heller att vi behver vara alltfr oroliga fr sjlva lkemedelsbranschen.

Det r en storbolagskris vi ser i dag, inte en branschkris. Lkemedelsfrsljningen kar, och freta-gen har behllit sin lnsamhet, sger Bjrn O Nilsson.

Det r inte heller s att Astra Zeneca r ett fretag i kris, det r deras forskning som grs om fr att passa dagens verklighet. Samtidigt som de stnger avdel-ningar och dotterbolag, har de kpt andra fretag och gjort terkp av aktier. S agerar inte ett fretag i kris, konstaterar Nilsson.

att kad ppenhet r framtiden hller han med om, men pongterar ocks vikten av konkurrens och fung-erande immaterialrtt. Drfr anvnder han hellre begreppet det pre-kompetitiva rummet, n ppen innovation. Att dela p data och molekyler i ett tidigt skede r en sak. Det har blivit vanligare, och kommer att bli nnu vanligare tror Bjrn O Nilsson. Men i ett senare skede i innovationsprocessen mste ngon ga utvecklingen.

En sak han terkommer till r attityder. Silicon Valley och miljn kring Stanford r det uppenbara fredmet. Mer n 50 procent av professorerna p

Thomas Hedner Kerstin FalckBjrn O Nilsson Thomas Biedenbach

Jag vill inte bli opererad av en kirurg som bara har lst teorin

bild

: Joh

an W

ingb

org

bild

: Per Rn

nberg

bild

: Ann

a Sk

ld

bild

: Priv

at


dukter kan fretaget ska nya patent. Drigenom kan man skydda och frlnga det ursprungliga patentet, sger Biedenbach.

De inkrementella innovationerna r viktiga ocks fr att de ger fretaget lpande intkter.

Som liten aktr p den hr marknaden gller det att inte bli verambitis. Det kan rcka med att ha ett strre, utmanande fou-projekt. Det kan man sedan komplettera med ngra mindre projekt som ger licens-intkter.

Liksom Thomas Hedner och Kerstin Falck ser Tho-mas Biedenbach tydliga roller fr bde sm och stora aktrer inom lkemedelsindustrin.

Allt r sammanfltat redan i dag. De sm biotek-nikfretagen r viktiga fr big pharma, och vice versa. Smfretagen har s mnga ider men saknar resurser fr att exploatera dem. De behver hitta strre partners att samarbeta med.

Drfr r det viktigt att uppmuntra alla sina med-arbetare att ntverka. Mnga kontakter knyts av forska-re p konferenser, och kunskapsverfringen kan vara ganska informell. Kunniga och erfarna styrelsemed-lemmar kan ocks trigga innovation, sger Biedenbach.

Han menar att ppen innovation, eller tminstone ppnare innovationsprocesser, r en mjlighet. Men han betonar att det r viktigt att vara tydlig med vem som ger rttigheterna till den nya upptckten.

Inom lkemedelsindustrin kan det ju ta upp till 15 r att g frn id till verklighet.

Fr smfretag som verkar i kluster r olika former av samarbeten naturliga. Storfretagen r nog mer bengna att ing formella avtal.

vad ska vi d tro om framtiden fr svensk lkemedelsindustri? Biedenbach tycker att det r svrt att sia, men lter nd optimistisk.

Nedlggningen av Astra Zenecas forskningsavdel-ning har frigjort en massa kompetenta mnniskor. Sjlvklart r det tufft fr dem, men jag tror nd att mnga kommer motiveras att dra igng ngot eget. Allts precis det som hnde i Uppsala efter Pharmacias nedskrning.

Smfretagen r viktiga, och Sverige har starka industrikluster i exempelvis Stockholm och Uppsala. Jag ser en stor potential i dem, sger Thomas Bieden-bach.

ven Thomas Hedner tycker att framtiden ser ljus ut. Nr frndringar som den hr stter igng, gller

det att vara entreprenriell och optimistisk. Det ger helt andra mjligheter. Erfarenheten frn Pharmacia sger att det finns intressanta mjligheter. Men de mste ska-las upp fr att leda till ngot. Det r stor skillnad mellan den gamla generationen, som jag tillhr, och den nya. De unga har en global plattform frn brjan. Vi kom-mer att f se stora satsningar framver, sger Hedner.

kontakta [email protected]@[email protected]@[email protected]

mycket p affrsplanstvlingar som Venture Cup, och p entreprenrskapsutbildningar dr teori och praktik fr mtas.

Han menar att akademin har sttt och str infr den strsta frndringen. Hr har det lnge funnits en skepsis mot innovation och entreprenrskap.

Det teoretiska perspektivet har varit frhrskande inom akademin. Men att ta fram ett nytt lkemedel r en process, och hr behvs en kombination av teore-tisk kunskap och praktisk erfarenhet. Jag vill inte bli opererad av en kirurg som bara har lst teorin.

Incitamentsstrukturerna hller p att frndras. Jag upplever att akademin r mindre skeptisk till det hr i dag, jmfrt med fr tio r sedan, sger Hedner.

ivor cowlrick har varit en nra samarbetspartner till Hedner under avhandlingsarbetet. Cowlrick la ven han nyligen fram en doktorsavhandling: Drug research and development. Ngra av artiklarna, som ingr i bda avhandlingarna, r samfrfattade. Cowlrick kom-mer bland annat fram till att en ppnare lkemedels-forskning leder till kad innovationskapacitet och effektivare utvecklingsprocesser. Han visar ocks att en entreprenriell attityd r viktig nr nya lkemedel utvecklas.

En av Hedners och Cowlricks gemensamma artiklar, dr ven Roland Wolf, Michael Olausson och Magnus Klofsten str som medfrfattare, handlar om besluts-fattande i lkemedelsindustrin. Frfattarna frespr-kar beslutsfattande enligt de mngas visdom, allts en typ av crowdsourcing. De menar att de bsta och mest relevanta besluten fattas av mnga personer till-sammans ytterligare ett argument fr att ppna upp processerna.

En tredje ny avhandling med fokus p lkemedels-industrin r Capabilities for Frequent Innovation. Thomas Biedenbach har studerat bde storbolag och sm bioteknikfretag, och kombinerar kvalitativa med kvantitativa metoder.

Jag r intresserad av tidiga projektfaser, i vissa fall innan man ens har kommit igng med fou. Mycket av innovationen grundlggs i dessa tidiga processer.

Syftet med min avhandling r att se hur man kan stdja kontinuerlig innovation i organisationer som verkar p en extremt konkurrensutsatt marknad, sger Thomas Biedenbach, Ume universitet.

Han menar att nyckeln till framgng ligger i att balansera kontroll och flexibilitet. I en frnderlig bransch med stark konkurrens mste fretagen vara kreativa och anpassa sig. Men samtidigt mste de bygga en struktur fr lngsiktig hllbarhet. Enligt Bie-denbach r det fretagens dynamiska frmga som avgr om de lyckas.

I fretag med strikt styrning, dr man vill att alla nya projekt ska drivas som de fregende, riskerar man att hindra innovation.

I stllet rekommenderar han fretag att se ver sin omvrldsbevakning. Genom att ta in vad som hnder p marknaden, hos kunder och konkurrenter, kan man f nya ider. Det r viktigt att fretagskulturen bejakar innovation, exempelvis genom att stdja kommunika-tion, kreativitet och de anstlldas initiativ. Frmga till anpassning r frsts ocks avgrande.

Genom att gra sm frndringar i befintliga pro-

tema | Lkemedel

Fretag med strikt styrning riskerar att hindra inno-vation

www.esbri.se e n t r 1 2012 | 15

Nu krvs det samlade insatser frn mnga hll, inte minst regeringen, som hittills tycks ha ansett att industrin fr klara sig sjlv. Nu behvs nya riktlinjer fr exempelvis ap-fonderna s att de kan investera lngsiktigt. Den offentliga upphandlingen ms-te ocks stpas om i grunden. Idag handlar allt om kostnader.

CHRISTIAN BERGGREN, professor vid Linkpings universitet, i intervju p liu.se

Det kommer skert vara s att ngra av de bsta fr erbju-danden frn utlandet som de accepterar. Det vore synd, och en stor frlust fr Sverige om toppforskarna skingrades helt och hllet.

LARS LEIJONBORG i intervju p dagensopinion.se. Leijonborg har ftt uppdraget att samordna insatserna kring Astra Zenecas nedlggning

Ls mer om lkemedel och ppen innovation

Thomas Biedenbach: Capabilities for Frequent Innovation: Managing the Early Project Phases in the Pharmaceutical R&D Process. Avhandling, Ume universitet, 2011

Ivor Cowlrick: Drug research and development case scenarios, development process, risks and benefits. Avhandling, Gteborgs universitet, 2012

Thomas Hedner: Change in the Pharmaceutical Industry Aspects on Innovation, Entrepreneur-ship, Openness and Decision Making. Avhand-ling, Linkpings universitet, 2012

Anna Karin Klln (red): Den ofrlsta forsk-ningen. Samhllsfrlaget, 2011

Maureen McKelvey, Annika Rickne & Jens Laage-Hellman (red): The Economic Dynamics of Modern Biotechnology. Edward Elgar, 2006

Anna Nilsson: The role of personal networks in the migration of research projects. Artikel i International Journal of Technology Transfer and Commercialisation, nr 3, vol 9, 2010

Bjrn Remneland: ppen innovation. Liber, 2010

Alexander Styhre: Science-Based Innovation From Modest Witnessing to Pipeline Thinking. Palgrave Macmillan, 2008

Fler lstips och lnkar finns p www.esbri.se/lakemedel

ppna plattformar innovative medicines initiative (IMI)Europeiskt samarbetsprojekt dr stora lkemedels-bolag samverkar med sm bioteknikfretag och aka-demi kring framtagandet av nya lkemedel. Mlet r att frmja medicinsk innovation. www.imi.europa.eu

innocentiveWebbplats dr fretag lgger upp problem som vem som helst fr lsa. Antingen kper fretaget lsning-en, eller s fr problemlsaren behlla den. www.innocentive.com

patients like mePlattform dr patienter kan dela med sig av sina erfa-renheter frn en sjukdom. Berttelserna anonymise-ras och drefter kan lkemedelsfretag anvnda dem i sin forskning. www.patientslikeme.com

3

Kunskap r frskvara och ska Sverige klara att vara ledande inom miljtoxikologi krvs ett [sic] fungerande samverkan mel-lan fretag, universitet och myndigheter. Nu plockas en viktig pusselbit bort och det terstr att se om vi kan ta vara p kom-petensen. Jag hoppas att det r fler forskare n jag som nu fun-derar p strategiska rekryteringar och att de pengar som behvs fr att klara denna typ av investeringar kommer att finnas till hands. Det r ett unikt tillflle, men tiden r knapp.

MATTIAS BERG, docent i toxikologi vid Karolinska universitetet, i blogg p forskning.se

Det r viktigt att komma ihg att Sveriges starka nyckeltal som kunskaps- och forskningsnation till stor del beror p att den absoluta majoriteten av landets privata fou-investeringar sker i ett ftal multinationella koncerner. Vad hnder om ytterli-gare fyra eller fem stora, forskningsintensiva och hgfrdlande fretag vljer att omlokalisera viktiga verksamheter till andra lnder?

PONTUS BRAUNERHJELM, vd Entreprenrskapsforum och professor vid KTH, samt MARTIN ANDERSSON, professor vid Circle, Lunds uni-versitet, p DN Debatt 4 februari 2012

Fler rster om frndringarna inom lkemedelsbranschen

Det som hnder i lkemedelsbranschen r inte unikt fr Sverige. Man trodde att bioteknologin skulle ppna fr en massa nya produkter, men det blev inte riktigt s. Mer pengar gr in, men frre lkemedel kommer ut p global basis.

MAUREEN MCKELVEY, professor vid Gteborgs universitet, under Esbris Estradfrelsning 21 februari 2012


I brjan av 1990-talet tillbringade jag ett halvr i Silicon Valley dr jag var ute i flt. Jag intervjuade hgteknologiska entreprenrer, mest ingenjrer, och riskkapitalister. Jag ville veta hur de anvnde ntverk fr att f tillgng till kapital, ta tillvara kompetens, skapa sina verksamheter och karrirer.

Efter min vistelse i Silicon Valley fortsatte jag intervjua hgteknologiska entreprenrer

om ntverk i danska forskningsparker, men ocks i Sophia Antipolis i Frankrike. Jag anvn-de casestudier fr att illustrera olika perspektiv, berttar Mette Mnsted.

Under rens lopp har hon lett flera forsk-ningsprojekt och ett institut som vxte till 90 medarbetare. Hon har ocks ansvarat fr en rad strre projekt som frt in henne p frgor om forsknings- och innovationsledning. I dag

Ntverk r ett begrepp som terkommer mnga gnger i Mette Mnsteds forskarkarrir. Hon har bland annat studerat ntverk p den keny-anska landsbygden, i Silicon Valley, och i kom-plexa jtteprojekt med en mngd intressenter. De senaste ren har Mnsted ocks byggt orga-nisationer fr att matcha studenter. Genom att sammanfra naturvetare och tekniker med ekonomer skapas tillvxt, menar hon.

mette mnsted pbrjade sin forskar-utbildning 1972 p University of Copenhagen. Drifrn tog hon en avstickare p ett par r till Nairobi University fr att undervisa i demo-grafi och sociologi. P plats i Kenya skapade hon kurslitteratur som byggde p stafrikansk i stllet fr amerikansk data. Hon brjade ocks forska om olika kvinnogrupper och deras entreprenriella initiativ.

Detta forskningsintresse fljde med till-baka till Danmark, dr jag bland annat stude-rade fruar till fretagande mn, berttar Mette Mnsted.

Mnsted disputerade i fretagsekonomi 1986, p avhandlingen Sm virksomheder i rdgivningssystemet. ret drp var hon med och startade Centre for Innovation and Entre-preneurship vid Copenhagen Business School. Samma r etablerade centrumet en utbild-ning i innovation och entreprenrskap, och blev drmed frst i Danmark med att erbjuda detta. Mette Mnsted r fortfarande kvar vid Copenhagen Business School men numera som professor vid Department of Manage-ment, Politics and Philosophy.

Jag har arbetat med smfretagsforskning i olika former sedan 1980. Under ren har jag bland annat intresserat mig fr ntverk, grun-dare, entreprenrskap och innovation.

I dag handlar entreprenrskap om mer n att bara starta fretag. Vi intresserar oss fr entreprenriellt beteende, frmgan att utveckla ider och skapa ngot nytt, sger Mnsted.

I slutet av 1980-talet hade Centre for Inno-vation and Entrepreneurship sina lokaler i en forskningspark. Det innebar nrhet till de hg-teknologiska fretagen, och Mette Mnsted ville veta mer om hur de fungerade.

portrttet | Mette Mnsted

professor mette mnsted vill koppla ihop ekonomer med ingenjrer:

En uppnning mste ha en marknadtext & bild se karln

- Det finns massor av teknologi som har stor potential men som nd bara ligger outnyttjad. Uppfinnarna saknar den marknads-kompetens som krvs, och drfr mste vi matcha dem med ekonomer. Innovation bygger p mngfald, sger Mette Mnsted.


Mette Mnsted konstaterar att vi till exem-pel mste hitta modeller fr samarbeten kring hllbar energi. Men det r inte alltid s ltt att leda projekt med mnga viljor. Hur kan man enas? Och hur hller man personerna i nt-verket motiverade?

Det slog mig en dag hur mnga eu-projekt som gr dligt. Det r egentligen inte s kon-stigt, de har ledningsutmaningar som r full-komligt absurda. Inom eu pgr projekt i stor-leksklassen 100 miljoner euro per r, med en mngd olika medfinansirer. Det innebr att universitet, regioner och fretag ska vara med och bestmma, och det r en verklig utmaning att leda sdana projekt. Detta behver vi mer forskning om.

Ett annat av Mnsteds aktuella forsknings-projekt handlar om akademiskt entreprenr-skap. I januari var hon i Stockholm fr att presentera nya resultat frn en stor dansk-svensk-norsk studie.

i de fretag vi studerat fanns de klassiska tillvxtvariablerna p plats. De var aktiebolag, hade flera gare, exportverksamhet och hg utbildningsniv. Drfr blev vi frvnande ver att inte fler vxte mer.

I Sverige och Norge dominerade tekniker och naturvetare som fretagare. Men i Dan-mark var det faktiskt flest samhllsvetare som drev fretag. Det kom ocks som en verrask-ning.

I november 2012 gr Mette Mnsted i pen-sion. Men inte helt och hllet.

Det ska bli sknt, fr den senaste tiden har jag jobbat sjukt mycket. Bortt 60 timmar i veckan, mestadels med organisation och led-ning. Alldeles fr lite med forskning.

Efter pensionen kommer jag jobba 20 procent, fr att samla upp mina doktorander. Jag tror ocks att jag ska gna mig t socialt entreprenrskap. Och s mina sm barnbarn frsts, sger Mette Mnsted.


r hon vice dekanus vid Copenhagen School of Entrepreneurship som startade 2009.

Vi drog igng en studentinkubator som fort blev populr. I dag har vi 120 studenter som r engagerade i 53 fretag, och det r k fr att komma in. Det hr r ngot som jag tycker r riktigt roligt.

de senaste ren har Mette Mnsted ocks koordinerat starten av Ciel, Copenhagen Inno-vation and Entrepreneurship Lab. Det r ett samarbete mellan University of Copenhagen, Technical University of Denmark och Copen-hagen Business School. Ciel invigdes hsten 2011 med 36 miljoner danska kronor som start-kapital. Syftet r att stdja entreprenriella aktiviteter vid de tre lrostena.

Vi jobbar efter idn att tillvxt skapas genom att kombinera naturvetenskap, tek-nik och ekonomi. Vi har till exempel startat ett projekt kring bioteknik dr studenter frn

alla tre lrosten ingr. Ciel erbjuder univer-sitetskurser med konkret tekniskt innehll och innovationsperspektiv. Teknologi skapar uppfinningar, men de sljer inte sig sjlva. Det r frst nr uppfinningen har en marknad som den blir en innovation.

Ciel utbildar ocks lrare som inte under-visar i entreprenrskap, men som vill integrera det i sina kurser. Vi diskuterar hur man kan gra och vad som krvs.

i sin nuvarande forskning ser hon teore-tiska utmaningar i innovation och entrepre-nrskap som en ledningsdisciplin. Mnsted konstaterar att ledning r en social konstruk-tion. I entreprenriella organisationer finns inte samma typ av auktoritet som i etablerade fretag. Drfr, menar hon, r det spnnande att forska om hur man leder och skapar i pro-jekt och ntverk.

Vi har sett en del forskning om nya former fr management, men fortfarande vet vi fr lite. Dremot har vi ett verfld av national-ekonomiska, kvantitativa studier. Tyvrr kan inte registerdata fnga komplexiteten i nt-verk.

mer om mette

Namn Mette MnstedBakgrund Pbrjade sin forskarutbildning i sociologi vid University of Copenhagen 1972. Undervisade ett par r vid Nairobi University. Tog sedan doktorsexamen i fretagsekonomi vid Copenhagen Business School 1986. Blev professor 2002 vid samma lroste. Har varit vice dekanus fr Copenhagen School of Entrepre-neurship sedan 2009 och var drivande i etableringen av Ciel. Hedersdoktor vid Linnuniversitetet sedan maj 2011.Aktuell Beskte Stockholm i januari fr att presentera ny forskning om nordiska akademiker som driver vx-ande fretag. Bygger tillsammans med Ciel-kollegor upp ett program fr att integrera innovation och entre-prenrskap p utbildningar inom exempelvis kemi och farmakologi.

mer av mette

High-tech Entrepreneurship Managing innovation, variety and uncertainty. Routledge, 2006 (redaktr tillsammans med Michel Bernasconi och Simon Harris).

Viden, ledelse og kommunikation. Samfundslittera-tur, 2004 (tillsammans med Sisse Siggard Jensen och Sanne Fejfer Olsen).

Strategic networking of small high tech firms. Samfundslitteratur, 2003.

Det er et sprgsml om tid. Samfundslitteratur, 2002 (tillsammans med Flemming Poulfelt).

Les Start up high tech. Cration et dveloppement des entreprises technologiques. Dunod, 2000 (tillsam-mans med Michel Bernasconi).

I dag har vi 120 studenter som r engagerade i 53 fretag

18 | e n t r 1 2012 www.esbri.sewww.esbri.se

bild: Privat

de utbildningar de genomgtt identifi-erade han en grupp kreativa individer och en okreativ jmfrelsegrupp. Bland de kreativa individerna fanns bohemerna till exempel journalis-ter, konstnrer och designers och konsulterna, som frmst var ingenjrer. Drefter jmfrde han var de bodde r 1990 respektive 2006.

1990 var de underskta personerna 3035 r och 2006 var de 4550 r. Min undersk-ning visar att de flesta gjorde en konventionell boendekarrir, oavsett hur kreativa utbild-ningar de hade. Nr de var unga bodde de inne i Gteborg, och nr de blev ldre flyttade cirka 40 procent utanfr kommungrnsen. Jag har

Richard Floridas bok The Rise of the Creative Class frn 2002. Nr han sedan pbrjade sin doktorandutbildning vid Gteborgs universi-tet ville han underska om Floridas teser verk-ligen stmde.

Richard Florida utgr frn en amerikansk kontext. Han menar att stder som vill vxa mste locka till sig grupper av kreativa indivi-der. Nr de trffar likasinnade i en milj som knnetecknas av talang, teknik och tolerans kommer de att vilja bo och arbeta kvar i stads-krnan, sger Borggren.

Jag trodde inte riktigt p att mnniskor r s lojala en milj. Det mste finnas annat som pverkar om de vljer att bo i stan eller fr-orten, i lgenhet eller villa. Som doktorand fick jag mjlighet att underska detta i en longi-tudinell databas som innehller Sveriges hela befolkning.

Jonathan Borggren valde att studera samt-liga individer bosatta i Gteborg 1990, och som r fdda mellan ren 1956 och 1960. Utifrn

Kreativa individer r hett villebrd. Dr de vl-jer att sl ner sina boplar blomstrar ekonomin, tminstone om man fr tro kreativitetsgurun Richard Florida. Men riktigt s enkelt r det inte, menar Jonathan Borggren i sin avhandling.

den amerikanska professorn Richard Flo-rida har mnga anhngare, inte minst i Sve-rige. Hans teorier om den kreativa klassen som attraheras av tre t talang, teknik och tolerans har ftt stor spridning och influerar frmod-ligen tskilliga samhllsplanerare.*

Men Florida har ocks mnga kritiker. Jonathan Borggren r en av dem. Han har lagt fram avhandlingen Kreativa individers bostadsomrden och arbetsstllen Belysta mot bakgrund av nringslivets omvandling och frndringar i bebyggelsestrukturen i Gte-borg vid Institutionen fr kulturgeografi och ekonomisk geografi, Gteborgs universitet.

P grundutbildningen i kulturgeografi vid Ume universitet kom Borggren i kontakt med

Bra dagis ger kreativa frldrartext se karln bild hans wretling

Jonathan Borggren

e n t r 1 2012 | 19www.esbri.sewww.esbri.se

Innovation blir allt viktigare fr allt fler fre-tag. Det innebr att efterfrgan p ny kun-skap om hur man leder innovationsprocesser kar. sa Kastensson visar i sin licentiat-uppsats att balans r ett bra ledord.

kan innovationsprocesser hanteras p samma stt som vanlig produktut-veckling? sikterna gr isr. Kanske beror det p vilken typ av innovationer vi pratar om, menar Kastensson. Ofta skiljer man p inkrementella och radi-kala innovationer. Att jobba fram en inkre-mentell innovation r rtt likt produktutveck-ling, det grs steg-fr-steg och ganska linjrt.

Radikal, eller dis-ruptiv, innovation kr-ver ngonting annat. Hr handlar det om att utforska ngot helt oknt. Man har lite eller ingen information, risken fr misslyckande r stor och proces-serna r allt annat n linjra.

sa Kastensson har gjort en fallstudie i ett fretag som har svrigheter att implemente-ra de mest kreativa och innovativa lningar-na i sina produkter. Syftet med forsknings-projektet som uppsatsen bygger p r att ka mjligheterna fr just detta. Under sin forskning har Kastensson deltagit i projekt, gjort intervjuer och arrangerat workshops, allts en typ av aktionsforskning.

Hon kommer bland annat fram till att det r vettigt att ha en balans mellan inkremen-tella och radikala innovationsprojekt, mel-lan att utforska nytt och exploatera befintlig kunskap. Hur den balansen ska se ut skiljer sig mellan olika fretag.

Hon har ocks studerat hur begreppet innovation uppfattas inom fretaget. De flesta verkar syfta till den radikala formen nr de pratar om innovation.

Kastensson har lagt fram licentiatupp-satsen Managing Innovation Projects A perspective of explore and exploit vid Lule tekniska universitet. [jg]


Balansera din innovation

sa Kastensson

bild: ltu

Bra dagis ger kreativa frldrar

Hammarby Sjstad i Stockholm, Vstra Hamnen i Malm och Norra lvstranden i Gteborg (bilden), r tre exempel p nya, vattennra stadsdelar som vill locka till sig kreativa hginkomsttagare. Jonathan Borg-gren menar att det r oklart om de lyckas.

inte tittat specifikt p sklet till detta, frmod-ligen handlar det om att man behver ett strre boende nr man bildar familj.

Visst finns en liten klick av kreativa indivi-der som r lojala stadskrnan, men jag menar att Floridas pstende inte stmmer, sger Borggren.

av de kreativa individer som stannade i stan var fler bohemer n konsulter. Det hng-er troligtvis ihop med att medelinkomsten fr en journalist eller konstvetare r lgre n ingenjrens.

Jonathan Borggren intresserar sig ocks fr s kallad waterfront redevelopment, ngot som pgr i mnga svenska stder. Det handlar om att exploatera mark nra vatten, exempelvis gamla varvsomrden. I Gteborg finns Norra lvstranden, ett stort projekt som ska locka hgutbildade hginkomsttagare. Tanken r att man ska jobba i den stra delen av omr-det, och bo i den vstra. Men trivs de kreativa

individerna i de tillrttalagda miljerna? Det vet man egentligen inte.

Det vore intressant att se forskning p hur kommunaltjnstemn och andra har pverkats av Floridas teoribildning. Om de har anvnt sig av den nr de planerat nya stadsdelar, och om satsningarna haft effekt. Ngon sdan forsk-ning finns inte i dag.

Jag tror att de kreativa individerna vill ha det som alla andra ocks vill ha. Elementra och osexiga grejer som fungerande nrservice, minimal pendling, bra dagis. Nr man r till-freds med det kan man vara kreativ var som helst, sger Borggren.


* Richard Florida portrtterades i Entr nr 1, 2006. Du hittar denna artikel, och ven andra texter kring hans forskning, p www.esbri.se/kunskapsbank


det finns ett antagande om att hg till-vxt automatiskt ska leda till hg lnsamhet. Men ngon sdan sjlvklar koppling finns inte, sger Niklas Kiviluoto.

I de tre studier som avhandlingen bygger p, kan han visa att det i sjlva verket r lnsam-heten som avgr vilka fretag som har strst chans att verleva och bli framgngsrika i lngden.

Det r de fretag som frst fokuserar p lnsamhet som blir framtidens stjrnor. De har tre gnger s stor mjlighet att bli lnsamt vxande bolag som tillvxtfretagen. Obero-ende av hur gamla de r. Studien r entydig i det avseendet.

I avhandlingens empiriska del har Niklas Kiviluoto studerat nya, finlndska hgteknolo-gifretag inom bioteknik- och it-branscherna.

En litteraturgenomgng av 118 forsknings-artiklar visar att ytterst f beaktar bde tillvxt och lnsamhet. Det saknas allts sedan tidi-gare kunskap om huruvida det r tillvxt eller lnsamhet som r mest gynnsamt fr freta-gen i lngden.

Dr det nmns anvnds tillvxtbegreppet utan att nrmare precisera vad som egentli-gen avses. r det antalet anstllda, procen-tuell frsljningskning eller antalet patent som kar? De olika mtten p tillvxt anvnds utan urskiljning, fast de inte alls r jmfrbara, sger Kiviluoto.

I sin underskning har han analyserat finansiella data frn alla nya hgteknologiska fretag i Finland mellan 1995 och 2003. Hr

framgr att fretag som i frsta hand satsar p lnsamhet, snarare n p tillvxt, har tre gng-er strre sannolikhet att uppn lnsam tillvxt.

Studien visar ven att det r svrt fr freta-gen att ndra strategisk position. Det r allts av yttersta vikt att fretagen arbetar med en lnsam affrsmodell redan frn start.

Niklas Kiviluoto har ocks intervjuat ledande beslutsfattare, entreprenrer, finansirer och andra intressenter. Han menar att intervjuerna

bekrftar tesen att det ofta r rena antaganden som styr bde sikter och beslutsfattande kring entreprenrskap.

Lngre tillbaka talade man mer om ln-samhet. Jag tror att skiftet kom ngon gng vid tiden fr it-boomen. Senare har ocks tillvxt-fretag som Groupon, Amazon och Youtube lyfts fram som framgngssagor av medierna.

Undantagen har gjorts till regel. Man glm-mer alltid att frga hur man har uppntt den hr tillvxten. Man mste frga sig vilka som ligger bakom fretagen och vilken typ av kapi-tal de har haft bakom sig.

Frestllningen har lett till att gasellfretag, nystartade fretag med hg tillvxt, har ftt srskilt mycket uppmrksamhet. De frvntas fortstta vxa och skapa massor av arbetstillfl-len. Men de resultat som presenteras i Niklas Kiviluotos avhandling talar allts inte fr det.

Att fretag r lnsamma r ett bevis p att deras affrsmodell r fungerande. Hur man i praktiken ska g till vga fr att uppn lnsam-het kommer jag att fokusera p i min framtida forskning.

Sedan avhandlingen publicerades har han blivit kontaktad av ett flertal riskkapitalister och fretagare som vill vara med och disku-tera frgan.

De som har kontaktat mig anser ocks att det finns ett ohlsosamt fokus p fretagens tillvxt i samhllsdebatten, sger Niklas Kivi-luoto.


Niklas Kiviluoto har lagt fram avhandlingen Rediscovering Profitability in Entrepreneurship: Evidence from Finnish High-Technology Start-Ups vid bo Akademi, Finland.

Lnsamhet viktigare n tillvxt

text anna-karin florn bild rauno johansson

Komm

entera

artiklarn

a p

www.esbri.se

Vad hnder nr vi tillter att modeord frgar vr verklighetsuppfattning? Vurmen fr tillvxtbegreppet har frndrat synen p vad som gr fretag framgngsrika. Men finns det egentligen ngra belgg fr att hg tillvxt garanterar lngsiktig

framgng? Nej tvrtom, visar Niklas Kiviluotos forskning.


teten och spridningen p insnda bidrag varit mycket hg. Nu hoppas vi naturligtvis p att studenter runt om i Sverige ven denna gng skickar in spnnande uppsatser med stor mnesspridning, sger Charlotte Brogren.

De tre bsta uppsatserna frra tvlings-omgngen handlade om ppna innovations-processer inom medicinteknisk produkt-utveckling, om hur tjnstefretaget Ericsson klarar att tillvarata nya ider, samt om teknisk och kulturell innovation. Vinnaruppsatsen, skriven av Julia Hermansson och Emma Lind-berg, Ekonomihgskolan vid Lunds universi-tet, visade bland annat att fretagskulturen kan pverka frutsttningarna fr ppen innovation. Uppsatsen gav dem 30 000 kronor i resestipendier.

Andrapris vanns av Eftychia Gkanidou,

esbrinytt

Frmgan att tnka nytt, och omvandla iderna till ngot nyttigt fr samhllet, r centralt fr en hllbar tillvxt. Kunskaperna om innovation och nyttiggrande behver utvecklas, och nya exempel tas fram. Det r bakgrunden till upp-satstvlingen Nytt & Nyttigt.

fr tredje lsret i rad belnas studenter som skrivit de bsta uppsatserna om innova-tion med 65 000 kronor. Tvlingen 20112012 r ppen fr studerande vid samtliga fakulteter.

Nr frvntningarna p innovationer och nyttiggrande kar, behver vi ocks mer kunskap om vad innovation r. Hr kan Nytt & Nyttigt gra en insats, sger Charlotte Brogren, generaldirektr fr Vinnova och jury-ordfrande i uppsatstvlingen.

Tidigare tvlingsomgngar har kvali-

Ny omgng av Nytt & Nyttigt

Prisutdelning i Nytt & Nyttigt 2010-2011. Frn vnster till hger: Charlotte Brogren, generaldirektr Vinnova, Eftychia Gkanidou, Handelshgskolan i Stockholm, Behbood Borghei, Linkpings universitet, Julia Hermansson, Ekonomihgskolan vid Lunds universitet, och Magnus Aronsson, vd Esbri.

text christina eriksson bild anette andersson

Titta, vi twittrar!Flj grna Esbri p Facebook och Twitter s riskerar du inte att missa det senaste inom omrdet entreprenrskap, innovation och smfretagande. Du hittar oss via www.esbri.se

Gratis frelsningar om entreprenrskap

www.esbri.se/webb-tv

Handelshgskolan i Stockholm, och tredjepris av Behbood Borghei och Saeed Khanagha frn Linkpings universitet.

Fr att delta i tvlingen ska uppsatsen vara skriven under lsret 20112012, p kandidat-, magister- eller masterniv och ha erhllit bety-get vl godknd (om sdant ges).

Grundlggande krav fr att delta r att upp-satsen har stark koppling till temat innovation, kommersialisering och nyttiggrande. Frfat-tarna till de tre bsta uppsatserna erhller rese-stipendier 30 000, 20 000 respektive 15 000 kronor. Nytt & Nyttigt arrangeras av Esbri och Vinnova.

Skicka in din uppsats senast 21 juni 2012.

Mer info och anmlan p www.innovationsuppsats.se


jenny helin (se ven sidan 24), Inter-nationella Handelshgskolan i Jnkping, har ftt ett stipendium p 1 485 000 kronor frn Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse. Hon kommer att studera styrelsearbete i familjefretag.

Ratio har anstllt patrik tingvall, tidigare vid Handelshgskolan i Stockholm. Tingvalls forskning handlar bland annat om internationell handel, tillvxt och kun-skapsspridning.

Professor frdric delmar har rekryterats till nystartade Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet. Del-mar var tidigare p em

Lyon i Frankrike och Handelshgskolan i Stockholm. Han var ocks en nyckelper-son p Esbri frn starten 1997 och ett antal r framt.

lisa emelia svensson har utsetts till rets supertalang av tidningen Veckans Affrer. Hon disputerade 2008 vid Handels- hgskolan vid Gteborgs universitet p en avhandling om statens tillvxtpolitik. Nu arbetar hon som regeringens ambas-sadr fr ansvarsfullt fretagande. Svensson placerar sig ocks p tidningen CSR i Praktikens lista ver de personer som pverkar fretagen mest 2012. Det gr ven karl palms, forskare vid Chalmers.

Lunds universitet har utsett nya heders-doktorer. En av dem r meric gertler, till vardags professor och innovations-forskare vid University of Toronto. Gertler sitter ven i styrelsen fr Circle.

The European Council for Small Busi-ness and Entrepreneurship (ecsb) r en ideell organisation med syfte att utveckla frstelsen fr entreprenrskap. frie-derike welter, professor vid Internatio-nella Handelshgskolan i Jnkping, har utsetts till ecsb Fellow.

johan roos r ny vd och akademisk ledare fr Internationella Handelshgsko-lan i Jnkping. Han har en doktorsexamen frn Handelshgskolan i Stock-holm och var tidigare rektor fr Copen-hagen Business School.

Professor per strmberg, Handels-hgskolan i Stockholm och sifr, har utsetts till 2011 rs mottagare av Assar Lindbeck-medaljen.

Tipsa oss p [email protected]

titel The Dynamics of Entrepreneurship. Evidence from the Global Entrepreneur-ship Monitor Dataredaktr Maria Minnitifrlag Oxford University Pressisbn 978-0-19-958086-6

The Dynamics of Entrepreneurship bygger p Global Entrepreneurship Monitor (gem), en vrldsomspnnande rlig mtning av entre-prenrskap. I boken medverkar 26 forskare, frmst frn Europa och usa. De har alla grvt djupt i den digra gem-datan och diskuterar hur entreprenriell aktivitet varierar inom och mellan lnder. Kapitlen handlar bland annat om familjefretagande, eu:s regional-politik och informella investerare. Erkko Autio konstaterar att de flesta entreprenrer inte beter sig som entreprenrer ska. Enligt teorin ska de vara innovativa, risktagande och tillvxtjagande. Men gem, och mnga andra studier, visar exempelvis att en tredje-del inte har ngon ambition att anstlla. Med en mer nyanserad syn p entreprenrer fr vi bde bttre forskning och policy, argumente-rar Autio. [k]

personnytt boktips

De r sm men mnga. De ger frsrjning t sin grundare och kanske ytterligare ngon person. Men smfretagen vxer inte, och de lever dr-med inte upp till de hgt stllda frvntningar som regeringar vrlden ver har.

smfretagande i ett internationellt pers-pektiv r temat fr lroboken Small Business Management in Cross-Cultural Environme-nts. Frfattaren Per Lind har lng erfarenhet av att forska och arbeta i olika lnder i Europa, Afrika, Asien och Latinamerika.

Han konstaterar att smfretagare i mnga lnder inte lyckas skapa de jobb, eller bidra till den bnp-kning, som nskas. Och som leve-brdsfretagare i ett utvecklingsland r det svrt att utnyttja de globaliseringsvindar som blser. Snarare upplever man hrdnad konkur-rens och smre villkor.

Bokens frsta del gr igenom teoribildning, viktiga begrepp, definitioner och mtproblem inom omrdet entreprenrskap och smfre-tagande. Lind diskuterar ocks hur staten kan frmja eller hmma fretagsamheten. Det handlar bland annat om korruption, immate-rialrttigheter och bankvsendet.

Smfretagen kmpar i motvind

I bokens andra del gr frfattaren in p hur smfretagaren kan agera fr att bidra till den ekonomiska utvecklingen. Han diskuterar ledarskap, strategiska verktyg, samverkan och inte minst globala mjligheter och hot.

Boken tredje och sista del innehller 15 case frn olika delar av vrlden. Hr fr vi bland annat mta ett transportfretag i Argentina, en frgtillverkare i Sydafrika, en elektronikfirma i Sri Lanka och en konsultbyr i Polen. Varje berttelse avslutas med diskussionsfrgor.

Boken r utgiven av Routledge 2012 (isbn 978-0-415-67818-6). [k]

titel Occupational Health and Safety for Small and Medium Sized Enterprisesredaktrer E Kevin Kelloway & Cary L Cooperfrlag Edward Elgarisbn 978-1-84844-669-4

Arbetsplatsolyckor med ddlig utgng r vanligare inom branscher med hg andel smfretag. Trots detta utgr den mesta arbetsmiljforskningen frn storfretags-kontexten. Och tyvrr kan de forsknings-resultat som kommer ut vara bde in-effektiva och irrelevanta fr smfretagen. Det skriver Kevin Kelloway och Cary Cooper i inledningskapitlet till Occupational Health and Safety for Small and Medium Sized Enterprises. I boken har de samlat bidrag frn en rad experter inom omrdet hlsa och skerhet i smfretag. Det handlar bland annat om vldsamma kunder, olycksfall p byggarbetsplatser, riskfyllt jordbruk och sexuella trakasserier. Ett kapitel gnas t stress och hur den kan avhjlpas. Ngra tips r att skapa en positiv arbetsmilj, kom-municera och infra flexibla scheman. [k]


EURAM68 juniRotterdam, Holland

Babson College Entrepreneurship Research Conference69 juniForth Worth, USA

ICSB1013 juniWellington, Nya Zeeland

15th Uddevalla Symposium1416 juniFaro, Portugal

Academy of Management Annual Meeting37 augustiBoston, USA

Evenemangstips

Fler evenemang finns p www.esbri.se/konferenser

titel Entrepreneurial Finance Strategy, Valuation & Deal Structurefrfattare Janet Kiholm Smith, Richard L Smith & Richard T Blissfrlag Stanford Economics and Financeisbn 978-0-8047-7091-0

Lroboken Entrepreneurial Finance Stra-tegy, Valuation & Deal Structure tar fasta p de speciella frutsttningar som gller vid finansiering av nya fretag. Skillnaden mot vanlig fretagsfinansering r s stor, menar frfattarna, att mnet frtjnar en egen bok. De fokuserar srskilt p den oskerhet och risk som frknippas med nyfretagande. Hur stter man upp en finansieringsmodell fr en osker milj? Och hur skriver man kontrakt som tar riskfaktorn i beaktande? Vrdering av fretag fr en hel del utrymme, svl ur finansirens som ur entreprenrens syn-vinkel. Ett kapitel gnas specifikt t venture capital. Avslutningsvis gr frfattarna igenom olika stt att skrda frukterna av en lyckad finansiering, bland annat brsnoteringar och fretagsuppkp. Det finns ocks en webbsida kopplad till boken. [jg]

titel Great by Choice Hur ngra fretag blomstrar trots oskerhet, kaos och (o)turfrfattare Jim Collins & Morten T Hansenfrlag Bookhouseisbn 978-91-89388-75-8

ven om frlaget har valt att behlla den engelska titeln, r Great by Choice versatt till svenska. Bokens huvudfrgestllning dljer sig i undertiteln: Varfr lyckas vissa fretag bra i oskra tider, medan andra inte gr det? Tillsammans med en grupp p runt 20 fors-kare har Jim Collins och Morten T Hansen genomfrt en studie av fretag som har lyck-ats mer n tio gnger bttre n jmfrbara fretag i samma bransch. Resultaten visar att de bsta ledarna varken tar fler risker, r kreativare eller mer visionra n andra. Dre-mot r de mer disciplinerade, empiriska och paranoida. Forskarna kommer ocks fram till att innovation i sig inte r ett trumfkort nr det stormar i omvrlden. Det r snarare fr-mgan att utnyttja innovationen som avgr. De bsta fretagen frndrade sig mindre n jmfrbara fretag. [jg]

titel Father-Daughter Succession in Family Business. A Cross-Cultural Perspectiveredaktrer Daphne Halkias, Paul W Thurman, Celina Smith & Robert S Nasonfrlag Gowerisbn 978-0-566-09220-6

Generationsskiften brukar framhllas som en av de stora utmaningarna fr familjefretag. Father-Daughter Succession in Family Busi-ness handlar om precis detta, och specifikt om skiften mellan far och dotter. Boken inne-hller exempel frn 25 lnder och en rad olika branscher. Vilka skillnader och likheter finns i generationsskiften mellan olika lnder? Det svenska kapitlet r frfattat av Cecilia Bjur-sell och Leif Melin. Deras fallstudie pekar p att dttrar visst ses som mjliga tronfljare, men att de bara tar ver fretaget om det inte finns ngon son som konkurrerar om posten. De pongterar att skiften ofta tar lng tid, och att det egentligen handlar om tv skiften: gande och ledarskap. Andra lnder som belyses r Brasilien, Colombia, Filippinerna, Frenade Arabemiraten, Grekland, Indien, Kina och Pakistan. [jg]

Fler boktips hittar du p www.esbri.se/boktipsJuni 2012

14Torsdag

Entr nr 2-2012 ges ut i juni

Vilken forskning vill du lsa om? Tipsa oss grna p [email protected]

Lovelace sg mjligheternaAda Lovelace frutspdde 1843 att differens-maskinen skulle kunna anvndas fr att komponera musik och skapa grafik. I dag vet vi att hon hade rtt. I boken Frizon av Nima Sanandaji och Stefan Flster (Kalla kulor frlag, 2011) lyfts Lovelace fram som en pionjr. Detta p en arena som sedan blev extremt mansdominerad, att dma av bokens vriga exempel. [k]

ls mer p www.kallakulor.com

Vi vet vem som gr vadI Esbris databas Vem gr vad? hittar du i dagslget nrmare 230 forskare som r aktiva inom omrdet entreprenrskap, innovation och/eller smfre-tagande. Och fler tillkommer hela tiden. Sker du en medfrfattare, panel-deltagare eller expert? Du hittar hen i www.esbri.se/vgv

Dags att ifrgastta den akademiska texten

www.esbri.se

POSTTIDNING BESBRISaltmtargatan 9113 59 Stockholm

en av forskningens frmsta produkter r texter. De texter vi forskare skriver utgr kr-nan fr spridning av forskningsresultat, och det finns etablerade traditioner fr hur de ska se ut och produceras. Men i den pgende debatten om hur vi kan gra forskningen mer tillgnglig och relevant diskuterar vi sllan texternas natur.

Nr Maria Norbck i januari frsvarade sin avhandling om public service och svt vid Internationella Handelshgskolan i Jnkping, kom en del av diskussionen att handla om hennes stt att skriva. Hon ifrgastter nm-ligen vedertagna traditioner kring skrivande och sger rent ut att hon har fr avsikt att

make qualitative research reports less boring.Hur kommer det sig att vi fortfarande, r

2012, behver diskutera detta? Att en text ven en forskningsbaserad sdan ska vara en lsvrd upplevelse borde vara en sjlvklarhet. Men s r det oftast inte i dag. Detta r ngra av de antaganden som oftast tas fr givna vid frfattandet av akademiska texter: 1. Forskningsbaserade texter ska vara neu-

trala. Drfr ska man helst inte skriva jag utan snarare studien visar. P samma stt ska man heller inte direkt tilltala den tnkta lsaren.

2. Skrivprocessen ska vara en avrapportering av det som man redan vet det som studien har kommit fram till. Skrivandet i sig sjlvt antas inte vara en kreativ process som kan leda till nya ider.

3. Akademiska texter ska ha en tydlig pong. Den ska beskrivas utan

entrÉ 1-2012

Documents