Sveriges romerdemonsterar försina bröder i Italien

É Romani GlindaDen romska spegeln

Pris 47 kronor Nr 3-2008Maj - Juni

Romer i Europa rasar mot Italien och derassätt att behandla romerna i Ponticelli. De fles-ta av romerna som bodde i Ponticelli var frånRumänien, rumänska romer som lämnat sittland för att finna något bättre. Den italienskaregeringen måste ta till sig de integrationspro-gram som hela Europa kan ta del av och somfinansieras med EU-medel. De borde, liksomövriga Europa, sätta större press på Rumänienoch andra länder som inte tar hand om sinanationella minoriteter.

I mars 2004 bjöd Romskt Kulturcentrum iStockholm in rumänska regeringsrepresentan-ter för att få en lägesrapport om inför inträdeti EU. De bedyrade att de minsann skulle satsapå att bygga upp infrastrukturer för romernasintegrationsprojekt genom de olika EU bidragde erhållit ämnade för romerna. Cristian Jura,statssekreterare på departementet för interet-niska relationer sade:

– Nu kan vi rikta insatser dit de bästbehövs. Förra året finansierade vi tjugosexolika projekt till ett värde av 1.6 miljonereuro. I år kommer vi att satsa 1,8 miljonereuro förutom de 4.8 miljoner euro somPHARE satsar.

Men frågan är vad Rumänien egentligen hargjort för sina romer mer än att öppet diskrimi-nera dem inom alla områden.

Är det att undra på att de rumänska romer-na lämnar det sjunkande skeppet för ett annatsom flyter något bättre?

I Italien sägs det att brottsligheten har ökat,men beror det på de invandrande romerna?Står inte italienarna själva för de grova brot-ten, inte bara i Italien utan i hela världen medsina Cosa nostror och Comorror?

Bara mellan år 1900 och 1910 reste övertvå miljoner italienare över Atlanten för attsöka ett bättre liv än vad de hade i Italien.Italien var fattigt då, som så många andra län-der i Europa. Många av dessa italienare möt-tes av samma öde i USA som romer möter iolika länder idag, förnedring och marginali-sering och de tog "saken i egna händer". IUSA regerar maffian fortfarande.

Brottsligheten och korruptionen är stor iItalien. Ska man få någonting gjort så skaman muta sig fram. Har bilen blivit stulen på

2 É Romani Glinda

Innehåll:Språkförbistring sid. 3Romsk vandringsutställning nu i Jönköping sid. 4–5Romerna protesterar mot händelser i Italien sid. 6–11Kulturdagar i Göteborg sid. 12–14Intervju: Maria Leissner sid. 15Konferens på Rosenbad sid. 16–17Romska nyheter sid. 18Kulturutskottets frågar de nationella minoriteterna sid. 19Nya diskrimineringslagen sid. 20Bakro sid. 20Den svenska tystnaden sid. 22Mirelle Gyllenbäck sid. 23Böcker och musik sid. 24Kvinnokonferens sid. 25St-Maries-de-la-Mer sid. 26–27Maj Beijer tar avsked sid. 28Gamla bilder berättar sid. 29Recept sid. 30–31

Bilden på framsidan är tagen av Bengt OBjörklund under den romska demonstra-tion mot de rasistiska händelserna iItalien i maj i år. Marschen gick frånSergelstorg till Mynttorget viaDrottninggatan i Stockholm.

KulturförvaltningenStatens Kulturråd

Våra bidragsgivare

ISSN 1651–3258

Bengt O Björklund, Fred Taikon, Rosario AliTaikon, framför sitter Mirelle Gyllenbäck,Maja-Lena Taikon och Veronika Portik.

Redaktören har ordet

É Romani GlindaEgnahemsvägen 58141 37 Huddinge

Telefon:+46 (0)8-779 40 31+46 (0)70-712 39 91+46 (0)73-543 07 16

E-mail: fredt@telia.comWebadress: www.romaniglinda.se

Postgiro: 19 54 82–5

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Fred TaikonRedaktion: Maja-Lena Taikon,Rosario Ali Taikon och Bengt O Björklund.

Tipsa ossVi tar gärna emot material till tidning-en, samt tips om olika evenemang,föredrag och möten.

Vi tar emot texter på samtligaromanédialekter, antingen via vanligpost eller via e–posten:fredt@telia.com

gatan, är det bara att vänta så blir man kon-taktad av någon som säger att det finns enmöjlighet att köpa tillbaks bilen strax undersmärtgränsen till vad bilen är värd. De flestahar inte råd att stöldförsäkra sina fordon pågrund av de höga premierna som i sin turberor på den höga stöldfrekvensen. Italiensbyggindustri och bönder skulle inte klara sighelt ut, om de inte hade svart arbetskraft. Påmorgonen står ett stort antal invandrare, ävenpapperslösa, ute på en ödlig landsväg, därväntar de på lastbilarna ska plocka upp dem

och ta dem till olika odlingar för att skörda.Det är en arbetsmaffia som sköter detta.

Ska man etablera någon verksamhet skaman först skaffa sig en licens och sedan skaman hoppas att inte maffian kommer och skaerbjuda beskydd. Dessa brott och fler är detinte romerna som ligger bakom. De ståroftast och tigger, eller spelar på gatorna. Mende är fortfarande Européer och får röra sigfritt i Europa. Även om det finns kriminellaromer som måste bestraffas, kan man intebestraffa alla romer kollektivt för detta.

Tryck: Allduplo

É Romani Glinda 3

Vems är språket som resande-folket iSverige talat sedan medeltiden? Hurarbetar våra föreningar för att bevaravårt språk? Vad har enskilda initiativlett till? Hur fungerar samarbetet medStaten? Grunden för minoritetspolitikenfinns i regeringens proposition,1998/99:143 Nationella minoriteter iSverige, som antogs av riksdagen idecember 1999. Sverige har därefteranslutit sig till Europarådets ramkonven-tion om skydd för nationella minoriteteroch den europeiska stadgan om lands-dels- eller minoritetsspråk.

Ingen text med information på resande-folkets språk finns dock redovisad pånågon av de hemsidor som är knutna tillRegering/Riks-dag. Övriga minoritets-språk finns däremot representerade medtext på sitt eget språk.

Hur kunde Tschiwi, en tid, presenterassom de resandes språk? Frågan är viktig attställa. Som jag ser det handlar det om attvåra föreningar inte samarbetar och inteheller företräder resandefolket i frågan omvårt språks bevarande med den kraft somman borde kunna kräva. Detta eftersom ettprivat initiativ kan föra så långt som till attett fullkomligt okänt språk för de resandekan få status som vårt modersmål i ett såofficiellt sammanhang som på landetsregering-/riksdags hemsida.

Statens offentliga utredningar pågår iDelegationen för Romska frågor. I dennadelegation har resandefolket ingen egenledamot.

Språkrådet är ett institut som verkar föratt bevara språk och folkminnen och hardärför fått resurser för att hjälpa blandannat resandefolket att bevara och befäs-ta sitt språk. I Språkrådet finns dockingen ledamot från vårt folk. I dess refe-rensgrupp återfinns emellertid FritzRosendahl, FRFRO samt Birger och EvaRosengren, RRRF. På Språkrådets hemsi-da saknas ännu informationstext på vårtspråk, medan de övriga minoritetssprå-ken har sådan text representerad. Jag

ställde frågan till Språkrådet om hur manutser/rekommenderar översättare till vårtspråk. Ledamoten Baki Hasan svaradedå: "Frågan om översättare ställdes tillromska referensgruppen vid Språkrådetutan att vi fick svar."

Chefen för Språkrådet, Olle Josephsonhade en avvikande mening: "Gången ärden att man i första hand kontaktar refe-rensgruppens ledamöter // Lenny Lindellhör till dem som nämnts som lämpligaöversättare när referensgruppen diskute-rat översättningar."

Hade det inte varit ett rimligt krav attskicka kompetenta personer till språkrå-det för att sitta i referensgruppen, snarareän positionerade personer?

Kommentarer från FRFRO Eftersom jag är medlem i FRFRO så fölldet sig naturligt att rikta mina frågor tillföreningen, för att få veta om det var santatt man inte svarat på Språkrådets förfrå-gan om översättningshjälp efter derasmöten med referensgruppen den 1/2 2007,3/10 2007 och 9/1 2008. Sonny Jenfjord,ordförande i FRFRO svarade då att styrel-sen fortlöpande fått information men närdet gällde min fråga om huruvida Språk-rådet fått något svar eller inte så fick jagvända mig till vice ordföranden FritzRosendahl direkt med min fråga. Jagsände min fråga till honom, men fick ingetsvar. Jag vände mig då åter till styrelsenoch fick då svaret att eftersom föreningeninte har avlönad personal så kan jag intepåräkna svar på frågor i enskilda ärendenutan jag hänvisades till medlemsmötenoch föreningens hemsida för information.

Ordböcker och kurser FRFRO har framställt ordböcker i syfte attbevara vårt språk. Detta har skett genomatt resande från hela Sverige har tillfrågatsoch fått delge sina ordkunskaper somsedan sammanställts i två ordböcker, hit-tills. För ett sådant arbete kan man kännarespekt. Föreningen har också i samarbete

Språkförbistring

med ett bildningsförbund anordnat kurser iromani. En lärobok i romani har ocksåframtagits av Jasmine Rosengren. Ett pri-vat initiativ pågår också i samarbete medspråkforskaren Gerd Carling vid Lundsuniversitet. Hon berättar om detta projekt:“Ordboken/grammatiken har två sagesmän,Kenth Thorbjörnsson-Djerf och LennyLindell (som också är huvudförfattare iboken). // Det har varit ett stort och omfat-tande projekt bara att jämka dessa två per-soners (familjers) språk, som är väldigtolika. // Jag skulle gärna utöka antaletsagesmän och, som du säger, ‘förankra’hos hela folket, men detta är ett enormtprojekt, som skulle kräva mycket mer tidoch pengar.” Min fråga blir då hur stor till-förlitlighet ett sådant arbete har och hur detbetraktas i forskarkretsar och av dem varsspråk man nu vill dokumentera? Kan maninte ställa krav på fler källor?

Förbistring Min oro inför framtiden är att de dåligtsamordnade insatserna, sanktioneradeoch understödda av resandeföreningar(vilka har ett mycket litet antal medlem-mar) och enskilda resande med starkvilja men som saknar förankringen hosfolket, inte kommer att lyckas med attbevara vårt språk, snarare att förbistradet. Räddningen vore att föreningarnaväxte sig starka genom medlemstill-strömning och därmed kunde engageramän och kvinnor som är villiga att ledaoch delegera med varsam hand och somalltid vänder ett öra utåt. Det är VÅRTspråk det handlar om, inte enskilda tolk-ningar. Att resandefolket inte visar intres-se för att organisera sig kan heller inteskyllas på någon annan. Vi blir vad vi är.

Bennie Åkerfeldt Skribent och författare till : Buron kallar

oss Tattare - utgiven på Vitterleken

Den 9 juni var det vernissage påStadsbiblioteket i Jönköping och Olivervon Mengersen från Documentation andCultural Centre of German Sinti andRoma, som äger utställningen, hade återtagit sig till Sverige för att närvara vidinvigningen. Den romske ordförandenRomani Rose kunde inte komma den härgången.

– Jag är mycket glad över att det fannsen plats till för utställningen Sverige,berättar han innan det är dags för talarnaatt börja. Jag hade ingen aning om varJönköping låg någonstans, men när jaggooglade på internet fann jag informationom upploppen mot de resande 1948. Därstod det att myndigheterna stod och såg på.

I Jönköping valde man att dela upputställningen i tre delar på grund avutrymmesskäl, något som inte ger samma

helhet som den nog borde ha, om det går.Efter Jönköping är det tänkt att utställ-ningen ska till Polen.

– Ja mellan september och novemberska den vandra mellan tre till fem polskastäder, berättade Oliver.

Inger Gustafsson, kulturnämndens ord-förande inledde talarlistan och invigdeutställningen. Hon var väl påläst.

– Vi har inte förstått att ta till oss atthundratusentals romer förintades underden nazistiska tiden. Det är det som är såviktigt med den här utställningen som harvarit i ungefär tio länder. Vi är myckettacksamma för att den har kommit hit tillJönköping så att vi också får ta till osskunskapen om det som har ägt rum ochom den förintelse av en folkgrupp somhar ägt rum. Den här utställningen är vik-tig för att vi kan lära oss något om det

4 É Romani Glinda

Denna utställning den ska vandraSå fann utställningen "Förintelsen och romerna" ännu ett hem iSverige innan den vandrar vidare ner i Europa. Den här gången ärdet i Jönköping budskapet om nazisternas hemskheter mot romernakablas ut över nejden. Åter berättas historien om den glömdaFörintelsen.

Text: Bengt O Björklund Foto Veronika Portik

Fred Taikon, ÉRG, Meliha Uzunovic,utställningsansvarig, IngerGustafsson, kulturnämndens ordfö-rande, Oliver von Mengersen, frånDocumentation and Cultural Centreof German Sinti and Roma och HansCaldaras från Delegationen förromska frågor.

förflutna vi ska få kunskap om vår samtidoch vaccinera oss mot framtiden så att vialdrig får uppleva en förintelse mot folk-slag eller en folkgrupp i framtiden. Dettafår inte ske, vi har alla lika värde.

Hans Caldaras, sångare, delegat iDelegationen för romska frågor och före-ståndare för Romskt kulturcentrum iStockholm, var nöjd med att utställning-en hittat till Jönköping.

– Den är lite grand av en milstolpe närdet gäller Sveriges arbete för att synlig-göra romer och romers lidande och kampför ett människovärde under alla århund-raden i Europa, sade han.

Det har, menar Hans, tagit alltför långtid för omvärlden att överhuvudtageterkänna Förintelsen på romer.

– Det dröjde ända in på 1980-taletinnan man började tala om att även överen och en halv miljon romer, kanske fler,funktionshindrade, oliktänkande, Jehovasvittnen och homosexuella utsattes församma grymma öde som de 6 miljonerjudar vi har upplysts om sedan andravärldskrigets slut. Hitler och hans gänglyckades med Förintelsen av romer och

É Romani Glinda 5

judar, mycket på grund av att vanligasamvetsgranna, gudtrogna människor,goda föräldrar och djurvänner underlätta-de för Nazisterna att förverkliga sin för-intelse strategi, eftersom många hysteavsky gentemot romer och judar.

Hans talade även om vad som händeridag.

– Många undrar hur en sådan avsky-värd och barbarisk ideologi somNazismen kunde få fotfäste i Europa,men gott folk glöm inte vad som händeibland annat forna Jugoslavien ochRwanda på 90-talet. Och historien uppre-pas än idag, fast i en annan skepnad ochmed kamouflerade och förfinade meto-der. Runt om i Europa utsätts fortfaranderomer för grova övergrepp och förtryck,en systematiskt social förintelse på romerpågår mitt framför ögonen på Europasmakthavare, där ibland Sveriges reger-ing, som blundar för att "historien" kanåter igen upprepas. Idag vet vi att romer itillexempel i Italien, Grekland, Rumänienoch Slovakien jagas som villebråd, derasboningar skövlas längs marken. Deutsätts för en brutal diskriminering ochmarginalisering. Människor som flyttsina hemländer för att bli kvitt förtryckoch social misär, utsetts för rasistiskaövergrepp och deras liv är i ständig fara.

Oliver von Mengersen berättade omutställningen.

– Den här utställningen är en mobilversion av en permanent utställning somfinns på stadsmuseet i Auschwitz. Den ärproducerad i ett nära samarbete medromska organisationer från olika Öst- ochVästeuropeiska länder. Tanken medutställningen är att kontrastera den terrorsom nazisterna och deras förföljandeinstitutioner utövade mot romerna medden normalitet och vardag som vanligaromer hade i sina respektive hemländer.

Den romska Förintelsen är lika mycketförintelse som den judiska Förintelsen.

– Precis som fallet var med judarna varden romska förintelsen rasistiskt motive-rad och den var planerad centralt i Berlinoch utförd av alla administrativa institu-tioner i det så kallade "Tredje riket".

Efter kriget fanns det bara ett folk somhade blivit förintat. Romernas förintelseföll snabbt i glömska.

– Det är en stor skillnad på hur mansåg på förintelsen av judar och romerefter kriget. Judarnas förintelse erkändesdirekt och fick stor uppmärksamhet.Romernas öde har ignorerats fullständigti fyrtio år. Det var inte förrän 1982 somden tyska regeringen erkände den nazis-tiska förintelsen av romerna.

Synen på romerna i Tyskland kanexemplifieras av att de SS officerare somvar inblandade i den romska förintelsenefter kriget enkelt kunde arbeta vidare.

– Europas länder måste implementeralagar och regler för att skydda den roms-ka minoriteten och skapa jämlika möjlig-heter för utbildning och arbete ochromernas boendesituation måste förbätt-ras, särskilt i de länder där romerna idagflyr från en hopplös situation, slutadeOliver von Mengersen.

Rosario Ali Taikon, från É RomaniGlinda, talade också om den glömdaFörintelsen.

– Den romska förintelsen har längelegat i glömska och nazisternas syn påoss romer lever kvar i de flesta europeis-ka länder ända fram ivåra dagar. Därför kännsdet viktigt som rom, atten sådan här utställninguppmärksammas.Dokumentationen omromer och andra grup-pers utsatthet har intealltid varit så tydliggenom åren. Mångamänniskor i Europa kän-ner inte till omfattningenav nazisternas brott motmänskligheten underandra världskriget; attden även drabbade överen halv miljon romer.Liksom judar fängsladesromer av nazisterna,stängdes in i ghetton ochdeporterades till förintel-selägren. Utan åtskillnad Rosario Ali Taikon invigningstalar på Stadsbiblioteket i Jönköping.

drabbades barn, kvinnor, vuxna, gamla.Nazisternas rasistiska stereotyper och

klichéer om romer uttrycks än i dag imånga europeiska länder. Fördomar är enhuvudorsak till den diskriminering ochdet rasistiska våld som fortfarande ägerrum.

– Ett skrämmande stort antal avEuropas omkring tio miljoner romer kän-ner av ovärdig behandling på olika sätt.

Fred Taikon, É Romani Glinda, mindeshur det var 1995.

– Vi romer blev inte erkända som offeri Förintelsen förrän 1982, och trots dettafick vi romer inte vara med och hedraminnet av våra döda på 50-årsdagen avAuschwitz befrielse1995.

Romerna fick stå utanför Auschwitzinhägnad.

Det är dags för Europas medborgare attta sitt moraliska ansvar när det gäller denromska minoriteten som bott här iårhundraden. Vi kan inte bara hålla medom att de måste få det bättre, vi måstealla aktivt agera för att så blir fallet ochingen får någonsin igen bara stå och sepå när en människa eller en grupp männi-skor trakasseras av pöbel eller sociopatis-ka galningar utan att agera.

Det finns cirka 650 000 illegala invand-rare i Italien. Omkring 100 000 av demär nomadiserande romer, främst frånRumänien, som lever under torftiga för-hållanden.

Inrikesminister Roberto Maroni tillhörledningen för det öppet främlingsfientli-ga partiet Lega Nord. Det är han som harlagt fram det nya "säkerhetspaket" somBerlusconis regering antog i Neapel. Detär utformat som ett tillfälligt dekret ochkan därför snabbt träda i kraft, om presi-dent Giorgio Napolitano godkänner det.För att bli permanent krävs ett beslut iparlamentet.

Det som hände när neapelbor brändener Ponticelli, en romsk bosättning utan-för Neapel, och 800 romer tvingades flyär bara ännu ett uttryck för de italienskamyndigheternas inställning till romer iItalien, en ovilja att ställa upp för romer-na och försvara deras grundläggandemänskliga rättigheter.

– Det här är vår version av etnisk rens-ning, säger en Neapelbo utanför det ned-brunna lägret enligt brittiska The Times.

– Vi kräver att Sveriges regering medpåtaglig kraft reagerar på de uttryck somfrämlingsfientligheten tar sig, i synnerhetmed tanke på vad som hände i italienska

6 É Romani Glinda

Var finns den svenska solidariteten?Är romer fortfarande andra klassens medborgare?Torsdag den 5 juni demonstrerade romer i Stockholm mot det inhumanasätt romer i Italien behandlas. Den italienska regeringen försöker skapanya lagar som gör det svårare för romer från främst Rumänien att ta sigin i Italien och man pratar om massutvisningar.En pöbelhop tilläts nyligen att bränna ner en romsk bosättning utanförNeapel.Varför säger inte Sveriges regering något? Vad beror tystnaden på?Vågar inte Sveriges ledande politiker ställa sig på romernas sida? Ärdet åter tystnad som gäller i dessa frågor?

Text: Bengt O Björklund Foto: Veronka Portik och Bengt O Björklund

Hans Cakadrasvar en av talarnapå Mynttorget.

Ponticelli. Vi kräver att de gör vad somförväntas av dem; att de reser sig ochmed hjälp av alla diplomatiska och poli-tiska resurser, i alla de olika fora somregeringen har tillgång till, både inomriket och på den internationella arenan –däribland FN, EU, OSCE, Europarådetsamt inte minst i kontakterna med denitalienska regeringen – en gång för allavisar vad Sverige står i frågor som hand-lar om mänskliga rättigheter, sägerRobert Brisenstam, en av arrangörernatill protestmarschen.

Marschen startade på Sergels torg iStockholm. Man tågade nedför Drottning-gatan mot Sveriges riksdag. På Mynt-torget talade först Hans Caldaras.

– Vi på Romskt Kulturcentrum ochandra romska föreningar i Sverige reage-rar med sorg och avsky på den rasistiskaoch fascistiska behandling som romer iItalien utsätts för idag. Vi fördömerskarpt det omänskliga och primitiva för-farande som den Italienska ultrahögern,makthavare och främlingsfientliga invå-nare utövar på människor som legaltinvandrat eller tagit sin tillflykt till detta

Den femte juni tågade ett antal romska organisationer genom Stockholm:

É Romani Glinda 7

land för att bli kvitt förtryck och socialmisär.

I Italien idag rivs och skövlas romskabosättningar. I bland annat Neapel harhundratals romer fördrivits av lyn-chhungriga individer, medan polis ochmaktvare står med armarna i kors ochlägger skulden på dessa människor som igenerationer legat på samhällets botten.

I EU har en medlem ur ett Italiensktfascistiskt parti föreslagit att EU ska enasom att bilda en egen stat för romer. Detär en rasistisk och befängd idé. Vi kräveratt EU, Sveriges regering, myndigheteroch människor med rättvisepatos runt omi Europa deklarerar sin skarpa kritik i ordoch handling mot denna barbariska ochhelt oacceptabla behandling av romer,som jagas som villebråd och som hotastill livet, säger Hans Caldaras.

Det finns krafter i Italien som inte baravill fördriva invandrare och flyktingar urlandet, utan även de romer som funnitsdär sedan 1300-talet.

– Romer som är italienare och som intevet något annat. Även dessa människorutsett nu för övergrepp och får löpa gat-lopp. Nu måste EU och bland annat CarlBildt visa sitt rätta ansikte, ta sitt ansvaroch sätta press på de medlemsstater sombegår övergrepp och avskyvärda brottmot mänskligheten. Om inte, så är riskenstor att vi snart är tillbaka i 1930-taletsTyskland och i 1990-talets fornaJugoslavien.

Vi alla måste ta vårt ansvar för attkämpa för ett Europa där alla invånarekan leva i trygghet och åtnjuta respekt,ett Europa som vi alla ska vara rädda omoch inte minst känna oss hemma i.

Sedan överlämnades ett protestbrev tillregeringen som kulturutskottets ordföran-de Siv Holma tog emot. Hon talade tilldemonstranterna och gav dem sitt stöd.

– Den 28 maj ställde jag en skriftligfråga till utrikesministern Carl Bildt. Jagfick ett meddelande om fördröjt svar,dagen därpå. Jag har fått löfte om Bildtssvar den 11 juni.

Samstämmiga media har berättat ompogromer, våldsamma och blodiga förföl-

jelser, mot romer framförallt i Italien.Romernas historia rymmer tusenårigaförföljelser och de undgår inte diskrimi-nering någonstans och åtnjuter därmedinte fullständiga mänskliga rättigheter inågot europeiskt land.

Uppgifterna om förföljelser av romer iItalien har dock en särskild dimension,eftersom rapporterna även handlar omkraftigt diskriminerande och hotfullauttalanden av företrädare för reger-ingspartierna och dessutom om lagför-slag som riskerar att stå i strid med EU-rätten. Exempelvis har det förslagitsfängelsestraff på upp till fyra år för densom illegalt tar sig in i landet. Förslagetriktar sig mot papperslösa, och medtanke på de uttalanden som gjorts avframträdande personer i SilvioBerlusconis regeringsunderlag och ävenav regeringschefen själv är det lätt att seatt man särskilt inriktar sig på att "jagaromerna ur landet". Jag har alltså frågatutrikesministern Carl Bildt om han tän-ker ta initiativ inom ramen för EU-samarbetet för att få ett stopp på de våld-samma förföljelserna av romer i Italien. Vi får aldrig låta förföljelser passeraunder tystnad. Då gör vi oss själva till endel av förföljarna. Vi uppmanar därför

landets regering att reagera och agera. Vikan inte acceptera någon regerings und-fallenhet och tystnad när det handlar ombrott mot de mänskliga rättigheterna. Vadär det utrikesministern inväntar innanhan agerar i frågan? Enligt tidningsupp-gifter har Bildts pressekreterare meddelatatt Bildt väntar med ett uttalande tills denitalienska regeringen har fastslagit politi-ken. Här pågår en våldsam förföljelse avromer i Italien som dessutom regerings-företrädare i Italien mer eller mindreunderstödjer. Vad är det som gör att Bildtinte kan kritisera förföljelserna av romer?Vi kräver att Bildt agerar nu! Kontaktadin EU-kollega i Italien och framför kri-tiken! Stoppa förföljelserna av romer iItalien! sade Siv Holma.

David Gaunt, professor i historia vidSödertörns högskola, var en av dem somvar med och demonstrerade mot Italiensbehandling av romerna och den svenskaregeringens tystnad.

– Det är fruktansvärt det som händer iItalien nu. Inte ens Mussolini lämnade utjudar och romer trots att Hitler krävdedet. Jag ser en stor fara i detta som hän-der. Det är en klar politiskt ideologiskaktion och om ett lands ideologi byggerpå främlingsfientlighet, då befinner sig

Siv Holmas (v) brandtal på Mynttorget visar att det finns politiker som bryr sig. Bredvid hennestår Viktor Famulson, en romsk förkämpe, ordförande i Baltiska International Romani Union.

även landets medborgare i fara.Även Frankrike följer i Italiens fotspår

och även de vill förstärka sina invandrar-lagar.

– Ja detta är allvarligt, det är en ochhalvfascistisk höger-politik man bedriver.Jag begriper ingen-ting av detta, Europabehöver ju folket.

Det finns ett stortintegrationsprogram iEuropa där olika länderkan söka pengar för attstärka och skynda påintegrationen bland annatför romerna.

– Europeiska unionen harlovat att försöka integreraromer, men nu går det bakåtpå mycket kort tid. Det sågut som om folk frånRumänien höll på att integrerasig i det italienska samhälletenligt många italienska vänner.Men jag vet inte om Italien harsök några integrationspengar såsom Rumänien och Bulgarien hargjort det. Men om det blir någotkonkret gjort med dessa pengar detvet vi inte, säger David Gaunt.

Pastor Kjell Waern i New life churchär upprörd över det som händer i Italien.

– När jag följer det som händer i Europa,bävar jag när jag ser mina romska vänner,

8 É Romani Glinda

Gregor Dufunia Kwiek, ordförande i Romano Pasos Research Centre och DavidGaunt, professor i historia vid Södertörns högskola.

ner, varken i Italien eller i Sverige, bryr sigom det. Alla är tysta. Men när man ser lik-heten mellan vad som hände i upptakten tillandra världskriget och det som sker nu, medsvenska myndigheter som inte reagerar, dåblir man rädd. Det är dags för både utrikes-minister och andra ministrar att reagera ochsom pastor säger jag att det är dags att kyr-kans folk reagerar. Det här landet är byggtpå en kristen människosyn där alla männi-skor är lika mycket värda. Alla människormåste ingripa när romer i hela Europa för-följs och det är en skandal att inte fler ställersig upp en sådan här dag, att de inte är medoch bevarar den människosynen. Alla män-niskor har samma värde, det är därför jagstår här i dag med mina vänner.

Delegationen för romska frå-gor har inget mandat att uttalasig i Itlaien, men MariaLeissner ligger på ändå.

– Vi i delegationen haruppvaktat Sabuni och betthenne göra ett starkt utta-lande, vilket ledde tillatt hon gjorde ett utta-lande (se brevet tillvänster). Det var rela-tivt diplomatiskthållet och Italiennämns ju inte vidnamn, men det varalldeles tydligt attdet var adresserattill Italien. Vi harväl anledningatt ligga påregeringenytterligare ifrågan. Visätter presspå demmen det ärde somska uttalasig ochinte vi,men

det är förskräck-ligt och oacceptabelt det som

pågår i Italien, säger Maria Leissner.

hur de blir förföljda, hur deras hem blir sön-derslagna och uppbrända. Det som skakarmig mest är att myndig-hetsperso-

É Romani Glinda 9

– Vi bad om förklaringar på en rad olikapunkter. Vi ville veta vad regeringen görför att stoppa det som pågår. Vi frågadeäven vilka personer som har gripits ochåtalats för övergrepp på romer och vadsom är på gång när det gäller lagstift-ningen. Det var ju sagt att det skullekomma lagstiftningar efter valet. Vi frå-gade också i brevet om vi kunde fågranska lagtexten innan den antas, berät-tar Thomas Hammarberg.

Den italienska regeringen sände då sinEuropaminister Andrea Ronchi för attmuntligt besvara frågorna, men det visa-de sig under samtalet att de inte hadesamma syn på saken.

– Han sa på slutet av samtalet att "då fårdu väl komma själv och titta". Jag sa, pre-cis, tack. Ska jag se det som en inbjudan?

Ministern svarade att ThomasHammarberg gärna fick komma och titta.

– Vi har därefter gett dem ett par datummellan 18-20 juni, men vi har ännu intefått något svar från Italien. Men oavsettom vi får träffa regeringen eller inte så ärdet viktigt att vi får träffa de olika romskaorganisationerna i Italien.

Det finns rasism i alla länder, menarThomas Hammarberg, och det gör attpolitikerna har ett särskilt ansvar.

– Jag tror tyvärr att den retorik somanvändes i valrörelsen, av de block somvann valet, hetsade upp stämningarnaoch var klart rasistiska mot romerna. De

väldigt hårda påtryckningar från polisen. Imånga fall splittras familjer, några är kvaroch några skickas hem. Det drabbar fram-för allt barnen. Det är inte bra politik.

Finlands president Tarja Hallonen varnyligen på statsbesök i Rumänien ochtog då upp problematiken med landetsmigrerande romer.

– Att Hallonen for ner till Rumänienutesluter inte att andra gör likadant. Honhar pratat med de ledande i Rumänien.Det skulle behövas att fler gjorde sammasak, och att de även tar kontakt medromerna och kollar läget. Bland annat föratt se hur romerna bor.

Thomas Hammarberg tycker att det ärviktigt med flera fall som man kan drivai Europadomstolen.

– Enskilda fall det är ett bra sätt attarbeta med.

Han pekade även på det att det är otro-ligt många som är statslösa. Då har maninga rättigheter.

– UNHCR säger att det finns cirka600 000 statslösa i Europa och många avdem är romer. Har man inga papper då ärdet lätt att myndigheter spelar bort rättig-heterna. Av de statslösa är många romer.

FN har inte har hittat något bra grepp ifrågan.

– Vi försöker att få bättre samaverkans-former mellan de övriga europeiska regi-onala organisationerna som OSSE, FRA iWien och Europarådet.

utpekade romerna som ett problem ochsom syndabockar i Italien. Det är bak-grunden till vad som hände sedan.

Framför allt många uttalanden av flerapolitiker som sedan blev ministrar.Uttalanden som "Vi måste riva ner de härinformella bostadsområdena och lägrenmed romer" har upplevts som att det varfritt fram att riva ner hela områden ochköra bort dem. Så får man inte göra enligtinternationella regler. Man kan inte tvinganågon att flytta utan att ge dem ett alter-nativ. Det här tror jag har varit en av orsa-kerna till att det har gått så illa som dethar gjort. Sedan har detta inte korrigerats.Det här är ett mycket allvarligt återfall iEuropa. Det är därför viktigt att det klar-görs att det här inte är acceptabelt längre.

Risken finns ju att det här sättet att sepå och behandla en folkgrupp som redanär marginaliserad sprider sig blandEuropas länder. Det finns ju alltid ettbehov av syndabockar.

– Det är stor risk att detta sprider signaturligtvis. Vi har fått negativa rapporterfrån både Grekland och en del andra län-der. I Frankrike förs det en medveten poli-tik att försöka bli av med alla som inte haruppehållstillstånd. Polisen söker upp romerfrån Bulgarien och Rumänien och försökerpressa dem till att skriva under ett papperdär de går med på att bli hemskickade. Igengäld får de en slant och speciella bussartar hem dem. Det är inte frivilligt utan med

EU-kommissarie med rätt att ryta tillThomas Hammarberg, Europarådets kommissarie för mänsk-liga rättigheter, var nyligen i Sverige och besökte dåDelegationen för romska frågor. ÉRG träffade honom där.Han berättade att efter den senaste tidens allvarliga händel-ser i Italien där högt uppsatta politiker åter vädrat gamlaunkna fördomar mot den romska befolkningen skrevEuroparådets kommissarie för mänskliga rättigheter, ThomasHammarberg, ett brev som han skickade till den italienskaregeringen. Han bad om en förklaring av de rapporterEuroparådet fått om händelserna utanför Neapel.

Text och foto: Bengt O Björklund Thomas Hammarberg och Maria Leissner.

Nyhetsrapportering från Italien om vadsom händer där med romerna har varitymnig på sistone. Från italienskt reger-ingshåll har tongångarna varit hårda ochibland brutala och de främlingsfientligastämningarna i landet har förstärkts,något som väcker djup oro och häftigkritik bland Italiens europeiska partners.Det finns cirka 650 000 illegala invand-rare i Italien. De saknar alltså uppehålls-tillstånd. Omkring 100 000 av dem ärnomadiserande romer, främst frånRumänien, som lever under torftiga för-hållanden. De flesta av dem bor i norraoch centrala Italien. I statistik somInrikesministeriet publicerat topparromerna listorna över utländsk kriminali-tet i Italien.

Inrikesminister Roberto Maroni tillhörledningen för det öppet främlingsfientli-

ga partiet Lega Nord. Det är han som harlagt fram det nya "säkerhetspaket" somBerlusconis regering antog i Neapel. Detär utformat som ett tillfälligt dekret ochkan därför snabbt träda i kraft, om presi-dent Giorgio Napolitano godkänner det.För att bli permanent krävs ett beslut iparlamentet.

Tanken med det nya "säkerhetspaketet"är att genom ett antal åtgärder försökabekämpa den illegala invandringen. Attillegalt ta sig in i Italien ska bestraffas,med fängelse från sex månader till fyraår. Den som hyr ut bostad till en illegalinvandrare kan få egendomen konfiske-rad. Målen skall avgöras genom ensnabbprocedur ("direttissima"). Samtidigtska det bli svårare för legala invandrareatt ta med sig familjemedlemmar.

Maroni försäkrar att paketet ska följa

10 É Romani Glinda

Romerna protesterarRomskt kulturcentrum i Stockholm och ledande romer i Sverige samla-des utanför italienska ambassaden på Djurgården i Stockholm densista maj för att överlämna en protestskrivelse till Italiens regering förhur de behandlar de romer som är bosatta där. Nyligen brändes enromsk bosättning ner utanför Neapel av en arg mobb som trodde attromerna hade kidnappat ett italienskt barn.

Text och Foto: Bengt O Björklund

Samling utanför italienska ambassaden på Djurgården en solig försommadag 2008. Romerna är därför att överlämna ett protestbrev till ambassadören för det sätt romerna behandlas i Italien.

EU:s direktiv. Det betyder bland annat atthans förslag till procedurer för utvisningmåste anpassas till den lagstiftning iSchengenområdet som nu är på gång.EU-parlamentet har redan uttalat sig lik-som den spanska regeringen, vars vicepremiärminister, Maria Teresa Fernandezde la Vega, nyligen gick till frontalan-grepp på Italiens invandringspolitik.

Något helhetsperspektiv på situationenär det ingen i den italienska regeringensom mäktar med. Varför kommer dedessa romer? Varför lämnar de sina län-der? Varför är det så många som kommerfrån Rumänien? En fattig, sönderdiskri-minerad och förföljd minoritet i Europabehandlas fortfarande som lägre stående,andra klassens medborgare som man kangöra lite som man vill med.

Det som hände i Neapel när neapelborbrände ner en romsk bosättning och 800romer tvingades fly är bara ännu ettuttryck för myndigheternas inställningtill romer, till deras ovilja att ställa uppför romerna och försvara deras grundläg-gande mänskliga rättigheter. Hela inci-denten bottnade i en riktig rövarhistoria.Någon anklagade en tonårig romsk flicka

É Romani Glinda 11

för att ha försökt stjäla ett litet italiensktbarn ur en barnvagn och historien tuffadepå tills den blev till en mänsklig tsunamiav illvilja och hat. Frågan är om "inci-denten" ens har anmälts till polisen. Alltunder myndigheternas överseende.Poliser på plats har inte stoppat våldsdå-den mot romerna, enligt uppgifter.Ungdomar har kastat molotovcocktailsoch tänt eld på lägren, samtidigt somman hindrat brandkåren från att släckabränderna.

– Det här är vår version av etnisk rens-ning, säger en Neapelbo utanför det ned-brunna lägret enligt brittiska The Times.

Mot detta protesterade romerna somsamlats utanför Italiens ambassad.Talesman för de protesterande var HansCaldaras, föreståndare på Romskt kultur-centrum. Han överlämnade protestskri-velsen till de italienska vakterna vid grin-den, men han fick efter ett tag komma inpå ambassaden och tala med StefanoZanini, förste rådgivare på ambassaden.

När Hans kom ut berättade han attStefano Zanini inte höll med om att detfinns någon rasism i Italien. Han tyckteatt man angrep hela Italiens befolkningoch han betraktade det som ett påhopp påhela Italien och regeringen.

– Han sade även att man inte kananklaga ett helt folk, men att det själv-klart finns grupperingar i Italien som ärrasister liksom i alla andra länder. Hanmenade att Italien arbetar hårt för attintegrera romer och andra invandrare iItalien. Han sade att de som var involve-rade i upploppen och branden nu har bli-vit straffade och att Italien arbetar hårtför att motverka det rasistiska och våld-samma beteendet mot romer. "Detta ärhelt oacceptabelt och regeringen stöderinte detta utan tvärt om", sade han tillmig. Svensk media och vi romer har fåttdetta om bakfoten, menade han.

Självklart försvarar en ambassadtjäns-teman sin regering och självklart försö-ker han ta fram det positiva som reger-ingen gör.

– Men jag sade att detta som hänt äroacceptabelt. Låter vi sådana här starka

krafter komma till tals oemotsagda kom-mer detta att inte bara drabba romer utanhela Europas befolkning. Detta är eneuropeisk fråga inte enbart en italienskfråga. Ni måste med all kraft stoppa denhär rörelsen. Den här sortens misshand-ling av romer i Italien förekommer oftaoch det är helt oacceptabelt.

Stefano Zanini menar att Italien har

Viktor Famulson, Hans Caldatras, Angelina Dimeter-Taikon och Willie Andréasson Kwekk.

öppnat sina gränser. Han säger att "Vi haringen kontroll över vilka som kommer.Det kommer dagligen in människor påett olagligt sätt och det skapar problemeftersom de inte har något arbete ochlever i misär."

Hans Caldaras fick även ett löfte omatt få träffa Ambassadören vid ett senaretillfälle.

Hans Caldaras berättar om sitt möte med Stefano Zanini, förste rådgivare på ambassaden.

Blå stället som kulturhuset heter iAngered var dekorerad med romska flag-gor dagen till ära. Fyra av Sveriges pro-fessionella föreläsare hade engagerats föratt berätta om romsk kultur och omromers situation i Sverige och Europa.

Först ut var Hans Caldaras som berät-tade om sin uppväxt, om sin familjs

historia och omromernas historia iallmänhet. Hans före-läsning är en mycketpersonligt hållenberättelse om ettromskt liv i Sverige,

en berättelse som griper tag i lyssnaren.Hans morföräldrar lämnade Ryssland ochvia Finland anlände de till det förlovadelandet Sverige i början på förra seklet.

– De allra flesta svenskarna där uppe i

norr var nyfikna på de färgglatt kläddafrämlingarna som anlände. De tillätsutöva sina gamla yrken, men sedan vardet ju detta med lagen om att de inte fickbo på samma plats längre än maximalttre veckor.

Stefano Kuzhicov, ordförande iRiksförbundet Romer i Europa och

numera Sverigesrepresentant iEuropean Roma andTravellers Forum,ERTF, sedan LarsDemetri avsagt siguppdraget, talade om

sin roll i forumet. Stefan Kuzhicov ärledamot fram till det nya valet som pla-neras att ske under 2008-2009.

– Forumet måste se över situationenför romerna i Östeuropa, en prioritering

12 É Romani Glinda

Kulturkonferens i Blå husetDen romska föreningen Svarta Safirer, som också är en känd romskmusikgrupp, drivs av den romske aktivisten och musikern NuriSelim. Föreningen har sin bas i Göteborg och nyligen höll man iden 4:e Romska festivalen som bland annat innehöll föreläsningar iBlå stället i Angered. Spelade gjorde den romska brassensemblenZlatni Decaci.

Text och foto Bengt O Björklund

Nuri Selim till höger dansar med publiken.

ERTF uttalade sig om redan vid konstitu-eringen för tre år sedan.

Stefano Kuzhicov berättade om denlilla röda, "Romer i Sverige – tillsam-mans i förändring" och han berättade omde sju stolar som senare blev den romskaarbetsgruppen. Arbetsgruppen arbetadetillsammans med inrikesdepartementetfram ett betänkande om nationell minori-tetsstatus för romer i Sverige.

– Regeringen gav uppdraget till dåva-rande stadsrådet Leif Blomberg som dåarbetade på inrikesdepartementet att till-sätta en romsk arbetsgrupp med uppgiftatt lämna förslag till insatser som kundefrämja romernas situation i det svenskasamhället, berättade Stefano Kuzhicov.

Under arbetets gång arbetade man framolika strategier om fortsatt arbete. Därkom regeringen även fram till att detfanns en önskan från romerna att i fort-sättningen vara delaktiga i de olika pro-cesser som rör romerna. Att man intebara skulle arbeta för romerna utan till-sammans med dem.

– Efter betänkandet och när olika stra-tegier framtagits, beslöts det att romertillsammans med judar, samer, sverige-finnar och tornedalingar skulle få minori-tetsstatus i landet. Strax därefter upplös-tes arbetsgruppen och Romarådet tillkomi oktober 2002 under Mona Sahlins led-ning. Där fanns 16 delegater med likamånga suppleanter. Romarådet upphörde2006, berättade Stefano Kuzhicov.

Det har nu gått drygt ett år sedanDelegationen för romska frågor inrätta-des. Domino Kai är utredningssekreterarepå delegationen.

– För drygt tjugo årsedan fanns det rösteri Sverige som hadeuppmärksammatgrannlandet Finland.Där finns det en orga-nisation som går

under namnet Delegationen för romskaärenden. Den startade 1956. NärRomarådet upphörde 2006 strax innanvalet beslöt den dåvarande regeringen attbörja förberedelserna för en romsk dele-

É Romani Glinda 13

gation. Som alla vet förlorade den röd-gröna regeringen majoriteten, men dennya borgerliga regeringen följde denförra regeringens beslut och i februari2007 startade den nya delegationen.

Det nedlagda Romarådet blev till enreferensgrupp för delegationen och frå-gan om vem skulle bli ordförande gicktill före detta ledaren för FolkpartietMaria Leissner som tackade ja.

– Förutom henne ingår tio personer istyrgruppen, fem romska representanteroch fem icke-romska, dessutom finns detåtta experter som sitter med.

I referensgruppen sitter det idag nittonpersoner.

– Vi har en hemsida och vi producerarolika trycksaker. Vi har också internatio-nella uppdrag.

Delegationen är ingen romsk myndig-het utan är en tidsbegränsad utredning.Mandatet sträcker sig till december 2009.

– Då räknar regeringen med att det härarbetet ska vara färdigt och att man för-hoppningsvis 2010 kan ta beslut om för-bättringar för romer här i landet. Underden tid som är kvar kommer en radvetenskapliga konferenser att hållas därforskning om romer ingår. Till exempelom Sveriges ledande roll inom rasbiolo-gin och vad Sverige gjorde mot resande-gruppen. Vi får också se vad vanvårdsut-redningen kommer fram till. MariaLeissner vill också ha en vitbok.

Regeringen har sagt att man ser posi-tivt på delegationens inställning, menman ser det inte som en ersättningsfråga.

– Detta är givetvis en lång diskussionsom vi måste ta med de departement dethandlar om. Romerna själva vill ha ochde måste få någon slags kompensation,även om den är kollektiv. Kanske genomatt det utmynnar i en romsk myndighetsom är permanent. Kanske kan det inne-bära en positiv särbehandling i högskoloroch andra utbildningar. Det finns mångaandra länder med positiva särbehandling-smodeller som fungerar, modeller sominte diskriminerar majoriteten. I Finlandhar man lyckats med detta i yrkesutbild-ningar. Varför lyckas de och inte vi kan

man ju fråga sig då. Många kommuner är okunniga.– Integrations- och jämställdhetsdepar-

tementet skickade förra året ut en enkättill Sveriges samtliga 290 kommuner omvilken kunskap de har om de fem natio-nella minoriteterna. När vi i delegationenfick det resultatet i våra händer tänkte viatt vi plockar ut de kommuner som harsvarat att de har romer. Det var 107stycken. Till de skickade vi en rad frågorom vilken kunskap de hade om sinaromska grupper eventuellt hur många,om de arbetar osv. Av de 107 kommuner-na var det bara fem som svarade att dehade något samarbete med romer. StefanKuzhicovs kommun svarade till exempelatt: Vi har samarbete med romer, vi haren egen romsk handläggare. Det är jubra, Stefan är alltså en kommunal tjänste-man och det finns det inte så många av.En kommun svarade: Ska man verkligensärbehandla romerna? Är inte det diskri-minering. Kommunerna har noll koll pådessa frågor. De få eldsjälar som finnshar sällan eller aldrig någon uppbackningi kommunerna.

Ingrid Schiöler har arbetat med flyk-tingfrågor i 20 år på Röda korset. Idagarbetar hon nästan uteslutande med

romer och romskaflyktingar.

För mindre än tvåveckor sedan sattIngrid i solen utanförGasella, ett romsktläger i Belgrad. Det

var varmt och hon satt på en soffa medutsikt över en soptipp. På andra sidangatan låg det ett lyxhotell.

– Jag satt där tillsammans med enrumänsk romsk familj som bor på lägret.De är ungefär åtta personer i familjenoch utgör en liten del av de 2 000 männi-skor som bor i Gasella. Det är romer frånSerbien och Kosovo som har gjort enasylvända i olika länder i Europa ochromer från Rumänien som trots att det ärett EU land väljer att stanna i lägret därsituationen är något bättre. Det är för-skräckligt att de bor på ett läger som lig-

ger på en soptipp där man har byggt uppsmå enkla hyddor eller kojor utan sanitä-ra anläggningar, att situation kan varabättre där än där de kom från iRumänien.

Förföljelsen av dessa romska flyktingarfortgår även här i Sverige. Man tar intederas asylskäl på allvar, menar IngridSchiöler.

– Jag blev mycket upprörd när jag komhem från Belgrad nyligen och fick läsaatt det finns ett praxisbeslut om att intebevilja asyl till romer som kommer frånKosovo. När kosovoalbanerna återvändetill Kosovo efter kriget startade en inten-siv hetsjakt på romer. De anklagades föratt ha gått serbernas ärende och mångaromer fick lämna Kosovo hals överhuvud, många blev ihjälslagna och dethände mycket under några månader som-maren 1999. Från att ha varit 150 000romer, ashkalier och egyptier finns det nubara cirka 30 000 kvar i Kosovo. Det ären otrolig dränering av en etnisk grupp.Alla som flydde finns inte kvar i närom-rådet. En del finns i Tyskland, Hollandoch Sverige där det finns en ganska storandel etniska kosovoromer och de villabsolut inte bli kallade för kosovoalba-ner. Det är kränkande för dem.

På lägret som låg på soptippen utanförBelgrad träffade Ingrid romer som hadevarit i Sverige och som talade perfektsvenska.

– Det är en märklig känsla att träffadessa människor som nu tvingas bo på ensoptipp, jag blir ledsen bara jag tänker pådet. De kunde ha varit i Sverige nu. Dekunde kanske ha fått uppehållstillstånd,berättade Ingrid Schiöler.

Samtliga medverkande.

Konserthuset var fyllt till bredden denkvällen, en kväll som också var slutet påhögtiden Ederlezi, en stor högtid somhyllar återkomsten av våren. Den är avde flesta romer på Balkan och Turkietoch från forna Jugoslavien, oavsett omde är kristna eller muslimer, ansedd somden viktigaste högtiden inom den romskakulturen.

Esma Redzepova har sjungit i 47 åroch hon ger fortfarande 350-400 konser-ter per år. Esma och hennes bortgångneman har adopterat 47 barn och utbildatdem i bland annat musik och romska kul-turella seder. I 40 år har hon arbetat fördessa barn och gett välgörenhetskonser-ter till förmån för dem. Pengarna somhon samlats in köpte paret lägenheter fördär barnen kunde studera och bo. Allabarnen blev ledare för egna romskamusikensembler.

Esma har påbörjat ett museum där kanman se alla henne kreationer lyssna på

hennes musik ochnaturligtvist läsa omhennes spännandeliv.

Innan konsertenbörjade spelade enromsk blåsorkestertill Esmas ära utan-för konserthuset ochromska Esmafansinspirerades avmusiken och börjadedansa i ring pågatan. Stämningenvar hög och musi-kerna på gatan fickdricks, en traditionsom förekommer påBalkan för att visasin uppskattning tillmusikerna.

Efter tredje inring-ningen tågade den

14 É Romani Glinda

Romsk legend i GöteborgKulturföreningen Svarta Safirer avslutade sina två kultur-veckor med galakonsert på konserthuset i Göteborg.Huvudattraktion var den romska musikens primadonna ochdrottning Esma Redzepova från Makedonien.

Text: Nuri Selim Foto: Dubrawko Grdic

Nuri Selim och Esma Redzepova flankade av nårgra ur hennes orkester.

romska blåsorkestern in på scenen ochspelade medan publiken letade upp sinaplatser.

Förband till Esma var Svarta Safirermed solisten och orkesterledaren NuriSelim var.

– Det var en ära för oss, att få varahennes förband, det är en upplevelse somman bara inte kan glömma, säger Nuri.Efter att vi slutat spela kom det upp fyrabarn och ungdomar från vår förening ochspelade på tarbuka, en turkisk handtrum-ma. Sedan spelade en man på trumma såatt man trodde att hela himlen skulle rasaner och därefter äntrade Esma scenen.Alla i publiken reste sig och applåderadei fem minuter innan hon kunde börjasjunga, säger Nuri.

Esma sjöng fyra fem låtar och mellande instrumentala framträdande bytteEsma kläder inte mindre än fyra gångerunder kvällen.

– Hon blev inropad tre gånger ochpubliken fick aldrig nog, de kunde intelängre sitta stilla i sina stolar utan dedansade på golvets alla lediga ytor.

É Romani Glinda 15

Det har funnits ett antal sanningskommis-sioner runt om i världen. Den mest kändaär den i Sydafrika efter apartheidregi-mens fall, den som följde i spåren på denargentinska juntans fall och den som nyli-gen startats i Kanada med anledning avalla de indianska barn som tvångsassimi-lerats på internatskolor i 150 år. Vad mankan säga om dessa kommissioner är att deär alla olika, de är alla anpassade för denproblematik de ska lösa. Och så måste detbli med den svenska sanningskommissionDelegationen för romska frågor vill startai Sverige.

– Delegationen har i uppdrag att tafram ett betänkande om hur romernassituation i Sverige kan förbättras, mendet krävs något mer än bara ett betänkan-de och en utredning för att bryta ner femseklers förföljelser och marginalisering.Det krävs något kraftfullare för att vädraut all den antiziganism som fortfarandefinns kvar i Sverige. Om vi tittar påandra länder så finns det många somganska framgångsrikt har gjort upp medövergrepp av egna grupper i det förflutnagenom en vitbok, eller med någon formav sanningskommission som inledningtill en försoningsprocess som kan ledatill att såren läks och att man kan börjapå nytt. Jag tror att det kan vara någon-ting för Sverige, sade Maria Leissner,delegationens ordförande.

Hon hoppas på att finna en metod somslutligen kan göra upp med det historiskaosynliggörandet av romerna.

– De mekanismer som ledde fram tillförintelsen har vi fortfarande med oss. Vikan inte fortsätta att ha överseende medden institutionella diskrimineringen motsvenska romer. Det är ett hot mot demo-kratin och det är ett hot mot de värder-ingar som ska prägla vårt folkhem. Vimåste gemensamt anstränga oss för attgöra antiziganismen skamlig.

Inbjuden att tala var även Rosa Taikon,romsk aktivist och silversmed. Hon berät-tade om sitt liv som rom och om sin sys-ter Katarinas kamp för romernas rättighe-ter. Hon berättade om det mörka kapitel iSveriges historia när ledande antropolo-ger i Uppsala undervisade tyska läkareoch professorer långt innan Förintelsen.

– Rasismen startade inte med Hitler.Den hade ett starkt fäste i Sverige långtinnan Hitler kom till makten. Det varprofessor Herman Lundborg i Uppsalasom drev det rasbiologiska institutet.

Rosa Taikon är uppväxt i ett samhällesom behandlat henne rasistiskt och ärupprörd över allt det hon har upplevt.

– Demokratin har aldrig gällt ossromer. Enligt Rudko Kawczynski, ordfö-rande i European Roma and TravellersForum, mördades 3 000 romer i Europamellan åren 1990 och 2002.

Rosa och hennes syster KatarinaTaikon var en tumme i ögat på riksda-gens ledamöter under sextiotalet.

– Vi var där nästan varje dag ett tag.En gång knuffade Tage Erlander nästanomkull mig.

Om sanningen ska fram...Vad är en sanningskommission? Vad innebär enförsoningsprocess? Kan en vitbok som beskriveralla förföljelser av romer i Sverige vara börjanpå en läkeprocess? Dessa frågor ville MariaLeissner ha svar på under det arbetsseminariumDelegationen för romska frågor höll påRosenbad 25 juni, 2008. Inbjudna gäster komfrån Kanada, Bryssel och Norge.

Text och foto Bengt O Björklund

Rosa berättade om lägerliv och att dettog fyra år att tömma alla lägren iStockholm på sextiotalet.

– Arbetet med en vitbok kommer attbli en lång och svår process och det fod-rar att man har politikerna med sig iarbetet.

Miranda Voulasranta är finsk rom. Honär vice ordförande i European Roma andTravellers Forum och rådgivare åt Finskaregeringen.

– Jag har själv en svensk bakgrund dåmin familj kom till Sverige under fem-tonhundratalet. Det var tre bröder somkom från Tyskland och under drottningKristinas tid hamnade de i Finland.Därför är många finska romer troligenfrån Sverige.

Enligt Miranda har romer i alla tiderosynliggjorts och de har inte lämnatnågra spår i sina hemländers historiebe-skrivning.

– I många länder får inte romer ta delav grundläggande mänskliga rättigheter,de ligger långt efter vad gäller bostad ocharbete och de har ingen politisk represen-tation.

Miranda menar att det händer intenågot nytt med romernas situation iEuropa idag.

– Tyvärr är det så. Diskrimineringssitua-tionen för romer i Europa idag pågår ochär lika stark som tidigare. Många romerlever under hot och kan inte integrera sig isamhället. De lever uteslutna från samhäl-let och under ständig främlingsfientlighet.

Domino Kai, Maria Leissner, Rosa Taikon och Miranda Voulasranta.

Det har varit mycket lite information omdessa missförfaranden mot romerna ochinga ursäkter har kommit.

Många program, resolutioner och för-slag har kommit från EU.

– Det finns mycket omfattande program,men inte så många som är genomfördaoch implementerade. För det fodras enpolitisk goodwill och beslut fattade avstadschefer på högre politisk nivå.

När vi nu känner till bristen av romskarättigheter, varför görs ingenting för attändra på det? Varför ser vi ingen föränd-ring?

– Ett av svaren på det är att det intefinns tillräckligt med goodwill och attman inte tar frågan på allvar bland demsom har makten, dvs alla de internatio-nella institutionella organisationer somhar makt. Där träffas ledare varje år ochtar fram policys och strategier för attbekämpa intolerans och bristande jäm-ställdhet mot diskriminering, men samti-digt måste vi inse och erkänna att dessapolicyn inte är riktade mot romerna, dekommer aldrig ner till grunden och röt-terna i det romska samhället.

Miranda menar att romerna måste blilika behandlade och jämställda medbor-gare i alla europeiska länder.

– Att skriva policys har ingen effekt omde ansvariga inte tar del av det som ärskrivet och ratificerat. Under år 2005beslutade Europarådet att forska i det somhar hänt i EU-länderna vad gäller inte-grering av romer och kommissionen ficki uppgift att forska och producera förslagtill åtgärder för hur de allmänna fram-tidsutsikterna ska se ut och hur romernaska integreras i Europa i dag . Denna rap-port kommer ut i dag den 25 juni.

Nyligen hölls ett möte på hög nivå iBryssel när Frankrike övertog ordföran-deskapet. Där diskuterades inte de denromska frågan särskilt allvarligt.

– De togs upp, men när man talar omde romska problemen ser man det som ensocial fråga och naturligtvist är det ensocial fråga, men det finns en enorm fat-tigdom, diskriminering, främlingsfientlig-het och våldsamma händelser, något somligger till grund för mänskliga rättigheter.

Men hur fungerar då en sanningskom-mission? Dick Oosting, Europe Director,International Center for TransitionalJustice, med ett förflutet i Amnesty, för-sökte ge en bild av det. Han menar att denromska frågan länge varit en icke-fråga.

– Den romska situationen i Europa ärett allvarligt problem, särkilt när det gäl-

16 É Romani Glinda

Doug Kropp, Julie Roy och Dick Oosting.

ler deras mänskliga rättigheter. Även imitt eget land Holland är det en icke-fråga. Det som ni i delegationen tänkergöra är en stor utmaning. Precis somMiranda sade så händer inget och när jagförst hörde talas om era planer tänkte jag"Ni är galna". Men syftet är ju att beskri-va sanningen och uppnå en symboliskupprättelse, att kunna hantera de enormaövergrepp som skett. Den mest kändasanningskommissionen är den iSydafrika. Den är en bra modell, men dekom fram till vem det var som dödatgenom att lova amnesti åt förövarna.

Dick menar att en sanningskommissionmåste etablera en historisk kontext ochen möjlighet för offren att göra sina rös-ter hörda.

– En sanningskommission kan banavägen för rättsfall. Den tar reda på allaförbrytelser vilket kan leda till försoning.

Han menar också att en sanningskom-mission inte får bli kategorisk.

– En sanningskommission är inget mangör på ett par månader med några få inb-landade och varje situation kräver sinutformning av en sanningskommission.En sanningskommission är till för attman ska få en övergripande bild. Denstörsta risken med en sådan kommissionär att ansträngningen inte leder någon-stans. En ursäkt räcker inte. Samhälletmåste förstå och inse att en "icke-existe-rande" grupp som romerna, en grupp sominte kan göra sig hörd måste få hjälp atthjälpa sig själv. För detta krävs ett stortoffentligt engagemang där alla som arbe-tar med mänskliga rättigheter och mediamåste vara med. En sanningskommissionska vara av sådan art att politikerna fårdet svårt att vända ryggen till.

Julie Roy och Doug Kropp är bägge råd-givare till justitiedepartementet i Kanadaoch instrumentala i framtagningen av densanningskommission som ska ta fram faktakring de internatskolor som under mycketlång tid varit assimileringshelveten för deindianska barn som gått där.

– Vår roll etablerades i år i och med attsanningskommissionen kom igång. Dessainternatskolor startade på 1870-talet och

É Romani Glinda 17

har drivits av tanken att man ska isolera deindianska barnen från sin egen kultur ochassimilera in dem i majoritetssamhället.De flesta av skolorna drevs tillsammansmed religiösa samfund, sade Julie Roy.

1970 stängdes de flesta av dessa sko-lor, 1990 började de första anmälningar-na komma in. Några år senare fanns det14 000 anmälningar. Vilket har lett tillden största grupptalan i Kanadas historia.

– Idag finns det cirka 80 000 indianersom har gått på dessa internatskolor. Allaska få en chans att göra sin röst hörd.

Kommissionen har en tvåårsperiod påsig att arbeta. Efter halva tiden ska enrapport med rekommendationer vara klar.

– Det sista året ska vi se till att dessarekommendationer implementeras ochefterlevs, sade Julie Roy.

Doug Kropp förklarade tanken ytterli-gare bakom internatskolorna.

– Tanken var att det är med barnen manmåste börja. De fick inte tala sitt språkoch hade ingen kontakt med sin kultur.Tanken var att döda indianen i barnet.och detta gjordes mot cirka 150 000 barn.Det våld och de sexuella övergrepp dessabarn utsattes för återupprepar de sedansom vuxna.

Till skillnad mot den kommission somarbetade i Sydafrika kommer ingenamnesti ges till de förövare som upptäcksi det kanadensiska materialet, men kom-missionen har ingen juridisk funktion.

– Det behövs inte heller. Vi har insettatt alla de rättsliga instanser som krävsför att åtala alla förövare finns redan.Hos oss ska man känna sig säker när manberättar. För vår ursprungsbefolkning vardet mycket viktigt att ordet sanning fanns

med inamnetoch vi,precissom ni,upplevdeatt de intehelt litadepå oss ikommis-

sionen.Barn hade ju dött i dessa skolor. Men detfanns en vilja att gå vidare.

En sanningskommission ska öka medve-tenheten hos allmänheten. Arbetet somgörs måste sedan fortsätta. I Kanada skaman etablera ett forskningscenter där alldokumentation från kommissionen hamnar.

– Det är viktigt för oss att veta vem detär som ska föra arbetet vidare och etable-radet av ett forskningscenter är av störstavikt.

Doug talade om kostnader. En san-ningskommission är ingen billig apparat.Det är dessutom viktigt för trovärdighe-ten att kommissionen har en egen budget.

– Oberoende är av största vikt. Jaghoppas att vår kommission leder till attursprungsbefolkning och majoritetssam-hälle kan börja umgås med varandra,sade Doug Kropp.

För tio år sedan fick de resande i Norgeen ursäkt från den norska regeringen.

– Statens roll var klar. Politikerna vartvungna att inse att de måste ta ansvar fördet som deras föregångare hade gjort,sade Tove Skovedt, Senior Adviser påarbets-departe-mentet iNorge.Hon sit-ter ävenmed ien ex-pert-grupp iromafrågor på Europarådet.

I Norge har de resande och romer gåttskilda vägar. Det är de resande som råkatmest illa ut. Deras kvinnor har sterilise-

rats och de har som grupp förföljts undermycket lång tid. Nu har de fått ersättningför det. Ersättningen utgörs av en fond på9 miljoner euro för kollektiv ersättningoch den får användas i kulturella syften.500 000 euro administreras av en stiftel-se av resande, där det finns en medlemfrån regeringen som inte kan rösta.

– Naturligtvis kan inte pengar ändra påatt man är steriliserad, men ersättningen ärändå en försoning, menar Tove Skotvedt.

Hon varnar för en svår process medden svenska sanningskommissionen.

– När regeringen är redo måste denkunna be om ursäkt och börja tala medromerna som man tidigare bara har strun-tat i. Ombudsmannen för etnisk diskrimi-nering, Katri Linna, sade vad hon tyckteom en sanningskommission.

– Romerna i Sverige har i århundradenförföljts av svenska myndigheter. En san-ningskommission skulle kunna öka för-ståelsen. Allting har en bakgrund. Bådedet som sker i Italien idag och alla deärenden som vi driver där romer diskri-mineras. Trots att lagstiftningen i Sverigehar ändrats lever många av de gamlainställningarna kvar.

Så hur kan då en försoningsprocess seut?

– Den måste bli till en strategi, intebara individuella sådana utan strategiersom kan lösa hela gruppens problem. Änidag påverkas romers vardag av att maninte har ett stabilt boende och så undrarman varför de inte kommer in i samhäl-let. En ursäkt är bara ett litet steg påvägen. Vimåste ökamajoritetsbe-folkningensmedvetenhetom vad det ärsom händer. Iskolan måsteman lära utden riktigahistorien. Det måste finnas tydliga poli-tiska beslut som följs upp. En ursäkt utaninsatser skulle kunna ses som ytterligareett svek, sade Katri Linna.

Gregor Lärlund, Viktor Famulson och Stefano Kuzhicov, några romska deltagare.

Torsdagen den 12 juni 2008 begravdesden internationelle kungen av romskmusik Šaban Bajramovic i staden Niš isödra Serbien. Flera hundra serbiska ochromska beundrare deltog i en av stadensstörsta begravningsceremonier, inklusiveSerbiens president Boris Tadic ochminister Rasim Ljajic samt många kändamusiker, författare, regissörer och konst-närer. Šaban Bajramovic, den mest hylla-de romska sångaren, kompositören ochpoeten på Balkan, dog den 8 juni som enföljd av hjärtinfarkt. Under begrav-ningsceremonin uppvaktades han medorden som "musikgeni" och den "mestautentiska Balkanmusikern".

Barjamovic besökte Indien på inbju-dan av Jawaharlal Nehru och IndiraGandhi, där han blev erkänd som "the

King of the Gypsy World Music" ochhans version av "Gelem, Gelem" ärnumera känd som den internationellaromska hymn. Han har medverkat i ettantal filmer och genom åren uppträttmed många kända regionala och interna-tionella rock, latino och rap musiker.New York Times placerade Bajramovicbland 10 största bluessångare i hela värl-den. Under den Internationella JazzFestivalen Nissville 2006 tilldelades hanutmärkelsen för "Livets verk". Festivalenföreslog också att Kulturministern belö-nar honom den nationella pensionen, atthan blir förklarad "hedersmedborgare".Den sydserbiska staden Niš är känd försin romska befolkning och Festivalenhar ytterligare föreslagit att en gata ellerboulevard i staden bör bära hans namn.

18 É Romani Glinda

Romsk musikkung begravd i Niš

Europarådet och Europeiska kommissio-nen har tillsammans inlett ett projekt föratt förbättra romers rättigheter iMoldavien och Ukraina. Projektet ska gemyndigheter bättre kunskap om hurromers rättigheter ska stärkas och belysaromers situation. Liknande projekt underbenämningen "Decenniet för RomaInkludering 2005-2015" har tidigare star-tas och genomförts med goda resultat iett antal östeuropeiska länder, bl.a.Albanien, Grekland och Serbien.Projektet i Moldavien och Ukraina harsom syfte att förhöja den inhemska kapa-citeten att planera, implementera, överva-ka och kommunicera en nationell hand-lingsplan för romer, med fokus på utbild-

ning och hälsa, samt att motverka negati-va stereotyper som drabbar romer.

Ukrainas huvudstad Kiev lyser med sinfrånvaro av romer och till skillnad frånmånga andra europeiska länder, därromer är en geografisk utspridd minori-tet, ukrainska romer tycks vara geogra-fiskt koncentrerade inom vissa regioner ilandet. Den typen av regionalkoncentra-tion kommer förmodligen i det långa lop-pet att underlätta för implementering avromernas rättigheter. Många minoritets-grupper bor i Ukraina och enligt denukrainska rapporten till Europarådet omimplementeringen av Ramkonventionenär romer en minoritetsgrupp av trettonandra mindre grupper vars antal beräknas

mellan 10 000 och 100 000. Medanmånga ukrainare öppet erkänner attromer är en oönskad och ogillad minori-tetsgrupp, den statliga rapporten tillEuroparådet förbiser att det förekommerdiskriminering av romer. Europarådetövervakningskommittén för ramkonven-tionen har dock ett antal gånger påpekatatt diskriminering av romer och andragrupper förekommer samt att diskrimi-neringen behöver erkännas och motver-kas av domstolsväsendet och andraberörda myndigheter. Det återstår att sehur den nationella handslingsplanen förromer med fokus på utbildning och hälsakommer att utformas och implementerasi Ukraina och Moldavien.

Romers rättigheter ska stärkas i Moldavien och Ukraina

Text: Mirella Pejčic

Text: Mirella Pejčic

É Romani Glinda 19

Det är åtta år sedan Sverige ratificeradeEuroparådets ramkonvention om skyddav de nationella minoriteterna. Blandadkritik har förts mot Sverige i hanterandetav denna fråga. I och med denna utfråg-ning ville riksdagen öka kunskapen omde minoriteternas villkor i samhället.

Docent Lars Elenius, forskare vid Luleåtekniska universitet, berättade om de kri-terier som fanns för att bli erkänd som ennationell minoritet. Gruppen ska vara enurskiljbar minoritetsgrupp, en grupp därdet finns en gemenskap och gruppen skaha en icke-dominerande ställning i sam-hället. Den ska ha en urskiljbar kultur vil-ket i praktiken innebär att gruppen ska haen religiös, språklig, traditionell och elleren kulturell särart. Gruppen ska ha en tyd-lig självidentifikation, den enskilda perso-nen som tillhör gruppen samt att gruppeni stort ska ha en vilja och sträva efter attkunna behålla sin identitet. Det sista krite-riet som handlar om en historisk kontinui-tet i landet innebär att gruppen ska hahistoriska eller långvariga band i Sverige.Gruppen ska helt enkelt ha vistats i landetunder flera generationer.

Olle Josephson, chef för Språkrådet,menar att ställningen som officiellt mino-ritetsspråk har varit bra för respektiveminoritetsspråk. Respektive språk har sinaproblem att ta itu med men enligt OlleJosephson kan man vara säker på en sak.

– Hade inte Sverige ratificerat minori-tetsspråkskonventionen för de fem språ-ken 1999 så hade språken haft en sämreposition än vad de har idag, säger han.

Både samiska och romani chib är språksom präglas av att det finns många olikavarieteter som skiljer sig mer eller mindrefrån varandra. Detta innebär att uppgifter-na att kunna utveckla ett gemensamtskriftspråk är svårt för dessa språk.

– Man ska vara försiktig med generellarecept när det gäller minoritetsspråken,säger Olle.

Lars Ander Baer, same och styrelseord-förande i Sametinget talade om Sameting-ets ansvar över de samiska kulturfrågornaoch makten över de avsatta pengarna.

– Kulturrådets pengar till samerna börförvaltas av samerna själva i Sametinget.Idag finns det inte pengar till samisk litte-ratur, konst och så vidare. Det skullebehövas en samisk teater på högskolenivå.

Han menade också att det behövs merpengar till de samiska tidningarna.

– De tidskrifter som finns idag finansi-eras av de anslag Sametinget har, ettanslag som inte har ökat sedan 1993.

Även Bengt Pohjanen, tornedaling, för-fattare och styrelseledamot i SvenskaTornedalingars riksförbund talade ombristen på pengar och om att inte synas.

– Nils Holgersson såg oss inte när hanflög över Sverige. Vi är här idag för attöppna hans öga.

Den första pjäsen på meänkieli uppför-des 1977 och det finns många sångerskrivna på detta språk.

– Vi finns och kommer att finnaslänge, sade Bengt Pohjanen.

Voitto Visuri, sverigefinne och ordfö-rande i Sverigefinska riksförbundet, taladeom barnen och vikten av tvåspråkighet.

– Detta är ett viktigt tillfälle för oss attge vår syn på kulturen. Kulturen är inte endel av samhället, den är samhällets grund.Sverigefinska organisationer har funnits iöver hundra år och har bland annat enomfattande barnverksamhet, sade han.

Tidigare hade man tusen barn per år påspråkläger, men på grund av sämre eko-nomi är det färre nu.

– Det är de äldre som är kulturöverföra-re till våra barn och det är språket som är

Minoriteternas kulturI juni var det dags för kulturutskottets offentliga utfrågning om de femnationella minoriteternas kultur. Företrädare för respektive nationell mino-ritet och politiker var närvarande för att ge sin syn på hur långt Sverigehar kommit med minoritetspolitiken och vad som egentligen har gjorts.

Text: Bengt O Björklund och Mirelle Gyllenbäck Foto: Veronika Portik

stöttepelaren i vår kultur. Vi vill att vårabarn är tvåspråkiga, sade Voitto Visuri.

Han menade också att möten som dettaborde permanentas.

Domino Kai, rom och utredningssekre-terare i Delegationen för romska frågor,inledde med en tillbakablick på romernashistoria i Sverige.

– Trots sin 500-åriga historia i Sverigefinns det ingen samordnad dokumenta-tion om romerna. Romerna själva måstenu börja dokumentera, sade han.

Han menade också att det fanns en farai synen på språket.

– É romani chib får inte nedvärderasför att det så länge bara har varit ettskriftspråk. Det finns också ett behov aven romsk teater och den romska litteratu-ren behöver också stöd.

Domino Kai tog också upp situationenför romsk media. Där finns en särskildproblematik eftersom É romani chibbestår av ett otal olika dialekter.

– Det räcker inte med två timmars radi-osändningar i veckan som Sveriges radiohar och SVT ska vi inte tala om, de haringa program alls för romer och romskatidningar borde få permanenta stöd.

Angelina Dimeter-Taikon, föreståndareför Roma kulturklass, berättade om hur detär att arbeta i en skola som profilerar denromska kulturen, språket och historien.

– Det är en tillgång att kunna leva meden extra kultur. Vi lär våra barn om vårtkulturarv som till exempel alla romskaord som finns i svenskan, sade hon.

Anders Carlberg är jude och ordförande iJudiska församlingen i Göteborg.. Hanberättade historien om Aaron Isac, denförsta juden som inte fick bosätta sig iSverige på 1700-talet för att han var jude.

Angelina Dimeter-Taikon

Den 23 maj i år talade Cafer Uzunel,kansliråd på integrations- och jämställd-hetsdepartementet, om den nya diskrimi-neringslagen som efter att ha varit påutredning i sex år äntligen kommer påplats.

De nuvarande fyra ombudsmännen,Jämställdhetsombudsmannen, Jämo,ombudsmannen mot diskriminering pågrund av sexuell läggning, HomO,Handikappombudsmannen, HO ochOmbudsmannen för etnisk diskriminer-ing, DO, kommer alla att slås ihop tillDiskrimineringsombudsmannen, DO.

– Lagen debatterades i riksdagen igår,men tiden räckte inte till, så debattenkommer att fortsätta, men vi hoppas attden är klar den 4 juli då det är tänkt att viska ha en votering i frågan.

Den nya lagen innebär en hel del nyhe-ter. Den kommer främst att bli mer

omfattande och än mer heltäckande.– Under de sex år som gått har det hänt

en hel del på diskrimineringsområdet. Vihar till exempel fått fyra nya lagar, mennu ska det bli till en enhetlig lagstiftningoch de luckor som har funnits tidigarekommer att täckas.

Det är bland andra värnpliktiga ochoffentligt anställda som nu täcks av dennya lagen.

– Det är sju olika lagar som nu blir tillen och alla diskrimineringsområdenkommer att behandlas lika.

En annan nyhet är att intresseorganisa-tioner kan få talerätt i ett mål. Det kom-mer inte längre att utdömas skadestånd,diskrimineringsersättning kommer det attheta. Det kommer att finnas en diskrimi-neringsnämnd som ska fungera som mot-part till DO. Den 1 juni 2009 är det tänktatt den nya lagen ska träda i kraft. Men

20 É Romani Glinda

Den nya diskrimineringslagenText: Bengt O Björklund Foto: Fred Taikon

vem är det då som blir den nya övergri-pande diskrimineringsombudsmannen?

– Efter midsommar borde vi vara klaramed intervjuerna och den nya verksam-hetschefen vara utsedd.

De mest brännande frågorna som vän-tar på den nya DO:s bord handlar om denbristande tillgängligheten för funktion-shindrade och att starta aktiva åtgärderför samtliga diskrimineringsgrunder.

BakroEn originalserie av Ulf Lundkvist och Bengt O Björklund.

Anders Vilhelmsson, Cafer Uzun och AnettSasvari

Aktuellt från Delegationen för romska frågorDen 25 juni arrangeras en konferens kring Vitboksbegreppet – vad innebär ett sannings- och

försoningsarbete? Vad kan en sådan process uppnå?

Konferensen riktar sig till delegationen och speciellt inbjudna gäster.

Bland föreläsarna hörs bl.a.;Rosa Taikon, Silversmed, Tove Skotvedt, Arbetsmarknadsministeriet i Norge, Miranda Vuo-

lasranta, vice ordförande for the European Roman and Travellers Centrum, samt Julie Roy och

Dough Kropp från Justitiedepartementet i Kanada.

Hittills har Delegationen aktualiserat ett antal studier, bl.a.;

Vi fortsätter våra samtal med kommunerna, med fokus på det minoritetspolitiska arbetet för

romska frågor. Den 23 och 24 oktober planeras en gemensam konferens för tjänstemän och

romska föreningar i kommunerna. Vi välkomnar kommuner att ta kontakt med kansliet!

Kontaktperson tiina.kivelio@integration.ministry.se

få behörighet som romanéslärare.

ingssekreterare, med huvudansvar för skrivandet av sluttexten till Delegationens utredning.

Via vår hemsida www.romadelegationen.se kan du läsa de senaste nyheterna om sådant som rör

Delegationen och romska frågor i landet.

nyskriven text och musik.Bland de medverkande finns Kent

Johan Hallman, Hilja Grönfors,Tattarprinsen Christian Bergström, LennyLindell och Ralf Novak Rosengren.

Producent för projektet är ArneFredriksen.

– Det huvudsakliga syftet var att doku-mentera sång och musik av romanifolketi Norden. Detta har ingen gjort tidigare.

Det var inget lätt projekt, men till slutvar det i hamn.

22 É Romani Glinda

Roms nyvalde borgmästare, GianniAlemanno, tillhör den postfascistiskaNationella Alliansen, som har haft pro-blem med att på ett övertygande sätt taavstånd från den gamle diktatornMussolini. Roms judiska församling haruttryckt stor oro över att ha fått en borg-mästare med Alemannos politiska bak-grund. Efter valet hälsade jublandeanhängare Alemanno med utsträcktaarmar och ropen "Duce, Duce!"

Alemanno har försäkrat att han ämnarbli en borgmästare för alla romare, vilkethan också meddelat i telegram till bådepåven och chefsrabbinen i Rom.

Judarna tvivlar. Chefsrabbinen, RiccardoDi Segni, har besökt romska bosättningar iRom och uttryckt sitt och den judiska för-samlingens stöd åt romerna. "Det finnsoroande tecken på rasism i Italien i dag",sa rabbinen. Judar och romer led sammafruktansvärda öde i nazisternas koncentra-tionsläger, poängterade han. "Vi måstevara vaksamma, inte bara mot det somsker nu utan också mot vad som kankomma att ske. Detta måste stoppas nu."

Den 8 juni ordnades en manifestationmot rasismen framför Colosseum i Rom."Stoppa rasismen!", "Stoppa diskriminer-ingen av romer och sinter i Italien!" varnågra av parollerna. Initiativtagare varden kände romske musikern SantinoSpinelli.

I manifestationen deltog också judiskarepresentanter.

Svenska medier har varit frapperandetysta om de fascistiska strömningarnaefter det senaste valet i Italien.Stillatigande tycks de åse den allt våld-sammare antiziganismen som har följtmed Berlusconis valseger i maj.Berlusconi har knutit flera fascistiska ochfrämlingsfientliga representanter till sinregering.

I svenska medier framställs brinnandesophögar i Milano som ett allvarligare

problem än brinnande romska bosättning-ar runtom i Italien.

Det är nu inte bara romer som harhotats och förföljts under de senasteveckornas accelererande rasistvåld.Också landets judiska minoritet ärskrämd av den ökande rasismen. Den 1maj blev en ung judisk man av rumänsktursprung nerslagen av en grupp nynazis-ter i staden Verona. Han avled av skador-na några dagar senare.

Den svenska tystnadenAllt fler protester hörs mot den svenska regeringenslama agerande i frågan om hur den italienska reger-ingen behandlar sinaromer.

Text Irka Cederberg

En samling med resande och finska kaleromers sånger och musik från hela nor-den har samlats på två cd-skivor somnyligen kommit ut. “Visor på vandring iNorden” heter den (Etnisk musikklubb2007), och det är en brokig samlingsånger inspelade av 13 olika artister.Skivorna speglar resande och resande-romska traditioner sedan långt tillbaka.

En riktig stor kulturskatt med romanioch romska sånger, allt från traditionellagamla resandesånger till nyare stil med

Romska visor i Norden

Fot

o: c

ourt

esy

Stee

d G

amer

o –

Ever

6yO

ne G

roup

É Romani Glinda 23

Mirelle har studerat på Poppius journa-listskola och har diplom i praktisk jour-nalistik. Poppius är Nordens äldsta jour-nalistskola. Hon har även läst romskhistoria vid Södertörns högskola och honhar haft en praktiktjänst på DO i drygt ettår. Det var då som hon började intresserasig för de romska frågorna. Hon harockså frilansat som journalist i några åroch sålt artiklar till bland andraAftonbladet och Metro.Just nu studerar Mirelle etnologi påSödertörns högskola.

– Det är intressant och det är någotsom jag vet att jag kommer att haanvändning för i framtiden. Redan nukan jag använda min kunskap inom minjournalistiska bana.

Mirelle har just avlutat B kursen ochbörjar alltså på C nivån till hösten.

– Jag har precis avlutat min B uppsatssom handlar om romers syn på identitetoch deras förhållningssätt till andraromska grupperingar.

Detta kommer även att utgöra grundenför den C uppsats hon måste skriva ihöst.

– Uppsatsen handlar om, att även omdet finns olika grupperingar bland romer-na så finns det vissa faktorer som ändåförenar dem. Jag har identifierat tre avdessa faktorer, de är historiens roll, vi-

och-de-tänkandet samt platsens icke-betydelse. Självklart finns det fler fakto-rer än dessa, men jag har valt att fokuse-ra på dem för jag hade fem informantertill min uppsats, och när jag hade analy-serat de intervjuer jag gjort med dem,märkte jag att det fanns en röd tråd ideras berättelser och den trå-den var just dessa tre fakto-rer. Givetvis går det inte attgeneralisera, men det härvar något som jag märktenär jag sammanställde mate-rialet.

Eftersom Mirelle själv ärrom har hon varit aktsam påatt inte bli för subjektiv i sinbehandling av ämnet, ävenom det har varit svårt,menar hon.

– Jag har försökt attbehålla en distans till bådeinformanterna och självaämnet för att kunna vara såobjektiv som möjligt.

I den uppsats som Mirellekommer att skriva i höstkommer hon att utvecklatanken och resonemangenkring dessa teman.

– Jag har inte bestämt migför hur jag ska göra, om jag

ska renodla intervjuerna till att endasthandla om vad en grupp anser. Kanskekommer jag att ta någon av gruppernafrån Balkan. Det skulle vara spännande,säger Mirelle.

Mirelles uppsats kommer att ligga i sinhelhet på: www.romaniglinda.se

Romsk tjej medetnologiska studierMirelle Gyllenbäck är 21 år gammal och det senaste tillskotteti É Romani Glindas redaktion. Hon har ett ben i den romskavärlden och det andra i de resandes. Nu är hon klar med Bnivån i etnologi på Södertörns högskola.

Text Bengt O Björklund Foto Rosario Ali Taikon

Janna Eliot har skrivit boken om Settela,sintiflickan som tittar ut ur en boskap-svagn på väg till Auschwitz där hon mör-dades, en bild som har förföljt många. Iboken Settela får vi följa flickans vägmot föriontelsen ur ett barnperspektiv.

– Bilden av Settela har alltid fascineratmig och jag, precis som många andramänniskor, har förföljts av hennes gåt-fullhet, skönhet och öde. Efter att jaghade översatt Aad Wagenaar's bok SET-TELA till engelska för några år sedaninsisterade några vänner vid TravellerEducation på att jag skulle skriva enroman för skolan baserad på de fakta Aadhade tagit fram i sin berättelse. Sedan sågjag ju också att på många romska webb-sidor efterfrågade man mer litteraturkring den "glömda Förintelsen".

Var den svår att skriva?– Jag var ju tvungen att göra lite efter-

forskningar och naturligtvis, det varkänslomässigt dränerande att skriva omen sådan hemsk period, särskilt när manvet att det inte finns ett bra slut. Jag ville

vara så trogen jag kunde gentemot defakta Aad har om Settela i sin brilliantabok där han söker efter hennes identitet.Jag försökte föreställa mig hur det kundeha varit för en ung sinti att växa upp iHolland under kriget. Jag försökte göravansinnet runt henne begripligt. Aadberättar att vid tillfället när Settela foto-graferas blickandes ut från boskapsvag-nen, ropade hennes mamma på henne attgå bort från dörren, med Settela lyddehenne inte. Så jag drog slutsatsen attSettela var en modig och nyfiken flickaoch använde denna karaktäristik för attförsöka injicera lite humor i boken.

Vad kan Settelas öde att säga oss idag? – Vid ett tillfälle i min bok sitter nioår-

iga Settela utanför baracken i Auschwitz,sökande efter andra barn. "Jag ska ta erhärifrån" lovar hon dem. "Vi går någon-stans där luften är ren. Ett ställe utan sol-dater. Jag ska ta er alla till ett land därfolk dansar och spelar musik. Där vi kanplocka bär och bada i rena bäckar. Där vikan resa fritt i vagnar. Till ett land där

24 É Romani Glinda

En liten flicka på väg mot Förintelsensockervadden växer på träd."

Som vi alla vet från de globala händel-ser som sker idag och påverkar romer, ärvi långt ifrån att nå den idealiska situa-tion som Settela föreställer sig.

Settela är inte bara en symbol för detromska/sinti folket. Som ett litet barn,brutalt mördad på grund av sin etnicitetoch livsstil, är hennes historia evig, enpåminnelse om att alla barn tillhör värl-den, och borde värderas högt.

Så har då historien om den romska flickanKatitzi återvänt till det språk Katitzi bordeha talat när det begav sig, nämligenromanés. Hans Caldaras har gjort en käm-parinsats när han nu blivit klar med över-sättningen av den första Katitziboken.

Jenny Lindblad från Podium bokförlagvar mycket nöjd.

– Vi är mycket stolta över denna bok, sa

hon. Det är den sjunde vi gettut på romanés. Det känns fan-tastiskt att romska barn nu kanläsa Katitzi på romanés.

Bland gästerna fanns ävenHans Caldaras kusin RosaTaikon, Katarina Taikons sys-ter.

– Tänk om Kati kunde hafått vara med omatt se hennes boköversatt tillromanés. Det

finns inte lika många ord på romanéssom det gör i svenskan, men Hans harlyckats få fram andemeningen iKatarinas arbete. Jag är otroligt glad attHans har tagit sig tid till detta. Det ärinte något man gör på en kafferast.

Radiojournalisten Adam Szoppe samta-lade en stund med Hans om boken. Hurbörjade det?

– Det var jag som kom med förslaget tillJenny och hon tände på alla cylindrar. Jagpratade om det med Rosa och hon tyckteockså att det var en god idé. Detta var enstor kärleksgåva som jag ville ge Kati.

Hans ville göra boken så bra som möj-ligt och han hade inte bråttom med den.Men det fanns krav på honom.

– Romanés är ju inte ett skriftspråk ochdet finns ju många dialekter. Jag har juöversatt den till kelderasch som är minegen dialekt.

Ett annat problem var att Katarinaskrev som ett barn tänker, men romskabarn har inget barnspråk.

– Det var något jag fick kämpa med,men jag hoppas att detta kan bli en braförebild för alla romska barn. Lyckligtvishar vi romer kommit över vår rädsla attvisa upp vårt hemliga språk, det enda vihade som skydd genom en historia avförföljelse.

Katitzi på romanés

É Romani Glinda 25

– Det är viktigt att veta hur man ska gåtillväga om man anmäler diskrimineringtill oss men det är även viktigt att veta hurjuridiken fungerar i praktiken, säger KatriLinna, Ombudsman mot etnisk diskrimi-nering i sin öppningstalan till kvinnorna.

Det var i april som utbildningen genom-fördes och var den första i sitt slag därendast romska kvinnor medverkade. DOvill bli mer medveten om hur de romskakvinnornas livsvillkor ser ut och få redapå vad myndigheten kan göra för attkunna hjälpa dem. Kvinnorna hade mångaförväntningar på att utbildningen skulle gedem mer kunskap om deras rättigheteroch de vill få reda på var de kan vända sigdå de blir diskriminerade. Majoriteten avkvinnorna utlyste även fler utbildningstill-fällen för att få en större kunskap om hurde olika lagarna fungerar.

Trots att romerna befunnit sig i landetunder flera hundra år har de inte haftsamma rättigheter som majoritetsbefolk-ningen. Det är först de senaste åren somromernas livsvillkor och rättigheter harbörjat uppmärksammats i allt större grad,både från romerna själva och från majo-ritetsbefolkningen. En av anledningarnatill detta är DO:s insatser som bestått avutbildningar och möten med romer somhar lett till ett gott samarbete parternaemellan. Men trots detta lever fördomar-na och de förutfattade meningarna kvar isamhället

– Eftersom romerna är så väldigt dis-kriminerade så är det många av dem somförlikar sig med bilden om att det är okejatt bli diskriminerad och det är ingentingsom man protesterar mot, säger HeidiPikkarainen, utbildare på DO.

Flest kvinnor som anmälerAlla handlingar som kommer till DO bliroffentliga handlingar som vem som helstkan ta del av. Men om det finns hand-lingar som har känsliga uppgifter så kande bli sekretessbelagda. Förra året fickmyndigheten in ca 1000 anmälningar, 30av dem var från romer.

– Om alla romer skulle anmäla dendiskriminering de blir utsatta för skullevi få vara lika stort som regeringskansli-et, säger Heidi Pikkarainen.

Av de anmälningar som kommer tillDO från romer är det 70 procent av demsom kommer från romska kvinnor ochdiskrimineringen kan yttra sig på mångaplan i samhället, alltifrån när kvinnornaska handla mat, luncha med barnen ellertanka bilen. Katri Linna menar att denromska gruppen är den enda med så stormarginalisering då det gäller anmälning-ar. Det är kvinnor från samtliga gruppersom anmäler trots att det är de finskromska kvinnornas klädsel som utmärkersig tydligast. Men att det endast skullevara de finsk romska kvinnorna som blirmest diskriminerade håller inte en av del-tagarna med om

– Det syns oftast att vi är romer pågrund av att vi har kjol, man blir merstämplad än romska män. De kan smältain på ett helt annat sätt, säger en av delta-garna.

Under dagen diskuterades många frå-gor med deltagarna, en av dem var omvarför romer alltid har blivit utsatta för

diskriminering. Enligt deltagarna berordetta på många faktorer som utseendeoch kläder som inte har sett ut som majo-ritetsbefolkningens. Andra faktorer sompåverkat är den okunskap och fördomarsom florerat om gruppen och att gruppenblivit sedd som tjuvar och opålitliga.

– Trots att situationen självklart ärmycket bättre idag så finns det de sombyter efternamn för att inte bli stämpladesom "zigenare", säger en av deltagarna.

De romska kvinnorna blir utsatta för enannan typ av diskriminering än de roms-ka männen konstaterade deltagarna. Enav anledningarna till detta är att de utmär-ker sig mer än männen i de flesta fallgenom sin klädsel. Kvinnorna får i mångasituationer företräda familjen i samhälletvilket gör att hennes situation blir mersårbar

– Människor ute i samhället uppleverromska kvinnor och män på olika sätttror jag, säger en an deltagarna.

Deltagarna uttryckte att de ville attromska kvinnor ska gå samman ochorganisera sig för att själva kunna för-bättra sin situation. Det behövs även merinformation och utbildningstillfällen förromer, i synnerhet för de romska kvin-norna så att de ska kunna bli starkare isin roll, både som kvinnor och somromer ute i samhället. Det är även viktigtatt historiens roll lyfts upp, för att få merkunskap om det förgångna så att alla kanlära sig av det inför framtiden, konstate-rades det av samtliga deltagare.

Bra att vetaDen romska kvinnan är utsatt och diskriminerad idubbel bemärkelse, både som kvinna och som rom.Detta konstaterades vid den utbildning somOmbudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) till-sammans med Jämställdhetsombudsmannen (JämO)anordnade.

Text och foto: Mirelle Gyllenbäck

Katri Linna och Heidi Pikkarainen.

Tidig morgon i St-Maries-de-la-Mer.Kyrkporten står öppen. Romer från helaEuropa vandrar sakta ned i kryptanlängst fram i kyrkan för att tända ett ljusoch hedra Svarta Sara. Böner viskasfram, nya mantlar draperas på Saras axlar- rosa, blå…

Händer vidrör Saras lilla mörka ansikte- en tiara placeras på hennes huvud. Småbarn bärs fram för att vidröra henne somskydd för livet.

Vid hennes fötter ligger två småstödskenor. Är det någon som lämnatkryptan på friska ben?

Ljusen blir fler och fler - värmen ikryptan är nästan outhärdlig.

Uppe i kyrkorummet pågår en mässa iflera timmar. Kyrkan är helt full medfolk. Utanför kan stora skaror höra mäs-san i högtalare. Alla väntar på att helgon-bilden ska bäras ut.

Så kommer hon ut iklädd en blå mantel- buren av starka romska ungdomar. Enprocession med hästar från Camargue ispetsen går genom hela byn. Gatornakantas av bybor, turister och romer. Sakta

och värdigt skrider processionen frammot medelhavet varifrån Sara en gångsägs ha kommit.

De vita hästarna med sina franska cow-boys rider långt ut i vattnet tillsammansmed Sara. Åskådarna följer efter med

26 É Romani Glinda

Svarta Sara skänker Europas romer kraftText och Foto: Tommy Wiberg

Så kommer hon utiklädd en blå mantel– buren av starkaromska ungdomar.

vatten ända upp till midjan för att hälsahenne välkommen till stranden - en sym-bolisk upprepning av hennes ursprungli-ga ankomst.

Varje år i maj kommer hon igen ochromerna samlas på nytt i stora skaror.

Stor folkfest Festen i byn pågår dygnet runt i fleradagar. Romska orkestrar och musikerspelar på torgen och restaurangernas ute-serveringar. Spontant dansar unga ochgamla flamenco. Och långt fram i nattenkan man höra en blåsorkester spela - hurorkar dom. De började redan klockan tiopå morgonen men glädjen ger krafter ochhåller tonen ren.

É Romani Glinda 27

FaktaSt-Maries-de-la-Mer är enpilgrimsort för romer. Derasskyddshelgon - Svarta Sara -sägs enligt legenden halandstigit i Camargue tillsam-mans med Marie Magdalenaett av staden andraskyddshelgon. MörkhyadeSara ( Sara-la-Kali) trosantingen ha varit Magdalenasdotter eller möjligen hennesegyptiska tjänarinna. Varje åri maj vallfärdar tusentalsromer för att betygaskyddshelgonet Sara sinvördnad.

De vita hästarnamed sina franska

cowboys rider långtut i vattnet tillsam-

mans med Sara.

Det var många som ville träffa och säganågra ord till Maj Beijer på hennes storadag. Bland de många tacktalarna undermiddagen fanns È Romani Glindas egenRosario Taikon Ali som tackade för alltarbete Maj Beijer gjort för de romskabarnen, för engagemanget i de romskautbildningsfrågorna och hennes insatser iatt ta fram romska läromedel.

Under samtalet med Suss ForssmanThullberg, chef på myndighetensInfokom-enhet, om vad boken handlarom, belystes många av Maj Beijers enga-gemang under de trettio år hon har varitverksam med frågor som rört minoritets-och invandrarundervisningen, alltsåmodersmålsundervisning. Det är ettdigert verk, ett slags testamente och sam-tidigt en sammanfattning av ett yrkesliv.Den ger även personliga reflektioner och

delar med sig av olika politiska aspekter.Hon anser att det är viktigt att alla despråk som finns i Sverige får det stöd debehöver. Inom en rad olika områdenkrävs det mer flerspråklighet. Då det gäl-ler kontakten med olika länder är språk-kompetensen avgörande.

28 É Romani Glinda

Slutet på en epokDen 15 maj 2008 presenterade Maj Beijer sin bok"Mest språk - Språk- och kulturkunskap I ett allt-mer gränsöverskridande samhälle". Det var samti-digt tack och farväl till hennes arbete påMyndigheten för skolutveckling.

Text Mirelle Gyllenbäck Foto Veronika Portik

UndervisningsrådMats Wennerholm,Maj Beijer och SussForssman Thullberg.

– Det finns ett stort behov av detta omvi ska klara av den internationellautvecklingen, sade Maj Beijer.

Under middagen som följde blev detän mer tydligt vilken gärning hon utfört.Talare efter talare reste sig och talade omsin kontakt med henne i olika situationer,på resor runt om i världen och i sin verk-samhet.

Avslutningsvis hade Maj Beijer en öns-kan till alla medmänniskor att ta lärdomav historien och blicka framåt och se vadsom sker i Europa och i världen ochbland de flerspråkiga barnen eftersom detär de som är vår framtid.

Maj Beijeravtackas avRosario Ali

Taikon.

É Romani Glinda 29

Kära läsare av Gamla bilder berättar. Vi har fått låna två bilder av Lars Lindgren som han har lyckatsköpa i skärholmen. Det är gamla fina bilder från ett tidigt 1900-tal. Vi vet att familjen Demeter boddei Danmark mellan 1906 fram 1913, då de blev utvisade från Danmark till Sverige. Jag tycker mig

skönja både Joška och Ruva Demetri med sina skägg, men jag är inte helt säker.

Kanske är bilderna tagna innan de reste till Danmark? Jag tycker att både Joška och Ruva ser yngre utän de bilder vi tidigare visat från 1913. Vi kan se en person med en dagstidning i fickan och den ärsvensk, det står nämligen (svenska) på tidningen. Det kan vara Svenska Dagbladet eller kanske

Sydsvenska dagbladet eller Skånska någonting? Det är många personer på dessa två bilder och nu vill vi ha hjälp från er läsare att identifiera folket på bilder-na. Ring eller skriv till oss (se sidan 2).

Gamla kära bilder berättar

Ha en skön sommar allesammans hälsar redaktionen

Det här behövs till ca. 8 personer:1 kg. Små färskpotatisar500 gr. Haricovertes

Till dressing:2 st. Chilipeppar röda1 dl. Olivolja1 klyfta Vitlök1 knippe Bladpersilja1 msk. RödvinsvinägerSalt och vitpeppar

Gör så här:Dela potatisen på mitten och koka den, lägg dem i ett durkslag och låt rinna av.Koka upp haricovertes och låt dem sjuda i 2 minuter.

Gör så här med dressingen:Skala och pressa vitlöken, hacka bladpersiljan, kärna ur och strimla chilipepparn. Lägg allt i olivoljan och rödvinsvinägern, vispa ihop det i en liten skål, lägg i haricovertes, låt stå och dra tills potatisen är klar.Häll dressingen över potatisen 5 minuter innan serveringen, om dressingen hälls över för tidigt kan salladen bli missfärgad.

Salladen kan serveras varm eller kall, den passar bra att ätas till sommarens grillparty.

Smaklig måltid och en riktigt skön sommar!

30 É Romani Glinda

Grekisk potatissallad

É Romani Glinda 31

Gadó trubúl 8 ženénge

1 kg Ciné, (akaná so barilé) kolompíra 500 gr Haricovertes

O sóso (dressing) 2 st Lolé Chilipiperči 1 dl Oliviáko vulój1 kotór Sír1 drez Patréngi pezília1 roj Lolí moljeski šut Lon thai pipéri

Ker gadeá Šin le kolompíra pe maškár thai čiráv le.Muk te šutión.Čirav le Haricovertes ande duj minutsi.

Ker gadeá le šutésa Rande thai ličár o sír, šin é perzília, rande le pipérči katár lesemíntsi thai šin le pipérči ande sané lunži felíi, šor sa andréando o vulój thai o šut, hamisár sa andé jekh čaró.Šor andre le haricovertes thai muk te bešel gi pon čirón lekolompíra. Akaná šor oprál o šut pe le kolompíra 5 minutsimaj anglál det sar thos é seláta pe e skafedi, te na kalón lekolompíra anda é šut.É seláta sar xalpe vi tató sar šudró masésa, pekló pe é grillía.

Grekítsko kolompírirengi seláta

Xan pe satimása, thai te avel tumaró miláj Baxtaló!

AvsändareÉ Romani GlindaEgnahemsvägen 58se-141 37 HuddingeSweden

B

Information från Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)

Vi behöver din hjälp!

DO arbetar för att etnisk och religiös diskriminering inte ska förekomma i samhället. För att vi ska arbeta effektivt behöver vi veta mer om de uttryck som diskriminering kan ta sig.

75% av de romer som anmäler diskriminering till DO är kvinnor. Många fl er kvinnor blir kränkta utan att anmäla det.

Är du romsk kvinna? Har du blivit utsatt för diskriminering? Dela med dig av din erfarenhet till DO!Vi behöver veta mer om• i vilka situationer romska kvinnor blir diskriminerade• var det händer• hur diskrimineringen går till• vem det är som diskriminerar.

Kontakta DO:s handläggare Heidi Pikkarainen och dela med dig av dina erfarenheter. Du behöver inte anmäla händelsen om du inte vill.

Heidi Pikkarainen nås på DO via tel: 08-508 887 56 eller via e-post:heidi.pikkarainen@do.se. Du kan även boka in ett besök om du föredrar att berättaom dina erfarenheter ansikte mot ansikte.

Har du frågor om diskriminering?Ring DO:s telefonrådgivning som nås via växeln, tel: 08-508 887 00. Under sommaren har telefonrådgivningen öppet måndag - torsdag, kl. 9 - 12.

Mer information om DO och vad vi kan hjälpa till med fi nns på vår webbplats:www.do.se

PortoBetalt