ergonomisk risikovurdering · making the assessment. if a job consists of a variety of tasks, each...

Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold?

Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning

Högskolan i Gävle

* För osmarta

* För dyra

* För begränsade

Riskvärderingar bygger ofta på

observationer av fysisk belastning

som är …

* För osystematiska

Bättre metoder för riskbedömning – Varför är det viktigt?

• Klokare tolkning av insamlade belastningsdata

• Självkritik inför ergonomiska undersökningar

• Bättre resursutnyttjande vid ergonomiska undersökningar

Vart kan det leda?

• Tydligare kvalitetskrav på ergonomisk dokumentation

• Manualer för kvalitetssäkrad bedömning av belastningsdata

• Instrument för uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete

Trovärdighet…

Bra riskbedömning

kräver

Bra data om

belastningar

Vilket mätinstrument

ska jag välja

Metoder för belastningsbedömning

Objektiva

Teknisk mätning

Observation

Subjektiva

Intervju

Enkät

Dagbok

Special

Register

Tro

vä

rdig

he

t Enke

lhet

Fle

xib

ilitet

Pris

Winkel & Mathiassen, 1994

Systematic evaluation of observational

methods assessing biomechanical

exposures at work

Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson GÅ,

Mathiassen SE, Neumann P, Sjøgaard G,

Veiersted KB, Westgaard R, Winkel J

Quick Exposure Check…

“At least one complete work cycle is observed before

making the assessment. If a job consists of a variety of

tasks, each task can be assessed separately.”

David et al., 2008

Observer’s assessment Worker’s assessment

Quick Exposure Check… David et al., 2008

Strain Index… “The simplest analysis, described here, occurs when the job involves a

single task and the intensities and postures for each hand exertion are

approximately equal.”

Moore et al., 1995 / 2005

NIOSH lifting equation… Waters et al., 1993

Vad kom vi fram till?

* 30 olika metoder

– 15 för belastning allmänt

– 9 för nacke / skuldror / arm

– 8 för manuell hantering

* Stora skillnader i kvantitet och kvalitet av

forskningen om enskilda metoders prestanda

Metoder för bedömning av nacke/skulder/arm

Metod Samstäm m

bättre metod

Samband m

besvär

Samstäm

inom obs

Samstäm

mellan obs

Användare

HSE UL - - - - P, A(?)

RULA Moderat-Låg X - God-Mod? P, F

Stetson's checklist - - - Moderat F

Keyserling's Cumulative

trauma checklist

Moderat - - Mod-Låg P, F

Ketola's expert tool Moderat-Låg - - Moderat P

Strain index (SI) Moderat X God-Mod God-Mod P, F

ACGIH HAL Moderat X God Moderat P, F

OCRA Moderat X - - P, F

Washington state

ergonomic rule

- X - Moderat P, A(?)

P; praktiker, ergonomer. F; forskare. A; arbetare

Metoder för bedömning av manuell hantering

Metod Samstäm m

bättre metod

Samband m

besvär

Samstäm

inom obs

Samstäm

mellan obs

Användare

NIOSH Lifting Equation Ej relevant X - - P, F

Arbouw Moderat - - - P

NZ Code for MH - - - - P

ManTRA - - - - P, F(?), A(?)

MAC - - God-Mod God-Mod P, A(?)

Washington state

ergonomic rule

Moderat X - Moderat P, A(?)

ACGIH Lifting TLV Moderat - - - P

BackEST Moderat-Låg - - Moderat F

P; praktiker, ergonomer. F; forskare. A; arbetare

* Får problem när olika uppgifter kombineras i ett arbete

* Fokuserar individen, inte systemet

* Tar sällan hänsyn till exponeringens tidsförlopp och då oftast i form av genomsnittsfrekvens

* Visar endast indirekt på förändringsmöjligheter

Befintliga riskvärderingsinstrument…

* Inkluderar sällan bruksanvisning / datainsamlingsprinciper

* Är svåra att koppla till produktionsvillkor

* Systematiska observationsmetoder

Att observera fysisk belastning med hedern i behåll…

Hur säkert

är resultatet

av min datainsamling

Objektiva

Teknisk mätning

Observation

Subjektiva

Intervju

Enkät

Dagbok

Special

Register

Tro

vä

rdig

he

t Enke

lhet

Fle

xib

ilitet

Pris



Objektiva

Teknisk mätning

Observation

Subjektiva

Intervju

Enkät

Dagbok

Special

Register

Tro

vä

rdig

he

t



What’s the problem –

en industriarbetares arbetsdag…

registrering

registrering

Andel tid då ryggen är böjd mera än 20°

Minuter

25

50

75

100 200 300 400 500

0

0

100

0

90

100

60

40

20

10

80

70

50

30

0 5 10

Framåtböjning

i ryggen hos

industriarbetare

%

5-percentil

median

95-percentil

What’s the problem…

%tid över 20°

median

Tid (procent) med höger överarm över 60°

Frisör nr.

1 28 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Variabilitet mellan frisörer och arbetsdagar

Wahlström et al., 2010

Frisörens medelvärde

Enskilda dagar

Variabilitet i belastning

inom och mellan individer

ger osäkra stickprov

(dvs. information som inte är perfekt)

√ s2BS/ns+s2

BD/nsnd

Precision / Information

Varianskomponenter

Antal mätningar

(Kvalitet av) information: 1/SD

Uttryck för precision av ett estimat av

medelbelastning:

Varians eller Standarddeviation (SD)

Mer data ger bättre säkerhet

Paquet et al., 2005

Variabilitet i belastning

inom och mellan individer

ger osäkra stickprov

Mer data

ger bättre säkerhet

Hur mycket data

behöver jag

för att nå ett resultat

som är tillräckligt

säkert

och efter

En industriarbetares arbetsdag

100

efter

innan YES!

innan

efter Neeej…

före en lyckad förändring…

Andel tid (procent) med ryggen böjd mera än 20°

Minuter

25

50

75

100 200 300 400 500

0

0

3 industriarbetare

16 videofilmer per person från olika dagar, 3min per film

1 observatör

Markering när ländryggen framåtböjd >20°

Material –

Mathiassen & Paquet, 2010

Lyckade interventioner mot böjda ryggar


Övre 1/8 ändrat med:

10% 50%

0 10 20 30 40 50 60

20

0

40

60

80

100

%

Innan intervention

Tid >20°

100

50% 10%

Övre 1/2 ändrat med:

0 10 20 30 40 50 60

%

20

0

40

60

80

Innan intervention

Tid >20°

Fördelning av belastning för én person

Sannolikheten att upptäcka

att interventionen haft effekt…

Högsta 1/8 minskat med:

10%

Antal mätningar före och efter

0.6

0.5

0.7

0.8

0.9

1.0

2 4 6 8 10 1 3 5 7 9





10%


0.6

0.5

0.7

0.8

0.9

1.0

2 4 6 8 10 1 3 5 7 9


~ 15 minuter




10% 50%


… är låg, om inte

ändringen är rejäl och

man har många mätningar


0.6

0.5

0.7

0.8

0.9

1.0

2 4 6 8 10 1 3 5 7 9


* Tillräckligt mycket data för att ge användbar information



Hur fördelar jag

ett antal mätningar

så att jag får

mest möjlig information

- Mellan individer, dagar,

perioder inom dag

Många individer

Många dagar per individ

Det är lika effektivt

Fördela10 mätdagar mellan10 individer –

vad är statistiskt mest effektivt

antal individer 0 5 10 15 20

95%

PI,

%m

edel

0

10

20

30

40

dagartotal: 10

Fördelning av mätdagar

medel: 23°

varBS: 14

varBD: 35

Frisörer, armelevation

dagartotal: 20

95%PI: 95% av alla estimat ligger inom detta avstånd från medelvärdet

Hur fördelar jag

ett antal mätningar

så att jag får

mest möjlig information

- Mellan individer, dagar,

perioder inom dag

- Över tid inom dag

60 minuters registrering

i ett block

registrering

registrering

Andel tid (procent) med höger arm över 90°

Minuter

25

50

75

100 200 300 400 500

0

0

100

Mätningar inom en dag…

60 minuters registrering

i två block Andel tid (procent) med höger arm över 90°

Minuter

25

50

75

100 200 300 400 500

0

0

100

registrering

registrering

Mätningar inom en dag…

Én lång period

Flera korta perioder under dagen

Det spelar ingen roll

Fördela 60 minuters datainsamling under

en hel arbetsdag – vad är mest effektivt

23 bilmekaniker

4 hela arbetspass

Inklinometri, överarmsvinkel

Tid >90°

Datamaterial

Liv et al., 2011

Fördelning av mätningar över tid

5

Blockstorlek

Teoretisk

prestanda

Sämre

Liv et al., 2011

Total registreringstid (minuter)

60 120 240

15

30

60

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

Rela

tiv v

arian

s p

å m

ed

elv

ärd

et

s2BS/ns+s2

BD/nsnd+s2WD/nsndnq

60 120 240

Total registreringstid (minuter)

Liv et al., 2011

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

5

Blockstorlek

15

30

60

Sprid ut

mätningarna !

- särskilt när

totaltiden är kort

[fixed-interval

aningen bättre

än random]

Fördelning av mätningar över tid R

ela

tiv v

arian

s p

å m

ed

elv

ärd

et

* Smart upplagda mätningar




… och mätningar kostar

Objektiva

Teknisk mätning

Observation

Subjektiva

Intervju

Enkät

Dagbok

Special

Register

Tro

vä

rdig

he

t Enke

lhet

Fle

xib

ilitet

Pris



Objektiva

Teknisk mätning

Observation

Subjektiva

Intervju

Enkät

Dagbok

Special

Register

Pris



Vad kostar en studie…

Trask et al., 2012; Trask et al., 2013

ČA ČA+ČR ČA+ČR+ČE ČA+ČR+ČE+ČS ČA+ČR+ČE+ČS+ĊT ČA+ČR+ČE+ČS+ĊT+ĊV ČA+ČR+ČE+ČS+ĊT+ĊV+ĊH ČA+ČR+ČE+ČS+ĊT+ĊV+ĊH+ĊR ČA+ČR+ČE+ČS+ĊT+ĊV+ĊH+ĊR+ĊD ČA+ČR+ČE+ČS+ĊT+ĊV+ĊH+ĊR+ĊD+ĊM

Fasta kostnader

Rörliga kostnader

ČA+ČR+ČE+ČS+ĊT+ĊV+ĊH+ĊR+ĊD+ĊM

Administration och möten Administration och möten

Rekrytering av studieföretag

Administration och möten


Inköp av utrustning




Utveckling mjukvara




Utveckling mjukvara

Träning av personal




Utveckling mjukvara


Resor till mätställe




Utveckling mjukvara



Hotellövernattningar




Utveckling mjukvara




Rekrytering av mätpersoner




Utveckling mjukvara





Datainsamling




Utveckling mjukvara





Datainsamling

Databearbetning




Utveckling mjukvara





Datainsamling

Databearbetning

Vad kostar en studie… Flygplanslastare, 81 hela dagar,

arm- och rygglutning

Euro Videoobservation Inklinometri

Datainsamling, fasta 17,209 22,228

Datainsamling, rörliga 38,160 44,428

Datainsamling, total 55,369 66,656

Databearbetning, fasta 20,363 24,283

Databearbetning, rörliga 11,070 1,972

Databearbetning, total 31,433 26,255

Total kostnad 86,802 92,912

Trask et al., 2012; Trask et al., 2013

Objektiva

Teknisk mätning

Observation

Subjektiva

Intervju

Enkät

Dagbok

Special

Register

Tro

vä

rdig

he

t

Pris



Kvalitén av information

vid en viss budget

eller

Priset för information

av en viss kvalitet

Kostnadseffektivitet:

Studier som jämför kostnadseffektiviteten

av olika sätt att samla in data

• Armstrong 1995, 1996

• Lemasters et al. 1996

• Shukla et al. 2005

• Rezagholi et al. 2012

• Mathiassen et al. 2013

• Trask et al. 2014

Rezagholi & Mathiassen, 2010; uppdaterat

Arbetet har filmats

på video.

Vilket är

det smartaste sättet

att observera

arbetsställningar

Observatörer skiljer sig åt i bedömning…

En observatör är inte överens med sig själv …

Vad är mest kostnadseffektivt vid

observation av arbetsställningar -

Observera filmsekvenser

Observera stillbilder

Det är ingen skillnad

5 frisörer

Två 30-min videofilmer från olika dagar

4 observatörer

Skattad överarmsvinkel

2 repetitioner

Videoobservation av arbetsställning –

Rezagholi et al., 2012

15 utspridda snapshots

120 utspridda snapshots

15 sekvenser à 2 min

120 sekvenser à 15 sek

Fyra sätt att observera 30 min video –


Varians inom och mellan observatörer*…

… och observationstid per film

120

sekvenser

15

sekvenser

120

snapshots

15

snapshots

Varians:

Mellan observatörer 43 116 87 244

Inom observatör 149 143 131 290

Arbetstid* (minuter):

Observation 73 39 18 2

* 30 min film, andel tid under 15°


Spridda snapshots: största variabiliteten,

men bästa kostnadseffektiviteten !

Hur ska jag prioritera

min arbetstid:

filma arbetet

eller observera

de film jag har

Många videofilmer

Många observatörer

Många observationer per observatör

Vad är mest kostnadseffektivt vid

observation av arbetsställningar -

Det är ingen skillnad

Enhetskostnader

Kostnad:

CFnd+COndnonr

Kostnad vs information

Informationens kvalitet:

1/√s2WS/nd+s2

BO/no+s2WO/ndnonr

Varianskomponenter Antal mätningar

CF; Filmning:

Transport och filmning

Kostnadskalkyl – arbetstid

CO; Observation:

Titta och bedöma

Källor till osäkerhet i observationer

av arbetsställningar

• Skillnader mellan observatörer

- observatörer bedömer inte arbetsställningar lika

• Skillnader inom observatör

- en enskild observatör är inte konsekvent

• ”Biologisk” varians

- en observerad individ gör olika saker vid olika

tidpunkter

5 frisörer

Två 30-min videofilmer från olika dagar

4 observatörer

120 snapshots per video

Skattad överarmsvinkel

Tid >90°

2 repetitioner

Observatörsvarians –

och <15°

Mathiassen et al., 2013

28 frisörer

4 hela arbetspass

Inklinometri, överarmsvinkel

Tid >90° och <15°

Biologisk varians


Varianskomponenter och enhetskostnader

%tid <15°

Varianskomponenter:

Inom frisör s2WS 179.6

Mellan observatörer s2BO 87.0

Inom observatör s2WO 130.6

Enhetskostnader:

Filmning, € CF 36

Observation, € CO 7


Grytklara ekvationer –

Kostnad:

36nd+7ndnonr


1/√179.6/nd+87.0/no+130.6/ndnonr


Value for the money –

tid med armen <15°

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0 200 400 600 800 1000

Kostnad, €

0.20

0.15

0.10

0.05

0.00

Info

rmationen

s k

valit

et

(1/S

D)

1Obs 1Rep

1

3 2

5 4 10 9 8 7 6

12 14 16 18 20 22 # videos


0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0 200 400 600 800 1000

Kostnad, €

0.20

0.15

0.10

0.05

0.00

1Obs 1Rep

4Obs 1Rep

600 € lagt på att 1 observatör

bedömer 14 videofilmer én gång

ger 36% sämre information

Value for the money –

tid med armen <15°


Info

rmationen

s k

valit

et

(1/S

D)

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0 200 400 600 800 1000

Kostnad, €

0.20

0.15

0.10

0.05

0.00

1Obs 1Rep

4Obs 1Rep

Money for the value –

tid med armen <15°

En information av storleken 0.10

kostar 415% mer om 1 observatör

bedömer 23 videofilmer én gång


Info

rmationen

s k

valit

et

(1/S

D)

Från jämförelser

till optimering…

För en viss budget, vad är den maximala

kvalitén av information som kan uppnås?

eller

Vid ett visst krav på informationens kvalitet,

vilket är den billigaste sättet att nå dit?

Literatur om kostnadseffektiv datainsamling

Jämförelser • Armstrong 1995, 1996

• Lemasters et al. 1996

• Shukla et al. 2005

• Rezagholi et al. 2012

• Mathiassen et al. 2013

• Trask et al. 2014

Rezagholi and Mathiassen, 2010; updated

• Spiegelman & Gray 1991

• Spiegelman 1994

• Stram et al. 1995

• Duan & Mage 1997

• Allison et al. 1997

• Foster & Asztalos 2001

• Whitmore et al. 2005

• Mathiassen & Bolin 2011

Optimering

Kostnad:

CFnd+COndnonr

Optimering av kostnadseffektivitet


1/√s2WS/nd+s2

BO/no+s2WO/ndnonr

… bestäm den kombination (nd,no,nr)

som,vid en viss total kostnad, ger den

bäst möjliga kvalitet av informationen

* Smart upplagda mätningar

* Kostnadseffektiva procedurer för datainsamling




* Utspridda mätningar i tid

* Fler resurser på själva observationen, färre på underlaget



* Individer framför dagar framför mätningar inom dag

* Stillbilder framför filmsekvenser

Shangri-La…

• Tydligare krav på ergonomisk dokumentation, som får ta tid

• Manualer för kvalitetssäkrad bedömning av belastningsdata

• Instrument för uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete

Referenser som förekommer i bilderna (1)

• Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C, Mathiassen SE, Skerfving S, Balogh I:

Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II:

Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 16 (2006): 125-136

• Liv P, Mathiassen SE, Svendsen SW: Theoretical and empirical efficiency of sampling strategies for

estimating upper arm elevation. Ann Occup Hyg 55 (2011): 436-449

• Mathiassen SE, Burdorf A, van der Beek AJ: Statistical power and measurement allocation in

ergonomic intervention studies assessing upper trapezius EMG amplitude. A case study of assembly

work. J Electromyogr Kinesiol 12 (2002): 27-39

• Mathiassen SE, Paquet V: The ability of limited exposure sampling to detect effects of interventions

that reduce the occurrence of pronounced trunk inclination. Appl Ergon 41 (2010): 295-304

• Mathiassen SE, Liv P, Wahlström J: Cost-efficient measurement strategies for posture observations

based on video recordings. Appl Ergon 44 (2013): 609-617

• Nordander C, Balogh I, Mathiassen SE, Ohlsson K, Unge J, Skerfving S, Hansson G-Å: Precision of

measurements of physical workload during standardised manual handling. Part I: Surface

electromyography of m. trapezius, m. infraspinatus and the forearm extensors. J Electromyogr

Kinesiol 14 (2004): 443-454

• Paquet V, Punnett L, Woskie S, Buchholz B: Reliable exposure assessment strategies for physical

ergonomics stressors in construction and other non-routinized work. Ergonomics 48 (2005): 1200-

1219

Referenser som förekommer i bilderna (2)

• Rezagholi M, Mathiassen SE, Liv P: Cost efficiency comparison of four video-based techniques for

assessing upper arm postures. Ergonomics 55 (2012): 350-360

• Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson G-Å, Mathiassen SE, Neumann WP, Sjøgaard G,

Veiersted KB, Westgaard RH, Winkel J: Systematic evaluation of observational methods assessing

biomechanical exposures at work. Scand J Work Environ Health 36 (2010): 3-24

• Trask C, Mathiassen SE, Wahlström J, Heiden M, Rezagholi M: Data collection costs in industrial

environments for three occupational posture exposure assessment methods. BMC Med Res

Methodol 12 (2012): 89

• Trask C, Mathiassen SE, Jackson JA, Wahlström J: Data processing costs for three posture

assessment methods. BMC Med Res Methodol 13 (2013): 124

• Trask C, Mathiassen SE, Wahlström J, Forsman M: Cost-efficient assessment of biomechanical

exposure in occupational groups, exemplified by posture observation and inclinometry. Scand J

Work Environ Health (2014; ePub ahead of print; doi: 10.5271/sjweh.3416)

• Wahlström J, Mathiassen SE, Liv P, Hedlund P, Forsman M, Ahlgren C: Upper arm postures and

movements in female hairdressers across four full working days. Ann Occup Hyg 54 (2010): 584-594

• Winkel J, Mathiassen SE: Assessment of physical work load in epidemiological studies - concepts,

issues and operational considerations. Ergonomics 37 (1994): 979-988

Extra referenser

• Burdorf A, van der Beek AJ: Exposure assessment strategies for work-related risk factors for

musculoskeletal disorders. Scand J Work Environ Health 25 suppl 4 (1999): 25-30

• Denis D, Lortie M, Rossignol M: Observation procedures characterizing occupational physical

activities: critical review. Int J Occup Safety Ergon 6 (2000): 463-491

• Hoozemans MJM, Burdorf A, van der Beek AJ, Frings-Dresen MHW, Mathiassen SE: Group-based

measurement strategies in exposure assessment explored by bootstrapping. Scand J Work Environ

Health 27 (2001): 125-132

• Mathiassen SE, Burdorf A, van der Beek AJ, Hansson G-Å: Efficient one-day sampling of

mechanical job exposure data - a study based on upper trapezius activity in cleaners and office

workers. Am Ind Hyg Assoc J 64 (2003): 196-211

• Mathiassen SE, Wahlström J, Forsman M: Bias and imprecision in posture percentile variables

estimated from short exposure samples. BMC Med Res Methodol 12 (2012): 36

• Svendsen SW, Mathiassen SE, Bonde JP: Task-based exposure assessment in ergonomic

epidemiology - a study of upper arm elevation in the jobs of machinists, car mechanics, and house

painters. Occup Environ Med 62 (2005): 18-26

• Trask C, Teschke K, Morrison J, Johnson PW, Village J, Koehoorn M: How long is long enough?

Evaluating sampling durations for low back EMG assessment. J Occup Environ Hyg 5 (2008): 664-

670

• van der Beek AJ, Frings-Dresen MHW: Assessment of mechanical exposure in ergonomic

epidemiology. Occup Environ Med 55 (1998): 291-299

• Winkel J, Mathiassen SE: Assessment of physical work load in epidemiologic studies: concepts,

issues and operational considerations. Ergonomics 37 (1994): 979-988

* För osmarta

* För dyra

* För begränsade

Observationer av fysisk belastning är ofta…

* För osystematiska

Arbetsställningar ändrar sig över tid…

s2BS s2

BD s2WD

Storleken av belastningsvariabilitet

Montering; median trapEMG (Mathiassen et al. 2002)

148 89 23

0.8 1.4 -

37 21 -

22 9 237

Montering; median trapEMG (Nordander et al. 2004)

Montering; median armelev (Hansson et al. 2006)

Bilmekaniker; medel armelev (Liv et al. 2011)

14 10 - Frisörer; median armelev (Wahlström et al. 2010)

CVBS CVBD CVWD

Storleken av belastningsvariabilitet

Montering; median trapEMG (Mathiassen et al. 2002)

0,24 0,19 0,10

0,15 0,20 -

0,19 0,14 -

0,16 0,10 0,52

Montering; median trapEMG (Nordander et al. 2004)

Montering; median armelev (Hansson et al. 2006)

Bilmekaniker; medel armelev (Liv et al. 2011)

0,16 0,14 - Frisörer; median armelev (Wahlström et al. 2010)

CV: standardavvikelse/medelvärde


Paquet et al., 2005


Medel: 13,4

Hoozemans et al., 2001

Mellan dagar inom individ

Inom dag inom individ

May

13

May

12

May

14

Mellan individer

Tre nivåer av variabilitet

Variance components and unit costs

Time >90 Time <15

Variance components:

Between films s2WS 3.7 179.6

Between observers s2BO 0.0 87.0

Within observer s2WO 9.0 130.6

Unit costs:

Filming, € CF 36 36

Observation, € CO 7 7

Bootstrapping

“När jag tittade ner såg jag att mina stövlar var försedda med

ovanligt långa och stadiga stroppar. Jag tog tag i dom med ett fast

grepp och drog av all min kraft. Snart hade jag dragit upp mig själv

till kanten och kunde träda ut på fasta marken utan vidare

bekymmer.”

Baron von Münchhausen:

Sällsamma resor och äventyr

till lands och vatten

Variance between subject’s means

Variance of a subject’s mean

Variance components and

Number and allocation of measurements

varBS + varBD/nd+varWD/nd nq ( )/ns

Expected precision of a group mean:

I.e.: Number of subjects

Investigated measurement strategies

• Budget up to 1000€

• 1, 2, 3, 4 observers

• 1, 2, 3, 4 observation repeats per observer

• Number of videos as allowed by budget

Varianskomponenter

Antal mätningar

Biologisk varians, observatörsvarians,

antal mätningar:

Hur stor blir osäkerheten på resultatet?

s2µ = s2

WS/nd +

s2BO/no +

s2WO/ndnonr

Effektivitet (prestanda, information):

1/√s2µ

Information

=

1/√s2WS/nd+s2

BO/no+s2WO/ndnonr

Varianskomponenter

Antal mätningar

Information:

1/SD

Ctot = CF·nd +

CO·ndnonr

Kostnader för filmning och observation –

kostnadsfunktion

Enhetskostnader

Antal mätningar

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

0 200 400 600 800 1000

Cost and efficiency – Time >90°

1

3 2

5 4

10 9 8 7

6

12 14

16 18

20 22

# videos

Cost, €

1.6

1.4

1.2

1.0

0.8

0.6

0.4

0.2

0.0

Effic

iency

Obs1Rep1

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

0 200 400 600 800 1000

Cost and efficiency – Time >90°

14

14 videos

9 videos

9

Cost, €

1.6

1.4

1.2

1.0

0.8

0.6

0.4

0.2

0.0

Effic

iency

Obs1Rep4

Obs1Rep1

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

0 200 400 600 800 1000

Value for the money – Time >90°

Cost, €

Using 600 € on having 1 observer

look at 14 videos once

decreases efficiency by 15%

1.6

1.4

1.2

1.0

0.8

0.6

0.4

0.2

0.0

Effic

iency

Obs1Rep1

Obs1Rep4

Obs2Rep1

Obs2Rep4

Obs4Rep1

Obs4Rep4

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

0 200 400 600 800 1000

Money for the value – Time >90°

Cost, €

Getting an efficiency of 1.0 by

having 1 observer look at 13 videos

once increases cost by 46%

1.6

1.4

1.2

1.0

0.8

0.6

0.4

0.2

0.0

Effic

iency

Obs1Rep1

Obs1Rep4

Obs2Rep1

Obs2Rep4

Obs4Rep1

Obs4Rep4

Value for the money – Time <15°

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0 200 400 600 800 1000

Cost, €

Using 600 € on having 1 observer

look at 14 videos once decreases

efficiency by 36%

0.20

0.15

0.10

0.05

0.00

Effic

iency

Obs1Rep1

Obs1Rep4

Obs2Rep1

Obs2Rep4

Obs4Rep1

Obs4Rep4

Budget influences ranking – Time <15°

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0 200 400 600 800 1000

Cost, €

0.20

0.15

0.10

0.05

0.00

Effic

iency

Obs1Rep1

Obs1Rep4

Obs2Rep1

Obs2Rep4

Obs4Rep1

Obs4Rep4

Money for the value – Time <15°

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0 200 400 600 800 1000

Cost, €

0.20

0.15

0.10

0.05

0.00

Effic

iency

Getting an efficiency of 0.10 by

having 1 observer look at 23 videos

once increases cost by 415%

Obs1Rep1

Obs1Rep4

Obs2Rep1

Obs2Rep4

Obs4Rep1

Obs4Rep4

Mätstrategier –

vad vill vi veta

• Hur mycket varierar belastning mellan

och inom individer i olika yrken

• Hur väl fungerar olika mätverktyg i olika yrken

• Hur mycket belastningsdata är nödvändigt för olika syften

• Hur lägger man bäst upp en mätstrategi i tid

• Hur väl kan man förutsäga prestandan av olika mätstrategier

• Vad kostar det att använda olika mätverktyg,

och hur mycket information får man för pengarna

• Går det att uppskatta ”dyra” belastningsdata

med ”billig” kunskap om personen eller arbetet

ergonomisk risikovurdering · making the assessment. if a job consists of a variety of tasks, each...

Documents