Uppsala universitet Institutionen fr arkeologi och antik historia

Ett indiskret brott mot god takt och ton Om arkeologi och samtiden utifrn fngstmarksgravar

av:

Lena Sundin

Masteruppsats i arkeologi 45 hp Handledare: Kjel Knutsson Uppsala 2011

2

Huvudtiteln p uppsatsen bestr av ett citat av Bjrnar Olsen och handlar om att ord som samiskt ofta betraktas som ett indiskret brott mot god takt och ton inom den arkeologiska forskningen (Olsen 2003:226).

3

Abstract Sundin, L. 2011. Ett indiskret brott mot god takt och ton. Om arkeologi och samtiden utifrn fngstmarksgravar. An indiscreet crime against good tact and tone. On archaeology and the contemporary from hunting ground graves. A two-year masters thesis. Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala University. Hunting ground graves were distinguished as separate category during the 1930s. There is however no clear definition of what a hunting ground grave is. They have been constructed over a large area over a long period of time (200 BC-1200 AD) and their morphology varies. This paper investigates how the archaeologists have discussed the hunting ground graves since they were distinguished as a separate category until today. It investigates what concepts that have been used to define and categorize the graves as a group. It also investigates if the choices of concepts are depending on a broader societal perspective. To find the answers to these questions two surveys have been done. In the first one, texts about the hunting ground graves, written by scientists from 1931 to 2009, are analyzed. The second survey is a questionnaire sent to archaeologists working at museums and at the County Administrative Board in the regions of northern Svealand and Norrland. The source material in both surveys is mainly studied qualitatively, where phrases and choices of words are analyzed using the concepts and methods derived from the research tradition of conceptual history. In the second survey quantitative elements is also analyzed, which aims to show how different views on the hunting ground graves are spread over different counties. The results of the surveys show that the concepts used to define the graves contain locked dichotomies concerning location, economy and ethnicity. The research from the twenty-first century is however increasingly thinking about hunting ground graves as an expression of meetings and mixtures of cultures. The second survey shows that there is no clear consensus on the concept of lake graves (the concept lake graves was used in the questionnaire) among the archaeologists answering the questionnaire. On the contrary, they consider the concept unclear and difficult to use. Keywords: Central Norrland, Iron Age, hunting ground graves, lake graves, conceptual history, thought collectives, archaeology and politics, archaeology and ethnicity. Lena Sundin, Department of Archaeology and Ancient History, Archaeology, Box 626, Uppsala university, SE-75126 Uppsala, Sweden. sundin.lena@gmail.com

4

Tack Till alla som deltog i enktunderskningen Till Kjel fr givande kommentarer Till Chris fr att du fick mig att visualisera mlet Slutligen, ett stort tack till Nils utan dig, ingenting.

5

Innehllsfrteckning 1. Inledning 7 2. Teoretiska utgngspunkter och frgestllningar 9

Syfte och frgestllningar 9 Disposition och avgrnsning 9 Definitioner av centrala begrepp 10 Etnicitet 10 Samisk arkeologi 12 Arkeologi och samtiden 14 Arkeologi, etnicitet och politik 16 Ludwik Fleck och tankekollektivet 18 Begreppshistoria 19 Kllkritiska aspekter 20

3. versikt ver tidigare forskning 22 Norrland och samerna i svensk arkeologi 22 Samisk arkeologi i Norge 25 Samerna i svensk politik 27 Sammanfattning 30 4. Analys del ett 32 Bakgrund 32 Metod 33 Lgesbeskrivningar 34 Benmningar 35 Gravarnas relation till naturfreteelser 35 Forskares tolkningar av lgets betydelse 36 Vrderingar r lgesbeskrivningarna 37 Lgesbaserade vrderingar med vidgad tillmpning 38 Grupperingar inom fngstmarksgravarna 39 Vrderingar i diskussionen om grupperingar 42 Fngstmarksgravar i frhllande till nrstende fornlmningskategorier 43 Vrderingar i fornlmningskategorins avgrnsning 44 Gravskickets spridning och ursprung 44 Vrderingar i gravskickets spridning och ursprung 45 Sammanfattande diskussion: Fngstmarksgravarna sett som tankekollektiv 46 Gravlgesbeskrivningar och tankekollektiv 46 Inre utveckling eller yttre pverkan 47 Kategorier, dikotomier och samspel 48 Avslutning 49 5. Analys del tv 51 Bakgrund 51 Metod 53

Kvantitativ och kvalitativ metod samt metodtriangulering 53

6

Informerat samtycke 53 Genomfrande 54 Urval 54 Reliabilitet och validitet 55 Bortfallsanalys och frekvensfrdelning 56 Kvantitativ del av enktunderskningen 57 Arbetsort och utbildningsort 57 Finns det insjgravar i ditt ln? 58 Tolkning av enktsvaren 59 Hur mnga insjgravar skulle du uppskatta att det finns i ditt ln? 60 Tolkning av enktsvaren 61 Nr fick du hra tala som insjgravar? 62 Kvalitativ del av enktunderskningen 63 Lgesbeskrivningar i enkten 63 De tillfrgades tolkningar av lgets betydelse 65 Vrderingar i lgesbeskrivningarna 65 Lgesbaserade vrderingar med vidgad tillmpning 66 Gruppering och kategorisering i enkten 67 Vrderingar i gruppering och kategorisering 69 Etnicitet och politik 69 Vrderingar i etnicitet och politik 70 Engagemangsfrdelning 71 Svarsfrekvens samt antalet uppskattade gravar per ln 71 Ekonomi och etnicitet 73 Insjgravar och politik 75 Sammanfattande diskussion: Insjgravarna sett som tankekollektiv 77 Instllning till definitionen av insjgravar 77 Kategorier, dikotomier och samspel 78 Samhllsfrgor som en del av arkeologens arbete 79 Sammanfattande avslutning 80

6. Slutdiskussion 81 Kategorier, dikotomier och samspel 81 Definitioner och begrepp 83 Arkeologi och samtiden 84 Tankar infr framtida forskning 85 7. Sammanfattning 87 Summary 89 Litteraturfrteckning 91 Bilagor 96 Bilaga 1. Missivbrev 96 Bilaga 2. Frgeformulr 97 Illustrationsfrteckning 99

7

1. Inledning I Mellannorrlands inland hittar vi gravar som anlagts under strre delen av jrnldern,

daterade till 200 f. Kr. till 1200 e. Kr. (Zachrisson 1992:21). Gravarna kan utgras av hgar,

rsen, stensttningar, flatmarksgravar och dremellan frekommande blandningar (Hansen &

Olsen 2006:101-102). Det som sgs utmrka gravarna r deras lge i landskapet utanfr de

etablerade jrnldersbebyggelserna. Under 1930-talet urskiljde Gustaf Hallstrm dessa gravar som en egen

lmningstyp och han kallade dem fr norrlndska skogsrsen (Hallstrm 1931:18). ver tid

har gravarna benmnts som skogsgravar, utmarksgravar, insjgravar och i senare tid;

fngstmarksgravar.

Det finns, i grova drag, tre olika teorier kring vem eller vilka som anlagt

gravarna. Diskussionerna har kommit att behandla bland annat ekonomi och etnicitet och tre

huvudinriktningar bland forskarna kan sknjas, dr man anser att gravarnas anlggare tillhr:

1. En fngstkultur (exempelvis Ambrosiani et al. 1984), vilken hos vissa

forskare tillskrivs samisk identitet (exempelvis Zachrisson 2004).

2. Utmarksexploatrer frn jordbruksbygderna (exempelvis Baudou 2001).

3. En s kallad kreolkultur som uppsttt i interaktionen mellan de frsta tv

nmnda grupperna (exempelvis Welinder 2008).

Frgan om vad som r en fngstmarksgrav r ppen d det saknas en tydlig definition av

lmningstypen. Man har som sagt diskuterat dem sedan 30-talet men n idag r det oskert

om vilka gravar som kan eller fr benmnas fngstmarksgravar och drmed hur stort deras

utbredningsomrde r. Det har nmnts att det finns ca 700 frhistoriska gravar som definieras

som fngstmarksgravar i Sverige (Wastenson & Selinge 1994:33; Ramqvist 2007:158). Av

dessa r ett ftal gravflt och enskilda gravar underskta exempelvis gravarna vid

Krankmrtenhgen och Smalnset (Ambrosiani et al. 1984). Sledes behvs fler arkeologiska

underskningar och fltinventeringar fr att strka det empiriska materialet kring

fngstmarksgravarna.

Fr att kunna gra ytterligare inventeringar mste man ocks gra ett urval och

bestmma vilka kriterier som br glla fr fngstmarksgravarna som grupp. Det urval och de

kriterier som anvnts fram till idag r enligt mig ngot oklara och ibland problematiska. Jag

anser drfr att det r ndvndigt att titta p vad det r vi egentligen diskuterar och har

8

diskuterat nr det gller fngstmarksgravar. Detta fr att f klarhet i vad lmningstypen vi

kallar fngstmarksgravar egentligen str fr.

Jag anser ocks att det r viktigt att underska om diskussionen om

fngstmarksgravar r, eller har varit, beroende av ett vidare samtida samhllsperspektiv. Detta

fr att diskussionen om gravarna ofta frgas av frgor kring etnicitet dr samiskt och svenskt

utgr grunden fr debatten. Hur har man sett p Norrlands frhistoria och samernas

frhistoria ver tid? Vad spelar dagens politiska situation fr roll i diskussionen om

fngstmarksgravarna?

Vi arkeologer frsker kategorisera vra fornlmningar fr att genom

definitionerna ska tolka deras frhistoriska betydelse. I denna uppsats vill jag belysa vad

kategorisering av den hr typen fr fr betydelse fr vr fornlmningsbild, vr uppfattning av

forntiden men ocks fr vr uppfattning av dagens samhlle.

9

2. Teoretiska utgngspunkter och frgestllningar Syfte och frgestllningar Syftet med uppsatsen r att frska belysa hur man diskuterat fngstmarksgravarna frn det

att de urskiljdes som en egen fornlmningstyp fram till idag. Hur har gravarna definierats ver

tid? Vilka begrepp har anvnts? Vilka vrden vvs in i begreppen och vad fr det fr

betydelse fr den forskning som fljer? Vad spelar vr samtid fr roll i diskussionen kring

fngstmarksgravarna? Dessa frgor anser jag vara viktiga fr att kunna skdliggra vilka

oklarheter som finns inom kategorin fngstmarksgravar idag och hur vi ska kunna fortstta

forskningen kring dem p ett fruktbart stt. Mina frgestllningar i denna uppsats r sledes:

1. Hur har fngstmarksgravarna diskuterats mellan 1931-2009?

2. Vilka begrepp och definitioner har man anvnt fr att srskilja gravarna som

en egen lmningstyp?

3. r valet av begrepp beroende av ett vidare samhllsperspektiv?

4. Hur kan man fortstta diskussionen kring gravarna p ett fruktbart stt?

Disposition och avgrnsning Uppsatsen inleds med definitioner av centrala begrepp som anvnds i uppsatsen. Drefter

fljer min teoretiska utgngspunkt. Dr tas frhllandet mellan arkeologi och samtiden upp

samt frhllandet mellan arkeologi, etnicitet och politik. Drefter kommer en sammanfattning

av Ludwik Flecks ider om tankestil och tankekollektiv samt en sammanfattning av grunderna

i begreppshistoria. Slutligen avslutas kapitel tv med ngra kllkritiska aspekter.

I kapitel tre ges en forskningsversikt ver hur man sett p Norrland inom

svensk arkeologi samt hur det samiska gestaltats inom arkeologin i Sverige och Norge.

Slutligen ges en versikt ver hur det samiska gestaltats i svensk politik. Ingen

forskningshistorik kommer att presenteras separat fr lmningstypen fngstmarksgravar.

Istllet hnvisas lsaren till Analys del ett som till viss del kan ses som forskningshistorik i

mnet.

Kapitel fyra och fem bestr sedan av tv analyser. Den frsta r en analys av

tidigare texter skrivna om fngstmarksgravar. Materialet bestr av artiklar, avhandlingar,

monografier och ett ftal arkeologiska rapporter frn 1931-2009. Den andra r en analys av en

enktunderskning som skickades ut av undertecknad till verksamma arkeologer i delar av

10

Svealand samt hela Norrland i februari 2010. Redogrelser fr val av metod r frlagd till

varje enskild analys fr att underltta fr lsaren.

Till sist fljer en slutdiskussion och sammanfattning av resultaten som

framkommit i analyserna kopplade till de teoretiska utgngspunkterna samt

forskningsversikten.

Uppsatsen r begrnsad till svensk forskning om fngstmarksgravar. Jag

kommer dock att gra en del nedslag i norsk forskning i mnet. Uppsatsens kronologiska

omfng, 1931-2009, baseras p den frsta texten som skrevs om fngstmarksgravar fram till

texter skrivna idag. Enktunderskningen berr dagens sikter om fngstmarksgravar.

Den geografiska avgrnsningen r grundad p fngstmarksgravarnas

utbredningsomrde vilket primrt r landskapen i Mellannorrland. Dock kommer ven

nrliggande ln att tas upp i analyserna d det freligger en oskerhet kring

fngstmarksgravarnas totala utbredning.

Definitioner av centrala begrepp Det finns ett antal begrepp som anvnds i denna uppsats som krver en lngre frklaring. De

begrepp jag kommer att behandla hr r etnicitet och samisk arkeologi, d diskussionen om

fngstmarksgravar r frgad av dessa mnen. Resonemang kring gravanlggarnas etnicitet har

alltid varit nrvarande i forskningen kring gravarna. Fngstmarksgravarnas primra

utbredning ligger till stora delar inom dagens sydsamiska omrde vilket gr att de ibland

diskuteras i en samisk kontext.

Etnicitet

Min avsikt r inte att ge en djuplodad diskussion kring etnicitet utan att kort sammanfatta

grundlggande drag inom forskningen. Fr vidare studier av etnicitet och arkeologi

rekommenderas Charlotta Hillerdals avhandling frn 2009. Det r frmst frn hennes

avhandling som jag hmtat information till detta avsnitt.

Etnicitet r ett begrepp som anvnts sedan 60-talet. Lite hrddraget finns det tre

olika stt att se p etnicitet. Den primordiala synen menar att etnicitet r ngot som man fds

in i. Traditioner och gruppens historia r det som betonas och etnicitet ses som ngot statiskt.

Den instrumentella synen fokuserar istllet p etnicitet som en konstruktion och ett politiskt

fenomen dr etnicitet anvnds fr att f politisk eller ekonomisk makt. Den tredje synen r ett

11

mellanting av de tv frsta dr fokus ligger p etnicitet som en process, som kontextuell och

situationsbunden (Hillerdal 2009:5-7).

Hur man har sett p etnicitet och etniska grupper r ngot som frndrats ver

tid. I den traditionella kulturarkeologin ansgs en etnisk grupp utmrka sig genom exempelvis

klder, freml och sprk. Man ansg drmed att man kunde avlsa etnicitet genom artefakter.

Etnicitet sgs som ngot statiskt och all kulturell frndring kom sledes till genom diffusion

eller migration. Under 60-talet frndrades synen p etniska grupper och man sg dem inte

lngre som isolerade grupper. Istllet fokuserade man p mten mellan grupper och grnserna

dem emellan (Hillerdal 2009:5).

Carl-Gsta Ojala skriver att den senaste forskningen kring etnicitet har fokuserat

p interaktion och sjlvdefinition av etnisk identitet (Ojala 2008:102). Det r ocks s

Charlotta Hillerdal vill frklara etnicitet:

Ethnicity is a product of a We. It is not a phenomenon defining a group in a categorical sense, but a result of individuals in a group trying to define themselves. My apprehension of ethnicity is a contextual and relational construction working in the present. Ethnic identity is a group identity that answers the question Why are we who we are? Hillerdal 2009:3

Hillerdal betonar ven att etnicitet alltid har en historisk aspekt och att man tervnder till

historien fr att skapa eller omdefiniera sin identitet. Drmed ses etnicitet som en process som

stndigt r under frndring. Det frflutna bidrar med en knsla av trygghet och autenticitet,

menar Hillerdal, vilket gr att det frflutna utgr en viktig aspekt fr skapandet av identitet

idag (Hillerdal 2009:11-13).

Ojala menar att etnicitet berr sjlva krnan inom arkeologin studier av

likheter och olikheter i det arkeologiska materialet (Ojala 2008:101). Hillerdal skriver att

inom arkeologin, med sina studier av materiella lmningar, r det ltt hnt att man delar in

olika artefakter i grupper och att dessa sedan kopplas samman med kulturella grupperingar:

[] it is assumed that cultures can be divided into distinct entities [] (Hillerdal

2009:17). Detta gr att forskarna skapar etniska grnser i bde tid och rum utifrn

arkeologiska artefakter. Hillerdal betonar att etnicitet mste diskuteras i en vidare kontext n

s d det materiella uttrycket varierar i tid och rum. En artefakt kan drmed inte ge svar p

frgor om etnicitet (Hillerdal 2009:25).

Hillerdal frtydligar ocks att etnicitet r en samtidskonstruktion som har mer

att gra med frgor relaterade till nutiden n frgor om ursprung (Hillerdal 2009:29). Istllet

fr att fokusera p att hitta etniska grupper i det arkeologiska materialet, att se etnicitet som

12

ett objekt, anser Hillerdal att forskningen br se etnicitet som en process som r under stndig

frndring (Hillerdal 2009:294).

Samisk arkeologi

Arkeologen Lars Forsberg har uttryckt sig i mnet samisk arkeologi och skriver som fljer:

Det verkar som om definitionen fr vad som r samisk arkeologi varierar mellan olika forskare, beroende p vilken position man har vad gller frgor om samisk etnicitet och vilka arkeologiska lmningar som avspeglar sdan etnicitet. Forsberg 1996:165

Det finns sledes olika sikter om nr man kan tala om samisk arkeologi; hur lngt tillbaka i

tiden man kan hrleda uttryck fr en samisk etnicitet. Forsberg sammanfattar en rad forskares

sikter i mnet och ger en datering mellan 1-400 e.Kr. till 1500-1700-tal. Forsberg ppekar

ocks att en politisk aspekt frgar mnet att frgan om etnicitet har ftt betydelse fr dagens

samhllsdebatt (Forsberg 1996:166).

Det finns ocks sikter om var man kan tala om samisk arkeologi; den

geografiska avgrnsningen fr uttryck av en samisk etnicitet. Forsberg tar frst upp omrdet

norra Norrland under sen jrnlder eller medeltid vilket, enligt Forsberg, har en klar

anknytning till och kontinuitet till samisk kultur. Nr det gller sdra Norrlands inland, vilket

r fngstmarksgravarnas primra utbredningsomrde, r fallet ett annat. Hr r forskarna mer

oense om var grnsen fr en arkeologi om samer gr. Forsberg hvdar att avsaknaden av

kunskap om bronsldersarkeologi i omrdet har gjort att det r tacksamt fr olika

spekulationer kring protosamisk identitet (Forsberg 1996:165-167). Nedan illustreras tv olika

teorier kring utbredningen av den samiska kulturen respektive den germanska kulturen under

800-talet respektive 1000-talet samt utbredningen av fngstmarksgravarna i frhllande till

dagens sydsamiska omrde.

13

Figur 1. 1000 e.Kr. Vertikala linjer visar Figur 2. 800 e. Kr. Den vre prickade linjen visar den den samiska kulturen. Horisontella linjer kulturella grnsen mellan vre Norrland och Mellannorrland. visar den germanska kulturen. Norr om grnsen finns samisk kultur. Sder om grnsen finns Omrdet dremellan visar germansk kultur. Den undre prickade linjen visar Limes mten mellan de olika kulturerna. Norrlandicus. Frn Zachrisson 1997:219 Frn Baudou 1995:53 Med tillstnd av frfattaren. Med tillstnd av frfattaren

Figur 3.Gr frg visar fngstmarksgravarnas utbredning i Sverige och Norge. Fet svart linje visar dagens sydsamiska omrde. Drtill visas ett antal fngstmarksgravar. Frn Bergstl 2008:226. Med tillstnd av frfattaren, Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo.

14

Figur 3 visar att stora delar av fngstmarksgravarnas utbredningsomrde ligger inom dagens

sydsamiska omrde. Detta r en frklaring till varfr fngstmarksgravarna ibland diskuteras i

en sydsamisk kontext. Detta ses dock inte som en sjlvklarhet vilket bland annat Evert

Baudous karta illustrerar (se figur 2). Det finns ven de som vill se fngstmarksgravarna i en

blandad kulturell kontext (exempelvis Welinder 2008). Forskarna r drmed av olika sikter

nr det kommer till vad som kan sgas tillhra samisk arkeologi. Detta gller ven fr

kategorin fngstmarksgravar. Samisk arkeologi r sledes inte ett klart definierat begrepp och

jag ber lsaren ha detta i tanke i den fortsatta lsningen av denna uppsats.

Arkeologi och samtiden As archaeologists we are storytellers, we create narratives of the past, we know that there is not only one true past Solli 1996:209

Utmrkande fr den postprocessuella arkeologin r att man ifrgastter den tidigare

positivistiska synen p arkeologi som en objektiv vetenskap. Istllet talar man om synen p

kulturarvet och arkeologins vittnesbrd som resultatet av en process och drfr r under

stndig frndring. Vr historia och vrt kulturarv finns inte som ett objekt som kan upptckas

genom vetenskaplig metod, utan r en produkt vi sjlva r med om att skapa. Ser man p

kulturarvet som en produkt s mste dr ocks finnas producenter och konsumenter. Drfr

innehller historieskapandet maktstrukturer dr den som har makten ver tolkningen av

historien kan anvnda den fr att frklara och legitimera freteelser i dagens samhlle

(Harvey 2008:19-20). Detta frhllande illustreras i ett knt citat av George Orwell ur

romanen 1984: Who controls the past, controls the future: who controls the present controls

the past (Orwell 1989:37).

Litteraturvetaren David Gedin diskuterar i sin avhandling frfattarnas och

litteraturens frhllande till dagens samhlle vilket jag anser kan appliceras p arkeologins

och kulturarvsprocessens frhllande till dagens samhlle:

Det gr allts inte att sga att litteraturen formas av samhllsutvecklingen, eftersom litteraturen deltar i den ocks den enskilda romanen eller diktsamlingen. Men det gr inte heller att frst den rdande estetiken om den srskiljs frn den sociala kontexten. Varje sknlitterrt verk r p en gng ett resultat av och en bidragande orsak till de sociala, ekonomiska och politiska frhllanden som rder. Gedin 2004:10

15

De tolkningar vi gr om historien handlar ofta om vr egen samtid men ven om vra

frestllningar om framtiden (se ex. Knutsson 2005:182; Sundstrm 2003:29; Graham &

Howard 2008:1-5). Den tyske filosofen Hans Georg Gadamer menar att frhistorien inte kan

frsts utifrn dess egna frutsttningar utan att det r vr nutid som ligger till grund fr

tolkningarna. Vr egen kontext och vr egen frfrstelse spelar alltid in nr vi frsker tolka

ett arkeologiskt material. Gadamer talar om olika frstelsehorisonter (meningar och

frdomar) forskarens och materialets horisont. Vid tolkningen av forntiden smlter dessa

horisonter samman och en ny horisont skapas. Detta sker genom en dialektisk process mellan

nutiden och forntiden och det r endast p detta stt vi kan frst forntiden (Olsen 2003:96-

97).

Kulturarvet anvnds ofta som en form av kollektivt minne dr historien blir en

plattform fr skapandet av en gemensam identitet, ett gemensamt arv (Graham & Howard

2008:2). Fornlmningar kan drfr sgas vara materialiserade minnen men de r ocks en del

av kulturella processer, vrden och knslor. Jonas Grundberg har en teori om varfr

arkeologin r en av vr tids strsta producenter inom historieskapandet. Han menar att det

arkeologiska materialet i sig sjlv r stumt och ltt kan anvndas som rvara fr konstruktion

av symboliska metaforer. Drfr kan samma material eller monument tolkas p en rad olika

stt och ges olika mening. Dessa olikheter kan urskiljas som variationer ver tid eller mellan

olika samtida grupper av mnniskor (Grundberg 2004: 18). Med detta synstt blir

kulturarvsforskningen och arkeologin en del av en social konstruktion dr arkeologerna tolkar

forntiden utifrn sina egna, eller snarare samtidens, politiska och ideologiska grunder.

Begreppet ideologi kan i detta sammanhang definieras som ett stt att se p samhllet.

Ideologin rymmer, som Liedman skriver:

[] svl antaganden om verklighetens beskaffenhet som vrderingar och handlingsnormer. Att vara anhngare av en ideologi betyder allts att man accepterar dess verklighetsbeskrivning, delar dess grundlggande vrderingar och stder dess handlingsprogram. Liedman 2010. NE.se uppslagsord: ideologi

Exempel p vad en ideologi inom forskarvrlden kan innehlla r drmed vrderingar kring

vad vetenskapsmn br forska om, hur de br forska, hur de br tala och skriva om sin

forskning och hur frhllandet mellan forskningen och samhllet br se ut.

16

Arkeologi, etnicitet och politik

Den norske arkeologen Bjrnar Olsen skriver att vetenskap ofta antas vara objektiv och ett

strvande efter ngot som kan kallas sanning. Trots vetskapen om att frfattarens frfrstelse

pverkar forskningen br texten i sig inte grunda sig i politiska sikter d man riskerar att ses

som ovetenskaplig. Olsen menar att mnga museer idag knner en rdsla infr att vara

provocerande och ifrgasttande nr det kommer till dagens samhlle. Man vill inte bedriva

politisk propaganda och drmed framst som partiska eller som ovetenskapliga. Han

berttar vidare om hur den tidiga framstllningen av Norges historia ofta varit enkelsprig och

framstegsinriktad dr det norska har ftt ett starkt uttryck medan exempelvis det samiska har

ftt st tillbaka (Olsen 2003:199-205).

I det offentliga meningsutbytet var norsk normalt och opolitiskt, medan samisk var problematiskt, onormalt och politiskt [---] I viss utstrckning r detta lyckligtvis forskningshistoria, men helt fria gr vi inte. Olsen 2003:225

Olsen menar drmed att dagens samhlle alltid finns nrvarande inom forskningen men

understryker att allt inte ska ses som politik ven om det mesta kan anvndas politiskt. Likt

citatet ovan beskriver han hur ord som feminism, klass, samiskt och urbefolkning i viss mn

fortfarande ses som indiskreta brott mot god takt och ton inom den arkeologiska

forskningen. En misstnksamhet finns om att de som studerar exempelvis feminism eller

samisk kulturhistoria egentligen bara r ute efter att sprida propaganda om sin egen tid (Olsen

2003:226). Han uttrycker dock att: Refusing to take political standpoint is a stand in itself

(Olsen 2007:150-151) samt att:

Jag har svrt vansklig og forst den vitenskaplige begrunnelsen for ikke kunne studere et fenomen som etnisitet, om man ikke p hyperpositivistisk vis samtidig ogs avviser vr mulighet for studere religion, ideologi, kjnn, social status eller kulturell identitet. Olsen 2007:213

Den norske arkeologen Jostein Bergstl formulerar sig p ett liknande stt:

Jeg er helt enig i att fokuset p den kulturelle dynamikken kan forsvinne dersom arkeologien blir reducert til kun identifisere etniske grupper, men utelate etnisitet som forskningsfelt blir kaste barnet ut med badevannet. Det blir som skulle diskutere likestilling uten ha anledning til benevne kjnnene. Bergstl 2009:79

Vad som r skert r att arkeologi om minoriteter, som samisk arkeologi, ses som ett problem

av mnga forskare. Samisk arkeologi mste alltid frklaras och frsvaras vilket sllan sker fr

17

svensk arkeologi (Ojala 2009:103; Werbart 2002:132). Bergstl menar att frgor som varfr

man skriver om samisk arkeologi, fr vem och av vem alltid mste frklaras medan norsk

arkeologi sllan tar upp dessa frgor (Bergstl 2009:289). Den samiska arkeologin har ocks

kravet p sig att alltid vara ren eller autentisk, annars r den inte samisk, vilket terigen inte

krvs av svensk arkeologi (Ojala 2009:116).

Thomas Wallerstrm menar att vi diskuterar frgor kring etnicitet idag fr att vi

lever i en vrld dr det pgr etniska konflikter. Han r ocks av den uppfattningen att dagens

frgestllningar kring identitet och etnicitet inte funnits innan ls- och skrivkunnigheten. Det

r drfr vra egna begrepp frn vr samtid som appliceras p frhistorien vilket inte skulle

frsts av de mnniskor vi studerar. Vi ser inte den egna kulturella egenarten. Som man

frgar fr man svar, menar Wallerstrm (Wallerstrm 2006:99-101). Med detta menar han

dock inte att tankar kring identitet inte funnits tidigare, utan att identiteterna var helt andra n

de som forskarna talar om idag. Problemet r, menar Wallerstrm, att man blandar ihop

dagens begrepp i frstelsen av det frflutna.

Wallerstrm skriver att arkeologin mste frhlla sig kritiskt till frgor kring

identitet, etnicitet och dess kopplingar till dagens politik men han ppekar ocks vikten av att

arkeologer engagerar sig i sdana frgor. Detta fr att se till att frhistorien inte frenklas

(Wallerstrm 2008:67-68). Frgor om identitet och etnicitet, om vi inte begrundar dessa, kan

enligt Wallerstrm annars komma att anvndas som en ideologisk vapenarsenal

(Wallerstrm 2006:103-104).

Wallerstrm menar att det finns tv vgar fr arkeologin att g dr den frsta

vgen r en etnopolitisk forskning dr humaniora anvnds som vapen i konflikter mellan

grupper och dr arkeologerna fortstter dela upp det arkeologiska kllmaterialet i dessa

grupper skapade i vr nutid. Den andra vgen r att ifrgastta och utmana tidigare

gruppindelningar och nyansera forskningen (Wallerstrm 2006:109). Att dekonstruera

kategorin r att klarlgga de sammanhang dr kategorin uppstr och anvnds (Wallerstrm

2006:77). Istllet fr de nutida grupperingarna som samer, kvner och svenskar, vill han

fokusera p norra Fennoskandien som ett omrde och betona den gemensamma arkeologin

och historien istllet fr att gruppera den efter dagens kategorier (Wallerstrm 2008:62-63).

ven Carl-Gsta Ojala efterfrgar att vi verger de distinkta gruppindelningarna. Istllet

freslr han ett ntverksperspektiv dr man fokuserar p grnser och ntverk mellan grupper

istllet fr att se dem som lsta enheter (Ojala 2008:113).

Titeln fr denna uppsats r ett citat frn Bjrnar Olsen: Ett indiskret brott mot

god takt och ton och handlar om hur man ser p forskare som gnar sig t samisk arkeologi.

18

Det anses kontroversiellt och det mne min uppsats berr, arkeologi i sydsamiskt omrde, ses

som srskilt kontroversiellt (Ojala 2009:141).

Jag r medveten om att humaniora kan komma att anvndas som en ideologisk

vapenarsenal, som Wallerstrm uttrycker det, men jag r ocks av den sikten att frgor kring

identitet idag och i frhistorien samt hur begreppet diskuteras inom arkeologin r alltfr

viktiga fr att bortses ifrn. I denna uppsats kommer jag att frska ta den andra vgen som

Wallerstrm talar om: att dekonstruera kategorin fngstmarksgravar. Detta fr att jag anser att

det r oerhrt viktigt att vi hela tiden undersker kritiskt, reflekterar och utmanar oss sjlva i

skapandet av ny kunskap om forntiden.

Ludwik Fleck och tankekollektivet I denna uppsats har jag underskt vilka begrepp som anvnts fr att urskilja eller definiera

fngstmarksgravarna som en egen lmningstyp samt vilka vrden som knutits till dessa

begrepp. Jag har ocks fokuserat p hur begrepp frndrats ver tid samt frskt belysa att

frndringar av begrepp speglar frndringar i samhllet och inom forskningen.

Lkaren och mikrobiologen Ludwik Fleck utvecklade under 1930-talet en metod

fr att underska vilka politiska och ideologiska vrden som r knutna till forskning. Han var

kritisk till den samtida logiska positivismen och han ifrgasatte logiskt tnkande som enda

frklaringen till hur kunskap skapas (Liliequist 2003:29). Det finns enligt Fleck ingen

kunskap som r oberoende av sociala sammanhang. Tvrtom r skapandet av kunskap

mnniskans starkast socialt betingade verksamhet (Fleck 1997:51).

Enligt Fleck finns alltid dtiden, nuet och framtiden nrvarande vid skapandet

av kunskap. Tolkningar frn igr pverkar den uppfattning som dominerar just nu och dagens

kunskap ligger till grund fr framtida frnyade tolkningar (Fleck 1997: 48). Bde nutida

uppfattningar och den historiska framvxten av dessa r viktiga fr att vi ska frst vr egen

samtid (Fleck 1997: 39).

Nyckelbegrepp hos Fleck r tankestil och tankekollektiv. En tankestil uppstr nr

tv individer utvxlar ider och tankar. En gemenskap av individer kallas tankekollektiv och

det blir brare av tankestilen. Nr tankar och ord byts mellan individer fr de hela tiden nya

betydelser allteftersom individerna knyter an nya vrden och associationer till tankarna och

begreppen. Det kan handla om nyanseringar av begrepp eller att man omvandlar tidigare ord

och begrepp fr att tjna sin egen stndpunkt, exempelvis politiskt (Fleck 1997:48-51). Enligt

Fleck finns inget som kan kallas knslofritt tnkande (Fleck 1997:57). Han menar att en

19

gemensam tankestil kan upptckas mycket tidigt i ett samtal. Antingen frstr man varandra

direkt och en knsla av gemenskap skapas, eller s frgas diskussionen av frmlingskap och

misstnksamhet vilket skdliggr att personerna tillhr olika tankestilar. Olika tankestilar

behver dock inte alltid betyda att man inte kan prata med varandra. Fleck talar om olika

grader av skillnader och menar att omfattningen av msesidighet eller misstnksamhet beror

p hur stor skillnaden r i tankestil (Liliequist 2003:49-51).

Fleck ser kunskap som en process som hela tiden r under frndring. Han

beskriver kunskapen som tre delar; subjektet den som forskar, objektet det man forskar

om och slutligen tankestilen inom tankekollektivet (Liliequist 2003:12-13). Genom att

individerna hela tiden pverkar varandra inom tankekollektivet fr det kollektiva tnkandet

ofta en strre roll n det individuella tnkandet (Liliequist 2003:30). Detta till trots menar

Fleck vidare att en individ som ingr i ett tankekollektiv nd alltid har sina egna teorier och

sitt stt att se p verkligheten. Det r erfarenhet, frfrstelse och upplevelser hos individen

som skapar dessa olika stt att se p verkligheten. Drmed blir ven ordval och tankarna

knutna till dessa frgade av individen och kan p s stt betyda olika saker fr olika personer

(Liliequist 2003:43).

Med Flecks synstt blir forskningen alltid frnderlig och sociala faktorer spelar

en stor roll fr hur forskarna uttrycker sin kunskap (Baudou 2004a:24). Genom att studera

ordval och vrdena hos dessa kan vi tolka de ideologiska betydelser som ryms i begreppen.

En metod fr att gra detta r begreppshistorisk analys.

Begreppshistoria

Men vad det handlar om r nog snarare att allmnsprket fretrdesvis anvnder begrepp fr ordbetydelser som uppfattas som komplexa och i behov av definitioner. Man talar hellre om begreppet frihet n om begreppet trbit. Hellberg 2005: 54

Begreppshistoria som metod utvecklades under 1960-talet. Den handlar om att studera hur

och nr begrepp uppstr och hur de anvnts ver tid men ocks hur de anvnds idag. Syftet r

att komma under ytan av iderna och blottlgga mer djupgende tankemnster och

frndringar (Lindberg 2005:6). Detta frutstter en tro p att inom ord och begrepp ryms

tankar, ider och vrden och genom att studera begreppen ver tid kan vi flja frndringarna

av dessa tankar och ider. Detta leder till att man som begreppshistoriker ofta fokuserar p

situationer dr begreppen frndras, exempelvis nr de byter namn. Metoden visar att begrepp

alltid har en historia, att de r frnderliga och att de aldrig r sjlvklara (Lindberg 2005:7-

10). Reinhart Koselleck menar att: [] sprket bestmmer hur vi frstr vrlden och att

20

sprkliga frndringar alltid ocks r frndringar i hur vi uppfattar vr egen historiska

verklighet (Koselleck 2004:11). Ett begrepp, enligt Koselleck, skiljer sig frn ordet d ett

begrepp alltid r mngtydigt att det uttrycks olika sikter om begreppet och dess inneboende

mening. Detta gr att begreppet ocks ges politiska eller sociala egenskaper (Koselleck

2004:19; Berggren & Trdgrdh 1990:370).

Begreppshistoria har mnga likheter med Ludwik Flecks tankemodell d bda

inriktningarna betonar att forskning aldrig kan ses utan ett socialt sammanhang: begrepp r

enheter i vilka mnskliga handlingar, ider och socioekonomiska strukturer mter varandra

menar statsvetaren Jussi Kurunmki (Kurunmki 2005:185). Idhistorikern Mats Persson talar

om begrepp som indikatorer p sociala strukturer och politiska konflikter (Persson

2005:20). Precis som Fleck menar Kurunmki att begrepp alltid r mngtydiga och att

dtiden, nuet och framtiden alltid r nrvarande i forskningen. Han skriver vidare att begrepp

kan betyda olika saker i olika kontexter. Dessa kontexter kan utgras av olika geografiska

omrden eller olika kulturella sfrer (Kurunmki 2005:184), vilket kan liknas vid Flecks

tankekollektiv. ven statsvetaren Kari Palonen understryker att kontexten r viktig. Trots att

individerna talar samma sprk och anvnder samma begrepp s spelar situationen, syftet,

individernas frfrstelse och ideologi en stor roll fr diskussionen och ett msesidigt

tnkestt r aldrig sjlvklart (Palonen 2005:41).

I denna uppsats har jag anvnt mig av begreppshistorisk analys fr att underska

hur begrepp och ordval, som kopplats till fngstmarksgravar, har frndrats ver tid samt

vilka vrden som knutits till dessa begrepp och ordval. Fr nrmare metodbeskrivning

hnvisas lsaren till kapitel 4 under rubriken Metod.

Kllkritiska aspekter Denna uppsats rr sig mellan olika vetenskaper. Jag har anvnt mig av teorier och metoder

som hr hemma inom idhistoria och sociologi vilket r discipliner jag inte studerat tidigare.

Jag har dock gjort mitt bsta fr att ta mig an dessa men vill ppeka att de r ngot jag inte

fullt behrskar.

Viktigt att belysa r att min text ocks r en del av en tankestil och ett

tankekollektiv. Trots att jag frsker gra en objektiv analys av tidigare forskning om

fngstmarksgravar samt av enktsvaren i min underskning s kommer tolkningarna att vara

pverkade av mig som person och av min frfrstelse.

21

vriga kllkritiska aspekter som rr analyserna i denna uppsats r frlagd till

varje enskild analys.

22

3. versikt ver tidigare forskning Diskussionen om fngstmarksgravarna har lnge handlat om de ska ses som samiska eller

inte. Den har ocks berrt gravarnas utbredningsomrde, Mellannorrland, som ses som en

plats mellan norr och sder och mellan nordliga och sydliga kulturyttringar. Mina studier av

fngstmarksgravarna kommer att rra sig ver en hundrarsperiod inom den arkeologiska

forskningen. Drfr kommer jag hr att ta upp tidigare forskning som studerat hur man sett p

Norrland och samisk arkeologi under samma period. Detta fr att f en djupare och vidare

frstelse fr diskussionen kring fngstmarksgravarna. Slutligen kommer jag att redogra fr

hur man sett p samer och utformandet av srskilda rttigheter inom svensk politik. Detta fr

att politiseringen av samisk arkeologi ofta handlar om diskussioner kring markrttigheter.

Norrland och samerna i svensk arkeologi David Loeffler har i sin avhandling frn 2005 studerat synen p Norrland i ett historiskt

perspektiv. Det r frmst hans forskning som denna genomgng bygger p. Han har bland

annat tittat p samhllsutvecklingen i stort, hur kulturmiljvrden arbetat vid inventeringar

samt hur arkeologerna behandlat norrlndsk arkeologi. Nr det kommer till det sistnmnda har

han i sin analys anvnt sig av Ludwik Flecks koncept tankestil och tankekollektiv vilket gr

hans forskning extra intressant fr min del. Jag kommer ven att hnvisa till Sara Hagstm

Yamamotos avhandling som kom i november 2010. Hennes arbete behandlar kollektiva

identiteter som samer, kvner och norrbottningar samt arkeologins och frhistoriens roll i

skapandet av dessa identiteter. Den tredje frfattaren jag hnvisar till r Carl-Gsta Ojala och

hans avhandling frn 2009. I hans avhandling har jag frmst fokuserat p hans forskning kring

hur sydsamisk arkeologi behandlats i Sverige.

Nr, hur och var Sverige befolkades under stenldern r en alltjmt pgende

diskussion inom arkeologin dr norra och sdra Sverige ofta har behandlats olika. Loeffler ser

att under slutet av 1800-talet och frsta halvan av 1900-talet r det sdra Sverige och

svenskarna som ftt spela huvudrollen. Svenskarna sgs som de frsta invandrarna till Sverige

och landet sgs som den ldsta staten i hela Europa. Norrland hamnade utanfr i denna

skapelseberttelse och ansgs inte ha bidragit ngot till utvecklingen under sten- och

bronslder (Loeffler 2005:92-95). Norrland sgs som nstintill folktomt dr de ftaliga

invnarna levde kvar p stenldersniv med den tidens redskap medan sdra Sveriges

befolkning hela tiden utvecklades och anvnde sig av metaller. I Loefflers analys av de

arkeologiska texterna ser han att befolkningen i sdra Sverige fr st fr upptckaranda, som

23

kolonisatrer, skickliga, kreativa och de utvecklar hgre sociala komplex medan befolkningen

i norr ses som stillastende (Loeffler 2005:123).

1938-1977 pgick den frsta stora arkeologiska inventeringen knuten till den

ekonomiska kartan. Hr har Loeffler rknat p hur mnga procent av fornlmningarna som

registrerades i olika delar av Sverige. Svealand hade 56,5 % av de registrerade

fornlmningarna, Gtaland 31,9 %, Gotland 6,9 %, Norrland 2,7 % samt land 2,0 %.

Frklaringen till att Norrland endast har 2,7 % trots sin stora areal menar Loeffler r att

inventeringen skedde med sdra Sverige som norm. Till exempel registrerade man inte

fornlmningar som boplatser av stenlderskaraktr och fngstgropar, vilka r vanliga eller till

och med typiska fr Norrland. Loeffler tar ven upp metod, tid och pengar som en orsak men

betonar att detta inte borde innebra ett uteslutande av vissa fornlmningar (Loeffler 2005:96-

98).

Loeffler har ven studerat hur stor andel som gnats t Norrland i arkeologiska

versiktsverk om Sverige. I Montelius arbete frn 1903 gnas endast 1,25 % t Norrlands

historia. I Henrik Schcks verk frn 1914 fr Norrland 0,2 % eller en halv sida av 262 sidor,

Gunnar Ekholm gnar 1935 2,5 % t Norrland, Holger Arbman 1947 5,8 %, Stenberger 1964

9,4 % och slutligen 2,9 % i Burenhults trilogi frn 1982-1984. Loeffler skriver att en

frklaring skulle kunna vara att det saknas data fr Norrland d det r mindre inventerat n

sdra Sverige men han hvdar att procentandelen i s fall borde ka i och med att fler

inventeringar och underskningar gjorts ver tid. S r dock inte fallet, enligt Loeffler, d

man kan se att procentandelen faller igen med Burenhults trilogi (Loeffler 2005:108-109).

Loeffler menar att ett empiriskt material, vare sig det r stort eller smtt, inte bestmmer i sig

sjlvt hur ngot kommer att tolkas eller presenteras. Hela tiden grs det val som bygger p

vrderingar som finns bde inom och utanfr den akademiska vrlden (Loeffler 2005:120-

121).

Loeffler kan se att det finns fem punkter eller generaliseringar om hur Norrland

presenterats som hela tiden teranvnts genom historien. Dessa generaliseringar ser han som

en del av en tankestil som har sitt ursprung i andra hlften av 1800-talet. Loeffler menar att

generaliseringarna har formulerats, anvnts och accepterats av alla, bde inom arkeologin och

inom kulturmiljvrden, under strre delen av 1900-talet. De fem punkterna r:

24

1. The North was settled relatively late in comparison to the rest of Scandinavia. 2. The population living in the North was sparse and basically nomadic. 3. Development in the North was absent or retarded, on both the technological, social and economical levels. 4. When significant progress of any kind did occur, it was always initiated from without, usually from Uppland. 5. Norrland has always functioned and served as a source of raw materials for the South. Loeffler 2005:195

Denna tankestil som Loeffler kallar den sydliga tankestilen kom att utmanas av en ny tankestil

under senare delen av 1900-talet. I den nordliga tankestilen, dr man ser p Norrland som en

region med en egen utveckling, spelar Ume universitet en tydlig roll (Loeffler 2005:196).

Loeffler menar att olika tankestilar behandlar material olika. Det som tidigare ignorerats i den

sydliga tankestilen ses nu som relevant och meningsfullt och frsteligt av den nordliga. All

kunskap r drfr konstruerad, menar Loeffler. Den sydliga tankestilen berodde inte p brist

p arkeologiskt material utan p dess egna teoretiska ramverk, pverkat av sociohistoriska

hndelser, som resulterat i dikotomin norr och sder (Loeffler 2005:201).

With this perspective in mind, one realises that the history of archaeological research in the North harbours neither heroes nor villains, but only a number of archaeologists, professional or otherwise, who, besides being remarkably talented, diligent and/or exceedingly motivated, also accomplished a great deal, irrespective of the prevailing thought-style that influenced their thinking. Loeffler 2005:202

Loeffler menar att vi alla mste stlla frgor om vra egna tankestilar, gamla och nya, samt

om vad deras begrnsningar r idag (Loeffler 2005:203).

Sara Hagstrm Yamamoto har anvnt sig av diskursanalys som metod i sin

avhandling. Dr har hon underskt hur Norrland presenterats i en svensk nationsdiskurs frn

1872 -1960. Genom att studera texter har hon kunnat hitta mnster fr hur man presenterat

sdra respektive norra Sverige samt det svenska respektive det samiska. Detta finns kort

sammanfattat i en figur i en artikel av frfattaren frn 2010:

Figur 4. Det svenska respektive det samiska i den svenska nationsdiskursen. Frn Hagstrm Yamamoto 2010a:129. Med tillstnd av frfattaren.

25

I sin avhandling skriver Hagstm Yamamoto att det var en viss typ av det samiska som fick ta

plats i diskursen vilket man ocks kan se i figur 4; det var den rensktande samen som

beskrevs. Andra former av samiskhet togs inte upp till diskussion (Hagstrm Yamamoto

2010b:76).

Frfattaren har ocks analyserat hur samerna presenterats i samisk

historieskrivning och ven dr kan Hagstrm Yamamoto se att en viss form av samiskhet r

den som fr ta plats. Samer talas om som rensktare, inte jordbrukare eller nybyggare, trots att

detta levnadsstt ocks r en del av det samiska (Hagstm Yamamoto 2010b:96).

Slutligen vill jag kort hnvisa till Carl-Gsta Ojalas avhandling och hans avsnitt

om sydsamisk arkeologi. Ojala skriver att debatten kring sydsamisk arkeologi brjade i

Sverige runt 1980-1990. Det mne som debatterades mest var etnicitet (Ojala 2009:110).

Sydsamisk arkeologi har alltid setts som srskilt kontroversiellt i Sverige kanske just fr att

det ligger mittemellan det som traditionellt anses vara svenskt och det som anses vara samiskt

(Ojala 2009:141). Ojala menar att:

In the history of research, there are many instances when Smi prehistory and Swedish prehistory have been constructed as a discrete and bounded entities, or one-entities, which would never truly meet. Ojala 2009:175

Han tycker sig dock se att inom sydsamisk arkeologi har forskarna brjat luckra upp de gamla

enheterna och istllet fokuserar man p mten och utbyten mellan kulturer och identiteter

(Ojala 2009:175).

Samisk arkeologi i Norge Trots att min uppsats r begrnsad till Sverige och svensk arkeologi kommer jag att gra en

del nedslag i norsk arkeologi. Detta fr att liknande diskussioner har frts i Norge angende

fngstmarksgravarna samt att hur man har sett p samisk frhistoria i tidigare forskning i

mngt och mycket sammanfaller med synsttet i Sverige. Det sistnmnda kommer att

behandlas hr.

I sin avhandling frn 2001 undersker Anders Hesjedal vad som r skrivet om

samisk frhistoria inom arkeologin i Norge. Han rr sig i tidsperioden mellan sent 1800-tal till

2000-tal. Genom att studera arkeologiska texter frn perioden har han kunnat visa hur man

sett p samisk och norsk arkeologi under drygt 100 r. Jag kommer frmst att presentera delar

av hans forskning hr ven om andra frfattares arbete nmns.

26

Under 1860-talet diskuterades tv stenlderskulturer i Norge, en arktisk och en

sydskandinavisk. Den arktiska ansgs vara samernas frfder medan den sydskandinaviska

knts samman med norrmnnen. Hesjedal ser en tydlig dikotomi i denna diskussion dr den

arktiska kulturen associeras med skiffer primitivitet utan utvecklingsmjligheter medan

den sydskandinaviska associeras med flinta dynamik expansion och de stod fr nationens

frhistoria (Hesjedal 2000:50-51). ven Audhild Schanche skriver i sin avhandling att man

under denna tid ansg att samerna kulturellt lg p en stenldersniv, och att de sledes varit

ofrnderliga fram till senare tid, medan den sydskandinaviska kulturen utvecklades vilket

brons- och jrnldern var ett bevis fr (Schanche 2000:32). Liknande diskussion fanns som

bekant ven i Sverige (se fregende avsnitt).

Nationen var det som skulle komma att spela en stor roll i brjan av 1900-talet i

Norge, p samma stt som fr andra gryende nationalstater. Invandring, raslra och det som

kom att bli nationen Norge och den norska identiteten var det som fngade arkeologernas

intresse. Enligt Hesjedal fanns det ingen plats fr den samiska arkeologin i identitetsskapandet

av nationen. Samerna sgs som de andra och marginaliserades totalt. Det samiska sgs ven

som ett problem inom forskningen och tolkningarna frknippades med oskerhet och tvivel

medan det arkeologiska materialet som frknippades med norsk identitet tolkades som skert,

ngot som frfattaren anser fortfarande drjer sig kvar ven i modern forskning (Hesjedal

2000:89-90).

Under mellankrigstiden fortsatte nationen och det norska att st i centrum och i

motsats till detta stod samerna. Dessa sgs som konkurrenter till norrmnnen i den norska

frhistorien och degraderades till a-historiska, etnografiska aktrer utan arkeologiskt vrde.

De ansgs heller inte ha spelat ngon betydande roll i historien d de enligt dtidens forskning

invandrat i senare tid (Hesjedal 2000:148) Hesjedal ger exempel frn svensk forskning

angende denna invandring. Gustaf Hallstrm beskrev 1929 invandringen av samer under

fimbulvintern d en stor avfolkning skedde i Sverige och hr upptcker Hesjedal ytterligare

dikotomier. Samerna sgs som passiva invandrare som bara fljde efter vildrenen, medan

svenskarna sgs som aktiva utvandrare som begav sig ut i Europa fr att skapa historia

(Hesjedal 2000:115-116).

I efterkristidens Norge skedde det, enligt Hesjedal, frndringar fr den samiska

arkeologin. Samisk jrnlder nmndes fr frsta gngen 1945 och man hade drigenom skapat

en plats fr samisk arkeologi. Vidare utvecklades den arkeologiska institutionen i Troms

under 70-talet och ett strre intresse fr nordnorsk arkeologi skapades (Hesjedal 2000:150-

163). 1978 bestmdes det s att alla samiska lmningar som r ldre n 100 r ska vara

27

fredade (Bergstl 2009:75) Schanche skriver om den etnopolitiska mobiliseringen under

denna tid och radar upp flera hndelser som blev resultatet av denna. Bland annat nmner hon

Samekommitn som bildades 1959 och Norskt samerd 1964. Hndelser som sammanfaller

med kommande tidsperiod r inrttandet av Norsk samerettsutvalg och Samisk kulturutvalg

1980, Sameloven 1987 samt Sametinget 1989 (Schanche 2000: 67).

Nsta tidsperiod som Hesjedal behandlar r mellan ren 1970-1985. Hr ser han

att Alta-konflikten och den moderna etnicitetsdebatten fick stort inflytande p den samiska

arkeologin. Ett nytt stt att se p etnicitet, bland annat presenterat av Knud Odner 1985, kom

att diskuteras livligt. Vissa arkeologer ansg att forskning kring etnicitet kunde leda till en

politisering av arkeologin och att man inte borde uttala sig alls i mnet som arkeolog.

Samtidigt frdes en diskussion om samer skulle ses som en urbefolkning eller inte. P Norsk

arkeologmte 1981 rstade man ja till att samerna var Norges urbefolkning. 30 rster rstade

fr, sex emot och tv var blanka rster (Hesjedal 2000:167-168). Hesjedal skriver att debatten

om etnicitet och politiseringen av arkeologin gick s lngt att Anders Hagen 1981 liknade

detta vid Kossinas arkeologi. Audhild Schanche och Bjrnar Olsen kom senare med kritik

mot detta uttalande och menade att samisk arkeologi alltid sgs som problematisk och politisk

medan den norska arkeologin alltid sgs som neutral och opolitisk (Hesjedal 2000:179-182).

Frndringen i den samiska forskningen sammanfattar Hesjedal som fljer:

I arkeologien reflekteres dette av at det vokser fram en arkeologisk forskning om samisk forhistorie der denne forhistorien ses som unik og speciell, og noe helt annat en norsk eller norrn forhistorie, og det som betegner denne endringa er skiftet fra sprmlet: nr innvandret samene? til Odners sprsml: hvordan oppstod samisk etnisitet og hvordan ble denne vedlikeholdt? Hesjedal 2000:198-199

Sydsamisk arkeologi i Norge hamnar ofta utanfr debatten precis som i svensk forskning. I

Norge var sydsamisk arkeologi ett icke-tema fram till 1970-talet (Hesjedal 2000:225).

Sydsamisk arkeologi ses ocks som mer kontroversiell och Bergstl menar att diskussioner

om samiska lmningar i Trndelag och Hedmark ses som ett problem vilket dremot inte r

fallet i norr (Bergstl 2009:77).

Samerna i svensk politik Ulf Mrkenstam r statsvetare och i hans avhandling frn 1999 undersker han bland annat:

Hur gruppen samer har konstituerats i politiken och vilken betydelse frestllningen om den

28

samiska gruppen har haft fr utformandet av ett system av srskilda rttigheter (Mrkenstam

1999:4). Han studerar detta under ett antal olika tidsperioder varav den frsta r mellan

1883-1917. Under denna period kan han se tv olika traditioner om synen p samisk

gandertt. Den frsta gr ut p att samerna ses som nomader och drfr inte kan ga jord

medan den andra menar att samerna aldrig gt ngon jord utan att den alltid har tillhrt staten

(Mrkenstam 1999:42). I Mrkenstams analys av den politiska diskursen kan han se hur det

svenska stlls i motsats till det samiska och hur endast en form av samiskhet kommer till tals.

Han visar detta i vad han kallar en kedja av analogier: same rensktare nomad god

rensktsel fjllsame nomadkultur. Samerna ses inte heller som svenskar och deras kultur

ses som underlgsen svenskarnas (Mrkenstam 1999:107-109).

Den andra tidsperioden som Mrkenstam behandlar r 1918-1952. Hr fr de

samer som inte har rensktsel som levnadsstt ven en del i diskursen som en slags

mellankategori mellan det typiskt samiska och det svenska. Analogikedjan fr den hr

gruppen bestr av en rad negationer som fr att beskriva vad de inte r: Same icke

rensktare/icke nybyggare icke bofast/icke nomad dlig rensktsel/undermligt jordbruk

fattig ej srskilda rttigheter assimilering. Man skiljer hr mellan det typiskt samiska, i

form av rensktsel, och det andra samiska och detta fr ocks konsekvenser fr hur man vill

att samerna ska integreras i det svenska samhllet. De riktiga samerna br segregeras fr att

i s hg grad som mjligt behlla sin kultur och sitt levnadsstt d de r brare av den samiska

identiteten. De andra br istllet assimileras (Mrkenstam 1999:145-150).

Nsta tidsperiod r 1953-1977. Hr sker en diskursiv frndring av det samiska.

Tidigare hade man talat om samerna som en egen ras som var underlgsen svenskarna. Nu

frndras retoriken och man talar istllet om samerna som en egen etnisk grupp och som en

minoritet och urbefolkning (Mrkenstam 1999:151-152). Rensktande samer ses fortfarande

som brare av den samiska identiteten och de besitter fortfarande srskiljda rttigheter men

analogikedjan ser annorlunda ut: Same rensktare yrke nringsidkare/smfretagare

samisk kultur samiska sprket det samiska (- svensk). Fr den andra gruppen samer ser

analogikedjan ut som fljer: Same icke rensktare svenskt levnadsstt marginaliserade

icke samisktalande icke samisk kultur icke same svensk. Hr kan vi se att samerna nu

rknas som svenskar och att det samiska sprket blir viktigt fr identiteten (Mrkenstam

1999:184).

Sista tidsperioden r 1978-1997. Hr ser Mrkenstam att distinktionerna mellan

olika grupper av samer frsvinner ven om rttigheterna fortfarande tillfaller de rensktande

29

samerna. Analogikedjan fr de senare ser nu ut som fljer: Same samisk hrstamning

samiska sprket samisk kultur samhrighetsknsla urbefolkning minoritetsgrupp det

samiska (Mrkenstam 1999:224).

I Sverige mste man vara medlem i en sameby fr att kunna bedriva rensktsel

och de r ocks dessa som besitter srskiljda rttigheter nr det gller jakt och fiske. I Sverige

r 2500 av totalt 17000 samer medlemmar i en sameby (Bergstl 2009:77). Dessa srskiljda

rttigheter har orsakat en rad konflikter under rens lopp. Thomas Wallerstrm sammanfattar

dem i fyra olika kategorier. Dessa r:

[] tvister mellan svenska staten och privata markgare (gandertt), mellan samer och privata markgare (renbetesrtt samt rtt till jakt och fiske), mellan medlemmar i samebyar och samiska icke-medlemmar (om nyttjandertt) samt mellan samer och staten (om gandertt). Wallerstrm 2006:93

Dessa konflikter har lett till rttegngar i bde Sverige och Norge. I samtliga fall har det

handlat om konflikter som gllt avlgsnade av rensktseln frn ett omrde. I Norge finns det

fyra fall varav samerna har vunnit i ett. Jostein Bergstl menar att det r vanligare att

konflikterna utmynnar i en rttegng nr det gller sydsamiskt omrde p grund av teorierna

kring att samerna vandrade in i sydsamiskt omrde i relativt sen tid (Bergstl 2009:77). I

Sverige har samerna ocks vunnit i ett rttsfall. Tre samebyar i Nordmalings kommun

stmdes av ett stort antal markgare 1997. Tvisten har pgtt under 13 r och samerna har

vunnit i bde tingsrtt och hovrtt. I slutet av april 2011 gav Hgsta domstolen dem ocks

rtt. Fallet kommer att f stor betydelse fr liknande rttsfall i framtiden d Hgsta

domstolens dom blir prejudicerande (Eriksson & Tures 2011).

Det mest knda fallet i Sverige, srskilt fr arkeologer, tar sin plats i Sveg,

Hrjedalen under 90-talet. Kortfattat kan man sga att 3 skogsbolag och 700 markgare

stmde fem samebyar. Under den tid som fallet pgick slutade skogsbolagen med en

frlikning medan 500 skogsgare fortsatte processen. I rttegngen tog man hjlp av

arkeologin fr att diskutera samernas rtt till land. Evert Baudou fretrdde markgarna

medan Inger Zachrisson fretrdde samerna. Diskussionen gllde om man arkeologiskt kunde

pvisa samisk nrvaro i omrdet (Bergstl 2009:77). Eftersom Baudou och Zachrisson var

oense ansg tingsrtten att urminnes hvd inte kunde bevisas. Samerna frlorade drmed ca

38 % av sitt vinterbete (Hahn 1998:4). Samerna verklagade domen men fick avslag i Hgsta

domstolen 2004. Drefter verklagade de till Europeiska domstolen fr mnskliga rttigheter

vilken valde att ta sig an fallet 2009 (Ojala 2009:155). I maj 2011 skrevs avtal mellan tre av

samebyarna och 80% av markgarna. Arbetet med detta fortgr (Lnsstyrelsen Jmtlands ln).

30

Sammanfattning versikten av den tidigare forskningen visar att det funnits en rad frestllningar om Norrland

som region, dess fornlmningar och de kulturer som representeras dr idag och under

frhistorien. Det har mlats upp en bild som till stor del bestr av dikotomier som handlar om

ekonomi, etnicitet och frndring.

Loeffler talar om ett antal generaliseringar om Norrland som fick fste under

senare delen av 1800-talet och som teranvnts under strre delen av 1900-talet.

Generaliseringarna bestod i att Norrland befolkades sent, att befolkningen till strsta del var

nomader, att all utveckling alltid kom utifrn och att Norrland endast sgs som en rvaruklla

till sdra Sverige (Loeffler 2005:195).

Hagstrm Yamamoto ger exempel p en rad dikotomier mellan svenskt och

samiskt dr det svenska kopplades samman med bofasthet, jordbruk och framsteg medan det

samiska fick st fr mobilitet, rensktsel och ofrmga till framsteg (Hagstrm Yamamoto

2010a:129). Hon betonar att endast en form av samiskhet fick ta plats i den svenska

nationsdiskursen och i den samiska historieskrivningen, nmligen den rensktande samen

(Hagstrm Yamamoto 2010b:76).

Liknande mnster hittar Mrkenstam inom den svenska politiken. Det var en

viss typ av samiskhet som fick spela huvudrollen den riktiga samen var den rensktande

samen (Mrkenstam 1999:145-150).

ven inom norsk arkeologi stlldes det norska och det samiska i motsats till

varandra. Norrmnnen sgs som nationens folk medan samerna sgs som de andra

(Hesjedal 2000:89-90), den norska arkeologin sgs som neutral och opolitisk medan den

samiska arkeologin alltid var frenad med politik (Hesjedal 2000:179-182).

Bde Loeffler och Hesjedal ser en frndring i ovan nmnda synstt under 70-

talet dr universiteten i Ume och Troms spelade en tydlig roll. Norrland ses nu som ett eget

omrde med en egen utveckling (Loeffler 2005:196; Hesjedal 2000:163).

De frestllningar som presenterats i forskningsversikten har behandlat

Norrland i stort och samisk respektive svensk och norsk arkeologi. Men frestllningarna fr

ocks betydelse fr diskussionen kring fngstmarksgravarna och deras anlggare.

Utbredningen av gravarna motsvarar till stor del det omrde som behandlats i

forskningsversikten. Fngstmarksgravarna har ocks diskuterats i former av dikotomier som

samiskt och svenskt. Drfr anser jag att genomgngen av forskningen i detta kapitel r

ndvndig fr att stta in diskussionen om fngstmarksgravarna i ett strre perspektiv. Jag

31

ber lsaren ha denna forskningsversikt i bakhuvudet vid lsningen av nsta kapitel min

analys av tidigare texter skrivna om fngstmarksgravar.

32

4. Analys - del ett Bakgrund Innan jag gr in p min analys av tidigare texter skrivna om fngstmarksgravar s finner jag

det ndvndigt att kort sammanfatta vad den allmnna uppfattningen om vad en

fngstmarksgrav r fr ngot. Det finns ungefr 700 frhistoriska gravar som definieras som

fngstmarksgravar i Sverige (Wastenson & Selinge 1994:33; Ramqvist 2007:158). De r

spridda i framfrallt Dalarna och i mellersta Norrland och vid angrnsande omrden i Norge.

Figur 5. Utbredning av fngstmarksgravarna i Norge och Sverige. Frn Bergstl 1997:89. Med tillstnd av frfattaren, Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo.

Endast ett ftal av fngstmarksgravarna r underskta (Stedingk & Baudou 2006:185) men

man har nd ett tillrckligt material fr att fr att kunna konstatera att gravarna r anlagda

under en period frn ca 200 f.Kr.-1200 e.Kr. (Zachrisson 1992:21). Tidsspannet r lngt och

gravarnas inre och yttre gravskick r heterogent. De kan utgras av hgar, rsen,

stensttningar, flatmarksgravar och dremellan frekommande blandningar (Hansen & Olsen

2006:101-102). Det som dock r gemensamt fr dessa gravar r att de anses ligga utanfr den

odlade bygden vid insjar eller i fjllen.

Vem eller vilka som anlagt gravarna har diskuterats sedan 30-talet fram till idag

i uppsatser, artiklar, avhandlingar och bcker. Diskussionerna har kommit att behandla bland

33

annat ekonomi och etnicitet och tre huvudinriktningar bland forskarna kan sknjas, dr man

anser att gravarnas anlggare tillhr:

1. En fngstkultur (exempelvis Ambrosiani et al. 1984), vilken hos vissa

forskare tillskrivs samisk identitet (exempelvis Zachrisson 2004).

2. Utmarksexploatrer frn jordbruksbygderna (exempelvis Baudou 2001).

3. En s kallad kreolkultur som uppsttt i interaktionen mellan de frsta tv

nmnda grupperna (exempelvis Welinder 2008).

Denna korta sammanfattning visar att vi har att gra med gravar som frekommer under lng

tid, att de inte har ett homogent morfologiskt uttryck samt att de givit upphov till en rad skilda

tolkningar gllande sitt ursprung. Dessa tolkningar och beskrivningar av fngstmarksgravarna

r det som fljande analys behandlar. Som metod anvnds begreppshistorisk analys.

Metod Att gra en begreppshistorisk analys innebr att man genom sprkliga metoder undersker hur

ord och begrepp exempelvis har utvecklats ver tid fr att drigenom kunna identifiera de

vrden och betydelser som begreppen rymmer (Kurunmki 2005:183). Nr man undersker

en text kan man analysera begreppen synkront, dvs. hur det utvalda begreppet str i

frhllande till andra begrepp anvnda under samma tid, eller diakront dr man undersker

hur begreppet ndrats ver tid (Kurunmki 2005:187). Fljande analys r av diakron typ och

fokuserar p vad begrepp knutna till fornlmningskategorin fngstmarksgravar inneburit och

innebr idag: Vad r enligt forskarna en fngstmarksgrav och hur har dessa beskrivits ver

tid?

Analysen av begreppen har brutits ner till delfrgor. Ett exempel p detta r hur

forskarna beskrivit gravarnas lge, vilket r av stor vikt d detta anses utmrka gravarna. I den

underskta litteraturen har flertalet begrepp anvnts fr att beskriva fngstmarksgravarnas

lge i landskapet, men man har ocks anvnt sig av motsatsbegrepp fr att stlla dem i

kontrast till andra fornlmningar. Odlad bygd kontra fngstmark r ett sdant exempel;

inmark och utmark ett annat. Inget av de nmnda begreppen kan f ngon mening utan sitt

motsatsbegrepp. Fr att begreppet utmark ska ha en betydelse mste dr finnas en etablerad

bild av vad inmark r (Bergstl 2008:205). Underskningen r drfr till viss del ven

synkron d visst fokus ligger p motsatsbegreppen.

34

Diskussionen om bland annat fngstmarksgravarnas lge anvnds ven fr att

sga ngot om de associationer och vrden som kopplats till fngstmarksgravarna sedan

fornlmningskategorin brjade diskuteras. Detta kapitel avslutas av en sammanfattning av de

vrden som hittats inom de olika delaspekterna. Analysen som presenteras i detta kapitel utgr

ifrn fljande frgestllningar:

Hur beskriver olika forskare fngstmarksgravarna och deras ursprung, exempelvis genom

begrepp och ordval?

Vilken syn p kultur (exempelvis gllande ekonomi, etnicitet och frndring) kan man finna

genom att betrakta ovanstende beskrivningar som delar av tankekollektiv?

Lgesbeskrivningar Detta avsnitt fokuserar p lgesbeskrivningar i den arkeologiska forskningen, frn 30-talet, d

den frsta definitionen av fornlmningskategorin gjordes, till idag. Den arkeolog som frst

srskiljde gravarna som en egen grupp var Gustav Hallstrm och i dennes definition av

fngstmarksgravarna betonas deras lge i landskapet:

[] lget p torra, lga sjstrnder, helst uddar, inom skogsomrden, som nnu idag till strre delen visat sig omjliga fr odling [---] dess tyngdpunkt ligger utanfr bygderna, till skillnad mot de flesta slag av fornlmningar vi eljest knna. Hallstrm 1931:18

Vi ser att Hallstrm beskriver lget med orden utanfr bygderna. Han beskriver p andra

stllen omgivningen som enahanda (Hallstrm 1931:14), som de skogsmarker och gravarna

som en vildmarksfreteelse (Hallstrm 1945:106). Liknande beskrivningar, inspirerade av

Hallstrm, frdes fram av Inga Serning i flertalet arbeten under 60-talet (1962, 1965, 1966).

Att landskapet dr gravarna r belgna ses som obygd betonas under 60-talet ven av Harald

Hvarfner, vilket kan ses i ordval ssom demark, avlgsna trakter och nutida glesbygder

(Hvarfner et al. 1962:72 samt 160). I motsats till dessa begrepp finns lgesbeskrivningen

nutida storbygderna (se exempelvis Hallstrm 1937:159). Ett annat exempel p sdana

motsatsbegrepp r orden perifera omrden respektive centralomrden (Hyenstrand

1974b:202). Under 70-talet dk lgesbeskrivningar ssom skogslandskapets fngstmilj och

fngstkulturens milj upp (Selinge 1976:68-69). Motsatsen till dessa begrepp blev

bondekulturens hggravar (Bolin & Edenmo 2001:18). Under 80-talet anvndes av

exempelvis Gert Magnusson begreppet utmark fr att beskriva fngstmarksgravarnas lge.

35

Magnusson menar vidare att gravarna ligger i omrden som kan ses som utmark bde under

frhistorisk och under modern tid (Magnusson 1986:129).

Benmningar

ven benmningen av fornlmningskategorin fngstmarksgravar har ndrats ver tid. Vrt att

notera r att lget alltid varit det som franlett benmningen. Hallstrm kallade sledes

gravarna fr norrlndska skogsrsen (Hallstrm 1931:18). Hans val av begrepp grundar sig

drmed bde p gravarnas utseende och p placering i landskapet. Under 1960-talet gav Inga

Serning gravarna ett nytt namn skogsgravar med hnvisning till att gravarna inte r rsen

utan fyllda stensttningar eller lga hgar (Serning 1966:87). ven hr kan utseende och lge

sgas vara betydande fr valet av begrepp. 1976 frdes det ter fram ett nytt namn fr

gravarna, d Klas-Gran Selinge vnde sig emot namnet skogsgravar. Han menade att

benmningen skogsgravar sade mer om gravarnas milj idag n om hur landskapet sg ut

under den tid de anlades. Gravar i insjmilj, insjgravar, ansg han passade bttre d

gravarna terfinns i omedelbar nrhet till vatten (Selinge 1976:39). Denna benmning kom att

bli rdande under lng tid tills Martin Gollwitzer under 90-talet sammanfrde de tidigare

fyndkategorierna insjgravar och norska fjllgravar till en och samma kategori och gav dem

namnet fngstmarksgravar, som i citatet nedan:

Man kan drfr kalla dem fr fngstmarksgravar [---] Att svenska fngstmarksgravar frmst ligger i skogsomrden och norska i fjllomrden hnger allts samman med att fngstmarkerna i Sverige frmst utgrs av skogsomrden, medan de i Norge mest bestr av fjllterrng. Gollwitzer 1997:32-33

Begreppen fngstland och fngstmark har efter detta anvnts flitigt under hela 2000-talet fr

att beskriva svl landskapet som lget fr gravarna (se exempelvis Baudou 2001:7; Hansen

& Olsen 2006:102; Welinder 2008:58).

Gravarnas relation till naturfreteelser

Frutom det motsatsfrhllande mellan inmark och utmark som beskrivits ovan finns ocks

en diskussion om gravarnas frhllande till vatten eller andra geografiska punkter.

Tidigt ansgs uddar, ns och ar vid insjar som typiskt gravlge, vilket

exempelvis kan ses i Gustaf Hallstrms citat: S vitt jag vet har den kta typen nnu icke

ngon gng trffats vid stranden av ngon lv, eller bck utan alltid vid sj (Hallstrm

1931:18). Senare kom likvl ven vattendrag att ing i lgesbeskrivningarna (se exempelvis

36

Selinge 1976:39; Baudou 1978:4; Sundstrm 1994:102; Bolin & Edenmo 2001:13). Sedan

vidgades begreppet s att ven gravar som inte lg vid vatten kunde rknas som

fngstmarksgravar (se exempelvis Zachrisson 1992:28). Under 90-talets andra hlft kom ven

fjllgravarna att ing i samma lmningstyp (se Gollwitzer ovan). En lgesbeskrivning som

innefattar detta strre register av omgivningar r Zachrissons: De r i regel belgna vid

strnder, dr land mter vatten, och p fjlltoppar, dr land mter himmel (Zachrisson

2004:10. Se ocks Fossum 2006:49; Hansen & Olsen 2006:101).

Sammanfattningsvis kan sgas att beskrivningar av fngstmarksgravarnas

typiska lge har frndrats och utvidgats. Frn att lget p uddar vid insjar har varit det mest

utmrkande draget hittar vi nu fngstmarksgravar vid lvar, eller inte vid vatten alls, samt

uppe i fjllen.

Forskares tolkningar av lgets betydelse

I forskningen finns ocks flera olika stt att tolka gravarnas lge. Ett stt att kategorisera dessa

tolkningar r att de 1) fokuserar p gravkonstruktrernas ekonomi och frhllande till

omgivande grupperingar, eller 2) p deras kosmologi.

Vad gller ekonomi och relation till omgivande grupperingar menar exempelvis

Hallstrm att platsen r vald p grund av det goda lget fr jakt och fiske, vilket lett till att

grupperingar med ursprung i storbygderna begett sig dit fr kortare uppehll eller

ssongsbesk (se exempelvis Hallstrm 1945:108-109). Harald Hvarfner freslr istllet att

grupperingar frn storbygderna skt sig till obygden fr att skapa handelsplatser och goda

handelsrelationer med fngstfolket (Hvarfner et al. 1962:72). En tredje tolkning av lgets

koppling till ekonomi r att gravarnas upphovsmn r en fngstbefolkning och att lget fr

gravarna sledes ligger inom deras hemomrde (Ambrosiani et al. 1984). Denna tolkning kan

utvecklas s att denna fngstbefolkning valt lget i syfte att markera revir och hvda dessa

skogsomrden (se exempelvis Hyenstrand 1974a:134; Zachrisson 1992:22).

Frre forskare fokuserar i sina tolkningar p gravkonstruktrernas kosmologi.

Exempel dr gravplatsernas innebrd ses som kosmologisk finns dock i fljande citat:

De vanligen utstuderat vackra lgena p uddar kan uppfattas s, att gravflten mera representerar utvalda begravningsplatser n r ren indikation p bebyggelse i deras omedelbara nrhet. Hyenstrand 1974a:138 Att ven dessa enkla gravar r uttryck fr ett ideellt innehll nrmast en religis sed, som varit knuten till frden hinsides och kanske ocks till minnelsen av de dda r ovedersgligt. Selinge 1976:40

37

[] att tillfredstlla den ddes och de anhrigas nskningar om att, ven i livet efter detta, f vila i nrheten av ett knt vatten och lyssna till vlbekanta ljud. Bolin & Edenmo 2001:20

Utifrn detta kosmologiska perspektiv kallar Birgitta Fossum platserna fr rituella arenor dr

mten skett mellan de levandes vrld, de ddas och gudarnas vrld (Fossum 2006:189). Inger

Zachrisson menar att bde lget p holmar och ar - lget mellan vatten och land har sina

motsvarigheter i den samiska vrldsbilden och att samiska gravar hittats p liknande platser

frn vikingatiden och framt (Zachrisson 1997:197; Zachrisson 2004:10).

Sammanfattningsvis kan sgas att valet av plats fr gravarna har getts en

ekonomisk frklaring dr storbygdens folk har nyttjat omrdet fr jakt, fiske och handel, det

har tolkats som en revirmarkering av en mobil befolkning samt som en religis

symbolhandling.

Vrderingar i lgesbeskrivningarna Enahanda lge, de, vildmarksfreteelse och perifera omrden r alla negativa beskrivningar

som uppdagar hur forskarna sett p Norrlands inlandsmilj under jrnlder en de

skogsbygd, lngt frn hndelsernas centrum, som r sparsamt befolkad. Begrepp ssom

utanfr bygderna, utmark och fngstmark kan kanske vid frsta anblick ses som likvrdiga,

som en geografisk avgrnsning. Men varje begrepp r, som Ludwik Fleck skriver, mngtydigt

och varje frfattare fyller det med sina vrden. Inom arkeologin kommer ocks tolkningarna

om mnniskorna bakom gravarna att vvas in i begreppen, samt vilka aspekter av deras liv

som r intressanta att studera.

Ovan gav jag exempel p tolkningar kring ekonomi i frhllande till gravarnas

faktiska lge i landskapet. Vi kan ocks se, vad gller de begrepp som ovan refererats,

(utanfr bygderna, utmark och fngstmark) att det r resursanvndningen av den mark dr de

ligger som ges strst betydelse nr man beskriver gravarnas lge. Implicit i dessa

lgesbeskrivningar ligger allts en vrdering om att ekonomi r en viktig kategori fr att tolka

gravarna och dess anlggare: platserna har mjligheter fr jakt, fiske och utmarksbruk men

saknar mjligheter fr odling. De stlls drmed i motsats till de gravar som inte ligger i

utmarken eller fngstmarken, vilka ofta kallas bygdanslutna gravar eller bygravflt. Denna

uppdelning utgr grunden fr en dikotomi, dr vrderingar som associeras med respektive

gravlge kan jmfras eller stllas i motsats till varandra.

Dessa associationer rymmer frutom stllningstaganden om ekonomi ocks

sdana om etnicitet. Srskilt tydligt r detta i fallet fngstmark. Begreppet fngstmark

38

innehller en rad olika vrderingar beroende p vilken frfattare som skrivit det. Fngstmark

frbinds ofta med begreppet fngstfolk, som vi ser i kopplingen ovan mellan

skogslandskapets fngstmilj och fngstkulturens milj, (Selinge 1976:68-69) och ger en

implicit tolkning av gravarnas anlggare som en jgarbefolkning. Fr vissa frfattare vvs

ytterligare associationer in och fngstfolket likstlls med samer (se exempelvis Zachrisson

2004:10). Hos andra frfattare ser associationskedjan annorlunda ut: fngstmark-

utmarksbruk-bondebefolkning-germaner (se exempelvis Baudou 2001). Detta visar hur

mngtydigt ett begrepp som fngstmark kan vara.

ven i de fall dr lget kopplas samman med en kosmologisk betydelse kan vi

se att teorier kring gravanlggarnas ekonomi blir viktigt fr tolkningen. Hyenstrand talar om

gravplatserna som en revirmarkering av en mobil fngstbefolkning samt att gravlgena hellre

ska ses som srskilt utvalda vackra begravningsplatser n en indikation p bebyggelse i

nromrdet (Hyenstrand 1974a:134-138).

Det finns ocks exempel p dr teorier om etnicitet kopplas samman med

tolkningen av lgets kosmologiska betydelse. Exempelvis drar Zachrisson paralleller mellan

samisk kosmologi och fngstmarksgravarnas lgen.

Lgesbaserade vrderingar med vidgad tillmpning

Som vi ser r allts lgesbeskrivningar frbundna med vrderingar om upphovsmnnens

ekonomi och etnicitet. Nr fornlmningstypen p detta stt kopplats till vissa vrderingar,

tenderar dessa att i fortsttningen ven tillmpas ven p gravar med annorlunda lge.

Detta frenklas genom att frfattare sllan ger svar p vad de menar med odlad

bygd. Menar de odlad bygd idag, de spr vi har efter jrnldersbebyggelse eller de omrden

som geologiskt lmpar sig fr odling? Faktum r att vi kan hitta alla alternativen i

forskningen. Man syftar p odlad bygd i dtid, sen tid, och nutid: (se exempelvis Zachrisson

1992:21; Welinder 2008:33; Serning 1966:87). Det r ocks svrt att avgra hur stort omrde

som kan rknas till bondebygderna. Nr tar utmarken slut och nr tar demarken vid ur

bondebefolkningens synvinkel? Hallstrm skriver dessutom att gravarna kan ligga nra invid

storbygderna (Hallstrm 1931:18) och Jostein Bergstl ger exempel p fngstmarksgravar i

Norge som ligger i nrheten av den brukande bygden:

De gravene og bosettningssporene som ble avdekket ved Kilde i mot er samtidige med de to fangstmarksgravene noen kilometer lenger opp langs Renaelva. Det betyr att de to gruppene har levd relativt nr hvenrende, i alle fall i delar av ret. Denne nrheten m ha frt til mer omfattande kontakt. Bergstl 2008:200

39

ven Stig Welinder ger exempel p dr fngstmarksgravarna ligger inom synhll frn en

samtida by: Skogsgravarna byggdes nra jrnframstllningsplatserna, ven d dessa lg nra

grdarnas tun och inmark, och i utmarken (Welinder 2008:61, min kursivering).

De mngtydiga begreppen fr fngstmarksgravarnas lgen samt tydliga undantag

frn regeln om placeringen i landskapet visar att det viktigaste kriteriet fr att beteckna en

fornlmning som fngstmarksgrav (lget utanfr odlad bygd) r mycket problematiskt. Om

det finns ett, tre eller fler undantag - nr slutar d regeln att glla? Eller r reglerna s oklara

att ngra undantag inte spelar ngon roll fr helhetssynen p gravarna som en kategori och

hur dessa br tolkas?

Grupperingar inom fngstmarksgravarna Redan frn brjan d man utmrkte fngstmarksgravarna som en egen fyndkategori har man

ppekat den stora variation som kategorin innefattar. Uppdelningar av gravarna i olika

grupper har gjorts efter kronologi, morfologi och fynd.

Gustav Hallstrm delade in gravarna i tv grupper som han kallade skogsrsen och

isolerade rsen. Den frsta gruppen bestr av de strre gravflten som, enligt Hallstrm, r

placerade vid sjkanten och den senare av ensamliggande gravar belgna p berg eller

sluttningar ned mot strandkanten (Hallstrm 1931:19). ke Hyenstrand menade att grnserna

mellan fngstmarksgravarna r oskarpa men gav en liknande indelning som Hallstrm.

Hyenstrand ansg vidare att de ensamliggande gravarna eller gravarna i sm grupper r

byggda av ett grvre stenmaterial n gravarna i de stora gravflten. De stora gravflten

utmrks istllet av en omsorgsfull uppbyggnad (Hyenstrand 1974a:139). Han ppekade

ocks att de ensamliggande gravarna ligger nra primitiva jrnframstllningsplatser vilket de

stora gravflten inte gr (Hyenstrand 1974b:181).

Evert Baudou delade i slutet av 70-talet in fngstmarksgravarna i tre grupper baserat

p kronologiska och morfologiska grunder. Den frsta gruppen bestr av stora gravflt med

stensttningar frn frsta halvan av millenniet. Andra gruppen bestr av ensamliggande eller

smgrupper av stensttningar frn andra halvan av millenniet. Den tredje gruppen bestr av

ensamliggande eller sm grupper av hgar daterade till vikingatid. Han sg ocks att

grupperna skiljer sig t i sin geografiska utbredning vilket han terger i kartorna nedan

(Baudou 1978:20-23).

40

Figur 6. Utbredning av fngstmarksgravarna under tre olika tidsperioder. Karta A visar gravflt med stensttningar, B visar ensamliggande eller sm grupper av stensttningar, C ensamliggande eller sm grupper av hgar. Frn Baudou 1978:21. Med tillstnd av frfattaren. Per Lekberg har studerat fngstmarksgravar i vre Dalarna fr att se om man kan skilja ut

dem mot andra samtida gravar i omrdet. Totalt behandlade han 98 fngstmarksgravar och

han delade in dem i fem huvudgrupper baserat p bland annat morfologi, kronologi och fynd

(Lekberg 1990:69). Den uppfattning Lekberg kom fram till var att fngstmarksgravarna inte

kan skiljas ut frn andra samtida gravar nr det kommer till kronologi eller morfologi: Det r

knappast funktionellt att vidare tala om insjgravar d ingen sdan enhetlig grupp existerar

(Lekberg 1990:48). Han menar att begreppet insjgrav teranvnts gng p gng och att

gravarna nu ses som en egen gravtyp utan att ngon har ifrgasatt kategorin. vre Dalarnas

GE (gravenheter) skulle med all skerhet passera som relativt normala om inventeraren skulle

se dem i Uppland eller Vstmanland, menar Lekberg (Lekberg 1990:70, min parentes).

Lekbergs stllningstagande fick dock liten genomslagskraft och diskussionen om

fngstmarksgravarna har fortsatt, liksom uppdelningen av dem i grupper.

Evert Baudou terkommer tillsammans med jgmstaren Henrik von Stedingk r

2006 med en variant p sin tidigare uppdelning av gravarna. De delar nu in gravarna i tv

grupper baserat p osteologiska och vriga fynd och de menar att grupperna ven skiljer sig t

kronologiskt. Grupp ett bestr av gravar med yngre datering. De ligger i mindre grupper eller

ensamma. Gravarna har hgre fyndtthet och brnda ben frn domesticerade djur finns

41

blandade med ben frn mnniska. Grupp tv r gravar med obrnda ben frn lg och ren

separerade frn mnniskobenen. Grupp tv saknar fynd eller har enstaka fynd till skillnad frn

grupp ett (Stedingk & Baudou 2006:185-187).

Birgitta Fossum delar samma r in fngstmarksgravarna i tre grupper:

Gravskicket kan indelas i tre delvis verlappande perioder, mellan vilka det finns variation i bde morfologi, gravfltens storlek och fyndmaterialets sammansttning men ven en kontinuitet i t.ex. belgenhet. Fossum 2006: 90-91

Frsta tidsperioden, enligt Fossum, r frn 300-200 f.Kr. till 200 e.Kr. Gravarna frn denna

period r brandgravar och ligger ofta i stora gravflt med triangulra eller runda

stensttningar. Vanligt r att man hittar deponeringar av horn p gravarna frn denna tid.

Andra perioden r frn r 0-200 e.Kr. till 600 e.Kr och hr utgrs gravflten av frre gravar n

under den frsta perioden. Deponeringar av horn saknas. Istllet hittar man ben frn

tamboskap i gravarna. Sedan kommer ett glapp p 200 r innan sista perioden brjar vid 800-

talet och slutar vid 1200-talet. Under den sista perioden frekommer ven hgar p gravflten

med skelettgravar, ngot som inte frekommer under de tidigare perioderna (Fossum 2006:

90-93)

Det tidigare nmnda sambandet mellan de yngre fngstmarksgravarna och

jrnframstllningsplatser (Hyenstrand 1974b:181) r bara ett exempel p andra fornlmningar

som sgs korrelera med fngstmarksgravarna. Bland annat har det stora antalet fngstgropar i

Mellannorrlands inland sagts vara samtida och kopplade till fngstmarksgravarna (Selinge

1976:44; Ramqvist 2007:173).

I flertalet fngstmarksgravar har man ven hittat stenldersredskap bland gravgodset.

Att det skulle finnas ett kronologiskt samband mellan fynden och gravarna ses dock som

otroligt. En frklaring som ges r att gravarna r anlagda p ldre stenldersboplatser vilket

gjort att redskapen fljt med i gravfyllningen (Hallstrm 1945:114-115). En annan sikt ger

Harald Hvarfner. Han visar ett exempel dr stenfreml hittats i gravarna trots avsaknad av

ldre stenldersboplats i nrheten och hans slutsats r istllet att stenredskapen visar p en

frlngd stenldersteknik in i jrnlder (Hvarfner et. al 1962:158-160). Inger Zachrisson ser

sambandet mellan stenldersredskapen och fngstmarksgravarna som ett bevis fr en kulturell

kontinuitet dem emellan: att de gravlagda har samma etniska bakgrund som den tidigare

fngstbefolkningen (Zachrisson 1992:22).

42

Vrderingar i diskussionen om grupperingar De gruppindelningar som redovisats ovan kan betraktas som indikatorer p vilka aspekter av

gravarna som forskare ansett vara intressanta. Grovt sett handlar indelningarna om nr

gravarna r anlagda, hur gravarna r konstruerade och vilka fynd de innehller. Vad sger d

grupperingarna om forskarnas syn p gravarna?

Stedingk och Baudou delar in gravarna efter osteologiska fynd (Stedingk & Baudou

2006:185-187) och fokuserar dr p grupper av gravar med ben frn vilda kontra

domesticerade djur. Detta kan tolkas s att Stedingk och Baudou utgtt ifrn hypotesen att

man i regionen har haft tv olika ekonomiska system jakt kontra tamdjurshushllning.

Exemplet med fynd av ben frn tamdjur i gravarna anvnds sedan fr att ifrgastta synen p

Mellannorrland som ett omrde med endast fngstekonomi under jrnlder (Stedingk &

Baudou 2006:194).

Baudou menar att vi mste verge de frenklingar som finns inom forskningen nr

det kommer till ekonomi. Mellannorrlands ekonomi vill han beskriva som flexibilit