eu och flernivåstyrning
DESCRIPTION
EU och flernivåstyrning. Föredrag AER-dagen, Stockholm 2014-05-14 Linda Berg, fil dr, föreståndare Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet [email protected] www.cergu.gu.se www.pol.gu.se/personal/lindaberg. www.cergu.gu.se. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
www.gu.se
Föredrag AER-dagen, Stockholm 2014-05-14
Linda Berg, fil dr, föreståndareCentrum för Europaforskning (CERGU) /Statsvetenskapliga institutionenGöteborgs [email protected] www.pol.gu.se/personal/lindaberg
EU och flernivåstyrning
www.cergu.gu.se
www.gu.se
2014 – supervalår?
25 maj Val till: Europaparlamentet(20 svenska ledamöter ska utses)
14 septemberVal till: Sveriges riksdag
Landsting/regionKommun(folkomröstning Gbg)
www.gu.se
14 november är det 20 år sedan folkomröstningen om medlemskap i EU!
Från en krisperiod till en annan
EU har förändrats under dessa två decennier…-Från 15 till 28 medlemsstater-Europaparlamentet har mer makt (ordinarie lagstiftningsförfarandet)-Fler politikområden som beslutas gemensamt inom EU (ökat med varje nytt fördrag)-Mer flernivåstyre
… och även svenska folkets inställning till EU har förändrats
Tillbakablick sedan 1990-talet
www.gu.se
Åsikt om svenskt medlemskap i EU, 1991–2013
Folkomröstning 1994
Sveriges första ordförandeskap 2001
Krisens effekter mer påtagliga
www.gu.se
Vilka är i huvudsak för medlemskapet i EU?
• Män mer än kvinnor • Högutbildade• Högt förtroende • Politiskt intresserade• Mer till höger politiskt• Storstadsbor Elitgrupper antas ha mest
att vinna
Men även geografiska skillnader: Sydsverige (Skåne & Blekinge) mer än Norrland
Syd
Norr
www.gu.se
Flernivåidentifikation och åsikt om det svenska EU-medlemskapet För Mot Ingen åsikt summa
Icke-identifierare 58 27 15 100
Främst subnationella 54 21 25 100
Alla inhemska 57 27 16 100
Främst nationella 60 22 18 100
Främst Europa 79 8 13 100
Alla nivåer lika 76 12 12 100
Totalt 65 18 16 100
Källa: Svenska Europaparlamentsvalsundersökningen 2009, Valforskningsinstitutet
Men inte bara egenintresse spelar roll – även kulturella förklaringar: identitet
www.gu.se
Opinionsläget inför Europaparlamentsvalet?
Stora opinionssvängar, Många bestämmer sig sent, Färre som röstar=> Svårare gissa valutgången
www.gu.se
Partigrupper i Europaparlamentet 2009-2014
EPP = Europeiska folkpartiet S&D = Progressiva förbundet av socialdemokraterALDE = Alliansen liberaler och demokrater för Europa G/EFA = De gröna/Europeiska fria alliansen
GUE/NGL = Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänsterECR = Europeiska konservativa och reformisterEFD = Frihet och demokrati i Europa
http://www.electio2014.eu/sv/pollsandscenarios/polls
www.gu.se
Två kedjor för representation och legitimitetKommissionen
• Ministerrådet• Regering• Riksdag• Partiorganisation (länk)
• Folket (röstar, 4e år)
Mellanstatlig kedja
• Europaparlamentet• EP-delegation – EP-gruppen(svenska partier – politiska grupper i EP)
• Partiorganisation (länk)• Folket (röstar vart 5e år )
Överstatlig kedja
MEN – regioner finns inte med i det formella samspelet!
www.gu.se
Multi-level governance
Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer
Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll:– Uppåt – till överstatliga organ (EU)– Nedåt – till regionala (och ibland lokala) politiska
nivåer– Utåt – till marknadskrafter och civila samhället
Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem
Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU
www.gu.se
Två varianter av Multi-level governance (Hooghe & Marks 2003)
Typ 1 - vertikal• Universella enheter (många
politikområden)• Icke överlappande medlemskap• Få nivåer• Ingår i ett sammanhängande
politiskt system
Idealtyp: Federal stat
Typ 2 - horisontell• Uppgiftsspecifika enheter
(indelning efter sakfråga)• Överlappande medlemskap• Obegränsat antal nivåer• Flexibel design för styrning
Idealtyp: Funktionella nätverk
www.gu.se
Tre huvudsakliga motiv till varför kommuner och regioner vill vara europeiskt aktiva:
Ekonomiska motiv
Kulturella motiv
Politiska motiv
Ca 60% av verksamheten är direkt eller indirekt beroende av beslut som fattas i EU
www.gu.se
Vilka kanaler har kommuner och regioner till EU?
1. Eget regionalt representationskontor i Bryssel
2. Nationellt organ för lokala/regionala intressen (SKL)
3. Regeringen – Ministerrådet!
4. Regionkommittén
5. Internationell intresseorganisation för lokala/regionala
frågor
Källa: Berg & Lindahl (2007) Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel.
Stockholm: Sieps
www.gu.se
1. Svenska regionkontor i Bryssel
www.gu.se
2. SKL:s Brysselkontor
Representerar alla kommuner och landsting:
Fördel: Större tyngd om man representerar alla, särskilt vid förhandlingar i Bryssel
Nackdel: kan inte agera i frågor där det finns olika uppfattningar
www.gu.se
3. Staterna (regeringen) som kanal till EU
Pga Ministerrådet!
Funkar som kanal:• Om regioner och regeringen samma mål/uppfattning,• Om regionala påtryckningar lyckas
4. Regionkommittén• Användbar kanal om ”egen” representant
www.gu.se
5. Medlemskap i internationella organisationer (ex. på org.)
• AER – Assembly of European regions• AEBR – Association of European Border regions
• CEMR – Council of European Municipalities and Regions
• CPMR – Conference of Peripheral and Maritime Regions of Europe
• Eurocities (för städer)• UBC – Union of Baltic Cities
www.gu.se
Figur över kontaktmönster subnationella nivåer och EU
EU:s olika organ Kommissionen Parlamentet Rådet Regionkommittén
Statlig nivå Regeringen Departementen Statliga myndigheter
Sveriges representation i Bryssel
Brysselkontor
SKL
Nätverk/samarbete olika regioner etc.
Europeiska intresse-organisationer, t.ex. CPMR, UBC, AER…
Subnationella enheter Kommuner Landsting/regioner Samverkansorgan Länsstyrelser
www.gu.se
Hur EU-aktiva är svenska kommuner? • Aktiviteten har ökat sedan 1999
• Aktiviteten har ändrat karaktär innehållsligt
• Aktiviteten har ändrat form
• Samtidigt ökade skillnader mellan centrum och periferi (storstäder!)
www.gu.se
Hur kan skillnad i aktivitetsgrad mellan svenska kommuner/regioner förstås?
Resurser
– resource pull (nytta)– resource push (förutsättningar)
Institutionella ramar
– Konstitutionella skillnader mellan länder– Institutionella skillnader mellan olika regioner
i samma land
www.gu.se
Slutsats: ingen brist på kanaler- men brister i hur de utnyttjasVill - hemmaplan?•Brister i utformning, otydlighet i mål/uppdrag•Brister i förankring i verksamheten
Kan - resurser?•Som nytta: kunskap, inte bara ekonomi•Som förutsättningar: större enheter/samarbete underlättar
Får - institutionella ramar?•Undvika asymmetri i institutionell utformning i Sverige!
www.gu.se
Trender i multi-level governance forskningFler aspekter och perspektiv, t.ex.:•Val och väljarbeteende•Tjänstemän i flernivåstyret•Mer djupdykningar inom olika policyområden
Sammantaget dominerar inte längre frågan om hur regioner påverkar EU, utan mer fokus på samspelet mellan olika aktörer och nivåer, och konsekvenser.
www.gu.se
I krisens spår – en fallstudie av multi-level governance i migrationsfrågor
www.gu.se
Medborgarnas bedömningar av sitt lands ekonomi 2012
Dålig
Bra
www.gu.se
En konsekvens: ökad (inom-EU) migration• Fattiga EU-medborgare söker sig till rikare länder - men har inte rätt till försörjningsstöd
• Samtidigt: ökning även av andra kategorier av migranter (asylsökande, familjeåterförening, arbetskraft)
• Förändringar i Sverige under 2000-talet rörande migration:
2004 & 2007 (inga övergångsregler) 2008 (ny lag arbetskraftsmigration) 2010 (etableringsreform - AF)
Stor utmaning för svenska kommuner (& regioner)!
www.gu.se
Hur förstå och analysera?
Multi-level governanceFlernivåstyre, utmaningar, förändrade sätt att styra:1.Vertikalt (upp och ned, olika politiska nivåer)2.Horisontellt (ut till icke-offentliga aktörer)
MigrationsforskningViktigt skilja mellan olika kategorier av migranter 1.”Traditionella” (i Sverige = asyl- och familjemigration)2.”Nyare” (främst EU-migranter”)
www.gu.se
Preliminära resultat
www.cergu.gu.se
‘Traditional’ categories of migration ‘Newer’ categories of migration
www.gu.se
Samspel mellan olika aktörer & nivåer..?25 maj Val till: Europaparlamentet(20 svenska ledamöter ska utses)
14 septemberVal till: Sveriges riksdag
Landsting/regionKommun(folkomröstning Gbg)
www.gu.se
Tack för uppmärksamheten!
Fil dr Linda Berg, föreståndareCentrum för Europaforskning (CERGU)
Göteborgs universitet
www.cergu.gu.se
Följ oss på Facebook! CERGU1