EVERT KROESREGIONPLANERARE, TMR

Att frigra sina livschanser r det vi alla vill gra och drmed r det en av de mesta kraftiga drivkrafter vi har till vrt frfogande nr vi jobbar med regionplanering och regional utveckling

Men hur bra har vi varit p det att anvnda oss av den utvecklingskraften2PLANERINGSML

Vi har tv planeringsml som r kopplad till strategin Frigr livschanser. Fr varje ml har vi minst en indikator

Efter denna bild vxla ver till Statistic eXplorer S nu ska vi se hur det har gott med utvecklingen i regionen vad gller denna indikator

STATISTIC EXPLOREREn bild visas med kommunkarta och redovisa utvecklingen av indikatorn

Antal skadegrelser, stld och billbrott har minskat i Stockholms ln men ligger dock fortfarande ver riksgenomsnittet. Jmfrt med 1997 har antal anmlda brott av den typen minskad frn nstan 17 555 till 12 189 per 100 000 invnare, vilket r en minskning p 30,5 %.

Vad grs:Lnsstyrelsen har arbetat tillsammans med Boverket och kommunerna fr att ka jmstlldhet och trygghet i stadsmiljerna, genom verksamheten "Tryggt och Jmt". Totalt har 17 projekt inom strategiska och metodutvecklande tgrder och/eller fysiska tgrder genomfrts i Stockholms ln med std av medel frn Boverket. Sdertlje polismstardistrikt och Sdertlje kommun har gemensamt tagit fram och infrt en samverkansmodell - Effektiv samverkan Sdertlje, ESS.Tillgnglighetsprojektet Stockholms stad har under ren 1999-2010 arbetat med att gra Stockholm tillgngligt fr personer med funktionsnedsttning. 100 mnkr har rligen avsatts fr att gra Stockholm till vrldens mest tillgngliga huvudstad.

Efter visningen tillbaka till PowerPoint Vi har en annan planeringsml att flja upp vad gller denna strategi, och det handlar om

3PLANERINGSMLHela regionen prglas av delaktighet och integration.Alla invnare oavsett bakgrund anvnder sin kompetens p en vl fungerande offentlig och privat arbetsmarknad.Och som ni ser har vi kopplad tv indikatorer till detta ml

Efter denna bild ver till Statistic eXplorer: Och hur gick det d fr detta planeringsml, gr vi rtt riktning vad gller delaktighet och integration

STATISTIC EXPLORER

Tre kartor kommer att redovisas:Tv kartor p kommunniv med respektive indikatorEn karta p planomrdesniv med ohlsotalet

andel sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersttning, arbetslshetsersttning samt frsrjningsstd av nettoinkomst av befolkningenStockholms ln har terhmtat 2008 rs ekonomiska rs kris bttre n Riket. Andelen av befolkningens nettoinkomst som bestr av ngon form av frsrjningsstd/ersttning har under 2010 terhmtat sig frn 2008 rs vrde. Det finns dock stora inomregionala skillnader nr lnets kommuner jmfrs med varandra.

VAD GRS:Landstinget i Stockholms ln har tagit initiativ till ett handlingsprogram fr mngfaldsorientering under RUFS 2010 som syftar till att gra organisationer i regionen mer mngfaldsorienterade. Frstudien Samverkan fr mngfaldsorientering (Landstinget, Lnsstyrelsen, KTH, Locum, Taxi 020, Proffice och Sodexo)Korta vgen r ett projekt som riktar sig till akademiker med utlndsk bakgrund som har studerat p utlndska universitet eller hgskolor i minst tre r och har varit i Sverige i mindre n tre r. Ett exempel p en regional och lokal insats r just en vidareutveckling av verksamheten Svenska fr invandrare (sfi), Svenska fr yrkesutbildade, Sfx. Inom Stockholms ln pgr sedan 2001 ett samarbete mellan samtliga kommuner, Lnsstyrelsen och Kommunfrbundet Stockholms ln, KSL, kring yrkesinriktad svenskundervisning Inom Solna kommun arbetar man efter den s kallade Solnamodellen. Genom frmst en god knnedom om varje persons kompetens och arbetslivserfarenhet och kontakter med nringslivet strker Arbetsmarknadsavdelningen deltagarens chanser att hitta tillbaka till arbetslivet.

Ohlsotalet Ohlsotalet i Stockholm betydligt lgre n riket i genomsnitt. Den nedtgende trenden fortstter och ohlsotalet har under 2010 sjunkit under 1997 rs niv. Skillnaden mellan mn och kvinnor kvarstr i lnet (som i riket) dock kan ses att ohlsotalet fr kvinnor minskar med strre takt jmfrt med mn.

VAD GRS:Ytterligare ett exempel p en verksamhet som arbetar mot diskriminering r Antidiskriminering i Alby som r ett samarbete mellan Botkyrka kommun och antidiskrimineringsbyrn i Alby. Samarbetet gr ut p att anvnda lokala freningar i arbetet mot diskriminering i kommunen.Jrvalyftet r en lngsiktig investering fr att frbttra levnadsvillkoren i stadsdelarna kring Jrvafltet: Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta. Mlsttningen r att, genom medverkan frn boende och samverkan med andra parter, skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gr Jrva till ett attraktivt omrde.

Efter sista karta tillbaka till PowerPoint folkhlsa bestms av andra faktorer som arbete, ekonomi och utbildning och hur ser det ut om vi fljer utvecklingen p dessa omrden

4HUR DEFINIERA UTANFRSKAPFr omrden med minst 4 000 invnare stts grnsvrden fr:sysselsttningsnivandel som erhllit lngvarigt frsrjningsstdandel som inte har erhllit gymnasieexamen. Dessa grnsvrden stts s att endast 3 procent av samtliga omrden uppvisar vrden som r smre n respektive grnsvrdePOWERPOINTNr omrden av lmplig storlek skapats ska det avgras vilka av dessa som kan bli aktuella som nystartszoner. Kriterierna fr att utse nystartszoner ska vara objektiva och identifiera utanfrskap. Utredningen freslr drfr att grnsvrden, betrffande den del av befolkningen som r 2064 r gamla, stts fr sysselsttningsniv, andel av befolkningen som erhllit lngvarigt frsrjningsstd samt andel av befolkningen som inte har erhllit gymnasieexamen. Dessa grnsvrden stts s att endast 3 procent av samtliga omrden uppvisar vrden som r smre n respektive grnsvrde. Fr att definieras som nystartszon mste ett omrde dock uppfylla kriteriet fr samtliga tre grnsvrden.

Efter bilden har presenterats g ver till Statistisk eXplorer: Hnger ni med? Lt oss nu se p hur det slr fr Stockholmsregionen under de senaste 10 ren

STATISTIC EXPLOREREn diagram visas (med bollar) dr jag jmfr sysselsttningsgraden och frsrjningsstd utvecklingenFlja Botkyrkas omrden och Sdertljes omrdenEn diagram visas (med bollar) dr jag redovisar utanfrskapsomrden enligt definitionFlja Botkyrkas omrden och Sdertljes omrdenEn diagram visas med karta p planomrdesniv med utanfrskapsomrdenFlja Botkyrkas omrden och Sdertljes omrdenFr 18 r sedan brjade en rad av omrdesbaserade insatser nr Blommansattsningen initierades, efter det blev de Storstadspolitik som efterfljdes med Urbant utvecklingsarbete, samverkan med staten och kommunerDet har varit en lyckoparadox: Insatser har varit bra fr mnga individer som har ftt jobb och flyttat frn dessa omrden (2010 hade 21 % av alla som jobbar i stockholmsregionen utlndsk bakgrund) men utvecklingen har inte varit bra fr de flesta stadsdelar.

Det behvs nog en regional samordning mellan individfokuserade insatser p nationella och kommunal niv i samband med det pgende arbete med att genomfra RUFS 2010:

Tillbaka till PowerPoint Vi har en till period p 18 r p oss fr att frverkliga visionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion och d kan det inte ser ut som det gr i dags lge

5