evolution av syskonrivalitet hos brun glada i nationalparken doñana, spanien.
DESCRIPTION
Evolution av syskonrivalitet hos brun glada i nationalparken Doñana, Spanien. . Forskningspresentation av Lars Hillström, Fredrik Åhman och Anders Johansson. Livshistoria och kullreducering . Föräldrarna etablerar en avvägning (trade-off) mellan kvantitet och kvalitet - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Evolution av syskonrivalitet hos brun glada i nationalparken Doñana, Spanien.
Forskningspresentation av Lars Hillström, Fredrik Åhman och Anders
Johansson
• Föräldrarna etablerar en avvägning (trade-off) mellan kvantitet och kvalitet
• En strategi för att justera storlek på familjen är sk kull- reducering (brood reduction).
• Hos vissa arter förekommer aggressivt beteende mellan syskonen, som kan sluta fatalt, sk ’siblicidal brood reduction’.
• Siblicide (ungefär lika med Kainism)
KejsarörnKohäger
Vit pelikan
Kainism (siblicide) hos fåglar
Brun glada
Obligate siblicide
Förekommer ex hos en hel del arter av örnar
Vilken fördel med Cainism?
• Black eagle i Afrika, en studie av Dr Valerie Gargett i Matopos hills, Zimbabwe
• A-ungen visar aggressivt beteende mot unge B strax efter den har kläckt
Cainism
Paradoxen, det fanns ca 4.7 kg mat i boet, av klippgrävlingar (Rock Dassies, släkte Hyrax)
Vilken fördel är det då med Kainism, då det ändå finns tillräckligt med föda?
- Ungarna inom en kull kan ibland slåss häftigt om födan, och detta kan ibland eller ofta, men inte alltid, leda till ungmortalitet.
Kungsörn
Brun glada
Syftet med studien
• (1) att studera samband mellan ’kainism’ (siblicidal behavior) och kullreduktion hos familjer av brun glada,
• (2) att studera ’kainism’ och kullreducering i relation till lokal täthet av en population av brun glada.
Algaida - Låg täthet av glador
Matasgordas - Hög täthet
Biol. Reserva - Medel täthet
Områden med olika täthet av brun glada i Coto Doñana
Chipiona
Sanlúcar B.
El Rocío
Palacio Doñana
Mediterranean Sea
Doñana National ParkBlack Kite´s nesting areas
Matasgordas High Density
Biol. ReserveMedium DensityLa Algaida Low Density
Förväntningar
• 1) Mer kullreducering hos familjer där kainism tidigare hade blivit observerat
• 2) kainism mer vanligt i områden eller habitat med en högre lokal täthet av brun glada.
Brun Glada -Milvus migrans
¤ Medelstor rovfågel, långlivad
¤ Kainism har observerats i tidigare studier i Doñana National Park
¤ Antal ägg, 1-4 ägg
MetoderKainism observerades :1) observationer vid boet, vi noterade beteende hos syskon när vi kom fram till boet, 2) genom att notera sår och pecking marcs* på ungarna i boet.
(*) Dessa är indikationer av tidigare ’slagsmål’ mellan ungarna i boet.
Resultat – Kullreduktion
• Identitet av den unge som strök med - det var den sist kläckta ungen i 87 % av alla dessa bon
Resultat
Av dessa tre variabler, så hade storleksskillnad mellan syskonden starkaste effekten för att förklara närvaro av kullreduktion.
Tabell 1Variabler Std.err p-levelSyskonhierarki/Asynkroni 1.49 0.03Ålder på föräldrar 0.11 0.125Kullstorlek 1.06 0.355___________________________________________N = 33, Wald Chi-square = 11.55, p = 0.009
Resultat – relation mellan kainism och kullreducering
* Kullreducering i 89% av alla bon där kainism observerades tidigare.
* X2-test, noll-hypotes, det fanns ett signifikant samband (X2 = 11,1, p < 0.001) mellan kainism och kullreduktion.
Nesting density
LowMediumHigh
% N
ests
with
bro
od r
educ
tion
1,0
,9
,8
,7
,6
,5
,4
,3
,2
,10,0
Täthet av häckande par
Kul
l red
ucer
ing
F = 3.68, p = 0.035, n = 39
Results – kullreducering och lokal täthet
Nesting density
LowMediumHigh
% F
ratic
idia
l nes
ts70
60
50
40
30
20
10
0
Kainism i relation till lokal täthet av brun gladaResultat
P < 0.05Ordered Heterogeneity test
Sammanfattning av resultat
• En ökad storlekshierarki mellan ungarna var den starkaste variabeln för att förklara kullreduktion
• Det fanns ett klart och tydligt samband mellan kainism och kullreduktion
• Kainism och kullreduktion var mest vanlig i området/habitat med den högsta tätheten av bruna glador.
Slutsatser
• Konkurrensen om maten mellan syskonen, var mest intensiv i området med högst täthet av glador.
SlutsatsFavorisera ökad storlekhierarki mellan syskon i områden med hög täthet.
Detta kan vara en strategi som gör det möjligt till en snabb justering av kullstorleken, om födotillgången skulle avta under säsongen.
Kullreduktion kan vara en mekanism att reglera familjestorleken och kan ha effekter på populationsstorleken i ormrådet.