examens arbete - diva portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/fulltext02.pdf ·...
TRANSCRIPT
![Page 1: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/1.jpg)
EXAMENSARBETE
Energiingenjör - förnybar energi 180 hp
Energikartläggning av lokaler och systemtillhörande Oscar Hanson VVS
Kartläggning av energifördelningen ikontorslokalerna.
Filip Andersson & Tobias Kaspersson
Energiteknik 15 hp
Halmstad 2018-06-01
![Page 2: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/2.jpg)
![Page 3: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/3.jpg)
Förord Detta examensarbete är det avslutande momentet av utbildningen Energiingenjör – förnybar
energi vid Högskolan i Halmstad. Examensarbetet har genomförts i samverkan med Oscar
Hanson VVS.
Ett första tack vill vi rikta till all personal på Oscar Hanson VVS för deras goda bemötande
samt att de ställt upp och besvarat utdelade enkäter.
Ett stort tack till Oscar Hanson, VD på Oscar Hanson VVS som har gett oss förtroendet att
genomföra ett uppdrag hos dem.
Stort tack till Jan-Olof Larsson, avdelningschef teknik på Oscar Hanson VVS som har agerat
handledare på plats och som vi har lärt oss väldigt mycket av.
Slutligen vill vi tacka Ingemar Josefsson, adjunkt vid Högskolan i Halmstad som har agerat
handledare för examensarbetet.
![Page 4: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/4.jpg)
![Page 5: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/5.jpg)
Sammanfattning Den största delen av Sveriges slutliga energianvändning har nått nästan 40 procent och det har
skett inom sektorn för bostäder och service. Det läggs ett stort fokus på att jobba med
effektiviseringar inom denna sektorn, både vad gäller nybyggnationer och renoveringar av
befintligt byggnadsbestånd. Ett sätt att driva energieffektiviseringen av sektorn för bostäder
och service framåt är att ställa krav på stora företag att genomföra energikartläggningar av de
lokaler deras verksamhet äger rum i.
Examensarbetet har gjorts i samverkan med Oscar Hanson VVS och har syftat till att ta fram
ett underlag som skall visa på hur inneklimatet upplevs bland de anställda och hur el- och
värmeenergin ligger fördelad i deras kontorslokaler.
För att få en uppfattning om hur personalen har upplevt att de termiska, hygieniska, ljus- och
ljudmässiga faktorerna påverkat inneklimatet på arbetsplatsen under det senaste året har en
enkätundersökning genomförts. För att kartlägga hur el- och värmeenergin ligger fördelad har
klimatskalet kartlagts, internlaster identifierats, mätningar genomförts och beräkningar gjorts.
Upplevelserna av inneklimatet har överlag varit goda, det har dock funnits några få avvikelser
bland respondenterna, bland dessa har de ljudmässiga faktorerna varit ett av de störande
fenomen som förekommit mest bland svaren. Kartläggningen har visat på hur den köpta
värmen fördelat sig mellan varmvatten, uppvärmningssystem, varmvattencirkulation och
luftbehandlingsaggregat under januari till och med mars. Den har också visat hur den köpta
elen fördelar sig mellan belysning, elektronik, vitvaror och teknik under ett normalår samt att
det finns potential för energieffektiviseringar vad gäller klimatskal, internlaster och
ventilation.
![Page 6: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/6.jpg)
![Page 7: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/7.jpg)
Abstract The largest share of the total final energy consumption in Sweden has reached almost 40
percent. This has been within the area of residential and service buildings. One way of
promoting energy efficiency within this sector is to set high demands on big corporations to
map the use of energy in the buildings where their operations take place.
This thesis was written in collaboration with Oscar Hanson VVS and the purpose of this
report has been to provide data that shows how the employees experience the indoor climate
as well as how the final energy is distributed within their office building.
A survey has been done to gain an idea of how the personnel have experienced the thermal
comfort, hygienic factors, lighting and noise and what impacts they’ve had on the indoor
climate. To determine how the energy consumption was distributed within the building
several measures were taken, among those were identifying the electricity consumers,
mapping the coating of the building, log different elements and doing calculations.
In general, the experience of the indoor climate was good among the employees but there
were a few deviations among the participants and those were mainly noise related. The energy
mapping has shown how the heat was distributed between the hot water, the heating system,
the hot water circulation and the air heating during the period January to March. It has also
shown how the electricity is normally distributed during a year and that there are possibilities
to save energy as for the coating, electricity consumers and ventilation.
![Page 8: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/8.jpg)
![Page 9: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/9.jpg)
Nomenklatur
Grekiska symboler Definition Enhet
∆ Differens [-]
ɳ Temperaturverkningsgrad [-]
λ Värmekonduktivitet [W/m*K]
ρ Densitet [kg/m3]
Storheter Definition Enhet
A Area [m2]
Atemp Tempererad golvarea [m2]
cp Specifik värmekapacitet under
konstant tryck
[J/kg*K]
D Tjocklek [m]
E Energi [kWh]
Gt Gradtimmar [°Ch]
P Effekt [W]
q Flöde [m3/s]
Q Specifik värmeförlustfaktor [W/K]
R Värmeövergångsmotstånd [m2*K/W]
Rse Värmeövergångsmotstånd
strålning & konvektion, utsida
[m2*K/W]
Rsi Värmeövergångsmotstånd
strålning & konvektion, insida
[m2*K/W]
T Temperatur [°C]
t Tid [h]
U Värmegenomgångstal [W/m2*K]
Akronymer Definition
Fjv.C Fjärrvärmecentral
KV Kallvatten
LBA Luftbehandlingsaggregat
LV Luftvärmare
VS Värme sekundär
VV Varmvatten
VVC Varmvattencirkulation
![Page 10: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/10.jpg)
![Page 11: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/11.jpg)
Innehållsförteckning
1. Inledning 12
1.1 Bakgrund 12
1.2 Beskrivning av företag och objekt 12
1.3 Frågeställningar 12
1.4 Syfte och målsättning 13
1.5 Avgränsningar 13
2. Teori 14
2.1 Inneklimat 14
2.1.1 Ljus 14
2.1.2 Ljud 14
2.1.3 Luft 14
2.1.4 Termisk komfort 15
2.2 Energikartläggning 15
2.2.1 Energieffektivitet 15
2.2.2 Byggnaders energiprestanda 16
2.2.3 Lagen om energikartläggning i stora företag 16
3. Metod 17
3.1 Enkätundersökning 17
3.2 Energikartläggning 17
3.2.1 Klimatskal 17
3.2.2 Internlast 19
3.2.3 Elmätning 19
3.2.4 Flödesmätning 19
3.2.5 Temperaturloggning 19
3.3 Beräkningar 20
3.3.1 Ventilation 20
3.3.2 Transmission 20
3.3.3 Fjärrvärme 21
4. Resultat 22
4.1 Enkätundersökning 22
4.2 Mätningar 26
![Page 12: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/12.jpg)
4.2.1 Temperaturloggning 26
4.2.2 Elmätning 27
4.2.3 Flödesmätning 27
4.3 Energifördelning 28
4.3.1 Internlast 28
4.3.2 Ventilation 29
4.3.3 Transmission 29
4.3.4 Värmebatterier LBA 31
4.4 Nyckeltal 31
5. Diskussion och slutsats 33
5.1 Enkätundersökning 33
5.2 Energikartläggning 33
6. Referenser 35
Bilaga A – Ritningar 37
Bilaga B – Enkät 41
Bilaga C – Temperaturloggning, rum och tilluft 43
Bilaga D – Temperaturloggning, luftbehandlingsaggregat 50
Bilaga E – Temperatur- och flödesloggning, fjärrvärmecentral 57
Bilaga F – Sammansättning byggnadsdelar 60
Bilaga G – Energianvändning 66
![Page 13: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/13.jpg)
12
1. Inledning
1.1 Bakgrund Energiläget i världen är fortsatt en av de stora frågorna idag, stora skillnader förekommer i
och mellan länder vad gäller energikällor, primärenergitillförsel och slutlig energianvändning.
Den totala primära energitillförseln i världen uppgick 2014 till 159 000 TWh och består
fortsättningsvis till största del av fossila bränslen. År 2014 utgjordes hela 81 procent av olja,
kol och naturgas. Samtidigt fortsätter tillförsel av energi från förnybara energikällor att öka
men det i samma takt som den totala tillförseln ökar och därmed står den procentuella delen
från förnybara energikällor ganska stilla på 14 procent. Sverige hade 2015 en total
primärenergitillförsel på 525 TWh varav drygt 28 procent kom från fossila bränslen och drygt
50 procent kom från förnybara energikällor. (Energimyndigheten, 2017)
Den totala slutliga energianvändningen i världen år 2015 uppgick till cirka 109 000 TWh
varav 34 procent av användningen var inom sektorn för bostäder och service.
(International Energy Agency, 2017)
År 2016 var motsvarande siffror i Sverige 375 TWh för den totala slutliga användningen och
39 procent var inom sektorn för bostäder och service. (Energimyndigheten, 2016)
I Sverige är bostäder och service den största energianvändande sektorn och inom dessa
områden finns stor potential för effektiviseringsarbete. Det görs satsningar genom att
exempelvis stifta lagar som ska främja energieffektivitet och en minskad energianvändning
(Näringsutskottet, 2014). Lagen om energikartläggning i stora företag är en sådan lag, lagen
trädde i kraft år 2014 och kräver att stora företag beställer en tjänst där det görs en
energikartläggning av deras lokaler. (SFS 2014:266)
1.2 Beskrivning av företag och objekt Oscar Hanson VVS är ett etablerat teknikföretag inom VVS och kylteknik i Halmstad. Från
att tidigare ha varit en mer ren installatör med tjänster enbart inom entreprenad och service,
har de gått till att numera även tillhandahålla tjänster inom energioptimering.
Objektet som undersöks i detta examensarbete ägs av Oscar Hanson VVS och är den fastighet
där deras kontorsverksamhet finns. Byggnaden ligger i Halmstad och har stått där sedan slutet
på 1950-talet. Därefter har tillbyggnader skett och idag mäts golvytan till 1961 kvadratmeter.
Ritningar över fastigheten finns att tillgå i bilaga A.
1.3 Frågeställningar Hur upplever personalen på plats inneklimatet i lokalerna?
Hur fördelas el- och värmeenergin i lokalerna?
![Page 14: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/14.jpg)
13
1.4 Syfte och målsättning Examensarbetet syftar till att kartlägga energin i den fastighet Oscar Hanson VVS äger och
bedriver kontorsverksamhet i. Samt att redovisa hur personalen upplever inneklimatet i
kontorslokalerna.
Målet med detta examensarbete är att Oscar Hanson VVS ska kunna nyttja det underlag som
satts ihop, om de väljer att genomföra några åtgärder för att förbättra inneklimatet eller
energieffektivisera deras kontorslokaler.
1.5 Avgränsningar Oscar Hanson VVS äger flera fastigheter i Halmstad, det är endast kontorsbyggnaden som
kommer att ingå i detta examensarbete och som kommer att kartläggas. De resterande utesluts
då önskemål om prioritering finns och den större delen av verksamheten förekommer i dessa
lokaler.
Mätningar som ska göras avgränsas ifrån de delar av komfortkylan som enbart är igång under
sommarhalvåret.
Möjlighet till att mäta och beräkna luftläckage, linjära och punktformiga köldbryggor har ej
funnits och ingår därför inte i rapporten.
![Page 15: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/15.jpg)
14
2. Teori
2.1 Inneklimat Vid tekniska installationer i en byggnad bör hänsyn tas till flera faktorer och störande
fenomen som kan påverka inneklimatet. Bland annat påverkar de termiska, hygieniska, ljus-
och ljudmässiga faktorerna upplevelsen av inneklimatet på arbetsplatsen. (Warfvinge &
Dahlblom, 2010)
2.1.1 Ljus När det gäller ljus på arbetsplatsen finns inga numeriska bestämmelser utan det handlar om att
belysningen skall passa den enskilde individen och deras arbetsuppgifter. Det finns dock
lämpliga riktvärden från arbetsmiljöverket som förklarar hur stor belysningsstyrkan bör vara i
kontorsmiljö. Deras rekommendationer beskriver att den allmänna belysningen bör ligga på
300 lux medan belysningsstyrkan över arbetsplatsen bör vara 500 lux. För den visuella
komforten i kontorslokaler bör medelbelysningsstyrkan på rummets väggytor inte vara lägre
än 150 lux. Störande fenomenen som flimmer, bländande ljus eller reflektioner kan uppstå då
ljuset på arbetsplatsen är ojämnt, dåligt avskärmat, felriktat, inte tillräckligt starkt eller till och
med för starkt. Det kan ge negativa effekter som stress, trötthet och huvudvärk.
(Arbetsmiljöverket, 2009)
2.1.2 Ljud Vid arbete i kontorsmiljö förekommer ofta störande ljud, allt ljud som ej är önskvärt kan
klassas som buller. Störande ljud från telefonsamtal, kontorsapparater, ventilationssystem och
trafik kan uppstå plötsligt och vara kortvariga men även upplevas som bakgrundsljud under
längre tid. Om bakgrundsljuden är höga och ihärdiga kan de ge upphov till problem. Inte
sällan upplever människor koncentrationssvårigheter, trötthet men även stressrelaterade
problem då de utsätts för störande bakgrundsljud. I vissa fall kan höga ljud leda till
hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering.
Gränsvärdet för höga ljud som impulser är 135 dB och för den dagliga bullerexponeringen är
det 85 dB. (Arbetsmiljöverket, 2005)
För att ha en behaglig ljudnivå i kontorsmiljön krävs en kort efterklangstid. Det är därför
viktigt att man tar hänsyn till flera saker då man utformar en kontorslokal. Bland annat vart
ljudkällorna placeras och vart bakgrundsljud kommer att uppstå. (Arbetsmiljöverket, 2009)
2.1.3 Luft God luftkvalitet är en förutsättning i de rum där människor vistas mer än tillfälligt. Det får
inte förekomma så pass hög koncentration av föroreningar i luften att människors hälsa kan
påverkas negativt. (Boverket, 2011)
Det är därför viktigt att ha ett väl fungerande ventilationssystem då dess uppgift är att föra
bort fukt och föroreningar, så att de kan hållas på en bra nivå inomhus. Föroreningarna kan
uppkomma från många olika källor, exempelvis människor, inredning och maskiner och de
kan förekomma i form av gas eller damm. (Boverket, u.å)
![Page 16: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/16.jpg)
15
Folkhälsomyndigheten sätter inga bindande regler för hur stor ventilationen i kontorslokaler
skall vara. De har dock givit ut allmänna råd som bland annat omfattar uteluftsflödet,
koldioxidhalten och den absoluta luftfuktigheten. Riktvärdet för uteluftsflödet i kontor och
andra lokaler är satt till 7 l/s och person, dessutom bör ett tillägg göras på 0,35 l/s och m2
golvarea. Vad gäller koldioxidhalten bör den ej överstiga 1000 parts per million, om
koldioxidhalten överstiger denna nivå kan det ses som ett tecken på att ventilationen ej är
tillfredsställande. Under vintertid bör skillnaden i absolut fuktighet ute och inne ej överstiga
3 g/m3. (Folkhälsomyndigheten, 2014)
2.1.4 Termisk komfort Termisk komfort är definitionen på när en person trivs med temperaturupplevelsen där man
befinner sig. Faktorerna som påverkar hur den termiska komforten upplevs är person- och
omgivningsberoende, den beror på golvets yttemperatur, luftens vertikala temperaturgradient,
den operativa temperaturen och lufthastigheten, men även vilken klädsel man bär samt vilken
aktivitet man utför. Den operativa temperaturen är ett medelvärde beräknat på
lufttemperaturen och de omgivande ytornas temperaturer. (Warfvinge & Dahlblom, 2010)
Boverkets Byggregler ger ut råd om hur låg den lägsta operativa temperaturen bör vara. I
bostäder och arbetslokaler bör temperaturen ligga på minst 18 °C. (Boverket, 2011)
Det finns ett neutralt temperaturområde från 10 till 30 °C då hälsoriskerna är som lägst för
människan. När den termiska komforten brister sjunker koncentrationsförmågan vilket ökar
risken för olyckor. Vid arbete i för låg temperatur kan även ergonomiska problem uppstå.
(Arbetsmiljöverket, 2009)
2.2 Energikartläggning Till grund för energikartläggningar ligger flera EU-direktiv, det handlar bland annat om
direktiven om energieffektivitet och om byggnaders energiprestanda. En svensk lag som trätt i
kraft till följd av direktiven är lagen om energikartläggning i stora företag.
(Näringsutskottet, 2014)
2.2.1 Energieffektivitet Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet trädde i kraft den 4 december
2012 och har som syfte att styra medlemsländerna i EU mot ett mer energieffektivt samhälle.
(Näringsutskottet, 2014)
Direktivet sätter ramar för att främja effektiviseringar och nå ett av målen i EU:s 20-20-20-
klimat och energipaket. Målet innebär att medlemsländerna skall nå en minskning på 20
procent av primärenergianvändningen till år 2020 jämfört med de prognoser som tidigare
gjorts. (Europaparlamentet och rådet, 2012)
Direktiven om ekodesign, energimärkning och byggnaders energiprestanda ryms alla under
det övergripande direktivet om energieffektivitet och de har i sin tur lett till flera svenska
lagar, exempelvis lagen om energikartläggning i stora företag och lagen om energimätning i
byggnader. (Näringsutskottet, 2014)
![Page 17: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/17.jpg)
16
2.2.2 Byggnaders energiprestanda EU-direktivet om byggnaders energiprestanda har tagit fram en ram för minimikrav som nya
byggnader eller nyrenoverade byggnader måste uppfylla. Det är upp till varje medlemsstat
inom EU att fastställa vad minimikraven skall vara. De ska även ta fram systemkrav som ska
omfatta ventilation- och värmesystem som installeras i nya byggnader. Redan år 2018 ska nya
offentliga byggnader klassas som nära-nollenergibyggnader och först efter år 2020 gäller
klassningen för övrig nybyggnation. Direktivet förklarar också ett system för energicertifikat
för byggnader som ska säljas eller hyras ut. Energicertifikat är ett verktyg som visar
byggnadens energianvändning genom olika nyckeltal och används för att se
rekommendationer för hur energiprestandan kan förbättras.
(Europaparlamentet och rådet, 2010)
2.2.3 Lagen om energikartläggning i stora företag Lagen om energikartläggning i stora företag trädde i kraft 2014. Det är energimyndigheten
som sköter tillsyn och som ansvarar över lagen. (Energimyndigheten, 2014)
Syftet med lagen är att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag. Lagen riktar sig till
företag som sysselsätter fler än 250 personer och har en årsomsättning som överstiger 50
miljoner euro eller en balansomsättning över 43 miljoner euro. En energikartläggning ska
genomföras vart fjärde år av en oberoende person som uppfyller de krav gällande kompetens
inom området. Innehållet i energikartläggningen ska omfatta en översyn av
energianvändningen och även förslag på energisparande åtgärder. (SFS 2014:266)
![Page 18: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/18.jpg)
17
3. Metod
3.1 Enkätundersökning En enkät som berör upplevelserna av inneklimatet i Oscar Hansons VVS:s kontorslokaler har
skapats för att sedan delas ut till de anställda. Enkäten bygger på kryssfrågor och är uppdelad i
fyra delar, varje del tar upp ett av fyra olika ämnen, dessa är ljud, ljus, temperatur och luft.
I var och en av de fyra delarna ges först en allmän fråga om upplevelsen i respektive
respondents kontorsrum, där får svar ges på en skala från 1 till 5, där 1 betyder att man ej är
nöjd medans 5 betyder att man är mycket nöjd. Följt av det ges en flervalsfråga om
respondenten upplever något avvikande eller störande fenomen i sitt kontorsrum.
Avslutningsvis besvaras återigen en fråga på en skala från 1 till 5 om den allmänna
upplevelsen i övriga rum i fastigheten. Enkäten och dess utformning finns att tillgå i bilaga B.
3.2 Energikartläggning
3.2.1 Klimatskal För att kartlägga klimatskalet har till en början ritningar granskats utförligt, dessa ritningar
finns att tillgå i bilaga A. Ritningsgranskningen gav uppgifter om lokalernas storlek,
utformning och den tempererade golvarean. Nästa steg innebar uppdelning av ytorna i fyra
block, från block A till block D. Blockindelningen har skett med hänsyn taget till hur
klimatskalets olika byggnadsdelar, det vill säga tak, golv och väggar skiljts sig åt i deras
respektive konstruktion. Figur 1 till 4 visar de olika blocken efter indelning.
Figur 1. Block C.
![Page 19: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/19.jpg)
18
Figur 2. Block D.
Figur 3. Block B. Figur 4. Block A.
![Page 20: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/20.jpg)
19
Efter indelning av de olika blocken har observationer genomförts, block för block och rum för
rum. Olika material i byggnadsdelarna har identifierats och deras respektive tjocklek har mätts
upp och i vissa fall antagits då mätningar ej kunnat genomföras. I de fall där värden för
värmemotstånd hos material ej hittats i litteratur har det istället beräknats fram med formel
[1], tillsammans med värden för värmekonduktivitet och tjocklek.
𝑅 =
𝐷
λ
[1]
3.2.2 Internlast För att kartlägga vilka elförbrukare som finns i lokalerna har det krävts observationer och
inventering av all energianvändande elektronik och belysning. Ett flertal armaturtyper
tillsammans med en variation av elapparater har identifierats och deras märkeffekter har
antecknats. Små skillnader hos samma typer av elapparater har förekommit och därför har det
antagits att samma typ av elapparat har identisk effekt. Därefter har drifttider uppskattats och
sedan även fastställts efter överenskommelse med handledare. Elenergibehovet hos de olika
lasterna beräknas fram med formel [2].
𝐸𝑒𝑙 = 𝑃𝑒𝑙 ∗ 𝑡𝑑𝑟𝑖𝑓𝑡 [2]
3.2.3 Elmätning Hos en del av den elförbrukande utrustningen har mätningar krävts, det gäller värmefläktar,
pumpar och laddstolpar men även den förbrukade elen i luftbehandlingsaggregaten.
Mätningarna har gjorts med effekttång, multimeter och energimätinstrument. Drifttider för
utrustningen har uppskattats och sedan fastställts efter överenskommelse med handledare.
Elenergibehovet hos de olika lasterna där effekter mätts upp har beräknats fram med formel
[2].
3.2.4 Flödesmätning För att kartlägga mängden luft som till- och bortförs de olika rummen i kontorslokalerna har
flödesmätningar gjorts på samtliga till- och frånluftsdon. Mätningarna har gjorts med
differenstryck- och flödesinstrument, summan av alla flöden per block har sedan jämförts med
de avlästa flödena i luftbehandlingsaggregaten.
För att ta reda på flödets storlek genom uppvärmningssystemet som finns i kontorslokalerna
har mätningar med flödesinstrument gjorts på VS. En mätning har gjorts på VVC:n för att ta
reda på dess flödesstorlek då det är relativt konstant.
3.2.5 Temperaturloggning Genom att placera ut dataloggar på olika platser i byggnaden har temperaturer loggats under
januari till och med mars. Mätvärden har hämtats var femte minut i kontorsrum, allmänna
utrymmen, tilluftsdon, luftbehandlingsaggregat och fjärrvärmecentralen. Placeringen har
![Page 21: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/21.jpg)
20
gjorts med hänsyn taget till att underlätta beräkningar av rimliga medeltemperaturer för de
olika blocken.
I luftbehandlingsaggregaten har loggningar gjorts på temperatur på avluft, frånluft och tilluft
men även på temperatur efter återvinning, värme- och kylbatterier.
I fjärrvärmecentralen har temperatur loggats på varmvattencirkulation, varmvatten, kallvatten
och värme sekundär.
Fullständiga figurer över loggade temperaturer finns att avläsa i bilaga C, D och E.
3.3 Beräkningar
3.3.1 Ventilation Den energi som krävs för att värma den tillförda ventilationsluften till rumstemperatur
beräknas genom formel [3] som ger ventilationens specifika värmeförlustfaktor, [4] som ger
ventilationsförlusterna och [5] som ger den slutliga tillförda värmeenergin. Värden för ρluft
och cp,luft i beräkningarna har valts till 1,2 kg/m3 respektive 1000 J/kg*K (Warfvinge &
Dahlblom, 2010).
𝑄𝑣 = 𝜌 ∗ 𝑐𝑝 ∗ 𝑞𝑣 [3]
𝑃𝑣 = 𝑄𝑣 ∗ ∆𝑇𝑣 [4]
𝐸𝑣 = 𝑃𝑣 ∗ 𝑡𝑑𝑟𝑖𝑓𝑡 [5]
Ytterligare värme kan tillföras ventilationsluften via värmebatterier i
luftbehandlingsaggregaten, den värmeeffekt som tillförs kan beräknas fram med formel [6]
och den tillförda värmeenergin med formel [5]. Ett viktigt nyckeltal som visar hur god
värmeåtervinning det är hos värmeväxlaren i luftbehandlingsaggregaten är
temperaturverkningsgraden, den kan beräknas fram med formel [7].
𝑃𝑙𝑣 = 𝑄𝑣 ∗ ∆𝑇𝑙𝑣 [6]
𝜂 =
𝑇å − 𝑇𝑢𝑡𝑒
𝑇𝑓𝑟å𝑛 − 𝑇𝑢𝑡𝑒∗
𝑞𝑡𝑖𝑙𝑙
𝑞𝑓𝑟å𝑛
[7]
3.3.2 Transmission Den värmeenergi som lämnar fastigheten genom klimatskalets olika delar beräknas genom
formel [8] som ger det totala värmemotståndet hos en byggnadsdel, [9] som ger
värmegenomgångstalet för en byggnadsdel, [10] som ger den specifika värmeförlustfaktorn
för en byggnadsdel, [11] som ger antalet gradtimmar och [12] som ger det slutliga
energibehovet som krävs för att täcka transmissionsförlusterna.
![Page 22: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/22.jpg)
21
𝑅𝑡𝑜𝑡 = 𝑅𝑠𝑖 + 𝑅1 + 𝑅2 + … 𝑅𝑛 + 𝑅𝑠𝑒 [8]
𝑈 =1
𝑅𝑡𝑜𝑡
[9]
𝑄𝑡 = 𝑈 ∗ 𝐴 [10]
𝐺𝑡 = (𝑇𝑔 − 𝑇𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙) ∗ 𝑡 [11]
𝐸𝑡 = 𝑄𝑡 ∗ 𝐺𝑡 [12]
Marktemperatur som har använts vid beräkningarna har satts till 7,5 °C (Hagentoft & Sandin,
2017). Medeltemperaturer utomhus i Halmstad för januari, februari och mars har använts vid
beräkningarna och har hämtats från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
(SMHI, u.å.). Värden för värmeövergångsmotstånd för strålning och konvektion vid ytor har
valts till Rsi = 0,13 m2*K/W och Rse = 0,04 m2*K/W (Petersson, 2001). Övriga data för olika
material samt byggnadsdelarnas sammansättning finns att tillgå i bilaga F.
3.3.3 Fjärrvärme Av den köpta fjärrvärmen går en del till varmvatten, en del till VVC, en del till VS och en del
till luftvärmare i LBA. Storleken på tillförd värmeenergi till VS och VVC beräknas genom
formel [13] och [14]. Den totala köpta värmeenergin är en summa av de fyra delarna och kan
beräknas med formel [15].
𝑄 = ρ ∗ 𝑐𝑝 ∗ 𝑞 [13]
𝐸 = 𝑄 ∗ ∆𝑇 ∗ 𝑡 [14]
𝐸𝑘ö𝑝𝑡 = 𝐸𝑣𝑠 + 𝐸𝑣𝑣𝑐 + 𝐸𝑙𝑣 + 𝐸𝑣𝑣 [15]
För att ta reda på hur stor del av den köpta värmen som går till VV har ett medel på den köpta
energin för de tre första månaderna under perioden 2015-2017 beräknats fram, för att därefter
kunna dra av värmeenergin till VVC, LV och VS. Värden för cp,vatten och för ρvatten har valts
till 4190 J/kg*K respektive 1000 kg/m3 (Warfvinge & Dahlblom, 2010). Data för köpt energi
finns att tillgå i bilaga G.
![Page 23: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/23.jpg)
22
4. Resultat
4.1 Enkätundersökning Då enkäterna samlats in och räknats fastställdes det att 21 av 30 respondenter har besvarat
enkäten. Figur 5 till 12 redovisar sammanställningen av hur respondenterna har besvarat
enkäten och frågorna som har ställts finns att tillgå i bilaga B.
Figur 5 och 6 beskriver de ljusupplevelser och störande ljusfenomen som respondenterna har
upplevt det senaste året i sina kontor och de övriga rummen i fastigheten.
Figur 5. Ljusupplevelser i kontor och övriga rum.
Figur 6. Störande ljusfenomen i kontor.
0
2
4
6
8
10
12
14
1 2 3 4 5
Ljus
Kontor Övriga
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Inget av ovanstående
Flimmer
Reflektioner
Bländning
Ljus
![Page 24: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/24.jpg)
23
Figur 7 och 8 beskriver de ljudupplevelser och störande ljudfenomen som respondenterna har
upplevt det senaste året i sina kontor och de övriga rummen i fastigheten.
Figur 7. Ljudupplevelser i kontor och övriga rum.
Figur 8. Störande ljudfenomen i kontor.
0
2
4
6
8
10
12
1 2 3 4 5
Ljud
Kontor Övriga
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Inget av ovanstående
Ljud från elektronik
Ljud från trafiken
Ljud från ventilation
Ljud
![Page 25: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/25.jpg)
24
Figur 9 och 10 beskriver luftkvalitet och störande fenomen som respondenterna har upplevt
det senaste året i sina kontor och de övriga rummen i fastigheten.
Figur 9. Upplevelser av luftkvalitet i kontor och övriga rum.
Figur 10. Störande fenomen av luften i kontor.
0
2
4
6
8
10
1 2 3 4 5
Luft
Kontor Övriga
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Inget av ovanstående
Instängd luft
Torr luft
Drag
Luft
![Page 26: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/26.jpg)
25
Figur 11 och 12 beskriver de temperaturupplevelser och temperaturavvikelser som
respondenterna har upplevt det senaste året i sina kontor och de övriga rummen i fastigheten.
Figur 11. Temperaturupplevelser i kontor och övriga rum.
Figur 12. Temperaturavvikelser i kontor.
0
2
4
6
8
10
12
1 2 3 4 5
Temperatur
Kontor Övriga
0 2 4 6 8 10 12 14
Inget av ovanstående
Varierande temperatur
För hög temperatur
För låg temperatur
Temperatur
![Page 27: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/27.jpg)
26
4.2 Mätningar
4.2.1 Temperaturloggning De loggade rumstemperaturerna presenteras som dygnsmedeltemperaturer för varje block, de
loggade temperaturerna i tilluften och i luftbehandlingsaggregaten är medelvärden under den
tid de är i drift. Luftbehandlingsaggregaten har en drifttid på 12 timmar måndag till fredag
och är ej i drift under helger. De loggade temperaturerna i fjärrvärmecentralen är medelvärden
på temperaturen under hela mätperioden. Tabell 1 till 3 redovisar de temperaturer som
loggats.
Tabell 1. Dygnsmedeltemperaturer block för block.
Block Rumstemperatur,
Trum (°C)
Tilluftstemperatur,
Ttill (°C)
A 16,9 17,8
B 21,1 18,8
C 20,1 19,2
D 21,6 19,6
Tabell 2. Temperaturloggningar LBA.
Position Temperatur,
Tmedel (°C)
LBA1-Tfrån 19,9
LBA1-Tute 0,8
LBA1-Tav 6,6
LBA1-Tkb 18,9
LBA1-Tå 15,2
LBA1-Tvb1 20,7
LBA2-Tfrån 19,2
LBA2-Tute -0,9
LBA2-Tav 3,9
LBA2-Tkb 20,4
LBA2-Tå 16,1
LBA2-Tvb2 21,1
LBA3-Tfrån 21,5
LBA3-Tute 3,5
LBA3-Tav 9,0
LBA3-Tkb 19,4
LBA3-Tå 14,8
LBA3-Tvb3 18,4
LBA3-Tvb4 20,0
![Page 28: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/28.jpg)
27
Tabell 3. Temperaturloggningar Fjv.C.
Position Temperatur,
Tmedel (°C)
Fjv.C-VV 53,7
Fjv.C-KV 28,1
Fjv.C-VVC 47,8
Fjv.C-VSfram 38,5
Fjv.C-VSretur 35,4
4.2.2 Elmätning De uppmätta effekterna presenteras som aktiva effekter för respektive elförbrukare och
drifttiderna presenteras i antal timmar under ett år. I luftbehandlingsaggregaten är den
uppmätta effekten summan av de effekter som krävs till styrteknik, värmeväxlare,
fläktmotorer och i vissa fall pumpar till värmebatterier. Tabell 4 redovisar de olika
elförbrukarna och deras platser tillsammans med effekter och drifttider.
Tabell 4. Uppmätta effekter hos elförbrukare.
Elförbrukare Rum Aktiv effekt,
Pel (W)
Drifttid,
tdrift (h)
Elenergi,
Eel (kWh)
Teknik
LBA 1 9-Teknik 1345 3128 4207
LBA 2 58-Teknik 2910 3128 9102
LBA 3 73-Verkstad 1302 3128 4073
Pump, värme sekundär 9-Teknik 62 8760 543
Pump, golvvärme 9-Teknik 41 8760 359
Pump, värmebatteri 58-Teknik 52 792 41
Pump, värme sekundär 64-Fjärrvärme 297 8760 2602
Värmefläkt 67-Lager 83 792 66
Värmefläkt 72-Lager 83 792 66
Ridåfläkt 73-Verkstad 506 792 401
Laddstolpar Utsida 7360 787 5792
4.2.3 Flödesmätning De uppmätta luftflödena presenteras block för block och de avlästa luftflödena är värden
hämtade från luftbehandlingsaggregaten. Tabell 5 redovisar de olika luftflöden som har mätts
upp och lästs av.
![Page 29: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/29.jpg)
28
Tabell 5. Uppmätta och avlästa luftflöden.
Plats
Uppmätt
tilluftsflöde,
(l/s)
Avläst
tilluftsflöde,
(l/s)
Uppmätt
frånluftsflöde,
(l/s)
Avläst
frånluftsflöde,
(l/s)
LBA1 - 780 - 810
LBA2 - 1200 - 1192
LBA3 - 1300 - 1430
Block A 58,8 - 78,1 -
Block B 435,9 - 876,9 -
Block C 1402,4 - 956,9 -
Block D 1054,8 - 1176,9 -
Totalt 2951,9 3280 3088,8 3432
De uppmätta vattenflödena i uppvärmningssystemet respektive varmvattencirkulation
presenteras med vattenflöde, specifika värmeförlustfaktorn och värmeenergibehovet i tabell 6.
Tabell 6. Uppmätta vattenflöden och beräknad energi.
Typ
Uppmätt
vattenflöde,
(l/s)
Specifika värmeförlustfaktorn,
Qvs,vvc (W/K)
Värmeenergi,
Evs,vvc (kWh)
VS 1,72 7198,6 48202
VVC 0,052 217,9 2777
4.3 Energifördelning
4.3.1 Internlast De inventerade elförbrukarna presenteras med märkeffekter för respektive elförbrukare och
drifttiderna presenteras i antal timmar under ett år. Tabell 7 redovisar de olika elförbrukarna,
antalet av den specifika typen, deras märkeffekter, drifttider och elenergibehov.
Tabell 7. Inventerade elförbrukare.
Elförbrukare Antal Märkeffekt,
Pel (W)
Drifttid,
tdrift (h)
Elenergi,
Eel (kWh)
Belysning
Armatur, typ 1 74 72 2125 11322
Armatur, typ 2 6 105 2125 1339
Armatur, typ 3 26 56 2125 3094
Armatur, typ 4 95 36 2125 7268
Armatur, typ 5 43 116 2125 10600
Armatur, typ 6 53 84 2125 9461
Armatur, typ 7 37 98 2125 7705
![Page 30: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/30.jpg)
29
Armatur, typ 8 21 18 2125 803
Armatur, typ 9 12 28 2125 714
Armatur, typ 10 12 56 2880 1935
Elektronik
Dator 45 50 2025 4556
Datorskärm 50 39 2025 3949
Server 1 50 8760 438
Skrivare 24 30 7,5 5,4
Projektor 2 353 22,5 16
Städutrustning 1 1500 227,5 341
Vitvaror
Kyl & frys 5 125 4380 2738
Diskmaskin 2 2000 225 900
Kaffemaskin 2 2300 169 777
Mikrovågsugn 2 750 37,5 56
Torkskåp 2 1500 10 30
Bastuaggregat 1 8000 10 80
4.3.2 Ventilation Den värmeenergi som krävs för att värma upp tilluften från ventilationssystemet till
rumstemperatur presenteras block för block och totalt för hela fastigheten. Tabell 8 visar
värmeenergin tillsammans med ventilationsförlusterna och luftbehandlingsaggregatens totala
drifttid under januari till och med mars.
Tabell 8. Ventilationsförluster.
Block Ventilationsförluster,
Pv (W)
Drifttid,
tdrift (h)
Värmeenergi,
Ev (kWh)
A -60 771 -46,3
B 1234,5 771 951,8
C 1514,6 771 1167,8
D 2518,9 771 1942,1
Totalt 5208 - 4015,4
4.3.3 Transmission Den värmeenergi som krävs för att bibehålla rumstemperaturen när värme lämnar rummen via
klimatskalet presenteras per byggnadsdel och totalt för blocket. Tabell 9 till 12 visar
värmeenergin tillsammans med gradtimmarna för januari till och med mars samt den specifika
värmeförlustfaktorn.
![Page 31: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/31.jpg)
30
Tabell 9. Transmissionsförluster Block A.
Byggnadsdel Specifika värmeförlustfaktorn,
Qt (W/K)
Gradtimmar,
Gt (Ch)
Värmeenergi,
Et (kWh)
Golv 12,6 20412 257,2
Tak 14,6 36540 533,5
Väggar 16,3 36540 595,6
Dörrar 2,8 36540 102,3
Fönster 4,3 36540 157,9
Totalt - - 1646,5
Tabell 10. Transmissionsförluster Block B.
Byggnadsdel Specifika värmeförlustfaktorn,
Qt (W/K)
Gradtimmar,
Gt (Ch)
Värmeenergi,
Et (kWh)
Golv 57,4 29462,4 1689,4
Tak 52,1 45590,4 2375,3
Väggar 59,5 45590,4 2712,6
Dörrar 10,9 45590,4 497,0
Fönster 44,1 45590,4 2010,6
Totalt - - 9284,8
Tabell 11. Transmissionsförluster Block C.
Byggnadsdel Specifika värmeförlustfaktorn,
Qt (W/K)
Gradtimmar,
Gt (Ch)
Värmeenergi,
Et (kWh)
Golv 161,2 27216 4387,2
Tak 142,1 43344 6159,2
Väggar 68,6 43344 2973,4
Dörrar 113,6 43344 4923,9
Fönster 107,7 43344 4668,1
Totalt - - 23111,8
Tabell 12. Transmissionsförluster Block D.
Byggnadsdel Specifika värmeförlustfaktorn,
Qt (W/K)
Gradtimmar,
Gt (Ch)
Värmeenergi,
Et (kWh)
Golv 187,5 30369 5694,2
Tak 202,9 46497 9434,2
Väggar 121,1 46497 5630,8
Dörrar 26,9 46497 1250,8
Fönster 80,4 46497 3738,4
Totalt - - 25748,4
![Page 32: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/32.jpg)
31
4.3.4 Värmebatterier LBA Den värmeenergi som krävs för att värma tilluften i luftbehandlingsaggregaten ytterligare
efter återvinning presenteras för respektive värmebatteri. Tabell 13 visar vilket aggregat
batteriet sitter i, vilket effektbehov som finns samt den totala drifttiden för aggregaten under
januari till och med mars.
Tabell 13. Tillförd värmeenergi via VB.
Värmebatteri Aggregat Värmebatteriets effektbehov,
Plv (W)
Drifttid,
tdrift (h)
Värmeenergi,
Ev (kWh)
VB 1 LBA 1 5148 771 3969,1
VB 2 LBA 2 7200 771 5551,2
VB 3 LBA 3 2808 771 2164,9
VB 4 LBA 3 4056 771 3127,2
Totalt - - - 14812,4
4.4 Nyckeltal Värmeenergins fördelning i byggnaden under perioden januari till och med mars presenteras i
kWh i tabell 15 och procentuell fördelning presenteras i figur 13.
Tabell 15. Värmeenergifördelning.
Typ Värmeenergi,
E (kWh)
LV 14812,0
VS 48202,2
VV 13844,2
VVC 2776,6
Total 79635,0
Figur 13. Värmenergifördelning.
VS61%
VVC3%
LV19%
VV17%
![Page 33: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/33.jpg)
32
Elenergins fördelning i byggnaden under ett normalår presenteras i kWh i tabell 16 och
procentuell fördelning presenteras i figur 14. Under kategorin övrigt ingår elenergi till en
kylmaskin med tillhörande cirkulationspumpar, till belysning för lager utomhus och till en
intilliggande byggnad. Under kategorin mätfel ingår feluppskattningar av drifttider samt
felmarginal på mätinstrument.
Tabell 16. Elenergifördelning.
Typ Elenergi,
E (kWh)
Belysning 54241
Elektronik 9305
Teknik 27258
Vitvaror 4581
Mätfel 8145
Övrigt 46152
Total 149682
Figur 14. Elenergifördelning.
De tre luftbehandlingsaggregatens värmeväxlare har olika temperaturverkningsgrader och
dessa presenteras i tabell 14.
Tabell 14. Temperaturverkningsgrader luftbehandlingsaggregat.
Aggregat Temperaturverkningsgrad, η (-)
LBA 1 0,73
LBA 2 0,85
LBA 3 0,57
Mätfel6%
Övrigt31%
Belysning36%
Elektronik6%
Vitvaror3%
Teknik18%
![Page 34: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/34.jpg)
33
5. Diskussion och slutsats
5.1 Enkätundersökning Tekniska installationer kan bidra med olika störande fenomen och därför var det viktigt att en
enkätundersökning skapades, delades ut och besvarades. Detta för att ge en uppfattning om
huruvida de anställda upplever ljus, ljud, luft och temperaturer i lokalerna och eventuella
orsaker till en negativ upplevelse. Enkäten bygger på kryssfrågor då det ansågs lämpligast för
att öka chanserna att erhålla en god svarsfrekvens.
Generellt sett är majoriteten av respondenterna väldigt nöjda med ljusupplevelsen, framförallt
i sina respektive kontor. Det förekommer dock att några respondenter upplever bländning som
ett störande fenomen på sina kontor. Svaren av ljudupplevelserna har en bredare variation och
några tycker att ljudnivån är mindre bra, framförallt i de allmänna rummen. Samtidigt är
ljuden från de tekniska installationerna, exempelvis ventilationen inget större störande
fenomen utan upplevs enbart av någon enstaka anställd. Precis som med ljudupplevelserna
varierar upplevelsen av luftkvaliteten på arbetsplatsen en del och noterbart är att det gäller
både allmänna rum och kontorsrummen, samt att alla olika typer av störande fenomen av
luften förekommer i mindre skala i kontorsrummen. Den allmänna temperaturupplevelsen i
kontoren och de övriga rummen är god, en respondents svar sticker ut och det är personens
temperaturupplevelse på sitt egna kontor. Flera respondenter upplever att temperaturen
avviker från det normala varav de flesta beskriver denna avvikelse som att temperaturen
varierar för mycket under dagen.
Några förbättringar av inneklimatet är ej nödvändiga då väldigt få upplever de olika störande
fenomenen och den allmänna upplevelsen är god.
5.2 Energikartläggning Kartläggningen av klimatskalet har delvis varit tidskrävande på grund av dess omfattning och
variation men även på grund av att det har krävts stor noggrannhet. En anledning till
variationen i byggnaden är att om- och tillbyggnader har skett flera gånger sedan första delen
stod klar. Identifiering och inventering av internlaster har gått bra däremot har det varit svårt
att uppskatta drifttider hos elektronik, belysning och vitvaror då de är väldigt beroende av
användarnivå. Om drifttiderna är felaktigt uppskattade kan detta påverka resultatet av det
beräknade elenergibehovet. Ett begränsat antal dataloggar har krävt att temperaturer loggats
under olika perioder. De uppmätta till- och frånluftsflödena stämmer inte helt överens med de
avlästa värdena och detta kan delvis bero på luftläckage i ventilationssystemet men även
svåråtkomliga till- och frånluftsdon. Detta har gjort att mätningarna ibland inte gett
fullständiga och korrekta resultat vilket har lett till upprepade försök.
Noterbart bland resultaten av temperaturloggningen är att rumstemperaturen i block A är lägre
än tilluftstemperaturen, detta på grund av att radiatorerna är avstängda. En lägre
rumstemperatur i block A än i övriga är en följd av att ingen personal vistas där mer än
tillfälligt. Resultatet av ventilationsförlusterna visar därför ett negativt värde för block A och
det är på grund av den lägre rumstemperaturen. Ett negativt värde visar på att tilluften värmer
![Page 35: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/35.jpg)
34
upp rummet snarare än tvärtom vilket borde vara fallet. Bland de loggade temperaturerna i
luftbehandlingsaggregat 1 kan man notera en skillnad mellan mätningarna efter värmebatteriet
och efter kylbatteriet, en skillnad som ej bör finnas då batterierna skall gå i sekvenser. I
luftbehandlingsaggregat 2 kan man notera samma sak men där är skillnaden betydligt mindre
och kan därför antas vara ett mätfel eller att det förekommit temperaturskiktningar.
Temperaturverkningsgraden för de olika luftbehandlingsaggregaten varierar och den sticker
för aggregat 3, där är den så låg som 57 % och det tyder på att till och frånluften i aggregatet
kan vara i obalans.
Då radiatorerna är avstängda i block A och ingen vistas där mer än tillfälligt behöver rummet
inte förses med tilluft och kan eventuellt stängas av.
En kontroll av luftbehandlingsaggregat 1 bör göras för att säkerställa att värme- och
kylbatteriet ej går parallellt. Det kan även vara en god idé att se över luftbehandlingsaggregat
3 så att flödena ej ligger i obalans och att den låga temperaturverkningsgraden var en
tillfällighet.
Vad som sticker ut bland transmissionsförlusterna är att mycket värme lämnar fastigheten
genom dörrarna i block C trots att det är få dörrar. Detta är till följd av en ganska stor och
värmemotståndsmässigt dålig entrédörr som består av ett enda glas. Den största delen av den
köpta värmeenergin går till värme sekundär för att täcka just transmissionsförluster men även
ventilationsförluster och man kan notera att siffran för värme sekundär är lägre än de totala
förlusterna även om rumstemperaturen ej sjunker.
Radiatorerna som sitter vid entrédörren i block C har under januari till och med mars gått med
full effekt för att täcka de transmissionsförluster som sker där och en lösning som hade sparat
mycket energi är att byta ut dörren. Man kan även konstatera att den del av transmissions- och
ventilationsförlusterna som inte täcks av värme sekundär täcks av internt genererad värme
samt solinstrålning.
Elenergifördelningen i byggnaden består av sex delar, där går den absolut största delen till
belysning. Man kan notera att drifttiderna på flera pumpar är satta till 8760 timmar och det är
på grund av att det saknas pumpstopp och sommartid finns det ingen mening med att
pumparna ska fortsätta gå.
Att aktivera pumpstopp eller eventuellt byta ut de äldre pumparna mot mer moderna och
effektivare pumpar kan spara energi. En annan besparing kan göras genom eventuella byten
av lysrör till mer energieffektiva sådana.
![Page 36: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/36.jpg)
35
6. Referenser ARBETSMILJÖVERKET. 2005. AFS 2005:16. Arbetsmiljöverkets författningssamling.
ARBETSMILJÖVERKET. 2009. AFS 2009:2. Arbetsmiljöverkets författningssamling.
BOVERKET. 2011. BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2017:5. Boverkets
byggregler.
BOVERKET. u.å. Luftkvalitet inomhus [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-
byggregler/ventilation/luftkvalitet-inomhus/ [Hämtad 05-04-2018].
ENERGIMYNDIGHETEN. 17-11-2016. Energiläget [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/ [Hämtad 09-04-2018].
ENERGIMYNDIGHETEN. 24-11-2014. Lagen om energikartläggning i stora företag
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/lag-och-
ratt/energikartlaggning-i-stora-foretag/ [Hämtad 04-04-2018].
ENERGIMYNDIGHETEN. 2017. Energiläget 2017. Tillgänglig:
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=5693 [Hämtad 09-04-2018].
EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. 2010. 2010/31/EU. Europeiska Unionens
Officiella tidning.
EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. 2012. 2012/27/EU. Europeiska Unionens
Officiella tidning.
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN. 2014. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation.
FoHMFS 2014:18.
HAGENTOFT, C.-E. & SANDIN, K. 2017. Byggnadsfysik - så fungerar hus. Lund:
Studentlitteratur.
INTERNATIONAL ENERGY AGENCY. 2017. Key World Energy Statistics (KWES).
Tillgänglig: https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/key-world-energy-
statistics.html [Hämtad 09-04-2018].
NÄRINGSUTSKOTTET. 2014. Näringsutskottets betänkande 2013/14:NU18. Sveriges
Riksdag.
PETERSSON, B.-Å. 2001. Tillämpad byggnadsfysik, Studentlitteratur.
SFS 2014:266. Lag om energikartläggning i stora företag. Stockholm: Miljö- och
energidepartementet.
SIPOREX AB & YXHULT AB. 1993. Lättbetonghandboken, Grafonova AB, Helsingborg.
![Page 37: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/37.jpg)
36
SMHI. u.å. Månads-, årstids- och årskartor [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/kartor/monYrTable.php?par=tmpAvv [Hämtad
04-05-2018].
WARFVINGE, C. & DAHLBLOM, M. 2010. Projektering av VVS-installationer,
Studentlitteratur AB.
![Page 38: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/38.jpg)
37
Bilaga A – Ritningar
![Page 39: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/39.jpg)
38
![Page 40: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/40.jpg)
39
![Page 41: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/41.jpg)
40
![Page 42: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/42.jpg)
41
Bilaga B – Enkät
![Page 43: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/43.jpg)
42
![Page 44: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/44.jpg)
43
Bilaga C – Temperaturloggning, rum och tilluft
14
15
16
17
18
19
20
Tem
per
atu
r (°
C)
14-Arkiv (29/1 - 30/1)
Tilluft Rum
17
18
19
20
Tem
per
atu
r (°
C)
15-HWC (29/1 - 30/1)
![Page 45: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/45.jpg)
44
16
17
18
19
20
21
22
Tem
per
atu
r (°
C)
Korridor-Block B (29/1 - 30/1)
Rum Tilluft
16
17
18
19
20
21
22
23
Tem
per
atu
r (
°C)
4-Kontor (29/1 - 30/1)
Tilluft Rum
8
12
16
20
24
Tem
per
atu
r (°
C)
23-Kontor (29/1 - 30/1)
Rum Tilluft
![Page 46: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/46.jpg)
45
20
21
22
23
24
Tem
per
atu
r (°
C)
16-Konferens (29/1-30/1)
Tilluft Rum
17
18
19
20
21
22
23
Tem
per
atu
r (°
C)
2-Kontor (29/1-30/1)
Tilluft Rum
17
18
19
20
21
22
23
24
Tem
per
atu
r (°
C)
50-Korridor (30/1 - 31/1)
Rum Tilluft
![Page 47: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/47.jpg)
46
17
18
19
20
21
22
23
Tem
per
atu
r (°
C)
48-Kontor (30/1 - 31/1)
Rum Tilluft
17
18
19
20
21
22
23
24
Tem
per
atu
r (°
C)
45-Kontor (30/1 - 31/1)
Rum Tilluft
15
16
17
18
19
Tem
per
atu
r (°
C)
40-Kopiering (30/1 - 31/1)
Rum Tilluft
![Page 48: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/48.jpg)
47
17
18
19
20
21
Tem
per
atu
r (°
C)
36-Konferens (30/1 - 31/1)
Tilluft Rum
21
22
23
24
25
Tem
per
atu
r (°
C)
33-WC (30/1 - 31/1)
18
19
20
21
22
23
24
Tem
per
atu
r (°
C)
65-Matsal (31/1 - 1/2)
Tilluft Rum
![Page 49: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/49.jpg)
48
21
22
23
24
Tem
per
atu
r (°
C)
67-Lager (31/1 - 1/2)
18
19
20
21
22
23
24
Tem
per
atu
r(°C
)
68-Omkl. dam (31/1 - 1/2)
Tilluft Rum
18
19
20
21
22
23
Tem
per
atu
r (°
C)
69-Omkl. Herr (31/1 - 1/2)
Rum Tilluft
![Page 50: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/50.jpg)
49
20
21
22
23
24
Tem
per
atu
r (°
C)
63-Skrivbordsplatser (31/1 - 1/2)
Rum Tilluft
15
16
17
18
Tem
per
atu
r (°
C)
58-Teknik (31/1 - 1/2)
18
19
20
21
Tem
per
atu
r (°
C)
72-Lager (31/1 - 1/2)
![Page 51: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/51.jpg)
50
Bilaga D – Temperaturloggning,
luftbehandlingsaggregat
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA1-Tav (1/3 - 6/3)
10
11
12
13
14
15
16
17
18
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA1-Tå (1/3 - 6/3)
![Page 52: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/52.jpg)
51
15
16
17
18
19
20
21
22
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA1-Tkb (1/3 - 6/3)
-5
0
5
10
15
20
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA1-Tute (1/3 - 6/3)
14
16
18
20
22
24
26
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA1-Tvb1 (1/3 - 6/3)
![Page 53: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/53.jpg)
52
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA1-Tfrån (1/3 - 6/3)
-3
0
3
6
9
12
15
18
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA2-Tav (1/3 - 6/3)
13
14
15
16
17
18
19
20
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA2-Tå (1/3 - 6/3)
![Page 54: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/54.jpg)
53
15
16
17
18
19
20
21
22
23
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA2-Tkb (1/3 - 6/3)
-10
-5
0
5
10
15
20
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA2-Tute (1/3 - 6/3)
15
17
19
21
23
25
27
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA2-Tvb2 (1/3 - 6/3)
![Page 55: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/55.jpg)
54
13
14
15
16
17
18
19
20
21
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA2-Tfrån (1/3 - 6/3)
5
7
9
11
13
15
17
19
21
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA3-Tav (8/3 - 13/3)
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA3-Tå (8/3 - 13/3)
![Page 56: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/56.jpg)
55
18
19
20
21
22
09
:00
:00
13
:30
:00
18
:00
:00
22
:30
:00
03
:00
:00
07
:30
:00
12
:00
:00
16
:30
:00
21
:00
:00
01
:30
:00
06
:00
:00
10
:30
:00
15
:00
:00
19
:30
:00
00
:00
:00
04
:30
:00
09
:00
:00
13
:30
:00
18
:00
:00
22
:30
:00
03
:00
:00
07
:30
:00
12
:00
:00
16
:30
:00
21
:00
:00
01
:30
:00
06
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA3-Tkb (8/3 - 13/3)
0
2
4
6
8
10
12
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA3-Tute (8/3 - 13/3)
16
17
18
19
20
21
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA3-Tvb3 (8/3 - 13/3)
![Page 57: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/57.jpg)
56
17
18
19
20
21
22
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA3-Tvb4 (8/3 - 13/3)
17
18
19
20
21
22
23
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
LBA3-Tfrån (8/3 - 13/3)
![Page 58: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/58.jpg)
57
Bilaga E – Temperatur- och flödesloggning,
fjärrvärmecentral
48495051525354555657585960
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
Fjv.C-VV (8/3 - 13/3)
15
17
19
21
23
25
27
29
31
33
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
Fjv.C-KV (8/3 -13/3)
![Page 59: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/59.jpg)
58
46
47
48
49
50
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
Fjv.C-VVC (8/3 - 13/3)
30
32
34
36
38
40
42
44
46
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
Fjv.C-VSfram (8/3 - 13/3)
28
30
32
34
36
38
40
42
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
15
:00
:00
21
:00
:00
03
:00
:00
09
:00
:00
Tem
per
atu
r (°
C)
Fjv.C-VSretur (8/3 - 13/3)
![Page 60: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/60.jpg)
59
4000
4500
5000
5500
6000
6500
7000
7500
8000
12
:00
:00
20
:24
:00
04
:48
:00
13
:12
:00
21
:36
:00
06
:00
:00
14
:24
:00
22
:48
:00
07
:12
:00
15
:36
:00
00
:00
:00
08
:24
:00
16
:48
:00
01
:12
:00
09
:36
:00
18
:00
:00
02
:24
:00
10
:48
:00
19
:12
:00
03
:36
:00
12
:00
:00
Flö
de
(l/h
)
Fjv.C-VS (3/4 - 10/4)
![Page 61: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/61.jpg)
60
Bilaga F – Sammansättning byggnadsdelar
Tabell F1. Olika material och några av dess egenskaper. Värden för värmekonduktivitet och värmemotstånd har
hämtats ur litteratur. (Petersson, 2001) (Siporex AB & Yxhult AB, 1993)
Material Värmekonduktivitet,
λ (W/m*K)
Tjocklek, D
(mm)
Värmemotstånd, R
(m2*K/W)
Gipsskiva 0,22 13 0,06
Mineralull 0,036 45–195 1,25 (45 mm)
Träreglar 0,14 20–240 0,14 (20 mm)
Betonghålsten 0,60 150–200 0,25 (150 mm)
Fasadplåt - - 0,10
Träparkett 0,08 8 0,10
Träfiberskiva 0,13 13 0,10
Betong 1,70 150 0,09
Cellplast 0,036 150 4,17
Cellplast 0,036 40 1,11
Makadam - - 0,20
Murbruk 1,20 20 0,02
Plywood 0,13 13 0,1
Undertaksplatta 0,039 15 0,38
Tegel 0,70 120 0,17
Träspånskiva 0,14 16 0,11
Takpapp - - 0,02
Takplåt - - 0,15
Lättbetong 0,14 150 0,19
Plastmatta 0,9 5 0,005
Vindsutrymme - 300 0,18
Luft 0,024 20 0,83
Rostfritt stål 20 20 0,001
Fönsterglas 0,8 5 0,00625
![Page 62: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/62.jpg)
61
Tabell F2. Sammansättning byggnadsdelar Block A.
Tak: U-värde: 0,22
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Takplåt 1
Luftspalt 20 85 % luft, 15 % träreglar
Takpapp 4
Träspånskiva 16
Vindsutrymme 300
Bjälklag 145 85 % mineralull, 15 % träreglar
Luftspalt 20 50 % luft, 50 % träreglar
Murbruk 20
Golv: U-värde: 0,19
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Makadam
Cellplast 150
Betong 150
Luftspalt 20 85 % luft, 15 % träreglar
Träfiberskiva 13
Träparkett 8
Yttervägg: U-värde: 0,21 & 0,22
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Fasadplåt 1
Luftspalt 25 85 % luft, 15 % träreglar
Regelverk 70 85 % mineralull, 15 % träreglar
Regelverk 95 85 % mineralull, 15 % träreglar
Betonghålsten 200
Gipsskiva 26 Gäller enbart HWC (U = 0,21)
Murbruk 20 Gäller enbart arkiv (U = 0,22)
Övriga:
Del: Material: Notering:
Fönster 2 st, U = 1,5
Ytterdörr Stål + cellplast 1 st Ståldörr, U = 0,86
![Page 63: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/63.jpg)
62
Tabell F3. Sammansättning byggnadsdelar Block B.
Tak: U-värde: 0,13, 0,15 & 0,19
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Takplåt 1
Luftspalt 20 85 % luft, 15 % träreglar
Takpapp 4
Träspånskiva 16
Vindsutrymme 300
Bjälklag 145 85 % mineralull, 15 % träreglar
Luftspalt 20 50 % luft, 50 % träreglar
Murbruk 20
Mineralull 95 Gäller konferensrum 16 (U = 0,13)
Mineralull 50 Gäller alla block B-kontor (U = 0,15)
Undertaksplattor 15
Golv: U-värde: 0,19
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Makadam
Cellplast 150 Betong 150
Lufspalt 20 85 % luft, 15 % träreglar
Träfiberskiva 13
Träparkett 8
Yttervägg: U-värde: 0,43
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Fasadplåt 1
Luftspalt 20 85 % luft, 15 % träreglar
Betonghålsten 200
Regelverk 70 85 % mineralull, 15 % träreglar
Gipsskiva 26
Yttervägg, rum 23: U-värde: 0,18
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Tegel 120
Luftspalt 20 50 % luft, 50 % träreglar
Regelverk 145 85 % mineralull, 15 % träreglar
Regelverk 45 85 % mineralull, 15 % träreglar
Gipsskiva 26
![Page 64: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/64.jpg)
63
Övriga:
Del: Material: Notering:
Fönster 15 st, U = 1,5
Fönster 1 st, U = 3,3
Ytterdörr Glas 1 st, U = 1,5
Tabell F4. Sammansättning byggnadsdelar Block C.
Tak, rum 27-57: U-värde: 0,17
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Takpapp 4
Träspånskiva 16
Vindsutrymme 300
Bjälklag 195 85 % mineralull, 15 % träreglar
Luftspalt 20 50 % luft, 50 % träreglar
Träfiberskiva 13
Tak, rum 58-63: U-värde: 0,25
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Takpapp 4
Lättbetong 150
Vindsutrymme
Undertaksplattor 15
Golv: U-värde: 0,22
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Makadam
Cellplast 150
Betong 150
Matta 5
Yttervägg, rum 27-57: U-värde: 0,34 & 0,35
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Fasadplåt* 1 *Gäller rum 28, 30, 34 & 36, U = 0,34
Luftspalt* 20 85 % luft, 15 % träreglar
Tegel 120
Lufspalt 20 50 % luft, 50 % träreglar
Isolering 70 Mineralull
Tegel 120
![Page 65: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/65.jpg)
64
Yttervägg, rum 58-63: U-värde: 0,48
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Fasadplåt 1
Luftspalt 20 85 % luft, 15 % träreglar
Lättbetong 150
Luftspalt 20 85 % luft, 15 % träreglar
Gipsskiva 26
Övriga:
Del: Material: Notering:
Fönster 8 st, U = 1,0
Fönster 19 st, U = 2,7
Fönster 3 st, U = 2,0
Takfönster 4 st, U = 3,3
Balkongdörr 1 st, U = 1,0
Ytterdörr Fönsterglas 1 st, U = 16,9
Tabell F5. Sammansättning byggnadsdelar Block D.
Tak, befintligt: U-värde: 0,25
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Takpapp 4
Lättbetong 150
Vindsutrymme
Undertaksplattor 15
Tak, tillbyggnad: U-värde: 0,15
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Takpapp 4
Träspånskiva 16
Bjälklag 45 85 % luft, 15 % träreglar
Bjälklag 195 85 % mineralull, 15 % träreglar
Gipsskiva 26
Golv: U-värde: 0,22
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Makadam
Cellplast 150
Betong 150
Matta 5
![Page 66: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/66.jpg)
65
Yttervägg, befintlig: U-värde: 0,46 & 0,51
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Fasadplåt 1
Luftspalt 20 85 % luft, 15 % träreglar
Lättbetong 150
Luftspalt* 20 85 % luft, 15 % träreglar
Plywood* 13 *Gäller ej rum 72 & 73, U = 0,51
Gipsskiva* 26
Yttervägg,
tillbyggnad: U-värde: 0,22
Lager: Tjocklek (mm): Notering:
Tegel 120
Lufspalt 20 50 % luft, 50 % träreglar
Plywood 13
Regelverk 145 85 % mineralull, 15 % träreglar
Gipsskiva 26
Övriga:
Del: Material: Notering:
Fönster 5 st, U = 1,0
Fönster 18 st, U = 0,7
Fönster 16 st, U = 3,3
Fönster 3 st, U = 1,5
Takfönster 3 st, U = 3,3
Ytterdörr
Stål/cellplast +
fönsterglas
2 st, U = 0,86 (stål+cellplast) 2,0
(glas)
Port Stål + cellplast 3 st, U = 0,86
![Page 67: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/67.jpg)
66
Bilaga G – Energianvändning
![Page 68: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/68.jpg)
67
![Page 69: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/69.jpg)
68
![Page 70: EXAMENS ARBETE - DiVA portalhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1211695/FULLTEXT02.pdf · hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering](https://reader033.vdocuments.pub/reader033/viewer/2022060608/605fc81c3a7c5b38ee534b50/html5/thumbnails/70.jpg)
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3Postadress: Box 823, 301 18 HalmstadTelefon: 035-16 71 00E-mail: [email protected]
Filip Andersson & Tobias Kaspersson