Skrivanvisningar

Skrivanvisningar för examensarbete

Åsa Fagerudd

Maria Nyman

Examensarbete för xxx (YH)-examen

Utbildningsprogrammet för XXX

Ort 2011

Innehållsförteckning

1 Examensarbetets disposition..........................................................................................................1

2 Språk.......................................................................................................................................................... 1

2.1 Facklitterär stil..............................................................................................................................1

2.2 Text..................................................................................................................................................... 2

2.2.1 Styckeindelning....................................................................................................................2

2.2.2 Marginaler och sidnumrering........................................................................................2

2.3 Rubriker........................................................................................................................................... 2

2.4 Citat.................................................................................................................................................... 3

2.5 Figurer och tabeller.....................................................................................................................4

2.6 Bilagor............................................................................................................................................... 5

3 Källhänvisningar...................................................................................................................................6

3.1 Olika källhänvisningssystem...................................................................................................6

3.2 Källor med författare..................................................................................................................7

3.3 Två eller flera författare............................................................................................................8

3.4 Ingen författare.............................................................................................................................9

3.5 Flera verk av samma författare.............................................................................................9

3.6 Officiella texter...........................................................................................................................10

3.7 Sekundärkälla............................................................................................................................. 10

3.8 Artikel i ett samlingsverk.......................................................................................................10

3.9 Personlig kommunikation.....................................................................................................10

3.10 Källor från Internet..............................................................................................................11

4 Källförteckning................................................................................................................................... 11

4.1 Bok eller rapport....................................................................................................................... 12

4.2 Ingen författare..........................................................................................................................13

4.3 Flera verk av samma författare...........................................................................................13

4.4 Artikel i samlingsverk, uppslagsbok eller encyklopedi............................................14

4.5 Artikel i en tidskrift..................................................................................................................14

4.6 Artikel eller notis i dagstidning...........................................................................................15

4.7 Lärdomsprov och avhandlingar..........................................................................................15

4.8 Officiella texter...........................................................................................................................16

4.9 Källor från Internet...................................................................................................................16

4.10 Källor som inte är text........................................................................................................17

Exempel på källförteckning....................................................................................................................18

1

1 Examensarbetets disposition

Hur man delar in innehållet i ett examensarbete kan variera mellan olika enheter och

utbildningsprogram. Olika typer av studier kan också kräva olika slags dispositioner. I ett

examensarbete ingår vanligen de delar som räknas upp nedan. Delarna kan stå som

självständiga kapitel eller vara hopskrivna till gemensamma kapitel.

Pärmsida (mall finns på intranät)

abstrakt/ tiivistelmä/abstract (mallar finns på intranät)

innehållsförteckning

bilageförteckning (kan utgå)

ordförklaringar (kan utgå)

förord (kan utgå)

inledning

o syfte och problemprecisering/problemformulering

teoretiska utgångspunkter

o teoretisk bakgrund

o tidigare forskning

metoder och tillvägagångssätt

resultat och tolkning

kritisk granskning och diskussion

källförteckning och bilagor

2 Språk

2.1 Facklitterär stil

Normal sakprosa är den stil som används i facklitterärt skrivande, även i ett

examensarbete. Stilen är saklig, exakt och objektiv, dvs. klart definierade begrepp används

och subjektiva ställningstaganden undviks. Texten bör vara enkel, lättläst och bearbetad,

språket vårdat och korrekt. Meningarna bör vara fullständiga och texten löpande.

Uppräkningar används där det är befogat. Allmänna förkortningar kan användas. Du bör

formulera texten själv.

2

2.2 Text

Dokumenteringen sker enligt vissa regler för att arbetet ska vara så överskådligt och

informationen så lättillgänglig som möjligt. Använd typsnittet Times New Roman eller

motsvarande. Teckenstorleken för själva texten ska vara 12 pt och radavståndet 1–1,5.

Texten delas in i kapitel, underkapitel och stycken. Vänster- och högermarginal skall vara

raka (full justering). Detta dokument är ett exempel på hur texten ska se ut.

2.2.1 Styckeindelning

Ett stycke är en tankeenhet och bör vara längre än en mening eller två till tre rader. Långa

stycken som sträcker sig över mer än en halv sida bör undvikas. Se till att varje nytt stycke

har minst två rader text före sidbyte och att ingen rubrik kommer längst ner på en sida.

Stycken markeras med en blankrad mellan varje stycke. Uppräkningar, citat och andra

indragna textavsnitt skiljs också från huvudtexten med blankrad både före och efter.

2.2.2 Marginaler och sidnumrering

Eftersom examensarbetet ofta binds in lämnas 3 cm marginal till vänster. De övriga

marginalerna ska vara: höger 2,5 cm, topp och botten 2 cm. Det ska rymmas 30–40 rader

inklusive blankrader per A4-sida.

Sidorna numreras uppe till höger och numreringen börjar från sidan där kapitel 1 inleds

och fortsätter till textdelens sista sida. Pärmsida, abstrakten och innehållsförteckning har

ingen numrering. Den sista sidan som numreras är källförteckningen, medan eventuella

bilagor får en egen numrering.

2.3 Rubriker

Rubrikernas språkliga utformning ska noga övervägas. De bör vara korta och slagkraftiga,

välformulerade och logiska. Rubrikernas hierarki markeras med numrering. Fler än tre

nivåer för rubrikernas inbördes rangordning rekommenderas inte. Underkapitel anges med

tvåsiffriga rubriker där kapitlets nummer ingår som första siffra, t.ex. 1.1, 1.2 o.s.v. Delar

inom dessa avsnitt kan anges med tresiffriga rubriker t.ex. 1.1.1 och 1.1.2. Använd minst

två rubriker på samma nivå. Rekommenderade rubrikstorlekar är 16, 14 och 12.

3

Före alla rubriker bör finnas två blankrader. En blankrad lämnas mellan rubrik och

tillhörande text. Den på rubriken efterföljande texten får inte fortsätta på rubriken.

Rubrikens formulering kan upprepas direkt eller med små ändringar.

Ett nytt huvudkapitel behöver inte börja på ny sida, men om en huvudrubrik kommer lågt

ner på sidan man i stället låta den inleda en ny sida. I innehållsförteckningen bör

rubrikernas ordalydelse vara identisk med rubrikerna i texten. Även typsnitt men inte

nödvändigtvis storlek ska motsvara varandra. Man kan med fördel använda sig av de

formatmallar för innehållsförteckningar och rubriker som finns i olika

ordbehandlingsprogram.

2.4 Citat

Ett citat är ett ordagrant återgivet utdrag ur någon annans text. I regel ska du hellre referera

än citera, men om du vill lyfta fram något speciellt viktigt och centralt kan citat användas.

Citaten måste vara ordagranna och användningen noggrant övervägd. Citatet måste alltid

belysa det resonemang det ingår i.

Det finns två sätt att citera och vilket du bör välja bestäms av hur långt citatet är. Korta

citat, som består av allt från ett ord till ett par meningar, markeras med citattecken och vävs

in i den löpande texten. Lägg in citatet i den omgivande texten utan att ändra i citatet.

Justerar din egen text så att den passar till citatet.

Ex.

Av resultatet framkom att erfarenheter och insikter i den praktiska vårdverkligheten möjliggör vårdandets teoretiska förankring; ”studerande kan visa på praktiska handlingar och omsätta dem i teorin”.

Om den citerade texten är längre än 40 ord eller består av fler än tre textrader,

rekommenderas att citatet skiljs åt från den övriga texten. Citat skrivs som ett särskilt

stycke med mindre teckenstorlek, bredare marginaler och tätare radavstånd.

Ex.

”Man kan hävda att 1973 utgör ett särskilt viktigt årtal avseende marknadsföringens roll i företag och organisationer. Oljekrisen kom att betyda en genomgripande, brutal och framtvingad omorientering avseende västvärldens ekonomi, konkurrensvillkor och marknadsmässiga realiteter?” ( Holm 2002, s. 106)

4

Citat på främmande språk översätts enligt behov. Latinska ord skrivs med kursiv stil, t.ex.

Astma bronchiale. Man bör komma ihåg att alla citat måste förses med hänvisning till

källan.

2.5 Figurer och tabeller

Tabeller och figurer är ett utmärkt sätt att presentera stora mängder detaljerad information

på ett begränsat utrymme. Användningen av dessa kan underlätta skrivandet av

examensarbetet och hålla ihop materialet. De hjälper dig att komprimerat och åskådligt

förmedla information och därmed förtydliga texten på olika sätt. Figurer och tabeller ska

kunna läsas och förstås fristående från den löpande texten, men samtidigt måste du alltid

hänvisa till och kommentera dem i texten. Om du gör egna figurer eller tabeller är det

viktigt att du gör dem så åskådliga som möjligt.

Med figurer avses alla typer av diagram, fotografier eller bilder som kan ingå i ett

examensarbete för att belysa det som behandlas i texten. Diagram används ofta för att

åskådliggöra resultat från empiriska studier. Typen av diagram väljs utgående från vad du

vill lyfta fram.

Vill du åskådliggöra numeriska eller liknande fakta använder du tabeller. Om tabellerna är

väldigt stora är det inte ändamålsenligt att presentera dem i den löpande texten, utan då kan

de hellre ingå som bilagor. Tabellerna och figurerna numreras och förses med kortfattade

rubriker, samt eventuellt med källuppgifter och förklaringar. Observera att figurerna och

tabellerna numreras genom hela examensarbetet med skild löpande numrering, figurerna

för sig och tabellerna för sig. Observera också att tabellens rubrik skrivs ovanför tabellen

medan figurens rubrik skrivs nedanför figuren. Rubriken skrivs med kursiv stil. Om det är

frågan om en figur skrivs källhänvisningen i samband med rubriken, om det är frågan om

en tabell ska källan anges nedanför tabellen även om tabellrubriken finns ovanför.

Tabeller och figurer får inte placeras genast efter en kapitelrubrik. Tabeller och figurer

placeras så att läsningen flyter ostörd och varje tabell och figur bör föregås av text som

anger vad man vill åskådliggöra med den. Texten inne i en tabell ska vara kortfattad.

Figurer och tabeller behöver inte räknas upp i innehållsförteckningen.

5

Tabell 1. Antal driftstopp samt stilleståndstid i anläggningen under det första halvåret 2001.

Första halvåret 2001

Jan Feb Mara Apr Maj Jun Tot

Antal driftstopp 7 5 18 9 6 4 49

Stillestånd (h) 16 13 12 10 8 4 43

Stilleståndstid per stopp

(h)

2,3 2,6 0,7 1,1 1,3 1,0 1,3

a) Det stora antalet driftstopp under mars kan delvis förklaras med att automatlarmet

installerades och trimmades då.

Figur 1. Ledningens struktur inom Siloset Ab.

2.6 Bilagor

I examensarbetet kan det ingå material som är av betydelse för arbetet och stöder

argumentationen, men som är för omfattande för att ingå i den löpande texten. Detta

material bifogas examensarbetet. Bilagor kan vara t.ex. anhållan om eller beviljande av

tillstånd, följebrev, frågeformulär, intervjufrågor, laboratoriearbetsbeskrivningar,

analysresultat och statistiska beräkningar. Det kan också vara sammanställningar av

resultaten i form av tabeller eller figurer som är så omfattande att de inte ryms i den

löpande texten.

Om bilagor förekommer läggs rubriken Bilagor in sist i innehållsförteckningen. Man kan

också ha en skild bilageförteckning. Bilagorna ses inte som kapitel och ska alltså inte ha

något kapitelnummer. De ingår inte heller i arbetets löpande sidnumrering. Bilagorna

numreras i den ordning de presenteras i texten. Man bör komma ihåg att hänvisa till varje

Gunnar BertilssonVD

Fredrik SöderbackRevisor

Gunnar KarlssonProduktionschef

Torkel JanssonArbetsledare

Helga SigmunddottirArbetsledare

6

bilaga inne i texten. Bilagorna numreras uppe till höger på sidan. En bilaga kan förstås i sig

bestå av flera sidor men betraktas ändå som en enda bilaga.

3 Källhänvisningar

När tidigare rön presenteras är det viktigt att information från olika källor tydligt och klart

skiljer sig från egna konklusioner och att dessa uppgifter kan granskas med hjälp av

källhänvisningarna. Källhänvisningar är kännetecknande för en facklitterär text. De visar

att författaren är insatt i ämnet och motiverar de tankar och resultat som presenteras.

Huvudregeln är att hänvisning till källan alltid bör göras, såvida det inte är fråga om

uppgifter som är allmänt kända eller självklara.

Källhänvisningar ska dels visa på vems tankar texten förmedlar och dels hjälpa läsaren att

hitta källan i källförteckningen. Läsaren ska sedan kunna granska riktigheten i den

bedömning och återgivning som skribenten gör i texten och eventuellt läsa mera om ämnet.

Källhänvisningarna bör vara konsekventa, dvs. samma källhänvisningssystem bör

användas genom hela arbetet.

Med placeringen av punkt efter källhänvisningen kan du ge mycket exakt information om

källhänvisningens omfattning. Om källhänvisningen bara gäller den mening den ingår i

placeras punkten efter hänvisningen, dvs. hänvisningen ingår i den mening den hör till.

Men om du vill att hänvisningen ska gälla för ett helt stycke markeras detta genom att

källhänvisningsparentesen placeras efter avslutad mening, dvs. parentesen kommer att

utgöra en egen mening och avslutas följaktligen med punkt efter parentesen.

En förutsättning för att kunna göra tydliga hänvisningar är att du vet varifrån uppgifterna

hämtats. Det är bäst att vänja sig vid att anteckna källor och göra källhänvisningar redan i

början av arbetet. Ta därför till vana att i all textutformning alltid ange källa och genast

lägga in källan i källförteckningen.

3.1 Olika källhänvisningssystem

Då man i löptext hänvisar till en källa gör man det vanligen enligt det så kallade

Harvardsystemet, dvs. med uppgifter om källan i en parentes i texten. Harvardsystemet

används i exemplen i dessa skrivanvisningar och är det system som rekommenderas och

7

används inom Yrkeshögskolan Novia. Parenteser används också då man i texten hänvisar

till ett annat ställe i sin egen text, till en figur eller till en bilaga.

(Strömqvist 1998, s. 202)

En annan hänvisningsteknik är det så kallade siffersystemet. Denna teknik förutsätter att

man försett källförteckningen med löpande numrering. I samband med att en källa beskrivs

i källförteckningen kan man ange vilken eller vilka sidor man använt. Om man refererar till

ett annat ställe i samma källa bör alltså källan nämnas en gång till i källförteckningen och

få ett nytt nummer. Den siffra som en källa har i källförteckningen används sedan i texten

när man hänvisar till källan i fråga.

Ett tredje hänvisningssystem är Oxfordsystemet, som går ut på att man placerar en

notsiffra i löptexten och samma notsiffra lägst ner på sidan med källuppgifter såsom

huvudord, årtal och sidangivelser. Utförligare uppgifter om källan får läsaren i

källförteckningen på samma sätt som vid användning av Harvardsystemet. Noter kan

förstås också annars användas om man annars vill anmärka eller förklara något.

3.2 Källor med författare

Källhänvisningen inne i texten upptar huvudord (oftast författarens efternamn),

utgivningsår och sida/sidor. Författarnamnet och årtalet hänvisar till källförteckningen där

verket ska komma upp just på det huvudord som anges i hänvisningen. Sidangivelsen

hänvisar läsaren direkt till källan och det ställe uppgifterna hämtats från. Vid direkt citat

och när du hänvisar till en specifik del av källan bör sidan alltid anges. Sidangivelsen får

utelämnas endast vid allmän hänvisning till hela verket eller om källan saknar

sidnumrering.

Det vanligaste sättet att göra källhänvisning är att hänvisningen skrivs in som en parentes,

som avslutar den löpande texten i ett stycke. För att variera språket kan man börja med

författarens namn och sedan inom parentes ange verkets utgivningsår och eventuellt en

sidangivelse.

Ex.Vårdbehovet kommer att öka när antalet äldre personer blir fler (Taipale 2004, s.57–62).

Taipale (2004, s. 57–62) säger att vårdbehovet kommer att öka när antalet äldre...

8

3.3 Två eller flera författare

Ifall verket har två författare och författarnamnen ingår i den löpande texten, används

“och” mellan författarnamnen. I en källhänvisning eller i en källförteckning används“&”.

Ex..Berg och Ahl (1998, s. 57–59) påpekar att undersökningen visar på…

…vilket framkom i undersökningen (Berg & Ahl 1998, s. 57–59).

I de fall en källa inte har någon angivelse om utgivningsår, skrivs i stället för årtal (u.å.),

som är en förkortning av ”utan årtal”.

Om källan har tre, fyra eller fem författare innehåller den första källhänvisningen samtliga

författares efternamn, årtal och sidangivelse. I en löpande text skrivs ett ”och” mellan

författarnamnen, men i källhänvisningen används ”&” mellan efternamnen. I alla

hänvisningar efter den första nämns bara det förstnämnda efternamnet och efter det

kommer förkortningen m.fl. samt år och sidangivelse. I källförteckningen anges samtliga

författarnamn.

Om författarna är sex eller flera ska du i texten, även första gången, ange endast det första

namnet följt av ”m.fl.”. I källförteckningen bör dock samtliga författarnamn anges.

Ex.Vuori m.fl. (2001, s. 21) visar med sin undersökning att hydraulik...

…ger en bra bild av problemet med hydrauliken (Vuori, m.fl. 2001, s. 21).

Om du hänvisar till flera författare samtidigt, ordnas källorna inom samma parentes i

kronologisk ordning, från äldsta till nyaste källa. Semikolon används då som skiljetecken

mellan författarnamnen.

Ex.…liknande resultat har framkommit i andra studier (Nyberg 1995, 1999;Jacques 2001; Hendricks & Baume 2003).

9

3.4 Ingen författare

Ifall du ska hänvisa till en skrift där författarnamn inte uppges ska du ange den utgivande

gruppens, institutionens, föreningens eller ämbetsverkets namn första gången. Därefter kan

du utnyttja en (helst vedertagen) förkortning som anges inom parentes första gången du

använder källan.

Ex....läroplanen (Skolöverstyrelsen (SÖ) 1999, s. 15–19).

…riktlinjer för läroplanen (SÖ 1999, s. 15–19).

Ifall ett (uppslags)verk utarbetats av en stor grupp redaktörer anges enbart

huvudredaktörens namn. I de fall när varken författargrupp eller redaktörer angivits skriver

du in titelns första meningsbärande ord.

Ex.(Svenska Akademiens ordlista 2006)

3.5 Flera verk av samma författare

Hänvisar du i samma parentes till flera verk av samma författare skriver du ut efternamnet

endast en gång och anger källornas årtal i kronologisk ordningsföljd. Det räcker med

kommatecken mellan årtalen.

Ex.Erikssons (1987a, 1987b, 1994, 1995, 2001) syn på människan som enmångdimensionell helhet…

Källor från samma år markeras med a, b, c i enlighet med hur källorna är uppräknade i

källförteckningen. Om flera källor har samma författare eller upphovsman, bestämmer

titlarna den alfabetiska ordningen.

Ex.Relationen bygger på ömsesidighet (Eriksson 1992a, s. 52–56).

Analysmetoden ska harmonisera med datainsamlingsmetoden (Eriksson 1992b,299–300).

10

3.6 Officiella texter

Om du citerar officiella texter, lagar, förordningar och betänkanden ska du inte ange

tryckår och sida, utan i stället t.ex. lagens nummer, paragraf och moment.

Ex.Enligt socialvårdslagen (1982/733) bör det finnas yrkesutbildad personal (§10,mom.1)…

Hänvisar du till Bibeln anger du inte tryckår utan vilken bibelöversättning det gäller.

Ex.Joh. 3:16 (Bibeln, 1917)

3.7 Sekundärkälla

Använd helst inte sekundärkälla. Om primärkällan är svår att få tag på och du är tvungen

att hänvisa till en sekundärkälla där primärkällan refereras, gör du enligt exemplet nedan. I

exemplet har skribenten läst ett verk av Back, i vilket Back refererar vad Bloom har skrivit

om.

Ex.Bloom menar (enligt Back 2002, s. 32) att orsakerna ska sökas i…

Back (2002, s. 32) refererar Bloom som anser att orsakerna till...

3.8 Artikel i ett samlingsverk

Ifall källan är ett kapitel i ett samlingsverk, uppslagsbok eller handbok är det kapitlets

författare som utnyttjas som huvudord, inte den eller de personer som redigerat boken.

3.9 Personlig kommunikation

Med personlig kommunikation avses brev, telefonsamtal, intervju, e-post osv. Kom ihåg

att muntliga källor är problematiska, eftersom de är i det närmaste omöjliga att kontrollera

och därför kan de utelämnas ur källförteckningen.

11

Om du för din undersökning behöver t.ex. ett klargörande av en expert på ämnesområdet,

kan det vara befogat att använda en muntlig källa. Uppgiftslämnarens efternamn samt

datum för sådan kommunikation anges i den löpande texten.

Om källans namn inte kan nämnas kan personens titel skrivas ut.

Ex.Enligt Björk (personlig kommunikation, 18.8.2006) har uppdraget lagts på is…

Personalen bör ta kontakt med polisen då hjälp behövs (personlig kommunikationmed äldre poliskonstapel, 2.11.2006).

3.10 Källor från Internet

Då material i elektronisk form inte är lika beständigt och inte genomgår samma kontroll

som tryckt material, bör man vara extra noga med källkritiken. Hänvisningar till Internet,

t.ex. artiklar i elektroniska tidskrifter eller böcker görs på samma sätt som för tryckta

källor. Om det är fråga om ett samlingsverk på Internet så gäller samma regler som för

tryckta samlingsverk. Kom ihåg att internetadressen skrivs ut enbart i källförteckningen.

Om hänvisningen saknar författare skriver man ut sidans titel, men i sådana fall där

informationen är så bristfällig kan det nog vara all anledning att noga fundera på källans

tillförlitlighet.

4 Källförteckning

Källförteckningen ger läsaren en överblick över vilka källor examensarbetets författare har

satt sig in i och hur läsaren kan hitta mera information om det som intresserar.

Källförteckningen måste vara så noggrann att läsaren med hjälp av den kan söka reda på de

källorna. Källorna i källförteckningen anges i strikt alfabetisk ordning enligt huvudord.

Huvudordet är som regel författarens efternamn. Ifall författare eller grupp av författare

inte anges används titeln, t.ex. Svenska Akademiens ordlista, eller utgivaren, t.ex.

Utbildningsstyrelsen. Källförteckningen placeras efter texten före bilagorna och bör inledas

på en ny sida. Rekommendationen är att e-postmeddelanden, intervjuer etc. inte tas med i

källförteckningen, men kan anges i den löpande texten.

12

4.1 Bok eller rapport

För en bok eller rapport antecknas följande uppgifter i källförteckningen:

Författarens (författarnas) efternamn och initialer åtföljda av punkter. Ifall det är

mer än en författare anges kommatecken mellan författarna, men ”&” skrivs

framför det sista författarnamnet. För ett redigerat verk skriver man ut (red.) efter

redaktörens namn. Är källan på engelska används (ed.) eller (eds.) som avser

editor/editors, och för en finsk källa används (toim.) som står för

toimittanut/toimittaneet.

Ex.

Eriksson, K.Post von, I.Ross, E.

Utgivningsår anges inom parentes följd av punkt. Ifall utgivningsår saknas skriver

man (u.å.) = utan årtal. Ifall det är en ny bearbetad upplaga anges den använda

upplagans copyrightår.

Hela bokens Titel, kursiverad. I fall det är en seriepublikation ska seriens namn och

publikationsnummer i serien anges inom parenteser efter titeln. Upplagans nummer

anges inom parentes ifall det anges i boken.

Eventuell rapportnummer anges inom parentes.

Förlagsort. Ifall varken förlagsort eller tryckort har angivits skriver man (u.o.),

som står för ”utan ortangivelse”. Om förlaget uppger som sin utgivningsort flera

olika orter runt om i världen, är det praxis att listans förstnämnda ort antecknas.

Förlag eller universitet, institution.

13

Ex.Björkqvist, K. & Niemelä, P. (eds.) (1992). Of mice and women: Aspects of female aggression. San Diego: Academic Press.

Hansén, S-E. (1997). “Jag är proffs på det här”. Om lärares arbete under en tid av förändring. (Rapport nr 16). Vasa: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten.

Liljeström, R. (1992). Uppväxtvillkor. Samspelet mellan vuxna och barn i ett föränderligt samhälle. (4. uppl.) Stockholm: Publica.

Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan – forsknings- och utvecklingsarbete problematiserat. Lund: Studentlitteratur.

Rosengren, K.E. & Arvidson, P. (2001). Sociologisk metodik. Stockholm: Liber.

4.2 Ingen författare

Ifall du ska hänvisa till en skrift där författarnamn inte uppges ska du använda den

utgivande gruppens, institutionens, föreningens eller ämbetsverkets namn som huvudord.

Ex. Utbildningsstyrelsen (1993). Företagsam i skolan: fostran till företagsamhet: från lågstadium till vuxenutbildning. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Ifall ett (uppslags)verk utarbetats av en stor grupp redaktörer anges enbart

huvudredaktörens namn. I de fall när varken författargrupp eller redaktörer angivits skrivs

titelns första meningsbärande ord.

ExSpråkriktighetsboken (2005). Språkriktighetsboken – Utarbetad av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

4.3 Flera verk av samma författare

Om du i arbetet använder flera verk av samma författare placeras de i källförteckningen

utgående från utgivningsår. Om det finns två källor av samma författare från samma år

lägger man till en särskiljande bokstav (a, b, c) efter utgivningsåret. Om samma författare

både gett ut böcker både ensam och tillsammans med andra listas först de egna verken och

sedan de gemensamma (Hällström af 2000, Hällström af & Reuter 2000).

14

Ex.Eriksson, K. (1987a). Pausen. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Eriksson, K. (1987b). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

4.4 Artikel i samlingsverk, uppslagsbok eller encyklopedi

För en artikel i en handbok eller ett kapitel i ett samlingsverk där delarna är skrivna av

olika författare antecknas följande:

Författarens efternamn och förnamnets initialer.

Utgivningsår inom parentes.

Titel/rubrik för arbetet eller artikeln, följt av “ingår i”, ”teoksessa” på finska och

”in” på engelska. Redaktörens förnamns initialer (först), följt av efternamn samt

av (red.) och komma (se exemplet).

Samlingsverkets titel (kursiverad).

Inom parentes anges ev. volym och artikelns/kapitlets start- och slutsida.

Förlagsort

Förlag

Ex.Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Ingår i: B. Starrin & P. Svensson (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Valli, R. (2001). Kyselylomaketutkimus. Teoksessa: J. Aaltola & R. Valli (toim.), Ikkunoita tutkimusmetodeihin 1. Helsinki: Gummerus.

4.5 Artikel i en tidskrift

För en artikel i en tidskrift eller seriepublikation anges följande:

Författarens efternamn och förnamnets initialer.

Årtal inom parentes.

Titel/rubrik för arbetet eller artikeln.

Tidskriftens eller seriens namn (kursiverat) följt av komma.

15

Tidskriftens volymnummer eller årgång (kursiverat) ♦ Tidskriftens nummer inom

året eller tidskriftens nummer i volymen inom parentes och följt av komma

(kursiverat).

Artikelns första och sista sida

Ex.Dalton, C., Goater, A.D., Burt, J.P.H. & Smith, H.V. (2004). Analysis of parasites byelectro rotation. Journal of Applied Microbiology, 96 (1), 24 –32.

4.6 Artikel eller notis i dagstidning

Artiklar, notiser och ledare i dagstidningar upptas enligt författarens namn. Ifall artikeln är

uppdelad på flera icke på varandra följande sidor, anges alla dessa sidor. Tidningens namn

kursiveras.

Ex.

Sundell, B. Chefer och personal talar olika språk. Hufvudstadsbladet (28.1.2004), s. 12.

ÖH startade center för finlandssvenska läromedel. Vasabladet (5.5.1999), s. 6.

4.7 Lärdomsprov och avhandlingar

Ifall du hänvisat till en avhandling såsom lärdomsprov, pro gradu-avhandling,

licentiatavhandling ska du ange:

Författarens efternamn och förnamnets initialer.

Utgivningsår inom parentes.

Avhandlingens titel

Examenstitel

Universitet/högskola

Fakultet/institution och

Universitets-/högskoleort

16

Ex.

Ahlskog-Björkman, E. (2000). Konstslöjden som kommunikationsform i vården. En studie av textilslöjdens betydelse i en vårdvetenskaplig utbildning. Avhandling för pedagogie magisterexamen. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Vasa.

Svanström, G. (2003). Utomhusaktiviteter. Lärdomsprov för sjukskötarexamen. Svenska Yrkeshögskolan, Sektorn för hälsovård och det sociala området, Vasa.

4.8 Officiella texter

Alla lagar och förordningar samlas för sig i källförteckningen under rubriken Finlands

författningssamling. Lagens eller förordningens namn anges som huvudord, därefter

kommer datum då den antagits och slutligen dess nummer. Om lagtexten är hämtad från

internet anges också datum när den är hämtad och internetadressen.

Ex. Statsrådets förordning om yrkeshögskolor 15.5.2003/352

Yrkeshögskolelag 9.5.2003/351 www.finlex.fi (hämtat 19.11.2010).

4.9 Källor från Internet

Källor från Internet skrivs på samma sätt som tryckta källor förutom att man anger

internetadressen och när man hämtat informationen. Källtypen, t.ex. om det är cd-rom,

databas eller e-post, anges inom parenteser. I synnerhet när det gäller elektroniska källor

bör du hellre ta med för mycket än för lite information. Observera att du inte ska sätta

punkt efter en webb- eller domänadress.

Ex. Held, C. (2007). Bröstsmärtor. Internetmedicin. http://www.internetmedicin.se (hämtat: 12.4.2007).

Narkotikafakta (u.å.).http://hemsidor.torget.se/users/d/drugscrn/narkotikafakta.htm (hämtat:19.1.2004).

17

4.10 Källor som inte är text

En källa behöver inte alltid vara text, utan kan också utgöras av tv- och radioprogram,

oljemålning, fotografier, musikinspelningar m.m. Dessa behandlas så långt som möjligt

som skriftliga källor både i källförteckningen och då man hänvisar till dem. I de flesta fall

har källorna, vare sig de är musikstycken eller fotografier, en upphovsman, en titel och ett

årtal. Man kan också ange om källan ingått i en utställning eller varit med i något

utförande. För muntliga källor anges namn, titel, eller liknande om det är relevant, och

datum för när informationen skaffats. Om typen av källa inte framgår tydligt kan det

förtydligas med en parentes.

Om du använder många bildkällor kan det vara bäst att ha en skild bildförteckning i

anslutning till källförteckningen.

Ex.Kaiser, R. (1994). Heute und Hier (CD). Hansa 74321 28019 2.

Picasso, P. (1951). Massacre in Korea (oljemålning). Del av utställningen ” Mästerverk från Picassomuseet i Paris”, Ateneums konstmuseum, Helsingfors 2009.

18

Exempel på källförteckning

Ahlskog-Björkman, E. (2000). Konstslöjden som kommunikationsform i vården. En studie av textilslöjdens betydelse i en vårdvetenskaplig utbildning. Avhandling för pedagogie magisterexamen. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Vasa.

Björkqvist, K. & Niemelä, P. (eds.) (1992). Of mice and women: Aspects of female aggression. San Diego: Academic Press.

Dalton, C., Goater, A.D., Burt, J.P.H. & Smith, H.V. (2004). Analysis of parasites byelectro rotation. Journal of Applied Microbiology, 96 (1), 24 –32.

Eriksson, K. (1987a). Pausen. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Eriksson, K. (1987b). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Hansén, S-E. (1997). “Jag är proffs på det här”. Om lärares arbete under en tid av förändring. (Rapport nr 16). Vasa: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten.

Held, C. (2007). Bröstsmärtor. Internetmedicin. http://www.internetmedicin.se (hämtat: 12.4.2007).

Hällström af, C. Snabel-a. Hufvudstadsbladet (17.11.2000), s. 10.

Hällström af, C. & Reuter, M. (2000). Finlandssvensk ordbok. 2 uppl. Esbo: Schildts.

Kaiser, R. (1994). Heute und Hier (CD). Hansa 74321 28019 2.

Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Ingår i: B. Starrin & P. Svensson (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Liljeström, R. (1992). Uppväxtvillkor. Samspelet mellan vuxna och barn i ett föränderligt samhälle. (4. uppl.) Stockholm: Publica.

Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan – forsknings- och utvecklingsarbete problematiserat. Lund: Studentlitteratur.

Narkotikafakta (u.å.). http://hemsidor.torget.se/users/d/drugscrn/narkotikafakta.htm (hämtat: 19.1.2004).

Picasso, P. (1951). Massacre in Korea (oljemålning). Del av utställningen ”Mästerverk från Picassomuseet i Paris”, Ateneums konstmuseum, Helsingfors 2009.

Rosengren, K.E. & Arvidson, P. (2001). Sociologisk metodik. Stockholm: Liber.

Statsrådets förordning om yrkeshögskolor 15.5.2003/352

Språkriktighetsboken (2005). Språkriktighetsboken – Utarbetad av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

19

Sundell, B. Chefer och personal talar olika språk. Hufvudstadsbladet (28.1.2004), s. 12.

Svanström, G. (2003). Utomhusaktiviteter. Lärdomsprov för sjukskötarexamen.Svenska Yrkeshögskolan, Sektorn för hälsovård och det sociala området, Vasa.

Utbildningsstyrelsen (1993). Företagsam i skolan: fostran till företagsamhet: från lågstadium till vuxenutbildning. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Valli, R. (2001). Kyselylomaketutkimus. Teoksessa: J. Aaltola & R. Valli (toim.), Ikkunoita tutkimusmetodeihin 1. Helsinki: Gummerus.

Yrkeshögskolelag 9.5.2003/351. www.finlex.fi (hämtat 19.11.2010).

ÖH startade center för finlandssvenska läromedel. Vasabladet (5.5.1999), s. 6.