S. NORDTANDER

Siiitte upplagan

EXPERIMENTBOKF'�OR POJKAR

-AV .

S . N O R D L A N D E R

Med 127 i l lus t ra t ioner

S j d t t e t i l l < i k a d e u p p l a g a n5 1 : a - 6 5 : e t u s e n d e c

S T O C K H O L M

S A X O N & L I N D S T R O M S F O R L A G

+

S t o c k h o l mSaxon & L i nds t r i jms F6 r l ags T r2cke r t

1 9 5 4

F O R O R D

Fiireliggande arbete utgiir en samling beskrivningar avmaskiner och experiment vilka ldsaren"sjdlv kan tillverkarespektive utfijra. Exemplen hava valts s& att de torde givauppslag till roande och instruktiv sysselsdttning. Beskriv-ningarna dro icke si formulerade att de icke ldmna rum&t ldsarens egna uppfinningar och id6er. I de flesta fall hauppgifter om dimensioner uteldmnats, d& dessa utan attdventyra resultatet kunna bestdmmas av tillverkaren. Enmaskin kan vara stor eller liten. I fcirsta hand dr det dndikvaliteten, som dr utslagsgivande.

Som titeln anger 5r det hdr friga om en praktisk bok,varfijr huvudvikten lagts pA verkan, icke pi orsak. Teo-rierna ha i de flesta fall ldmnats ddrhdn. Fiir inhdmtandeav teoretiskt vetande hdnvisas ldsaren tilt liirobcicker i res_pektive 6mnen.

Stockholm 1933.

F6rfattaren.

FORORD TILL FJARDE UPPLAGAN.

Det vdlvilliga intresse som gliidjande nog kommit dennabok till del har fiiranlett ftirf. att vid omarbetandet avfjdrde upplagan taga hiinsyn till de iinskem&I, som fram-stdllts ifriga om bokens inneh8ll. Silunda ha betydandetilldgg gjorts i sivdl text som bilder.

Vissa hdr beskrivna maskiner fordra stor noggrannhetoch omsorg i utftjrdndet. Det dr givetvis intressant attge sig i kast med en sv&r uppgift, men ldsaren bijr d.ockbetdnka, att stijrre dra fiiljer p& ett fullbordat enkelt arbeie

4

iin p& ett ofullbordat komplicerat verk. Ddrfijr iir det kloktatt biirja med tillverkningen av enkla maskiner fiir att sisminingom iiverg5 till stijrre uppgifter.

Stockholm 1942.FdrJattaren.

FORORD TILL SJATTE TTPPT,ACAN

Sjiitte upplagan har i stort sett samma inneh6ll som ndr-mast ftiregiende. Dock ha dven denna g&ng medtagits vissatilliigg, som fijranletts av ijnskemSl fr6n den vdlvilligt in-tresserade ldsekretsen. Fiirfattaren dr iiven framdeles tack-sam fijr de ev. synpunkter, som den drade ldsaren kan an-draga. De skola alltid bli beaktade med stijrsta uppmdrk-samhet och vdlvilja.

Fiirfattaren vill dven samtidigt framhilla fijr sina liisarevikten av att iakttaga den stijrsta fcirsiktighet vid experi-menten. Vid en d.el av dem anvaindas exempelvis vissasyror, som kan frdta p& bide kldder och hud. Var iiven fijr-siktig vid handhavandet av glas, knivar o. dyl. Inga avdessa experiment dro farliga i sig sjiilva; det kommer.i sistahand an pi den experimenterande sjdlv att han visar var-samhet och omtanke under fiirsiiken.

TilI sist ijnskar jag Er alla lycka till med de uppgifter,som fiireldggas Er i denna bok, och hoppas uppriktigt attNi skola finna dem bide liirorika, nyttiga och intressanta.

Stockholm 1954.Fdrfattaren.

Statisk elektricirer.

Med statisk elektricitet menas elektricitet i vila till skill_nad frin dynamisk elektricitet, elektricitet i rijrelse._ En lackst&ng, som gnidits med en yllelapp eller ett katt_

skinn, fiirmir lyfta sma papperslappar o. avt. Lackst5ngenhar blivit elektrisk (negativ elektricitet). En glassting, slomgnides med ett skinn, preparerat med amalgam, blir ocksielektrisk pi samma sritt (positiv elektricitet).

Fi,g. 1. Legdnertlaska.

6

En elektricitetsmaskin, t. ex. en influensmaskin, liimnarpi ett bekvdmt sdtt stora mdngder statisk elektricitet.

Statisk elektricitet magasineras i kondensatorer av ett "eller annat slag.

Fig. 1 visar en fcir dndamilet liimplig kondensator, nem-ligen en s. k. leydnerflaska. Ett tunt, billigt dricksglas be-kliides ut- och invdndigt med stanniol ti]l tv& tredjedelarav dess hiijd. I glaset stiilles en med kula i vardera dndanfijrsedd metallstav. Statisk elektricitet har bendgenhet atturladda sig genom spetsar. Diirftjr bijra s&dana ej f& fijre-komma.

Flaskans yttre beliiggning fdrbindes med jorden. Tillkulan i flaskan ledes elektricitet. Sedan man silunda lad-dat flaskan, kunna kraftiga gnistor erh&llas ddrur. Omflaskan laddas fiir starkt, kunna gnistor s15 igenom glasetoch splittra detsamma.

sr l

Fig. 2. Influensmaskin.

7

Blixten dr ett liknande fenomen, ehuru i mycket stiirreskala. Ett fijr starkt laddht &skmoln urladdar sig till ettannat moln eller till jorden, blixten sl6r ned.

Influensmaskin.

Fig. 2 fiirestdller en s. k. intluensmaskin. A och B droleydnerflaskor. C och D dro tvi i motsatta riktningar rote-rande ebonitskivor (t. ex. grammofonskivor). Ebonitski-vorna dro bekliidda med stanniolremsor. E iir en kam, medvilken elektriciteten uttages och ledes dels till st&ngen F,dels till leydnerflaskan, vars ytterbeldggning 6r fijrbundenmed jorden.

Om skivorna bringas i hastig rotation, uppkommer ge-nom influens en stor elektricitetsmdngd, som lagras i leyd-nerflaskorna. Mellan kulorna p& stdngerna F ske urladd-ningarna i form av kraftiga gnistor.

Experiment med influensmaskin.

Urladdningarna fr&n en influensmaskin kan man anvdndatill minga intressanta experiment.

Fig, 3. Gnlstskit;a.

8

En ebonitskiva eller glasskiva bekliides med sm& stanniol-remsor pi nigot avstind fr&n varandra, fig. 3. De yttreremsorna fcirbindas med urladdningskulorna pi maskinen..,En effektfull gnistbildning uppstir pi skivan.

Geisslerrdr dro ndstan lufttomma lampor med tv8 elek_troder. Orn ett sidant geisslerrdr kopplas till maskinen,uppkommer ett mycket vackert ljus i riiret.

Vid riintgenfotografering kan lampan kopplas till eninfluensmaskin.

Kompasser.

En kompassn&l gtjres enklast av en strumpsticka, sommagnetiserats enligt beskrivningen A sid. 14.

N&len upphiinges i en tunn sytrid e. dyl. Fig. 4.Nilens ena dnda (norddndan) pekar alltid mot norr. Den

andra dndan (syddndan) pekar At sijder. Denna kompass-n8l kallas deklinationsnAl.

-

Fig. 5 visar en annan kompassnAl, ndmligen den s. k.inklinationsn&len. Skillnaden mellan denna och den nyssbeskrivna dr att inklinationsn6len dr rijrlig i vertikalplanet.

N5len gdr med horisontalplanet en vinkel av i Stockholm71', i Gijteborg 70o, vid magnetiska nordpolen 90o, videkvatorn 0o.

Om ett jiirn- eller st&lfcjremil hAlles eller fcjres ijverinklinationsn&len, dndrar denna riktning. De under krigetfijrekommande magnetminorna dro konstruerade pA grund-val av denna princip. I minan finnes en inklinationsn5loch en elektrisk kontakt, som ger tdndningsimpulsen itsprdngladdningen. Ndr ett fartyg passe.rar 6ver eller i ndr-heten av magnetminan, gijr n5len utslag och bertjr kon-takten, strijmmen slutes och minan ,bringas att explodera.Fartyget karr. ndmligen betraktas som en stor magnet medsydpol och nordpol liksom varje fcirmil av st&I eller jdrn.

Fijr att kunna passera magnetminorna utan risk fijr

Fig. 4. Deklinationmil. Fi.g. 5. Inkllnationsnil.

explosion dr det nddvdndigt att upphdva fartygets magne-tiska verkan. Detta sker genom att en elektromagnet f&rpiverka fartygsskrovet, vilket sker vid sdrskilt inrdttadeavmagnetiseringsstationer.

Di jdrnfartyg piverka magnetn&lar iir det nijdvdndigt attvidtaga vissa anstalter fd,r att fartygets kompass skallfungera p& oklanderligt siitt. Fijr dndam&let placeras stav-magneter omkring kompassen p& s&dant avst&nd frin den-saruna att s&vdl lastens som fartygets magnetism upp-vdges och neutraliseras,

I undervattensbStar kunna vanliga magnetiska kompas-ser icke anvdndas, endr kompassen i en ub8t p3' alla'sidordr omgiven av jdrn. I dylika fartyg anvdndas ddrfiir gyro-skopkompasser (se d. o.).

Elektrisk energi.

Elektrisk energi kan man fi p&hemmagjorda eller kdpta batterier,belysningsniitet etc.

A. Ett ficklampsbatteri best5r av

m6nga olika siitt, frinfr&n en generator, frin

i allmiinhet tre serie-

Fi.g. 5. Inklinationsnil.

10

Fig. 6. Kromsgrebatteri.

kopplade torrelement, vardera p& 1,5 volt, d. v. s. tillsam_mans 4,5 volt. Hur ett ficklampsbatteri ser ut, vet var ochen. Hdr skall blott p&pekas, att det korta blecket iir posi_tivt, det l&nga negativt.

B. Man kan fijr en ringa kostnad sj5lv tillverka ett bat_teri. Fig. 6 visar fyra seriekopplade kromsyreelement. Spein_ningen blir cirka 5 volt.

- A dro dricksglas, B retortkol, C zinkbleck. Dricksglasenfyllas tilt tre fjdrdedelar med utspddd svavelsyra, ,rr"i ltjrt,kaliumbikromat. Tillblandningen av vdtskan fiirsiggir p6fiiljande sdtt. Vattnet mdtes upp, koncentrerad ".,r.rr-"lryr.tillsiittes fiirsiktigt, sist tillsdttes kaliumbikromatet. Ingre_diensernas vikter skola fijrhilla sig till varandra somt 2 : 2 : 1 .

Elementen kunna sammankopplas pi olika siitt allteftersom man ijnskar striimstyrka och spdnning. Sdtten dro tre,ndmligen seriekoppling (= hijg spdnning och Iiten strijm-styrka), parallellkoppling (- lig spdnning och htig strijm_styrka) samt en kombination av dessa tv6 sdtt (= tdmligenhtig spdnning och strijmstyrka). Fig. 6, T och g visa, turkopplingarna verkstdllas.

Varje element har en ungefdrlig spdnning av 1,25 volt.

11

Fi,g. 7. Fi.s. 8.

Strdmstyrkan dr beroende pi hur stora elementen dro. Fijratt erhilla vdrdet p& ett batteris spiinning har man siledesblott att multiplicera antalet seriekopplade element medtalet 1,25.

Di batteriet ej anvdndes bijra zinkblecken ej st& i viits-kan, endr de di onijdigtvis uppfrdtas av syran. Ldmpligt5r att placera batteriet i en trdl5da. Kolstavarna och zink-blecken fdstas i locket.

C. Andra typer av element finnas. Hdr skola blott i fijr-bigiende omnemnas salmiakelementet, Daniells element ochackumulatorn.

D. Generatorer dro beskrivna 3 sid. 30.E. Det ojdmfiirligt bekvdmaste sdttet att erhilla elektrisk

energi rir att taga strdm fr5n belysningsndtet. Fcir att dettaskall kunna ske utan oldgenhet bijr dock fiiljande iakttagas:

1. Anvdnd endast vdl isolerade, felfria sladdar.2. Isolera alla skarvar med isolerband.3. Undvik att med fingrarna berdra oisolerade ledningar.4. Iordningstell f ii r s t den apparat, som skall kopplas

till belysningsndtet, koppla s e dan.5. Drag ur proppen ur vdggen, innan n&gon dndring

skall fiiretagas pe apparaten.

T2

n

Om kortslutning intrdffar, undersijk f ij r s t apparatenoch sladdarna, innan ny propp isdttes.Anvdnd tillriickligt stort motst8nd, s& att apparaten ei.,brdnnes upp.

8. Laborera ej i on6d,an med, belysni,ngsstr\mmen.Den strtim, som anvdndes till belysning, rnotorer etc. dr

ej iiverallt av samma slag. Stora sk!ll*6"" rida ifrAga omspdnning. 110 och 220 ,volt dro de vanligaste spdnningarna.Pi somliga orter r&der likstrcim, d. v. s. strijmmen harstdndigt samma riktning. pA andra orter r&der ddremotvdxelstriim, d. v. s. strcjmmen vdxlar oupphcirligt riktning,i allmdnhet 50 perioder per sekund.

+220 v

-220Vt,,,Fig, 9. TreledarsAstem.

PA de stdllen, ddr likstrijm anvdndes, tilldmpas ofta dets. k. treledarsystemet. Fig. 9 visar principen fijr detta.

En generator A levererar strijm av 440 volts spdnning.Med denna striim laddas ett ackumulatorbatteri. FrAn mit_ten av detta batteri drages en ledning till jorden. Dennaledning kallas nolledning. Mellan nolGdninlen och ptus_resp. minusledningen dr spdnningen siledes 220 volt.

I Stockholm btirjar man med inftjrandet av vdxelstrijmat-t dverqe treledarsystemet. N5gon nolledning ftjrekommericke. Mellan plus- och minuskontakten till belysningsndtetoch jorden rider ddrftjr blott halv spdnning eller isjiilvaverket n5got mer, nAmligen L27 volt. Eller som man ur_

trycker det matematiskt # Denna spdnning l:impar sigbdst ftir vira ftirsiik med motorer o. dvl.

13

Tidigare har pipekats ncidvdndigheten av ett motstind.Om en elektromagnet kopplas direkt till belysningsndtet,kortslutes detta och sdkerhetspropparna fdrstijras. Fijr attkortslutning ej skall intrdffa, inkopplas ett motst&nd, sombromsar strijmmen. Motst&nd, med vilka man ej behijverbefara kortslutning, dro de fijr belysningsndtet avseddaapparaterna, ndmligen glddlampor, strykjdrn, doppvdrmareo. s, v,

Betrdffande motstind hdnvisas i iivrigt till kapitletM o t s t & n d s i d . 2 2 .

Elektromagneter.

En elektromagnet bestlr av ett stycke mjukt jiirn (enspik, jdrnst5ng eller ett knippe jiirntr&d). P& denna "kiirna"

:iro minga varv isolerad koppartrid lindade.En god elektromagnet erh5lles av en till ett U biijd jdrn-

st&ng 5-8 mm tjock, 10-20 cm l8ng. Fcir bekvdmlighetsskull giiras tvenne papphylsor, som kunna trddas pi kiir-nan. P5 hylsorna lindas 0,2-0,5 mm isolerad koppartr6dvarv efter varv. Ner hylsorna iiro fdrdiglindade trddas dep& jiirnkdrnan, varefter hela elektromagneten doppas ischellacklijsning fiir att bli fastare och bdttre isolerad.

Ett annat mycket liimpligt sdtt dr att schellackera papp-hylsan, linda magneten och ddrefter neddoppa spolen ismdlt paraffin upprepade genger sA att paraffin intrdngerrnellan tr8dvarven och dessutom bildar en beliiggning p&triden. Om elektromagneten blir fcjr varm, d. v. s. om fijrstark strijm passerar genom lindningen, smdlter paraffinetoch man dr s5lunda varnad i god tid.

Vid lindning av elektromagneter begagnas med fijrdelen svarv eller drillborr. (Se d. o.)

Till de biigge triddndarna kopplas ett eller flera fick-lampsbatterier eller ett hemmagjort batteri. Magneten ar-

T4

Fi,g. 10-12. Elektromagnet.

betar omedelbart och sA l:inge strdmmen dr sluten. Ndrstr6mmen fr&nkopplas, upphiir magneten genast att verka.

Elektromagneter fdrekomma i alla motorer och generato_rer samt i minga andra elektriska maskiner, lyftkranar,lingklockor m. m.

Med tillhjdlp av en elektromagnet kan man sjdlv fiirf:ir_diga sig vanliga s. k. permanenta magneter. Magnetiserin-gen tillgAr p& si sdtt att man upprepade g&nger stryker

15

elektromagnetens ena dnda, "pol", mot halva det ftjrem&l,som ijnskas magnetiserat, t. ex. en strumpsticka. kniv. saxeller dylikt. Ddrefter stryker man den andra polen likam&nga g&nger mot den andra halvan av fijrem&let.

Vill man gdra en elektromagnet med stijrsta mtijliga kraft,miste man taga hdnsyn till den strdm, vilken skall matamagneten, tr&dens tjocklek, tr&dvarvens antal etc. En ftjrst-klassig elektromagnet giJres icke av ett enda jdrnstyckeutan av ett stort antal tunna, fr8n varandra isolerade jdrn-blad eller jdrntr&dar. Isoleringen kan ske med schellack.Den silunda erh&llna kdrnan isoleras ytterligare med pap-per och schellack, s& att kortslutning omiijtiggiires. Ddrpilindas kdrnan med emaljerad eller omspunnen koppartrdd.

En elektromagnets styrka beror p& antalet tr&dvarv, medvilken den dr lindad, p& den striim, med vilken den matas,samt p& kdrnans storlek och beskaffenhet. Vid lindningenbijr man deirfcjr tdnka p5, vilken str6m, som skall anvdndas.En strijm av l&g spdnning krdver tdmligen tjock tred, unge-fdr 0,3 mm, belysningsstrtimmen krdver blott 0,08 mm. D&koppartriden, i synnerhet om den dr mycket tunn, harganska stort motstind, bdr man rdkna ut hur stort dettamotst&nd blir, innan man bdrjar lindningen. En elektro-magnet, lindad med exempetvis 8.000 varv koppartr&d 0,01mm, har ingen kraft, orn den matas med ett ficklamns-batteri. Motst5ndet dr fiir stort fcir den striim, batter;.etldmnar. Om ddremot magneten kopplas till belysningsndtetvia en 50 watts glijdlampa, visar magneten en ansenligstyrka.

Med hjdlp av formlerna & sid. 142 kunna vi exakt angeldmpligaste konstruktionen av en elektromagnet med vissagivna funktioner.

A. En elektromagnet skall gijras. Huvudsaken dr styrkan,,storleken spelar mindre roll. Spdnning I27 volt. Energi25 watt. 0,5 mm. koppartr&d anvAndes. Hur mycket tridbehcives?

L6

Vi anvdnda formlerna w=p . s och

s : ! vilka tillsammans ge formeln

p 2 l p ' p \ fw : - l : - l

m \ m l .

Si ledes . : P * ,

: " ' u" '

: ,6+s g.

Nu anvdnda vi formeln m: c . I ,a fi vi reda pA hur

minga meter trid som behdvas affla

0.017 I645 : : _- ; I : 7,200meter.

0.0s

Kraftea i en sidan magnet blir fijrvisso mycket stor, menunder fijrutsiittning att jdrnkiirnan dr 2 cm tjock blirmagneten 20 cm 15ng och c:a 15 cm tjock. Dessutom kostarkoppartrid pengar. Biittre att fijrsijka med t. ex. 0,2 mmkoppartrid.

I ovanstiende exempel ha vi anvdnt 127 volts spanning,vilket tyder pi att viixelstrd'm dr fijr handen. Ndr manmatar elektromagneter med vdxelstriim, S.stadkommesstdrsta kraft om tvi lika elektromagneter fi piverka var-andra. Om likstrijm ddremot anvdndes, piverkar magnetenjrirnfiirem$l med full styrka.

I detta sammanhang biir p8pekag att det icke g5r attmagnetisera fijremil sA som beskrives i sid. 14 om elek-tromagneten matas med vdxelstrijm. Tvdrtom avmagneti-seras en permanent magnet, om den utsdttes fiir piverkanav en dylik magnet.

Vid tillverkning av elektromagneter biir man inte fdr-summa att i magnetens ena iinda insl6 en liten koppar-eller mdssingsdubb, som fir sticka ut c:a 0,1 mm ur god-set. Denna dubb har till uppgift att underldtta ankaretssldppning frin elektromagneten. En elektromagnet bibehil-

17

Ier ndmligen alltid en del magnetism, trots att strtjmmenbrutits.

B. Pe sdtt som i A beskrivits utreiknar man fiirst denavsedda magnetens storlek, antal varv, energiftirbrukningetc., varefter tridens ldngd och tjocklek bestdmmes. Ddrvidhdnder det ofta att tr8den blir oniidigt l&ng eftersom maninte kan arbeta med hur tunn tr&d som,helst. I stdllet fiiratt anvdnda erforderlig tridliingd kan man ddrfcir anvdndablott en del trid och inkoppla ett motstind, som hindrartr&dspolen att bli fijr varm. Det iir alltid mycket viktigtatt anvdnda motst&nd, ndr elektromagneter kopplas tillbelysningsndtet. om spolen trots art st<utte bti s&larm attparaffinet smdlter, biir vdggkontakten utdragas under nigonstund- s& att magneten far tilrfdle att svarna. sedan iikasmotstindet, varefter kontakten Ater siittes i vdggen.-Det har ett par ginger talats om motst5nd, varmed. icke

alls menas n&got ontidigt, besvdrligt, som iir till fijr attbvervinnas. Det elektriska motstindet dr tv5rtom till myc_ken nytta vid alla elektriska experiment. Ndr belysninis_strcim anvdndes, dr motstind absolut niidviindigt. icke

-ett

enda experiment kan utfdras med framging, om ej mot_stindet dr inkopplat i strijmkrets"rr. Merr,ira" man vAl glortsig ett anvdndbart motstind, har man miijtighet att ut-iOramassor av intressanta elektriska experiment med motorer,transformatorer, elektromagneter, bigljuslampor, smi gltid._lampor etc.

Om emellertid trots motst&ndet en sdkerhetspropp skullebrinna

f9lqu", drag di ur vdggkontakten och.atil." "v!.opp. (S&dana bijr alltid tigga pi elektriska mdtaren!) Un_derstjk sladdarna och finn felet, innan kontakten 6nyo siit_tes i vdggen. - Se vidare under rubrik en Motst&nd,.

Elektromagnetens egenskaper kunna ge uppslag till enmdngd skdmt och ,'trolleri".

- En elektromagnet med stor k:irna och mycket tr&d kopp_las via ett motstind till belysningsndtet (om likstriim ri_der). Magneten f5r en ansenlig sty"ka. lViagneten placeras2 - Erperimentrok f6r pojkar.

18

,i.

under en bordsskiva. P& bordet stdlles en margarinl&da, ivars botten en jdrnpl&t fastspikats. Di strijmmen slutes,kan l6dan blott med svirighet lyftas.

Placeras magneten vid bordskanten, kan en sax eller knivldggas p& kanten, si att ijver hdLften befinner sig utanfiirbordet. Om str6mmen hastigt iippnas och slutes igen, bdrjarfiirem5let en vild hdxdans.

Jdrnfiirem&l flyttas med ldtthet ijver en glasskiva om enelektromagnet h&lles under skivan.

Exemplen kunna m6ngfaldigas i a1l oiindlighet och hdr

Fig. 73. Elektrisk nngklocka.

19

gives oanade mcijligheter ftjr ldsaren att skapa n&got nyttoch originellt. Fcirslag kunna insdndas till fijrf. under adress:Saxon, & Lindstrijms Fiirlag, Stockholm.

Elektrisk ringklocka.En elektrisk ringklocka bestir av en,,elektromagnet, en

sjAh,'verkande striimbrytare, en kldpp och en klocka.Fig. 13 visar konstruktionen av en vanlig ringklocka.

A dr elektrornagneten, B en jdrnbit (ankare), fiistad pi enfjiider. C 5r en skruv, som vilar mot en fjdder, vilkln iirfiist vid fjddern med ankaret. D er klockan, pi vilkenkldppen sl&r.

Ett batteri kopplas till polskruvarna E och F. Di g5rstrijmmen genom tr&den pA elektrornagneten till skr-uvenC och ddrifrin till F och Ster till batteriet. Detta har tillfiiljd att magneten "attraherar" ankaret B, varvid kontak_ten med skruven C brytes. Ankaret &terg5r till ursprungs_ldget. Sarnma sak upprepas s& ldnge strtimmen iir p&shplpt.

Induktionsapparat och gnistinduktor.Om en striim passerar en elektrisk ringklocka, blir strijm-

men. pi grund av ankarets rtjrelse vad man kallar pulse-rande. Strtjmrnen kornmer i korta stijtar med uppehillemellan. Striirnmen kallas icke vdxelstriim utan pulse-rande likstriim.

En sidan pulserande likstrijm kunna vi anvend.a tillinduktionsapparaten och gnistinduktorn. Fig. 14 visar, huren kornbinerad sidan dr konstruerad.

A dr en tr6dspole fcirsedd med minga varv 0,1-0,2 mm.isolerad koppartrid. B dr en a.nnan tr5dspole, lindad rnedjdmfdr:elsevis f& varv 0,4-0,G mrn koppartr5d. C dr enjdrnkdrna. D dro tvenne polskruvar, till vilka kopplas Ied_ningen fr&n ett par korta mdssingsrijr, som skola tjdna som

20

Fi.g. 1-4, lnduktionsapparat.

handtag. Ur dessa handtag kommer induktionsstrijmmen.(S&dan strijm ldr bota reumatism m. fl. ikommor.)

I detta fall arbetar apparaten som induktionsapparat.Om i stdilet ett par metalltridar placeras i polskruvarna

sisom bilden visar och spdnningen i5kas nigot, uppkommeren kraftig gnistbildning mellan tridspetsarna. Apparatenarbetar dA som gnistinduktor.

Kopplingen av tr8darna framg&r av bilden.fnduktionsstrijmmens styrka regleras genom att den inre

spolen skjutes in, resp. drages ut.

l|flfinnRf

ruotERBnSr-- JXRUY

2t

Fig. 15. IVlorsetelegraf .

Morsetelegraf.

Fig. 15 fijrestdller en morsetelegraf (uttalas: m&rstelegrafmed l6ngt 5). Anldggningen best&r av tv& huvuddelar: av-s5ndaren A och mottagaren M.

Avsdndaren best6r av en fjddrande striimbrytare.Mottagaren best&r av en elektromagnet B, som p6verkar

ankaret C, vilket dr rtirligt kring en axel. Den sida, somdr ndrmast magneten dr n&got ldttare dn den'andra, somdr fiirsedd med ett ritstift. Ndr strijmmen passerar lind-ningen i magneten, attraheras ankaret med den p&fiiljdenatt ritstiftet trycker pi pappersremsan, som 16per p& tris-san D frSn pappersrullen E. Om med avsdndaren gives kor-tare eller liingre strdmstiitar, erh&lles pi pappersremsanmotsvarande korta eller l&nga streck.

Apparaten uppfanns 3r 1835 av amerikanen Morse. Dennesatte dven ihop ett alfabet, bestiende av punkter och strecki olika kombinationer. S$vdl apparaten som alfabetet an-vdndes dnnu i dag ijver hela den civiliserade vdrlden.Givetvis har dock apparaten fijrbdttrats och har man lyc-kats komma ddrhdn att ett flertal telegram kunna sdndasp& samma tr&d samtidigt. Detta beror pA att man anvdnderolika strijmslag (vdxel- och likstr6m) samt olika spdnningar.

22

a . -b - . ' .

c - . - .

d - . .

e .f . . - .

h . . . .

i . .j " - -

k - . -

I . - . .

Morsealfabet.

n - .

o - - -p ' - - 'q - - ' -

' t

s . . .

u . . -

w . - -

x - . . -

v - ' - -z - - . .

a . - - . -e . - ' -i t - - - .1 . - - - -2 . . - - -3 . . ' - -4 . . . . -5 . . . . '6 - . . . .7 - - . . .8 - - - - . .I - - - - .0 - - - - -

Motst&nd.

Fijr att belysningsnaitet skall kunna anvdndas som strdm-kiilla fijr elektriska apparater fordras att dessa ha ett visstegenmotstind. Si iir ocks6 fallet med gliidlampan, stryk-jdrnet och andra apparater, som vi dro vana att kopplatill vdggkontakten. De hava ett motstind av 200-4,000 ohm.Minga elektriska motorer och framfijr allt den elektriskaljusbigen utijvar icke tillrdckligt stort motstind pi denelektriska strdmmen. Fijr att kunna mata en apparat medlitet egenmotst6nd med belysningsstrijm m&ste man inkopplaett motstind i strdmkretsen.

Hur stort detta motstind bijr vara, kan man givetvisrdkna ut med vissa formler. Enklare 5r att priiva sig frampi si siitt att man biirjar med ett stort motst&nd och undanf6r undan minskar det tills ijnskad effekt uppn&s.

En liten gliidlampa till ficklampsbatteri kan lysa medfull styrka om den genom liimpligt motstSnd matas medstriim fr&n belysningsndtet. Blir strtjmmen fiir stark, brin-

23

ner dock gltidtr6den i lampan av. Fdr att utrdna ldmpligastestrijmfijrhillande sdttes ddrftjr motst&ndet pi maximum fiiratt sedan minskas ned till liimplig strdm.

Det kan synas merkligt att en ficklampa kan lysa pibelysningsstrdm av 220 volts spenning. Detta fijrst8s emel-lertid liitt efter fiiljande experiment. Tvi sm& gliidlamporseriekopplas och fijrbindes med ett ficklampsbatteri' Lam-porna lysa endast svagt. Ett andra batteri inkopplas i kret-sen. Lamporna lysa normalt. Det bijr alltsi vara ett batteritill varje lampa. Vi ijka antalet lampor och batterier till49 och rdkna ut spdnningens storlek. Den dr 49X4,5 d. v. s'c:a 220 volt. 49 lampor fordra alltsi 220 volt och kunnasiledes kopplas till belysningsn:itet.

Nu giillde det att f& en enda lampa att lysa med belys-ningsstr6m. I st. f. de iivriga 48 lampornas motstind kopplavi ddrfijr in ett annat motstind av samma styrka, Iiimpligend& ett reglerbart motstind.

Det iir synnerligen obehagligt fijr att inte sdga farligt attfA 220 volts strdm genom fingrarna. Dd'rfijr b6r allti'd allra

6lII

_l

Fig. 16. Reglerbart motst&nd,.

24

stiir-sta fdrstkti.ghet i,akttagas. Alla apparater bijr vara syn-nerligen viilgjorda, sladdarna btir vaia hera och fiirstklas-siga. Fiirsummelse h5remot straffar sig mycket snart.

Fig. 16 dr en schematisk bild av ett ieglerbart motst6nd.-.j.A 5r en vanlig gliidlampa. B dr en tv6potig kontakt, C dren likadan kontakt. D 6r anslutningen iill belysningsniitet.E dr en tridspole, lindad med tunn nysilvertr$d. V*rr.r,iiro isolerade frin varandra med sytiid och schellack. pispolen 6r en skena med glidkontakt feshd. Helst bijr ijverspolen placeras en upp- och ned.vdnd lida med en rdnnai botten fiir glidkontakten. Kopplingen framgir av fig. All;sladdar,^ som fdr iivrigt skola, vara v6l isolelde, bi;r"a pla_ceras pe monteringsbrddans undersida. Brddan iO""e, irruden skyddande dubbelbotten eller ock med fijtter.

Om stort motst6nd iinskas, sdttes en svag lampa i A ochsliipkontakten pi spolen stdlles pi maximirm.

Onskas ett litet motst8nd kopplas ett elektriskt stryk_jiirn till B,;

Motst8nden hos olika apparater kunna uppskattas tillnedanstiende ungefdrliga vdrden:

25 watts lampa 2000 ohm50 ,, ,, 1000 ,,

100 ,, ,, b00 ,,400 ,, strykjdrn L00 ,,

Nysilvertrid av 0,4 mm tjocklek gijr ett motstind avcirka 2,5 ohm per meter.

BEgIjuslampa.

Fig. 17 ftjrestdller en bigljuslampa av enklaste konstruk-tion. Pi en trdstdllning monteras tv5 riirliga trdarmar. Iena dndan av vardera armen boras h31, i vilka retortkolpressas. Frin kolen gi isolerade sladdar till en reostat ochbelysningsndtet. Erforderligt motstind cirka 200 ohm.

Ndr strijmmen sliippts p5, ndrmas kolen intill varandra.

25

Fig. 17. Bdgljuslatnpa.

varefter de &ter avldgsnas si myeket att ljusb6gen blir klartoch kraftigt lysande.

Niir lampan brunnit en stund, slocknar den av sig sjiilv.Detta beror p& att kolen fijrtiiras i hettan. Ddrfijr mistede 6nyo ndrmas intill varandra. D5. denna passning avlampan skulle gtira den praktiskt oanvdndbar, har mankonstruerat apparater som automatiskt reglera avstindetmellan kolen. Vi vilja icke hiir sysselsdtta oss med dessakonstruktioner. Biglampan kommer allt mer ur bruk. Demoderna, starka och Httskdtta gliidlamporna dro betydtigtfiirdelaktigare att anvdnda.

Elektriska motorer.

En elektrisk motor bestir av ett antal elektromagneter,vilka matas med strijm p& s&dant sdtt att en roteranderiirelse Sstadkommes. Elektriska motorer finnas av fleraolika slag och storlekar, konstruerade med hdnsyn till denspdruring som dr fijrhanden.

26

Fig. 18. Elektrisk motor.

Nedan skola nigra enkla motorer beskrivas.Fig. 18 fijrestdller en elektrisk motor av allra enklaste

slag. A och B dro tvenne likadana elektromagneter, 5-10cm linga, 5-10 mm tjocka, lindade med 0,1-0,8 mmemaljerad koppartrid. A dr fastsatt p5 en trdskiva. B sitterfast pi en axel D, t. ex. en i ena dndan spetsad strump-sticka. C dr tvenne jiirnbleck, fastskruvade i dndarna avelektromagneten A. E dr en trd- eller ebonittrissa ftjrseddmed tvenne mdssingsbleck mot vilka tvi mdssingsbleck Ffjiidra. Fig. visar hur batteriet skall kopplas.

Ovan beskrivna motor matas ldmpligen med ett parseriekopplade ficklampsbatterier, men kan iiven kiiras pistriim fr5n belysningsndtet, om motstind (500 ohm) an-vdndes.

Om motorn icke fungerar, dr den kopplad i otakt. Dettafel avhjdlpes genom att vrida trissan E 3t ena eller andrahillet.

Denna motor 6r si primitiv, att den knappast fijrmirutrdtta nigot arbete. Fig. 19 fijrestdller en kraftigare typ.

A och B dro permanenta magneter. Om s&dana av ldmp-

27

Fig. 19. Elektnsk motor.

lig form ej kunna arskaffas, gdras ett par elektromagneter.Ldttast dr att gdra dem av tunna jdrnbleck, som ldggas pivarandra. Elektromagneterna och rotorn C, som 6r en ringav mjukt jdrn, tr&d eller pl5t, lindas si som bilden anger,men med m&nga flera varv. Rotorn lindas liimpligenmed emaljerad koppartrid av 0,4 mm tjocklek. Lindningenskall p& yttersidan vara tiit och jdmn. I ringen pressas entrdtrissa, varigenom en axel gir. Rotorn doppas i schellack-Iiisning si att tr$den sitter ordentligt fast. Ddrefter av-skrapas isoleringen pi yttersidan, s& att kontakt erh6llesmed borstarna E och F. Detta arbete biir helst ske i ensvarv s5 att anliggningsytan blir sldt och jdmn. Om ringenicke skulle ha riktig balans, belastas trdtrissan med tyng-der i form av spik e. dyl. D dr stag fijr rotorns axel.

Kopplingarna framgi av fig. Om tunn tr8d anvdndes tilllindningarna, kan belysningsstriimmen anvdndas. Motst&nddr dock niidviindigt. Motorn kan dven drivas med serie-kopplade ficklampsbatterier.

Denna motor dr dven ldmplig som generator. Se sid. 30.Fig. 20 och 21 visar en fr&n de ovan beskrivna motorerna

helt awikande typ. Den dr mdrklig s& tillvida att densaknar borstar och striimfrirdelare. Strtimkretsen dr helatiden sluten, inga strdmavbrott fdrekomma och allts5 icke

28

Fts. 20,

heller nigon gnistbildning. Motorn kan endast drivas medvdxelstrdm.

A dr en mdssingsstdllning, pi vilken fastlijdas tvennejiirnkdrnor B och C, som lindas med minga varv myckettunn, emaljerad koppartr&d (cirka 0,0g mm). D dr en axel,p5_vilken en liten jdrn- eller st5lbit av ldmplig form fdstes.

Motorn kopplas {ill belysningsndtet, om vdxelstrdm rider.Till motst&nd anvdndes en 25-wattslampa. Den lilla mag_neten D blises ig&ng med ett glasrdr, si att kraftig rota_tion erhilles. Efter nigra fiirsiik lyckas detta sdkert, var_I eftgr 1o-torn kan g5 i evighet, praktiskt taget utan nigonstriimfiirbrukning.

Dylika maskiner kallas synkronmotorer. De gi i taktmed vdxelstriiinsimpulserna, Den roterande, permanentamagneten har alltid sina tvi poler givna, den ena nord,den andra syd. Elektromagneterna ddremot matas med en

FI

5-u

29

strdm, som stdndigt vdxlar riktning. Dessa magneters polerv:ixla ddrftjr ideligen mellan syd och nord, vilket gdr attrotorns dndar attraheras resp. repelleras i takt med vdxel-strdmsimpulserna, som bruka vara 50 per sekund,

llr motorn gjord enligt f19.20 och 21, gir den antingenmed 50 eller 25 varv per sekund. Den kan ndmligen bringasatt ttta" varje eller varannan impuls. Ndr rotorns axel bildar

Flg. 22.

30

rdt vinkel med elektromagnetens axel, kan en impuls iiver-hoppas.

Pi ett enkelt sdtt kan man fi rotorn att gi mycket 15ng-sammare, t. ex. 2 varv i sekunden, Fig. 22 visar principen.ti'A dr rotorn, 2 mm tjock, ett "tandat" jdrnhjul. B och Cdro jairndelar, Svenledes tandade. D dr ett stijd fijr rotornsaxel och dr fastskruvat med skruvqrna F. E dr magnet-spolen.

Rotorn behijver i detta fall si ringa fart att den ldtteligenig&ngsdttes med fingret.

Mellanrummet mellan rotorn och B och C biir vara s5Iitet som miijligt, rotorn s& vdl awdgd som mijjligt. Afig. 22 har fijr tydlighets skull avstindet gjorts opropor-tionerligt stort.

Till magnetspole kan den fina spolen i en radiotrans-formator anvdndas eller ock spolarna i en kasserad radio-mikrofon. Dessa bruka i regel ha ett motstSnd av 1.000 ohmper styck. Motstind miste givetvis anvdndas si att totalamotst&ndet vid 220 volt blir minst 10.000 ohm, t. ex. 5 serie-kopplade 25-wattslampor. Effekten blir d& 5 watt, vilketden elektriska mdtaren icke registrerar.

Har ett litet mdsterverk presterats, bdr arbetet fortsdttasse att resultatet blir ett s. k. synkronur.

Elektriska generatoirer.

A. Likstriim.

En elektrisk motor kan dven anvdndas som generator(striJmalstrare). Av de ovan beskrivna typerna ldmpar sigfiir detta iindam5l bdst den i fig. 19 beskrivna. Generatorndrives 6t motsatt h&11, alltsi tveirt emot vad pilen visar.

Till drivkraft anvzindes ldmpligen ett cykelhjul eller ensymaskin.

31

B. Vdxelstriim.Fig. 23 fijrestdller en vdxelstrijmsgenerator. A dr tre per-

manenta U-formiga magneter, placerade s5 att lika polerberijra varandra. B dr en jdrnkdrna, lindad med m&ngavarv isolerad koppartrid. B dr riirlig kring en axel. C dren trdtrissa fcirsedd med en mdssingsring. Mot denna ringsldpar ett mdssingsbleck D. Den ena Sndan av triden frinB 6r fiistad vid ringen, den andra dndan viras runt axeln.

V iir elstr om sg ener ator.

Om jrirnkdrnan (- ankaret) bringas i hastig rotation medett cykelhjul eller en symaskin, alstras vdxelstrijmsstijtar imaskinen. Strijmmen tages dels ur borsten D, dels fr&nnigon av maskinens metalldelar.

Generatorer av detta slag anvdndas i telefonapparatermed vev samt i t?indningsaggregat till bensinmotorer.

D C

YHxelstriirnstran sf ormator.

Fig. 24 och 25, Vii.relstr\mstransformator.

Om man har vdxelstrijm av en viss spdnning men ijnskarhtigre eller ldgre splnning, transformerar man strijm-men. Apparaten, med vilket detta sker, kallas transfor_mator.

Fig. 24 fijrestiiller en vdxelstrdmstransformator. A dr enjdrnkdrna av trid, plit eller massivt jdrn. I det senarefallet iir det liimpligt att g6ra kdrnan i tv& delar, fig. 25.B dr en tridspole med m$nga varv isolerad tunn (0,1 mm)koppartrid. C 6r en annan spole med ett fdrre antal varvgrilvre (0,3 mm) koppartr&d.

Om en hiigspdnd strtim passerar B, alstras i C en J"&g-spiind strdm av stijrre styrka. Om en ligspiind str,ijm skalltransformeras upp, kopplas den till C. Den hiigspdndastrijmmen uttages i B.

Transformatorerelektricitetsverken ip& bensinmotorer.

33

av detta slag anvdndas f6rutom vid. radioapparater och tdndningsaggregat

Om den strdm, som erhilles frAn vdxelstrdmsgeneratorn(sid. 31), trairsformeras upp till betydlig spenning, erhillesl&nga och kraftiga gnistor fr&n polerna tr€ transformatorn.

Om en likstrijm skall transformeras fr&n en spiinning tillen annan, miste den fijrst omvandlas till vdxelstrijm.

Med likstrijmmen drives en motor, som i sin tur driveren vaixelstrijmsgenerator. Den s&lunda erhillna vdxelstrtjm-men transformeras till dnskad spdnning, varefter strdmmeninyo omvandlas till likstrijm.

Urverk.

Drivkraften i ett urverk dr lod, fjdder eller elektricitet.Med kraften matas en serie kugghjul, vars hastighet regle-ras med en pendel eller ett litet wdnghjul, som iir fiirbundetmed en fjdder.

Fig. 26 visar principen fijr ett pendelur. Pi en axel sitterdels en pendel, dels ett "ankare" A, vars tdnder gripa ini "steghjulets" B kuggar. Fijr varje slag av pendeln vri-der sig steghjulet en kugg. Genom de stiitar, som steghjuletgiver ankaret, underh&lles pendelrijrelsen.

En 15ng pendel svdnger lingsammare an en kort. Genomatt reglera pendelns ldngd med en skruv kan man siledesrucka verket.

I alla urverk iir det av stiirsta vikt att friktionen ned-bringas i stijrsta miijliga m&n. Diirigenom sparas kraft ochklockan g&r jiimnare.

De i handeln fiirekommande enkla v6ckarklockorna erotillverkade med stor precision och diirfijr kan man med fijr-

3 - ExpenmentboL tiir pofkdr.

34

del anvdnda sig av delarna till ett kasserat urverk, ndrman skall tillverka ur och maskiner av annat slag. Si t. ex.bijr itminstone den mera erfarne mekanikern med tilhjelpav ett kasserat urverk kunna tillverka ett s. k' evighetsur.Drivkraften till ett dylikt erh8lles genom att temperatur-skillnaden mellan natt och dag bringar metalldelar i olikaldgen. Kraftkiillan kan arrangeras pi m&nga olika sdtt. Vivilja emellertid ej hiir l6mna n&gon beskrivning eller nigotfiirslag utan hdnvisa vi till kapitlet Kroppws utuidgni'ng.

Elektriskt urverk.

Ingenting dr fullkomligt hiir i viirlden, men ett vdggur,som aldrig behdver dragas upp, som visar tiden och dagens

Fig. 26. Uruerk.

35

namn, som vdcker, som tdnder och sldcker en lampa p&cjnskad tid och som sdtter p& kaffepannan pi bestaimd tid,ett sidant ur torde vdl &tminstone ndrma sig fullkom-Iigheten.

Fig. 27. Elektriskt uruerk.

36

Vem som helst kan sjdlv giira ett s5dant ur, kugghjul,fjddrar och allt, men om man har ett kasserat vd,ckarur-verk underldttas fabrikationen vdsentligt.

Fig. 27 visar uret framifr6n. Drivkraften rir elektricitetoch utnyttjas p& s& sdtt att en elektromagnet med regel-bundna tidsintervaller p&verkar ett ankare.

A dr en magnetspole (ttg. 27) utap jdrnkdrna. B dr ettjdrnstycke, fastsatt pi en pendel. C iir ett "lager" fdr upp-hdngning av pendeln. D 5r en strdmbrytare.

Fig. 28 och 29 visa de olika detaljerna p3 ett tydligaresiitt. P& denna bild dr a magnetspolen. Denna bijr fdrfdr-digas pA fiiijande sdtt. Kring ett glasriir eller dylikt av c:a15 mm:s diameter lindas limmat, klistrat eller gummeratpapper s& att en stadig hylsa bildas. Till denna hylsa g6ras

tvenne pappgavlar, som fastlimmas. Ddrefter lindas spolenmed isolerad koppartr&d, l5mpligen 0,2 mm 400 m, d. v. s.3 e 4.000 varv. Lindningen sker ldttast i en svarv ellermijjligen med hjiilp av en drillborr. Till spolen gdras tvAfastsdttningsbleck b, vilka fastsdttas i bottenplattan meden miissingsbit c. Fastsdttningen bdr noga utexperimenterassi att pendelns jdrnkdrna obehindrat kan passera genom

magnetspolens h&1.

t - -

= a =

t i g . 2 8 . Ftg. 29.

37

r:.

Fis. 30.

Pendeln gijres av c:a 2 mm silverst&l 40 i 50 cm. Pen-delns jiirnkiirna gijres av ett stycke mjukt jarnL/4',.Dettajeirnstycke biir ursprungligen vara c:a 30 cm. Det biijesfcirst och avs&gas sedan till ldmplig ldngd. Pendeln fastltjdespi ett hjul fr5n ett kasserat vdckarur. Fig. 30.

Lagret C giires av tre delar, a, b och c, varav a och cgdras exakt lika, och a fastlijdes pi b. (Fig. 31.)

38

F A . i l .

Striimbrytaren D (fig. 32 och 33) giires av ett litet hjul,p5 vilket fastlijdes tv5 knappn&lar oeh ett tunt messings-bleck. Knappnilarna biijas i riit vinkel. Str6mbrytarenupphdnges i ett litet lager av samma konstruktion som C.

Ndr pendeln svdnger, vrider sig striimbrytaren fram och6ter. Pi liimpligt stdlle fastsdttes en skruv i bottenplattan,si att strijmbrytarens mdssingsbleck fir kontakt med skru-ven, ndr pendelns jdrnkdrna befinner sig ldngst fr&n mag-netspolen. D6. slutes en strdm, magnetspolen attraherar an-karet, varvid str6mmen brytes. Pendeln f&r p& detta sdttsin rdrelse.

I ett fijrstklassigt verk anvdndes platinastift och platina-folier till kontakter. Platina dr en "ddel" rnetall och oxi-deras alltsi ej. Ddrfiir erh5lles bdttre kontakt. Platinastiftoch -folium sdljas av dentalfirmorna.

Den elektriska strijmmen skall ha fiiljande vdg: batteri-spole-strdmbrytarens kontaktskruv-strdmbrytaren-bat-teri. Liimplig spiinning iir 20-50 volt. Vid viilgjort arbeterdcker 15 volt, d. v. s. 3 ficklampsbatterier.

I st. f. ficklampsbatterier kan med ftjrdel anvdndas ens. k. ringledningstransformator, d. v. s. en apparat, som

Fig. 32. Fi,s. 33.

39

transformerar ned belysningsstrijm tili I3g spdrnning. Dy-lika transformatorer anvdndas i fastigheter fijr att laimnastrijm 5t ringklockorna. Om en dylik transformator anvdn-des, blir strtjmkostnaden si gott som ingen, ty magnetendrager blott 1 watt, om den st&r pi hela tiden. Men efter-som den blott fungerar under korta iigonblick blir striim-Stgingen dnnu mindre.

I kapitlet om elelitromagneter har redan talats om attdet vid anvdndning ev vdxelstrdm bijr vara tv& lika elek-tromagneter, som fi p&verka varandra. I ett fijrstklassigtelektriskt urverk bijr ddrfcir Sven magnetspolens ankarevara lindad med tr8d. Hdlften av triden skall alltsi lindasom spolen, den andra htilften om ankaret, som pe s& sdttocksi blir en elektromagnet.

Ndr drivkraften silunda blivit ordnad, &terst&r sjdlvaverket. Ett kasserat vdckarurverk 5r synnerligen ldmpligt

Fis. 34.

ltrfitTil

Fi.g. 35,

40

Iijr dndam&let. I detta verk borttages svdnghjulet, "oron',.I pendelns upphdngningshjul fdstes en mycket tunn stil_tr&d, som ndr pendeln 16r sig, flyttar urets steghjul enkugg i taget. Sannolikt kommer uret ej att visa ljtt tid. :iDetta fel avhjiilpes dock liitt genom att fijrkorta eller fijr_liinga pendeln med hjdlp av en i densamma fastsatt vikt.

Pi fig. 27 ar en klocka utritad. Denna klocka bringas ifunktion genom en siirskild anordningi'pi urtavlan. (Fig. 84och 35.) Denna iir helt isolerad frin klockans iivriga delar.I urtavlans hil sdttes en ring, fast men rdrlig. I ringen fiis_tes en visare, som tjdnstgiir som kontakt mot timvisarenoch p5 detta sdtt slutes strijmmen till klockan. pi liknandesdtt insdttas kontakter fijr snart sagt vad som helst.

Fijr att fA klockan att visa dagens namn insdttes ett extrakugghjul mot timvisarens hjul. Ett annat siitt iir att giiraett aggregat, som pi elektrisk vdg registrerar dagerrs narrur.

Hur man giir en nyekel.

- _Ftjr att giira en nyckel till ett l&s fordras ett skruvstdd,filar, ett nyckeleimne samt en smula hdndighet. Om man!j har tillging till l&set, fijr vilket nyckeln skall passa,fordras en till l8set hijrande nyckel och- ett mdtinstrument.Md,tinstrumentet kan antingen vara ett s. k. kaliberm&tteller en s. k. krumcirkel (fig. 86 och BT). Huvudsaken drllt t"l har miijlighet att mdta ,'nyckelaxets" detaljer. Sifilas helt enkelt de olika detaljerna ut ur nyckeldmnet tillsbida nycklarna dro exakt lika.

Gdller det att fila en s. k. yale-nyckel (fig. 40 och 41),dr det ldmpligt att ldgga originalet och nyckeldmnet intillvarandra och dairefter siitta bida tv& i skruvstddet. varefterfilningen bi;rjar.

Om man blott har ett l5s men ingen nyckel att 96 efter,kan man fila till en nyckel utan att taga loss lise-t. Dettatillgir p& fiiljande slitt.

Fig .36 o , 37 .

Fq. 38 o. 3s,

42

Ett ldmpligt nyckelimne anskaffas. Det uppvArmes ni_got och betdckes med ett tunt lager 'rr"* "i1"" paraffin.Nyckeliimnet fijres ddrefter fdrsiktigt in i l&set och wides

F i g . 4 0 o . 4 1 .

tills det tager emot. Ddrefter vrides dmnet tillbaka fiirsik-tigt och uttages ur l&set. p& de stdllen ddr mdrken finnasi beliiggningen, filas dmnet, varefter nytt vax pildgges ochproceduren upprepas till dess nyckeln passar och laset girupp och igen med l6tthet.

ffur man giir en svarv.

Den utan gensdgelse mest iatressanta och anvdndbaraav alla maskiner, som tills dato blivit konstruerade, drsvarven. Man fiirstir dess anvdndbarhet eller snarare niid_vdndighet ddrav att ndstan ingen maskin eller apparat kangdras utan tillg&ng till svarv. Intet runt fijremi.l giires medsidan precision som i en svarv.

Man kan svarya alla dmnen, t. ex. jdrn, mdssing, koppar,ebonit, trii, ben, gips etc. Svarven kan dven anviindas-tillmycket annat dn till svarvning. I en svarv kan manp_utsa, b_etsa, m&la, polera, bona, frdsa, siga, genga, bryna,slipa, fila, borra, linda trid p6 ,pol"" o. s. v. I en svarvkan man giira si minga och oliki saker att ett upprdk_nande ddrav skulle krdva en hel bok. Hiir skola bloti nigrafi saker upprdknas: sigill, schackpjdser, knappar, lamp_stakar, prydnadssaker av olika slag, elektromagneter, snur_ror,_ trissor, hjul, pennskaft, skaft till mejslar och filar,maskindelar och mycket annat.

4?

Fi.g. 42. Saara.

Svarvar finnas i alla storlekar. I en del fabriker och verk-stdder finnas svarvar som dro flera meter l&nga, hos instru-mentmakare finner man svarvar med blott ett par deci-meters avst5nd mellan dubbarna. Olika svarvar anvdndastill olika dndamil. En enkel svarv kan vem som helst till-verka, di ddremot somliga svarvar dro s& komplicerade ochornsorgsfullt gjorda att de betinga ett pris av flera tusenkronor.

Hdr skall ldmnas beskrivning pi en liten svarv, som ianvdndbarhet 6vertrdffar de enklaste svarvarna, men somgivetvis ej kan jdmfiiras med en k6,pt instrumentsvarv.

Fig. 42 och 43 visa svarven framifrin och uppifr&n. Denbest8r av fdljande delar: Pi en treiplatta 5ro fastskruvadetv& parallella jdrnskenor. Till vdnster sitter i dessa skenorspindeln, den drivande delen, till hiiger sitter dockan.Emellan dessa bida delar sitter den apparat, som skall

Fig. 43. Suaru,

44

Fig. 44.

h&lla stAlen. Ar det en fiirndm svarv har man fiir dettatin.lamil en s. k. support, men i. nijdfall kan man niija sigmed en fijrsdttare. Pi figuren dr en fijrsdttare tecknad.

Trdplattan gijres av 1,,X6 i ,1,, furu eller om man villav ek 45 cm l5ng. Skenorna gijras av 40 cm bandiiirn

Fig. 45. Detalj au spind.el.

45

7/2" ocJe 3/a"" breda samt 3 d 51/z rnrrl tjocka. Banden kiggasse som tig. 44 visar, fiirst ett smalt, sedan ett brett, d[r-efter &ter ett smalt. Fiirst gtires en skena. De olika bandenskruvas h5rt tillsammans med 3 eller 4 skruvar, varefterskenan fastskruvas stadigt i traiplattan. Det dr av allrastijrsta vikt att skenorna sitta ordentligt, ty dven om deiivriga delarna iiro tillverkade med den allra stijrsta om-sorg, Ar svarven iind& oduglig, om skenorna sitta lijsa. Ndrden fijrsta skenan dr fastskruvad pi sin plats, biirja vi medtillverkningen av spindeln och dockan.

Tre lika linga jdrnbitar tillsigas, tv& breda och ensmal. Dessa bitar ldggas tdtt emot skenans vdnstra del.Ytterligare tv& bitar tillsigas, en bred och en smal. Desenare bitarna iiiggas tdtt emot skenans hiigra del. P& sisdtt erhilles det rdtta avstindet mellan skenorna. Denandra sl<enan fastskruvas stadigt. Spindeln, fig. 45, bes€rav tv& vinkeljiirn, i vilkas mitt h&l borats p& lika hiijdfrin skenorna. Vinkeljairnen fastskruvas pe skenorna ochriktas, s3. att en axel, som gar genom hilen, blir precisparallell med skenorna. Det hiigra h5let gtires 8 mm, detvdnstra 5 mm. En axel av silverst&I, 8 mm kapas och sli-pas se att den passar i h&len. P& denna axel skola driv-

Fig. 46. Docka

46

. )1:--_:------- r' --\ --il>----

:

_=-_=-=T l=:{N; r - \ - \r - > t i - : - \ . -T l

----* \ - ---ir.-:i l - -= - . - , r -' l E ! L -

\ \\ \ t ! - . . . - . - \ - l r \

Fi.g, 47. Fijrsiittare.

hjulet och medbringarskivan sitta. Dessa kunna i nijdfallbestdllas hos en mekanisk verkstad.

Dockan bestir av ett U-biijt jdrn, som fdstes vid de hiigratv6' jdrnbitarna. I det U-biijda jdrnet borras ett 6,5 mmh51, vari sdttes en 1/q" bult. I den understa jdrnbiten borrasett mot det iivre svarande h&l ehuru blott 5 mm, vilketgdngas med %" giingor, s& att man med bulten kan fast-skruva dockan stadigt i skenorna. Av fig. 4G framgir, attett rtjr av jern skall fastsdttas rnellan skdnklarna. I rijretsdttes till vAnster ett stycke silverstSl, till h6ger, eftergdngning, en skruv. Fijr att tappen under svarvningenskall sitta stadigt, sdttes pi ldmpligt stdlle en stoppskruvfiir denna.

Fijrsdttaren har till uppgift att tjdna som stijd 6t svarv-stAlet. Den bijr kunna staillas i olika riktningar si att n&gondel av densamma under alla fiirh&llanden skall kunna be-finna sig alldeles inpi arbetsstycket.

47

illltlFig. 48. Suarust&l.

Ftjrsdttarens konstruktion torde fullt tydligt framgi avfig. 47.

Svarven dr nu fdrdig. Endast drivkraft och svarvstilsaknas. Liimplig drivkraft erhilles frin en symaskin. St&lenkunna och bijra vara av olika slag, beroende pi vad arbets-stycket iir av ftjr material. Ar arbetsstycket av trd, anvdn-des ldmpligast ett vanligt stlmjdrn. Ldmpliga stil erhillasi varje vdlsorterad jdrnhandel. ?tr arbetsstycket av metall,anvdndes helst snabbstil, cirka 5 mm i fyrkant. Stilenslipas pi olika sdtt enligt fig. 48.

Svarvningen titlg&r p& fiiljande sdtt. Arbetsstycket fiistesmellan dubbarna. Alla glidstiillen oljas vdl si att varmgingundvikes. Fijrsdttaren regleras si att den befinner sig pilagom avst&nd frin arbetsstycket. Om nu spindeln sdttes iging, finna vi att arbetsstycket icke fiiljer med. Detta felavhjdlpes genom att sdtta en skruv i medbringarskivan och

Fig. 49. Med,bri.ngare.

48

Tig. 50. Chuck.

en annan skruv i arbetsstycket, varp& svarven Snyo sdttesig&ng. Nu roterar dven arbetsstycket och svarvningen kanbilrja. St&let hAlles stadigt mot fijrsdttaren. Den baista vdg-

Fig. 51.

49

Fis. 53.

ledning man kan fA pi detta omr6de dr den egna erfaren-heten, varftir vi inskrdnka oss till det ovan sagda.

Fijr att slippa sdtta skruvar i arbetsstycket bdr man fijrstsom sist g6ra sig ett par medbringare. Dylika giiras liimp-ligen av mdssing som dr liittare att arbeta i ehuru ej sistarkt som jArn. Konstruktionen framg8r av fig. 4g.

Ett annat nyttigt redskap dr chucken, som fastsdttes istdllet ftjr medbringarskivan och har till uppgift att hillasmdrre saker, axlar etc. Chuckens utseende framgir avfig. 50.

Ndr det 5r friga om svarvning av lSnga fijremil eller atttaga upp centrum i t. ex. en axel eller en bult. dr det nijd-vdndigt att anvdnda en stijdskiva. En dylik fiirfdrdigar mannaturligtvis sjdlv exempelvis s& som fig. 51 visar. A dr sjdlvaskivan, B dr en kldmskruv med ett mot skivans hiijd sva-

4 - Erperirnentbok Jijr pojkar.

50

rande stiid C. D ?ir dven en kldmskruv och tillika axel 5tskivan. I denna borras ett antal hil i iinskad storlek.

Fijr att vdssa svarvstil och borr bijr man ha en smdrgel-skiva, som fiir nigra kronor inkiipes i en jdrnaffdr. Dia- $metern bijr vara s&dan att skivan passar i svarven, fiir-slagsvis 10 cm i .diameter. Betrdffande grovlek bijr ridinhdmtas i jdrnaffdren. Fijr att smdrgelskivan skall kunnaanvdndas i svarven, m&ste den mbnteras pi en axel,Fig. 53 visar hur detta tillgir. A dr axeln, 6,5 mm silver-stil, B drivskivan av mdssing, i ena dndan gdngad. C dr'

I I- t s - a'Y^t f

I rt l

II

I

Fis. 54-57.

51

rll

rNg. be. F ig.60.

smiirgelskivan, D en liiderpackning och E en mutter. I3x9lns dndar g6ras fdrsdnkningar. Apparaten sdttes mellandubbarna p& svarven och drives heist med motor. Somstijd fijr stilen anvdndes ldmpligen fijrsdttaren.

Nu har svarven blivit si rikligt utrustad. att en motorskulle vara pi sin plats. Om en dylik anskaffas, bijr denvara pe 7/6-L/4 hkr. och ftjrsedd med stijrningsskydd fiirradio.

,Som tidigare omndmnts kan.man i en svarv gdra de mestolika saker. Fig. 54-52 visa nigra enkla modeller. Skallman tillverka hjul biira dessa gijras av flera delar och sam_manlddas eller -limmas. Fig. 58 visar ett enkelspSrigt mds_singhjul, fig. 59 och G0 fijrestiiller ett triihjul och 61 och62 ett tresp&rigt hjul.

- Ndr man vdljer trdslag att arbeta i bijr man vdlja ettfast kvistfritt traislag, t. ex. bjijrk eller bok. Mindre idmp_ligt iir furu, som iir alltfdr ltjst.

Innan fijremilet ldmnar svarven btjr det putsas och po_ler-as. Trdftjrem&l putsas med sandpapper, iiirst ett grovt.sedan ett fint. Metall putsas med fil och smdrgelduk ochpoleras med putsvax si att en hiigglansig yta erhfilles.

Fis. 59.

52

TilI polering av metall finnas sdrskilda putsskivor attkiipa.

I mAnga maskinel anvdndas s. k. spetslager, dvs. ma-skinens axel dr spetsad i dndarna, vilka vila i fijrsdnkta'fskruvar. Ndr skruvar skola fijrsdnkas fijr detta dndamil,anvdndes ldmpligen en apparat, vars konstruktion framgirav fig. 63. A iir ett stycke mdssing, Jikasi B och C. D iiren i spetsen till en trekant slipad stdlaxel. E dr ett med-bringarstift och F skruven. Apparaten sdttes i svarven.

Svarven anvdndes med stor fijrdel vid borrning. Om

Fis. 62.

FFig .63 ,

53

, l ,; i l

iri \

Fis. 64.

man pe vanligt sdtt bonar ett hit i dndan pi en bult, kanman vara tvdrsdker p& att hilet kommer snett. Om man istdllet svarvar till bulten och sedan l&ter denna rotera isvarven, medan ett borr h&lles emot, kan man vara likatvdrsdker pi att hilet gir rdtt. Ddrfijr b6r man i alla defall detta iir miijligt ISta arbetsstycket rotera och borrenvara fast.

Understundom n6,dgas man gijra ganska invecklade verk-

54

tyg ftir att kunna svarva en viss sak. Fig. 64 iir ett sidantexempel. A dr en dosa. B ett trdstycke, likasi C. B och Ciir hjiilpverktyg fiir att giira det miijligt att svarva A.

Linser.

(Lupp, fiirstoringsglas, biiinnglas.)En lins kan man tillverka av tvi lika stora urglas (kiipas

i fdrghandeln). Mellanrummet mellan glasen fulles medvatten eller n&gon annan genomskinlig vdtska. Skarvenmellan glasen omlindas med isolerband, som hopfdstes medgummisolution. Arbetet med fyllningen och tdtningen biirske under vdtskeytan.

Linser av detta slag dro utmdrkta till fiirstoringsglaso. dyl. men kunna knappast anvHndas till kikare och andraoptiska instrument.

(l:J*:;H:;Tillverkning av reflektorer dr behandlad under rubriken

S p e g l a r s i d . 7 3 .

Kikare.

Kikaren bestir av ett linssystem, tvi eller ftrera linser.Fig. 65 och 65 a och b visar hur en teaterkikare dr konstrue-

f

Fig, 65. Schematisk bild, au teaterkikare.

DD

F i q . 6 5 a .

Fis. 65 b.

rad. A dr en plankonvex lins, riktad mot fiirem5let, "objek-

tivet". B dr en bikonkav lins, riktad mot 6gat, "okularet".

En s. k. stjdrnkikare dr konstruerad pi samma sdtt dock

rned den skillnaden att okularet best&r av tv& plankonvexa

linser p& nigot avst&nd fr5n varandra och med visst mellan-rum. Dimension,erna kunna exempelvis vara f6ljande: Ytter-tuben 90 cm, innertuben 25 cm, objektivets brdnnvidd100 cm, okularets brdnnvidd 2 cm. En s&dan kikare :,'6rstorar50 ggr. Om objektivets brdnnvidd dr 50 cm eller okularets4 cm dr fiirstoringsgraden 25 ggr. F6rstoringen f&r man framgenom att dividera objektivets brdnnvidd med okularets.

Det verkar enkelt att gcira en kraftigt ftjrstorande kikare,men svirigheten ligger i att anskaffa ldmpliga lins,er. Dessabcira fijrst och frdmst ha den riktiga formen men dessutombijra d,e vara sammansatta av flera linser av olika glassorter.Detta framg&r tydligt, om man tittar i'en kikare av ovan

56

beskrivet slag. I mitten synes bilden klar, men i kanternaflyter den ut och blandas med regnb&gens alla fdrger. Errenkel lins verkar som en prisma, dvs. den delar upp ljuseti dess grundfdrger. Fiir att motverka detta anvdnder madfflera gias, som dro si beskaffade att de upphdva dennabrytning. Glasen iiro ddrfijr av olika s,orter med fcir dnda-m6let avpassad brytningsko,efficient...

P& senare tid har d'et blivit vanlilt att warva linser avptrexiglas, som dr liitt att bearbeta med vanliga verktyg.

Skioptikonapparat.

Fig. 66 dr en schematisk bild av skioptikonapparat.A iir en reflektor. (En hemmagjord dylik dugel gott.)

Framfijr reflektorn dr en glddlampa placerad. B iir ett lins-system bestiende av tvi plankonvexa linser. C 6r "pl5ten",

dvs. en genomskinlig skiva, ett s. k. diapositiv, p5. vilketbilden sitter. D dr ett linssystem bestiende av tvi bikon-vexa linser. Fig. 67 visar apparaten fdrdig.

Framsteillningen av ett diapositiv tillgir p& ungefdr sam-ma siitt som annan fotografisk kopiering. S&ledes placeras

Fig. 66. Schemati.sk bild au skioptikonapparat.

dt

negativet och en ljuskdnslig plit i en kopieram, varefterbelysning, framkallning, toning och fixering sker.

Diapositiv finnas att hyra i flera fotografiska affairer.

Projektionsapparat.

D

Fig. 68. Schematisk bild, au proiekti,onsapparat,

F is ,67 .

58

*

Fig. 69.

Fig. 68 dr en schematisk bild av en projektionsapparat.A dro gliidlampor, bakom vilka placerats reflektorer.

Framfijr lamporna sitta samlingslinser fd,r ljuset, plankon_vexa linser. B 6r ftjremilet som skall projicieras, t. ex. enplansch, tavla e. dyl. C dr en plan spegel, placerad i 45ovinkel. D dr ett linssystem. Fig. 69 visar apparaten fairdig.

Kinematograf.

Kinematografen 5r en skioptikonapparat, med vilken mankan projiciera m5nga bilder i sekunden, vanligen 16. Dennahastiga bildprojektion 96r att bilderna synas levande.

Fig. 70 visar principen fijr kinematografen. Filmen vevashastigt bakom objektivet. Fcjr att det skall bli miijligt attuppfatta bilderna p& projektionsduken placeras en hilskivaframfijr objektivet. H5lskivan roterar hastigt ocb i taktmed bilderna. Bilden och hSlet befinna sig samtidigt mitt

59

Fig,70. Schematisk bild, au kinematograf .

fijr linsen. Pi s& siitt alstras p& duken en serie bilder medkorta mellanrum. Pe grund av iigats triighet uppfattas bil-den som om den vore levande.

Sir6n.

En kraftigt ljudande sir6n fijrf:irdigas p& ftiljande siitt.I botten p& en bleckdosa A (fig. 71) g6res ett hil. Bleck-dosan fdrses med ett cirka 3 mm tjockt, tdtt slutandemetallock B, vari borrats ett antal snedriktade kanaler ien cirkel. Ytterligare ett s&dant lock C tillverkas, meni detta skola kanatrerna ge &t motsatt h&11. I centrum av Bborras en liten fiirdjupning f6r axeln D, pi vilken C drfastliidd. E dr ett stag fiir denna axel. Avstindet mellan de

60

iF

Fis.71. Sirdn.

bdgge trissorna skall vara s& litet som miijligt. De fi dockicke beriira varandra.

Om luft bl&ses in i dosan genom h&let i botten, bildassnedriktade luftstr&lar i kanalerna pi B. Pi grund av luft-slr&larna fijrsdttes C i,kraftig rotation. LuftstrAlarna dndrasamtidigt riktning, varvid det fijr sir6nen karakteristiskaljudet uppkommer. Ljudet f6rst5rkes vdsentligt om en trattsiittes p5 apparaten.

Visselpipa-fliijt.

Fig. 72. Schematisk bild, at: en uisselpipa-fliJjt.

Fig. 72 visar konstruktionen av en visselpipa med regler-bar ton, allts& en fltijt.

A dr ett rijr. B dr en kanal, vari luft inbl&ses. Den s&-lunda uppkommande luftstrilen klyves av C, en vass kant.D 6r en kolv med handtag. Med denna kolv hiijes ochsdnkes tonen si att man kan spela melodier p& apparaten.

I stdllet fijr att sjdlv tillverka hela pipan, kan man taga

61

en vanlig visselpipa, borttaga botten och skarva med ettlagom tjockt och lSngt riir, vari en kolv placeras.

Kiildblandningar.

Fijr att &stadkomma l6ga temperaturef.t. ex. fijr frysningav glace och grridde samt ftjr fysikaliska och kemiska fiir-sijk begagnar man sig av s. k. kijldblandningar. Somligasalter krdva vdrme, d& de bringas i ldsning. Detta vdrmetages frin omgivningen. Om vi titta litet pi en glace-maskin framg&r principen klart och tydligt. I det inrekdrlet ligger det som skall kylas. Omkring detta kdrl lig-ger is och koksalt. Isen smdlter pi grund av koksaltet,men fiir att isen skall kunna smailta miste den ha vdrme,vilket tages ur den roterande inre behillaren, vilkens tem-peratur deirvid sjunker.

Man kan ldtt tivertyga sig om sanningen i ovanst&ende

Fig. 73. Kiildbad.

62

pi annat sdtt. I en bdgare, ett dricksglas e. dyl., inne-hillande L0 gram vatten hdlles 6 gram ammoniumnitrat.Vid saltets upplcisning nedbringas temperaturen ungefdr27". Om vattnet fr5n biirjan hade en temperatur av 20. 'f

f5r liisningen alltsi en temperatur av - To. Man skulle d.dr-fijr kunna vdnta sig att vattnet fryser. Detta dr emellertid.icke fallet. Som regel gdller att ett i gn vdtska uppldst saltnedbringar vdtskans fryspunkt. Man begagnar sig av denomstdndigheten pi flera sitt. PA vintrarna hdller sp&rviigs-personalerr salt i sp&rvdgsvdxlarna fijr att isen skall smdlta.Is, p& vilken salt hdlles, gnrilter deirfijr att, som ovan sagts,vattnets fryspunkt nedbringas i ndrvaro av salt.

Har man ofta behov av l&ga temperaturer, dr det ftjrdet-aktigt att g6ra i ordning ett kijldbad. Fig. T3 visar hur ettdylikt ldmpligen ordnas.

A dr ett glaskdrl, innehillande en kijldblandning. B iirett mindre glaskdrl, inneh&llande det som skall kylas. C drett isolerande dverdrag, en handduk el. dyl. fijr att hindraatt vdrme tillfiires utifr5n.

Man kan med ett dylikt ki;ldbad giira is mitt i sommaren.Fiiljande tabell ldmnar uppgift om sammansdttning och

minimitemperatur fijr nigra kiildblandningar.

Koksalt 1 delSntj el ler f inkrossad is . . . . . . 3 , ,Kristall. klorkalcium 3 ,,Snij eller finkrossad is . . .. .. 20 ,,

Salmiak 2 ,Finkrossad soda (krist.) ,. .. 3 ,,Vatten 6 ,,KlorkaliumVatten

t ,4 , ,

-2t'

- 40.

- 30^

-12"

Fast kolsyra och eter - 100.

Med klorkalcium och vatten erh&ller man dvenledes errkraftig temperatursdnkning. En oldgenhet dr emellertid att

63

det fordras rdtt mycket salt till en liten del vatten, ndm-ligen icke mindre dn 250 gram till 100 gram vatten. Tem-peraturen sjunker omkring 22.. Om p& en brdda hdllasnigra droppar vanligt vatten och ett litet plitlock leiggesddri, kan man ldtt frysa fast locket vid brbdan. I 1ockethdlles litet vatten och klorkalcium. Locket fryser fast nds-tan omedelbart.

Ndr man t. ex. pi kemiska och fysik6liska laboratoriervill Sstadkomma mycket kraftiga avkylningar, begagnarman sig i allmdnhet av flytande gaser. p6 detta sdtt kanman erh6lla avkylning iill ett par hundra grader under noll.

Gaser bringas i flytande form med tillhjiiip av ktjld_maskiner. Se nedan!

Kiildmaskin.

Fig. 74 visar konstruktionen av en kijldmaskin. p6 endel stdllen ha fijr tydlighetens skull delar iippnats p5maskinen.

A dr en pump. B dr ett metallrdr med stor inre diameter-C eir ett dubbelrijr. Det inre rciret D mynnar i behillarenE med en fin spets.

Lit oss tdnka oss arbetsfcirloppet. Kranen F stdnges ochkranen G iippnas. Pumpen sdttes i funktion. Ddrvid p""rrr.en myckenhet luft in i behillaren B. Kranen G stAnges ochkranen F iippnas. Den i B och D hoppressade luften rusarut i beh6llaren E genom spetsen pi D. pi grund. av ex-pansionen sjunker luftens temperatur m&nga grader. Luf_ten passerar sidordret p& behillaren E och rijret C samtiterg5r till pumpen. D& luften passerar dubbelrijret Cavkyles rtjret D, vilket p& sA sdtt stdndigt omges av kal-lare luft.

P& grund av luftens tryck inifrin miste maskinen varastark och tdt. De olika delarna gtjras av koppar eller mds-sing, som ar kitt att lcida. Dubbelrijret C-D g6res av tv&

M

ts-

Fig. 74. Kllihnaskin.

65

raka 16r. Det grova rtjret trddes pi det finare, varefterriiren biijas och erforderliga lijdningar verkstdllas.

Innan maskinen sdttes i funktion, provas den med vatten.Pi si sdtt kommer man ldttare underfund med eventuellafel. Ndr maskinen efter vattenprovet visat sig vara felfriisoleras den med tyg och papper fijr att ej ontidigtvis upp-vdrmas av den yttre luften.

Maskinen kan giiras i snart sagt vilkei format som helst.Dock torde det vara bekvdmast att gijra den 20-40 cm htjg.

En vdlbyggd maskin ldmnar efter kort tid flytande luft,som tappas genom kranen H. Fiytande luft har en tempe-ratur av ungefdr - 185". Akta hiinderna!

En annan typ av kijldmaskin skall nu beskrivas. prin-cipen dr densamma som i fiiregiende, men en del detaljerg&r m&hiinda ldttare att tillverka. Fig. ?5.

A dr en metallbehillare, vari monterats en pump B.C dr pumpkolven. Pumpen dr annorlunda dn en vanligcykelpump, som endast kan trycka men ej suga luft. D iiren rilrspiral. E och F dro ventiler. Ldmpligen anvdndas bil-ringsventiler av minsta sort.

Fi,g.75. Kdldmaskin.

5 - Experimentbok fdr pojkar.

66

@^Fig. 77.

Nu tdnka vi oss maskinen fdrdigbyggd. Pumpen sdttesi funktion. Ett dvertryck bildas i beh5llaren A samtidigtsom luft suges ur spiralen D. Den komprimerade luftenpressas mot dosan G, passerar denna, varvid temperaturensjunker. Den kalla luften genomstrbmmar rdrsystemet H,som tillsammans med G utgiir det egentliga kylsystemet.

Kijlddosan G iir konstruerad pi sdtt som framgir avfig. 76. A dr en kran, skruv eller dylikt, fastsatt 5 en axel.P& denna axel finnes dven en trissa B' Axeln g&r utanfiircentrum p& B. (Se fig.77.) C dr en rund mdssingsskiva,fastlddd i en mdssingsaxel D, som slutar i en spets. E eren spiralfjdder, som trycker CD mot B.

Niir luft sammanpressas, stiger temperaturen, och ndrden utvidgar sig sjunker temperaturen. I kijlddosan pressasluft, som genast utvidgar sig, vilket kommer temperaturenatt sjunka. Genom pumpens rijrelser suges luft fr&n rijr-systemet och pumpas in i behillaren A. Det dr alltsi enstdndig skillnad i lufttryck p& sidorna av kijlddosan. Hurstor avkylningen blir dr beroende pi hur svirt det dr fijr

Fis. 76.

6?

luften att komma in i kijlddosan. Med kranen A (fig. T4)regleras detta.

Maskiner av denna typ anvdndas i vissa kylsk6p. pum_oen drives d& givetvis med elektrisk motor. KylsystemetG-H placeras inne i kylrummet, resten utanf6r.

Angmaskin.Utan att ldmna ndrmare beskrivning pa en industriell

&ngmaskin vilja vi uppmana ldsaren ati nermare betraktat. ex. ett lokomotiv med dess tdmligen invecklade och avTl"e. cietaljer bestiende maskineri En ingmaskin i ettiokomotiv miste t. ex. kunna starta i vilket iiige kolvarnadn befinna sig. D6rfijr m&ste maskinen fijrses med vissafinesser, som egentligen intet ha att giira med den enklakonsten att utvinna kraft ur vattnets omvandling till ingadvs. errergifcirdndringen vdrme-mekanisk energi.

I det fiiljande skola vi uteldmna komplicerade detaljer.och i stdllet beskriva en enkel men i alla avseenden dockftjrstklassig Sngmaskin. Fig. Zg visar principen fijr dennaingmaskin. Varje detalj dr noga utritad^ och de olika delar_nas storlek i fiirh&llande till varandra dr exakt.

Om vi granska dessa fig. finna vi att kolvaxeln dr oledad.Ndr maskinen dr i rdrelse, rtir sig ocksi cylindern och dettasker kring axeln A. Under denna rijrelse passerar cylin_dern tvi ijppningar, en i taget. Den ena dppningen ledertill Sngpannan, den andra till fria luften. Ndr kolven be_finner sig i toppldge, rusar &nga in i cylindern och kolventryckes ned. Ndr den ndstan nitt bottenldget, har cylindernglidit_ fram till h&let, som leder till fria lulten. a"g"" "".r"ut fr&n cylindern osv.

Hur de olika delarna se ut framgir av fig. ?g_g4. Dockdr att mdrka, att avstinden mellan hilen a och b (fig. S0)har ett visst samband med kolvaxeln och vevaxeln. fii"gj.

Beteckningarna & fig. 78-84 betyda: A en i B fasth dmdssingsskruv, jdrngdngad ,/",,, C dr sjdlva cylindern, ett

68

mdssingriir '/1', fastlijdd vid B och i ijvre dndan igenltitt.D dr kolven med axeln. Skruven A iir fdrsedd med mutter,innanfijr vilken en liten spiralfjdder placerats fijr att istad- .komma ldmpligt tryck mellan cylindern och det vid hng--F'pannan fastlijdda stycket E. Rijret F leder 6ngan till ett avhilen a eller b, vilket som helst, varifrin engan gir in icylindern genom h&let G.

Angpannan, som p& ritningen endast dr markerad, !<annaturligtvis se ut hur som helst, blott det gAr att koka vatteni den. Ldmplig rymd 61 1-3 dl. En sak dr dock mycketviktig, ndmligen sdkerhetwentilen. Om Sngpannan varmesfdr kraftigt s& att &ngan inte hinner passera cylindern,uppstir ett iivertryck i pannan. Detta ijvertryck kan bli sistort, att den starkaste panna kan sprdngas. P& alla 5ng-pannor anbringas ddr{ijr alltid en sdkerhetsventil, sorn slLrip-per ut iivedltjdig 5nga. Till sdkerhetsventil anvdndes ldmp-ligen en bilringsventil, som trimmas sl att pannan ger

q l t

ml " lW

c6Ll

w

E

Fis.

IWE

E"Fig .78 . Ska la 7 :2 . 79-84.

69

ett Iagom starkt &ngtryck dvs. s& att ingmaskinens svdng_hjul gir fort och jdmnt utan att rusa.

Som viir-mekdlla anvHndes ldmpligen en spritlampa ellerSnnu hellre metatabletter. Anvind icke stearinljus ellerfotogen, ty di blir maskinen sotig. Anv:ind absolut ickebensin, som b6de sotar och exploderar!

Angturbin.Fig. 85 dr en schematisk bild av en tngturbin av enk-

laste slag.P& ett stativ dr ett skovelhjul A, placerat. B dr ett rijr,

Fig. 85. Angturbin.

70

ur vilket 6nga str6,mmar. Den prickade deien av r6ret visarhur munstycket helst bijr se ut invaindigt.

Om hjulet dr vdl balanserat och ldttg&ende, fiirsdttes det *av Sngan i en ytterst hastig rotation, flera hundra varv i'i'sekunden. Med kugghjul, t. ex. frin ett kasserat urverk,nedbringas rotationen till den 6nskade och fijr dndamiletldmpliga hastigheten, varvid btir mdr,!<as att "det man fdr-lorar i vdg vinner man i kraft".

Ett bettre resultat erh&Iles, om hjulet drives med &ngafrin tv5 lika munstycken.

De stora atlant&ngarnas &ngturbin-motorer dro byggdaenligt denna princip. De dro dock icke si enkla i kon-struktionen.

Vattenturbin.

Fig. 86. Vattenturbin.

7L

Fig. 86 dr en schematisk bild av en vattenturbin avenklaste slag.

A dr ett skovelhjul. B dr munstycket frin vattenled-ningen. C iir en skdrm fijr att skydda omgivningen fdrvattenkaskader.

Hjulet fijrsdttes i kraftig rotation av vattenstr&len. Has-tigheten nedbringas med kugghjul till _ijnskad storlek.

Vattenturbiner anv6Lndas bl. a. vid de norrldndska sie-verken, kraftverk med flera anl5ggnin,gar.

Sympatetiskt bliick.

Under vissa fcirh5llanden 5r det vanligt att meddelandenskrivas med osynligt bldck, s. k. sympatetiskt bldck. Srir-skilt under krigstider sdndas dylika meddelanden. De blidock i allmdnhet beriivade sina hemligheter. Det finnsminga siitt att skriva p&, men det finnes flera att fram-kalla skriften.

Hdr skall tv& recept ldmnas.A. En svag koboltklorurlijsning ger en osynlig skrift.

Om papperet, p& vilket man skrivit, lindrigt uppvdrmes,framtrdder skriften tydligt.

B. En svag ld,sning av gult blodlutsalt ldmnar en fiir iigatosynlig skrift, som framtrdder om papperet bestrykes medkopparsulfatliJsning. Se vidare Trollerivdtskor.

Hektograf.

En hektograf dr en apparat, med vilken man kan m&ng-faldiga en med s. k. hektografbliick skriven text. Apparatenbestir egentligen endast av en blecklSda, innehillandeden s. k. hektografmassan.

Hektografmassan tillverkas pi fiiljande sdtt. Lim upp-mjukas i varmt vattenbad tills en halvflytande massa er-

72

h6lles.^Vattnet slis bort. Massan blandas med litet glyce-rin. Di massan svalnat, dr den mjuk och gel6artad.-Iiettadr hektografmassa. Recept:

50 g ljust lim uppmjukas i 140 g vatten och smdltes sedangenom uppveirmning. 250 g glycerin och omkr. 15 g finmalenk-aolin tillsdttes, varefter massan ndr den ?ir niglt avkyldsl8s upp i en lig metallSda. Ev. b16sor pi *i"."rrs yt"petas bort med en sticka. \

Hektografbldcket kan antingen ktipas fdrdigt i handelneller ocksi kan man sjiilv tillreda det. 10 g sprit blandasmed 20 g vatten och i denna blandning lijses 10 g metyl_violett. Bliicket blir de violett.

P& ett papper skriver man med hektograf- eller kopie_bldck. Niir skriften torkat tryckes den rnot hektogradas_san. Papperet fir ligga tryckt mot massan under ett parminuter, varefter det borttages och tryckningen kan biirja.Ett rent papper tryckes mot mass;an och borttages omedel_bart. Den ftirsta kopian iir fdrdig.

^ Efter ett par dagar har massan ftjrlorat sin fiirmiga attiterge den ursprungliga texten, varfiir den kan beglgnasfiir Stergivande av ny text.

Etsning av glas.

En glasskiva tiverpenslas med fernissa eller smdlt vax,vari figurer ritas med en nil eller knivspets. Skivan liig_ges med vaxet nedit dver en blysk&I, innehillande litet

pulvriserad flusspat utrijrd med koncentrerad. svavelsyra.Skilen uppvdrmes i ett vattenbad. Efter nigra minuterborttages glaset och sktiljes rent med varmt vatten. Fernis-san borttages med sodalijsning. Figurerna framtrdda tydligt.

Under processen bildas en gas, som kallas fluorviile"Fluorviite angriper glas, varfijr glaskiirl ej kunna anvdndastill fiirsiiket.

En glasskiva, som under 5-10 sekunder piverkas av

73

fluorvdte, erh&ller en ndstan osynlig etsning, vilken tydligtframtrdder, om man andas pi skivan.

Riitt, glas dvs. glas, som ijverdragits med en rijdhinna,anvdndes med fcirdel. Etsningen blir vit pi rijd botten.

St6rsta flrsikti.ghet b6r iakttagas und,er fi)rs6ket. Fluor_vdte angriper glas och sjdlvfallet dven huden. Ddrfijr bijrafingrarna noga aktas. Vid skciljningen av glasskivorna bijradessa h6llas med trdkHmmor, klddnypoi.". ayt.

Annu en gtng: Var f6rsikti.g!

Etsning av mctall.

Metallytan penslas med smdlt vax eller fernissa. Med enn&l eller knivspets ritas figurer i beldggningen. I de s&lundagjorda tecknen drypes koncentrerad salpetersyra, Diirpiskciljs etsstdllet med vatten och torkas, varefter ny syradrypes i tecknen. Onskas djupa figurer, upprepas behand-lingen. Ndr etsningen dr fdrdig, skiiljes ytan ren med vatten,beldggningen borttages och ytan putsas. putsningen skerbdst med s. k. lumpskiva i svarv.

Tillverkning av speglar.

I ett prowtir lijses litet silvernitrat (lapis) i vatten. Am-moniak tillsdttes i sA stor meingd att den uppkommandeIdllningen fijrsvinner. Ddrefter tillseittes litet druvsocker,varpi provrdret lindrigt uppvdrmes. Pi provriiret bildas enspeglande hinna av utfdllt silver.

Om i glasbdgare ldgges ett urglas (kcipes i fdrghandeln)och processen upprepas i enlighet med beskrivningen, er-h5lles en fullt anvdndbar konvex-konkav spegel, som kananvdndas till reflektor och brdnnslas. ,

74

Fi .g .87 .

Man kan pi elektrisk vdg iiverdraga en metallyta medett skikt av en annan metall. Metoden kallas galvanostegi.

Fig. 87 fijrestdller ett elektrolytiskt bad. A dr ett glaskdrl,innehillande den fijr fijrsijket avsedda elektrolyten. B drett metallbleck. C dr det ftirem&I, som skall ijverdragas meden metallhinna.

Vid f i j rnickl ing skal l blecket vara av nickel. Elek-trolyten skall utgiiras av en liisning av nickelammonium-sulfat.

V id f d rs i l v r ing ska l l b lecke t vara av s i l ver . E lek-trolyten skall utgiiras av en liisning av kaliumsilvercyanid.

Vid f i trgyl lning skal l blecket vara av guld. Elektro-lyten skall utgiiras av kaliumguldcyanid.

Fiirnickling kan dven ske pi annat sdtt, ndmligen utanelektricitet.

Fijrem5let rengijres i het pottaskelijsning, avspolas i vat-ten, doppas i utspddd saltsyra, spolas iterigen i vatten samtnedsdnkas i fdljande liisning:

Kaliumbitartrat (vinsten) .. 10 gramTennhlorid 10Amrnoniumklorid (salmiak) . . . . . . E ,,Natriumklorid (koksalt) .. 2,5 ,,,Nickelsulfat 15Nickelammoniumsulfat 25Vatten 500

Galvanostegi.

Elektrolgtislrt bad.

II75

Vid f i jrtenni ng kan man ge i l lvdga pi fdljande siitt.I en glasbdgare kokas fiirem6let tillsammans med en bitstanniol i en liisning av kaliumbitartrat (vinsten). Filre-milet blir fiirtent.

Fc j rkoppr ing sker s i lunda. Fc j rem8let rengi j res velmed en borste, doppad i vinstenspulver och indreinkt medkopparvitriolliisning. En hAllbar och jdmn, ehuru tunn f6r-koppring erhilles.

I samtliga fall putsas fot"*lt"t efterit med en kautschukeller lumpskiva fcir att erh&lla den rdtta glansen efterbehandlingen.

Galvanoplastik.

Man kan p& elektrisk vdg &stadkomma minuti6st nog-granna kopior av metallfijremil s&som broscher, medaljer,sigill etc. Man gir tillvdga pi fiiljande siitt.

Ett avtryck (negativ, matris) gijres av fiirem&let. Sommassa anvendes ldmpligen lack eller i varmt vatten upp-mjukad guttaperka. Ddrefter ingnides den del av massan,som kommit i beriiring med ftjremilet, med finpulvriseradgrafit fiir att bli elektriskt ledande. En metalltr&d fdstes imatrisen, varvid tillses att kontakt erhilles med det be-strukna omridet.

Negativet och en kopparpl&t nedsdnkes i en liisning avkopparvitriol och fijrbindes med ett element.

Ndr metallagret p& matrisen erh8llit ijnsl<ad tjocklek, av-brytes processen. Metallavgjutningen lossas frin negativet,sktiljes i vatten och putsas. onskas stiirre tjocklek kann6.gon ldttsmdlt metallegering fastlijdas p& kopians frin-sida. Diirefter fiirgylles eller fijrsilvras kopian.

Ett sigill avkopieras liitt pi detta sdtt. Lackmatrisen ijver-penslas hastigt med sprit, varefter man strijr finpulvriseradgrafit dver matrisen, o. s. v,

76

Kemiska experiment.

Ett kemiskt laboratorium.

Ett litet kemiskt laboratorium kan vara mer eller mind$vdlfiirsett, i ntidfall kan man reda sig med n&gra fi billigasaker, men det dr ju alltid en viss tjusning med att dga ettlitet laboratorium, som innehiller.,en mdngd materiel ochmaterial. Har man en del kemikalier, kan man med hjdlpav dessa framstdlla andra dmnen, det gdller blott att vetahur det skall g5 till. Diirom skall i det fijljande upplysas.

Nedanstiende f6rteckningar d,ver apparatur och kemika-lier utgdra blott fiirslag till anskaffning. Det dr ingalundaniidviindigt att inkdpa allt det upprdknade, i varje fall intep3 en g6ng, men fijr dem som redan frin btirjan dmnaskaffa sig ett vdlftjrsett laboratorium kunna fiirslagen tjdnasom vdgledning. Som synes av fiirteckningarna dro en delsaker tryckta med mindre stil, vilket betyder, att dessasaker dro mindre niidviindiga. Ndstan viktigare iin bidekemikalier och apparatur dr ett sk&p att ftjrvara dyrbar-heterna i, si att icke obehijriga stdlla till ofog eller olyckorintrdffa.

Materiel.RetortTrefotAsbestnAtBrdnnareSpritlampaMortelPorslinsdeglar med lockKulrdrStativHiivertPipettBl6sriirTermometerSpritprovareDestillationsapparatKemikalieflaskor med

inslipade protlparoch etiketter

ProvriirTriikliimmaKorkarGlasriirGummislangarGlasstavarUrglasGlasbdgareGlastrattarFiltrerpapperLackmuspapperIlroppglasGummipropparFiltrerstiillGlaskolvarGlasfatGlasflaskor

77

Betrdffande v&rden av apparaterna bcjr ihigkommas attdessa efter anvdndandet vdl rengiiras. Alla saker stdllasefter begagnandet pi sina platser. Det dr opraktiskt attp& laborationsbordet placera flaskor och andra apparater,som ej dro nddvHndiga fijr pig&ende experiment. Alitobehiirigt hindrar arbetet och kommer arbetsbordet attverka stijkigt.

Material.Natriumklorid (k-oksalt), NaCL 200 gramNatriumrlitrat (chilesalpeter), NaNO" 200 .,Kaliumnitrat_ (salpeter), KNO" . 2OAKaliumklorid, KCI . . . . . . . . . . 200Ka'liurnklorat, KCI,O 200 ,,Kaliumbikromat, K,Cr,O" .. 25Natriumkarbonat- (soda), Na"CO" 200. ,:,Natriumsulfat (giaubersalt), Na,SOr 25Kaliumkarbonat (pottaska), K,CO" 200 ,,Kalciumsu-U_at (gipl), ,CaSO, b00 ,.Kalciumoxid (oslHckt kalk), CaO 200 ;K a l c i u m h y d r a t ( s 1 i i c k t k a 1 k ) , C a ( o H ) , . . . . . . . . ' . . . . . 2 0 0 � �Kalciu.mklorid, CaCl, 200

',,

Stro.ntiumnitra!, Sr(NO")" .. 50 ,:,Bariumnitrat,,- Ba(NO*), 50 ',:,

Silvernitrat (lapis), AgNO" 50Bariumsulfat, EqSO' 50 ,:,Ammoniumklqri{ (s_almiak), NHICI .. 200Stdrkelse, .{r(CuHroO") 100 ,',Manganoxid (brunsten), MnO, . L00Kaliumpermanganat, I(MnOr Zs$opparoxid, _Cy9 . , . . . . . . . . ZS ,: ,JArnklorid, FeCle .. ZS

',:,

J d r n v i t r - i o l , F e S Q l , . . : . . . . . . . . . . . . . . 5 0 , : ,Kaliurnferrocyanid (gult blodlutsalt), Kn(CN)oFe .... 50 ,:,Saliumro4anid (rodankalium), KSCNSvavel, - S .. .Svavelblomma, S .. 50 ..K o l ( t r e k o l ) , , C . . . . . . . . . . . . 1 0 0

' , ,

Kol (retortkol), C (i stdnger) 200 :.J o d , J . 1 , ' . .Natr ium, Na .. . 1 , .K a 1 . i u m , K . . . . 1 . .$ a g n e s l u m , M g . . . . . . . . . . . . 2 5 , .ZirrJr, Zn 100 :.

78

Koppar, Cu .. . 100 sramNicke l , N i . . . . ZS . .K v i c k s i l v e r , H g . . . . . . . . . . . 5 0 : .Jdrn, Fe (pulver) . . 100 .: .,Natr iumhydroxit l (natron), NaOH . . . . . . . . . . 50 :.

"

Kaliumhydroxid (kali), KOH . 50 :,Am,nroniumhydroxid (amrnoniak), NH'OH .. 100 ,,S a l t s y - r a , H C I . . . . . . : . . . . . . . 1 0 0 , : ,S v a v e l s y r a , H , S O , . . , . ; 1 , . . . . , . . . , . . . 1 0 0Salpetersy'ra, HNOg . 100 ,,Oxalsyra, II"C,O, 50At t i ksyra ,HCO,CI I . . . . . ; . . . 100

' . : .

Fenolftalein 25 ;,D e n a t u r e r a d s p r i t . . . . . . . . . . 1 0 0Fotogen 100Destillerat vatten, H"O . . 100

Kemikalierna fijrvaras i glasburkar och flaskor med eti-ketter och proppar. P&sar och paket biira ej fi fiirekommai ett vdlordnat laboratorium. Somliga kemikalier dro gif-tiga, frdtande, eldf:ingda eller illaluktande. Ddrfijr bijr manvara sdrskilt ftirsiktig vid handhavandet av dem, men fdratt man icke skall behijva anstrdnga sig att komma ih&gdetta, biir man gtjra till regel att vara fiirsiktig vid hand-havandet av alla slags kemikalier.

Natrium och kalium m&ste ovillkorligen fijrvaras underfotogen, ty de tila varken luft eller vatten.

DA och di bijr man fdretaga en inventering i laboratorietftjr att komplettera utrustningen s5 att man icke mitt underett experiment finner att det saknas just det man fijr till-fiillet behtiver.

Kemiska fiireningar.

Fbr dem, som icke sysslat med kemi, vilja vi hdr fijrklaranigra av kemins grundlagar.

Kemin erkdnner existensen av ett hundratal grunddmnen,t. ex. svavel, koppar, silver, guld, kol, syre, kvdve, kvick-silver etc. Alla andra 6mnen, som vi i dagligt bruk an-vdnda, se eller veta existera, dro antingen blandningar avtv5' eller flera av dessa dmnen, t. ex. luft. som dr en bland-

t

79ning av syre och kvdve, eller ock fijreningar av tvi ellerflera av dessa grunddmnen, t. ex. vatten, som :ir en fcireningav syre och vdte. Kemin dr vetenskapen om dessa fcjrenin]gar, deras sammansdttningar, siindeldehingar och egen_:kupg... Blandningar och fiireningu, a* lrra-ohka i"g-.-e;.I en blandning r&ta sig i allmdniet bestindsderarna ;;tf;utan svirigheter. Luften inneh5ller, som qdmnts, syre ochkvdve. Om en fotogenlampa eller.it-.i"""i"f:"s fir brinnai .en sluten l&da, slocknar l&gan efte, en stund, ndmligenndr syret dr slut. Den kvarvarande gasen rrtgOr"" av kvdve,lVlan ]ra1 gdra pA ett annat siitt f<ir att konstatera detta.I ett dricksglas stoppas ett brinnand" prpp"r. Glaset vdndeshastigt upp och ned och stdlles sAtunda p6 en tallrik medvatten. Vattenytan i glaset stiger. Detta beror p& att deni glaset ursprungligen befintlila luften minsk"i i lrofy_lI31f6"- vattnet suges in i stiiile1. En stor J"t av syret harfijrbrukats och iterstoden utgcires n"""arJfigen av kvdve.Blandningar kunna innehAlla vilka proportioner som helstav ingredienserna. Det miiter givetvis ict<e n6got hlnder aiii t. ex. ett rum sldopa- sy,re frin ur, ,yrg"rbo*b, "t ;;iluften kommer att inneh6ilu ,r,". .;;; ;;-"""ligt. Ej hel_]e1 miter det nigot hinder "tt i ;;t;;, som innehillerluft, sldppa en annan gas, t. ex. lysgas. iVI", o* mycketlysgas slHppes i ett rum och gasen

"antdndes, exploderargasen under det den fijrenar sig med luftens syre till enny fcirening, som icke ans har "ago" rikh"i med vare sigluft eller lysgas.

^ -I"t,"" dr en vanlig kemisk f,ijrening. Den bestSr av vdteoch syre, alltsi av tvenne gaser. om man p5 ett e]ler annatsdtt scjnderdelar vatten i sina bestindsd'elar, finner manatt vattnet inneh5ller precis dubbelt s5 mycket vdte somsyre. Det dr typiskt fiir kemiska fiireningar ltt ae inneh&llabestdmda mdngder, som f.irhilia .ig tifi-i*"ndra som deenkla talen, dvs. i detta fall som 2:1. Det gir s&ledesicke_att fijrena syre och vdte i proportionerna 31: BT eller1,7:fi.

80

Dekrnra

vid siinderdelningen av vatten,till vatten genom antdnd-

Om gaserna ha dekraftig, finnes. dverskot$

I stdllet fijr de bdgge

H egentlpen dr fijr nigot, skolaenkla exlpefrlment fiir att s3 smi-

5t ftamstanandet av mera. intressanta

av sJ[e.

ir en fiirgliis, luktfri gas, som fijrekommer i luft,med kvdve, i vatten, fijrenat med vHte, samt i ett'rycket

stort antal fdreningar.Syre dr nijdviindigt vid fijrbrdnning. Brist pS syre ftir-

orsakar ofullstdndig fdrbrdnning. Vi veta, att en fotogen-lampa osar om l6gan'6r fijr stor. Detta beror pi att l5ganfiir att lysa klart utan os kriver mer syre dn som kan till-fiiras genom brdnnarens lufthil. En lysande liga Ar exem-pel pi ofullstiindig fiirbrdnning. I 15gan gl6da massor avsmi kolpartiklar. Det 5r dessa kolpartiklar, som Sstadkom-ma ljuset. Acetylengas brinner med intensivt lysande l8ga.Karbidlampor, som ju matas med sidan gas, Aro alltid so-tiga. Ddrav fijrsti vi sanningen i det ovan sagda. Vid svets-ning anvdndes ofta acetylengas, vilken i munstycket blan-das med rent syre. SvetslSgan lyser icke vit som en vanligacetylenlSga, ty fiirbrdnningen dr fullstdndig. Genom denfuilstiindiga fiirbrdnningen alstras mer vdrme iin vid ofull-stdndig fiirbrdnning.

Syre framstdlles enligt minga olika metoder. De flestarnetoder g3 ut pi siinderdelning av syrerika fiireningar,t. ex. vatten, kaliumklorat, salpeter etc.

Stjnderdelning av vatten tillgir p3 fdljande sdtt. I ettglaskdrl A (fig. 88), innehillande vatten, hdlles nigradroppar svavelsyra. I kdrlet stdllas tvenne upp- och ned-

81

F ig. 88, V attensonderd,elningsapparat.

vdnda provrijr B, fyllda med vatten. I provriiren placerastvenne elektroder C, metallbleck, fijrbundna med lednings-tridar. Till dessa tridar kopplas ett ficklampsbatteri. Iriiren biirjar en livlig gasutveckling. I det ena r6ret frigdressyre, i det andra veite.

Om en gliidande .trdsticka inftjres i syreriiret, biirjarstickan flamma upp och brinna med klart lysande l&ga.En gliidande jdrntrid fijrbrinner i syre etc.

Stijrre kvantiteter syre erhilles p& fiiljande sett, fig. 89.30 gram kaliumklorat, 25 gram brunsten och 15 gram kok-salt blandas vdl och hiilles i en retort. Retorten stiilles p&ett asbestndt pi en trefot dver en 13ga. Uppvdrmningen biir

6 - Etpet'imentbok tiir pojLo",

82

i biirjan ske fijrsiktigt sA att icke retorten spricker. FrAnretorten ledes en slang till ett vattenfyllt provrdr, somplacerats upp- och nedvdnt i ett kdrl med vatten. Und.eruppvdrmningen frigiires syre ur kaliumkloratet. r3

Innan syret uppsamlas i flaskan biir nigot gas fi strijm-ma ut i luften. I retorten finnes ndmligen fr6n btirjan luft,som ftjrst btir avg& innan uppsamlingen sker. Ndr frirsijketavbrytes, bijr man ftjrst lossa slangen och sedan sLickaligan, detta fcir att icke vatten skall sugas in i retortens6' att denna spricker. Ar man glijmsk av sig, blir det bil-ligast att skaffa en s. k. sdkerhetsflaska (fig. g0). Dennabestir helt enkelt av en flaska med kork, fcirsedd medtvenne h5I, vari glasriir sitta. Frin retorten ledes en slangtill siikerhetsflaskan, fr$n det andra rijret pi flaskan giren slang till uppsamlingsflaskan. Skulle efter fijrsijket vat-ten sugas in i rdret, sker ingen olycka med retorten, tyvattnet hamnar i sdkerhetsflaskan.

Syre kan dven f5s genom upphettning av ett provriirmed litet salpeter. Salpetern bringas i smdltande tillstindoch f5r koka, varefter en liten svavelbit kastas i provriiret.Svavlet fattar eld och brinner vackert.

Pi liknande sdtt erhilles syre om vdtesuperoxid upp-vdrmes i ett provrtir.

Fis. 89.

83

FLg. 90. Sdkerhetsflaska,

Framstiillning av vdte.Vi ha i det fiirgiende talat om att vatten vid stjnder-

delning ger syre och vdte. Det finns emellertid andra.bekvdmare seitt att erh&lla denna gas.

I ett kArl inneh6llande vatten sldppes en bit natrium,stor_ som tdndsatsen p5 en tiindsticka. Ett frdsande ljuduppkommer. Natriumbiten flyter omkring pi vattnet und.ervdtgasbildning. Om natriumbiten hejdas i sin framfart meden bit ldskpapper, tdnder den sig och brinner med gul liga.Den frigjorda vdtgasen kan uppsamlas i ett med vattenfyllt provriir

En mycket liien bit kalium, som kastas i vatten, fijrh&l-ler sig p& liknande sdtt. Dock sker processen hdr underlivligare former i det kaliumbiten omedelbart tdnder sigoch lyser med vackert rijtt sken.

Det ojdmfiirligt bekviimaste sdttet att framstrilla vAte dremellertid att l5ta en syra inverka p& en metall. En bit

84

zink ldgges i en bdgare med utspddd saltsyra. En liv1iggasutveckling fiirsigg&r. Den bortgiende gasen utgiiresav vete. ,s

Vdte 6r en synnerligen kitt gas, ungefer J.3 g&nger ldttare "

dn luft. Ballonger och luftskepp fyllas ofta med vdtgas.Doek har man pe senare tiden bijrjat anvdnda den dyr-barare, men eldsdkra ddelgasen helium, som icke undernigra som helst omst[ndigheter kan brinna,

Vdte brinner och fijrenar sig med syre till vatten. Omsyre och vdte blandas med varandra i ftjrh&llandet L;2erh&lles nigot, som kallas knallgas. Om blandningen an-tdndes, fijrsti vi varfdr den kallas si. I stdllet fijr de biiggegaserna erh8lles, som fdrut p&pekats, vatten.

Framstiillning av klor.

Klor dr en grdn, illaluktande, giftig gas, som dr tyngredn luft. Klor anvdndes i krig till giftiga gaser, i industrintill blekning. P& grund av klors obehagliga egenskaper biiraalla fijrstjk med denna gas fiiretagas fiir iippet fijnster.

Klor kan framstdllas pi flera sdtt. Ldttast sker framstdll-ningen genom att lindrigt uppvdrma stark saltsyra ochbrunsten tillsammans. Ftjrsijket kan ske med samma appa-rat, som anvdndes vid syreframstdllningen. Den framstdlldakloren fiirvaras i viil tillkorkade flaskor

En del dmnen brinna i klor. En mdssingstrid gliidgas ochinstickes hastigt i en klorflaska. Triden brinner under starkgnistbildning.

I en klorflaska ldgges en liten bit natrium. Flaskan kor-kas ordentligt och fir sti ett par dagar. D3 tippnas flaskani fria luften, s& att den giftiga gasen sldppes ut. Det visarsig vid undersdkning att klor och natrium f6renar sig medvarandra och bildar klornatrium eller natriumklorid, dvs.vanligt koksalt. Tv5 farliga Smnen kunna .alltsi bilda enfd'rening som 5r alldeles ofarlig. Detta 5r ett typiskt exem-pel p& att en kemisk fiirening dger andra egenskaper :inbestindsdelarna.

85

Framstdllning av klorvdte.Klorvdte dr en gas, som mycket p&minner om klor.

Lukten dr obehaglig, gasen dr giftig, ftjrenar sig gdrna medvatten.

KlorvHte framstdlles genom att begjuta koksalt med starksvavelsyra. Vi kunna icke uppsamla gasen i vattenfylldaflaskor. I stiiliet ISta vi gasen strtjm-" jn i en iippen tom{la-ska. Detta l&ter sig giira, emedan klorvAte iir tyngre dnluft. Niir flaskan iir fyild med gas, sdttes en kork imyn_ningen. Denna kork bijr vara genomborrad och ftjrsedd medglasriir. Flaskan vdndes nu upp och ned. Glasriirets myn_ning h&lles under vatten. D6rvid trdnger vatten hastigt uppgenom r6ret in i flaskan, s5 att en liten fontdn bildas.Klorvdtet och vattnet ha fijrenats till saltsyra. Se vidaredetta ord.

Framsfdllning av svavelvdte.Svavelvdte :ir en illaluktande gas, som mycket p8minner

om lukten av ruttna dgg. Detta dr i och ftjr sig icke mdrk-vdrdigt, di vid ftirruttnelseprocesser bildas svavelviite.

Svavelvdte framstAlles p& si siitt att svaveljdrn begjutesmed salt- eller svavelsyra. Svaveljdrn finnes att kiipa ifdrghandeln, men kan lika bra tillverkas av laboratorr, ,jalrr.

I ett prowiir hdlles litet pulvriserad svavel och jdrn_filspin. Provrijret upphettas tjver en liga si att svavletsmdlter. I sm5lt tillstind fijrenar sig svavel med jiirn tillsvaveljdrn.

Framstiillning av fluorvdte.Fluorvdte anvdndes till etsning av glas. Framstdilnings-

sdtt m. m. se vidare under rubriken ,'Etsning av glas,'.

Framstiillning av jodkvdve.

Jodkviive dr en fcirening av jod och kv6ve. Jodkvdvetdr explosivt, men t5mligen ofarligt.

Ett par sm& jodfjiill ijvergjutes med ammoniak och ldm-

86

nas att torka. Ndr d.et 6r riktigt torrt exploderar det vidberiiring. Akta fingrarta odn framJtjr allt slcrdnr ej gamlapersoner!

Flamstiilning av ammoniak.Ammoniak dr en gas med stickande, obehaglig lukt.

Gasen fijrenar sig begiirligt med vatten och bildar ddrvidden under namnet kaustik (friitande) ammoniak vanligahandelsvaran. Ammoniak lijses i vatten i si stor miingdsom 1.300 delar i 1 del vatten.

Ammoniak iir vad man kallar en bas. Andra baser 6ronatriumhydroxid, kaliumhydroxid m. fl. Ammoniak, ldst ivatten dr ocksi en hydroxid, ndmligen ammoniumhydroxid.Hydroxider reagera basiskt, dvs. de fdrga riitt lackmus-papper bl&tt. Motsatsen till bas dr syra, exempelvis salt-syra, dttiksyra osv. Syror fdrga bl&tt lackmuspapper rd,tt.Lackmuspapper kallas reagens p& syror och baser. En syraoch en bas neutralisera varandra. Om s&ledes ammoniakoeh saltsyra fi inverka p& varandra erh&lles som produktvatten, vari finns salmiak, dvs. ammoniumklorid. Omman rikar tappa en flaska innehillande syra, bdr mangenast hdlla ammoniak tjver olycksplatsen. Omvdnt hdllerman syra, ldmpligen dttiksyra, om man spiller ut ammoniak.

Ammoniakgas framstdlles pA fiiljande sdtt. I en glaskolvblandas 50 gram osliickt kalk och 25 gram salmiak, vareftervatten tillsiittes. I kolvens hals sdttes en kork med glasrtiroch gummislang. Pi grund av att vdrme alstras vid sliick-ningen av kalken piskyndas reaktionen. Ur rdret kommerammoniakgas. Om slangens Snda hilles tdtt ovan{ijr vatten-ytan i en bdgare eller kolv, ltiser sig gasen i vatten ochbildar kaustik ammoniak. onskas stark ammoniakliisning,stdlles uppsamlingskiirlet i ett annat kdrl, vari liigges fin-krossad is och koksalt. Ddrvid avkyles uppsamlingskdrletkraftigt si att mera gas absorberas. Den s&lunda erhillnaammoniaken bijr tillvaratagas och hdlles fijrdenskull i enlSmplig flaska, som fdrses med etikett.

rJ

87

Framstiillning av saltsyra.Beskrivning finnes under rubriken "Framstdllning av

klorvdte".

Framstbllning av salpetersl'ra.Salpetersyra iir i likhet med svavelsyra och saltsyra en

starkt fraitande syra, vilken bijr handhavas med allra stijrstafcirsiktighet.

Framstdllrringen av salpetersyra sker pi fdljande sdtt.I en kolv innehSllande 25 gram salpeter hdlles fiirsiktigtkoncentrerad svavelsyra. I kolven sdttes en kork med glas-rijr och slang. I kolven bildas nu en gas, som tillsammansmed vatten utg6'res av salpetersyra. Uppvdrmes kolven ensmula, sker processen livligare. Det kdrl, i vilket vattenoch den avgaende gasen f6renar sig, bijr avkylas i ettvattenbad. Se fig. 91.

Om salpetersyra se bl. a. under rubriken "Etsning avmetall".

FW.91 .

88

hamstiillning av svavelsyra.

Svavelsyran ;ir den viktigaste av alla syror. Med tillhjiilpav svavelsyra framstdlles med ldtthet andra syror, t. exrssalpetersyra och saltsyra. Fabriksmdssigt framstdlles sva_velsyra enligt tvenne metoder, naimligen blykammarpro-cessen och kontaktmetoden. Ingen av dessa invecklademetoder kunna vi i ett hemlaboratorium betjdna oss av.I stdllet skola vi anvdnda oss av ett tredje seitt, som dockblir litet besvdrligt, om stora kvantiteter svavelsyra skolaframstdllas.

_ I, ett provriir ldgges en knivsudd svavelblomma, i rdrethiilles n&gra kubikcentimeter koncentrerad salpetersyra,varefter det hela uppvdrmes fiirsiktigt och fir koka liilssvavlet ftjrenat sig med syran. Nu skall prowiiret inneh$llasvaveisyra. Ftjr sdkerhets skull konstatera vi detta medtillhjdlp av ett reagens p5 svavelsyra. Inneh&llet i provriiretutspddes med lika mycket vatten. I liisningen hdlles nigradroppar 25-procentig bariumkloridliisning. En ftillning be_stiende av bariumsulfat uppkommer. Denna fiillning Ir ettbevis p& svavelsyra. I salpetersyra ger bariumkloriJ ingenfdlleing.

Framstillning av salter.

Salter utgiira ftireningar mellan en metall och en syra.Som exempel kunna ndmnas fiiljande: silvernitrat dr enfdrening av silver och salpetersyra, jdrnklorid iir en fijr-ening av jdrn och saltsyra, natriumsulfat dr en fiireningav natrium och svavelsyra.

Salter av saltsyra kallas klorider, av svavelsyra sulfater,av salpetersyra nitrater, av dttiksyra acetater, av oxalsyraoxalater etc. Ett kemiskt namn, som slutar pi dndelsen -atbetecknar allts5 ett salt. Undantag utgtjr dock saltsyranssalter.

Salter framsttillas enligt flera metoder. Tidigare har an_tytts att om man ldgger en bit zink i saltsyra avger vetgas.

89

Zinken angripes av syran och bildar med denna zinkklorid.Annu ldttare sker fcireningen mellan magnesium och ensyra. Minga metaller liisa sig direkt i syror under gasut-veckling. Sedan syran "sldckts" indunstas vdtskan efterfiltrering, varvid saltet kristalliseras ut, ofta under mycketvackra former, kristaller med regelbundna och harmoniskastrukturer.

Ett annat sdtt att framstdlla salter dr att l5ta en syraoch en bas neutralisera varandra, exempelvis saltsyra ochammoniak. Ddrvid bildas salt och vatten. I detta fallsalmiak. Fijr att f& de rdtta proportionerna provas vdtskornamed lackmuspapper eller lackmusldsning. Bl5 lackmus fiir-gas rtid av syra. Ndr ammoniak tillsdttes fijraindrar lack-musen pltitsligen fiirg i det iigonblick, di ldsningen blirbasisk. Di tillstittes mera syra droppvis, tills liisningen blirneutral. Lackmusen har d& violett fdrg. Ytterligare endroppe syra fdrgar l6sningen r6d.

Ett tredje sdtt att framstdlla salter 5r att lSta tvenneliisliga salter inverka p& varandra, varvid utbyte av "joner"

sker. Ldsningar av kaliumklorid och silvernitrat blandas.Ddrvid erh&lles kaliumnitrat och en fdllning av silverklorid.Produkterna filtreras. I tratten erh&lles silverklorid, i bii-garen en ltisning av kaliumnitrat. Pi liknande sdtt kan manfcirfara med minga andra salter.

Framstiillning av kaliumklorat.

I en kolv ldgges 25 gram kaliumhydroxid och iivergjutesmed lika mycket vatten. Kolven vdrmes sA att kalium-hydroxiden ltjses. I kolven ledes nu klorgas frin en gas-utvecklingsapparat (se "Framstdllning av klor") i sidanmyckenhet att liisningen blir mdttad med gas, dvs. dilijsningen fdrgar bl8tt lackmuspapper rdtt. Liisningen filtre-ras och ldmnas att indunsta. Saltet tillvaratages, ty detkan anvdndas till framstdllning av syre och till bengaliskaeldar m. m.

90

Framstiillning av kalirmrpermanganat.

. Kaliumpermanganal 6r ett salt, som, l6st i vatten, ger enF."Tig, vacker, rijdviolett fiirg. 3altei anviindes som des_.infektionsmedel och vid framstdllning av ai""r."-f."LjJfpreparat.

Kaliumpermanganat framstdlles pi fiiljande siitt. I ettprovriir hrilles en knivsudd kaliuml{.orat. Riiret uppvdrmesi l&ga tills saltet smdlter. I_ provrdlet stoppas nu ett pargram torr kaliumhydroxid. Slutligen tillsiittes en knivsuddbrunsten, varvid en kraftig reakt]on intraJer. Fiirsiktighetbiir iaktagas, ty ofta tdnder sig brunstenen. Diirf<ir digerdet icke att utfijra fijrsijket i itijrre st"f". Uppt "tt"i;;;;fortsdttes dnnu en stund, tills smdltan a, Srijrr. provrijretmed inneh6ll fir kallna, varefter smdltan lijses i vatten.Liisningen 5r griin. Ldsningen filtreras, varefter un a"opfusaltsyra tillsHttes. Liisningen dndrar omedelbart farg iif,blir rijd. Tillsdttes nu n5got oxalsyra, fOrsvirrrr"" den r6dafrirgen genast.

Framst?illning av torrsprit.

Torr sprit dr ett brdnsle, som i friga om anvendbarhetoeh fijrdelar vida ijvertriiffar vanlig d.Jraturerad sprit, gas,st^earinljus o. dyl. Torrsprit ldmnar en l5ga, som mycketpiminner om l&gan hos en spritlampa. En-stor fijrdel hosdetta brdnsle dr den fasta konsisturr'""r, "o* mtijliggtir ettbekvdmare handhavande av brdnslet.

Torrsprit tillverkas pi ftiljande sdtt. I en korv eler bii-gare hdlles 100 gram denaturerad sprit. Kolven vdrmes ivarmt vatten. I den varrna spriten lijses 10 gram stearin,ldmpligen en ljusbit, som siinderskurits. Ddrefter tillsdttes3 gram natriumhydroxid. Innehillet i kolven omrdres vdlmed en glasstav och hilles i d.et varma vattnet und.er enhalvtimmes tid, varefter inneh8llet, innan Jet stelnat, hdl_Ies i en passande bleckburk med iock. Efter nigon stund

Ii

91

innehAller burken en fast massa, som vanligen kallas torr-sprit. Om torspriten antdndes, brinner den med ndstanfdrgliis liga. Denna 1&ga sliickes genom att pi burkenldgges ett lock si att elden i brist p& syre slocknar.

I ovanstiende beskrivning fiirekommer som ingrediensstearin. Det dr kanske niidviindigt att fijrutskicka att ickealla s. k, stearinljus verkligen dro tillverkade av "stearin".

En hel del ljus iiro tillverkade av paraffin, som utvinnesur bergolja. Dessa paraffinljus kunna icke anvdndas tillframstdllning av torrsprit. Stearinljusen dro gjorda av enblandning av stearin- och palmitinsyra, alltsi tvenne syror,vilka i likhet med oxalsyra, vinsyra och en del andra syror,fdrekomma i fast form. De sistnaimnda syrorna dro till sma-ken sura, ett vanligt tecken p& syra. Stearin- och palmitin-syrorna smaka ddremot icke surt, emedan de dro oliisligai vatten och ddrfcjr icke kunna ha nSgon smak. Men mankan p& ett annat sdtt konstatera surheten. Det vanligareagenset p& syror dr lackmuspapper. Ett bHtt lackmus-papper fdrgas riitt av syror. Om man sSledes smdlter enljusbit i ett provrijr och nedstoppar ett blStt lackmuspapperi detta, blir papperet rijtt av "riktig stearin", men behillerden bl5 fdrgen om ljuset dr av paraffin.

Framstiillning av tvAl.

I det fiiljande skola beskrivningar ldmnas pi tillverkningav en del s. k. organiska fijreningar. Med en organisk f6r-ening menas en kolvdtefijrening. De hittills kdnda kolvdte-ftireningarna dro si minga och besldktade pi ett sidantsdtt att de i allmdnhet bruka skiljas frin de tidigare be-handlade oorganiska f6reningarna. De flesta medicinskapreparat dro organiska f6reningar, t. ex. kokain, morfin,kloroform, eter, alkohol etc. Tv&l, s&pa och mycket annatrdknas iivenledes till denna grupp.Tidigare har vid en delfabriker bildats en avfallsprodukt, stenkolstjdra, som ans&gs

92

viirdelijs. Nutidens kemister ha gjort denna avfallsprod.ukttill utgingspunkt vid tillverkninlen av ungefiir tio tusenolik-a preparat, samtliga tilhiiran"de den organiska kemin.af{1 och Stskilliga andra, fdrgdmnen, fruk-tessenser, .""_r:"tylsalicylsyra, fenacetin och mycket annat framstrilles urstenkolstjdra.

Vi skola hdr icke fijrsijka ftjrddla stenkolstjdra, ty dettaskulle bli alltfijr omstdndligt. I stdliet "af:. "i de bekvd_maste vdgarna f6r att n& ijnskat resultat.

Till en biirjan skola vi dgna oss &t tillverkning av tv6l.I en porslinssk&l eller glasbagare uppvdrmes till kokning2.2..S""1 natriumhydr_oxld och ZO gra; vatten, vareftersk6len borttages frin l$gan. Nu ircjrls iOO g""* talg ochomrijres under 20 i B0 minuter. Blandningen upphettas d6och d5. Till blandningen sdttes nu 200 giam l0_procentigkoksaltltisning. Ddrvid avskiljes tvilen.-Den salunda er-h&llna tvilen skiljer sig viisentligt frin den tvil vi kOpa iaffdrerna. Ftjr att f& en ddlare produkt gtires tviliimnetfritt fr&n koksalt. Tvilen riigges titt.a**"rr-"-"t"a li"i'""i-ten i en-porslinsskil som uppvdrmes si att tv&len smiirter.Ndr fvglg. smdlt, tillsiittes n6gra valluklnde oljor ellerparfirm, varefter tvilen ldmnas "tt .t"l.r".

Framstiillning av sipa.

Tillverkning av s6pa liknar i allt vdsentligt tillverkningenav tv&l. Dock anvdndes i stdllet fijr iatriumhydroxidkaliumhydroxid. I stiiltet fiir talg .rr.,ra.ra". vid fabriks_mdssig framstdllning av s8pa vissa lijsa och billiga fettarter.

Framstdllning av tvHttpulver.

Tviittpulver framstdlles av tv6l. Den tvil vi enligt ovan-st8ende beskrivning tillverkat kan mycket vdl anvdndas.

93

Tillverkningen fiirsigg&r pA fiiljande sdtt. 25 gram tv&l skd-res i sm&bitar och upphettas till smdltning i en porslins-sk&I. Medan tv&len smdlter, tillsdttes 50 gram kristallsoda.Di massan dr ordentligt och fullstdndigt smdlt, tillsdttes25 gram kalcinerad soda. Under hela proceduren omrijresmassan. Ddrefter hdlles produkten pi ett j:irnbleck ochldmnas att svalna. Resultatet blir en massa! som smular sigldtt och som utgiires av tvdttpulver.

Framstilllning av stearinljus.

Stearin dr en blandning av stearinsyra och palmitinsyra,tvenne organiska syror. Dessa syror framstdllas genom attkoka vanlig talgtv&l med utspddd saltsyra, d5 fettsyrornastiga till ytan. Efter avsvalningen pressas stearinkakankraftigt mellan bomullstyg, vari stannar det dmne, varavijus tillverkas.

Stdpningen av ljus tillg&r s& att stearinet smdltes i ensk&I. En veke tillverkad av hoptvinnad bomullstrid doppasi koncentrerad borsyreldsning, varefter den fir torka. Ndrveken dr torr, doppas den i det smdlta stearinet. Ddrvidfastnar nigot stearin p& triden, som Ster doppas. Eftervarje dopp f6r stearinet torka pi veken. Ndr ljuset erhil-lit tillriicklig tjocklek avbrytes proceduren. Ljuset putsasmed en kniv och iir fdrdigt till anvdndning.

Framstfillning av aceton.

Aceton iir en flyktig vdtska, som bl. a. anvdndes till gas-ackumulatorer fdr att l6sa acetylengas, vid krutfabrikation,till framstiillning av klister och som rengdringsmedel

Aceton framstiilles genom torrdestillation av kalcium-acetat. Detta tillg&r pi ftiljande sdtt. I en retort infd,res

94

50 gram kalciumacetat eller som det ocks& kallas dttiksyrad.kalk. I retortens hals. sdttes en kork med glasriir och gum_mislang, som ledes till en {laska. Denna fl-aska bijr avlyhs -"med kallt vatten, s6 att den ddri droppande a"etonen g_ei;J

*avkyles. Nair detta Ar f6rdigt, vermls retorten fOrslkUgtijver en l8ga. Snart biirjar kalciumacetatet siinderdela sigoch i uppsamlingsflaskan droppar acetonen.

Den silunda erh$llna vdtskan dr troligen gulaktig tillfiirg'en. Detta beror pi fiiroreningar, som frft kunna bort_tagas genom destillation. Destilleringen sker pi ftiljandesdtt. Acetonen hdlles i en kolv. Kolven stdnges med enkork, fcirsedd med glasriir och gummishnj, .om ledes tillen i vatten v5l avkyld fraska. over korven tau"" hett vat-ten, varvid acetonen iivergir i gasform. Aceton kokar vid56'. I flaskan erhAlles en ren p"od,rkt. Aceton dr en flyk_tig och mycket eldfarlig vdtska.

FramstHllning av frktgsssnr...

^ -De -fruktessenser, som finnas till salu, iiro i de flestafall icke framstdllda ur de frukter, vars smak de iterg".Ananasessens gdres s6lunda icke av ananas utan av denillaluktande smijrsyran, vars lukt ger sig till karr.r" d.i smijrhdrsknar.--Finkelolja iir en vidrigt luttande vdtska, medvilkens tillhjiilp pdronessens framstdlles. Valeriansyra tuk_tar som fotsvett. Denna syra jdmte finkelolja ge tillsam_mans dppleessens.

De flesta fruktessenser utgijras av s. k. estrar. Med enester fdrstis en fcirening av en alkohol och en syra.

I ett prowrir blandas 5 ccm koncentrerad. alkohol, 5 gramsmiirsyra samt 2 cc koncentrerad svavelsyra. provriiretnedsiinkes i varmt vatten eller uppviirmes mycket filrsiktigttiver liga. En tydlig ananaslukt fcirnimmes.

Pi liknande sdtt erh6lles med finkelolja, dttiksyra ochsvavelsyra pdronessens. Utbytes dttiksyran mot valerian_

95

syra piminner lukten om dpplen. Gcjres ftjrsijket med vanligalkohol (etylalkohol), dttiksyra och svavelsyra, bildas etyllacetat, som p&minner om lukten hos salubrin.

Framstfillning av mHrkbliick.

Ett utomordentligt gott mArkbldck kan man l6tt och bil-ligt tillverka sjdlv. Man g3r till vdga pi fd,ljande sdtt. 5 gramsilvernitrat lijses i 10 gram koncentrerad ammoniak. Ddr_efter tillsiittes 7 gram kalcinerad sod.a och ddrefter 5 gramgummi arabicum, som uppicists i 10 d 15 gram destiieratvatten. Slutligen upphettas produkten tills d.en blir brun_svart, varefter det hela f&r svalna. Mdrkbliicket 6r nu fair_digt till anvSndning. Mdrkningen tillg&r silunda. Det somskall mdrkas, en ndsduk, handduk eller dylikt, stdrkes ochp.ressas, varefter man skriver p5 tyget med en vanlig st&l_penna doppad i miirkbliicket. Ndr skriften torkat, strykerman ijver den med ett varmt strykjdrn. Nu rir skriften out_plinlig, inga tvdttmedel fijrm& utpl5na densamma.

Framstiillning av spiselsvilrta.

Fijr att ge en vacker, svart glans &t jdrnspisar borstasdessa med spiselsvdrta. Fcir att svdrtan skall kunna uthiirdavdrme miste den ha vissa egenskaper. En god och tillikabillig svdrta framstdlles pi friljande sdtt. 50 gram vattenoch 1 gram glycerin blandas. DHri irijres pulvriserad. grafit,juirnsulfat och benkol i lika delar si att en griit eller salvaerhilles. Blandningen omrtjres sA att den blir alldeles lik_formig, varefter den f8r torka n&got si att den erhillerfastare konsistens. Ddrefter dr spiselsvbrtan fiirdig till an-vdndning. Ar grafiten mycket finpulvriserad erhilles endjup svart fdrg.

96

Framstdllning av skokrHm.

Skokrdm bestir av olika vaxer, paraffin, ett lijsnings_medel samt eventuellt fdrgdmne. Olika sorters kriim ha €olika sammansdttningar och dessa hemligh&llas av fabri_kanterna. Man kan emellertid med liitthei sjdlv framstiillamycket goda produkter inom detta omr&de. Tillverkningendr dock i htig grad beroende p& ingrddiensernas beskaffen_het, varf6r det 6r nijdvdndigt att, innan den egentliga fram_stdllningen skall iiga rum, gdra en eller ett par smdrreprovtillverkningar med protokollfbring f6r konstaterandeav ingrediensernas egenskaper. I dvrigt tillg6r framstdll_ningen pA fdljande siitt.

Lika delar bivax, paraffin och s. k. karnaubavax sam_mansmdltas {drsiktigt i en sk&l eller bdgare. Vid provfiir_sdken tagas helt sm& kvantiteter, vilka dock biira viigasmycket noga. Ndr de tre ingredienser-na smelt, tillsiittestr,e i fyra g&nger si mycket fransk terpentin som det iivrigatillsammantaget. Giiras tv& fcirsijk, tages vid det fijrsta fijr_sciket tre ginger totalvikten, vid det andra fijrsijket fyragAnger

_s& mycket terpentin. Detta med terpentinmdngdendr mycket viktigt, ty denna har med krdmens konsistensatt gcira. Fijr litet terpentin gilr massan torr och kornis.dA ddremot fdr mycket giir krdmen flytande. hfter de tvennlproven bijr man dock ha klart fijr sig hur mycket terpentinsom dr ldmpligast.

Skall kriimen fdrgas, vilket ju ingalunda dr ntidvdndigt,anvdndes fdrgdmnen som dro fettliisliga. Detta dr mycketviktigt att framhSlla vid inkiipet, ty endast en del ldrg-dmnen l8ta lijsa sig i fetter. Fdrgdmnet tillsdttes medinkrdmen dr flytande, varefter det hela omrijres och hdllespi burkar med tdtt slutande lock.

Vid tillsiittandet av terpentin biir ftirsiktighet iakttagas.Terpentin dr mycket kittantdndligt. Ddrfdr t6r uppvdr=m-ningen helst ske i heta vattenbad, sA att risk fijr eldsvidaundanrdjes.

97

Den skokr6m, som erh&lles enligt ovanstiende anvis_ningar, kan ifr&ga om kvalitet och anvdndbarhet gott jdm_fciras med i handeln fijrekommande fabrikat. pI en- godskokrdm stdller man fciljande anspr&k. Krdmen skal Jetstrdnga in i leidret si att detta skyddas fcir riita, dels gijralddret mjukt och smidigt samt dels ldgga sig som en hirdoch blank yta p& lddret. De ovan uppriiinade bestinds_delarna giira att krdmen uppfyiler dessa iordringar.

Hur blankningen skall tillgA behciver vdl icke hdr fcir_kiaras.

Framstfillning av ldderolja och liiderfett.

_ Ftjr att gijra grdvre skodon, pjdxor o. dyl., vattenkitabijra dessa tid efter annan ingnidas med ldderfett ellerldderolja av liimplig beskaffenhet. Sidana impregnerings_mgdej kan man sjailv tillverka fort, viil och bi[igt.

Ldderolja framstdlles pi fiiljande sdtt: 10 gram ullfettuppliises i 50 gram vaselinolja. Detta dr hela proceduren.Oljan kan,, om se dnskas, parfymeras med n5gra dropparmirbanolja.

Ldderfett tillverkas pA fciljande siitt: 25 gram ullfett, 30gram vaselinolja samt ett par gram paraffin smdltes ochomrijres. N&got mirbanolja tillsiittes, varefter blandningenhdlles i en kimplig bleckburk.

Framstiillning av skidvalla.

Skidvalla best&r av trdtjrira, paraffin och ullfett i olikaproportioner fijr olika vdderleksfcirh6llanden. Ftjr kall vti_derlek anvdndes en hird valla, fijr ttjvdder anvdnd.es enmjuk, smiirjig valia, fijr vdderlek mellan dessa ndmndaanvdndas mellansorter, som alla ha samma best5ndsdelarmen i olika fcirh&llanden till varandra.7 - ExperinaentboL tijr pojkar,

98

En god skidvalla fijr tijvdder erh&lles om 100 gram trd-tjdra, 10 gram paraffin och 10 gram ullfett sammansmdltes.Fijr kallt vdder bijr vallan ha fijljande sammansdttning: .-10 gram trdtjira, 80 gram paraffin och 20 gram ullfett. Sorn't'synes av dessa recept bestdmmes vallans konsistens avmdngden paraffin. Om man s5ledes med skidor vallad.e ftjrtijvdder kommer ut i kaltt vdder, bAttgar man pe valningenvdsentligt genom att bestryka skidorna med litet parafiirr.

Skidvallningen tillgir sAlunda. Aro skidorna nya ochovallade grundvallas de, dvs. bestrykas med dalbrdndtrtitjdra, som ingnides ordentligt. Aro skidorna valladefijrut, borttages den gamla vallan med sandpapper, varefterskidorna grundvallas. Diirp& bestrykas skidorna med valla.Detta kan ske p5 tvi siitt, ndmligen dels genom atr upp-vdrma skidorna med en bl6slampa eller dylikt, varefterman omedelbart stryker vallan mot den varma skidan. Delskan man vdrma vallan och stryka den mot skidorna. I biiggefallen gnidas skidorna efter bestrykningen tiils de bli sldtaoch blanka.

Frarnstiillning av bliick.

Huvudbestindsdelarna i vanligt skrivbldck dro garvsyra,ett jdrnsalt samt ett fdrgiimne. Som bekant dr vanligtferskt skrivbliick bl&tt till fdrgen. Den bli f:irgen hdrrijrfr&n fiirgdmnet. Ndr bliicket p6verkas av papperet, dnd.rasfdrgen efter n&gon tid till svart. Den svarta fdrgen kom-mer fr6n jdrnsaltet. Man vore m&h6nda frestad pist& attjdrnsaltet tir obehtivligt, di ju fdrgdmnet tir fulit tillriickligtftjr att ge skriften fdrg. Jdrnsaltet har dock sin mission attfylla. Tack vare jeirnsaltet blir skriften bestdndig. En fdrskskrift dr mycket liitt att utpl5na med radervatten, en gam-mal ddremot 5r ntistan outplinlig. I det fijrra fallet giilldedet blott att avfdrga fdrgiimnet i bldcket, i det senare falletutgjorde jdrnsaltet ett hinder fcir Sverkan. Fiirgdmnet dr

99

nddvdndigt, ty bliick dr frin biirjan ndstan fdrgliist. Fiirstndr- det kommer p& papperet, bildas den svarta ie"g"r, ,o*en friljd av en kemisk fiirening mellan i ena sidan ibta"k"tftirekommande Smnen och i andra sidan vissa basiska fiir_eningar i papperet.

Ett utomordentligt fint bliick kan man sjdlv tillverkautan stijrre sv5righet. Konsten dr icke sJdrre dn den enk_laste matlagning, ehuru det hdr givetvis handlar om heltandra ingredienser. Man gir till vdga p& fijljande sAtt.

I 100 gram rent vatten uppliises 15,6 gram garvsyra, 5,1gram kristalliserad gallussyra samt 10 gram gummi arabi_cum. Dessutom tillsdttes ftiljande blandning, ndmligen: L0gram Z5-procentig saltsyra, 20 gram jArnsulfat samt 100gram vatten. Slutligen tillsdttes 1 gram karbolsyra och 5gram anilinbl&tt (vattenliisligt). Detta dr allt.

Inkiip av ovanstiende kemikalier bijr helst ske i ettapotek varvid de angivna mdngderna erhillas i exaktamdngder.

Fcir att bliicket skall bli alldeles klart biir det st& ortirt ien vdl korkad flaska under n&gra veckor. Under dennatid sjunker eventuellt slam till botten. DArefter avdragesbldcket fdrsiktigt med en sughdvert.

Framstiillning av riitt bliick.Rijtt bliick best5r av en blandning av vatten, ett fArg_

dmne samt gummi arabicum. Tillblandningen sker silunda.1,5 i 2 gram eosin och 0,5 gram gummi Labicum lijses icirka 100 gram vatten.

Bengaliska eldar.Ingredienserna i bengaliska eldar utgdras av f6rbrdn-

ningsdmnen, oxidationsmedelsedd ftjr bengaliska eldar dr

oeh fdrgdmnen. En sats av-ddrfijr synnerligen explosiv.

100

Sttjrsta fiirsiktighet dr av nijden. De i nedanstiende recepting&ende best&ndsdelarna f5 under inga omstdndigheterstdtas eller malas tillsammans. De m& gdrna pulvriseras var *fdr sig, men icke tillsammans. Pulwiseringen bdr ske i en

trdask med en trdpinne, som tryckes, icke st6tes. Bland-ningen av de olika best&ndsdelarna maste ovillkorligen ske

med en f&gelfjiider fijr att fijrhindre fijrtjdande o yckor.

Som sagt dro de fdr bengaliska eldar avsedda blandnin-garna explosiva. Explosion intrdffar ofelbart om pulvret

utsdttes fiir stijtar eller slag. Om de ddremot antdndas med

en tdndsticka, intreiffar icke explosion. Fijrbrdnningen kan

ske mer eller mindre 1&ngsamt, dock utan fara.

Riid eld: 6 delar kaliumklorat40 .. strontiumnitratil! ,, svavel2 ,, kol

Griin eld: 3 delar kaliurnklorat

Bli eld:

8 , bariumnitrat3 ,, svavel

18 delar kaliumklorat7A ,, salpeterL4 ,, wavel6 ,, kopparoxid

Magnesium i pulver eller band

Julgransbloss.Fiiljande ingredienser blandas i torrt tillstlnd, varefter

vatten tillsdttes i si stor mdngd att en formbar massa er-hilles. Massan fdstes p& tunna spiralvridna jdrntridar ochldmnas att sjdlvtorka.

10 delar jSrnfilsPin22 ,, bariumnitrat2 ,, aluminiumPulver6 ,, qtiirkelse

Vit eld:

2520104D

10

I

101

Fyrverkeripjiiser.Vid tillverkning av fyrverkeripjdser dr d.et minst lika

viktigt som vid tillverkningen av satser till bengaliska eldaratt iakttaga stijrsta fiirsiktighet vid handhavandet av deolika ingredienserna. Vid ofijrsiktighet kunna v&ldsammaoch iideldggande explosioner intrdffa. Vid fijrsiktigt labo_rerande med de olika dmnena dr risken emellertid ickesi stor.

Tillverkningen av fyrverkeripjdser bijr ske med stor om_sorg. En illa gjord pjds fcirfelar ndstan alltid. sin verkan.

Fyrverkeripjdser kunna till form, utseende, fdr.g ochegenskaper varieras i det oiindliga. Hdr skola btott

-nigra

f& enkla pjdser beskrivas.A. Gnistsatser besti av en stadig papphylsa innehAllande

satsen och ett tdndsncjre. Hylsan klistras av papper meden rrrnd kdpp som form. Hylsbotten fastlimmas kraftigt.Tdndsntjret giires av vanligt snijre eller papper, som prepa_rerats med en blandning av 10 gram mjiilkrut, Z gram spritoch en aning gummi arabicum. Ndr spriten torkat brinnersnijret,vid antdndning med stor hastighet och utgiir siledesen stubintr&d, liimpiig till anteindning av fyrverkeripjdser.N-dr hylsan blivit fylld med satsen och tdndsntjret kopplattill- denna, tdckes hylsans ijppning med. en pappersruss.Hylsan placeras stadigt p& marken i vertikal eller snedstdllning, varefter pjdsen pitdndes.

Recept pi olika gnistsatser:

Diamantregn' Sit#"T. BiKolpulver 15Mjiilkrut ?0Kalium_klorat 70GjutstilspAn 40

Stjiirngnistor: SalpeterSvavelKolpulverMjtilkrutMagrresiumpulver

702

Rtitt gnistregn: SalpeterSvavelKolpulverMjiilkrutStAngjdrnspulver

SalpeterSvavelKolpulverMjiilkrutKopparpulver

B. Grdshoppor, fig. 92, aro flerdubbelt vikta pappershyl-sor innehillande sprdngdmne. Vid antdndning explodera de

Fig. 92. Griishoppa.

med en seri,e knallar. En grdshoppa fiirfdrdigas pi fiiljandesdtt. Ht tmt, segt papper av 30-50 cm ldngd lindas om-kring eo tmn blyertspenna eller dylikt, si att ett lingt,fint rtir erhllles, I detta ri5r stoppas ett enkelt eller dubbelttdndsniire, yardter ena enden tillsnijres och pappershylsanvikes i flera delar och omlindas med ett kraftigt sniire.

C. Sohr. llg: S| visar nJ "" sol dr arrangerad. Pi etthjul monteral Ee eller flera papphylsor med bottnar. HyI-sornas dimerdm skola vara ungefdr 2 X 10 cm. Hylsornaladdas med filinde blandning:

Iiitlkrut 16Grqdsossat kol 3

Griint gnistregn:

3088

40 {,!,ID

3088

4518

103

Fig. 93. Sol.

Dubbla tdndsnijren ga till de olika hylsorna s& att ensnabb och effektiv tdndning erhilles. Pi grund av gasut-

vecklingen fr5n pjdserna fijrsdttes hjulet i hastig rotationunder utsdndande av ljus och gnistor.

Trolleriviitskor.

Trollkarlar eller rdttare sagt illusionister bruka kunnafijrvandla vin till vatten och tvart om. Sldana experimentgijra alltid effekt. Di konsten dr skdligen enkel, kan varoch en roa sina vdnner med dylikt trolleri. Hdr fiiljer endel trolleriexperiment med vdtskor. Bdst 5r naturligtvis att

trollkarlen arrangerar fiirestdllningen efter eget gottfin-

nande.

1. En droppe silvernitrat Sstadkommer en mjiilkliknandefiillning i ett glas svag koksaltliisning.

104

Innan fcirestiillningen skall bcirja, fylles en vattenkaraffmed rent vatten, vari ytterst litet koksalt lijsts. Vattnet firej ha salt smak. Tv& vattenglas skola begagnas. Det enapenslas inviindigt med silvernitrat. Det andra glaset skallej prepareras. I detta glas hdlles vatten frin karaffen.Publiken fir intyga, att endast vanligt, rent dricksvattenanvdndes. Vattnet hdlles nu i det andra glaset, som tillsynes var tomt. I stdllet fiir vatten inhehiller glaset nu enmjcilkliknande vdtska.

2. En gul ldsning av jod Or* OrU, om nigot stdrkelsetillsdttes.

Ett dricksglas bestrykes tunt och ndstan osynligt medstdrkelsepulver p& botten. Ett annat glas, innehAllande ensr-ag jodltisning, t6mmes i det ftjrstndmnda. Fdrgen dndras.

3 Svag kaliumpermarrrun"lro.*rrg, som dr riid, avfdrgasar- l,xals)-ra. Ett siitt att giira vin till vatten.

{- Sociaiijsning fdrgrrika- socr til1sdttes, r,I;,il'li:l'h::t-ffi .

Fdrgrds iit-

Innan forestiliningen skall dga rum, bdr man genomupprepedc experiment gijra sig vdl frirtrogen med de olikaingredieos.nas egenskaper. Man finner d5rvid, att n&gradroppar fo tilFickligt att framkalla den bl&griina fiirgen.Ett par drgr ittika feirgar liisningen riid igen. Stijrstaeffekten idrrlloarrnss pi fdljande sdtt. B-5 dricksglas pla-ceras i en rad pl ett bord. Vartannat glas rir preparerat mednigra dropper i$i|.?. de ijvriga med nigra droppar soda_lijsning. Ytterligre ett glas anvdndes, ndmligen det sominneh5ller rini&- Vindttikan hdlles nu frin det enaglaset till det ar*r under ideliga fdrgftirdndringar.

105

5. En svag (fEirgliis) li5sning av jeirnklorid blandas meden svag (fdrgliis) liisning av gult blodlutsalt. En bl& fdrgbildas (berlinerbl&tt). Den s6lunda erh&llna bl& fiirgen fiir-svinner fullstdndigt och pliJtsligt om lut (fdrgliis) tillsiittes.Dvs. med tre vattenliknande vdtskor trollar man framen blA vdtska, som trollas bort igen. Detta ger oss anledningatt giira fiiljande experiment.

A. Vi tdnka oss tre dricksglas A, B oclr- C alla till synesinnehSllande vanligt vatten. I sjdlva verket innehiller Aen svag liisning av jdrnklorid, B en svag ld,sning av gultblodlutsalt, C lut. Glaset A tijmmes i glaset B, en vackerbl6' ltisning uppkommer. Denna lcisning hdlles i glaset C.Fdrgen fijrsvinner.

B. Ett papper doppas i glaset A. Pe papperet skriverman med en glasstav, som doppats ned i glaset B. Skriftenblir b1&.

C. Ett papper doppas i glaset A och ddrefter i glaset B.P3. papperet skriver man med en glasstav, som doppats iglaset C. Skriften blir vit p& bl& botten.

6. En svag (fiirgltjs) liisning av rodankalium ger med ensvag (fdrgli5s) liisning av jdrnklorid en blodrijd fiirg. Fdr-gen fiirsvinner om oxalsyra tillsdttes.

Fijrstjket arrangeras ldmpligen s5lunda. Tre dricksglasA, B och C inneh&lla till synes rent vatten. Egentligeninnehilla de, A en ltisning av jdrnklorid och klorkalcium ildmpliga proportioner, B en ldsning av rodankalium, Coxalsyra. A tijmmes i B. Av de tvenne vattenliknandevdtskorna bildas en vackert rcid li5sning, som hdlles i gla-set C. Den rijda fdrgen fijrsvinner. I stdllet erh&lles enmjiilkliknande vdtska.

106

7. Lackmr^rs dr ett fdrg5mne, som anvdndes till reagenspa syror och baser. En bli lackmuslijsning fdrgas rdd aven droppe syra. Om en droppe arnmoniak sdttes till denrtida liisningen blir fdrgen iterigen bli.

!*

8. Metylenbl6tt iir ett av de stas.kaste fdrgdmnen mankdnner. En obetydlighet diirav rdcker att fiirga en hel vat-tenbassdng b1&.

Ett dricksglas ingnides invdndigt med litet metylenblStt.Om vatten hiilles i glaset, erh5lles en bldckliknande v6tska.

I ett dricksglas med vatten kastas nigra ytterligt sm&korn av fdrgdmnet. En praktfull fdrgspridning uppkommer.

Metylenblitt dr, som sagt, ett synnerligen starkt fdrg-lcdel I sm& mbngder dr det ofarligt att fiirtdra, men mun-

frgas intensivt bl5, vilket ju inte 5r vidare angendmt.stoppas litet av fdrgdmnet, s& mycket som ett

LngFpnil5huvuden. H&let i karamellen igenstop-svdljes hel fijr att ej fdrga munnen.6r hela kroppen invdndigt bl&, mage,

bekvimt sdtt att skaffa sig bt6tt blod iblir blSfdrgad.

experiment kan utfdras med dettahllles vatten och nigot metylen-

vita blommor. Vad sker?

Striisockerl och citronsyra blandastorrt och hilles h uppfriskande, kolsyre-rik lemonad erbilled

#

107

Vagar.

Fig, 94. Balansod.g.

Fig, 95. Fjiid,eru&g, deluis i genomskiirning.

Fig. 94 visar en balansvig. A och B dro vAgsk&larna,som ero upphdngda pi balansen C. Samtliga upphdngnings-stdllen m&ste vara omsorgsfullt gjorda si att de icke genomfi5rflyttning eller friktion fdrorsaka fel i viktangivelsen.Upphdngningen 5r fullt tillfredsstdllande om spetsade stil-skruvar fi vila mot buktigt glas.

En primitiv vig kan man gijra av en stakpiralfjdder ochtvenne miissingsriir. Fig. 95 visar konstruktionen av endylik vig. Ytterligare fiirklaringar av konstruktionen be-hiiva ej givas. Vid graderingen av skalan begagnas krijntavikter.

108

Pumpar.

A. Tryckpump.Fig. 96 framstdller den vanligaste tryckpumpen, ndmligen #

cykelpumpen, i genomskdrning. A dr etf rOr. B'dr purip_st6ngen. C dr kolven. Kolven bestir av en metallbricka ochen skSUormig ldderpackning.

Om packningen och,brickan fi byta plats och packningenvdndes upp och ned, kan pumpen anvlndas som sugpump.

B. Sugpump.Utom ovan beskrivna typ finnas sugpumpar av m6nga

olika ftsn511uktioner.

Figr. 96. Trgckpurnp,

109

Fig. 97. Kuicksiluerpump.

Fig. 97 fijrestdller en s. k. kvicksilverpump. A och B droglasbeh&llare, till hiilften fyllda med kvicksilver. De 6ronedtill fijrbundna med en 1 meter ling gummislang. P3behillaren 4, sitter ett rbr med en fiirgrening. Biigge riir-dndarna dro fiirsedda med kranar C och D.

Den apparat, vars luft skall utpumpas, kopplas till D,som skall vara 6ppen. Kranen C 6ppnas och behillaren B

110

. Fig.98. Sugpump.

hiijes sA mycket att kvicksilvret i A ndstan nir upp till rtjr-fiirgreningen. Ddrefter stenges kranen C och B sdnkes tillsbehillaren blir full. Di stdnges kranen D. B hiijes 6ter oehkranen C iippnas osv. P5, detta sdtt kan man erh5lla ettlufttomt rum.

' *

Fig. 98 visar en enklare, billigare och bekviimare sug-pump.

A 5r ett utvidgat glasriir, B dr ett munstycke, fijrbundetmed en vattenledning. D iir sugriiret.

D3' en vattenstr&le passerar A, pressas den ddrstddes be-fintliga luften med vattnet ut genom C. Ar vattentrycketstort, kan pumpen med fijrdel anvdndas, dock tillSter denfiirtunning endast till en viss grad.

#

111

Gyroskop.

Om en snurra bringas i kraftig rotation kring sin axel,intager axeln vertikalt lAge, vilket l:ige bibeh&lles si ldngesnurrans rotationshastighet dr tillrdckligt stor.

Om snurran bringas i rotation i en ring s6. som fig. 99visar, bibehiller snurran samma stdilning. En s&dan appa-rat kallas gyroskop. PA bilden dr gyroskopet piacerat s1A-ende p& ett snijre. Gyroskopet dr den enda apparat, somfijrm&r intaga en stabil stdlining p& ett snijre. Lindansaremiste hilla balansen men st& dndi ej sA stadigt pA linansom ett gyroskop.

Pi grund av gyroskopets egenskap att alltid strdva efterett visst ldge har man i m&nga fartyg inmonterat storagyroskop fijr att ddmpa rullningarna i sjd,.

Fig, 99. Gg:roskop.

II2

Apparaten anvdndes dven som kompass i undervattens-b8tar. I detta fall 6r apparaten ftjrsedd med ytterligare enring. Gyroskopets horisontella axel placeras parallellt medjordaxeln. Axeln pekar alltid mot norr. Fig. 100. d

Ftjr att h51la snurran i rotation kan man ge den kraft ienlighet med principen ftjr synkronmotorn (fig. 101 och102). Tili rotor anvdndes en i bly insmdlt jiirnbit. Till'mag-netspolar anvdndas ldmpligen spokitna fr&n en kasseradradiomikrofon. Motst5nd m5ste anvdndas.

Rotorn snurras i gAng med fingrarna. Sdkerligen startar

Fl4, 100. Gyroskopkonrpass.

113

Fig. 101 o. 702. Sgnkronnxotor.

inte snurran vid fijrsta fijrsijket. Man f6r dock inte ge uppfdr det, trdgen vinner, och ndr snurran kommer i ging pivdxelstrijmsimpulserna, gir den med konstant hastighet,tyst och fint.

Centrifug.

Ofta hiinder det att man av nigon anledning tinskar skiljapi best&ndsdelarna i en emulsion, t. ex. mjiilk, grddde, elleren fiillning, t. ex. kalkmjiilk. Man betjiinar sig di av enapparat, som kallas centrifug.

Mjiilkseparatorn dr en sorts centrifug.Fig. 103 visar en hemmagjord centrifug. A iir en drillborr

med stor utvdxling. Borren dr fastkldmd i ett skruvstdd.

6 - Etpefimentbolc fih pojkar,

114

B dr en axel, som fastkldmmes i borren. C dr mdssingsplit.I vardera dndan av C dro mdssingsrdr D med lijdda bottnarriirligt fijrenade med mdssingsblecket. I dessa rijr ldggesiitet bomull i botten. Apparaten BCD mAste vara vAlbalan-

"'

serad sA att vibrationer undvikas. I rijren D placeras prov-rdr, inneh5llande den vdtska, som skall centrifugeras, t. ex.grddde.

Centrifugen fdlsdttes i kraftig rotation. Efter en kortstuad uttagas ldren. Gr:idden iir betydligt fcirdndrad. Manian utan risk vdncia provrijren upp och ned. Genom centri-

F i,g, 103. C entrttug anordni,ng,

115

fugalkraften tvingas de tyngsta partiklarna till botten. Delettaste partiklarna liigga sig pi ytan.

Ldmpliga vdtskor att centrifugera dro: grddde, mjiilk,skummjdlk, blod, choklad, kalkmjiilk osv.

Kroppars utvidgning.

Ndstan alla kroppar, vdtskor och gaser utvidga sig vidtemperaturstegring. Ddrfijr l5mnas alltid ett litet mellan-rum mellan skarvarna pi jdrnvdgsskenor. Utvidgningen drvisserligen icke stor per meter, men, om vi trinka oss enjdrnvdgsskena av 50 mils kingd (Stockholm-Giiteborg),skulle denna vid en temperaturskillnad av 50" ha en ldngd-skillnad av cirka 300 meter.

Den kraft, med vilken en kropp utvidgar sig, dr si storatt vi icke kunna hejda den. I en termometer stiger kvick-silverpelaren pi grund av kvicksilwets utvidgning. Omtermometern uppvarmes s& mycket att kvicksilwet fyllerhela tomrummet och uppvdrmningen fortsiittes, q>ringerglaset i termometern siinder, hur tjockt det dn 5r. Varjefiirsiik kostar en termomeler.

Att gaser utvidga sig vid temperaturfdrhtijning kan manldtt iivertyga sig om genom att korka en stor, tom, kallflaska med en inoljad kork. Flaskan pressas ned i ett karmed ljummet vatten. Efter n&gra tigonblick flyger korkentill vdders.

Som en parallell till ovanst&ende mi erinras om att ensovande varelse strdeker ut kroppen i vdrme men kryperihop i kiild. Detta beror icke pi utvidgning utan p& varel-sens instinkt att reglera kroppstemperaturen.

Man kan praktiskt utnyttja kroppars strdvan att utvidgasig i vdrme. Termometern dr redan omndmnd. Regulatorntill en vdrmepanna dr ett annat exempel. Vid artificielldggkliickning dr det av stdrsta vikt att temperaturen i iigg-

116

kldckningsmaskinen h&lles konstant, ndmligen viC 39,5 gra-der. I sidana maskiner brukar man till regulator anvdndasig av elastiska metalldosor, som dro delvis fvllda med eter.Kokpunkten fiir eter dr vid normalt tryck 34,5 grader, vidhdgre tryck hdjes kokpunkten. Pi grund av temperatureni maskinen rider sAledes ett visst tryck i dosan. Vid dkningav temperaturen tdnjes den elastiska -dosan. Pi dosan vilaren sting, som reglerar vdrmetillfijrselii.

Man kan begagna sig av en dylik eterdosa vid tillverk-ningen av brandalarmapparater och dylikt. Men dosan giirknappast utslag fiirrdn temperaturen nitt cirka 36 grader.

Brandalarmapparat.

Alla kroppar utvidga sig icke lika mycket fijr sammatemperaturfiirhiijning. Zink utvidgar sig ungefdr tre gingers& mycket som st5l.

Fig. 104 visar en enkel men effektiv brandalarmapparat.A dro zinkband. B dro st5lband. Ett zinkband och ett stil-band dro med skruvar tdtt tryckta mot varandra. De bdggebandparen dro isolerade frin varandra med papper ellerglimmer. FrSn bandparen ge tr&dar till batteri och ring-klocka. C dr en liten triiklots, som hiller isiir bandparen.

Ndr apparaten utsdttes fiir vdrme, utvidga sig banden.Men di zink utvidgar sig tre ginger si mycket som stil,

Fig, 104. Branil,alarmapparat,

117

biija sig skdnklarna mot varandra och Sstadkommer kon-takt med skruven D, med vilken instdllningen sker.

Apparaten biir giiras 30-50 cm l&ng. Den ger utslag fijrmycket smi temperaturfdrdndringar.

Alarmapparat.

Tjuvar bruka i allmiinhet ej ringa pi dijrren till denv5ning, i vilken de iimna operera, i synnerhet icke pi nat-ten. Ett effektivt sdtt att skydda sig mot inbrottstjuvar iirdels att h&lla dijnen vdl list, dels att inmontera en alarm-apparat med ringklocka pi nigot liimpligt stdlle, t. ex. i

Fig. 105 o.7A6. Alarmnpparat.

118

sovrummet eller tamburen. I det senare fallet blir denskyldige si dverraskad att han fiirmodligen genast flyr sinkos, dven om ingen skulle vara hemma.

Fig. 105 och 106 visa en enkel, men effektiv alarmapparat. *

A dr ett fiddrande mdssingsbleck, bijjt si att det strdvarefter kontakt med B, som ocksa dr ett mdssingsbleck.Blecken dro isolerade frin varandra r4Led papper eller ldder.C 5r en liten knapp av trd, ebonit eller dylikt. Knappenpassar in i ett het i B. Frin A och B gi ledningstridar tillringklocka och batteri.

I diirposten vid den sida, ddr gingjdrnen sitta, utmejslasen ftjrsdnkning lagom stor it apparaten. Niir dijnen drstdngd dr knappen C intryckt. Str6mmen dr iippen. DAddrren dppnas biijer sig fjddern A mot blecket B, kontaktuppster, strijmmen slutes och alarmklockan begynner ringa.

Lim - Klister.

Lim och klister finnas av m&nga olika slag och sdrskilts. k. universallim finnes i minga former och sdljes underdnnu flera namn. Som vanligt med skyddade namn betingadessa produkter i allmdnhet ett betydligt hiigre pris dnprecis samma produkt, om den giires hemma. Hdr skolarecept ldmnas pi n&gra sorter, vilka gott tila jdmftirelsemed i marknaden fijrekommande typer.

A. Gummi arabicum.Gummi arabicum 60 gramFormalinli i .sning .... .. .. 5 ,,Vatten (kallt) 70 ,,

Denna gummiliisning ldmpar sig vdl fiir anvdndning tilletiketter och papper i allmdnhet. En stor f6rdel ligger diiriatt ett papper kan bestrykas med liisningen, varpi dennaf&r torka. Niir papperet skall anvdndas fuktas den gumme-rade sidan med litet vatten, varefter klistringen omedelbartkan ske.

119

B. Lim.

En kaka lim f&r ligga i vatten under nigra timmar. Ddrp6kokas limmet i vattenbad, helst i en s. k. limpanna. P& direkteld gir lim svirligen att koka, endr det mycket ldtt vid-brdnnes, varigenom det fijrlorar sin bindningsfiirmiga.Limmet kokas tills det blir som en tunn viilling.

Vanligt lim anvdndes med fiirdel vid,lagning och hop-sdttning av trd- och pappsaker. Limningen tillg&r s&lunda.Skarvarna justeras si att de sluta tdtt intill varandra, var-efter de uppvdrmas utan att brdnnas. Med en pensel stry-kes det varma, helst kokande, limmet tunt p& skarvarna.Ddrefter sammanfogas bitarna omedelbart och pressas motvarandra hirt med en tving, ett skruvstycke eller pi annatsiitt. I detta skick ldmnas limmet att torka under nigratimmar. D& lossas pressen. Efter ett dygn dr limmet absoluttorrt och di dr skarven det starkaste stiillet.

S. k. benlim har under senare 3r blivit helt uttrdngt avs. k. kallim, vilket ur flera synpunkter dr att ftjredraga.Bruksanvisning medfiiljer fdrpackningen, varfbr vi i dettasammanhang ej behiiva dgna oss hdr6t.

C. Vattenfast lim.

En limning enligt ovanstiende beskrivning til icke vdtaeller fukt. Om limmet fijrsdttes med 25 % kokt linolja, blirdet vattenfast.

D. Flytande lim.Lim (kakor) 50 gramAttiksyra Qa %) ....., 100 ,,

Limmet krossas i sm&bitar och f&r sti i vatten i 12 tim-mar, varefter vattnet sl&s bort och limmet blandas med6ttiksl'ra. Om n$gra droppar karbolsyra tillsdttes, ruttnarej limmet.

Detta lim ldmpar sig i synnerhet till lagning av ldder,keramik och dylikt.

120

E. Metallklister.

Vill man emellertid ha ett klister som even bind.er me_taller kdpes en flaska Metalfix. Man har siledes en miji; _lighet att diirmed lijda utan vdrme. Liidning pi vanligt seit

-

dvs. med tenn, blir starkare och motst&ndskrafi=igare,men somliga saker kunna ju vara besvdrliga att lijda o.t aakan detta klister anvdndas. Fiirutom"..metall sammanbind.erklistret porslin, lergods, trd, ldder, papper, tyg, gips m. m.

F. Stdrkelseklister.Stdrkelseklister framstiilles pi fijljande sdtt. I vatten av

vanlig temperatur rtjres stdrkelse i lagom mdngd, si atten tunn grcit erhilles. Denna uppvdrmes till ungefdr g0grader, vid vilken temperatur stdrkelsen klistrar sig ochbildar en gel6artad massa.

Stiirkelseklister anvdndes i huvudsak endast av bokbin_dare och tapetserare. Tapetsering tillgir si att tapetensbaksida bestrykes med klister. Tapeten hopvikes ddrefterpi sidant sdtt att framsidan icke blir nedsmord. Tapetenfir ligga nigra minuter, varefter den vecklas upp och iastespi vdggen. Att bestryka vdggen med klister och sedan fdstaden torra tapeten ddrpi 6r helt fijrkastligt. Fiiljden blir atttapeten knijlar sig och si sminingom lossnar igen.

Liidning.Om tvi metaller eller legeringar skola hopfdstas, kan

man skruva eller lcjda ihop dem. I en del fali dr skruvaratt fiiredraga, ndmligen om fogen skall lossas. En detaljsom ej skall lossas utan sitta p& sin plats fijr jdmnan, ltidesldmpligen, fijr s&vitt den gir att lijda. Gdller det tvennejdrnstycken, som skola sammanfdstas, dr det bdst att svetsafogen.'

- Liidning kan ske pi olika sdtt. Antingen kan man tillftjralddningsstiillet vdrme direkt eiler med lodkolv. stiirre saker

tz].

vdrmas fijrst med en gasl8ga till ett par hundra gradereller tills salmiak fiJrgasas om n6gra korn dbrav sldppes ifogen. Salmiak air ett utmdrkt lijdmedel som bortskaffaroxider p3 liidytan. Ndr salmiak striitts pi ltidstiillet, hillesen bit ltjdtenn i fogen. Ar lijdstdllet rent och tillrdckligtvarmt, flyter tennet ut genast.

Smdrre saker lijdas med tillhjiilp av..en lijdkolv. Lijd-stdllet rengiires med en fil, smdrgelduk eller sandpapper.Lijdkolven vdrmes och doppas i salmiakpulver. Medankolven dnnu ryker av sublimerande salmiak, fijres den tilllcidstdllet, som pe detta sdtt fdrses med ett tunt lagersalmiak. Nu h&lles lijdkolven mot lijdstiillet samtidigt somtenn smdltes mot kolven.

I stdllet fiir salmiak kan anvdndas harts, borax ellerliJdpasta.

Ldttast att lijda dro frirem5l av koppar, mdssing, tenn,zink, silver och guld.

Vid liidning av zink anvdndes icke liidpasta eller salmiakutan utspddd saltsyra. Vid liidning av jdrn rengijres fdre-m&let omsorgsfullt, varpi sldckt saltsyra penslas pi litd-stdllet. Med sliickt saltsyra menas saltsyra, som fitt p5-verka zink s& ldnge att gasutvecklingen upphiirt. Resultatetav denna kemiska process dr zinkkloridliisning. I stdllet fijrdetta fijrfaringssdtt kan man naturligtvis ktipa zinkkloridoch liisa den i vatten.

Gjutning.Till gjutning fordras en form av sand, cement, jiirn eller

hiir liimpligast av gips samt gjutmassa, metal, porslin"cement eller gips.

A. Gipsformen.Gips har den egenskapen att taga At sig vatten (kristall-

vatten), varvid den stelnar till en h&rd massa.

722

,I en ask av ldmplig storlek hiilles en gipsgriit, ytan sliitastill och det fijremil som skall avgjutas, ,r"dtry.k", i mas-san till drygt hdlften, sedan det ftjrst bestrukits med fett.ricinolja, vaselin eller dylikt. Ddrefter fir gipsen torka tili *dagen ddrp5. Di borttages modellen fiirsiktigt och formenslipas jdmn. I formen gtiras 3 eller 4 fiirdjupningar A (fig.107-109). Modellen penslas Ster in med fett likasi helaiivre ytan av formhalvan. Formen pladeras iter i asken medmodellen nedtryckt pi sin plats, varefter ett lager gipsgrdth:illes ijver det hela. Asken stiites upprepade giniei motett bord eller dylikt si att alla luftblisor fiirsvinna. For*u,fir torka en dag.

Dagen diirpi skiljas de bida formhalvorna frin varandra.Modellen uttages. I halvorna giiras luftkanaler B i erfor-derligt antal, varjdmte de bida formhalvorna fdrses meden trattliknande ijppning C.

Fiirdjupningarna A med motsvarande upphiijningar hatill uppgift att underldtta hopsdttandet av formen. Kana-

o"

o' .oFlg. 107. Gtpsfonn.

123

lerna B sldppa ut luften ur kanalerna, ner formen fyllesmed tenn.

Om st6rre saker skola gjutas, dr det fiirdelaktigt attformen fijrses med s. k. sugklumpar D. Niir formen fyllesmed tenn, uppvdrmes luften i sugklumparna och utdvarsilunda ett visst tryck p3 tennet si att alla h&ligheterutfyllas.

Om man saknar modell att gtira formdn efter, kan manantingen gtira en modell i lera eller gips eller ock medmejsel grdva en form i ett stycke gips. Fig. 109 visar ett

Ro

Fig, 108. Gipsfonn.

t24

c

D

o' o'

fo f,

Fi.g. 109. Gipsform.

sidant arbete, vilket givetvis blir bdttre, vackrare ochexaktare vid svarvning.

Det allra bdsta srittet att tillverka exakta formar iir f<il_jande. Pi en plan glasskiva (spegetglas) tryckes lagom

t25

miingd mo'dellera (plastellin). En positiv bild giires medhjdlp av fiagrar, trdpinnar och metallverktyg. Ndr modellendr fdrdig, penslas den fiirsiktigt rned tunn gipsvdlling, somf8.r stelna. DHrp6 penslas modellen Snyo med ett lager gips.Denna g&ng hdlles dock n8got fiirgiimne i gipsvdllingent. ex. rijtt bldck. Niir detta lager stelnat, hdlles gipsgriitdver det hela, s6 att formen t5l att handskas med.

Efter n&gra timmar borttages formen fr&n glasskivan.Modelleran borttages, formen rengijres och impregnerasmed stark sipliisning och fylles rned alabastergips, somIdmnas att stelna. Ddrefber "skalas" formen bort fiirsiktigttills det fdrgade lag:ret blir synligt. DA kan resten av formensprdckas bort, varefter avgjutningen putsas och retuscheras.

Vid tillblandning av gipsgriit hdlls gips i vatten, icketvdrt om. Overfltidigt vatten borthiilles.

B. Tenng'jutningen.

Flytande tenn dr explosir,t. Om smdlt tenn hailles pi enkall metallplatta eller i vatten, hoppar och friiser tennet.Ddrftjr miste gipsforrnen vara varm. Sedan forrnhalvornasammanfogats, ombindas de stadigt med ett sniire, varpiformen vdrmes i en ugn till nigot ijver 100 grader. Diirefteruttages formen och fylles med tenn.

Pi grund av luftkanalerna flyter tennet omedelbart utoch fyller formens alla delar.

Endast rent tenn bibehiller glansen. Liidtenn dr alltidmer eller mindre blandat med bly och btr diirfijr snartmatt.

Tennet fir icke upphettas fijr starkt, endr det d& blirsprcitt och kornigt.

Om det gdller att f5 fram alla detaljer ytterligt noga, drovan beskrivna sett icke till fyllest. Det finnes m&nga me-toder att erni goda resultat och fiiljande torde fylla iivenmycket stor:a anspr&k pi noggrannhet.

Fis.110 o. t lL.

I stiillet fiir vanlig gips anv:indes alabastergips. Formeng6res med stdrsta noggrannhet och i stil med fig. 110, alltsimed stor tratt upptill.. Formhalvorna sarnmanbindas hirtoch stadigt. Till formen gijres en korg av 2 mm:s jiirntrid(fig. 111.). I korgenS grep fdstes en 50 cm. l&ng jdrntridmed tigla eller en trdpinne i ena dndan.. Meningen iir attrned denna slunga gijra exakta gjutningar. Hett tenn hdlleshastigt i formens tratt och slungningen fir pig& en kortstund. P& grund av centrifugalkraften tvingas tennet medstor kraft mot formens innervdggar.

L27

C. Gipsgjutningen"Man kan givetvis dven gjuta gipssaker i gipsformar.

Formen, vilken i detta fall bijr vara rymlig, bestrykes dveni detta fall invdndigt med fett. Gipsgrtit hdls i itappnings-hilet, som bijr vara cylindriskt. Ndr formen dr full, p""ri",griiten med en trdpinne, sA att formens detaljer bli fulldamed gips.

Gips anviinds fcirutom till att gijra formar och "gips-kattor" dven till att taga dtjdsmasker och till att gtira !ips-bandage.

. En gipsmask tages pi fiiljande sdtt. Den avlidnes iigon-bryn och iigonfransar bestrykas med olja. Ndsborrarna till-tdppas. Runt ansiktet ldgges en vall av lera. Ansiktet be-gjutes med gipsgriit, som f&r stelna. Om litet koksalt lijsesi vattnet, steLrar gipsen fortare. Ddrefter borttages av-gjutningen, negativet, och lHmnas att torka ordentligt, var-efter den i:rviindigt bestrykes med olja och fylles medgipsgrdt. P& si siitt erhilles en positiv bild av originalet.Positivet putsas, poleras, paraffineras och m5las i naturligafdrger. q

Impregnering.

Ett gott impregneringsmedel fiir tiiltduk m. m. tillagas av97 delar linolja, 3 delar aluminiumoleat och 50-100 delarbensin. Impregneringsmedlet p&penslas en eller helst tv5ginger och f&r sjiilvtorka.

GlasbehandlingSom bekant skdres glas med diamant. Pi senare tid ha

en del andra glasskdrare kommit i handeln. De besti avsme trissor p3 skaft. Trissan smular sijnder glaset ochSstadkommer s5ledes en rits i ytan, varefter man med ldtt-het bryter glaset.

Om ett glasriir skall avskdras, fuktas rijret varefter en

128

rits giires i glaset med en fil. Ddrefter fattas glasriiret ihdnderna med tummarna intill ritsen, varpi riiret bdjes6ver tummarna.

Ett glasriir bdjes med ldtthet bver en l5ga. Man ndrmarrijret fijrsiktigt in till l&gan, s3. att det uppvdrmes lingsamtoch j6mnt. Ndr glaset blivit riktigt varmt, kdnnes det mjuktoch segt. D& kan det biijas. Man kan dven, medan glasetdr riktigt varmt, draga ut rijret till mycket tunna och smalariir, s. k. kapilldrriir.

Om man ijnskar gcira ett h61 i ett glasrijr, vdrmes dettatill seghet, varefter man med en glddhet metalltrid. petarh&l i rciret eller 6nnu bdttre: glaset vdrmes med en flam-mande 15ga, som kan formas till en vass het (bl&) speis,vilken riktas mot det stiille, diir h&let iinskas. Ndr dettastdile dr ljusriitt, blAses luft i rijret s& att en sprucken glas-biasa bildas pi det ijnskade stdllet.

Tva glasrijr sammansvetsas genom att upphetta de bdggea::iarra. r'arefter de fiirsiktigt tryckas mot varandra.

E:: glasror kan blisas upp till en ballong. Rijret tdppest-. : e::'a dndan. Det stdlle, ddr ballongen ijnskas, upp-be:ias- r'arefter torr luft inblSses, dock fcirst sedan rctretutta$ts ur ligan. Arbetet sker ldttare fijr den ovane, omglaset sotas fcjrst t. ex. ijver ett stearinljus,

Betraffande arbeten i glas dr resultatet beroende avhiindighet" vana och vilket slags glas man arbetar med.Arbetet liires snart och dr i hiig grad intressant.

Fotografering.

Vid fotografering anvdndes, som bekant, en kamera.Fig. 112 5r en schematisk bild av en kamera. I kameraninsdttes en ljuskdnslig plAt eller film, p& vilken en upp- ochnedvdnd bild alstras. Plitens avstind frAn linsen dr beroen-de av fcirem&lets avstind frin kameran. Ofta anvdnder manvid instdllningen av kameran en s. l<. visirskiva. sorn insdttes

L29

Fig. 112. Schematlsk bild au kamera.

p& pl&tens plats. P5 denna skiva alstras en bild, vilkengijres tydlig, varp5 pl&ten isdttes och exponeras.

Fram-fiir linsen finnes ett hil med cn lucka. Denna in-r:ittning kallas fijr slutare. Innanfijr slutaren finnes enanordning, som kallas bldndare. Med bliindaren reglerasljusiippningens storlek. Om en mycket skarp bild 6nskas,bijr stark avbldndning ske. Hdrvid eir dock att mdrka, attexponeringstiden miste fciriaingas.

Hdr skall fijrst i korthet redogiiras fijr huvudprocessernavid den vanliga fotograferingen. Ftjr ytterligare studier idetta intressanta dmne hdnvisas till: K. O. Sjcistrtim: Ama-tdrfotografen.

Negativprocessen. PlAten eller filmen, som anvdndes tillfotograferingen, dr iiverdragen med en gelatinhinna, vilkenpreparerats med det ljuskdnsliga saltet bromsilver. Efterexponeringen har gelatinhinnan icke underg&tt nAgon syn-bar fdrdndring. Om ,emellertid bilden framkallas, dvs.fir piverkas av ett reduktionsmedel, t. ex. hydrokinon ellerferrooxalat, utfdlles p& grund av ljusets inverkan pe hin-nan svart silver p5 de belysta stiillena. Det icke sijnder-delade bromsilvret bortskaffas med ett s. k. fixersalt. Bil-den dr mijrkast p& det stdlle ddr fijrem&let dr ljusast ochvice versa. Pl&ten dr ett "negativ".

g - Experimentbok f6r pojkar.

130

Positivprocessen Vid kopiering av negativet erh&lles enpositiv bild, ett positiv. Kopieringen tillg5r s&lunda. Ettkopiepapper, dvs. ett papper som preparerats med klor-arsilver, ldgges tillsammans med pliten i en kopieram, vilkenbelyses. Papperet blir mijrkast pi de st?illen, drir pl6ten drgenomskinligast. Ndr kopian fitt tillriickligt miirk fiirg,uttages den ur ramen och liigges i ett s. k. tonbad fijr attf& vackrare fiirg. Sist fixeras bilden, s6 att den bibehSllersin fdrg.

Sedan principerna fijr fotogra{ering blivit fijrklarade, viljavi iivergi till den praktiska sidan av saken.

kponering.

Vid exponeringen blottas pliten fiir ljusstrilar som in-komma genom linsen- Exponeringstiden iir beroende avolika omstiindigheter, ljusfiirhillanden, fiiremilets fdrg ochbeskaffenhet, avbldndning etc. Ett vitt fijrem8l behiiver ejs6' ling exponeringstid som ett mijrkt. Med mtirka fijrem6lmenas i fotografikonsten fijrem5l med nigon eller nigraav fdrgerna rtid, gul och griin. Som ljusa rdknas vita, bl5och violetta. Om en blandning av mtjrka och ljusa fiirgerskall fotograferas, rdttar man sig efter de mijrka partierna.Avbldndningen sker efter vissa uppsftillda tabeller, somkunna erh&llas i fotografiska affdrer. Dessa tabeller droolika ftjr olika slag av plitar. P& kamerans bldndare finnassiffror efter vilka man rdttar sig. Om man stdller bliindarenpi siffran 9 iir iippningens diameter 1/e av briinnviddeneller det inverterade vdrdet. Med litet 6vning kommer mansnart underfund med sivdl exponeringstid som bldndnings-grad vid olika tillfiillen.

Framkallning av neEativet.Fijr att giira pliten eller filmen okdnslig fiir ljus och fijr

att g6,ra den ldmplig fiir kopieringen fdrfares p& fiiljandesiitt:

Pliten uttages ur karneran i ett s. k. mijrkrum, dvs.

131

ett rum, som dr helt avstdngt frin dagsljus, t. ex. ett bad_rum, eller en garderob. Som belysning i mtjrkrummet an_vdndes en riidfdrgad eller med rcitt papper omlindad. lampa.Riitt ljus inverkar icke pA pl5ten. pl&ten liigges i en ',fram_kallare" t. ex. Kodak universalframkallare D_72. Fram_kallningstiden iir alltid angiven p& fcirpackningen.

Fixering av negativet

Vid fixering av negativet bortskaffas d.et bromsilver, somej blivit sijnderdelat av ljuset. Till fixerbad anvdndesvanligt fixersalt fiir fotografiskt bruk.

Pl5ten fir ligga i fixerbadet tills allt bromsilver blivitfullsttindigt utliist. D& iterstar pi pl&ten endast det svartaskiktet. S5viil fijre som efter fixeringen skiiljes pliten om-sorgsfullt i vatten. Efter fixer.ingen fir pl8ten torka.

Pl&ten dr nu okdnslig fijr dagsljus, varfijr vi"iiverge till

Kopiering.

Med kopieringen avser man att framstdlla ljusbestdnd.igapositiv av pl6ten. Kopieringen sker enklast och bekviimistmed en kopieram. I ramen inldgges plSten resp. filmen medden preparerade sidan frin ljuset och mot kopiepapperet,och belyses ddrefter under 15-20 sekunder med en 25_wattslampa pA ett avst&nd av 20-30 cm. Di uttages pap_peret utan att utsdttas fdr. direkt 1jus. papperet har ickeundergitt nigon mdrkbar fcirdndring. Om d,eremot papp,e_ret ldgges i ett framkallningsbad, framtrdder bilden. prin_cipen dr s6ledes densamma som fijr plitar och film. Tillolika slags papper anvdndes olika framkallare. I varjepaket papper finnes anvisning pA fiir papperet liimplig fram_kallare. Derr framkallade kopian lagges i en svag dttiksyre_liisning, varvid framkallaren neutraiiseras. Drirelter fixlraskopian.

Efter fixeringen sktiljes papperet i vatten, minst en halv_timme, och upphiinges till torkning.

132

Fiirstoring.

Vid fijrstoring av fotografier begagnas en f6rstorings-

apparat av ett eller annat slag. Fig. 113 visar en fdrstoringsJ

apparat, som man sjiilv kan tillverka.

I ena dndan av en 15da placeras plAten eller filmen. I

andra dndan placeras ett p& gingjdrn vridbart lock, pi

vars insida ett framkallningspapper fdstes' P& ldmpligt av-

stind - utprovas med en visirskiva - mellan papperet

och pl5ten placeras en lins, allra helst ett linssystem frin

en kamera. D& pl&ten belyses, alstras en ornvdnd fdrstorad

bild p& papperet. Bilden framkallas och fixeras enligt fiire-

g&ende beskrivning.Ett sdtt att tillverka en mycket bra f6rstoringsapparat 5r

att begagna sig av en vanlig kamera, till vilken g6res en

invdndigt vitmilad tillsats av plywood eller tjock papp.

Denna tillsats, som ldmpligen gdres enligt fig. 114, skallplaceras omedelbart intill kamerans bakre del. A iir sjdlva

r,tvs

Fig. 113, F orstoringsaPParat.

Fig, 114. Fdrstoringsapparat,

lAdan. B dr en giiidlampa, C tv& tunna vita papper p& nA_got avstind fr&n varandra. D dr tvenne vdl rengjorda foto_plStar, mellan vilka filmen placerats. E dr kameran. Appa_raten stdlles pA ett bord. Framfijr kameran fdstes pi lagomavst5nd pi en viigg ett vitt papper, pi vilket bilden pro_jicieras. Kameran instdlles sA att skdrpa i bilden erheiles.Ddrefter utbytes det vita papperet mot ett framkallnings_papper, dock fijrst efter det belysningen sldckts. E*pone_ring, framkallning etc. sker sedan i vanlig ordning.

Fototricks.

P& varje kamera av n5got si niir kvalitet finnes en an-ordning fcir avst&ndsinstdllnin,g. Ju ndrmare fijremilet ka-meran befinner sig, d'ess "ldngre" miste den vara. pi av-stindsskalan kan man ldtt konstatera, att skillnaden mel-lan instdllning pe odLndligt och 15 m. icke dr stijrre dnmellan 1,0 och 1,1 m. eller, om vi vdnda p5 problemet,vid fotografering pi mycket ndra hill m5ste kameran fijr-ldngas betydligt mer dn vid fotografering pi he[. Deemellertid de flesta kameror har sin begriinsning h:irvidlag,kan man anbringa en fijrsdttslins pS objektivet. En lins med*9 dioptrier pS oblektivet till en 6X6 cm:s kamera miji_

134

liggdr fotografering p& c:a 20 cm:s avst&nd. Bilden blir i 3/+

skala, som iir ldmplig vid fotografering av frimdrken o. dyl.Vissa dyrare kameror t. ex. Exakta ha ldstagbara obj,ek-

tiv och dro i iivrigt s& inriittade att karneran ldtt kan fijr-dldngas med rdr, som placeras rnellan kameran oeh objek-tivet. Med tillriickligt 1&ngt rdr kan man utan fiirsdttslinsfotografera pi n&gra cm:s avst&nd. Bilde.n blir betydligtstiirre dn fiiremilet.

Om man ijnskar en stor bild av ett avldgset ftiremil,m&ste kameran ocks6 fiirldngas och dessutorn fijrses meden fijrsiittslins, denna g&ng negativ. Exaktakameran har enbrdrrnvidd av 5 cm. Alltsi iir objektivet pi 20 dioptrier. Enfijrsdttslins pi -15 dioptrier ger tillsammans med objek-tivet en brdnnvidd av 20 cm. dvs. bilden blfu 4 ggr sistor som utan fiirldngning och fijrsdttslins.

I stdllet fiir kamerans o;bjektiv kunna naturligtvis andralinser anvdndas. T. o. m. med glasiigonglas kan man fiypperliga bilder, men de m&ste blSndas ned kraftigt. Detg&r t. o. m. att fotografera utan lins, blott avbliindningeniir tillrdcklig.

Det dr ingalunda ntidviindigt att anvdnda kopierings-eller ftjrstoringspapper till kopiorna. Man kan givetvisocks& anvdnda film eller pl&tar. Di erh5lles s. k. diapositiv,dvs. genornskinliga bilder av den sort, som anvdndes iskioptikonapparater. Speciellt fijr iindam&let tillverkadediapositivplitar bijra helst men icke nijdvdndigt anviindas.Dessa diapositivpl&tar ha samma ljuskdnslighet som fijr-storingspapper dvs. de dro betydligt mindre ljuskdnsligadn vanligt negativmaterial och diirfijr l5ttare att handskasmed i avseende 6 exponeringstider etc.

Med hjiilp av diapositiv kan man giira synnerligen effekt-fulla bilder med djupverkan. Det ger till s6 hdr.

Pi ftjrstoringsapparatens bord ldgges ett underlag (enbok, brdda eller liknande) 5-15 mm. tjockt. P6 dennaldgges efler noggrann instdlLring ett diapositiv, som ex-poneras etc. i vanlig ordning. Ddrefter borttages underlaget

135

och p& bordet liigges en ny pl6t, som dvenledes exponeraspA samma stitt. Nu ha vi a1lts6 tv& plitar, varav d,en enahar en skarp bild och den andra en diffus, nigot sttirrebild. Dessa plitar kiggas pi varandra, den tydliga dverst ochmed nigot avst&nd frin den andra. Bilden verkar 3-dimen-sionell. Metoden ldmpar sig bdst fiir portriitt.

Ett annat experiment: Ett portrdtt i sned enface foto-graferas tv& g&nger s& att tvi exakt lika negativ erh&llas.Dessa leigges emot varandra s& att den ena bilden harndsan 3t vdnster och den andra &t hiiger. Negativen passasin s& att rnan ser tre dgon dvs. ett tiga tdckes av ett annat.Ndr bdsta resultatet ern&tts, fixeras negativen till varandramed t. 'ex. tape. DHrefter gtjres en kopia. Liigg dock mrirketill att mittpartiet dr mtjrkt och ddr{ijr behijver mera ljusein sidopartierna. Skdrma ddrftjr av si att bilden blir na-turlig, orn man nu kan anvdnda detta ord fijr en sAdan bild.

Om man iir lycklig dgare tiIl en ftirstoringsapparat, kanman trolla i odndlighet med sina bilder. Det dr visserligenmed kameran man fotograferar, men det iir i mijrkrummetoch med fijrstoringsapparaten man giir bilderna. Fijrut-sdttningen fijr att en bil'd skall bli exakt &tergiven p3' pappe-ret dr att detta ligger plant och vinkelrdtt mot fiirstorings-apparatens axel. Genom att biija, vrid:a, delvis hdja ellersdnka papperet kan man fi fram vr&ngbilder och karika-tyrer av sina vdnner och sig sjdlv. Om fdrstoringspapperetlutar n&got, blir den del av bilden, som befinner sig ndr-mast fiirstoringsapparaten, mindre dn den andra delen. Ikarikatyrer dr det betecknande, typiska, dverdrivet. EnIing ndsa giires dnnu ldngre, en hiig panna gdres iinnuhdgre och en l&g liigre osv. Allt d,etta 6r liitt att giiramed frjrstoringsapparaten och beskrivning utdver det ovansagda torde vara iiverfliidig.

Stereofotografering.

Vid stereofotografering anvdndes en kamera med trriobjektiv pi dgonavst6nd fr6n varandra. Inviindigt dr kame-

136

Fig. 115. Stereoskop.

ran delad i tv6 rum av en skiljeviigg. P& pl&ten alstras tv&ndstan likadana bilder. Pl&ten framkallas o. s. v. i vanligordning och kopior tagas. En kopia bestir s&ledes av tv&i det ndrmaste lika bilder. Dessa placeras i ett stereoskop.Fig. 115.

Genom tvenne linser i stereoskopet betraktas bilderna,vilka ddrvid smdlta ihop till en enda bild. Pa denna synasfigurerna fristiende och ha givetvis ddrfcjr stijrre vdrde.

I Sverige dr stereofotografering ej si populdr som t. ex.i Tyskland. Mtijligen beror detta pi att pl5tarna btjra varastora, 9 X 14 cm, varfijr kameran dvenledes blir rdtt stor.Fotografering med stereokamera blir ocksi betydligt dyrareHn med en vanlig kamera.

c

IB

\t

137

Radio.Vid tridltjs telegrafering och telefonering begagnar man

sig av elektriska urladdningar' Principen iir fiiljande. Fr&n

en vexektrdmsgenerator ledes striimmen dels till jorden,

dels till antennen, varifrin utstrilning huvudsakligen sker.En antenn p& nigot avst&nd frin den nyssndmnda ftjrmirtillgodogiira sig en ringa del av den utstrilade energien.Genom antennen g& viixelstriimsimpulserna till sjiilva mot-tagarapparaten, ddr vdxelstr6mmen likriktas av detektorn,kristall eller rijr. De likriktade strijmstdtarna, vilka va-riera med de utsiinda tonetna, piverka en khnslig telefon'

Fijr att det pi l5ngt h51l skall vara mijjligt att uppfatta

de utsdnda signalerna dr det av vikt att mottagaren 5r

instiilld p& samma v&gtiingd som avsdndaren. Instdllningen,

avstAmningen, sker med en eller flera tridspolar eller spol-system.

De ytterligt svaga impulser' som erhillas i en radio-

antenn, kunna vdsentligt f6rstdrkas genom relder i form av

fcirstdrkarrijr. En rijrmottagare kan Sven utf6ras med s' k'

&terkoppling, varigenom ljudet fijrstiirkes itskilliga genger'

Fi,g. 116, Schematisk bild' au radioror'

Fig. 116 visar schematiskt hur ett rijr dr konstruerat.A b'r anoden, B gallret och C gliidtriden.

B

138

DITEKTOR

srdP -KOI{TAKT

Fig, I1Z. Kristallmottagare.

_ Vi skola icke gi in p& de principer, som tilldmpats vidkonstruktionen av radioriiret, utan ntija oss med att kiinnadess uppgifter, att likrikta och fijrstdrka.

Kristallmottagare.Fig. 117 visar en enkel men effektiv kristallmottagare.

Apparaten bestir av en tr&dspole A, 6-10 crrr,. i diamlter.

139

F ig. 118. Koppling sschema t dr kristallmottag ar e.

lindad med 0,5-0,9 mm tjock emaljerad koppartrAd. Motspolen vilar en sldpkontakt B, monterad p& en mdssings-skena. Med denna sldpkontakt instdlles mottagaren p&tjnskad vigliingd. C iir kristalldetektorn. Dessutom finnaspi apparaten polskruvar fdr anslutning till antenn, jordoch telefon.

Apparaten kopplas enligt kopplingsschemat i fig. 118.

DIIfKTOR(xRrsrAtt)

F ig. 119. KnstaLlmottngare.

140

AilTflilt

DETEXTOR,(KRrsTf/L)

TEI.EFON

Fig. 120. Koppli.ngssch.ema f6r induktit:t koppla(l,

Antennen bcir, di kristallmottagare anvandes, ha en ldngdav 25-35 meter. Till rijrmottagare begagnas kortare ai_tenn. Ju kortare antennen dr, dess mUaL stiirningar er_hilles i mottagaren.

Fig. 119 frirestdller en induktivt kopplad kristallmottagare.Till derrna typ anvdndas tv& spolar, primdrspolen a, d_tOcm i diameter, lindad med 0,6, mm Lmaljerad koppartrid,samt inuti denna spole sekunddrspolen C, 6_g cm i dia_meter, Iindad med 0,3 mm isoierad kopp"rt"ed. Sekunddr_spolen kan skjutas in i primdr.polur. pA primdrspolenfinnes en skena med sldpkontakt g. O a, en avskimnings..anordning fijr sekunddrspolen, bestiende av ett antalmetallknappar, som dro ftjrbundna med uttag p& spolen.Med en ratt kan tr5dvarv siledes till- eller t.errf.oppt"", "e

141

Fig, 121. Kopplingsschema til.l enrdrsrnottagare ntedd,terkoppling,

att ijnskad vigliingd erh&lles. E dr detektorn. Kopplingenframgir av fig. 120.

Enriirsmottagare.

Den induktivt kopplade kristallmottagaren kan med negra

fA fijrdndringar ombyggas till en mycket kraftig enrtjrs-mottagare med hiJgtalareffekt. Fig. 121 visar kopplingen av

en dylik mottagare. Beteckningarna hava ftiljande betydelse.

A tvi induktivt kopplade spolar (samma, som anvdndas tillkristailmottagaren i fig. 119).

B iterkopplingsspolen. Likadan som sekundiirspolen och place-rad i linje med denna.

C blockkondensator med gallerliicka av g:ingre typ.D rrirE anodbatteri, 4O-90 vo1t.F telefon- eller h6gtalaranslutning.G reostat, 10-30 ohm.H gliidstrii'rnsbatteri, 4-5 volt.

742

Betrd.ffande hopmonteringen av de olika delarna behtjverbeskrivning icke ldmnas, di nigot missfijrstind ndppeligenkan komma ifriga.

Flerriirsmottagare.

Givetvis kunna flera rtir anvdndas till en rad.iomot_tagare. Fig. 722 dr ett kopplingsschema till en trerijrs_mottagare med detektor, lAgfrekvensfijrstdrkare och hiig_frekvensfijrstdrkare. Beteckningarna ha fiiljande betydelse.

A avstiimningsspolar.B variabel kondensator.C riirD reostater.E htigf nekvenstransf ormator.F blockkondensator med gallerliicka.G lAgf rekvenstransf ormatoi.It !gl"fol- eller lxigtalaranslutning.I blockkondensator.J anodbatteri.K gliidstriimsbatteri.

F ig. 122, Kopplirry sschema till tr er 6r snottag ar e,

143

Niitanslutning.I rundradions barndom anvdndes uteslutande batterier

till matning av rijren. Numera har man helt iivergitttill belysningsstriimmen. Fcir att belysningsstrijmmen skallkunna anvdndas m&ste den si behandlas att tjiinliga spdn-ningar och stiirningsfi str6m erhilles. Vidare m"iste hdn-syn tagas till om likstrijm eller vdxelstrijm dr fijr handen.A. LIKSTROM.

Fig. 123 d.r ett kopplingsschema fdr 220 volts likstrijms-anslutning. Fdljande beteckningar ha anvdnts:A vdggkontakt.B dlmpspole, 250 ohm eller hellre en drosseJspole med delad

lindnirg.C blockkondensator, 24 mF�.D strdmbrytare,E kopplingsrnotstan4 1,000 ohm.F kondensatorblock.G gallermotstind, 80 ohm.

Fi.g. 123. Koppling sschema f6r likstrdmsanslutning,

LM

Anodstrcimmen tages ur * A'- * An. Glijdstrijmmen ta-ges ur G *. Fijr att erh5lla ldmpliga spdnningar och fijratt ej i onijdan r.iskera rijren instdllas motstinden medtillhjdlp av en potentiometer.

B. VAXELSTROM.

Fcir att giira vAxelstrijm anviindbar till matning av radio-rijr. fordras utom kopplingsmotst6nd och kondensatorerdven en transformator, som transformerar ned resp. uppstriimmen till tjdnlig spdnning, samt iikriktare. Tillsammansgiir detta en likriktarapparat.

Ett annat sdtt dr att anvdnda vdxelstrijmsrijr, till vilkaanvdndas vdxelstrdm fiir gliidtr&den och likriktad strijm tillanoden.

Om man har en apparat, som er avsedd fcir batterier, iirdet ftjrdelaktigast att utan att Sndra kopplingen i apparatengdra anslutningen till en anod- och glcidstrtimsapparat.

Det skulle fcira fcir l&ngt att hdr g& in pi konstruktionenav en sidan, varftJr vi inskrdnka oss till vad ovan sasts.

Bildradio.

Mdnniskan dr aldrig niijd. I radions barndom var maniiverlycklig, om man lyckades uppfatta det minsta ljud ihcirtelefonerna. Nu har man stiirre pretentioner. Det rdckerinte med att man kan sitta i. sitt rum och tala med enperson i Amerika. Nu vill man dven se den man talar med.Man vill 6ven kunna sitta hemma och vdlja ut en stationfijr att hijra och se, vad som bjudes i programvdg, fijr atti pausen ta en titt in i n&gon teater nAgra hundra mildeirifr&n. Vi dro snart ddr. Televisionen btirjar s& sm&tteriiwa vdrlden.

Man sammanblandar ofta begreppen television och bild-radio. De dro dock tv& skilda saker, som ndrmast kunnajdmfiiras med biograf och skioptikon. Televisionen avser:rijrliga bilder, di ddremot bildradion avser portrdtt.

L45

Vi vilja icke hdr behandla televisionen, som i Sverigetorde l&ta vdnta pi sig. I stiillet skola vi syssla med bild-radion, som redan dr ett faktum. Dessutom har bildradionden fijrdelen att vara en skdligen enkel inrdttning. Bildernabli synnerligen tydliga, och bilder sdndas dagligen fr&nm&nga europeiska stationer, varfcjr tillfiillen till experimentfinnas.

Till en b6rjan skola vi studera princip'erna ftjr bildtele-grafering, fijr att sedermera dvergi till tr8dlijs bildijver_ftiring.

Fig. 124 5r en fijrenklad bild av en bildtelegraf. Appa-raten liknar mest av allt en Edisonfonograf. Denna best&rsom bekant av en cylinder, beklddd med stanniol eller an-nat l5mpligt 5mne. Mot cylindern vilar ett stift. fcirbundetmed ett membran. Nrir man talar mot membranet ftirsiittesdetta i vibration, varvid stiftet ritar en mer eller mindredjup skira i cylinderbeklddnaden. Membranet eller cylin-dern bringas genom en gdngad axel att riira sig i sidled siatt en jdmn spiralsk5ra erhAlles.

Fig. 124. Schema

l0 - Experimentbok 16r pojkar.

bild au blld.telegraf.

146

Pi samma sdtt fijrfar man vid bildtelegrafering, ehurustiftet fAr rita p& cylindern i stdllet fcir att ritsa. Ritningeneller bildijverfiiringen kan ske p& flera olika s:itt, p& meka-nisk, kemisk vdg eller med hjiilp av fotocell.

En bildtelegraf bestir av sdndare och mottagare. Fijr attkunna sdnda en bild miste densamma prepareras pi srir-skilt sdtt alltefter sdndningsmetoden. Vi skola hdr beskrivaen apparat, som genom sin enkelhet,.i konstruktionen drtdmligen ldtt att tillverka, ehuru bilderna givetvis icke blis5 fullgoda som vid anvdndandet av mera kompliceradeapparater.

P& bilden synas tv& exakt lika apparater, den, ena drsdndaren och den andra mottagaren. Som ovan antytts be-st&r apparaten av en cylinder A och ett mot densammavilande, fjddrande stift D. Detta stift, som dr elektrisktisolerat frin iivriga delar, dr anbragt i en "vagn" C. Dennavagn vilar pi en gdngad axel B, som i sin tur dr fdst vidkugghjulet vid E.

De bdgge cylindrarna m&ste ha exakt samma hastighetoch drivas ddrfijr ldmpligen med en synkronmotor.

PA seindarens cylinder strykes fernissa eller annan isole-rande vdtska. Ndr cylindern torkat, ritas i beldggningenfigurer, som sedan skola ijverfdras till den andra cylindern,mottagaren. Figurerna miste vara si beskaffade att de niiinda till cylinderns metallbotten.

Pi mottagarens cylinder fdstes ett papper, som fuktasmed jodkaliumliisning.

Koppling av ledningar och batterier sker i enlighet medfig.724.

Vi tiinka oss apparaten fiirdigbyggd och lita densammafungera. Sdndarens valsar roterar. Ndr stiftet trdffar ett oiso-lerat stdlle passerar en elektrisk striim genom sdndaren tillmottagaren. Strijmmen passerar mottagarens stift, som vilarmot papperet. Pi grund av strdmmens inverkan p6 jod-kaliumpapperet Sndras dess fdrg i takt med strijmimpul-serna, varvid en mot sdndarens bild svarande ny bild upp-stir p& mottagarens vals.

t47

Plast.

Sedan nigra &r tillbaka har plasterna kommit mer ochmer i bruk. De dro starka, vackra, hygieniska och synner-Iigen kittbearbetade och di massan kan bibringas olikaegenskaper, fijrst5r man att anvdndningssdtten dro m8nga.

Man skiljer p& tvi huvudgrupper: den fdrdiga plastent. ex. plexiglas, nylon etc. samt den plast, som dr avseddfcir pressgjutning. Den senare fijrekommer i form av pul-ver och en ddrtill hijrande vdtska, som blandas med var-andra ornedelbart fijre anvdndningen.

Plexiglas fdrekommer i handeln i plana skivor, rijr ochbult. Fdrgliist, fdrgat och sjdlvlysande.

Plexiglas kan sigas, svarvas, filas, borras, gdngas, putsasoch poleras. Det kan limmas starkt och osynligt med special-lim. Det kan efter uppvdrmning bdjas och vridas hur somhelst. Efter avsvalning behSller det sin nya form. Vid nyuppvdrmning itertager det sin ursprungliga form.

Plexiglas dr visserligen mycket starkt men ocks& biijligt.Detta m&ste man h$lla i minnet, ndr det gdller tillverkningav olika saker. Di materialet i putsat skick har en vackerlyster, ungefdr som kristall, vinner man ofta p& att anvaindatjockare material 5n som :ir nijdvdn&gt. Ett nipperskrint. ex. fijrlorar ingalunda i utseende ddrfijr att de glasklaravdggarna dro tjocka.

Fogar, som skola limmas, bijra filas, behandlas med finsmdrgelduk och putsas, innan de limmas. D& blir fogenndstan osynlig.

Till sammanfogning anvdndes ett speciellt plastlim, somfinnes att kiipa i handeln. Vid limningen, som mSste skehastigt, btir tillses, att inga luftblisor stanna i fogen. Fogenbijr ldmnas att torka n&gon timme. Skulle limmet bli fijrtjockt, kan det tunnas ut med aceton. Detta innebar, attplexiglas angripes av aceton.

Om plexiglas uppvdrmes till n&got ijver 100. blir detmjukt och formbart. Uppvdrmningen bcir ske l&ngsamt, s&

148

att inte ytan brdnns eller plasten tager eld. Plexiglas brin-ner lingsamt och kan icke betraktas som eldfarligt. Upp-vdrmningen kan ske i en bakugn, kastrull eller pi lagor4pavstAnd frin en gasliga. Materialet m&ste bli genomvarmt,annars uppst& bl&sor. Med ett par tjocka handskar p& hdn-derna kan man sedan taga materialet och forma det e{teregen iinskan. Observera dock att rnaterialet m&ste h&llasstilla, till dess det kallnat, annars &tertager det sin ur-sprungliga form. Fdr att slippa st6 och hilla det varrna ma-terialet kan man giira stdd av trdpinnar o. dyl.

Det dr mycket tacksamt att arbeta i plexiglas. Efter enkort tid har rnan ldrt sig itskilligt om materialets egen-skaper och bdsta sdttet att handhava det. M5nga amatijrerha gjort musikinstrument av plexiglas och det ftjrefallerodndligt mycket ldttare att tillverka t. ex. en fiol av plexi-glas i st. f. av trd.

Tidigare har talats om sjdlvlysande plexiglas. S&dant an-vdndes till skyltar och skyltbokstdver. Lysande plexiglas iirn&got dyrare 6n glasklart men dr i gengdld mycket de-korativt.

Om plexiglas vdrmes n&got mer dn som behijves ftir vanligformgivning, blir det lijst och gel6artat. Om man mot ens8lunda uppvdrmd bit trycker en slant och l&ter det helasvalna, erh&lles ett tydligt avtryck av slanten. Man kannaturligtvis giira tvdrtom och skaffa sig en metall- ellerannan form, mot vilken viil uppvdrmt plexiglas hirt tryckes.En effektfull relief erh&lles. Denna metod har dock sinbegrdnsning. Man kan inte fylla en form med flytandeplexiglas. Det gir saledes icke att giira t. ex. en kula pidetta siitt.

De tusentals artiklar av plast som finnas i marknaden 6roi de flesta fall pressgjutna. Tillverkningen gar i princip utp& fiiljande. I en uppvdrmd jdrrrform (tv6- eller flerdelad)pressas plastmassa, varefter formen fir kallna. Ddrefteruttages produkten. Detta g&r mycket fort och en maskinkan producera 1000-tals exemplar per dag, hur invecklade

149

dessa dn dro. Plastmassa dr en relativt billig vara och denfiirdiga produkten behijver inte kosta m&nga ijren, om ickeformarna iiro mycket dyra.

Det ovan beskrivna- tillviigagingssdttet kan knappastkomma ifr&ga fiir vir del. l"i a1 ;i m"-i"tu heller fr&gaom_masstillverkning. I stdllet kan man giira si hiir: Enmodell giires i tenax.vax.

-I denna modelT sdttes en l&ngmdssingsskruv 114,,. Modellen penslas med hArdgipr, ;;;f&r ste-lna. Nytt gipsrager rdgges p&. E , metallburk i tvsdelar fijrses med ett gangaf hil U4,. I detta h&ll skallmodellens skruv sitta. Drirefter fylles formen med flytandeh6rdgips och modellen ldgges aa"i S; ,f.r""i"t"g skal1 sam_manhilla metallhalvorna. p&fiiljand" A;- vermes formenfdrsiktigt och l8ngsamt. Skruven utt"g"r-"?r, formen vdrmesytterligare i hett vatten si att vaxet ,*alt". och rinner uthelt och hillet ur h&let. Ddreft", fvllu. forinen mea phst_pulver, som vdl blandats i diirtill hOrand"e- vatska. Bland_ningen skall gi ndstan-upp till hSlets _yrrrrirrg. Skruvensdttes p3 sin plats och drages 6t h&rt. S"aan loot as formen:,111""

under lagom tid. -Under

f."f."i"f# bildas en fastplaStmassa.

"Jlll*"t av ptastingredienserna med.fcitjer i regel bruks_anvrsnrng, som dr olika fcjr olika sorter.

150

Formler.

Fijr att ldsaren skall kunna skaffa sig uppgift om str6m-styrka, motstind, effekt o. dyl. i en strijmkrets ldmnas hdren del formler, med tillhjiilp av vilka alla iinskade upp-lysningar kunna erh8llas.

Ledningsmotstfurd.

M = " . +M - totala motstandet (ohm)c - specifika motstAndet (se tabellen)I - tridens l6ngd (meter)a : trAdens genomskiirningsarea (mm')

Seriekopplade motstind.

M : m r * m , * m " * . , .

Parallellkopplade motstind.

l l l lM : - , t ; r * - r f ' "

M - totala motstAndet (ohm)

resp. motstind i delstrdckorna (ohm)

Effekt,

w = m . s ' ;w : p . s ;

V

m

striimstyrka, spdnning, motstind.

w - effekten (watt)m - totala motstAndet (ohm)s - str6mstyrkan (ampdre)p : spdnningen (volt)

h . -

lllg =

151

AluminiumB l v . .Glas . .Guld .I s . . . .Jdrn (Gjut-)J i i rn (Smides- ) . . . . . . . .Jdrn (Stil)KaliumKol (retort-)Kol (grafit)Konstantan (= koppar

och nickel)KopparKork .MagnesiumM5ssing (- zink och

koppar)Roses metall (- vismut,

t e n n o c h b l y ) . . . . . . .NatriumNickel .Nysilver (= nickel, zink

och koppar)ParaffinPlatinaSilver .Svavel .Tenn .V a x . .Woods metall (- vismut,

tenn, bly o. kadmium)Zirik

Tabeller.F a s t a k r o p p a r .

Specifik vikt

2,7011,342,5

19,30,97 r l

7r8

I s l

0,861,92,3

8,88,930,24\ r74

8,5

0,978,8

8,50,9

21,4 "10,502r0a 2

0,97

Smeltpunkt Specifikt led-"C. ningsmotst6nd657 0,031327 0,21

800-14001063

0c:a 1100c:a 1400c:a 1350

t:

10;

650

910

9997

1450

100046

l - J b 4

96111523253

70419

0,023

0,0740J0

0,3-22,0

0,49

T"

0,018-0,063

0,670,0490,118

0,30

0,140,016

0,11

0,540,062i

\52

V i t s k o r .

Specifik vikt

AlkoholEter . .FotogenGlycerinKvicksilverVatten

AmmoniakKlorKvSveLuft . .SyreVatteningaVete

- 33,5- 33,4- 195,7- 193- 182,8- 100-252

0,79p,720,8\,28

13,61,00

Smettpunkt.c .

-- 110- 118

.- 20'- 38,8

0

Kokpunkt

78,i +34,5

c:a 200290357100

G a s e r .0,000 770,003 20,001 250.00130,001 40,000 80,000 09

R B G I S T E R

sid.A c e t o n . . . . . . . . . . 9 3Alarmappara t . . . .117Ammoniak 86B e l y s n i n g s n d t e t . . . . . . . . . . IBengaliska eldar 99B i l d r a d i o . . . . . . . . 7 4 4Bldck . 98Brandalarmapparat . . . . . . 116Briinnglas 54Brdnnspeglar 54Bigljuslampa 24C e n t r i f u g . . . . . . . . 1 1 3C h u c k . . . . . . . . . . 4 9Daniells element 11Dek l ina t ionsna l . . . . . . . . . . 8Diapositiv 56Docka . 45E l e k t r i c i t e t . . . . . . . . . . . . 5 , IElektrisk energi . IElektrisk ringklocka . .... 19Elektriska generatorer . .. 30Elektriska motorer 25Elektriskt urverk 34E l e k t r o m a g n e t e r . . . . . . . . . 1 3Enrd ' rsmot tagare . . . . . . . . 141Etsning av glas 72Etsning av metall 73Experiment med influens-

maskin 7

E x p o n e r i n g . . . . . . 1 3 0

sid.F i c k l a m p s b a t t e r i . . . . . . . . . 9F i x e r i n g ' . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 1Flerrcirsmottagare .. . . . . . . I42F l u o r v i i t e , . . . . 7 2 , 8 5Flijjt 60F o r m l e r . . . . . . . . . . 1 5 0Fotogra fer ing . . . .128Framkallning .. .. 130Fruktessenser 94F y r v e r k e r i p j d s e r . . . . . . . . 1 0 1FcirgyllningFiirkoppringFiirnicklingFcirsilvrinE 74F i i r s t o r i n g . . . . . . 7 3 2F i i r s t o r i n g s g l a s . . . . . . . . . . 5 4Ftirsdttare {It)

Fcirtenning 75G a l v a n o p l a s t i k . . . . . . . . . . 7 5Galvanostegi 74Gasutveckling 80Geisslerr6r 8Generatorer 30Gipsgjutning 72L-t25G j u t n i n g . . . . . . . . t z lG l a s b e h a n d l i n e . . . . . . . . . . L 2 7G n i s t i n d u k t o r . . . . . . . . . . L 9Gnistskiva 7G y r o s k o p . . . . . . . . 1 1 1Gyroskopkompass .. . . . . . . 112

75t l

sid.Hektograf 7lImpregnering ... . 127Induk t ionsappara t . . . . . . . . LgIn f luensmask in . . . . . . . . . . 7I n k l i n a t i o n s n S l . . . . . . . . . . 8Jodkvdve 85Julgransbloss .. . . 100Kalibermitt 40Kaliumklorat 89Kaliumpermanganat . . . . . . g0Kemiska experiment .. .. 76Kemiska fr ireningar . . . . . . 78K i k a r e . . . . . . . . . . 5 4Kinematograf 58K l i s t e r . . . . . . . . . . 1 1 8Klor 84Klorvdte 85Knallgas 80Kompasser gK o p i e r i n g . . . . . . . . 1 3 1Kr is ta l lmot tagare . . . . . . . . . 1BgK r o m s y r e b a t t e r i . . . . . . . . . . 1 0Kroppars utvidgning .. . . 115Krumcirkel 40Ktildblandningar 61Ktildmaskin 63L e m o n a d . . . . . . . . 1 0 6L e y d n e r f l a s k a . . . . . . . . . . . . 5LikstriimL i m . . . . . . 1 1 8L i n s e r . . . . . . . . . . 5 4Lupp . 84LSderfett 97L5derolja 97 ;L r idn ing . . . . . . . . 120 I

sid.Magneter $Medbringare 49M o r s e . . . . . . . . . Z l gM o r s e a l f a b e t e t . . . . . . . . . . Z zMotstind 22Mdrkbldck 95N y c k e F . . . . . . . . . . 4 0Ndtanslutning .... 14gPerrnanenta magneter .... 14Plast . . . . 147Projektionsapparat 57P u m p a r . . . . . . . . . . 1 0 gPutsskivor SzRad io . . . . 13?Reflektor 54R e o s t a t . . . . . . . . . . 2 4Retort . g1Retortkol ... . LO, 24Rdntgenfotografering gRiitt bldck 99S a l m i a k e l e m e n t . . . . . . . . . . 1 1Salpetersyra g7Salter . ggSaltsyra g7Siren . 59Skidvalla 97Skioptikonapparat . . . . . . . . 56Skokrdm 96Smdrgelskiva 51S p e g l a r

- . . . . . . . . . ? B

S p i n d e l . . . . . . . . . . 4 5Spiselsvdrta 9bStatisk elektr ici tet . . . . . . 5Stearinljus 98Stereofotografering .. . . . . 195

sid.S t e r e o s k o p . . . . . . 1 3 6Stbdskiva 49Svarv . 42SvarvstAl 47Svavelsyra 88Svavelvdte 85Sympate t isk t b ldck . . . . . . 7 lSynkronmotor . . . . . . 28, 113Syre 80SApa 92S d k e r h e t s f l a s k a . . . . . . . . . . 8 3Tenng ju tn ing . . . .125Tillverkning av speglar .. 73Torrsprit 90Treledarsystemet 12Tro l le r ivd tskor . . . . . . . . . . 103

sid.Turbiner 69, 70Tv61 91Tvdt tpu lver . . . . . . 92U r g l a s . . . . . . . . . . 5 4U r v e r k . . . . . . . . . . 3 3Vattenscinderdelningsappa-

r a t . . . 2 . . . . 8 1Vattenturbin 70Visselpipa 60Vigar . . . . 107Vdte 83Vrixelstriim 31Vdxelstr6msgenerator .... 31Vdxelstriimstransformafor. 32Angmaskin 67Angturbin 69

I N N E H A L L S F O R T E C K N I N G

FiirordStatisk elektricitetInf luensmaskin .. . .Experiment med influensmaskin .KompasserElektrisk energi .Elektromagneter . . .Elektrisk ringklockaInduktionsapparat och gnistinduktorMorsetelegrafMorsealfabetMotstindBAgljuslampaElektriska motorerElektriska generatorerVdxelstriimstransf ormatorUrverkElektriskt urverkHur man giir en nyckel .. . . . .Hur man gcir en svarv .Linser ,ReflektorerKikareSkioptikonapparatProjektionsapparat .KinematografSiren .Visselpipa - flitjtKcildblandningar

5

78a

131919) 1

22222425303233, l

40425454

565758596061636769707l

KrildmaskinAngmaskinAngturbinVattenturbinSympatetiskt bldck .

FlektografEtsning av glasEtsning av metallTillverkning av speglarGalvanostegiGalvanoplastik . . . .Kemiska exper iment . . . . . .? .

Ett kemiskt laboratoriumMateriel till d:oMaterial till d:oKemiska f6reningar

72t 6a a

74

Framstdllning av syreFramstdl}ning av vdteFramstSllning av klorFramstdllning av klorvriteFramstSllning av svavelvdteFramstiillning av fluorvtiteFramstdllning av jodkvdveFramstSllning av ammoniakFramstiillning av saltsyraFramstdlhing av salpetersyra ....FramstSllning av svavelsyraFramstiillning av salterFramstdllning av kaliumkloratFramstdllning av kaliumperrnanganat

Framstdllning av torrspritFramstdilning av tv6lFramstdllning av s5paFramsf,lillning av tv5ttpulver .....Framstdllning av stearinljusFramstSllning av acetonFramstdllning av fruktessenserFramstSllning av miirkbiiickFramstdllning av spiselsvdrta

75761 t )

7677788083848585dJ

dt

868787888889an

90919292939394959596979798ot

99

Framstdllning av skokrdmFramstdllning av ldderolja och kiderfettFramstdllning av skidvallaFramskillning av bl6ckFramstiillning av rijtt bliickBengaliska eldar

I

JulgransblossFyrverker ip jaser . . . . .

" ' 1oo. . . . . 1 0 1r r o l l e f l v a t s k o r . . . . . . . . . . . . 1 0 S

Lemonad. . . . . 1 0 6

vagar .P u m p a r . . . . .

" " r 0 7. . . . . 1 0 8G y r o s k o p . . . . , . . . . . . . . . . . . . 1 1 1

c e n t r i f u g . . . . . . . . . . r 1 3Kroppa,rs utvidgning .. . .. . 115Branda larmappara t . . . . . . . . l t6A l a r m a p p a r a t . . . . . . 1 1 2Lim - Kl ister . . . . 118L i idn ing . . . . 120G j u t n i n g . . . . . . . . . . 1 2 1Impregnering .. . . .. ;1z7Glasbehand l inC . . . . . . . . . . . . IZ7F o t o g r a f e r i n g . . . . . . 1 2 g

Exponer ing . . . . . . 180Framkallning av negativet . . . . .180F i x e r i n g a v n e g a t i v e t . . . . . . . . . . 1 g 1Kop ier ing . . . . . . . . 181Fcirstoring .. . . . . 132Foto t r i cks . . . . . . . . 133Stereofotografering . . . . . . 185

R a d i o . . . . . . 1 B ?K r i s t a l l m o t t a g a r e . . . . . . . . 1 8 8E n r c i r s m o t t a g a r e . . . . . . . 1 4 1F i e r r i i r s m o t t a g a r e . . . . . . . . 7 4 2N i i t a n s l u t n i n g . . . . . . . : . . . . 1 4 3B i l d r a d i o . . . . . . . . I 4 4

P i a s t . . . . . . L 4 7Formler . . . . 150T a b e l l e r . . . . . . . . . . 1 5 1R e g i s t e r . . . . . . . . . . 1 5 8

P o p u l t i r a h a n d h t i c k e rK6RKORTSBOKENHandbok for bilskolor och kiirkortsaspi-rmter, Med nya vegtrafikfdrordningenoch de nya vegmarkena. Av Per Wers6n.13:e uppl, 86:F100:e tusendet. 176 sidor.190 bilder. Pris 6:25.

KLARA BILEN SJALVRad ti1l bilister. Av Carl Skanberg. 15:e-19:e tusendet. IUffitr. Pris 3:25.

IIUR MAN LAR SIG BROTTASAv Einar &ebeag. 3;e tillijkade upplagan.Pris 4:25.

TILL FJALLS PA SKIDORAv Manne Ginsberg. En handledning fairf ie[farare med ett 50-ta1 turer,70 bilderoch 19 kartor. 176 sid. Pris heift. 7:50,i n b . 9 : 5 0 .

HANDBOK I MALNINGAv A. Siiderberg. 50:e--59:e tusendet. 144sid. 50 itlustr. Pris 2:-.

STBACK ER EFTER SKONIIETENcymBtikhandbok fiir dmer av AgniKreiu.212 iustr. Pris 4:?5.

HALL DIG UNGRAd till tuiska och siuka av dverlakareCarl Ottosen. 172 i1l.Ntr.262 sid. His 7:50

KNEP OCII I(NAPAv Robert Stengberg, 125 sid. Rikt iuustr.Pris 2:25.

RITAS SYLEXIIIONABC i sbmnad. Utlbetat av Tyra Molan-der. Rosa Ekeroth och Margit Liungstraud.Redigerat av cull Nordetrsson' 475 il lNtr.P r i s i n b . 1 1 : 7 5 .

IIANDBOK FOR TN,YCI{SAKSBESTAL-LARE, Av GuMar Arntyd. Rikt iUustr.Pris inb, 12:-.

SAXON & LINDSTEOMS OBDBOI(15.000 fremaode ord, derre stavniog ochuttal, Av Uarty Maiatrder' 2:a uppl' Pdsi n b . 4 : 5 0 .

LAR ER ENGELSI'A SJAI,V!Av Hauy Maiana ler .5 :e upp l ,312 6 id .75 planscher. Pris inb. l?:-.

FALLOR I DNGELSKAPraktisk handledning fiir skolungdom. AvJack O'Brien-HitchiBg. Pris 2:50'

LAR ER SVENSKA SJALVIAv Har ry Ma iander .2 :a upp l .256 s id .I l ] s t r . Pr is ha{ t .4 :50 , inb .5 :50 .

GROTHS FORMULARBOI(Av Sverker Groth,4:e omilbetade uppl.232 sid. Pris 6:50.

DISKUSSION500 dryftefregor, disklsioNinlegg,iiver-laggningtr @h beslut av Einar Spjut.5:e tiuiikade uppl. Pri,s 1:50. SFRAMGANG PA AFFARSMANNABANANAv W. Hoving. Pris 2:50.

rOO BILLIGA MIDDAGARAv Margit Dahlbom. 120 sidor.4:e uppl.Pris 2:75.

SVAMPftATTERAv Thora llolm. Prjis 1:75.

THORA HOLMS KONSEEVEBINGSBOK4:e uppl. IU, Pris 1:75.

KONSTEN ATT MAGRAAv Eustace Chesser.2:a uppl. Pris 2:25

TRIVSEL OCH TRASSEL I AKTEN-SKAPETAv Erik Arbin, 2:a uppl. Pris hAft. 6:50,i n b . 9 : 5 0 .

AI{IENSKAP OCII MOGNADAv Eustace Che$er. Ex tikares lAd tillliisning av de psykiska och fysiska pro-blemen. Pri,s 4:25.

PRAKTISK BARNAVARD. Av do-

4 Jargplarocher. 11:F25:e tusendet, Prishdft. 10:75. inb. 13:75.

F!Ancent

SVENSKA FAGLABAv Folke Bitsiii. ?:e uppl. 123:e-142:a tu-sendet. 532 sidor. 350 bllder, d.iirav 100 ifarg pe 32 platrcher. Pris hiift. 10:50, inb.13 :50 .

BLOMMANDE BUSKAB OCII TRAD1O0 prydnadsbuskar och tred i fArg samt130 bilder i texten. Av Tor Nitzelius, 400sidor. Pds heft. 10:75, inb. 13:75.

TRADGABDENS VACITBASTE ELOMMORAv Tor Nitzelius, 400 perema vexterbeskrivna, varav 100 avbildade i lerg pe32 plamcher. ST bilder i texten.3?2 6idor.21:a---40:e tusendet. Pris heft.9:-, inb.u :75 .

VAXTDOKTORNHandledning i kmpen mot tredgerdeNskadegiirare. Av Einar Ingelsttaim. 3:euppI .200 i l lw t r . Pr is he f t .5 : - .

SVAMPPLOCKARENS IIANDBOKAv Bengt Cortin. Den stora, fullst:indigasvampboken beskrivande 285 svmpar, 266bilder vuav 133 i naturllga f,iirger. 374sidor. 26:F35:e tusndet. Pris heft. 9:50,i n b . 1 2 : 5 0 .

Mi'8ELSTILARNAAv Erik Andr6n. 2B0 sidor, I plafficher'163 illwtr. Pds heft. 7:-, inb. 9:25.

SAXON S. LINDSTROMS FORLAG, STOCKHOTM

ar ll[annheimer. 105 bilcler varav

Pr i s 3 :50