exploatering av jordbruksmark 2011–2015

1

Exploatering av jordbruksmark 2011–2015

• Under perioden 2011–2015 exploaterades ca 3 000 hektar jordbruksmark. Det är samma storleksord-ning som föregående femårsperiod.

• Störst exploatering har skett i Skåne. Störst ökning i areal jämfört med föregående femårsperiod har skett i Östergötland.

• Jordbruksmarken exploateras främst för att bygga bostäder.

Rapport 2017:5

3

MiljöanalysenhetenKontaktperson: John Andersson

FörfattareGreger Lindeberg

Tobias EdmanJerker Moström

Stefan Svanström

OmslagsbildPerry Nordeng

I denna rapport presenteras data för hur exploatering av jordbruksmark skett under åren 2011–2015. Rapporten har granskats översiktligt av Jordbruksverket. Författarna ansvarar för resultat och analyser.

Exploatering av jordbruksmark 2011–2015

4

FörordI detta avsnitt sammanfattar Jordbruksverket rapporten och ger en bakgrund till frågan om exploatering av jordbruksmark. Jordbruksverket arbetar med frågan inom ramen för sitt övergripande uppdrag och med koppling till miljömålet Ett rikt odlingslandskap.

Statistik för exploatering av jordbruksmark

Rapporten visar att jordbruksmark exploateras i samma omfattning som tidigare. Den totala exploateringen åren 2011–2015 ligger på 2 916 hektar jämfört med den föregå-ende perioden 2005-2010 då motsvarande siffra var 3 014 hektar.

Störst areal jordbruksmark exploateras i Skåne - 672 hektar, Västra Götaland - 439 hektar och Östergötland - 321 hektar. Detta är län som har mycket jordbruksmark. Ser man till exploaterad jordbruksmark i relation till den totala arealen jordbruksmark i länet är det Halland som har högsta exploatering med 1,7 promille. På kommunnivå är det Linköping som har exploaterat mest jordbruksmark 118 hektar och som andel av jordbruksmarken har Järfälla exploaterat 3,82 procent.

Det främsta skälet till att exploatera jordbruksmark är för att bygga bostäder. Under samma period har det totala bostadsbyggandet ökat något.

Exploatering av jordbruksmark

Med exploatering av jordbruksmark menas att bygga på marken eller använda den på ett sätt som gör att det inte går att odla där igen. De främsta orsakerna till exploatering är byggande av bostäder, industrilokaler av olika slag, vägar, järnvägar och täkter.

Exploatering av jordbruksmark är permanenta vilket innebär att marken inte kan användas för livsmedelsproduktion i framtiden. Vid en exploatering är ofta första steget att ta bort det översta matjordslagret och sedan följer att man täcker marken med byggnader, asfalt eller annat material. Denna process kalla på engelska för ”soil sealing” och har uppmärksammats internationellt av bland annat FAO och EU-kommissionen.

Jordbruksmarken är en naturresurs som om den förvaltas rätt kan förse oss med livsmedel under lång tid framåt. Det långa tidsperspektivet innebär en utmaning när andra intressen, såsom byggande av bostäder och infrastruktur, har mera direkta och omedelbara behov.

Ett rikt odlingslandskap

Jordbruksverket är ansvarig myndighet för miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Mil-jömålet syftar till att bevara jordbruksmarkens långsiktiga produktionsförmåga och odlingslandskapets variationsrikedom samt dess natur- och kulturvärden.

En av de indikatorer som används för att mäta hur det går för arbetet med miljömålet är arealen åkermark. Trenden är en långsam minskning och minskningstakten är störst i Norrland och i delar av södra Sveriges skogsbygder. Mellan 2011 och 2015 minska-de arealen åkermark med ca 30 000 hektar. Enlig statistik i denna rapport stod exploa-tering för mindre än 10 procent av den totala minskningen av åkermarken. Den övriga delen är framför allt mark som inte längre brukas och som långsamt växer igen så det

5

småningom blir skog. Skillnaden är att denna mark kan bli åkermark igen utan alltför stora insatser om det skulle behövas i framtiden.

Lagstiftningen

I Sverige är det kommunerna som sköter den fysiska planeringen. Plan- och byggla-gen och miljöbalken är två viktiga regelverk i detta avseende.

Lagstiftning om jordbruksmark finns i miljöbalkens tredje kapitel fjärde paragraf.

Miljöbalken 3 kap 4 §:

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Jordbruksverket har i tidigare studie, Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering (SJV Rapport 2013:35), konstaterat att kommunerna inte alltid genomför en avvägning enligt miljöbalkens regler.

Om rapporten

Jordbruksverket tog 2013 fram en metod för att kvantifiera exploatering av jordbruk-smark. Metoden presenterades i rapporten -Exploatering av jordbruksmark 2006–2010, (SJV Rapport 2013:3) och den innehöll också data för detta intervall. Denna rapport är en upprepning där samma metod använts vilket medför att jämförelser mellan de två tidsserierna låter sig göras.

Rapporten har granskats översiktligt av Jordbruksverket. Författarna ansvarar för resul-tat och analyser.

7

Sammanfattning

Under perioden 2011–2015 exploaterades ca 3 000 hektar jordbruksmark. Det är sam-ma storleksordning som föregående femårsperiod.

Störst exploatering har skett i Skåne. Störst ökning i areal jämfört med föregående femårsperiod har skett i Östergötland.

Jordbruksmarken exploateras främst för att bygga bostäder.

9

1 Bakgrund och syfte ...........................................................................................11

2 Genomförande och metod ............................................................................112.1 Indata .................................................................................................................................................... 122.2 Blockdatabasen.................................................................................................................................. 122.3 Byggnader ........................................................................................................................................... 122.4 Täkter ..................................................................................................................................................... 132.5 Golfbanor ............................................................................................................................................. 132.6 Vindkraftverk ...................................................................................................................................... 132.7 Vägar...................................................................................................................................................... 142.8 Järnvägar .............................................................................................................................................. 142.9 Databearbetning och analyser ..................................................................................................... 15

3 Resultat ..................................................................................................................193.1 Exploateringen av jordbruksmark minskar svagt ................................................................... 193.2 Regionala mönster och typ av exploatering ............................................................................ 203.3 Övriga undersökta exploateringskategorier ............................................................................ 243.4 Stor variation mellan kommuner ................................................................................................. 253.5 Exploatering i och omkring tätorter ............................................................................................ 26

4 Diskussion och slutsatser ................................................................................27

5 Bilaga 1 ..................................................................................................................28

Innehåll

11

Den svenska jordbruksmarken är i vissa områden utsatt för ett hårt exploateringstryck. Att återföra jordbruksmark till livsmedelsproduktion är, om den exploaterats för bebyg-gelse- eller infrastrukturändamål, i det närmaste omöjligt. Exploatering påverkar också biologisk mångfald, kulturmiljön och det öppna landskapet. Detta gäller inte bara betes-marker utan i hög grad även åkermarken. Bebyggs åkermarken i områden där åkermark är en bristvara kan detta få negativa följder för den biologiska mångfalden eftersom fragmenteringen av landskapet ökar. Risken är också stor att kulturspåren tas bort eller mister sitt sammanhang. En utbyggnad av tätorter kan också leda till sämre möjlighet till rekreation om det öppna landskapet försvinner. Vägar och järnvägar kan fungera som barriärer och förhindra åtkomst till naturen för människor, de begränsar även det naturliga rörelsemönstret för djur.

Syftet med denna rapport är att redovisa hur stor del av jordbruksmarken som exploate-rats under perioden 2011–2015. Denna studie är den tredje i raden som genomförts med likartad metodik för att följa upp exploatering av jordbruksmark. De två tidigare studier-na omfattade perioderna 1998–2005 respektive 2006–2010.

Statistiken som tagit fram i studien redovisas dels samlat för riket och dels nedbruten på läns- och kommunnivå. Den exploaterade arealen redovisas för varje år mellan 2011–2015 samt som en summering för hela perioden. Den årliga exploateringen är av intresse för att kunna följa exploateringstrenden över tid. Den exploaterade arealen delas även upp så att det går att följa hur den exploaterade arealen fördelar sig på åkermark respektive ängs- och betesmark.

Metoden som använts följer den metod som användes i rapporten ”Exploatering av jordbruksmark 2006–2010” utgiven av Jordbruksverket. Samtliga byggnads- och infrastrukturobjekt som finns i registerdata från perioden 2011-2015 redovisas i denna rapport. Den tidigare studien visade att mer än 80 procent av arealen redovisades på årsbasis med den valda metoden. Skälet till att det inte går att nå en 100-procentig över-enstämmelse beror på eftersläpning i registerdata.

2 Genomförande och metodMetoden är i allt väsentligt densamma som använts i den tidigare studien om explo-atering av jordbruksmark 2006–2010 (Jordbruksverkets rapport 2013:3). Detta för att säkerställa att resultaten från denna studie är jämförbar med den tidigare. Några mindre metodförändringar har genomförts och beskrivs nedan.

2.1 Indata

Indata till denna studie kommer uteslutande från statliga och regionala myndigheters databaser (Tabell 1).

Tabell 1. Indata och upphov

1 Bakgrund och syfte

Data Typ Upphov

Byggnadspolygoner från fastighetskartan Ytor Lantmäteriet

Fastighetsregistrets byggnadsdel (Tabell 50A) Tabelldata Lantmäteriet

Blockdatabasen från ingången av 2011 (uttagen novem-ber 2011)

Ytor Jordbruksverket

Fastighetskartans skikt för fastighetsavgränsningar Ytor Lantmäteriet

Fastighetskartans skikt för markanvändning Ytor Lantmäteriet

Nationell vägdatabas (NVDB) Linjer Trafikverket

Databas över järnvägar (JVDB) Linjer Trafikverket

Årsvisa (2010 – 2015) mosaiker av satellitbilder Karttjänst Skogsstyrelsen

Täktverksamhet Ytor SCB

Golfbanor Ytor SCB

Vindkraftverk Punkter Länsstyrelsen

1 Exploatering av jordbruksmark 2006-2010. Rapport 2013:3, Jordbruksverket.

12

2.1 Indata

Indata till denna studie kommer uteslutande från statliga och regionala myndigheters databaser (Tabell 1).

2.2 Blockdatabasen

Blockdatabasen är en vektorbaserad databas som innehåller uppgifter om områden som är jordbruksmark enligt EU:s definitioner. Uppgifterna i databasen ligger till grund för ansökningarna om jordbrukarstöd. Jordbruksverket ansvarar för ajourhållning av databasen. Ett block är ett avgränsat område med jordbruksmark antingen innehållande åkermark eller betesmark. Blocket avgränsas av fasta avgränsningar så som vägar, sten-murar, skog, bebyggelse, diken och sjöar. Blocket kan också avgränsas av församlings-gränser eller regiongränser. Fram till den stora ajourhållningen 2008-2011 justerades gränserna för jordbruksblock när det ansågs finnas behov för justeringen. Blockdataba-sen som användes i denna studie representerar status vid ingången av 2011.

2.3 Byggnader

Källdata för beräkning av jordbruksmark som exploaterats genom bebyggelse utgörs av Fastighetsregistrets byggnadsdel, fortsättningsvis benämnt som ”Byggnadsregistret”. Byggnadsregistret innehåller landets samtliga byggnader, såväl bostadshus som ekono-mibyggnader och andra typer av bebyggelse. Efter en uppbyggnadsfas var Byggnads-registret från och med år 2011 komplett. Ett välkänt problem med registret är att många byggnader saknar byggår, främst byggnader som inte utgör bostadsbyggnader, vilket försvårar användning av registret för att exempelvis tidsbestämma tidpunkten för ex-ploatering av en viss markyta. SCB har dock utvecklat en metod för tidsbestämning av samtliga byggnader i registret genom parvisa jämförelser med tidigare registerversioner. SCB har kompletta årsversioner av Byggnadsregistret från och med 2011.

I studien har den totala byggnadspopulationen i registret enligt 1 januari 2016 varit utgångspunkten. Byggnadspopulationen per 2016-01-01 har sedan jämförts med alla tidigare registerversioner tillbaka till 2011. Byggnaderna har tidsatts efter det år då de först uppträder i registret. Byggnader som återfunnits redan i 2011-års registerversion räknas som befintliga och antas ha funnits redan vid ingången av studieperioden.

De byggnader som inte fanns med i 2011-års registerversion, och därmed antas ha tillkommit därefter, har valts ut och matchats med hjälp av byggnadsidentiteten mot byggnadspolygoner från 2016-års fastighetskarta för vidare analys mot Blockdatabasen.

Osäkerhet

Bedömningen är att metoden avsevärt förbättrar kvaliteten i beräkningarna eftersom en betydande andel av byggnaderna i registret saknar uppgifter om byggår (ca 67 procent vid utgången av år 2015). Den främsta osäkerheten består i att det kan finnas eftersläpningar i inrapporteringen till Byggnadsregistret vilket gör att en byggnad kan uppträda ett eller flera år efter att byggnaden de facto färdigställts. Detta problem gäller även om det angivna byggåret används eftersom det finns viss oklarhet kring vad byggåret representerar (färdig eller påbörjad byggnad). Stickprovskontroller mot årsversioner av ortofoton visar god samstämmighet mellan SCB:s registerbaserade datering av byggnader och den verkliga tidpunkten för byggnadernas tillkomsttid. Dock kommer det alltid finnas en viss eftersläpning i registret som gör att den verk-

13

liga exploateringen har skett året innan det registreras. Därför kan man betrakta den årsvisa exploateringen som en sorts glidande medelvärde.

2.4 Täkter

Källdata för beräkning av exploatering av jordbruksmark i form av täktverksamhet utgörs av SCB:s data över täktområden (ytor). SCB:s täktdata är en kombination av uppgifter om täktområden som extraherats ur Lantmäteriets Fastighetskarta i kombi-nation med uppgifter om aktiva ballast-, jord- och torvtäkter från SGU samt manuella kompletteringar utifrån uppgifter om koncessioner i kombination med ortofoton. Täkt-områden för åren 2011 och 2016 har jämförts för att identifiera nytillkomna täkter samt utvidgningar av befintliga täkter som sedan analyserats vidare mot Blockdatabasen.

Osäkerhet

SCB:s täktinformation har hög geografisk noggrannhet och god täckningsgrad. Genom avstämningen av den geografiska informationen mot administrativa register i form av miljötillstånd och koncessioner fångas aktiva och nyupptagna täkter upp. Någon fullständig garanti för att samtliga täkter finns med kan dock inte ges. SCB sammanställer inte täktdata årligen varför årsvis statistik inte kan redovisas.

2.5 Golfbanor

Källdata för beräkning av exploatering av jordbruksmark i form av golfbanor utgörs av SCB:s data över golfbanor (ytor). Liksom för täkterna är SCB:s data om golfbanor baserat på information som extraherats ur Lantmäteriets Fastighetskarta i kombination med uppgifter från bland annat Svenska golfförbundet för att verifiera och komplette-ra data från Fastighetskartan. Samtliga golfbanor har även manuellt granskats för att säkerställa korrekt ytgeometri. Golfbanor för åren 2011 och 2016 har jämförts för att identifiera nytillkomna banor samt utvidgningar av befintliga vilka sedan analyserats vidare mot Blockdatabasen.

Osäkerhet

SCB:s information om golfbanor har hög geografisk noggrannhet och god täcknings-grad. Genom manuella kontroller mot ortfoton har ytgeometrin för samtliga golfba-nor granskats och informationen från Svenska golfförbundet säkerställer att samtliga banor till klubbar anslutna till Svenska golfförbundet finns representerade i datamäng-den. För banor som tillhör ej anslutna klubbar är osäkerheten större men kontroller har i möjligaste mån gjorts mot olika webbsidor för att hitta och verifiera sådana golfbanor. SCB sammanställer inte data om golfbanor årligen varför årsvis statistik inte kan redovisas.

2.6 Vindkraftverk

Källdata för beräkning av exploatering av jordbruksmark i form av vindkraftverk ut-görs av koordinatsatt data från vindbrukskollen (www.vindlov.se) över uppförda vind-kraftverk. Uppgifterna tillhandahålls av länsstyrelserna. Vindlovs uppgifter utgörs av en koordinatpunkt som representerar det uppförda vindkraftverket. Data från 2011 och 2016 har använts och vindkraftverk som inte fanns i 2011-års data har antagits tillkommit under studieperioden.

14

För att kunna beräkna ett markavtryck har en skattning av markytan gjorts på basis av teknisk information om vindkraftverket. Följande antaganden har gjorts:

• Navhöjd >= 90 meter eller Totalhöjd >= 140 = markanspråk 4 000 kvm• Navhöjd 60-90 meter eller Totalhöjd 100-140 = markanspråk 1 000 kvm• Navhöjd <60 meter eller Totalhöjd < 100 meter = markanspråk 200 kvm• Uppgifter om navhöjd och totalhöjd saknas = markanspråk 200 kvm

Kring vindkraftverkets koordinatpunkt skapas en cirkulär yta med den specificera-de arealen. Till vindkraftverkets markanspråk räknas fundament samt serviceyta. Anslutningsvägar till vindkraftverken räknas i förekommande fall som exploatering genom infrastruktur.

Osäkerhet

Det finns en viss osäkerhet vad gäller uppgifter om vindkraftverk från vindbruks-kollen. En mindre stickprovsundersökning visar att uppgifterna i vindbrukskollen inte helt stämmer överens med uppgifter i exempelvis Fastighetskartan. Ibland finns objekt i Fastighetskartan som saknas i vindbrukskollens dataset, men det finns även exempel på det motsatta förhållandet. Koordinatfel kan även förekomma. Samtliga nytillkomna vindkraftverk som berör jordbruksmark har kontrollerats manuellt och uppenbart felaktiga positioner har korrigerats.

För mer information se www.vindlov.se

2.7 Vägar

Information om vägar hämtades från tabellerna i NVDB (Nationella vägdatabasen). Nybyggda vägar under perioden 2006 – 2010 buffrades utifrån information om vägbredd. Varje vägsträcka har ett unikt ID (RLID) vilket användes för kopplingen mellan geometri och väginformation. Vägarna i NVDB är linjeobjekt varför de buff-rades med ett avstånd motsvarande halva vägbredden plus sex meter på varje sida av vägen. Om vägbredd saknades för den aktuella sträckan buffrades linjeobjekten med 9 meter på varje sida, vilket motsvarar en vägbredd om 6 meter. Detta motsvarar den metod som användes i Jordbruksverkets rapport 2006:31 och bör vara jämförbar med denna. Därefter överlagrades Jordbruksblocken och de buffrade vägarna. Arean av denna överlagring antas i detta fall motsvara den exploatering av jordbruksmark en ny vägutbyggnad ger upphov till. Eftersom samtliga överlagringar har en information om vilket år nybyggnaden eller ombyggnaden skedde, ges möjligheten att summera exploateringen av jordbruksmarken års-, läns- och kommunvis.

2.8 Järnvägar

Information om järnvägar hämtades från Trafikverkets databaser (Uttaget 2017-01-03). Järnvägar som föreligger som linjeobjekt och sammanfaller med jordbruks-block (2011) valdes ut. De linjeobjekt som var registrerade som tunnlar togs bort. Linjeobjekten buffrades sedan med 10 meter på varje sida för att täcka den ytan som järnvägen tar till anspråk. En skärning gjordes sedan mellan de dessa ytor och jordbruksblocken (2011). De återstående ytorna tidsattes med hjälp av satellitbilder som tillhandahålls som karttjänster av Skogsstyrelsen (Figur 1). Vid tidsättningen förekommer en del ytor där det inte går att avgöra om förändringen skett under den angivna perioden. Dessa ytor har gavs koden 9999 och redovisas inte i statistiken.

15

Figur 1. Tidsättning av järnvägsobjekt med hjälp av satellitbilder. Året då förändringen skett sattes som exploateringsår.

2.9 Databearbetning och analyser

Exploateringen delades upp i olika kategorier för att underlätta hanteringen av de geografiska underlagen och uttag av statistik (Figur 2). De olika kategorierna repre-senteras av följande;

1. Fastighet med en yta < 1 hektar med bostadshus. Denna kategori motsvarar i typfallet vanlig småhusbebyggelse med villatomter. I detta fall räknas hela fast-igheten som exploaterad. Husets tidssättning används för hela fastighetsytan.

2. Fastigheten har en yta > 1 hektar med bostadshus. Denna kategori kan t.ex. motsvara bostadsbebyggelse på jordbruksfastigheter eller flerfamiljshus på en större fastighet. Här räknades exploateringen genom att byggnaderna buffrades med 20 meter om de låg inom blocklagd mark. Husets tidssättning användes för den buffrade ytan.

3. Övriga byggnader, ej bostadshus. Endast byggnadens yta räknas som exploaterad.

4. Öppen mark i anslutning till kategori 1 och 2 räknas som exploaterad. Tidsattes som den tidigaste exploateringen enligt kategori 1 och 2.

5. Byggnadens yta (bostäder)

6. Exploatering från vägar byggda mellan 2011 och 2015. Linjeobjekt från NVDB och exploateringsår sätts till samma som vägens byggnadsår.

7. Exploatering från järnvägar byggda mellan 2011 och 2015. Information om byggår ges inte och därför tidsattes dessa med hjälp av satellitbilder mellan åren 2010 och 2016.

16

Den generella arbetsgången var som följer;

1. Urval av jordbruksblock (JBB 2011) med ägoslag ÅKER och BETE. Jord-bruksblocken från 2011 är basen i hela analysen och all exploatering under perioden är räknad mot dessa.

2. Urval av bebyggelsepolygoner inom 20 meter från jordbruksmark

3. Uppdelning av bebyggelsepolygonerna (enl. 2) i Bostäder och Övriga byggnader

4. Urval av fastighetsytor < 1 hektar (Fastighetskartan)

5. Spatialt urval av fastighetsytor (enl. 3) som sammanföll med bebyggelsepo-lygoner Bostäder. Exploateringsår från byggnadspolygoner överfördes till fastighetsytorna. Resterande polygoner sparades för vidare bearbetning.

6. Resterande polygoner Bostäder (4) buffrades 20 meter för att representera explo-aterad yta runt bostadshus. Eventuellt överlapp med fastighetsytor (enl. 4) togs bort. Exploateringsår från byggnadspolygoner överfördes till de buffrade ytorna.

7. Spatialt urval av Öppen mark (fastighetskartan) som sammanföll med exploate-rade ytor från bostäder. Det lägsta exploateringsåret från byggnadspolygonerna överfördes till den öppna marken.

8. Samtliga skikt slogs samman och överlapp togs bort så att resultatskiktet fick följande hierarki: 1. Byggnadspolygoner 2. Fastighetsytor 3. Väg och Järnväg 4. Buffrade ytor 5. Öppen mark.

9. Exploaterade ytor från förra sammanställningen (2006-2010) togs bort från den sammanslagna exploateringsytan för att undvika dubbelräkning.

10. Exploaterade ytor (enl. 8) skars med jordbruksblocken (JBB 2011) samt kom-mungränser och ägoslag samt kommun överfördes till exploateringsytorna.

11. Sammanställning av statistik i tabellform.

17

Figur 2. Exploaterade ytor och kategorier.

I statistikredovisningen redovisas kategorierna enligt följande;

• Kategori 1,2,4, och 5 slås ihop till den övergripande kategorin Bostadsbebyggelse• Kategori 3 redovisas som Övrig bebyggelse• Kategori 6, 7 slås ihop till kategorin Vägar och järnvägar

Bearbetning av data om täkter, vindkraftverk och golfbanor skedde på likadant sätt som övriga data, med undantaget att årsvisa förändringar inte redovisas.

19

3 Resultat

3.1 Exploateringen av jordbruksmark i samma storleksordning som tidigare

Den totala arealen exploaterad jordbruksmark under perioden 2011–2015 uppgick till

2 916 hektar, vilket kan jämföras med 3 014 hektar under 2006–2010. Den totala exploateringen av jordbruksmark har alltså minskat något sedan senaste undersökta 5-årsperioden. Under samma perioder har det totala bostadsbyggandet ökat något men andelen färdigställda småhus har minskat. Detta kan till del förklara att exploatering-en på jordbruksmark minskat. Minskningen gäller även sett till den första undersökta perioden 1998–2005 (Figur 3). Fördelningen mellan typ av exploatering (bebyggelse och vägar och järnvägar) är relativt stabil över tid och har under alla tre undersökta perioder stått för ca 20 procent av den exploaterade arealen.

Figur 3. Exploatering av jordbruksmark över tid fördelar efter typ av exploatering. Arealer i hektar.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

1998–2005 2006–2010 2011–2015

Vägar och järnvägar

Bebyggelse

20

3.2 Regionala mönster och typ av exploatering

Den regionala fördelningen av den exploaterade jordbruksmarken följer i stort samma mönster som under förra perioden (Figur 4). Den tydligaste skillnaden från föregåen-de period är en kraftig ökning i Östergötlands län där exploateringen ökat med mer än 100 hektar. Inom Östergötlands län skedde den största exploateringen av jordbruk-smark i Linköpings och Mjölby kommun.

Sammanställning av exploateringen i samtliga kommuner finns i Bilaga 1.

Knappt 80 procent av den jordbruksmark som togs i anspråk för exploatering utgörs av åkermark, vilket är en minskning från förra 5-årsperioden, då andelen låg på cirka 85 procent. Detta visar att betesmark i större utsträckning utnyttjats vid exploatering.

Figur 5. Sammanlagd exploatering av bebyggelse, vägar och järnvägar under 5-årsperioderna 2006–2010 och 2011–2015 angivet i hektar (Ha), uppdelat på län. Arealer i hektar.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Blekinge län

Dalarnas lä

n

Gotlands lä

n

Gävleborgs lä

n

Hallands lä

n

Jämtla

nds län

Jönköpings lä

n

Kalmar lä

n

Kronoberg

s län

Norrbotte

ns län

Skåne län

Stock

holms lä

n

Södermanlands lä

n

Uppsala lä

n

Värmlands lä

n

Västerb

ottens lä

n

Västern

orrlands lä

n

Västmanlands lä

n

Västra G

ötalands län

Örebro lä

n

Österg

ötlands lä

n

Exploatering 2006–2010 Exploatering 2011–2015

Figur 4. Antal färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus 2006–2015.

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

2006–2010 2011–2015

Flerbostadshus Småhus

21

Även om arealen exploaterad jordbruksmark fördelar sig ojämnt mellan länen så ser fördelningen av den exploaterade arealen mellan de tre kategorierna relativt likartad ut. Med några få undantag dominerar bostadsbyggande som orsak till exploatering (Figur 7). I Västernorrlands och i Blekinge län däremot, härstammar mer än 60 pro-cent av exploateringen från väg- och järnvägsutbyggnad under 2011–2015.

Figur 7. Fördelning av den totala arealen exploaterad jordbruksmark 2011–2015 efter kategori

Figur 6. Exploatering av jordbruksmark nationellt uppdelat på ägoslag och år. Arealer i hektar.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2011 2012 2013 2014 2015

Åkermark Betesmark

Bostads-bebyggelse

68%

Övrig bebyggelse-

11%

Väg och järnväg 21%

På riksnivå kan ca 68 procent av den exploaterade arealen hänföras till bostadsbyg-gande. Av resterande kommer ca 21 procent från väg och järnväg och 11 procent från övriga byggnader som inte är bostäder (t.ex. ekonomibyggnader, skolor, anläggningar) (Figur 6).

22

Figur 8 visar exploatering av jordbruksmark summerat på 5x5 kilometer stora rutor nationellt. Det geografiska mönstret är likartat jämfört med tidigare 5-års period. Den största exploateringen har skett kustnära i Skåne och på västkusten. Högt exploate-ringstryck finns även i på sina håll Östergötland och i Mälardalen. Gotland uppvisar hög exploatering i förhållande till sin yta.

Figur 8. Exploatering av jordbruksmark uppdelat på län och kategori 2011–2015. Arealer i hektar.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Blekinge län

Dalarnas lä

n

Gotlands lä

n

Gävleborgs lä

n

Hallands lä

n

Jämtla

nds län

Jönköpings lä

n

Kalmar lä

n

Kronoberg

s län

Norrbotte

ns län

Skåne län

Stock

holms lä

n

Södermanlands lä

n

Uppsala lä

n

Värmlands lä

n

Västerb

ottens lä

n

Västern

orrlands lä

n

Västmanlands lä

n

Västra G

ötalands län

Örebro lä

n

Österg

ötlands lä

n

Bostadsbebyggelse Övrig bebyggelse Väg och järnväg

23

Figur 9. Exploatering av jordbruksmark summerad på 5 kilometer stora rutor. Endast exploatering av bostäder, övrig bebyggelse, väg och järnväg.

24

Figur 10. Övrig exploatering 2011–2015 (vindkraft, täkter och golfbanor) uppdelat på län och ägoslag. Arealer i hektar.

3.3 Övriga undersöka exploateringskategorier

Sammanställningen av statistik gällande övrig exploatering (golfbanor, vindkraft och täkter) visar att sammanlagt 273 hektar jordbruksmark tagits i anspråk mellan 2011 och 2015. Två län har inte haft någon exploatering från dessa kategorier; Kronobergs län och Västmanlands län och redovisas inte i diagrammen (Figur 9). Statistiken visar att den största andelen mark som tagits i anspråk (97 procent) består av åkermark.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Blekinge län

Dalarnas lä

n

Gotlands lä

n

Gävleborgs lä

n

Hallands lä

n

Jämtla

nds län

Jönköpings lä

n

Kalmar lä

n

Norrbotte

ns län

Skåne län

Stock

holms lä

n

Södermanlands lä

n

Uppsala lä

n

Värmlands lä

n

Västerb

ottens lä

n

Västern

orrlands lä

n

Västra G

ötalands län

Örebro lä

n

Österg

ötlands lä

n

Åkermark Betesmark

En mycket liten del av den övriga exploateringen härstammar från vindkraftsetablering-ar (2 procent), medan resterande fördelar sig ganska jämnt mellan täktverksamhet (51 procent) och golfbanor (47 procent). I Uppsala län dominerar täktverksamhet med ca 50 hektar exploaterad jordbruksmark medan exploatering från kategorin golfbanor domine-rar i Hallands, Stockholms och Södermanlands län (Figur 10).

25

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Blekinge län

Dalarnas lä

n

Gotlands lä

n

Gävleborgs lä

n

Hallands lä

n

Jämtla

nds län

Jönköpings lä

n

Kalmar lä

n

Norrbotte

ns län

Skåne län

Stock

holms lä

n

Södermanlands lä

n

Uppsala lä

n

Värmlands lä

n

Västerb

ottens lä

n

Västern

orrlands lä

n

Västra G

ötalands län

Örebro lä

n

Österg

ötlands lä

n

Golfbana Täkt Vindkraft

Figur 11. Övrig exploatering 2011–2015 uppdelat på län och kategori. Arealer i hektar.

3.4 Stor variation mellan kommuner

Arealerna som exploaterats varierar kraftigt mellan olika kommuner. Vissa kommuner har inte haft någon exploatering under perioden (t.ex. Sollentuna, Nacka, Oxelösund) och cirka 80 kommuner har exploatering som understiger 1 hektar jordbruksmark, medan den exploaterade arealen i Linköping och Helsingborg var 92 respektive 73 hektar jordbruksmark vardera (Tabell 2). När det gäller den procentuella förändringen av tillgänglig jordbruksmark som exploaterats ligger Järfälla och Karlstad i topp med 6 procent av åkermarken, respektive 2 procent av betesmarken (Tabell 3).

Tabell 2. Kommuner med störst areal exploaterad åker- och betesmark 2011–2015. Exploateringen inkluderar byggnader, vägar och järnvägar. Sammanställning för samtliga kommuner finns i Bilaga 1.

Kommun Åker (Ha) Kommun Betesmark (Ha)

Linköping 92 Gotland 39

Helsingborg 73 Enköping 27

Uppsala 59 Jönköping 26

Kungsbacka 54 Linköping 25

Malmö 53 Kristianstad 25

Västerås 48 Karlstad 22

Mjölby 47 Varberg 21

Motala 47 Kungälv 19

Varberg 46 Växjö 18

Trelleborg 46 Borgholm 17

26

3.5 Exploatering i och omkring tätorter

Ianspråkstagande av mark för expanderande tätortsbebyggelse är en betydande driv-kraft för exploatering av jordbruksmark. Studien visar att omkring 30 procent av den jordbruksmark som exploaterats under perioden 2011–2015 återfinns inom tätorter så som de avgränsats av SCB för år 2015.

Även utanför själva tätorterna, men i en närliggande zon om 1 km från tätortsgränsen, finns omkring 30 procent av den exploaterade marken. Sammantaget skedde alltså 60 procent av exploateringen i eller i nära anslutning till tätorter medan 40 procent av den exploaterade marken återfanns mer än 1 km från tätorter (Figur 11).

Figur 12. Den exploaterade arealen 2011–2015 i relation till tätorter.

Kommun Andel åkermark Kommun Andel betesmark

Järfälla 6,55% Karlstad 1,97%

Malmö 1,06% Huddinge 1,94%

Burlöv 0,83% Upplands-Bro 1,46%

Ale 0,76% Hällefors 1,42%

Lilla Edet 0,73% Kiruna 1,29%

Härryda 0,68% Karlsborg 1,06%

Sölvesborg 0,51% Håbo 0,95%

Huddinge 0,48% Kungälv 0,88%

Kungsbacka 0,47% Nynäshamn 0,81%

Vellinge 0,45% Enköping 0,78%

Tabell 3. Kommuner med störst andelexploaterad åker- och betesmark 2011–2015. . Exploateringen inklu-derar byggnader, vägar och järnvägar. Sammanställning för samtliga kommuner finns i Bilaga 1.

Inom tätort 31%

Inom 1 km från tätortsgräns

29%

Mer än 1 km från tätortsgräns

40%

27

4 Diskussion och slutsatserTidsättningen av byggnadspolygoner enligt metoden som beskrivs ovan ger sanno-likt större säkerhet än vad som var möjligt tidigare. Att SCB nu förfogar över årsvisa versioner av byggnadsregistret från och med 2011 underlättar avsevärt framtida arbete med denna typ av statistik och minskar behovet av tidsödande kontroller. Kontrol-ler och jämförelser med ortofoton och satellitbilder visar att denna metodik ger bra tillförlitlighet vad gäller byggnadernas tidsättning. Samtidigt visar statistiken att en eftersläpning finns i registren som gör att det är osäkert att utvärdera exploateringen året efter den har skett vilket också bekräftas av sjunkande exploatering mot slutet av mätperioden (Figur 5). Detta är i överensstämmelse med de tidigare studier som har gjorts. Störst tillförlitlighet har därför uppgifterna som avser den samlade explo-ateringen under hela studieperioden, medan de årsvisa uppgifterna bör betraktas med större osäkerhet.

Sammantaget följer exploateringens mönster 2011-2015 väl det resultat som presentera-des för perioden 2006-2010. Detta gäller både i absoluta tal och i geografisk spridning. Statistiken visar på en ökning av andelen betesmark som tagits i anspråk samtidigt som den totala arealen betesmark minskar. Tittar man på jordbruksblockens förändring mellan 2006 och 2011 så finns där en tydlig trend av minskande areal betesmark, vilket kan bero på förändrad definition av betesmark. Arealen betesmark minskar med ca 13 procent på riksnivå, medan åkermarken minskar med mindre än 1 procent.

Att en stor del av exploateringen sker nära tätorter är ett tydligt mönster som kan vara intressant att studera vidare mer i detalj, särskilt i ljuset av trenden med ökad efter-frågan på närproducerade livsmedel. Det kan också vara intressant att sätta exploate-ringen i relation till jordbruksmarkens kvalitet och avkastning.

28

Län Kommun Åkermark Åkermark Betesmark Betesmark Totalsumma

2011 2012 2013 2014 2015 Summa 2011 2012 2013 2014 2015 Summa

Blekinge Karlshamn - 3,6 0,2 4,6 0,9 9,3 - - 0,1 - 1,1 1,2 10,6

Karlskrona 1,0 - 0,8 7,8 0,8 10,4 0,6 0,0 0,2 0,9 0,1 2,0 12,3

Olofström 0,1 0,1 0,2 - - 0,4 - 0,9 0,0 - 0,1 1,0 1,5

Ronneby 1,1 1,2 1,0 0,1 3,5 7,0 0,0 - 1,8 - 2,9 4,7 11,7

Sölvesborg 0,0 0,4 1,5 32,8 1,8 36,5 - - - 0,2 - 0,2 36,7

Blekinge län Summa 2,3 5,3 3,7 45,3 7,1 63,7 0,6 0,9 2,1 1,2 4,3 9,1 72,8

Dalarna Avesta 0,1 2,4 0,0 - 0,0 2,6 - 0,5 - - - 0,5 3,1

Borlänge 3,4 4,7 1,7 2,2 6,0 18,1 - 0,3 - - 0,0 0,4 18,4

Falun 0,1 0,1 0,7 0,0 1,0 2,0 - 0,3 0,0 0,0 2,4 2,6 4,7

Gagnef 0,7 0,0 0,0 1,3 0,1 2,1 0,0 - 0,0 - 0,0 0,1 2,1

Hedemora 0,9 0,8 3,5 0,2 1,1 6,5 - 0,2 0,0 - 0,0 0,3 6,8

Leksand 0,0 0,0 2,1 0,4 0,7 3,2 0,0 - 0,0 0,0 0,0 0,1 3,3

Ludvika 0,2 - - 0,1 0,3 0,5 0,0 - - - - 0,0 0,5

Malung-Sälen 1,0 0,6 - - 0,0 1,6 2,6 0,0 - 0,5 0,0 3,1 4,7

Mora 0,1 0,5 0,0 0,5 0,0 1,1 0,0 - - - - 0,0 1,1

Orsa 0,4 0,1 0,2 - - 0,7 0,0 - 0,0 - - 0,0 0,8

Rättvik 0,1 - 0,4 0,5 0,5 1,4 0,2 - - 0,0 - 0,2 1,6

Smedjebacken - 0,4 0,1 0,0 - 0,5 - - 0,0 - - 0,0 0,5

Säter 0,3 0,1 0,6 - 0,3 1,3 - - 0,0 - 0,0 0,0 1,3

Vansbro 0,0 - 0,0 0,0 0,3 0,3 0,0 - - - - 0,0 0,3

Älvdalen 0,0 0,0 - 0,1 - 0,2 0,0 0,0 - 0,0 - 0,0 0,2

Dalarnas län Summa 7,5 9,7 9,4 5,4 10,3 42,2 2,8 1,4 0,1 0,6 2,4 7,3 49,4

Gotland Gotland 9,8 0,8 6,4 0,2 3,9 21,1 2,5 4,1 21,0 1,7 9,4 38,8 59,9

Gotlands län Summa 9,8 0,8 6,4 0,2 3,9 21,1 2,5 4,1 21,0 1,7 9,4 38,8 59,9

Gävleborg Bollnäs 0,0 0,2 2,2 0,0 0,1 2,5 1,7 - 0,0 - - 1,7 4,2

Gävle 0,1 0,9 2,6 0,0 0,3 3,9 - 0,3 - 0,0 - 0,4 4,3

Hofors - 0,0 - - 0,0 0,0 - - - - - - 0,0

Hudiksvall 2,8 1,3 0,8 0,1 0,0 5,1 0,1 - 0,5 - - 0,6 5,7

Ljusdal 0,2 - - 1,1 - 1,4 - 0,0 0,0 0,0 - 0,0 1,4

Nordanstig - 0,7 - 0,6 - 1,3 - 0,0 - - - 0,0 1,3

Ockelbo - 0,0 0,8 - - 0,8 - - - - - - 0,8

Ovanåker 0,5 0,0 0,0 0,2 0,0 0,7 0,1 - 0,0 0,0 - 0,2 0,9

Sandviken 0,1 0,6 0,0 - 0,3 1,0 - 0,0 - - - 0,0 1,0

Söderhamn - - 0,1 0,2 - 0,2 - - 0,0 - - 0,0 0,2

Gävleborgs län Summa 3,7 3,8 6,5 2,3 0,7 16,9 2,0 0,4 0,5 0,1 - 2,9 19,8

Halland Falkenberg 1,2 3,9 2,3 4,5 4,3 16,3 0,1 2,3 1,1 0,9 0,1 4,4 20,6

Halmstad 1,3 11,1 2,8 15,9 13,0 44,1 - 1,9 0,3 0,3 3,1 5,6 49,7

Hylte 0,2 0,3 0,0 0,3 - 0,8 - 0,0 - 0,3 - 0,4 1,2

Kungsbacka 2,3 6,2 22,7 9,2 13,2 53,5 - 0,1 - 1,2 0,1 1,4 54,9

Laholm 3,6 5,6 14,6 1,3 1,9 27,0 0,8 0,0 0,1 0,1 0,0 1,1 28,1

Varberg 12,1 7,9 10,3 5,8 10,4 46,5 6,3 7,1 0,1 2,7 4,9 21,0 67,5

Hallands län Summa 20,6 35,0 52,7 37,1 42,8 188,3 7,2 11,4 1,5 5,4 8,2 33,8 222,0

Jämtland Berg 0,2 0,1 1,6 0,6 - 2,4 - 0,0 0,0 - - 0,0 2,5

Bräcke - 0,1 0,0 - - 0,1 - 0,0 - - - 0,0 0,1

Härjedalen 0,2 0,2 0,1 0,4 - 0,9 - 0,1 0,1 0,0 - 0,2 1,1

Krokom 0,5 0,5 3,1 0,9 1,6 6,5 0,2 0,1 0,6 2,4 - 3,4 9,9

Ragunda - 0,1 - - - 0,1 - 0,0 - - - 0,0 0,1

Strömsund 0,1 0,4 0,2 0,5 - 1,1 0,0 - - 0,0 - 0,1 1,2

Åre 1,6 0,4 0,2 0,0 - 2,2 1,3 0,0 0,1 1,8 - 3,2 5,4

Östersund 1,2 1,0 2,6 0,3 0,6 5,8 0,2 - 0,0 - - 0,2 6,0

Jämtlands läns Summa 3,7 2,7 7,8 2,7 2,2 19,1 1,7 0,2 0,9 4,3 - 7,1 26,3

Jönköping Aneby 0,2 0,6 0,4 0,8 0,4 2,4 0,0 0,0 4,4 0,3 0,3 5,0 7,4

Eksjö 1,0 0,9 1,7 0,6 0,4 4,5 0,3 1,0 - 0,6 0,3 2,1 6,6

Gislaved 0,0 0,5 4,7 1,3 0,3 6,8 - 0,1 1,6 1,2 0,0 3,0 9,8

Gnosjö 0,2 0,3 0,0 0,5 0,6 1,6 0,5 0,6 0,0 - 0,4 1,6 3,2

Habo 1,0 6,8 1,7 2,2 1,3 12,9 - 0,1 0,7 0,0 0,0 0,8 13,7

Jönköping 11,4 8,8 3,4 10,7 3,8 38,2 9,4 1,7 4,6 6,6 3,3 25,6 63,8

Mullsjö - 0,4 - - - 0,4 - 1,6 0,0 0,1 0,0 1,8 2,2

Nässjö - 0,4 0,0 2,6 0,0 3,1 - 2,1 0,4 3,1 - 5,6 8,7

Sävsjö 0,7 0,5 1,4 1,3 - 4,0 - 7,6 1,3 0,2 0,0 9,2 13,2

5 Bilaga 1Tabell 4. Exploatering av jordbruksmark uppdelat på Län och kommun samt exploateringsår. Exploateringen inkluderar byggnader, vägar och järnvägar.Arealer i hektar.

29


2011 2012 2013 2014 2015 Summa 2011 2012 2013 2014 2015 Summa

Jönköping (fortsättning) Vaggeryd 0,9 0,8 1,1 0,1 0,0 2,9 0,0 0,0 4,9 0,7 - 5,7 8,6

Vetlanda 0,1 1,3 0,1 0,6 5,3 7,5 - 1,7 0,2 1,4 0,2 3,6 11,1

Värnamo 0,1 0,7 0,8 0,7 0,5 2,9 0,5 0,2 0,1 2,1 0,2 3,0 5,9

Jönköpings län Summa 15,6 22,4 15,5 21,9 12,6 88,0 10,8 16,7 20,0 16,9 4,8 69,1 157,2

Kalmar Borgholm 0,1 5,2 7,7 2,0 0,1 15,2 3,4 9,7 1,4 2,0 0,6 17,1 32,4

Emmaboda - - 0,1 - - 0,1 - - 0,2 0,0 0,9 1,0 1,2

Hultsfred 2,7 0,5 0,1 - 0,8 4,0 - 0,0 0,1 - 2,0 2,2 6,2

Högsby 0,6 - 0,0 - 0,1 0,7 0,5 - 0,0 - 0,1 0,6 1,3

Kalmar 1,6 2,9 1,1 1,8 7,2 14,6 4,1 0,3 0,0 0,0 0,2 4,7 19,2

Mönsterås 0,3 - 0,3 0,0 0,1 0,7 - - 3,5 - 0,0 3,5 4,2

Mörbylånga 3,0 3,8 3,8 0,3 0,0 10,9 4,6 - 0,4 - 0,9 5,8 16,8

Nybro 0,2 - 0,1 0,4 0,1 0,8 - - 0,2 0,0 0,1 0,3 1,0

Oskarshamn 0,1 - 0,0 - 0,0 0,1 - - 0,1 2,3 0,2 2,6 2,7

Torsås - - 0,3 1,1 0,3 1,7 - - 1,5 0,0 - 1,5 3,2

Vimmerby 0,7 0,1 0,9 0,9 0,2 2,8 - 0,4 9,0 3,4 - 12,8 15,6

Västervik 1,5 2,0 1,4 0,6 - 5,6 0,2 0,2 0,1 - - 0,5 6,0

Kalmar län Summa 10,7 14,6 15,9 7,2 8,8 57,2 12,8 10,7 16,4 7,7 5,0 52,5 109,7

Kronoberg Alvesta 0,7 1,2 0,8 0,2 2,4 5,4 - - 0,0 0,1 0,2 0,4 5,8

Lessebo - 0,0 0,0 0,2 - 0,2 - 0,0 - 0,0 0,1 0,1 0,3

Ljungby 1,4 1,7 2,1 2,0 0,5 7,7 - 0,7 4,5 0,2 0,9 6,3 14,0

Markaryd - 0,5 0,0 0,1 0,3 0,8 - - 2,5 3,4 0,0 6,0 6,8

Tingsryd - 0,0 0,1 2,0 0,2 2,3 - 0,0 0,2 0,9 0,0 1,1 3,4

Uppvidinge - - 0,2 - 0,2 0,4 - 0,1 0,0 - 0,2 0,3 0,7

Växjö 2,1 2,9 1,8 1,7 1,1 9,6 - 11,4 3,9 1,1 1,1 17,6 27,2

Älmhult 0,2 - 0,0 0,1 0,2 0,5 0,5 - 0,6 0,2 1,0 2,3 2,8

Kronobergs län Summa 4,4 6,3 5,1 6,3 4,9 27,0 0,5 12,3 11,8 5,9 3,5 34,0 61,0

Norrbotten Arjeplog - - 0,0 - - 0,0 - - 0,0 - - 0,0 0,1

Arvidsjaur 0,0 - 0,0 0,0 - 0,0 - - 0,0 0,0 - 0,0 0,0

Boden 1,1 1,3 5,5 1,1 1,4 10,4 - 1,4 - 0,0 - 1,5 11,8

Gällivare 0,0 - - - - 0,0 - - - - - - 0,0

Haparanda - 0,0 - 0,0 0,0 0,0 - - - - - - 0,0

Jokkmokk 0,0 - - - - 0,0 - - - - - - 0,0

Kalix 0,0 0,0 0,2 0,2 - 0,4 - - - 0,0 - 0,0 0,4

Kiruna - - - - 0,0 0,0 4,2 - 0,7 - - 4,9 4,9

Luleå 1,1 1,6 5,5 2,5 0,6 11,4 0,5 0,0 - 0,1 - 0,6 12,0

Pajala 0,9 0,0 0,1 0,0 0,3 1,3 0,2 - - 0,0 - 0,2 1,5

Piteå 0,3 1,6 0,2 0,5 3,9 6,5 - 0,0 - 0,0 - 0,0 6,5

Älvsbyn - 0,5 0,6 0,0 0,0 1,2 - - - - - - 1,2

Överkalix - - - - 0,0 0,0 - - - - 0,0 0,0 0,0

Övertorneå 0,3 0,0 - 0,1 0,0 0,4 - - - - - - 0,4

Norrbottens län Summa 3,8 5,0 12,2 4,4 6,3 31,7 4,8 1,5 0,7 0,2 0,0 7,1 38,8

Skåne Bjuv 1,3 0,8 0,6 2,0 0,0 4,7 - - - 0,0 - 0,0 4,7

Bromölla 1,3 0,0 0,2 0,4 6,0 7,8 6,7 - 0,0 - 0,1 6,8 14,6

Burlöv 0,3 3,9 1,0 0,3 0,2 5,6 - - - - - - 5,6

Båstad 4,8 0,3 1,6 1,6 6,4 14,8 2,5 1,1 0,1 0,0 1,7 5,5 20,2

Eslöv 1,1 3,1 3,2 2,7 0,7 10,9 - - - 0,0 - 0,0 10,9

Helsingborg 19,6 10,6 25,6 10,5 6,7 72,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,2 73,0

Hässleholm 0,1 0,4 0,9 0,1 3,6 5,0 - 0,0 1,1 0,8 3,7 5,6 10,6

Höganäs 3,2 4,1 2,7 3,7 8,2 21,9 - - 0,0 - 0,1 0,2 22,1

Hörby 1,9 8,7 1,0 0,8 0,0 12,4 0,0 6,3 1,6 6,8 - 14,6 27,0

Höör 6,1 7,8 0,8 16,2 - 30,9 - 0,2 0,1 2,7 - 3,0 33,9

Klippan 0,5 0,9 1,1 0,0 1,4 3,8 2,7 - 0,0 - 0,0 2,8 6,6

Kristianstad 0,9 4,9 13,4 1,7 8,4 29,3 21,8 1,9 0,5 0,2 0,2 24,5 53,8

Kävlinge 2,1 2,0 1,3 0,6 3,0 9,1 0,2 3,3 - - 0,0 3,5 12,5

Landskrona 3,2 1,5 9,7 1,2 1,3 16,9 - - - 0,0 - 0,0 16,9

Lomma 0,1 1,1 - 0,2 0,2 1,6 - - - - - - 1,6

Lund 17,3 6,1 5,1 5,9 6,4 40,8 0,0 - 0,1 0,1 - 0,2 41,0

Malmö 24,0 14,2 1,8 1,2 12,1 53,3 - - - - - - 53,3

Osby 0,8 - 0,2 0,3 0,3 1,7 0,1 - 0,0 - 0,0 0,1 1,8

Perstorp - - 0,1 0,0 0,0 0,1 - - 0,1 - 0,0 0,1 0,2

Simrishamn 5,2 3,7 2,4 2,7 0,9 15,0 0,0 - 0,0 5,3 0,0 5,3 20,3

30


2011 2012 2013 2014 2015 Summa 2011 2012 2013 2014 2015 Summa

Skåne (fortsättning) Sjöbo 2,5 1,7 1,9 0,6 0,5 7,3 - - 0,1 1,6 0,0 1,7 9,0

Skurup 6,1 0,9 5,1 6,3 1,9 20,2 1,6 0,0 0,7 - - 2,3 22,5

Staffanstorp 6,0 1,0 9,7 14,1 0,4 31,1 - - - - - - 31,1

Svalöv 0,2 - 1,9 0,3 0,6 3,0 - 0,0 0,0 - - 0,0 3,0

Svedala 15,8 9,1 0,4 9,5 0,2 35,1 - - 0,0 0,1 - 0,1 35,2

Tomelilla 1,5 2,4 2,5 6,8 1,4 14,5 0,5 0,1 0,0 - 0,1 0,6 15,2

Trelleborg 25,1 6,7 4,0 8,3 1,5 45,7 0,0 - - - 0,0 0,0 45,7

Vellinge 22,4 0,9 2,2 1,8 13,0 40,3 - - - - - - 40,3

Ystad 2,5 2,9 3,4 1,8 1,7 12,4 - 1,0 0,0 - - 1,0 13,4

Åstorp 0,1 0,6 1,1 0,0 0,3 2,1 - - - - - - 2,1

Ängelholm 3,7 4,2 1,1 9,5 2,1 20,6 0,2 0,0 0,6 0,0 - 0,8 21,4

Örkelljunga 0,0 0,3 0,2 - 0,1 0,6 - - 0,0 - - 0,0 0,6

Östra Göinge - 0,8 0,6 - 0,1 1,5 - 0,2 0,5 - 0,0 0,7 2,2

Skåne län Summa 179,6 105,6 106,8 111,2 89,4 592,7 36,2 13,9 5,5 17,8 6,2 79,6 672,3

Stockholm Botkyrka 1,0 0,2 0,5 0,1 - 1,8 - 0,0 - - - 0,0 1,8

Danderyd - - - - - - - - - - - - 0,0

Ekerö - 0,6 0,0 1,5 0,3 2,4 - 0,0 - 0,1 - 0,1 2,5

Haninge 0,9 1,3 1,0 1,8 2,3 7,2 - - - 0,0 - 0,0 7,2

Huddinge 0,8 0,4 - 1,0 - 2,2 0,0 0,1 - 0,5 2,8 3,5 5,6

Järfälla 0,1 1,1 15,2 0,1 0,7 17,1 - - - - - - 17,1

Lidingö - - - - 0,2 0,2 - - - - - - 0,2

Nacka - - - - - - - - - - - - 0,0

Norrtälje 4,4 4,2 1,3 5,2 4,4 19,5 1,1 0,2 2,3 3,9 0,2 7,7 27,2

Nykvarn 0,2 0,5 0,0 0,3 0,0 1,0 - - 0,0 - - 0,0 1,0

Nynäshamn 1,1 1,0 0,5 0,1 - 2,7 3,4 0,0 0,4 0,1 - 3,9 6,6

Salem - - - - - - - - - - - - 0,0

Sigtuna 0,5 9,8 11,2 4,4 1,4 27,4 - 0,0 0,0 0,0 - 0,0 27,5

Sollentuna - - - - - - - - - - - - 0,0

Solna - - - - - - - - - - - - 0,0

Stockholm 0,4 - - - - 0,4 - - 0,0 - - 0,0 0,4

Sundbyberg - - - - - - - - - - - - 0,0

Södertälje 0,2 1,3 - 0,5 0,2 2,1 0,2 0,0 - - - 0,3 2,4

Tyresö - - - - - - - - - - - - 0,0

Täby - 0,3 - 0,3 0,2 0,8 - - - 0,0 - 0,0 0,9

Upplands Väsby - - - 0,0 4,0 4,0 - - - 0,0 0,1 0,1 4,1

Upplands-Bro 0,2 0,5 2,2 0,1 - 3,1 - 9,4 - 0,1 - 9,5 12,6

Vallentuna 2,0 3,2 0,4 5,4 0,5 11,5 0,0 - - 0,0 0,7 0,7 12,2

Vaxholm - - - - - - - - - 0,0 - 0,0 0,0

Värmdö - 0,0 - 0,0 - 0,0 - - - 0,0 - 0,0 0,0

Österåker 0,0 - 0,0 0,1 0,3 0,5 0,0 - - 0,0 - 0,0 0,5

Stockholms län Summa 11,7 24,5 32,4 20,9 14,4 103,9 4,9 9,8 2,7 4,7 3,8 26,0 129,9

Södermanland Eskilstuna 4,7 2,1 1,9 0,2 3,0 11,9 1,4 - 0,1 0,0 0,1 1,6 13,5

Flen 0,1 1,8 5,1 3,5 0,3 10,8 0,9 0,0 - 1,9 0,1 2,9 13,7

Gnesta - 3,4 - 5,0 0,2 8,5 2,2 0,1 - 0,0 - 2,3 10,9

Katrineholm 0,2 2,3 0,3 1,1 0,4 4,3 0,0 2,0 0,0 0,2 1,6 3,8 8,1

Nyköping 2,3 0,6 3,4 0,7 19,7 26,6 0,0 0,3 - 2,8 0,1 3,3 29,9

Oxelösund - - - - - - - - - - - - 0,0

Strängnäs 1,8 10,2 2,8 10,5 0,1 25,4 0,0 0,9 - 0,0 - 0,9 26,3

Trosa - 4,1 1,7 1,2 0,2 7,2 - 0,7 - 0,0 - 0,7 7,9

Vingåker - 0,0 - 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 1,3 0,0 1,3 1,6

Södermanlands län Summa 9,1 24,5 15,3 22,3 23,9 95,0 4,6 4,0 0,1 6,2 2,0 16,8 111,9

Uppsala Enköping 5,9 11,4 2,4 4,6 1,3 25,6 16,3 7,3 1,4 2,2 - 27,2 52,9

Heby 0,9 0,9 0,0 0,8 0,3 2,8 - 0,0 - 0,2 - 0,2 3,0

Håbo - 1,3 1,9 0,0 0,0 3,3 - 2,0 0,1 0,0 - 2,1 5,5

Knivsta 0,2 0,4 0,7 0,1 0,0 1,3 3,2 - - 0,6 - 3,9 5,2

Tierp - 2,2 - 1,9 0,0 4,1 - 3,3 - 1,2 - 4,5 8,6

Uppsala 3,9 17,9 11,8 6,9 18,1 58,6 4,2 5,8 0,3 0,5 0,5 11,3 69,9

Älvkarleby 0,1 - - 0,4 - 0,5 - - - - - - 0,5

Östhammar 0,1 0,5 - 0,9 4,0 5,4 - 0,1 - 0,2 0,2 0,5 5,9

Uppsala län Summa 11,1 34,5 16,8 15,7 23,7 101,7 23,7 18,6 1,8 4,9 0,7 49,8 151,5

Värmland Arvika - 0,6 0,5 0,2 0,2 1,5 - - 0,0 - - 0,0 1,5

Eda 0,1 0,2 - - 0,3 0,6 - 0,0 - - - 0,0 0,6

Filipstad 0,0 0,0 - - 0,0 0,0 - - - - - - 0,0

Forshaga - 0,0 0,0 - - 0,0 - - - - - - 0,0

Grums - 0,1 0,1 - 0,1 0,3 - - - - - - 0,3

31


2011 2012 2013 2014 2015 Summa 2011 2012 2013 2014 2015 Summa

Värmland (fortsättning) Hagfors 0,4 0,0 0,0 - 0,0 0,5 0,1 - - - - 0,1 0,6

Hammarö - - 0,2 - - 0,2 - - - - - - 0,2

Karlstad - 1,5 1,2 0,4 1,1 4,2 - 0,8 2,5 19,0 0,0 22,4 26,6

Kil 0,1 0,6 0,0 - 0,1 0,8 - - - - - - 0,8

Kristinehamn 0,0 - 0,3 - 0,0 0,3 - - 0,0 - - 0,0 0,4

Munkfors - 0,0 - - - 0,0 - - - - - - 0,0

Storfors 0,1 - 0,0 - 0,0 0,1 - - - - - - 0,1

Sunne 1,0 0,2 0,4 0,6 - 2,2 - 0,0 - - - 0,0 2,2

Säffle 0,4 0,6 0,1 0,2 0,1 1,4 - - - - 0,0 0,0 1,4

Torsby 0,4 1,7 - - 0,1 2,1 - 0,0 - - - 0,0 2,2

Årjäng 0,1 0,5 0,4 - 0,3 1,3 - 0,0 - - - 0,0 1,3

Värmlands län Summa 2,6 5,9 3,4 1,4 2,2 15,6 0,1 0,8 2,6 19,0 0,0 22,5 38,1

Västerbotten Bjurholm - - 0,2 0,1 0,0 0,3 - - - - - - 0,3

Dorotea 0,0 - - 0,0 - 0,0 0,0 - - - - 0,0 0,0

Lycksele - 0,4 0,5 - 0,0 0,9 - 0,0 0,0 - - 0,0 0,9

Malå 0,0 - 0,0 - - 0,0 - - - - - - 0,0

Nordmaling 0,5 0,4 0,3 - 0,1 1,2 0,0 - - - - 0,0 1,2

Norsjö - - - 0,0 - 0,0 - - - - - - 0,0

Robertsfors - 0,1 0,1 0,1 1,4 1,8 - 0,0 - 0,1 - 0,1 1,8

Skellefteå 0,3 1,0 1,0 1,0 1,2 4,4 - 0,0 - - 0,0 0,0 4,4

Sorsele 0,0 - 0,4 - 0,3 0,7 - - 0,0 - 0,0 0,0 0,7

Storuman 0,0 - - - 0,1 0,1 - - - - 0,1 0,1 0,2

Umeå 1,8 7,3 0,3 2,2 3,7 15,3 0,0 0,5 - - 0,0 0,5 15,8

Vilhelmina 0,0 0,3 - 0,0 0,0 0,4 0,0 - - - 0,3 0,3 0,8

Vindeln - 0,5 0,0 0,0 0,0 0,6 - - - 0,0 0,0 0,0 0,6

Vännäs - - 0,3 0,7 0,5 1,5 - - - - - - 1,5

Åsele 0,0 - - - - 0,0 - - - - - - 0,0

Västerbottens län Summa 2,7 9,9 3,1 4,3 7,4 27,4 0,0 0,5 0,0 0,1 0,4 1,1 28,4

Västernorrland Härnösand 0,2 - 0,0 0,0 0,0 0,2 - - - - - - 0,2

Kramfors 6,1 0,7 0,0 - 1,4 8,2 - - 0,0 - 0,0 0,0 8,2

Sollefteå 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 - - 0,0 0,0 0,3

Sundsvall 2,3 1,7 0,1 7,3 1,1 12,5 0,0 0,0 - 0,0 - 0,1 12,5

Timrå 0,0 0,0 0,0 0,3 - 0,4 - - - 0,1 - 0,1 0,5

Ånge 0,2 0,1 0,0 - - 0,2 - 0,1 - - - 0,1 0,3

Örnsköldsvik 2,4 0,0 0,6 1,9 0,8 5,8 0,0 0,0 - 0,0 - 0,1 5,9

Västernorrlands län Summa 11,3 2,5 0,8 9,6 3,4 27,6 0,0 0,2 0,0 0,2 0,0 0,4 28,0

Västra Götaland Ale 4,6 26,7 1,8 0,6 0,4 34,2 0,0 0,0 0,5 0,7 0,1 1,4 35,6

Alingsås 4,6 1,2 0,3 0,4 0,3 6,8 0,1 0,5 - 0,0 - 0,6 7,5

Bengtsfors - 0,3 0,2 - 0,0 0,5 - 0,0 0,2 - 0,0 0,2 0,8

Bollebygd 0,7 0,0 - 0,0 0,7 1,4 0,5 1,0 0,1 0,0 - 1,5 2,9

Borås 0,5 1,4 0,0 0,2 0,3 2,5 - 0,6 0,6 0,2 - 1,5 3,9

Dals-Ed - 0,2 0,1 0,1 0,4 0,9 - - - - - - 0,9

Essunga 0,0 0,8 0,9 0,2 0,1 2,0 - 0,0 - - 0,0 0,0 2,0

Falköping 9,4 5,0 4,6 1,1 0,7 20,8 0,3 5,8 0,6 0,0 0,1 6,8 27,6

Färgelanda - - 1,3 - 0,3 1,6 - - - - 0,0 0,0 1,6

Grästorp 0,0 0,5 0,5 - 3,2 4,2 - - - - - - 4,2

Gullspång - - 0,0 - 0,3 0,3 - - 0,0 - 0,0 0,0 0,3

Göteborg 1,7 0,2 0,7 2,2 0,5 5,4 0,3 0,0 0,0 1,5 0,0 1,9 7,3

Götene 0,8 0,9 2,3 0,0 1,0 5,0 0,0 - 0,0 - - 0,0 5,0

Herrljunga 0,4 0,3 - 0,1 0,6 1,3 0,1 0,3 - 0,0 0,0 0,5 1,8

Hjo 1,2 0,0 0,5 - 0,1 1,8 - - - - 0,0 0,0 1,8

Härryda 1,6 0,4 2,1 0,0 1,9 6,0 1,9 0,0 0,3 0,0 0,0 2,2 8,2

Karlsborg 0,1 - 0,0 0,4 0,0 0,5 - 6,3 - - - 6,3 6,8

Kungälv 0,2 4,4 2,1 1,0 1,2 8,9 - 15,9 0,2 2,2 1,2 19,4 28,3

Lerum 0,1 0,4 0,1 0,5 - 1,2 - 0,0 - 0,0 - 0,0 1,2

Lidköping 10,9 7,2 1,4 1,4 2,9 23,8 - 0,0 - 0,1 0,9 1,0 24,9

Lilla Edet 1,1 30,2 0,6 2,0 0,3 34,2 0,2 1,0 - - - 1,3 35,5

Lysekil - 0,2 0,0 - 0,4 0,6 - 0,0 - - 0,0 0,0 0,6

Mariestad 0,9 - 0,9 1,7 0,6 4,1 - - 0,0 - 0,2 0,3 4,3

Mark 1,8 1,9 0,6 1,9 0,4 6,7 4,7 2,6 0,9 1,0 0,9 10,2 16,9

Mellerud 0,4 3,7 0,2 0,0 0,7 5,0 - - - - - - 5,0

Munkedal - 0,5 0,3 0,3 1,0 2,1 - - 0,0 - 0,0 0,0 2,1

Mölndal - - 0,3 1,6 0,4 2,3 - - - - - - 2,3

Orust - 2,2 0,3 0,6 1,5 4,6 - 2,0 - 0,2 0,8 3,0 7,7

Partille - 0,0 - - 0,1 0,1 - - - - - - 0,1

32


2011 2012 2013 2014 2015 Summa 2011 2012 2013 2014 2015 Summa

Västra Götaland (forts.) Skara 0,8 2,7 3,5 0,4 1,2 8,6 0,0 1,8 0,0 - 0,0 1,8 10,4

Skövde 9,5 1,1 2,3 5,0 4,5 22,5 0,8 0,2 0,1 0,3 0,2 1,6 24,1

Sotenäs - 0,7 0,0 - 0,1 0,8 - - - - 0,3 0,3 1,1

Stenungsund 0,2 0,9 0,1 0,2 0,7 2,0 0,9 0,1 0,0 0,0 0,0 1,1 3,1

Strömstad 0,1 1,6 0,6 0,1 0,3 2,7 - 0,1 2,5 - 0,0 2,6 5,3

Svenljunga 0,0 0,1 - 2,4 - 2,5 - 0,0 - 0,8 - 0,8 3,3

Tanum 0,4 1,4 2,2 1,9 6,9 12,8 - 0,2 0,0 - 0,1 0,3 13,0

Tibro 0,5 0,5 8,5 0,7 0,6 10,8 - - 0,0 - 0,5 0,5 11,3

Tidaholm 0,6 0,2 0,2 0,0 0,0 1,0 0,2 0,0 0,0 - 0,0 0,3 1,3

Tjörn 0,2 2,0 0,0 0,6 0,2 3,0 - 2,2 0,2 5,2 - 7,5 10,5

Tranemo 0,1 0,0 0,3 0,4 0,8 1,6 - 4,7 0,1 0,4 0,3 5,5 7,2

Trollhättan 12,4 17,5 2,3 2,5 5,1 39,8 0,8 0,2 - 0,0 0,0 1,0 40,8

Töreboda 0,0 - 0,4 - 0,1 0,5 - - - - - - 0,5

Uddevalla - 3,3 4,3 2,5 0,8 10,8 - 0,4 0,0 - 0,0 0,4 11,3

Ulricehamn 0,3 1,5 0,0 1,4 5,6 8,8 0,2 4,8 0,1 0,7 3,3 9,2 18,0

Vara 0,6 4,3 0,1 0,2 1,2 6,3 - 2,4 - 0,0 0,0 2,4 8,7

Vårgårda 0,6 7,6 1,6 0,4 1,6 11,7 1,5 3,3 3,0 0,2 0,1 8,0 19,8

Vänersborg - 0,5 0,5 0,4 0,1 1,5 0,0 0,0 - 0,1 0,7 0,9 2,4

Åmål - 0,0 - - 0,0 0,1 - - - - 0,0 0,0 0,1

Öckerö - - - - - - - - - - - - 0,0

Västra Götalands län Summa 67,2 134,8 49,0 35,5 50,4 336,9 12,6 56,6 9,5 14,0 9,9 102,6 439,4

Örebro Askersund 1,6 0,1 1,6 4,6 0,5 8,4 0,0 0,0 1,6 0,7 0,9 3,2 11,6

Degerfors 0,2 - 0,2 0,2 0,0 0,5 0,2 - 0,0 - 0,0 0,2 0,7

Hallsberg 0,1 0,1 3,5 0,5 4,7 8,9 - - - 0,1 - 0,1 8,9

Hällefors 0,0 - - - 0,0 0,0 0,0 - - - 3,8 3,8 3,8

Karlskoga - 0,0 1,0 0,5 0,2 1,7 - - 0,0 - - 0,0 1,7

Kumla 0,7 1,8 1,8 0,2 0,9 5,4 - 0,0 0,0 - 0,9 0,9 6,3

Laxå 0,0 - - - 0,0 0,0 - - 0,0 - 0,0 0,0 0,0

Lekeberg 0,7 0,8 5,4 0,5 1,1 8,6 - - 0,2 - 0,8 1,0 9,6

Lindesberg 0,8 - 0,4 0,0 1,0 2,1 0,0 - 0,0 - 0,0 0,1 2,2

Ljusnarsberg 0,1 - - 0,0 0,0 0,2 0,0 - 0,0 - 0,0 0,0 0,2

Nora 0,0 0,8 0,0 0,4 0,8 2,1 0,0 - 0,0 - 3,6 3,6 5,7

Örebro 9,3 7,6 13,9 8,3 0,7 39,8 0,1 2,5 0,5 2,3 0,3 5,8 45,5

Örebro län Summa 13,5 11,3 27,7 15,2 9,8 77,6 0,3 2,5 2,3 3,0 10,4 18,6 96,2

Östergötland Boxholm 0,1 0,2 0,0 0,0 - 0,4 - 0,0 0,1 0,1 - 0,2 0,6

Finspång - 0,6 1,0 0,5 0,8 2,9 - 5,9 0,0 0,1 - 6,0 8,9

Kinda 0,1 0,5 0,2 1,2 - 2,0 0,0 0,4 2,2 1,9 0,0 4,5 6,4

Linköping 18,5 9,4 6,5 20,4 37,6 92,5 8,4 1,1 5,8 2,8 7,1 25,2 117,7

Mjölby 16,2 3,0 23,2 3,4 1,4 47,1 - 0,1 10,2 0,4 0,8 11,4 58,5

Motala 0,8 11,5 32,3 1,8 0,4 46,8 0,1 0,0 1,2 0,0 - 1,3 48,1

Norrköping 3,1 6,8 2,8 3,2 0,3 16,2 5,6 0,0 0,8 0,7 - 7,1 23,3

Söderköping 0,9 8,9 1,3 0,0 0,1 11,2 4,4 0,2 - 0,0 0,1 4,8 16,0

Vadstena - 1,4 9,4 0,0 0,2 11,0 - 1,1 0,3 - - 1,3 12,3

Valdemarsvik 0,3 3,5 0,0 0,1 - 3,8 0,7 0,4 - 6,7 - 7,9 11,7

Ydre - 0,3 0,1 - - 0,4 - 10,7 0,0 - - 10,7 11,1

Åtvidaberg 0,0 0,2 0,4 0,1 0,8 1,5 0,5 0,9 0,0 0,0 - 1,4 2,9

Ödeshög - 0,7 0,4 0,5 0,2 1,8 - 1,7 0,0 0,1 - 1,8 3,5

Östergötlands län Summa 40,0 46,8 77,8 31,3 41,6 237,5 19,7 22,5 20,6 12,8 8,1 83,6 321,2

Totalsumma 447 514 477 412 384 2234 148 190 138 127 79 681 2916

34

Län Kommun Åkermark(hektar)

Betesmark(hektar)

Åkermark Betesmark Total andel Åkermark

Total andel Betesmark

Total andel jordbruksmark

2011 2012 2013 2014 2015 2011 2012 2013 2014 2015

Blekinge Karlshamn 4490 1634 - 0,08 0,00 0,10 0,02 - - 0,00 - 0,07 0,21 0,07 0,17

Karlskrona 10752 5728 0,01 - 0,01 0,07 0,01 0,01 0,00 0,00 0,02 0,00 0,10 0,03 0,07

Olofström 2074 1389 0,01 0,00 0,01 - - - 0,06 0,00 - 0,01 0,02 0,07 0,04

Ronneby 7834 3818 0,01 0,02 0,01 0,00 0,04 0,00 - 0,05 - 0,08 0,09 0,12 0,10

Sölvesborg 7153 900 0,00 0,00 0,02 0,46 0,03 - - - 0,02 - 0,51 0,02 0,46

Blekinge län Summa 32304 13468 0,01 0,02 0,01 0,14 0,02 0,00 0,01 0,02 0,01 0,03 0,20 0,07 0,16

Dalarna Avesta 9642 497 0,00 0,02 0,00 - 0,00 - 0,11 - - - 0,03 0,11 0,03

Borlänge 7116 343 0,05 0,07 0,02 0,03 0,08 - 0,10 - - 0,00 0,25 0,10 0,25

Falun 6294 949 0,00 0,00 0,01 0,00 0,02 - 0,03 0,00 0,00 0,25 0,03 0,28 0,06

Gagnef 2550 421 0,03 0,00 0,00 0,05 0,00 0,00 - 0,01 - 0,00 0,08 0,01 0,07

Hedemora 11498 769 0,01 0,01 0,03 0,00 0,01 - 0,03 0,00 - 0,00 0,06 0,03 0,06

Leksand 3636 946 0,00 0,00 0,06 0,01 0,02 0,00 - 0,00 0,00 0,00 0,09 0,01 0,07

Ludvika 984 293 0,02 - - 0,01 0,03 0,00 - - - - 0,05 0,00 0,04

Malung-Sälen 1232 4084 0,08 0,05 - - 0,00 0,06 0,00 - 0,01 0,00 0,13 0,08 0,09

Mora 2071 753 0,01 0,02 0,00 0,03 0,00 0,00 - - - - 0,05 0,00 0,04

Orsa 1249 1114 0,03 0,01 0,02 - - 0,00 - 0,00 - - 0,06 0,00 0,03

Rättvik 2548 1367 0,00 - 0,02 0,02 0,02 0,01 - - 0,00 - 0,06 0,01 0,04

Smedjebacken 2497 379 - 0,01 0,00 0,00 - - - 0,00 - - 0,02 0,00 0,02

Säter 8582 225 0,00 0,00 0,01 - 0,00 - - 0,00 - 0,00 0,01 0,00 0,01

Vansbro 2714 394 0,00 - 0,00 0,00 0,01 0,00 - - - - 0,01 0,00 0,01

Älvdalen 831 2633 0,00 0,00 - 0,01 - 0,00 0,00 - 0,00 - 0,02 0,00 0,01

Dalarnas län Summa 63443 15169 0,01 0,02 0,01 0,01 0,02 0,02 0,01 0,00 0,00 0,02 0,07 0,05 0,06

Gotland Gotland 87368 28347 0,01 0,00 0,01 0,00 0,00 0,01 0,01 0,07 0,01 0,03 0,02 0,14 0,05

Gotlands län Summa 87368 28347 0,01 0,00 0,01 0,00 0,00 0,01 0,01 0,07 0,01 0,03 0,02 0,14 0,05

Gävleborg Bollnäs 11866 544 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 0,32 - 0,00 - - 0,02 0,32 0,03

Gävle 5230 693 0,00 0,02 0,05 0,00 0,01 - 0,05 - 0,00 - 0,07 0,05 0,07

Hofors 2865 187 - 0,00 - - 0,00 - - - - - 0,00 - 0,00

Hudiksvall 12575 607 0,02 0,01 0,01 0,00 0,00 0,01 - 0,08 - - 0,04 0,09 0,04

Ljusdal 8726 2570 0,00 - - 0,01 - - 0,00 0,00 0,00 - 0,02 0,00 0,01

Nordanstig 5551 308 - 0,01 - 0,01 - - 0,00 - - - 0,02 0,00 0,02

Ockelbo 3300 198 - 0,00 0,02 - - - - - - - 0,02 - 0,02

Ovanåker 5900 591 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,02 - 0,00 0,01 - 0,01 0,03 0,01

Sandviken 9158 554 0,00 0,01 0,00 - 0,00 - 0,00 - - - 0,01 0,00 0,01

Söderhamn 5249 474 - - 0,00 0,00 - - - 0,00 - - 0,00 0,00 0,00

Gävleborgs län Summa 70420 6726 0,01 0,01 0,01 0,00 0,00 0,03 0,01 0,01 0,00 - 0,02 0,04 0,03

Halland Falkenberg 28159 4045 0,00 0,01 0,01 0,02 0,02 0,00 0,06 0,03 0,02 0,00 0,06 0,11 0,06

Halmstad 21961 2443 0,01 0,05 0,01 0,07 0,06 - 0,08 0,01 0,01 0,13 0,20 0,23 0,20

Hylte 3224 1669 0,01 0,01 0,00 0,01 - - 0,00 - 0,02 - 0,03 0,02 0,02

Kungsbacka 11353 2233 0,02 0,05 0,20 0,08 0,12 - 0,00 - 0,05 0,00 0,47 0,06 0,40

Laholm 23120 3257 0,02 0,02 0,06 0,01 0,01 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,12 0,03 0,11

Varberg 25377 4918 0,05 0,03 0,04 0,02 0,04 0,13 0,14 0,00 0,05 0,10 0,18 0,43 0,22

Hallands län Summa 113195 18565 0,02 0,03 0,05 0,03 0,04 0,04 0,06 0,01 0,03 0,04 0,17 0,18 0,17

Jämtland Berg 6167 729 0,00 0,00 0,03 0,01 - - 0,00 0,01 - - 0,04 0,01 0,04

Bräcke 2252 270 - 0,01 0,00 - - - 0,00 - - - 0,01 0,00 0,01

Härjedalen 1704 570 0,01 0,01 0,01 0,02 - - 0,01 0,02 0,00 - 0,05 0,04 0,05

Krokom 9101 1531 0,01 0,01 0,03 0,01 0,02 0,01 0,01 0,04 0,16 - 0,07 0,22 0,09

Ragunda 3114 162 - 0,00 - - - - 0,00 - - - 0,00 0,00 0,00

Strömsund 5015 990 0,00 0,01 0,00 0,01 - 0,00 - - 0,00 - 0,02 0,01 0,02

Åre 5146 675 0,03 0,01 0,00 0,00 - 0,20 0,00 0,01 0,27 - 0,04 0,47 0,09

Östersund 10976 876 0,01 0,01 0,02 0,00 0,01 0,02 - 0,00 - - 0,05 0,02 0,05

Jämtlands län Summa 43475 5802 0,01 0,01 0,02 0,01 0,00 0,03 0,00 0,02 0,07 - 0,04 0,12 0,05

Jönköping Aneby 5679 3266 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 0,00 0,00 0,13 0,01 0,01 0,04 0,15 0,08

Eksjö 6859 3637 0,01 0,01 0,02 0,01 0,01 0,01 0,03 - 0,02 0,01 0,07 0,06 0,06

Gislaved 6715 3380 0,00 0,01 0,07 0,02 0,00 - 0,00 0,05 0,04 0,00 0,10 0,09 0,10

Gnosjö 1758 685 0,01 0,02 0,00 0,03 0,03 0,08 0,09 0,00 - 0,07 0,09 0,23 0,13

Habo 4198 815 0,02 0,16 0,04 0,05 0,03 - 0,01 0,09 0,00 0,00 0,31 0,10 0,27

Jönköping 18420 6531 0,06 0,05 0,02 0,06 0,02 0,14 0,03 0,07 0,10 0,05 0,21 0,39 0,26

Mullsjö 1717 862 - 0,02 - - - - 0,19 0,00 0,02 0,00 0,02 0,21 0,09

Nässjö 8288 4582 - 0,00 0,00 0,03 0,00 - 0,05 0,01 0,07 - 0,04 0,12 0,07

Sävsjö 6001 2835 0,01 0,01 0,02 0,02 - - 0,27 0,05 0,01 0,00 0,07 0,32 0,15

Tabell 5. Andel av jordbruksmark som exploaterats 2011–2015 uppdelat på ägoslag, län och kommun. Exploateringen inkluderar byggnader, vägar och järnvägar. Andelar angivna i procent.

35


Betesmark(hektar)




2011 2012 2013 2014 2015 2011 2012 2013 2014 2015

Jönköping (fortsättning) Tranås 5041 3226 - 0,00 0,00 0,01 0,00 - 0,00 0,05 0,01 - 0,02 0,06 0,03

Vaggeryd 4798 2349 0,02 0,02 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 0,21 0,03 - 0,06 0,24 0,12

Vetlanda 13139 6870 0,00 0,01 0,00 0,00 0,04 - 0,02 0,00 0,02 0,00 0,06 0,05 0,06

Värnamo 8542 3864 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,00 0,00 0,05 0,01 0,03 0,08 0,05

Jönköpings län Summa 91155 42900 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,03 0,04 0,05 0,04 0,01 0,10 0,16 0,12

Kalmar Borgholm 21426 15627 0,00 0,02 0,04 0,01 0,00 0,02 0,06 0,01 0,01 0,00 0,07 0,11 0,09

Emmaboda 2182 1654 - - 0,01 - - - - 0,01 0,00 0,05 0,01 0,06 0,03

Hultsfred 7291 3252 0,04 0,01 0,00 - 0,01 - 0,00 0,00 - 0,06 0,06 0,07 0,06

Högsby 3839 2440 0,02 - 0,00 - 0,00 0,02 - 0,00 - 0,00 0,02 0,02 0,02

Kalmar 21173 3482 0,01 0,01 0,01 0,01 0,03 0,12 0,01 0,00 0,00 0,01 0,07 0,13 0,08

Mönsterås 6270 2520 0,00 - 0,01 0,00 0,00 - - 0,14 - 0,00 0,01 0,14 0,05

Mörbylånga 20060 30137 0,01 0,02 0,02 0,00 0,00 0,02 - 0,00 - 0,00 0,05 0,02 0,03

Nybro 5056 2977 0,00 - 0,00 0,01 0,00 - - 0,01 0,00 0,00 0,02 0,01 0,01

Oskarshamn 3593 2397 0,00 - 0,00 - 0,00 - - 0,00 0,10 0,01 0,00 0,11 0,05

Torsås 5977 1554 - - 0,01 0,02 0,00 - - 0,09 0,00 - 0,03 0,09 0,04

Vimmerby 8494 4698 0,01 0,00 0,01 0,01 0,00 - 0,01 0,19 0,07 - 0,03 0,27 0,12

Västervik 20087 7029 0,01 0,01 0,01 0,00 - 0,00 0,00 0,00 - - 0,03 0,01 0,02

Kalmar län Summa 125447 77766 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,02 0,01 0,02 0,01 0,01 0,05 0,07 0,05

Kronoberg Alvesta 8719 3880 0,01 0,01 0,01 0,00 0,03 - - 0,00 0,00 0,01 0,06 0,01 0,05

Lessebo 795 565 - 0,00 0,00 0,02 - - 0,00 - 0,00 0,01 0,02 0,02 0,02

Ljungby 12976 4991 0,01 0,01 0,02 0,02 0,00 - 0,01 0,09 0,00 0,02 0,06 0,13 0,08

Markaryd 1917 961 - 0,02 0,00 0,00 0,01 - - 0,26 0,36 0,00 0,04 0,62 0,24

Tingsryd 4879 2865 - 0,00 0,00 0,04 0,00 - 0,00 0,01 0,03 0,00 0,05 0,04 0,04

Uppvidinge 2593 2126 - - 0,01 - 0,01 - 0,00 0,00 - 0,01 0,02 0,02 0,02

Växjö 14185 5643 0,01 0,02 0,01 0,01 0,01 - 0,20 0,07 0,02 0,02 0,07 0,31 0,14

Älmhult 3970 2817 0,01 - 0,00 0,00 0,00 0,02 - 0,02 0,01 0,04 0,01 0,08 0,04

Kronobergs län Summa 50035 23849 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,00 0,05 0,05 0,02 0,01 0,05 0,14 0,08

Norrbotten Arjeplog 131 43 - - 0,04 - - - - 0,01 - - 0,04 0,01 0,03

Arvidsjaur 681 95 0,00 - 0,00 0,00 - - - 0,00 0,01 - 0,00 0,01 0,00

Boden 6029 213 0,02 0,02 0,09 0,02 0,02 - 0,68 - 0,00 - 0,17 0,68 0,19

Gällivare 238 172 0,01 - - - - - - - - - 0,01 - 0,00

Haparanda 2319 68 - 0,00 - 0,00 0,00 - - - - - 0,00 - 0,00

Jokkmokk 250 66 0,00 - - - - - - - - - 0,00 - 0,00

Kalix 3318 88 0,00 0,00 0,01 0,01 - - - - 0,02 - 0,01 0,02 0,01

Kiruna 188 378 - - - - 0,00 1,11 - 0,18 - - 0,00 1,29 0,86

Luleå 8337 433 0,01 0,02 0,07 0,03 0,01 0,11 0,00 - 0,03 - 0,14 0,14 0,14

Pajala 1306 619 0,07 0,00 0,01 0,00 0,02 0,03 - - 0,00 - 0,10 0,03 0,08

Piteå 8747 100 0,00 0,02 0,00 0,01 0,05 - 0,00 - 0,00 - 0,07 0,01 0,07

Älvsbyn 2500 14 - 0,02 0,03 0,00 0,00 - - - - - 0,05 - 0,05

Överkalix 1165 95 - - - - 0,00 - - - - 0,01 0,00 0,01 0,00

Övertorneå 2252 162 0,01 0,00 - 0,00 0,00 - - - - - 0,02 - 0,02

Norrbottens län Summa 37461 2544 0,01 0,01 0,03 0,01 0,02 0,19 0,06 0,03 0,01 0,00 0,08 0,28 0,10

Skåne Bjuv 6209 311 0,02 0,01 0,01 0,03 0,00 - - - 0,00 - 0,08 0,00 0,07

Bromölla 2979 1377 0,04 0,00 0,01 0,01 0,20 0,48 - 0,00 - 0,01 0,26 0,49 0,34

Burlöv 679 12 0,04 0,58 0,15 0,04 0,03 - - - - - 0,83 - 0,82

Båstad 10596 1701 0,05 0,00 0,02 0,02 0,06 0,15 0,07 0,01 0,00 0,10 0,14 0,32 0,16

Eslöv 29640 1066 0,00 0,01 0,01 0,01 0,00 - - - 0,00 - 0,04 0,00 0,04

Helsingborg 22898 533 0,09 0,05 0,11 0,05 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,03 0,32 0,03 0,31

Hässleholm 19777 6687 0,00 0,00 0,00 0,00 0,02 - 0,00 0,02 0,01 0,05 0,03 0,08 0,04

Höganäs 9435 489 0,03 0,04 0,03 0,04 0,09 - - 0,00 - 0,03 0,23 0,03 0,22

Hörby 16705 4280 0,01 0,05 0,01 0,00 0,00 0,00 0,15 0,04 0,16 - 0,07 0,34 0,13

Höör 7644 1753 0,08 0,10 0,01 0,21 - - 0,01 0,00 0,16 - 0,40 0,17 0,36

Klippan 8995 2482 0,01 0,01 0,01 0,00 0,02 0,11 - 0,00 - 0,00 0,04 0,11 0,06

Kristianstad 44281 10976 0,00 0,01 0,03 0,00 0,02 0,20 0,02 0,00 0,00 0,00 0,07 0,22 0,10

Kävlinge 10212 648 0,02 0,02 0,01 0,01 0,03 0,02 0,51 - - 0,00 0,09 0,53 0,12

Landskrona 9645 308 0,03 0,02 0,10 0,01 0,01 - - - 0,01 - 0,17 0,01 0,17

Lomma 3534 146 0,00 0,03 - 0,01 0,00 - - - - - 0,05 - 0,04

Lund 20795 3597 0,08 0,03 0,02 0,03 0,03 0,00 - 0,00 0,00 - 0,20 0,00 0,17

Malmö 5012 340 0,48 0,28 0,04 0,02 0,24 - - - - - 1,06 - 1,00

Osby 2112 1954 0,04 - 0,01 0,02 0,01 0,00 - 0,00 - 0,00 0,08 0,01 0,05

36


Betesmark(hektar)




2011 2012 2013 2014 2015 2011 2012 2013 2014 2015

Skåne (fortsättning) Perstorp 1562 628 - - 0,00 0,00 0,00 - - 0,01 - 0,00 0,01 0,01 0,01

Simrishamn 21817 3449 0,02 0,02 0,01 0,01 0,00 0,00 - 0,00 0,15 0,00 0,07 0,15 0,08

Sjöbo 27182 4255 0,01 0,01 0,01 0,00 0,00 - - 0,00 0,04 0,00 0,03 0,04 0,03

Skurup 15046 377 0,04 0,01 0,03 0,04 0,01 0,42 0,00 0,18 - - 0,13 0,60 0,15

Staffanstorp 8605 176 0,07 0,01 0,11 0,16 0,00 - - - - - 0,36 - 0,35

Svalöv 21772 1364 0,00 - 0,01 0,00 0,00 - 0,00 0,00 - - 0,01 0,00 0,01

Svedala 12361 1182 0,13 0,07 0,00 0,08 0,00 - - 0,00 0,01 - 0,28 0,01 0,26

Tomelilla 22811 3219 0,01 0,01 0,01 0,03 0,01 0,01 0,00 0,00 - 0,00 0,06 0,02 0,06

Trelleborg 28013 391 0,09 0,02 0,01 0,03 0,01 0,00 - - - 0,00 0,16 0,00 0,16

Vellinge 8890 1084 0,25 0,01 0,02 0,02 0,15 - - - - - 0,45 - 0,40

Ystad 24492 1867 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 - 0,05 0,00 - - 0,05 0,05 0,05

Åstorp 5494 224 0,00 0,01 0,02 0,00 0,01 - - - - - 0,04 - 0,04

Ängelholm 18558 1157 0,02 0,02 0,01 0,05 0,01 0,01 0,00 0,05 0,00 - 0,11 0,07 0,11

Örkelljunga 2471 1057 0,00 0,01 0,01 - 0,00 - - 0,00 - - 0,02 0,00 0,02

Östra Göinge 6341 2198 - 0,01 0,01 - 0,00 - 0,01 0,02 - 0,00 0,02 0,03 0,03

Skåne län Summa 456563 61290 0,04 0,02 0,02 0,02 0,02 0,06 0,02 0,01 0,03 0,01 0,13 0,13 0,13

Stockholm Botkyrka 3044 104 0,03 0,01 0,02 0,00 - - 0,00 - - - 0,06 0,00 0,06

Danderyd 61 14 - - - - - - - - - - - - 0,00

Ekerö 6289 539 - 0,01 0,00 0,02 0,00 - 0,00 - 0,02 - 0,04 0,02 0,04

Haninge 3120 648 0,03 0,04 0,03 0,06 0,07 - - - 0,00 - 0,23 0,00 0,19

Huddinge 452 179 0,17 0,08 - 0,23 - 0,01 0,05 - 0,29 1,59 0,48 1,94 0,89

Järfälla 262 187 0,04 0,42 5,80 0,02 0,26 - - - - - 6,55 - 3,82

Lidingö 108 9 - - - - 0,15 - - - - - 0,15 - 0,14

Nacka 143 55 - - - - - - - - - - - - 0,00

Norrtälje 26731 4794 0,02 0,02 0,00 0,02 0,02 0,02 0,00 0,05 0,08 0,00 0,07 0,16 0,09

Nykvarn 1855 129 0,01 0,03 0,00 0,02 0,00 - - 0,03 - - 0,05 0,03 0,05

Nynäshamn 5560 479 0,02 0,02 0,01 0,00 - 0,72 0,00 0,08 0,02 - 0,05 0,81 0,11

Salem 743 45 - - - - - - - - - - - - 0,00

Sigtuna 9343 833 0,01 0,11 0,12 0,05 0,01 - 0,00 0,00 0,00 - 0,29 0,00 0,27

Sollentuna 145 103 - - - - - - - - - - - - 0,00

Solna 25 13 - - - - - - - - - - - - 0,00

Stockholm 217 95 0,17 - - - - - - 0,02 - - 0,17 0,02 0,12

Sundbyberg 7 - - - - - - - - - - - - 0,00

Södertälje 9711 1152 0,00 0,01 - 0,00 0,00 0,02 0,00 - - - 0,02 0,02 0,02

Tyresö 120 137 - - - - - - - - - - - - 0,00

Täby 655 183 - 0,05 - 0,04 0,04 - - - 0,01 - 0,13 0,01 0,10

Upplands Väsby 1348 149 - - - 0,00 0,30 - - - 0,00 0,08 0,30 0,08 0,27

Upplands-Bro 5329 648 0,00 0,01 0,04 0,00 - - 1,46 - 0,01 - 0,06 1,46 0,21

Vallentuna 7679 1011 0,03 0,04 0,00 0,07 0,01 0,00 - - 0,00 0,07 0,15 0,07 0,14

Vaxholm 272 120 - - - - - - - - 0,01 - - 0,01 0,00

Värmdö 1161 498 - 0,00 - 0,00 - - - - 0,00 - 0,00 0,00 0,00

Österåker 1908 533 0,00 - 0,00 0,01 0,02 0,00 - - 0,00 - 0,03 0,00 0,02

Stockholms län Summa 86282 12665 0,01 0,03 0,04 0,02 0,02 0,04 0,08 0,02 0,04 0,03 0,12 0,20 0,13

Södermanland Eskilstuna 27636 3250 0,02 0,01 0,01 0,00 0,01 0,04 - 0,00 0,00 0,00 0,04 0,05 0,04

Flen 14292 3193 0,00 0,01 0,04 0,02 0,00 0,03 0,00 - 0,06 0,00 0,08 0,09 0,08

Gnesta 8245 1578 - 0,04 - 0,06 0,00 0,14 0,01 - 0,00 - 0,10 0,15 0,11

Katrineholm 20494 3431 0,00 0,01 0,00 0,01 0,00 0,00 0,06 0,00 0,01 0,05 0,02 0,11 0,03

Nyköping 30392 4159 0,01 0,00 0,01 0,00 0,06 0,00 0,01 - 0,07 0,00 0,09 0,08 0,09

Oxelösund 220 27 - - - - - - - - - - - - 0,00

Strängnäs 16151 1499 0,01 0,06 0,02 0,07 0,00 0,00 0,06 - 0,00 - 0,16 0,06 0,15

Trosa 3645 672 - 0,11 0,05 0,03 0,01 - 0,11 - 0,00 - 0,20 0,11 0,18

Vingåker 8148 725 - 0,00 - 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,17 0,00 0,00 0,18 0,02

Södermanlands län Summa 129223 18535 0,01 0,02 0,01 0,02 0,02 0,02 0,02 0,00 0,03 0,01 0,07 0,09 0,08

Uppsala Enköping 51784 3514 0,01 0,02 0,00 0,01 0,00 0,46 0,21 0,04 0,06 - 0,05 0,78 0,10

Heby 19856 1198 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 - 0,00 - 0,02 - 0,01 0,02 0,01

Håbo 4027 226 - 0,03 0,05 0,00 0,00 - 0,87 0,06 0,01 - 0,08 0,95 0,13

Knivsta 7159 1079 0,00 0,01 0,01 0,00 0,00 0,30 - - 0,06 - 0,02 0,36 0,06

Tierp 20694 2352 - 0,01 - 0,01 0,00 - 0,14 - 0,05 - 0,02 0,19 0,04

Uppsala 49859 5979 0,01 0,04 0,02 0,01 0,04 0,07 0,10 0,01 0,01 0,01 0,12 0,19 0,13

Älvkarleby 397 87 0,03 - - 0,11 - - - - - - 0,14 - 0,11

Östhammar 16775 4792 0,00 0,00 - 0,01 0,02 - 0,00 - 0,00 0,01 0,03 0,01 0,03

Uppsala län Summa 170551 19229 0,01 0,02 0,01 0,01 0,01 0,12 0,10 0,01 0,03 0,00 0,06 0,26 0,08

37


Betesmark(hektar)




2011 2012 2013 2014 2015 2011 2012 2013 2014 2015

Värmland Arvika 8383 555 - 0,01 0,01 0,00 0,00 - - 0,00 - - 0,02 0,00 0,02

Eda 4816 521 0,00 0,00 - - 0,01 - 0,00 - - - 0,01 0,00 0,01

Filipstad 1185 275 0,00 0,00 - - 0,00 - - - - - 0,00 - 0,00

Forshaga 3022 152 - 0,00 0,00 - - - - - - - 0,00 - 0,00

Grums 4653 456 - 0,00 0,00 - 0,00 - - - - - 0,01 - 0,00

Hagfors 3888 565 0,01 0,00 0,00 - 0,00 0,02 - - - - 0,01 0,02 0,01

Hammarö 415 41 - - 0,06 - - - - - - - 0,06 - 0,05

Karlstad 22809 1132 - 0,01 0,01 0,00 0,00 - 0,07 0,23 1,68 0,00 0,02 1,97 0,11

Kil 7070 302 0,00 0,01 0,00 - 0,00 - - - - - 0,01 - 0,01

Kristinehamn 11139 1207 0,00 - 0,00 - 0,00 - - 0,00 - - 0,00 0,00 0,00

Munkfors 845 45 - 0,00 - - - - - - - - 0,00 - 0,00

Storfors 2897 204 0,00 - 0,00 - 0,00 - - - - - 0,00 - 0,00

Sunne 11484 930 0,01 0,00 0,00 0,01 - - 0,00 - - - 0,02 0,00 0,02

Säffle 19750 955 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 - - - - 0,00 0,01 0,00 0,01

Torsby 4047 993 0,01 0,04 - - 0,00 - 0,00 - - - 0,05 0,00 0,04

Årjäng 5903 367 0,00 0,01 0,01 - 0,00 - 0,00 - - - 0,02 0,00 0,02

Värmlands län Summa 112305 8699 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,03 0,22 0,00 0,01 0,26 0,03

Västerbotten Bjurholm 2705 62 - - 0,01 0,00 0,00 - - - - - 0,01 - 0,01

Dorotea 269 74 0,01 - - 0,00 - 0,01 - - - - 0,01 0,01 0,01

Lycksele 1612 96 - 0,02 0,03 - 0,00 - 0,04 0,00 - - 0,06 0,04 0,05

Malå 303 15 0,00 - 0,00 - - - - - - - 0,00 - 0,00

Nordmaling 4452 126 0,01 0,01 0,01 - 0,00 0,01 - - - - 0,03 0,01 0,03

Norsjö 975 62 - - - 0,00 - - - - - - 0,00 - 0,00

Robertsfors 9715 178 - 0,00 0,00 0,00 0,01 - 0,01 - 0,04 - 0,02 0,05 0,02

Skellefteå 27972 327 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 - 0,00 - - 0,00 0,02 0,00 0,02

Sorsele 749 196 0,00 - 0,05 - 0,04 - - 0,00 - 0,00 0,09 0,00 0,07

Storuman 914 362 0,00 - - - 0,01 - - - - 0,02 0,01 0,02 0,01

Umeå 13265 370 0,01 0,05 0,00 0,02 0,03 0,00 0,13 - - 0,00 0,12 0,14 0,12

Vilhelmina 1278 387 0,00 0,03 - 0,00 0,00 0,00 - - - 0,09 0,03 0,09 0,05

Vindeln 3576 204 - 0,01 0,00 0,00 0,00 - - - 0,00 0,00 0,02 0,00 0,02

Vännäs 5638 156 - - 0,01 0,01 0,01 - - - - - 0,03 - 0,03

Åsele 771 42 0,01 - - - - - - - - - 0,01 - 0,01

Västerbottens län Summa 74194 2657 0,00 0,01 0,00 0,01 0,01 0,00 0,02 0,00 0,00 0,02 0,04 0,04 0,04

Västmanland Härnösand 3796 177 0,00 - 0,00 0,00 0,00 - - - - - 0,01 - 0,01

Kramfors 8255 354 0,07 0,01 0,00 - 0,02 - - 0,00 - 0,00 0,10 0,00 0,10

Sollefteå 8233 598 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 - - 0,00 0,00 0,01 0,00

Sundsvall 10503 748 0,02 0,02 0,00 0,07 0,01 0,00 0,00 - 0,00 - 0,12 0,01 0,11

Timrå 2622 194 0,00 0,00 0,00 0,01 - - - - 0,07 - 0,01 0,07 0,02

Ånge 3945 406 0,00 0,00 0,00 - - - 0,03 - - - 0,01 0,03 0,01

Örnsköldsvik 15433 532 0,02 0,00 0,00 0,01 0,01 0,00 0,00 - 0,01 - 0,04 0,01 0,04

Västmanlands län Summa 103469 7847 0,02 0,01 0,01 0,01 0,02 0,01 0,01 0,22 0,00 0,00 0,06 0,24 0,07

Västra Götaland Ale 4512 564 0,10 0,59 0,04 0,01 0,01 0,00 0,00 0,09 0,13 0,03 0,76 0,24 0,70

Alingsås 7957 519 0,06 0,02 0,00 0,01 0,00 0,02 0,10 - 0,00 - 0,09 0,12 0,09

Bengtsfors 3700 342 - 0,01 0,01 - 0,00 - 0,00 0,06 - 0,00 0,01 0,06 0,02

Bollebygd 732 259 0,09 0,00 - 0,00 0,09 0,18 0,37 0,04 0,00 - 0,19 0,59 0,29

Borås 4913 2349 0,01 0,03 0,00 0,00 0,01 - 0,03 0,03 0,01 - 0,05 0,06 0,05

Dals-Ed 4216 250 - 0,01 0,00 0,00 0,01 - - - - - 0,02 - 0,02

Essunga 11299 301 0,00 0,01 0,01 0,00 0,00 - 0,00 - - 0,01 0,02 0,01 0,02

Falköping 38494 9898 0,02 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 0,06 0,01 0,00 0,00 0,05 0,07 0,06

Färgelanda 10510 465 - - 0,01 - 0,00 - - - - 0,00 0,02 0,00 0,01

Grästorp 15131 391 0,00 0,00 0,00 - 0,02 - - - - - 0,03 - 0,03

Gullspång 4592 441 - - 0,00 - 0,01 - - 0,00 - 0,00 0,01 0,00 0,01

Göteborg 3192 1731 0,05 0,01 0,02 0,07 0,02 0,02 0,00 0,00 0,09 0,00 0,17 0,11 0,15

Götene 17883 1965 0,00 0,00 0,01 0,00 0,01 0,00 - 0,00 - - 0,03 0,00 0,03

Herrljunga 9400 2371 0,00 0,00 - 0,00 0,01 0,01 0,01 - 0,00 0,00 0,01 0,02 0,02

Hjo 9789 1189 0,01 0,00 0,00 - 0,00 - - - - 0,00 0,02 0,00 0,02

Härryda 880 338 0,18 0,04 0,24 0,00 0,22 0,55 0,00 0,09 0,00 0,00 0,68 0,65 0,67

Karlsborg 3370 594 0,00 - 0,00 0,01 0,00 - 1,06 - - - 0,02 1,06 0,17

Kungälv 6521 2205 0,00 0,07 0,03 0,02 0,02 - 0,72 0,01 0,10 0,05 0,14 0,88 0,32

Lerum 2119 462 0,01 0,02 0,00 0,03 - - 0,00 - 0,00 - 0,06 0,00 0,05

Lidköping 38237 1970 0,03 0,02 0,00 0,00 0,01 - 0,00 - 0,01 0,04 0,06 0,05 0,06

Lilla Edet 4667 579 0,02 0,65 0,01 0,04 0,01 0,04 0,18 - - - 0,73 0,22 0,68

38


Betesmark(hektar)




2011 2012 2013 2014 2015 2011 2012 2013 2014 2015

Västra Götaland (forts.) Lysekil 3114 734 - 0,00 0,00 - 0,01 - 0,00 - - 0,00 0,02 0,00 0,02

Mariestad 17167 1656 0,01 - 0,01 0,01 0,00 - - 0,00 - 0,01 0,02 0,02 0,02

Mark 11202 3305 0,02 0,02 0,01 0,02 0,00 0,14 0,08 0,03 0,03 0,03 0,06 0,31 0,12

Mellerud 17653 402 0,00 0,02 0,00 0,00 0,00 - - - - - 0,03 - 0,03

Munkedal 9478 940 - 0,01 0,00 0,00 0,01 - - 0,00 - 0,00 0,02 0,00 0,02

Mölndal 1008 148 - - 0,02 0,16 0,04 - - - - - 0,22 - 0,20

Orust 5875 2140 - 0,04 0,00 0,01 0,03 - 0,09 - 0,01 0,04 0,08 0,14 0,10

Partille 118 72 - 0,03 - - 0,09 - - - - - 0,12 - 0,07

Skara 15229 2567 0,01 0,02 0,02 0,00 0,01 0,00 0,07 0,00 - 0,00 0,06 0,07 0,06

Skövde 24039 2647 0,04 0,00 0,01 0,02 0,02 0,03 0,01 0,00 0,01 0,01 0,09 0,06 0,09

Sotenäs 1685 733 - 0,04 0,00 - 0,01 - - - - 0,04 0,05 0,04 0,04

Stenungsund 2776 637 0,01 0,03 0,00 0,01 0,02 0,14 0,02 0,01 0,00 0,00 0,07 0,17 0,09

Strömstad 5238 660 0,00 0,03 0,01 0,00 0,01 - 0,01 0,38 - 0,00 0,05 0,39 0,09

Svenljunga 5345 2101 0,00 0,00 - 0,04 - - 0,00 - 0,04 - 0,05 0,04 0,04

Tanum 12295 1575 0,00 0,01 0,02 0,02 0,06 - 0,01 0,00 - 0,01 0,10 0,02 0,09

Tibro 4864 833 0,01 0,01 0,17 0,01 0,01 - - 0,00 - 0,06 0,22 0,06 0,20

Tidaholm 12945 2332 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00 0,00 - 0,00 0,01 0,01 0,01

Tjörn 1973 1442 0,01 0,10 0,00 0,03 0,01 - 0,15 0,02 0,36 - 0,15 0,52 0,31

Tranemo 4771 2320 0,00 0,00 0,01 0,01 0,02 - 0,20 0,01 0,02 0,01 0,03 0,24 0,10

Trollhättan 9804 653 0,13 0,18 0,02 0,03 0,05 0,12 0,03 - 0,00 0,00 0,41 0,15 0,39

Töreboda 16799 1232 0,00 - 0,00 - 0,00 - - - - - 0,00 - 0,00

Uddevalla 8240 1206 - 0,04 0,05 0,03 0,01 - 0,04 0,00 - 0,00 0,13 0,04 0,12

Ulricehamn 11286 6132 0,00 0,01 0,00 0,01 0,05 0,00 0,08 0,00 0,01 0,05 0,08 0,15 0,10

Vara 39357 1303 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 - 0,18 - 0,00 0,00 0,02 0,18 0,02

Vårgårda 8458 1154 0,01 0,09 0,02 0,00 0,02 0,13 0,28 0,26 0,02 0,00 0,14 0,70 0,21

Vänersborg 21879 972 - 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 - 0,01 0,08 0,01 0,10 0,01

Åmål 5273 360 - 0,00 - - 0,00 - - - - 0,00 0,00 0,00 0,00

Öckerö 3 3 - - - - - - - - - - - - 0,00

Västra Götalands län Summa 479989 69441 0,01 0,03 0,01 0,01 0,01 0,02 0,08 0,01 0,02 0,01 0,07 0,15 0,08

Örebro Askersund 8077 1495 0,02 0,00 0,02 0,06 0,01 0,00 0,00 0,11 0,04 0,06 0,10 0,22 0,12

Degerfors 2721 274 0,01 - 0,01 0,01 0,00 0,06 - 0,00 - 0,00 0,02 0,06 0,02

Hallsberg 10734 978 0,00 0,00 0,03 0,00 0,04 - - - 0,01 - 0,08 0,01 0,08

Hällefors 678 264 0,00 - - - 0,00 0,00 - - - 1,42 0,00 1,42 0,40

Karlskoga 3732 305 - 0,00 0,03 0,01 0,01 - - 0,00 - - 0,05 0,00 0,04

Kumla 9908 358 0,01 0,02 0,02 0,00 0,01 - 0,00 0,00 - 0,25 0,05 0,25 0,06

Laxå 1345 514 0,00 - - - 0,00 - - 0,00 - 0,00 0,00 0,00 0,00

Lekeberg 10611 768 0,01 0,01 0,05 0,01 0,01 - - 0,03 - 0,10 0,08 0,13 0,08

Lindesberg 17653 1463 0,00 - 0,00 0,00 0,01 0,00 - 0,00 - 0,00 0,01 0,00 0,01

Ljusnarsberg 612 117 0,02 - - 0,01 0,00 0,01 - 0,00 - 0,01 0,03 0,02 0,03

Nora 2222 506 0,00 0,04 0,00 0,02 0,03 0,00 - 0,00 - 0,71 0,09 0,71 0,21

Örebro 39402 3297 0,02 0,02 0,04 0,02 0,00 0,00 0,08 0,01 0,07 0,01 0,10 0,18 0,11

Örebro län Summa 107697 10339 0,01 0,01 0,03 0,01 0,01 0,00 0,02 0,02 0,03 0,10 0,07 0,18 0,08

Östergötland Boxholm 3482 2284 0,00 0,01 0,00 0,00 - - 0,00 0,00 0,00 - 0,01 0,01 0,01

Finspång 7987 1921 - 0,01 0,01 0,01 0,01 - 0,31 0,00 0,01 - 0,04 0,31 0,09

Kinda 8846 5033 0,00 0,01 0,00 0,01 - 0,00 0,01 0,04 0,04 0,00 0,02 0,09 0,05

Linköping 43228 9235 0,04 0,02 0,02 0,05 0,09 0,09 0,01 0,06 0,03 0,08 0,21 0,27 0,22

Mjölby 24224 2071 0,07 0,01 0,10 0,01 0,01 - 0,00 0,49 0,02 0,04 0,19 0,55 0,22

Motala 25028 2566 0,00 0,05 0,13 0,01 0,00 0,00 0,00 0,05 0,00 - 0,19 0,05 0,17

Norrköping 35355 5749 0,01 0,02 0,01 0,01 0,00 0,10 0,00 0,01 0,01 - 0,05 0,12 0,06

Söderköping 14284 3683 0,01 0,06 0,01 0,00 0,00 0,12 0,00 - 0,00 0,00 0,08 0,13 0,09

Vadstena 14098 551 - 0,01 0,07 0,00 0,00 - 0,19 0,05 - - 0,08 0,24 0,08

Valdemarsvik 10135 2820 0,00 0,03 0,00 0,00 - 0,03 0,01 - 0,24 - 0,04 0,28 0,09

Ydre 3737 3831 - 0,01 0,00 - - - 0,28 0,00 - - 0,01 0,28 0,15

Åtvidaberg 6767 2776 0,00 0,00 0,01 0,00 0,01 0,02 0,03 0,00 0,00 - 0,02 0,05 0,03

Ödeshög 9212 2954 - 0,01 0,00 0,00 0,00 - 0,06 0,00 0,00 - 0,02 0,06 0,03

Östergötlands län Summa 206383 45473 0,02 0,02 0,04 0,02 0,02 0,04 0,05 0,05 0,03 0,02 0,12 0,18 0,13

Riket 2693744 494320 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,03 0,04 0,03 0,03 0,02 0,08 0,14 0,09

Andel av jordbruksmarken som exploaterats 2011–2015 uppdelat på Län och Kommun. Andelarna är räknade på total area av jordbruksmarken 2011.

Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-/-SE • RAxx:xx

Rapporten kan beställas från

exploatering av jordbruksmark 2011–2015

Documents