Filip Johansson och Linn Åström

Uppsats för avläggande av kandidatexamen i naturvetenskap15 hp

Institutionen för biologi och miljövetenskapGöteborgs universitet

Exportavdricksvattenmedtankfartyg

‐ ÄrdetekonomisktmöjligtatttransporteradricksvattenfrånGöteborgsHamnmedtankfartygochsamtidigtlevereravattenav

godkvalitet?

1  

Sammanfattning 

Tillgången på rent dricksvatten är en bristvara i flera delar av världen och efterfrågan antas öka i takt med att jordens befolkning ökar. Samtidigt medför klimatförändringarna att sötvattenfördelningen blir allt mer skev över jordens yta. Endast ett fåtal transporter av dricksvatten med tankfartyg genomförs i världen idag. Sverige som har ett överskott av vatten skulle kunna vara exportör av dricksvatten till länder med dricksvattenbrist. Tankfartyg som idag används eller tidigare har använts för att transportera olja kan bli överflödiga då oljeresurserna minskar. Dessa fartyg skulle då kunna byggas om med avseende på att transportera dricksvatten. Föreliggande studie behandlar Göteborgs möjligheter att exportera dricksvatten till Alexandria i Egypten. Syftet med undersökningen är därför att försöka påvisa Sveriges och Göteborgs möjligheter att exportera vatten utifrån de förutsättningar som finns gällande kostnader, risker och kontroll som erfordras för att kunna leverera rent dricksvatten till ovan nämnda destinationen. Den största risken med transport av färskvatten i tankfartyg är tillväxt av mikroorganismer. Hållbarheten påverkas av den kvalitet vattnet har då det pumpas ombord, dess temperatur under transporten och möjligheterna för mikroorganismer att tillväxa. Det kan behövas desinfektion av vattnet under transporten, vilket kan ske med UV-ljus, ozon eller klor. Resultatet visar att vattnet i dagsläget har ett högt försäljningspris vid destinationen, men om det skulle finnas utrymme för en ökad prisnivå skulle vattentransporter med tankfartyg kunna bli aktuella. Dock krävs ytterligare och mer specifika undersökningar.

Summary Access to clean drinking water is limited in many parts of the world and the demand is likely to increase as the world´s population grows. At the same time, climate change substantially contributes to the unequal distribution of freshwater resources on Earth's surface. There are only a few shipments of drinking water made by tankers today and Sweden with its surplus of water could be one of the countries that would be able to ship drinking water to countries with scarce freshwater resources. Tankers which are currently used to transport oil might become redundant in the future when oil resources decline. These ships could be rebuilt and cleaned in order to transport drinking water. The purpose of the report is therefore to investigate Sweden’s and Gothenburg’s opportunities to export water, based on the transportation-costs and, the risks and control needed to deliver clean drinking water to remote destinations. The greatest risk regarding water quality is the growth of microorganisms. Water quality at the destination is affected by the quality of the water loaded on board the ship, its temperature during transport and the opportunities for microorganisms to grow. The water may require disinfection during the transport, which can be done with UV light, ozone or chlorine. The report shows that the price of water at the destination is very high at the moment, but transports of this kind might be economically viable as the price of water increases. This report is aimed to provide an overview of planning export of drinking water and outline the main aspects of further investigations.

2  

 

Förord Filip Johansson, huvudansvarig för de ekonomiska och fartygstekniska delarna av arbetet. Chalmers Tekniska Högskola Sjökaptensprogrammet, examensarbete 15 hp. Linn Åström, huvudansvarig för de miljömässiga och vattentekniska delarna av arbetet. Göteborgs universitet Miljövetenskapliga programmet med naturvetenskaplig inriktning, examensarbete i miljövetenskap 15 hp.

Tacktill Handledare: Lennart Bornmalm, Göteborgs universitet Handledare: Thomas Neptun, Chalmers Examinator: Fredrik Olindersson Sara Andersson, SIWI Anna Frykestig, Stadshuset Göteborgs stad Lena Larsson, Sjöfartsverket Claes Wångsell, Kretslopp och vatten Göteborg Nils Östman, Stena Bulk AB  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3  

 

InnehållsförteckningFörord ................................................................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 

Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 

Summary ................................................................................................................................................. 1 

Förord ...................................................................................................................................................... 1 

Beteckningar ........................................................................................................................................ 5 

Bakgrund: ................................................................................................................................................ 5 

Vatten ...................................................................................................................................................... 5 

De globala vattentillgångarna: ................................................................................................................ 6 

Andra exempel på dricksvattentransporter ............................................................................................ 6 

Syfte: .................................................................................................................................................... 7 

Precisering av frågeställning: .............................................................................................................. 7 

Avgränsningar: ..................................................................................................................................... 7 

Metod ...................................................................................................................................................... 8 

Resultat .................................................................................................................................................... 9 

Dricksvattenkvalitet ............................................................................................................................. 9 

Alternativa metoder ............................................................................................................................ 9 

Avsaltning ................................................................................................................................................ 9 

Mikrobiologiska risker ....................................................................................................................... 10 

Legionella .............................................................................................................................................. 11 

Desinfektion av dricksvatten ............................................................................................................. 11 

klor ......................................................................................................................................................... 11 

UV .......................................................................................................................................................... 12 

Ozon ...................................................................................................................................................... 12 

Analys av dricksvatten ....................................................................................................................... 13 

Kontroll av vatten under transport ....................................................................................................... 13 

Lagar .................................................................................................................................................. 14 

Utdrag ur Livsmedelsverkets föreskrifter .............................................................................................. 14 

Utdrag ur EU:s direktiv 1998/83 EC över dricksvattenkvalitet .............................................................. 15 

Kommunallagen..................................................................................................................................... 16 

Transporten från vattenverk till destination ..................................................................................... 17 

Från vattenverk till fartyg ...................................................................................................................... 18 

4  

Stena Perros ...................................................................................................................................... 18 

Material i tanken ................................................................................................................................... 18 

Svaveldirektivet ..................................................................................................................................... 19 

Destination ............................................................................................................................................ 20 

Egyptens vattenbehov ........................................................................................................................... 21 

Begränsningar i ledningskapacitet ........................................................................................................ 21 

Ekonomi ............................................................................................................................................. 22 

Tid i hamn .............................................................................................................................................. 22 

Vattenkostnad ....................................................................................................................................... 22 

Kostnader för anlöp i Göteborg ............................................................................................................. 22 

Farledsavgift .......................................................................................................................................... 22 

Hamnavgift ............................................................................................................................................ 23 

Lotsavgift ............................................................................................................................................... 23 

Bogserbåt .............................................................................................................................................. 24 

Driftskostnad ......................................................................................................................................... 24 

Kostnader för anlöp i Alexandria ........................................................................................................... 24 

Lots ........................................................................................................................................................ 24 

Bogsering ............................................................................................................................................... 24 

Hamnavgift ............................................................................................................................................ 24 

Resa ....................................................................................................................................................... 24 

Total kostnad Göteborgs Hamn →PortofAlexandria .................................................................... 25 

Slutpris Vatten ................................................................................................................................... 25 

Kostnader för avsaltat vatten ............................................................................................................ 26 

Diskussion .............................................................................................................................................. 26 

Vattenkvalitet ........................................................................................................................................ 26 

Ekonomi ................................................................................................................................................. 27 

Förslag till vidare studier ....................................................................................................................... 29 

Slutsats .................................................................................................................................................. 29 

Referenser ............................................................................................................................................. 30 

 

5  

Beteckningar Bulkvatten = stora kvantiteter av ej förpackat vatten som exporteras i tankar eller tankfartyg. ECA = Emission Control Area (Utsläppskontrollområden) Gt = Gross tonnage (Bruttodräktighet) Hsfo = High Sulphur Fuel Oil (Högsvavligt bränsle) IMO = International Maritime Organisation (Internationella sjöfartsorganisationen) Lsfo = Low Sulphur Fuel Oil (Lågsvavligt bränsle) Mdo = Marine diesel oil (Marin diesel olja) Nm = Nautiska mil NOx = Kväveoxider SECA = Sulphur Emission Control Area (Svavelkontrollområden) UV = Ultraviolett ljus

Bakgrund:

VattenBristen på vatten är den viktigaste orsaken till svält, missväxt, krig och oroligheter i världen. På de ställen i världen som det endast finns förorenat vatten frodas sjukdomar och epidemier (Berghult, Elfström, 2004). En stor del av jordens befolkning har inte tillgång till rent, hälsosamt vatten och saknar vatten för hygien. Då befolkningen på jorden ständigt växer sig större ökar trycket och konkurrensen om rent vatten ytterligare. Stora summor satsas årligen på för att förbättra kvaliteten på dricksvatten och för att ge fler människor den mängd vatten som de behöver. Problemet ligger tyvärr i att befolkningen ökar snabbare än vad vattenutbyggnaden gör (Nordström, 2000). Vatten är dessutom en resurs som är konstant. Inget vatten försvinner eller tillsätts på jorden och samtidigt som befolkningen ökar blir det en mindre andel vatten per person. Vid 2050 beräknas mer än fyra miljarder människor leva i länder med kronisk vattenbrist. Kronisk vattenbrist är ett relativt begrepp, det kan innefatta allt ifrån brist på vatten till grödor/ boskap och människor till att befolkningen måste resa långt för att få tag på sitt dagliga vatten. Mer än två tredjedelar av allt vatten på jorden används för bevattning av grödor och boskap. Ytterligare 20 % används av industri och blir ofta så pass förorenat att det inte kan återanvändas utan komplicerade och dyra reningsprocesser. Ungefär 10 % av vattnet går till städerna för att försörja befolkningens behov (Clarke, King, 2006). Det finns möjligheter till att göra mer vatten tillgängligt för människor, exempelvis genom avsaltning. Dock finns det även sätt att göra det otjänligt, genom att smutsa ner det. Indien är exempel på ett land där vatten blir otjänligt genom att den blandas med avloppsvatten och sedan inte kan renas ordentligt. Där släpps mycket av vattnet ut i floder som används till tvätt, bad och dricksvatten. Det blir till slut en ond cirkel (Nilsson, 1997).

6  

Deglobalavattentillgångarna:Av jordens totala vattenmängd är endast 2,5 % sötvatten, resten saltvatten. Större delen av detta sötvatten utgörs av glaciärer och snö (ca 69 %). 30 % av sötvattnet är grundvatten och endast 1 % av sötvattnet inkluderar sjöar och floder. I och med att det är svårt att använda vatten i fast form blir grundvattnet det absolut viktigaste vattenmagasinet för vår vattenförsörjning.  

I många länder finns det endast fossilt grundvatten att tillgå. Alltså vatten som lagrats som grundvatten under tusentals år. Detta vatten används idag mestadels till bevattning av grödor och boskap. Svårigheten med att använda grundvatten som lagrats länge är att det tar lång tid för det att återbildas och nivåerna sjunker ständigt då det inte hinner fyllas på i samma takt som det pumpas upp. Grundvattennivåerna under många städer har sjunkit mycket och för att få tag på vatten måste människorna borra längre och längre ner. Ett problem till följd av detta är saltvatteninträngning som riskerar att förstöra reservoarer med grundvatten ( Clarke, King, 2006). Vatten finns i olika mängder beroende på vilken del av jorden vi befinner oss. Nederbörd och avdunstning är viktiga komponenter som är avgörande för mängden vatten i ett område. I Sverige har vi ett klimat där bara hälften av nederbörden avdunstar, vilket ger oss ett överskott på sötvatten. I Sydeuropa är nederbörden och avdunstningen lika stora medans det i bland annat Södra Afrika avdunstar betydligt mer än det kommer nederbörd. Det sistnämnda leder då till ett underskott på sötvatten, alltså sötvattenbrist (Nordström, 2000). I Sverige har vi generellt ett överskott av vatten och idag används endast 0,5- 1 procent av det tillgängliga vattnet (Svenskt vatten, u.å. b).

Andraexempelpådricksvattentransporter Transporter av dricksvatten med tankfartyg har tidigare planerats i Canada där regeringen förbjöd bulkvattentransport 1993 (Clarke, Barlow, u.å.). Alaska var först i världen med att ge tillstånd för kommersiell export av bulkvatten. Det Canada-baserade företaget Global H2O skrev då på ett kontrakt med staden Sitka i Alaska som omfattade 30 års export av 69 miljarder liter glaciärvatten per år till Kina. För att kunna transportera vattnet bildade Global H2O en allians med Signet Shipping Group, ett Amerikanskt företag baserat i Texas, som har en stor flotta av tankfartyg. Varje tanker hade en dödvikt på 50 000 ton och en kapacitet att transportera över 330 miljoner liter per år (Clarke, Barlow, u.å.). Bruarfoss är ett företag som transporterar vatten från Island. De exporterar glaciärvatten från naturlika källor till olika destinationer världen över. Transporterna sker både med tankfartyg och containrar, och de kan transportera upp till 40 miljoner liter med ett fartyg (Elrayes, 2014).

7  

Syfte: Examensarbetet syftar till att undersöka om det är möjligt att transportera vatten med tankfartyg. Då efterfrågan på skäligt dricksvatten ökar samtidigt som oljan minskar skulle transporter av vatten i stället för olja kunna bli aktuellt. Klimatförändringarna kan leda till ytterligare torka i redan torra områden vilket kan driva människor på flykt på grund av vattenbrist. Det kan därmed ligga i socialt, ekonomiskt och miljömässigt intresse att utreda möjligheterna av transport av detta lag.

Preciseringavfrågeställning: Är det ekonomiskt möjligt att frakta vatten med tankfartyg och samtidigt leverera vatten av bra kvalité? Vilka risker finns det med vattnets kvalitet och hur kan dessa undvikas? Aspekter som inköpspris och försäljningspris för vatten samt omkostnader för transport tas upp. Är det tekniskt möjligt att omstrukturera en Svensk hamn för ändamålet och vilken typ av fartyg skulle vara aktuellt? Har det gjorts tidigare undersökningar eller redan genomförda projekt av liknande slag?

Avgränsningar: 

Delarna angående vattnets kvalitet under transport avgränsas till mikrobiologiska risker i ett större sammanhang och hur dessa kan undvikas samt vilken reglering enligt lag som gäller. Även kontroll av vattenkvaliteten beskrivs översiktligt men konkreta förslag på hur kontrollen skall genomföras avgränsas bort. Inga undersökningar i laboratorium görs. All information är skriven ur ett teoretiskt syfte för att ge en övergripande syn på dricksvattentransport med tankfartyg. Vidare och mer preciserade undersökningar behövs. Möjligheterna att hålla vattnet kallt under transport har avgränsats bort för att djupare kunna undersöka andra viktiga delar av transporten, Kostnaderna för transporten avgränsas till en enkel resa från Göteborgs Hamn till Port of Alexandria. Endast ett fartyg används för kostnadskalkylen. Inga analyser för andra hamnar eller dricksvattenkällor görs utan dessa avgränsas till Göteborg. Även kostnaderna för desinfektionsanläggningar och installationer av dessa avgränsas bort då dessa är en engångskostnad som inte borde påverka slutpriset i längden.

8  

Metod Undersökningen är utförd som en litteraturstudie, där information kring dricksvatten med dess egenskaper och risker varit centrala. Hemsidor som varit relevanta har använts för att i första hand få en grundläggande överblick. Informationen är hämtad från olika sökmotorer för publikationer på internet där dricksvattenkvalitet, desinfektionsmetoder och mikrobiologiska risker använts som sökord. Även litteratur från böcker om mikrobiologi och vattenteknik har använts. Mycket av informationen kring vattnets egenskaper har tagits från publikationer om dricksvatten och dess risker som varit avsedda för dricksvatten i vattenverk och tappsystem då tillgången på information om vatten i tankar på fartyg är ytterst begränsad. En del rekommendationer angående dricksvatten som används för personal och passagerare på fartyg har också använts. Grunderna till sökorden har fåtts genom framför allt intervjuer via både telefon och e-post av kunniga personer som dagligen arbetar med vatten. Till grund för dessa intervjuer fanns en mängd utarbetade frågor att besvara. Under arbetets gång har dessa frågor modifierats för att bättre passa avgränsningar och frågeställning. Beräkningar över omkostnader för transport har gjorts dels efter mallar funna på hemsidor för de aktuella hamnarna, sjöfartsverket och utifrån siffror från personal i Göteborgs Hamn och på Stena Bulk. Information kring möjliga fartyg har sökts efter på olika rederiers hemsidor där aktuella rederier valts ut och kontaktats för att kunna bidra med nödvändig fakta. Dessvärre har många rederier varit ytterst sparsamma med att lämna ut uppgifter som kunnat användas så sökandet har blivit riktat till rederier med både passande båtar som samtidigt har velat bidra med användbar information. Vid tillgång på ekonomiska medel och mer tid hade det varit önskvärt att kunna göra undersökningar i laboratorium över hur dricksvatten beter sig under långväga transport och vilka reningstekniker som skulle fungera bäst för att kunna leverera skäligt dricksvatten. Även undersökningar över vilka specifika mikroorganismer som skulle vara mest relevanta att kontrollera under transport skulle gärna gjorts i laboratorium. Vid mer tid skulle vidare sökning efter flera fartyg med varierande storlek skett, för att finna den fartygstypen som är mest kostnadseffektiv. Detta för att optimera slutpriset på vattnet.

9  

Resultat

DricksvattenkvalitetAllt vatten som används som dricksvatten skall klara en mängd kriterier och gränsvärden. Vattnet måste uppfylla krav på kvalitet och för att visa att kriterierna är godkända görs regelbundna kontroller. För att dricksvattnet skall anses vara bra krävs bland annat att vattnet inte är grumligt, luktar illa eller är färgat. Det skall inte ge utfällningar i ledningar, missfärga tvätt eller leda till att ledningar och VA-installationer rostar. Vattnet undersöks också efter mikroorganismer. Det får inte innehålla några organismer som kan göra oss sjuka. Dock kan dessa organismer vara svåra att identifiera eller hitta så vattnet söks istället igenom efter indikatororganismer, alltså mikroorganismer som tyder på att vattnet kan ha blivit förorenat. Vatten med avsikt att användas som dricksvatten kallas för råvatten och kommer från sjöar och vattendrag i form av ytvatten eller grundvatten. Då råvatten pumpas in i vattenverket börjar Livsmedelsverkets föreskrifter och regleringar att gälla (Livsmedelsverket, u.å. a). I områden där det är ont om vatten är det inte ovanligt att vattnet håller dålig kvalitet. Mer än en miljard av jordens befolkning drabbas av diarrésjukdomar årligen och drygt 10 miljoner dör på grund av dessa sjukdomar. Vatten är dessutom en stor spridare av sjukdomar. Beräkningar visar att 80 % av alla sjukdomar och över en tredjedel av dödsfallen i utvecklingsländer är orsakade av förorenat vatten som innehåller mikroorganismer som sprider eller framkallar sjukdomar (Clarke, King, 2006).

Alternativametoder

AvsaltningAvsaltning är ett sätt att hantera bristen på sötvatten. I och med att 97,5 % av Jordens vatten är salt skulle avsaltning innebära ett viktigt tillskott till sötvattenresurserna. Nackdelen med den metoden är att den är energikrävande. Den vanligaste processen som används är destillation. Verkningsgraden är mycket låg och svavelsyra används som förbehandling av havsvattnet. När vattnet genomgår en destillationsprocess upphettas saltvattnet till vattnets kokpunkt och vattenångan som leds bort innehåller inget salt utan det blir kvar i tankarna. Vattenångan kyls sedan av för att åter övergå i vätskeform. Denna form av avsaltning används framför allt i Hong Kong där cirka 180 000 kvadratmeter vatten avsaltas varje dygn. En annan teknik för att avsalta vatten är omvänd osmos. Vattnet som används i den metoden är ofta grundvatten från saltstenslager med hög salthalt. Riyadh i Saudi-Arabien har det största avsaltningskomplexet av den här sorten i världen. Osmos innebär en reduktion av salthalten i vatten genom tryck. Vattnet tvingas med tryck att strömma genom membran så endast vatten och en liten andel salter kan passera. Därefter måste vattnet balanseras genom att en del nödvändiga salter, som kalcium, tillsätts för att vattnet skall likna normalt sötvatten.

10  

Avsaltning kan ge bra tillskott inom kustzonen men den stora energitillgången och den korta livstiden på dessa anläggningar gör att metoden endast är användbar på lokala områden (Nordström, 2000).

MikrobiologiskariskerÄven om vattnet som bunkras i hamn är av god kvalitet så garanterar inte det att vattnet kan behålla den kvaliteten under transport. Vattenförsörjningssystemet har ett antal riskfaktorer som kan påverka kvaliteten på vattnet (WHO, 2008):

1. Källan till vattnet som kommer till hamnen 2. Transport och leveranssystem 3. Lagringen av vattnet

Mikrobiologisk tillväxt kan ge dålig lukt och smak på vattnet, samtidigt som det kan orsaka biofilmsbildning som kan förbruka desinfektionsmedel, sätta igen installationer eller påskynda korrosion. Biofilmen riskerar att skydda mikroorganismer som är sjukdomsalstrande från både desinfektion och spolning. Förutsättningar för att bättre undvika mikrobiologisk tillväxt är att ha låg temperatur, lågt innehåll av organiska och oorganiska ämnen samt att ha ett lågt innehåll av mikroorganismer (Lindberg, Lindqvist, 2005). Mikroorganismer är ofta hopklumpade och förekommer alltså inte som lösningar vilket gör att det finns en större sannolikhet att en infektiös dos kan konsumeras trots att genomsnittskoncentrationen av mikroorganismer är låg (Lindberg, Lindqvist, 2005).  

Det är framför allt bakterier och andra mikroorganismer som är kritiskt när det gäller transport av dricksvatten. När vattnet transporteras under en längre tid blir risken högre för att ett fåtal bakterier skall kunna föröka sig och spridas. Denna risk blir dessutom högre om det är varmt omkring vattnet. För att bättre undvika bakteriella risker bör vattnet hållas väl kylt och vattnet bör också desinficeras. Tanken som vattnet förvaras i bör vara väl rengjord. Det kan eventuellt också finnas en liten risk för anrikning av andra ämnen under transporten om vattnet inte är helt rent från början eller om transporten av vattnet är väldigt lång (Andersson, 2014). I Sverige tillsätts ofta en liten mängd klor till vattnet precis innan transport för att vattnet skall hålla sig rent och inte bli kontaminerat på vägen från vattenverken via ledningsnäten till våra hem (Wångsell, 2014). Uppskattning av exponeringen av patogener kan ske genom att mäta dess förekomst i dricksvattnet eller genom att försöka förutsäga förekomsten utifrån råvattnet och dess vidare behandling. Tester över patogeners förekomst i dricksvatten bygger på teorin att mikroorganismerna är jämt fördelade i vattnet och om de kvantifieras med en ideal metod så kommer de att vara Poisson-fördelade. Teorins antagande strider dock mot andra undersökningar som visat att förekomsten av aeroba bakteriesporer och koliformer kan uppvisa rumslig eller tidsmässig heterogenitet som inte kan beskrivas med en Poissonfördelning (Lindberg, Lindqvist, 2005). Poissonfördelning = ”en diskret sannolikhetsfördelning som används för att beskriva företeelser som inträffar oberoende av varandra” (Wikipedia, 2014).

11  

 

Bakterier har ett stort spektrum av egenskaper gällande överlevnad i dricksvatten. Tillväxten är generellt dålig om dricksvattnet håller en låg temperatur och innehåller lite näring. En del tillväxt av bakterier kan dock ske i biofilmer (Lindberg, Lindqvist, 2005).

LegionellaLegionella har sin främsta tillväxt mellan 20 och 42 grader, och den optimala tillväxten är runt 35 grader. Det kan dock ske en långsam tillväxt utanför dessa intervaller. Kolonisering av legionella gynnas av stillastående vatten samt närvaro av andra mikroorganismer. Generellt antas att legionella lever i samverkan med amöbor som även de gynnas av närvaron av mikroorganismer. Stora ytor med stillastående vatten ökar sannolikheten för tillväxt genom kolonisering av legionella (Boverket, 2006). Risken för legionellasmitta anses hög på fartyg på grund av de komplexa system som används för distribution och lagring av vatten. Portabelt vatten har en tendens att variera i temperatur då den omgivande vattentemperaturen ändras under transport samtidigt som motorer och annat kan bidra med värme (WHO, 2010). UV- ljus kan ge en bra rening av legionellabakterier, men då bör allt vatten belysas för att inte riskera återväxt av bakterier (Johansson, Hansson, 2012)

DesinfektionavdricksvattenDesinfektion av vattnet innebär en reduktion av antalet sjukdomsalstrande mikroorganismer så de blir så få att de inte längre utgör något problem (Karlsson, Linder, 2012). Desinfektion av vatten bör undvikas så långt som möjligt och kan undkommas genom att se till att vattnet som lastas ombord är av god och ren kvalitet. Kemikalier och andra tillsatser som används för rengöring av tanken kan vara skadliga för hälsan eller verka korrosivt på tanken. Om vattnet ändå skulle bli kontaminerat kan olika desinfektionstekninker användas (Seahealth, 2013). Det finns olika metoder som används för olika syften, bland annat klorering och ozondesinfektion, vilka används för att få cellstruktur och cellmembran att oxidera sönder så att cellen dör. En annan metod som används är desinfektion med hjälp av UV-strålning där UV-ljuset tränger in i cellen och inaktiverar reproduktionen (Svenskt vatten, 2009). Vid eventuell rening eller vid förebyggande av mikroorganismer i vattnet bör kontroller av de ämnena och deras derivat genomföras (Seahealth, 2013).

klorVatten som desinficeras med klor bör vara färdigbehandlat och klart. Om det finns organiska ämnen kvar i vattnet eller om tanken som vattnet förvaras i inte är helt ren finns det en risk att kloret reagerar med dessa ämnen och det kan bildas cancerogena ämnen (Andersson, 2014). Olika kloreringsmetoder används för att desinficera dricksvatten. Bland annat används klor, kloramin, kloroxid och ozon vilka kan bilda kloreringsbiprodukter. Kloramin, som används för att minska bildningen av mutagena ämnen, tros öka som desinfektionsmedel av dricksvatten. Kloramin kan ge upphov till bildning av NMDA (N-metyl-D-aspartat), vilket är en industriell förorening som annars kan finnas som förorening i pesticider.

12  

Bildningen av kloreringsbiprodukter påverkas av olika faktorer. En faktor är förekomsten av naturligt organiskt material, där en hög halt av naturligt organiskt material ökar mängden kloreringsbiprodukter. En annan faktor är kloreringsdosen där en hög halt ger en ökad mängd biprodukter (Livsmedelsverket, 2009).

UVUV- rening ger ofta en bra effekt mot mikroorganismer men kan ibland vara något sämre för vissa virus (Svenskt vatten, u.å.a). UV-ljuset reagerar med proteiner i DNA-molekylen och gör så att reproduktionen av DNA slutar att fungera vilket gör att mikroorganismerna inte längre kan föröka sig. UV-ljuset kan även till mindre del inaktivera celler genom att reagera med enzymer och proteiner som styr cellens ämnesomsättning. Känsligheten för UV-ljus varierar hos olika mikroorganismer och bland de som är mest känsliga finns E-coli, giardia och cryptosporidium. En mikroorganism som är mindre känslig mot UV-ljuset är norovirus. Sportbildande bakterier och adenovirus är mycket motståndskraftiga, men adenovirus anses ha en väldigt liten betydelse i dricksvattensammanhang. Rening med UV-ljus orsakar normalt inga förändringar i vattenkvalitet och bildar sällan några desinfektionsprodukter. Det är även en relativt kostnadseffektiv rening som inte är allt för komplicerad att driva samtidigt som själva anläggningen är kompakt (Svensk vatten, 2009). En fördel med att rena med UV-ljus är att det inte lämnar några kemiska restprodukter som klor i vattnet. Viktigt är vidare att allt vatten i tanken bör passera under UV-ljuset för att reningen skall vara optimal. Denna metod fungerar sämre om vattnet är grumligt och vattnet bör då filtreras innan det renas med UV (Seahealth, 2013). Lamporna som används för desinfektion med UV är liknande lysrör av kvartsglas innehållande en gasblandning med bland annat kvicksilverånga. En spänning appliceras mellan elektroderna i ljusrörets ändar som joniserar gasen varpå ljus sänds ut. Lamporna finns i två olika typer, antingen används lågtryckslampor där nästan allt ljus avges vid en våglängd på 254nm, eller så används medeltryckslampor vilka ger ett bredare spektrum och en högre intensitet (Svenskt vatten, 2009).

OzonOzon är en oxidant som är lättlöslig i vatten och används för att eliminera mikroorganismer och andra förorenande ämnen. Ozonet har en kort halveringstid och reagerar med mikroorganismer och andra ämnen som det kommer i kontakt med i vattnet. Under kontakten oxiderar den tredje syreatomen mikroorganismerna och förstör då dess cellvägg. När denna oxidation har skett är ozonet helt förbrukat och syre återstår som restprodukt. Hållbarheten hos ozonet ligger oftast på runt 15-30 minuter men andra faktorer som pH, temperatur och ursprunglig ozonhalt påverkar livslängden. Desinfektion med ozon kan ibland kräva filtrering för att få bort en del av de partiklar som blir kvar som restprodukt (US EPA, 1999). När ozon reagerar kan det återgå till syre (2O3 → 3O2). Inga patogener klarar en dos på 1,5mg ozon/ liter under fem minuter om vattnet håller normal temperatur och pH för dricksvatten. Ozon reagerar med vatten på två olika sätt;

- Direkt, som molekylärt ozon där det bildas aldehyder, ketoner och karboxylsyror. - Indirekt, via radikaler.

De indirekta reaktionerna beror till stor del på vattnets kvalitet. Sämre kvalitet på vattnet gör att fler ozonmolekylerna bildar radikaler som kan fortsätta reagera genom vattnet.

13  

Exempelvis kan ozon i kontakt med vatten bilda hydroxiradikaler som vidare kan hjälpa till med desinfektionen av vattnet (O3+H2O → O2+OH-+OH-). Många material oxideras av ozon till olösliga oxider som faller ut och kan filtreras, andra oxider bildar skum som senare kan skummas av (US EPA, 1999). Ozon är generellt säkert och användbart men det kan innebära risker om ozonet används oförsiktigt eller i för stor dos. En positiv aspekt med ozon är att det som inte går åt under vattendesinfektionen kan återgå till syremolekyler. Vid desinfektion med ozon behöver vattnet ofta filtreras. Material som kommer att komma i kontakt med ozon skall vara ozonresistent för att undvika att materialet utsätts för korrosion. Exempel på material att använda vid rening med ozon är rostfritt stål (US EPA, 1999).

AnalysavdricksvattenEnligt livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) skall tillhandahållare av dricksvatten utföra regelbundna kontroller för att undersöka att dricksvattnet uppfyller de krav som finns i bilaga 2 i föreskrifterna. Analyserna av dricksvattnet skall utföras på laboratorier som är ackrediterade för den avsedda undersökningen (SLVFS 2001:30). Vidare gäller även EG-direktivet 98/83/EC för vatten som förvaras i tankar (EG 98/83/EC). I den normala kontrollen ingår både mikrobiologiska agens och kemiska parametrar. En utvidgad kontroll skulle innefatta ett större antal substanser som avgörs baserat på rådande omständigheter (Beckman-Sundh, 2009).

KontrollavvattenundertransportProvtagning av vattnet kan göras av ackrediterade laboratorier. Kontrollerna sker i hamnarna, både vid avgång och vid ankomst. Kontrollerna involverar komplexa kemiska analyser och mikrobiologiska tester. Vattnet skall helst bunkras direkt från land för att undvika onödiga kontamineringsrisker. Fartyg som bunkrar dricksvatten har olika föroreningskällor att ta hänsyn till, exempelvis vatten från land, tillsatsmedel, distributionssystem, leveranssystem, tankar samt läckage och föroreningar som kan uppkomma inom tillverkning och lagringssystemet (Seahealth, 2013). Vattnet som analyseras måste godkännas enligt värdena från EU:s direktiv 1998/83 EC över dricksvattenkvalitet. Direktivet innehåller en mängd tröskelvärden och visar vilka parametrar som skall analyseras (Seahealth, 2013).

14  

Lagar

UtdragurLivsmedelsverketsföreskrifter 1§ I dessa föreskrifter avses med Dricksvatten Allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, matlagning eller beredning av livsmedel, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom distributionsanläggning, från tankar, i flaskor eller i behållare 2§ Dessa föreskrifter gäller hanteringen av och kvaliteten på dricksvatten, oavsett om hanteringen ingår i en yrkesmässig verksamhet eller inte. Föreskrifterna gäller anläggningar för dricksvattenförsörjning Som i genomsnitt tillhandahåller 10 m3 dricksvatten eller mer per dygn, eller Som försörjer 50 personer eller fler med dricksvatten Dricksvatten som tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet omfattas alltid av dessa föreskrifter, oavsett verksamhetens storlek. 7§ Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent. Det skall anses vara hälsosamt och rent om det Inte innehåller mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller sådana halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa, och Uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2. 8§ De kvalitetskrav som anges i bilaga 2 ska uppfyllas För dricksvatten som tillhandahålls från tankar: vid den punkt där det tappas från tanken. 9§ Av Bilaga 3 framgår Omfattningen av normal undersökning av dricksvatten (avsnitt A) Omfattningen av utvidgad undersökning av dricksvatten (avsnitt B) Lägsta frekvens för provtagning och analys (avsnitt C) 10§ Förslag till program för regelbundna undersökningar ska ange provtagningspunkter och frekvens för normal och utvidgad undersökning enligt vad som anges i andra stycket. (LIVSFS 2011:3) Av den som genom distributionsanläggning eller från tankar tillhandahåller dricksvatten, oavsett om detta sker yrkesmässigt eller inte (bilaga 3, avsnitt C.I). 12§ Den som skall upprätta förslag till program för regelbundna undersökningar enligt 10 § ska utföra sådana undersökningar för att kontrollera att dricksvattnet uppfyller kraven i bilaga 2. Provtagning för mikrobiologisk analys vid undersökningar enligt första stycket skall utföras enligt SS-EN ISO 19458. (LIVSFS 2011:3) Undersökningarna skall avge minst de parametrar som anges i bilaga 3, avsnitt A (normal undersökning) och bilaga 3, avsnitt B (utvidgad undersökning) om inte kontrollmyndighet beslutar annat.

13§ Undersökningar enligt 12 § första stycket skall utföras på ett laboratorium som ackrediterats för sådana analyser som avses i denna paragraf

Analysmetoder för undersökningar av dricksvattenprov ska uppfylla kraven i bilaga 4.

15  

Andra analysmetoder än de som anges i bilaga 4, avsnitt A får användas om Livsmedelsverket bedömer att de ger åtminstone lika tillförlitliga resultat (Livsmedelsverket 2013:4)

UtdragurEU:sdirektiv1998/83ECöverdricksvattenkvalitet 

I detta direktiv avses med

1. dricksvatten:

a) allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, för matlagning, för beredning av livsmedel eller för andra hushållsändamål, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom ett distributionsnät, från tankbil/tankbåt, i flaskor eller i behållare,

Artikel 4 Allmänna skyldigheter

1 … dricksvatten anses hälsosamt och rent om det a) inte innehåller mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller sådana koncentrationer att de utgör en potentiell fara för människors hälsa Artikel 5 Kvalitetsnormer 1. Medlemsstaterna skall för parametrarna i bilaga I fastställa värden som skall gälla för dricksvatten. 2. De värden som fastställs i enlighet med punkt 1 får inte vara mindre stränga än de som fastställs i bilaga I. När det gäller parametrarna i bilaga I, del C, behöver värdena bestämmas endast för kontrolländamål och för att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 8. 3. Medlemsstaterna skall fastställa värden för ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I om skyddet av människors hälsa på deras nationella territorium eller en del av detta kräver det. De värden som fastställs skall i vart fall uppfylla kraven i artikel 4.1 a. b) uppfyller minimikraven i bilaga I, delarna A och B, Artikel 6 Punkt där värdena skall iakttas 1. De parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5 skall iakttas b) för vatten som tillhandahålls från tankbil/tankbåt, vid den punkt där det tappas från tankbilen/tankbåten TABELL A Parametrar som skall analyseras 1. Begränsad kontroll Syftet med begränsad kontroll är att regelbundet tillhandahålla information om den organoleptiska och mikrobiologiska kvaliteten hos dricksvattnet liksom information om effektiviteten hos dricksvattenberedningen (särskilt desinfektion) när sådan används, för att avgöra om direktivets för dricksvattnet relevanta parametervärden iakttas eller ej. Följande parametrar skall underkastas begränsad kontroll. Medlemsstaterna får lägga till andra parametrar till denna förteckning om de anser det lämpligt. Aluminium (Anmärkning 1)

16  

Ammonium Färg Konduktivitet Clostridium perfringens (inbegriper sporer) (Anmärkning 2) Escherichia coli (E. coli) Vätejonkoncentration Järn (Anmärkning 1) Nitrit (Anmärkning 3) Lukt Pseudomonas aeruginosa (Anmärkning 4) Smak Antal mikroorganismer vid 22 °C och 37 °C (Anmärkning 4) Koliforma bakterier Turbiditet Anmärkning 1: Nödvändigt endast om det används som flockningsmedel. (1*) Anmärkning 2: Nödvändigt endast om vattnet härrör från eller påverkas av ytvatten. (2*) Anmärkning 3: Nödvändigt endast när kloraminbehandling används som desinfektionsmetod. (3*) Anmärkning 4: Nödvändigt endast när vatten säljs i flaskor eller behållare. Ur Tabell 1 framgår lägsta provtagnings- och analysfrekvens för dricksvatten som tillhandahålls genom ett distributionsnät eller från en tankbil/tankbåt.

KommunallagenEnligt en utredning som gjordes 2006 av Stadskansliet, Göteborgs Stad, kan transporter av vatten med tankfartyg strida mot kommunallagen eftersom vattnet är planerat att köpas från vattenverken i Göteborg. Kommunen får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt medlemmarna i kommunen (KomL 2 kap 7 §). Kommunens utrymme att agera på det egentliga näringslivets område är ytterst begränsat. Lokaliseringsprincipen innebär att alla angelägenheter måste bäras upp av ett till kommunen knutet intresse för att kunna bli föremål för kommunens omvårdnad. Utredningen hänvisar till att lokaliseringsprincipen visar till att kommuner saknar kompetens att exportera varor då en exportverksamhet saknar anknytning till kommunen och dess invånare. Det kan dock finnas ett undantag till regeln då kommunen har laglig rätt att exportera tjänster enligt lagen 2001:151 om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd. Vatten betraktas sannolikt som en vara vilket innebär att vattenexport faller utanför den kommunala kompetensen (O`Down, 2006)

17  

Transportenfrånvattenverktilldestination

Figur 1 Vattnets transport från vattenverk till destination.

destination

Göteborgs Hamn

transport

fartyg

vattenverk

Kontroll av vattenkvalité görs av kretslopp och 

vatten Göteborg 

Utbyggnad planerad 

Nuvarande kapacitet till Göteborgs Hamn ca 

43000 m3 per dygn 

Vattnet levereras till en anslutningspump i 

Arendal där ansvaret för vattenkvalitén övergår 

från göteborg vatten till köparen 

Inköp av vatten 

Utbyggnad krävs 

Kostnad för utbyggnad av rörnät beräknad till 30 

miljoner 

Fartygskapacitet på max 19,05 djupgående och 

fartygslängd 335 meter 

Val av fartyg – utifrån begränsningar 

Material i tank 

Omkostnader för fartyg 

Vattenkvalité under lång transport 

Kontroller av vattenkvalité 

Eventuell vattenrening 

Försäljning av vatten 

Eventuell vattenrening 

18  

Frånvattenverktillfartyg Kretslopp och vatten i Göteborg ansvarar för vattenkvalitén från vattenverket fram till avlämningspunkten. Detta vatten följer Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvattenkvalité (Wångsell, 2014). Vattenverken i Göteborg går sällan för fullt och kapaciteten skulle kunna ökas men det kan medföra risk för sämre vattenkvalité då vatten med en sämre kvalité skulle behöva tas in i vattenverken. Någon garanti på vattenleveranser kan inte lämnas med risk för störningar i vattennätet och vattenläckor.

Tabell1;StenaPerrosTabellen visar information om Stena Bulks tankfartyg Stena Perros. 

   

Flagg Bermuda

Totallängd 182,90meter

Djup 17,90meterGrossTonnage 36 168tonNetTonnage 19 685ton

NationalitetKapten Kroatien

NationalitetOfficerare Lettland,Indien,Rumänien,Kroatien,Polen

NationalitetBesättning Filippinerna

Totalkapacitettankar 67 314,6m3

Materialtankar EPOXYcoating

Lastningskapacitet 8 000m3/h

Lossningskapaciet 6x800=4 800m3/h

Bunkerförbrukningvidfulllastoch12,5knop 36m3/dygn

Bunkerförbrukningvidballastoch12,5knop 30m3/dygn

Bunkerförbrukningvidaktivlossning 30m3/dygn

Bunkerförbrukningvidaktivlastning 7m3/dygn

Källa: Nils Östman, Stena Bulk, 2014.

Materialitanken Tankarna som används för färskvattentransport består ofta av rostfritt stål eller är täckta invändigt med en så kallad coating. Detta för att undvika kontaminering vattnet. Idag är de flesta coatingtyper som finns tillgängliga godkända för dricksvatten och skall inte släppa ut några skadliga produkter i höga koncentrationer till vattnet (Seahealt, 2013).

19  

SvaveldirektivetNya regler för sjöfartens utsläpp av svaveloxider har beslutats av IMO (Internationella sjöfartsorganisationen) med målet att begränsa svavelhalten i det marina bränslet. De nya reglerna började implementeras 2010 och den nu gällande maximala svavelhalten i bränslet ligger på 1,0 viktprocent (sedan 1 juli 2010). Den 1 januari 2015 kommer kraven på svavelhalt i marint bränsle sänkas ytterligare, till 0,1 viktprocent. Sveriges kust ingår i det så kallade ECA-området (Emission Control Area), vilket ger strängare regler gällande utsläpp än för andra områden i världen. Övriga delar av världen som också ingår i ECA-området är amerikanska Karibien, Hawaii, Nordamerikas östkust och norra Europa (IMO, 2014).

Bild 1. Bilden visar Seca området kring norra Europa. från Transportstyrelsen http://www.transportstyrelsen.se/sv/Sjofart/Miljo-och-halsa/Luftfororening/SOx---svaveloxider/Kommande-krav/

20  

Destination Egypten; Port of Alexandria. Distans: 3600 nm (nautiska mil) (Seadistances, 2014).

Figur 2. Figuren visar den tänkta resvägen med fartyget från Göteborgs Hamn till Port of Alexandria, Egypten. Källa: SeaRates.com, 2014-04-24.

21  

Egyptensvattenbehov Färskvattnet som används i Egypten kommer till 98% från Nilen, en flod som rinner in i Egypten från länder intill där den större delen av avrinningen till floden sker. Enligt fig.2 ökar befolkningen i landet oproportionerligt med tillgången på dricksvatten och antalet människor spås uppkomma till 95 miljoner år 2025. Tillgången på färskvatten spås minska från 1000m3/capita till 600 m3/ capita år 2025 (Abdel-Gawad, 2007).  

Figur 3. Egyptens befolkningsökning och tillgång på färskvatten från år 1800 till år 2025. Källa: Abdel-Gawad, S. National Water Research Center, 2007.

BegränsningariledningskapacitetRörnätsberäkningar över det aktuella området gjordes 2005. Kapacitet: 500 liter per sekund, vilket ger en begränsning på ca 43 000 m3/dygn, till Göteborgs Hamn med en anslutningspump i Arendal (Wångsell, 2014). Vattenverken i Göteborg håller på att byggas ut för att bättre klara störningar och en redundans planeras för att klara vattenförsörjningen från endast ett vattenverk. Kapaciteten från vattenverken till Göteborgs Hamn ligger idag på runt 15 miljoner m3 per år och förväntas efter utbyggnad att hamna på runt 30 miljoner m3 per år. Enligt en kostnadsberäkning som gjordes 2005 skulle en investering i rörnätet inom Göteborgs Hamn från pumpen i Arendal hamna på runt 30 miljoner kronor. (Wångsell, 2014).

22  

Ekonomi

TidihamnGöteborg (lastning): begränsas vi av hamnens och vattenverkets lastkapacitet. Egypten (lossning): begränsas av fartygets lossningskapacitet. Tabell 2 Lastmängd, kapacitet, lastningskapacitet och lossningskapacitet för Stena Perros i 2 hamnar. Lastningsplats  Lastmängd  Kapacitet  Tid 

Göteborgs Hamn  67 314 m3 1 800 m3/ h  37h 30m Port of Alexandria  67 314 m3  4 800 m3/ h  14h 

Total tid      2d 3h 30m 

Vattenkostnad Inköpskostnad, storförbrukare ca 4,8 kr/ m3 inkl. moms (Wångsell, 2014) Lastningskapacitet tankar: 67 314,6 m3

Totalkostnad för vatten: 323 107 kr.

KostnaderföranlöpiGöteborg

FarledsavgiftFarledsavgiften baseras på tre olika delar; Del 1: Baseras på fartygstyp och bruttodräktighet. Tankfartyg utan oljelast hamnar i kategorin övriga fartyg vilket ger en avgift på 2,05 kr/ gt (gross tonnage). Beloppet kan ej överstiga den maximala kostnaden på 54100 kr. Ett kvävedioxidreduktionscertifikat kan ge en lägre kostnad på Del 1 beroende på fartygets utsläppsnivå av NOx/ kwh. Med kvävedioxidreduktionscertifikatet kan beloppet ej överstiga den maximala kostnaden på 32900kr. Del 2: Baseras på svavelhalten i bränslet. Den maximala avgiften är 0,7kr/gt. Vid en svavelhalt på 0,21-0,5 är avgiften i stället 0,2 kr/ gt. Vid en svavelhalt på 0-0,2 uteblir avgiften helt. Del 3: Baseras på fartygets lasttyp och totala vikt. Lågvärdig last i bulk erläggs med en avgift på 0,8 kronor/ton last (SJÖFS 2012:7).

23  

Tabell 3 Farledsavgift för Stena Perros att ankomma Göteborgs Hamn. Del  Antal  Pris  Totalt 

1  36168 gt  2,05 kr/ gt  74 144,40 kr 

Avgårtillmaxbelopp ‐ ‐  ‐20 044,40 kr 

2  36168 gt  0,7 kr/ gt  25 317,60 

3  67314 ton  0,80 kr/ ton  53 851 kr 

Totalsumma 133 269 kr 

HamnavgiftHamnavgiften är uppdelad i två delar; Del 1: Baseras på fartygstyp och bruttovikt. För ett tankfartyg med en bruttovikt över 15 000 ton debiteras en avgift på 4,56 kr/ton. Maximala beloppet som kan debiteras ligger på 456 000 kr. Kväveoxidrabatt finns för fartyg som genom olika åtgärder reducerat utsläppen till mindre än 10 gram/kwh. Då erhålls en rabatt på mellan 0,05- 0,20 kr/gt. Del 2: Baseras på svavelavgift. Alla fartyg med en svavelhalt i bränslet som inte överstiger 0,5 viktprocent erläggs med en avgift på 0,10 kr/ gt fram till 31 december 2014 (Göteborgs Hamn, 2014b). Tabell 4 Hamnavgift för Stena Perros i Göteborgs Hamn. Del  Antal  Pris  Totalt 

1  36 168 gt  4,56 kr  164 926 kr 

2  36 168 gt  0,10 kr  3 617 kr 

Totalsumma 168 543 kr 

 

Lotsavgift Basers på fartgets bruttodräktighet (Stena Perros hamnar i klass 12, 30 000- 45 000 ton). Kostnad: 16 678 kr för första timmen, därefter tillkommer 3000 kr per halvtimma. (Sjöfartsverket, 2014) Kostnad lotsning (räknat på 4h): 34 686 kr För ett fartyg som kommer söder ifrån och hämtar lots vid lotspunkt 1 är det 12,5nm via den södra leden (Rivö fjord) in till oljehamnen (8 knop från Älvsborgs fästning till kaj).

24  

Bogserbåt Eskortbogsering är obligatoriskt för tankfartyg över 30 000 ton i Göteborgs Hamn (Göteborgs Hamn, 2014a). Kostnad: 20 000 USD = 132 942 kr (Östman, 2014).

Driftskostnad Driftskostnader för Stena Perros: 19 000 USD/ dag = 124832 kr Innefattar löner, drift, underhåll, avskrivningar mm (Östman, 2014) Driftskostnad för Stena Perros: 14,35 dagar x 19000 USD = 272729 USD vilket motsvarar 1 791 860 kr.

KostnaderföranlöpiAlexandria(Östman, 2014)

Lots10 000 USD = 66 471 kr

Bogsering15 000 USD = 99 706 kr

Hamnavgift22 000 USD = 146 236 kr

Resa Inom ECA området Göteborg till Engelska kanalen W005º N48º 30’, till Alexandria. 12,5 knop Tabell 5 Tid i hamn, restid och bränsleförbrukning från Göteborgs Hamn till Port of Alexandria, Egypten. Område  Bränsle  Sträcka  Tid  Förbrukning  Total mängd bränsle 

Vid kaj  Mdo  —  37h, 30m  7m3/ dygn  11m3

Inom ECA  Lsfo  920 nm  3d, 2h  35m3/ dygn  108m3

Utanför ECA  Hsfo  2740 nm  9d, 3h  35m3/ dygn  319m3

Total tid för resan: 14d 8,5h

25  

Tabell 6 Beräkningar av total bränslekostnad från lastning i Göteborgs Hamn till ankommandet vid Port of Alexandria, Egypten. Område  Bränsle  Mängd bränsle  Bränslepris  Total kostnad 

Vid kaj  Mdo  11m3  945 USD/ton  10 395 USD 

Inom ECA  Lsfo  108m3  640 USD/ton  69 120 USD 

Utanför ECA  Hsfo  319m3  590 USD/ ton  188 210 USD 

  267 725 USDTotalsumma  1 779 595 kr 

Tabell 7 Beräkning av den totala kostnaden för att köpa och transportera vatten från Göteborgs Hamn till Port of Alexandria, Egypten.

TotalkostnadGöteborgsHamn→PortofAlexandria   

Vatten   323 107 kr 

Farledsavgift Göteborg  133 269 kr 

Hamnavgift Göteborg  168 543 kr 

Lotsavgift Göteborg  34 686 kr 

Bogserbåt Göteborg  132 942 kr 

Driftskostnad  1 791 860 kr 

Hamnavgift Alexandria  146 236 kr 

Lotsavgift Alexandria  66 471 kr 

Bogserbåt Alexandria  99 706 kr 

Bunker  1 779 595 kr 

Totalkostnad 4 676 415 kr 

 

Tabell 8 Beräkning av slutpris för vattnet i kr/m3 vid destination efter inköp och transport.

SlutprisVatten     

Kostnad Resa  4 676 415 kr 

Mängd vatten  67 314,6 m3 

Slutpris vatten  69,47 kr/ m3 

26  

KostnaderföravsaltatvattenKostnaderna för att avsalta vatten varierar kraftigt mellan olika länder och regioner. I Asien ligger priserna på det avsaltade vattnet mellan 9,4 USD och 22 USD. (62,50 kr – 146, 24 kr). Det närmast liggande landet till Egypten med ett flertal aktiva avsaltningsanläggningar med planerade utbyggnader är Libyen, där kostnaderna är avsevärt lägre än i andra delar av världen (Global water intelligence, 2013). Libyen: 0,69 USD/ m3 = 4,59 kr (Global water intelligence, 2013). Hong Kong: 12 USD/ m3 = 79,77 (Freyberg, 2013)

Diskussion Avsikten med arbetet var att undersöka om det i dagsläget är möjligt att genomföra dricksvattentransporter med avseende på ekonomi och vattnets kvalitet. Transporter av dricksvatten sker endast på ett fåtal platser i världen vilket har gjort det svårt att få information om hur sådana transporter genomförs. Eftersom transport av dricksvatten är relativt nytt valde vi att undersöka ett flertal olika aspeker gällande dricksvattentransport, för att läsaren skall få en insyn i de olika problem och möjligheter som finns. Bristen på rent dricksvatten ökar samtidigt som det sker en populationsökning i världen. Teknikerna för att rena vatten på plats hinner inte med i denna utveckling och därför skulle transporter av vatten med tankfartyg kunna vara en del av lösningen på problemet. Samtidigt som vattenbristen ökar minskar även oljeresurserna, så de fartyg som en gång använts till att transportera olja skulle i stället för att skrotas kunna byggas om för att transportera färskvatten.

VattenkvalitetFör att kunna leverera vatten av god kvalitet bör vattnet som lastas hålla en redan god kvalitet och alla delar från källa till destination bör ses över ur kontamineringssynpunkt. Desinfektion av vattnet tros vara nödvändig i varierande utsträckning beroende på resans längd och möjligheterna att hålla vattnet kallt och fritt från kontaminering utifrån. Vattnets kvalitet gynnas av att det hålls kallt då många mikroorganismer tillväxer bättre i varmare vatten. Metoder för att hålla vattnet kallt har inte tagits upp i arbetet då detta setts som en avgränsning. Vidare krävs det undersökningar i laboratorium över hur vattnet skulle klara en längre transport i tankar på ett fartyg. Då de flesta tidigare undersökningar som gjorts gällande dricksvattenkvalitet gäller vatten i vattenverk eller tappvattensystem har det varit svårt att få tag på fakta om vatten för att göra liknelser till vatten som skall uppehålla sig en längre tid i tanksystem med en varierande temperatur på omgivningen.

27  

Kontroll av vattnet skall ske under resans gång enligt Livsmedelsverkets och EU:s dricksvattenföreskrifter. Vattnet som levereras skall hålla en kvalitet efter dessa föreskrifter vilket kan lösas med desinfektion ombord på fartyget. Av de olika desinfektionsmetoder vi studerat ses ozon- eller UV-rening som de bästa alternativen då de inte genererar kloreringsbiprodukter. Installationer av desinfektionsanläggningar är möjliga på fartyg och de kan användas under transporten för att undvika längre uppehåll i hamn till följd av vattenrening. En svårighet med kontrollen av dricksvattnet är att mikroorganismer sällan förekommer i lösning utan ofta är hopklumpade samtidigt som bakterier ofta tillväxer i biofilm. Kontrollen av dricksvattnet kan därför ge bra resultat trots att det förekommer mikroorganismer i högre koncentrationer i andra delar i samma tank. För att undvika sådana misstag kan det vara bra att ta fler prover och på flera olika delar av tanken än vad som krävs enligt föreskrifterna.

Ekonomi Transporter av dricksvatten från Göteborgs Hamn visade sig inte lönsamt enligt den studie vi gjort. Inköp av vatten och fartygskostnader ger ett allt för högt pris för att det skall vara möjligt att konkurrera med exempelvis avsaltat vatten. I den ekonomiska undersökningen har inte alla kostnader som tillkommer i hamn i Alexandria kunnat räknas med då vi inte kunnat få användbar information från dem. När det gäller valet av fartyg finns det många aspekter att ta hänsyn till. Vi valde att använda Stena Perros då den hade en passande storlek för mängden vatten som kunde lastas i Göteborgs Hamn efter en utbyggnad. Ett större fartyg skulle varit att föredra då det skulle ge en lägre slutkostnad på vattnet vid destinationen, men detta är inte möjligt innan en utbyggnad av vattenverken i Göteborg har skett. Stena Perros körs i vanliga fall på heavy fuel oil vilket inte är möjligt i de farvatten där denna transport sker. Enligt svaveldirektivet krävs användandet av andra bränslen med lägre svavelhalt under transporten. Därför har beräkningarna som utförts över bränslekostnaderna modifierats efter dagens bränslepris, på bränslen med lägre svavelhalt, och inte efter den information som erhållits om Stena Perros. Kostnaderna för att anlita bogserbåt skulle kunna undvikas då dessa i första hand används för att undvika oljekatastrofer när tankfartyg transporterar olja. I dagsläget transporterar de flesta tankfartyg olja vilket gör att det inte finns några andra kostnader att hänvisa till när det gäller transport av vatten med tankfartyg. Göteborgs Hamn valdes som utgångspunkt eftersom det är ett område vi kunde få information om samtidigt som det är en stor hamn i Västeuropa med betydande fraktverksamhet. Kommunallagen kan i dagsläget sätta stopp för transporter av dricksvatten från Göteborg eftersom kommunen inte får idka näringsverksamhet i vinstsyfte eller driva verksamheter som inte tillhandahåller medlemmarna i kommunen. Då vi i denna undersökning har utgått från att vattnet köps från vattenverken i Göteborg, som är en del av kommunen, skulle en sådan lag behöva ändras eller så skulle denna typ av verksamhet behöva ges undantag för att transporten skall kunna genomföras. Vattnet valde vi att köpa från vattenverken då vattnet håller en hög kvalitet och uppfyller kraven över dricksvattenkvalitet från Livsmedelsverket. Andra vattenkällor kan vara aktuella vid dricksvattentransporter från andra platser om det finns naturliga källor eller glaciärvatten med vatten av hög kvalitet. Att ta vatten från sådana källor skulle dessutom kunna ge ett lägre inköpspris på vatten än det vi fått från vattenverken i Göteborg.

28  

I undersökningarna används endast Stena Perros för att räkna ut kostnaderna. Det vore mer önskvärt att ha möjlighet att kunna jämföra flera olika fartyg och rederier för välja det alternativ som är mest kostnadseffektivt. Tyvärr har det varit svårt att tillhandahålla nödvändig information från olika rederier vilket har gjort detta till en ofrivillig avgränsning. En del kostnader så som desinfektionsanläggningar och installation av dessa saknas i uträkningarna men de är en engångskostnad som i längden inte borde påverka slutpriser i högre grad. Valet av destination föll på Port of Alexandria i Egypten då det ligger förhållandevis nära så kostnaderna för transporten skulle bli lägre samtidigt som vattnet inte skulle behöva uppehålla sig i tankarna allt för länge för att undvika tillväxt av mikroorganismer. Egypten är dessutom ett land där det råder brist på dricksvatten och där tillgången på rent vatten tros minska i framtiden.

Vidarediskussionkringarbetet I arbetet har vi valt att avgränsa bort frågan om returlast. Det är dock en fråga vi gärna skulle se att den undersöktes mer då det kan ge en betydande skillnad på ekonomin. Vid en eventuell returlast så skulle de totala kostnaderna för vattentransporten kunna halveras då beräkningarna endast skulle komma att innefatta transporten enkel väg. Returlasten måste bestå av någon form av livsmedel då tankarna kommer att vara avsedda för detta då vatten är den primära lasten. Andra sätt att transportera vatten på, förutom i tankar, är med flaskvatten, i containrar eller genom att frakta isberg. Transport med flaskor eller fyllda containrar med någon form av coating skulle underlätta returlasten då andra varor förutom livsmedel kan transporteras. Att transportera vattnet i tankar gör att det går att få med sig en större mängd vatten än vid användning av flaskor eller containrar då inga hålrum mellan dessa behövs. Det blir alltså mindre oanvänd yta vid användning av tankar, samtidigt som det kan försvåra möjligheterna till returlast. Fartyg som tidigare använts i andra ändamål än vattentransport riskerar att vara för smutsiga för att kunna rengöras i syfte att transportera vatten. Vi hade som idé att gamla tankfartyg som tidigare transporterat olja kunde användas till transport av vatten om de rengjordes och fick nya material i tankarna. Detta skulle dock vara svårt då det kan innebära kontamineringsrisker för vattnet och kostsamma ombyggnationer, om de ens är möjliga. Ett sätt att ta sig runt det kan vara med hjälp av coating, alltså att invändigt klä tanken i något material som skyddar vattnet. Detta skulle i så fall fungera likt en stor bag-in-box och vattnet skulle då slippa komma i kontakt med den smutsiga tanken. För att hålla vattnet rent under resan ansåg vi att UV-ljus skulle vara det mest lämpade. Det finns produkter på marknaden idag som inte är allt för dyra och som kan rena större tankar. Ett tankfartyg är uppdelat i ett antal mindre tankar och behöver då en anläggning till varje tank. Exempelvis Stena Perros har 8 tankar och storleken på de största är runt 14 000 m3, vilket kan hanteras av en UV-anläggning. Olika anläggningar som kan hantera så pass stora mängder vatten finns idag på marknaden. För att allt vatten skall komma under ljuset och renas behövs det cirkulation i tanken vilket sköts av UV-anläggningen.

29  

Förslagtillvidarestudier 

Undersökningar över vilka material i tankar som är bäst lämpade för dricksvattentransport.

Möjliga ombyggnationer av fartyg för vattentransport. Rengöring av fartyg för vattentransport. Jämförelser mellan olika länders möjligheter att utföra dricksvattentransporter. Jämförelser angående omkostnader för transport av dricksvatten för olika rederier och

fartyg. Olika destinationer för export av dricksvatten. Laborativa undersökningar över hur vatten klarar längre transporter i tankfartyg.

 

Slutsats 

Tekniskt är det möjligt att transportera vatten med tankfartyg med avseende på vattnets kvalitet. Mikroorganismer är den mest kritiska aspekten att beakta vid dricksvattentransport, men så länge vattnet håller god kvalitet bör det räcka med installation av desinfektionsanläggningar ombord. Desinfektion av färskvatten med ozon eller UV-ljus kan installeras för att användas vid behov. Om vattnet blivit så pass kontaminerat under resan att det varit i behov av en större reningar bör vattnet filtreras innan det används som dricksvatten. Dricksvattentransporter med tankfartyg från Göteborgs Hamn kan inte konkurrera med avsaltat vatten ännu då det är billigare att avsalta vatten på närliggande platser. Ekonomiskt sett vore det alltså inte lönsamt att genomföra transporter av dricksvatten från Sverige till Egypten i dagsläget. Då priset på rent färskvatten spås öka kan liknande transporter bli aktuella i framtiden. För att få dessa transporter mer lönsamma bör vattnet tas från en annan källa än vattenverk, förslagsvis från naturliga källor eller glaciärvatten och samtidigt sälja vattnet till länder med höga kostnader för att avsalta vatten. Vattnet bör även tas från källor som ligger så nära destinationen som möjligt för att kunna korta ner transportlängden. Transporter av dricksvatten kan dock vara en bra lösning om det skulle bli akut dricksvattenbrist på någon plats i världen.

30  

Referenser 

Abdel-Gawad, S. (2007). Actualizing the Right to Water: An Egyptian Perspective for an Action Plan. National Water Research Center, Ministry of Water Resources and Irrigation. Tillgänglig: http://web.idrc.ca/en/ev-127200-201-1-DO_TOPIC.html Beckman-Sundh, Darnerud, Forslund, Johnsson, Lindberg, Sand, Svensson (2009). Kemisk riskprofil för dricksvatten. Livsmedelsverkets rapport nr 14 Berghult, B. Elfström Broo, A. (2004) Vattnets kemi, Liber, Stockholm. Boverket, smittskyddsinstitutet, VVS-installatörerna, (2006) Legionella i vatteninstallationer. Alfa Print AB, Grafisk form Formination AB Clarke, R. King, J. (2006) The Atlas of Water. Earthscan, London. Clark, T. Barlow, M. (2002) Blue Gold: the battle against corporate theft of the world’s water. Earthscan Freyberg , T. 22 maj 2013, Hong Kong justifies $12/m3 expected desalination cost in Tseung Kwan O. Water World. Tillgänglig: http://www.waterworld.com/articles/2013/05/hk-justifies-expected-desalination-cost-in-tseung-kwan-o.html, Hämtad: 2014-04-25 Global water intelligence, Vol 14, nr 11, november 2013, www.globalwaterintel.com/archive/14/11/general/post-revolution-libya-turns-eyes-desal.html Göteborgshamn (2014a), Bogsering och eskortbogsering. Tillgänglig: http://www.goteborgshamn.se/Om-hamnen/Maritimt2/Bogsering-och-Eskortbogsering/ Göteborgs Hamn, (2014b), Hamntaxa 2014. Tillgänglig: www.goteborgshamn.se/documents/PDF-bank/012-0300_hamntaxa_2014_gh_final.pdf?epslanguage=sv Hämtad: 2014-04-03. International maritime organisation, Sulphur oxides (SOx) – Regulation 14. hämtat 12/5-14. Tillgänglig:

http://www.imo.org/OurWork/Environment/PollutionPrevention/AirPollution/Pages/Sulphur-oxides-(SOx)-%E2%80%93-Regulation-14.aspx, Hämtad: 2014-04-10 Johansson, A. Hansson, A. (2012) Legionella – en risk som bör beaktas ombord? (Examensarbete) Kalmar: Linneuniversitetet: Sjöfartshögskolan. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:517465/FULLTEXT01.pdf, Hämtad: 2014-04-22 Karlsson, K. Linder, C. (2012), Introduktion till mikrobiologi, Lund, Studentlitteratur AB Lindberg, T. Lindqvist, R. (2005). Dricksvatten och mikrobiologiska risker, rapport 28, Livsmedelsverket

31  

Livsmedelsverket (2014) Dricksvattenkvalitet. Tillgänglig: http://www.slv.se/sv/grupp1/Dricksvatten/Dricksvattenkvalitet/, Hämtad 2014-03-14 Livsmedelsverket (2009). Kemisk riskprofil för dricksvatten, Livsmedelsverkets rapport nr 14 LIVSFS 2001:30 (2013:4) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten Nilsson, B. (1997) Vatten – en källa till konflikt. Natur och kultur Nordström, A. (2000) Jordens vattenresurser. Vattenvärnet O`Dowd Nyman , N. (2006-02-17), Promemoria ang. eventuell vattenexport. Stadskansliet, Göteborgs stad Rådets direktiv 98/83/EG den 3 november 1998 över dricksvattenkvalitet Seahealth Denmark (2013). Drinkingwater on board ships. Köpenhamn: Grefta Tryk A/S Svenskt vatten (2009), råd och riktlinjer för UV-ljus vid vattenverk Svenskt vatten (u.å.a), råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion Svenskt vatten (u.å.b) Visste du att… från http://www.svensktvatten.se/Mitt-Vatten/VISSTE-DU-ATT/, Hämtad 2014-04-02. Sjöfartsverkets författningssamling, SJÖFS 2012:7 över farledsavgift US EPA, J, Eagleton, (1999), Ozone in drinking water treatment WHO, (2008). Guidlines for Drinking-water Quality, tredje upplagan, volym 1, Geneve, WHO WHO, (2010). Guide to ship sanitation. Geneve, tredje upplagan, version 15, WHO

Wikipedia (2014). Poissonfördelning. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Poissonf%C3%B6rdelning Hämtad: 2014-04-16. Personlig kontakt Andersson, S. SIWI, Personlig kommunikation, 2004-04-29 Nils Östman, Stena Bulk, Personlig kommunikation, 2014-05-02 Wångsell, Claes, Kretslopp och vatten, personlig kommunikation, 2014-04-24 Sherin Elrayes, Concorde enterprice, personlig kommuntikation, 2014-04-10