f1 – samhällsbuller akustisk planering vta070 infrastruktursystem vvb090

Lunds Tekniska HögskolaTeknisk Akustik

F1 – Samhällsbuller

Akustisk Planering VTA070Infrastruktursystem VVB090


Lärare (Infrastruktursystem)FöreläsningarKristian Stålne, Tekn Lic,

Byggnadsmekanik (4:e våningen, V-huset)– Kursansvarig– [email protected]– 046-222 03 56

Övningar• Kristian Stålne

AdministrationChristina Glans (5:e vån, V-huset)

– [email protected]– 046-222 74 21


Litteratur

• Kursboken: Grundläggande Akustik – (E. Nilsson m.fl, avd för Teknisk Akustik)– Köpes på KFS

• Föreläsningsanteckningar samt utdelat material läggs ut på hemsidan (Infrastruktur-luvit)

• Formelsamling


Schema:Akustisk Planering VTA070 (4,5 hp)

Ljudisolering 2DC:304,DC:310DC:SHö

3 mar10

LjudabsorptionDC:304,DC:310DC:SHö

24 feb9

Ljudisolering, allmänt

V:N2, V:O1V:A

17 feb8

Spridning av ljud

V:N2, V:O1V:A

10 feb7

Beskrivning av ljud

V:N2, V:O1V:A

3 feb6

SamhällsbullerV:N2, V:O1V:A

27 jan5

Introduktion-DC:SHö20 jan4

KursavsnittÖvningar kl 15-17

Föreläsningar kl 13-15DagVecka


Schema:Infra-struktur VVB090 (3 hp)

Trafikbuller 2Datasal kl 13-15

V:Ckl 10-12

30 mar10

Trafikbuller 1V:O1 kl 13-15

V:Bkl 10-12

16 mar9

Ljudisolering, allmäntDC:304V:A

17 feb8

Spridning av ljudV:N1V:A

10 feb7

Beskrivning av ljudV:P2V:A

3 feb6

SamhällsbullerV:N1V:A27 jan5

-----

KursavsnittÖvningar kl 15-17

Föreläsningar kl 13-15DagVecka


Kursmål

• Syftet med kursen är att ge studenterna grundkunskap om ljud och dess effekt på människan.

Anm. Betoning på oönskade ljud – buller.


Kursinnehåll

1. Buller och dess effekt på människan, problemställningar, riktvärden och rekommendationer

2. Hur vi beskriver ljud

3. Ljudutbredning

4. Ljudisolering• Absorption och mera ljudisolering alt.

Trafikbuller


Akustik

Lindsays akustiska hjul från ”Ljud och Vibrationer”


• Samhällsbuller – problemställning– När är buller ett problem?– Varför är buller ett problem?– Riktvärden

• Hur kan vi åtgärda bullersituationer?

• Hur ska vi utforma en bostad/ett samhälle med hänsyn till buller?

• Andra perspektiv.

Samhällsbuller


Samhällsbuller i Sverige

• Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom.

• Av dessa är 1,6 miljoner (80%) störda av vägtrafikbuller (VV 2003).

• Minst 25% av EU:s befolkning påverkas i sådan omfattning att det påverkar hälsa och livskvalitet

*55 dBA ekvivalentnivå (dygnsmedel) vid bostad


Följder av buller – 'objektiva'

• Hörselnedsättning

• Tinnitus

• Försvårad kommunikation


Hörselnedsättning

• Temporär eller permanent

• Hårcellerna skadas och kan ej läkas eller lagas

• Hårcellerna försvinner med åldern

Friska hårcellerFriska hårcellerFriska hårceller

Skadade hårceller


Konsekvens av hörselnedsättning

• Svaga ljud ohörbara

• Diskanljud drabbas mest

• Förvrängning av ljud (disharmoni mellan öronen)

• Svårt att uppfatta tal

• Sociala konsekvenser


Tinnitus – tre grader• Svaga sus

• Ringningar som påverkar det dagliga livet

• Starka ljud som påverkar allmäntillståndet, tex med koncentrations- och sömn-svårigheter

Ca 1,5 miljoner har tinnitus i Sverige, 100 000 så allvarligt att det påverkar livet avsevärt

3 av 4 rock- och jazzmusiker

Källa: www.ammot.se/


Skadliga miljöer• Arbetsplatser

– Tung industri– Skolor och daghem– Dansrestauranger

• Musikklubbar och –konserter

• Mp3-spelare (lätt att skapa höga ljud i små volymer)

• Tonårsrum osv


Följder av buller – 'subjektiva'

• Prestationsförmåga– Koncentrationsstörningar– Försämrad inlärning– Stress

• Livskvalitet– Nedstämdhet– Förhöjt blodtryck– Sömnsvårigheter– Trötthet


Utvecklingspsykologiska effekter

• Barn i Storbritannien som var utsatta för flygplansbuller lärde sig läsa i genomsnitt två månader senare än andra barn per fem decibel som ljudnivån ökade.

• I Nederländerna var motsvarande skillnad närmare en månad.

• I Tyskland (München) jämfördes två förskolor som låg nära en flygplats före resp. efter att flygplatsen flyttades. Bullret gav en försening i 'milstolpar' på ca 2 mån.


Effekter vid exponering (riktvärden från WHO)

30 dB God sömn35 dB Tal 100% förståeligt (1m avstånd)45 dB Tal ganska förståeligt50 dB 10-25% ganska & mycket störda55 dB 10-25% mycket störda65 dB Ohälsosam röstansträngning vid tal65 dB Barns inlärning försämrad65 dB Risk för bullerorsakat högt

blodtryck/hjärt-kärlsjukdom


Åtgärd – EU

• EU: Städer >250 000 ska bullerkartläggas.

• Reducera trafikbuller vid källan (teknisk utveckling)

• Ta hänsyn till buller vid stadsplanering och konstruktion.

Källa: www.sweden.gov.se


Riktvärden och rekomendationer

• Arbetsmiljöbuller

• Buller inomhus

• Buller utomhus (trafik och industri)

• Buller och ljudisolering i bostäder


Infrastrukturpropositionen (-97)”Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt

inte överskridas vid nybyggnation...”

30 dBA Ekvivalentnivå inomhus

45 dBA Maximalnivå inomhus nattetid

55 dBA Ekvivalentnivå utomhus (Tågtrafik: 60 dBA)

70 dBA Maximalnivå vid uteplats (max 5 ggr/natt)

Boverket: ”Prioritera inomhusvärden, sedan ekv.nivå utomhus”


Buller inomhus – allmäna råd

• Maximalt ljud: LAmax

= 45 dB

• Ekvivalent ljud: LAeq

= 30 dB

• Ljud med hörbara tonkomponenter: LAeq

= 25 dB

• Ljud från musikanläggningar: LAeq

= 25 dB

• Värden för låga tersband (32-200 Hz)


Boverkets ljudklassning (frivillig)

• A – högsta kravet

• B – ofta i nybyggnad idag

• C – minimikrav vid nybyggnad, ca 20% upplever störningar

• D – endast gamla byggnader som restaurerats

Tumregel 1: Det skiljer ca 4 dB mellan två klasser.Tumregel 2: Gamla hus <1970 har en ljudisolering på ca 25 dB.


Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden.

Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Berörda personer kan ändå i vissa fall vara störda. Denna ljudklass är minimikrav om god boendemiljö efterfrågas.

Ljudklass C: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som tillämpas som minimikrav i svenska byggnader.

Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tillämpas när ljudklass C inte kan uppnås, t. ex. i samband med ombyggnad. Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som kan förekomma i stenhus från sekelskiftet.

Boverkets ljudisoleringsklasser


Arbetsmiljöbuller

• LAeq

= 85 dB under en arbetsdag (8 timmar)

• LAmax

= 115 dB (10 sek) • L

Cpeak = 135 dB


Åtgärder vid bullersituation, samt planering av nybyggnation

• Alstring av ljud vid källan

• Spridning

• Ljudisolering (fasad)

• Planering och utformning


Ljudalstring – trafik

• Vägtrafik – Motorljud– Kontakt däck/vägbana (högre hastigheter)

• Tågtrafik– Nya tågtyper, nya typer av bromsar

• Flygtrafik


Spridning av ljud

• Avstånd

• Hinder– Bullervallar och bullerskärmar

• Medium (vind, temp)

• Reflexer– Mjuka ytor, tex gräs


Ljudisolering

• Fasadisolering– Vid nybyggnation – täta fasader

• Fönster– Täta, utan springor, stängda

• Ventilation– Ljudfällor/-dämpning


Anpassning av byggnader till lokalisering

• Är platsen bullerutsatt?

• Välj bra orientering på huset:– Viktigt med möjlighet till ”tyst sida”

– Långa byggnader är att föredra framför punkthus

– Sovrum placeras på den ”tysta sidan”

<50

60

57 57


Gård


Sovrum Sovrum

BarnstugaGemensamhetslokal

Restaurang

Bra planeringslösningar

• Daghem ovan/vid bostäder, kontor, etc

• Restaurang med musik i bostadshus

• Bostad under gemensamhetslokal


Avsteg från rekomendationerna

Infrapropen inte rättsligt bindande normer – vägledande

• Hög fasadisolering – ljudklass – (riktvärden inomhus ok)

• Tyst sida (sovrum, balkonger, uteplatser)

• Tyst omgivande miljö

• Bebyggelsen minskar buller för bakomliggande.

• Centralt läge

• Ekonomiskt rimligt


Andra perspektiv

• Olika ljudnivåer (objektivt) ger en viss upplevelse av ljudet (subjektivt)

• Olika personer reagerar olika på samma ljudnivå

• Ibland accepterar man högre ljud

- Psykoakustik


Socialstyrelsens råd vid konserter

• LAeq

= 100 dB under en spelning• L

Amax = 115 dB

Om barn under 13 år finns med:• L

Aeq = 97 dB under en spelning

• LAmax

= 110 dB


Akustikprojektet i Göteborg

• Minska ljudnivån på Rockklubbar så att riktvärden (socialstyrelsens) klaras av.

• Höja ljudkvaliteten och ha jämn ljudnivå i lokalen (gick från 14 dB till 3 dB)– Placering av högtalare och akustikplattor– Skärma av trummorna– Utbilda ljudtekniker– Flytta ut baren (arbetsmiljö) från lokalen– SoS: Ljudnivå måste loggas!

• Göra attitydundersökning


- Stefan Malmqvist, SvD


• ”Skärpta lagar mot buller på klubbar och konserter kan leda till ett popkulturellt massmord. Poängen med popmusik är nämligen inte att man ska lyssna på den. Man ska känna den med hela kroppen. Genrer som reggae, metal, hiphop och techno är helt beroende av hög decibelnivå.

- Fredrik Strage, DN


Dagens övning

• Kapitel 1, fyra övningsuppgifter+

• Extra diskussionsuppgift:

I många förskolor har man senaste tiden uppmärksammat ett stort problem med höga bullernivåer.

Strukturera upp problemet, diskutera varför detta är ett problem, vad ’höga bullernivåer’ innebär och vilka åtgärder man skulle kunna sätta in.

f1 – samhällsbuller akustisk planering vta070 infrastruktursystem vvb090

Documents