faktorer som påverkar...

Faktorer som påverkar kapitalstrukturen

– En empirisk studie av de 25 största bolagen på

Stockholmsbörsen.

Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande

Kandidat/Magisteruppsats 15 hp | Finansiering | vårterminen 2011

Av: Sihem Zaibi Alen Saric Handledare: Åke Bertilsson

2

Sammanfattning

Uppsatsens titel: Faktorer som påverkar kapitalstrukturen – En empirisk studie av de 25

största bolagen på Stockholmsbörsen.

Datum: 2011-06-09

Kurs: Kandidatuppsats 15hp

Handledare: Åke Bertilsson

Nyckelord: Kapitalstruktur, Skuldsättningsgrad, Multiple regressionsanalys, Modigliani och

Millers, Pecking Order teorin.

Syfte:

Syftet är att testa antal oberoende variabler med en beroende variabel som är

skuldsättningsgraden och sedan undersöka om det finns ett samband under år 2010, detta med

och utan investmentbolag och banker.

Metod:

Undersökning ska genomföras med en multipel regression, detta för att analysera med hjälp

av hypotesprövning om de oberoende variabler har en inverkan på kapitalstrukturen.

Slutsats:

Utifrån resultatet från multipel regressions analys kan vi dra slutsatsen att endast

företagsstorlek har ett positivt samband med skuldsättningsgraden för de 25 största bolagen,

medan det visade sig att samtliga oberoende variabler hade en positiv samband med

skuldsättningsgraden när investment bolag & banker inte var inkluderade i studien.

3

Abstract The essay’s title: Factors affecting Capital Structure - An empirical study of the 25

largest companies on the Stockholm Stock Exchange.

Datum: 2011-06-09 Course: Bachelor thesis in Finance (15 ECTS) Advisor: Åke Bertilsson

Keywords:

Capital Structure, Leverage, Multiple regression analysis,

Modigliani and Miller, Pecking Order theory.

Purpose:

The aim is to test the number of independent variables with a dependent variable that is debt

and then consider whether there is a relationship in 2010, this with and without investment

companies and banks.

Method:

Investigation should be done with a multiple regression, in order to analyze with the

help of hypothesis testing on the independent variables have impact on Capital structure.

Conclusion:

Based on the results of multiple regression analysis we can conclude that only firm size was

positively correlated with leverage for the 25 largest companies, as it turned out that all

independent variables had a positive connection with debt when the investment companies

and banks were not included in the study.

4

Innehåll 1. INLEDNING ...................................................................................................................................................................... 6 1.1 BAKGRUND .................................................................................................................................................................... 6 1.2 PROBLEMFORMULERING ............................................................................................................................................ 6 1.3 FRÅGESTÄLLNING ........................................................................................................................................................ 6 1.4 SYFTE ............................................................................................................................................................................. 6 1.5 AVGRÄNSNING .............................................................................................................................................................. 7

2. METOD ............................................................................................................................................................................ 8 2.1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ................................................................................................................................................. 8 2.2 VAL AV METOD ............................................................................................................................................................. 8 2.3. KVANTITATIV/KVALITATIV ...................................................................................................................................... 8 2.4. DEDUKTIV/INDUKTIVA ............................................................................................................................................. 9 2.5. RELIABILITET .............................................................................................................................................................. 9 2.6. VALIDITET .................................................................................................................................................................... 9 2.7. PRIMÄR-‐ OCH SEKUNDÄRDATA ............................................................................................................................. 10 2.8. KÄLLKRITIK .............................................................................................................................................................. 10

3. OBEROENDE VARIABLER .......................................................................................................................................... 11 3.1. SKULDSÄTTNINGSGRAD .......................................................................................................................................... 11 3.2. TILLVÄXT .................................................................................................................................................................. 11 3.3. LÖNSAMHET ............................................................................................................................................................. 12 3.4. STORLEK .................................................................................................................................................................... 12

4. TEORI ........................................................................................................................................................................... 12 4.1. MODIGLIANI & MILLER TEORI .............................................................................................................................. 12 4.2. PECKING ORDER-‐ TEORIN ....................................................................................................................................... 13 5. UNDERLAG FÖR STATISTISK UNDERSÖKNING ........................................................................................................ 13

5.1TIDIGARE FORSKNING ............................................................................................................................................ 13 5.2 MULTIPEL REGRESSIONSANALYS ........................................................................................................................... 14 6. EMPIRI & ANALYS ....................................................................................................................................................... 15 6.1 SAMMANFATTNING AV FÖRETAGEN ...................................................................................................................... 15

7. ANALYS UTIFRÅN SPRIDNINGSDIAGRAM ............................................................................................................. 20 7.1. FÖRETAGSSTORLEK ................................................................................................................................................. 21 7.2. LÖNSAMHET ............................................................................................................................................................. 22 7.3. TILLVÄXT .................................................................................................................................................................. 23

8. REGRESSIONSMODELLENS RESULTAT ................................................................................................................... 24 8.1. MULTIPEL REGRESSION FÖR 25 BÖRSNOTERADE FÖRETAGEN ....................................................................... 24 8.3 HYPOTESPRÖVNING: ................................................................................................................................................ 24 8.4 STATISKA FELKÄLLOR .............................................................................................................................................. 25

9. MULTIPEL REGRESSION EXKLUSIVE FINANSBOLAG ........................................................................................... 25 9.1. SIGNIFIKANS ............................................................................................................................................................. 25 9.2. HYPOTESPRÖVNING ................................................................................................................................................ 26

5

10. SLUTSATS & EGNA REFLEKTIONER ..................................................................................................................... 27 10.1 REFLEKTION KRING UNDERSÖKNINGS RESULTAT FÖR 25 BOLAG ................................................................ 27 10.2 REFLEKTION KRING UNDERSÖKNINGS RESULTAT FÖR 18 BOLAG EXKLUSIVE FINANSBOLAG ................. 27 10.3 SLUTSATS ................................................................................................................................................................ 28

BILAGA:1 ........................................................................................................................................................................... 29 BILAGA:2 ........................................................................................................................................................................... 30 BILAGA 3 ........................................................................................................................................................................... 31 KÄLLFÖRTECKNING: ........................................................................................................................................................ 32

6

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Miller och Modigliani teorin kom 1958, de menade i sin teori att skuldsättningsgraden inte var beroende

av företagsvärdet, detta har omdiskuterats och man har varit kritisk mot denna teori då Miller och

Modigliani inte använt sig av skatter och transaktionskostnader. (Miller och Modigliani 1958). Kritiken

såg till att man gjorde en ny forskning men då införde man skatter och transaktionskostnader.(Miller och

Modigliani 1963). Pecking order teorin visar att företagen föredrar intern finansiering framför extern.

(Meyers 1984). Dessa ovanstående teorier ger oss ett svar på vilka faktorer som påverkar

kapitalstrukturen, vi ska i denna studie fördjupa oss i kapitalstrukturpåverkande faktorers inverkan på

skuldsättningsgraden. Tillväxt, lönsamhet, företagsstorlek kommer vara oberoende variabler och

skuldsättningsgraden är den beroende variabeln.

1.2 Problemformulering Företag skiljer sig åt utifrån den bransch såväl som det land de är verksamma inom, detsamma gäller

företagsstorlek och produktens livscykel etc. dessa avvikelser spelar en viktig roll, speciellt för ett

företags skuldsättningsgrad. Därför kommer vi i denna studie titta på företag med högst börsvärde på

Stockholmsbörsen.

1.3 Frågeställning Finns det ett signifikant samband mellan skuldsättningsgraden och oberoende variabler?

1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att analysera ett antal oberoende variablers inverkan som lönsamhet, tillväxt

och företagsstorlek på skuldsättningsgraden, vi använder oss av Stockholmsbörsens 25 största bolag

inklusive investmentbolag och banker. Vidare är syftet att undersöka om det finns ett samband mellan

dessa variabler och skuldsättningsgraden, detta med hjälp av företagens årsredovisningar från 2007 till

2010. Vidare sker en till undersökning utan banker och investmentbolag just pga. att banker har en

ganska hög skuldsättningsgrad, vilket kan påverka resultatet. Detta kommer att jämföras och analyseras

med hjälp av spridningsdiagram och styrkas med multipel regressions analys.

7

1.5 Avgränsning Vår studie avser de 25 börsnoterade företag med högst börsvärde bl.a. banker och investmentbolag på

Stockholmsbörsen år 2010.

Den oberoende variabeln tillväxt beräknas från år 2008 till år 2010, resterande år 2010.

8

2. Metod

2.1 Tillvägagångssätt Det första steget i uppsatsarbetet var att söka information som rörde sig om kapitalstruktur. Sökord var

bl.a. debt ratio, kapitalstruktur, och lönsamhet. Internet och litteratur har även används för att få en

förståelse för teorierna och annan väsentligt information.

Utifrån tidigare studier valdes tre oberoende variabler: lönsamhet, tillväxt respektive företagsstorlek.

Undersökningens urval blev de 25 största börsnoterade bolagen på Stockholmsbörsen.

Sista steget i arbetet blev att samla in och bearbeta siffrorna från företagens årsredovisningar, som är

givna i deras hemsidor. Metoderna som tillämpades var spridningsdiagram och multipel regression

analys.

Spridningsdiagram tillämpas först med en oberoende variabel för att få summariska förklaringar för att

sedan styrka detta använder vi multipel regressionsanalys.

2.2 Val av metod Här går vi igenom hur vi har gått tillväga för att samla in data till vår undersökning. Valet av metod

bestäms av problemet dvs. hur undersökningen ska utformas. Vi har använt oss av en kvantitativ

undersökning samt en samhällsvetenskaplig, deduktiv analys som innebär att man går från teori till

empiri.

2.3. Kvantitativ/Kvalitativ Kvalitativa o kvantitativa ansatser är olika former av data. Dessa befinner sig i ett motsatt förhållande,

detta beror på att kvantitativa ansatser kan kännetecknas som hård data där arbetet till större del bottnar i

mätningar för räkneoperationer. Kvalitativ data däremot bygger på ansatser som i egenskap utmärks av

mjuk data eftersom denna typ av data går ut på att bearbeta och tolka olika textformer. Mot denna

bakgrund förefaller dessa typer av data i skilda riktningar, dock är det av betydelse att anföra så det inte

råder stridigheter mellan kvalitativa o kvantitativa ansatser utan att de snarare kompletterar

varandra.(Tufte 2003)

9

2.4. Deduktiv/Induktiva Utmärkande kännetecken för förhållandet mellan empiri o teori kan betecknas i form av deduktiva såväl

som induktiva ansatser. Med deduktiva ansatser avses en ansats som övergår från teori till empiri. Med

detta menas således en slags övergång från generella påståenden d.v.s. teorier till konkreta hänseenden

som innebär att de generella ska undersöka med empirisk data. Vad det gäller induktiva ansatser

innebär detta nämligen det motsatta, här utgår man ifrån empiri till teori. Induktiva ansatser går i stort

sätt ut på att samla in data och omforma generella mönster och begrepp till teorier.( Tufte 2003)

2.5. Reliabilitet

Viktigt att en studie skall ha en god reliabilitet, hög reliabilitet innebär att flera undersökningar som

behandlar om samma problem ger likartade resultat. Det finns en risk att det kan dyka upp mätfel i en

undersökning som t.ex. tidsseriedata. Larsson & Stjärnhagen (2003). Det är viktigt att utgå från korrekta

siffror för att kunna dra en konkret slutsats.

2.6. Validitet

Larsson & Stjärnhagen (2003) anser att validitet är hur väl man lyckas överföra teoretisk förståelse och

begrepp. Om våra frågeställningar är mätbara ger detta ett svar på vad man skall undersöka.

Författarna poängteras att validitet är giltigheten i det man undersöker. Validitet ger ett mätvärde som

överensstämmer med det verkliga värdet. Om dessa begrepp i undersökningen passar in i verkligheten

har man fått hög validitet (Lars Christensen 2001). Undersökningen kännetecknas av systematiska fel

om man misslyckas.

10

2.7. Primär-‐ och Sekundärdata

Primärdata är data man samlar in genom intervjuer och experiment, då detta inte är inom studiens ramar

kommer detta inte att användas i uppsatsen.

Sekundärdata är tryckt data så som företags årsredovisningar, Internetsidor, artiklar och böcker, detta

kommer vi att använda oss utav för att besvarar uppsatsens syfte. Vi kommer att använda oss av

årsredovisningar från år 2008-2010.

2.8. Källkritik

Våra källor är sekundärdata, årsredovisningar, artiklar, böcker och internetsidor. Årsredovisningarna ger

oss de nyckeltal som vi behöver för att kunna beräkna signifikans. Årsredovisningarna är en pålitlig

källa, då företaget måste följa årsredovisningslagen så har man redovisat det på ett korrekt sätt. Artiklar

och böcker är tidigare studier, vilket är pålitligt då dessa ger oss färdigheter för hur uppsatsen ska se ut,

vilka metoder som ska användas och teorier som granskats tidigare. Vi anser detta som en väldigt stark

källa, då böcker och artiklar ger färdigheter samt att tidigare forskare fått samma resultat. Internetsidor

är inte den mest pålitliga källan, detta just pga. att det finns mycket som inte överensstämmer med

verkligheten på nätet, vi har därför inte använt oss av internetsidor i så stor mängd utan mer av

facklitteratur.

11

3. Oberoende variabler

3.1. Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad är uppsatsen beroende variabel, beräknas genom att dividera skulder genom eget

kapital.

Skulder/ eget kapital

Vi valde att tillämpa skuldsättningsgrad framför låneandelen för att den är baserade på långfristiga

skulder som medför större räntekostnad för företaget. (Bertmar o Molin 1977:289f)

Skuldsättningsgraden visar hur finansiellt starkt ett företag är, dvs. förhållandet mellan totala skulder

genom eget kapital, detta ger oss ett värde där vi kan framgå ifall företaget har större eller lägre skulder

gentemot det egna kapitalet.1 Man kan tydligt se ifall ett företag har större eller lägre skulder än det egna

kapitalet, detta eftersom man delar totala skulder dividerat med totalt eget kapital och vid ett värde på 1,

så vet vi att företaget har lika mycket skulder som eget kapital. Desto högre värdet är än 1, så har

företaget större skulder och ju lägre det är en 1, så har företaget lägre skulder. Skuldsättningsgraden hör

till i hävstångsformeln.2

3.2. Tillväxt

Tillväxt är den första oberoende variabel som ska undersökas inom tre år dvs. från 2008 till 2010.

Tillväxt kan beräknas på två olika sätt, enligt Titman & Wessels (1988) kan tillväxt beräknas genom P/E

talet, men måttet som vi ska tillämpa ser ut som:

Försäljning för gällande år/Försäljningen för föregående år – 1.

1 http://www.aktiesite.se/Nyckeltal/skuldsattningsgrad.html 2http://www.nimade.info/finansiering/2010/1022/Vad-ar-en-Skuldsattningsgrad.html http://www.aktieskolan.se/pages/nyckeltal.php?select=aktieskola#skuldsattningsgrad

12

3.3. Lönsamhet

Den andra oberoende variabeln som ska undersökas med skuldsättningsgrad är lönsamhet för år 2010.

Titman & Wessels (1988) anser att man kan räkna ut lönsamhet på två olika sätt, antigen kvoten mellan

rörelseresultat och omsättning eller kvoten mellan rörelseresultat och tillgångar. I vår analys används

den senare definitionen:

Rörelseresultat/ Tillgångar

3.4. Storlek

Storlek är den tredje oberoende variabeln den uträknas genom Ln omsättning, enligt Titman & Wessels

(1988) har den naturliga logaritmen av omsättning bättre inverkan på företagets kapitalstruktur.

Omsättningsdata är givna från företagens årsredovisningar år 2010.

Ln omsättning

4. Teori

4.1. Modigliani & Miller teori

I Modigliani och Millers första proposition framgår det att man inte kan ändra värdet på företaget genom

att ändra i kapitalstrukturen. Med detta menar man att företagets skuldsättning inte påverkar

företagsvärdet när skatten är noll. Om privatpersoner lånar under samma villkor som företaget är

företagsvärdet samt kapitalkostnaden inte beroende av kapitalstrukturen.(Ross, m.fl. sid 406)

I Modigliani och Millers andra proposition framgår det att när skuldsättningsgraden ökar påverkar det

avkastningen på eget kapital positivt samtidigt som riskerna ökar. Det man menar är att när ett företag är

belånat så medför detta risker eftersom företaget har ett lågt eget kapital och detta ökar risken för

konkurs. (Ross, m.fl. sid 407)

Aktieägarna vill belåna ett företag som inte är belånat allt eftersom aktiepriset ökar i värde, ju mer

skulder ett företag har leder detta till att aktiekursen ökar.

13

4.2. Pecking order-‐ teorin

I denna teori så beskrivs det hur ett företag finansierar sig, företaget använder sig av intern, extern

finansiering. Nyemission av aktier används endast som en sista utväg. Intern finansiering är det som

företaget tar i första hand, detta för att ju mer företaget finansierar sig med eget kapital desto lägre blir

skuldsättningsgraden. (Ross, m.fl. sid 449-452)

Detta är en skillnad från extern, där företaget ökar skuldnivån oavsett om detta inte önskas. Man

prioriterar detta framför nyemission, då nyemission används som en sista utväg. (Ross, m.fl. sid 449-

452)

Nyemission medför risker, därför används det som ett sista utväg då det sänder ut en dålig signal till

marknaden, vilket leder till att aktieägarna inte kommer att sätta in nytt eget kapital i företaget. (Arnold,

Glenn 2005)

5. Underlag för statistisk undersökning

5.1Tidigare forskning

4.4.1 Capital Structure Across Industries

I denna artikel studerades de största börsnoterade företagen på den amerikanska marknaden. Syftet var

att undersöka kapitalstrukturens konstruktion, om den skiljde sig eller inte inom de branscherna som

undersöktes. Man använde sig av en beroende variabel Skuldsättningsgrad och fem stycken oberoende

variabler tillväxt, lönsamhet, tillgångsstruktur, storlek och ålder. I empirin beskriver man att man först

ska separera regressionen för varje bransch och sedan sammansätta regressionerna för alla fem

branscher som undersökts.

I resultatet framkom det att kapitalstrukturens konstruktion påverkades beroende på vilken bransch

företaget tillhörde. Lönsamhet, tillväxt och ålder hade en negativ effekt på skuldsättningsgraden medan

tillgångsstruktur hade en positiv inverkan. Företagsstorlek hade ett positiv och negativ samband, då

detta berodde på valet av intervall som undersöktes. Den separata regressionen för varje bransch visar

att kapitalstrukturens konstruktion påverkar olika i de studerande branscherna. I slutsatsen framhöll

författarna att de flesta oberoende variablerna hade samma inverkan inom branscherna.

14

5.2 Multipel regressionsanalys Multipel regression är mer kraftfull än enkel linjär regression när den har fler förklarande variabler.

Förhållandet beskrivs som:

Y =a+b1x1+b2x2+…+bnxn+ei

Där:

y= beroende faktor som är kvantitativa.

a= konstant

b=koefficient

x=oberoende variabel som är kvantitativa men ibland även kvalitativa

e= fel term med medelvärdet noll

Variablerna analyseras med hjälp av tester som finns i olika dataprogram för regressionsanalys, bl.a. t-

test och F-test.

Förklaringsvärdet eller determinationskoefficienten R2 används för att visa hur stor inverkan de

oberoende variablerna har på det beroende variabeln dvs. skuldsättningsgraden, värdet ska ligga mellan

0 och 100 %.

Det kan finnas flera felkällor i multipel regressionsanalys som t.ex. multikollinearitet. Den består av ett

antal oberoende variabler som är korrelerade med varandra i hög utsträckning. . Multikollinearitet kan

utföra ett problem i undersöknings resultat som gör att man inte kan lita på koefficienterna. Värdet ska

inte överstiga 0,8. Larsson & stjärnhagen (2003)

Med hjälp av SPSS kan bl.a. regressionskoefficienterna och signifikansnivåerna beräknas.

15

6. Empiri & Analys

6.1 Sammanfattning av företagen

I detta avsnitt kommer en kort beskrivning av de 25 valda företagen, urvalet av företagen är baserade på

börsvärdet. Alla värden är tagna ur Dagens Nyheter Börs Stockholm den 12 april 2011.

Swedbank

Swedbank är en bank som erbjuder ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter. Swedbank vill

ha nära kundrelation och man fokuserar sig på kundens behov. Swedbank har idag 17 146 anställda.

Börsvärdet för Swedbank A aktien var 110,6 miljarder SEK och P/E talet var 18, direktavkastningen låg

på 1,8 %.

SEB A

SEB A är verksam inom bankservice, SEB kontrolleras till stor del av familjen Wallenberg genom deras

stiftelse och ägande av Investor AB. SEB har 20 000 anställda. Börsvärdet för SEB A aktien var 128,5

miljarder SEK och P/E talet var 17, direktavkastningen låg på 2,5 %.

Nordea Bank Nordea Bank är verksam inom bankservice, de erbjuder kunden produkter, tjänster och lösningar inom

bank och kapitalförvaring, Nordea har idag cirka 33 683 anställda. Börsvärdet för Nordea aktien var

290,9 miljarder SEK och P/E talet var 12, direktavkastningen låg på 3,6 %.

Svenska Handelsbanken B

SHB B är verksam inom bankservice, banken är bra på hantera risk och kostnadseffektivitet och har

utsetts av Bloomberg nyhetsbyrå till en av världens starkaste banker. Handelsbanken har 11 000

anställda. Börsvärdet för SHB B aktien var 131,7 miljarder SEK och P/E talet var 12,

direktavkastningen låg på 4,2 %.

Ericsson

Ericsson är ledande företaget för telekommunikation, tjänster och media där de arbetar med att lösa

infrastrukturen. Ericsson står för 40 % av den totala mobiltrafiken. Ericsson har 21 000 anställda idag,

vilket är färre än vad de hade när de låg på topp 43 450 anställda år 1999. Börsvärdet för Ericssons B

aktien var 251,0 miljarder SEK och P/E talet var 24, direktavkastningen låg på 2,8 %.

16

H & M

H & M är detaljister som säljer kläder i butik, H & M är ett företag som fokuserar sig på att erbjuda

bästa pris för konsumenten när det gäller mode och kvalitet. Företaget har 2 206 butiker över hela

världen. Börsvärdet för H & M aktien var 322,4 miljarder SEK och P/E talet var 20, direktavkastningen

låg på 4,3 %.

Volvo

Volvo är en leverantör av bussar, lastbilar, anläggningsmaskiner och motorer. Volvos försäljning finns

idag i 180 länder. Börsvärdet för Volvo B aktien var 158,3 miljarder SEK och P/E talet var 20,


Atlas Copco

Atlas Copco är verksamma inom anläggnings- och gruvindustri. De finns för att uppfylla kundens behov

av elektricitet, livsmedel och transporter. Börsvärdet för Atlas Copco aktien var 140,0 miljarder SEK

och P/E talet var 20, direktavkastningen låg på 2,4 %.

Sandvik

Sandvik är ett företag som är ledande för hårdmetall- och snabbstålsverktyg för metallbearbetning.

Företaget är leverantör för produkter i rostfritt stål, högtemperaturmaterial och speciallegeringar.

Börsvärdet för Sandvik aktien var 143,0 miljarder SEK och P/E talet var 22, direktavkastningen låg på

2,5 %.

Scania

Scania tillverkar lastbilar, bussar och marinmotorer förutom detta så säljer företaget produkter och

finansiella tjänster. Börsvärdet för Scania B aktien var 58,0 miljarder SEK och P/E talet var 13,


SCA

SCA är ett företag som tillverkar skogsindustriprodukter, hygienprodukter och mjukpapper, företaget

har många starka varumärken och försäljning av dessa varor finns i 100 länder. Börsvärdet för SCA B


17

SKF

SKF är ledande leverantör för rullningslager, tätningar, mekatronik, service och smörjsystem.

Börsvärdet för SKF B aktien var 76,3 miljarder SEK och P/E talet var 16, direktavkastningen låg på 2,7

%.

Skanska

Skanska är ett byggbolag som bygger fastigheter och infrastruktur, med god kunskap inom miljön anses

Skanska vara ett företag inom utveckling och ledande av bygg som utför gröna projekt. Börsvärdet för

Skanska B aktien var 51,9 miljarder SEK och P/E talet var 13, direktavkastningen låg på 4,4 %.

Swedish Match

Swedish Match är marknadsledande inom cigarrer, snus, tuggtobak, tändare och tändstickor, deras

produkter säljs världen över. Snuset står för en tredjedel av nettoomsättningen och halva

rörelseresultatet för Swedish Match. Börsvärdet för Swedish match aktien var 48,7 miljarder SEK och

P/E talet var 15, direktavkastningen låg på 2,6 %.

Alfa Laval

Alfa Laval tillverkar separatorer, värmeväxlare samt utrustning för flödeshantering såsom pumpar och

ventiler. Börsvärdet för Alfa Laval aktien var 56,8 miljarder SEK och P/E talet var 18,


Getinge

Getinge är världsledande leverantör av utrustning och system inom hälsovård och labb. Produkterna

bidrar till minimerad risk för smittspridning och ett bättre behandlingsresultat. Börsvärdet för Getinge B


Boliden

Boliden driver gruvor och smältverk med inriktning mot främst zink och koppar. Boliden har fyra

gruvområden och fem smältverk och är ledande metall företaget i Europa. Börsvärdet för Boliden aktien

var 38,2 miljarder SEK och P/E talet var 10, direktavkastningen låg på 3,6 %.

18

Electrolux B

Electrolux är tillverkare av inomhusprodukter som vitvaror, världsledande inom sitt område. Företaget

säljer 40 miljoner produkter till konsumenter i 150 länder. Börsvärdet för Electrolux B aktien var 45,9


MTG B

MTG är verksamma inom broadcasting, företaget har mer än 60 egna radio och tv kanaler. MTG finns i

33 länder. De är ledande inom radiooperatör i Sverige och Baltikum, i Spanien har de även text-tv

verksamhet och äger spelbolaget bet24 på nätet. Börsvärdet för MTG B aktien var 28,5 miljarder SEK

och P/E talet var 9, direktavkastningen låg på 1,6 %.

Investor

Investor är ett investmentbolag, de investerar i företag i USA, Europa och Asien. Företaget kontrolleras

av familjen Wallenberg. Börsvärdet för Investor B aktien var 70,6 miljarder SEK och P/E talet var 4,


Tele2 B

Tele2 är verksamma inom fast och mobiltelefoni, internet, kabel-TV och datatjänster. Företaget har

sedan det grundats varit en utmanare till statliga monopol. Tele2 har kunder i 11 länder världen över.

Börsvärdet för Tele2 B aktien var 64,8 miljarder SEK och P/E talet var 10, direktavkastningen låg på

17,8 %.

TeliaSonera

TeliaSonera är det ledande företaget inom telekommunikation. Deras produkter och tjänster är baserade

på kundens behov, TeliaSonera är ett företag som tänker miljövänligt och kostnadseffektivt. Börsvärdet

för TeliaSonera aktien var 218,5 miljarder SEK och P/E talet var 11, direktavkastningen låg på 5,5 %.

19

Assa Abloy B

Assa Abloy är ledande leverantör för lås och säkerhetsdörrar. De uppfyller kundens behov av säkerhet

och trygghet. Företaget har en så stark produkt att de erbjuder kunden en lås- och dörrlösningar som

ingen annan på marknaden. Börsvärdet för Assa Abloy B aktien var 62,5 miljarder SEK och P/E talet

var 16, direktavkastningen låg på 2,2 %.

Ratos

Ratos är ett investmentbolag, affärsidén för Ratos är att med tiden skapa högsta möjliga avkastning

genom professionella utövande av ägarrollen i olika företag. Börsvärdet för Ratos B aktien var 29,2


Kinnevik

Kinnevik är ett investmentbolag som är verksamma i sju olika områden, Papper och kartong, telekom

och tjänster, media, online, mikrofinansiering, jordbruk och bioenergi. Kinnevik investerar i

utvecklingsländerna. Börsvärdet för Kinnevik B aktien var 34 miljarder SEK och P/E talet var 3,

direktavkastningen låg på 3 %.

Lundbergsföretag

Lundbergsföretag är investerare som äger aktier i Handelsbanken, Sandvik och Hufvudstaden.

Lundbergs mål är att utveckla företagen och med tiden skapa en marginal på avkastning. Börsvärdet för

Lundbergs B aktien var 18,5 miljarder SEK och P/E talet var 12, direktavkastningen låg på 1,5 %.

20

7. Analys utifrån spridningsdiagram Syftet med spridningsdiagram är att undersöka enskilda sambandet mellan det beroende variabeln och

en oberoende variabel.

Diagram 1 Diagram 2

Diagram 3 Förklaring till hur en korrelation kan se ut:

Diagram 1: Perfekt positiv korrelation, som nästan aldrig visas i praktiken. Både X och Y ökar.

Diagram 2: Perfekt negativ korrelation, som leder till att Y ökar när X minskar eller tvärtom.

Diagram 3: Ingen korrelation, här finns inget samband.

21

7.1. Företagsstorlek

Diagram 4.1 Samband mellan och skuldsättningsgrad och företagsstorlek år 2010.

y = 0,9248x - 20,789

R² = 0,014

Diagram 4.1 Påvisar att det finns ett positivt samband mellan skuldsättningsgrad och företagsstorlek.

Enligt diagrammen ser man att ju större företag desto fler långfristiga skulder blir det.

R² = 0,014 enligt beräkningar som är gjorda i Excel dvs. 1,4 % av variansen förklaras utan

företagsstorlek.

Det visas att både SEB och Handelsbanken har en hög skuldsättningsgrad som ligger mellan 20-30,

dock har Swedish Match en låg skuldsättningsgrad på -30.

22

7.2. Lönsamhet .

Diagram4.2 samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet år 2010.

y = -54,762x + 8, 3544 R² = 0, 3124

Diagrammet 4.2 visar ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet. Man anser att ju

lägre lönsamhet man har desto högre blir upplåningsbehovet.

31,2% av variansen förklaras utav lönsamhet.

23

7.3. Tillväxt

Diagram 4.3 Samband mellan skuldsättningsgrad och tillväxt år 2008-2010.

y = 20,347x + 0, 8248

R² = 0, 0202

Noll korrelation mellan skuldsättningsgrad och tillväxt. Här kan man säga att högre tillväxt inte

påverkar skuldsättningen.

Förklaringsvärdet endast 2 %.

24

8. Regressionsmodellens resultat

8.1. Multipel regression för 25 börsnoterade företagen Nedan redovisas resultat från den multipla regressionen för samtliga 25 börsnoterade bolag med det

justerade förklaringsvärdet 26,7 %.

Resultat av multipel regression för 25 börsnoterade bolag.

Signifikansnivå 5 % R R2 Justerad R2

0,598574264 0,358291149 0,266618456

8.3 Hypotesprövning: Antal frihetsgraden beräknas enligt formeln n- (k+1)= 21, här utfördes en tvåsidig hypotes med 0,05

signifikans nivå.

1,72 är X-fördelning för 21 frihetsgrader enligt formelsamling för statistik.

T-värdet för oberoende variabler måste vara mellan -1,72 och 1,72.

dg SS MS F Signifikante

F Regression 3 722,8209 240,9403 3,908374 0,023063 Residua 21 1294,591 61,6472 Total 24 2017,412

Koefficient t -värde P-värde

Internet – 11,4158 – 0,33677 0,73963 Tillväxt 27,3636 1,088021 0,288916 Lönsamhet – 56,0775 – 3,25943 0,003748 Storlek 0,745676 0,544423 0,591885

Tabellen redovisar ett t- värde för lönsamhet som är – 3,259, vilket är signifikant. Företagsstorlek och

tillväxt är inga signifikant förklarade variabler.

25

8.4 Statiska felkällor Djurfält, Larsson & Stjärnlagen (2003) anser att man ska ta hänsyn till risker för felkällor vid multipel

regressionsanalys, ex multikollineariet.

Korrelationsmatrism utförs för att upptäcka multikollineariet, där bör inte oberoende variablernas

inbördes korrelation överstiga 80 %.

Högsta korrelationen som ligger mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet är – 0,73359, nedre tabellen

visar att multikollineariet saknas.

tillväxt 1 Lönsamhet Storlek S/E Tillväxt 1 Lönsamhet -‐0,07015 1 storlek -‐0,07258 -‐0,13075 1 S/E 0,180654 -‐0,73359 0,136583 1

Tabell 4.4 korrelation mellan variabler

9. Multipel regression exklusive finansbolag

9.1. Signifikans Följande regressionstabell redovisar resultat för de börsnoterade företagen exklusive 7 finansbolag.

Anledningen till denna undersökning är att analysera om någon skillnad uppstår, i och med att bankerna

har en skuldsättning som är extremt hög.

Justerade förklaringsvärde är 23 %.

Signifikantnivå 5 %

R R2 Justerad R2

Multipel R 0,606197 0,367474 0,231933

26

9.2. Hypotesprövning Antal frihetsgrad = 14

T-värdet skall ligga mellan -1,76 och 1,76, för att få fram en signifikant förklaringsvariabel.

Tabellen redovisar ett samband för alla oberoende variabler, som inte är signifikanta.

ANOVA

df SS MS F Significance

F Regression 3 383,2638 127,7546 2,711162 0,084815 Residual 14 659,7039 47,1217 Total 17 1042,968

Koefficient t-värde P-värde

Intercept – 45,3724 – 0,95316 0,356677 Tillväxt 35,30147 1,3677242 0,193101 Lönsamhet – 33,1155 – 1, 64553 0,122117 Storlek 1,912246 1,026039 0,322276

27

10. Slutsats & egna reflektioner

10.1 Reflektion kring undersöknings resultat för 25 bolag Det visade sig att tillväxt inte hade något samband med skuldsättningsgraden, detta stämmer inte

överens med Talberg, M, (2008), som anger att tillväxten påverkar skuldsättningsgraden negativt.

Med hjälp av regressionsanalysen kan vi konstatera att företagsstorlek inte har något signifikant med

skuldsättningsgraden, för de 25 största börsnoterade bolagen.

Lönsamhet påverkar företagens skuldsättningsgrad signifikant negativt utifrån vårt empiriska resultat.

Lönsamhet har koppling till Pecking Order teorin, enligt Rajan & Zingales (1995) minskas

skuldsättningsgraden när lönsamhet ökar, finansiering sker helst med interna medel sedan lån samt

nyemission. Vilket stämmer överens med våra empiriska resultat.

10.2 Reflektion kring undersöknings resultat för 18 bolag exklusive finansbolag Vi utförde en undersökning utan investmentbolag och banker, här visade sig att samtliga oberoende

variabler inte hade någon inverkan på skuldsättningsgraden, vilket inte stämmer överens med teorierna.

Det som påverkat vårt resultat till en viss del är ju finanskrisen som utbröt mellan 2008 och 2009, då

dessa årtal har ingått i vår avgränsning och påverkat företagens resultat.

28

10.3 Slutsats

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka variabler som har ett samband med skuldsättningsgraden,

med hjälp av multipel regressionsanalys och spridningsdiagram avseende de 25 största noterade bolagen

på stockholmsbörsen.

Enligt spridningsdiagram hade företagsstorlek ett starkt samband med skuldsättningsgraden jämfört med

andra variabler som inte hade ett samband alls. Vi utförde diagram analys för att få en bild av de

oberoende variablers korrelation på skuldsättningsgraden, för att kunna styrka detta så utförde vi en

multipel regressionsanalys, vilket visade sig styrka vårt resultat av spridningsdiagram.

Det utfördes två olika multipel regressionsanalyser för att utvärdera om det finns någon skillnad mellan

de största börsnoterade bolagen inklusive respektive exklusive finansbolag.

De 25 bolagen visade resultatet att endast lönsamheten hade ett positivt samband med

skuldsättningsgraden.

De 18 bolagen utan finansbolag visade att alla oberoende variabler inte hade något samband med

skuldsättningsgraden.

29

Bilaga:1 BOLAGSVÄRDEN 2010 (MSEK)

FÖRETAG Tillgångar Tillgångar Rörelseresultat Totala tillgångar Omsättning Totala skulder UB IB Ericsson 281 815 269 809 16 455 281 815 203 348 135 030 H & M 59 182 54 363 24 659 59 182 126 966 15 010 Volvo 318 007 332 265 18 000 318 007 264 749 243 886 Atlas Copco 71 622 67 874 13 495 71 622 69 875 42 301 Sandvik 89 999 91 575 11 029 89 999 82 654 56 186 Scania 98 429 98 451 12 746 98 429 78 168 68 393 SCA 142 978 149 859 8 677 142 978 109 142 75 157 SKF 55 224 51 015 8 452 55 224 61 029 35 330 Skanska 77 712 83 765 5 458 77 712 122 224 56 920 Swedish Match

14 739 16 337 4 169 14 739 13 606 15 221

Alfa Laval 27 169 26 206 4 401 27 169 24 720 13 587 Getinge 34 585 33 258 3 689 34 585 22 172 21 337 Boliden 35 128 33 258 5 643 35 128 36 716 16 282 Electrolux 73 521 72 696 5 430 73 521 106 326 52 908 MTG 14 002 14 651 2 355 14 002 13 101 7 763 Investor 221 328 170 224 31 920 221 328 2 943 50 716 Tele 2 40 369 40 737 7 088 40 369 40 164 11 494 Telia Sonera 250 551 269 670 32 083 250 551 106 582 117 886 Assa Abloy 45 389 42 618 6 046 45 389 36 823 24 568 Ratos 40 763 40 858 3 561 40 763 2 795 24 298 Kinnevik 64 8333 53 240 889 64 833 8 593 10 408 Lundbergföretag

81 868 73 036 5 978 81 868 2 2005 32 978

SEB 2 179 821 2 308 227 8 498 2 179 821 31 044 2 080 278 Handelsbanken

2 153 530 2 122 843 14 770 2 153 530 31 296 2 065 139

Swedbank 1 794 687 1 715 681 9 955 1 794 687 31 044 1 620 646

30

Bilaga:2

Nyckeltal (2010) FÖRETAG Tillväx Lönsamhet Storlek S/E Ericsson 0,155 0,0584 26,038 0,920 H & M 0,126 0,4167 25,56 0,339 Volvo 0,002 0,0566 26,30 3,290 Atlas Copco 0,095 0,1884 24,97 1,442 Sandvik 0,026 0,1125 25,13 1,661 Scania 0,037 0,1295 25,08 2,277 SCA -0,015 0,0607 25,41 1,108 SKF 0,068 0,1530 24,83 1,775 Skanska -0,009 0,0070 25,53 2,737 Swedish Match -0,031 0,2828 23,34 -31,57 Alfa Laval 0,063 0,1620 23,93 1,00 Getinge 0,165 0,1067 27,31 1,610 Boliden 0,089 0,1606 24,32 0,863 Electrolux 0,037 0,0738 25,39 2,566 MTG 0,157 0,1682 23,29 1,244 Investor 0,102 0,1443 21,80 0,29 Tele 2 -0,059 0,1755 24,42 0,398 Telia Sonera -0,014 0,1280 25,39 0,889 Assa Abloy 0,068 0,1332 24,42 1,1799 Ratos 0,039 0,0873 24,05 1,167 Kinnevik 0,091 0,0137 22,87 0,191 Lundbergföretag

0,025 0,073 23,81 0,674

SEB 0,0419 0,0038 24,16 20,89 Handelsbanken 0,003 0,0068 24,16 23,36 Swedbank 0,163 0,0055 24,16 9,311

31

Bilaga 3 Tillväxt 2010 2009 2008 Medelvärdet Ericsson 0,044 – 0,0555 0,1655 0,155 H & M 0,0886 0,0608 0,2278 0,126 Volvo – 0,0429 – 0,1078 0,1578 0,002 Atlas Copco 0,0552 – 0,0997 0,3306 0,095 Sandvik – 0,0172 – 0,1128 0,2082 0,026 Scania – 0,0002 – 0,1052 0,20317 0,037 SCA – 0,0459 – 0,0573 0,09595 – 0,015 SKF 0,0825 – 0,0935 0,21475 0,068 Skanska – 0,0722 0,0034 0,0574 – 0,009 Swedish Match

– 0,0978 – 0,1099 0,11465 – 0,031

Alfa Laval 0,0367 – 0,0973 0,2493 0,063 Getinge – 0,0776 0,135 0,4380 0,165 Boliden 0,0562 0,0993 0,1109 0,089 Electrolux 0,0113 – 0,0085 0,1094 0,037 MTG – 0,0442 – 0,238 0,7550 0,157 Investor 0,3002 0,2101 – 0,2063 0,102 Tele 2 – 0,009 – 0,1357 – 0,0311 � 0,059 Telia Sonera -0,0708 – 0,0204 0,219 -0,014 Assa Abloy 0,0650 – 0,0520 0,1915 0,068 Ratos – 0,0023 – 0,0442 0,1622 0,039 Kinnevik 0,2177 0,4842 – 0,4289 0,091 Lundbergföretag

0,12092 0,0277 – 0,0735 0,025

SEB – 0,0556 – 0,0806 0,0709 0,042 Handelsbanken 0,0144 – 0,1664 0,1610 0,003 Swedbank 0,046 – 0,0093 0,12668 0,163

32

Källförteckning:

o Lars Christensen (2001). Marknadsundersökning: En handbok

o Körner, S & Wahlgren, L (2005). Statistiska Metoder. Lund: Studentlitteratur.

o Bertmar, L., och Molin, G (1977). Kapitaltillväxt, kapitalstruktur och räntabilitet.

o Johannessen, Asbjorn & Tufte, Per Arne (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Första upplagan. Malmö: Liber AB.

o Göran Larsson & Rolf stjärnhagen. Ola (2003). Statistisk verktygslåda:

Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder.

o Hillier, D, Ross, S, Westerfield, R, Jaffe, J, Jordan B. (2010) Corporate finance, European

Edition.

o Arnold, Glen (2005). Corporate Financial Management. 3rd edition. Prentice Hall.

o Titman, S & Wessels R (1988). ”The determinants of capital structure choice”. The journal

of finance.

o Vol. 43, nr. 1, s. 1-‐19.Talberg, M, et al (2008).”Capital Structure Across Industries”.

International Journal of the Economics of Business. Vol. 15, Nr. 2, s. 181-‐200.

Internet källor

o http://www.aktiesite.se/Nyckeltal/skuldsattningsgrad.html

o http://www.nimade.info/finansiering/2010/1022/Vad-ar-en-Skuldsattningsgrad.html

o http://www.aktieskolan.se/pages/nyckeltal.php?select=aktieskola#skuldsattningsgrad

o http://www.evl.uic.edu/aej/424/kyoung/Training-‐scatterplot.html

33

Årsredovisningar • Swedbank årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• SEB A årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Nordea Bank årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Svenska Handelsbanken B årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Ericsson årsredovisning år 2007.2008.2009,2010

• H & M årsredovisning år 2007.2008.2009,2010

• Volvo årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Atlas Copco årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Sandvik årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Scania årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• SCA. årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• SKF årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Skanska årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Swedish Match årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Alfa Laval årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Getinge årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Boliden årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Electrolux årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• MTG B. årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Investor årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Tele2 B årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• TeliaSonera årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Assa Abloy årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Ratos årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Kinnevik årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

• Lundbergs årsredovisning år 2007.2008.2009. 2010

faktorer som påverkar...

Documents