Fem problem:

Belastningsergonomi

- Terese Wahlström

Varför är återhämtning viktigt för att

undvika belastningsskador?

Återhämtning innebär återuppbyggnad där mat, vatten, sömn och vila är

viktigt.

Utan korrekt återhämtning bryts muskler ner för att ge kroppen kolhydrater

och man är svagare till nästa gång samma uppgift utförs. Med god

återhämtning däremot kommer muskeln repareras och man blir starkare.

#1

Hjälper träning på fritiden en dålig

arbetsmiljö mot belastningsskador?

#2

Rätt anpassad träning kan hjälpa till att minska påfrestning i jobbet

men kompenserar inte helt, särskilt inte när det gäller ensidiga,

monotona arbetsuppgifter.

Träning kan ha positiva effekter som att man blir stresståligare,

piggare och mer fokuserad. Därmed kan de psykiska orsakerna till

belastningskader förebyggas.

Till de fysiska orsakerna till belastningsskador bör det främst vara

arbetsuppgifternas utformning och om resurser ges till

återhämtning (mat, vatten, sömn och vila).

Varför kan repetitivt, lätt arbete ge

upphov till skador?

Repetitivt arbete är där liknande arbetsrörelser utförs om och om igen. Uppstår gradvist. Belastningsskador kan uppkomma även om arbetsuppgiften inte innebär några tyngre lyft.

Om arbetaren inte har någon möjlighet att påverka arbetsomständigheter som takt och tider för pauser går det inte heller reglera för det individuella behovet av återhämtning. Att inte själv ha kontroll kan leda till minskad motivation att utföra arbetsuppgiften samt problem med kärl och hjärta.

Alltså:

Fysiskt: återhämtning hinner inte ske i de utsatta områdena.

Psykiskt: enformighet och uttråkning

#3

Hur kan belastningsskada medföra

stress?

Långvarig smärta rubbar kroppens reglering av energi och gör att

kroppen ständigt går på högvarv – stress. Om man redan är på högspänn

i viloläge går det kanske inte öka tillräckligt för en viss aktivitet och en känsla av otillräcklighet kan uppträda – mer stress ond cirkel.

#4

Vad innebär skenbart dynamiskt

arbete och vad är dess effekter?

Skenbart dynamiskt arbete är då arbetet i mekanisk mening är dynamiskt

samtidigt som musklernas kontraktioner är isotona (förkortas under

konstant belastning) och eller isometriska (muskelns längd är konstant

medan spänningen ökar). Detta innebär i en arbetsfysiologisk mening att

arbetet är statiskt.

Över en viss belastning (beroende på individuella faktorer) kan olika

besvär uppkomma som nedsatt blodcirkulation, trötthet och smärta.

#5

Fem problem:

Kognitionsergonomi

- Terese Wahlström

Varför är det svårt för designern att

tänka som användare?

Genom designprocessen lär sig ofta designern sin produkt väldigt väl och får

svårare att se objektivt på användande av denna.

När man väl kan en produkt väl skyller man ofta brister i användandet på

sig själv och inte på den felaktiga designen, som därför inte heller

åtgärdas.

Engångsanvändare och användare som inte använder produkten så ofta

kan behöva ”information ute i världen” till en mycket större grad än den

som redan har erfarenhet av produkten.

#1

Att standardisera för snabbt eller för

långsamt?

Standardisering i produkter kan förenkla för användare. Men i vilket stadium

av designutveckling ska detaljer eller hela produkten standardiseras är en

balansgång.

För långsam standardisering kan medföra att det finns så många olika

lösningar att alla parter inte längre kan enas om vad som är rätt eller fel.

För snabb standardisering kan medföra att det inte går att uppdatera till

något ännu bättre.

#2

Hur kan en komplicerad produkt göras

enkel?

Några generella punkter:

Självförklarande design som tar hänsyn till att alla personer inte är experter. Optimalt ska expert kunna använda produkten med minnet och en nybörjare ska kunna förstå helst utan instruktioner.

Genom att utnyttja att användaren har semantiska, kulturella och logiska hinder i designen av en produkt kan antalet, upplevda, möjliga operationer minskas.

Förenkla, synliggöra processen av användandet. Återkoppling viktigt.

Allt som kan gå fel kommer att ske vid något tillfälle. Feltolerant design ser till att fel förhindras alternativt detekteras och åtgärdas.

Standardisering

#3

Vad är det som gör smart design till att vara smart affärsmässigt

Ger fördel i marknadsföring, de kognitiva fördelarna ger en bra motivering

för alla att köpa produkten. Om produkten har särskilda fördelar för de

med kognitiva nedsättningar kan den med fördel marknadsföras direkt

mot detta kundsegment.

Kunderna upplever förhoppningsvis skillnaden mellan din produkt och en

annan sämre vilket stärker varumärket.

1) mindre frustration vid användande

2) enkelheten vid användande

#4

Vilka särskilda behov hos produkter har personer med kognitiv nedsättning?

Ännu större vikt läggs vid kriterierna för kognitiv design. Beroende på vilka

symtom som en person har kommer vissa kriterier vara viktigare än andra.

För en person som har svårt med inlärning är det viktigt att produkten är

såpass intuitiv att även en person utan tidigare erfarenhet eller constraints

kan använda den.

Utan god snabbhet/uppmärksamhet kan exempelvis displayer med

snabbt flyttande text vara svårt om inte omöjligt att uppfatta.

#5

Kognitiv funktionsnedsättning innebär ofta ett sämre: