ffrriiddyykkaarrbbookkeenn - idrottonline · dykdjupet låg ofta på 20 - 30 meters djup. ... nu...

FFFRRRIIIDDDYYYKKKAAARRRBBBOOOKKKEEENNN --- 111 --- FFFRRRIIIDDDYYYKKKAAARRRBBBOOOKKKEEENNN

FFRRIIDDYYKKAARRBBOOKKEENN


Innehåll

Dykningens historia sida 3-9

Ordnings och Säkerhetsregler sida 10- 15

Fridykarutrustningen sida 15-22

Hur kroppen fungerar undervatten sida 23 -32

När olyckan är framme sida 33-34

Dyk - fysik sida 35-40

Hur djupt kan man fridyka sida 41-45

Knopar sida 46-52

Allemansrätten sida 53-54

Lagar sida 55

Fridyknings teknik sida 56-57

Hand signaler sida 58

Fridykarregler sida 59


Dykningens historia

Allting började för flera miljoner år sedan när våra förfäder sökte sig ner till stränderna, med tiden

förstod de även vilken mattillgång havet utgjorde.

Fridykning utan hjälpmedel har förekommet i flera tusen år när man har fångat fisk, plockat

pärlor och svamp (tvätt svamp), hur många tusen år är svårt att veta men forskare tror det är minst

7000 år tillbaka i tiden.

885 f.kr. Den äldsta bilden av en dykare under vattnet.

400 f.kr. De första kända dokumenten är skrifterna efter den grekiske historikern herodotus.

Han skriver bland annat om dykaren scyllis som anställdes hos Xerxes av Persien för att bärga

skatter.

332 f.kr. Alexander den store använde dykare till att muddra hamnen vid Tyros.

100 f.kr. vid den här tiden var det många och stora bärgningsuppdrag runt Medelhavet.

Denna industri var så utvecklad att dykarnas löner reglerades i lagen och lönesystemet var

baserat på dykdjupet. Dykarna dök genom att hålla andan och man började träna när de var

små. Dessa antikens dykare utvecklade en mycket bra kondition och fick så småningom en

enorm lungkapacitet. Det var vanligt att man knöt en lina runt dykarens midja så att

medhjälparen som stod på land kunde dra upp dykaren tillsammans med det han bärgade.

Dykdjupet låg ofta på 20-30 meters djup.

375 e.kr. De första teckningarna på en snorkel ritades av en man som hette Vegetius.

1300-talet upptäckte en marockansk resenär pärldykare i Persiskaviken som använda

dykarglasögon som var gjorda av polerad sjöpadd. Denna mask bestod av två separata glas som

ej täckte näsan, problemet med dessa masker var att man såg dubbelt efter som de två glasen

sällan låg i samma plan ,och det gick inte heller att tryckutjämna masken eftersom näsan inte

var täckt.

1929 uppfanns fenorna av en fransman vid namn Louis de Corlieu, fenorna var gjorda av

gummi.

1930 då löstes problemet med maskerna då man gjorde så stora masker att även näsan var

täckt.

Man har utövat fridykning sen ca 5000 f.kr. men det är först på 1930-talet som man uppfinner vad

vi idag kallar fridykar utrustning .


Tidig teknisk dykning

Hur länge människan skulle kunna stanna under vattnet längre tid än vad våra lungor tillåter. Det

var något som forskare och uppfinnare försökt lösa i många tusen år, oftast med dödlig utgång för

försökspersonen.

Under 1500-1600 talet fanns det uppfinnare som arbetade med att konstruera apparater som gick

att andas med under vattnet. flera ritningar kom fram under den här tiden konstruktionerna var

mycket dåliga och människan dröm att vara under vattnet blev just en dröm.

Under 1500-talet började man bygga dykarklockor som var avvägda och som kunde sänkas ner i

vattnet och på så sätt stänga inne luften inuti klockan.

Dykaren kunde antingen stanna inne i klockan eller simma ut, så länge han kunde hålla andan.

Här är en dykare från 1600-talet luft pump

i händerna och påse på huvet ,det här var

en av dom dåliga konstruktionerna.

Dykarklocka

År 1580 Dykarklocka

År 1676 Dykarklocka

År 1775


1692 bildades Helsingborgs södra dykerikompaniet som fick kungliga

privilegium att bärga gods ut med hela västkusten.

Trettio år senare bildades norra dykerikompaniet som fick privilegium på

bärgningar ut med östersjökusten.

Dykerikompanierna ställdes under amiralitetskollegium och deras uppgift var

att ta vara på skeppsvrak och sjunket gods.

De fick monopol på vrakbärgning som tidigare varit ett av Kyrkans och adelns

privilegium.

Och dykerikommissarier placerades ut längs dom svenska kusterna.

Under den här tiden var det väldigt begränsade dyktider för dykaren, men 1715

tillverkade engelsmannen John Lethbrigde en fullständig lyckad dykardräkt.

Som han med stor succé lyckades dyka ner till ett djup av 22m och dyktider

upp till 34 minuter.

Dykardräkten var en luftfylld läder påse som omgav dykaren. Dräkten hade ett

fönster av kraftigt glas och två vattentäta ärmar som gjorde att man kunde

arbeta under vattnet se bilden nedan.

Under 1600-1850 talet användes dykarklockor för att bärga

material från förlista fartyg.

Det var fram för allt kanonerna på vraken man var intresserade

av, ett exempel är regalskeppet Wasa som förliste 1628 där man

med hjälp av dykarklocka 1660 lyckades bärga 51 kanoner av 60

under ledning av svensken Hans Albrecht von Ttreileben.

Ett annat exempel är stora kronan som förliste 1676, i slaget

utanför Ölands södra udde hon ansågs vara 1600 talets största

skepp bestyckad med ca 126 kanoner, 63 av dessa kanoner

bärgades av dykare i dykarklockor 1680-1686 på 27 meters djup.

Men hur var det att vara dykare på den här tiden? Antagligen

väldigt kallt, blött och väldigt riskfyllt för det fanns inga

dykardräkter på den tiden.

Luft påfyllning gjordes via trätunnor som sänktes ned i vattnet

Och dykaren kunde släppa ut dålig och skämd luft i toppen av

klockan.

Bilden till vänster är Mårten Triewalds dykarklocka ca.1722.


Den första ubåten kom 1775 den hette Turtle (sköldpadda) men såg ut som en valnöt ,det var

Irländaren David Bushnell som uppfann denna skapelse som ni ser på bilden ovan.

Ubåten var 2,6 m lång och 1,6 m bred den var tillverkad i ekplank som hölls samman med

järnband, upptill fanns en vattentät ventil, så att man kunde pumpa in frisk luft innan man

dök.

Eftersom alla styrmekanismer var handdrivna var det ett jobb för en riktig kraftkarl att vara

kapten på en enmansubåt Turtel.

Man använde ubåten till att sänka skepp med, men eftersom man bara kunde vara under

vattnet i 30 minuter, så skulle kaptenen hinna ut och borra hål i fiendeskeppet, fästa en mina

och åka därifrån innan det exploderade.

Detta provades 1776 i ett anfall mot det Brittiska flaggskeppet Eagle, men det misslyckades

på grund av att kaptenen inte kunde borra hål i skrovet, man försökte två gånger till men

misslyckades igen, kaptenen kunde inte manövrera ubåten och fästa minor samtidigt, han

hade för få armar till att både manövrera, navigera och fästa en mina.


Nu förflyttar vi oss fram till början av 1800 talet då de två bröderna John och Charles Daene tog

patent på en rökandnings apparat för brandmän.

Efter ytterligare fem år 1826 hade dom utvecklat en dykardräkt som bestod av en kraftig dräkt

med blyinfattad hjälm som bars på axlarna.

Hjälmen var som en upp och nervänd hink som var sammankopplad med luften från land

problemet med en sådan hjälm var att man inte kunde titta upp eller ramla omkull för då rann det

in vatten.

1840 utvecklade engelsmannen August Siebe en tung dykarutrustning som inte skiljer sig så

mycket från dagens tungdykarutrustningar blyskor, dykhjälm och luft från ytan.

Den största nackdelen var att man var tvungen att veva runt luftpumpen så att dykaren fick luft

Bilderna nedan ser ni en handdriven kompressor (luftpump) och en tungdykare från denna tid.


Utvecklingen av ”scuba” Trots att man ville slippa den luftförsörjande slangen hade man ännu inte tekniken att

utveckla en undervattensapparat med inbyggd luftförsörjning (scuba= self contained

underwater Breathing apparatus Svenska= inbyggd luftförsörjnings undervattens

apparat). Det fanns tre problem, det första var att man inte hade tekniken att

komprimera den mängd luft som krävdes. Och att man inte kunde tillverka formbar

lättmetall till bärbara tuber.

Och för det tredje att man inte kunde sänka trycket i flaskan till andningsbart tryck.

Utvecklingen till vad vi idag kallar sportdykarutrustning började 1878 med att H.A

Fleuss utvecklade ett slutet självförsörjandesystem (rebreath),den här andnings

apparaten fungerar genom att man andas 100% rent syre i ett slutet system, på ryggen

har man en låda som innehåller kalk som gör att det förbrukade syret som nu är ca. 70%

rent syre och 30% koldioxid omvandlas till 100% syre.

Men när man andas, så tar kroppen upp en viss del syre så man är tvungen att fylla på

med mer syre därför har man en tub och en säck på magen, när säcken på magen börjar

bli tom fyller man på med rent syre från tuben.

Eftersom det är ett helt slutet system blir det inga bubblor efter dykaren, det här

systemet användes fortfarande av attack dykare i marinen som vill vara tysta och

osynliga, på senare år har även undervattens fotografer använd sig av denna metod bara

för att komma så nära fiskarna som möjligt utan att störa dom.

Men det är ett problem, rent syre blir giftigt vid 8-10 meters djup, man kan göra enstaka

nerdyk till 16 meter men man får inte stanna för länge för då blir man förgiftad.

På bilden nedan ser ni ett rebreath system som används idag.

Andningsregulator

Kalkfilter

Syrgastub

Luftsäck

Modern rebreath

utrustning


Under första världskriget hade man utvecklat ventiler och dykflaskor som nu kunde fyllas med gas

upp till 200bar.

Kapten Jacques-yves Cousteau och Emile Gagnan arbetade under svåra förhållanden under andra

världskriget eftersom Frankrike var ockuperat av Tyskland. Tillsammans samlade man flera

hundra års framsteg inom undervattenstekniken och utvecklade den första dykapparaten detta

lyckades de med 1943 ”the Aqualung was born” . Man använde inte rent syre utan komprimerad

luft , efter kriget blev aqualungan snabbt en succé och sportdykningen var född, Cousteau

lyckades senare ta sig ner till ett djup av 60 meter.

Vanlig luft innehåller 21% syrgas och 78% kväve även denna lilla mängd syre gör att den blir

giftig på ca. 80 meters djup men en sportdykare ska inte dyka djupare än 60 meter. Kvävet är det

stora problemet, därför att det bildas kväve bubblor i blodet som expanderar när man går upp eller

gör för långa dyk och då får man dykarsjuka, därför bör man följa dyktabeller och uppstignings

tiden .

Ett annat problem är lungsprängning som uppkommer genom att man inte andas ut tillräckligt

med luft när man går upp, 4 liter luft expanderar fort till 12 liter när man går upp från 30 meter

djup.

Detta gäller bara när man använder komprimerad luft en fridykare har alltid samma luft när dom

går ner, som när dom kommer upp.

En fridykare ska aldrig andas ut luft under dykningen.


Ordnings och Säkerhetsregler

Fridyk alltid två och två

Det är alltid roligare att vara två eller flera

när man dyker.

Och framförallt om det händer en olycka.

T ex. att man fastnar i något på botten.

Om den andra blir medvetslös,

Eller att man får kramp, m.m

Dykflagga Signalflagga A betyder

att förbipasserande

fartyg eller båtar ska

passera på stort avstånd

och med minskad fart.

Maskin drivna fartyg

eller båtar ska om det är

möjligt passera med

stoppad propeller.

Signalflagga A betyder

dykare i vattnet visa

hänsyn.

När dykningen är slut

måste man ta ner

signalflagga A

Signal flagga A ska placeras på en plats

där den bäst syns för båttrafiken.


Ordnings och Säkerhetsregler Dyk alltid säkert – det kan gälla livet!

Dyk alltid två och två och ha gärna någon person på land.

Fridyk inte där det finns omfattande båttrafik, strömt vatten, fiskeredskap eller andra hinder.

Avsluta dykningen innan du blir trött eller avkyld.

Lär dig hantera en nödsituation – träna till exempel på att bärga en kamrat.

Hyperventilera ALDRIG. Flera djupa andetag (hyperventilering) före nedvinkling kan

medföra att man inte känner behov av att andas.

Dyk aldrig i trafikerade vatten utan att markera dykplatsen med dykflagga.

Dyk alltid med välvårdad utrustning.

Utöver den viktigaste utrustningen som vi beskrivit här ökar säkerheten om du också har en

ordentlig dykarkniv med både slipad och tandad sida. Har man otur kan man fastna i ett nät

eller annat fiskeredskap. visselpipa är bra att ha om man skulle driva bort från dykplatsen.

Dyk aldrig med förkylning eller nästäppa eftersom det kan medföra problem vid tryckytjäm-

ning av mellanörat.

Tryckutjämnar gör man för att utjämna det undertryck som uppstår mellan örat och masken.

Undertryck kan skada blodkärl i ögon och öron. Det är av denna anledning man inte ska

dyka med simglasögon. De går inte att tryckutjämna.

Dra aldrig av någon masken under vattnet – undertryck som uppstår kan skada blodkärl i

Ögonen.

Försök aldrig att sätta några djuprekord. Det kan medföra stora skador på lungorna.

Dyk med omdöme.

Följer du råden om utrustning, teknik och säkerhet kommer du att få många fina

dykupplevelser – simma lugnt!


Ordnings och säkerhetsregler

Lär känna din egen kropp

Håll dig alltid varm !

Normalt skall kropps temperaturen inne i kroppen vara + 37 C .Efterhand som

kroppstemperaturen sjunker förändras kroppens funktioner och slutligen leder det till

medvetslöshet.

Det första tecknet på nedkylning är att man huttrar och skakar, vidare får man blåa läppar och

marmoreringar i huden. När man försöker få kontakt med en nedkyld person kan hon/han visa

tecken på att vara ”frånvarande” och inte vilja inse situationens allvar. Tillslut leder nedkylning

till medvetslöshet, se tabellen nedan.

För att förhindra nedkylning! Värm upp ordentlig innan på land och i vattnet.

Använd dräkt när du dyker utomhus.

Avsluta dyket innan du börjar frysa.

37 grader C Normal kroppstemperatur vid vila

Nedsatt arbetsförmåga 35 grader C

36 grader C

30 grader C

34 grader C

33 grader C Fara !!!!

29 grader C

31 grader C

32 grader C Kramper

Omtöcknad

Medvetslöshet


Ordnings och säkerhetsregler Kolla alltid vädret innan ni dyker det kan ändra sig fort!


Fridykarutrustningen

Mask

Snorkel

Dräkt

Viktbälte

Djupmätare

Dykarur

Dykarkniv

Fenor


Fridykar utrustningen

Mask Glaset i masken vara av härdat glas.

På glaset ska det vara märkt med

”Tempered glass” eller bara ”T”

(Tempered=härdat). Det betyder att

om glaset går sönder blir det inga

vassa glas bitar som kan skada ögonen

eller ansiktet.

Och det vet ni hur lätt det är och

ramla eller halka när man ska i och

upp i vattnet.

Masken ska innesluta näsan så att det

går att tryckutjämna masken och

mellanörat utan problem.

Masken är i

marken men

dykare har den i

ansiktet

Snorkel Snorkel finns i två storlekar vuxen

& junior (junior5år-14år).

Har man för stor snorkel kan man

inte ventilera ut gammal luft

(koldioxidförgiftning).

På de flesta snorklar finns en ventil

den gör att det är lättare att blåsa

rent snorkeln på vatten. När man

blåser till går vatten ut den vägen

inte allt men mycket.

Det brukar även sitta skvalp skydd i

toppen på snorkeln detta skyddar

mot att man får in vatten i snorkeln

från vågor och annat skvättande.

Snorkel mått

Längd: vuxen högst 400 mm (40 cm ) . junior högst 300 mm (30 cm ) .

Diameter: vuxen minst 18 mm (1,8 cm ) . junior minst 15 mm (1,5 cm).

Volym: vuxen högst 2,0 dl .junior högst 1,2 dl.

Junior är ett barn under 50 kg (kroppsvikt)

skvalpskydd

ventil

Bitmunstycke



Fenor

15

Fenor Det finns inga krav på hur

fenor ska se ut.

Men dom ska sitta bra och bör

vara gjorda av mjuk material.

Om man inte vill köpa nya

fenor varje år när man växer,

kan man köpa lite större fenor,

och använda tjocka strumpor.

Om man använder

våtdräkts sockor måste

man också ha större fenor

eller hälrems fenor

Monofena Monofena används vid fensims

tävlingar.

Om man vill pröva ska man tänka

på att det är en helt annan

simteknik.

Och det krävs att man använder

andra muskelgrupper än vad man

gör när man använder vanliga

fenor.

När man kan så går det fortare och

smidigare och ta sig fram i vattnet.

Fenor Ungefär 15

grader vinkel


Fridykar utrustning

Döda hajar, döda

hajar yeah yeah

yaeh !!!!!!!

Dykarkniv Nej man ska inte döda hajar

eller andra fiskar med kniven.

Den är till för att man snabbt

ska kunna skära sig loss från

t.ex. fisknät eller rep som man

kan fastna i.

Kniven ska ha en vass och en

tandad egg.

Nej!!!

Nej!!!

Nej!!!

Tandad egg

vass egg

Fisknät


Fridykar utrustningen

Dräkt

Våtdräkt eller halvtorr(semi dry) Om man ska fridyka i nordiska vatten bör dräkten vara grövre än 5mm. Det finns dräkter från

2,5mm - 7mm, ju tunnare dräkt man har ju fortare fryser man , ju tjockare dräkt man har,desto

mer otymplig blir man.

En Våtdräkt fungerar genom att vatten tränger in och det värms upp av kroppen till kropps

temperatur har man en för stor dräkt cirkulerar kallt vatten hela tiden och man blir nerkyld.

Så tänk på att prova ut våtdräkten ordenligt innan ni köper den.

En halvtorrdräkt (semi dry) fungerar som det som det hörs på namnet, det kan komma in lite

vatten .

Det är inte vatten som värms upp utan luft och den är lite tjockare en än våtdräkt så den isolerar

värme bättre ,en halvtorrdräkt kan man dyka med när det är kallt i vattnet men den är också

otympligare än en våtdräkt.

Våtdräkter och halvtorra dräkter är gjorda av neopren ett värmeisolerande material som inte

släpper igenom vatten.

Torrdräkt Torrdräkt används av sportdykare och den fungerar genom att man klär på sig varma kläder under

dräkten. Torrdräkter är ganska otympliga men man är alltid torr och varm.

Och dräkten är kopplad med en slang från dykapparaten. På så sätt kan man trycka in mer luft i

dräkt och där med reglera viktlösheten på olika djup. Om man inte fyller på luft i dräkt när man

går ner trycks dräkten ihop och om man inte släpper ut luft när man går upp mot ytan, blir man

som en ballong och det går för fort, man kan få både dykarsjuka och lungbristning.

Torrdräkten ska vara vatten och gas tät .

Innan jag började använda våtdräkt så

kunde jag bara vara i vattnet kortare

stunder innan jag började frysa.

Nu med min nya fina våtdräkt kan jag

dyka och bada i flera timmar, det är

lite kallt i början när vattnet rinner in

i dräkten men det blir fort varmt.


Fridykar utrustningen Hur man sköter om sin våtdräkt Det är viktigt att man sköter om sin dräkt både hygieniskt och slitage, det gäller att reparera om

den går sönder ( ju mer noggrann man är desto längre håller dräkten)

skötsel av dräkt Tänk på att ni hänger upp och torkar dräkten ordentligt när ni kommer hem från en dykdag

glömmer man en halv blöt dräkt i väskan så surnar den och luktar illa.

Lägg aldrig dräkten än längre tid i solljus och den ska alltid förvaras mörkt och torrt t.ex. i en

garderob.

Luktar dräkten illa be era föräldrar att tvätta den i tvätt maskin 40 grader.

Om man har otur kan det bli en reva eller ett hål i dräkten då ska man reparera den så fort som

möjligt, det finns special lim till detta som man köper på dyk affären.

Skölj och tvätta Så fort ni tar av er dräkten ska ni skölja av

den i vattnet.

Det är viktigt att man sköljer både in och

utsidan.

Man börjar med utsidan och sen vränger

man den ut å in och tar insidan, därefter

hänger man upp den så att insidan torkar

först, då är insidan torr till nästa dykning.

Var noga med skölja och tvätta, tänk på

hygienen.

Det blir svett och hud avlagringar i dräkten

och det är lätt hänt att man inte hinner upp

och kissa i tid.

Dyker man i saltvatten måste man tänka på

att man sköljer och tvättar av dräkten i

vanligt vatten, det gäller hela utrustningen.

Om dräkten blir för skitig så kan man

oftast tvätta den i tvättmaskin på 40grader.

Man ska inte köra den i tvätt maskin för

ofta för det blir mer slitage på dräkten.



äääääääääääääääääää

ääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääää

ääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääää

Viktbälte Viktbälte är till för att man ska ta

sig ner under ytan när man har

dräkt på sig, dräkten gör att

flytkraften ökar.

Har man en tunnare dräkt eller en

shorty är det inte säker att man

behöver viktbälte

För att testa hur mycket vikter man

behöver gör man en avvägning i

simhallen med hjälp av en

instruktör.

Det är viktigt det är snabbspänne

på bältet för att man ska kunna

dumpa viktbältet om man kommer

i en nödsituation.

Jaha jag som

trodde att det

var till för att

göra kråkhopp

med viktbälte

hi hi hi

Dumpa alltid viktbältet om ni kommer i en nödsituation det kostar inte så mycket och

ni känner alltid någon sportdykare som kan hjälpa er att plocka upp det !

Djupmätare och dykarur Djupmätare är till för att

sportdykare ska kunna veta vilket

djup dom varit på så att dom inte

får dykarsjuka.

Det kan vara bra för fridykare att

ha djupmätare så att man inte

dyker onödigt djupt för man ska ju

upp också.

Dykarur är också till för

sportdykare men att ha en vattentät

klocka är bra så att man kan

komma hem i tid.

Det finns dykarur som har inbyggd

djupmätare, ett bra alternativ till

fridykare.

Jag ska vara uppe

och äta kl 12

Och mamma har

sagt att jag inte

får dyka djupare

än 5m



Märk upp dina fridykar utrustning ordentligt. ¤ Förnamn & efternamn

¤ Var du bor

¤ Telefonnummer

Det är viktigt att märka upp sin utrustning, det är många som har exakt samma märke så det är lätt

att förväxla sina saker med andras.

Och framför allt om dom kommer bort ska det vara lätt att hitta ägaren till upphittade saker.

Var rädd om din fridykarutrustning! Tvätta alltid av dina dykargrejer när du kommer hem från dykningen framför allt om ni

dykt i saltvatten.

Tänk på att klorvatten i simhallen sliter på utrustningen så tvätta alltid av dykargrejerna

när ni går in i duschen

Här ska märkas

upp ordentligt!


Hur kroppen fungerar undervattnet

Örat

Öronen är en känslig mekanism med små detaljer som lätt kan skadas, tänk på att ni inte

ska dyka när ni förkylda eller täppta i näsan.

När man är förkyld har man svårt för att tryckutjämna örat och följden kan bli att

trumhinnan brister och vatten strömmar in.

När trumhinnan brister strömmar det in vatten till snäckan, där balans organet sitter och

man vet inte vad som är upp eller ner, det har hänt att dykare har simmat ner på djupet

men som tur är dyker man alltid två och två så att man kan hjälpa den andre till att

komma till ytan.

Öron-

mussla Hammaren

Städet

Hörselgångar

Stigbygeln

Båggångar

Hörsel- och

balansnerver

Snäcka

Öron trumpet

(har förbindelse med

näsan därför kan vi

tryck utjämna)

Trumhålan

Otolitsäckarna

Trumhinna

1.Normalt är örontrumpeten öppen och trycket är lika på båda sidor av trumhinnan.

2.vid ner dykning stängs öron- trumpeten och vattnets ökande tryck får trumhinnan att bukta inåt

3.om man inte tryckutjämnar örat brister trumhinnan och vatten strömmar in mellanörat


Hur fungerar kroppen undervatten

Tryckutjämning av örat

För att man inte ska råka ut för trumhinnebristning tryckutjämnar man.

Nyp till om näsan med tummen och pekfingret och försök pressa upp luft i näsan tills det

hörs ett litet ” klick” i örat.

Det är viktigt att du hela tiden ligger lite före med tryckutjämningen vid en neddykning.

Tryckutjämnar du för sent kan det bli svårt att klara av det.

Man pressar luft genom örontrumpeten och buktar tillbaka trumhinnan till normalt läge.

Dyk aldrig om du är förkyld eller att du märker att det inte går att tryckutjämna.

Bihålor

Om man får ont i pannan eller kinden under neddykning, har man antagligen en liten

förkylning eller bihåleinflammation på grund av att det är stopp i kanalerna till bihålorna.

Om det gör ont ska man avbryta dykningen och uppsöka doktorn om inte värken släpper.

Om man fortsätter att dyka släpper förstoppning i bihålorna och blod kommer ut i näsan,

det är inte så bra, men det är inte livsfarligt.


Hur kroppen fungerar undervattnet

Ögat

Tänk på att när ni dyker med cyklop ser allt större ut under vattnet, en liten gädda blir

lätt en otäckt stor hemsk varelse.

Om man har synfel kan man slipa maskens glas eller använda linser.

Dom bästa dykarna är blinda, dom använder händerna att se med och det har ingen

betydelse hur skitigt och mörkt vattnet är.

Tryck utjämning av masken

Tryckutjämna alltid masken när den börjar kännas spänd.

Det är bara att blåsa ut lite luft genom näsan, man känner direkt att masken lättar och

trycket försvinner.

Tryckutjämna masken lika ofta som du tryckutjämnar öronen.

Ryck inte av masken på någon och dyk aldrig med simglasögon.

Om man inte gör detta kan man råka ut för ögonsqueeze, man får små röda bristningar i

ögonvitorna som är små blödningar.

Om man råkar ut för detta ska man prata med en ögonläkare.

Ögonsqueeze= röda

små blodbristningar

i ögat.

Inte roligt att komma

hem till mamma och

se ut som en

polkagris i ögat


Hur fungerar kroppen undervatten

Lungor och andningsvägarna

Andningsvägarna börjar i ansiktet med mun och näsa, som via svalget står i förbindelse

medluftstrupen. Denna delar sig strax i de båda bronkerna, en till vardera lungan.

Bronkerna delar sig åter och åter, ända till 23 gånger. De har då blivit så små, att de bara

syns i mikroskåp.

Här nere vidtar lungblåsorna, de så kallade alveolerna. Det är här gasutbytet äger rum.

Koldioxiden som är en restprodukt från all förbränning och den andas vi ut och friskt syre

tar plats, för att förbränningen i kroppen ska kunna fortsätta.

Alveolerna är rikligt omgivna av små blodkärl, kapillärer. Det finns 300 miljoner alveoler i

lungorna.

Runt lungorna har vi revben som skyddar lungorna mot stötar.

Andningsreglering I vanliga fall sköter andningen sig självt utan att vi medvetet behöver tänka på den, liksom

hjärtat slår automatiskt. Vi har dock möjlighet att andas eller hålla andan, med avsikt.

När vi håller andan kommer vi efter en stund till ett läge, där vi är tvungna att börja andas

igen, det går inte att hålla emot. Vanligen tror man att det är brist på syre, som tvingar

igång andningen igen, men det är det inte.

Det som styr andningen är koldioxidnivån i blodet.


Hur fungerar kroppen undervattnet

Hyperventilering


Hyperventilering Vid hyperventilering, överdriven ventilering av lungorna mer en 3 djupa ande tag, kan

den normala regleringen av andningen bringas ur funktion.

Ventilationen medför att koldioxidens partialtryck sjunker långt under de normala 0,05

bar.

Kroppen tillföres däremot inte extra syre under hyperventileringen.

bilden på föregående sida visar händelseförloppet vid normal andning och

hyperventilering.

Vid normal andning fås andningsreflexen vid PCO2 =0,05bar och då man håller andan

tvingas man att andas vid PCO2=0,07bar med betryggande säkerhet vad beträffar syrets

partialtryck.

Vid hyperventilering minskas koldioxidens partialtryck, vilket medför att andningspulsen

kan komma efter, på grund av att syrets partialtryck sjunkit till en farlig nivå (ca 0,08bar).

Det innebär att medvetslöshet inträffar utan förvarning!

Koldioxidförgiftning Detta inträffar när man andas syrefattig och koldioxidrik luft.

Oftast beror detta på att man har för stor snorkel och att man inte kan ventilera ut

gammal eller att man flåsandas (väldigt korta små snabba andetag).

De rätta måtten på snorkel hittar ni på sida 16.

Första stadiet av koldioxid förgiftning är att dykaren känner ångest detta kan leda till

panik, ökar CO2 halten ytterligare uppkommer kraftigare symtom, såsom huvudvärk

pendelandning, illamående och kräkningar efter det medvetslöshet och död på grund av

syre brist.

Syrebrist Kan beror på många orsaker. För lite syre når lungorna ( t ex drunkning ). För lite syre når

vävnader ( t ex hjärtstopp ). Lättare syre brist upp kommer när man håller andan en längre

stund, titta på dykkamraten när ni är ute och dyker, mjölksyra i musklerna och blåa läppar

är det första tecknet. Då är det dags och ta det lite lugnare.

Nedan ser ni de olika symtomerna i ordning och tänk på att den som råkar ut för detta

inte märker något av det, det är du som dykkamrat som får hålla koll på detta.

1. Blåfärgning av läppar, mjölksyra i muskler

2. Blåfärgning av öron snibbar och nagelband

3. Medvetslöshet eller att man får en LMC ( loss of motor control ) innan man blir

medvetslös

4. Död

LMC= ”loss of motor control” även kallad samba . Detta innebär att motoriken sätts ur

spel. Du darrar, skakar, och till och med spasmer. Talet blir obegripligt och oftast mins du

inget av detta. Detta är en syrebrist i hjärnan och detta ska man verkligen undvika.

När detta inträffar sjunker man automatiskt till botten.

Därför ska man aldrig fridyka ensam!


Shallow water blackout Vid fridykning kan man drabbas av shallow water blackout (SWB). Det innebär att man

under uppstigning blir medvetslös utan förvarning. Risken för att råka ut för drunknings

tillbud är stor.

SWB inträffar när man fridyker djupare än 10m och att man inte går direkt till ytan eller

att man blåser ut luft under uppstigningen.

För att undvika detta gå direkt till ytan efter ett djupt dyk och blås inte ut luft under

uppstigningen.

Ha god översikt över din dykkamrat och fridyk inte djupare än vad din dykkamrat klarar

av.

Det som händer är en syrebrist i kombination med ett djupt dyk och förändring i tryck.

Under dykningen ökar trycket, under uppstigning minskar det. Detta innebär att även

koldioxidtrycket, som styr andningen sjunker. Det leder till att lufthungern minskar.

När trycket minskar, minskar dock även syretrycket. Det fortsätter att sjunka om man

fortsätter att fridyka på grunt vatten (inte går direkt till ytan). En följd av detta blir syre

brist och medvetslöshet.

Deep water blackout Djupvattens blackout är väldigt svårt att råka utför om man är en duktig fridykare.

Dom som råkar ut för detta brukar vara outbildade fridykare som försöker att dyka djupt,

som inte är tillräckligt tränad. En bryggdykare som ska slå rekord utan att vara tränad i

fridykning. Lågt blodtryck och hyperventilering är även bidragande orsaker till DWB.

Blackout Är när fridykaren blir medvetslös på grund av syrebrist i hjärnan, förmodligen också

hypoxin (låga syrenivåer i hela kroppen).

Tryckfallssjuka (dykarsjuka) En fridykare kan inte få dykarsjuka, eftersom man använder samma luft när man går ner

som man har när man kommer upp.

Råka utför dykarsjuka som fridykare är svårt. Man måste tjuvandas en längre tid i

regulatorn. Detta är strängt förbjudet!

Om man sportdyker på dagen bör man inte fridyka efter åt, på grund av kväve överskott i

kroppen man kan råka ut för dykarsjuka.

Orsaken till dykarsjuka är kvävet i luften vi andas och det det är samma luft i

dykapparaten, men den är komprimerad till 200bar eller 300bar, luft innehåller Syrgas(O2)

20,93%, Kvävgas(N2) 78,09%,Koldioxid(CO2) 0.03 resterande 1% är ädelgaser och vatten

ånga.

Eftersom luften är komprimerad expanderar den när den går mot ytan 1liter luft på 10m

är 2liter vid ytan.

Det som händer med kvävet, är att det stannar i blodet och bildar små bubblor som

expanderar när man går mot ytan ju längre tid man är nere på djupet desto mer kväve

bildas det i blodet.


En sportdykare undviker dykarsjuka genom att följa dyktabellen. I dyktabellen står exakta

tiderna på olika djup, på så sett undviker dom för mycket kväve i blodet.

Och en viktig sak som sportdykare måste tänka på, är att man inte får överstiga en

uppstignings hastighet på 10m per minut , kroppen hinner inte med att transportera ut

kvävet som expanderar och man får dykarsjuka .

Råkar man ut för dykarsjuka måste dykaren omedelbart till tryckkammare och läkarvård.

Symptomen för dykarsjuka är:

steg 1. dykarloppor känns som myror eller tusen nålar under huden.

Steg 2. ”bends” ledsmärtor i knä, armbågar, fotleder mm.

Steg 3. lungsymtom, nervsymtom, medvetslöshet och död

Lungbristning Lungbristning inträffar om sportdykaren håller andan vid uppstigning.

En sportdykare ska andas normalt i regulatorn under dykning.

Tar man ett djupt andetag på 6 liter vid 10m djup expanderar luften när trycket blir

mindre, och 6 liter blir 12 liter vid ytan, lungorna exploderar.

Om en fridykare tjuvandas luft av en dykare då kan fridykaren råka ut för lungbristning.

Tjuv andning av luft av sportdykare är stängt förbjudet!

Om en klurig fridykare placerar en behållare fylld med luft på botten och tar ett djupt

andetag i denna inträffar samma sak. Strängt förbjudet!

En fridykare tar alltid ett djupt andetag vid ytan och släpper ut luften i lungorna när han

eller hon återkommer till ytan det är en lag inom fridykningen

Saltvattensaspirationssyndromet Orsaken är inandning av saltvattendimma som orsakar inflammation i alveolerna.

Detta kan bero på att snorkeln inte är tät eller att det finns saltvatten kvar i snorkeln att

man inte tömmer eller kan tömma snorkeln på vatten.

Detta är relativt ovanligt i svenska vatten på grund av låg salthalt i vattnet, men om man

är andra delar av världen kan man råka ut för detta.

Symtomen för detta är hosta som sätter in strax efter dykningen. Senare andnöd,

bröstsmärtor, frossa, feber, illamående och kräkningar.

Om ni råkar ut för detta sök läkare för att utesluta annan sjukdom.

Lätt nedkylning Det är lätt hänt att man är i vattnet för länge och får en lättare nedkylning, men går

kroppens temperatur ner till 36 grader börjar man att få frossa då är det dags att gå upp

från vattnet.

Kommer man ner till 35 grader i kroppstemperatur blir man förvirrad och vet varken ut

eller in.

Under 35 grader är det livshotande så var noga med att avbryta dykningen i tid.

Under 34 grader svår nedkylning man får hallucinationer, muskelstelhet,

hjärtrytmrubbningar och till slut död.


Några råd att förebygga nedkylning. 1.Ordentlig dräkt skall användas.

2.Ät ett ordentligt mål mat några timmar före dykning det ger energi.

3.Var inte stilla i vattnet rör er och simma runt.

4.Om det är varmare i vattnet än i luften var så lite som möjligt ovan vatten.

5. kläd på er varma kläder emellan dykningarna och drick varmchoklad.

Kramp Kramp beror på olika saker till exempel att man är otränad, muskel trötthet eller att man

är nedkyld det är vanligaste symptomen.

Det kan också bero på problem med blodcirkulations eller vätskebrist.

Oftast är det en kombination av flera saker.

Men det viktigaste är att man avbryter dykningen när man får kramp och värmer och

masserar upp muskler som man har kramp i.

För att förebygga kramp ska man stretcha och värm upp innan dykning och träning.

Stretcha efter träning och dykning.

Alkohol, läkemedel, tobak, narkotika, andra gaser och sniffning Alkohol och dykning hör inte ihop. Det gäller både för och efter dykning man måste

kunna lita på sin dykkamrat , omdöme och reaktionsförmågan försämras så markant att

den person som intaget alkohol är en säkerhetsrisk både för sig själv, framför allt för den

han dyker med.

Detta gäller även narkotiska preparat och läkemedel.

Narkotika är förbjudet i svensklag. hjärnan hamnar i en annan värd och det är väldigt

beroende framkallande och narkotiska preparat är kvar i kroppen i många månader, det är

inget som en riktig dykare vill eller ska pröva, för vi är väldigt beroende av att hjärnan och

kroppen fungerar korrekt.

Ibland blir det populärt att sniffa lim eller gas i olika bihållare man får en kick av detta

men denna lilla kick kan leda till döden väldigt fort.

Många av dessa gaser och lim påverkarkar inte bara hjärnan utan även andnings reflexer

och lungor.

Att suga i sig gas eller lim kan ge stora skador på lungorna som inte går att reparera och

andningsreflexerna försvinner, till exempel om man simmar under vattnet talar inte

hjärnan om att man behöver luft och man drunknar, det är väldigt svårt att återuppliva en

person som intaget något av dessa preparat och man dör, konstgjord andning hjälper inte.

Inom dykningen är vi beroende av att hjärnan och lungorna fungerar perfekt så där för

undviker vi sådana här preparat.

Dom som använder sådana här preparat som narkotika, narkotiska tabletter och lim vill

fly från verkligheten till en annan värld, men som dykare vet man att man inte behöver

det, för när vi dyker ner i alla världens hav så är vi i en annan värld av fiskar koraller,

hajar, delfiner och andra skatter

När man får läkemedel av läkare ska man tala om att man dyker och då talar läkare om

hur länge man ska vara borta från dykningen.


Rökning försämrar lungfunktionen och blodcirkulationen, man får dåliga lungor och dålig

kondition.

Om man är fridykare och börjar röka tappar man en stor del av det man tränat upp.

Tobak innehåller nikotin som ger sämre blodcirkulation, man blir lättare nedkyld.

Och snus är krossad tobak, den som snusar eller röker fryser alltid före alla andra.

Alla dessa saker är vanebildande man får abstinens om man försöker sluta, istället för att

vara en fri människa så är man bunden till en drog som kostar pengar och leder till en för

tidig död.

Och som fridykare krävs det att man har bra kondition alla organ i kroppen fungerar

perfekt och även hjärnan fungerar excellent.

All droger kostar en massa pengar kan man vara utan dessa, har man råd att åka på

semester oftare, minst en utlands semester per år om man inte snusar eller röker.

Har man en sund kropp så har man en sund själ!

Jag varken röker eller

snusar. Nu drar jag till

Västindien och dyker.

Dä ska va gött att leva!

HIHI hiiii yeah


När olyckan är framme

Mun mot mun metoden

Fria luftvägar

Se, lyssna, känn!!

Om personen andas

Mun till mun andning

¤ kläm samman näsborrarna,

dra in ett djupt andetag.

¤ Lägg läpparna om personens

mun och blås in till

personens bröst korg höjer sig.

¤ Tag bort munnen och upprepa

en gång.

¤ Har inte andningen kommit

igång fortsätt inblåsningarna i

egen andningstakt tills hjälp

kommer.

¤ Fortsätt med mun till mun

andning tills personen andas

själv eller någon annan över tar

ansvaret.

Tänk på att om den medvetslöse

andas själv, lägg personen i

stabilt sidoläge se nästa sida

Blås in och titta

på bröstkorgen

att den höjer sig

Innan ni börjar med mun till

mun andning.

Kontrolera att det är fria

luftvägar godis t.ex. och om

det är mindre barn kan det

vara nappar och mynt.


När olyckan är framme

Stabilt sidoläge

1. lägg dig på knä vid

sidan av den

medvetslöse.

2. Den medvetslöse

ska ligga på rygg.

3. Placera armarna

som på bilden.

4. Ta tag som på

teckningen och

rulla över den

medvetslöse på sida

5. Kontrollera att den

medvetslöse har:

Fria luftvägar.

Handen under

kinden.

Ena benet över det

andra som på

teckningen

Ring ambulans112. När ni ringer alarmcentralen tala om:

1.vem ni är. 2. vad har hänt. 3. var du och den skadade befinner

er.


Boyles lag Om temperaturen hålles konstant övergår den allmänna tillståndslagen till Boyles lag ,som

lyder: För en och samma gasmängd är vid konstant temperatur produkten av tryck och volym konstant. P x V= K P1 x V2 = P2 x V2

Multiplicerar man trycket med ett vist tal, måste man dividera volymen med samma tal. Detta

kallas för omvänd proportionalitet. Tryck och volym är alltså omvänt proportionella.

Ex: Fördubblas trycket, halveras volymen.

Illustrationen vill symbolisera ett upp och nedvänt fat, som med hjälp av tyngder sänks ner i

vattnet. Fatet har sin öppna ända nedåt. Enligt Boyles lag minskar luftvolymen när trycket

ökar. Vatten tränger in i fatet ju djupare det sänks ner.

P= tryck

V= volym

T= temperatur K kelvin

T= 273+t C Celsius

t = temp i C Celsius

R= allmänn gaskonstant

K= konstant


Illustrationen ovan vill symbolisera vårt öppna fat (sid 35) fyllt med 1 liter

luft på olika djup. Då fatet tas upp mot ytan,expanderar luften enligt Boyles

lag och luft volymen blir större vid ytan, desto djupare fatet befunnit sig.


Vårt fat är denna gång nedsänkt till 30m djup och där är volymen 1l (V1). Bilden visar hur

luften komprimeras om fatet sänks djupare ner och hur luften expanderar om vi för den

närmare ytan. Exemplet bredvid visar samma för hållande i siffror.


Boyles lag hur påverkar den den kroppen Hur påverkar trycket kroppen när man fridyker. Vi börjar med att prata om lungvolymen.

Om en fridykare har en lungvolym på 6l vid ytan och han/hon dyker ner till 10m, enligt

Boyles lag är nu luft volymen halverad till 3l.

När fridykaren går mot ytan expanderar luften och åter går till 6l.

Om vi lyfter upp ett problem från sidan 29 shallow water blackout, det är samma

fridykare som dyker med en lungvolym på 6l och det är 15m djupt.

På detta djup har denne fridykare en luft volym på 2,4 l när han/hon simmar runt och

tittar på fiskar, efter 15 sekunder är det dags att gå upp syret som finns i lungorna börjar

sina närfridykaren går mot ytan.

På väg mot ytan minskar trycket och lungvolymen ökar, detta innebär att

koldioxidtrycket , som styr andningen sjunker.

Och när trycket minskar, minskar dock även syretrycket, fridykaren som har förbrukat

syre på 15m djup stannar till på vägen upp på 3m djup, lungvolymen är nu 4,7l och

fridykaren känner ingen lufthunger inom loppet av några sekunder blir fridykaren

medvetslös på grund av tryckförändring och syrebrist.

Gå alltid direkt upp till ytan när ni gör djupare dyk då undviker ni shallow water

blackout.

Om man nu tittar på ett annat problem, det är samma fridykare med 6l lungvolym.

Denna fridykare har placerat en tunna på botten 10m djup fylld med luft, han/hon dyker

ner till tunnan blåser ut luft och tar in 4l luft från tunnan.

Fridykaren har 2l luft kvar i lungorna, vid ytan är det 4l plus de 4l luft han tar på botten

som vid ytan är 8l.

När fridykaren kommer till ytan är luft volymen 12l och han klarar 6l i lungvolym denne

fridykare råkar ut för väldigt stor lungbristning och en säker död.

Det är samma sak som händer om man tar luft av en sportdykare på botten.

En fridykare tar alltid ett djupt andetag vid ytan och andas ut det när han åter kommer till

ytan.

För att undvika olyckor inom fridykningen ska man hålla sig inom lagar och sunt förnuft.

Då finns det inget som är farligt för hälsan.

Experimentera bör man vara väldigt försiktig med.

t.ex. om man tycker att snorkeln är för liten och man förlänger den till 2m vad händer då?

Det vet alla fridykare att det inte går att ventilera ut luft i en så lång snorkel och vi har

bestämmelser hur snorklar ska se ut, så vi kan bli av med gammal luft.

Men det blir även ett vakuum i en så lång snorkel trycket är mindre vid ytan, istället för

att ta djupt andetag blir man av med all luft och även tungan fastnar. (det är som att

försöka att andas i en dammsugare)


Archimedes princip En av de saker som gör sportdykning så fascinerande är förmågan att viktlöst ta sig fram i

vattnet.

Viktlösheten gör att dykaren med lätthet kan ta sig från plats till plats oavsett om det är

sidledes eller i höjdled.

Det fordras dock att man är rätt avvägd, med bly vikter och att man har en uppblåsbar

kompensatorväst för att västen ska fungera måste man även ha lufttuber men det är en

självklarhet om man sportdyker.

Vad det gäller fridykning så måste man ha viktbälte om man har dräkt eftersom det är

flytkraft i dräkten.

För att avväga sig med dräkt pratar ni med en instruktör det är viktigt att man är rätt

avvägd när man fridyker är man för tung är det svårt att komma upp till ytan och det går

åt mycket extra energi och syre, är man för lätt får man kämpa för att komma ner.

Och tänk på att om ni kommer i en nödsituation dumpa viktbältet.

Alla saker som sänks ner i vatten blir påverkade av en lyftkraft eller flytkraft.

Den gör att lätta föremål flyter och att sjunkna föremål känns lättare i vattnet än i luften.

Enligt Archimedes princip kan man lätt beräkna denna flytkraft. Archimedes fann att

”tyngden av den undanträngda vätskemassan är lika med lyftkraften”. Detta blir för vatten

speciellt enkelt, eftersom 1liter vatten väger 1kg. En flytväst som blåses upp med 4liter

luft under vattnet måste tränga undan 4 liter vatten och lyftkraften blir 4 Kp (vikter vägs i

kilogram och krafter mäts i kilopond, Kp , eller newton ,N ).

Detta används när man ska avväga sig. Antag att du får belasta dig med 6 kg bly för att

precis sjunka vid ytan. Din dykdräkt, som är gjord av cellgummi har en lyftkraft på, låt oss

antaga, 5 kp. Det betyder att dess volym är ca 5 liter.


Bilden illustrerar hur olika tunga föremål

ändrar sin tyngd i vatten, när de sänks eller

dras ner i vatten.


Hur djupt kan man fridyka För att vara på den säkra sidan ska man inte fridyka djupare en 10m. Det viktigaste är

dock som fridykare, att man lär känna sina egna begränsningar och att alla andra fridykare

respekterar detta det är en lag och god sed. Om en fridykare bara vill dyka ner till 2m så är

det okej, det är alltid klarast sikt och mest att titta på från 1m till 10m.

Det finns många olika varianter på fridykning, det första som många inte tänker på är

babysim, Bäbisarna dyker ner till ca 0,5 m djup dom har ingen utrustning, bara simblöja

men dom är glada i att dyka. Sen har vi Semester snorklare som mest ligger på ytan och

kikar. Uv- rugby spelare som utövar en av dom mest krävande sporterna i världen. Svamp

och musselsamlare fridyker ner till 30m. Sen har vi harpunfiskare som smyger sig på fiskar

och skjuter dom. Och så har vi det vi håller på med vanlig fridykning som lär sig fridyka i

en sportdykarklubb vid ung ålder precis som dom gamla grekerna flera tusen år tillbaka.

Och vi har avancerad fridykning eller Apnea, dom som kan dyka ner till över 170m. Man

måste säga att man är imponerad av att man kan dyka så djupt men det finns stora risker

med detta så vi ska börja och informera lite om apnea eller avancerad fridykning.

Avancerad fridykning= Apnea För att utöva detta måste man vara över 18 år och friskhetsintyg.

Att man satt en ålder på 18 år är att man är myndig att man själv är ansvarig över sin egen

kropp, och att man måste veta vad man håller på med, det har skett en hel del dödsfall

under åren på grund av att man inte vetat var sin egen begränsning varit.

Apnea är inget man bara prövar, man ska ta kontakt med en apneaklubb och därigenom få

utbildning i apnea.

Det förbundet vi är medlemmar i, är svenska sportdykarförbundet och dom tillåter inte

apnea på grund av säkerhetsfaktorn och den höga olycksfaktorn som är förknippad med

apnea.

Det man bör tänka på om man vill börja med apnea, är att drunkning och död inträffar

omedelbart när den fysiska prestations förmågan har överskridits.

Om man tittar på tävlingsutdrag så ser man att det är många BO (bleck out) och någon

LMC (loss of motor control).

Om man får en LMC eller BO måste säkerhetsdykaren få upp personen så fort som möjligt

Om inte det sker och personen drar in vatten i lungorna så är risken stor att personen blir

ett intensivvårdsfall. Men oftast stänger kroppen struplocket och inget vatten kommer in.

Hyperventilering får inte före komma i apnea, man kontrollerar alltid CO2 halten före

tävling.

Det dom gör, är att dom ventilerar lungorna innan dom dyker, gör man fel så

hyperventilerar man och var gränsen går mellan ventilering av lungor och

hyperventilering är en fråga som det tvistas om i dykarkretsar.

Dom packar även luft i lungorna och detta kan förknippas med hyperventilering; att packa

luft i lungorna måste man vara utbildad för, det är inget att leka med.

Det som händer när man packar för mycket luft lungorna är att man får en packnings

blackout en PBO, det vill säga om man packar i för mycket och trycket mot hjärtat och

artärer blir för stort och man får en syre brist en PBO och det kan följas av LMC tecken.


Tänk på att LMC, BO, PBO är syrebrister i hjärnan.

Syrebrist i hjärnan är väl inte så bra?

Efter längre syre brist hjärnan hamnar man oftast i rullstol livet ut. Kortare syrebrister är

inte så väl dokumenterade men studier visar på att hjärnan själv kan reparera en hel del.

Och under VM i fridykning 1998 upptäcktes samban LMC, det kom upp en fridykare som

hade okontrollerade muskelrörelser och LMC var nu ett vedertaget begrepp.

Det som är lite lustigt, är att vi har fridykt i flera tusen år och detta är först nu vi drabbas

av detta.

Slutsatsen av detta måste bli, att om man håller sig inom vanlig fridykning och de regler

som gäller råkar man inte ut för LMC.

Det här som vi tar upp är inte för att skrämmas men man bör veta om detta innan man

börjar med avancerad fridykning.

Det finns en del bra saker med Apnea, för att kunna hålla på med detta, så måste man

känna sin egen kropp in i minsta detalj, man måste träna upp sin kropp på elitnivå,

kondition som en maratonlöpare, yoga, meditation, fokusering på uppgiften och stora

lungor.

De olika tävlingsgrenarna i avancerad fridykning

Konstantvikt - CWT Samma eventuella tyngder med sig både upp och

ner Fenor och mask

Statisk - STA Stillaliggande andhållning. Oftast i pool flytande

med ryggen upp.

Under ytan, simma så långt som möjligt med

fenor.

Dynamisk - DYN

Free immersion - FIM Du drar dig ner och upp via lina. Inga fenor

Du åker ner med tyngder, men simmar upp själv

med fenor

Variabel - VWT

No limit - NLT På vagn längs rep ner i djupet och upp med

ballong fylld med luft.

Dynamisk utan fenor - DNF Helt enkelt simma under vattnet i bassäng utan

fenor

Konstant utan fenor - CNF Bröstsim ner i djupet. Även kallad klassisk stil


Tävling avancerad fridykning Tävlingssituationen går ut på att man innan tävling anmäler hur långt man ska dyka eller

hur länge man tänker dyka. Låter kanske underligt men det ger organisationen möjlighet

att ordna säkerhet för just det djupet man ska dyka.

Tävlingar är ofta individuella, men vart annat år hålls ett mästerskap i lag.

Alla dyk ska avlutas med att man tar av sig masken, titta domaren i ögonen och gör ok

tecken. Minsta tecken på LMC och man blir diskvalificerad.

Hur tränar man för att kunna vara under vattnet längre i vanlig

fridykning. Det är viktigt att man lär känna sin kropp. Om man tar ett djupt andetag så efter en stund

känner man andnöd, man vill andas, fortsätter man att hålla andan känner man att det

rycker i magen, det är diafragman som knyter sig då är det dags att ta ett andetag om man

inte ska råka ut för en LMC eller BO.

Att hålla andan kan man träna på land men aldrig själva, det ska vara en person som alltid

tittar på i fall att man blir medvetslös.

Minnes regel för andhållning:

1.Var alltid minst två en kontrollerar den andre ( se sida 28 syrebrist)

2.Sluta i tid högst ett eller två ryck i magen, helst inga ryck i magen

Men det bästa är att träna upp konditionen bra kondition och bra syre upptagning i blodet

kommer man långt på.

Och att man tar det lugnt och inte stressar. Om man har högre puls och stressar runt,

Ju mer syre går det åt.

Hur djupt kan man dyka Det beror på många faktorer, en person kan dyka ner till 130 m och klara av detta.

Och det finns dom som stryker med och dör när dom kommer ner till 30m.

Länge räknade man total lungkapacitet, vitalkapacitet och residualvolym och tryck .

Vital kapacitet är den volym i lungorna som du andas med.

Residualvolym är den volym som finns kvar i alla utrymmen i lungorna.

Total lungkapacitet är vitalkapacitet + residualvolym.

Om man gör ett andnings test och blåser ut all luft får man reda på vitalkapaciteten.

Exempel Kalles lungvärden är:

Total lungkapacitet 6.37 liter

Vitalkapcitet 5.10 liter

Resudialvolym 1.87 liter


Maximalt dykdjup för kalle

Nu räknar vi ut det maximala dykdjupet. Först tar vi totala lungkapaciteten som är 6.37 l

Och lägger till 0.2 l (motsvarar volym cyklop och bihålor) detta blir 6.57 l detta delar vi

med resudualvolymen 1.87 plus 0.2 l (motsvara volym cyklop och bihålor). Svaret blir 3.17

vilket motsvara trycket i bar, 3.17 bar finner vi på 21.7 meter. Kalles maximala dykdjup är

21.7 meter.

Men djup rekordet för avancerad fridykning ligger på 172 meter. Hur är detta möjligt? Ett

maxdjup på 172 meter skulle kräva en vitalkapacitet på 17.2 liter och en resudualvolym på

1 liter.

Lösningen på detta är att när fridykare passerar sitt teoretiska maxdjup så låter han

lungorna utsättas för ett undertryck.

Blodet strömmar då till lungorna i syfte till att kompensera undertrycket. Blodkärlen i

lungorna sväller och kommer att fylla upp de delar av lungorna som annars skulle vara

fulla av gas.

Dykningar till sådana djup är dock förenat med livsfara efter som lungblödningar lätt

uppstår.

Tänk på att vi som håller på med vanlig fridykning inte sätter djup

rekord. Vi dyker ner under ytan tittar på fiskar och andra saker

som är intressanta.

Mest av liv i vattnet finns alltid mellan 1 meter till 10 meter djup.

Dyk alltid säkert och tag inga risker eller chansningar.


Kaknäs tornet på botten Tänk er att placerar Kaknäs tornet på botten och ni simmar ner till entrén på 133m och

sen ska ni upp. För att få lite perspektiv på hur djupt det är.

Kaknästornet

stockholm

133m

34 våningar

133m

Rekord Nolimit 174m

Harbert Nitch 2004 10 02

57m Maxdjup sportdykning

57m

80m 80m syret i lufttuber blir

giftigt på grund av

partialtrycket på detta

djup.Det måste ersättas

med blandgas t ex.

helium.

105m konstant vikt

Carlo coste 2005 09 04

Den glada vanlige

fridykarens dykdjup


Knopar Knopar har man användning för när man ska göra fast saker med, det finns tre knopar som

vi använder mest inom dykning.

Det är råbandsknop, pålstek och dubbelt halvslag, dubbelt halvslag gör ni fast båten med.

Ni kommer att få många andra bra att ha knopar på några sidor framåt.

Råbands De båda ändarna läggs i törn om

varandra och sedan läggs

tamparna i ännu en törn så att

varje tamp kommer ut parallellt

med sin fasta part. knopen går lätt

och snabbt att slå och den är lätt

att lösa upp. Den bör bara

användas när de båda ändarna är

lika tjocka och styva, annars kan

man inte vara säker på att den

håller. Felaktigt slagen

råbandsknop blir en kärringknut.

Pålstek Pålsteken är lätt att slå.

Absolut pålitlig och inte

svår att lösa upp. Tampen

läggs i kors över sin egen

part och hålls fast med

handflatan neråt (fig. a).

Genom att vrida handen

så att handflatan vänds

uppåt, samtidigt som man

fångar upp den ena

parten med tummen, det

bildas en ögla.

Tampen förs nu under den fasta parten och tillbaka längs sin egen part genom

rundtörn (fig. b) och dras till.

Ett fast öga på tampen av en lina har man ofta användning för, och den viktigaste

och mest använda knopen till detta ändamål är utan tvivel pålsteken.

a b c


Pålstek säkrad med dubbelt halvslag Vanligen kan pålsteken användas på syntetiska

tågvirke men är man osäker kan steken varieras

genom att man istället för ett öga gör ett dubbelt

halvslag och därefter sticker tampen igenom

detta, runtom den fasta parten och tillbaka

( fig. a ).

Ännu bättre är varianten som visas i ( fig. b ).

När dessa knopar är klara påminner de om ett

dubbelt skotstek.

a b

Dubbelt pålstek Linan läggs dubbelt och man som vid ett

enkelt pålstek( fig. a) varefter den dubbla

tampen krängs runt om hela knopen ( fig.

b).denna knop använd när man vill ha två

lika stora – eller olika stora – fasta ögon t ex.

när man bogserar något efter båten.

Dubbelt halvslag Är en mycket användbar knop. Den

används när man ska förtöja vid

pålar, pollare och liknande. Dessa

bör dock inte vara för stora eftersom

halvslaget då har tendens att glida

upp, då får man säkra upp med ett

dubbelt halvslag om egen part det

ser ni på nästa sida.

a

b

c


Halvslag med rundtörn Med en extra rundtörn blir ett

dubbelt halvslag betydligt

säkrare och visar mindre

tendens till att komma i

beknip.

Dubbelt halvslag om

egen part Då dubbelt halvslag har

tendens att beknipa sig när

tågvirket är vått bör man

där det är möjligt lägga

genom att slå ett dubbelt

halvslag om egen part (fig

a,b )

Föregående knop kan

varieras på så sätt att man

först tar en rund törn och

därefter ett dubbelt halvslag

om egen part (fig. c )

a

b

c

Smugglarstek Ett ryck i tampen lossar snabbt

knopen utan att tampen skall

runt rundhultet eller genom

ringen. Den kan därför lossas

från båten om tampen är

tillräckligt lång. Att sänka

t ex. en bojsten, ett ryck och

det är klart.


Skotstek Gör en bukt på den grövre tampen. Stick den andra tampen genom bukten.

Runt om bägge parter och in under sig själv. Denna knop är lika användbar

som råbands knopen och särskilt lämplig när ändarna är av olika dimension.

(fig. d ) visar ett felaktigt slagit skotstek med tamparna vända åt var sin sida.

Skotsteken kan också slås på så sätt att man gör en löpknut på den tunnaste

ändan. Sticker in den andra tampen i dess öga (Fig. e) och drar till (fig. f).

Skotstek med säkring För att göra skotsteken starkare genom att

man för in tampen så som (fig. a) visar.

Dubbelt skotstek Det dubbla skotsteket läggs precis som det

enkla med tillägget att tampen sticks in två

gånger runt bukten. Denna knop är mycket

lättare att lösa upp en vanlig skotstek.

(fig. b)

Skotstek med nyckstek (fig. c) visar en variant som oftast används

till sjöss. Den kan lossas med ett ryck i

tampen.

a b c

a

b c

d e f


Sjömans hemlighet Principen är den samma som

trumpetsteken (fig. c) men de

båda ändarna görs här med endast

två halvslag. Knopen dras till och

säkras genom att tamparna snos

om åt var sin sida och knopas

samman.

Trumpetstek Steket används när man ska korta in en

lina. Är draget i linan konstant så

håller det utmärkt.

Linan läggs i en avlångt öga av önskad

längd (fig. a) och ett halvslag slås om

båda ändarna på ögat (fig. b).

Ett snabbare sätt att slå steken visar

(fig. c). steket kan göras tillförlitligare

Om man bändslar ögonen till de fasta

parterna (fig. d) eller om de fasta

parterna sticks igenom ögonen (fig. e).


Splitsar Splitsar används varaktig sammanfogning av två ändar eller till fasta ögon och liknande 3-

eller 4- slaget tågvirke. Tänk på att krävs en hel del träning för att få en snyggsplits och

tålamod.

Vill man förena två ändar stadigt och skall de inte löpa genom hjul eller block, använder

man sig av en kortsplits. Kardelerna öppnas minst fyra tömmar ( på syntetiskttågvirke

minst fem törnar) i de båda ändarna som ska splitsas, och sedan sticks de samman som

visas på ( fig. a). Den ena ändans kardeler benämns 1, 2 och 3 den andras 4, 5 och 6. Nu

läggs 1 över 5 och sticks under 4, 2 över 6 och under 5 och därefter 3 över 4 och under 6.

Man går hela tiden mot kardelerna. Kardelerna dras till så att parterna ligger tätt samman.

Sedan läggs en kardel över närmaste till vänster och sticks in under nästa. På så vis gör

man med alla kardelerna, också dem från andra linans ändar. Vill man att splitsen ska gå

jämnt över i linan kan man tunna ut kardelerna med några garn efter varje instick. På så

vis smalnar splitsen mot ändarna.

Det är noga med att det under splitsningen bara kommer ut en kardel på varje ställe. Är

det svårt att öppna kardelerna kan man använda en märlspik ( märlspik ser ut som en

riktigt tjock nål). Är tågvirket 4- slaget kapas kalven av.

a b

Tänk på innan ni börjar splitsa, börja med att lägga en

provisorisk tagling (fig. c) så att kardelerna inte slår

upp mer än de ska.

Och att det krävs många splitsningar för att ni ska bli

duktiga på att splitsare. c


Ögonsplits Slå upp kardelerna minst fyra törnar (för syntetiskttågvirke minst fem törnar)

och lägg en liten tagling om linan för att inte det ska slå upp sig ytterligare. Gör

ett öga av önskad storlek och lägg kardelerna så att den mittersta ligger mitt för

linan och de båda andra på var sin sida om den. Den mellersta kardelen sticks

under närmaste kardel i den fasta parten, mot kardelerna (fig. a). Samma sak görs

med de båda övriga kardelerna så att det bara kommer ut en kardel på varje ställe

(fig. b). Man fortsätter att splitsa på samma sätt som man gör vid kortsplitsning.

Vid ögonsplitsning av 4-slaget tågvirke börjar man som vid 3-slaget, men den

kardelen sticks under två kardeler första gången medan den tredje och den fjärde

sticks in på samma ställe ( fig. c).

a b c

Diamantknop Slå upp kardelen fyra varv och

lägg tamparna neråt längs linan.

Lägg den första kardelen över

den andra och stick upp den

under tredje. Gör motsvarande

med de andra kardelerna. Varje

tamp ligger nu uppåt och man

låter återigen tamparna gå runt

ett varv. Alla parter är nu

dubbla. Man avslutar med en

krona och tamparna för ner

genom knopens mitt och kapas. a

c

b


Allemansrätten

DET ÄR TILLÅTET ATT:

- Vistas över allt, utom på tomt, åker med gröda och oskördad slåtteräng.

- Plocka blommor, bär och svamp.

- Slå upp tält något eller några dygn på mark som inte använd för jordbruk

och som ligger avlägset från boningshus. Fråga dock alltid mark ägaren om

lov för tillfälliga övernattningar.

- Ta torrt ris och grenar för eldning.

- Elda om risk för skogsbrand inte föreligger och om markägare och

skogsbrandfogde gett tillstånd. Eldofarliga platser är sjöstränder och

grusgropar.

- Bada, förtöja din båt något eller några dygn och gå i land nästan över allt,

utom vid tomt eller där någon myndighet särskilt har förbjudit tillträde, t ex.

skydd för fågellivet eller för sälarna. Hur länge du får stanna beror på

situationen. Här gäller samma regler som vid tältning.

- Simma, ro, segla och åka motorbåt på annans vatten.

- Medföra hund om du har den under kontroll, så att den inte kan

okynnesjaga.

- Passera gärdesgård och grind (utom kring tomt) förutsatt att skada inte

uppstår och att inte djur slipper ut på olovligt bete. I så fall blir du

ersättningsskyldig.

- Drick och ta vatten ur källa eller sjö, men däremot inte leda bort vattnet.

- Parkera omedelbart intill väg som är avstängd för motortrafik. Tänk på att

ställa bilen så att den inte hindrar någon att komma fram eller blir en fara för

trafiken.


Allemansrätten

DET ÄR FÖRBJUDET ATT:

- Orsaka skadegörelse. Markägare har alltid rätt att kräva ersättning.

- Från växande träd eller buske ta ris, näver, bark, ollon, nötter eller kåda.

Detta anses som stöld.

- Plocka blommor, bär eller svamp på annans tomtmark.

- Beträda skogsplantering.

- Tälta så länge på en och samma plats att detta kan anses som bosättning.

- Köra bil, mc, och moped och andra motordrivna fordon i terräng eller på

väg som är avstängd för motordrivet fordon.

- Beträda åker med växande grödor.

- Ta fågelbon eller fågelägg.

- Fiska på annans vatten.

- Skräpa ner. Enligt Naturskyddslagen kan du straffas.

- Elda i skog, eller i närheten av skog, om fara för skogsbrand föreligger.

- Elda på klippor.


Skyltar för djurskyddsområde

Visa områden i skärgården och i våra sjöar är så kallade fågelskyddsområden, är särskilt

skyddade i lagen. Det är särskilt öar och skär där fåglar häckar eller säl kolonier.

Dessa områden är utmärkta på sjökorten. Och skyltar är upp satta på öar och skär där det

är förbjudet att gå i land på, under de perioder som står på skyltarna.( se bilden nedan)

Fiskeriförordningar

Skaldjur Under dykning får du inte fånga skaldjur. Det är förbjudet i svenska vatten sen 1974 enligt

paragraf 15 i fiskeriförordningen. Brott mot denna lag ger 10-20 dagsböter om det gäller

någon enstaka hummer eller krabba.

Harpungevär Fiske med harpungevär, ljuster eller kniv är också förbjudet i Sverige. Dessutom krävs det

licens för att få ha ett harpungevär. För att få licens krävs det att du är med i en

sportdykarklubb som ägnar sig åt målskjutning under vattnet. Tillståndet söker du hos

polismyndigheterna där du bor.

Ljustring All ljustring är förbjudet i Sverige. Med

ljustring menas att du med hjälp av

något spetsigt redskap kastar eller stöter

mot fisken, eller i det område där fisk

väntas finnas.

Ljuster

Harpungevär


Nedvinkling

Syftet med att göra en korrekt nedvinkling är att snabbt och lätt kunna dyka

ner och samtidigt spara energi.

1. simma vid ytan med fridykarutrustningen på. Få upp lite fart.

2. ta ett djupt andetag.

3. vinkla sedan ner i fällknivsposition.

4. samla benen och sträck på dig, håll händerna framför dig. Benen ska

hållas ihop för att inte orsaka motstånd i vattnet.

5. kom ihåg att tryckutjämna


Uppstigning En korrekt uppstigning görs på grund av att du inte ska skada dig på

föremål i vattnet eller i ytan.

1.En knuten hand placeras ovanför huvudet, för att skydda dig mot

föremål i vattnet.

2.Sträck på kroppen och titta mot vattenytan.

3. Rotera runt ett varv för att kontrollera att det är fritt omkring dig och

i ytan, så kallad ytkontroll.

4. Töm snorkeln den sista biten närmast ytan.

5. Avsluta med ok-tecken


Fridykar regler

1. Att följa dom säkerhets regler som finns.

2. Att inte överskrida sina fysiska gränser.

3. Att inte vara en säkerhets risk gentemot dykkamrater.

4. Att inte skräpa ner på land och i vatten.

5. Vara en bra dyk kamrat på land och i vatten.

6. För hindra mobbning och andra elakheter.

7. Säker fridykarutrustning.

8. Ställa upp och hjälpa nya fridykare med det mesta.

Fridykning ska vara roligt och alla är välkomna att vara med och

det kvittar hur man ser ut.

ffrriiddyykkaarrbbookkeenn - idrottonline · dykdjupet låg ofta på 20 - 30 meters djup. ... nu...

Documents